Bet. 1995/96:SoU1

Socialutskottets betänkande

1995/96:SOU01

Allergi och andra folkhälsofrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

SoU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas nära 40 motionsyrkanden som rör allergi och

andra folkhälsofrågor från den allmänna motionstiden 1995. Vidare be-

handlas ett motionsyrkande som väckts med anledning av regeringens

skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, framför allt med hänvis-

ning till det arbete som för närvarande pågår när det gäller olika folkhälso-

frågor.

Till betänkandet har fogats fem reservationer .

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:So270 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi

för att motverka de ökade hälsoklyftorna i samhället.

1994/95:So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell satsning på allergiforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till allergiforskning efter den nya vård- och allergistiftel-

sens tillkomst,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om epidemiologiska studier inom ramen för allergiforskningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Folkhälsoinstitutet i samarbete

med Socialstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till undervisning beträf-

fande allergiprevention för primärvårdens personal i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas arbete med allergianpassning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om pollenservice och pollenrapportering,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder beträffande parfymer och astma.

1994/95:So417 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering

av allergiforskning och förebyggande åtgärder.

1994/95:So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag

om ett nationellt program för att motverka astma/allergier,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja bildandet av kommunala allergikommittéer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att premiera kommunala allergikommittéer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall verka för att arbetet med astma/allergi-åtgärder

inom EU bedrivs med en hög ambitionsnivå.

1994/95:So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyggande

av allergier och astma bör utarbetas,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om att inrättandet av kommunala allergikommittéer stimuleras,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på

konsumentprodukter,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om att en heltäckande kartläggning av förekomst av aller-

giframkallande ämnen bör göras,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om kost och motion.

1994/95:So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av all personal på mödravårds- och barnavårdscen-

traler i allergifrågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att mödravårds- och barnavårdscentraler bör tillhandahålla

information och kurser om allergi och överkänslighet,

3. att riksdagen beslutar att alla blivande föräldrar bör informeras om

rökningens betydelse för utveckling av allergier,

8. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag

och mål för hur vi bör nå ett samhälle med allergiförekomst på 1950-talets

naturliga nivå på ca 6 %,

9. att riksdagen hos regeringen begär att den utarbetar ett system för

märkning av varor som innehåller allergiframkallande ämnen eller ämnen

som ger överkänslighet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om möjligheter att förebygga allergier.

1994/95:So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om prioritering av folkhälsoforskning.

1994/95:So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten att undersöka former för sammanhållet poli-

tiskt arbete i allergifrågan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsätt-

ningarna ses över för hur substitutionsprincipen vad gäller användning av

hälsovådliga och allergiframkallande produkter efterlevs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att innehålls-

deklaration bör införas på tvål, parfym, rakvatten etc.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kravet på forskning om allergier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om trafikens negativa påverkan på astmatiker och allergiker,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en lagänd-

ring bör införas för att möjliggöra mer heltäckande restriktioner mot tom-

gångskörning i kommunerna.

1994/95:L702 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att parfymer

och dylika produkter skall förses med fullständiga innehållsdeklarationer

och/eller varningstexter, som t.ex. på tobaksvaror, vad gäller ämnen som

kan framkalla överkänslighetsreaktioner.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa ett nationellt förbud mot tomgångskörning mer än 1

minut.

1994/95:T408 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbu-

det.

1994/95:Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyggande av

allergier och astma utarbetas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrättandet av kommunala allergikommittéer bör stimuleras,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsu-

mentprodukter,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om att en heltäckande kartläggning av förekomst av aller-

giframkallande ämnen bör göras.

Motion med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127

Ungdomsfrågor

1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om trafikens betydelse för uppkomsten av allergier.

Motionsyrkandet har överlämnats till socialutskottet från kulturutskottet.

Utskottet

Allmän bakgrund

Sverige har anslutit sig till de mål som Världshälsoorganisationen (WHO)

angett för hälsoutvecklingen i sitt program Hälsa för alla år 2000. Enligt en

resolution från år 1986 skall medlemsländerna bl.a. betrakta hälsotillstån-

det i respektive land - särskilt bland underprivilegierade grupper - som en

indikator på samhällsutvecklingens kvalitet. Under åren 1990 och 1991

uppdaterades hälsomålen bl.a. med hänsyn till utvecklingen inom Europa-

regionen och till nya kunskaper. En samlad uppföljning för Europa gjordes

under år 1994. Av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 6)

framgår det att denna uppföljning ger vid handen att Sverige hävdar sig

väl vid en internationell jämförelse. Det finns dock anledning att uppmärk-

samma att hälsosituationen hos vissa grupper, såsom yngre lågutbildade

kvinnor, verkar ha försämrats.

Det finns också tendenser till att vissa hälsoproblem ökar, framgår det

av propositionen. Detta är fallet bl.a. såvitt avser allergier. För att bryta d

negativa utvecklingstendenserna krävs enligt budgetpropositionen att det

preventiva folkhälsoarbetet intensifieras och tydligare inriktas mot struktu-

rella insatser.

Folkhälsoinstitutet (FHI) är en statlig myndighet med uppgift att förebyg-

ga sjukdomar och annan ohälsa samt främja en god hälsa för alla. Verk-

samheten syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god

hälsa. Särskilt uppmärksammas grupper som är utsatta för de största

hälsoriskerna. En av Folkhälsoinstitutets tolv verksamhetsgrenar är allergi.

Detta verksamhetsområde är ett av de mer omfattande. Övriga verksam-

hetsgrenar är Forskning och utveckling samt samverkan, Alkohol och

narkotika, Barns hälsa, Ungdomars hälsa, Tobak, Skador, Mat och motion,

Kvinnors hälsa, Sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter,

HIV/Aids samt Övriga folkhälsofrågor.

Det övergripande målet för Folkhälsoinstitutets allergiprogram är att fö-

rebygga allergi och annan överkänslighet hos befolkningen samt att för-

bättra situationen för dem som redan drabbats. För att nå målet skall Folk-

hälsoinstitutet

- ställa samman kunskap på vetenskaplig grund samt följa utvecklingen

av allergi och annan överkänslighet,

- bygga upp nätverk med myndigheter, frivilliga organisationer, närings-

liv, kommuner, landsting och utbildningsväsende,

- informera och utbilda nätverk och allmänhet,

- initiera forskning inom bl.a. förebyggande åtgärder och översätta forsk-

ning till praktisk användning,

- initiera satsningar för att skapa sunda inomhusmiljöer,

- genomföra den riksomfattande kampanjen "Allergiåret 95".

Som ett led i uppbyggandet av ett långsiktigt, landsomfattande preven-

tivt arbete har Folkhälsoinstitutet sålunda under år 1995 genom en bred

informations- och utbildningsinsats satt allerifrågorna i fokus. Kampanjen,

som har fått namnet Allergiåret 95, genomförs tillsammans med Astma-

Allergiförbundet, Apoteksbolaget, Livsmedelsverket och Svenska Läkare-

sällskapet. Allergiåret anges vara det första steget i en långsiktig satsning

och nationell samling i kampen mot allergi och annan överkänslighet.

Genom allergiprogrammet arbetar Folkhälsoinstitutet för att öka kun-

skaperna om hur allergier kan förebyggas. Detta sker bl.a. genom utbild-

ning av olika personalgrupper inom landsting och kommuner. Utbild-

ningsarbetet intensifieras under Allergiåret. Viktiga målgrupper för ut-

bildning är bl.a. primärvårdspersonal, hälsoplanerare samt hälso- och

miljöskyddspersonal. Ett 70-tal utbildningstillfällen och ca 5 000 personer

har t.o.m. mars 1995 gått utbildningar eller kurser som Folkhälsoinstitutet

arrangerat eller medverkat i. I samliga län har det pågått aktiviteter.

Även Centrum för epidemiologi och social analys (EpC) och folkhälsoen-

heten vid Socialstyrelsen har stor betydelse för folkhälsoarbetet. Socialsty-

relsen presenterade våren 1994 en folkhälsorapport och en uppföljning av

landstingens folkhälsoansvar. Resultaten från folkhälsorapporten visar

såväl positiva som oroande trender i folkhälsan. De sociala skillnaderna i

hälsa och dödlighet ökar - samtidigt som befolkningen i stort blir friskare

och lever längre. Infödda svenskar har bättre hälsa än många invandrar-

grupper. Kvinnors hälsa tycks utvecklas sämre än förut. Levnadsvanorna

utvecklas i positiv riktning liksom t.ex. den fysiska arbetsmiljön. Arbets-

lösheten kommer dock att få negativa följder för folkhälsan.

Sommaren 1994 antog de europeiska hälso- och miljöministrarna en dekla-

ration om åtgärder för miljö och hälsa i Europa. Som särskilt viktiga pro-

blemområden nämns bl.a. luftföroreningar ute och inne samt städernas

miljö. Varje land förband sig genom deklarationen att utarbeta ett natio-

nellt handlingsprogram för förbättrad miljö och hälsa baserat på de egna

behoven. Handlingsprogrammet skall vara klart senast år 1997 och utarbe-

tas i samarbete mellan miljö- och hälsodepartementen, myndigheterna

inom respektive sektor och ansvariga organ på regional och lokal nivå.

En särskild utredare har därefter tillkallats för att utarbeta ett handlings-

program för att minska de miljörelaterade hälsoriskerna i Sverige

(Miljöhälsoutredningen). Syftet är att identifiera de miljöproblem som är

en risk för hälsan och lämna förslag till åtgärder för att minska dessa risker

(dir. 1995:68). Utredaren skall sålunda enligt sina direktiv

- göra en inventering och analys av miljörelaterade hälsorisker i Sverige,

- analysera befintliga miljömål som syftar till att förbättra hälsan,

- föreslå mål som medför att hälsoriskerna minskas och åtgärder för att nå

dessa mål,

- göra en prioritering mellan olika mål och redovisa grunderna för denna

prioritering,

- redovisa och analysera hur olika centrala, regionala och lokala aktörer

samverkar inom miljö- och hälsoskyddsområdet,

- precisera vilka samhällsinstanser som bör ha ansvar för att de åtgärder

som utredaren föreslår genomförs och följs upp,

- föreslå eventuella organisatoriska förändringar utifrån analysen av sam-

verkan mellan olika centrala, regionala och lokala organ på miljö- och

hälsoskyddsområdet.

Utredaren skall härvid bl.a. göra en genomgång av lagstiftning, tillsyn,

forskning och utveckling, förebyggande insatser, utredningsarbete m.m.

som för närvarande finns på området. Vidare skall utredaren ange vilka

instanser inom olika samhällssektorer, såsom kommuner, landsting, myn-

digheter, näringsliv, organisationer m.m., som skall ha ansvar för att de

föreslagna åtgärderna genomförs. Utredningsarbetet skall vara slutfört

senast den 1 september nästa år.

I svar på en fråga angående åtgärder mot allergi och om regeringen hade

för avsikt att utarbeta en handlingsplan för förstärkt förebyggande av ast-

ma och allergier framhöll socialminister Ingela Thalén nyligen att två

miljarder kronor hade avsatts för att sanera inomhusmiljöer i bostäder och

offentliga lokaler såsom daghem och skolor. Dessutom kommer, framhöll

socialministern, många av de miljöfaktorer som i dag är kända för att

orsaka olika hälsoproblem, som t.ex. allergier, att behandlas av Miljöhäl-

soutredningen. Detta gäller bl.a. luftföroreningar ute och inne (fråga

1994/95:1049).

När det gäller folkhälsofrågorna är direktiven till ytterligare en kommitté

under beredning i regeringskansliet. Enligt 1995 års regeringsförklaring

skall sålunda en parlamentarisk kommitté tillkallas för att föreslå hälsomål

för hela nationen. Under innevarande höst kommer också en grupp bestå-

ende av statsråd från flera olika departement att samlas. Statsrådsgruppen

kommer att ha till uppgift att dra upp riktlinjerna för hur folkhälsan lång-

siktigt kan förstärkas och hur ojämlikheten i hälsa kan undanröjas.

Samhällets hälsoklyftor m.m.

Motioner

I motion So270 av Börje Nilsson (s) hemställs att riksdagen ger regeringen

till känna vad som anförs i motionen om en strategi för att motverka de

ökade hälsoklyftorna i samhället. Hälsoklyftorna ökar, och risken är stor

att vi går in i ett tvåtredjedelssamhälle, befarar motionären. Det finns flera

orsaker till varför hälsan försämras för en viss del av befolkningen; bl.a.

finns ett klart samband mellan ohälsa och långvarig arbetslöshet, påpekas

det i motionen. Det finns också jämlikhetsproblem inom sjukvården. Det

är sålunda vanligt att arbetarna inte får sitt vårdbehov tillgodosett i lika

hög grad som de högutbildade. Nu krävs enligt motionären förnyade an-

strängningar i syfte att förbättra hälsoläget för hela befolkningen och att

motverka klyftorna i samhället. Regeringen bör därför snarast tillsätta en

grupp som tar fram en politisk strategi för det fortsatta folkhälsoarbetet

och för att i ett bredare perspektiv angripa klyftorna i samhället. Målet bör

vara att skapa nya förutsättningar för välfärdens fördelning.

I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) hemställs om ett tillkännagi-

vande som rör kost och motion (yrkande 39). Motionärerna påpekar att det

finns stora skillnader i kost- och motionsvanor mellan olika befolknings-

grupper. Samtidigt är många sjukdomar relaterade till kost- och mo-

tionsvanorna. Det är enligt motionärerna viktigt att stödja ideella förening-

ar, såsom idrottsföreningar, för att barn och ungdomar skall få positiva

upplevelser av friluftsliv, lek och idrott.

Bakgrund och tidigare behandling

Av den Folkhälsorapport som Socialstyrelsen presenterade år 1994 fram-

går att befolkningens hälsa successivt har blivit bättre i takt med att den

allmänna levnadsstandarden har höjts. Bättre kost, hygien, arbetsmiljö,

boende, allmän skolgång och medicinska insatser har gett befolkningen

gynnsammare livsvilkor. Detta avspeglar sig också i hälsotillståndet som

generellt sett är bättre än i de flesta andra jämförbara länder. Medellivs-

längden är bland de högsta och spädbarnsdödligheten bland de lägsta i

världen. Den medicinska och tekniska utvecklingen bidrar till att allt fler

patienter i alla åldrar kan behandlas och rehabiliteras.

Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är dock fortfarande stora. Det

finns sålunda betydande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper

liksom mellan kvinnor och män och mellan infödda svenskar och invand-

rare. Uppgifterna tyder också på att skillnaderna ökar. Nästa folkhälsorap-

port väntas år 1997.

Våren 1994 avlämnade den förra regeringen skrivelsen 1993/94:247 In-

vesteringar i hälsa - Prioritera för hälsa. I skrivelsen lämnade regeringen

en redogörelse för de senaste årens hälsoutveckling med utgångspunkt i

Socialstyrelsens folkhälsorapport. Socialutskottet (1994/95:SoU6) ansåg

att skrivelsen inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Riksdagen följde utskottet.

I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 6) påpekas att det

finns anledning att uppmärksamma det faktum att vissa gruppers hälsosi-

tuation verkar försämras. Folkhälsoarbetet måste därför drivas vidare med

oförminskad kraft och Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser koncen-

treras till att finna metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas

hälsotillstånd. I arbetet med att nå de mest utsatta grupperna skall institutet

dels främja samarbetet mellan olika organ för att främst påverka folkhäl-

sans strukturella betingelser, dels stödja och initiera processer i det lokala

folkhälsoarbetet.

Bl.a. tar regeringen upp den höga arbetslösheten och konstaterar att detta

problem kanske är ett av de största hoten mot folkhälsan. Insatser för att

komma till rätta med arbetslösheten är därför av stor vikt ur ett folkhälso-

perspektiv, anförs det i budgetpropositionen.

I propositionen redovisas också vad Folkhälsoinstitutet redan gjort för

att öka jämlikheten i hälsa. Bl.a. hänvisas till ett forskningssamarbete med

Umeå och Lund, initiativ och medverkan i bildandet av ett nationellt nät-

verk för lokalt folkhälsoarbete och satsning på arbetslöshet och ohälsa.

Enligt regeringens uppfattning bör jämlikheten i hälsa prioriteras än hårda-

re framöver. Målet att nå de sämst ställda bör vara ett inslag i alla Folkhäl-

soinstitutets program. Sålunda anges att institutet för budgetåret 1995/96

särskilt bör prioritera bl.a. verksamhet som inriktar sig på att förbättra

hälsovillkoren för de sämst ställda och som syftar till att minska ojämlik-

heter i hälsa. Det är, framhåller regeringen, genom att förbättra dessa

gruppers hälsa som de stora folkhälsovinsterna kan göras.

Utredningen (S 1992:02) om prioriteringar inom hälso- och sjukvården

(Prioriteringsutredningen) överlämnade våren 1995 sitt slutbetänkande

SOU 1995:5 Vårdens svåra val. Utredningens uppgift har bl.a. varit att

utifrån etiska utgångspunkter diskutera hälso- och sjukvårdens roll i väl-

färdssamhället och lyfta fram de grundläggande principer efter vilka priori-

teringar inom vården skall ske. Utredningen föreslår att prioriteringarna

skall utgå från en etisk plattform som baseras på bl.a. människovär-

desprincipen, dvs. alla människor har lika värde och samma rätt, oberoen-

de av personliga egenskaper och funktioner i samhället.

Kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och or-

ganisation (HSU 2000) skall i enlighet med tilläggsdirektiv till kommittén

(dir. 1994:152) bl.a. överväga hur hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete

skall definieras och därav följande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan

stat, landsting och kommuner. Kommittén skall analysera hur samverkan

mellan olika aktörer kan förbättras. Vidare bör kommittén enligt sina di-

rektiv belysa hur de olika organisations- och styrsystem som sjukvårdshu-

vudmännen utvecklar påverkar förutsättningarna för folkhälsoarbetet.

Slutligen skall kommittén överväga om det finns behov av att precisera

kommunernas och landstingens folkhälsoansvar i hälso- och sjukvårdsla-

gen. Kommitténs arbete skall vara slutfört senast vid utgången av juni

månad 1996.

I Socialdepartementet har startats ett så kallat Välfärdsprojekt. Projektet

har till syfte att samla kunskaper och initiera forskning om hur det svenska

samhället och välfärden har förändrats och att ge underlag för en bred

diskussion och till förslag om hur välfärden kan utvecklas för att kunna

möta nya förutsättningar och framtida problem. Arbetet skall bedrivas

öppet och utåtriktat. En viktig del i detta arbete är att kartlägga risken för

att vissa grupper skall falla igenom samhällets skyddsnät och marginalise-

ras.

Utskottets bedömning

Det finns enligt utskottet anledning att uppmärksamma det faktum att vissa

gruppers hälsosituation verkar försämras. I budgetpropositionen framhålls

att folkhälsoarbetet måste drivas vidare med oförminskad kraft och att

Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser bör koncentreras till att finna

metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas hälsotillstånd. Målet

att nå de sämst ställda skall sålunda enligt budgetpropositionen vara ett

inslag i alla Folkhälsoinstitutets verksamhetsområden. Ett av institutets

program är mat och motion. Vidare är såväl HSU 2000 som Välfärdspro-

jektet sysselsatta med folkhälsofrågorna, och ytterligare en parlamentarisk

utredning kommer att tillkallas för att föreslå nationella hälsomål. En

särskild statsrådsgrupp kommer att dra upp riktlinjerna för hur folkhälsan

skall kunna förstärkas. Inom folkhälsoområdet pågår sålunda ett omfattan-

de arbete och en prioritering sker av verksamheter som syftar till att undan-

röja ojämlikheterna i hälsa. Något initiativ från riksdagen behövs därför

inte. Motionerna So270 (s) och So484 (kds) yrkande 39 avstyrks.

Folkhälsoforskning

Motionen

I motion So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om

att folkhälsoforskningen bör prioriteras (yrkande 14). Forskning som

belyser samspelet mellan sociala faktorer och sjukdom, liksom forskning

om t.ex. astma och reumatiska sjukdomar, bör prioriteras, anförs det i

motionen. Bl.a. bör massarbetslöshetens konsekvenser belysas bättre,

anförs det vidare.

Bakgrund och tidigare behandling

I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg behandla-

des även folkhälsoforskningen. Denna forskning är interdisciplinär. Till

området räknas forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso-

och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom

bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets-

och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och

socialmedicin i bred bemärkelse. Regeringen ansåg att folkhälsoforskning-

en skulle vara ett prioriterat forskningsområde för Socialvetenskapliga

forskningsrådet (SFR) och inom det medicinska forskningsområdet för den

kommande treårsperioden. Socialutskottet (1992/93:SoU25, s. 28) instäm-

de i att folkhälsoforskningen borde prioriteras. Bl.a. SFR och Folkhälso-

institutet har viktiga funktioner att fylla i detta arbete, uttalade utskottet.

Vidare delade utskottet regeringens bedömning att det fanns ett behov av

att mer systematiskt utvärdera olika preventiva insatser på området.

Våren 1995 behandlade Socialutskottet i betänkandet 1994/95:SoU15 (s.

39 f.) ett antal motioner om stöd till forskning på välfärdsområdet. Utskot-

tet delade motionärernas uppfattning att det behövs mer kunskap och

forskning på en rad områden för att få en helhetsbild av hur de samlade

effekterna av de senaste årens höga arbetslöshet och försämrade ekonomi

men även andra förändringar i samhället och i vår omvärld påverkar män-

niskors levnadsvillkor. Utskottet ställde sig bakom huvudlinjerna i de

motioner som då behandlades och ansåg att regeringen borde beakta syn-

punkterna i det fortsatta arbetet med frågor som rör den allmänna välfär-

den.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin uppfattning att folkhälsoforskningen är ett angelä-

get forskningsområde och att sådan forskning bör vara prioriterad. Något

tillkännagivande till regeringen behövs dock inte. Motion So489 (v) yr-

kande 14 avstyrks.

Övergripande insatser för att motverka allergier

Motioner

I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden dels

om en nationell satsning på allergiforskning (yrkande 1), dels om stödet

till allergiforskning efter den nya vård- och allergistiftelsens tillkomst

(yrkande 2), dels om vad som anförs om epidemiologiska studier inom

ramen för allergiforskning (yrkande 3). Motionärerna hänvisar till att

Folkhälsoinstitutets allergiforskningsgrupp funnit att det finns kompetens i

Sverige för en nationell satsning på allergiforskning. De anser i likhet med

allergiforskningsgruppen att ett nätverk bör skapas där några kompeten-

scentra ges ansvaret för att med en tvärvetenskaplig arbetsmetodik samla

och stärka forskningen kring allergifrågor och sprida resultaten. Den sär-

skilda vård- och allergistiftelsens tillkomst bör enligt motionärerna medfö-

ra att forskningen inom området intensifieras. Övrigt stöd till allergiforsk-

ningen får därför inte minska. Det är vidare angeläget att den epidemiolo-

giska forskningen prioriteras, framhåller motionärerna. De anser att riks-

omfattande epidemiologiska studier bör genomföras för att bl.a. få svar på

vad det är som orsakar allergier, vilka som är i riskzonen och varför aller-

gierna ökar så kraftigt. Socialstyrelsens centrum för epidemiologi och

social analys bör enligt motionärerna få i uppdrag att ansvara för att sådana

epidemiologiska undersökningar kommer till stånd.

I motion So417 av Ronny Olander (s) hemställs att riksdagen ger rege-

ringen till känna vad som anförs i motionen om prioritering av allergi-

forskning och förebyggande åtgärder. Enligt motionären har allergier och

andra typer av överkänslighet blivit vår tids största folksjukdom. Eftersom

sjukdomsdebut och utveckling påverkas av miljöfaktorer angår dessa

sjukdomar alla samhälssektorer. Med aktivt förebyggande arbete bör man

på sikt kunna minska förekomsten av allergier, påpekar motionären, som

också förespråkar en satsning på allergiforskning.

I motion So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär

att regeringen återkommer med förslag om ett nationellt program för att

motverka astma och allergier (yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagi-

vande om att Sverige skall verka för att arbetet med astma/allergiåtgärder

inom EU bedrivs med en hög ambitionsnivå (yrkande 5). Motionärerna

påpekar att astma och allergi tillhör Sveriges vanligaste folksjukdomar. De

anser att Sverige i likhet med andra nordiska länder bör ta fram ett natio-

nellt program för att motverka astma och allergier. Vidare anser de att

Sverige bör verka för att svenska krav och regler rörande allergifrågor får

genomslag inom EU.

I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande

om vad som anförs när det gäller behovet av en handlingsplan för förstärkt

förebyggande av allergier och astma (yrkande 21). I motionen framhålls

att kunskap och information är nyckelbegrepp när det gäller att minska

allergierna samt därmed besvären för den enskilde och kostnaderna för

samhället. En sådan handlingsplan som beskrivs i motionen bör därför

utarbetas. Även i motion Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) begärs ett

tillkännagivande om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyg-

gande av astma och allergier utarbetas (yrkande 1).

I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att riksdagen begär

att regeringen återkommer med mål och förslag hur vi skall få ett samhälle

med en allergiförekomst som motsvarar 1950-talets nivå, nämligen ca 6 %

(yrkande 8). Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om vad som

anförs om möjligheter att förebygga allergier (yrkande 11). Till skillnad

från 1950-talet, då allergiförekomsten endast var ca 6 %, är den nu så hög

som 30 %, framgår det av motionen. Insatser krävs av såväl politisk som

personlig art, och bl.a. måste kunskaper om de allergiska sjukdomarna

spridas så att farorna kan undvikas.

I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas tillkännagi-

vanden om nödvändigheten av att undersöka formerna för ett sammanhål-

let politiskt arbete i allergifrågan (yrkande 1), om att förutsättningarna ses

över för hur substitutionsprincipen såvitt avser användningen av hälsovåd-

liga och allergiframkallande produkter efterlevs (yrkande 3) samt om

kravet på forskning om allergier (yrkande 6). Allergier är enligt motionä-

rerna den väckarklocka som talar om att vi måste skapa en friskare miljö.

Information om allergifrågorna är viktig, men informationen måste också

följas av konkreta åtgärder som grundas på ett sammanhållet politiskt

arbete. Dagligen utsätts vi för en uppsjö av kemikalier. Det s.k. kemikalie-

samhället har tillsammans med den förorenade miljön skapat problem som

den enskilde individen har svårt att skydda sig emot. Substitutionsprinci-

pen, dvs. att alltid välja det minst hälsovådliga ämnet av flera möjliga,

måste därför enligt motionärerna få fullt genomslag. Vidare kräver motio-

närerna mer forskning om varför vissa allergier ökar.

Bakgrund och tidigare behandling

Allergi är en överkänslighetsreaktion som bygger på ärftliga faktorer.

Kroppens immunförsvar överreagerar mot vissa ämnen, s.k. allergener.

Några av de vanligaste allergenen är pollen, pälsdjur, livsmedel och

kvalster. Överkänslighet kan också utvecklas mot gaser, partiklar, som

t.ex. tobaksrök, och symtomen kan utlösas av kyla eller ansträngning. De

vanligaste symtomen är eksem, hösnuva, astma och nässelfeber. Årligen

dör ca 1 200 personer av allergi - främst astma - som direkt eller bidra-

gande dödsorsak. Folkhälsoinstitutet har våren 1994 redovisat vetenskapli-

ga kunskapssammanställningar rörande omfattningen av allergier och

annan överkänslighet och om orsakerna till allergier. Studier visar att ca 40

% av alla skolbarn har någon form av allergi eller annan överkänslighet.

Ungefär 20 % av befolkningen uppger sig ha eksem eller hudutslag. Sedan

1960-talet har allergierna fördubblats, och allergi är nu en av de största

folksjukdomarna.

Vårdal - stiftelsen för vård och allergiforskning - bildades år 1994 efter

beslut av riksdagen. Stiftelsen har enligt sina stadgar att främja forskning

och forskarutbildning inom vård- och allergiområdet. 500 miljoner kronor

har avsatts till stiftelsen, varav 250 miljoner kronor har avsatts för att

främja forskning om allergier. Vårdalstiftelsen räknar med att kunna dela

ut 30-40 miljoner kronor per år genom olika former av forskningsstöd.

Stiftelsen kommer att stödja forskning som syftar till att minska risken

för allergier i samhället och som också ger ökad kunskap om hur allergier

uppstår och behandlas. Stiftelsen vill särskilt uppmuntra till ökat samarbe-

te mellan svenska forskare inom och utanför landets gränser inom aller-

giområdet. Som exempel på sådana samarbetsområden kan nämnas medi-

cin, naturvetenskap, teknik, samhälls- och beteendevetenskap samt eko-

nomi. Ett sådant samarbete innebär också en samverkan över institutions-,

fakultets- och universitetsgränser. För närvarande ger stiftelsen stöd till

forskning under två olika teman; dels att förebygga och leva med allergier,

dels att förstå allergier och annan överkänslighet.

I det frågesvar som nämns ovan (se Allmän bakgrund) anförde socialmi-

nistern att regeringen arbetar systematiskt för att förebygga uppkomsten av

allergier och astma. Hennes bedömning var dock att det för närvarande

inte är aktuellt för regeringen att, utöver det arbete som pågår, utarbeta en

handlingsplan för förstärkt förebyggande av astma och allergier. Hon

hänvisade därvid till regeringens omfattande stöd till allergisanering av

inomhusmiljöer i bostäder och offentliga lokaler såsom daghem och sko-

lor, till den nyligen tillsatta Miljöhälsoutredningen som skall ta fram en

handlingsplan för att minska hälsoriskerna i miljön, till långsiktigt kun-

skapsuppbyggande via forskning samt till det förebyggande arbete som

bl.a. Folkhälsoinstitutet bedriver. Vidare anförde socialministern att de

mer långsiktiga forskningsbehoven är tryggade i och med bildandet av

Vårdalstiftelsen. Dessutom har Folkhälsoinstitutet, i ett brett samarbete

med andra intressenter, utarbetat ett program för vilken forskning som är

mest angelägen på området de närmaste åren. Stiftelsen använder sig av

bl.a. detta program när man skall besluta om stöd (fråga 1994/95:1049).

Folkhälsoinstitutets Allergiforskningsgrupp (ALLFOG) tillsattes år 1993

av institutet med uppdrag att utarbeta en plan för forskningen om allergi

och annan överkänslighet i Sverige samt bedöma vilken forskning som

behövdes för att öka kunskaperna. Särskilt skulle ALLFOG försöka iden-

tifiera vilken forskning som är angelägen för Folkhälsoinstitutets uppgift

att bedriva prevention. Såvitt avser den epidemiologiska forskningen an-

fördes bl.a. att sådan forskningsmetodik är betydelsefull i ansträngningarna

att identifiera realistiska mål för förebyggande åtgärder.

Våren 1994 behandlade utskottet i betänkandet 1993/94:SoU20 (s. 79 f.)

en motion (s) om ökade resurser till Folkhälsoinstitutet för bl.a. forskning

om allergi. Utskottet hänvisade till att institutet har ett särskilt program fö

allergier som bl.a. innefattar allergipreventiv forskning. Motionen avstyrk-

tes.

Socialutskottet behandlade tidigare i år ett par motionsyrkanden (kds)

om inrättande av ett allergicentrum (1994/95:SoU15, s. 70). Utskottet

erinrade om att en av Folkhälsoinstitutets verksamhetsgrenar är allergi.

Vidare hänvisades till den breda informations- och utbildningsinsats som

pågår i samband med Allergiåret 95. Utskottet avstyrkte motionerna och

riksdagen följde utskottet (rskr. 1994/95:294).

Utskottets bedömning

Den ökande förekomsten av allergier inger oro. Såväl det preventiva arbe-

tet som behandlingen av de redan allergisjuka bör därför enligt utskottet

prioriteras samtidigt som forskning och långsiktigt kompetensuppbyggan-

de i övrigt ges en central roll i sammanhanget.

Utskottet konstaterar att verksamheter bedrivs i bred skala för att på oli-

ka sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. Miljöhälsout-

redningen har regeringens uppdrag att överväga olika åtgärder såvitt avser

de miljörelaterade hälsoproblemen. En av Folkhälsoinstitutets mer omfat-

tande verksamhetsgrenar är allergi, och genom Allergiåret -95 har en

långsiktig nationell satsning påbörjats i syfte att bekämpa allergierna.

Något initiativ från riksdagen behövs därför inte med anledning av motio-

nerna So466 (v) yrkandena 1 och 5, So484 (kds) yrkande 21, So488 (mp)

yrkandena 8 och 11, So500 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Bo504 (kds)

yrkande 1. Dessa avstyrks.

Folkhälsoinstitutets Allergiforskningsgrupp har utarbetat en plan för den

framtida allergiforskningen i landet, i vilken även behovet av epidemiolo-

gisk forskning beaktas. Genom Vårdalstiftelsens tillkomst har nya resurser

för allergiforskningen skapats. Utskottet förutsätter att även andra forsk-

ningsstödjande organ också fortsättningsvis beaktar behovet av forskning

inom allergiområdet. Något tillkännagivande behövs inte. Utskottet avstyr-

ker motionerna So403 (fp) yrkandena 1, 2 och 3, So417 (s) samt So500

(mp) yrkande 6.

Kommunala insatser m.m.

Motioner

I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos rege-

ringen begär att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen får i

uppdrag att ta initiativ till undervisning beträffande allergiprevention för

primärvårdens personal (yrkande 4). Vidare begärs ett tillkännagivande om

kommunernas arbete med allergianpassning (yrkande 5). Motionärerna

framhåller primärvårdens och mödra- och barnhälsovårdens viktiga roll

när det gäller såväl förebyggande insatser som tidig upptäckt. Bl.a. är det

en viktig uppgift för mödra- och barnhälsovården att sprida kunskap om

uppkomsten av allergi vidare till blivande och nyblivna föräldrar. Vidare

måste allergianpassning av skolor och daghem få hög prioritet i kommu-

nerna, anser motionärerna. Det handlar om att bekämpa fukt- och ventila-

tionsproblem och det handlar om städning. Motionärerna föreslår att rege-

ringen tar upp överläggningar med Kommun- och Landstingsförbunden

om vad som kan göras för att ytterligare prioritera och underlätta arbetet

med allergianpassning.

I motion So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) yrkas tillkännagivanden

om att stödja bildandet av kommunala allergikommittéer (yrkande 3) och

om att premiera sådana kommittéer (yrkande 4). Motionärerna anser att så

många kommuner som möjligt bör bilda allergikommittéer för att på lokal

nivå motverka problemen.

I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande

om att inrättandet av kommunala allergikommittéer bör stimuleras

(yrkande 25). Allergikommittéernas uppgift skall enligt motionärerna vara

att driva på och samordna det allergiförebyggande arbetet. De bör upprätta

och genomföra handlingsplaner för detta arbete. Även i motion Bo504 av

Ulf Björklund m.fl. (kds) hemställs om ett tillkännagivande om att inrättan-

det av kommunala allergikommittéer bör stimuleras (yrkande 6).

I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden

dels om utbildning i allergifrågor av all personal på mödravårds- och bar-

navårdscentraler (yrkande 1), dels om att mödravårds- och barnavårdscen-

tralerna bör tillhandahålla information och kurser om allergi och över-

känslighet (yrkande 2). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att alla blivande

föräldrar bör informeras om rökningens betydelse när det gäller att utveck-

la allergier (yrkande 3). Det är viktigt att barn inte i onödan exponeras för

miljöer och ämnen som kan vara allergiframkallande. Föräldrar behöver få

information och kunskap i dessa frågor. Det är därför viktigt att personalen

på mödravårds- och barnavårdscentralerna får utbildning i detta ämne,

anser motionärerna.

Bakgrund och tidigare behandling

Allergiutredningen överlämnade år 1989 sitt betänkande Att förebygga

ALLERGI/överkänslighet (SOU 1989:76). Utredningens sammanställning-

ar av epidemiologiska studier och registerdata visar att allergiska besvär

och annan överkänslighet numera är så vanliga i befolkningen att man kan

tala om ett folkhälsoproblem. Allergiutredningen föreslog bl.a. att allergi-

kommittéer skulle bildas på kommunal nivå i samverkan mellan kommun,

landsting, Astma-Allergiförbundet och andra organisationer. Kommittéer-

na borde enligt utredningen upprätta 5-åriga handlingsplaner med inrikt-

ning på information och utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete

samt initiera och samordna ett åtgärdsinriktat allergiförebygggande arbete.

Bl.a. ansåg utredningen att föräldrar bör få information om allergifrågor

från hälso- och sjukvårdspersonal, dels från allergivården, dels från pri-

märvården med mödra- och barnhälsovården, dels från skolhälsovården.

Folkhälsoinstitutet har nu, inom ramen för Allergiåret 95, erbjudit lan-

dets alla kommuner att tävla om utmärkelsen "Årets allergikommun". Bl.a.

har olika kriterier ställts upp för att en kommun skall kunna bli utnämnd

till Allergi-anpassad kommun. För det första skall kommunstyrelsen ha

fattat beslut om att arbeta allergiförebyggande i samverkan med primär-

vården och Astma-Allergiförbundet. För det andra skall en allergikommit-

té ha bildats med representanter från kommunen, landstinget och Astma-

Allergiförbundet. För det tredje skall ett handlingsprogram ha upprättats

och beslutats inom ramen för kommunens, landstingets och Astma-

Allergiförbundets verksamhet.

Handlingsprogrammet bör innehålla följande sex punkter.

1. Beslut om rökfrihet i offentliga lokaler.

2. Beslut om djurfrihet i offentliga miljöer.

3. Plan för godkänd allergistandard i daghem och skolor. Uppmärksam-

het skall riktas mot faktorer som orsakar dålig miljö, såsom bristfällig

städning, dålig ventilation, fukt och husdjur.

4. Plan för god arbetsmiljö för alla.

5. Plan för utbildning om matallergi.

6. Plan för upphandling av allergianpassade produkter.

För närvarande har elva kommuner utsetts till "Allergianpassad kom-

mun" och många andra kommuner har visat intresse för att arbeta lokalt

med allergifrågorna på andra sätt. Många kommuner i landet arbetar enligt

uppgift också aktivt tillsammans med primärvården när det gäller allergi-

prevention.

Folkhälsoinstitutet har en särskild projektgrupp (Alphyddan) för allergi-

anpassad ombyggnad av daghem och skola. Arbetsgruppen representerar

en bred sakkunskap beträffande inomhusmiljöns betydelse för allergi och

annan överkänslighet.

Som tidigare nämnts (se Allmän bakgrund) har också två miljarder kronor

avsatts för att sanera inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler, bl.a.

daghem, fritidshem och skolor. Stödet skall i första hand inriktas på att

sanera miljön i lokaler där barn och ungdomar vistas. Medlen skall satsas

på att i bred skala och med etablerad miljöriktig teknik avhjälpa lätt kon-

staterade skador och brister till följd av fukt eller dålig luftkvalitet. En de

av medlen skall också gå till att utveckla och sprida kunskaper om hur

olika hälsorisker i inomhusmiljön kan undvikas i den befintliga och i den

tillkommande bebyggelsen (prop. 1994/95:218).

Utskottets bedömning

Inom ramen för Allergiåret -95 pågår en rad aktiviteter i syfte att stimulera

kommunerna till ökade insatser på allergiområdet. Flertalet kommuner är

också enligt uppgift engagerade i olika allergiförebyggande åtgärder. Ut-

skottet utgår från att kommunernas arbete i detta avseende kommer att

vidareutvecklas utan något initiativ från riksdagen. Utskottet avstyrker

därför motionerna So403 (fp) yrkande 5, So466 (v) yrkandena 3 och 4,

So484 (kds) yrkande 25 samt Bo504 (kds) yrkande 6 som får anses tillgo-

dosedda genom det arbete som pågår.

Primärvården har en viktig uppgift att fylla när det gäller att förebygga

och lindra verkningarna av allergier. Utskottet utgår från att personalen ges

sådan utbildning att den står väl rustad när det gäller att möta behovet av

information om allergi och annan överkänslighet. En väl fungerande sam-

verkan mellan kommuner och landsting är vidare enligt utskottets upp-

fattning en förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete på allergiom-

rådet. Utskottet avstyrker motionerna So403 (fp) yrkande 4 samt So488

(mp) yrkandena 1, 2 och 3.

Hanteringen av allergiframkallande ämnen

Motioner

I motionerna So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) (yrkande 28) och Bo504 av

Ulf Björklund m.fl. (kds) (yrkande 9) begärs ett tillkännagivande om att

allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsumentprodukter.

En förutsättning för att konsumenterna skall kunna välja bort allergener är

att produkterna är märkta, påpekar motionärerna. Produktinformationen

måste därför förbättras genom att allergiframkallande ämnen deklareras på

ett lättbegripligt sätt.

I motionerna So484 (yrkande 31) och Bo504 (yrkande 12) yrkas även ett

tillkännagivande om att en heltäckande kartläggning av förekomsten av

allergiframkallande ämnen bör göras. Det finns ett stort antal allergifram-

kallande ämnen i Sverige, påpekar motionärerna. Det totala antalet aller-

giframkallande ämnen är dock okänt, varför det enligt motionärerna är

angeläget med en kartläggning som är heltäckande.

I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att den utarbetar ett system för märkning av varor som

innehåller allergiframkallande ämnen (yrkande 9). Genom märkningen

underlättar man för de konsumenter som vill undvika allergiframkallande

ämnen och ämnen som kan orsaka överkänslighet.

I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas ett tillkänna-

givande om att innehållsdeklarationer bör införas på bl.a. tvål, parfym och

rakvatten (yrkande 4). Den utbredda användningen av parfymer m.m.

medför att doftastmatiker utsätts för besvär som kan vara livshotande.

Motionärerna påpekar att det är fråga om ett dolt handikapp och att det

behövs bättre information genom krav på innehållsdeklaration av produk-

terna. I motion L702 av Per Lager m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande

om att parfymer och liknande produkter skall förses med fullständiga

innehållsdeklarationer och/eller varningstexter såvitt avser allergener. På

parfymer, rakvatten, deodoranter, hårsprayer och andra kraftigt doftande

preparat finns sällan eller aldrig någon innehållsdeklaration, framhålls det i

motionen. Många människor reagerar kraftigt på dessa produkter. För att

komma till rätta med problemet föreslår motionärerna informationsbro-

schyrer, fullständiga innehållsdeklarationer och varningstexter på produk-

terna. I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi-

vande om åtgärder beträffande parfymer och astma (yrkande 7). Motionä-

rerna påpekar att användningen av parfymer och rakvatten kan vara mycket

besvärande för astmatiker och framhåller vikten av information i ämnet

Bakgrund och tidigare behandling

Enligt Kemikalieinspektionens produktregister finns ca 52 000 kemiska

produkter i Sverige. Ett 80-tal olika ämnen finns uppförda på inspektio-

nens exempellista över allergiframkallande ämnen. Lagen (1985:426) om

kemiska produkter innehåller regler om bl.a. hanteringen av kemiska äm-

nen. När det gäller produktinformation anges i 8 § att den som tillverkar,

importerar eller överlåter en kemisk produkt skall lämna uppgifter av

betydelse från hälso- och miljöskyddssynpunkt genom märkning eller på

annat sätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om produktinformationen. Enligt 11 §

förordningen (1985:835) om kemiska produkter skall Kemikalieinspektio-

nen meddela föreskrifter om produktinformation. Det åligger företagen att

själva göra bedömningen och klassificeringen av produkter som kan för-

modas ha allergiframkallande egenskaper.

När det gäller parfymer m.m. anges i 6 § förordningen (1993:1283) om

kosmetiska och hygieniska produkter att det är Läkemedelsverket som får

meddela föreskrifter om produktinformation. Läkemedelsverket har i dag

listor över olika typer av ämnen. För vissa ämnen råder enligt verkets

föreskrifter en plikt att deklarera innehållet. I syfte att EU-anpassa be-

stämmelserna på området kommer det i framtiden att i princip krävas full-

ständiga innehållsdeklarationer såvitt avser ämnen som ingår i kosmetiska

produkter. Dessa bestämmelser börjar tillämpas under år 1997 i enlighet

med EU:s rådsdirektiv 93/35/EEG.

Allergiutredningen föreslog i sitt betänkande Att förebygga

ALLERGI/överkänslighet (SOU 1989:76) såvitt avser kemiska produkter

bl.a. att produktinformationen skulle förbättras genom att allergiframkal-

lande ämnen alltid deklareras på produkterna samt att en heltäckande

kartläggning av förekomsten av allergiframkallande ämnen skulle göras

(s.118). Beträffande övriga konsumentprodukter påpekades det att listan

på produkter, som behöver ha sitt innehåll deklarerat så att överkänsliga

personer kan undvika vissa ämnen, kan bli mycket lång. Allergiutredning-

en uppmanade därför tillverkare och importörer av konsumentprodukter att

ta fram redovisning av innehåll i sina produkter. Redovisningen borde

enligt utredningen innehålla en särskild "allergideklaration", dvs. uppgift

om i vilken mån produkten innehåller allergiframkallande ämnen och hur

produkten skall hanteras. Utredningen föreslog också bl.a. att Konsument-

verket och Kemikalieinspektionen skulle följa den fortsatta utvecklingen

när det gäller konsumentprodukterna och deras allergiframkallande effek-

ter

Utskottets bedömning

Många människor lider av överkänslighet mot parfymer och andra starkt

doftande hygienpreparat. Kunskaperna om vidden av detta problem bör

enligt utskottets mening ges en vidare spridning än för närvarande. När det

gäller sådan överkänslighet finns därför anledning att särskilt betona vik-

ten av information.

Såvitt avser information på konsumentprodukter pågår inom flera områ-

den ett arbete i syfte att anpasssa de inhemska bestämmelserna till gällande

EU-normer. I dessa sammanhang är allergifrågorna föremål för uppmärk-

samhet.

Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter utan något

tillkännagivande från riksdagens sida noga följer dessa frågor och avstyr-

ker sålunda motionerna So403 (fp) yrkande 7, So484 (kds) yrkandena 28

och 31, So488 (mp) yrkande 9, So500 (mp) yrkande 4, Bo504 (kds) yrkan-

dena 9 och 12 samt L702 (mp).

Åtgärder avseende trafik och tomgångskörning

Motioner

I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas tillkännagivan-

den om trafikens negativa påverkan på astmatiker och allergiker (yrkande

8) samt att en lagändring bör göras för att möjliggöra mer heltäckande

restriktioner mot tomgångskörning i kommunerna (yrkande 9). Många

människor besväras av och reagerar negativt på avgaserna från motorfor-

don och motorredskap. Därför bör det enligt motionärerna ges laglig möj-

lighet att införa restriktioner mot tomgångskörning. I motion T225 av

Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att införa

ett nationellt förbud mot tomgångskörning mer än en minut (yrkande 9).

Förbud mot tomgångskörning, som för närvarande är en kommunal ange-

lägenhet, bör enligt motionärerna bli föremål för nationell lagstiftning.

Även i motion T408 av Lennart Fremling (fp) tas frågan om förbud mot

tomgångskörning upp. I motionen begärs tillkännagivanden dels om infö-

rande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning (yrkande 1), dels om

ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbudet (yrkande

2). Det är enligt motionären både lämpligt och praktiskt att besluten som

rör tomgångskörning får gälla generellt över hela landet. Vidare anser

motionären att reglerna bör ändras så att överträdelser av förbud mot tom-

gångskörning lättare skall kunna beivras. Motionären föreslår ett ägar-

ansvar motsvarande det som föreligger vid felparkering.

I motion Kr3 av Ewa Larsson (mp) begärs ett tillkännagivande om trafi-

kens betydelse för uppkomsten av allergier (yrkande 3).

Bakgrund och tidigare behandling

Med sanitär olägenhet avses enligt 1 § hälsoskyddslagen (1982:1080) en

störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa

eller helt tillfällig. Definitionen avser alla former av störningar som kan

inverka skadligt i såväl fysiskt som psykiskt hänseende på en människas

hälsa. Genom 13 § hälsoskyddslagen har regeringen eller - efter regering-

ens bemyndigande - kommunerna bemyndigats att utfärda ytterligare

föreskrifter till förekommande av sanitära olägenheter.

Regeringen har genom hälsoskyddsförordningen (1983:616) bemyndigat

kommunerna att utfärda lokala föreskrifter angående vissa verksamheter. I

11 och 12 §§ hälsoskyddsförordningen anges de områden som de kommu-

nala föreskrifterna får omfatta. Av 11 § första punkten framgår att kom-

munerna får meddela föreskrifter om tomgångskörning med motordrivna

fordon.

Bestämmelser om ansvar för överträdelser av hälsoskyddslagen eller fö-

reskrifter som meddelats med stöd av lagen finns i 23 § hälsoskyddslagen

och 18 § hälsoskyddsförordningen. Av bestämmelserna framgår att den

som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot t.ex. en kommunal före-

skrift om begränsad tomgångskörning kan straffas med böter.

Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden som de nu

aktuella. I betänkandena 1990/91:SoU4 och 1991/92:SoU5 (s. 89 f.) utgick

utskottet från att regeringen och berörda myndigheter följde frågan varför

något initiativ från riksdagens sida inte behövdes. Motionerna avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet utgår liksom tidigare från att regeringen och berörda myndigheter

följer denna fråga. Något initiativ från riksdagen behövs inte. Motionerna

So500 (mp) yrkandena 8 och 9, T225 (mp) yrkande 9, T408 (fp) yrkande-

na 1 och 2 samt Kr3 (mp) yrkande 3 avstyrks.

Pollenrapporter

Motionen

I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om pollen-

service och pollenrapportering (yrkande 6). I motionen diskuteras pollen-

rapporteringens framtid. Motionärerna påpekar att den service som finns i

dag är hotad och föreslår tre regionala centra med ansvar för drift och

underhåll av pollenfällor. Landstingen bör få ansvar för pollenservicen till

allmänhet och vårdgivare, anser motionärerna vidare.

Bakgrund och tidigare behandling

Den nuvarande pollenrapporteringen bygger på tre regionala centra, dvs.

Stockholm, Göteborg och Umeå. Dessa centra samlar in data från en

mängd olika mätstationer längs kusterna och i inlandet. Verksamheten

finansieras i Göteborg och Umeå av kommuner och landsting samt i vissa

fall av läkemedelsföretag i samband med läkemedelsstudier. I Stockholm

är det palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska museet som har an-

svar för insamling och bearbetning av pollendata. Palynologiska laborato-

riet har också ansvar för att göra rikstäckande sammanställningar över

pollenförekomsten.

I svar på fråga om vilka åtgärder som socialministern ämnade vidta för att

avvärja hoten mot pollenrapporteringens framtid anförde socialminister

Ingela Thalén helt nyligen att det är regeringens uppfattning att verksamhe-

ten med pollenrapportering är angelägen. Palynologiska laboratoriet har

därför i år tilldelats ett statsbidrag på drygt en miljon kronor, framgår det

av frågesvaret. Vidare anförde socialministern att hon bedömde att det för

närvarande inte är aktuellt med några ytterligare åtgärder från regeringens

sida vad gäller pollenrapporteringen (fråga 1994/95:1135).

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att verksamheten med pollen-

rapportering är angelägen. Mot bakgrund av det arbete som pågår och det

stöd som för närvarande utgår till verksamheten får motion So403 (fp)

yrkande 6 anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samhällets hälsoklyftor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So270 och 1994/95:So484

yrkande 39,

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:So489 yrkande 14,

res.1 (v)

3. beträffande insatser mot allergier

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So466 yrkandena 1 och 5,

1994/95:So484 yrkande 21, 1994/95:So488 yrkandena 8 och 11,

1994/95:So500 yrkandena 1 och 3 samt 1994/95:Bo504 yrkande 1,

res.2 (mp)

4. beträffande forskning om allergi

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkandena 1, 2 och

3, 1994/95:So417 samt 1994/95:So500 yrkande 6,

5. beträffande kommunernas arbete

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 5,

1994/95:So466 yrkandena 3 och 4, 1994/95:So484 yrkande 25

samt 1994/95:Bo504 yrkande 6,

6. beträffande primärvården

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 4 samt

1994/95:So488 yrkandena 1-3,

res.3 (fp,mp)

7. beträffande allergiframkallande ämnen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 7,

1994/95:So484 yrkandena 28 och 31, 1994/95:So488 yrkande 9,

1994/95:So500 yrkande 4, 1994/95:Bo504 yrkandena 9 och 12

samt 1994/95:L702,

res.4 (fp, mp,kds)

8. beträffande tomgångskörning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So500 yrkandena 8 och 9,

1994/95:T225 yrkande 9, 1994/95:T408 yrkandena 1 och 2 samt

1994/95:Kr3 yrkande 3,

res.5 (fp,mp)

9. beträffande pollenrapporter

att riksdagen avslår motion 1994/95:So403 yrkande 6.

Stockholm den 26 oktober 1995

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid

Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karls-

son (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson

(s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s),

Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny

Öhman (s), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wich-

ne (m), Chatrine Pålsson (kds), Sofia Steiner (s),

Charlotta L Bjälkebring (v) och Eva Julin (mp).

Reservationer

1. Folkhälsoforskning (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 10 börjar med "Utskottet vid-

håller" och slutar med "yrkande 14 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att folkhälsoforskning och

forskning som belyser samspelet mellan sociala faktorer och sjukdom bör

prioriteras. Även forskning som behandlar de tunga folksjukdomarna -

såsom astma och reumatiska sjukdomar - bör prioriteras. Dessutom är det

enligt utskottet viktigt att massarbetslöshetens konsekvenser blir bättre

belysta.

Vad utskottet anfört med anledning av motion So489 (v) yrkande 14 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So489 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Insatser mot allergier (mom. 3)

Eva Julin (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 14 börjar med "Utskottet kon-

staterar" och slutar med "Dessa avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att verksamheter bedrivs i bred skala för att på oli-

ka sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. Miljöhälsout-

redningen har regeringens uppdrag att överväga olika åtgärder såvitt avser

de miljörelaterade hälsoproblemen. Eftersom allergifrågan berör många

dimensioner och instanser i samhället är det av största vikt att de konkreta

åtgärderna grundas på ett sammanhållet politiskt arbete.

Kunskaper om de allergiska sjukdomarna måste ges en vidare spridning,

så att farorna kan undvikas, och informationen om allergifrågorna måste

intensifieras.

Dagligen utsätts vi för en uppsjö av kemikalier. Kombinerat med den

alltmer förorenade miljön har kemikaliesamhället skapat problem som den

enskilde har svårt att skydda sig emot. Substitutionsprincipen, dvs. att man

alltid bör välja det minst hälsovådliga ämnet av flera möjliga, måste därför

enligt utskottet ges fullt genomslag.

Utskottet delar således uppfattningen i motionerna So488 (mp) yrkande

11 samt So500 (mp) yrkandena 1 och 3. Vad utskottet här anfört med

anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen ge regeringen till

känna. Övriga aktuella motionsyrkanden får anses tillgodosedda genom det

arbete som pågår och avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande insatser mot allergier

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So488 yrkan-

de 11 och 1994/95:So500 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på

motionerna 1994/95:So466 yrkandena 1 och 5, 1994/95:So484 yr-

kande 21, 1994/95:So488 yrkande 8 och 1994/95:Bo504 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Primärvården (mom. 6)

Barbro Westerholm (fp) och Eva Julin (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 16 börjar med "Primärvården

har"och på s. 17 slutar med "1, 2 och 3." bort ha följande lydelse:

Primärvården - och inte minst mödra- och barnhälsovården - har en

viktig roll när det gäller såväl förebyggande insatser som tidig upptäckt av

allergier. Mödra- och barnhälsovården har sålunda enligt utskottet unika

möjligheter att sprida kunskap om uppkomsten av allergier till blivande

och nyblivna föräldrar. Inte minst gäller detta beträffande rökningens

betydelse för uppkomsten av allergier och vilka allergiframkallande ämnen

som i övrigt bör undvikas. Primärvårdens personal behöver därför utbild-

ning i allergifrågor, och Folkhälsoinstitutet har tillsammans med Socialsty-

relsen en mycket viktig roll att fylla i detta sammanhang.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

So403 (fp) yrkande 4 samt So488 (mp) yrkandena 1, 2 och 3 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande primärvården

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So403 yrkande

4 samt 1994/95:So488 yrkandena 1-3 som sin mening ger rege-

ringen till känna vad utskottet anfört,

4. Allergiframkallande ämnen (mom. 7)

Barbro Westerholm (fp), Chatrine Pålsson (kds) och Eva Julin (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med "Utskottet förut-

sätter" och slutar med "L702 (mp)." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen och berörda myndigheter noga bör följa

dessa frågor. Det finns enligt utskottets mening anledning att göra en hel-

täckande kartläggning av allergiframkallande ämnen. Regeringen bör

också aktivt verka för att ett system för märkning av varor som innehåller

allergiframkallande ämnen utarbetas. Genom produktmärkning underlättar

man för de konsumenter som måste och vill undvika allergiframkallande

ämnen. Det finns vidare enligt utskottet anledning att uppmärksamma

behovet av information och varningstexter beträffande vissa produkter.

Inte minst gäller detta såvitt avser olika starkt doftande preparat.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

So403 (fp) yrkande 7, So484 (kds) yrkandena 28 och 31, So488 (mp)

yrkande 9, So500 (mp) yrkande 4, Bo504 (kds) yrkandena 9 och 12 samt

L702 (mp) ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande allergiframkallande ämnen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So403 yrkande

7, 1994/95:So484 yrkandena 28 och 31, 1994/95:So488 yrkande 9,

1994/95:So500 yrkande 4, 1994/95:Bo504 yrkandena 9 och 12

samt 1994/95:L702 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Tomgångskörning (mom. 8)

Barbro Westerholm (fp) och Eva Julin (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 20 börjar med "Utskottet utgår"

och slutar med "3 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Många människor besväras av och reagerar negativt på avgaser från

motorfordon och motorredskap. Utskottet anser därför att regeringen bör

undersöka förutsättningarna för ett nationellt förbud mot tomgångskör-

ning. För att mer effektivt kunna beivra överträdelser av tomgångsförbud

skulle det också vara en fördel om fordonets ägare kunde ställas till ansvar

för överträdelsen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

So500 (mp) yrkandena 8 och 9, T225 (mp) yrkande 9, T408 (fp) yrkandena

1 och 2 samt Kr3 (mp) yrkande 3 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande tomgångskörning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So500 yrkan-

dena 8 och 9, 1994/95:T225 yrkande 9, 1994/95:T408 yrkandena 1

och 2 samt 1994/95:Kr3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Gotab, Stockholm 1995