Bet. 1995/96:SoU13

Socialutskottets betänkande

1995/96:SOU13

Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från den allmänna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

SoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

skrivelse 1995/96:122 Redogörelse för en

överenskommelse om vissa ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år

1996. Utgiftsramen för år 1996 uppgår

till totalt 1 354 miljoner kronor. Ett

centralt inslag i överenskommelsen är

den utvidgade vårdgarantin. Vidare utgår

bidrag till bl.a. rehabiliterings- och

behandlingsinsatser inom hälso- och

sjukvården, psykoterapeutisk verksamhet,

handledning av kiropraktorer och

naprapater samt till SBU. Enligt en

särskild överenskommelse utgår också

ersättning till Handikappinstitutet.

Samtidigt behandlar utskottet fem

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1995.

Utskottet anser att skrivelsen inte bör

föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Motionsyrkandena avstyrks.

Till betänkandet har fogats

reservationer av (v) om rehabilitering

och av (mp) om operationsköer m.m.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen som regeringen beslutat den

18 januari 1996 lämnas en redogörelse

för den överenskommelse som den 4

december 1995 träffades mellan

företrädare för staten och

sjukvårdshuvudmännen om vissa

ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

för år 1996.

Ingen motion har väckts med anledning

av skrivelsen.

Motioner från den allmänna

motionstiden

1994/95:So428 Stig Sandström m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av

rehabiliteringsinsatserna för personer

med reumatiska sjukdomar enligt vad i

motionen anförts.

1994/95:So452 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning av möjligheterna att

upprätta ett register över den samlade

lediga operationskapaciteten i landet

för att därmed kunna minska

operationsköerna,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en etikdiskussion

i anslutning till vårdkösystemet.

1994/95:So459 av Bengt Silfverstrand

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en nationell

samrådsnämnd och satsning på

diabetesvården.

1994/95:So494 av Stig Sandström m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att i

förhandlingarna med landstingen få till

stånd en dokumentation av utvecklingen

inom vården och omsorgen.

Utskottet

Överenskommelsen för år 1996

Det ersättnings- och bidragssystem som

nu gäller för hälso- och sjukvården

infördes 1985 genom den s.k.

Dagmarreformen. Dessförinnan lämnades

från staten till sjukvårdshuvudmännen

ett antal prestations- eller

invånarrelaterade ersättningar från

sjukförsäkringen samt direkta

statsbidrag för den psykiatriska vården.

Efter olika justeringar och förändringar

som genomförts i statsbidragssystemet

till landstingen har det samlade

ersättningsbeloppet successivt

reducerats och uppgick år 1995 till 2

698 miljoner kronor. Genom att

ersättningen för sjukresor fr.o.m. år

1996 ingår i det generella statsbidraget

till landstingen (prop. 1994/95:150,

bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448)

uppgår ramen för detta år till 1 354

miljoner kronor.

I oktober 1995 träffade staten och

sjukvårdshuvudmännen en separat

överenskommelse om återreglering av

allmän sjukvårdsersättning och särskilt

statsbidrag till hälso- och sjukvård för

åren 1994 och 1995 gällande fördelningen

av kostnadsansvaret för vissa

vårdförmåner i internationella

förhållanden. Överenskommelsen innebär

bl.a. att någon motsvarande avräkning

mot ersättning/statsbidrag i efterhand

som skett för åren 1994 och 1995 inte

skall göras för år 1996. Frågan skall i

stället regleras i den nu aktuella

överenskommelsen. Så har också skett,

och frågan om återreglering av vissa

vårdförmåner i internationella

förhållanden är därmed slutligt

reglerad.

I en protokollsanteckning till

överenskommelsen har Landstingsförbundet

reserverat sig för eventuella effekter

av den då pågående

arbetsmarknadskonflikten. Förbundet har

för avsikt att återkomma till regeringen

om konfliktens inverkan på väntetider

innebär att överenskommelsen inte kan

fullgöras.

Parterna har enats om att utgiftsramen

för år 1996, 1 354 miljoner kronor,

skall fördelas enligt följande:

Ändamål Totalbelopp i

milj. kr.

1. Bidrag till hälso- och sjukvård

762,50

2. Särskild ersättning för

rehabiliterings-

och behandlingsinsatser 435

3. Ersättning till Handikappinstitutet

51

4. Särskild ersättning för

psykoterapeutisk

verksamhet 65

5. Särskild ersättning för informations-

försörjning m.m. 21

6. Särskild ersättning för rikssjukvård

för

HIV-smittade 7,25

7. Särskild ersättning för vissa

patientöverföringar 0,75

8. Särskild ersättning för handledning

av

kiropraktorer och naprapater 1

9. Ersättning för SBU:s verksamhet10,50

Bidraget till hälso- och sjukvård bör

enligt parterna dels stimulera till

fortsatt utvecklingsarbete hos

sjukvårdshuvudmännen för att finna

former för hälso- och sjukvården som

svarar mot äldre människors behov och

önskemål, dels underlätta för

sjukvårdshuvudmännen att uppfylla

överenskommelsen om en utvidgad

vårdgaranti och vårdkontrakt. Den

vårdgaranti som gällt till utgången av

1995 kommer att successivt förändras och

utvecklas mot ett bredare hälso- och

sjukvårdspolitiskt ställningstagande där

utrymme ges för angelägna

vårdpritoriteringar, bl.a. med hänsyn

till övervägandena i

Prioriteringsutredningens

slutbetänkande. Den tidigare

vårdgarantin kommer under 1996 att ingå

i sin helhet i den utvidgade garantin

för att så småningom ersättas av en

garanti som tillgodoser alla

patientgruppers angelägna vårdbehov inom

en rimlig tidsram samtidigt som den

enskildes ställning stärks.

Den utvidgade vårdgarantin innebär

enligt parterna att alla i Sverige

bosatta personer garanteras en

lättillgänglig hälso- och sjukvård. Den

enskilde skall kunna få kontakt med

personal i primärvården samma dag,

träffa en läkare på denna vårdnivå inom

åtta dagar och, efter remiss, få kontakt

med en specialistläkare inom fyra

veckor.

Patienter med svåra kroniska sjukdomar

skall garanteras en viss vårdstandard

genom att ett vårdkontrakt upprättas

mellan patienten och vårdgivaren. I

kontraktet skall anges bl.a. vilka

behandlingar som skall ges och med vilka

intervaller samt patientens rätt till

information och vad patienten själv kan

göra för att hantera sin kroniska

sjukdom. Vårdkontrakten skall utformas

utifrån nationella vårdprogram där

vårdstandarden preciseras. Dessa

utarbetas av Socialstyrelsen.

Enligt överenskommelsen skall

diabetiker som första patientgrupp

erbjudas en sådan vårdgaranti under

1996.

Parterna är överens om att den särskilda

ersättningen för medicinska

rehabiliterings- och behandlingsinsatser

skall finnas kvar även för kommande år.

Medlen bör dock i första hand beviljas

mer, såväl innehållsmässigt som

tidsmässigt, omfattande projekt. Ett

prioriterat område bör vara

rehabilitering av människor med psykiska

störningar. Där bör en jämnare

fördelning av medlen mellan olika

åldersgrupper uppmärksammas. Vidare

finns anledning att uppmärksamma

rehabiliteringsinsatserna ur ett

könsperspektiv.

En fristående utvärdering på detta

område har gjorts. Enligt utvärderingen

har syftet att sätta focus på

rehabiliteringsarbetet uppnåtts, och

samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen

och försäkringskassorna har förbättrats

påtagligt. Det finns dock brister i

uppföljningen av medlens effekter och

erfarenhetsåterföring. Därför

rekommenderas att medlen

fortsättningsvis bör lämnas under en

treårsperiod och att varje ansökan bör

innehålla en plan för projektets

avlösning och verksamhetens integrering

i reguljär verksamhet.

I en särskild överenskommelse har

parterna enats om att ersättningen till

Handikappinstitutet för år 1996 skall

vara nominellt oförändrad jämfört med

föregående år, dvs. 51 miljoner kronor.

Handikappinstitutets verksamhet

finansieras sedan år 1991 via ett direkt

bidrag inom ramen för den allmänna

sjukförsäkringen. Vid denna tidpunkt

accentuerades även institutets roll inom

forskning och utveckling på

hjälpmedelsområdet ytterligare. Till och

med 1991 var ansvaret för att

tillhandahålla hjälpmedel för vård och

behandling i princip samlat hos

landstingen. Genom Ädelreformen har dock

även kommunerna fått ett ansvar för

hjälpmedelsförsörjningen. Regeringen och

landstinget har därför funnit att en

översyn av Handikappinstitutet bör

genomföras. En särskild utredare har

tillkallats, vars huvuduppgift är att

pröva vilka förändringar som bör

genomföras i fråga om institutets

verksamhet, organisationsform och

finansiering. Förslaget skall redovisas

senast den 1 juni 1996 (dir. 1995:161).

Parterna är överens om att ersättningen

till psykoterapeutisk verksamhet bestäms

till 65 miljoner kronor. Genom

överenskommelsen för år 1995 utökades

ersättningen från 39,5 miljoner kronor

år 1994 till 60 miljoner kronor.

Landstingsförbundet skall senast den 15

mars 1996 redovisa hur dessa medel

använts. Medlen anses ha haft stor

betydelse för att öka tillgången till

psykoterapeutiska behandlingsinsatser

till rimliga kostnader för den enskilde.

Naprapater har efter riksdagens beslut i

juni 1994 möjlighet att söka

yrkeslegitimation efter

praktiktjänstgöring. Parterna har därför

enats om att 1 miljon kronor skall

avsättas för att stimulera handledning

av kiropraktorer och naprapater inom den

offentliga hälso- och sjukvården.

I överenskommelsen anges att

verksamheten vid Statens beredning för

utvärdering och medicinsk metodik (SBU)

är betydelsefull för att givna resurser

inom hälso- och sjukvården skall kunna

utnyttjas rationellt. Parterna är därför

överens om att 10,5 miljoner kronor

skall avsätts för år 1996.

I enlighet med överenskommelsen för år

1995 har frågan om ett överförande av

administrationen av avgifter för

pensionärer vid sjukhusvård från de

allmänna försäkringskassorna till

sjukvårdshuvudmännen utretts.

Överläggningarna i denna fråga är inte

avslutade. Inriktningen är dock att

slutföra dessa i början av år 1996 och

då om möjligt träffa en särskild

överenskommelse.

Motionerna

Diabetesvård

I motion So459 av Bengt Silfverstrand

m.fl. (s) begärs att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell samrådsnämnd och

satsning på diabetesvården. WHO och IDF

(Internationella diabetesfederationen)

har med anledning av

diabetessjukdomarnas betydande inverkan

på folkhälsan antagit ett gemensamt

program, The Saint Vincent Declaration,

för att höja kvaliteten på

diabetesvården i Europa. En arbetsgrupp

med representanter för Socialstyrelsen,

Svenska Diabetesförbundet m.fl. har

kartlagt diabetesvårdens omfattning,

kvalitet och struktur i åtta län i

Sverige. Den bild gruppen ger av svensk

diabetesvård är, enligt motionärerna, i

flera avseenden positiv. Samtidigt drar

dock gruppen slutsatsen att betydande

samhällsekonomiska vinster skulle kunna

uppnås med en ökad satsning på

förebyggande vård. De nämner att av de

pengar som satsas på diabetesvård går ca

80 % till ren reparation av skadorna

medan endast 20 % avser förebyggande

vård. Detta måste, enligt motionärerna,

betraktas som slöseri med knappa

resurser. Utifrån den kunskap som det

svenska kartläggningsarbetet har givit

måste nu konkreta åtgärder genomföras

för att uppnå en ännu bättre vård, anför

motionärerna. Av såväl medicinska som

sociala skäl och med hänsyn till den

bättre hushållning med knappa ekonomiska

resurser som enligt motionärerna torde

kunna uppnås genom en kraftfullare

satsning på förebyggande diabetesvård är

det väsentligt att Sverige nu fullt ut

ansluter sig till Saint

Vincentdeklarationens målsättning och

ambitionsnivå. Detta innebär bl.a. att

en nationell samrådsnämnd kan skapas och

att konkreta åtgärder och

genomförandeprojekt inom diabetesvården

kan komma till stånd, heter det i

motionen.

Rehabilitering för personer med

reumatiska sjukdomar

I motion So428 av Stig Sandström m.fl.

(v) hemställs att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av

rehabiliteringsinsatserna för personer

med reumatiska sjukdomar enligt vad i

motionen anförts. Motionärerna anför att

genom de förändringar som skett inom

hälso- och sjukvården under senare år

kan man klart se att

rehabiliteringsmöjligheterna för

reumatiker har minskat.

Decentraliseringen har medfört att

utomlänsremisser för behandling och

rehabilitering på specialistsjukhus och

möjligheten att komma till

rehabiliterings- eller

rekreationsanläggningar, kurorter och

klimatvård har minskat. Resurserna inom

de egna landstingen prioriteras. Om man

inte får den hjälp som behövs på

arbetsplatsen, t.ex. i form av ny

teknik, ergonomi eller datorstöd finns

det, enligt motionärerna stor risk för

att fler kommer att pensioneras i

förtid. En översyn beträffande

rehabiliteringsinsatserna för personer

med reumatiska sjukdomar behövs därför,

heter det i motionen.

Operationsköer m.m.

I motion So452 Av Per Lager m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen hos regeringen

begär en utredning av möjligheterna att

upprätta ett register över den samlade

lediga operationskapaciteten i landet

för att därmed kunna minska

operationsköerna (yrkande 1) och att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av en etikdiskussion i

anslutning till vårdkösystemet (yrkande

3). Motionärerna anser att nuvarande

rutiner med långa sjukskrivningstider

inför operationer är slöseri med

allmänna medel. Finns det ett register

över all ledig operationskapacitet inom

den samlade svenska sjukvården kan en

operation ske tidigare någon annanstans

i landet och detta skulle spara stora

summor åt staten. Försäkringskassan kan

gå in och betala operationen där den

snabbast kan göras. Motionärerna menar

att på så sätt sparas lång

sjukskrivningstid, ytterligare

läkemedelskostnader och ibland sociala

och psykiska problem för patienten. Att

få en patient behandlad och tillbaka i

arbetslivet igen så fort det är lämpligt

och möjligt bör vara ett självklart mål,

anser motionärerna. Vidare anser

motionärerna att det är hög tid för en

omfattande etikdiskussion i anslutning

till vårdkösystemet. Motionärerna frågar

sig om inte dagens vårdgarantitider, med

prioritering av vissa operationer, har

en diskriminerande effekt.

Utveckling inom vård och omsorg

I motion So494 av Stig Sandström m.fl.

(v) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att i

förhandlingarna med landstingen få till

stånd en dokumentation av utvecklingen

inom vården och omsorgen. Motionärerna

anser att det finns behov att

dokumentera hur brukare och personal

upplever vården och omsorgen i sig.

Regeringen bör därför i förhandlingar

med landstingen ge dem i uppdrag att på

olika sätt systematiskt dokumentera vård

och omsorg där stora förändringar pågår

eller förestår. Motionärerna anser att

dokumentationen kan bestå av bl.a.

intervjuer med brukare och personal.

Bakgrund

Den förra regeringen tillkallade i

början av år 1992 en parlamentarisk

kommitté (HSU 2000, S 1992:04, dir.

1992:30) med uppdrag att dels analysera

hälso- och sjukvårdens resursbehov fram

till år 2000, dels överväga hur hälso-

och sjukvården borde finansieras och

organiseras på den övergripande

samhällsnivån. Den nuvarande regeringen

beslutade tilläggsdirektiv i december

1994 (dir. 1994:152).

Kommitténs arbete skall vara slutfört

senast vid utgången av juni månad 1996.

I sitt nyligen avgivna delbetänkande

Reform på recept (SOU 1995:122) har HSU

2000 framhållit (s. 24) vikten av att

landstingen utvecklar vårdprogram för

patienter med kroniska sjukdomar. Det

hänvisas till att särskilda vårdprogram

för diabetes diskuterades i de s.k.

Dagmaröverläggningarna mellan

Socialdepartementet och

Landstingsförbundet. Kommittén ser

vårdprogram för diabetes som ett första

steg i arbetet med att utveckla vårdens

kvalitet för patienter med kroniska

sjukdomar. Detta arbete kan sedan

successivt följas av vårdprogram för

andra kroniska sjukdomar. Kommittén

föreslår att 30 miljoner kronor avsätts

så att de patienter som omfattas av

särskilt vårdprogram vid diabetes kan få

sitt insulin kostnadsfritt i samband med

att läkemedelsförmånen träder i kraft.

Åtgärden bör enligt kommittén

finansieras genom att statens besparing

för läkemedelsförmånen minskas med

motsvarande belopp.

I skrivelsen anges som tidigare påpekats

att parterna anser att s.k. vårdkontrakt

bör upprättas för sådana patientgrupper

där det finns en tydlig diagnos och

konsensus om adekvata

behandlingsåtgärder. För att

vårdkontrakt skall kunna upprättas är

det viktigt att vårdprogram utarbetas.

Detta kan ske såväl centralt, på

nationell nivå, som lokalt inom

respektive landstingsområde. Enligt

parterna är avsikten med de på central

nivå framtagna vårdprogrammen att de

skall tillämpas i hela landet och utgöra

grunden för att patienterna skall få

tillgång till jämförlig vårdkvalitet och

vårdinnehåll vid en allvarlig kronisk

sjukdom. Parterna har för avsikt att

under år 1996 i samråd med

Socialstyrelsen träffa en särskild

överenskommelse om nationella

vårdprogram för ytterligare ett par

patientgrupper utöver diabetikerna.

Som tidigare angetts är parterna också

överens om att den nuvarande

vårdgarantin bör utvecklas.

Tillgängligheten till hälso- och

sjukvård bör förbättras för alla

patienter oavsett vilken sjukdom de

lider av eller vilken behandling de

behöver. I överenskommelsen anges

beträffande rehabilitering följande.

Under de närmaste åren förväntas förslag

från sjuk- och arbetsskadekommittén och

arbetsmarknadspolitiska kommittén vilka

behandlar rehabiliteringsområdet. Vidare

kommer regeringen på riksdagens uppdrag

att lämna förslag om att utvidga

försöksverksamheten med finansiell

samordning till verksamhet där även

arbetsmarknadsmyndigheterna ingår. Mot

denna bakgrund är parterna överens om

att under de närmaste åren tillsammans

pröva om det finns skäl att ersätta

denna ursprungligen temporära stimulans

för medicinska rehabiliterings- och

behandlingsinsatser med ett långsiktigt

system som stadigvarande stärker

drivkrafterna för sjukvårdshuvudmännen

att uppmärksamma och prioritera insatser

av betydelse för en bättre medicinsk

rehabilitering och lägre

ohälsokostnader.

Av den uppföljning av den särskilda

ersättningen för rehabiliterings- och

behandlingsinsatser inom hälso- och

sjukvården som gjorts (Dagmar 510, RFV

redovisar 1995:12) framgår att effekter

med de avsatta medlen har varit

förkortade kö- och väntetider för

utredning och behandling,

kompetensutveckling, metodutveckling,

snabbare diagnostisering och att

primärvården förstärkts med psykosocial

kompetens.

Sjuk- och arbetsskadekommittén kommer

att avsluta sitt arbete i juni 1996 och

då också behandla frågor om

rehabilitering.

Ett speciellt syfte med den nuvarande

vårdgarantin som infördes år 1992 var

attt lösa vissa köproblem i vården. Den

uppföljning och utvärdering som gjorts

visar att syftet i huvudsak har

uppnåtts. Köer och väntetider inom

aktuella vårdområden har förkortats.

Enligt uppgift har Landstingsförbundet

inte återkommit till regeringen i

anledning av den till överenskommelsen

bilagda reservationen den 1 december

1995 angående den då pågående

arbetsmarknadskonflikten.

Prioriteringsutredningen (S 1992:02)

överlämnade våren 1995 sitt

slutbetänkande SOU 1995:5 Vårdens svåra

val. Utredningens uppgift har bl.a.

varit att utifrån etiska utgångspunkter

diskutera hälso- och sjukvårdens roll i

välfärdssamhället och lyfta fram de

grundläggande principer efter vilka

prioriteringar inom vården skall ske.

Betänkandet har remissbehandlats, och en

proposition om prioriteringsfrågor i

hälso- och sjukvården har aviserats till

juni 1996.

Utskottets bedömning

Enligt skrivelsen är parterna överens om

att diabetikerna under 1996 som första

patientgrupp skall erbjudas s.k.

vårdkontrakt utformade utifrån ett

nationellt vårdprogram. I vårdprogrammet

skall vårdstandarden definieras.

Vårdprogrammet för en särskild sjukdom

eller diagnos bör således enligt

parterna innehålla specifika uppgifter

om diagnostik, behandling, prevention,

rehabilitering och mätbara indikatorer

för den aktuella sjukdomen. Motion So459

(s) får i huvudsak anses tillgodosedd

och avstyrks.

Parterna är också överens om att

vårdgarantin bör utvecklas. De har

enligt skrivelsen för avsikt att under

1996 i samråd med Socialstyrelsen träffa

en särskild överenskommelse om

nationella vårdprogram för ytterligare

ett par patientgrupper utöver

diabetikerna. De nationella

vårdprogrammen skall utarbetas av

Socialstyrelsen efter samråd med bl.a.

företrädare för berörda

brukarorganisationer och professioner.

Vidare är parterna överens om att under

de närmaste åren diskutera om den

ursprungligen temporära stimulansen för

medicinska rehabiliterings- och

behandlingsinsatser bör ersättas med ett

långsiktigt system som stadigvarande

stärker sjukvårdshuvudmännens

prioritering av och insatser på området.

Frågan om rehabilitering behandlas för

närvarande av flera statliga kommittéer.

Utskottet anser inte att riksdagen bör

ta något initiativ med anledning av

motion So428 (v). Motionen avstyrks

därför.

Ett speciellt syfte med att införa

vårdgarantin år 1992 var att lösa vissa

köproblem i vården. Enligt

överenskommelsen har väntetider och

kötider inom de berörda vårdområdena

förkortats. Det finns dock nu

indikationer på att väntetiderna ökar

inom några vårdområden som omfattas av

garantin. Parterna är överens om att

tillgängligheten till hälso- och

sjukvård bör förbättras för alla

patienter oavsett vilken sjukdom de

lider av eller vilken behandling som

behövs. Parterna anser därför att

utvecklingen av vårdgarantin bör ske

utifrån ett bredare hälso- och

sjukvårdspolitiskt ställningstagande och

ge utrymme för angelägna

vårdprioriteringar. I flera

sjukvårdsregioner har redan skett en

kartläggning av den befintliga

operationskapaciteten och väntetiderna.

Något initiativ med anledning av motion

So452 (mp) yrkandena 1 och 3 behövs

inte. Yrkandena avstyrks.

Utskottet konstaterar att ett omfattande

uppföljnings- och utvärderingsarbete

redan sker inom hälso- och sjukvården.

Frågan om det därutöver bör göras en

sådan dokumentation av utvecklingen som

anförs i motion So494 (v) får bedömas av

sjukvårdshuvudmännen själva. Motionen

avstyrks.

Regeringens skrivelse bör enligt

utskottet inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande diabetesvård

att riksdagen avslår motion

1994/95:So459,

2. beträffande

rehabiliteringsinsatser

att riksdagen avslår motion

1994/95:So428,

res.1 (v)

3. beträffande operationsköer

m.m.

att riksdagen avslår motion

1994/95:So452 yrkandena 1 och 3,

res.2 (mp)

4. beträffande utveckling inom

vård och omsorg

att riksdagen avslår motion

1994/95:So494,

5. beträffande regeringens

skrivelse

att riksdagen lägger regeringens

skrivelse till handlingarna.

Stockholm den 12 mars 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson

(s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson

(s), Liselotte Wågö (m), Christina

Pettersson (s), Roland Larsson (c),

Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Stig Sandström

(v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta

Wichne (m) och Thomas Julin (mp).

Reservationer

1. Rehabiliteringsinsatser (mom. 2)

Stig Sandström (v) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s.

8 som börjar med Parterna är och

slutar med avstyrks därför. bort ha

följande lydelse:

Genom de förändringar som skett inom

hälso- och sjukvården under senare år

kan man se att

rehabiliteringsmöjligheterna för bl.a.

reumatiker har minskat. Resurserna inom

det egna landstinget prioriteras, och

t.ex. utomlänsremisser för behandling

och rehabilitering på specialistsjukhus

och möjligheten att komma till

rehabiliterings- och

rekreationsanläggningar, kurorter och

klimatvård har minskat. Detta har

drabbat de över en miljon reumatiker som

finns i Sverige och som ofta har ett

stort behov av rehabilitering. Utskottet

anser därför att det behövs en översyn

av rehabiliteringsinsatserna för

personer med reumatiska sjukdomar,

varvid också de arbetsmarknadspolitiska

insatserna bör bli föremål för särskilt

intresse. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion So428

(v) ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande

rehabiliteringsinsatser

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:So428 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Operationsköer m.m. (mom. 3)

Thomas Julin (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s.

8 som börjar med Ett speciellt och

slutar med Yrkandena avstyrks. bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar inställningen i motion

So452 att möjligheterna att upprätta ett

register över all ledig

operationskapacitet i landet bör utredas

och att det behövs en etikdiskussion i

anslutning till vårdkösystemet. Att få

en patient behandlad och tillbaka i

arbetslivet igen så fort det är lämpligt

och möjligt måste vara ett självklart

mål. Ett transfereringssystem där

försäkringskassan går in och betalar en

operation där den snabbast kan utföras

är bättre och billigare än att en

patient skall vara sjukskriven i många

onödiga och dyrbara månader. Utskottet

anser också att det i samband med

diskussionen om vårdköerna och

vårdgarantin behövs en omfattande

etikdiskussion. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motion

So452 (mp) yrkandena 1 och 3 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande operationsköer m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:So452 yrkandena 1 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens skrivelse 1

Motioner från den allmänna

motionstiden 1

Utskottet 2

Överenskommelsen för år 1996 2

Motionerna 4

Diabetesvård 4

Rehabilitering för personer med

reumatiska sjukdomar 5

Operationsköer m.m. 5

Utveckling inom vård och omsorg 6

Bakgrund 6

Utskottets bedömning 8

Hemställan 8

Reservationer 9

1. Rehabiliteringsinsatser (mom.

2) 9

2. Operationsköer m.m. (mom. 3) 10