Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Barnbidrag m.m.

1995-11-21 · 9 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1995/96:SoU6, Barnbidrag m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets betänkande

1995/96:SOU06

Barnbidrag m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

SoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas avsnitt 7

Barnbidrag m.m. i regeringens

proposition 1995/96:69 Vissa

socialförsäkringsfrågor, m.m. och åtta

motionsyrkanden som väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker förslagen i

propositionen, bl.a. att sänka det

förlängda barnbidraget till samma

belopp som det allmänna barnbidraget,

640 kr per barn och månad samt att på

sikt avskaffa flerbarnstilläggen genom

att inga nya flerbarnstillägg beviljas

efter utgången av år 1995. De familjer

som före den 1 januari 1996 beviljats

flerbarnstillägg får behålla detta

tills rätten till stödet upphör enligt

gällande regler. Utskottet avstyrker

motions-yrkanden från fp, v, mp och

kds. Reservationer har anmälts från

dessa partier.

Propositionen

I proposition 1995/96:69 föreslår

regeringen så vitt nu är i fråga att

riksdagen antar förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529)

om allmänna barnbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1986:378)

om förlängt barnbidrag,

3. lag om fortsatt giltighet av lagen

(1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa

hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen (1980:620).

Lagförslagen fogas till betänkandet som

bilaga.

Motionerna

1995/96:Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att sänka det förlängda

barnbidraget från 750 kr till 640 kr

per månad och ungdom.

1995/96:Sf6 av Sigge Godin m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i enlighet med vad som anförts

i motionen (delvis).

1995/96:Sf7 av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds) vari yrkas

4. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att inga nya flerbarns-

tillägg skall beviljas efter utgången

av år 1995,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att nivån för det förlängda

barnbidraget ändras till 640 kr per

barn och månad,

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring av

barnbidragssystemet som föreslagits i

motionen.

1995/96:Sf8 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

7. att riksdagen avslår regeringens

förslag att sänka barnbidraget,

8. att riksdagen avslår regeringens

förslag att ta bort flerbarnstillägget,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i

motionen om att höja barnbidraget till

12 000 kr per år och samtidigt göra det

skattepliktigt.

Propositionen har remitterats till

socialförsäkringsutskottet men i

angiven del jämte motioner överlämnats

till socialutskottet.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet

Allmänt barnbidrag

Propositionen

Riksdagen beslutade våren 1995 att av

statsfinansiella skäl och med verkan

fr.o.m. den 1 januari 1996 sänka det

allmänna barnbidraget från 750 kr per

barn och månad till 640 kr per barn och

månad eller till 7 680 kr per barn och

år (prop. 1994/95:100 bil. 6, SoU15,

rskr. 294). Riksdagen avslog samtidigt

förslag från mp om att höja

barnbidraget till 1 000 kr per barn och

månad och att beskatta barnbidraget.

Att beskatta barnbidraget skulle enligt

utskottet bryta mot principen att

barnbidrag skall utgå lika för alla

barn. Det skulle också öka rundgången

av pengar i systemen och därmed öka

administrationen. Utskottet var inte

heller berett att som föreslagits av

kds sänka barnbidraget med 150 kr. och

överföra resurserna till

bostadsbidragssystemet. Detta skulle

enligt utskottet slå alltför hårt mot

många barnfamiljer och inte innebära

någon besparing för statsbudgeten.

I den nu aktuella propositionen har

regeringen när det gäller det allmänna

barnbidraget endast föreslagit en

redaktionell ändring i 3 § lagen

(1947:529) om allmänna barnbidrag

eftersom hänvisningen där till 7 § i

lagen efter en ändring 1994 inte fyller

någon funktion.

Motioner

I motion Sf7 av Rose-Marie Frebran

m.fl. (kds) yrkande 6 delvis begärs

sådan ändring av barnbidragssystemet

som föreslagits i motionen.

Motionärerna förordar en generell

neddragning av det allmänna

barnbidraget med 150 kr till 600 kr per

barn och månad och att 150 kr per barn

förs över till den barnrelaterade delen

av bostadsbidraget. Ändringen föreslås

eftersom det inte kan anses acceptabelt

att neddragningen drabbar alla

barnfamiljer lika, oberoende av deras

ekonomiska situation.

I motion Sf8 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) yrkande 9 hemställs om ett

tillkännagivande om att barnbidraget

bör höjas till 12 000 kr per barn och

år och samtidigt göras skattepliktigt.

Förslaget innebär att höginkomsttagare

får vidkännas en större real minskning

av barnbidraget medan de med mycket

låga inkomster får en real höjning.

Flerbarnstillägg

Propositionen

Vid behandlingen av anslaget till

allmänna barnbidrag för budgetåret

1995/96 noterade utskottet (bet.

1994/95:SoU15) att riksdagen tidigare

beslutat om en begränsad sänkning av

flerbarnstilläggen. Utskottet var inte

berett att föreslå någon ytterligare

sänkning då det skulle slå hårt mot de

större familjer som i dag erhåller

flerbarnstillägg. Dessa familjer bör få

behålla stödet på nuvarande nivå.

Utskottet ansåg dock att systemet med

flerbarnstillägg på sikt borde upphöra

genom en successiv utfasning så att

flerbarnstillägg inte lämnas för

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

nytillkommande barn fr.o.m. den 1

januari 1996. Riksdagen beslutade ge

regeringen till känna vad utskottet

uttalat (rskr. 1994/95:294).

Regeringen föreslår nu i enlighet med

utskottets uttalande att fler-

barnstilläggen på sikt avskaffas genom

att inga nya flerbarnstillägg beviljas

efter utgången av år 1995. Detta skall

gälla inte enbart när ytterligare barn

föds i en familj utan också i andra

situationer, t.ex. när två personer som

vardera har barn gifter sig eller får

ett gemensamt barn. De familjer som

före den 1 januari 1996 beviljats

flerbarnstillägg får behålla detta

tills rätten till stödet upphör enligt

gällande regler. Då upphör det för

gott, dvs. även om det enligt nu

gällande bestämmelser bara skulle ha

blivit fråga om ett kortare avbrott i

rätten till flerbarnstillägg. En

särskild fråga som då uppkommer är om

en familj som redan har

flerbarnstillägg skall få ett högre

stöd när ytterligare barn föds i

familjen. Regeringen föreslår - i

konsekvens med att en tvåbarnsfamilj

inte kommer att få flerbarnstillägg för

ett tredje barn - att nytillkommande

barn i större familjer inte berättigar

till ytterligare flerbarnstillägg.

Regeringen föreslår därför att

bestämmelserna om flerbarnstillägg i

lagen om allmänna barnbidrag i 2 a, 2 b

och 4 a §§ upphävs fr.o.m. den 1

januari 1996. Enligt punkt 2 i de

föreslagna övergångsbestämmelserna får

den som uppbär flerbarnstillägg för ett

barn vid ikraftträdandet behålla det,

men bara till dess rätten av någon

anledning upphör. Det betyder att rätt

till flerbarnstillägg inte kan uppstå

igen t.ex. efter en längre

utlandsvistelse. Det betyder också att

när antalet barn i ett hushåll blir

större exempelvis på grund av att två

ensamstående föräldrar flyttar samman

med sina respektive barn, eller att ett

nytt barn föds, kan flerbarnstillägg

inte börja utges för dessa barn. Det

betyder också att man inte kan byta

betalningsmottagare för

flerbarnstillägg. Ett undantag från det

sistnämnda föreskrivs dock. Det är den

ömmande situationen att den förälder

som utbetalning av barnbidrag och

flerbarnstillägg sker till avlider och

att utbetalningen därför måste övergå

till den andra föräldern.

Motioner

I motion Sf6 av Sigge Godin m.fl. (fp)

yrkande 1 delvis hemställs att

riksdagen avslår regeringens förslag i

enlighet med vad som anförts i

motionen. Motionärerna motsätter sig

avskaffandet av flerbarnstilläggen som

enligt dem har en god

fördelningspolitisk träffsäkerhet.

I motion Sf8 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) yrkande 8 hemställs också att

riksdagen avslår förslaget att ta bort

flerbarnstillägget, eftersom detta

enligt motionärerna kommer att tvinga

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

många flerbarnsfamiljer att bli

socialbidragstagare. Kostnaderna

vältras över på kommunerna vilket kan

medföra ytterligare negativa

konsekvenser för familjer med små

ekonomiska marginaler. Enligt

motionärerna bör flerbarnstilläggen i

stället höjas i motsvarande mån som det

allmänna barnbidraget enligt dem bör

höjas och samtidigt beskattas.

Även i motion Sf7 av Rose-Marie Frebran

m.fl. (kds) yrkande 4 hemställs att

riksdagen avslår förslaget. Enligt

yrkande 6 delvis i samma motion bör

flerbarnstilläggen vara relaterade till

det allmänna barnbidraget, enligt

motionärerna 600 kr per barn och månad,

och utgöra 50 % av barnbidraget för

tredje barnet och 100 % för det fjärde

och följande barn.

Utskottets bedömning

Utskottet fann vid behandlingen av

årets budgetproposition att det av

statsfinansiella skäl var nödvändigt

att sänka det allmänna barnbidraget med

110 kr till 640 kr per barn och månad.

Samtidigt avstyrkte utskottet en motion

(mp) om att i stället höja barnbidraget

med 250 kr och beskatta det eftersom

detta skulle bryta principen att

barnbidrag skall utgå lika för alla

barn och öka rundgången av pengar i

systemen och därmed öka

administrationen. Utskottet var inte

heller berett att som föreslogs i en

motion (kds) sänka barnbidraget med 150

kr och överföra resurserna till

bostadsbidragssystemet eftersom detta

enligt utskottet skulle slå alltför

hårt mot många barnfamiljer och inte

innebära någon besparing för

statsbudgeten. Riksdagen följde

socialutskottet. Utskottet har inte

ändrat uppfattning och avstyrker därmed

motionerna Sf7 (kds) yrkande 6 delvis

och Sf8 (mp) yrkande 9.

Utskottet vidhåller sin tidigare

inställning att systemet med flerbarns-

tillägg på sikt avskaffas genom en

successiv utfasning så att flerbarns-

tillägg inte utgår för nytillkommande

barn fr.o.m. den 1 januari 1996.

Utskottet tillstyrker förslaget att

upphäva 2 a, 2 b och 4 a §§ i lagen

(1947:529) om allmänna barnbidrag och

avstyrker motionerna Sf6 (fp) yrkande 1

delvis, Sf7 (kds) yrkandena 4 och 6

delvis samt Sf8 (mp) yrkande 8.

Utskottet tillstyrker i övrigt

förslaget till lag om ändring i lagen

om allmänna barnbidrag med tillägget

att 11 § i lagen om allmänna barnbidrag

ändras på så sätt att orden eller

flerbarnstillägg i paragrafens första

stycke utgår.

Vad gäller de barn som föds i december

1995 och för vilka flerbarns-tillägg

skall utges första gången i januari

1996 gäller att rätten att uppbära

flerbarnstillägg uppkommer redan när

barnet föds. Även för dessa barn skall

alltså kunna utges flerbarnstillägg.

Enligt de föreslagna

övergångsbestämmelserna leder, förutom

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

i ett mycket speciellt fall, avbrott i

rätten att uppbära flerbarnstillägg för

ett barn till att barnet inte längre

berättigar till flerbarnstillägg över

huvud taget.

Grundregeln är att barnbidrag, och

flerbarnstillägg, lämnas till och med

det kvartal barnet fyller 16 år. För de

barn som efter fyllda 16 år berättigar

till flerbarnstillägg på grund av

fortsatta studier meddelar

försäkringskassan, efter anmälan, ett

beslut om att förutsättningar för

flerbarnstillägg fortfarande

föreligger. Om inte något avbrott i

studierna görs (förutom sedvanligt

sommarlov) kommer också

flerbarnstillägg från försäkringskassan

därmed att utan avbrott fortsätta att

betalas ut till samma person. Något

avbrott kan då inte heller anses ha

skett i den personens rätt att uppbära

flerbarnstillägg för ett barn, varför

de nuvarande bestämmelserna om

flerbarnstillägg skall fortsätta att

tillämpas.

Förlängt barnbidrag

Riksdagens beslut våren 1995 att sänka

det allmänna barnbidraget till 640 kr

per barn och månad innebar inte att

motsvarande sänkning genomfördes

beträffande det förlängda barnbidraget

som lämnas till elever i bl.a.

grundskolan efter det att eleven fyllt

16 år. Enligt regeringen bör samma

regler gälla för det förlängda

barnbidraget som för de allmänna

barnbidragen. 1 § lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag föreslås ändras i

enlighet härmed.

I motion Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

yrkande 2 hemställs att riksdagen

avslår förslaget att sänka det

förlängda barnbidraget. Barnfamiljerna

är enligt motionärerna redan hårt

ansträngda av riksdagens och

regeringens omotiverat hårda

besparingar, och det blir i många fall

föräldrarna som får kompensera den

bortfallna hundralappen. Den är för det

mesta redan intecknad för klädinköp,

resor och fickpengar.

Även i motionerna Sf7 av Rose-Marie

Frebran m.fl. (kds) yrkande 5 och Sf8

av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 7

avstyrks förslaget. Motionärerna

hänvisar till sina respektive förslag

beträffande det allmänna barnbidraget.

Utskottets bedömning

Riksdagen har beslutat att det allmänna

barnbidraget skall sänkas till 640 kr

per barn och månad fr.o.m. år 1996.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att samma regler bör gälla för det

förlängda barnbidraget som för det

allmänna barnbidraget och tillstyrker

därför förslaget till lag om ändring i

lagen om förlängt barnbidrag och

avstyrker motionerna Sf5 (v) yrkande 2,

Sf7 (kds) yrkande 5 och Sf8 (mp)

yrkande 7.

Försöksverksamhet med viss kommunal

tillståndsprövning

Utskottet tillstyrker förslaget till

lag om fortsatt giltighet av lagen

(1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen (1980:620), vilket

innebär att lagen förlängs till

utgången av år 1997.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det allmänna

barnbidraget

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Sf7 yrkande 6 delvis och

1995/96:Sf8 yrkande 9,

res. 1 (mp) delvis

res. 2 (kds)

delvis

2. beträffande utfasning av

flerbarnstillägget

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sf6 yrkande 1

delvis, 1995/96:Sf7 yrkandena 4 och

6 delvis samt 1995/96:Sf8 yrkande 8

antar regeringens förslag att 2 a,

2 b och 4 a §§ i lagen (1947:529)

om allmänna barnbidrag skall

upphöra att gälla,

res. 1 (mp) delvis

res. 2 (kds) delvis

res. 3 (fp)

3. beträffande 11 § lagen

(1947:529) om allmänna barnbidrag

att riksdagen beslutar dels att

orden eller flerbarnstillägg i 11

§ första stycket lagen (1947:529)

om allmänna barnbidrag skall utgå

dels om sådan ändring av ingressen

i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1947:529) som

föranleds härav,

res. 1 (mp) delvis

res. 2 (kds) delvis

4. beträffande förslaget till

lag om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag i övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1947:529) om allmänna barnbidrag i

den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under mom. 2

och 3,

res. 1 (mp) delvis

res. 2 (kds) delvis

5. beträffande förslaget till

lag om ändring i lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,

1995/96:Sf7 yrkande 5 och

1995/96:Sf8 yrkande 7 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag

res. 1 (mp) delvis

res. 2 (kds) delvis

res. 4 (v)

6. beträffande förslaget till

lag om fortsatt giltighet av lagen

(1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa

hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen (1980:620)

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om fortsatt giltighet

av lagen (1987:442) om fösöksverksamhet

med kommunal tillståndsprövning för

vissa hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen (1980:620).

Stockholm den 21 november 1995

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Bo Holmberg (s), Rinaldo Karlsson

(s), Hans Karlsson (s), Christina

Pettersson (s), Roland Larsson (c),

Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman

(s), Stig Sandström (v), Mariann

Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m),

Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson

(kds), Christin Nilsson (s) och Annika

Jonsell (m).

Reservationer

1. Det allmänna barnbidraget m.m. (mom.

1-5)

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Thomas Julin (mp) anser

dels att det avsnitt på s. 4 som börjar

med Utskottet fann och på s. 5 slutar

med att tillämpas. bort utgå,

dels att det avsnitt på s. 6 som börjar

med Riksdagen har och slutar med

yrkande 7. bort utgå,

dels att utskottet bort anföra

följande:

Det allmänna barnbidraget är en mycket

viktig del i den generella

välfärdspolitiken. Det visar på

samhällets positiva syn på barnen och

bidrar till goda uppväxtvillkor för

dem. Barnbidraget har särskilt stor

betydelse för familjer med låga

inkomster och utgör ett viktigt

komplement till förvärvsinkomsterna.

Det statsfinansiella läget

nödvändiggör besparingar också inom

familjepolitikens område. Riksdagen

beslutade hösten 1994 att 3 miljarder

kronor netto skulle sparas på

familjepolitikens område år 1998.

Utskottet anser att besparingarna måste

göras på ett sådant sätt att de mest

utsatta hushållen inte drabbas.

Utskottet anser därför att barnbidragen

bör höjas till 1 000 kr per barn och

månad och samtidigt göras

skattepliktiga. Detsamma bör gälla det

förlängda barnbidraget. Även

flerbarnstilläggen bör höjas och

samtidigt göras skattepliktiga.

Härigenom uppnås regeringens besparing

samtidigt som fördelningsprofilen blir

rättvis. Om flerbarnstillägget tas bort

kommer många barnfamiljer att tvingas

söka socialbidrag. Kostnaderna vältras

därmed över på kommunerna vilket kan

medföra ytterligare negativa

konsekvenser för familjer med små

ekonomiska marginaler. Regeringen bör

snarast återkomma till riksdagen med de

förslag till lagändringar som är

nödvändiga.

Utskottet anser att riksdagen dels bör

avslå regeringens förslag till lag om

ändring i lagen om allmänna barnbidrag

och lag om ändring i lagen om förlängt

barnbidrag, dels ge regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under

1-5 bort ha följande lydelse:

1-5. beträffande det allmänna

barnbidraget m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,

1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis,

1995/96:Sf7 yrkandena 4 och 5,

1995/96:Sf8 yrkandena 7-9 och med

avslag på regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag och lag om ändring

i lagen (1986:378) om förlängt

barnbidrag samt motion 1995/96:Sf7

yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Det allmänna barnbidraget m.m. (mom.

1-5)

Chatrine Pålsson (kds) anser

dels att det avsnitt på s. 4 som börjar

med Utskottet fann och på s. 5

slutar med att tillämpas bort utgå,

dels att det avsnitt på s. 6 som börjar

med Riksdagen har och slutar med

yrkande 7. bort utgå,

dels att utskottet bort anföra

följande:

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet anser att huvuddelen av

barnbidraget även fortsättningsvis

skall utgå lika för alla barn och att

det inte skall beskattas. Däremot anser

utskottet att barnbidraget bör sänkas

med 150 kr per barn och månad och att

pengarna bör föras över till den

barnrelaterade delen av

bostadsbidraget. Detsamma bör gälla det

förlängda barnbidraget. Härigenom

skyddas familjer med en svag ekonomi

från effekterna av sänkningen. För att

särskilt värna de stora familjerna bör

en förändring göras i den

barnrelaterade delen av bostadsbidraget

så att ett särskilt stöd utgår för

fjärde barnet. Familjerna med fyra

eller fler barn kompenseras därmed för

den sänkning av flerbarnstilläggen som

riksdagen beslutade om hösten 1994.

Regeringen bör snarast återkomma med de

lagändringar som behövs.

Utskottet delar uppfattningen i motion

Sf7 (kds) att flerbarnstilläggen bör

återställas till den nivå de hade före

den 1 januari 1995, så att

flerbarnstillägget för tredje barnet

bör utgå med 50 % av barnbidraget och

att tillägget för fjärde barnet bör

utgå med 100 % av barnbidraget.

Utskottet anser dels att riksdagen bör

avslå regeringens förslag till lag om

allmänna barnbidrag och lagen om

ändring i lagen om förlängt barnbidrag

dels ge regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under

1-5 bort ha följande lydelse:

1-5. beträffande det allmänna

barnbidraget m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,

1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis,

1995/96:Sf7 yrkandena 4-6 och

1995/96:Sf8 yrkandena 7 och 8 och med

avslag på regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag och lag om ändring

i lagen (1986:378) om förlängt

barnbidrag samt motion 1995/96:Sf8

yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Utfasning av flerbarnstillägget m.m.

(mom. 2-4)

Barbro Westerholm (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets

betänkande på s. 5 som börjar med

Utskottet vidhåller och slutar med

att tillämpas. bort ha följande

lydelse:

Utskottet noterar att de

fördelningspolitiska studier som

utförts under senare tid visar att

barnfamiljerna - särskilt de som har

tre eller flera barn - haft en sämre

ekonomisk utveckling än genomsnittet.

Undersökningar visar att de riktigt

stora familjerna redan med gällande

flerbarnstilläggssy-stem i högre grad

än familjer med färre barn, är beroende

av socialbidrag. Utskottet motsätter

sig avskaffandet av flerbarnstilläggen

eftersom dessa behövs och har god

fördelningspolitisk träffsäkerhet.

Slopas flerbarns-tilläggen innebär det

ett ökat socialbidragsberoende för de

stora familjerna.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Det kan te sig egendomligt för många

föräldrar att flerbarnsfamiljer under

lång tid kommer att få helt olika

bidragsbelopp beroende på när barnen är

födda. Den aktuella besparingen kommer

att få fullt genomslag först efter ca

15 år. Utskottet vill inte förringa

värdet av långsiktigt verkande

utgiftsnedskärningar men konstaterar

att det i nuvarande ekonomiska läge är

mer angeläget att genomföra besparingar

med snabbare verkan, i varje fall före

sekelskiftet.

dels att utskottets hemställan under

2-4 bort ha följande lydelse:

2-4. beträffande utfasning av

flerbarnstillägget m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sf6 yrkande 1

delvis, 1995/96:Sf7 yrkande 4 och

1995/96:Sf8 yrkande 8 avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag och motion

1995/96:Sf7 yrkande 6 delvis,

4. Förslaget till lag om ändring i

lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

(mom. 5)

Stig Sandström (v) anser

dels att det avsnitt av utskottets

betänkande på s. 6 som börjar med

Riksdagen har och slutar med

yrkande 7 bort ha följande lydelse:

Utskottet motsätter sig den föreslagna

sänkningen av det förlängda

barnbidraget. Barnfamiljerna är redan

hårt ansträngda av riksdagens och

regeringens omotiverat hårda

besparingar.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande förslaget till lag

om ändring i lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,

1995/96:Sf7 yrkande 5 och

1995/96:Sf8 yrkande 7 avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag,

Särskilt yttrande

Det allmänna barnbidraget

Roland Larsson (c) anför:

Centern har i olika sammanhang

framfört att barnbidraget för barn i

åldern 0-6 år och föräldraförsäkringen

skall slås samman och ersättas av ett

s.k. barnkonto. Det förhållandet att

jag i detta sammanhang avstått från att

anmäla reservation innebär ingen ändrad

inställning i frågan.

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:378) om

förlängt barnbidrag

3 Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen

(1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa

hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen (1980:620)

Innehållsförteckning