Bet. 1995/96:SoU9

Socialutskottets betänkande

1995/96:SOU09

Spris fortsatta verksamhet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1995/96

SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens proposition 1995/96:99

Spris fortsatta verksamhet och fyra

motionsyrkanden med anledning av

propositionen.

Regeringen föreslår dels att

riksdagen godkänner att Spris

verksamhet skall bedrivas inom ramen

för en ideell förening, dels att 2 500

000 kr anvisas på tilläggsbudget för

budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Motionerna avstyrks.

Till betänkandet har fogats en

reservation.

Propositionen

I proposition 1995/96:99 Spris

fortsatta verksamhet föreslår

regeringen (Socialdepartementet) att

riksdagen

1. godkänner vad regeringen föreslår

om ombildning av och ändrad form för

Spri (avsnitt 4.1 i propositionen),

2. till Bidrag till Spri på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under femte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

på 2 500 000 kr.

Motionerna

1995/96:So8 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:99 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens engagemang i Spri.

1995/96:So9 av Barbro Westerholm m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränsdragningen mellan

Socialstyrelsens, SBU:s och Spris

ansvarsområden,

2. att riksdagen som sin meningen ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Spris ansvar för

metodutveckling av kunskapsspridning.

Utskottet

Bakgrund

Spri är hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstitut som har varit i

verksamhet sedan den 1 januari 1968.

Huvudmän för institutet är staten och

Landstingsförbundet. Verksamheten

regleras genom ett avtal mellan

huvudmännen. Nuvarande avtal om Spris

verksamhetsinriktning och finansiering

avser perioden 1993-1995. I avvaktan på

ett nytt avtal om Spris inriktning och

finansiering beräknades anslaget Bidrag

till Spri vid budgetregleringen inför

innevarande år med ett i förhållande

till föregående budgetår oförändrat

belopp (omräknat till 18 månader) på 40

800 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 6,

bet. 1994/95:SoU15, rskr. 1994/95:294).

Anslaget anvisades som förslagsanslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår dels att riksdagen

godkänner att Spris verksamhet skall

bedrivas inom ramen för en ideell

förening, dels att 2 500 000 kr anvisas

på tilläggsbudget för budgetåret

1995/96.

Avtal, stadgar och finansieringsavtal

för perioden 1996-1999

I propositionen anges att företrädare

för staten och Landstingsförbundet i

ett konsortialavtal den 19 oktober 1995

har träffat ett avtal om att bilda den

allmännyttiga ideella föreningen Spri.

Avtalet blir inte giltigt förrän det

har godkänts av regeringen. Enligt

avtalet skall föreningen ta över

nuvarande Spris verksamhet den 1

januari 1996.

Överenskommelsen innebär, enligt

propositionen, att den verksamhet som

har bedrivits av det nuvarande

institutet i sin helhet skall fortsätta

i den nybildade föreningens regi,

varefter institutet avvecklas.

Övergången innebär i huvudsak att

föreningen övertar arbetsgivaransvaret

för institutets personal samt de

rättigheter och förpliktelser i övrigt

som institutet på huvudmännens vägnar

tidigare förvärvat eller iklätt sig.

Föreningen planeras vidare överta

institutets tillgångar och skulder.

Enligt utkast till stadgar för

föreningen skall Spri främja utveckling

av hälso- och sjukvården i Sverige.

Uppgiften skall tillgodoses genom ett

långsiktigt kvalificerat

utvecklingsarbete. Spris arbetsresultat

skall kunna användas inom svensk

hälso- och sjukvård och vara inriktat

mot aktuella problemområden. Arbetet

skall ha sin tyngdpunkt inom områdena

hälsoekonomi, kvalitetsutveckling,

informationsteknik och

informationsförsörjning och ha sin

huvudsakliga inriktning på generellt

tillämpbara metoder och system. Det

skall vara möjligt för Spri att inom

ramen för sin kompetens utföra uppdrag

på önskemål av en enskild intressent.

Enligt finansieringsavtalet för

perioden 1996-1999 avser staten och

Landstingsförbundet att vardera

tillskjuta 29 700 000 kr för vart och

ett av dessa år, dvs. för båda

parterna sammanlagt 59 400 000 kr per

år. Beloppen är dock inte slutgiltiga

utan är avsedda att utgöra ett underlag

för Spris planering. Slutligt beslut om

bidragsbeloppen kommer, enligt

propositionen, att fattas för ett år i

taget av respektive part. För statens

del måste således riksdagen fatta

beslut om anslag.

En utvärdering av Spris verksamhet

skall, enligt propositionen,

presenteras senast den 30 juni 1998.

Fråga om avslag på propositionen

I motion So8 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) hemställs att riksdagen avslår

propositionen (yrkande 1). Motionärerna

anför att det statsfinansiella läget

fortfarande är ansträngt och kommer

att så vara under en överskådlig tid. I

det nu aktuella avtalet om förändringen

av Spri förbinder sig staten att under

fyra år betala ut 120 miljoner kronor

totalt. Motionärerna anser att all

statlig verksamhet måste ses över och

omprövas. Motionärerna anser att

statens engagemang i Spri skall

avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1996. I

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande

till regeringen om vad i motionen

anförts om statens engagemang i Spri.

Motionärerna anför att Spris största

kund i dag är landstingen. Det är ingen

hemlighet att landstingen i allt större

utsträckning använder sig av helt

fristående konsulter för att utvärdera

den egna verksamheten. Det är en

positiv utveckling, men det innebär att

Spri förlorar alltmer av sin roll. Om

landstingen önskar ha en organisation

som samordnar utvärdering och planering

står det dem naturligtvis fritt.

Statens engagemang är dock onödigt

enligt motionärerna, Spris verksamhet

sammanfaller t.ex. delvis med

Socialstyrelsens. Man gör helt enkelt

samma saker, heter det i motionen.

Utskottet

Utskottet, som delar regeringens

inställning i propositionen, avstyrker

motion So8 (m).

Formen för och inriktningen av Spris

verksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att en allmännyttig

ideell förening, Spri, bildas.

Regeringen hänvisar till proposition

1995/96:61 Former för verksamhet som är

beroende av statligt stöd, m.m. I den

propositionen föreslås att när staten

tillsammans med en annan part engagerar

sig i verksamhet som är beroende av

statligt stöd skall det främst ske

genom att ett aktiebolag eller en

ideell förening bildas.

Verksamhetsformen ideell förening bör

övervägas när det finns intresse för

uppgiften hos en större krets.

Regeringen anför i den nu aktuella

propositionen att den ideella

föreningen Spri bildas, enligt avtal,

av staten och Landstingsförbundet.

Enligt regeringens bedömning torde det

finnas ett behov av och ett intresse

för Spris verksamhet i en större krets,

t.ex. Svenska Kommunförbundet,

sammanslutningar av privata vårdgivare

eller enskilda privata vårdgivare. Ett

sådant intresse torde, i framtiden,

kunna avspegla sig i en önskan om ett

medlemskap i föreningen. Regeringen

anför vidare att Spris anställda, i

enlighet med gällande arbetsrättsliga

regler, kan övergå till den nya

organisationen utan föregående

uppsägning.

I propositionen redovisas att Spri,

enligt utkast till stadgar för

föreningen, skall utveckla metoder och

annan kunskap, följa utvecklingsarbetet

i Sverige och internationellt och

därvid efter behov och lämplighet

medverka i eller stödja sådant arbete,

pröva och anpassa utländska resultat

och erfarenheter till svenska

förutsättningar, aktivt verka för att

uppnådd kunskap sprids och vinner

genomslag samt tillhandahålla en

nationell dokumentations- och

förlagsservice. Spri skall arbeta

utifrån sin roll som utvecklingsresurs

för berörda statliga myndigheter och

andra statliga organ, för

sjukvårdshuvudmännen och för

vårdgivarna. Arbetet skall bedrivas i

nära samarbete med dessa organ, liksom

med universitet och högskolor, andra

forsknings- och

utvecklingsinstitutioner samt med andra

organ av betydelse som är verksamma

inom hälso- och sjukvården.

Lagutskottets behandling av proposition

1995/96:61

Lagutskottet har i betänkande

1995/96:LU7 tillstyrkt bifall till

propositionen. I en reservation (c, m,

fp, mp) begärs förslag om en rättslig

reglering av anslagsberoende

verksamheter.

I betänkandet anförs bl.a. följande

(s. 6-10):

- - -

Vid behandlingen av regeringens förslag

till stiftelselag våren 1994 framhöll

lagutskottet särskilt att det är en

självklar angelägenhet när en ny

lagstiftning skall införas att tillse

att de nya reglerna svarar mot

praktiska behov och anpassas till

villkoren i övrigt för den verksamhet

som skall regleras. Därtill måste

lagstiftaren även vara observant på att

ett nytt regelsystem inte medför

negativa effekter på sådana områden som

inte direkt omfattas av regleringen.

Enligt utskottets mening hade den

senare aspekten, såvitt gäller

anslagsberoende verksamheter av det

slag som traditionellt har bedrivits i

stiftelseform, inte fått tillräcklig

uppmärksamhet i lagstiftningsärendet.

Utskottet ansåg därför, i likhet med

vad kulturutskottet hade uttalat i

drendet (yttr. 1993/94:KrU2y), att

påtagliga behov talade för att

regeringen borde återkomma till

riksdagen med förslag till regler om

hur den rättsliga regleringen av

anslagsberoende verksamheter bör

anordnas.

- - -

I förevarande proposition anför

regeringen att statlig verksamhet bör

bedrivas i myndighetsform. I några fall

kan det dock vara aktuellt att låta en

statlig uppgift utföras i en

privaträttslig verksamhetsform. Sådana

överväganden kan vara aktuella då det

finns statsfinansiella eller andra skäl

för staten att samverka med någon

annan.

- - -

När en privaträttslig form krävs för

statlig verksamhet som är beroende av

återkommande tilldelning av

anslagsmedel skall enligt propositionen

främst formerna aktiebolag och ideell

förening användas. Dessa

verksamhetsformer är enligt vad

regeringen framhåller lämpliga också

för motsvarande verksamheter i kommuner

och landsting. Förslaget överensstämmer

med förslaget som framlagts i

betänkandet (SOU 1994:147) Former för

statlig verksamhet. I utredarens

uppdrag har dock inte ingått frågan att

överväga en alternativ juridisk form

för anslagsberoende verksamheter i

enlighet med riksdagens begäran.

Regeringen konstaterar att sådan

verksamhet som tidigare skulle ha getts

formen anslagsstiftelse i

fortsättningen antingen skall ges

myndighetsformen eller någon av de

nämnda privaträttsliga formerna.

- - -

I motion L20 av Bengt Harding Olson

(fp) erinras om att de

offentligrättsliga organen allt oftare

utnyttjar andra verksamhetsformer än

myndighetsformen. Särskilt gäller detta

när det finns skäl att samverka med

andra parter.

- - -

Fortfarande saknas en grundläggande

analys för att tillskapa en ny och

lämplig associationsform som garanterar

erforderlig långsiktighet, nödvändig

flexibilitet och klar ansvarsfördelning

mellan medverkande parter. Till följd

av det anförda bör riksdagen enligt

motionären förnya sin tidigare begäran

om förslag på en lämplig

associationsform för anslagsberoende

verksamheter.

- - -

Kulturutskottet anser i sitt yttrande

att de skäl inte är övertygande som

anförts i propositionen för att det

inte finns behov av en särskild

organisationsform för bl.a.

kulturverksamheter som är beroende av

anslag från stat, kommun eller

landsting och som inte bör bedrivas i

myndighetsform. Utskottet finner att de

synpunkter som anfördes i yttrandet

till lagutskottet över propositionen

med förslag till stiftelselag

fortfarande har bärkraft (se yttr.

1993/94:KrU2y). Vidare anser

kulturutskottet att det finns starka

skäl som talar för att riksdagen bör

upprepa sin begäran om att regeringen

snarast skall förelägga riksdagen

förslag om lämplig organisationsform

för anslagsberoende verksamheter.

- - -

Kulturutskottet erinrar - med anledning

av regeringens förslag om användande av

ideella föreningar - om att det i den

angivna studien påpekas att det kan

föreligga en risk för att en

organisation som man antagit vara en

ideell förening kan komma att bli

klassificerad som ett enkelt bolag om

medlemsantalet de facto är statiskt.

- - -

I likhet med kulturutskottet nödgas

lagutskottet konstatera att varken den

föregående eller den nuvarande

regeringen har föranstaltat om en

utredning som kan läggas till grund för

förslag till en sådan rättslig

reglering av anslagsberoende verksamhet

som riksdagen efterlyst. Lagutskottet

kan också ställa sig bakom

kulturutskottets bedömning om behovet

av en alternativ privaträttslig form

för sådan anslagsberoende verksamhet

som inte bör bedrivas i myndighetsform.

När det gäller de av regeringen

förordade formerna för sådan verksamhet

vill utskottet beträffande aktiebolaget

göra det påpekandet att

aktiebolagsformen - även om den i och

för sig kan användas för den verksamhet

som nu diskuteras och i en del fall

också är lämplig för det - är utformad

med utgångspunkt i näringslivets behov.

Även användningen av formen ideell

förening kan bli problematisk. Enligt

utskottets mening är det viktigt att

tillse, om den ideella föreningen skall

användas som verksamhetsform, att man

skapar en organisation som har

tillräckliga drag av ideell förening

för att en sådan skall anses föreligga

också i juridisk mening. Utskottet kan

för sin del inte utesluta att det slag

av anpassningar som i det syftet måste

göras kan innebära att den ideella

föreningen inte blir en så användbar

verksamhetsform för anslagsberoende

verksamheter som regeringen har

förutsatt vid utformningen av

propositionens förslag.

Mot bakgrund av det anförda kan det

enligt utskottets mening i vart fall

för närvarande inte uteslutas att det

kan krävas en ny rättslig form vid

sidan av aktiebolaget och den ideella

föreningen för att helt tillfredsställa

behovet av rättslig reglering för de

skilda slags verksamheter som är

beroende av fortlöpande statligt stöd.

Utskottet utgår från att regeringen med

uppmärksamhet följer frågan och om

något år återkommer till riksdagen med

en redovisning härav samt förslag till

en ny rättslig reglering om ett sådant

behov har visat sig föreligga. Något

tillkännagivande från riksdagens sida

är därför inte erforderligt. Utskottet

avstyrker med det sagda bifall till

motion L20.

- - -

Motion

I motion So9 av Barbro Westerholm m.fl.

(fp) hemställs att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränsdragningen mellan

Socialstyrelsens, SBU:s (Statens

beredning för utvärdering av medicinsk

metodik) och Spris ansvarsområden

(yrkande 1). Motionärerna säger sig

konstatera att gränsdragningen gentemot

Socialstyrelsens arbete med

kvalitetssäkring i vården är oklar

liksom mot det arbete med

vårdkonsumtionsstudier och hälsoekonomi

styrelsens epidemiologiska centrum

ansvarar för. Detta bäddar för

dubbelarbete och den

konkurrenssituation som utvärderarna av

Spri påpekade i sin rapport 1994. Också

gränsdragningen mot SBU måste

klargöras. Spri bör, enligt

motionärerna, vara ett stöd för

myndigheter och sjukvårdshuvudmän med

uppgift att ta fram metoder,

sammanställa kunskaper och se till att

kunskaperna tas till vara.

Myndigheternas uppgift är att tillse

att vårdens kvalitet och säkerhet

upprätthålls. Propositionen borde,

enligt motionärerna, ha varit tydligare

på denna punkt. Gränsdragningen

gentemot Socialstyrelsens och SBU:s

ansvarsområden måste således klargöras

i Spris stadgar och avtal, heter det i

motionen.

Samma motionärer begär också att

riksdagen ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Spris ansvar för

metodutveckling av kunskapsspridning

(yrkande 2). Motionärerna anför att ett

problem som myndigheterna inom hälso-

och sjukvårdsområdet - Socialstyrelsen,

Folkhälsoinstitutet och

Läkemedelsverket - samt SBU och Spri

har gemensamt är att den kunskap man

tar fram inte tas till vara i

tillräcklig utsträckning i vården.

Miljardbelopp skulle, enligt

motionärerna, kunna sparas om den

framtagna kunskapen användes utöver de

vinster i form av bättre behandling och

livskvalitet de enskilda patienterna

skulle uppleva. En viktig uppgift för

Spri borde vara att utveckla metoder

för kunskapsöverföring som också leder

till handling, heter det i motionen.

Utskottet

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning i propositionen att Spri bör

ombildas till en allmännyttig ideell

förening.

Utskottet delar de synpunkter som

framförs i motion So9 (fp) om

gränsdragningen mellan

Socialstyrelsens, SBU:s och Spris

ansvarsområden när det t.ex. gäller

kvalitetssäkring i vården,

vårdkonsumtionsstudier eller

hälsoekonomi. Utskottet noterar

samtidigt att det föreligger skillnader

i arbetsuppgifter. Spri är ett

utvecklingsinstitut som inte har

myndighetsfunktion och tillsynsansvar

som t.ex. Socialstyrelsen. I Spris

uppgifter ingår inte heller utvärdering

av medicinska metoder, vilket är SBU:s

huvuduppgift. Regeringen bör noga följa

utvecklingen på området och vidta de

åtgärder som kan visa sig nödvändiga

för att ytterligare klargöra

gränsdragningen mellan Spri och de

nämnda myndigheterna. När det gäller

frågan om Spris ansvar för

metodutveckling av kunskapsspridning

konstaterar utskottet att Spri enligt

utkastet till stadgar skall bl.a.

aktivt verka för att uppnådd kunskap

sprids och vinner genomslag. Med det

sagda får motion So9 (fp) anses

tillgodosedd och avstyrks.

Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

skall anvisa till Bidrag till Spri på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 ett förslagsanslag

på 2 500 000 kr.

Statens bidrag till Spri uppgår för

sista halvåret 1995 till 13 600 000 kr.

Enligt det nya avtalet skall staten för

år 1996 betala 29 700 000 kr. Det

sammanlagda anslagsbehovet för

budgetåret 1995/96 uppgår således till

43 300 000 kr. På statsbudgeten finns

anvisat 40 800 000 kronor, varför

ytterligare 2 500 000 kr behöver

anvisas på tilläggsbudget.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag om ytterligare medel till Spri.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen avslår motion

1995/96:So8,

res. (m)

2. beträffande formen för Spris

verksamhet m.m.

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:So9 godkänner vad regeringen

föreslår i avsnitt 4.1 i

propositionen om ombildning av och

ändrad form för Spri,

3. beträffande Bidrag till

Spri

att riksdagen till Bidrag till Spri på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under femte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

på 2 500 000 kr.

Stockholm den 5 december 1995

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Liselotte Wågö (m),

Christina Pettersson (s), Roland

Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif

Carlson (m), Conny Öhman (s), Stig

Sandström (v), Mariann Ytterberg (s),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),

Chatrine Pålsson (kds), Christin

Nilsson (s), Sofia Steiner (s) och

Kerstin Heinemann (fp).

Reservation

Avslag på propositionen (mom. 1)

Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif

Carlson och Birgitta Wichne (alla m)

anser

dels att det avsnitt i utskottets

betänkande på s. 3 som börjar med

Utskottet, som delar och slutar med

avstyrker motion So8(m) bort ha

följande lydelse:

Avtalet om förändringen av Spri

sträcker sig fram t.o.m. 1999, dvs.

fyra år. Det innebär att staten

förbinder sig att till den ideella

föreningen betala ut 120 miljoner

kronor totalt. Utskottet konstaterar

att det statsfinansiella läget

fortfarande är ansträngt och kommer att

så vara under en överskådlig tid.

Vidare delar utskottet motionärernas

uppfattning att all statlig verksamhet

därför måste ses över och omprövas.

Utskottet anser att statens engagemang

i Spri skall avvecklas fr.o.m. den 1

januari 1996. Spris största kund i dag

är landstingen. Det är ingen hemlighet

att landstingen i allt större

utsträckning använder sig av helt

fristående konsulter för att utvärdera

den egna verksamheten. Det är en

positiv utveckling, men det innebär att

Spri förlorar alltmer av sin roll. Om

landstingen önskar ha en organisation

för utveckling och som samordnar

utvärdering och planering står det dem

naturligtvis fritt. Statens engagemang

är dock enligt utskottet onödigt. Spris

verksamhet sammanfaller t.ex. delvis

med Socialstyrelsens. Man gör i hög

grad samma saker och gränsdragningen

mellan Spri och andra blir därför

oklar. Av dessa skäl bör statens

finansiering av Spri upphöra.

Utskottet avvisar därmed också

propositionens förslag om att anvisa

ytterligare 2,5 miljoner kronor till

Spri för budgetåret 1995/96.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:So8 avslår propositionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Bakgrund 2

Propositionens huvudsakliga innehåll2

Avtal, stadgar och finansieringsavtal

för perioden 1996-1999 2

Fråga om avslag på propositionen 3

Utskottet 3

Formen för och inriktningen av Spris

verksamhet 3

Propositionen 3

Lagutskottets behandling av

proposition 1995/96:61 4

Motion 6

Utskottet 7

Anslagsfrågor för budgetåret 1995/967

Propositionen 7

Utskottet 7

Hemställan 8

Reservation 9

Avslag på propositionen (mom. 1) 9

Gotab, Stockholm 1995