Bet. 1995/96:TU12

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU12

Nya förutsättningar för järnvägstrafiken

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

TU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

regeringens proposition 1995/96:92 Nya

förutsättningar för järnvägstrafiken

samt sju motioner som väckts med

anledning av propositionen. Utskottet

tillstyrker samtliga förslag från

regeringen.

För persontrafiken betyder detta att

trafikhuvudmännen fr.o.m. den 1 juli

1996 får en utökad trafikeringsrätt för

lokal och regional persontrafik inom

sitt eget län och även möjligheter att

bedriva sådan trafik i angränsande län.

SJ får behålla sin särställning vad

gäller interregional persontrafik.

När det gäller godstrafiken föreslås

att alla operatörer som uppfyller de

krav som anges av staten får rätt att

bedriva godstrafik på statens

spåranläggningar fr.o.m. den 1 juli

1996. Redan etablerad godstrafik bör

dock på ett avgränsat bannät ges

företrädesrätt vid banfördelningen.

Ansvaret för banfördelning och

trafikledning föreslås organiseras i en

ny enhet som administrativt inordnas i

Banverket. Denna enhet bör ges en i

förhållande till trafikoperatörer och

banhållare självständig ställning.

Utskottet anser vidare att riksdagen

bör ge regeringen till känna att en

uppföljning och utvärdering av

konsekvenserna av de nya riktlinjerna

för järnvägstrafiken bör genomföras.

I betänkandet behandlas också förslag

i propositionen angående för järnvägen

gemensamma funktioner, Banverkets

internationella entreprenadverksamhet,

bidrag till nybyggnation av planskilda

plattformsförbindelser, upplåtelse med

nyttjanderätt av statliga järnvägar och

utökning av statens spåranläggningar.

Till betänkandet har fogats tolv

reservationer. Bland dessa märks

följande:

M- och fp-ledamöterna anser att

persontrafiken och godstrafiken skall

avregleras helt. De anser att

regeringens förslag är helt

otillräckliga för att ta vara på de

fördelar som en friare konkurrens

skulle ge.

V- och mp-ledamöterna vill att

riksdagen avslår regeringens förslag

beträffande godstrafiken eftersom de

tror att det kan leda till minskad

järnvägstrafik.

M-ledamöterna anser att

banfördelningen på sikt bör göras så

att operatörer ges möjlighet att via

anbud abonnera på trafikeringstid.

M- och fp-ledamöterna anser att

Banverkets industridivision bör

överföras till aktiebolagsform eftersom

det är olämpligt att en svensk

myndighet bedriver internationell

entreprenadverksamhet.

Propositionen

Regeringen

(Kommunikationsdepartementet) föreslår

i proposition 1995/96:92 att riksdagen

1. godkänner att trafikhuvudmännens

rätt att bedriva persontrafik fr.o.m.

den 1 juli 1996 utökas till att även

gälla lokal och regional persontrafik

på stomjärnvägar i det egna länet,

2. godkänner att trafikhuvudmännen

efter regeringens medgivande fr.o.m.

den 1 juli 1996 får rätt att bedriva

persontrafik på stomjärnvägar i

angränsande län om syftet är att

utveckla den regionala eller lokala

persontrafiken i det egna länet,

3. godkänner att alla som uppfyller de

av staten angivna kraven fr.o.m. den 1

juli 1996 ges rätt att bedriva

godstrafik på statens spåranläggningar,

4. bemyndigar regeringen att besluta

om inrättandet av och de närmare

formerna för en enhet inom Banverket

för banfördelning och trafikledning,

5. godkänner att gällande regler för

upplåtelse av statliga järnvägar med

nyttjanderätt även skall vara

tillämpbara vad gäller återupptagen

kommersiell trafik,

6. godkänner att regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer får

besluta om att upplåta statliga

järnvägar med nyttjanderätt,

7. godkänner att regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer på

samhällsekonomisk grund och på begäran

av de enskilda spårägarna får besluta

om utökning av statens

spåranläggningar,

8. godkänner att staten med anlitande

av sjätte huvudtitelns anslag kan bidra

med maximalt 75 % av de totala

kostnaderna vid nybyggnation av

planskilda plattformsförbindelser vid

stationer på stomjärnvägar fr.o.m. den

1 januari 1996,

9. godkänner att regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer på

samhällsekonomisk grund får besluta om

återupptagande av banunderhåll på

bandelar som ingår i statens

spåranläggningar,

10. godkänner att Banverket i

begränsad omfattning får bedriva entre-

prenadverksamhet i andra länder om

syftet är att upprätthålla nödvändig

järnvägsspecifik kompetens,

11. godkänner att SJ inte bildar ett

bolag för kontinenttrafik i enlighet

med prop. 1992/93:132, bet. TU11, rskr.

152.

Motionerna

1995/96:T31 av Lennart Fremling m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en mer omfattande

avreglering av persontrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en rättvis behandling av nya

järnvägsoperatörer,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om banavgifterna,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en privatisering av

Banverkets industridivision.

1995/96:T32 av Per Westerberg m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en avreglering av

persontrafiken,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen

att överföra de gemensamma funktionerna

till Banverket i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringen av de

gemensamma funktionerna,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en efterfrågestyrd

banfördelning,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en privatisering av SJ,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en privatisering av

Banverkets industridivision.

1995/96:T33 av Barbro Hietala Nordlund

och Bo Nilsson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om godstrafik på järnväg,

banfördelning och trafikledning samt om

ytterligare orter där SJ bör ha

företrädesrätt,

2. att riksdagen hos regeringen begär

att en utvärdering görs så snart som

möjligt av konsekvenserna av besluten.

1995/96:T34 av Karl-Erik Persson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag och analyser av

de problem som beskrivs i motionen med

syfte att främja godstrafik på järnväg,

2. att riksdagen beslutar avslå

proposition 1995/96:92 i de delar som

berör godstrafiken.

1995/96:T35 av Mats Odell m.fl. (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att godstrafiken skall

avregleras fr.o.m. den 1 juli 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en plan för avreglering av

persontrafiken,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges roll i EU för en

avreglerad och förnyad järnvägstrafik

på internationell nivå,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att SJ skall bolagiseras,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de verksamheter som inte

kan knytas till kärnverksamheten

järnvägstrafik säljs ut.

1995/96:T36 av Sverre Palm m.fl. (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om godstrafik på järnväg,

banfördelning och trafikledning samt om

ytterligare orter där SJ bör ha

företrädesrätt,

2. att riksdagen hos regeringen begär

att en utvärdering görs så snart som

möjligt av konsekvenserna av besluten.

1995/96:T37 av Elisa Abascal Reyes

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om partiell avreglering av

godstrafiken på järnväg,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om trafikledningen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud för andra än

järnvägsoperatörer att erhålla

trafikeringsrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsbidrag till

nationella privata operatörer för inköp

av rullande materiel,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att öka statens bidrag vid

nybyggnationer av planskilda

plattformsförbindelser vid stationer på

stomjärnvägar med 90 %.

Utskottet

1 Bakgrund

År 1988 fattade riksdagen beslut om att

dela upp SJ i ett affärsverk (SJ) som

skall bedriva järnvägstrafik på

affärsmässiga villkor och en myndighet,

Banverket, som har ansvar för

infrastrukturen. År 1992 beslutade

riksdagen att statens köp av

regionalpolitiskt angelägen

interregional persontrafik på

stomnätet, som inte kan bedrivas på

företagsekonomiska villkor, skall ske i

konkurrens. Samma år beslutades att

LKAB skulle få trafikeringsrätten för

malmtransporter på stomnätet på

sträckan Boden-Luleå fr.o.m. den 1

januari 1993. Nyttjanderätten till

Inlandsbanan fördes under år 1993 över

till berörda kommuner efter banan.

SJ har i dag ensamrätten till

persontrafik på stomnätet samt till

godstrafik på hela järnvägsnätet. SJ

kan avstå från sin trafikeringsrätt och

trafiken får då bedrivas av en annan

operatör. Vanligast är att de mindre

godsföretagen bedriver trafik på

entreprenad utan att SJ har avstått

från sin trafikeringsrätt.

Trafikhuvudmännen, som ansvarar för

den lokala och regionala

trafikförsörjningen, har

trafikeringsrätt för persontrafik på

länsjärnvägarna. Om särskilda skäl

föreligger kan trafikhuvudmännen ges

trafikeringsrätt för regional och

lokal persontrafik på begränsade delar

av stomnätet.

Riksdagen godkände under våren 1994

att SJ:s och trafikhuvudmännens

ensamrätter till det statliga bannätet

skulle avvecklas från den 1 januari

1995 (prop. 1993/94:166, bet. TU28,

rskr. 309). På förslag av den

nytillträdda regeringen beslutade dock

riksdagen i december 1994 att beslutet

om avreglering av järnvägstrafiken och

därmed sammanhängande frågor skulle

skjutas upp (prop. 1994/95:72, bet.

TU9, rskr. 138).

Kommunikationsdepartementet har

utarbetat en promemoria, Nya

möjligheter för järnvägstrafiken (Ds

1995:33). I propositionen redovisas en

sammanfattning av promemorian och en

förteckning över remissinstanserna.

Regeringen har vidare tillsatt en

utredare för att se över Banverkets

framtida myndighetsuppgifter. Utredaren

skall bl.a. behandla en rad frågor av

principiell och praktisk natur som

följer av förslagen i propositionen.

Flera av de förslag som redovisas i

propositionen måste lagregleras. Om

riksdagen ställer sig bakom regeringens

förslag till riktlinjer återkommer

regeringen under nästa år med

erforderliga lagförslag.

2 Persontrafik

2.1 Regeringens förslag

Regeringen anser att en förutsättning

för att kunna upprätthålla en

landsomfattande och effektiv

trafikförsörjning är att SJ behåller

sin nuvarande särställning vad gäller

interregional persontrafik. Den av

staten upphandlade trafiken bör dock

även fortsättningsvis upphandlas i

konkurrens.

Trafikhuvudmännen har i dag endast rätt

att bedriva persontrafik på

länsjärnvägar. Eftersom

trafikhuvudmännen har ett samlat ansvar

för lokal och regional persontrafik

inom sitt eget län bör enligt

regeringen huvudmännen fr.o.m. den 1

juli 1996 ges trafikeringsrätt också på

stomjärnvägar för lokal och regional

persontrafik inom det egna länet. För

att ytterligare förbättra

förutsättningarna för trafikhuvudmännen

föreslås i propositionen att

huvudmännen efter särskild prövning

också skall kunna ges möjlighet att

fr.o.m. den 1 juli 1996 bedriva

persontrafik på stomnätet i angränsande

län om syftet är att utveckla den

lokala eller regionala persontrafiken i

det egna länet.

2.2 Motionsförslag

I motion T31 (fp) framhålls att

persontrafiken bör avregleras på hela

järnvägsnätet. Propositionens förslag

är helt otillräckligt för att ta vara

på de fördelar som en friare konkurrens

skulle ge. Regeringen bör därför enligt

motionen återkomma till riksdagen med

konkreta förslag till ett nytt

regelsystem som ger fri konkurrens inom

persontrafiken.

Enligt motion T32 (m) innebär inte

förslaget att ge trafikhuvudmännen

lokal och regional trafikeringsrätt på

stomjärnvägarna någon avreglering. Den

enda förändringen är att

monopolrättigheten flyttas från

nationell till regional nivå.

Motionärerna anser att persontrafiken

bör avregleras i likhet med vad som

föreslås för godstrafiken. Med en

avreglerad persontrafik kan effektiva

och kundanpassade lösningar utvecklas

så att järnvägens attraktionskraft

ökar.

I motion T35 (kds) framhålls att för

persontrafiken är en avreglering i

tiden inte lika nära förestående som

för godstrafiken. Regeringen bör dock

snarast upprätta en tidsplan i vilken

det klart framgår när och på vilket

sätt den nationella persontrafiken

skall avregleras. De argument som

gäller för en avreglering av

godstrafiken gäller också för

persontrafiken. Regeringens förslag om

att utöka trafikhuvudmännens

trafikeringsrätt är ett litet men

otillräckligt steg åt rätt håll.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är väsentligt

att järnvägen ges förutsättningar att

spela en viktig roll som ett effektivt,

miljövänligt och energisnålt

transportmedel. I samband med 1988 års

trafikpolitiska beslut gjordes

betydelsefulla förändringar på

järnvägsområdet. Ansvaret för

infrastrukturen fördes över till det

nybildade Banverket. SJ skulle

utvecklas till ett modernt och

kundorienterat företag bl.a. genom

effektiviseringar, kraftfulla

investeringar, en mer aktiv

marknadsföring, bättre ekonomisk

styrning och ökad transportkvalitet.

Det är utskottets mening att detta

beslut har medverkat till att SJ

utvecklats till ett av de mest

effektiva järnvägsföretagen i Europa,

kanske det effektivaste av alla.

Järnvägstrafiken är storskalig och

bygger i regel på komplexa trafiksy-

stem med stordriftsfördelar. Det finns

därför risk för att en järnvägsmarknad

med alltför många operatörer kan

försämra järnvägens ekonomi och därmed

dess konkurrenskraft gentemot övriga

transportslag. Utskottet anser därför,

såsom också regeringen gör, att SJ bör

få behålla sin särställning vad gäller

interregional persontrafik. Den av

staten upphandlade trafiken bör dock

även fortsättningsvis upphandlas i

konkurrens.

Trafikhuvudmännen har i dag endast

rätt att bedriva persontrafik på

länsjärnvägar. Utskottet delar

regeringens uppfattning att, eftersom

trafikhuvudmännen har ett samlat ansvar

för lokal och regional persontrafik

inom det egna länet, det är motiverat

att ge en vidgad trafikeringsrätt för

huvudmännen på stomnätet inom sitt eget

län fr.o.m. den 1 juli 1996. Därmed

underlättas möjligheterna att bygga upp

effektiva regionala och lokala

pendlingssystem. Utskottet anser att

det är väsentligt att ytterligare

förbättra förutsättningarna för

trafikhuvudmännen. De bör därför, som

föreslås i propositionen, efter

särskild prövning även kunna ges

möjlighet att fr.o.m. den 1 januari

1996 bedriva persontrafik på stomnätet

i angränsande län om syftet är att

utveckla den lokala och regionala

persontrafiken i det egna länet.

Av det anförda följer att utskottet

tillstyrker regeringens förslag

beträffande persontrafiken och

avstyrker motionerna T31 (fp), T32 (m)

och T35 (kds) i nu behandlad del.

3 Godstrafik

3.1 Regeringens förslag

Enligt regeringens uppfattning är en

ökad konkurrens för godstransporter på

järnväg en viktig förutsättning för att

järnvägssektorn skall kunna öka sin

andel av den totala transportmarknaden.

Nya regler som innebär en ökad

konkurrens förbättrar även

möjligheterna för SJ, i kraft av den

dominerande operatören, och för nya

aktörer att utveckla kundanpassade och

effektiva transportlösningar. En

möjlighet för nya operatörer att

bedriva godstrafik på det statliga

spårnätet torde främst komma att

innebära att dessa nya operatörer

etablerar sig för att bedriva

matartrafik.

Regeringen föreslår att rätten att

bedriva godstrafik på det statliga

bannätet öppnas för alla som uppfyller

de av staten angivna kraven. För att

bibehålla järnvägstrafikens

konkurrenskraft och stordriftsfördelar

bör enligt propositionen på ett

avgränsat bannät den etablerade

godstrafiken få företrädesrätt vid

banfördelningen. Företrädesrätten skall

innebära att tillkommande trafik vid

banfördelningen till nästkommande

tågplaneperiod inte skall tillåtas om

den innebär en påtaglig försämring för

redan etablerad trafik. Smärre

justeringar och kompletteringar av

tågplanen som inte medför allvarliga

störningar för den etablerade trafiken

bör dock tillåtas.

Ett sådant förfarande vid

banfördelningen har vissa likheter med

de s.k. grandfathers rights som

tillämpas inom luftfarten. Dessa

rättigheter ger en etablerad operatör

rätt att få samma start- eller

landningstid som under föregående

tidsperiod, om den har utnyttjats.

Företrädesrätten bör enligt regeringen

gälla järnvägar, förutom Malmbanan, som

har betydande godsflöden. Dessa är

Stambanan genom övre Norrland, Norra

stambanan, Godsstråket genom

Bergslagen, Södra stambanan,

Bergslagsbanan, Ostkustbanan, Mittbanan

på delen Sundsvall-Ånge, Västra

stambanan, Västkustbanan,

Norge/Vänernbanan, Värmlandsbanan på

delen Kil-Laxå, Dalabanan på delen

Sala-Borlänge samt stomjärnvägen

Flen-Eskilstuna-Västerås-Sala.

Med anledning av LKAB:s

trafikeringsrätt för malmtransporter

och insatsvaror anser regeringen att

Malmbanan inte bör ingå i det bannät

som omfattas av företrädesrätten.

3.2 Motionsförslag

I motion T31 (fp) framhålls att det är

helt oacceptabelt att ge etablerade

operatörer trafikeringsrättigheter i

första hand. Konsumenternas behov bör

sättas i centrum, vilket man inte gör

genom att ge nya operatörer med nya

idéer möjligheter först i andra hand.

Enligt propositionen har ett nytt EG-

direktiv beslutats som anger att nya

järnvägsoperatörer skall tillförsäkras

en särskilt välvillig behandling vid

tilldelning av bankapacitet.

Motionärerna anser att ett sådant

synsätt ger möjligheter att få en

fungerande konkurrens som kan

förverkliga nya idéer som efterfrågas

av konsumenterna. Sverige bör snarast

börja tillämpa dessa principer.

Enligt motion T34 (v) kan regeringens

förslag att splittra upp godstrafiken

på fler olika operatörer komma att

medföra att hittillsvarande system med

ett nationellt godstransportnät mellan

300 orter blir kraftigt urholkat eller

helt omöjligt att upprätthålla.

Resultatet kan bli färre och inte fler

godstransporter på järnväg.

Motionärerna invänder också mot

propositionens argument att

godsavregleringen är en nödvändig

anpassning till EU:s trafikpolitik. Att

så inte är fallet framgår av den

ländergenomgång som finns i

propositionen. I motionen yrkas att

regeringen får i uppdrag att återkomma

med förslag som syftar till att främja

godstrafik på järnväg och att riksdagen

avslår de delar av propositionen som

berör godstrafiken.

I motion T35 (kds) framhålls att ett

fortsatt starkt, vitalt och

framgångsrikt SJ skall bygga på

företagets förmåga att leverera

attraktiva tjänster, inte på skydd mot

konkurrens. Motionärerna anser därför

att godstrafiken på järnväg skall

avregleras helt. Lämpligt datum för

godstrafikens avreglering är den 1 juli

1996.

Enligt motion T37 (mp) är konkurrensen

från lastbilstransporterna så hård att

järnvägen riskerar att förlora

marknadsandelar om en intern

konkurrens gör att SJ tvingas

rationalisera och lägga ner trafik utan

att någon annan operatör kan ta över

trafiken. SJ bör, anser motionärerna,

få behålla trafikeringsrätten på

statens spåranläggningar så länge en

viss transportvolym inte underskrids.

Om så sker skall andra operatörer

automatiskt ha rätt att överta

trafikeringsrätten. Dessa förslag ger

SJ ökad anledning att vårda sina

kundkontakter och finna nya kunder. I

motionen finns olika volymgränser

angivna. Vidare föreslås att om ett

matarbolag går i konkurs så skall

endast annan järnvägsoperatör kunna

erhålla trafikeringsrätten. Detta

innebär förbud för t.ex. åkerier att

erhålla trafikeringsrätt och på så sätt

gynna sin egen vägtrafik genom att inte

driva tågtrafiken på bästa sätt.

I motionerna T33 (s) och T36 (s)

framhålls att det förslag till

företrädesrätt som regeringen föreslår

inte är tillräckligt för att SJ skall

kunna bibehålla det landsomfattande och

sammanhängande nät av godstransporter

som SJ har i dag. I propositionen

föreslås att tillkommande trafik inte

skall tillåtas om den innebär en

påtaglig försämring för redan etablerad

trafik. Enligt motionerna måste

riksdagen klargöra att syftet med detta

är att förhindra att operatörer endast

tar de bästa transportuppdragen och

försämrar ekonomin i det

landsomfattande nätet. Det är vidare

nödvändigt, enligt motionerna, att all

trafik mellan SJ:s s.k.

tågbildningsorter sköts av ett företag.

I den förstnämnda motionen framhålls

också att om riksdagen beslutar enligt

regeringens förslag så bör SJ också få

företrädesrätt till bandelarna

Nässjö-Falköping,

Helsingborg-Hässleholm och

Borlänge-Mora. I den sistnämnda

motionen begärs att SJ får

företrädesrätt till bandelarna

Göteborg-Uddevalla-Lysekil samt

Enge-Östersund.

3.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att en utgångspunkt för

förslagen på godstrafikområdet bör vara

att järnvägen skall kunna öka sin

marknadsandel. Detta är viktigt inte

minst av miljöskäl. Ett nytt

regelsystem på godstrafikområdet som

innebär att nya operatörer får

möjlighet att konkurrera med SJ kommer

sannolikt att leda till att såväl SJ

som de nya operatörerna kommer att

utarbeta nya trafiklösningar som är

kundanpassade och effektiva. Därmed

stärks järnvägssektorns konkurrenskraft

gentemot vägtrafiken och övriga

transportslag. Utskottet delar mot

denna bakgrund regeringens uppfattning

att rätten att bedriva godstrafik på

det statliga bannätet bör vara öppen

för alla som uppfyller de av staten

angivna kraven beträffande säkerhet

m.m.

Som framgår av propositionen måste en

grundförutsättning för en mer öppen

järnvägsmarknad vara att en sådan inte

får skapas till priset av försämrad

säkerhet. Järnvägsinspektionen är

tillsynsmyndighet för järnvägar. Den

grundläggande uppgiften för

inspektionen är att beakta säkerheten

vid järnvägstrafik. En annan viktig

uppgift är att ge tillstånd till nya

trafikoperatörer. Därvid kontrolleras

bl.a. att nya järnvägsoperatörer har

erforderlig kunskap om järnvägstrafik.

Järnvägstrafiken kännetecknas av

komplexa trafiksystem med betydande

stordriftsfördelar. I likhet med

regeringen anser utskottet att en helt

fri konkurrens på godstrafikområdet kan

leda till att dessa fördelar äventyras

och att järnvägens ekonomi därmed

skulle försämras. För att bibehålla

järnvägens konkurrenskraft och

stordriftsfördelar bör därför på ett

avgränsat bannät den etablerade

godstrafiken få företrädesrätt vid

banfördelningen. I en ny tågplan bör i

första hand redan etablerade operatörer

ges möjligheten att även

fortsättningsvis bedriva denna trafik.

I andra hand bör tillkommande trafik

och nya operatörer ges möjlighet att

utnyttja den tillgängliga

bankapaciteten.

Utskottet anser, i likhet med

regeringen, att företrädesrätten bör

innebära att tillkommande trafik vid

banfördelningen till nästkommande

tågplaneperiod inte skall tillåtas om

den innebär en påtaglig försämring för

redan etablerad trafik. Smärre

justeringar och kompletteringar av

tågplanen som inte medför allvarliga

störningar för den etablerade trafiken

bör dock tillåtas. Företrädesrätten

bör, enligt utskottets uppfattning,

gälla på de i propositionen angivna

bandelarna. På dessa bandelar utförs

den helt dominerande delen av SJ:s

godstrafikarbete.

På senare år har SJ förbättrat såväl

sin effektivitet som sin ekonomi.

Utskottet menar att de förslag på

godstrafikområdet som utskottet ställer

sig bakom ger SJ goda möjligheter att

upprätthålla sitt landsomfattande

system av godstransporter. Som

framhålls i propositionen torde de nya

reglerna framför allt innebära att nya

operatörer etablerar sig för att

bedriva matartrafik.

Utskottet vill slutligen framhålla att

något EG-direktiv som anger att nya

järnvägsoperatörer skall tillförsäkras

en särskilt välvillig behandling inte

finns. Inom EU behandlas dock

ytterligare direktivförslag angående

bl.a. avreglering av godstrafiken.

Vad utskottet anfört om godstrafiken,

vilket innebär att regeringens förslag

tillstyrks och samtliga nu behandlade

motionsyrkanden avstyrks, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

4 Banfördelning och trafikledning

4.1 Regeringens förslag

Banfördelningen och prioriteringen av

trafiken sker i dag inom ramen för det

tågplanearbete som bedrivs inom SJ. I

tågplanen, som revideras varje år,

ingår tidtabellen som den viktigaste

komponenten. Tidtabellen garanterar

bl.a. att tågen får plats på banan med

beaktande av nödvändig tid för arbeten

på banan samt att trafiken kan

framföras under säkra förhållanden. Med

trafikledning avses att dagligen leda

alla tågrörelser på en bana i enlighet

med uppgjord tidtabell samt att fördela

spårutrymmet vid störningar. Enligt

förordningen (1988:1379) om statens

spåranläggningar har SJ ansvaret för

den operativa trafikledningen på

statens spåranläggningar. Banverket

svarar för trafikledningens lokaler och

för dess tekniska utrustning. Detta

innebär att det ekonomiska ansvaret för

verksamheten i dag är uppdelat.

Regeringen framhåller att

trafikledningen är av central betydelse

för driften och säkerheten i

järnvägstrafiken. En väl fungerande

trafikledning förutsätter såväl

marknadskännedom som kunskap om banans

tekniska förutsättningar. Det operativa

arbetet innebär bl.a. att beslut, som

kan liknas vid myndighetsutövning,

måste fattas om prioritering mellan

olika tåg och banhållarens önskemål.

Banverket är en neutral part såvitt

avser förhållandet mellan olika trafik-

operatörer men behöver självt tillgång

till banan för att genomföra underhåll

och framföra arbetsfordon m.m. Om

ansvaret för både banfördelning och

trafikledning helt skulle läggas hos

Banverket kan därför kravet på neutrala

och icke diskriminerande förhållanden

inte sägas vara uppfyllt.

Regeringen anser att ansvaret för

banfördelning och trafikledning bör

ligga på en i förhållande till

operatörerna och banhållarna

självständig enhet inom Banverket, på

motsvarande sätt som

Järnvägsinspektionen. Operatörer och

banhållare bör dock ges insyn i

verksamheten och även ett visst

inflytande. Vidare anser regeringen att

en förutsättning för en väl fungerande

banfördelning och trafikledning är att

denna verksamhet sker i samverkan

mellan de olika aktörerna inom

järnvägssektorn.

Enligt propositionen bör det ankomma

på regeringen att närmare besluta om

inrättandet av banfördelnings- och

trafikledningsverksamheten samt om

formerna för enhetens arbete. En viktig

utgångspunkt för enhetens inrättande är

att skapa goda förutsättningar för

konkurrensneutralitet. I enhetens

ansvar bör också ingå att ge

trafiktillstånd för icke kommersiell

tågtrafik på det statliga bannätet.

Exempel på sådan trafik är musei-,

turist- och chartertågtrafik.

Regeringen anser att banfördelningen

tills vidare bör ske med hjälp av

administrativa regler och att det bör

ankomma på regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer att

utforma dessa regler. Det bör även

ankomma på regeringen att närmare

bestämma formerna för trafikledningen

samt hur tvister vad gäller både

banfördelning och trafikledning skall

lösas.

4.2 Motionsförslag

I motion T32 (m) framhålls att

regeringens förslag att tidigare

verksamma operatörer skall ges

företrädesrätt leder till en

konservering av nuvarande

trafikstruktur som inte behöver

motsvara den samhällsekonomiskt mest

effektiva lösningen. En sådan lösning

kan enligt motionärerna accepteras

under en övergångsperiod. De anser dock

att detta sätt att lösa banfördelningen

på sikt bör ersättas med en

efterfrågestyrd modell, där de olika

operatörerna ges möjlighet att via

anbud abonnera på en viss

trafikeringstid under en viss bestämd

tidsperiod.

Enligt motion T37 (mp) bör

trafikledningen flyttas ut från SJ men

inte till en enhet i Banverket.

Trafikledningen bör vara en fristående

enhet i statlig ägo.

I motionerna T33 (s) och T36 (s)

framhålls att den föreslagna

självständiga enheten i Banverket

endast bör ha till uppgift att pröva om

avtal om tågtidtabellen mellan

operatörer och banhållare är förenliga

med fastställda principer. SJ bör

utföra det dagliga arbetet med att göra

tidtabeller och leda trafiken på

uppdrag av den självständiga enheten.

Neutral behandling av andra operatörer

bör kunna säkerställas genom att den

självständiga enheten övervakar

arbetet.

4.3 Utskottets ställningstagande

Banfördelningen och prioriteringen av

trafiken sker i dag inom ramen för det

tågplanearbete som bedrivs inom SJ.

Tidtabellen garanterar bl.a. att tågen

får plats på banan med beaktande av

nödvändig tid för arbeten på banan samt

att trafiken kan framföras under säkra

förhållanden.

Trafikledning innebär ett arbete med

att dagligen leda alla tågrörelser på

en bana i enlighet med uppgjord

tidtabell samt att fördela spårutrymmet

vid störningar. Trafikledningen är av

central betydelse för driften och

säkerheten i järnvägstrafiken. En väl

fungerande trafikledning förutsätter

såväl marknadskännedom som kunskap om

banans tekniska förutsättningar. Det

operativa arbetet innebär bl.a., som

framhålls i propositionen, att beslut

som kan liknas vid myndighetsutövning

måste fattas om prioritering mellan

olika tåg och banhållarens önskemål.

Banverket är neutral part såvitt avser

förhållandet mellan olika

trafikoperatörer men behöver självt

tillgång till banan för att genomföra

underhåll och framföra arbetsfordon

m.m. Om ansvaret för både banfördelning

och trafikledning helt skulle läggas på

Banverket kan därför, som sägs i

propositionen, kravet på neutrala och

icke diskriminerande förhållanden inte

sägas vara uppfyllt.

Utskottet anser därför, i likhet med

regeringen, att ansvaret för

banfördelning och trafikledning bör

ligga på en i förhållande till

operatörerna och banhållarna

självständig enhet inom Banverket, på

motsvarande sätt som

Järnvägsinspektionen. Operatörer och

banhållare bör ges insyn i verksamheten

och även ett visst inflytande.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag att det bör ankomma

på regeringen att närmare besluta om

inrättandet av den självständiga

enheten samt om formerna för enhetens

arbete. Utskottet anser det vara

väsentligt att banfördelningen och

trafikledningen även i fortsättningen

kan bedrivas i effektiva och smidiga

former. Utskottets ställningstagande

innebär att motionerna T33 (s), T36 (s)

och T37 (mp) avstyrks i denna del.

Utskottet avstyrker även yrkandet i

motion T32 (m) att riksdagen bör uttala

att banfördelningen på sikt bör baseras

på en efterfrågestyrd modell, som

innebär att de olika operatörerna ges

möjlighet att via anbud abonnera på

viss trafikeringstid under en bestämd

tidsperiod. Motionärerna accepterar

regeringens förslag om banfördelning

och trafikledning under en

övergångsperiod. Det finns, enligt

utskottets mening, ingen anledning för

riksdagen att nu uttala sig för en

annan organisationsform för dessa

funktioner.

5 Banavgifter

5.1 Regeringens förslag

Enligt propositionen bör alla kostnader

som är förknippade med trafikledning

och banfördelning finansieras med

anslagsmedel. I dag finansieras dessa

funktioner av SJ, som därför kommer att

avlastas dessa kostnader. För att täcka

de ökade kostnaderna bör enligt

regeringen en motsvarande ökning ske av

banavgifterna. Det bör även

fortsättningsvis ankomma på regeringen

att besluta hur banavgifterna i detalj

skall utformas.

5.2 Motionsförslag

I motion T31 (fp) framhålls att

banavgifterna måste fastställas i

enlighet med 1988 års trafikpolitiska

beslut. Det är därför viktigt att man

strävar efter att banavgifterna

medverkar till att resenärer och

godskunder betalar marginalkostnaden

för den aktuella resan eller

transporten beräknad enligt

samhällsekonomiska principer.

5.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad

regeringen anfört om att banavgifterna

bör höjas för att täcka de ökade

kostnader för staten som följer av att

trafikledning och banfördelning skall

finansieras med anslagsmedel.

Sedan år 1988 betalar företag som

driver trafik på statliga järnvägar

avgifter för att de utnyttjar

infrastrukturen. Avgifterna är

uppdelade i en fast och en rörlig del.

De rörliga avgifterna skall avspegla de

samhällsekonomiska marginalkostnaderna

för järnvägstrafiken. De fasta

avgifterna utgår som en årlig avgift

för alla järnvägsfordon som är i

trafik. Avgiften beräknas för varje

fordon i trafik på liknande sätt som

fordonsskatten för tunga vägfordon.

Utskottet har tidigare framhållit att

ekonomiska styrmedel kan vara

verkningsfulla i arbetet med att uppnå

ett mer långsiktigt bärkraftigt

transportsystem. Kostnadseffektiva

lösningar kan främjas samtidigt som en

angelägen teknikutveckling stimuleras

(bet. 1994/95:TU14). Utskottet framhöll

också vid detta tillfälle att

banavgifternas utformning bör

övervägas.

Utskottet anser det väsentligt att

banavgifterna utnyttjas för att stärka

järnvägens konkurrenskraft. Med

hänvisning till vad utskottet tidigare

uttalat och till det ansvar som

Banverket har att följa upp effekterna

av avgifterna är något initiativ från

riksdagens sida inte erforderligt.

Utskottet avstyrker därför motionen i

denna del.

6 Gemensamma funktioner

6.1 Regeringens förslag

För att bedriva järnvägstrafik krävs

tillgång till en rad funktioner, utöver

själva tågdriften, som i dag

huvudsakligen finns inom SJ. Regeringen

anser att alla operatörer bör få

tillträde till dessa funktioner på ett

konkurrensneutralt sätt på samma

villkor som SJ:s tågtrafikrörelse. På

samma sätt bör övriga tågoperatörer

upplåta sina gemensamma funktioner till

SJ och andra operatörer på

konkurrensneutrala villkor. Enligt

regeringen är det inte motiverat att

bryta ut de gemensamma funktionerna ur

SJ. Om det visar sig att

konkurrensneutral tillgång till de

gemensamma funktionerna inte kan

säkerställas och att funktionerna

därigenom utgör ett allvarligt

etableringshinder för nya operatörer,

kommer regeringen i ett senare skede

att utvärdera och ompröva sitt

ställningstagande i denna fråga.

6.2 Motionsförslag

I motion T32 (m) framhålls att för att

operatörerna skall kunna garanteras en

konkurrensneutral tillgång till de

gemensamma funktionerna bör dessa

inordnas i Banverket med undantag för

tågfärjetrafik och tågfärjeterminaler,

som bör skiljas från SJ och

privatiseras. Regeringen bör bemyndigas

att överföra de gemensamma funktionerna

till Banverket. Motionärerna anser

vidare att de gemensamma funktionerna

inte bör anslagsfinansieras utan att de

bör finansieras av de olika

operatörerna i förhållande till

utnyttjandegraden.

6.3 Utskottets ställningstagande

För att bedriva järnvägstrafik krävs

tillgång till en rad funktioner, utöver

själva tågdriften, som i dag

huvudsakligen finns inom SJ. I likhet

med regeringen och motionärerna anser

utskottet det väsentligt att de

gemensamma funktionerna skall kunna

utnyttjas på konkurrensneutrala och

icke diskriminerande villkor. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det

inte är motiverat att bryta ut de

gemensamma funktionerna ur SJ. Av

propositionen framgår att om det visar

sig att en konkurrensneutral tillgång

till de gemensamma funktionerna inte

kan säkerställas kommer regeringen att

utvärdera och ompröva sitt

ställningstagande. Utskottet avstyrker

sålunda motion T32 (m) i denna del.

7 Rullande materiel

7.1 Regeringens förslag

I propositionen framhålls att det är

regeringens grundläggande uppfattning

att de operatörer som avser att starta

trafik skall göra detta med rullande

materiel som de själva äger eller

leasar. Regeringen är för närvarande

inte beredd att vidta åtgärder som

innebär att SJ skall ställa fordon till

marknadens förfogande. SJ kan dock på

affärsmässiga grunder göra de

dispositioner av den egna fordonsparken

som man finner lämplig.

7.2 Motionsförslag

För att öka järnvägens

konkurrensmöjligheter begärs i motion

T37 (mp) att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om

investeringsbidrag till nationella

privata operatörer för inköp av ny

tågmateriel.

7.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning

att de operatörer som avser att starta

trafik bör göra det med rullande

materiel som de själva äger eller

leasar. Utskottet är inte berett att

förorda att investeringsbidrag skall

utbetalas till operatörer för inköp av

tågmateriel. Motion T37 (mp) avstyrks

följaktligen i nu behandlad del.

8 Upplåtelse av bandel med

nyttjanderätt

År 1993 beslutade riksdagen att ge

regeringen möjlighet att vederlagsfritt

upplåta viss bandel med nyttjanderätt

åt en museiförening eller annan som

bedöms lämplig för ändamålet. En

förutsättning för upplåtelse är att den

som bedriver verksamheten påtar sig det

fulla kostnads- och banhållar-ansvaret.

Regeringen anser att även de som

önskar bedriva kommersiell trafik på

statliga bandelar som inte trafikeras

eller på statliga bandelar som är

nedlagda bör ha möjlighet till

banupplåtelse med nyttjanderätt, under

förutsättning att den aktuelle

verksamhetsutövaren påtar sig det fulla

kostnads- och banhållaransvaret.

Regeringen anser vidare att det bör

ingå i Banverkets myndighetsuppgifter

att upplåta bandelar med nyttjanderätt

och att det bör ankomma på verket att

mer i detalj utarbeta regler och former

för sådana banupplåtelser.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag.

9 Återupptagande av banunderhåll

I dag saknas regler för återupptagande

av banunderhåll på statens

spåranläggningar. Regeringen anser att

om den kommersiella trafiken på en i

statens spåranläggningar ingående

bandel uppfyller vissa minimikrav, bör

Banverket ha möjlighet att efter

prövning och inom ramen för ordinarie

anslag återuppta banunderhållet. Vid

prövningen bör samråd ske mellan

Banverket, SJ, trafikhuvudman och andra

som berörs. Enligt regeringen bör

prövning om återupptagande av

banunderhåll på statens

spåranläggningar ingå i Banverkets

myndighetsuppgifter samt baseras på

samhällsekonomiska principer.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag.

10 Utökning av statens spåranläggningar

I samband med 1988 års trafikpolitiska

beslut fastställdes bl.a. vilka

statliga spår som skulle ingå i statens

spåranläggningar och därmed förvaltas

av Banverket samt kriterierna för

upphörande av banunderhåll och

nedläggning av bandel som ingår i

statens spåranläggningar. Vidare

innebar beslutet att statliga spår som

inte ingår i statens spåranläggningar

förvaltas av SJ. Nu gällande

bestämmelser innefattar inte några

regler om utökning av anläggningarna på

annat sätt än genom nybyggnation av

stomjärnväg.

Det finns i dag bandelar, t.ex.

hamnspåret Kville-Skandiahamnen i

Göteborg samt industrispåret

Hamrångefjärden-Norrsundet i Gävleborgs

län, som förvaltas av SJ, kommuner

eller privata företag och som har en

avgörande betydelse för

järnvägssystemets konkurrenskraft.

Ibland kan kostnaderna för den enskilde

banägaren för drift och underhåll av

exempelvis ett långt industrispår leda

till att även mycket omfattande och

tunga godstransporter som lämpar sig

för järnväg i stället transporteras med

lastbil.

Regeringen anser att avsaknaden av

regler för utökning av statens spår-

anläggningar riskerar att hämma

järnvägens konkurrenskraft och att

sådana regler bör utarbetas av

Banverket. Prövning av ärenden som rör

utökning av statens spåranläggningar

bör enligt propositionen göras av

Banverket. En förutsättning för att en

bandel skall kunna införlivas i statens

spåranläggningar bör vara att det sker

inom ramen för ordinarie anslag för ban-

underhåll samt att samtliga berörda

spårägare eller spårförvaltare för den

aktuella bandelen har hemställt om

detta hos Banverket.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag.

11 Finansiering av planskilda

plattformsförbindelser

11.1 Regeringens förslag

Som en följd av det trafikpolitiska

beslutet år 1988 delades ansvaret vad

gäller stationer så att Banverket

ansvarar för huvudspåren, plattformarna

och plattformsförbindelser i plan medan

SJ ansvarar för marken,

stationsbyggnader,

plattformsöverbyggnader samt planskilda

plattformsförbindelser. Den nu rådande

ansvarsfördelningen har lett till att

det i flera fall inte varit möjligt att

lösa kostnadsfrågan för nya planskilda

plattformsförbindelser. Sådana

förbindelser krävs i många fall av

säkerhets- och komfortskäl och

initieras oftast i samband med

nyanläggning och modernisering av

stationernas huvudspår och plattformar.

Regeringen anser att det bör vara

möjligt för Banverket att på

samhällsekonomiska grunder och inom

ramen för anvisade anslag bidra till

kostnader för nybyggnad av sådana

planskilda plattformsförbindelser vid

stationer på stomjärnvägar som ökar

säkerheten eller stationens

bekvämlighet för resenärerna. Det bör

ankomma på Banverket att besluta om

formerna för ett sådant bidrag.

Bidragsandelen bör enligt regeringen

vara flexibel och maximeras till 75 %

av den totala nyanläggningskostnaden

för den planskilda

plattformsförbindelsen. Det nya

bidragssystemet föreslås träda i kraft

den 1 januari 1996.

11.2 Motionsförslag

I motion T37 (mp) yrkas att staten

skall kunna bidra med maximalt 90 % av

de totala kostnaderna vid nybyggnation

av planskilda plattformsförbindelser

vid stationer.

11.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det ofta av

säkerhets- och komfortskäl är angeläget

att bygga planskilda

plattformsförbindelser vid stationer.

Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag att Banverket skall

ges möjlighet att bidra med högst 75 %

av den totala nyanläggningskostnaden

för sådana plattformsförbindelser.

Motion T37 (mp) avstyrks följaktligen i

denna del.

12 Banverkets internationella

entreprenadverksamhet

12.1 Regeringens förslag

Banverkets industridivision bedriver

tyngre järnvägsspecifik

entreprenadverksamhet under

bolagsliknande former.

Industridivisionen lämnar anbud på

entreprenader även i andra länder,

huvudsakligen i Norge. Regeringen anser

att Banverket även fortsättningsvis bör

ha möjlighet att, i begränsad

omfattning, bedriva

entreprenadverksamhet i andra länder

som syftar till att upprätthålla

nödvändig järnvägsspecifik kompetens

inom verket.

12.2 Motionsförslag

I motionerna T31 (fp) och T32 (m)

framhålls att det inte är lämpligt att

en myndighet bedriver internationell

entreprenadverksamhet. Det föreslås

därför att industridivisionens

verksamhet överförs till

aktiebolagsform för att därigenom skapa

förutsättningar för en privatisering.

12.3 Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet

att det är väsentligt att Banverket har

möjlighet att i begränsad omfattning

bedriva entreprenadverksamhet i andra

länder som syftar till att upprätthålla

nödvändig järnvägsspecifik kompetens.

Inom Banverket pågår ett arbete som

syftar till att klart avgränsa de delar

inom verket som arbetar med

förvaltningsuppgifter från dem som har

produktionsansvar. Industridivisionen

är redan en separat ekonomisk enhet med

eget bokslut som bedriver sin

verksamhet i bolagsliknande former.

Av det anförda följer att utskottet

tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna T31 (fp) och T32

(m) i denna del.

13 Bolagisering av SJ m.m.

13.1 Motionsförslag

I motion T32 (m) yrkas att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag

om att överföra SJ i aktiebolagsform.

Därmed skapas, enligt motionen,

förutsättningar för en framtida

privatisering.

I motion T35 (kds) framhålls att SJ bör

bolagiseras och verksamheter som inte

är knutna till kärnverksamheten säljas

ut i en takt som är företagsekonomiskt

försvarbar.

13.2 Utskottets ställningstagande

SJ-koncernen består av affärsverket SJ

och dotterbolag. De flesta av

dotterbolagen t.ex. AB Swebus som

bedriver busstrafik och TGOJ AB, som

utför verkstadsverksamhet för

spårbundna fordon samt viss gods- och

persontrafik på järnväg, ingår i SJ:s

förvaltningsbolag AB Swedcarrier.

Affärsverket SJ, som är indelat i

divisioner för persontrafik,

godstransporter, fordonsunderhåll och

fastigheter, fungerar också som

moderbolag i koncernen.

Utskottet vill, med anledning av

motionsförslagen om bolagisering av SJ,

framhålla att SJ genom 1988 års

trafikpolitiska beslut har fått en rad

unika beslutsbefogenheter. Inom ramen

för affärsverksformen har SJ fått ett

klart ekonomiskt ansvar och en

betydande grad av handlingsfrihet i

såväl ekonomiska som organisatoriska

frågor. Utan hinder av gällande

organisationsform har en angelägen

utveckling kunnat ske av

järnvägstrafiken samtidigt som

betydande strukturförändringar gjorts

inom SJ. Utskottet är inte berett att

föreslå att riksdagen av regeringen

begär förslag om en bolagisering av SJ.

Riksdagen uttalade så sent som i maj i

år att SJ skulle koncentrera sin

verksamhet till järnvägstrafiken (prop.

1994/95:100 bil. 7, bet. TU26, rskr.

366). Utskottet som vidhåller sin

uppfattning i frågan anser inte att

något ytterligare sådant uttalande,

vilket begärs i motion T35 (kds), är

erforderligt.

Av det anförda följer att utskottet

avstyrker motionerna T32 (m) och T35

(kds) i nu behandlad del.

14 SJ:s kontinentbolag

I december 1992 bemyndigade riksdagen

regeringen att genomföra en

bolagisering inom SJ:s kontinenttrafik

(prop. 1992/93:132, bet. TU11, rskr.

152). Motivet var att SJ ville ingå ett

samarbetsavtal med bl.a. den tyska

järnvägen för att underlätta för den

internationella trafiken samt för att

samordna marknadsföringen av denna

trafik. I riksdagsbeslutet bemyndigades

regeringen att besluta om försäljning

av högst 50 % av röster och kapital i

det blivande kontinentbolaget.

Regeringen godkände den 25 mars 1993 en

bolagisering av kontinenttrafiken. SJ

har i samarbete med den tyska järnvägen

bildat ett tyskt bolag där SJ

tillskjutit 200 000 tyska mark, vilket

utgör 50 % av kapitalet. Den italienska

järnvägen har av SJ köpt 50 % av ett

gemensamt samarbetsbolag. Detta bolag

ligger inom Swedcarriergruppen. Med

anledning av ovanstående har den

tidigare tänkta bolagiseringen av

kontinenttrafiken inte genomförts, och

det finns inte heller enligt regeringen

något behov av att genomföra den i

framtiden. Regeringen föreslår därför

att den tänkta bolagiseringen av SJ:s

kontinenttrafik inte genomförs.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag.

15 EU:s järnvägspolitik

15.1 Motionsförslag

I motion T35 (kds) framhålls att

järnvägens möjligheter till expansion

i ett internationellt perspektiv ter

sig mycket goda. För att denna

potential skall kunna förverkligas

krävs dock att de nationella monopolen

avvecklas och att internationell

järnvägstrafik slipper alla de tekniska

och organisatoriska trösklar som finns

i dag. Det finns en uttrycklig vilja

till förnyelse av järnvägen inom EU,

som syftar till att den internationella

persontrafiken och godstrafiken skall

avregleras. Sverige bör enligt motionen

ge sitt stöd för denna process och

verka för en förnyad järnvägstrafik på

internationell nivå.

15.2 Utskottets ställningstagande

De totala trafikmängderna i EU-länderna

har under de senaste årtiondena ökat

kraftigt. Järnvägstransporternas

marknadsandel har samtidigt minskat

något. Till följd av den ökade

trängseln på vägar och i luftrum har

järnvägstrafiken förutsättningar att

spela en betydande roll för Europas

framtida kommunikationer. Det

förhållande att järnvägen är ett

energisnålt och miljövänligt

transportmedel gör att EU strävar efter

att öka järnvägssektorns

konkurrenskraft. Inom EU görs stora

satsningar på järnvägen inför 2000-

talet med stora investeringar i bl.a.

infrastruktur och höghastighetståg.

Utskottet delar regeringens och

motionärernas uppfattning att starka

nationella intressen utgör stora hinder

i arbetet med att stärka järnvägens

konkurrenskraft i Europa. Att stärka

järnvägens konkurrenskraft är enligt

utskottets mening mycket angeläget av

miljöskäl och för att tillgodose

näringslivets behov av ett effektivt

transportsystem. Utskottet utgår från

att regeringen inom EU med kraft verkar

för att olika former av hinder för

internationella gods- och

persontransporter på järnväg undanröjs.

Som utskottet ser det finns det en bred

politisk enighet i denna fråga.

Vad utskottet nu anfört innebär att

syftet med motionen torde vara

tillgodosett. Någon åtgärd från

riksdagens sida är därför inte

erforderlig. Motionsyrkandet avstyrks

följaktligen.

16 Uppföljning och utvärdering

16.1 Motionsförslag

I motionerna T33 (s) och T36 (s)

framhålls att en så stor förändring som

föreslås i propositionen borde

innehålla förslag om utvärdering av

konsevenserna. Riksdagens arbete med

uppföljning och utvärdering får allt

större betydelse. Motionärerna föreslår

därför att riksdagen av regeringen så

snart som möjligt begär en utvärdering

av konsekvenserna av besluten.

16.2 Utskottets ställningstagande

I propositionen framhålls att höga krav

måste ställas på uppföljning och

utvärdering av resultat och

konsekvenser av de förslag som

framläggs i propositionen. Utskottet

delar regeringens och motionärernas

uppfattning att det är angeläget att de

reformförslag på järnvägens område som

nu behandlas följs upp och utvärderas.

Kommunikationskommittén (dir. 1994:140)

skall bl.a. ge förslag till en

nationell plan för kommunikationerna

som baseras på en helhetssyn och har en

sådan inriktning att den medverkar

till ett miljöanpassat transportsystem

samtidigt som trafiksäkerhet, välfärd,

långsiktigt hållbar tillväxt och

regional balans samt ett

konkurrenskraftigt näringsliv främjas.

Kommittén skall avge sitt

slutbetänkande den 1 december 1996.

Enligt vad utskottet erfarit kommer

regeringen under år 1998 att förelägga

riksdagen en proposition med anledning

av kommitténs förslag. Det nya

regelsystemet har då tillämpats en

relativt kort tid. Utskottet anser dock

att regeringen i denna proposition bör

ge en första redovisning av

konsekvenserna av det nya

regelsystemet. En mera fullständig

utvärdering bör redovisas för riksdagen

vid ett senare tillfälle.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att syftet med motionsyrkandena blir

tillgodosett, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande persontrafik

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1995/96:T31 yrkande

1, 1995/96/:T32 yrkande 1 och

1995/96: T35 yrkande 2

dels godkänner att

trafikhuvudmännens rätt att bedriva

persontrafik fr.o.m. den 1 juli

1996 utökas till att även gälla

lokal och regional persontrafik på

stomjärnvägar i det egna länet,

dels godkänner att

trafikhuvudmännen efter regeringens

medgivande fr.o.m. den 1 juli 1996

får rätt att bedriva persontrafik

på stomjärnvägar i angränsande län

om syftet är att utveckla den

regionala eller lokala

persontrafiken i det egna länet,

res. 1 (m,fp)

2. beträffande godstrafik

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1995/96:T31 yrkande

2, 1995/96:T33 yrkande 1 i denna

del, 1995/96:T34, 1995/96:T35

yrkande 1, 1995/96:T36 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:T37 yrkandena

1 och 3

dels godkänner att alla som

uppfyller de av staten angivna

kraven fr.o.m. den 1 juli 1996 ges

rätt att bedriva godstrafik på

statens spåranläggningar,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 2 (m, fp)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

3. beträffande ansvaret för

banfördelning och trafikledning

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1995/96:T33 yrkande 1

i denna del, 1995/96:T36 yrkande 1

i denna del och 1995/96:T37 yrkande

2 bemyndigar regeringen att besluta

om inrättandet av och de närmare

formerna för en enhet inom

Banverket för banfördelning och

trafikledning,

res. 5 (v)

4. beträffande efterfrågestyrd

modell

att riksdagen avslår motion

1995/96:T32 yrkande 4,

res. 6 (m)

5. beträffande banavgifter

att riksdagen avslår motion

1995/96:T31 yrkande 3,

res. 7 (fp)

6. beträffande gemensamma funktioner

att riksdagen avslår motion

1995/96:T32 yrkandena 2 och 3,

res. 8 (m)

7. beträffande rullande materiel

att riksdagen avslår motion

1995/96:T37 yrkande 4,

res. 9 (mp)

8. beträffande upplåtelse av bandel

med nyttjanderätt

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag

dels godkänner att gällande regler

för upplåtelse av statliga

järnvägar med nyttjanderätt även

skall vara tillämpbara vad gäller

återupptagen kommersiell trafik,

dels godkänner att regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer

får besluta om att upplåta statliga

järnvägar med nyttjanderätt,

9. beträffande återupptagande av

banunderhåll

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag godkänner att

regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer på

samhällsekonomisk grund får besluta

om återupptagande av banunderhåll

på bandelar som ingår i statens

spåranläggningar,

10. beträffande utökning av statens

spåranläggningar

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag godkänner att

regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer på

samhällsekonomisk grund och på

begäran av de enskilda spårägarna

får besluta om utökning av statens

spåranläggningar,

11. beträffande finansiering av

planskilda plattformsförbindelser

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag

på motion 1995/96:T37 yrkande 5

godkänner att staten med anlitande

av sjätte huvudtitelns anslag kan

bidra med maximalt 75 % av de

totala kostnaderna vid nybyggnation

av planskilda

plattformsförbindelser vid

stationer på stomjärnvägar fr.o.m.

den 1 januari 1996,

res. 10 (mp)

12. beträffande Banverkets

internationella entreprenadverksamhet

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1995/96:T31 yrkande 4

och 1995/96:T32 yrkande 6 godkänner

att Banverket i begränsad

omfattning får bedriva

entreprenadverksamhet i andra

länder om syftet är att

upprätthålla nödvändig

järnvägsspecifik kompetens,

res. 11 (m, fp)

13. beträffande bolagisering av SJ

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T32 yrkande 5 och 1995/96:

T35 yrkandena 4 och 5,

res. 12 (m)

14. beträffande SJ:s kontinentbolag

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag godkänner att

SJ inte bildar ett bolag för

kontinenttrafik i enlighet med

proposition 1992/93: 132,

(bet.TU11, rskr. 152)

15. beträffande EU:s järnvägspolitik

att riksdagen avslår motion

1995/96:T35 yrkande 3,

16. beträffande uppföljning och

utvärdering

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:T33 yrkande 2

och 1995/96:T36 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 december 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Per Westerberg (m), Jarl Lander

(s), Per Erik Granström (s), Krister

Vrnfjäder (s), Hans Stenberg (s),

Birgitta Wistrand (m), Monica Green

(s), Karl-Erik Persson (v), Lena

Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa

Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson

(s), Claes-Göran Brandin (s), Ulla

Löfgren (m), Elving Andersson (c) och

Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Persontrafik (mom. 1)

Per Westerberg (m), Birgitta Wistrand

(m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren

(m) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet

anser och på s. 7 slutar med

behandlad del bort ha följande

lydelse:

Den borgerliga regeringen inledde ett

omfattande avregleringsarbete inom

järnvägssektorn. Det långsiktiga målet

var att öppna för konkurrens i syfte

att ge järnvägstrafiken bättre

utvecklingsmöjligheter. Som framhålls i

motionerna är regeringens förslag helt

otillräckliga för att det skall vara

möjligt att ta vara på de fördelar som

en fri konkurrens skulle ge.

När det gäller persontrafiken innebär

regeringens förslag bara att

monopolrättigheten flyttas från

nationell till regional nivå. Utskottet

anser att persontrafiken bör avregleras

på hela järnvägsnätet. Regeringen bör

därför snarast återkomma till riksdagen

med ett förslag som ger fri konkurrens

inom persontrafiken. I avvaktan på att

regeringen återkommer med ett sådant

förslag bör riksdagen godta det

begränsade förslag till avreglering som

föreslås i propositionen.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att samtliga nu behandlade

motionsyrkanden tillstyrks, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande persontrafik

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T31 yrkande 1,

1995/96:T32 yrkande 1 och

1995/96:T35 yrkande 2 samt med

anledning av regeringens förslag

dels godkänner att

trafikhuvudmännens rätt att bedriva

persontrafik fr.o.m. den 1 juli

1996 utökas till att även gälla

lokal och regional persontrafik på

stomjärnvägar i det egna länet,

dels godkänner att

trafikhuvudmännen efter regeringens

medgivande fr.o.m. den 1 juli 1996

får rätt att bedriva persontrafik

på stomjärnvägar i angränsande län

om syftet är att utveckla den re-

gionala eller lokala persontrafiken

i det egna länet,

dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Godstrafik (mom. 2)

Per Westerberg (m), Birgitta Wistrand

(m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren

(m) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet anser

att och på s. 10 slutar med till

känna bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förslagen i

propositionen om avreglering av

godstrafiken är helt otillräckliga. Det

är oacceptabelt att, som regeringen

föreslår, etablerade operatörer skall

ges rättigheter i första hand.

Konsumenternas behov bör sättas i

centrum, vilket man inte gör genom att

ge nya operatörer med nya idéer

möjligheter att etablera sig först i

andra hand. I motsats till vad

regeringen föreslår vore det rimligare

att tillförsäkra nya järnvägsoperatörer

en särskilt välvillig behandling.

Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med förslag till ytterligare

avregleringar när det gäller

godstrafiken. I avvaktan på att så sker

bör riksdagen godta regeringens

begränsade förslag till avreglering.

Utskottet vill dessutom framhålla att

något EG-direktiv som anger att nya

järnvägsoperatörer skall tillförsäkras

en särskilt välvillig behandling,

vilket anges i propositionen, inte

finns. Inom EU behandlas dock

ytterligare direktivförslag angående

bl.a. avreglering av godstrafiken.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motion T31 (fp) tillstyrks

medan syftet med motion T35 (kds) blir

tillgodosett, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under

mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande godstrafik

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:T31 yrkande 2 med

anledning av regeringens förslag

och motion 1995/96:T35 yrkande 1

och med avslag på motionerna

1995/96:T33 yrkande 1 i denna del,

1995/96:T34, 1995/96:T36 yrkande 1

i denna del och 1995/96:T37

yrkandena 1 och 3

dels godkänner att alla som

uppfyller de av staten angivna

kraven fr.o.m. den 1 juli 1996 ges

rätt att bedriva godstrafik på

statens spåranläggningar,

dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Godstrafik (mom. 2)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets

yttrande som på s. 9 börjar med

Utskottet anser att och på s. 10

slutar med till känna bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att godstransporter på

järnväg bör främjas före transporter på

väg. Det är nödvändigt om miljömålen

skall kunna uppfyllas. Regeringens

förslag att splittra upp godstrafiken

på flera operatörer kan komma att

medföra att hittillsvarande system med

ett nationellt godstransportnät på

järnväg mellan 300 orter blir kraftigt

urholkat eller omöjligt att

upprätthålla.

Som framhålls i motion T34 (v) bör

regeringen återkomma till riksdagen med

analyser av de frågor som tas upp i

motionen och med förslag som syftar

till att främja godstrafik på järnväg

och då särskilt de tunga och

miljöfarliga transporterna. Regeringen

bör bl.a. överväga att höja

axelvikterna för att skapa symmetri med

den förbättrade konkurrenskraft som

vägtrafiken fått genom borttagandet av

kilometerskatten och beslutet att

tillåta 25,25 meter långa

lastbilskombinationer. I dag tillåts

bara 24 meter långa kombinationer.

Utskottet vill också understryka att

EU:s regler inte kräver någon

avreglering av godstrafiken, vilket

också framgår av regeringens egen

proposition.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motion T34 (v) tillstyrks i

denna del och att regeringens förslag

beträffande godstrafiken liksom övriga

motionsyrkanden avstyrks, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande godstrafik

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T34 samt med avslag på

regeringens förslag och motionerna

1995/96:T31 yrkande 2, 1995/96:T33

yrkande 1 i denna del, 1995/96:T35

yrkande 1, 1995/96:T36 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:T37 yrkandena 1

och 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Godstrafik (mom. 2)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets

yttrande som på s. 9 börjar med

SUtskottet anser att och på s. 10

slutar med till känna bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det i dag inte

finns underlag för att avreglera

godstrafiken helt. Konsekvenserna

skulle kunna bli förödande genom att

ett fungerande system, på grund av

bristande ekonomiskt underlag, på sikt

slås sönder. Målet måste vara att

utveckla järnvägen och öka trafiken

betydligt. Som framhålls i motion T37

(mp) är konkurrensen från

lastbilstransporterna så hård att

järnvägen, med regeringens förslag,

riskerar att förlora marknadsandelar om

en intern konkurrens gör att SJ

tvingas lägga ner trafik utan att någon

annan operatör kan ta över trafiken.

Enligt utskottets mening bör därför en

partiell avreglering genomföras på

följande sätt:

- SJ skall tills vidare behålla sin

ställning som dominerande operatör med

huvudföreträde till trafikeringsrätt på

statens spåranläggningar.

- SJ skall få behålla

trafikeringsrätten på statens

spåranläggningar så länge en viss

transportvolym inte underskrids. När SJ

underskrider denna gräns skall andra

operatörer automatiskt ha rätt att få

överta trafikeringsrätten med

nödvändiga arrangemang som tillkommer.

Detta förslag till partiell

avreglering av godstrafiken skulle ge

SJ ökad anledning att vårda sina

kundkontakter och finna nya kunder för

att slippa förlora marknadsandelar till

någon annan operatör. I motion T37 (mp)

finns förslag till volymgränser

redovisade.

Utskottet anser vidare att om ett

matarbolag går i konkurs så skall

endast en annan järnvägsoperatör kunna

erhålla trafikeringsrätten. Exempelvis

bör åkerier inte kunna erhålla

trafikeringsrätt eftersom de kan gynna

sin egen vägtrafik genom att inte driva

tågtrafiken på bästa sätt.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motion T37 (mp) tillstyrks

i nu behandlad del liksom

avslagsyrkandet i motion T34 (v) samt

att regeringens förslag och övriga

motionsyrkanden avstyrks, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande godstrafik

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T34 yrkande 2 och

1995/96:T37 yrkandena 1 och 3 samt med

avslag på regeringens förslag och

motionerna 1995/96:T31 yrkande 2,

1995/96:T33 yrkande 1 i denna del,

1995/96:T34 yrkande 1, 1995/96:T35

yrkande 1 och 1995/96:T36 yrkande 1 i

denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Ansvaret för banfördelning och

trafikledning (mom. 3)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet

anser och på s. 12 slutar med denna

del bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motionerna T33 (s) och T36

(s) att det är viktigt att såväl

banfördelning som trafikledning är så

nära knuten till tågdriften som

möjligt. Samtidigt måste kravet på

neutral behandling av olika operatörer

säkerställas. Detta kan åstadkommas

genom att den i propositionen

självständiga enheten endast får till

uppgift att pröva om avtal om

tågtidtabellen mellan operatörer och

banhållare är förenliga med fastställda

principer. Avtalen skall godkännas av

den självständiga enheten innan de blir

giltiga.

Det dagliga komplicerade arbetet med

att göra tidtabeller och leda trafiken

görs i dag inom SJ. Den effektivaste

och billigaste lösningen torde vara att

SJ, som största operatör, utför dessa

aktiviteter på entreprenad åt den

självständiga enheten.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motionerna T33 (s) och T36

(s) tillstyrks i denna del, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

Motion T37 (mp) avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under

mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ansvaret för

banfördelning och trafikledning

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T33 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:T36 yrkande 1 i

denna del, med anledning av regeringens

förslag i denna del och med avslag på

motion 1995/96:T37 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Efterfrågestyrd modell (mom. 4)

Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars

Björkman och Ulla Löfgren (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Utskottet

avstyrker och slutar med dessa

funktioner bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att verksamma

operatörer skall ges företrädesrätt

till tidigare utnyttjade

trafikeringstider leder till en

konservering av nuvarande

trafikstruktur som inte behöver

motsvara den samhällsekonomiskt mest

effektiva lösningen. På sikt bör därför

enligt utskottets mening en

efterfrågestyrd modell införas som

innebär att de olika operatörerna ges

möjlighet att via anbud abonnera på

viss trafikeringstid under en bestämd

tidsperiod.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motion T32 (m) tillstyrs i

denna del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande efterfrågestyrd

modell

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:T32 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

7. Banavgifter (mom. 5)

Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med Utskottet

anser och slutar med denna del bort

ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T31 (fp) är det

väsentligt att banavgifterna fastställs

i enlighet med de riktlinjer som lades

fast i samband med 1988 års

trafikpolitiska beslut. Inriktningen

bör vara att banavgifterna medverkar

till att resenärer och godskunder

betalar marginalkostnaden för den

aktuella resan beräknad enligt

samhällsekonomiska principer.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motionen tillstyrks i denna del,

bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande banavgifter

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T31 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Gemensamma funktioner (mom. 6)

Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars

Björkman och Ulla Löfgren (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med För att

och slutar med denna del bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motion T32 (m) att det är

nödvändigt att operatörerna kan

garanteras en konkurrensneutral

tillgång till de gemensamma

funktionerna. De bör därför inte ligga

kvar hos SJ utan överföras till

Banverket. Tågfärjetrafik och

tågfärjeterminaler, som bedrivs i

bolagsform, bör dock skiljas från SJ

och privatiseras. För att inte

avregleringen skall försenas bör

regeringen bemyndigas att överföra de

gemensamma funktionerna till Banverket.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motionen i denna del

tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande gemensamma

funktioner

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T32 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Rullande materiel (mom. 7)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

delar och slutar med behandlad del

bort ha följande lydelse:

Tågtrafiken möter i dag en verklig

konkurrens från vägtrafiken. Utskottet

anser därför att särskilda insatser och

regler bör införas för att stärka

järnvägens konkurrenskraft. Som yrkas i

motion T37 (mp) bör regeringen

återkomma till riksdagen med ett

förslag till investeringsbidrag till

nationella privata operatörer för inköp

av ny tågmateriel.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motionsyrkandet tillstyrks,

bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande rullande materiel

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T37 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Finansiering av planskilda

plattformsförbindelser (mom.

11)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 16 börjar med Utskottet

anser och slutar med denna del bort

ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkande 5 i

motion T37 (mp) att staten fr.o.m. den

1 januari 1996 skall kunna bidra med 90

% av de totala kostnaderna vid

nybyggnation av planskilda

plattformsförbindelser vid stationer.

Vad utskottet nu anfört bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande finansiering av

planskilda plattformsförbindelser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T37 yrkande 5 och med anledning

av regeringens förslag som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Banverkets internationella

entreprenadverksamhet (mom. 12)

Per Westerberg (m), Birgitta Wistrand

(m), Lars Björkman (m), Ulla Löfgren

(m) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 17 börjar med I likhet och

slutar med denna del bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motionerna T31 (fp) och T32

(m) att det inte är rimligt att en

svensk myndighet bedriver

internationell entreprenadverksamhet.

Industridivisionen bör överföras till

aktiebolagsform vilket skapar

förutsättningar för en privatisering.

En sådan lösning skulle medge

obegränsade möjligheter till

internationell expansion och skapa

bättre förutsättningar för att behålla

den specifika kompetensen och för en

utveckling av verksamheten.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motionerna T31 (fp) och T32

(m) tillstyrks i denna del, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande Banverkets

internationella

entreprenadverksamhet

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T31 yrkande 4 och

1995/96:T32 yrkande 6 och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Bolagisering av SJ m.m. (mom. 13)

Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars

Björkman och Ulla Löfgren (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 17 börjar med Utskottet

vill och på s. 18 slutar med

behandlad del bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motionerna T32 (m) och T35

(kds) att SJ bör överföras till

aktiebolagsform. En bolagisering

underlättas om även persontrafiken

avregleras och konkurrensutsätts och om

de gemensamma funktionerna överförs

till Banverket. Riksdagen har vid flera

tillfällen uttalat att SJ bör

koncentrera sin verksamhet till

järnvägsdriften. Så har ännu inte

skett. Det finns därför anledning, som

begärs i motion T35 (kds), att

riksdagen upprepar detta uttalande.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motionerna T32 (m) och T35

(kds) tillstyrks i nu behandlad del,

bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande bolagisering av SJ

m.m.

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T32 yrkande 5

och 1995/96:T35 yrkandena 4 och 5

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 4

1 Bakgrund 4

2 Persontrafik 5

2.1 Regeringens förslag 5

2.2 Motionsförslag 5

2.3 Utskottets ställningstagande 6

3 Godstrafik 7

3.1 Regeringens förslag 7

3.2 Motionsförslag 7

3.3 Utskottets ställningstagande 9

4 Banfördelning och trafikledning 10

4.1 Regeringens förslag 10

4.2 Motionsförslag 11

4.3 Utskottets ställningstagande 11

5 Banavgifter 12

5.1 Regeringens förslag 12

5.2 Motionsförslag 12

5.3 Utskottets ställningstagande 12

6 Gemensamma funktioner 13

6.1 Regeringens förslag 13

6.2 Motionsförslag 13

6.3 Utskottets ställningstagande 14

7 Rullande materiel 14

7.1 Regeringens förslag 14

7.2 Motionsförslag 14

7.3 Utskottets ställningstagande 14

8 Upplåtelse av bandel med

nyttjanderätt 14

9 Återupptagande av banunderhåll 15

10 Utökning av statens

spåranläggningar 15

11 Finansiering av planskilda

plattformsförbindelser 16

11.1 Regeringens förslag 16

11.2 Motionsförslag 16

11.3 Utskottets ställningstagande16

12 Banverkets internationella

entreprenadverksamhet 16

12.1 Regeringens förslag 16

12.2 Motionsförslag 17

12.3 Utskottets ställningstagande17

13 Bolagisering av SJ m.m. 17

13.1 Motionsförslag 17

13.2 Utskottets ställningstagande17

14 SJ:s kontinentbolag 18

15 EU:s järnvägspolitik 18

15.1 Motionsförslag 18

15.2 Utskottets ställningstagande19

16 Uppföljning och utvärdering 19

16.1 Motionsförslag 19

16.2 Utskottets ställningstagande19

Hemställan 20

Reservationer22

Gotab, Stockholm 1995