Bet. 1995/96:TU13

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU13

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1995/96

TU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

skrivelse 1995/96:93 Organisationen av

den periodiska fordonskontrollen samt

tre motioner som väckts med anledning av

skrivelsen. Av skrivelsen framgår att

regeringen bedömer att ytterligare

underlag behövs bl.a. om hur servicen i

glesbygd kan tryggas innan ställning kan

tas till hur den periodiska

fordonskontrollen bör organiseras. När

detta utredningsarbete är redovisat

avser regeringen att återkomma till

riksdagen i denna fråga.

Utskottet anser det angeläget att

fordonskontrollen även fortsättningsvis

sker i effektiva former som tryggar en

god kvalitet och en bra service.

Utskottet välkomnar därför det aviserade

utredningsarbetet. I avvaktan på

resultatet av detta avstyrks

motionsförslag om en avmonopolisering.

Till betänkandet har fogats en gemensam

reservation av m-, c- och fp-ledamöterna

i vilken de begär att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag om

avreglering i enlighet med riksdagens

tidigare beslut.

Skrivelsen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet)

har genom skrivelse 1995/96: 93

Organisationen av den periodiska

fordonskontrollen till riksdagen lämnat

en redogörelse för sina planer för den

framtida organisationen av denna

kontroll.

Motionerna

1995/96:T38 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med förslag

till avmonopolisering av den periodiska

fordonskontrollen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om flygande inspektioner.

1995/96:T39 av Per Westerberg (m) och

Mats Odell (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

genomförande av det tidigare

riksdagsbeslutet om en ny organisation

av den periodiska fordonskontrollen.

1995/96:T40 av Lennart Brunander m.fl.

(c) vari yrkas att riksdagen i enlighet

med vad i motionen anförts beslutar om

avreglering av fordonskontrollen.

Utskottet

1 Bakgrund

1.1 Fordonsbesiktningens organisation

och verksamhet

Den periodiska kontrollbesiktningen är

den besiktningsform som de flesta

bilägare kommer i kontakt med.

Kontrollbesiktningen startade år 1964

med en trafiksäkerhetsdel och byggdes år

1971 ut med avgaskontroll. Syftet med

besiktningen är att minska antalet

olyckor i trafiken som förorsakas av

fordonstekniska fel samt att minska

fordonens miljöpåverkan.

Besiktningsverksamheten utförs i

monopolform av AB Svensk Bilprovning

(ASB). Staten äger 52 % av bolaget medan

den övriga delen ägs av olika

intressenter inom trafik- och

försäkringsbranschen. ASB har 175

stationer över hela landet samt ett

motortestcenter där man utför

certifiering samt forskning och

utveckling. Antalet anställda är knappt

2 000 varav huvuddelen utgörs av

besiktningspersonal vid bolagets

bilprovningsstationer. Det ekonomiska

målet för ASB är att - givet en viss

soliditet - hålla så låga avgifter som

möjligt.

Under ett år utförs ca 5 miljoner

fordonsbesiktningar, varav ca 4,8

miljoner är kontrollbesiktningar.

Besiktningsverksamheten finansieras med

avgifter som fastställs av regeringen på

förslag av bolaget. Avgifterna är

enhetliga i hela landet. Ekonomiska

underskott vid glesbygdsstationer täcks

med överskott som uppkommer vid

stationer i tätare befolkade delar av

landet. ASB har skyldighet att lämna en

tillfredsställande service till

fordonsägarna i alla delar av landet.

Över 97 % av fordonsägarna har en

bilprovningsstation inom 30 kilometers

avstånd från bostaden.

1.2 EU:s besiktningspolitik på

fordonsområdet

För fordon i bruk har EU beslutat om

regler för återkommande provning och

kontroll (77/143/EEG). I stora drag

innebär reglerna att tunga fordon måste

besiktigas senast ett år efter

ibruktagandet och därefter varje år. För

personbilar skall periodisk besiktning i

allmänhet ske första gången senast fyra

er efter ibruktagandet och därefter

minst vartannat år. Direktivet är ett

minimidirektiv varför medlemsländerna

har rätt att besluta om striktare krav.

För verksamhetens organisation anger

direktivet att besiktningen skall

utföras av staten eller av organ eller

institutioner som utsetts och direkt

övervakas av staten. För medlemsstaterna

i EU finns vidare direktiv om ett

ändamålsenligt och regelbundet

kontrollsystem på vägarna för bl.a.

kontroll av färdskrivare och körtider

(88/599/EEG).

Såväl bilprovningens omfattning som

organisation varierar betydligt inom EU.

I likhet med Sverige kontrollerar flera

länder bilparken oftare än vad

minimidirektivet anger. När det gäller

organisationslösning har flertalet

länder valt öppna marknader för

kontrollbesiktning. Antalet aktörer är i

många fall begränsat. Utmärkande är

vidare en utvecklad statlig reglering

och tillsyn vad gäller exempelvis

prissättning, kvalitet och lokalisering.

För en närmare beskrivning av hur

fordonskontrollen ser ut i vissa

europeiska länder hänvisas till

rapporten Bilbesiktning i konkurrens -

effekter på trafiksäkerheten, miljön,

servicen och kostnaderna (K 95/2261/4).

1.3 Ärendets beredning

Under år 1994 behandlade riksdagen

bilprovningens organisation och

reglering i två beslut.

Den 8 juni 1994 tog riksdagen ställning

till den dåvarande regeringens förslag

om en effektivare fordonskontroll (prop.

1993/94:167, bet. TU35, rskr. 433).

Riksdagsbeslutet innebar att

kontrollbesiktningen från den 1 januari

1995 skulle öppnas för konkurrens på så

sätt att kontrollorgan som blivit

ackrediterade av Styrelsen för teknisk

ackreditering (SWEDAC) skulle få utföra

dessa besiktningar.

Då det gällde övriga slag av

fordonskontroller, främst typ- och

registreringsbesiktningar, uttalade

riksdagen som sin mening att den

nuvarande ordningen skulle bestå.

Erfarenheterna av en avmonopolisering av

den periodiska kontrollbesiktningen

borde avvaktas innan man avmonopoliserar

övrig fordonskontroll. Riksdagens beslut

om typ- och registreringsbesiktningar

avvek från det förslag som regeringen

förordade i propositionen om att även

denna provning med vissa undantag skulle

få göras av fristående ackrediterade

organ.

I proposition 1994/95:69 om viss

lagstiftning på fordonsområdet föreslog

regeringen att tidpunkten för

avmonopoliseringens ikraftträdande borde

senareläggas till den 1 juli 1995. Som

skäl till senareläggningen hänvisades

till det omfattande förberedelsearbete

som krävdes innan den nya ordningen

kunde träda i kraft.

Riksdagens beslut den 20 december 1994

innebar att ASB borde få utföra

kontrollbesiktningar med ensamrätt till

den 1 januari 1996 (bet. TU8, rskr.

137). Den förlängda tidsrymden skulle

användas för att skapa rådrum för

regeringen att försäkra sig om att en

avreglering av kontrollbesiktningen inte

leder till att trafiksäkerheten, miljön

eller servicen försämras eller till att

kostnaderna ökar. Om regeringen skulle

besluta att avskaffa monopolet för

kontrollbesiktning fann utskottet det

väsentligt att konsekvenserna av ett

sådant beslut utvärderades och att

resultatet redovisades för riksdagen så

snart som möjligt. Utskottet ansåg

vidare att regeringen borde överväga ett

samgående mellan ASB och Statens

maskinprovningar.

Med hänvisning till riksdagens beslut i

december 1994 uppdrog regeringen den 27

mars 1995 till två utredare att

gemensamt utreda vissa konsekvenser och

effekter av att avskaffa ASB:s monopol

för kontrollbesiktning av motorfordon.

Utredarna har redovisat sitt uppdrag den

15 maj 1995, Bilbesiktning i konkurrens

- effekter på trafiksäkerhet, miljön,

servicen och kostnaderna (K 95/2261/4).

Utredningen har remissbehandlats.

2 Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller i den skrivelse

som utskottet nu har att behandla att

staten har det yttersta ansvaret för att

en rimlig besiktningsservice finns att

tillgå i alla delar av landet. En öppen

marknad för kontrollbesiktning kräver

därför särskilda åtgärder för att

tillgodose glesbygdens behov av

besiktningstjänster. Dessutom måste

kvaliteten på utförda tjänster

säkerställas genom exempelvis ökade

kontrollinsatser.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund

att ytterligare utredningsinsatser krävs

innan beslut kan fattas om den framtida

organisationen av den periodiska

fordonskontrollen. Enligt skrivelsen är

det lämpligt att Vägverket får

regeringens uppdrag att utforma ett

system som tryggar

besiktningsverksamheten i glesbygden.

Vägverket kommer vidare att få

regeringens uppdrag att i samråd med

SWEDAC och Statens naturvårdsverk utreda

förutsättningarna för ökad

kvalitetskontroll inom ramen för ett

öppet system för periodisk återkommande

fordonskontroll. När dessa uppdrag har

redovisats avser regeringen att

återkomma med förslag till lösning av

organisationen av den periodiska

fordonsbesiktningen.

3 Motionsförslag

I motion T38 (fp) framhålls att det är

nödvändigt med konkurrens inom

fordonskontrollen. Därmed skapas

möjligheter för lokalt anpassade

lösningar samtidigt som

besiktningsavgifterna sannolikt kan

sänkas. Fordonsägarna får dessutom

större valfrihet att välja det

besiktningsställe som passar bäst.

Beträffande motivet att inte nu släppa

monopolet på grund av oklara konse-

kvenser för glesbygden framhålls att

bilbesiktning kan - om behov därav

framkommer - ingå i den samhällsservice

i glesbygd som erhåller statligt stöd

redan i dag. Det finns därför enligt

motionen inte några skäl för att skjuta

upp avmonopoliseringen ytterligare. Mot

denna bakgrund föreslås att regeringen

snarast återkommer med förslag som

skapar en öppen marknad för periodisk

fordonskontroll.

I samma motion framhålls att ett

viktigt komplement till de periodiska

fordonskontrollerna är s.k. flygande

inspektioner. För trafiksäkerheten är

det betydelsefullt att dessa

inspektioner utförs i planerad

omfattning. Fordonsägarna skall känna

att de måste hålla bilen i ett

trafiksäkert skick även mellan

besiktningarna. I sammanhanget hänvisas

till att Sverige genom medlemskapet i EU

har förbundit sig att utföra en viss

kvantitet kontroller. Det finns dock

anledning enligt motionen att förmoda

att Sverige inte lever upp till detta

åtagande. Motionärerna anser det därför

angeläget att regeringen mot denna

bakgrund följer upp att

kontrollverksamheten sker i tillräcklig

omfattning.

Enligt motion T39 (m, kds) har ett

omfattande utredningsarbete utförts i

syfte att belysa olika frågor i samband

med en avmonopolisering av

fordonskontrollen. Dessa utredningar

visar tydligt att en avreglering kan

förväntas leda till minskade kostnader

och ett bättre serviceutbud som gagnar

såväl den enskilde besiktningskunden som

samhällsekonomin. En uppsättning

åtgärder står också till buds för att

kunna garantera en rimlig servicenivå.

Enligt motionen är de motiv som

redovisas i skrivelsen för att stoppa

avregleringen förmodligen svepskäl för

att hindra genomförandet av förslag som

inte överensstämmer med regeringens

ideologiska övertygelse. Motionärerna

anser därför att avregleringen bör

fortgå med justerad tidsplan i enlighet

med tidigare riksdagsbeslut.

Enligt motion T40 (c) är det viktigt med

en konkurrensutsättning av AB Svensk

Bilprovnings verksamhet för att öka

effektiviteten. Genom en

avmonopolisering av fordonskontrollen

kan kvaliteten bibehållas samtidigt som

servicen kan förbättras. Motionärerna

anger att nuvarande reglering på många

håll har lett till orimligt långa

avstånd för kontrollbesiktning. Med en

friare etablering kan exempelvis

ackrediterade verkstäder på landsbygden

genomföra kontrollbesiktning och därmed

erbjuda bilägarna en ökad

tillgänglighet. En avreglering kan

därför förbättra servicen på

landsbygden. Motionärerna begär mot

denna bakgrund att tidigare

riksdagsbeslut om en avmonopolisering

av fordonsbesiktningen fullföljs.

4 Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis

regeringens skrivelse och de

motionsförslag som väckts om en

avmonopolisering av den periodiska

fordonskontrollen. Utskottet konstaterar

att Sverige efter drygt 30 år med

obligatorisk kontrollbesiktning har en

fordonspark med hög teknisk standard,

något som är till gagn för både

trafiksäkerheten och miljön. ASB

uppfyller också krav på god regional

tillgänglighet. Avgiftsnivån för

besiktningar är vidare låg

internationellt sett.

Enligt utskottets mening är det

angeläget att fordonskontrollen även

fortsättningsvis sker i effektiva former

som tryggar en god kvalitet och service.

Överväganden om förändrade

organisationsformer måste därför föregås

av ett omsorgsfullt utredningsarbete.

Utskottet konstaterar att det

utredningsarbete som ägt rum tillsammans

med åtföljande remissbehandling har

påvisat att oklarhet råder om väsentliga

frågor. Det gäller behovet av särskilda

åtgärder för att trygga service i

glesbygd, ekonomiska kalkyler samt hur

en god kvalitet kan säkerställas i

besiktningsverksamheten.

Enligt utskottets uppfattning får en

eventuell omreglering av

kontrollbesiktningen inte leda till att

trafiksäkerheten, miljön eller servicen

försämras eller till att kostnaderna

ökar. Utskottet välkomnar därför det av

regeringen aviserade utredningsarbetet.

När detta är slutfört får ställning tas

till hur den periodiska

fordonskontrollen bör organiseras. Som

framgår av skrivelsen återkommer

regeringen till riksdagen i denna fråga.

Av det anförda följer att utskottet

avstyrker motionerna T38 (fp) yrkande 1,

T39 (m, kds) och T40 (c). Utskottet

anser att riksdagen bör lägga

regeringens skrivelse till handlingarna.

Kontroller på väg, s.k. flygande

inspektioner, är ett viktigt komplement

till den periodiska kontrollen. Sedan

den 1 juli 1995 svarar polisen för

flygande inspektioner medan Vägverket

har sektorsansvar för

kontrollverksamheten. Enligt riksdagens

beslut år 1993 om trafiksäkerheten på

vägarna inför 2000-talet har Vägverket

träffat en ramöverenskommelse med

Rikspolisstyrelsen om väsentligt utökad

kontrollverksamhet på väg (prop.

1992/93:161, bet. TU29, rskr. 426).

Överenskommelsen har följts upp på

regional nivå med avtal i flertalet län

som innebär att sammanlagt 120 000

kontroller under år 1995 och 1996 skall

utföras årligen.

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motion T38 (fp) att det finns

ett behov av att följa upp och utvärdera

verksamheten med flygande inspektioner.

Utvärdering och uppföljning har blivit

allt viktigare i och med att

användningen av mål- och

resultatstyrning har ökat inom den

offentliga sektorn.

Enligt vad utskottet inhämtat följer

Vägverket fortlöpande utvecklingen av de

flygande inspektionerna. Uppföljningen

visar att drygt 117 000 kontroller

utfördes under år 1995, vilket innebär

ungefär en fördubbling av

kontrollverksamheten i jämförelse med

tidigare år. Som framgår av regeringens

skrivelse avser regeringen att ge

Vägverket i uppdrag att organisera en

utökad kvalitetskontroll på väg som även

innefattar kontroll av fordonens

avgasutsläpp och buller. Enligt vad

utskottet erfarit kommer regeringen i

detta sammanhang att även uppdra åt

Vägverket att redovisa omfattningen och

effekterna av verksamheten med flygande

inspektioner. Utskottet förutsätter att

regeringen utan initiativ från

riksdagens sida kommer att redovisa

resultatet av uppdraget.

Vad som framförs i motion T38 (fp) om

uppföljning av flygande inspektioner

synes därmed bli tillgodosett.

Motionsyrkandet påkallar därför ingen

åtgärd från riksdagens sida varför det

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande periodisk

fordonskontroll

att riksdagen med avslag på motionerna

1995/96:T38 yrkande 1, 1995/96:T39 och

1995/96:T40 lägger regeringens

skrivelse 1995/96:93 till

handlingarna,

res. (m, c, fp)

2. beträffande flygande

inspektioner

att riksdagen avslår motion

1995/96:T38 yrkande 2.

att

Stockholm den 20 februari 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m),

Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin

(c), Hans Stenberg (s), Birgitta

Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica

Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena

Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa

Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson

(s) och Claes-Göran Brandin (s).

Reservation

Periodisk fordonskontroll (mom. 1)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand

(m), Kenth Skårvik (fp) och Lars

Björkman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med "Utskottet

behandlar" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade i juni 1994 att den

del av fordonskontrollen som utgörs av

kontrollbesiktning och som utförs av AB

Svensk Bilprovning skulle öppnas för

konkurrens. Detta var ett klokt beslut

som grundades såväl på omfattande

utredningsinsatser som på

internationella erfarenheter.

Enligt utskottets mening har det

fortsatta utredningsarbetet och

problemen för ASB att klara

kundtillströmningen inför somrarna visat

att det är nödvändigt att snarast

konkurrensutsätta fordonsprovningen.

Utskottet anser att de

samhällsekonomiska kostnaderna genom en

avmonopolisering av fordonsbesiktningen

kan nedbringas och verksamheten få en

bättre kundanpassning utan att

kvalitetsförluster uppstår. Det betyder

bättre service till ett lägre pris för

fordonsägarna. Genom lokalt anpassade

lösningar och en friare etablering,

exempelvis av ackrediterade verkstäder

som får utföra kontrollbesiktningar, kan

också servicen på landsbygden

förbättras.

Utskottet anser det därför väsentligt

att AB Svensk Bilprovnings monopol

beträffande kontrollbesiktningen

avskaffas. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag om

avreglering i enlighet med riksdagens

tidigare beslut.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motionerna T38 (fp) yrkande 1, T39

(m, kds) och T40 (c) tillstyrks, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande periodisk

fordonskontroll

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T38 yrkande 1,

1995/96:T39 och 1995/96:T40 och med

anledning av regeringens skrivelse

1995/96:93 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Skrivelsen 1

Motionerna 1

Utskottet 2

1 Bakgrund 2

1.1 Fordonsbesiktningens

organisation och verksamhet 2

1.2 EU:s besiktningspolitik på

fordonsområdet 2

1.3 Ärendets beredning 3

2 Regeringens skrivelse 4

3 Motionsförslag 4

4 Utskottets ställningstagande 5

Hemställan 6

Reservation 7

Gotab, Stockholm 1996