Bet. 1995/96:TU18

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU18

Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

TU18

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

regeringens förslag i proposition

1995/96:131 om Vägverkets sektorsansvar

inom vägtransportsystemet. Riks- dagen

bör enligt förslaget godkänna att

Vägverket såsom statens företrädare på

central nivå skall ha ett samlat ansvar,

s.k. sektorsansvar, för

vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet, tillgänglighet,

framkomlighet och effektivitet samt för

frågor som rör väginformatik, fordon,

kollektivtrafik, handikappanpassning,

yrkestrafik och tillämpad forsknings-,

utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom

vägtransportsystemet. Vidare

tillstyrker utskottet regeringens

förslag att riksdagen bör godkänna att

förarprövning enligt

körkortslagstiftningen även

fortsättningsvis bedrivs inom ramen för

Vägverkets organisation.

I betänkandet behandlas och avstyrks

yrkanden i en m-motion om bolagisering

av Vägverkets produktionsdivision och om

regeringens bedömning av hur Vägverkets

ansvar för att stärka kollektivtrafikens

konkurrenskraft bör preciseras.

Vidare behandlas och avstyrks - med

hänvisning till pågående

utredningsarbete o.d. - yrkanden i en

fp-motion om eventuella förändringar av

myndighetsstrukturen inom trafiksektorn,

om att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur

resmöjligheterna för funktionshindrade

snabbt kan förbättras och om

centralisering av ledningsansvaret för

trafikövervakningen.

Till betänkandet är fogat fyra

reservationer. I den första av dessa

yrkar mp-ledamoten avslag på

propositionen. Vidare reserverar sig m-,

c- och fp-ledamöterna till förmån för m-

yrkandet om bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision. M-ledamöterna

reserverar sig också till förmån för m-

yrkandet om kollektivtrafikens

konkurrenskraft. Slutligen reserverar

sig fp-ledamoten till förmån för fp-

yrkandet om centralisering av

trafikövervakningen.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96: 131 om

Vägverkets sektorsansvar inom

vägtransportsystemet m.m.

1. att riksdagen godkänner att

Vägverket som statens företrädare på

central nivå skall ha ett samlat ansvar,

s.k. sektorsansvar, för hela

vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet, tillgänglighet,

framkomlighet och effektivitet samt för

frågor som rör väginformatik, fordon,

kollektivtrafik, handikappanpassning,

yrkestrafik och tillämpad forsknings-,

utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom

vägtransportsystemet,

2. att riksdagen godkänner att

förarprövningen skall ingå inom

Vägverkets organisation,

3. att riksdagen godkänner att

Vägverket får utnyttja anslaget A 2.

Drift och underhåll av statliga vägar

för att utöver vad riksdagen tidigare

beslutat om

- bekosta informationsverksamhet inom

ramen för Vägverkets sektors- ansvar,

- bekosta projektledning och

administration som uppkommer till följd

av den internationella

vägorganisationen PIARC:s 10:e

vinterkongress,

- bekosta övriga förberedelsearbeten

inför PIARC:s 10:e vinterkongress varvid

ianspråktagna medel sedan skall

återbetalas till anslaget efter

kongressen,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen

- att besluta om att Vägverket

finansiellt får stödja utvecklings- och

de- monstrationsverksamhet som är av

principiell eller strategisk

betydelse för vägtransportsystemets

utveckling,

- att besluta om att Vägverket får

bekosta åtgärder som är av betydelse

för vägtransportsystemets utveckling i

de fall det inte finns någon annan

huvudman som har ett entydigt ansvar,

- att besluta om att Vägverket i vissa

fall finansiellt får stödja åtgärder

inom vägtransportsystemet som är av

betydande samhällsintresse även då annan

huvudman finns,

- att besluta om ansökan om den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om fördelning av den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om hur redovisningen av den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken skall

ske,

- att de statliga garantierna för

Haningeleden 2:1 och 2:2 får utnyttjas

för den vägstandard som av regeringen

bedöms mest lämplig.

Motionerna

1995/96:T48 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en framtida omstrukturering

av Vägverket,

2. att riksdagen beslutar att

regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till hur resmöjligheterna för

funktionshindrade snabbt kan förbättras,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ledningsansvaret för

trafikövervakningen samlas hos

Rikspolisstyrelsen.

1995/96:T49 av Per Westerberg m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:131 i de delar som berör

Vägverkets ansvar för stärkandet av

kollektivtrafikens konkurrenskraft i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att renodla

Vägverkets myndighetsroll.

Utskottet

1 Propositionens huvudsakliga innehåll

1.1 Vägverkets sektorsansvar för

vägtransportsystemet

Vägverkets huvuduppgift är att svara för

statens väghållning. I propositionen

erinras om att Vägverket sedan början av

1990-talet successivt fått utökade

arbetsuppgifter vilka rör

vägtransportsystemet som helhet. Så har

skett genom att vissa myndigheter lagts

ned och deras arbetsuppgifter överförts

till Vägverket eller genom att andra

arbetsuppgifter lagts på verket. Syftet

med propositionen är enligt regeringen

att i ett sammanhang redogöra för

Vägverkets uppgifter samt att föreslå en

precisering av verkets ansvar och

befogenheter i dess nya roll som

sektorsmyndighet för

vägtransportsystemet.

Med vägtransportsystem avses enligt

regeringen det system som vägen och dess

närliggande område bildar tillsammans

med trafikanter och fordon i samband med

person- och godstransporter på väg.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att Vägverket som statens

företrädare på central nivå skall ha ett

samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för

vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet, tillgänglighet,

framkomlighet och effektivitet samt för

frågor som rör väginformatik, fordon,

kollektivtrafik, handikappanpassning,

yrkestrafik och tillämpad forsknings-,

utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom

vägtransportsystemet.

I anslutning till detta förslag

framhåller regeringen som sin bedömning

att Vägverket bör vara samlande och

pådrivande inom ramen för sitt sektors

ansvar för vägtransportsystemet. Verket

bör däremot inte ta ett operativt ansvar

inom områden där en annan huvudman har

ett entydigt ansvar enligt tidigare

beslut. Vägverkets arbete bör syfta

till att de trafik- och miljöpolitiska

målen uppnås.

Utöver denna bedömning av

sektorsansvaret i sin helhet redovisar

regeringen också bedömningar av hur

vissa delar av sektorsansvaret, och

därmed förenade befogenheter, bör

preciseras. Regeringen framhåller

sålunda som sin bedömning att Vägverket

inom ramen för sitt sektorsansvar bör

- aktivt verka för ett miljöanpassat

vägtransportsystem i syfte att bidra

till att de trafik- och miljöpolitiska

målen uppnås,

- säkerställa att trafiksäkerhetsarbetet

bedrivs resultatinriktat inom hela

vägtransportsystemet och att arbetet

samordnas på central nivå,

- aktivt verka för att

fordonsutvecklingen och utvecklingen

inom väginformatiken, dvs. tillämpningen

av informationsteknik inom områdena

fordon och väg, sker i syfte att uppnå

de trafik- och miljöpolitiska målen med

beaktande av de näringspolitiska målen,

- verka för att kollektivtrafikens

konkurrenskraft stärks inom hela

vägtransportsystemet,

- verka för att hänsyn tas till

funktionshindrades behov inom hela

vägtransportsystemet samt att

handikappanpassningen av kollektiva

färdmedel samordnas,

- verka för en trafiksäker, miljövänlig

och effektiv yrkestrafik som bedrivs

under lika konkurrensvillkor mellan

företagen,

- aktivt verka för att samhällsmotiverad

tillämpad forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsverksamhet sker i syfte

att uppnå de trafik- och miljöpolitiska

målen.

1.2 Anslagsfrågor i samband Vägverkets

sektorsansvar

Regeringen framhåller att Vägverkets

verksamhet kan delas in i tre

verksamhetsgrenar, nämligen

vägtransportsystemet (sektorsansvaret),

det statliga vägnätet och övriga

myndighetsuppgifter. Av dessa svarar det

statliga vägnätet för den helt

dominerande belastningen på sjätte

huvudtitelns anslag A 2. Drift och

underhåll av statliga vägar. För år 1996

har riksdagen under detta anslag anvisat

5,9 miljarder kronor. Enligt Vägverkets

bedömning, som återges i propositionen,

kommer 88 % av detta belopp att användas

för drift och underhåll av det statliga

vägnätet. Resterande del kommer att

användas för verksamhet inom

vägtransportsystemet/sektorsansvaret (11

%) samt för vissa myndighetsuppgifter (

1 %).

De finansiella konsekvenserna av att

Vägverket ålagts ett sektorsansvar för

vägtransportsystemet har varit -

fortsätter regeringen - att anslaget

Drift och underhåll av statliga vägar

successivt har belastats med de

kostnader som de för Vägverket nya

uppgifterna medfört. Väsentliga

bemyndiganden att utnyttja anslaget

saknas emellertid för att Vägverket

skall kunna fullgöra alla sina

uppgifter.

Regeringen framhåller mot den angivna

bakgrunden att Vägverket bör få utnyttja

det nämnda anslaget för att, utöver de

ändamål som riksdagen tidigare har

beslutat om,

- bekosta informationsverksamhet inom

ramen för Vägverkets sektorsansvar,

- finansiellt stödja utvecklings- och

demonstrationsverksamhet som är av

principiell eller strategisk betydelse

för vägtransportsystemets utveckling,

- bekosta åtgärder som är av betydelse

för vägtransportsystemets utveckling i

de fall det inte finns någon annan

huvudman som har ett entydigt ansvar,

- finansiellt stödja åtgärder inom

vägtransportsystemet som är av betydande

samhällsintresse även då annan huvudman

finns.

1.3 Anslagsfrågor i samband med PIARC:s

10:e vinterkongress

Av propositionen framgår att den

internationella vägorganisationen

Permanent International Association of

Road Congresses (PIARC) kommer att hålla

sin 10:e vinterkongress i Luleå år 1998

med Vägverket som arrangör. Regeringen

föreslår att riksdagen godkänner att

Vägverket får belasta det nämnda

anslaget Drift och underhåll av statliga

vägar dels för de personalkostnader för

projektledning och administration som

uppkommer till följd av arrangemanget,

dels för övriga förberedelsearbeten

inför kongressen. Avsikten är att

kongressen skall finansieras via de ca 1

000 deltagarnas avgifter och ett

förväntat överskott från en parallellt

med kongressen anordnad utställning.

Anslagsmedel som används för andra

kostnader än de nämnda

personalkostnaderna för projektledning

och administration skall därför

återföras till anslaget efter

kongressen.

1.4 Förarprövning

Regeringen erinrar om riksdagens beslut

att Trafiksäkerhetsverket skulle läggas

ned vid utgången av år 1992 och att

dess arbetsuppgifter skulle föras över

till Vägverket (prop. 1992/93:2, bet.

TU4, rskr. 58). Därvid undantog

riksdagen dock förarprövning enligt

körkortslagstiftningen och uppdrog åt

regeringen att överväga frågan om

förarprövningens organisatoriska

hemvist. Riksdagen konstaterade att de

uppgifter som Vägverket skulle komma att

överta var av såväl föreskrivande som

tillämpande karaktär och att det var

väsentligt att en tydlig organisatorisk

åtskillnad gjordes mellan dessa

principiellt skilda uppgifter.

Förarprövningen skulle därför flyttas

från Vägverket.

I propositionen redogör regeringen för

de överväganden som ägnats frågan, bl.a.

i betänkandet Förarprövare år 2000 (SOU

1993:34). I detta föreslogs att en ny

myndighet skulle skapas för att sköta

förarprövningen och tillsynen av

trafikskolorna. Regeringen framhåller

att det av kostnadsskäl inte är aktuellt

att upprätta en ny central myndighet.

Mot bakgrund bl.a. av vissa EU-

bestämmelser om körkort, som skall börja

tillämpas den 1 juli 1996, och

Vägverkets sektors- och resultatansvar

för trafiksäkerheten, finns det enligt

regeringen förutsättningar för en god

kvalitetssäkring av förarproven om

verksamheten behålls inom Vägverkets

organisation. Regeringen föreslår

följaktligen att riksdagen godkänner att

förarprövningen skall ingå i Vägverkets

organisation.

1.5 Infrastrukturbidrag från Europeiska

unionen

Regeringen föreslår att den av riksdagen

bemyndigas

- att besluta om ansökan om den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om fördelning av den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om hur redovisningen av den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken skall

ske.

Regeringen framhåller att den i avvaktan

på riksdagens behandling har ansökt om

bidrag till investeringar i det svenska

transeuropeiska transportnätverket

enligt de anvisningar som EG har

beslutat. I sammanhanget bör nämnas att

de transeuropeiska transportnätverken

behandlas i trafikutskottets yttrande

1995/96:TU2y om EU:s regeringskonferens

1996 till utrikesutskottet. För år 1995

har - framgår det av yttrandet - den

svenska delen av den s.k. Nordiska

triangeln tilldelats 6,5 miljoner ecu

och kust-till-kust-delen av

Öresundsförbindelsen 10 miljoner ecu,

med 5 miljoner ecu var för Sverige och

Danmark. Härtill kommer bidrag med 2,5

miljoner ecu till några svenska

utvecklingsprojekt inom

flygtrafikledning. (En ecu motsvarar för

närvarande ca 8:40 kr.)

1.6 Vägstandard på Haningeleden

Regeringen föreslår att den av riksdagen

bemyndigas att besluta att de statliga

garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2

får utnyttjas för den vägstandard som

regeringen bedömer mest lämplig. Som

skäl för förslaget anför regeringen

bl.a. följande: Enligt

Dennisöverenskommelsen (Dennis II) har

parterna överenskommit att

Södertörnsleden, som utgör del av det

övergripande och strategiska

vägprojektet Yttre Tvärleden i

Stockholms län, på sträckan

Jordbro-Flemingsberg skall utföras som

en två-fältig, 9 meter bred väg.

Riksdagen har i april 1994 beslutat om

statliga garantier för byggandet av

vissa delar av Södertörnsleden (prop.

1993/94:86, bet. TU24, rskr. 247). Dessa

delar är bl.a. Haningeleden 2:1 och 2:2

med statliga lånegarantier på 48 resp.

66 miljoner kronor (prisnivå den 1

januari 1992.) Garantierna avser

vägprojekt enligt de i

Dennisöverenskommelsen angivna

förutsättningarna, dvs. en två-fältig, 9

meter bred väg. Vägverket har funnit att

förväntade trafikmängder på vägdelarna i

fråga kan motivera en 13 meter bred väg

och att kostnaderna härför inte kommer

att överstiga de i riksdagsbeslutet

angivna kostnaderna. Regeringen

framhåller att nuvarande bemyndiganden

innebär att de statliga garantierna för

Haningeleden 2:1 och 2:2 endast får tas

i anspråk för en utbyggnad av en 9 meter

bred väg. För att staten skall ha

kontroll över kostnadsutvecklingen av de

olika projekten inom

Dennisöverenskommelsen skall väsentliga

avvikelser i projekten, i fråga om

standard/utformning och budget jämfört

med vad som ursprungligen angivits,

redovisas för riksdagen och underställas

dess prövning. En vägbredd på 13 meter i

stället för 9 meter på vägdelarna i

fråga utgör en sådan väsentlig

avvikelse. Den sammanlagda budgeten för

Haningeleden 2 väntas dock inte

överskrida de av riksdagen tidigare

beviljade lånegarantierna.

1.7 Interna fonder hos SOS Alarm Sverige

AB

I propositionen erinras om att riksdagen

våren 1994 bemyndigade regeringen att

godkänna bl.a. ett alarmeringsavtal

mellan staten och SOS Alarm Sverige AB

(prop. 1993/94:150 bil. 6, bet. TU28,

rskr. 437). I alarmeringsavtalet, som i

huvuddrag återgavs i den nämnda

propositionen, hade överenskommits att

staten skulle täcka sin andel av

investeringar vid SOS-centralerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö genom

bl.a. upplösning av de interna fonderna

vid dessa centraler. Statens andel av de

interna fonderna vid övriga SOS-

centraler skulle omvandlas till

investeringsfonder i bolaget.

I den nu aktuella propositionen

framhålls att styrelsen i bolaget har

påtalat att ändrad lagstiftning har

medfört att det inte är möjligt att

omvandla ifrågavarande fonder till

investeringsfonder. Styrelsen har därför

föreslagit att dessa fonder i stället

skall omvandlas till fritt eget kapital.

Regeringen säger sig ha för avsikt att i

samband med kommande bolagsstämma i SOS

Alarm Sverige AB vidta de åtgärder som

behövs för att genomföra styrelsens

förslag.

2 Motionsförslag

2.1 Vissa organisatoriska frågor

I motion T48 (fp) framhålls att

ingenting som sägs i propositionen får

utgöra hinder mot att man i framtiden

eventuellt omstrukturerar organisationen

för hela trafiksektorn. Så kan t.ex. ske

genom att en trafikmyndighet svarar för

all myndighetsutövning och en annan

svarar för att nätet upprätthålls.

Motionärerna yrkar att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna

vad de sålunda anfört om en framtida

omstrukturering av Vägverket.

I motion T49 (m) framhålls att

Vägverkets dubbla roll som både

myndighet och en aktör inom

anläggningssektorn är olycklig. Under

flera år har - fortsätter motionärerna -

de statliga verken utvecklats i riktning

mot ett tydligare och mer renodlat

myndighetsansvar. Detta

förändringsarbete har dock avstannat

beträffande Vägverket efter fjolårets

riksdagsbeslut att inte genomföra en

bolagisering av verkets

produktionsdivision. I ett första steg

bör enligt motionen

produktionsdivisionen bolagiseras. Detta

är nödvändigt för att garantera

konkurrensneutralitet och myndighetens

trovärdighet vid upphandling av den

konkurrensutsatta

produktionsverksamheten. I det längre

perspektivet finns inga motiv -

understryker motionärerna - för att en

fullt konkurrensutsatt verksamhet skall

ägas av staten. Den långsiktigt bästa

lösningen för en bolagiserad

produktionsverksamhet är därför en

privatisering. Det ger möjlighet till

tillförsel av riskvilligt kapital och

utveckling av verksamheten. För

Vägverket leder det till en renodling av

myndighetsrollen och en koncentration på

upphandlingsverksamheten.

2.2 Vägverkets sektorsansvar

I motion T49 (m) kritiseras regeringens

bedömning att Vägverket inom ramen för

sitt sektorsansvar bör verka för att

kollektivtrafikens konkurrenskraft

stärks inom hela vägtransportsystemet.

Hur detta mer konkret skall ske anges

inte i propositionen - säger

motionärerna - på annat sätt än att

regeringen framhåller att Vägverket bör

överväga hur ekonomiska styrmedel skall

användas och hur dess

utredningskompetens bör utvecklas.

Formuleringen skapar ett brett

tolkningsutrymme som kan resultera i

icke önskvärda effekter.

Kollektivtrafiken inom

vägtransportsystemet, dvs. huvudsakligen

busstrafik, kan inte ses isolerad från

annan kollektivtrafik och andra

transportalternativ. På längre sträckor

kan till exempel järnvägen vara ett ur

flera perspektiv fördelaktigare

alternativ. På kortare sträckor kan

detsamma gälla för cykeln. Att stärka

busstrafikens konkurrenskraft, genom

till exempel subventioner, kan således -

betonar motionärerna - leda till att

resenärerna väljer bort

samhällsekonomiskt och miljömässigt

bättre transportalternativ.

I motion T48 (fp) utgår motionärerna

från regeringens bedömning att Vägverket

inom ramen för sitt sektorsansvar bör

verka för att hänsyn tas till

funktionshindrades behov inom hela

vägtransportsystemet och att

handikappanpassningen av kollektiva

färdmedel samordnas. Tankarna i

propositionen är goda - betonar

motionärerna - men de präglas för mycket

av ord och för litet av handling.

Motionärerna yrkar att riksdagen

beslutar att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till hur

resmöjligheterna för funktionshindrade

snabbt kan förbättras.

Som utskottet framhållit i det

föregående är det regeringens bedömning

att Vägverket inom ramen för sitt

sektorsansvar bör verka för en

trafiksäker, miljövänlig och effektiv

yrkestrafik som bedrivs under lika

konkurrensvillkor mellan företagen. Med

utgångspunkt i denna och andra

bedömningar om yrkestrafiken som

redovisas i propositionen framhålls i

motion T48 (fp) att regeringen bör

överväga en central ledning av polisens

arbete med trafikövervakning genom att

inrätta en särskild enhet för

trafikövervakning inom

Rikspolisstyrelsen. En sådan enhet bör -

betonar motionärerna - ges ett

ledningsansvar för 1en trafikövervakning

som omfattar all trafik, inte bara

yrkestrafik, och som avser teknisk

fordonskontroll genom flygande

inspektioner, nykterhets- och

hastighetskontroller m.m.

3 Utskottets ställningstagande

Som utskottet framhållit i det

föregående syftar regeringen med

propositionen främst till att föreslå

en precisering av Vägverkets ansvar och

befogenheter i dess nya roll som

sektorsmyndighet för

vägtransportsystemet.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att riksdagen godkänner att

Vägverket såsom statens företrädare på

central nivå skall ha ett samlat ansvar,

s.k. sektorsansvar, för

vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet, tillgänglighet,

framkomlighet och effektivitet samt för

frågor som rör väginformatik, fordon,

kollektivtrafik, handikappanpassning,

yrkestrafik och tillämpad forsknings-,

utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom väg-

transportsystemet.

Vad gäller frågan om eventuella

förändringar av myndighetsstrukturen

inom trafiksektorn, som behandlas i

motion T48 (fp), vill utskottet erinra

om att Kommunikationskommittén (dir.

1994:140) bl.a. har att överväga om det

behövs en förändring i fråga om den

nuvarande ansvarsfördelningen mellan

statliga myndigheter som deltar i

kommunikationsplaneringen. Vidare har

Inspektionskommittén (dir. 1995:77) att

utreda förutsättningarna för och värdet

av att slå samman tillsynsverksamheten

inom Luftfartsinspektionen,

Sjöfartsinspektionen och

Järnvägsinspektionen till en myndighet.

I avvaktan på resultatet av dessa

kommittéers arbete är utskottet inte för

sin del berett att förorda någon

riksdagens åtgärd med anledning av

yrkande 1 i motion T48 ( fp). Yrkandet

avstyrks därför.

Så sent som i december förra året

beslutade riksdagen att upphäva sitt

våren 1994 fattade beslut om

bolagisering, per den 1 januari 1996, av

Vägverkets produktionsdivision (prop.

1995/96:91, bet. TU11, rskr. 130).

Utskottet är inte för sin del berett att

förorda att riksdagen omprövar 1995 års

beslut. Motion T49 (m) yrkande 2 om en

bolagisering och privatisering av

Vägverkets produktionsdivision avstyrks

följaktligen.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att Vägverket inom ramen för sitt

sektorsansvar bör verka för att

kollektivtrafikens konkurrenskraft

stärks inom hela vägtransportsystemet.

Självfallet förutsätter utskottet att

verket därvid iakttar de trafik- och

miljöpolitiska mål som riksdagen ställt

sig bakom. Utskottet delar sålunda inte

de i m-motionen uttalade farhågorna att

Vägverket skulle verka för att stärka

busstrafikens konkurrenskraft på ett

sådant sätt att resenärerna väljer bort

samhällsekonomiskt och miljömässigt

bättre transportalternativ. Med det

anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i

motion T49 (m).

I likhet med de motionärer som står

bakom motion T48 (fp) delar utskottet

regeringens uppfattning att Vägverket

inom ramen för sitt sektorsansvar bör

verka för att hänsyn tas till

funktionshindrades behov inom hela

vägtransportsystemet samt att

handikappanpassningen av kollektiva

färdmedel samordnas. Som framgår av

propositionen föreslår

Samreseutredningen i sitt betänkande

Allmänna kommunikationer - för alla?

(SOU:1995:70), som överlämnades till

regeringen i juni 1995, att

trafikhuvudmännen skall ta ett ökat

ansvar för den kommunala färdtjänsten,

riksfärdtjänsten och sjukresorna. Genom

att öka tillgängligheten till

kollektivtrafiken kan - enligt

utredningen - fler resenärer, t.ex.

funktionshindrade och äldre, resa med

kollektiva färdmedel. Enligt vad

utskottet erfarit avser regeringen att

förelägga riksdagen förslag på grundval

av betänkandet under nästa års riksmöte.

I avvaktan härpå - och med beaktande av

betydelsen av Vägverkets sektorsansvar i

nu aktuellt avseende - avstyrker

utskottet yrkande 2 i motion T49 (fp) om

att riksdagen bör vända sig till

regeringen med begäran om förslag till

hur resmöjligheterna för

funktionshindrade kan förbättras.

Vad gäller kravet i motion T48 (fp) på

att ledningsansvaret för

trafikövervakningen bör samlas hos

Rikspolisstyrelsen vill utskottet erinra

om att motionsyrkanden med samma

innebörd har behandlats av

justitieutskottet, senast i dess av

riksdagen godkända betänkande

1994/95:JuU14. I detta avvisades tanken

på en centralisering av ledningsansvaret

för trafikövervakningen med hänvisning

bl.a. till att regeringen uppdragit åt

Rikspolisstyrelsen att verka för en

reformering av övervakningen inom ramen

för nuvarande decentraliserade

organisation. En sådan reformering

pågår, enligt vad utskottet erfarit.

Någon anledning synes därför inte

föreligga att ompröva ifrågavarande

riksdagsbeslut. Motionsyrkandet avstyrks

följaktligen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att riksdagen godkänner att

förarprövningen skall ingå i Vägverkets

organisation.

Utskottet har ingen erinran mot att

Vägverket får använda anslaget A 2.

Drift och underhåll av statliga vägar

för de ändamål som regeringen anger (se

avsnitten 1.2 och 1.3 ovan). Av

regeringens hemställan framgår inte att

kostnaderna för vissa av de angivna

ändamålen skall belasta det nämnda

anslaget i enlighet med den i

propositionen uttalade avsikten. I

utskottets hemställan under moment 8 -

som avser användning av anslaget A 2.

Drift och underhåll av statliga vägar -

har därför beaktats att så skall ske.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till bemyndiganden avseende

Infrastrukturbidrag från Europeiska

unionen (se avsnitt 1.5 ovan) och de

statliga garantierna för Haningeleden

2:1 och 2:2 (se avsnitt 1.6 ovan).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Vägverkets

sektorsansvar

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag godkänner att

Vägverket som statens företrädare på

central nivå skall ha ett samlat

ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela

vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet, tillgänglighet,

framkomlighet och effektivitet samt

för frågor som rör väginformatik,

fordon, kollektivtrafik,

handikappanpassning, yrkestrafik och

tillämpad forsknings-, utvecklings-

och demonstrationsverksamhet inom

vägtransportsystemet,

res. 1 (mp) - delvis

2. beträffande förändringar av

myndighetsstrukturen inom

trafiksektorn

att riksdagen avslår motion

1995/96:T48 yrkande 1,

3. beträffande bolagisering av

Vägverkets produktionsdivision

att riksdagen avslår motion

1995/96:T49 yrkande 2,

res. 2 (m, c, fp)

4. beträffande

kollektivtrafikens

konkurrenskraft

att riksdagen avslår motion

1995/96:T49 yrkande 1,

res. 3 (m)

5. beträffande förbättrade

resmöjligheter för funktionshindrade

att riksdagen avslår motion

1995/96:T48 yrkande 2,

6. beträffande ledningsansvaret

för trafikövervakningen

att riksdagen avslår motion

1995/96:T48 yrkande 3,

res. 4 (fp)

7. beträffande förarprövningen

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag godkänner att

förar-

prövningen skall ingå inom Vägverkets

organisation,

res. 1 (mp) -

delvis

8. beträffande användning av

anslaget A 2. Drift och underhåll av

statliga vägar

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag godkänner att

Vägverket får utnyttja sjätte

huvudtitelns anslag A 2. Drift och

underhåll av statliga vägar för att

utöver vad riksdagen tidigare

beslutat om

dels bekosta informationsverksamhet

inom ramen för Vägverkets

sektorsansvar,

dels finansiellt stödja utvecklings-

och demonstrationsverksamhet som är

av principiell eller strategisk

betydelse för vägtransportsystemets

utveckling,

dels bekosta åtgärder som är av

betydelse för vägtransportsystemets

utveckling i de fall det inte finns

någon annan huvudman som har ett

entydigt ansvar,

dels i vissa fall finansiellt stödja

åtgärder inom vägtransportsystemet

som är av betydande samhällsintresse

även då annan huvudman finns,

dels bekosta projektledning och

administration som uppkommer till

följd av den internationella

vägorganisationen PIARC:s 10:e

vinterkongress,

dels bekosta övriga

förberedelsearbeten inför PIARC:s

10:e vinterkongress varvid

ianspråktagna medel sedan skall

återbetalas till anslaget efter

kongressen,

res. 1 (mp) - delvis

9. beträffande vissa

bemyndiganden

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag bemyndigar

regeringen

dels att besluta om ansökan om den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken,

dels att besluta om fördelning av den

europeiska gemenskapens finansiella

bidrag till de svenska delarna av de

transeuropeiska transportnätverken,

dels att besluta om hur redovisningen

av den europeiska gemenskapens

finansiella bidrag till de svenska

delarna av de transeuropeiska

transportnätverken skall ske,

dels att besluta att de statliga

garantierna för Haningeleden 2:1 och

2:2 får utnyttjas för den vägstandard

som av regeringen bedöms mest

lämplig.

res. 1 (mp) -

delvis

Stockholm den 23 april 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström

(s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder

(s), Hans Stenberg (s), Birgitta

Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica

Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena

Sandlin (s), Elisa Abascal Reyes (mp),

Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren

(m) och Sivert Carlsson (c).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1,7, 8

och 9)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att Utskottets ställningstagande,

såvitt nu är i fråga, bort ha följande

lydelse:

Utskottet finner det för sin del

olämpligt att Vägverket ges ett sektors

ansvar i enlighet med regeringens

förslag. Ett sådant ansvar synes

utskottet svårförenligt inte bara med

Vägverkets huvuduppgift, som är att

svara för statens väghållning, utan

också med det trafikpolitiska målet att

transportsy- stemets miljöpåverkan bör

minska.

Utskottet kan inte heller tillstyrka

förslaget i propositionen om

bemyndigande för regeringen att besluta

om ansökan om - samt fördelning och

redovisning av - den europeiska

gemenskapens finansiella bidrag till de

svenska delarna av de transeuropeiska

transportnätverken. Det är enligt

utskottets mening mycket angeläget att

riksdagen inte förlorar möjligheten till

insyn och påverkan i sådana

transportfrågor inom EU som rör Sverige.

Vidare avstyrker utskottet förslaget i

propositionen om bemyndigande för

regeringen att besluta att de statliga

garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2

får utnyttjas för den vägstandard som

regeringen bedömer som mest lämplig.

Som en följd av dessa

ställningstaganden anser utskottet att

riksdagen bör avslå propositionen i sin

helhet.

dels att utskottets hemställan under 1,

7, 8 och 9 bort ha följande lydelse:

1. beträffande Vägverkets

sektorsansvar

att riksdagen avslår proposition

1995/96:131 yrkande 1,

7. beträffande förarprövningen

att riksdagen avslår proposition

1995/96:131 yrkande 2,

8. beträffande användning av

anslaget A 2. Drift och underhåll av

statliga vägar

att riksdagen avslår proposition

1995/96:131 yrkande 3 och de tre

första att-satserna i yrkande 4,

9. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen avslår proposition

1995/96:131 i de delar som inte omfattas

av utskottets hemställan ovan.

2. Bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision (mom. 3)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik

(fp), Ulla Löfgren (m) och Sivert

Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Så sent och

slutar med avstyrks följaktligen bort

ha följande lydelse:

I samband med att Vägverkets roll som

myndighet förstärks bör också enligt

utskottets mening verksamheten renodlas.

Utskottet delar den i motion T49 (m)

uttalade uppfattningen att Vägverkets

dubbla roll som både myndighet och aktör

inom anläggningssektorn är olycklig.

Under flera år har de statliga verken

utvecklats i riktning mot ett tydligare

och mer renodlat myndighetsansvar. Detta

förändringsarbete har dock avstannat

beträffande Vägverket efter fjolårets

riksdagsbeslut att riva upp 1994 års

riksdagsbeslut om en bolagisering av

verkets produktionsdivision per den 1

januari 1996.

Utskottet anser för sin del - i likhet

med de motionärer som står bakom motion

T49 (m) - att produktionsdivisionen bör

bolagiseras. Detta är nödvändigt för att

garantera konkurrensneutralitet och

myndighetens trovärdighet vid

upphandlingar, eftersom verksamheten nu

skall vara konkurrensutsatt.

Regeringen bör därför enligt utskottets

mening skyndsamt förelägga riksdagen

förslag om bolagisering av Vägverkets

produktionsdivision.

Vad utskottet nu anfört - och som till

väsentlig del tillgodoser syftet med

yrkande 2 i motion T49 (m) - bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande bolagisering av

vägverkets produktionsdivision

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:T49 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Kollektivtrafikens konkurrenskraft

(mom. 4)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet delar

och slutar med motion T49 (m) bort ha

följande lydelse:

Kollektivtrafiken inom

vägtransportsystemet, dvs. huvudsakligen

busstrafiken, kan inte - som framhålls i

m-motionen - ses isolerad från annan

kollektivtrafik och andra

transportalternativ. På längre sträckor

kan t.ex. järn-vägen vara ett ur flera

perspektiv fördelaktigare alternativ,

liksom cykel på kortare sträckor.

Regeringens bedömning att Vägverket inom

ramen för sitt sektorsansvar bör verka

för att stärka kollektivtrafikens

konkurrenskraft inom hela

vägtransportsystemet är enligt

utskottets mening alltför dåligt

underbyggd och oprecis. Att stärka

busstrafikens konkurrenskraft, genom

exempelvis subventioner, kan leda till

att samhällsekonomiskt och miljömässigt

bättre transportalternativ väljs bort av

resenären.

Utskottet vill understryka att

Vägverket bör verka för en

samhällsekonomiskt god utveckling inom

hela vägtransportsystemet och ta hänsyn

till alla de fordonsslag som berörs.

Vidare bör konkurrensneutralitet mellan

och inom de olika transportslagen

eftersträvas, liksom att varje

transportslag skall bära sina egna

kostnader.

Vad utskottet nu anfört - och som

tillgodoser syftet med motion T49 (m)

yrkande 1 - bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande kollektivtrafikens

konkurrenskraft

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:T49 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Ledningsansvaret för

trafikövervakningen (mom. 6)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Vad gäller och

slutar med avstyrks följaktligen. bort

ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T48 (fp) är

trafikövervakning ett av de

effektivaste sätten att öka

trafiksäkerheten. Utskottet delar den i

motionen uttalade uppfattningen att

regeringen bör överväga en central

ledning av polisens arbete med

trafikövervakning. Lämpligast synes vara

att inrätta en särskild enhet för

trafikövervakning inom

Rikspolisstyrelsen. En sådan enhet bör

ges ett ledningsansvar för all

trafikövervakning, omfattande bl.a.

yrkestrafiken, teknisk fordonskontroll,

nykterhetskontroller och

hastighetskontroller.

Vad utskottet nu anfört - och som

innebär att yrkande 3 i motion T48 (fp)

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande ledningansvaret för

trafikövervakningen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T48 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 3

1 Propositionens huvudsakliga

innehåll 3

1.1 Vägverkets sektorsansvar för

vägtransportsystemet 3

1.2 Anslagsfrågor i samband

Vägverkets sektorsansvar 4

1.3 Anslagsfrågor i samband med

PIARC:s 10:e vinterkongress 5

1.4 Förarprövning 5

1.5 Infrastrukturbidrag från

Europeiska unionen 6

1.6 Vägstandard på Haningeleden 6

1.7 Interna fonder hos SOS Alarm

Sverige AB 7

2 Motionsförslag 7

2.1 Vissa organisatoriska frågor 7

2.2 Vägverkets sektorsansvar 8

3 Utskottets ställningstagande 8

Hemställan 10

Reservationer 12

Gotab, Stockholm 1996

_______________________________

1 t