Bet. 1995/96:TU19

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU19

Informationsteknikens användning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens förslag till

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

TU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

informationsteknikens användning med

utgångspunkt från regeringens förslag i

proposition 1995/96:125 Åtgärder för att

bredda och utveckla användningen av

informationsteknik samt ett 80-tal

motionsyrkanden som väckts med anledning

av propositionen.

I propositionen redovisar regeringen

förslag till mål för en övergripande

nationell strategi för

informationsteknik, IT. Regeringen

lämnar vidare förslag till tre

prioriterade statliga uppgifter -

rättsordningen, utbildningen och

samhällets informationsförsörjning -

samt redovisar ett handlingsprogram för

att bredda och utveckla användningen av

informationsteknik. Propositionen anges

vara en del i regeringens arbete med att

främja tillväxt och sysselsättning.

Regeringen säger sig därutöver vilja

värna grundläggande samhällsmål som

demokrati och rättvisa genom

målsättningen att alla medborgare skall

kunna dra nytta av informationsteknikens

möjligheter.

Motionerna tar upp utformningen av en

nationell IT-strategi och

informationsteknikens betydelse för

bl.a. demokrati, regional utveckling,

sysselsättning och en god miljö. Vidare

behandlas i motionerna ett stort antal

av de åtgärder som redovisas i

regeringens handlingsprogram för att

utveckla IT-användningen.

Utskottet konstaterar att det råder en

betydande samsyn om

informationsteknikens möjligheter att

påverka samhällsutvecklingen i positiv

riktning. Informationstekniken påverkar

vår produktionsförmåga och vårt

levnadsmönster liksom demokratiska

värden som medborgarnas möjligheter till

insyn och deltagande i

samhällsutvecklingen. Utskottet

framhåller vikten av att

informationstekniken används i sådana

former att samhällsutvecklingen främjas

och att risker för regionala obalanser,

försämrat integritetsskydd, ökad

sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader

mellan olika grupper i samhället

motverkas.

För att stärka den parlamentariska

förankringen anser utskottet att

riksdagen bör ge regeringen till känna

att den årligen bör återkomma till

riksdagen med en skrivelse som redovisar

utvecklingen på IT-området.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till mål och prioriterade

uppgifter för en nationell IT-strategi

och framhåller vikten av att det

redovisade handlingsprogrammet genomförs

snabbt och kraftfullt. Utskottet

förutsätter att målen för IT-

användningen kommer att vidareutvecklas

och förtydligas. Riksdagen föreslås ge

regeringen till känna att säkerhets- och

sårbarhetsfrågor inom IT-användningen

bör uppmärksammas tydligare och att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med en utvecklad strategi för detta

arbete.

Med hänvisning till pågående berednings-

och utvecklingsarbete avstyrks samtliga

motionsyrkanden. Utskottet framhåller

att syftet med ett stort antal

motionsyrkanden torde komma att

tillgodoses. Det gäller exempelvis

yrkanden om åtgärder för att modernisera

lagstiftning och regelverk samt yrkanden

om att göra tillgången till och

kostnaderna för IT mer likvärdiga i

landets alla delar. Motionsförslag om

att skapa en bred tillgång till

information för att möjliggöra ökad

delaktighet i samhällsutvecklingen och

ökad kunskapsutveckling samt stärkt

demokrati bedöms likaså bli uppfyllda.

Detta innebär att riksdagens databas

Rixlex, som bl.a. innehåller

riksdagstryck, förutsätts komma att

erbjudas gratis och att informationen

successivt kommer att göras tillgänglig

på Internet.

Till betänkandet har fogats 22

reservationer samt ett särskilt yttrande

av mp-ledamoten. De frågor som

reservationerna avser samt de partier

som har avgett reservationerna framgår

översiktligt av avsnittet Hemställan i

utskottets yttrande (s. 57-59).

Propositionens förslag till

riksdagsbeslut

Regeringen (Statsrådsberedningen)

föreslår i proposition 1995/96:125

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till mål för en nationell IT-

strategi,

2. att riksdagen godkänner regeringens

förslag till prioriterade statliga

uppgifter när det gäller att främja IT-

utvecklingen.

Yttranden från andra utskott

Trafikutskottet har berett samtliga

övriga utskott tillfälle att avge

yttrande över de förslag i proposition

125 jämte motioner som berör resp.

utskotts beredningsområde.

Jordbruksutskottet,

socialförsäkringsutskottet,

skatteutskottet och

arbetsmarknadsutskottet har beslutat

avstå från att avge yttrande. Yttranden

har avgivits av

- konstitutionsutskottet (1995/96:KU7y)

- finansutskottet (1995/96:FiU6y)

- justitieutskottet (1995/96:JuU8y)

- lagutskottet (1995/96:LU4y)

- utrikesutskottet (1995/96:UU6y)

- försvarsutskottet (1995/96:FöU4y)

- socialutskottet (1995/96:SoU4y)

- kulturutskottet (1995/96:KrU7y)

- utbildningsutskottet (1995/96:UbU5y)

- näringsutskottet (1995/96:NU8y)

- bostadsutskottet (1995/96:BoU6y)

Yttrandena återfinns i bilaga till

betänkandet.

Motionerna

1995/96:T50 av Tom Heyman (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statliga verk och

myndigheter stimuleras till utökad

användning av telefonmöten och

videokonferenser i sin verksamhet.

1995/96:T51 av Carl Bildt m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att

informationsteknikutvecklingen måste ses

i ett bredare perspektiv än enbart det

tekniska,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna för anpassning av

lagstiftningen till de krav som den

informationstekniska utvecklingen reser,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny inriktning av arbetet

med den enskildes integritetsskydd,

4. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en samlad

integritetsskyddslag i enlighet med vad

som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skoldatanätet som en statlig

huvuduppgift för att främja

informationsteknikanvändningen i skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurscentrum för IT-baserade

läromedel, informationssystem för

utbildningsområdet och IT-körkort,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsteknik i

lärarutbildningen,

8. att riksdagen avslår regeringens

förslag om en ny roll för SUNET i

enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en utbyggd distansutbildning

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

10. att riksdagen beslutar om principer

för offentliga handlingars

tillgänglighet i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en databas för offentlig

upphandling,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om överföring av delar av Telias

nät i en särskild juridisk form,

13. att riksdagen avslår regeringens

förslag om en utbyggnad av ett digitalt

marknät för television till förmån för

digitala sändningar med utnyttjande av

andra distributionskanaler i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1995/96:T52 av Mats Odell m.fl. vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationell IT-strategi,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bredare lagöversyn,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medianeutralitet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om personlig integritet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens roll,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-strategi för skolan,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om övergripande mål för skolan,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskolan,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om SUNET,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lyfta fram exempel på

användningen av IT,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samhällets

informationsförsörjning och en modern

innebörd av offentlighetsprincipen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utförsäljning av Telia,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagsvänligt klimat,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om svensk kultur som offentlig

handling,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om digital TV,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om datoriserade parlamentariker,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om papperslös ärendehantering,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om myndigheters ansvar för att

öka intresset för IT-användning,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om privat e-post,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hälso- och sjukvård,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av

trygghetssystemen.

1995/96:T53 av Ingrid Andersson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilt stöd för

kvinnors IT-användning.

1995/96:T54 av Karin Olsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillskapande av ett

nationellt resurscentrum för att främja

och stimulera tillväxten av IT-baserade

läromedel/läromedier med tillvaratagande

av de regionala resurser och kompetenser

som finns.

1995/96:T55 av Inger Lundberg m.fl. (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medborgarnas tillgänglighet

till grunddatabaser med grundläggande

samhällsinformation,

2. att riksdagen begär att regeringen

inom EU skall verka för att medborgarnas

behov av samhällsinformation om EU inte

begränsas av privata intressenters vilja

att göra pengar på information av

betydelse för demokratin i Europa.

1995/96:T56 av Stig Sandström m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvidgad nationell IT-

strategi,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en internationell IT-

konferens,

3. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om statens ansvar för ett

rundare Sverige i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om grundskolor med låga

medelbetyg samt om pojkars och flickors

IT-användning,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de lågutbildades situation på

IT-området,

6. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om prissättning på

information från myndigheter,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sextimmarsdagen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rättsligt observatorium,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det svenska språket och IT,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansutbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibliotekens roll,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturen,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkbildningen,

14. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om IT:s inverkan på behovet

av nya vägar,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell digital

kommunikationsdatabas,

16. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om IT:s betydelse för

byggsektorn,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitetsdeklarationer av

miljödata och miljöinformation.

1995/96:T57 av Kerstin Warnerbring m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen antar de i motionen

angivna förslagen till en nationell IT-

strategi,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om decentralisering och regional

balans,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om demokrati och delaktighet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillväxt,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslutningsavgifter för ISDN-

kommunikation,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bildningsförbundens roll,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av

skatteregler för småföretag för att

främja användning av IT och företagens

behov av kompetensutveckling,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samutnyttjande av datortek,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om yrkesutbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om SUNET,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansutbildning,

13. att riksdagen kostnadsfritt

tillhandahåller Rixlex.

1995/96:T58 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av rättslig översyn

av IT-användningens berörda lagar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildnings- och

utrustningssatsningar i skolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att främja

tillväxt på datanäten,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förmedling av

samhällsinformation vid medborgarkontor

och till allmänhetens persondatorer,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av konsumentupplysning

om IT,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att främja

miljö, jämlikhet och jämställdhet med

hjälp av IT,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddet av den enskildes

integritet.

1995/96:T59 av Elisa Abascal Reyes m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT och miljön,

2. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning av problemen med monopol-

och oligopolstrukturer på

programvarumarknaden,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om introduktion av IT inom den

statliga kulturvården,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om public service-företagen och

den nya tekniken,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT i skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT och integritetsfrågor,

7. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning av säkerhetspolisens ökade

kontroll av medborgarna genom den nya

tekniken,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Europol och kommersialisering

av personuppgifter från myndigheters

register till utlandet.

Utskottet

1 Inledning

1.1 Vad är IT?

Informationsteknik, IT, är ett

samlingsbegrepp för olika tekniker som

används för att skapa, lagra, bearbeta,

vverföra och presentera ljud, text och

bild. IT gör denna hantering möjlig

oberoende av mängden information och

geografiska avstånd. Sammansmältningen

av tele-, data- och medieområdena har

lett till att begreppet IT numera

omfattar all datorbaserad hantering av

information. Begreppet informations- och

kunskapssamhället används vidare som en

benämning på en vidareutveckling av

industrisamhället där information och

kunskap utgör en allt viktigare resurs

för att skapa nationellt välstånd.

Utvecklingen inom IT-området är snabb

och starkt internationellt inriktad.

Till bilden hör vidare att IT-frågornas

spännvidd gör att en rad skilda företag,

stiftelser, organisationer samt

kommunala och statliga organ i samhället

arbetar med olika utvecklingsinsatser.

Det är därför svårt att ge en samlad och

aktuell beskrivning av kunskapsläge,

strukturer och pågående insatser. För en

beskrivning av vissa grundfakta om

tillgången till och användningen av IT i

Sverige hänvisas till proposition

1995/96:125, bilaga 1. En internationell

kartläggning av hur olika länder har

utformat sina nationella IT-strategier

har nyligen utförts av Sveriges tekniska

attachéer (IT världen runt - nationella

initiativ).

1.2 Ärendets beredning

Informationsteknikens utveckling och

användning har - under olika benämningar

som datapolitik och ADB-politik -

behandlats av riksdag och regering

alltsedan 1960-talet. Behandlingen har

oftast avsett avgränsade frågor inom

särskilda politikområden eller

samhällssektorer och då vanligen

tekniska utvecklingsfrågor eller

förändringar av rättsregler.

Under de senaste åren har IT-frågorna

rönt politisk uppmärksamhet i allt

större utsträckning. En förklaring är

den snabba tekniska utvecklingen på

området och att marknadskrafterna nu är

så starka att IT-användningen ökar i ett

mycket högt tempo. Informationstekniken

har därmed fått en allt större betydelse

för hela samhällsutvecklingen. Såväl

nationellt som internationellt har

intresset också alltmer kommit att

riktas mot gemensamma IT-frågor och

behovet av en IT-strategi för att

påskynda utvecklingen av ett

informations- och kunskapssamhälle som

främjar ökad välfärd och livskvalitet.

För att möjliggöra en mer samlad och

övergripande behandling av IT-frågorna

inrättades den 17 mars 1994 av den

dåvarande regeringen en kommission för

att höja livskvaliteten och landets

internationella konkurrensförmåga genom

användning av informationsteknik. I

kommissionens uppgifter ingick bl.a. att

analysera behovet av och föreslå

åtgärder i syfte att Sverige år 2010

skall tillhöra de absoluta

spjutspetsarna när det gäller varje del

av utnyttjandet av

informationsteknologin (prop.

1993/94:177).

Kommissionen färdigställde i augusti

1994 betänkandet Vingar åt människans

förmåga (SOU 1994:118). I utredningen

framhålls att statens uppgifter främst

är att undanröja hinder, stödja och

stimulera och att vara föredöme.

Utbildning, rättslig förnyelse och

effektivisering av den offentliga

förvaltningen angavs som viktiga områden

för statliga insatser. Kommissionens

verksamhet upphörde i samband med

regeringsskiftet hösten 1994.

Dessförinnan hade kommissionens

rekommendationer delvis överlämnats till

Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling.

Efter regeringsskiftet tillkallades

genom direktiv den 19 januari 1995 en ny

kommission för att främja en bred

användning av informationsteknik

(SB1995:01). Kommissionen skall enligt

sina direktiv vara rådgivande till

regeringen i strategiska och

övergripande frågor inom

informationsteknikens område (dir.

1995:1). Kommissionen skall vidare vara

pådrivare och kunskapsspridare i frågor

om informationsteknikens

användningsmöjligheter i samhället. Av

direktiven framgår att kommissionen

bl.a. skall följa nätverksutbyggnaden

och IT-användningen i offentlig sektor

samt bidra till att de rättsliga frågor

som är av betydelse för att få till

stånd en ökad IT-användning skyndsamt

kan lösas.

Den nuvarande IT-kommissionen har i

allt väsentligt arbetat vidare på den

grund som lades av den förra regeringens

IT-kommission. I juni 1995 lämnades

betänkandet IT-kommissionens

arbetsprogram 1995-1996 (SOU 1995: 68)

till regeringen. Av betänkandet framgår

att kommissionen ser som sin

övergripande uppgift att stimulera

användningen av IT inom alla

samhällsområden genom att bidra till ett

gynnsamt klimat för införande och

utnyttjande av IT.

En samlad riksdagsbehandling av

övergripande IT-frågor skedde hösten

1995 med utgångspunkt från en rad

övergripande motionsförslag om IT-

utvecklingen och dess betydelse för

regional utveckling, sysselsättning och

en god miljö. Enligt sitt av riksdagen

godkända betänkande konstaterade

trafikutskottet att det fanns en

betydande samsyn om

informationsteknikens möjligheter att

påverka samhällsutvecklingen i positiv

riktning (bet. 1995/96:TU1). Denna

samsyn gällde även vilka frågor som

närmare borde övervägas inom ramen för

det fortsatta utvecklings- och

beredningsarbetet. Enligt

riksdagsbeslutet avslogs samtliga

motionsyrkanden med hänvisning till

pågående utvecklingsarbete och i

avvaktan på regeringens aviserade

redovisning till riksdagen av en

strategi för att utveckla IT-

användningen.

2 Nationell IT-strategi

2.1 Regeringens förslag och redovisning

Målen för en nationell IT-strategi

Regeringen anger i propositionen att

insatserna inom IT-området skall utgöra

en del av en sammanhållen vision om en

önskvärd samhällsutveckling och

underordnas de övergripande mål som i

demokratisk ordning läggs fast för olika

samhällsområden. Någon fristående

statlig IT-politik erfordras inte utan i

stället en politik för skilda

samhällsområden som på bästa sätt tar

vara på informations- och

kunskapssamhällets möjligheter. För att

skapa samsyn kring insatserna på IT-

området anges dock att gemensamma mål

behövs för användningen och utvecklingen

av IT. Därmed kan insatserna samlas till

en mer slagkraftig helhet så att

sambanden mellan olika områden och

behoven av gemensamma och övergripande

utvecklingsinsatser förtydligas.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund

att målen för en nationell IT-strategi

skall vara:

- att utnyttja IT:s möjligheter på ett

aktivt sätt som bidrar till att skapa

till- växt och sysselsättning och som

stärker Sveriges konkurrenskraft,

- att värna allas lika möjligheter så att

IT kan bli ett medel för ökad kunskap,

demokrati och rättvisa,

- att utnyttja såväl kvinnors som mäns

erfarenheter och kompetens i IT-

utvecklingen,

- att utnyttja IT för att utveckla

välfärdssamhället och öka medborgarnas

livskvalitet,

- att använda IT för att stödja grupper

med särskilda behov,

- att skapa bred tillgång till

information för ökad delaktighet och

kunskapsutveckling,

- att bevara och utveckla det svenska

språket och kulturen i en allt mer

gränslös värld och

- att använda IT för att öka

effektiviteten och kvaliteten i

offentlig verksamhet och förbättra

servicen till medborgare och företag.

En nationell IT-strategi

Regeringen redovisar vidare sin

bedömning av hur IT-strategin bör

utformas. Syftet med strategin anges

vara att rikta nationens samlade krafter

mot informations- och kunskapssamhällets

krav och behov och att ange en

övergripande ansvars- och rollfördelning

i den fortsatta IT-utvecklingen. Enligt

regeringens uppfattning gäller det nu

framför allt att stimulera användningen

av den nya tekniken på ett sätt som

befrämjar kreativitet, tillväxt och

sysselsättning.

Politiskt fastställda mål, ramar och

riktlinjer för hur samhällets

informations- och kommunikationssystem i

stort skall fungera skall vara

utgångspunkten för marknadens aktörer.

Dessa mål skall förenas med valfrihet

för användarna och med en marknadsmässig

utveckling av nät, tillämpningar och

tjänster. För att bli verkningsfulla

måste de övergripande riktlinjerna i

stor utsträckning utformas i

internationell samverkan. Enligt

propositionen har staten en viktig roll

när det gäller att bevaka Sveriges

intressen på IT-området och ta initiativ

på områden där den nationella

beslutsrätten inte längre räcker till.

Enligt regeringen kan vidare staten

spela en viktig roll som medaktör och

katalysator. Staten bör därvid samverka

med de utvecklingsaktiviteter som pågår

i kommuner, län och regioner samt i

näringslivet och olika ideella nätverk

och organisationer. I detta regionala

och lokala samspel har länsstyrelserna

en viktig uppgift.

Prioriterade statliga uppgifter

Regeringen anser att det är nödvändigt

att definiera och konkretisera statens

uppgifter. Under de kommande åren

föreslås att staten prioriterar insatser

inom tre områden - rättsordningen,

utbildningen och samhällets

informationsförsörjning.

Beträffande rättsordningen anges att det

endast är genom ett stabilt och väl

förankrat rättsligt regelverk, samt

tydliga spelregler i övrigt, som en

allmän tilltro till IT:s möjligheter kan

växa fram och förutsättningar skapas för

en dynamisk tillväxt av olika tjänster

och tillämpningar. Rättsordningens

förmåga att reglera och stödja

användningen av IT tillmäts därför en

central betydelse. Enligt regeringens

uppfattning måste den IT-anknutna

rättsutvecklingen påskyndas.

Inriktningen bör vara att genom ett

systematiskt och samordnat

utvecklingsarbete söka finna en så

generell form för rättsliga regleringar

som möjligt så att de kan inrymma nya

verksamhetsformer och

kommunikationsmönster och så långt

möjligt göras oberoende av de yttre

former som teknikutvecklingen och

teknikanvändningen kan anta vid olika

tidpunkter. Målet är att genomföra

erforderliga författningsändringar inom

prioriterade rättsområden inom tre år.

Målet är också att finna effektiva

former för en kontinuerlig uppföljning

av IT-utvecklingen på rättsområdet.

När det gäller utbildningen anges att

kunskapssamhället har en innebörd som är

långt vidare än vad som ryms i

utbildningsbegreppet. Det rör sig

närmast om ett förhållningssätt till

kunskaper och kunskapsförvärv som måste

genomsyra hela samhället. Utbildning är

grundläggande för både individen och

samhället och måste därför sättas än mer

i centrum i den omvandling som nu pågår.

Enligt propositionen bör ett mål därför

vara att kunskaper om IT och dess

användningsmöjligheter förs in på alla

nivåer i utbildningsväsendet inom tre

år. I ett längre perspektiv anges att

det framstår som minst lika viktigt att

värna om en allmänbildning som är så

bred och djup att människornas

möjligheter att orientera sig i det

växande informationsflödet säkerställs.

Beträffande samhällets

informationsförsörjning framhålls att

den information och de kunskaper som

byggts upp genom gemensamma

ansträngningar skall vara en gemensam

tillgång och kunna användas till största

möjliga nytta för landet och

medborgarna. Insatser för att

fortlöpande vidga och fördjupa

informations- och kunskapsbasen skall

därför främjas. Målet bör vara att

utforma en infrastruktur som ger hög

tillgänglighet till basinformation och

som är tillväxtbefrämjande.

Informationsförsörjningen, och den

infrastruktur som skall bära upp

informationsförsörjningen, tonar därmed

enligt propositionen fram som en

nationell tillgång av stor strategisk

vikt och med avgörande betydelse för

möjligheterna att uppnå gemensamma

samhällsmål. En informationsförsörjning

som svarar mot de nya möjligheterna och

kraven måste stödjas av en väl utvecklad

infrastruktur. Tekniken måste också

kompletteras med en omfattande

immateriell överbyggnad i form av bl.a.

olika spelregler som underlättar

informationsutbytet. Att utforma denna

nya infrastruktur för samhällets

informationsförsörjning anges vara en

stor och komplicerad uppgift som måste

ske stegvis i decentraliserade former

genom ett nära samspel mellan användare

och tjänsteleverantörer.

2.2 Motionsförslag

Regeringens förslag till nationell IT-

strategi har behandlats av samtliga

riksdagspartier. I motionerna efterlyses

bl.a. mer tydliga och ambitiösa mål och

en strategi som främjar regional balans

och decentralisering samt en utveckling

av näringslivet och en miljöanpassad

samhällsutveckling.

I motion T51 (m) yrkande 1 (delvis)

kritiseras regeringens strategi för

håglöshet och otillräcklighet. IT kan

inte utvecklas med politiska diktat.

Avgörande är enskilda människors och

företags intresse och möjligheter att ta

tekniken i sin tjänst. Enligt motionen

behövs därför en ny typ av politiskt

ledarskap för att möta en utmaning som i

grunden inte är teknisk. Ett helt

samhällssystem måste utvecklas för att

kunna möta krav som är annorlunda än de

som gällde i det gamla

industrisamhället. Motionärerna bedömer

att inte heller de nuvarande formerna

för vårt demokratiska styrelseskick på

sikt kommer att klara de krav som följer

av att medborgare som genom den nya

tekniken kan sända, motta och bearbeta

information oberoende av tid, rum eller

andra begränsningar. Utvecklingen av

Sverige till en IT-nation i världsklass

är en långt större utmaning än vad

regeringen tycks inse. Inte minst bör

villkoren för företagande och tillväxt

förbättras radikalt, eftersom det är i

företagen som den avgörande

informationstekniska utvecklingen måste

äga rum. Ju snabbare den teknologiska

utvecklingen är, desto större blir

kraven på dynamik i ekonomin. Mot denna

bakgrund framhålls vikten av att IT-

utvecklingen betraktas i ett vidare

perspektiv än enbart det tekniska.

I motion T57 (c) yrkandena 1 och 2 sägs

att regeringens förslag till nationella

mål för IT-utvecklingen måste

förtydligas. Motionärerna anser att

regeringens riktlinjer är för

övergripande och att kraven på hur

strategin skall fullföljas är för små.

Det är inte nog, menar motionärerna, att

statens uppgift skall vara att stimulera

användningen av den nya tekniken i syfte

att främja kreativitet, tillväxt och

sysselsättning. Riksdagen borde fatta

beslut om en sammanhållen IT-strategi

som leder till tillväxt, regional

balans, decentralisering och demokratisk

utveckling. Rätt använd kan IT leda till

att hela vårt land utvecklas.

Förutsättningen är dock att

grundläggande kommunikationsmöjligheter

blir tillgängliga på likvärdiga villkor

för alla i hela landet och att

användningen av IT stimuleras.

Politikens uppgift är därför enligt

motionen att formulera målen för

utvecklingen av den nya tekniken och

skapa de förutsättningar som behövs för

att nå dit.

I motion T58 (fp) yrkande 1 (delvis)

framhålls att regeringens strategi

saknar vision och vilja till offensiva

satsningar. Enligt motionen bör ett

centralt mål för IT-politiken vara att

den snabba utvecklingen på området får

genomslag i näringslivet. Motionärerna

anser att om inte utvecklingen på IT-

området även omfattar företagen kommer

landet snart att vara permanent på

efterkälken med en ökad arbetslöshet som

följd.

I motion T56 (v) yrkande 1 betonas att

den nationella IT-strategin bör främja

och påskynda utvecklingen av ett

ekologiskt uthålligt samhälle. Strategin

föreslås vidare kompletteras med de

problem och möjligheter som den nya

tekniken innebär. IT kan skapa än större

klyftor mellan rika och fattiga länder

och IT kan öka, men även minska

klyftorna mellan regioner i Sverige.

Strategin föreslås även beakta att IT

kan påverka klyftorna mellan hög- och

lågutbildade i samhället. Motionärerna

framhåller att eftersom IT-tekniken är

etablerad - men ännu inte var människas

egendom - är statens förhållningssätt

avgörande för den fortsatta

utvecklingen.

I motion T59 (mp) yrkande 1 anges att

med en ökad IT-användning finns stora

möjligheter att minska förbrukningen av

naturresurser och energi. Enligt

motionärerna bör därför IT genomsyra

såväl miljöarbetet som den nationella IT-

strategin. Detta betyder att miljö bör

ingå som ett delmål för den övergripande

IT-politiken. Enligt motionen bör

regeringen mot denna bakgrund återkomma

till riksdagen med förslag om hur ett

ekologiskt långsiktigt hållbart tänkande

kan komma till uttryck i den fortsatta

IT-utvecklingen.

I motion T52 (kds) yrkande 1 framhålls

att Sverige behöver en nationell IT-

strategi. IT är betydelsefull för

sysselsättning och export, men dessutom

som ett medel att nå andra och högre

mål. Motionärerna betecknar regeringens

skrivningar om den nationella IT-

strategin som tomma och innehållslösa. I

stället efterlyses en IT-strategi med

konkreta mål och därtill kopplade

åtgärdsprogram. Det år 1993 uttalade

målet att Sverige år 2010 skall tillhöra

världens absoluta spjutspetsar inom alla

delområden av IT bör fortfarande gälla.

Vidare framhålls i motionen, vad gäller

statens roll, att det vore helt fel av

riksdagen eller andra statliga instanser

att sätta upp konkreta mål för hur

informationstekniken och dess användning

skall utvecklas de närmaste decennierna.

Staten kan dock tillsammans med kommuner

och landsting vidta åtgärder för att

skapa förutsättningar för att IT blir

tillgänglig för alla som vill ta den

till sig och att tekniken ger de

fördelar inom den offentliga sektorn som

är möjliga att uppnå.

2.3 Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet anser att

informationstekniken kommer att få en

allt större betydelse för

samhällsutvecklingen. En bred och

effektiv IT-användning betyder mycket

för vår produktionsförmåga och

konkurrenskraft. Utvecklingen mot ett

informationssamhälle påverkar vidare

arbetsliv och levnadsmönster samt

demokratiska värden som insyn och

påverkansmöjligheter. Det är därför

viktigt att IT-användningen sker i

sådana former att en positiv

samhällsutveckling främjas.

Rätt använd kan alltså IT bidra till

att stärka Sveriges produktionsförmåga

och den svenska ekonomins

konkurrenskraft samt medverka till att

skapa nya arbetstillfällen. IT-

användningen innebär dock även risker

för nya former av kriminalitet samtidigt

som problem såsom regionala obalanser,

försämrat personligt integritetsskydd,

ökad sårbarhet och kunskapsmässiga

skillnader mellan olika grupper i

samhället kan uppstå. För att på bästa

sätt ta till vara IT:s möjligheter och

hantera de risker som kan uppstå är det

enligt utskottets mening angeläget att

en samlad nationell IT-strategi läggs

fast av statsmakterna.

Trafikutskottet konstaterar att denna

syn på IT-frågornas betydelse för

samhällsutvecklingen delas av regeringen

och motionärerna. I propositionen och

motionerna betonas sålunda att IT har en

nyckelroll för utvecklingen av ett

informations- och kunskapssamhälle och

att IT har stor betydelse för

näringslivets konkurrensförmåga, den

regionala utvecklingen, miljön och

demokratins utveckling. Utskottet ser

för sin del mycket positivt på den

uppmärksamhet som ägnats dessa frågor.

En bred politisk samsyn om IT-områdets

betydelse och vilka insatser som är

erforderliga underlättar enligt

utskottets mening möjligheterna för

Sverige att uppnå en tätposition i

världen när det gäller utveckling och

användning av informationsteknik.

Trafikutskottet övergår därefter till

regeringens förslag om målen för en

nationell IT-strategi. Försvarsutskottet

och näringsutskottet har i sina

yttranden till trafikutskottet behandlat

denna fråga.

Försvarsutskottet erinrar inledningsvis

om att riksdagen i december 1995

beslutat om att totalförsvaret skall

utformas för att möta en vidgad hotbild.

Totalförsvaret skall bl.a. bidra till

att stärka samhällets samlade förmåga

att förebygga och hantera svåra

nationella påfrestningar i fred.

Försvarsutskottet konstaterar dock att

inget av målen för IT-strategin, vare

sig i propositionen eller i motionerna,

uppmärksammar frågan om samhällets

sårbarhets- eller säkerhetsaspekter

eller de nya beroendeförhållanden som

kan skapas i samhället av den nya

tekniken. Enligt försvarsutskottets

bedömning är denna fråga av avgörande

betydelse för möjligheten att

förverkliga de ambitioner som målen med

IT-strategin skall tillgodose.

Försvarsutskottet anför vidare följande:

Alla insatser i det föreslagna

handlingsprogrammet måste enligt

utskottets mening förenas med högt

ställda säkerhetsmål, och samhällets

sårbarhet beaktas. Först därmed skapas

förtroende hos allmänhet, företag och

myndigheter för informationssamhällets

möjligheter. Detta bör enligt utskottets

mening - av riksdagen - föras in som ett

uttalat mål i den nationella strategin.

Trafikutskottet anser i likhet med

försvarsutskottet att

informationstekniken har mycket stor

betydelse för samhällets säkerhet och

sårbarhet. Enligt vad utskottet erfarit

avser regeringen att med hänsyn till den

snabba utvecklingen på IT-området

ytterligare utveckla och konkretisera

målen för den nationella IT-strategin.

Utskottet förutsätter att

säkerhetsfrågan därvid kommer att

uppmärksammas varvid de synpunkter som

framförts av försvarsutskottet beaktas.

Trafikutskottet återkommer till

säkerhets- och sårbarhetsfrågor vid

behandlingen av regeringens förslag till

handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).

Näringsutskottet har i sitt yttrande

framhållit att man betraktar regeringens

förslag till en nationell IT-strategi

som principiellt och övergripande i

syfte att formulera statens roll vad

gäller integrationen av IT i

samhällsutvecklingen. IT betecknas av

näringsutskottet som en strategisk

hörnsten i den nödvändiga förnyelsen av

Sverige varför det är värdefullt att

regeringen söker definiera statens

uppgifter för att främja IT:s roll inom

de vitt skilda områden som behandlas i

propositionen. Näringsutskottet

framhåller vidare följande:

IT är ett instrument att bryta

sektoriseringen mellan olika

politikområden och skapa nya,

intressanta samverkansformer såväl inom

som mellan skilda samhällsområden. Mot

denna bakgrund och med hänsyn till vad

som sägs i propositionen om behovet av

sektorsövergripande samverkan ställer

sig utskottet tveksamt till om det är

dndamålsenligt att varje departement,

såsom föreslås i propositionen, enskilt

skall återrapportera utvecklingen inom

respektive område till riksdagen. Detta

skulle strida mot ambitionen att bryta

ner de sektoriella gränserna.

Näringsutskottet ser i denna del behov

av en mer samlad och sektorsövergripande

redovisning från regeringens sida till

riksdagen.

Trafikutskottet delar näringsutskottets

uppfattning om behovet av en samlad

redovisning från regeringens sida av

utvecklingen på IT-området. Därmed ges

förutsättningar för att målen skall

kunna konkretiseras ytterligare

samtidigt som handlingsprogrammet kan

vidareutvecklas och genomföras

kraftfullt. Utskottet förutsätter

sålunda att regeringen för riksdagen

regelbundet kommer att följa upp hur

målen för IT-strategin uppfylls och

återrapportera resultatet samlat för

riksdagen.

Trafikutskottet övergår därefter till de

motionsyrkanden som väckts om den

nationella IT-strategin.

I likhet med vad näringsutskottet

anfört i sitt yttrande kan

trafikutskottet konstatera att vad som

anförs i de aktuella motionerna i stora

drag överensstämmer med vad som sägs i

propositionen. Regeringens mål för IT-

strategin tar sålunda sikte på att

övergången till informations- och

kunskapssamhället skall omfatta nationen

som helhet och att alla medborgare skall

kunna dra nytta av IT:s möjligheter.

Huvudinriktningen är vidare att

stimulera användningen av IT på ett sätt

som befrämjar kreativitet, tillväxt och

sysselsättning. IT skall även

understödja den redan inledda processen

mot decentralisering av offentlig

verksamhet och stödja småskalighet och

lokalt förankrad utveckling. Målet för

IT-strategin är även att utveckla

välfärdssamhället och öka medborgarnas

livskvalitet. Detta innebär att hänsyn

måste tas till miljön och till

önskvärdheten att minska klyftorna

mellan olika grupper i samhället.

Av det anförda följer att kraven i

motion T51 (m) yrkande 1 (delvis), om

att informationstekniken måste ses i ett

bredare perspektiv än enbart det

tekniska, blir tillgodosedda. De

utgångspunkter som anges i motion T58

(fp) yrkande 1 (delvis) om att IT-

utvecklingen måste få genomslag i

näringslivet överensstämmer vidare väl

med regeringens riktlinjer och

tillgodoses därmed. Detsamma gäller

motionerna T57 (c) yrkandena 1 och 2 och

T52 (kds) yrkande 1, som betonar vikten

av regional balans och decentralisering

samt att målen måste bli konkretare,

samt motionerna T56 (v) yrkande 1 och

T59 (mp) yrkande 1 som behandlar

miljöfrågor och risken för att IT kan

leda till större klyftor i samhället.

När det gäller yrkandet om mer konkreta

mål vill utskottet erinra om att de

verksamhetsansvariga fortlöpande skall

konkretisera målsättningarna samt

anpassa och vidareutveckla dem i takt

med utvecklingen. Utskottet förutsätter

därvid att tydliga och mätbara mål

kommer att utvecklas så att positionerna

på IT-området kan flyttas fram.

Trafikutskottet anser det mycket

positivt att det tycks råda stor

politisk enighet om

informationsteknikens betydelse för

samhällsutvecklingen och om de frågor

som särskilt behöver uppmärksammas. Av

det anförda följer att utskottet

tillstyrker regeringens förslag till mål

för en nationell IT-strategi och

avstyrker motionerna i nu behandlad del.

De blir dock samtliga till väsentlig del

tillgodosedda.

Trafikutskottet behandlar därefter

regeringens förslag till prioriterade

statliga uppgifter - rättsordningen,

utbildningen och samhällets

informationsförsörjning.

Trafikutskottet anser att regeringens

prioritering av angelägna

samhällsområden är väl ägnad att främja

en positiv utveckling av informations-

och kunskapssamhället. Utskottet kan

konstatera att i utredningen Vingar åt

människans förmåga (SOU 1994:118) pekade

den tidigare IT-kommisionen ut

politikområden som bedömdes vara

särskilt viktiga. Bland dessa områden

ingick såväl rättsordningen,

utbildningen som olika frågor som inryms

i begreppet samhällets

informationsförsörjning.

Försvarsutskottet har i sitt yttrande

till trafikutskottet noterat att varken

regeringen eller motionärerna särskilt

framhåller att det bör vara en

prioriterad uppgift för staten att värna

om säkerhets- och sårbarhetsaspekterna.

Försvarsutskottet framhåller att Sverige

redan i dag är utomordentligt beroende

av en väl fungerande informations- och

kommunikationsteknik. Även om alla som

använder IT har ett eget ansvar för sin

säkerhet bör staten enligt

försvarsutskottets mening ha ett

övergripande ansvar för frågor som

enskilda knappast kan påverka på egen

hand. Försvarsutskottet förordar att

riksdagen uttalar att även detta bör

vara en central uppgift för staten när

det gäller att främja satsningar inom

IT.

Trafikutskottet har ingen erinran mot

försvarsutskottets bedömning att

säkerhets- och sårbarhetsfrågor bör vara

en prioriterad statlig uppgift.

Trafikutskottet konstaterar att i den av

regeringen prioriterade arbetsuppgiften

samhällets informationsförsörjning

ingår säkerhets- och sårbarhetsfrågor.

Utskottet återkommer till dessa frågor i

samband med behandlingen av regeringens

handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).

Trafikutskottet tillstyrker mot denna

bakgrund regeringens förslag till

prioriterade statliga uppgifter.

3 Handlingsprogram för

informationsteknikens användning

3.1 Inledning

I propositionen redovisas ett

handlingsprogram för de kommande åren

med åtgärder för att bredda och utveckla

IT-användningen. Programmet tar sin

utgångspunkt i målen för den

övergripande nationella IT-strategin.

Åtgärder redovisas inom följande elva

samhällssektorer och politikområden:

- Rättsordningen

- Utbildningen

- Samhällets informationsförsörjning

- Näringspolitiken

- Kulturpolitiken

- Den offentliga förvaltningens IT-

användning

- Hälso- och sjukvård

- Funktionshindrade och äldre

- Miljöpolitiken

- Transportområdet

- Energiområdet

Vidare ges en samlad redovisning av

statistikförsörjningen på IT-området och

ekonomiska konsekvenser av de

presenterade åtgärderna och

bedömningarna.

De delar av handlingsprogrammet som

föranlett motionsförslag behandlas i

avsnitten 3.2-3.10. Övriga

motionsförslag behandlas i avsnitten

3.11-3.15. Kvarstående delar av

regeringens handlingsprogram behandlas i

avsnittet 3.16 Övriga insatsområden m.m.

3.2 Rättsordningen

3.2.1 Regeringens redovisning

Enligt propositionen föreligger det en

rad rättsliga hinder för en rationell

användning av IT. Det nuvarande

regelverket anges inte heller ge de

klara signaler som krävs för att undvika

olika typer av missbruk och oönskade

följder av den nya tekniken. En generell

svårighet är teknikutvecklingens snabba

förlopp. Regeringen redovisar att en rad

initiativ redan har tagits till översyn

av lagstiftning med anledning av

utvecklingen på IT-området, t.ex.

beträffande persondatalagstiftningen och

regelverket för den offentliga

förvaltningen.

Enligt regeringen innebär dock takten i

teknikutvecklingen att tempot i

rättsutvecklingen måste drivas upp.

Målet för handlingsprogrammet inom

rättsordningen är därför att genomföra

nödvändiga författningsändringar inom

prioriterade rättsområden inom tre år.

De fem rättsområden som prioriteras i

propositionen är integritetsskydd,

regelverk för elektronisk

dokumenthantering i offentlig

förvaltning, upphovsrätt, reglering av

distansarbete och telelagen.

Regeringen anger vidare att ett

rättsligt observatorium kommer att

inrättas för att möjliggöra en effektiv

form av kontinuerlig rättslig

uppföljning på IT-området. Observatoriet

avses knytas till regeringens IT-

kommission och organiseras i

nätverksform. Observatoriet skall bl.a.

göra en samlad kartläggning av alla

rättsliga frågor som aktualiseras av

utvecklingen på IT-området.

Observatoriet skall därvid följa

pågående lagstiftningsarbete, fästa

uppmärksamhet på akuta problem, hålla

kontakt med den privata och offentliga

sektorn samt följa den rättsliga

utvecklingen internationellt.

3.2.2 Motionsförslag

I motion T51 (m) yrkande 2 behandlas

principerna för anpassningen av

lagstiftningen till de krav som den

informationstekniska utvecklingen reser.

Enligt motionärerna har staten en viktig

uppgift att se till att stabila och

funktionsdugliga rättsregler utvecklas

och upprätthålls. Vidare anges att en

översyn av den offentliga rätten är

angelägen. Det gäller såväl förvaltnings-

lagens som tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens anpassning

till den nya tekniken. Väsentliga delar

av det lagstiftningsarbete som nu måste

ges högsta prioritet handlar enligt

motionen snarare om att riva hinder för

att fullt ut dra nytta av de nya

möjligheter som IT öppnar, än att söka

finna nya detaljregler som snabbt kommer

att visa sig oanvändbara.

I motionen hemställs också att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

ny inriktning av arbetet med den

enskildes integritetsskydd (yrkande 3)

och att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en samlad

integritetsskyddslag (yrkande 4). Enligt

motionärerna innebär den tekniska

utvecklingen att reglerna för den

personliga integriteten bör ses över.

Ett EU-direktiv angående dataskydd

kräver en omfattande anpassning av den

rättsliga strukturen på området. De

förestående förändringarna av datalagen

och integritetsskyddet motiverar enligt

motionärerna en vid diskussion om

grunderna för detta skydd. Den

personliga integriteten bör ses som en

del av en individuell rättighet i

stället för som en produkt av

parlamentariska beslut. Det finns goda

motiv för att stifta en samlad

integritetsskyddslag, som bör göras

oberoende av den tekniska utvecklingen.

Forskningens behov av data bör bli

föremål för en särskild analys.

I motion T58 (fp) yrkandena 1 (delvis)

och 7 understryks behovet av en rättslig

översyn av IT-användningen, bl.a.

skyddet av den enskildes integritet.

Enligt motionärerna har den snabba IT-

utvecklingen lett till att

lagstiftningen inte är

verklighetsanpassad. Det anges därför

vara nödvändigt att av regeringens tre

prioriterade mål sätta reformeringen av

de rättsregler som berörs av IT främst.

I motionen anförs vidare att

utvecklingen av elektroniska nätverk

innebär att immateriella rättigheter

lätt kan spridas utan medgivande. Enligt

motionärernas mening bör utredas vilka

möjligheter som finns till

standardisering av elektronisk märkning

på i dag upphovsrättsligt skyddade verk.

Motionärerna framhåller vidare att IT-

observatoriet bör ha som en fundamental

uppgift att formulera utgångspunkterna

för en lagstiftning som i en

medieoberoende anda på sikt kan ersätta

ett flertal av de grundläggande lagarna

om yttrandefrihet, integritet,

offentlighet, egendomsrätt m.m. Den

svenska datalagstiftningen har länge

varit i behov av en förändring, som bör

inriktas på en generell

integritetslagstiftning och inte på att

skapa en ny datalag. Det finns också

behov av att modernisera synen på

dokumentbegreppet i förvaltningslagen

med hänsyn till den stigande andelen

elektroniska handlingar i förvaltningen.

I motion T56 (v) yrkande 8 framhålls att

det är bra att ett rättsligt

observatorium inrättas. Enligt motionen

bör dock observatoriet ha en

parlamentarisk förankring genom att

riksdagsledamöter knyts till arbetet.

I motion T59 (mp) behandlas

informationsteknikens följder för

integriteten (yrkande 6). Enligt

motionärerna bör offentliga myndigheters

register med personuppgifter inte

kommersialiseras och endast spridas i

den omfattning som

offentlighetsprincipen tillåter.

Regeringen bör också tillsätta en

utredning rörande Säkerhetspolisens

(säpo) ökade kontrollmöjligheter av

medborgarna vilket möjliggörs av ny

informationsteknik som medger att man

med hjälp av datorer kan söka

information i digitaliserat

spaningsmaterial. (yrkande 7).

Vidare hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad som

i motionen anförts om Europol och

kommersialiseringen av person-uppgifter

från myndigheternas register till

utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att

i det europeiska polissamarbetet

registrera personer efter ras eller

livsstil måste avvisas, eftersom det är

tvivelaktigt från etisk synpunkt och

strider mot förbudet mot

åsiktsregistrering. Sverige bör vidare

enligt motionen verka inom EU för att

inga personuppgifter sprids eller

registreras i strid mot svensk

lagstiftning. Personuppgifter ur

offentliga myndigheters register bör

heller inte få säljas till något annat

land.

I motion T52 (kds) påtalas behovet av en

bred lagöversyn (yrkande 2). Regeringens

förslag kritiseras för avsaknad av

konkreta tidsplaner. Vidare kritiseras

förslagen för att de lyfter fram de

rättsområden där resultat bedöms snart

kunna förväntas medan andra, minst lika

viktiga områden, därmed kommer att

styras av föråldrade lagar. Enligt

motionärerna finns det en risk för att

många kommer att utsättas för obehag och

få sin integritet kränkt under den tid

då rättsordningen inte är

verklighetsanpassad. I väntan på

internationella överenskommelser

föreslås att vissa luckor i den svenska

lagstiftningen tätas, t.ex.

kriminalisering av innehav och spridning

av barnpornografi.

I motionen efterlyses också

medieneutralitet i lagstiftningen

(yrkande 3). Med detta avses att t.ex.

integritetsskyddet skall gälla oavsett

om det rör tryckta medier, etermedier

eller datamedier. Lagar bör enligt

motionen vara så medieneutrala som

möjligt.

Vidare begärs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om personlig integritet

(yrkande 4). Enligt motionärerna måste

fastslås att den personliga integriteten

är absolut och att sekretessbelagd

information skall skyddas effektivt. Det

behövs också säkra system för att

hantera åtkomsten till sekretessbelagd

information inom den offentliga sektorn.

I översynen av lagstiftningen bör också

ingå att behandla frågan hur privat e-

post till tjänstemän inom den offentliga

förvaltningen kan förbli privat (yrkande

19).

3.2.3 Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet behandlar inledningsvis

regeringens redovisning och de

motionsyrkanden som tar upp olika frågor

om en rättslig översyn med anledning av

IT-utvecklingen.

Konstitutionsutskottet ställer sig i

sitt yttrande bakom propositionens

handlingsprogram för rättsordningen vad

avser inrättandet av ett rättsligt

observatorium och regeringens förslag

till prioritering av olika rättsområden

inkl. tidsplanen för detta arbete.

Konstitutionsutskottet anför vidare

följande:

Vad gäller integritetsskyddet framgår

det av propositionen att datalagen

enligt regeringens intentioner inom tre

år skall ersättas av en ny persondata-

och integritetslagstiftning, till vilken

registerlagarna skall anpassas och

samtidigt moderniseras. Till detta vill

utskottet, med hänvisning till vad som

anförs i motion T51 (m) yrkandena 3 och

4 samt motion T52 (kds) yrkandena 3 och

4 anföra att integritetsskyddet i det

pågående översynsarbetet bör utformas

mot bakgrund av en mer konsekvent

princip, av vilken tydligt framgår att

den enskilde förfogar över bl.a.

uppgifter om sig själv och sin person.

Likaså bör integritetsskyddet framdeles

ges en generell och teknik-oberoende

utformning.

Med detta torde önskemålen i de

motioner som yrkar på en bred översyn av

lagstiftning med betydelse för IT-

frågorna (motionerna T51 (m) yrkande 2

och T58 (fp) yrkande 1) och de som

särskilt yrkar på en översyn av

integritetslagstiftningen med anknytning

till IT (motionerna T51 (m) yrkandena 3

och 4 T52 (kds) yrkandena 3 och 4, T58

(fp) yrkande 7 och T59 (mp) yrkandena 6

(delvis) och 8 vara tillgodosedda varför

de bör avstyrkas.

Vad gäller motion T52 (kds) yrkande 2

enligt vilken svensk lagstiftning, i

avvaktan på internationella

överenskommelser, bör ändras, t.ex.

kriminalisering av innehav och spridning

av barnpornografi, hänvisar utskottet

till dels vilande förslag till

grundlagsändring m.m. (bet.

1993/94:KU28), dels till den pågående

Barnpornografiutredningen (Ju 1994:14,

dir. 1994:117) som avses avslutas inom

kort. Även delar av IT-utredningens

betänkande (SOU 1996:40) vad gäller

t.ex. ansvarsförhållanden beträffande

handhavande av s.k. elektroniska

anslagstavlor har anknytning till dessa

frågor. Motionen bör mot denna bakgrund

avstyrkas.

Justitieutskottet har i sitt yttrande

behandlat motion T51 (m) yrkande 2 vad

gäller straffrättsliga frågor. Enligt

detta utskott pågår ett arbetet inom

regeringskansliet med att anpassa straff-

och processrättsliga regler till de krav

som den informationstekniska

utvecklingen reser. Enligt

justitieutskottets uppfattning är därför

inte någon åtgärd från riksdagens sida

nödvändig med anledning av det aktuella

motionsönskemålet.

Lagutskottet har i sitt yttrande

behandlat motionerna T51 (m) yrkande 2,

T52 (kds) yrkande 2 och T58 (fp) yrkande

1 (delvis). Av lagutskottets yttrande

framgår följande:

Lagutskottet kan - såvitt gäller

utskottets beredningsområde - inte se

att det föreligger något omedelbart

behov av att prioritera ytterligare

rättsområden. Om det i samband med den

kartläggning som det rättsliga

observatoriet skall utföra visar sig att

det finns ett behov av att ge förtur

också till andra än de upphovsrättsliga

frågorna på civilrättens område,

förutsätter utskottet att IT-

kommissionen kommer att uppmärksamma

regeringen härpå. Utskottet förordar för

sin del att motion T52 yrkande 2

avstyrks.

Lagutskottet har ingen annan

uppfattning än motionärerna om behovet

av att anpassa den upphovsrättsliga

lagstiftningen till de nya krav som

aktualiseras genom IT. I sammanhanget

måste emellertid beaktas att

lagstiftningen sedan länge bygger på

internationella konventioner och att IT-

utvecklingen i en allt högre grad kräver

att de nödvändiga rättsliga

anpassningarna får största möjliga

internationella acceptans. Detta betyder

att tyngdpunkten i de svenska

aktiviteterna på området i första hand

måste fokuseras på det arbete som

bedrivs på det internationella planet.

Så är också fallet.

Mot bakgrund av att enskilda länder har

ytterst begränsade möjligheter att anta

nationella lösningar på det

upphovsrättsliga området är det

nödvändigt att Sverige aktivt deltar i

det internationella arbetet och där med

kraft driver de frågor som är angelägna

från svenska utgångspunkter. Utskottet

utgår från att regeringen i det

sammanhanget strävar efter att ta till

vara Sveriges intressen i de frågor som

motionärerna tar upp. Utskottet utgår

också från att regeringen i

förhandlingarna verkar för att de

nödvändiga internationella

harmoniseringarna skall komma till stånd

snarast möjligt.

Några formella tillkännagivanden eller

andra åtgärder från riksdagens sida kan

enligt utskottets mening för närvarande

inte anses påkallade. Utskottet anser

att motionerna T51 och T58 i nu

behandlade delar bör avstyrkas.

Trafikutskottet konstaterar att

utvecklingen på IT-området har initierat

ett omfattande översynsarbete på det

rättsliga området. Som framgår av

konstitutions-, justitie- och

lagutskottets yttranden bereds såväl

nationellt som internationellt för

närvarande en rad olika

lagstiftningsfrågor. Enligt regeringens

handlingsplan kommer anpassningen och

utvecklingen av rättsordningen att

påskyndas.

Trafikutskottet har inga erinringar mot

regeringens redovisning och delar för

sin del konstitutionsutskottets

uppfattning att syftet med de motioner

som bl.a. yrkar på en bred översyn av

lagstiftningen torde komma att

tillgodoses. De påkallar ingen åtgärd

från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen. Det gäller motionerna T51

(m) yrkandena 2-4, T52 (kds), yrkandena

3-4, T58 (fp) yrkande 1 (delvis) och

yrkande 7 samt T59 (mp) yrkande 6.

Trafikutskottet delar vidare

konstitutionsutskottets och

lagutskottets uppfattning att motion T52

(kds) yrkande 2 bör avstyrkas av

riksdagen. Med hänsyn till den pågående

beredningen av IT-utredningens

betänkande Elektronisk dokumenthantering

(SOU 1996:40) avstyrks vidare motion T52

(kds) yrkande 19 om privat e-post till

offentlig förvaltning.

Trafikutskottet övergår därefter till

motion T56 (v) yrkande 8 och förslaget

om att det rättsliga observatoriet bör

ges en parlamentarisk förankring.

Lagutskottet betonar i sitt yttrande att

det i lagstiftningsarbete i många fall

är viktigt att parlamentariker och olika

intressegrupper i allmänhet får

tillfälle att medverka på ett så tidigt

stadium som möjligt. I förevarande fall

är det emellertid inte fråga om något

traditionellt lagstiftningsarbete.

Observatoriet är, såvitt lagutskottet

kan bedöma, snarast avsett att vara ett

kontaktorgan som bl.a. skall utföra ett

expertbetonat juridiskt

kartläggningsarbete. Mot denna bakgrund

anser lagutskottet att det inte finns

skäl att förorda att det rättsliga

observatoriet skall ha en parlamentarisk

sammansättning. I de fall observatoriets

kartläggningsarbete påvisar behov av

lagstiftningsåtgärder utgår lagutskottet

från att regeringen tillkallar

kommittéer och utredare i den

utsträckning som är erforderligt och i

samband därmed överväger om

parlamentariker bör knytas till

utredningsarbetet.

Konstitutionsutskottet framhåller i

sitt yttrande att hela regeringens IT-

verksamhet, inkl. det rättsliga

observatoriet, bör ges en parlamentarisk

anknytning i någon form.

Trafikutskottet delar lagutskottets

uppfattning att det rättsliga

observatoriet inte synes få sådana

funktioner att en parlamentarisk

förankring kan anses fullt nödvändig.

Spridningen av informationstekniken och

utvecklingen mot ett informations- och

kunskapssamhälle har nått en sådan nivå

att grundläggande strukturer i samhället

påverkas vilket är av central politisk

betydelse. Trafikutskottet anser därför

att regeringen i en skrivelse årligen

bör återkomma till riksdagen med en

samlad redovisning av utvecklingen på IT-

området såsom trafikutskottet förordar

under avsnitt 2.3. Därmed ges det också

förutsättningar för parlamentarisk

förankring och bedömning av regeringens

IT-arbete, som konstitutionsutskottet

förespråkar i sitt yttrande. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Med det anförda påkallar

motion T56 (v) yrkande 8 inte någon

åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet

avstyrks därför av utskottet.

Beträffande motion T59 (mp) yrkandena 7

och 8 om säkerhetspolisen och Europol

anger justitieutskottet i sitt yttrande

att olika frågeställningar som rör

registrering och ADB-behandling av bl.a.

säpos register är föremål för utredning.

En utgångspunkt för utredningsarbetet är

att skapa enkla och lättbegripliga

regler som är anpassade till den

tekniska utvecklingen. Det skall därvid

särskilt uppmärksammas att den enskildes

personliga integritet får ett

erforderligt skydd. Vidare skall hänsyn

tas till Sveriges internationella

åtaganden. I uppdraget ingår även att

överväga säpos register. Arbetet skall

redovisas senast den 31 mars 1997.

Justitieutskottet anser att det saknas

anledning för riksdagen att föregripa

detta utredningsarbete varför motions-

yrkandet (yrkande 7) bör avslås.

Av justitieutskottets yttrande framgår

vidare att de uppgifter som skall

förekomma i de aktuella registren hos

Europol härrör från resp. lands

nationella polisregister där uppgifterna

har förts in i full överensstämmelse med

den nationella lagstiftningen. Sverige

bestämmer således på nationell nivå

vilka uppgifter som skall införas i

registren. Vidare anges att olika

frågeställningar som rör registrering i

polisregister för närvarande är föremål

för utredning. Justitieutskottet anser

att det saknas anledning för riksdagen

att föregripa detta utredningsarbete,

varför även motionen i denna del bör

avslås (yrkande 8).

Konstitutionsutskottet har i sitt

yttrande tagit upp motionärernas kritik

mot ett förslag om att inom ramen för

det europeiska polissamarbetet

registrera personer efter bl.a. ras

eller livsstil. Konstitutionsutskottet

framhåller därvid att det har för avsikt

att följa frågans fortsatta hantering

inom EU. Motionsyrkande (yrkande 8)

torde därför komma att tillgodoses

varför det avstyrks.

Trafikutskottet gör för sin del ingen

annan bedömning än justitieutskottet och

konstitutionsutskottet och avstyrker

motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8.

3.3 Utbildningen

3.3.1 Regeringens redovisning

Regeringen anger att utbildningsområdet

är av stor betydelse för Sveriges

möjligheter att utveckla informations-

och kunskapssamhället. Det livslånga

lärandet kan stödjas av en bred och

utvecklad användning av IT inom

utbildningen. Insatser krävs på alla

nivåer i utbildningsväsendet således

även inom vuxenutbildningen och i

folkbildningen. Målet är att kunskaper

om IT och dess användning förs in på

alla nivåer i utbildningsväsendet inom

tre år.

Av propositionen framgår att det bör

ske en ökad samverkan mellan de olika

aktörerna inom vuxenutbildningen.

Arbetsmarknadens parter bör samverka för

att uppnå en samsyn om IT:s konsekvenser

och dess möjligheter i arbetslivet och

på arbetsplatserna. En utveckling av

skolan till ett kunskaps-centrum anges

vara ett bra sätt att bredda tillgången

till teknik och öka kunskapen. Även

datorteken spelar här en viktig roll. Av

de statliga anslagsmedlen till

Folkbildningsrådet resp. till

Folkrörelserådets verksamhets skall,

under en treårsperiod, särskilda medel

avse utbildningsinsatser på IT-området.

Regeringen ämnar ge Kungliga

biblioteket i uppdrag att utveckla ett

IT-baserat nationellt bibliotekssystem

och överväga ett särskilt

utvecklingsstöd för datorisering av

folkbiblioteken.

Regeringen anmäler i propositionen att

Högskoleverket skall få i uppdrag att i

samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl.

utarbeta ett förslag till ett

forskningsinformationssystem med

Internet som informationsbärare. Målet

är att nå ett väl utbyggt och

överblickbart system över hela landet år

1998. Regeringen framhåller i

propositionen att skolorna behöver

vägledning och stöd för att utveckla

formerna för IT-användningen i

undervisningen. Varje kommun bör därför

utforma en IT-strategi för skolan

utifrån kommunens egna förutsättningar

när det gäller bl.a. pedagogisk

utveckling, behov av utrustning,

ekonomiska resurser och kompetens.

Skolans IT-strategi bör utgöra en del av

kommunens övergripande IT-strategi och

bör ingå i dess skolplan.

I propositionen framhålls att

regeringen avser att uppdra åt varje

universitet och högskola att redovisa

ett handlingsprogram för användning av

IT inom utbildning och forskning.

Regeringen kommer vidare att överväga

ytterligare insatser på 15 miljoner

kronor för att främja den pedagogiska

användningen av IT inom den högre

utbildningen.

I propositionen anförs att regeringen

avser att ge Skolverket i uppdrag att i

samråd med berörda branscher utveckla

nya yrkesinriktade kurser på IT-området

inom gymnasieskolan och komvux. Det är

också enligt regeringen naturligt att

yrkesinriktade utbildningar inom IT-

området kan ingå i försöksverksamheten

med kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning.

Regeringen framhåller i propositionen

att Swedish University Computer Network

(SUNET) är en nationell tillgång som bör

kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom

hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken

och inte minst folkbiblioteken bör ges

förutsättningar att spela en roll som

informationscentraler och förmedlare av

IT-kunskaper. Det är därför ett

nationellt intresse att även läns- och

folkbiblioteken får tillgång till

Internet, t.ex. genom SUNET. För att

SUNET skall kunna utvecklas och spela en

fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen

skall styrningen och finansieringen ses

över liksom riktlinjerna för anslutning

av nya användare. Enligt regeringen bör

självfallet en utveckling av SUNET ske

så att dess ursprungliga syfte - att

betjäna universitet och högskolor - även

fortsättningsvis tillgodoses.

Ett mål för lärarutbildningarna skall

vara att fr.o.m. år 1998 bör samtliga

som erhåller examen avsedd för

läraryrket ha kunskaper om och egna

erfarenheter av hur IT kan användas i

undervisningen. Regeringen har vidare

för avsikt att ställa ca 15 miljoner

kronor till förfogande för

utbildningsinsatser för lärarutbildare.

Vidare framhålls i propositionen att

regeringen avser att uppdra åt

Skolverket och Högskoleverket att

utveckla ett informationssystem på

utbildningsområdet. Uppdraget skall

genomföras i samråd med Centrala studie-

stödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen

och EU:s programkontor för utbildning

och kompetens. Regeringen kommer vidare

att skapa ett nätverksbaserat nationellt

resurscentrum för att främja och

stimulera framväxten av IT-baserade

läromedel eller s.k. läromedia.

3.3.2 Motionsförslag

Skolverkets uppgifter när det gäller att

på nationell nivå främja IT-användningen

i skolan behandlas i två motioner.

Enligt motion T51 (m) yrkande 5 är

Skolverkets arbete med Skoldatanätet den

i dag absolut viktigaste statliga

insatsen som görs för att sprida

kunskaper om hur IT kan användas i

skolan. Förutom informationstjänsten på

Internet omfattar utvecklingsarbetet

förmedling av erfarenheter i fråga om

Internet som pedagogiskt hjälpmedel inom

skolväsendet. Motionärerna anser att det

är angeläget att Skolverket förstärker

och utvidgar sitt framgångsrika arbete

med Skoldatanätet. Projektet måste

tillåtas ge bidrag till övrig

utvecklingsverksamhet inom verket och

tillförsäkras resurser under minst fem

år till.

I motion T58 (fp) yrkande 2 (delvis)

framhålls att Skoldatanätet ännu inte

finns i hela landet. För att inte tappa

tempo i skolans IT-utveckling vill

motionärerna därför att skolor skall

kunna ansluta sig till SUNET.

Skolverkets uppgifter bör enligt

motionen koncentreras på att stödja IT-

användningen som pedagogiskt hjälpmedel

för lärare.

Synpunkter på vissa elevgruppers IT-

användning framförs i två motioner.

Enligt motion T56 (v) yrkande 4 bör

riksdagen hos regeringen begära att

Skolverket får i uppdrag att komma med

förslag om hur grundskolor där

betygsgenomsnittet är lågt skall få

ökade möjligheter att tillgodogöra sig

IT. Skolverket bör även utreda pojkars

och flickors IT-användning i syfte att

öka jämställdheten.

I motion T59 (mp) yrkande 5 anförs att

särskilt stöd bör ges åt de elever i

grundskolan som inte har tillgång till

eller använder IT i sin hemmiljö. Vidare

bör det klarläggas om skolorna har

ekonomiska möjligheter att leva upp till

regeringens handlingsprogram för IT-

frågor eller om det kommer att ske på

bekostnad av t.ex. specialundervisningen

för elever med svårigheter.

Enligt motion T52 (kds) yrkande 7 bör

visionen vara att varje individ i all

slags undervisning skall kunna utvecklas

till sin fulla individuella potential

genom interaktion med lärare,

studiekolleger och tekniska hjälpmedel.

Ett konkret mål bör vara att alla 16-

åriga elever år 2010 skall ha kunskaper

och färdigheter som minst motsvarar

godkänt studieresultat efter slutförda

gymnasiestudier.

Ett riksdagsuttalande begärs i motion

T52 (kds) yrkande 6 om att fristående

skolor bör erbjudas lika möjligheter som

de kommunala skolorna att delta i

genomförandet av IT-strategier för

skolan. Medel som satsas på IT i skolan

måste ingå i den bas utifrån vilken de

fristående skolornas anslag beräknas,

anser motionärerna.

Invändningar mot förslaget om extra

medel för utbildningsinsatser för

lärarutbildare riktas i motion T51 (m)

yrkande 7. Motionärerna anser att

lärarhögskolorna skall använda moderna

verktyg i undervisningen utan att staten

betalar extra för detta.

I motion T51 (m) yrkande 6 ifrågasätts

skapandet av ett statligt resurs-centrum

för IT-baserade läromedel. Motionärerna

hävdar att ett sådant centrum kan hämma

den utveckling på området som i dag

bedrivs inom näringslivet och

universitetsvärlden. Likaså ställer sig

motionärerna tveksamma till utvecklandet

av ett informationssystem på

utbildningsområdet. De anför bl.a. att

arbetet med Skoldatanätet redan avkastat

information för skolväsendet.

Motionärerna framför i sammanhanget

också invändningar mot att ett IT-

körkort införs.

Regionala resurser bör enligt motion T54

(s) tas till vara vid bildandet av det

nationella resurscentrumet för IT-

baserade läromedel. Motionärerna

framhåller att i Blekinge län finns både

kompetens och erfarenhet när det gäller

utveckling av sådana läromedel.

Enligt motion T57 (c) yrkande 8 finns

det betydande vinster att göra genom ett

mer flexibelt utnyttjande av

datorutrustningen i skolorna och genom

samordning mellan datortek och skola.

Vid inrättande av datortek bör det

därför alltid sökas lösningar som

möjliggör att en större grupp än de som

direkt berörs av datorteken får tillgång

till dessa. Dock betonas i motionen att

skolans behov av modern datautrustning

inte enbart kan lösas på detta sätt.

Det bör enligt motion T57 (c) yrkande 9

vara en självklarhet att yrkesinriktade

utbildningar inom IT-området skall ingå

i försöksverksamheten med kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning. Detta

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Frågan om de lågutbildades situation när

det gäller användningen av

informationsteknik tas upp i motion T56

(v) yrkande 5. Motionärerna pekar på att

lågutbildade ofta är de första som

avskedas när den nya tekniken medför att

jobb försvinner. De lågutbildade har

också ofta svårt att tillgodogöra sig de

positiva effekterna av en mer allmän

användning av IT i samhället, en

situation som de delar med dyslektiker

och synskadade. Regeringen bör särskilt

se över dessa gruppers möjligheter att

använda den nya tekniken.

Enligt motion T52 (kds) yrkande 10 bör

staten lyfta fram exempel på

användningen av IT för att påskynda och

underlätta integreringen av IT i

samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga

ett ansvar för att sprida information om

lyckade IT-satsningar i skolor.

Ett tillkännagivande av riksdagen begärs

i motion T57 (c) yrkande 11 om att

regeringen bör ta initiativ till ökad

forskning om pedagogik och metodik för

datorbaserad undervisning.

I tre motioner behandlas SUNET.

Avslag på regeringens förslag om en ny

roll för SUNET yrkas i motion T51 (m)

yrkande 8. Motionärerna menar att

SUNET:s roll är att vara

Internetleverantör åt högskolevärlden

och att därutöver verka som ett

nationellt kunskaps- och kompetenscenter

av yppersta slag. Biblioteken gynnas

bäst av de kommersiella

Internettjänsternas framväxt och av ett

nära samarbete med kommuner och skolor.

Också i motion T52 (kds) yrkande 9

framförs invändningar mot

regeringsförslaget. SUNET kommer enligt

motionen att behöva uppgraderas

betydligt under de närmaste åren för att

motsvara universitetens och högskolornas

behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET

för kommunala biblioteks trafik anser

motionärerna vore olyckligt.

Motsatta synpunkter anförs i motion T57

(c) yrkande 10. Enligt motionen bör

användningen av SUNET breddas och

regeringen aktivt sträva efter att

ansluta alla skolor till SUNET. Ett

likartat yrkande framställs i motion T58

(fp) yrkande 2 i denna del.

Flera motioner tar upp frågor om

distansutbildningen och angelägenheten

av en utbyggnad av denna.

Enligt motion T51 (m) yrkande 9 bör en

betydande del av det företagsstöd som

utbetalas till Norrlands inland

omvandlas till en bred satsning på IT-

baserad distansutbildning, riktad till

samma område. En sådan satsning skulle

kunna tjäna som pilotprojekt för en mer

allmän utveckling av teknik och

pedagogik för distansutnyttjande.

Motionärerna vill att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med ett

konkret förslag. Förslaget bör ta till

vara den utvecklingskraft som

programvaruföretagen besitter och förena

denna med det offentliga

utbildningsväsendets uppenbara

utvecklingsbehov.

Regeringen bör enligt motion T57 (c)

yrkande 12 återkomma till riksdagen med

förslag om hur högskolans utbud av

distansutbildning skall kunna

förbättras. Motionärerna framhåller att

antingen bör högskolorna kompenseras

extra för distansutbildning eller så bör

staten ålägga högskolorna att viss del

av utbildningsuppdragen skall ske som

distansutbildning.

Genom lärosalar för bredbandig

kommunikation med högskolor och en

alltmer nätbaserad undervisning

möjliggörs enligt motion T52 (kds)

yrkande 8 en kraftigt utbyggd

distansutbildning.

I motion T56 (v) yrkande 10 förordas

utvecklandet av ett folkuniversitet

enligt Open University-modellen, dvs. en

universitetsutbildning på distans med

lokal förankring och kommunikation via

moderna medier.

3.3.3 Trafikutskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande

till trafikutskottet behandlat

regeringens handlingsprogram på

utbildningsområdet samt berörda

motionsyrkanden. Av yttrandet framgår

att utbildningsutskottet delar

regeringens uppfattning om strategier

för användningen av IT i skolan.

Beträffande Skolverkets uppgifter med

Skoldatanätet, som behandlas i

motionerna T51 (m) och T58 (fp) erinrar

utbildningsutskottet om att Skolverket

sedan augusti 1992 har regeringens

uppdrag att ansvara för utvecklingen och

genomförandet av den nationella

datapolitiken på skolområdet. Skolverket

har därefter, i april 1994, fått i

uppdrag att utveckla och driva ett

svenskt skoldatanät med Internet som

teknisk plattform. Skoldatanätet är

alltså inte något fristående eller

fysiskt nätverk utan en integrerad del

av informationssystemet Internet. Genom

att ansluta sig till Internet får skolan

tillgång till de tjänster som finns i

nätverket. Utbildningsutskottet anför

vidare i sitt yttrande följande:

Enligt vad utskottet inhämtat från

Skolverket berör verket i mycket

begränsad omfattning frågor om hur och

när skolhuvudmän och skolor bör ansluta

sig till Internet. Ansvaret för dessa

frågor ligger odelat på skolan och

skolhuvudmannen. Generellt gäller att

kommunerna eller skolorna självständigt

och utifrån sina egna mål och

förutsättningar skall välja nivå och typ

av Internet-tjänst. Valet av

uppkopplingsform, leverantör etc. bör

göras utifrån en samlad bedömning av den

enskilde skolhuvudmannens eller skolans

behov av IT i form av tjänster via

Internet och Skoldatanätets

informationsutbud. I sammanhanget bör

det påpekas att telemarknaden i Sverige

numera är avreglerad och att det på

marknaden finns ett flertal kommersiella

internetleverantörer. Skoldatanätet är

ett öppet informationssystem som kan nås

i alla delar av landet, oberoende av

anslutningsleverantör och

användningsverktyg.

Skolverkets arbete med Skoldatanätet

fokuseras på dels informationsinsatser

av övergripande art om teknik och

användning av Internet, dels utvecklande

av grundfunktioner såsom adresskatalog

över skolor, elektroniska konferenser,

informationssökning och spridning av

beskrivande exempel på datoranvändning i

skolan. Vidare pågår ett

utvecklingsprojekt tillsammans med ett

fyrtiotal skolor, s.k. pilotskolor,

kring användning av Internet och

specifikation av innehållet i

Skoldatanätet.

Av utskottets redovisning ovan framgår

att Skolverket i dag har uppgiften att

sprida information om användningen av IT

i skolan. Skolverket skall även med

hjälp av uppföljning och utvärdering ta

fram och värdera resultat och effekter

av användning av IT i skolan. Dessa

kunskaper skall på olika sätt bearbetas

och föras ut i skolväsendet för att

stödja och utveckla skolhuvudmännens

arbete med IT i skolan.

Utskottet har från

Utbildningsdepartementet erfarit att

regeringen kommer att ge Skolverket ett

samlat uppdrag med utgångspunkt i

riksdagens beslut med anledning av den

nu aktuella IT-propositionen. Uppdraget

kommer bl.a. att omfatta en fortsatt

utveckling av Skoldatanätet och av

användningen av IT i skolväsendet som

pedagogiskt hjälpmedel.

Utbildningsutskottet föreslår mot denna

bakgrund att trafikutskottet avstyrker

motionerna T51 (m) yrkande 5 och T58

(fp) yrkande 2 i denna del.

Trafikutskottet anser i likhet med

utbildningsutskottet att de båda

motionsyrkandena inte påkallar någon

åtgärd från riksdagens sida varför de

avstyrks.

Beträffande motionerna T56 (v) yrkande 4

och T59 (mp) yrkande 5, som behandlar

vissa elevgruppers IT-användning och T52

(kds) yrkande 7 om en utbildningsvision,

fäster utbildningsutskottet i sitt

yttrande uppmärksamhet på att

propositionen tydligt markerat skolans

särskilda ansvar för att motverka en

samhällsutveckling som leder till att en

del av befolkningen blir invigd i och

resten står utanför informations- och

kunskapssamhället. Utbildningsutskottet

anför vidare följande:

Utskottet ställer sig bakom vad

regeringen uttalat om att i skollagens

krav på likvärdig utbildning ligger

också en kompensatorisk uppgift för

skolan, nämligen att ge alla elever

kunskaper oavsett bakgrund, kön eller

bostadsort. Detta är inte minst viktigt

när det gäller elevernas rätt att få

kunskaper om och förtrogenhet med att

använda IT som en förberedelse för ett

kommande arbetsliv. Utskottet anser, i

likhet med regeringen, att IT-strategier

för skolan som utformas av kommunerna i

samspel med skolorna därvid kan ge

vägledning och stöd.

Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995

en större utvärdering beträffande

effekterna av användningen av IT i

skolundervisningen på elevernas

inlärning och motivation samt

lärarrollen. Bland annat undersöks

vilken betydelse IT-användningen har för

elever med behov av särskilt stöd. Som

utskottet tidigare nämnt avser

regeringen att följa upp intentionerna i

propositionen med ytterligare uppdrag

till Skolverket. Utskottet förutsätter

att sådana frågor som att överbrygga

kunskapsklyftor mellan elever och

skillnader i pojkars och flickors sätt

att närma sig tekniken kommer att

uppmärksammas.

Utbildningsutskottet föreslår mot denna

bakgrund att motionerna T52 (kds)

yrkande 7, T56 (v) yrkande 4 och T59

(mp) yrkande 5 avstyrks.

Beträffande IT-användningen vid

fristående skolor, som behandlas i

motion T52 (kds) yrkande 6, hänvisar

utbildningsutskottet till att enligt

skollagen åvilar det elevernas

hemkommuner att tilldela fristående

skolor bidrag för deras verksamhet.

Utbildningsutskottet föreslår mot denna

bakgrund att det aktuella

motionsyrkandet avstyrks.

Trafikutskottet delar

utbildningsutskottets bedömning och

avstyrker följaktligen motionerna T52

(kds) yrkandena 6 och 7, T56 (v) yrkande

4 och T59 (mp) yrkande 5.

Beträffande lärarutbildning och

fortbildning av lärare framhåller

utbildningsutskottet vikten av att IT-

användningen utvecklas i

lärarutbildningen. Utbildningsutskottet

anser det därför motiverat att särskilda

medel ställs till förfogande för

utbildning av lärarutbildare och

avstyrker motion T51 (m) yrkande 7.

Utbildningsutskottet anser i likhet med

regeringen att det är angeläget att

stödja kompetensuppbyggnaden kring

produktion av IT-baserade läromedel

genom ett nätverksbaserat nationellt

resurscentrum med uppgift bl.a. att

erbjuda rådgivning och medverka i

utveckling av innehåll och miljöer i

näten. Utskottet har inte heller något

att erinra mot att olika

informationskällor på utbildningsområdet

skall kunna kopplas samman i ett

informationssystem. I frågan om

examination för ett s.k. IT-körkort

noterar utbildningsutskottet att arbetet

med detta drivs av Dataföreningen i

Sverige. Utbildningsutskottet förordar

mot denna bakgrund att motion T51 (m)

yrkande 6 avstyrks.

För motion T54 (s) som behandlar IT-

baserade läromedel för skolan och

utbildningssystem på utbildningsområdet

konstaterar utbildningsutskottet att det

i propositionen nämnda resurscentrumet

för IT-baserade läromedel inte innebär

en ny fysisk etablering utan en

sammankoppling av olika nätverk. Med

hänvisning härtill avstyrks motionen.

Trafikutskottet gör ingen annan

bedömning än utbildningsutskottet och

avstyrker motion T51 (m) yrkandena 6 och

7 och motion T54 (s).

När det gäller frågan om datortek, som

behandlas i motion T57 (c) yrkande 8,

redovisar utbildningsutskottet en

positiv syn på en utveckling av

samarbetet mellan skolor, bibliotek och

datortek i syfte att skapa

kunskapscentra. Det får dock enligt

utbildningsutskottet ankomma på

kommunerna att bedöma i vilken

omfattning datorteken kan utnyttjas. Med

det anförda avstyrker

utbildningsutskottet bifall till

motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet anser vidare att

det inte föreligger några motsättningar

mellan motion T57 (c) yrkande 9 och vad

som förordas i propositionen om nya

yrkesinriktade kurser på IT-området

varför detta yrkandet avstyrks.

Av utbildningsutskottets yttrande

framgår vidare att man har samma

uppfattning om lågutbildades situation

som redovisas i motion T56 (v) yrkande

5. Utbildningsutskottet anser att

motionsyrkandet inte bör föranleda något

riksdagsuttalande med hänvisning till

vad som anges i regeringens

handlingsprogram och föreslår

följaktligen att det avstyrks.

Utbildningsutskottet konstaterar att det

ingår i Skolverkets uppdrag på

dataområdet att sprida information om IT-

satsningar och ge beskrivande exempel på

datoranvändning i skolan.

Motionsyrkandet T52 (kds) yrkande 10 om

att lyfta fram exempel på användningen

av IT bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd, varför det avstyrks.

Beträffande högre utbildning och

forskning tar utbildningsutskottet i

sitt yttrande fasta på vad regeringen

anfört i propositionen om att särskilda

forskningsresurser skall avsättas inom

pedagogikämnet med inriktning på

användning av IT i undervisningen.

Motionsyrkandet T57 (c) yrkande 11

avstyrks med hänvisning härtill.

Trafikutskottet har samma uppfattning

som utbildningsutskottet och avstyrker

motionerna T52 (kds) yrkande 10, T56 (v)

yrkande 5 samt T57 (c) yrkandena 8, 9

och 11.

Motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c)

och T58 (fp) behandlar en

vidareutveckling av SUNET (Swedish

University Computer Network).

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande

redogjort för SUNET:s organisation och

verksamhet. Av utbildningsutskottets

yttrande framgår följande:

SUNET har ett eget fysiskt nät som utgår

från Kungl. Tekniska högskolan till

olika universitet och högskolor. Det

håller hög kapacitet och mycket god

kvalitet. Enligt vad utskottet erfarit

från Högskoleverket och SUNET:s styrelse

skulle en uppkoppling via SUNET till

Internet från ett stort antal

folkbibliotek och skolor begränsa

SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att

utveckla den tekniska strukturen. SUNET

drivs med minimala personella resurser,

och det gör att SUNET inte heller kan ge

adekvat stöd till alla nya användare som

ofta har begränsad IT-kompetens. Det

hävdas från verket och styrelsen att de

erbjudanden som i dag finns från de

kommersiella Internetoperatörerna i

många fall kan ge dessa nya användare en

väl fungerande Internetanslutning.

Utbildningsutskottet anser för sin del

att expansionen av IT-användningen vid

universitet och högskolor liksom inom

biblioteks- och skolväsendet motiverar

att en översyn görs av såväl SUNET:s

styrning och finansiering som

anslutningen av nya användare. Utskottet

vill dock betona att det är av betydande

vikt att universiteten och högskolorna

får fortsatt tillgång till hög kapacitet

och kompetens inom

datakommunikationsområdet.

Med hänvisning till det anförda föreslår

utbildningsutskottet att de aktuella

motionerna avstyrks av trafikutskottet.

Trafikutskottet gör ingen annan

bedömning än utbildningsutskottet och

avstyrker motionerna T51 (m) yrkande 8,

T52 (kds) yrkande 9, T57 (c) yrkande 10

och motion T58 (fp) yrkande 2 i denna

del.

Beträffande distansutbildning erinrar

utbildningsutskottet om att regeringen

genom beslut i maj 1995 tillkallat en

utredning om distansmetoder i

utbildningen, den s.k.

Distansutbildningskommittén. Enligt

direktiven för kommittén (dir. 1995:69)

har denna till uppgift att föreslå

åtgärder som kan främja användningen av

distansmetoder inom främst

vuxenutbildningen och högskolan.

Kommitténs huvuduppgift är att föreslå

en strategi som långsiktigt främjar

utvecklingen i hela landet av de

möjligheter till distansutbildning som

IT erbjuder. En annan uppgift är att

bereda och till regeringen lämna förslag

till beslut om bidrag till

distansutbildningsprojekt.

Utbildningsutskottet anser att

resultaten av kommitténs arbete med

utvecklingen av distansutbildning bör

avvaktas, varför motionerna T51 (m)

yrkande 9, T52 (kds) yrkande 8 och T57

(c) yrkande 12 avstyrks.

I likhet med utbildningsutskottet anser

trafikutskottet att de aktuella mo-

tionsyrkandena bör avslås av riksdagen.

Utbildningsutskottet påminner slutligen

i sitt yttrande när det gäller

utvecklingen av ett folkuniversitet

enligt Open University-modellen att

regeringen i 1995 års budgetproposition

(prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att

möjligheterna borde prövas att skapa

förutsättningar för ett öppet svenskt

folkuniversitet med ett brett

utbildningsutbud som når många

människor. Därvid borde erfarenheterna

från det brittiska Open University

studeras. Detta uttalande har återgetts

i direktiven till

Distansutbildningskommittén.

Utbildningsutskottet utgår från att

kommittén kommer att pröva frågan,

varför motion T56 (v) yrkande 10

avstyrks.

Trafikutskottet delar

utbildningsutskottets uppfattning och

avstyrker mo- tionsyrkandet.

3.4 Samhällets informationsförsörjning

3.4.1 Regeringens redovisning

Regeringen framhåller inledningsvis att

om IT skall kunna bli en verklig

drivkraft för tillväxt och välstånd

måste höga krav ställas på samhällets

informationsförsörjning. På detta område

har staten viktiga och delvis nya

uppgifter. Målet anges vara att utforma

en ny infrastruktur som ger hög

tillgänglighet till basinformation och

som är tillväxtbefrämjande. Regeringen

redovisar mot denna bakgrund ett

handlingsprogram som omfattar

kommunikationsfrågor, samhällets

grunddatabaser, sårbarhets- och

säkerhetsfrågor samt internationell

samverkan.

När det gäller kommunikationsfrågor

anges att informationsstrukturen skall

utvecklas till väl fungerande allmänna

plattformar för att stödja produktion,

konsumtion, rekreation m.m. och

utveckling av nya tjänster. Målet är att

skapa flexibilitet och frihet i

tillämpningarna. Vidare framgår av

redovisningen att telelagen för

närvarande ses över i syfte att anpassa

lagstiftningen till EU:s regelverk på

teleområdet samt till IT-utvecklingen.

Post- och telestyrelsens roll och

uppgifter ses även över med särskild

inriktning på myndighetens tillämpning

av telelagen.

Enligt propositionen kommer särskilda

åtgärder att vidtas för att säkerställa

säkerheten och stabiliteten i den

svenska delen av Internet. Regeringen

avser vidare initiera en behovsanalys av

erforderlig kompetens för nätbyggnad och

drift av nättjänster. Av redogörelsen

framgår även att regeringen har tillsatt

en utredning för att analysera

förutsättningarna för och lämna förslag

till en nationell teleadresskatalog.

Beträffande samhällets grunddatabaser

framhålls att tillgängligheten till och

kvaliteten i offentliga grunddatabaser

skall förbättras. Enligt propositionen

har inhämtningen, förvaltningen,

förmedlingen och användningen av

information i hög grad byggts upp och

utformats för en speciell verksamhets

eller samhällssektors behov. IT-

utvecklingen medför enligt regeringens

mening att ökad vikt läggs vid

kommunikation och informationsöverföring

mellan verksamheter och sektorer.

Tidigare åtskilda informationssystem

växer därmed successivt samman till ett

mer enhetligt och samverkande nätverk.

En informationsförsörjning som svarar

mot de nya möjligheterna och kraven

måste enligt propositionen stödjas av en

väl utvecklad infrastruktur. Tekniken

måste också kompletteras med en

omfattande immateriell överbyggnad i

form av bl.a. olika spelregler som

underlättar informationsutbytet.

Sverige anges ha unika förutsättningar

inom geografisk informationsteknik.

Dessa fördelar bör enligt propositionen

tas till vara inom samhällsplanering,

forskning, utbildning och näringspolitik

för att stödja utvecklingen av nya

tillämpningar och tjänster med

anknytning till geografiska data.

Staten har enligt redogörelsen bl.a.

ansvaret för att det utvecklas

grundläggande principer för hur

offentlig information skall

tillhandahållas till medborgare och

näringsliv. Viktiga frågor som behöver

övervägas är ansvar och ägarformer, pris-

och avtalsfrågor, ansvarsfördelningen

mellan det offentliga och marknaden när

det gäller informationsförsörjningen

samt ansvarsfördelningen mellan olika

aktörer inom den offentliga sektorn.

När det gäller samhällsinformation

anges att Samhällsguiden kommer att

uppdateras och utvecklas i samarbete med

riksdagsförvaltningen. I detta

sammanhang är det enligt propositionen

naturligt att också undersöka

möjligheterna att utveckla ett

nätverksbaserat data- och

informationssystem för spridning av

samhällsinformation till företag,

organisationer och till allmänheten, där

Samhällsguiden som databas kan utgöra en

viktig tillgång.

Utgångspunkten är att systemet skall

omfatta övergripande information från

riksdag och regering, statliga,

kommunala och landstingskommunala

myndigheter och verk samt

internationella relationer och kontakter

särskilt med anknytning till EU.

Möjligheten att använda Internet för att

koppla samman och sprida information

från bl.a. riksdag och regering,

myndigheter och EU bör enligt

propositionen prövas. Detta arbete

beräknas vara avslutat under 1996.

Enligt regeringens mening bör

offentliga rättsdatabaser med

grundläggande information om den svenska

lagstiftningsprocessen och svenska

rättskällor på sikt tillhandahållas utan

särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa

databaser kunna omfattas av de

riktlinjer för prissättning av

informationstjänster som regeringen

angivit för andra centrala

grunddatabaser.

Regeringen betonar att sårbarhets- och

säkerhetsaspekterna måste tas på stort

allvar inom IT-området. Risken för att

obehöriga utnyttjar svagheter i teknik

och system måste beaktas. Sådana syften

kan enligt regeringen vara av politisk,

militär eller ekonomisk art och innebära

att information otillbörligt utnyttjas,

förvanskas eller förstörs.

Informationskrigföringen kan på sikt

sudda ut gränserna mellan fred, kris och

krig och innebära att enskilda personer,

grupper eller stater kan uppnå sina

syften utan att tillgripa konventionella

hot- och påtryckningsmedel. Regeringen

framhåller att flera myndigheter och

institutioner arbetar med och har

kunskap om utvecklingen vad gäller

säkerhet och sårbarhet i moderna

informationssystem. Det finns dock en

risk för att kunskapen inte kan hållas

samman och nyttiggöras inom hela den

offentliga sektorn. Mot den bakgrunden

anmäls att regeringen avser att

tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget

att följa utvecklingen av hot och risker

inom IT-området såväl inom den civila

som inom den militära delen av

samhället.

Beträffande internationell samverkan

framhåller regeringen att det ökade

informationsutbytet inom ramen för EU-

medlemskapet innebär att gemensamma

lösningar måste utvecklas på europeisk

nivå. Det ligger dessutom i Sveriges

intresse att de internationella

kommunikationerna och

informationsutbytet världen över

underlättas. Regeringen anser mot denna

bakgrund att Sverige bör delta aktivt i

informationssäkerhetsarbetet inom EU för

att främja en utveckling som är i

harmoni med omvärlden.

3.4.2 Motionsförslag

Kommunikationsfrågor

Telia AB och villkoren på telemarknaden

behandlas i två motioner.

I motion T51 (m) yrkande 12 föreslås

att Telias accessnät, dvs.

anslutningarna till slutanvändarna,

avskiljs i en särskild juridisk form för

att främja en sund konkurrenssituation

på telemarknaden. Enligt motionärerna

borde denna del ha avskilts från Telia

AB redan i samband med bolagiseringen.

I motion T52 (kds) yrkande 12 anges

att Telia AB spelar ett högt spel med

sin strategi att försvåra det rationella

samutnyttjandet av telenätet som

telelagen föreskriver. Enligt

motionärerna kan värdet av Telias nät

komma att sjunka i framtiden när

alternativ infrastruktur finns

tillgänglig. Bland annat av detta skäl

förordas att staten påbörjar en

utförsäljning av aktier i Telia AB i

samband med att en nödvändig ökning görs

av det egna kapitalet i företaget.

Två motioner innehåller yrkanden om att

göra tillgången på och kostnaderna för

IT mer likvärdiga i landet.

I motion T57 (c) yrkande 5 konstateras

att Sverige har en relativt väl utbyggd

teknisk infrastruktur. Den är dock inte

tillgänglig på lika villkor i hela

landet. Enligt motionärernas mening är

det en självklar politisk uppgift att

den grundläggande teletjänsten skall ha

en kvalitet som möjliggör kommunikation

med ISDN-kapacitet eller motsvarande.

Denna möjlighet skall göras tillgänglig

för alla på lika villkor, dvs.

anslutningsavgiften skall vara densamma

över hela landet. Det är därvid viktigt

att alla på telemarknaden verksamma

aktörer solidariskt svarar för

finansieringen.

I motion T56 (v) yrkande 3 erinras om

att staten historiskt sett har haft en

avgörande roll för uppbyggnaden av

landets infrastruktur. Så är dock inte

längre fallet. Konkurrensen mellan de

tre operatörerna inom mobiltelefonin har

exempelvis lett till att stora delar av

Sverige i dag inte kan använda denna

teknik. Motsvarande utveckling kan

förväntas uppstå för ny teknik genom att

de små orterna saknar påfarter till den

elektroniska motorvägen. Motionärerna

anser mot denna bakgrund att regeringens

politik gör inte Sverige rundare, utan

fläckigt genom att stora delar av

Sverige lämnas utanför den tekniska

utvecklingen. Enligt motionärerna bör

staten ha ansvaret för att etablera den

nya tekniken i hela Sverige. Ett

skyndsamt utredningsarbete bör därför

genomföras i syfte att visa hur staten

kan ta ansvar för en utbyggnad som

kommer hela landet till del.

Samhällets grunddatabaser

I flera motioner behandlas frågan om

medborgarnas tillgång till grundläggande

samhällsinformation i elektronisk form

bestående av lagstiftning, förslag och

beslut inom regering och riksdag,

myndighetsinformation etc.

Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör

medborgarna ha tillgång till

grundläggande samhällsinformation i form

av lagar, förordningar och föreskrifter

från riksdag, regering och myndigheter

samt förslag och beslut i riksdag,

landsting och kommuner.

I motion T58 (fp) yrkande 4 anförs att

kommunerna bör bygga ut medborgarkontor

för att underlätta att medborgarna genom

IT skall kunna vidga sitt kunnande om

samhällets organisation, om de kommunala

besluten och om vilka rättigheter och

skyldigheter som gäller. Alla medborgare

bör enkelt kunna nå Rixlex, Information

Rosenbad samt myndigheters och kommuners

databaser.

Frågan om avgiftsbelagd resp. fritt

tillgänglig samhällsinformation

behandlas i flera motioner, och nästan

genomgående hävdas att den grundläggande

samhällsinformationen skall vara

avgiftsfri.

Enligt motion T51 (m) yrkande 10

(delvis) bör målet vara att regeringens

och riksdagens tillkommande offentliga

handlingar senast vid utgången av år

1998 skall kunna nås på elektronisk väg.

Under en femårig försöksperiod bör

Rixlexsystemet vara avgiftsfritt. I

första hand skall åtkomsten av Rixlex

ske via Internet. För den övriga

statsförvaltningen bör målet med

handlingars tillgänglighet på

elektronisk väg vara uppfyllt vid

utgången av år 2000. Äldre offentliga

handlingar skall på sikt också de göras

åtkomliga på elektronisk väg. Samtliga

offentliga förvaltningar och beslutande

församlingar bör vara möjliga att nå via

elektronisk post senast vid utgången av

år 1998.

Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör den

grundläggande samhällsinformationen vara

kostnadsfri. I samma motion, yrkande 2,

anförs att informationen i Sverige om EU

inte bör kommersialiseras.

I motion T56 (v) yrkande 6 föreslås

bl.a. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om prissättningen på

information från myndigheter.

I motion T57 (c) yrkande 3 framhålls att

de digitala nätverken gör det möjligt

för människor att mycket lättare få

tillgång till information snabbt och

utan höga kostnader. IT kan skapa en ny

digital allemansrätt.

Offentlighetsprincipen kommer att

användas på ett helt annat sätt än

tidigare. Om informationen görs

tillgänglig för alla ökas medborgarnas

möjlighet till inflytande. I motionen

hemställs också att riksdagen

kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex

(yrkande 13). Svenska myndigheter och

förvaltningar bör enligt motionen

använda offentlighetsprincipen för att

skapa en digital allemansrätt med fri

tillgång till information från EU och

regeringskansliet.

Enligt motion T58 (fp) yrkande 4 bör det

utredas var gränsen mellan

samhällsfinansierad och avgiftsbelagd

information skall gå.

I motion T52 (kds) yrkande 11 lämnas

förslag bl.a. om att alla befintliga

databaser, dit fastighetsregistret bör

räknas, omedelbart skall göras

tillgängliga på Internet. Motionärerna

föreslår också att all offentlig

information i elektronisk form skall

vara kostnadsfri samt att kriterierna

för sekretess bör modifieras och

preciseras i den mån det skulle upplevas

som kränkande för den personliga

integriteten att informationen blir

tillgänglig.

I samma motion hemställs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens roll

(yrkande 5). Staten bör se till att

olika statliga förvaltningar är

tillgängliga elektroniskt. I motionen

begärs vidare att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samhällets

informationsförsörjning och en modern

innebörd av offentlighetsprincipen

(yrkande 11). Enligt motionärerna bör

alla offentliga publikationer göras

tillgängliga i publika databaser utan

kostnad inom 24 timmar efter

offentliggörande. Aktuella elektroniska

diarier bör också vara tillgängliga på

samma sätt. Vidare föreslås att alla nya

offentliga handlingar i stat, kommuner

och landsting skall kunna nås

elektroniskt senast den 31 december

1997, och att alla historiska handlingar

skall kunnas nås elektroniskt senast den

31 december 1999. Dessutom bör enligt

motionärerna alla befintliga databaser

göras omedelbart tillgängliga på

Internet. All offentlig information bör

vara kostnadsfri. Kriterierna för

sekretess bör modifieras och preciseras.

I motionen begärs också att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om datoriserade

parlamentariker (yrkande 16). Enligt

motionärerna bör den elektroniska

informationen bli huvudmediet och

papperskopiorna det som hanteras i andra

hand, vilket innebär att en ny form bör

utvecklas för riksdagens dokument.

Internationell samverkan

I motion T56 (v) yrkande 2 konstateras

att det råder en ytterligt ojämn

tillgång till informationsteknik i

världen. Mot denna bakgrund föreslås att

en internationell IT-konferens

arrangeras i Förenta nationernas regi.

Konferensens syfte bör vara att lägga

upp riktlinjer för hur IT inte enbart

skall bli en teknik för de redan rika

länderna.

3.4.3 Trafikutskottets ställningstagande

Kommunikationsfrågor

Trafikutskottet konstaterar att en

utgångspunkt för regeringens

handlingsprogram inom

kommunikationsområdet är riksdagens

beslut om IT-frågor hösten 1995 (bet.

1995/96:TU1). Trafikutskottet framhöll

därvid att regeringen har det

övergripande ansvaret för att Sverige

har ett fungerande kommunikationssystem.

I detta ansvar ingår uppgiften att se

till att kommunikationsnäten utnyttjas

på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt

och att alla medborgare kan få tillgång

till tjänster på likvärdiga villkor.

Trafikutskottet delar mot denna

bakgrund regeringens uppfattning i

propositionen att kommunikationssystemen

skall utvecklas till väl fungerande

allmänna plattformar för att stödja

produktion, konsumtion, rekreation m.m.

och utveckling av nya tjänster. Målet

bör vara att skapa flexibilitet och

frihet i tillämpningen. Trafikutskottet

instämmer vidare i att staten har ansvar

för att utforma en infrastruktur som ger

hög tillgänglighet och som är

tillväxtbefrämjande.

Beträffande de två motionsyrkanden som

behandlar Telia AB och villkoren på

telemarknaden vill trafikutskottet

inledningsvis framhålla vikten av att

teknikutbyggnaden sker enligt principen

att alla skall nå alla, dvs. att olika

nät kan knytas samman och att gammal och

ny teknik kan förenas. En fungerande

samtrafik är enligt utskottets mening en

förutsättning för att det svenska

telesystemet skall kunna utnyttjas

effektivt så att abonnenter i olika nät

kan nå varandra. Alla tillståndshavare

är också enligt telelagen skyldiga att

öppna sina nät för samtrafik med andra

tillståndshavare.

Av propositionens redovisning framgår

att ett omfattande uppföljnings- och

beredningsarbete för närvarande pågår

inom området. Regeringen ämnar lägga

fram en proposition till riksdagen under

hösten 1996 som behandlar telelagen.

Därvid avses även behandlas Telias

framtida verksamhet och företagets

kapitalbehov samt Post- och

telestyrelsens roll. I sammanhanget kan

vidare nämnas att Riksdagens revisorer

tidigare i vår har granskat

uppföljningen av de post- och

telepolitiska målen (1995/96:RR10).

Expertgruppen för studier i offentlig

ekonomi (ESO) har dessutom i maj 1996

tagit fram en rapport som behandlar

olika konkurrensfrågor på telemarknaden

och däribland särskilt samtrafikvillkor

(Nästa steg inom Telepolitiken, Ds

1996:29).

Trafikutskottet anser det nödvändigt

att telemarknaden fungerar väl så att de

mål som angetts av statsmakterna uppnås.

För detta krävs bl.a. en aktiv

konkurrensvårdande politik samt en

kontinuerlig uppföljning av hur de

telepolitiska målen uppnås. Enligt

utskottets uppfattning bör därför

resultatet av pågående beredningsarbete

avvaktas innan ställningstagande tas

till de aktuella frågorna om Telia AB

och villkoren på telemarknaden.

Trafikutskottet avstyrker därmed

motionerna T51 (m) yrkande 12 och T52

(kds) yrkande 12.

Trafikutskottet delar den grundsyn som

framförs i motionerna T56 (v) yrkande 3

och T57 (c) yrkande 5 om

informationsteknikens betydelse för

regional balans. Utskottet bedömer att

det finns en betydande tillväxtpotential

för ny företagsamhet och ny

sysselsättning inom bl.a. de delar av

tjänstesektorn som har stort IT-

utnyttjande. Även inom traditionell

tillverkningsindustri kan IT förbättra

möjligheterna att skapa sysselsättning i

glesbygdsområden. Utvecklingen på IT-

området utgör därmed en viktig

förutsättning för den regionala

utvecklingen.

Enligt trafikutskottets uppfattning är

det därför nödvändigt att se till att

landets alla delar har tillgång till en

god teleservice. Genom de investeringar

som Telia och andra operatörer genomför

förbättras fortlöpande den elektroniska

infrastrukturen. Utskottet konstaterar

vidare att anslutningsavgifterna till

ISDN-nätet, som väsentligt förbättrar

kapaciteten för datakommunikation, blir

allt lägre i takt med moderniseringen av

telesystemet. Detta betyder att en

successiv utjämning sker av

anslutningsavgifterna. Som framhålls i

propositionen bör emellertid inte

statsmakterna ta ställning till

utbyggnaden av specifika

överföringstekniker såsom t.ex. ISDN.

Däremot är det angeläget att överväga

hur behovet av rikstäckande tjänster

skall tillgodoses i den fortsatta

tekniska utveckling som kan förutses.

För detta krävs bl.a. en aktiv

konkurrensvårdande politik samt en

kontinuerlig uppföljning av hur de

telepolitiska målen uppnås och att

utvecklingen mot ett rundare Sverige

kan fortsätta. Det är därför viktigt att

det finns klara och rättvisa spelregler

på marknaden.

Trafikutskottet anser att Sverige har

mycket goda förutsättningar att inta en

internationell tätposition när det

gäller utveckling och användning av

informationsteknik som också kommer hela

landet till del. Enligt utskottets

mening är det angeläget att denna

position befästs och förstärks. Som

tidigare angetts avser regeringen lämna

en proposition om förändringar i

telelagen till riksdagen under hösten

1996. Utskottet anser, med hänvisning

till pågående utrednings- och

beredningsarbete och till vad som nu har

anförts, att de aktuella

motionsyrkandena till väsentlig del blir

tillgodosedda. Något initiativ från

riksdagens sida är därför inte

erforderligt. Motionerna T56 (v) yrkande

3 och T57 (c) yrkande 5 avstyrks därför

av utskottet i denna del.

Samhällets grunddatabaser

Regeringens handlingsprogram för

samhällets grunddatabaser och berörda

motionsförslag har behandlats av

konstitutionsutskottet. Bostadsutskottet

har vidare behandlat användningen av

geografiska informationssystem och

fastighetsdatasystemets tillgänglighet.

Konstitutionsutskottet instämmer i sitt

yttrande i vad som anförts i

propositionen om Samhällsguiden som

databas och om möjligheterna att använda

Internet för spridning av information

från bl.a. riksdag, regering,

myndigheter och EU.

Konstitutionsutskottet delar vidare

regeringens uppfattning att offentliga

rättsdatabaser och grundläggande

information om lagstiftningsprocessen

och rättskällor i Sverige på sikt bör

tillhandahållas utan särskild avgift.

Mot denna bakgrund anser

konstitutionsutskottet att önskemålen i

motionerna T55 (s) yrkande 1, T57 (c)

yrkande 13 och T58 (fp) yrkande 4

(delvis) är tillgodosedda, varför de bör

avslås av riksdagen.

Vad gäller motion T55 (s) yrkande 2

enligt vilken informationen i Sverige om

EU inte bör kommersialiseras, motion T56

(v) yrkande 6 om en utredning om

prissättning på myndighetsinformation

samt motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis),

enligt vilken gränsen mellan

samhällsfinansierad och avgiftsbelagd

samhällsinformation bör utredas,

hänvisar konstitutionsutskottet till den

pågående beredningen av RRV-rapporten

Principer för prissättning av

informationstjänster (RRV 1995:64).

Konstitutionsutskottet föreslår mot

denna bakgrund att de nämnda

motionsyrkandena avslås.

När det gäller de motionsförlag som

särskilt behandlar prissättningen på

riksdagens databas Rixlex hänvisar

konstitutionsutskottet till de under år

1995 genomförda avgiftsförändringarna,

vilka innebär att folkbibliotek och

medborgarkontor har fri tillgång till

Rixlex. Utskottet hänvisar vidare till

att Riksdagens förvaltningskontor för

närvarande planerar att helt ta bort

avgifterna på Rixlex samt att i ett

senare skede gå ut med delar av Rixlex

på Internet, varigenom innehållet blir

fritt tillgängligt. Enligt

konstitutionsutskottets mening bör

prissättningen bli föremål för fortsatta

överväganden inom förvaltningskontoret,

varvid samordning bör ske med bl.a. det

arbete med enhetlig prissättning på

informationstjänster som äger rum i

regeringskansliet. Motion T51 (m)

yrkande 10 (delvis) bör därför avslås av

riksdagen.

I motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis)

begärs att kommunerna bygger ut

medborgarkontor för att underlätta

medborgarnas kunskapsinhämtning av

samhällsinformation m.m.

Konstitutionsutskottet erinrar i

sammanhanget om att det i

regeringskansliet finns en särskild

samordningsgrupp för utveckling av

medborgarkontor, som torde arbeta med

hithörande frågor. Motionen avstyrks

därför i denna del.

Beträffande motionerna T51 (m) yrkande

10 (delvis) och T52 (kds) yrkande 11 om

att specificerade tidsgränser bör sättas

upp för när offentliga handlingar av

skilda slag skall kunna nås

elektroniskt, framhåller

konstitutionsutskottet att detta krav

innebär ett mycket långtgående åtagande

från det allmänna.

Konstitutionsutskottet anser att

myndigheterna bör få rimligt rådrum med

att fastlägga en policy för att

mobilisera resurser och utveckla sin

kompetens och rutiner för tjänster på

det aktuella området. Mot denna bakgrund

föreslås att motionerna avslås.

Konstitutionsutskottet har vidare i

sitt yttrande behandlat den offentliga

förvaltningens IT-användning och

redovisat pågående utrednings- och

beredningsarbete. Av redogörelsen

framgår att de frågor som behandlats i

motionerna är föremål för beredning. Mot

denna bakgrund bedöms motionerna T52

(kds) yrkande 16 och T57 (c) yrkande 3

vara tillgodosedda och att de därför kan

avslås av riksdagen.

Bostadsutskottet framhåller i sitt

yttrande att det ligger en mycket stor

potential i en snabb utbyggnad och ökad

användning av de geografiska

databaserna. Genom den av regeringen

föreslagna prioriteringen av samhällets

informationsförsörjning bör denna

potential kunna komma att tas till vara.

Bostadsutskottet har vidare behandlat

motion T52 (kds) yrkande 11 om att alla

befintliga databaser, dit

fastighetsregistret bör räknas,

omedelbart skall göras tillgängliga på

Internet. Bostadsutskottet som anser

att de frågeställningar som tas upp i

motionerna är viktiga redovisar pågående

utrednings- och beredningsarbete.

Bostadsutskottet anser att det inte

finns tillräckliga skäl för riksdagen

att nu föra fram de frågor motionärerna

tar upp. Det kan beträffande frågornas

specifika inriktning på

fastighetsdatasystemet dessutom finnas

anledning att avvakta resultatet av

Fastighetsdatautredningen (dir.

1995:120) som sysslar med

fastighetsdatasystemets

författningsreglering. Med hänvisning

till det sagda avstyrker

bostadsutskottet motion T52 (kds)

yrkande 11 i motsvarande del.

Trafikutskottet konstaterar att modern

informationsteknik ger ökade möjligheter

till fördjupad insyn och till ett aktivt

deltagande i den demokratiska processen.

Riksdagen har därvid ett självklart

intresse av att samhällsinformation görs

tillgänglig för alla. Trafikutskottet

delar konstitutionsutskottets

uppfattning att syftet med flertalet

motionsyrkanden torde komma att

tillgodoses. Det gäller exempelvis

motionsförslagen om att skapa en bred

tillgång till information för att

därigenom underlätta möjligheterna för

medborgarna att delta i

samhällsutvecklingen, öka kunskapsnivån

och stärka demokratin. Som framgår av

konstitutionsutskottets yttrande

planerar riksdagens förvaltningskontor

att ta bort avgifterna på Rixlex och

lägga ut delar av Rixlex på Internet.

Trafikutskottet anser att det är

angeläget att de redovisade planerna kan

genomföras.

I sammanhanget kan vidare nämnas att

riksdagen planerar att före sommaren

1996 lägga fast en informationspolicy i

vilken utnyttjandet av modern IT-teknik

ingår. Enligt dessa planer skall

riksdagens informationsverksamhet

omfatta grundläggande basinformation om

riksdagen, information om de

demokratiska beslutsvägarna,

partipolitiskt neutral information om

ärenden och beslut samt basinformation

om EU. Vidare planerar riksdagen att

etablera en hemsida på Internet med

början hösten 1996 som skall innehålla,

förutom delar av Rixlex, även

information om bl.a. riksdagens

organisation, ärendehantering och

budgetprocess samt länkar från riksdagen

till regeringskansliet och politiska

partier. Syftet är bl.a. att alla

medborgare oavsett var de befinner sig

skall ha möjlighet att ta del av

material från och om riksdagen.

Trafikutskottet ställer sig mot denna

bakgrund bakom konstitutionsutskottets

och bostadsutskottets uppfattning och

avstyrker samtliga nu behandlade

motioner, dvs. motionerna T51 (m)

yrkande 10, T52 (kds) yrkandena 11 och

16, T55 (s), T56 (v) yrkande 6, T57 (c)

yrkandena 3 och 13 samt T58 (fp) yrkande

4. Av det anförda följer dock att

flertalet motionsyrkanden till väsentlig

del blir tillgodosedda.

Säkerhet och sårbarhet

Försvarsutskottet framhåller

inledningsvis i sitt yttrande att ett

uttalat samlat ansvar för sårbarhets-

och säkerhetsaspekterna på departements-

eller myndighetsnivå har saknats. Vidare

anges att det numera finns en lång rad

föreningar, grupper, företag och

forskare som arbetar med IT-säkerhet.

Ett betydande antal myndigheter inom

staten har viktiga uppgifter och stor

kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var

och en dock inom sitt speciella ansvars-

område. Ingen myndighet har emellertid

av regeringen getts ett sammanhållet

ansvar för helheten och för att ha en

samlad överblick inom området.

Försvarsutskottet hänvisar vidare till

tidigare riksdagsbehandling där det

konstaterats att det saknas en samlad

bild över sårbarheten/säkerheten i ADB-

verksamheten och att rollfördelningen

mellan olika centrala myndigheter inte

är helt klarlagd. Försvarsutskottet

anför mot denna bakgrund följande:

Utskottet anser för sin del att den av

regeringen aviserade arbetsgruppen för

att följa hot- och sårbarhetsaspekterna

är otillräcklig med hänsyn till de krav

som numera bör ställas, dels mot

bakgrund av vad riksdagen uttalat under

1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund

av den vidgade hotbilden och den

betydelse som samhällets infrastruktur

har både i fred, kriser och i krig -,

särskilt lednings- och

informationssystemen. Regeringen har

anledning att inför propositionen om

1996 års försvarsbeslut på nytt överväga

frågorna om informationsteknikens

särskilda betydelse för totalförsvaret

och hur en hög säkerhet för denna skall

ordnas redan i fred. Utskottet har

vidare inhämtat att regeringen under

hösten 1996 avser att genom en

proposition lämna riksdagen förslag i

anledning av Hot- och riskutredningens

förslag. Med hänsyn till ämnets

särskilda betydelse förordar utskottet

emellertid att riksdagen ger regeringen

i uppdrag att organisera ett mer

samlande och samordnande ansvar för IT-

säkerhetsfrågorna än för närvarande. I

det sammanhanget bör behovet av att

koordinera Sveriges medverkan i det

internationella IT-säkerhetsarbetet

beaktas. Utskottet anser vidare att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med en utvecklad strategi på IT-

säkerhetsområdet, där regeringen

preciserar statens ansvar och anger hur

säkerhetsarbetet inordnas i det

nationella handlingsprogrammet för IT

samt hur säkerhetsarbetet bör

organiseras. Vad utskottet nu har anfört

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Trafikutskottet delar försvarsutskottets

uppfattning att informationstekniken har

genomgripande effekter på samhällets

säkerhet och sårbarhet. Enligt

trafikutskottets uppfattning bör därför

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna vad försvarsutskottet i sitt

yttrande anfört om organisationen av ett

mer samlande och samordnande ansvar för

IT-säkerhetsfrågorna och om att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med en utvecklad strategi på området.

Internationell samverkan

Utrikesutskottet framhåller i sitt

yttrande att det ligger i Sveriges

intresse att de internationella

kommunikationerna och

informationsutbytet världen över

underlättas. Utvecklingen på

telekommunikationsområdet och IT-området

i övrigt måste ske i harmoni med

omvärlden och ett omfattande samarbete

inom bl.a. EU är därför nödvändigt.

Utrikesutskottet påpekar även den roll

som modern informationsteknik spelat för

utvecklingen mot demokrati i vår omvärld

och anför följande:

Teknikutvecklingen, främst vad avser

datakommunikation och

satellittelevision, har verksamt

bidragit till att tidigare slutna

samhällen öppnats också på andra håll i

världen och den har därmed förbättrat

förutsättningarna för en utveckling i

riktning mot demokrati. De beskrivna

förhållandena gör det angeläget för

Sverige, med vårt traditionellt starka

engagemang till stöd för de mänskliga

rättigheterna, att i olika

internationella fora söka främja

utvecklingen av kommunikation och

informationsutbyte baserad på ny teknik.

Utrikesutskottet framhåller vidare att i

en ökad internationell konkurrens blir

effektiv informationshantering av allt

större betydelse för ekonomisk tillväxt

och för den allmänna utvecklingen av

levnadsstandarden. Mot denna bakgrund

anser utskottet det naturligt att IT-

frågorna beaktas inom ramen för det

utvecklingsbistånd Sverige lämnar.

Trafikutskottet delar

utrikesutskottets uppfattning och anser

att Sverige har ett starkt nationellt

intresse av att de internationella

kommunikationssystemen utvecklas för att

underlätta utbytet av idéer, varor och

tjänster. Med hänsyn till IT-arbetets

betydelse för tillväxt och utveckling är

det vidare naturligt att IT-frågorna

uppmärksammas när det gäller

utformningen av det svenska

utvecklingsbiståndet. Med denna

utgångspunkt får också förutsättas, som

framhålls i motion T56 (v) yrkande 2,

att den ojämna tillgången på IT

uppmärksammas. Det är därvid också

angeläget att Sverige i olika

internationella fora verkar för att

allmänt främja utvecklingen av

kommunikation och informationsutbyte

baserad på ny teknik. Med det anförda

anser utskottet att motion T56 (v) inte

påkallar någon åtgärd från riksdagens

sida varför den avstyrks i denna del.

3.5 Näringspolitiken

3.5.1 Regeringens redovisning

I propositionen framhålls att om Sverige

skall kunna försvara en framskjuten

position som en kunskapsbaserad

industrination måste IT-innehållet i

svenska produkter och tjänster öka och

IT introduceras snabbt i alla typer av

företag. Näringspolitiken skall därför

medverka till att främja näringslivets

och särskilt de små och medelstora

företagens användning av IT samt främja

utvecklingen av en svensk programvaru-

och informationsindustri. Enligt

propositionen är vidare

teknikutvecklingen och marknadens

aktörer de främsta drivkrafterna för

näringslivets och programvaruindustrins

utveckling. Statens uppgifter avser

framför allt utbildning, forskning och

utveckling samt offentlig upphandling.

Regeringen anger att privat och

offentlig sektor mot denna bakgrund

måste samverka för att utveckla nya

användningsområden och tillämpningar av

IT. Sverige bör ligga i framkant i

utvecklingen av elektronisk handel. I

propositionen betonas vidare att

pågående internationella förhandlingar

på det handelspolitiska området har stor

betydelse för den svenska IT-industrins

utveckling.

3.5.2 Motionsförslag

Med informationsteknikens hjälp kommer

helt nya uppgifter att kunna fullgöras,

framhålls i motion T51 (m) yrkande 1

(delvis). Tvärtemot vanliga

föreställningar om informationsteknikens

effekter på möjligheterna till att

generera sysselsättning visar

erfarenheten, menar motionärerna, att

nya arbetstillfällen skapas när

användningen av den nya tekniken

expanderar. Enbart i Förenta staterna

har hundratusentals nya arbetstillfällen

tillkommit som en direkt följd av det

informationstekniska genombrottet.

I motion T57 (c) yrkandena 4 och 7 sägs

att även om Sverige hävdar sig väl i det

internationella sammanhanget på vissa

delar av IT-området finns det anledning

att understryka vikten av att det skapas

förbättrade villkor generellt sett för

den svenska företagsamheten. Sveriges

möjligheter att hävda sig på nya

tillväxtområden behöver förbättras,

menar motionärerna och pekar bl.a. på

förändrade skattevillkor och

avskrivningsregler som delar i en sådan

politik.

Regeringen redovisar i propositionen

alltför få förslag om vad den vill göra

för att allmänt främja IT i svenska

företag, anförs det i motion T58 (fp)

yrkande 3. Utvecklingen på IT-området är

av avgörande betydelse för förmågan att

skapa nya arbetstillfällen. Det finns

många nystartade företag inom

programvaru- och

kommunikationsindustrin. Det är särskilt

viktigt, understryker motionärerna, att

förändra avskrivningsmöjligheterna för

strategiska IT-investeringar eller

värderingen av det intellektuella

kapitalet i de nya företagen. Vidare

sägs att för många små och medelstora

företag är en utvecklad förmåga att ta

till vara möjligheterna med IT en

nödvändighet. Deras förmåga att hantera

den nya tekniken kommer att vara

avgörande för deras förutsättningar att

växa i framtiden. Motionärerna pekar

bl.a. på att utvecklingen av globala och

lokala marknadsplatser på de digitala

näten ännu bara har påbörjats.

I motion T52 (kds) yrkande 13 hävdas att

Sverige saknar små högteknologiföretag.

IT och verksamheter som förutsätter IT

skapar tusentals nya arbeten i Sverige

varje månad, påpekas det i motionen.

Denna ökning utgör en betydande och

sannolikt dominerande del av den

industriella sysselsättningstillväxten i

landet. Samtidigt understryker

motionärerna att staten inte har någon

speciell näringspolitik för IT-området.

Grunden måste vara en allmänt sund och

företagsvänlig näringspolitik. Staten

skall endast lägga fast spelreglerna för

aktörerna inom området. Det är dock mer

än nödvändigt att snabbt i Sverige

utveckla ett brett småföretagande inom

IT-området.

För programvaruföretagen gäller att de

fasta kostnaderna är dominerande,

påpekas det i motion T59 (mp) yrkande 2.

Motionärerna förutser att en effekt av

detta förhållande blir att

programvaruföretagen söker hitta en

nisch där de mer eller mindre kan skapa

sig en monopolställning eller en

oligopolställning. Eftersom

programkomponenter kan återanvändas

gynnas stora företag. Microsoft anförs

som ett exempel på ett företag som tack

vare sådana marknadsförutsättningar har

växt till ett gigantiskt företag.

Sverige är ett land med betydande

programvarutillverkning. Motionärernas

uppfattning är därför att regeringen bör

ges i uppdrag att utreda problemen med

strukturer på programvarumarknaden som

skapar monopol och oligopol.

3.5.3 Trafikutskottets ställningstagande

Näringsutskottet anför i sitt yttrande

att man delar regeringens uppfattning

att ett antal strategiska faktorer

verkar på ett gynnsamt sätt för en

fortsatt tillväxt av IT-industrin i

Sverige. Näringsutskottet anför vidare

följande:

Nya arbetstillfällen kommer att kunna

skapas i Sverige både i IT-branschen som

sådan och i näringslivet till följd av

en bred tillämpning av IT-baserade

produktionsprocesser. I så måtto kan

inte utskottet se att det som anförs i

motion 1995/96:T51 (m) i denna del

väsentligt avviker från regeringens

synsätt.

Den offentliga sektorn tilldelas en

strategisk roll som katalysator för

utveckling av programvara genom

offentliga och öppna upphandlingar av

väldefinierade programprodukter utifrån

användarbehov. Den offentliga

förvaltningen skall också främja

utvecklingen av programvaru- och

informationsindustrin genom att lägga ut

mer av sin programvarutillverkning

utanför den egna verksamheten.

Näringsutskottet vill understryka att om

denna strategi skall lyckas måste

uppmärksamhet riktas mot statsmakternas

styrning av de ADB-tunga verksamheterna

inom den offentliga sektorn för att

förstärka incitamenten att lägga ut

utvecklingsinsatser till t.ex. små och

medelstora företag. Utskottet vill också

peka på betydelsen av en konkurrens på

lika villkor både vad gäller upphandling

och prissättning, så att en spridd och

effektiv programvaruindustri enligt

regeringens intentioner kan byggas upp i

landet. Näringsutskottet ser det som

angeläget att en noggrann uppföljning

sker i dessa hänseenden både från

regeringens och från de

konkurrensvårdande myndigheternas sida.

I motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som

nämnts, vikten av en förändring av

avskrivningsreglerna för strategiska IT-

investeringar eller värderingen av det

intellektuella kapitalet i de nya

företagen. Som framgått av den

föregående redogörelsen har regeringen

för avsikt att uppdra till NUTEK och

ALMI att utreda den sistnämnda frågan.

Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59

(mp) angående risken för oligopol- och

monopolbildningar i den svenska

programvaruindustrin anser utskottet att

detta bör övervakas av de

konkurrensvårdande myndigheterna enligt

vad utskottet nyss anfört.

De krav som framförs i motionerna

1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på

förbättrade ramvillkor för företagandet

i allmänhet och en sund företagsvänlig

näringspolitik finner utskottet inte

lämpligt att behandla just i detta

sammanhang. I denna del hänvisas till

utskottets yttrande hösten 1995 till

finansutskottet (1995/96:NU3y) med

anledning av proposition 1995/96:

25 om en politik för arbete, trygghet

och utveckling.

Med det anförda avstyrker

näringsutskottet motionerna 1995/96:T51

(m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp),

1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i

berörda delar.

Trafikutskottet har ingen annan

uppfattning än näringsutskottet och

avstyrker sålunda motionerna T51 (m)

yrkande 1 (delvis), T52 (kds) yrkande

13, T57 (c) yrkandena 4 och 7, T58 (fp)

yrkande 3 och T59 (mp) yrkande 2.

3.6 Kulturpolitiken

3.6.1 Regeringens redovisning

Regeringen anger i propositionen att med

IT förändras förutsättningarna för att

förverkliga de kulturpolitiska målen. En

samlad strategi för användning av IT vid

myndigheter och institutioner inom

kulturområdet skall därför utformas.

Vidare informeras om att en utredning

pågår som syftar till att skapa ett

svenskt kulturnät. IT anges också öppna

helt nya perspektiv för museernas och

arkivens möjligheter. Museerna och

arkivmyndigheterna bör därför enligt

regeringen ta aktiv del i utvecklingen

av multimedier, digitaliseringssystem

och telekommunikation. Av propositionen

framgår vidare att regeringen avser att

utforma riktlinjer som underlättar

beslut om snabbt införande av digitala

TV-sändningar i marknätet, om åtgärder

för att stärka och förtydliga public

service-verksamheten och om insatser för

att säkra framtida svensk TV-produktion

med kultur och kvalitet.

3.6.2 Motionsförslag

Svenska språket och IT tas upp i motion

T56 (v) yrkande 9. Motionärerna anser

att det behövs en handlingsplan för det

svenska språket i informationssamhället.

På samma sätt som det är en statlig

angelägenhet att värna svensk film och

svensk litteratur, bör även

datorprodukter på svenska eller för det

svenska språket uppmärksammas.

I två motioner tas frågor om

folkbildningen och bildningsförbundens

roll upp.

I motion T56 (v) yrkande 13 framhålls

att - om IT-teknikens inriktning mot

ökad delaktighet och reella

yttrandemöjlighter skall bli verklighet

-måste folkbildningen med sin breda

verksamhet spela en aktiv och förnyande

roll.

Enligt motion T57 (c) yrkande 6 borde

regeringens ambition att åstadkomma en

bred folkbildningsverksamhet på dator-

och IT-områdena varit större.

Motionärerna anser det inte tillräckligt

att endast föreslå att vissa av

Folkbildningsrådets medel skall avsättas

för ändamålet. Större insatser i form av

bl.a. samordning och prioritering kommer

att behövas på dessa områden.

Motionärerna bakom motion T56 (v)

yrkande 11 vill starkare än regeringen

betona bibliotekens roll. Biblioteken

skulle kunna arbeta med olika

pilotprojekt, t.ex. med

kulturinstitutioner och på barnkulturens

område.

Enligt motion T52 (kds) yrkande 14 bör

den statligt ägda och förvaltade

kulturskatten betraktas som offentlig

handling och därmed göras tillgänglig

för allmänheten utan kostnad, i de fall

det inte skulle strida mot

upphovsrättsliga regler och avtal.

Statens kulturråd bör enligt motion T56

(v) yrkande 12 ges ett samlat ansvar för

IT-satsningen inom kulturområdet och för

fortlöpande information om IT-

utvecklingen. Särskilda medel bör

tillföras kulturrådet för ändamålet.

I motion T59 (mp) yrkande 3 framhålls

att det bör understrykas att ny

teknologi bör komma museer och andra

kulturinstitutioner till del i sådan

omfattning att regeringens ambitioner

kan tillgodoses. Motionärerna anser att

det har saknats en helhetssyn då IT

introducerades inom den statliga

kulturvården.

I samma motion (yrkande 4) hemställs

vidare att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad som

anförts i motionen om public service-

företagen och den nya tekniken. I

motionen anförs att de besparingar

beträffande public service-företagen som

riksdagen beslutade om våren 1995

beräknas kunna medföra ett positivt

resultat om 400 miljoner kronor på

rundradio-kontot. Dessa medel borde i

enlighet med en överenskommelse mellan

Socialdemokraterna och Miljöpartiet i

maj 1995 användas till att hjälpa public

service-företagen att utnyttja den nya

digitala sändningstekniken.

Frågan om ett införande av digitala TV-

sändningar i marknätet behandlas i två

motioner.

I motion T51 (m) yrkande 13 föreslås

att riksdagen avslår regeringens förslag

om en utbyggnad av ett digitalt marknät

för television till förmån för digitala

sändningar med utnyttjande av andra

distributionskanaler. I motionen anförs

bl.a. att det finns starka principiella

skäl som talar mot den lösning

regeringen förordar. Bara det faktum att

staten ger sig själv makten att styra

vver distributionsmöjligheter som i

praktiken är tekniskt obegränsade

strider enligt motionen mot

grundläggande principer för

informationsspridning och

opinionsbildning. Kommunikationsnäten

bör enligt motionen utvecklas på

marknadens villkor. Regeringens planer

på ett eget marknät för den digitala

televisionen undanröjer möjligheten för

Sveriges Radio och Sveriges Television

att främja en IT-utveckling utöver de

egna företagens direkta intressen.

I motion T52 (kds) yrkande 15 anförs

att den av regeringen aviserade

utbyggnaden av ett marknät för digital

TV inte bör komma till stånd, bl.a.

därför att tekniken enligt motionen är

föråldrad och dyr samt inte ger

garantier för tillfredsställande

bildkvalitet.

3.6.3 Trafikutskottets ställningstagande

Regeringens handlingsprogram inom

kulturområdet har behandlats av

kulturutskottet och - vad gäller

digitaliseringen av radio och TV - även

av konstitutionsutskottet.

Beträffande motion T56 (v) yrkande 9 om

svenska språket och IT har

kulturutskottet inget att erinra mot

regeringens förslag att ett av målen för

den nationella IT-strategin skall vara

att bevara och utveckla det svenska

språket och kulturen i en allt mer

gränslös värld. Mot denna bakgrund anser

kulturutskottet att motionen i här

aktuell del inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

När det gäller vuxenutbildning,

arbetsmarknadsutbildning och

folkbildning delar kulturutskottet i

sitt yttrande regeringens uppfattning

att folkbildning om IT och om frågor som

rör informations- och kunskapssamhället

bör prioriteras under de närmaste åren

och att särskilda medel bör avsättas för

ändamålet. Kvinnors behov och intressen

bör därvid ägnas särskild uppmärksamhet.

Kulturutskottet anser vidare att

kommande förslag om medelsberäkning för

insatser inom folkbildningen på IT-

området inte bör föregripas. Mot

bakgrund av det anförda anser

kulturutskottet att motionerna T56 (v)

yrkande 13 och T57 (c) yrkande 6 bör

avstyrkas. Syftet med motionerna bedöms

dock bli till väsentlig del

tillgodosett.

Beträffande motion T56 (v) yrkande 11 om

bibliotekens roll i kunskapssamhället

framhåller kulturutskottet att det

svenska biblioteksväsendet har varit en

föregångare internationellt när det

gäller att utnyttja ny teknik för att

förnya och utveckla

biblioteksverksamheten. I yttrandet

erinras om att enligt propositionen

krävs insatser som underlättar

tillgången till information och som ger

breda grupper av människor möjlighet att

använda IT. I detta arbete kommer

folkbiblioteken att spela en viktig

roll. Kulturutskottet betonar vidare

vikten av att skolbiblioteken och

folkbiblioteken samarbetar för att ge

elever, lärare och andra kommuninvånare

tillgång till dessa tjänster.

Kulturutskottet anser att regeringens

arbete med bibliotekens roll i IT-

utvecklingen och förberedandet av en

bibliotekslag inte bör föregripas varför

motionsyrkandet inte bör föranleda någon

åtgärd av riksdagen.

I kulturutskottets yttrande lämnas

vidare en redogörelse för det arbete som

pågår med att utforma en samlad strategi

för kulturinstitutionernas IT-

användning. Av redogörelsen framgår

bl.a. att användarvänligheten har en

central plats i den IT-strategi som

regeringen förbereder. Motion T52 (kds)

i här aktuell del föreslås mot denna

bakgrund inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Av kulturutskottets yttrande framgår

även att frågan om kulturrådets ansvar

för IT-satsningarna på kulturområdet

bereds i regeringskansliet. Mot denna

bakgrund framhålls att inte heller

motion T56 (v) yrkande 12 bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till pågående insatser

anser kulturutskottet att det också

saknas anledning för riksdagen att vidta

några åtgärder med anledning av motion

T59 (mp) yrkande 3 om hur ny teknologi

skall komma museer och andra

kulturinstitutioner till del.

Trafikutskottet delar kulturutskottets

uppfattning och avstyrker följaktligen

motionerna T52 (kds) yrkande 14, T56

(v) yrkandena 9 och 11-13, T57 (c)

yrkande 6 och T59 (mp) yrkande 3.

Utskottet bedömer att syftet med flera

motionsyrkanden torde komma att

tillgodoses. Det gäller bl.a.

motionsförlagen om hur

bildningsförbunden skall bidra till en

nationell utbildningsinsats inom IT-

området.

Digitalisering av TV och radio har

behandlats av konstitutionsutskottet och

kulturutskottet.

Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande

om det betänkande, Från massmedia till

multimedia (SOU 1996:25), som nyligen

lades fram av en särskild utredare. I

betänkandet föreslås att digitala TV-

sändningar i marknät skall byggas ut i

Sverige. Utredningen remissbehandlas för

närvarande. Vidare redovisas att

regeringen har beslutat tillsätta en

arbetsgrupp som skall belysa en rad

frågor om bl.a. det digitala marknätets

utbyggnad. I sammanhanget nämns även att

frågor om digitalisering av radio- och

TV-sändningar kommer att behandlas i

kulturutskottets betänkande

1995/96:KrU12 En radio och TV i

allmänhetens tjänst 1997-2001. Mot bl.a.

denna bakgrund anser kulturutskottet att

det saknas anledning för riksdagen att

nu göra något uttalande i den här

behandlade frågan och avstyrker

motionerna T51 (m) och T52 (kds) i nu

behandlad del. Då det fortsatta

utrednings- och beredningsarbetet - som

också innefattar finansieringsfrågan -

inte heller bör föregripas anser

kulturutskottet att det saknas anledning

för riksdagen att vidta några åtgärder

med anledning av motion T59 (mp) yrkande

4.

Konstitutionsutskottet erinrar i sitt

yttrande om att propositionen inte

innehåller något formellt förslag om

utbyggnad av ett marknät för digital TV

utan endast redovisar ett

utredningsförslag som är föremål för

remissbehandling. Det finns därför

enligt konstitutionsutskottet ingen

anledning att nu uttala sig i det

ifrågavarande ärendet. Med hänvisning

till detta föreslås att motionerna T51

(m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15

avstyrks.

Trafikutskottet ansluter sig till

konstitutionsutskottets och

kulturutskottets uppfattning att det

saknas anledning för riksdagen att nu

göra något uttalande om digitaliseringen

av TV och radio. Trafikutskottet

avstyrker därför motionerna T51 (m)

yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15.

Trafikutskottet anser också i likhet med

kulturutskottet att motion T59 (mp)

yrkande 4 bör avslås av riksdagen.

3.7 Den offentliga förvaltningens IT-

användning

3.7.1 Regeringens redovisning

Regeringen anger i propositionen

övergripande mål för den offentliga

förvaltningens IT-användning. Vidare

redovisas ett åtgärdsprogram i syfte att

åstadkomma en förnyelse av offentlig

förvaltning med stöd av IT. Av

målbeskrivningen framgår bl.a. följande.

Offentlig förvaltning bör vara ett

föredöme som IT-användare. Den

offentliga förvaltningen skall utnyttja

IT för att effektivisera verksamheterna

och ge god service till företag och

medborgare. Den offentliga

förvaltningens IT-användning bör bidra

till en öppen och säker elektronisk

infrastruktur för samhällets

informations- och kunskapsförsörjning.

IT skall användas till att utveckla

kontakterna med och samspelet mellan

allmänhet, företag och offentlig

förvaltning. IT:s möjligheter att främja

allmänhetens insyn i förvaltningen skall

tillvaratas. Alla offentliga organ bör

kunna ta emot och besvara elektronisk

post och ha möjligheter att söka i

informationsdatabaser, varigenom

elektronisk ärendehantering främjas. De

informationsresurser som finns i den

offentliga förvaltningen skall utnyttjas

bättre. Enhetliga principer för

prissättning av offentlig information

skall utformas. Elektronisk offentlig

upphandling skall införas i hela den

offentliga förvaltningen. Elektroniska

kommunikationsmöjligheter med organ i EU

skall vidare göra det europeiska

förvaltningssamarbetet effektivare.

3.7.2 Motionsförslag

I motion T50 (m) framhålls att statliga

verk och myndigheter bör stimuleras till

ökad användning av telefonmöten och

videokonferenser i sin verksamhet.

Enligt motionären kallas ofta till

centrala möten av slentrian och

tradition när telefonmöte och

videokonferens hade varit till fyllest.

Det gäller enligt motionären att skapa

rutin och erfarenhet av ett annorlunda

arbetssätt som i stor omfattning kan

spara resekostnader och arbetstid.

I motion T51 (m) yrkande 11 framhålls

att inom EU har den IT-baserade

offentliga upphandlingen kommit mycket

långt. I EU-kommissionens databas, TED

(Tenders Electronic Daily), återfinns

alla offentliga upphandlingar som har

ett värde över 1,6 miljoner kronor. Det

inkommer ca 400 nya upphandlingar per

dag. Den årliga omsättningen uppgår till

5 500 miljarder kronor. Den svenska

andelen är 280 miljarder kronor. För

svensk del skulle det vara möjligt att

inrätta en informationstjänst som täcker

samtliga offentliga upphandlingar som

görs av stat, kommuner och landsting,

dvs. även de som har ett lägre värde än

1,6 miljoner kronor. En sådan

informationstjänst skulle gynna

konkurrensen, användningen av IT och

leda till betydande effektiviseringar

inom den offentliga sektorn.

Motionärerna anser att ett initiativ för

att pröva upprättandet av en sådan

databas snarast bör tas.

I motion T52 (kds) yrkande 5 anförs att

den offentliga sektorn bör göra all

upphandling elektronisk. Därmed sparas

pengar, nya flexibla arbeten kan skapas

och mindre företag ges bättre

möjligheter att komma in på marknaden.

Motionärerna understryker att all

upphandling måste ske på sådant sätt att

även små företag har goda möjligheter

att ta del av förfrågningar och lägga

anbud.

Vidare anförs i motionen (yrkande 17)

att papperslös ärendehantering bör bli

normen inom förvaltningen. Myndigheterna

lever emellertid i dag i ett regellöst

tillstånd, vilket på ett oacceptabelt

sätt hotar både offentlighet och

rättssäkerhet. Temporära riktlinjer bör

därför införas i avvaktan på permanenta

regler för elektronisk

dokumenthantering.

I samma motion (yrkande 18) framhålls

att myndigheter bör agera som lärare och

handledare i stället för att bara lämna

ut uppgifter. Därmed kan myndigheterna

stimulera intresset för en ökad IT-

användning i samhället.

3.7.3 Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet delar regeringens

uppfattning att den offentliga

förvaltningen bör vara ett föredöme som

IT-användare. Det statsfinansiella läget

och målet för den offentliga sektorn att

förbättra servicen till företag och

medborgare är viktiga drivkrafter för en

ökad IT-användning.

Motionsyrkandena om statlig upphandling

har behandlats av finansutskottet som i

sitt yttrande redogjort för regelverket

på upphandlingsområdet. Av yttrandet

framgår att förslaget till en utvidgad

databas ställer krav på ändring av lagen

om offentlig upphandling (LOU). Som

finansutskottet ser det finns det

emellertid inte några skäl att ställa

omfattande krav på

upphandlingsförfarandet för projekt som

understiger EU:s tröskelvärde.

Möjligheten att genomföra förenklad

eller direkt upphandling bör enligt

utskottet även fortsättningsvis gälla

för sådana projekt. Finansutskottet

delar mot denna bakgrund inte

motionärernas uppfattning att samtliga

upphandlingar skall ingå i den databas

som enligt propositionen bör upprättas

av NUTEK.

Trafikutskottet konstaterar att enligt

propositionen skall elektronisk

offentlig upphandling införas i hela den

offentliga sektorn. Målet är att 95 % av

upphandlingsvolymen för frekventa varor

och tjänster och 50 % av

upphandlingsvolymen för övriga generella

varor och tjänster upphandlas och

beställs elektroniskt inom tre år.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att genom utveckling av s.k. elektronisk

handel och elektroniska marknadsplatser

kan väsentliga effektivitets- och

produktivitetsvinster göras. Regeringens

handlingsprogram på detta insatsområde

har därför stor betydelse.

Som finansutskottet klargjort i sitt

yttrande föreligger det dock inte några

skäl att ställa omfattande krav på

upphandlingsförfarandet genom att

inrätta en särskild informationstjänst

för projekt som understiger EU:s

tröskelvärden. Trafikutskottet avstyrker

därför motionerna T51 (m) yrkande 11

och T52 (kds) yrkande 5.

Beträffande övriga motionsförslag om den

offentliga förvaltningens IT-användning

har konstitutionsutskottet i sitt

yttrande behandlat motion T50 (m) som

anser att statliga verk och myndigheter

bör stimuleras till ökad användning av

telefonmöten och videokonferenser i sin

verksamhet. Konstitutionsutskottet

avstyrker yrkandet med hänvisning till

att det bör vara statliga myndigheters

ensak att bestämma om formerna för sina

sammanträden.

Trafikutskottet anser, i likhet med

konstitutionsutskottet, att i statliga

myndigheters resultatansvar ingår att

självständigt bestämma om formerna för

sina sammanträden. Trafikutskottet

instämmer samtidigt i motionärens

uppfattning att genom att ta i anspråk

modern informationsteknik skapas

möjligheter att uppnå väsentliga

besparingar. Geografiskt spridda

myndigheter kan exempelvis lättare

hållas samman med IT. Kontakter med

andra offentliga organ eller olika

intressenter kan likaså underlättas och

effektiviseras genom att modern

informationsteknik utnyttjas.

Enligt vad trafikutskottet erfarit

arbetar Telia AB, teleoperatörer och

olika offentliga organ med att främja en

ökad användning av modern IT i syfte att

ersätta resor med exempelvis videomöten.

I sammanhanget kan nämnas att såväl

riksdagen som regeringskansliet

utnyttjar videomötesteknik för att bl.a.

främja en effektivare kontaktverksamhet

och för att spara reskostnader.

Utskottet förutsätter att myndigheter

som ett led i att effektivisera i sin

verksamhet aktivt söker utnyttja modern

informationsteknik. Med det anförda

torde önskemålet i motion T50 (m) bli

tillgodosett. Det påkallar därför ingen

åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen.

Beträffande motion T52 (kds) yrkande 17

som anser att papperslös ärendehantering

bör bli normen inom förvaltningen, har

konstitutionsutskottet i sitt yttrande

hänvisat till IT-utredningens nyligen

avlämnade betänkande Elektronisk

dokumenthantering (SOU 1996:40).

Konstitutionsutskottet har mot denna

bakgrund bedömt att yrkandet bör komma

att tillgodoses. Det påkallar därför

ingen åtgärd från riksdagens sida.

Trafikutskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning och

avstyrker det aktuella motionsyrkandet.

Trafikutskottet delar den uppfattning

som kommer till uttryck i motion T52

(kds) yrkande 18 att myndigheter bör

agera som lärare och handledare i

stället för att bara lämna ut uppgifter.

Utvecklingen på IT-området innebär också

att myndigheter och företag inte endast

presenterar obearbetade uppgifter utan i

ökad utsträckning, i syfte att uppnå en

ökad kundanpassning och servicenivå,

söker ta fram informationssystem som gör

det möjligt för intressenter att själv

välja specialanpassade uppgifter.

Trafikutskottet anser att motionen i nu

behandlad del inte påkallar något åtgärd

från riksdagen sida och avstyrker

följaktligen yrkandet.

3.8 Hälso- och sjukvård

3.8.1 Regeringens redovisning

Regeringen anför i propositionen att

förutsättningarna för att utforma ett

särskilt IT-program för att stödja det

pågående förändrings- och

förnyelsearbetet inom hälso- och

sjukvården skall prövas. Programmet

skall vara ett led i

kompetensutvecklingen av hälso- och

sjukvårdens personal. Enligt

propositionen ger IT stora möjligheter

att stärka förändrings- och

förnyelsearbetet inom hälso- och

sjukvården. Spri, som är hälso- och

sjukvårdens utvecklingsinstitut, bör

enligt propositionen utveckla och

samordna insatserna samt lämna förslag

till finansiering.

För programmets genomförande krävs

enligt propositionen en resursram på ca

100 miljoner kronor under en

treårsperiod. Regeringen framhåller att

programmet kommer att genomföras endast

om det blir möjligt att få fram medel

genom en omprioritering av de medel som

anslås för övriga IT-satsningar eller om

en finansiering kan ske med medel

utanför statsbudgeten. Regeringen avser

att uppdra till Spri att lämna förslag

till finansiering genom medel från olika

utvecklingsprojekt inom hälso- och

sjukvården, forskningsfinansierade organ

m.m. samt från EU. På sikt bör IT-

satsningarna inom hälso- och sjukvården

kunna finansieras genom de

produktivitetsvinster som satsningarna

förutsätts ge.

3.8.2 Motionsförslag

I motion T52 (kds) yrkande 20 betecknas

det som självklart att IT skall användas

inom hälso- och sjukvården för att spara

pengar som kan användas till bättre vård

och omsorg och för att ge utrymme för

personlig utveckling bland personalen.

IT-satsningarna inom detta område skall

därför enligt motionen bekostas av

respektive huvudman eftersom de i ett

längre perspektiv sparar pengar. Staten

kan stödja forskning och utveckling av

IT. Enligt motionärerna behövs dock inte

statliga medel för att utbilda hälso-

och sjukvårdspersonalen i användningen

av IT. Det åligger arbetsgivaren att se

till att personalen kontinuerligt får

vidareutbildning, allra helst vad gäller

ny utrustning och arbetsmetodik.

3.8.3 Trafikutskottets ställningstagande

Socialutskottet har i sitt yttrande

framhållit att man instämmer med vad som

anförs i propositionen och i motion T52

(kds) om betydelsen av att utnyttja

informationstekniken för att stödja det

pågående förändrings- och

förnyelsearbetet inom hälso- och

sjukvården. Användningen av IT kan

förbättra kvaliteten och effektiviteten

inom hälso- och sjukvården. På sikt bör

IT-satsningarna kunna finansieras genom

de produktivitetsvinster som

satsningarna förutsätts ge.

Socialutskottet har mot denna bakgrund

ingen erinran mot det IT-program som

anges i propositionen inom hälso- och

sjukvården varför yrkande 20 i motion

T52 (kds) bör avstyrkas.

Trafikutskottet delar socialutskottets

uppfattning och avstyrker motion T52

(kds) i nu behandlad del.

3.9 Miljöpolitiken

3.9.1 Regeringens redovisning

Regeringen framhåller att den nya

miljöpolitiken bygger på

decentralisering och sektorsansvar, dvs.

att omsorgen om miljön skall genomsyra

hela samhället. Ansvaret för att

genomföra de miljöpolitiska målen skall

föras ut och integreras i de

verksamheter och samhällssektorer där

miljöproblemen uppstår. I propositionen

klargörs att en väl fungerande

informationsförsörjning och avancerad IT

är en av grundförutsättningarna för att

genomföra denna politik.

3.9.2 Motionsförslag

I motion T56 (v) yrkande 17 påtalas

svårigheten för konsumenterna att välja

miljömedvetet som en följd av det stora

informationsflöde som finns på

marknaden. Motionärerna föreslår därför

att Naturvårdsverket ges i uppdrag att

kvalitetsdeklarera miljödata och ge

förslag om hur miljöinformation snabbt

skall kunna nå ut till marknadens

aktörer.

3.9.3 Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet delar regeringens

uppfattning att IT är ett viktigt stöd

för miljöarbetet. För att nå

miljöpolitikens mål om en långsiktigt

hållbar utveckling krävs att alla tar

ett ökat ansvar för miljön. Ett sådant

ansvar förutsätter ett växande

miljöengagemang och välinformerade

konsumenter. Den fråga som väckts i

motionen om kvalitetsdeklaration och

spridning av miljödata är därför av stor

betydelse.

Av propositionen framgår att regeringen

kommer att ge Naturvårdsverket i uppdrag

att i samverkan med Kommunförbundet

utarbeta ett förslag till utformning av

en kvalitetsdeklaration av miljödata och

miljödatabaser. Syftet med en sådan

kvalitetsdeklaration är enligt

regeringen att säkerställa att data är

insamlade, bearbetade och presenterade

enligt fastställda rutiner för att

undvika att undermålig information

sprids och används eller att

informationen förvanskas eller används

på ett missvisande sätt.

Mot bakgrund av det anförda anser

trafikutskottet att önskemålen i motion

T56 (v) yrkande 17 är tillgodosedda.

Någon åtgärd från riksdagens sida är

inte erforderlig. Yrkandet avstyrks

därför.

3.10 Transportområdet

3.10.1 Regeringens redovisning

Enligt regeringen kan en ökad användning

av IT i transportsektorn på sikt

påtagligt komma att underlätta

genomförandet av de trafikpolitiska mål

som riksdagen lagt fast, bidra till en

effektivare användning av

infrastrukturen och övriga

transportresurser samt höja kvaliteten

på de tjänster som erbjuds trafikanterna

och näringslivet. Sverige anges ha goda

förutsättningar att behålla en

framskjuten position när det gäller

utvecklingen och användningen av

transportinformatik.

Regeringen framhåller vidare att en

nationell digital vägdatabas bör

upprättas. Databasen bör betraktas som

en av samhällets grunddatabaser och vara

etablerad senast år 1999. Vägverket

skall vara huvudman. Vägverket kommer

att få i uppdrag att i samverkan med

Lantmäteriverket, Svenska

Kommunförbundet och företrädare för

skogsnäringen påbörja uppbyggnaden av en

nationell digital vägdatabas. Databasen

skall finansieras inom ramen för

Vägverkets ordinarie anslag.

Regeringen bedömer att vägtrafikledning

kommer att bli en allt viktigare

funktion i det framtida

vägtrafiksystemet och bilda basen för

många IT-tillämpningar. För att främja

utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet

anges att organisationen av

vägtrafikledningen bör ges en fastare

form och att samverkansformer och

ansvarsförhållanden mellan olika berörda

myndigheter och organisationer bör

preciseras.

3.10.2 Motionsförslag

I motion T56 (v) yrkande 14 anges att

forskningen har visat att det finns

möjligheter att minska belastningen på

vägnätet framför allt i rusningstid med

hjälp av IT. Om endast 10-20 % av

trafikanterna i rusningstid ges

möjlighet och väljer att arbeta hemma en

till två dagar i veckan med hjälp av IT

så försvinner trängselproblemen i

vägnätet. Regeringen bör därför radikalt

påskynda arbetet med forskningen kring

sambandet mellan IT och resandet. Enligt

motionärerna bör riksdagen uttala att

inga beslut skall tas om statliga

investeringar i nya vägar innan en

seriös analys har gjorts av IT:s

inverkan på behovet av nya vägar.

Motionärerna behandlar vidare frågan om

en nationell digital vägdatabas (yrkande

15). Enligt motionen är det viktigt att

databasen inte inskränks till att bara

behandla vägar utan att den också

inrymmer information om järnväg,

sjöfart, flyg, andra kollektiva

färdmedel, cykelbanor etc. Det bör med

andra ord vara en kommunikationsdatabas

- inte minst för att underlätta för de

allt mer miljömedvetna företagen och

konsumenterna. Enligt motionärerna är

det mot denna bakgrund tveksamt om

Vägverket bör vara huvudman för denna

verksamhet. Statens institut för

kommunikationsanalys (SIKA) bedöms vara

ett lämpligare alternativ.

Huvudmannaskapsfrågan bör därför enligt

motionen beredas vidare.

3.10.3 Trafikutskottets

ställningstagande

Trafikutskottet ansluter sig till

regeringens uppfattning att en ökad

användning av IT i transportsektorn på

sikt påtagligt kan komma att underlätta

genomförandet av trafikpolitiken, bidra

till en effektivare användning av

infrastrukturen och övriga

transportresurser samt höja kvaliteten

på de tjänster som erbjuds trafikanterna

och näringslivet. Samtidigt gäller att

den nya tekniken kan medföra risker och

komplikationer exempelvis för den

personliga integriteten. Mot bakgrund av

den betydelse som informationstekniken

har för transportområdet ser

trafikutskottet därför positivt på de

forsknings- och utvecklingsinsatser som

pågår inom området transportinformatik

och den uppmärksamhet som

transportfrågan ägnas i regeringens

handlingsprogram för IT-användningen.

Trafikutskottet anser i likhet med

motion T56 (v) att sambandet mellan IT

och transportbehovet i samhället är av

stort intresse. Enligt vad utskottet

erfarit pågår såväl nationellt som

internationellt omfattande

forskningsinsatser i syfte att belysa

effekterna av IT-utvecklingen och hur

resmönstren kommer att påverkas och

förändras. Enligt en nyligen genomförd

litteraturgenomgång av

telekommunikationernas betydelse för

resandet visar de undersökningar som

hittills gjorts att IT ger ett minskat

resande. Totalt sett ökar dock resandet

och transporterna varje år

(Telekommunikationers implikationer på

resandet, KFB). En slutsats från

genomgången är vidare att forskningen

mer kommer att inrikta sig på

frågeställningar om på vilket sätt vårt

resmönster kommer att ändras i det

framtida samhället i stället för att

undersöka om vi kommer att resa mer

eller mindre i framtiden.

Utskottet vill vidare hänvisa till den

pågående parlamentariska utredningen som

har i uppdrag att utarbeta en nationell

plan för kommunikationerna i Sverige

(Kommunikationskommittén, K 1995:01).

Kommittén skall enligt sina direktiv

analysera effekterna av

informationsteknikens utveckling och

behoven av rörlighet och ställa dessa

effekter i relation till behoven av en

utbyggnad av trafikens infrastruktur

(dir. 1994:140). Kommittén skall

redovisa sitt slutbetänkande senast den

1 mars 1997 (dir. 1996:35).

Trafikutskottet kan därmed konstatera

att frågan om sambandet mellan IT och

transportbehovet är väl uppmärksammad.

Med det anförda torde önskemålen i

motion T56 (v) yrkande 14 till väsentlig

del bli tillgodosett. Den påkallar

därför ingen åtgärd från riksdagens sida

och avstyrks följaktligen.

Trafikutskottet vill erinra om att

frågan om att vidga den nationella

digitala vägdatabasen till en

kommunikationsdatabas, som tas upp i

motion T56 (v) yrkande 15, nyligen har

behandlats av Delegationen för

Transporttelematik (K1994:08). Enligt

delegationens delbetänkande Bättre

trafik med väginformatik (SOU 1966:17)

bör uppbyggnaden av en nationell digital

vägdatabas prioriteras. Delegationen

anger dock samtidigt att bl.a. den

starkare kopplingen mellan olika

trafikslag talar för att den långsiktiga

inriktningen bör vara att tillskapa en

nationell digital transportbas. Även för

planering av investerings- och

underhållsinsatser finns enligt

delegationen behov av tillgång till data

för olika trafikslag. I utredningen

påtalas vidare möjligheten att koppla

samman olika trafikslagsorienterade

datasystem. Enligt delegationen bör mot

denna bakgrund en fördjupad analys göras

för att ge underlag till ett beslut om

en nationell transportdatabas skall

byggs upp. Delegationens förslag är för

närvarande föremål för remissbehandling.

Utskottet vill vidare erinra om att

riksdagen nyligen har behandlat

Vägverkets sektorsansvar (prop.

1995/96:131, bet. TU18, rskr. 231).

Beslutet innebär att Vägverket har ett

samlat ansvar för bl.a.

vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet, tillgänglighet,

framkomlighet och effektivitet samt för

frågor som rör väginformatik, fordon,

kollektivtrafik, handikappanpassning,

yrkestrafik och tillämpad forsknings-,

utvecklings- och

demonstrationsverksamhet inom

vägtransportsystemet.

Trafikutskottet har mot denna bakgrund

inga erinringar mot att en nationell

digital vägdatabas etableras med

Vägverket som huvudman. Som framgår av

propositionen bedöms tillgång till

digitala väg- och trafikdata ha stor

betydelse för en lång rad verksamheter

såsom vägtrafikledning,

transportledning, lokalisering av fordon

och gods, ruttplanering, navigering och

vägvisning. Utskottet förutsätter att

frågan om att vidga databasen till att

vara en allmän kommunikationsdatabas

kommer att beredas närmare. Motion T56

(v) yrkande 15 påkallar mot denna

bakgrund ingen åtgärd från riksdagens

sida och avstyrks följaktligen.

3.11 Byggsektorn

I motionen T56 (v) yrkande 16 föreslås

att Boverket skall ges i uppdrag att

utreda frågor om IT:s betydelse för

byggsektorn. Yrkandet motiveras med att

det saknas en överblick av IT:s

möjligheter och begränsningar inom

byggsektorn. Motionärerna pekar bl.a. på

möjligheterna att dokumentera

byggbeståndet och rationalisera

byggandet samt att en dokumentation kan

underlätta återvinning och

miljöanpassning.

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande

att det är viktigt att IT kommer till

användning inom byggområdet av bl.a. de

skäl motionärerna anför. Av yttrandet

framgår att frågan om IT:s betydelse har

uppmärksammats av Boverket bl.a. genom

inrättandet av en särskild tjänst med

ansvar för sådana teknikfrågor. På olika

håll och i olika former används IT redan

i dag inom bo- och byggsektorn. Enligt

bostadsutskottet pågår en snabb och

dynamisk utveckling på området varför

uppbyggnaden av informationsstrukturerna

måste tillåtas ske stegvis och i

huvudsak i decentraliserade former. Det

är därför anför bostadsutskottet

tveksamt om ett större samlat grepp ger

ett sådant underlag för beslut om

framtida satsningar som motionärerna

eftersträvar. Bostadsutskottet

förutsätter att frågorna om IT-

användningen inom bo- och byggsektorn

kontinuerligt får nödvändig

uppmärksamhet förutom av regeringen och

Boverket också av de övriga aktörerna

inom denna sektor. Bostadsutskottet

föreslår mot denna bakgrund att

motionsyrkandet avstyrks.

Trafikutskottet delar bostadsutskottets

uppfattning och avstyrker motion T56 (v)

yrkande 16.

3.12 Konsumentupplysning

I motion T58 (fp) yrkande 5 framhålls

vikten av att allt fler medborgare genom

konsumentupplysning görs medvetna om de

möjligheter som IT erbjuder. Sådan

upplysning kan omfatta råd om villkoren

för verksamheten på näten samt praktisk

rådgivning om produkter som underlättar

nätets användning. Vidare bör, enligt

motionärernas mening, kunskaper om

lågprisdatorer spridas aktivt.

Motionärerna anser att det i fråga om

konsumentupplysning om IT finns viktiga

uppgifter för Konsumentverket och andra

organisationer i konsumenternas tjänst.

Lagutskottet framhåller i sitt yttrande

att IT har en stor potential på

konsumentområdet. Lagutskottet anför

vidare följande:

En viktig uppgift för den framtida

konsumentpolitiken är att på olika sätt

ge stöd så att dessa möjligheter kan

vidareutvecklas. Utskottet ser därför

med tillfredsställelse att det i IT-

kommissionens uppdrag ingår att lämna

förslag till hur användarnas intressen

kan tas till vara inom ramen för en

strävan att åstadkomma en så bred

användning av tekniken som möjligt. I

propositionen anför regeringen också att

folkbildning om IT och om frågor som rör

informations- och kunskapsanvändning bör

prioriteras under de närmaste åren.

I sammanhanget vill utskottet vidare

erinra om att det i EU-kommissionens

konsumentpolitiska prioriteringar för

åren 1996-1999 påpekas att särskilda

insatser behöver göras för att uppmuntra

konsumentorganisationerna att förändra

sina arbetsformer och därmed kunna

tillgodogöra sig fördelarna med den nya

informationstekniken. Ett av de

prioriterade områdena i

handlingsprogrammet är åtgärder för att

möjliggöra för konsumenterna att dra

nytta av informationssamhället.

Intensifierade åtgärder som innefattar

utbildning och upplärning så att

konsumenterna till fullo skall kunna

utnyttja informationssamhällets

möjligheter föreslås. Enligt vad

regeringen anfört i skrivelsen

1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU -

mål och inriktning för det svenska

arbetet kommer Sverige aktivt att stödja

och delta i detta arbete.

Mot bakgrund av vad som sålunda

redovisats kan utskottet inte finna

annat än att konsumentfrågorna är väl

uppmärksammade i det pågående arbetet

både på nationell och internationell

nivå. Utskottet förutsätter att

Konsumentverket och

konsumentorganisationerna fortlöpande

följer frågorna och vidtar de åtgärder

som det fortsatta arbetet kan föranleda

för att tillgodose konsumenternas krav

på information i IT-frågor. Något

särskilt tillkännagivande därom från

riksdagens sida till regeringen är

enligt utskottets mening inte påkallat.

Utskottet anser således att motion T58

också i denna del bör avstyrkas.

Trafikutskottet delar lagutskottets

uppfattning och avstyrker motion T58

(fp) yrkande 5.

3.13 Jämställdhetsfrågor

Jämställdhetsfrågor uppmärksammas i två

motioner.

I motion T53 (s) anförs att det krävs

särskilda insatser för att främja

kvinnors företagande och för att få fler

kvinnor att använda datorer. De

särskilda företagarlånen till kvinnor

som erbjuds av ALMI har haft stor

betydelse för kvinnors företagande och

möjligheter att starta företag. På

liknande sätt bör särskilda insatser

göras för kvinnor inom IT-området, menar

motionärerna. Därför borde kvinnors

företagande och möjligheter särskilt

betonas i det uppdrag som regeringen

avser att lämna till NUTEK. Vidare

framhålls att en jämn könssammansättning

bör finnas i olika IT-fora och att stöd

bör ges till kvinnliga nätverk.

I motion T58 (fp) yrkande 6 framhålls

att IT skulle kunna vara jämställdhetens

murbräcka. Hittills har dock tekniken

mest fungerat med motsatt verkan.

Kvinnor måste därför vara med och

utveckla normer för teknikens utformning

och pedagogik. Motionärerna efterlyser

mot denna bakgrund åtgärder för att

främja jämlikhet och jämställdhet med

hjälp av IT.

Näringsutskottet understryker i sitt

yttrande vikten av att kvinnors

möjligheter inom IT-området beaktas.

Näringsutskottet anför vidare följande:

Frågan är uppmärksammad i propositionen

i vilken påpekas mäns och kvinnors olika

synsätt när det gäller IT. Utskottet

delar regeringens bedömning att

sannolikheten är stor för att kvinnors

erfarenhet och kompetens kommer att

kunna utnyttjas bättre inom ramen för de

nätverksbaserade organisationer som

växer fram med stöd av IT. Utskottet

utgår från att frågan om kvinnors

möjligheter inom IT-området kommer att

ges en ökad uppmärksamhet i

fortsättningen. Med det sagda avstyrker

näringsutskottet motion 1995/96:T53 (s).

Trafikutskottet delar näringsutskottets

uppfattning och avstyrker motion T53

(s). Trafikutskottet avstyrker också

motion T58 (fp) yrkande 6 med hänvisning

till vad näringsutskottet anfört om

jämställdhetsfrågor.

3.14 Kortare arbetsdag

I motion T 56 (v) yrkande 7 föreslås att

IT-utvecklingen kombineras med en

samtidig förändring av arbetets

organisation genom lagstiftning om

kortare normalarbetsdag.

Trafikutskottet anser inte att det finns

anledning för utskottet att uttala sig i

den aktuella frågan med hänsyn till

pågående utrednings- och

beredningsarbete. Motion T56 (v) yrkande

7 avstyrks följaktligen.

3.15 Konsekvenser för trygghetssystemen

I motion T52 (kds) yrkande 21 föreslås

att en utredning tillsätts om

konsekvenserna för trygghetssystemen med

anledning av utvecklingen på det

informationstekniska området. Som motiv

hänvisas till att IT förändrar grunderna

för trygghetssystemen och statens

möjligheter att i framtiden få in

intäkter med dagens uppbördssystem.

Trafikutskottet kan konstatera att i IT-

kommissionens direktiv ingår att allmänt

belysa vilka följder utnyttjandet av

informationsteknik kan få i

samhällslivet i vid mening (dir.

1995:01).

Med hänvisning härtill avstyrker

trafikutskottet motion T52 (kds) yrkande

21.

3.16 Övriga insatsområden m.m.

3.16.1 Regeringens redovisning

Inom området funktionshindrade och äldre

skall enligt propositionen

förutsättningarna prövas för att

genomföra ett IT-program med inriktning

på att främja funktionshindrades samt

äldre personers användning av IT. Rätt

använd kan IT skapa helt nya

förutsättningar att uppnå målen för

handikappolitiken, nämligen full

delaktighet och jämlikhet.

Förutsättningarna för att genomföra ett

IT-program med inriktning på att främja

funktionshindrades samt äldre personers

användning av IT skall prövas.

Regeringen aviserar i propositionen ett

uppdrag åt Handikappinstitutet att i

nära samverkan med övriga aktörer

utarbeta ett förslag till IT-program. I

uppdraget skall ingå att föreslå

handlingslinjer och åtgärder, att

kostnadsberäkna förslagen samt att lämna

förslag om finansiering. Detta program

kommer endast att genomföras om

regeringen kan få fram medel genom en

omprioritering av de medel som anslås

för övriga IT-satsningar i

propositionen eller att finansieringen

kan ske genom externa medel.

Av propositionen framgår vidare att

regeringen senare under våren 1996

kommer att lägga förslag om radio och TV

i allmänhetens tjänst 1997-2001. En

utgångspunkt är härvid att det ingår i

public service-uppdraget att ta ett

stort ansvar för att funktionshindrades

intressen tillgodoses. För att ta till

vara den stora potential som IT innebär

för funktionshindrade och äldre bör ett

samlat grepp tas över området i ett

särskilt IT-program, sägs det i

propositionen. Vidare framhålls att det

är väsentligt att alla de aktörer som

verkar inom området involveras i

programmet.

Beträffande energiområdet anges att

omregleringen av elmarknaden inte skulle

ha varit möjlig utan de senaste årens

utveckling inom IT-området. Den har

bl.a. skapat effektiva och billiga

lösningar för insamling, överföring och

bearbetning av mätvärden. Regeringen

anger att utvecklingen på detta område

nu bör drivas framåt ytterligare.

Utbyggnaden av ett optofibernät för

informationsöverföring i det svenska

s.k. storkraftnätet ger även möjligheter

till överföring av information till

externa intressenter. Teknikutveckling

för att överföra information i

kraftledningar samt för styrning och

reglering av energianvändningen i bl.a.

anläggningar och processer inom olika

samhällssektorer pågår. Om de lösningar

som utvecklas bedöms som effektiva och

konkurrenskraftiga bör staten verka för

att underlätta utvecklingen och

införandet. I handlingsprogrammet

framhålls vidare att utveckling av

system och programvara på energiområdet

skapar exportförutsättningar.

När det gäller statistikförsörjningen på

IT-området anger regeringen att

statistiken behöver utvecklas och göras

mer ändamålsenlig i syfte att belysa

utvecklingen på IT-området. Vidare

framhålls att ett samlat program för

statistik på IT-området skall utformas.

Beträffande ekonomiska konsekvenser

anges att utgångspunkten är att

insatserna skall finansieras genom att

befintliga medel omfördelas. Enligt

regeringen åvilar det varje departement

att svara för finansiering och

genomförande av sina resp. åtgärder samt

för återrapportering av genomfört arbete

till riksdagen. Med hänsyn till den

snabba utvecklingen på IT-området anges

att programmet bör ses som ett första

samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande

kommer att behöva anpassas och

vidareutvecklas.

3.16.2 Trafikutskottets

ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning

av regeringens redovisning. Trafik-

utskottet har ingen erinran mot vad

regeringen anfört i dessa frågor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målen för en

nationell IT-strategi och

prioriterade statliga uppgifter

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i

denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,

1995/96:T56 yrkande 1, 1995/96:T57

yrkandena 1 och 2, 1995/96:T58

yrkande 1 i denna del och 1995/96:

T59 yrkande 1,

dels antar regeringens förslag till

mål för en nationell IT-strategi,

dels godkänner regeringens förslag

till prioriterade statliga uppgifter

när det gäller att främja IT-

utvecklingen,

res. 1 (m, c, fp)

res. 2 (v, mp)

2. beträffande rättslig

översyn

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkandena 2-4, 1995/96:

T52 yrkandena 2-4 och 19, 1995/96:T58

yrkande 1 i denna del och yrkande 7

samt 1995/96:T59 yrkande 6,

res. 3 (m)

res. 4 (mp)

3. beträffande parlamentarisk

förankring

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:T56 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en samlad årlig

redovisning av utvecklingen på IT-

området,

4. beträffande säkerhetspolisen

och Europol

att riksdagen avslår motion

1995/96:T59 yrkandena 7 och 8,

res. 5 (mp)

5. beträffande strategier för

användningen av IT i skolan

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 5 och 1995/96:

T58 yrkande 2 i denna del,

res. 6 (m)

6. beträffande vissa

elevgruppers IT-användning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T52 yrkandena 6 och 7,

1995/96:T56 yrkande 4 och 1995/96:T59

yrkande 5,

res. 7 (mp)

7. beträffande lärarutbildning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och

1995/96:T54,

res. 8 (m)

8. beträffande datortek m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T52 yrkande 10, 1995/96:

T56 yrkande 5 och 1995/96:T57

yrkandena 8, 9 och 11,

9. beträffande SUNET

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 8, 1995/96:T52

yrkande 9, 1995/96:T57 yrkande 10 och

1995/96:T58 yrkande 2 i denna del,

res. 9 (m)

res. 10 (c, fp)

10. beträffande

distansutbildning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 9, 1995/96:T52

yrkande 8 och 1995/96:T57 yrkande 12,

res. 11 (m)

res. 12 (c)

11. beträffande Open University-

modellen

att riksdagen avslår motion

1995/96:T56 yrkande 10,

res. 13 (m, c, fp, v)

12. beträffande Telia AB och

villkoren på telemarknaden

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 12 och 1995/96:

T52 yrkande 12,

res. 14 (m)

13. beträffande regional

balans

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T56 yrkande 3 och 1995/96:

T57 yrkande 5,

res. 15 (c, v, mp)

14. beträffande samhällets

grunddatabaser

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 10, 1995/96: T52

yrkandena 11 och 16, 1995/96:T55,

1995/96:T56 yrkande 6, 1995/96:T57

yrkandena 3 och 13 och 1995/96:T58

yrkande 4,

15. beträffande säkerhet och

sårbarhet

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om ett samlande och

samordnande ansvar för IT-säker-

hetsfrågorna samt om en strategi på

området,

16. beträffande internationell

samverkan

att riksdagen avslår motion

1995/96:T56 yrkande 2,

17. beträffande

näringspolitiken

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 1 i denna del,

1995/96:T52 yrkande 13, 1995/96:T57

yrkandena 4 och 7, 1995/96: T58

yrkande 3 och 1995/96:T59 yrkande 2,

res. 16 (m, c, fp)

res. 17 (mp)

18. beträffande kulturområdet

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T52 yrkande 14, 1995/96: T56

yrkandena 9 och 11-13, 1995/96:T57

yrkande 6 och 1995/96:T59 yrkande 3,

res. 18 (v)

res. 19 (mp)

19. beträffande digitalisering

av TV och radio m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 13, 1995/96: T52

yrkande 15 och 1995/96:T59 yrkande

4,

res. 20 (m)

res. 21 (mp)

20. beträffande statlig

upphandling

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T51 yrkande 11 och 1995/96:

T52 yrkande 5,

res. 22 (m, fp)

21. beträffande den offentliga

förvaltningens IT-användning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T50 och 1995/96:T52 yrkandena

17 och 18,

22. beträffande hälso- och

sjukvård

att riksdagen avslår motion

1995/96:T52 yrkande 20,

23. beträffande miljöpolitiken

att riksdagen avslår motion

1995/96:T56 yrkande 17,

24. beträffande

transportområdet

att riksdagen avslår motion

1995/96:T56 yrkandena 14 och 15,

25. beträffande byggsektorn

att riksdagen avslår motion

1995/96:T56 yrkande 16,

26. beträffande

konsumentupplysning

att riksdagen avslår motion

1995/96:T58 yrkande 5,

27. beträffande

jämställdhetsfrågor

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T53 och 1995/96:T58 yrkande

6,

28. beträffande kortare

arbetsdag

att riksdagen avslår motion

1995/96:T56 yrkande 7,

29. beträffande konsekvenser för

trygghetssystemen

att riksdagen avslår motion

1995/96:T52 yrkande 21.

Stockholm den 23 maj 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m),

Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin

(c), Hans Stenberg (s), Birgitta

Wistrand (m), Monica Green (s), Karl-

Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars

Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp),

Christina Axelsson (s), Claes-Göran

Brandin (s) och Torsten Gavelin (fp).

Reservationer

1. Målen för en nationell IT-strategi

och prioriterade statliga uppgifter

(mom. 1)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand

(m), Lars Björkman (m) och Torsten

Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med I likhet och

på s. 16 slutar med statliga uppgifter

bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser, såsom framhålls

i motion T51 (m), att den nya tekniken

måste ses i ett bredare perspektiv än

vad regeringen gör. Nya levnads- och

arbetsvillkor utvecklas som kommer att

påverka samhället på ett mycket mer

långtgående sätt än vad som anges i

propositionen. Tillsammans med andra

förändringar kommer den nya

informationstekniken att påverka det

svenska samhällets ekonomiska och

sociala struktur och ställa krav på ett

förändrat politiskt ledarskap. IT-

strategin måste därför ta sin

utgångspunkt i vetskapen om de

fundamentala förändringar som IT

aktualiserar och fogas in i en

moderniseringsstrategi för hela det

svenska samhället.

Trafikutskottet anser mot denna

bakgrund - i enlighet med vad som också

sägs i motionerna T57 (c) och T52 (kds)

- att de mål som formuleras i

propositionen för den nationella IT-

politiken är oklara. För att effektivt

kunna utnyttja den kraft som IT

representerar krävs mycket tydliga

målformuleringar och en konkret strategi

för det som skall uppnås med hjälp av

den nya tekniken. Rätt använd kan

informationstekniken leda till att hela

vårt land utvecklas och därmed stödja

decentralisering och en ökad regional

balans.

Trafikutskottet delar vidare den

uppfattning som framförs i motion T58

(fp) att utgångspunkten för IT-

användningen bör vara den enskilde

individens perspektiv. Det innebär bl.a.

att information om IT måste utformas i

syfte att undanröja mentala hinder och

skapa möjlighet för bred förståelse för

tekniken. Ett centralt mål i strategin

måste vidare vara att den snabba

utvecklingen på IT-området får genomslag

i näringslivet. Enligt utskottets

uppfattning är det väsentligt att ta

till vara de möjligheter som

informationstekniken kan skapa för

svenska företag att utveckla tjänster

som både kan konsumeras inom landet och

exporteras.

Trafikutskottet anser att regeringen

mot bakgrund av det anförda snarast bör

återkomma till riksdagen med ett mer

framtidsinriktat förslag till nationell

IT-strategi.

Vad utskottet nu anfört - och som till

väsentlig del tillgodoser syftet med

motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c)

och T58 (fp) i nu behandlad del - bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. I avvaktan på regeringens

redovisning av en ny nationell IT-

strategi avstyrks motionerna T56 (v) och

T59 (mp), såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande målen för en

nationell IT-strategi och

prioriterade statliga uppgifter

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:125 och

motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i

denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,

1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och

1995/96:T58 yrkande 1 i denna del

samt med avslag på motionerna

1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59

yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Målen för en nationell IT-strategi

och prioriterade statliga uppgifter

(mom. 1)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal

Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med I likhet och

på s. 16 slutar med statliga uppgifter

bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser att den

nationella IT-strategin bör främja och

påskynda utvecklingen av ett ekologiskt

uthålligt samhälle. Enligt utskottets

mening finns med en ökad IT-användning

stora möjligheter att minska

förbrukningen av naturresurser och

energi. Detta betyder att miljöhänsyn

bör genomsyra IT-strategin och ingå som

ett delmål för den övergripande IT-

politiken. Trafik-utskottet anser mot

denna bakgrund att den nationella IT-

strategin bör kompletteras med

miljömålet, i enlighet med vad som

framhålls i motion T59 (mp), och att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag om hur ett ekologiskt

långsiktigt hållbart tänkande kan komma

till uttryck i den fortsatta IT-

utvecklingen.

Strategin bör vidare kompletteras i

ytterligare avseenden. Det gäller bl.a.

att beakta risken att IT kan skapa än

större klyftor mellan rika och fattiga

länder och att IT kan öka, men även

minska klyftorna mellan regioner i

Sverige. Strategin bör även behandla

frågan om att IT kan påverka klyftorna

mellan hög- och lågutbildade i

samhället.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T56 (v) och T59

(mp) tillstyrks i nu behandlad del - bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. I avvaktan på regeringens

redovisning av en ny nationell IT-

strategi avstyrks motionerna T51 (m),

T52 (kds), T57 (c) och T58 (fp), såvitt

nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande målen för en

nationell IT-strategi och

prioriterade statliga uppgifter

att riksdagen med bifall till motionerna

1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59

yrkande 1, med anledning av proposition

1995/96:125 samt med avslag på

motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i

denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,

1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och

1995/96:T58 yrkande 1 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Rättslig översyn (mom. 2)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 20 börjar med Trafikutskottet

har och slutar med offentlig

förvaltning bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet konstaterar att den

pågående översynen av rättsordningen är

angelägen men anser att arbetet bör

bedrivas mer kraftfullt och målmedvetet.

Utgångspunkten bör vara att

lagstiftningen utformas så att

användningen av IT inte onödigtvis

hindras eller kompliceras. Allmänna krav

på rättssäkerhet, IT-säkerhet och skydd

av den enskildes integritet måste

uppfyllas. Genom ett väl förankrat

rättsligt regelverk, samt spelregler i

övrigt, kan ett allmänt förtroende och

en dynamisk utveckling för IT skapas och

kompetensen höjas. Väsentliga delar av

det lagstiftningsarbete som måste ges

högsta prioritet handlar därmed snarare

om att riva hinder för att fullt ut dra

nytta av de nya möjligheter som

informationstekniken öppnar, än att söka

finna nya detaljregler som snabbt kommer

att visa sig oanvändbara.

Beträffande integritetsskyddet anser

trafikutskottet att det är angeläget att

Sverige också fortsättningsvis aktivt

deltar i det internationella arbetet och

där med kraft driver frågor som är

angelägna från svenska utgångspunkter.

Enligt utskottets mening är det särskilt

viktigt att det synsätt på upphovsrätt

och IT som förs fram i motion T51 (m)

därvid görs gällande från svensk sida.

Som framhålls i motionen bör det i

framtiden i huvudsak vara upphovsmännen

själva som får se till och ansvara för

att de verk de framställer inte kan

missbrukas genom exempelvis

mångfaldigande och olovligt spridande.

En sådan huvudprincip ger nämligen

upphovsmännen ett utökat incitament att

utveckla från tekniska utgångspunkter

upphovsrättsligt säkra system. Behovet

av lagstiftning på ifrågavarande område,

som på grund av IT-teknikens snabba

utveckling ständigt behöver ändras,

skulle därmed reduceras betydligt. Också

i övrigt anser trafikutskottet att man

från svensk sida internationellt bör

arbeta i syfte att så långt det är

möjligt undvika ny och omfattande

lagstiftning. Utgångspunkten bör i

stället vara att de möjligheter som

finns att reglera rättsförhållandena

mellan upphovsmännen och användarna

genom civilrättsliga avtal i första hand

tas till vara. Härigenom uppnås bl.a.

den fördelen att rättsförhållandena

successivt kan anpassas till den nya

tekniken på IT-området och att

lagstiftning kan undvaras. Inriktningen

för arbetet med den enskildes

integritetsskyddslag bör därmed vara att

stifta en samlad integritetsskyddslag.

Lagen bör göras oberoende av den

tekniska utvecklingen och betrakta den

personliga integriteten som en del av en

individuell rättighet i stället för som

en produkt av parlamentariska beslut.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T51 (m) yrkandena 2-4

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att

önskemålen i motionerna T52 (kds)

yrkandena 2-4 och T58 (fp) yrkande 1

(delvis) och yrkande 7 till väsentlig

del blir tillgodosedda. Trafikutskottet

avstyrker motion T59 (mp) yrkande 6. Med

hänsyn till den pågående beredningen av

IT-utredningens betänkande Elektronisk

dokumenthantering (SOU 1996:40) avstyrks

vidare motion T52 (kds) yrkande 19 om

privat e-post till offentlig

förvaltning.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande rättslig översyn

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T51 yrkandena 2-4, med

anledning av motionerna 1995/96:T52

yrkandena 2-4, 1995/96:T58 yrkande 1

i denna del och yrkande 7 samt med

avslag på motionerna 1995/96:T52

yrkande 19 och 1995/96:T59 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Rättslig översyn (mom. 2)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 20 börjar med Trafik-

utskottet har och slutar med offentlig

förvaltning bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser att en

utgångspunkt för detta beredningsarbete

skall vara att offentliga myndigheters

register med personuppgifter inte

kommersialiseras och att de endast skall

kunna spridas i den omfattning som

offentlighetsprincipen tillåter.

Utskottet tillstyrker därmed motion T59

(mp) yrkande 6. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna vad som

anförts.

Övriga motioner bör inte föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida,

varför de avstyrks av utskottet. Det

gäller T51 (m) yrkandena 2-4, T52 (kds)

yrkandena 2-4, T58 (fp) yrkande 1 i

denna del och yrkande 7. Beträffande

motion T52 (kds) yrkande 19 kan hänvisas

till den pågående beredningen av IT-

utredningens betänkande Elektronisk

dokumenthantering (SOU 1996:40), varför

även detta yrkande avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande rättslig översyn

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T59 yrkande 6 och med avslag

på motionerna 1995/96:T51 yrkandena

2-4, 1995/96:T52 yrkandena 2-4 och

19, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del

och yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Säkerhetspolisen och Europol (mom. 4)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Trafik-

utskottet gör och slutar med T59 (mp)

yrkandena 7 och 8 bort ha följande

lydelse:

Trafikutskottet konstaterar att

användningen av IT ger säpo stora

möjligheter att öka sin kontroll av

medborgarna bl.a. genom att eftersökning

av uppgifter i digitaliserat material

m.m. underlättar en sådan kontroll. Det

är olyckligt att säpos

kontrollmöjligheter på detta sätt ökas

utan att det fattats något beslut i

demokratisk ordning om att så skall ske.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att

utreda vilken betydelse IT har för

säpo:s spaningsmetoder och i vilken

omfattning kontrollen av medborgarna

vkar som en följd av IT-utvecklingen.

Enligt trafikutskottets mening kommer

vidare införandet av den fria

rörligheten för personer inom EU att

leda till ökade krav på bl.a.

registrering i olika dataregister för

att uppväga frånvaron av

gränskontroller. Det bör härvid

uppmärksammas att det i många EU-länder

inte finns samma integritetsskydd som i

Sverige. Enligt utskottets uppfattning

finns det anledning att starkt begränsa

de uppgifter som kan bli föremål för

registrering. Sverige, som alltid har

varit ett föregångsland i kampen för

medborgerliga fri- och rättigheter,

måste aktivt motverka registerföring i

t.ex. Europols register av

integritetskränkande uppgifter.

Trafikutskottet tillstyrker därmed

motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8.

Riksdagen bör som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande säkerhetspolisen och

Europol

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T59 yrkandena 7 och 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Strategier för användningen av IT i

skolan (mom. 5)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Trafik-

utskottet anser och slutar med de

avstyrks bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser det angeläget att

det aviserade uppdraget till Skolverket

även innefattar att verket förstärker

och utvidgar sitt arbete med

Skoldatanätet. Projektet måste

tillförsäkras resurser under minst fem

år till. Enligt utskottets mening måste

också användningen av IT på ett helt

annat sätt än i dag komma in i de olika

utvecklingsprojekt som Skolverket

bedriver.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T51 (m) yrkande 5

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär

vidare att motion T58 (fp) yrkande 2,

såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande strategier för

användningen av IT i skolan

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T51 yrkande 5 och med avslag

på motion 1995/96:T58 yrkande 2 i

denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Vissa elevgruppers IT-användning

(mom. 6)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 28 börjar med Trafikutskottet

delar och slutar med T59 (mp) yrkande

5 bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser, som framhålls i

motion T59 (mp) yrkande 5, att

regeringens program för att införa IT i

grundskolans olika etapper måste

preciseras. Utgångspunkten för

handlingsprogrammet bör vara att främja

en rättvis IT-användning. Särskilt stöd

bör därför ges åt de elever i

grundskolan som inte har tillgång till

eller använder IT i sin hemmiljö. Syftet

bör därmed inte bara vara att förbättra

Sveriges konkurrenssituation och skapa

en IT-elit utan syftet bör också vara

att satsa på en bred och folklig

användning av den nya tekniken. På detta

sätt kan IT användas för att på sikt öka

människors livskvalitet. Vidare bör det

klarläggas om skolorna har ekonomiska

möjligheter att leva upp till

regeringens handlingsprogram för IT-

frågor eller om det kommer att ske på

bekostnad av t.ex. specialundervisningen

för elever med svårigheter.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T59 (mp) yrkande 5

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Trafik-

utskottet delar i övrigt

utbildningsutskottets uppfattning.

Motionerna T52 (kds) yrkandena 6 och 7

och T56 (v) yrkande 4 avstyrks

följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande vissa elevgruppers IT-

användning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T59 yrkande 5 och med avslag

på motionerna 1995/96:T52 yrkandena 6

och 7 samt 1995/96: T56 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Lärarutbildning m.m. (mom. 7)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 28 börjar med Trafik-

utskottet gör och slutar med motion

T54 (s) bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet delar uppfattningen i

motion T51 (m) att lärarhögskolorna

själva bör fatta beslut om att använda

modern informationsteknik i

undervisningen av blivande lärare. Några

extra medel för utbildningsinsatser för

lärarutbildare bör därmed inte utgå.

Trafikutskottet anser, i likhet med

motionärerna, att ett statligt

resurscentrum för IT-baserade läromedel

kan hämma den utveckling på området som

i dag bedrivs såväl inom näringslivet

som inom universitetsvärlden.

Trafikutskottet anser sig inte heller

kunna godkänna regeringens planer på ett

sammanhållet informationssystem på

utbildningsområdet. Det bör enligt

utskottets mening ligga i alla

intressenters egenintresse att göra sin

information allmänt tillgänglig. Vad

gäller Skolverket har arbetet med

Skoldatanätet redan avkastat information

för skolväsendet.

Trafikutskottet ställer sig vidare helt

avvisande till tanken på ett IT-körkort.

Körkorten kan lätt upplevas som en

påtvingad aktivitet som inte på något

sätt underlättar IT-användningen utan

snarare får till effekt att IT-tekniken

även i framtiden betraktas som något

svårt.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T51 (m) yrkandena 6

och 7 tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär

vidare att motion T54 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande lärarutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och med

avslag på motion 1995/96:T54 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. SUNET (mom. 9)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 29 börjar med Trafik-

utskottet gör och slutar med denna

del bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet delar den uppfattning

om SUNET:s roll som framförs i

motionerna T51 (m) och T52 (kds). SUNET

bör främst vara Internetleverantör åt

högskolevärlden och därutöver verka som

ett nationellt kunskaps- och

kompetenscenter av yppersta slag. Det

vore enligt utskottets mening olyckligt

att i ett läge då IT-användningen

expanderar vid universitet och högskolor

tillåta att ett stort antal

folkbibliotek och skolor får ansluta sig

till SUNET. Detta kommer att kräva så

mycket resurser - personellt och

utrustningsmässigt - att universiteten

och högskolorna riskerar att drabbas

hårt av dålig service, dålig

tillgänglighet och kapacitetsbrister.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T51 (m) yrkande 8

och T52 (kds) yrkande 9 tillstyrks - bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Utskottets ställningstagande

innebär vidare att motionerna T57 (c)

yrkande 10 och T58 (fp) yrkande 2,

såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande SUNET

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T51 yrkande 8

och 1995/96:T52 yrkande 9 och med

avslag på motionerna 1995/96:T57

yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande 2

i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. SUNET (mom. 9)

Karin Starrin (c) och Torsten Gavelin

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 29 börjar med Trafik-

utskottet gör och slutar med denna

del bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet ser det som positivt

att regeringen i propositionen anger att

SUNET bör kunna utnyttjas av ännu fler,

t.ex. inom hela biblioteksväsendet.

Enligt utskottets mening bör regeringen

även aktivt verka för att alla skolor

skall kunna kopplas upp på SUNET. Därmed

kan på sikt underlaget för

finansieringen av SUNET breddas.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T57 (c) yrkande

10 och T58 (fp) yrkande 2 i denna del,

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär

vidare att motionerna T51 (m) yrkande 8

och T52 (kds) yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande SUNET

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T57 yrkande 10

och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del

och med avslag på motionerna

1995/96:T51 yrkande 8 och

1995/96:T52 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Distansutbildning (mom. 10)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 30 börjar med I likhet och

slutar med av riksdagen bort ha

följande lydelse:

Trafikutskottet ställer sig för sin del

bakom förslaget i motion T51 (m) yrkande

9 att en betydande del av företagsstödet

till Norrlands inland bör omvandlas till

en bred satsning på IT-baserad

distansutbildning. Regeringen bör

snarast återkomma till riksdagen med ett

konkret förslag som tar till vara den

utvecklingskraft som

programvaruföretagen har. Förslaget bör

också beakta utvecklingsbehovet på

området inom det offentliga

utbildningsväsendet.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T51 (m) yrkande 9

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I

avvaktan på regeringens redovisning

avstyrks motionerna T52 (kds) yrkande 8

och T57 (c) yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande distansutbildning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T51 yrkande 9 och med avslag

på motionerna 1995/96:T52 yrkande 8

och 1995/96:T57 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Distansutbildning (mom. 10)

Karin Starrin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 30 börjar med I likhet och

slutar med av riksdagen bort ha

följande lydelse:

Trafikutskottet konstaterar att det nya

resurstilldelningssystemet för högskolan

har inneburit att distansutbildningen på

flera håll minskat i omfattning. Detta

hänger samman med att distansutbildning

generellt sett är dyrare än reguljär

utbildning och att genomströmningen är

lägre. Utskottet anser att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag

om hur högskolans utbud av

distansutbildning skall kunna

förbättras, i första hand genom att

högskolorna kompenseras extra för sådan

utbildning.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T57 (c) yrkande 12

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I

avvaktan på regeringens redovisning bör

motionerna T51 (m) yrkande 9 och T52

(kds) yrkande 8 avstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande distansutbildning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T57 yrkande 12 och med avslag

på motionerna 1995/96:T51 yrkande 9

och 1995/96:T52 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Open University-modellen (mom. 11)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand

(m), Karl-Erik Persson (v), Lars

Björkman (m) och Torsten Gavelin (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 30 börjar med Trafik-

utskottet delar och slutar med

avstyrker motionsyrkandet bort ha

följande lydelse:

Trafikutskottet anser att

motionsyrkandet om att skapa ett öppet

svenskt folkuniversitet efter modell av

det brittiska Open University är ett

konkret förslag som bör kunna realiseras

utan att kommitténs förslag inväntas.

Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som

en brygga mellan folkbildningen och

högskolan.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T56 (v) yrkande 10

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande Open University-

modellen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T56 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Telia AB och villkoren på

telemarknaden (mom. 12)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 35 börjar med Av

propositionens och slutar med T52

(kds) yrkande 12 bort ha följande

lydelse:

Trafikutskottet anser att reglerna för

samtrafik i det svenska telenätet inte

främjar uppkomsten av en väl fungerande

marknadssituation. Orsaken är Telias

dominerande ställning som bl.a. gör att

bolaget kan bestämma priserna på

väsentliga delar i telesystemet. I

sammanhanget kan hänvisas till

Expertgruppen för studier i offentlig

ekonomi (ESO) som nyligen tagit fram en

rapport som behandlar olika

konkurrensfrågor på telemarknaden och

däribland särskilt frågan om

samtrafikvillkor (Nästa steg inom

Telepolitiken, Ds 1996:29). Av rapporten

framgår att regelverket för samtrafiken

inte fungerar. En slutsats i rapporten

är därför att krav bör införas i

telelagen på separat organisation av

accessnätet och att de villkor som

bolaget tillämpar skall vara skäliga och

icke-diskriminerande.

Trafikutskottet anser, i likhet med vad

som anförs i motion T51 (m) yrkande 12,

att Telias accessnät, dvs.

anslutningarna till slutanvändarna, bör

särskiljas för att främja en sund

konkurrenssituation på telemarknaden.

Det bör ankomma på regeringen att

snarast återkomma till riksdagen med

förslag till organisationsförändring.

Trafikutskottet anser vidare, som

framhålls i motion T52 (kds) yrkande 12,

att staten bör påbörja en utförsäljning

av aktier i Telia AB i samband med att

en nödvändig ökning görs av det egna

kapitalet i företaget.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T51 (m) yrkande

12 och T52 (kds) yrkande 12 tillstyrks -

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande Telia AB och

villkoren på telemarknaden

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T51 yrkande 12 och

1995/96:T52 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Regional balans (mom. 13)

Karin Starrin (c), Karl-Erik Persson (v)

och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 35 börjar med Enligt trafik-

utskottets och på s. 36 slutar med

denna del bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser, som framhålls i

motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c)

yrkande 5, att Sverige har en relativt

väl utbyggd teknisk infrastruktur. Den

är dock inte tillgänglig på lika villkor

i hela landet. Anslutningsavgiften till

ISDN-nätet varierar i dag kraftigt.

Enligt trafikutskottets mening är det en

självklar politisk uppgift att den

grundläggande teletjänsten skall ha en

kvalitet som möjliggör kommunikation med

ISDN-kapacitet eller motsvarande. Denna

möjlighet skall göras tillgänglig för

alla på lika villkor, dvs.

anslutningsavgiften bör vara densamma

över hela landet Det är därvid viktigt

att alla på telemarknaden verksamma

aktörer solidariskt svarar för

finansieringen. Trafikutskottet anser

därför att regeringen snarast för

riksdagen bör redovisa hur ett system

med enhetstaxa för ISDN-nätet kan

genomföras.

Trafikutskottet vill framhålla risken

för att motsvarande skillnader mellan

glesbygd och tätort kan uppstå även för

annan ny informationsteknik genom att

stora delar av Sverige riskerar att

lämnas utanför den senaste tekniska

utvecklingen. Enligt utskottet bör det

därför klarläggas att staten har

ansvaret för att etablera den nya

tekniken i hela Sverige. Ett skyndsamt

utredningsarbete bör genomföras som

visar hur staten kan ta ansvar för en

utbyggnad av IT som kommer hela landet

till del.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T56 (v) yrkande 3

och T57 (c) yrkande 5 tillstyrks - bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande regional balans

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T56 yrkande 3 och

1995/96:T57 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Näringspolitiken (mom. 17)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand

(m), Lars Björkman (m) och Torsten

Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 42 börjar med Trafik-

utskottet har och slutar med T59 (mp)

yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet vill, i likhet med vad

som anförs i motion T57 (c), understryka

vikten av att det skapas förbättrade

villkor generellt sett för den svenska

företagsamheten. Grunden måste vara en

allmänt sund, företagsvänlig

näringspolitik. Utskottets uppfattning

är, vilket också ligger i linje med vad

som sägs i motion T52 (kds), att staten

endast skall lägga fast spelreglerna för

aktörerna inom området. Det är

nödvändigt att det i Sverige skapas

förutsättningar för ett brett

småföretagande inom IT-området. IT

skapar tusentals nya arbeten i Sverige

varje månad. Som framhålls i motion T51

(m) har i Förenta staterna

hundratusentals nya arbetstillfällen

tillkommit enbart som en direkt följd av

det informationstekniska genombrottet.

IT svarar för en betydande och sannolikt

dominerande del av den nuvarande

industriella sysselsättningstillväxten i

vårt land. Sveriges möjligheter att

hävda sig på nya tillväxtområden måste

mot denna bakgrund förbättras. Det finns

- som påpekas i motion T58 (fp) - många

nystartade och potentiella företag inom

programvaru- och

kommunikationsindustrin. Det är därför

särskilt viktigt, menar utskottet, att

förändra värderingen av det

intellektuella kapitalet i de nya

företagen.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T51 (m), T52

(kds), T57 (c) och T58 (fp) tillstyrks i

berörda delar - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär

vidare att motion T59 (mp) yrkande 2

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande näringspolitiken

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i

denna del, 1995/96:T52 yrkande 13,

1995/96:T57 yrkandena 4 och 7 samt

1995/96:T58 yrkande 3 och med avslag

på motion 1995/96:T59 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

17. Näringspolitiken (mom. 17)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 42 börjar med Trafik-

utskottet har och slutar med T59 (mp)

yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet vill, i likhet med vad

som sägs i motion T59 (mp), peka på

risken för uppkomsten av

marknadsdominans i form av oligopol

eller monopol till följd av

programvaruföretagens positionering i

egna nischer där ingen konkurrens

tillåts uppkomma. Eftersom

programkomponenter kan återanvändas

gynnas stora företag. Sverige är ett

land med betydande

programvarutillverkning. Riksdagen bör

mot denna bakgrund ge regeringen i

uppdrag att utreda problemen med

strukturer på programvarumarknaden som

skapar monopol eller oligopol. Vad

gäller övriga nu behandlade

motionsförslag delar trafikutskottet

näringsutskottets uppfattning.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T59 (mp) yrkande 2

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär

vidare att motion T51 (m) yrkande 1 i

denna del, T52 (kds) yrkande 13, T57 (c)

yrkandena 4 och 7 och T58 (fp) yrkande 3

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande näringspolitiken

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T59 yrkande 2 och med avslag

på motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i

denna del, 1995/96: T52 yrkande 13,

1995/96:T57 yrkandena 4 och 7 samt

1995/96:T58 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Kulturområdet (mom. 18)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 45 börjar med Trafik-

utskottet delar och slutar med inom IT-

området bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet vill inledningsvis

betona svenska språkets betydelse i

arbetet med att omvandla information

till kunskap. I propositionen föreslås

visserligen att ett av målen för en

nationell IT-strategi skall vara att det

svenska språket bevaras och utvecklas

men förslag till åtgärder saknas. I

likhet med vad som gäller för svensk

film och svensk litteratur bör även

datorprodukter för det svenska språket

uppmärksammas från statsmakternas sida.

Som anförs i motion T56 (v) yrkande 9,

finns det behov av en handlingsplan för

det svenska språket i

informationssamhället.

Trafikutskottet anser vidare, som

framhålls i motion T56 (v) yrkande 13,

att folkbildningen med sin breda

verksamhet måste spela en stor, aktiv

och förnyande roll i framtiden om IT-

teknikens inriktning mot ökad

delaktighet och reella

yttrandemöjligheter skall bli

verklighet. Det är enligt utskottet

angeläget att det vid

anslagsfördelningen tas hänsyn till de

ökade kostnader som en IT-satsning inom

folkbildningsområdet kan medföra.

Utskottet vill starkt betona att

folkbiblioteken har en samlande funktion

i kommunerna då det gäller information

och kunskapsspridning. Som anförs i

motion T56 (v) yrkande 11, skulle

biblioteken även kunna arbeta med olika

pilotprojekt, t.ex. tillsammans med

kulturinstitutioner och på barnkulturens

område. Biblioteken har en viktig

uppgift för framtiden också när det

gäller medborgarnas möjligheter att

använda sig av de nya nätverken och

hämta information ur databaser.

Utskottet vill understryka statens

ansvar för att kommunernas ekonomiska

situation inte leder till att

folkbibliotekens informations- och

kunskapsspridande verksamhet hotas.

Därför är det angeläget att erforderliga

medel för detta ändamål ställs till

folkbibliotekens förfogande.

Genom IT ökar allmänhetens möjligheter

att få tillgång till den svenska

kulturskatten. I likhet med vad som

framhålls i motion T52 (kds) yrkande 14,

anser utskottet att den statligt ägda

och förvaltade kulturskatten - i den mån

det inte kan anses strida mot

upphovsrättsliga regler och avtal - i IT-

sammanhang bör anses som offentlig

handling och därigenom kostnadsfritt

hållas tillgänglig för medborgarna. På

så sätt kan t.ex. stora delar av radio-,

film- och TV-arkiven bli tillgängliga

även om detta skulle medföra

intäktsbortfall för Sveriges Radio-

koncernen.

Trafikutskottet anser att Statens

kulturråd, som framhålls i motion T56

(v) yrkande 12, bör ges ett samlat

ansvar för IT-satsningen inom

kulturområdet. Rådet bör stödja

utveckling och samordning av databaser i

ett särskilt nätverk,

multimedieproduktioner, ett kreativt

centrum samt försöksverksamhet med

informationsinsatser vid biblioteken.

Även ansvaret för fortlöpande

information om IT-utvecklingen på

kulturområdet bör ligga på Kulturrådet.

För insatser på IT-området bör särskilda

medel tillföras rådet.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T56 (v) och T52

(kds), i nu behandlad del, tillstyrks -

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Mot bakgrund av

vad utskottet i övrigt anfört under

detta avsnitt bör motionerna T57 (c) och

T59 (mp), i här aktuella delar, inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. Syftet med motion T57 (c) torde

dock i väsentlig del komma att

tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande kulturområdet

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T52 yrkande 14 och

1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13

samt med avslag på motionerna

1995/96:T57 yrkande 6 och 1995/96:T59

yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. Kulturområdet (mom. 18)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 45 börjar med Trafik-

utskottet delar och slutar med inom IT-

området bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet delar den uppfattning

som redovisas i motion T59 (mp), att det

saknades en helhetssyn när regeringen

introducerade IT inom den statliga

kulturvården. Mot bakgrund av de

erfarenheter som hittills har vunnits av

det s.k. SESAM-projektet, till vilket

tillräckliga medel inte ställdes till

förfogande, vill trafikutskottet

understryka vikten av att ny teknologi

och ekonomiska resurser kommer museer

och andra kulturinstitutioner till del i

sådan omfattning att institutionerna

även i realiteten kan leva upp till

regeringens ambitioner. Beträffande

övriga nu behandlade motionsförslag

delar trafikutskottet kulturutskottets

uppfattning.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T59 (mp) yrkande 3

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga

nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande kulturområdet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T59 yrkande 3 och med avslag

på motionerna 1995/96:T52 yrkande 14,

1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13 och

1995/96:T57 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Digitalisering av TV och radio m.m.

(mom. 19)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta

Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 45 börjar med Trafik-

utskottet ansluter och slutar med av

riksdagen bort ha följande lydelse:

Enligt trafikutskottets mening talar

flera principiella skäl mot

prioriteringen av ett utbyggt digitalt

marknät. Det faktum att staten härigenom

ger sig själv makten att styra över i

praktiken obegränsade

distributionsmöjligheter anser utskottet

strida mot grundläggande principer för

informationsspridning och

opinionsbildning. Public service-

uppdraget kan aldrig vara mer

långtgående än ansvaret för programmens

innehåll. Etablerandet av ett digitalt

marknät skulle dessutom försena den

ytterligare utbyggnad av nätet som vårt

land är i behov av, inte minst för

utvecklande av kombinationstjänster

mellan mer traditionell

informationsteknik och broadcasting.

Samtidigt som kraven på interaktivitet

ökar, integreras systemen för IT-teknik

och radio/TV, tekniskt såväl som

innehållsmässigt. Varken televisionen

eller datoranvändningen kommer att kunna

utvecklas på ett ändamålsenligt sätt om

teknikens möjligheter till integration

och utvecklad flervägskommunikation

försvåras. Som anförs i motion T51 (m)

bör kommunikationsnäten utvecklas på

marknadens villkor. Därmed blir

användningen avgörande för hur och i

vilken takt näten byggs ut.

I vårt land - liksom i flertalet

jämförbara länder - åvilar huvudansvaret

för utbildningen det offentliga. Genom

det offentligas roll som kund blir också

en målmedveten utveckling av

informationstekniska

undervisningsmetoder en betydande

stimulans för en snabb och angelägen

utbyggnad av nätverket. På samma sätt

kan den i praktiken statliga public

service-televisionen och public service-

radion genom sitt agerande på marknaden

främja en IT-utveckling som går utöver

de egna företagens direkta intressen.

Regeringens planer på ett särskilt

marknät för den digitala televisionen

undanröjer enligt trafikutskottets

mening möjligheten för Sveriges Radio

och Sveriges Television att spela en

sådan konstruktiv roll.

Sammanfattningsvis motsätter sig

trafikutskottet av flera skäl en

utbyggnad av ett digitalt marknät. Det

är från yttrandefrihetssynpunkt

oacceptabelt. Det är dyrbart i

jämförelse med tillgängliga alternativ

och motverkar intresset av att utveckla

de svenska näten till kraftfulla

strukturer för integrerad

informationsförsörjning.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T51 (m) yrkande

13 och T52 (kds) yrkande 15 tillstyrks -

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande innebär vidare att

motion T59 (mp) yrkande 4 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande digitalisering av TV

och radio m.m.

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T51 yrkande 13 och

1995/96:T52 yrkande 15 samt med

avslag på motion 1995/96:T59 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

21. Digitalisering av TV och radio m.m.

(mom. 19)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 45 börjar med Trafik-

utskottet ansluter och slutar med av

riksdagen bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet anser, i enlighet med

vad som anförs i motion T59 (mp) yrkande

4, att de besparingar beträffande public

service-företagen som riksdagen

beslutade om våren 1995, och som

beräknas kunna medföra ett positivt

resultat om 400 miljoner kronor på

rundradiokontot, snarast bör tas i

anspråk. Härigenom kan Sveriges Radio

och Sveriges Television utveckla den

digitala tekniken oavsett vilket

sändningssystem regeringen kommer att

förorda. I synnerhet inom Sveriges

Radio, som drabbats särskilt hårt av

regeringens besparingskrav, är det av

vikt att dessa medel används för teknik-

utveckling så att kostnaderna för

digitaliseringen inte drabbar

programverksamheten.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motion T59 (mp) yrkande 4

tillstyrks - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär

vidare att motionerna T51 (m) yrkande 13

och T52 (kds) yrkande 15 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande digitalisering av TV

och radio m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T59 yrkande 4 och med avslag

på motionerna 1995/96:T51 yrkande 13

och 1995/96:T52 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Statlig upphandling (mom. 20)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m)

och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 47 börjar med Som

finansutskottet och slutar med T52

(kds) yrkande 5 bort ha följande

lydelse:

Trafikutskottet anser att möjligheten

att genomföra förenklad upphandling och

direktupphandling för projekt under EG:s

tröskelvärden bör kvarstå. För projekt

under tröskelvärdena där det finns en

väl etablerad leverantörsmarknad kommer

upphandlingen att ske genom annonsering

och inte genom skrivelse. Därigenom blir

upphandlingen affärsmässig och effektiv.

Även om någon obligatorisk

anmälningsskyldighet inte föreligger

enligt lagen om offentlig upphandling

för projekt under EG:s tröskelvärden är

det av stor vikt, som framhålls i

motionerna, att dessa kommer ut på

upphandlingsmarknaden. NUTEK bör därför

finna vägar - t.ex. genom någon form av

löpande information till upphandlande

enheter - för att projekt som annonseras

skall komma med i den databas som skall

ge information om aktuella

upphandlingar.

Vad trafikutskottet nu anfört - vilket

innebär att motionerna T51 (m) yrkande

11 och T52 (kds) yrkande 5 tillstyrks -

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20

bort ha följande lydelse:

20. beträffande statlig upphandling

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T51 yrkande 11 och

1995/96:T52 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Open University-modellen (mom. 11)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Jag bedömer att modern

informationsteknik kommer att få en allt

större betydelse för framtidens

utbildning. Genom kurser som bygger på

nya metoder för kommunikation mellan

studerande och handledare finns stora

möjligheter att såväl främja

utbildningen i samhället som stärka

bryggan mellan folkbildning och

högskola. Förslaget att skapa ett öppet

svenskt folkuniversitet är därför mycket

intressant. En fortsatt bedömning bör

dock ske av vilken organisationsform som

är den mest lämpade. Jag är därför inte

nu beredd att förorda att den brittiska

modellen för Open University genomförs.

Yttranden från andra utskott

Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU7y

Åtgärder för att bredda och utveckla

användningen av informationsteknik

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 19 mars beslutat

att bereda konstitutionsutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition

1995/96:125 Åtgärder för att bredda och

utveckla användningen av

informationsteknik. Tio motioner har

väckts med anledning av propositionen.

Utskottet behandlar endast de delar av

propositionen som avser rättsordningen

(avsnitt 5.1), samhällsinformationen

(del av avsnitt 5.3.4), digitaliseringen

av TV och radio (del av avsnitt 5.4.2)

samt den offentliga förvaltningens IT-

användning (delar av avsnitt 5.4.3).

Utskottet

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen

förslag till mål för en övergripande

nationell informationsteknisk strategi

(IT-strategi), som avses peka ut

Sveriges fortsatta väg in i informations-

och kunskapssamhället. Regeringen lämnar

förslag till prioriterade statliga

uppgifter vad avser rättsordningen,

utbildningen och samhällets

informationsförsörjning samt redovisar

ett handlingsprogram för att bredda och

utveckla användningen av

informationsteknik. Propositionen anges

vara en del i regeringens arbete med att

främja tillväxt och sysselsättning.

Regeringen säger sig därutöver vilja

värna grundläggande samhällsmål som

demokrati och rättvisa genom

målsättningen att alla medborgare skall

kunna dra nytta av informationsteknikens

möjligheter.

Propositionen innehåller inga

lagförslag.

Motionerna

Tio motioner har väckts med anledning av

propositionen. Endast de motioner och

motionsyrkanden som behandlas av

utskottet redovisas.

I motion 1995/96:T50 begär Tom Heyman

(m) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att statliga verk

och myndigheter stimuleras till ökad

användning av telefonmöten och

videokonferenser i sin verksamhet.

Enligt motionären kallas ofta till

centrala möten av slentrian och

tradition när telefonmöte och

videokonferens hade varit till fyllest.

Det gäller enligt motionären att skapa

rutin och erfarenhet av ett annorlunda

arbetssätt som i stor omfattning kan

spara resekostnader och arbetstid.

I motion 1995/96:T51 begär Carl Bildt

m.fl. (m) bl.a. att riksdagen som sin

mening ger till känna vad i motionen

anförts om principerna för anpassning av

lagstiftningen till de krav som den

informationstekniska utvecklingen reser

(yrkande 2). De frågor som här avses är

bl.a. den pågående översynen av

datalagstiftningen samt en översyn av

förvaltningslagen,

tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen. Även

upphovsrätten och andra delar av

civilrätten samt regler om innehållet i

informationsflödet vad gäller förråande

skildringar kan behöva ses över.

I motionen hemställs också att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

ny inriktning av arbetet med den

enskildes integritetsskydd (yrkande 3)

och att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en samlad

integritetsskyddslag i enlighet med vad

som anförts i motionen (yrkande 4).

Enligt motionärerna ger den tekniska

utvecklingen anledning till att se över

reglerna för den personliga

integriteten. Ett EU-direktiv angående

dataskydd kräver en omfattande

anpassning av den rättsliga strukturen

på området. De förestående

förändringarna av datalagen och

integritetsskyddet motiverar enligt

motionärerna en vid diskussion om

grunderna för integritetsskyddet. Den

personliga integriteten bör enligt

motionärerna ses som en del av en

individuell rättighet i stället för som

en produkt av parlamentariska beslut.

Det finns enligt motionärerna goda motiv

för att inrätta en samlad

integritetsskyddslag, som bör göras

oberoende av den tekniska utvecklingen.

Forskningens behov av data bör bli

föremål för en särskild analys.

I motionen begärs också att riksdagen

beslutar om principer för offentliga

handlingars tillgänglighet i enlighet

med vad som anförs i motionen (yrkande

10). Enligt motionärerna bör målet vara

att regeringens och riksdagens

tillkommande offentliga handlingar

senast vid utgången av år 1998 skall

kunna nås på elektronisk väg. Under en

femårig försöksperiod bör Rixlexsystemet

vara avgiftsfritt. I första hand skall

åtkomsten av Rixlex ske via Internet.

För den övriga statsförvaltningen bör

målet med handlingars tillgänglighet på

elektronisk väg vara uppfyllt vid

utgången av år 2000. Äldre offentliga

handlingar skall på sikt också de göras

åtkomliga på elektronisk väg. Samtliga

offentliga förvaltningar och beslutande

församlingar bör vara möjliga att nå via

elektronisk post senast vid utgången av

år 1998.

I motionen hemställs också att

riksdagen avslår regeringens förslag om

en utbyggnad av ett digitalt marknätverk

för television till förmån för digitala

sändningar med utnyttjande av andra

distributionskanaler i enlighet med vad

som anförts i motionen (yrkande 13).

Enligt motionen bör förslaget avvisas av

flera skäl, bl.a. därför att det är

principiellt oacceptabelt från

yttrandefrihetssynpunkt i den meningen

att staten ger sig själv makten att

styra över distributionsmöjligheter som

i praktiken är tekniskt obegränsade.

I motion 1995/96:T52 av Mats Odell

m.fl. (kds) begärs bl.a. att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en bredare

lagöversyn (yrkande 2). Enligt

motionärerna finns det en risk för att

många kommer att utsättas för obehag och

få sin integritet kränkt under den tid

då en rättsordning anpassad till dagens

verklighet saknas. I väntan på

internationella överenskommelser bör

vissa luckor i den svenska

lagstiftningen tätas, t.ex.

kriminalisering av innehav och spridning

av barnpornografi. I motionen begärs

också att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medieneutralitet i

lagstiftningen (yrkande 3). Med detta

avses enligt motionen att t.ex.

integritetsskyddet skall gälla oavsett

om det rör tryckta medier, etermedier

eller datamedier. Lagar bör enligt

motionen vara så medieneutrala som

möjligt. Vidare begärs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om personlig

integritet (yrkande 4). Enligt

motionärerna måste fastslås att den

personliga integriteten är absolut och

att den skall skyddas effektivt.

Sekretessbelagd information skall vara

säker mot obehörig tillgång till

information. Det behövs också säkra

system för att hantera åtkomsten till

sekretessbelagd information om den

offentliga sektorn.

I motionen hemställs också att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

statens roll (yrkande 5). Staten bör se

till att olika statliga förvaltningar är

tillgängliga elektroniskt. Vidare bör

staten göra alla sina upphandlingar

elektroniskt på ett sätt som gör det

möjligt även för små företag att ta del

av förfrågningar och lägga anbud. I

motionen begärs vidare att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samhällets

informationsförsörjning och en modern

innebörd av offentlighetsprincipen

(yrkande 11). Enligt motionärerna bör

alla offentliga publikationer, såsom

riksdagstryck, propositioner,

författningar och statliga utredningar,

göras tillgängliga i publika databaser

utan kostnad inom 24 timmar efter

offentliggörande. Aktuella elektroniska

diarier bör också vara tillgängliga på

samma sätt. Vidare föreslås att alla nya

offentliga handlingar i stat, kommuner

och landsting skall kunna nås

elektroniskt senast den 31 december

1997, och alla historiska handlingar

skall kunnas nås elektroniskt senast den

31 december 1999. Dessutom bör enligt

motionärerna alla befintliga databaser

göras omedelbart tillgängliga på

Internet. All offentlig information bör

enligt motionärerna vara kostnadsfri.

Kriterierna för sekretess bör modifieras

och preciseras.

I motionen begärs också att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om digital TV

(yrkande 15). Enligt motionen är det

mindre klokt att som regeringen har

aviserat satsa på en föråldrad teknik

som dessutom är dyr och inte garanterar

en tillfredsställande bildkvalitet. I

motionen begärs också att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om datoriserade

parlamentariker (yrkande 16) och

papperslös ärendehantering (yrkande 17).

Enligt motionärerna bör den elektroniska

informationen bli huvudmediet och

papperskopiorna det som hanteras i andra

hand, vilket innebär att en ny form bör

utvecklas för riksdagens dokument. I

förvaltningen bör papperslös

ärendehantering bli normen, vilket

enligt motionärerna stärker

offentlighetsprincipen och bidrar till

ökad effektivitet.

I motion 1995/96:T55 begär Inger

Lundberg m.fl. (s) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad som

i motionen anförts om medborgarnas

tillgång till grunddatabaser med

grundläggande samhällsinformation

(yrkande 1). Medborgarna bör enligt

motionärerna ha tillgång till

grundläggande samhällsinformation i form

av lagar, förordningar och föreskrifter

från riksdag, regering och myndigheter

samt förslag och beslut i riksdag,

landsting och kommuner. Dessa uppgifter

bör vara kostnadsfria. Vidare begärs i

motionen att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen inom EU skall

verka för att medborgarnas behov av

information om EU inte begränsas av

privata intressenters vilja att göra

pengar på information av betydelse för

demokratin i Europa (yrkande 2). Enligt

motionärerna är det oacceptabelt att

svenska väljares tillgång till

samhällsinformation görs beroende av

EU:s eventuella ambitioner att tillåta

privata intressenter att begränsa

allmänhetens tillgång till information

som har betydelse för demokratin.

Sverige måste enligt motionärerna

markera sin rätt att oavsett EU-beslut

ge allmänheten bästa tänkbara

möjligheter att delta i

samhällsdebatten.

I motion 1995/96:T56 hemställer Stig

Sandström m.fl. (v) bl.a. att riksdagen

hos regeringen begär en utredning i

enlighet med vad som anförts i motionen

om prissättning på information från

myndigheter (yrkande 6). Enligt

motionärerna bör utvecklingen mot en

ökad prissättning från de politiska

instanserna inte fortsätta. En utredning

bör se över hur man kan lösgöra mer

information utan kostnad över nätet. I

motionen anförs vidare att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättsligt

observatorium (yrkande 8). Enligt

motionärerna är förslaget om att inrätta

ett rättsligt observatorium bra. Dock

bör det ha en parlamentarisk förankring

med ledamöter från riksdagen.

I motion 1995/96:T57 begär Kerstin

Warnerbring m.fl. (c) bl.a. att

riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna vad som i motionen

anförts om demokrati och delaktighet

(yrkande 3). Enligt motionärerna gör de

digitala nätverken det möjligt för

människor att mycket lättare få tillgång

till information snabbt och utan höga

kostnader. IT kan skapa en ny, digital

allemansrätt. Offentlighetsprincipen

kommer att användas på ett helt annat

sätt än tidigare. Om informationen görs

tillgänglig för alla ökas medborgarnas

möjlighet till inflytande. I motionen

hemställs också att riksdagen

kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex

(yrkande 13). Svenska myndigheter och

förvaltningar bör enligt motionen

använda offentlighetsprincipen för att

skapa en digital allemansrätt med fri

tillgång till information från EU och

regeringskansliet.

I motion 1995/96:T58 begär Eva Flyborg

m.fl. (fp) bl.a. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående behovet av en

rättslig översyn av IT-användningen i

berörda lagar (yrkande 1), däribland

skyddet av den enskildes integritet

(yrkande 7). Enligt motionärerna har den

snabba IT-utvecklingen lett till att

lagstiftningen inte har förmått följa

med i detta tempo. Därför är det

nödvändigt att av regeringens tre

prioriterade mål sätta reformeringen av

rättsreglerna som berörs av IT främst.

Beträffande förslaget om ett IT-

observatorium bör enligt motionärerna

betonas att en fundamental uppgift för

observatoriet bör vara att formulera

utgångspunkterna för en lagstiftning som

i en medieoberoende anda på sikt kan

ersätta ett flertal av de grundläggande

lagarna om yttrandefrihet, integritet,

offentlighet, egendomsrätt m.m. Den

svenska datalagstiftningen har enligt

motionärerna länge varit i behov av en

förändring, som bör inriktas på en

generell integritetslagstiftning och

inte att skapa en ny datalag. Det finns

enligt motionärerna också ett behov av

att modernisera synen på

handlingsbegreppet i förvaltningslagen

med hänsyn till den stigande andelen

elektroniska handlingar i förvaltningen.

I motionen begärs vidare att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad som i motionen anförts angående

förmedlingen av samhällsinformation vid

medborgarkontor och till allmänhetens

persondatorer (yrkande 4). Motionärerna

förordar att kommunerna engagerar sig i

en aktiv utbyggnad av medborgarkontor

bl.a. för att underlätta för medborgarna

att genom IT kunna utvidga sitt kunnande

om samhällets organisation, om de

kommunala besluten och om vilka

medborgerliga rättigheter och

skyldigheter som gäller. Det

beslutsfattande som byggs in i IT bör

omfatta demokratiska fönster genom vilka

medborgarna kan ha insyn. I motionen

förordas också att samhällsinformationen

organiseras så att alla medborgare

enkelt kan nå väsentliga delar av

samhällets grunddatabaser, innefattande

Rixlex, Information Rosenbad samt

myndigheters och kommuners databaser.

Det bör utredas var gränsen mellan

samhällsfinansierad och avgiftsbelagd

samhällsinformation skall gå.

I motion 1995/96:T59 begär Elisa

Abascal Reyes m.fl. (mp) bl.a. att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad som i motionen anförts om

IT och integritetsfrågor (yrkande 6).

Enligt motionärerna bör offentliga

myndigheters register med

personuppgifter inte kommersialiseras

och endast spridas i den omfattning som

offentlighetsprincipen tillåter.

Regeringen bör också tillsätta en

utredning om vad IT innebär för polisens

spaningsmetoder och i vilken omfattning

kontrollen av medborgarna ökar. Vidare

hemställs att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om Europol och

kommersialiseringen av personuppgifter

från myndigheternas register till

utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att

i det europeiska polissamarbetet

registrera personer efter ras eller

livsstil bör avvisas eftersom det är

tvivelaktigt från etisk synpunkt och

strider mot förbudet mot

åsiktsregistrering. Sverige bör inom EU

verka för att inga personuppgifter

sprids eller registreras som strider mot

svensk lagstiftning. Personuppgifter ur

offentliga myndigheters register bör

inte få säljas till något annat land.

Rättsordningen

Propositionen

Enligt propositionen föreligger en rad

rättsliga hinder för en rationell

användning av IT, och det nuvarande

regelverket ger inte heller i alla

avseenden de klara signaler som krävs

för att undvika olika typer av missbruk

och oönskade följder av den nya

tekniken. En generell svårighet är

teknikutvecklingens snabba förlopp som

medför att även tempot i

rättsutvecklingen måste drivas upp.

Regeringen har redan tagit initiativ

till översyn av lagstiftning med

anledning av utvecklingen på IT-området,

t.ex. beträffande

persondatalagstiftningen och regelverket

för den offentliga förvaltningen. Målet

för det handlingsprogram på det aktuella

området som regeringen föreslår i

propositionen är att de nödvändiga

författningsändringarna inom

prioriterade rättsområden skall

genomföras på tre år samt att finna

effektiva former för en kontinuerlig

rättslig uppföljning på IT-området.

I propositionen föreslås att ett

rättsligt observatorium med inriktning

på IT-frågorna inrättas. Det skall

knytas till regeringens IT-kommission

och organiseras i nätverksform.

Observatoriet skall bl.a. göra en samlad

kartläggning av alla rättsliga frågor

som aktualiseras av utvecklingen på IT-

området. Observatoriet skall därvid

följa pågående lagstiftningsarbete,

fästa uppmärksamhet på akuta problem,

hålla kontakt med den privata och den

offentliga sektorn samt följa den

rättsliga utvecklingen internationellt.

Fem rättsområden prioriteras i

propositionen: integritetsskydd,

regelverk för elektronisk

dokumenthantering i offentlig

förvaltning, upphovsrätt, reglering av

distansarbete och telelagen. Målet är

att inom tre år genomföra erforderliga

författningsändringar inom dessa

prioriterade områden.

Bland dessa rättsområden finner

utskottet anledning att behandla

integritetsskyddet och reglerna för

elektroniska dokument i offentlig

förvaltning. Pågående eller nyligen

avslutat utredningsarbete med anknytning

till dessa rättsområden är IT-

utredningen (Ju 1994:05), som nyligen

avlämnat sitt betänkande, Kommittén om

nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13)

som skall avsluta sitt arbete vid

utgången av 1996, Datalagskommittén (Ju

1995:08) vars arbete skall vara avslutat

våren 1997 samt den kontinuerliga

översynen av sekretesslagstiftningen som

pågår inom Justitiedepartementet.

Enligt propositionen har den svenska

datalagen, som härrör från 1970-talet

och en annan teknikkultur, länge varit i

behov av en totalrevision. Detta

tillsammans med EU:s s.k.

dataskyddsdirektiv från oktober 1995 gör

en allmän översyn av datalagstiftningen

liksom den översyn av

offentlighetslagstiftningen som ingår i

Datalagskommitténs uppdrag mycket

angelägen. Datalagen skall enligt

regeringens intentioner inom tre år

ersättas av en ny persondata- och

integritetslagstiftning. I anslutning

till detta bör enligt regeringen även en

modernisering och anpassning av

registerlagarna till en ny persondata-

och integritetslagstiftning påbörjas.

Det saknas för närvarande en fungerande

rättslig reglering av hanteringen av

elektroniska dokument, som blir allt

vanligare i såväl offentlig som privat

verksamhet. Enligt det nyligen avgivna

betänkandet (SOU 1996:40) från IT-

utredningen skall elektronisk post

klassas som inkommen när den nått den

elektroniska adressen och därmed

omfattas av offentlighetsprincipen. IT-

utredningen föreslår också att begrepp

som elektronisk handling, digitalt

dokument, digital signatur och digital

stämpel skall definieras och föras in i

förvaltningslagen. Betänkandet

innehåller även förslag till reglering

av elektroniska förmedlingstjänster,

hemsidor på Internet och elektroniska

diskussionsgrupper. Enligt förslaget

till lagreglering på detta område måste

den som har en tjänst som förmedlare av

elektroniska meddelanden informera

användarna om vem som tillhandahåller

tjänsten. Denna skyldighet skall enligt

utredningen vara straffsanktionerad

liksom skyldigheten att hindra fortsatt

spridning av ett meddelande i vissa

fall. Den som medvetet tillåter

spridning av t.ex. barnpornografi eller

rasistiska yttringar skall kunna dömas

till fängelse upp till två år för detta.

Den som förmedlar en informationstjänst

skall också ha en osanktionerad plikt

att hålla uppsikt över verksamheten.

Enligt regeringens planer i

propositionen skall det inom tre år

finnas en generell rättslig reglering

för elektroniska dokument inklusive

elektroniska signaturer inom

förvaltningen.

Motionerna

I flera motioner (T51 yrkande 2, T52

yrkande 2 och T58 yrkande 1) behandlas

frågan om en bred översyn av den

lagstiftning som har betydelse för IT-

frågorna, omfattande t.ex.

datalagstiftningen, förvaltningslagen

samt tryckfrihets- och

yttrandefrihetsgrundlagarna. I motion

T51 yrkande 2 anförs bl.a. att

lagstiftningen bör anpassas till de krav

den informationstekniska utvecklingen

reser. I motion T52 yrkande 2 föreslås

att viss svensk lagstiftning bör ändras

i väntan på att internationella

överenskommelser kommer till stånd,

t.ex. kriminalisering av innehav och

spridning av barnpornografi. I motion

T58 yrkande 1 framhålls behovet av en

rättslig översyn av IT-användningen.

I flera motioner (T51 yrkandena 3 och

4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7,

T59 yrkandena 6 och 8) behandlas olika

aspekter av integritetsskyddet i samband

med IT. I motion T51 yrkandena 3 och 4

hemställs att riksdagen hos regeringen

begär ett förslag till en samlad

integritetsskyddslag som bör göras

oberoende av den tekniska utvecklingen.

I motion T52 yrkande 3 pläderas för att

integritetslagstiftningen bör vara så

medieneutral som möjligt. I motion T52

yrkande 4 betonas att den personliga

integriteten bör skyddas effektivt och

att det behövs säkra system för att

hantera åtkomsten av sekretessbelagd

information inom den offentliga sektorn.

Behovet av en översyn av

integritetslagstiftningen framhålls

också i motion T58 yrkande 7. Enligt

motion T59 yrkande 6 bör uppgifter ur

myndigheternas personregister spridas

endast i begränsad omfattning och i

enlighet med sekretesslagstiftningen och

inte på kommersiell grund, vare sig inom

eller utanför landet. Vidare bör enligt

motionen regeringen tillsätta en

utredning om vad IT innebär för polisens

spaningsmetoder och i vilken omfattning

kontrollen av medborgarna ökar. Enligt

yrkande 8 i samma motion bör ett förslag

om att i det europeiska polissamarbetet

registrera personer efter ras och

livsstil avvisas, eftersom det är etiskt

tvivelaktigt och strider mot förbudet

att registrera åsikter. Enligt motionen

bör Sverige inom ramen för EU verka för

att inga personuppgifter sprids eller

registreras som strider mot svensk

lagstiftning.

I motion T56 yrkande 8 kommenteras

förslaget om inrättande av ett rättsligt

observatorium. Enligt motionen bör

observatoriet ha en parlamentarisk

förankring.

Tidigare behandling

Utskottet har behandlat frågor om

rättsordningen avseende elektroniska

dokument m.m. senast våren 1995

(1994/95:KU41) och därvid bl.a.

framhållit vikten av att de redovisade

problemen uppmärksammas och löses så

snart som möjligt, vilket enligt

utskottets mening borde kunna ske inom

ramen för det pågående utvecklings- och

utredningsarbetet. Utskottet förutsatte

att regeringen därvidlag spelade en

aktiv och pådrivande roll och att den

bl.a. avdelade nödvändiga resurser till

IT-kommissionen för frågornas fortsatta

beredning.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom

propositionens förslag till

handlingsprogram för rättsordningen vad

avser inrättande av ett rättsligt

observatorium och de prioriterade

rättsområdena inklusive tidsplanen för

detta arbete.

Som framgått i det föregående pågår ett

omfattande utredningsarbete i

regeringskansliet med inriktning på att

ta fram underlag för en rationell

användning av IT. Bland rättsområden som

enligt propositionen är prioriterade

återfinns integritetsskydd och regler

för elektronisk dokumenthantering,

områden som enligt utskottets mening är

särskilt angelägna.

Vad gäller integritetsskyddet framgår

det av propositionen att datalagen

enligt regeringens intentioner inom tre

år skall ersättas av en ny persondata-

och integritetslagstiftning, till vilken

registerlagarna skall anpassas och

samtidigt moderniseras. Till detta vill

utskottet, med hänvisning till vad som

anförs i motion T51 yrkandena 3 och 4

samt motion T52 yrkandena 3 och 4,

anföra att integritetsskyddet i det

pågående översynsarbetet bör utformas

mot bakgrund av en mer konsekvent

princip, av vilken tydligt framgår att

den enskilde förfogar över bl.a.

uppgifter om sig själv och sin person.

Likaså bör integritetsskyddet framdeles

ges en generell och teknikoberoende

utformning. Beträffande motion T59

yrkande 8, i vilken motionärerna riktar

kritik mot ett förslag om att inom ramen

för det europeiska polissamarbetet

registrera personer efter bl.a. ras

eller livsstil, vill utskottet meddela

sin avsikt att följa frågans fortsatta

hantering inom EU.

Med detta torde önskemålen i de

motioner som yrkar på en bred översyn av

lagstiftning med betydelse för IT-

frågorna (motionerna T51 yrkande 2 och

T58 yrkande 1) och de som särskilt yrkar

på en översyn av

integritetslagstiftningen med anknytning

till IT (motionerna T51 yrkandena 3 och

4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7

och T59 yrkande 6 delvis och 8) vara

tillgodosedda varför de bör avstyrkas.

Vad gäller motion T52 yrkande 2 enligt

vilken svensk lagstiftning, i avvaktan

på internationella överenskommelser, bör

ändras, t.ex. kriminalisering av innehav

och spridning av barnpornografi,

hänvisar utskottet till dels vilande

förslag till grundlagsändring m.m. (bet.

1993/94:KU28), dels den pågående

Barnpornografiutredningen (Ju 1994:14,

dir. 1994:117) som avses avslutas inom

kort. Även delar av IT-utredningens

betänkande (SOU 1996:40) vad gäller

t.ex. ansvarsförhållanden beträffande

handhavande av s.k. elektroniska

anslagstavlor har anknytning till dessa

frågor. Motionen bör mot denna bakgrund

avstyrkas.

Beträffande motion T59 yrkande 6

(delvis), enligt vilken regeringen bör

tillsätta en utredning om IT:s

konsekvenser för polisens

spaningsmetoder etc., anser utskottet

att frågan bör väckas i annat

sammanhang, varför motionen i denna del

bör avstyrkas.

I motion T56 yrkande 8 föreslås att det

i propositionen föreslagna rättsliga

observatoriet ges en parlamentarisk

förankring. Av propositionen framgår att

regeringen har för avsikt att knyta

observatoriet till IT-kommissionen.

Enligt utskottets mening bör regeringens

hela IT-verksamhet inklusive det

rättsliga observatoriet, i enlighet med

motionens intentioner ges en

parlamentarisk anknytning i någon form.

Med detta får önskemålen i motionen

anses tillgodosedda varför den bör

avstyrkas.

Samhällsinformationsfrågor

Propositionen

Enligt propositionen har inhämtningen,

förvaltningen, förmedlingen och

användningen av information i hög grad

byggts upp och utformats för en speciell

verksamhets eller samhällssektors behov.

IT-utvecklingen medför nu enligt

regeringens mening att ökad vikt läggs

vid kommunikation och

informationsöverföring mellan

verksamheter och sektorer och vid

interaktivitet. Tidigare åtskilda

informationssystem växer successivt till

ett mer enhetligt och samverkande

nätverk. En informationsförsörjning som

svarar mot de nya möjligheterna och

kraven måste enligt propositionen

stödjas av en väl utvecklad

infrastruktur. Tekniken måste också

kompletteras med en omfattande

immateriell överbyggnad i form av bl.a.

olika spelregler som underlättar

informationsutbytet.

Staten har enligt propositionen bl.a.

ansvaret för att det utvecklas

grundläggande principer för hur

offentlig information skall

tillhandahållas till medborgare och

näringsliv. Viktiga frågor som behöver

övervägas är ansvar och ägarformer, pris-

och avtalsfrågor, ansvarsfördelningen

mellan det offentliga och marknaden när

det gäller informationsförsörjningen

samt ansvarsfördelningen mellan olika

aktörer inom den offentliga sektorn.

Enligt regeringens handlingsprogram är

målet för informationsförsörjningen att

utforma en infrastruktur som ger en hög

tillgänglighet till basinformation och

som är tillväxtfrämjande.

När det gäller särskilt

samhällsinformationen föreslås att

Samhällsguiden uppdateras och utvecklas

i samarbete med riksdagsförvaltningen. I

detta sammanhang är det enligt

propositionen naturligt att också

undersöka möjligheterna att utveckla ett

nätverksbaserat data- och

informationssystem för spridning av

samhällsinformation till företag,

organisationer och till allmänheten, där

Samhällsguiden som databas kan utgöra en

viktig tillgång.

Utgångspunkten är att systemet skall

omfatta övergripande information från

riksdag och regering, statliga,

kommmunala och landstingskommunala

myndigheter och verk samt

internationella relationer och kontakter

särskilt med anknytning till EU.

Möjligheten att använda Internet för att

koppla samman och sprida information

från bl.a. riksdag och regering,

myndigheter och EU bör enligt

propositionen prövas. Detta arbete

beräknas vara avslutat under 1996.

Riksdagens databas Rixlex, som bl.a.

innehåller propositioner, motioner,

frågor, utskottsbetänkanden och

protokoll från kammardebatterna samt

delar av rättsdatasystemet, bl.a. SFS

och uppgifter om kommittéerna, är på

försök öppet för externa användare.

Användarna får erlägga en avgift på 6

000 kr/år, med undantag för skolor som

betalar en lägre avgift och

folkbiblioteken som får ta del av

innehållet i databasen utan avgift.

Enligt regeringens mening bör

offentliga rättsdatabaser med

grundläggande information om den svenska

lagstiftningsprocessen och svenska

rättskällor på sikt tillhandahållas utan

särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa

databaser kunna omfattas av de

riktlinjer för prissättning av

informationstjänster som regeringen

angivit för andra centrala

grunddatabaser. Det gäller t.ex.

register om fastigheter, byggnader m.m.

och olika geografiska databaser, där

regeringen anser att det bör utformas

enhetliga principer för prissättningen

på informationstjänsterna. Regeringen

har gett RRV i uppdrag att lämna förslag

till sådana principer. RRV:s rapport är

föremål för remissbehandling. I

rapporten föreslås att en enhetlig

princip för prissättning av uttag av

information ur databaser tillämpas inom

den offentliga sektorn, såvida inget

annat beslutas. Den föreslagna

prissättningsprincipen innebär att

avgifterna för uttagen skall beräknas så

att samtliga kostnader för att

framställa och distribuera uttagen

täcks. Denna princip för prissättning

kan tillämpas oberoende av vilken teknik

som används för överföring av

information, vilken typ av information

uttaget avser eller vilken kundkategori

det är tal om.

När det gäller prissättningen på Rixlex

tjänster hänvisar regeringen till den

diskussion som pågår inom riksdagen på

detta område. I propositionen hänvisas

också till ett arbete som pågår inom EU

rörande den privata sektorns roll i

detta sammanhang, som enligt regeringens

mening kan komma att få betydelse för

Rixlex och andra offentliga

rättsdatabasers vidare utveckling och

användning.

Motionerna

I några motioner behandlas frågan om

medborgarnas tillgång till grundläggande

samhällsinformation i elektronisk form

bestående av lagstiftning, förslag och

beslut inom regering och riksdag,

myndighetsinformation etc. (T55 yrkande

1, T58 yrkande 4). Enligt motion T55

yrkande 1 bör medborgarna ha tillgång

till grundläggande samhällsinformation i

form av lagar, förordningar och

föreskrifter från riksdag, regering och

myndigheter samt förslag och beslut i

riksdag, landsting och kommuner. I

motion T58 yrkande 4 anförs att

kommunerna bör bygga ut medborgarkontor

för att underlätta att medborgarna genom

IT skall kunna vidga sitt kunnande om

samhällets organisation, om de kommunala

besluten och om vilka rättigheter och

skyldigheter som gäller. Alla medborgare

bör enkelt kunna nå Rixlex, Information

Rosenbad samt myndigheters och kommuners

databaser. I några fall betonas att

information om EU bör ingå i denna

samhällsinformation.

Frågan om avgiftsbelagd respektive

fritt tillgänglig samhällsinformation

behandlas i flera motioner (T51 yrkande

10 delvis, T55 yrkandena 1 och 2, T56

yrkande 6, T57 yrkande 13, T58 yrkande

4) och nästan genomgående hävdas att den

grundläggande samhällsinformationen

skall vara avgiftsfri. I motion T51

yrkande 10 (delvis) anförs att Rixlex

under en femårig försöksperiod bör vara

avgiftsfri. Enligt motion T55 yrkande 1

bör den grundläggande

samhällsinformationen vara kostnadsfri.

I samma motion, yrkande 2, anförs att

informationen i Sverige om EU inte bör

kommersialiseras. I motion T56 yrkande 6

föreslås bl.a. att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om

prissättning på information från

myndigheter. I motion T57 yrkande 13

anförs att myndigheter och förvaltningar

bör ge medborgarna fri tillgång till

information från EU och

regeringskansliet samt från Rixlex.

Enligt motion T58 yrkande 4 bör det

utredas var gränsen mellan

samhällsfinansierad och avgiftsbelagd

information skall gå.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet har senast behandlat frågor om

samhällsinformation våren 1995 (bet.

1994/95:KU41) och därvid beträffande

prissättning på Rixlex tjänster

principiellt förordat en differentiering

av priset utgående från riksdagens

kapacitet att hantera de aktuella

datamängderna och kvaliteten i

kontakterna med användarna, eventuell

differentiering av priset med avseende

på vilka användarna är (enskilda,

företag, skolor etc.) samt kostnaderna

för kommunikationen. Riksdagen står för

kommunikationskostnaderna som uppgår

till betydande belopp.

Förvaltningskontoret har senare med

verkan från den 1 juli 1995 beslutat att

folkbibliotek och medborgarkontor skall

ha fri tillgång till Rixlex.

Förvaltningskontoret planerar för

närvarande att helt ta bort avgifterna

för Rixlex samt att i ett senare skede

gå ut med delar av innehållet i Rixlex

på Internet, vilket innebär fri tillgång

till innehållet.

Beträffande utvecklingen av

medborgarkontor hänvisade utskottet i

det nämnda betänkandet till den

samordningsgrupp för medborgarkontor som

arbetar i regeringskansliet med dessa

frågor.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer i propositionens

förslag under rubriken

Samhällsinformation vad avser

Samhällsguiden som databas och

möjligheter att använda Internet för

spridning av information från bl.a.

riksdagen, regeringen, myndigheter och

EU.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att offentliga rättsdatabaser och

grundläggande information om

lagstiftningsprocessen och rättskällor i

Sverige på sikt bör tillhandahållas utan

särskild avgift. De bör mot denna

bakgrund inte omfattas av någon

prissättning i likhet med de s.k.

centrala databaserna, såsom centrala

register över personer, företag och

fastigheter/byggnader. Regeringen anser

att det bör finnas enhetliga principer

för prissättningen av

informationstjänster med anknytning till

dessa databaser.

Mot bakgrund av vad utskottet här

anfört bör önskemålen i motionerna T55

yrkande 1, T57 yrkande 13 och T58

yrkande 4 (delvis) vara tillgodosedda,

varför de bör avstyrkas.

Vad gäller motion T55 yrkande 2, enligt

vilken informationen i Sverige om EU

inte bör kommersialiseras, motion T56

yrkande 6 om en utredning om

prissättning på myndighetsinformation

samt motion T58 yrkande 4 (delvis)

enligt vilken gränsen mellan

samhällsfinansierad och avgiftsbelagd

samhällsinformation bör utredas hänvisar

utskottet till den pågående beredningen

av RRV-rapporten Principer för

prissättning av informationstjänster

(RRV 1995:64), vars förslag i sammandrag

redovisats ovan. De nämnda motionerna

bör enligt utskottets mening avstyrkas.

När det gäller prissättningen på

riksdagens databas Rixlex, beträffande

vilken i motion T51 yrkande 10 (delvis)

föreslås att Rixlex under en femårig

försöksverksamhet bör vara avgiftsfri,

hänvisar utskottet till vad som anförts

ovan om de under 1995 genomförda

avgiftsförändringarna, vilka innebär att

folkbibliotek och medborgarkontor har

fri tillgång till Rixlex, och de

redovisade planerna inom

förvaltningskontoret på att lägga ut

delar av Rixlex på Internet, varigenom

innehållet blir fritt tillgängligt.

Enligt utskottets mening bör

prissättningen bli föremål för fortsatta

överväganden inom förvaltningskontoret,

varvid samordning bör ske med bl.a. det

arbete med enhetlig prissättning på

informationstjänster som äger rum i

regeringskansliet. Motionen bör

avstyrkas i denna del.

I motion T58 yrkande 4 (delvis) begärs

att kommunerna bör bygga ut

medborgarkontor för att underlätta

medborgarnas kunskapsinhämtning av

samhällsinformation m.m. Utskottet vill

i detta sammanhang erinra om att det i

regeringskansliet finns en särskild

samordningsgrupp för utveckling av

medborgarkontor, som torde arbeta med

hithörande frågor. Motionen avstyrks

även i denna del.

Övriga frågor

Digitalisering av TV och radio

Propositionen

Radio- och TV-sändningar, både de som

kommer från markbundna sändare och

satelliter, sker i dag till allra

största delen med analog teknik.

Digitala ljudradiosändningar från

markbundna sändare inleddes 1995.

Satellitsändningar med digital teknik

förekommer också. I betänkandet Från

massmedia till multimedia (SOU 1996:25)

föreslås att digitala TV-sändningar i

marknät skall byggas ut i Sverige.

Förslaget remissbehandlas för

närvarande. Enligt propositionen kan ett

snabbt införande av digital marksänd TV-

teknik öka yttrandefriheten och

mångfalden samt motverka privat och

offentlig maktkoncentration.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet har enats om riktlinjer som

underlättar beslut om snabbt införande

av digitala TV-sändningar i marknätet,

om åtgärder för att stärka och

förtydliga public service-verksamheten

och om insatser för att säkra framtida

svensk TV-produktion med kultur och

kvalitet. Enligt propositionen måste,

innan beslut kan fattas om digital

uppbyggnad av marknätet, frågor besvaras

om i vilken takt det digitala marknätet

kan byggas ut, hur snabbt det kan

utvecklas etc.

Motionerna

I motion T51 yrkande 15 föreslås att

riksdagen avslår regeringens förslag om

en utbyggnad av ett digitalt marknät för

television till förmån för digitala

sändningar med utnyttjande av andra

distributionskanaler i enlighet med vad

som anförts i motionen. I motionen

anförs bl.a. att det finns starka

principiella skäl som talar emot den

lösning regeringen förordar. Bara det

faktum att staten ger sig själv makten

att styra över distributionsmöjligheter

som i praktiken är tekniskt obegränsade

strider enligt motionen mot

grundläggande principer för

informationsspridning och

opinionsbildning. Kommunikationsnäten

bör enligt motionen utvecklas på

marknadens villkor. Regeringens planer

på ett eget marknät för den digitala

televisionen undanröjer möjligheten för

Sveriges Radio och Sveriges Television

att främja en IT-utveckling utöver de

egna företagens direkta intressen.

I motion T52 yrkande 15 anförs att den

av regeringen aviserade utbyggnaden av

ett marknät för digital TV inte bör

komma till stånd, bl.a. därför att

tekniken enligt motionen är föråldrad

och dyr samt inte ger garantier för

tillfredsställande bildkvalitet.

Utskottets bedömning

Utskottet erinrar om att propositionen

inte innehåller något formellt förslag

om utbyggnad av ett marknät för digital

TV utan endast redovisar ett

utredningsförslag som är föremål för

remissbehandling. Det finns därför ingen

anledning för utskottet att nu uttala

sig i det ifrågavarande ärendet. Med

hänvisning till detta bör motionerna T51

yrkande 13 och T52 yrkande 15 avstyrkas.

Den offentliga förvaltningens IT-

användning

Propositionen

Regeringen anger i propositionen

(avsnitt 5.4.3) ett antal övergripande

mål för den offentliga förvaltningens IT-

användning. Av målbeskrivningen framgår

bl.a. följande. Offentlig förvaltning

bör vara ett föredöme som IT-användare.

Den offentliga förvaltningen skall

utnyttja IT för att effektivisera

verksamheterna och ge en god service

till företag och medborgare. Den

offentliga förvaltningens IT-användning

bör bidra till en öppen och säker

elektronisk infrastruktur för samhällets

informations- och kunskapsförsörjning.

IT skall användas till att utveckla

kontakterna och samspelet mellan

allmänhet, företag och offentlig

förvaltning, och kontakterna skall göras

enklare och mer öppna. IT:s möjligheter

att främja allmänhetens insyn i

förvaltningen skall tillvaratas. Alla

offentliga organ bör kunna ta emot och

besvara elektronisk post och ha

möjligheter att söka i

informationsdatabaser, varigenom

elektronisk ärendehantering främjas. De

informationsresurser som finns i den

offentliga förvaltningen skall utnyttjas

bättre. Enhetliga principer för

prissättning av offentlig information

skall utformas. Elektroniska

kommunikationsmöjligheter med organ i EU

skall göra det europeiska

förvaltningssamarbetet effektivare.

Rättsliga frågor i samband med IT-

användningen i den offentliga

förvaltningen har delvis behandlats i

det föregående. Utöver detta kan nämnas

att det enligt regeringen inom tre år

skall finnas en generell rättslig

reglering för elektronisk

dokumenthantering inom förvaltningen.

Samtliga regelverk som styr

förvaltningens IT-användning skall ses

över i syfte att förbättra samordningen

och öka tydligheten. Ökad samverkan bör

komma till stånd mellan de myndigheter

som svarar för rådgivning och tillsyn,

bl.a. Datainspektionen, Riksarkivet och

Statskontoret.

Det övergripande målet för den

offentliga förvaltningens

tillhandahållande av

informationstjänster bör vara att uppnå

en effektiv användning av den

information som finns i offentliga

databaser. Finansierings- och prissätt

ningsprinciper får inte motverka målet

att uppnå en effektiv användning av

befintlig information i offentliga

databaser. En effektiv

informationsöverföring mellan olika

aktörer underlättas av enhetliga

riktlinjer för prissättningen.

Riktlinjerna för prissättning skall vara

generellt tillämpbara för den offentliga

förvaltningen.

Enligt propositionen bör

överenskommelser träffas om gemensamma

IT-plattformar, t.ex. gemensamma val av

standarder, inom den offentliga

förvaltningen i syfte att erbjuda

medborgare och företag enkla och

likartade rutiner. Ett arbete med denna

inriktning äger rum inom det s.k.

Toppledarforum.

Beträffande nya elektroniska medier

anförs i propositionen att alla

offentliga myndigheter skall kunna nås

med elektronisk post före utgången av

1996. Rutiner för hur inkommande och

utgående elektroniska brev hanteras

måste finnas vid varje myndighet.

Myndigheterna skall också ha en lätt

åtkomlig elektronisk adress och en

regelbunden bevakning av myndighetens

elektroniska brevlåda. Elektronisk post

bör så snart som möjligt kompletteras

med användning av digitala signaturer

och samordnade rutiner för

nyckelhantering.

Offentlig information skall göras

tillgänglig också elektroniskt för

medborgare och företag. Myndigheterna

bör pröva möjligheterna att utveckla nya

förvaltningstjänster via bl.a. telefon,

fax och s.k. elektroniska anslagstavlor

som komplement till konventionella

former för informationsspridning. De

rättsliga förutsättningarna för en sådan

utveckling behöver klargöras.

Informationsutbytet mellan

förvaltningarna i EU:s medlemsländer och

gemenskapens institutioner måste enligt

propositionen effektiviseras. Sverige

skall delta aktivt i det gemensamma

arbetet med att utforma och införa all

europeiska datanätverk för

informationsutbyte mellan förvaltningar,

det s.k. IDA-programmet inom EU.

Statskontoret arbetar på regeringens

uppdrag med att samordna den statliga

förvaltningens medverkan i programmet.

Motionerna

I tre motioner (T51 yrkande 10 delvis,

T52 yrkandena 5 och 11 och T57 yrkande

3) behandlas offentlighetsprincipens

tillämpning på IT-frågorna och

allmänhetens tillgång till

myndigheternas elektroniskt lagrade

information. I motion T51 yrkande 10

(delvis) hemställs att tillkommande

offentliga handlingar inom regeringen

och riksdagen skall kunna nås

elektroniskt senast vid utgången av år