Bet. 1995/96:TU4

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU04

Inlandsbanan

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

TU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Riksdagens revisorers förslag

1995/96:RR4 angående Inlandsbanan jämte motioner.

Revisorerna bedömer att det saknas trafikmässiga skäl för reguljär per-

sontrafik på Inlandsbanan. Däremot uppges att godstrafiken på begränsade

delar av banan, främst systemtågstrafiken, är trafikmässigt motiverad.

Revisorerna anser att riksdagen i god tid före år 1998, då avtalsperioden

med statligt stöd till Inlandsbanan löper ut, bör ta ställning till den framti-

da tågtrafiken. Ställningstagandet till en fortsatt statlig finansiering före-

slås göras utifrån en samlad bedömning av banans betydelse från trafik-

mässiga, miljömässiga, regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspoli-

tiska utgångspunkter. Revisorerna föreslår även att regeringen närmare

undersöker om erfarenheterna från banhållningen på Inlandsbanan, som

visar på att upprustning och underhåll har utförts till lägre kostnad än vad

Banverket tidigare har beräknat, kan tas till vara för landets övriga banor.

Vidare föreslår revisorerna att regeringen överväger en rättslig reglering i

syfte att förhindra att personer som kunnat påverka utformningen av statli-

ga bidrag inte omedelbart efter uppdraget - eller efter det att en kortare tid

har förflutit - som näringsidkare erhåller de bidrag de själva varit med att

utarbeta.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att regeringen under år 1996 bör

framlägga förslag om villkoren för en fortsatt gods- och persontrafik på

banan. Utskottet anser att regeringen i det sammanhanget även bör övervä-

ga revisorernas övriga förslag. Utskottet förutsätter vidare att regeringen

kommer att överväga de förslag som förs fram i motionerna. I avvaktan på

regeringens redovisning avstyrks dock samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats en reservation av mp-

ledamoten som anser att utgångspunkten inför ett

nytt ställningstagande till Inlandsbanan bör vara

att tågtrafiken kan tryggas och utvecklas vidare.

Förslaget

Riksdagens revisorer föreslår i förslag 1995/96:RR4 angående Inlandsba-

nan att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna har anfört rö-

rande

1. Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. godstrafik,

2. kostnaderna för banhållningen,

3. finansieringen av trafiken på Inlandsbanan,

4. experternas roll,

5. Inlandsbanans regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspolitiska

betydelse,

6. ställningstagande till förutsättningar för fortsatt trafik på Inlandsba-

nan.

Motionerna

1995/96:T4 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Inlandsbanans betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt stöd till Inlandsbanan,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur den fortsatta driften

på Inlandsbanan skall utformas.

1995/96:T5 av Tom Heyman och Ulla Löfgren (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de miljö- och sam-

hällsekonomiska konsekvenserna om godsmängderna på Inlandsbanan förs

över på landsväg,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur Inlandsbanans

ekonomi skulle påverkas om tvärbanorna överfördes till IBAB,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av om det finns en

potentiell marknad för shortline-trafik längs tvärbanorna och Inlandsbanan

i system,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en konsekvensanalys av effekterna på Inlandsbanan om kon-

kurrensen på spåren släpps fri.

1995/96:T6 av Rune Berglund och Leo Persson (båda s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om den framtida finansieringen av Inlandsbanan.

1995/96:T7 av Torsten Gavelin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. gods-

trafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kostnaderna för banhållningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tvärbanorna Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Inlandsbanans betydelse som enda med Banverket konkurre-

rande företag.

1995/96:T8 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. gods-

trafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kostnaderna för banhållningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även tvärbanorna bör överföras till IBAB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att snarast presentera ett förslag till hur den framti-

da trafiken på Inlandsbanan skall finansieras.

1995/96:T9 av Elving Andersson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Inlandsba-

nans framtid.

Utskottet

1 Bakgrund

I december år 1992 lade riksdagen fast riktlinjer för tågtrafiken på In-

landsbanan (prop. 1992/93:9 resp. 91, bet. TU3, rskr. 113). Genom beslu-

tet gavs kommunerna utmed den 110 mil långa Inlandsbanan nyttjanderätt

till banan, fastigheterna samt till ett visst utbud av rullande materiel. In-

tressenterna, som skulle bära det fulla ekonomiska ansvaret för banan, fick

även rätt att ta ut banavgifter. Från beslutet undantogs systemtågstrafiken

och anläggningar som krävdes för annan järnvägstrafik än trafik på In-

landsbanan. I villkoren ingick statliga medel under en femårsperiod för

underhåll av och investeringar i banan samt driftbidrag till tågtrafiken.

Efter riksdagens beslut träffades i mars 1993 ett avtal mellan staten och

Inlandsbanan AB (IBAB), som ägs av samtliga kommuner utmed banan.

Avtalsperioden är 20 år fr.o.m. den 1 maj 1993. Avtalet reglerar huvud-

mannaskap, trafikeringsrätt liksom utbetalning av upprustnings- och un-

derhållsbidrag samt drift- och investeringsstöd.

De ekonomiska villkoren enligt avtalet innebär att IBAB under perioden

den 1 januari 1993-den 30 juni 1998 erhåller statliga bidrag på totalt 620

miljoner kronor. Medelsbeloppet fördelas på ett drift- och investeringsbi-

drag på 27 miljoner kronor per år, 250 miljoner kronor för baninvestering-

ar och 47 miljoner kronor som ett årligt bidrag för banunderhåll. SJ har

vidare kompenserats med 32 miljoner kronor för viss rullande materiel

som under en femårsperiod disponeras av IBAB. Härutöver har 2,6 miljo-

ner kronor utbetalats för administrativa kostnader i samband med genom-

förandet av riksdagens beslut.

På Inlandsbanan beräknas under 1995 utföras ett trafikarbete omfattande

drygt 92 miljoner tonkilometer, huvudsakligen transporter av sågade träva-

ror och torv. Reguljär persontrafik utförs för närvarande inte året runt.

Däremot förekommer turisttågstrafik sommartid. Sommaren 1995 uppgick

antalet resenärer till ca 21 000.

Trafikutskottet föreslog den 26 oktober 1993 att Riksdagens revisorer

skulle granska de trafikmässiga och ekonomiska konsekvenserna av 1992

års riksdagsbeslut om Inlandsbanan. Revisorernas överväganden och för-

slag har redovisats i granskningsrapporten (1994/95:RR5) Inlandsbanan.

Granskningsrapporten har remissbehandlats.

För en mer utförlig beskrivning av ärendets hantering, avtalsutformning,

ekonomiska förutsättningar och konsekvenser samt olika trafikfrågor hän-

visas till revisorernas granskningsrapport om Inlandsbanan.

2 Revisorernas förslag

2.1 Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. godstrafik

Revisorerna konstaterar att kapacitetsutnyttjandet på Inlandsbanan är

mycket lågt. Persontrafiken uppges subventioneras mer än tre gånger så

mycket som den icke lönsamma persontrafik som staten upphandlar av SJ.

Den persontrafik som bedrivs på Inlandsbanan under några sommarveckor

har främst intresse från turistsynpunkt. Trafikhuvudmännen för kollektiv-

trafiken utefter banan har valt att helt ombesörja den lokala och regionala

kollektivtrafiken med hjälp av bussar. Detta motiveras främst av att en

upphandling av järnvägstrafik inte prismässigt kan konkurrera med buss-

trafik.

Beträffande godstrafiken anger revisorerna att det är inte någon som

ifrågasätter värdet av systemtågstrafiken på Inlandsbanan. Systemtågen

trafikerar ca 14 % av Inlandsbanans totala längd. Vagnslasttrafiken har

ökat på både banans norra och södra delar. Revisorerna förklarar trafikök-

ningen i huvudsak med att SJ nu ser fördelar med att köra delar av sin

godstrafik på Inlandsbanan i stället för som tidigare på tvärbanorna och

norra stambanan.

Sammanfattningsvis tyder den information som revisorerna erhållit på

att godstrafiken på begränsade delar av Inlandsbanan, främst system-

tågstrafiken, är trafikmässigt motiverad. Däremot bedömer revisorerna att

det saknas trafikmässiga skäl för reguljär persontrafik på Inlandsbanan.

2.2 Kostnaderna för banhållningen

Enligt avtalet med staten har Inlandsbanan AB ansvar för att genom un-

derhåll säkra en tillfredsställande standard på hela Inlandsbanan. Under en

femårsperiod skall 250 miljoner kronor användas för upprustning och 235

miljoner kronor för underhåll av Inlandsbanan.

Revisorerna anger att den samlade informationen tyder på att IBAB har

skött sitt åtagande gentemot staten på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med

gällande avtal. Upprustning och underhåll av Inlandsbanan har utförts till

lägre kostnad än vad Banverket tidigare har beräknat. Regeringen bör,

enligt revisorernas mening, närmare undersöka om erfarenheterna av

IBAB:s arbete kan utnyttjas även för andra banor. Vidare framhålls att ett

fortsatt statligt åtagande när det gäller medel för upprustning och underhåll

av Inlandsbanan måste grundas på riksdagens ställningstagande till fortsatt

trafik på banan efter 1998.

2.3 Finansieringen av trafiken på Inlandsbanan

Enligt revisorernas uppfattning lämnas omfattande subventioner till trafi-

ken på Inlandsbanan. Det första verksamhetsåret var bolagets totala intäk-

ter, 155,4 miljoner kronor. Av detta belopp utgjorde 9,2 miljoner kronor

eller 6 % egna intäkter, främst banavgifter och andra avgifter. Återstoden,

eller 94 %, utgjordes av statsbidrag.

Revisorerna menar att riksdagen i god tid före år 1998 måste ta ställning

till den framtida trafiken på Inlandsbanan. En utvärdering av alternativa

finansieringsmöjligheter måste därför ske redan nu. Mot bakgrund av bl.a.

trafikvolymens utveckling ifrågasätter revisorerna om några mera betydan-

de förändringar av person- eller godstrafiken kan förväntas ske inom över-

skådlig tid.

2.4 Experternas roll

Revisorerna anser att IBAB:s upphandling av persontrafik på Inlandsbanan

har skett i enlighet med fastställda regler. Samtidigt konstateras att det

femåriga statliga stödet till drift och investeringar i stor utsträckning har

utformats och föreslagits av samma personer som senare kommit att upp-

bära stödet via ägarskap i olika företag.

Enligt revisorernas uppfattning är det självfallet av stort värde att ex-

pertkunskap tillvaratas i olika sammanhang. Revisorerna ifrågasätter dock

det lämpliga i att de tidigare experterna har starka ekonomiska intressen

som näringsidkare i detta sammanhang. I sin tidigare roll som experter har

de haft möjlighet att påverka utformningen av de statsbidrag som sedan

blivit en väsentlig komponent i den verksamhet de som näringsidkare

bedriver.

Det är, enligt revisorernas uppfattning, angeläget att allmänheten hyser

förtroende för det sätt på vilket offentliga medel används. Under gransk-

ningen har frågan aktualiserats om regeringen bör överväga någon form av

rättslig reglering. En sådan reglering skulle syfta till att förhindra att per-

soner vilka i egenskap av experter eller liknande kunnat påverka utform-

ningen av statsbidrag m.m. inte omedelbart efter uppdraget - eller efter det

att en kortare tid har förflutit - som näringsidkare kan erhålla de bidrag de

själva varit med om att utforma.

2.5 Inlandsbanans regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspoli-

tiska betydelse

Enligt revisorernas bedömning bör fortsatt persontrafik på Inlandsbanan

inte i första hand betraktas som en fråga om transportmöjligheter för be-

folkningen i berörda kommuner. I stället bör sådan trafik jämföras med

andra insatser som ger möjligheter till kultur- eller naturupplevelser.

Ställningstagande till en fortsatt statlig finansiering av trafiken bör enligt

revisorernas mening göras utifrån en samlad bedömning av banans bety-

delse från trafikmässiga, miljömässiga, regionalpolitiska, kulturpolitiska

och försvarspolitiska utgångspunkter.

2.6 Förutsättningar för fortsatt trafik på Inlandsbanan

Revisorerna ser det som mycket angeläget att förutsättningarna för fortsatt

trafik på Inlandsbanan snarast klargörs. I god tid före våren 1998, då inne-

varande period med statliga subventioner löper ut, bör riksdagen ha fattat

beslut om villkoren för den fortsatta gods- och persontrafiken på banan.

Berörda företag och kommuner får då möjlighet att planera sin verksamhet

och ta ställning till tänkbara alternativ för att finansiera denna verksamhet.

Deras förutsättningar att samordna tåg- och busstrafiken förbättras därmed,

liksom förutsättningarna för mera långsiktiga investeringar. Revisorerna

anser att regeringen bör ges i uppdrag att senast under år 1996 presentera

ett förslag till hur den framtida trafiken på Inlandsbanan skall finansieras.

3 Motionsförslag

I flera av motionerna framhålls att det har gått alltför kort tid sedan IBAB

tog över ansvaret för att det skall vara meningsfullt att redan nu utvärdera

tågtrafiken på Inlandsbanan. Samtliga motionärer delar dock revisorernas

uppfattning att ett ställningstagande behöver göras om de framtida trafik-

förutsättningarna för Inlandsbanan. I motionerna lämnas vidare förslag om

vilka frågor som bör belysas i det fortsatta beredningsarbetet samt vilka

utgångspunkter som bör gälla vid regeringens arbete med frågan.

I motion T4 (mp) framhålls att Inlandsbanans framtida förutsättningar

måste klargöras. 1992 års riksdagsbeslut bör tolkas så att det statliga stödet

fortsätter att utgå tills dess att en tidsgräns anges för när IBAB skall vara

ekonomiskt oberoende. Någon sådan tidsgräns finns dock inte enligt gäl-

lande avtal. Motionärerna menar att en ökning av järnvägstrafiken måste

ske av miljömässiga skäl vare sig med eller utan Inlandsbanan. Vidare

anförs att järnvägskapitalet måste förvaltas noggrant för att inte kostnader-

na skall öka i framtiden. Vidare hänvisas till de regionalpolitiska, kultur-

politiska, trafikmässiga, säkerhetsmässiga och miljömässiga skäl som talar

för fortsatt tågtrafik på Inlandsbanan. Mot denna bakgrund begärs att

regeringen utreder hur en fortsatt trafik på Inlandsbanan skall se ut och att

riksdagen får ta ställning till regeringens förslag i god tid innan avtalsperi-

oden löper ut. Utgångspunkten bör vara att fortsatt stöd utgår till Inlands-

banan.

I motion T5 (m) anges att revisorernas granskning av Inlandsbanan bygger

på alltför begränsade erfarenheter. Innan regeringen återkommer till riks-

dagen med något förslag om den framtida trafiken på Inlandsbanan måste

därför ytterligare utredningar göras som bygger på olika utvecklingsför-

lopp. En framtida avreglering av järnvägstrafiken och därmed konkurrens

på och om spåren skulle dramatiskt kunna påverka godstrafiken. Det full-

skaleprojekt som Inlandsbanan utgör när det gäller upprustning och under-

håll i privat regi måste också påverka bedömningarna av Inlandsbanan. Det

går vidare inte att bortse från att stambanans kapacitet är begränsad och att

SJ:s nuvarande upplägg inte har utrymme för vagnslasttrafik. Om SJ inte

hade flyttat över vagnslasttrafiken till Inlandsbanan skulle denna typ av

godstrafik helt ha upphört, vilket skulle ha inneburit problem för vägsy-

stemet. Även detta bör vägas in i en miljö- och samhällsekonomisk analys

om Inlandsbanans framtid. Det vore också intressant, enligt motionen, att

få belyst hur en överföring av tvärbanorna från Banverket till IBAB skulle

påverka ekonomin. Allra intressantast vore att studera konsekvenserna av

en fri konkurrens på spåren. Inlandsbanan skulle då kunna ta upp konkur-

rensen med stambanan om kunderna. Mot denna bakgrund förutsätts att

utvärderingen av framtida finansieringsmöjligheter för trafiken på Inlands-

banan beaktar den framtida trafikpolitiken, avregleringarna, miljöfrågorna

och den totala samhällsekonomin.

I motion T6 (s) framhåller motionärerna att de delar revisorernas uppfatt-

ning om vikten av att ett förslag snabbt läggs fram om hur den framtida

tågtrafiken kan finansieras.

Enligt motion T7 (fp) är värdet av revisorernas granskning ytterst begrän-

sat eftersom den i praktiken endast avser ett verksamhetsår då vissa inkör-

ningssvårigheter förekom. Motionärerna delar dock helt revisorernas upp-

fattning att det är mycket angeläget att förutsättningarna för fortsatt trafik

på Inlandsbanan snarast klargörs.

Enligt motionen utgör Inlandsbanan en viktig del av inlandets infrastruk-

tur. Den erbjuder transportlösningar som är av stor betydelse för näringsli-

vet. Godstrafiken har mer än fördubblats sedan år 1993. Godstrafiken

bedöms på hela bansträckan från Mora till Gällivare vara väl motiverad ur

samhällsekonomisk synpunkt. Detta gäller även persontrafiken med turis-

ter. I likhet med revisorerna anser motionärerna att det inte finns några

trafikmässiga skäl för reguljär persontågstrafik så länge kollektivtrafiken

samtidigt ombesörjs med bussar. Enligt motionen har banan en stor regio-

nalpolitisk betydelse både som godstransportled och som turistprojekt.

Banan har vidare kulturhistorisk betydelse samtidigt som den spelar en

viss roll för försvarsplaneringen som beredskapsbana.

I motionen framhålls även att tvärbanorna Storuman-Hällnäs och Ho-

ting-Forsmo utgör en naturlig del av Inlandsbanans trafiksystem. Dessa

båda banor bör därför föras över till IBAB. Med de medel som Banverket i

dag disponerar för upprustning och underhåll av tvärbanorna skulle IBAB

kunna fullfölja den påbörjade upprustningen av dessa banor samt göra

insatser på bansträckan Arvidsjaur-Gällivare. Motionärerna påtalar vidare

att Inlandsbanan i dag är i bättre skick än någonsin. IBAB har lyckats

utföra upprustning och underhåll till en lägre kostnad än vad Banverket

tidigare beräknat. Motionärerna delar därför revisorernas uppfattning att

regeringen bör undersöka ifall erfarenheterna av IBAB:s arbete kan utnytt-

jas även för andra järnvägar i landet. Dessutom påtalas att Inlandsbanan

utgör den enda med Banverket konkurrerande verksamheten för drift och

förvaltning av järnvägar. Den utvecklingsverksamhet och det fullskaleför-

sök som IBAB utför på den avreglerade Inlandsbanan bedöms därför vara

av stort värde för landets övriga järnvägar.

I motion T8 (kds) framhålls att Inlandsbanan har stor regionalpolitisk

betydelse både som godstransportled och för utvecklingen av den småska-

liga landsbygdsturismen. Banans betydelse som kommunikationsled för

natur- och kulturturismen gör den också unik internationellt sett. Inlands-

banan framstår som en viktig del av ett regionalt kulturarv. Motionärerna

framhåller vidare att godstrafiken på hela banan mellan Mora och Gälliva-

re är väl motiverad inte minst ur samhällsekonomisk synvinkel. Detta

gäller även persontrafiken med turistisk inriktning. För reguljär persontra-

fik på banan anges att en samordning måste ske med den trafik som läns-

huvudmännen bedriver med buss. Erfarenheten säger dock att detta inte är

möjligt i någon större utsträckning före år 2001, när en ny upphandling av

kollektivtrafik skall ske.

Motionärerna förordar vidare att tvärbanorna överförs till IBAB på

samma villkor som Inlandsbanan. De utgör en naturlig del av inlandsbane-

systemet. Några ytterligare statliga medel för drift och utveckling av trafi-

ken på Inlandsbanan efter femårsperioden är inte aktuella. I motionen

konstateras även att Inlandsbanans standard är bättre än vad den tidigare

någonsin varit. Regeringen bör därför undersöka om de positiva erfarenhe-

terna av IBAB:s arbete kan utnyttjas som en förebild för andra banor. En

analys bör även ske av alternativa finansieringsmöjligheter via lokala och

regionala organ samt genom de nya bidragsmöjligheter för regional ut-

veckling som öppnats genom Sveriges inträde i EU.

Enligt motion T9 (c) begränsas värdet av revisorernas studie då gransk-

ningen i praktiken endast avser ett verksamhetsår. Motionärerna framhåller

att ur såväl närings-, kultur- som trafikpolitiska perspektiv utgör Inlands-

banan en viktig del av infrastrukturen i Norrlands inland. Försvars- och

regionalpolitiska aspekter måste vidare anläggas. Inlandsbanan bidrar till

utvecklingen av näringslivet i regionen. Inför kommande ställningstagande

om Inlandsbanan måste en helhetsbedömning göras där samtliga aspekter

blir belysta. Motionärerna delar mot denna bakgrund revisorernas slutsats

att de långsiktiga förutsättningarna för fortsatt trafik på banan bör klaras ut

i god tid innan det gällande avtalet löper ut. Utgångspunkten bör vara att

den fortsatta driften skall kunna klaras.

4 Utskottets ställningstagande

Syftet med 1992 års riksdagsbeslut om Inlandsbanan var att ge kommu-

nerna utmed banan ansvar för denna och möjlighet att utveckla olika for-

mer av gods- och persontrafik. De berörda kommunerna fick ansvar såväl

för banan som för trafiken, med undantag för viss godstrafik. Vid en över-

gång till nya verksamhetsformer för såväl tågtrafik som banunderhåll bör

särskilda krav ställas på uppföljning och utvärdering. Utskottet har mot

denna bakgrund föreslagit att revisorerna skall göra den granskning av

Inlandsbanan som nu behandlas.

Utskottet anser att alltför kort tid har gått för att det skall vara möjligt at

göra en allsidig utvärdering av den nya verksamheten för tågtrafik och

banhållning på Inlandsbanan. Samtidigt gäller att det är viktigt att fortlö-

pande följa nya verksamheter och ta till vara erfarenheter som successivt

vinns. Som redovisas i motionerna har också revisorerna under sin

granskning gjort betydelsefulla iakttagelser. Revisorerna har sålunda bl.a.

konstaterat att oklarhet råder om de framtida finansiella förutsättningarna

för Inlandsbanan efter det att den gällande statsbidragsperioden löper ut

under år 1998.

Enligt utskottets mening är en förutsättning för en effektiv trafikför-

sörjning och en rationell banhållning långsiktiga och stabila planerings-

förutsättningar. Inte minst näringslivet måste känna till vilka transportal-

ternativ som finns tillgängliga. Utskottet anser därför, som revisorerna

förordar, att regeringen under år 1996 bör presentera ett förslag till riks-

dagen om hur de grundläggande villkoren för en framtida gods- och per-

sontrafik på banan bör utformas. Därmed kan riksdagen i god tid före

våren 1998, då avtalsperioden med statligt stöd löper ut, fatta beslut i

frågan. Förslaget bör grundas på en helhetssyn, där en samlad bedömning

görs av banans betydelse från trafikmässiga, miljömässiga, regionalpolitis-

ka, kulturpolitiska och försvarspolitiska utgångspunkter.

Regeringen bör även överväga revisorernas övriga förslag. Sålunda bör

studeras om erfarenheterna från banhållningen på Inlandsbanan kan an-

vändas som en förebild för övrig banhållning liksom frågan om någon

form av rättslig reglering behövs för att förhindra att personer, vilka i

egenskap av experter eller liknande kunnat påverka utformningen av

statsbidrag m.m., inte omedelbart efter uppdraget som näringsidkare skall

kunna erhålla de bidrag de själva varit med om att utforma.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker samtliga förslag från reviso-

rerna. Detta innebär att regeringen bör överväga revisorernas förslag och

för riksdagen senast under år 1996 presentera sina egna förslag rörande

den framtida trafiken på Inlandsbanan. Utskottet anser att det inte nu är

lämpligt att ta ställning till de frågor som väckts i motionerna. Regeringens

proposition bör inväntas. Utskottet förutsätter dock att de frågor som tas

upp i motionerna kommer att övervägas av regeringen i dess beredningsar-

bete. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna är

därför inte erforderligt. De avstyrks därför av utskottet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande Inlandsbanan

att riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag till riks-

dagen 1995/96:RR4 och med avslag på motionerna 1995/96:T4,

1995/96:T5, 1995/96:T6, 1995/96:T7, 1995/96:T8 och 1995/96:T9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

res. (mp)

Stockholm den 9 november 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan

Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m),

Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-

strand (m), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m),

Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s), Torsten Gavelin (fp) och

Roy Ottosson (mp).

Reservation

Inlandsbanan

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Regeringen

bör" och på s. 10 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T4 (mp) utgör Inlandsbanan en mycket viktig

del av inlandets infrastruktur och erbjuder transportlösningar av stor bety-

delse för näringslivet. En rad regionalpolitiska, kulturpolitiska, trafikmäs-

siga, säkerhetsmässiga och inte minst miljömässiga skäl talar också för

fortsatt drift på Inlandsbanan. En utgångspunkt för regeringens övervägan-

den bör därför vara att Inlandsbanan bör ges sådana långsiktiga förutsätt-

ningar att tågtrafiken kan tryggas och utvecklas vidare.

Utskottet anser att regeringen vid sina överväganden även bör pröva de

övriga frågor som motionärerna har aktualiserat. Det gäller bl.a. en över-

föring av tvärbanorna Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo till Inlands-

banan. Utskottet förutsätter vidare att revisorernas övriga förslag kommer

att övervägas. Det gäller bl.a. hur de positiva erfarenheterna från banhåll-

ningen på Inlandsbanan skall kunna utnyttjas liksom frågan om en rättslig

reglering av experters roll.

Utskottets ställningstagande innebär att motion T4 (mp) tillstyrks me-

dan syftet med motionera T5 (m), T6 (s), T7 (fp), T8 (kds) och T9 (c) till

väsentlig del torde komma att tillgodoses.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande Inlandsbanan

att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T4 samt med anledning av

Riksdagens revisorers förslag till riksdagen 1995/96:RR4 och motionerna

1995/96:T5, 1995/96:T6, 1995/96:T7, 1995/96:T8 och 1995/96: T9 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Gotab, Stockholm 1995