Bet. 1995/96:TU9

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU09

Funktionshindrades tillgång till teletjänster

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

TU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas

proposition 1995/96:86

Funktionshindrades tillgång till

teletjänster. Regeringen redovisar i

propositionen den inriktning som skall

gälla för forsknings- och

utvecklingsinsatserna samt

standardiseringsarbetet inom området

telekommunikationer och handikapp.

Vidare redovisas de principer som skall

vara vägledande för arbetet inom

området. Regeringen lämnar också vissa

förslag med avsikt att stärka

insatserna inom detta område vad avser

såväl forsknings- och

utvecklingsarbetet som

standardiseringsarbetet. När det gäller

finansieringsprincipen för

funktionshindrades tillgång till

teletjänster avser regeringen att i

samband med översynen av telelagen

under år 1996 ta ställning till

tillämpningen av ansvars- och

finansieringsprincipen på

telekommunikationsområdet. Inga

motioner har väckts med anledning av

propositionen som tillstyrks av

utskottet.

Propositionen

Regeringen

(Kommunikationsdepartementet) föreslår

i proposition 1995/96:86

Funktionshindrades tillgång till

teletjänster att riksdagen godkänner de

föreslagna riktlinjerna för forskning

och utveckling samt standardisering

inom området telekommunikationer och

handikapp.

Utskottet

Finansiering av teletjänster för

funktionshindrade

Med anledning av ett riksdagsbeslut

våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet.

TU30, rskr. 443) och

Handikapputredningens betänkande Ett

samhälle för alla (SOU 1992:52) uppdrog

regeringen den 9 september 1993 åt

Statskontoret att utreda

förutsättningarna för en fond för

handikappstöd på

telekommunikationsområdet.

Handikapputredningen föreslog att

finansieringen av en telefond skulle

ske genom att teleföretagen betalade en

årlig avgift. Ur fonden skulle bidrag

kunna utgå till exempelvis enskilda för

att täcka de merkostnader som

funktionshindrade personer har för att

använda telekommunikationer.

I propositionen framhålls att fri

nummerupplysning och förmedlingstjänst

för texttelefonsamtal samt

subventionerade merkostnader för

texttelefonsamtal är service som är

nödvändig för att funktionshindrade

skall ha tillgång till

tillfredsställande telekommunikationer.

I dag subventioneras servicen via medel

över stasbudgeten under

Socialdepartementets och

Kommunikationsdepartementets

huvudtitlar. Regeringen instämmer i den

slutsats som Statskontoret redovisade

att en fond inte är nödvändig för att

uppnå de mål som Handikapputredningen

eftersträvar. Fonder bör enligt

regeringen inrättas endast i

undantagsfall och då med den direkta

avsikten att förvalta statlig

förmögenhet. Eftersom syftet med en

telefond knappast kan vara

förmögenhetsförvaltning utan snarare

ett önskemål att specialdestinera medel

till området telekommunikationer och

handikapp bör enligt propositionen en

fond inte inrättas.

Regeringen anser, i likhet med

flertalet remissinstanser, att en

avtalslösning enligt Statskontorets

förslag inte heller bör genomföras i

dagsläget med hänvisning till nuvarande

marknadssituation med en dominerande

operatör. Statskontorets förslag

förutsätter att Post- och telestyrelsen

i samband med sin tillståndsgivning

till teleoperatörerna får dessa att

förbinda sig att inbördes träffa avtal

om hur de skall fördela kostnaderna för

att tillgodose funktionshindrades rätt

till grundläggande telekommunikationer.

Regeringen har för avsikt att under år

1996 påbörja ett arbete med att

revidera telelagen. Hänsyn skall bl.a.

tas till den nya lagstiftning som för

närvarande utarbetas inom EU.

Regeringen kommer att i detta

sammanhang även pröva frågan om ansvars-

och finansieringsprincipen skall

tillämpas på telekommunikationsområdet.

Denna princip innebär att varje sektor

i samhället skall utforma och bedriva

sin verksamhet så att den blir

tillgänglig för alla medborgare, även

personer med funktionshinder. Under

tiden kommer nuvarande system som

innebär finansiering över statsbudgeten

att tillämpas. Detta system fungerar

enligt regeringen väl och har inte

ifrågasatts av de berörda.

Forskning och utveckling

Kommunikationsforskningsberedningen

(KFB) har ansvaret för forskning och

utveckling med särskild inriktning på

funktionshindrades tillgång till

telekommunikationer, medan ansvaret för

den industripolitiskt inriktade

forskningen inom

telekommunikationsområdet åvilar

Närings- och teknik-utvecklingsverket

(NUTEK).

Regeringen anser att en starkare

betoning på forskningsområdet är

angelägen för att säkra

funktionshindrades tillgång till

anpassade telekommunikationer och

därigenom öka funktionshindrades

möjligheter till delaktighet, jämlikhet

och självständighet. Det är enligt

propositionen viktigt att betona

nödvändigheten av att resurser ges till

konsekvensforskning, dvs. att forskning

bedrivs kring konsekvenserna av

introduktion av nya tekniska system som

särskilt påverkar tillvaron för

personer med funktionshinder.

KFB och NUTEK skall arbeta för att

skapa förutsättningar och

utvecklingsmiljöer med positiv inverkan

på teleteknisk forskning, utveckling

och framtagning av produkter och

tjänster till stöd för personer med

funktionshinder. En av KFB och NUTEK

inrättad samordningsgrupp skall följa

utvecklingen på forskningsområdet

telekommunikation och handikapp.

Riksdagen har tidigare beslutat att

forsknings- och utvecklingsverksamheten

rörande funktionshindrades behov inom

teleområdet i fortsättningen skall

upphandlas av KFB. Likaså har riksdagen

beslutat att den forskning och

utveckling som staten bedriver på

telekommunikationsområdet via KFB och

NUTEK skall finansieras över

statsbudgeten. Forsknings- och

utvecklingsverksamhet som är av

generellt intresse anses i allmänhet

vara ett statligt ansvar som

finansieras genom anslag via olika

forskningsråd och

forskningssektorsorgan. Regeringen

bedömer att den verksamhet som KFB,

NUTEK och Telia AB för närvarande

bedriver är av god standard och

upprätthåller en hög nivå. Regeringen

anser att de förslag på forsknings- och

utvecklingsområdet som presenteras i

propositionen kommer att stärka

demonstrations- och

utvecklingsforskningen inom området

telekommunikationer och handikapp.

Standardisering

Standardiseringsarbetet har tidigare

utförts och utförs även i dag till viss

del av operatörer och leverantörer på

marknaden. Telia AB:s

standardiseringsarbete har sedan

ombildningen till bolag koncentrerats

mer på den kommersiella delen av

verksamheten. Post- och telestyrelsen

har med medel från ett anslag under

Kommunikationsdepartementets huvudtitel

stöttat mindre kommersiella

standardiseringsprojekt, bl.a. arbetet

med standarden för texttelefonmodem. På

andra områden där standardisering och

testning av handikapphjälpmedel är

nödvändig spelar Handikappinstitutet en

viktig roll. Någon sådan tradition

finns inte inom teleområdet i dag

eftersom endast Televerket tidigare

bedrev denna verksamhet.

Det är enligt regeringen viktigt att

vka medvetenheten om vikten av att i

ett tidigt skede beakta

handikappaspekten i

standardiseringsarbetet. För att bygga

upp en sådan medvetenhet och kunskap om

funktionshindrades behov bland dem som

deltar i olika standardiseringsorgan

skall en standardiseringsgrupp med

denna inriktning bildas. Enligt

propositionen är det av största vikt

att representanter från industrin,

operatörer, upphandlare, myndigheter,

handikapporganisationer,

Handikappinstitutet m.fl. deltar i

arbetet. Standardiseringsgruppen skall

i sitt arbete bl.a. ta till vara olika

intressegruppers aspekter på

utformningen av vissa standarder, ge

olika aktörer möjlighet att informera

varandra och diskutera olika

standardförslag, överväga hur lika

standardiseringsprojekt skall

prioriteras m.m.

Det är regeringens mening att en

samlad utvärdering av

telekommunikationsområdet med

inriktning mot funktionshindrades behov

skall göras inom tre år. En sådan

utvärdering skall omfatta såväl

standardiserings- som forsknings- och

utvecklingsarbetet inom området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är en väsentlig

uppgift för samhället att se till att

funktionshindrade har tillgång till

tillfredsställande telekommunikationer.

Utskottet har inget att erinra mot att

finansieringen av vissa teletjänster

för funktionshindrade liksom i dag

finansieras via medel över

statsbudgeten i avvaktan på att

regeringen senast under år 1997

återkommer till riksdagen med sin syn

på frågan i anslutning till att

resultatet av den aviserade översynen

av telelagen redovisas.

Utskottet anser vidare att riksdagen

bör godkänna de riktlinjer för

forskning och utveckling samt

standardisering inom området

telekommunikationer och handikapp som

föreslås i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande funktionshindrades

tillgång till teletjänster

att riksdagen godkänner de av

regeringen föreslagna riktlinjerna för

forskning och utveckling samt

standardisering inom området

telekommunikationer och handikapp.

Stockholm den 5 december 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Per Westerberg (m), Håkan

Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per

Erik Granström (s), Tom Heyman (m),

Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin

(c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-

strand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica

Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena

Sandlin (s), Elisa Abascal Reyes (mp),

Christina Axelsson (s) och Ulla Löfgren

(m).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Utskottet 1

Finansiering av teletjänster för

funktionshindrade 1

Forskning och utveckling 2

Standardisering 3

Utskottets ställningstagande 4

Hemställan 4

Gotab, Stockholm 1995