Bet. 1995/96:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU10

Huvudmannaskap för gymnasial utbildning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

UbU10

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att - som ett första steg i en

långsiktig lösning av

huvudmannaskapsfrågan för gymnasial

utbildning m.m. - den företrädesrätt

som landstingen i dag har att anordna

utbildning inom naturbruk och omvårdnad

tas bort. Vidare skall landsting efter

överenskommelse med en kommun få anordna

utbildning inom gymnasieskolan,

gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning även inom andra

områden än naturbruk och omvårdnad samt

nationella program i gymnasiesärskolan

och motsvarande utbildning i särvux.

Två reservationer från Moderaterna

finns fogade till betänkandet. De anser

att regeringens förslag att utvidga

landstingens möjligheter att anordna

utbildning bör avslås.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:183

Huvudmannaskapet för gymnasial

utbildning m.m. föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga till

detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub34 av Marietta de Pourbaix-

Lundin (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att redovisa och

reglera de ekonomiska konsekvenserna

beträffande anordnande av gymnasial

utbildning.

1995/96:Ub35 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om huvudmannaskapet för den

gymnasiala utbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om huvudmannaskapet för

särskolan och särvux,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lägga ut undervisning på

entreprenad,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om påbyggnadsutbildningar.

1995/96:Ub36 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kontrollstationer.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

proposition 1995/96:183 Huvudmannaskapet

för gymnasial utbildning m.m. jämte de

motioner som har väckts med anledning av

den.

I propositionen föreslås att den

företrädesrätt som landstingen i dag har

att anordna utbildning inom områdena

naturbruk och omvårdnad tas bort. Vidare

föreslås att ett landsting efter

överenskommelse med en kommun skall få

anordna även andra nationella program i

gymnasieskolan än inom naturbruk och

omvårdnad. Landstingen skall efter

överenskommelse med en kommun även kunna

anordna gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning i komvux inom andra

områden än inom naturbruk och omvårdnad

samt nationella program i

gymnasiesärskolan och motsvarande

utbildning i särvux.

Vidare föreslås att bestämmelsen i

skollagen om att ett landsting inte får

betinga sig högre ersättning från en

elevs hemkommun än som svarar mot det

statsbidrag som lämnats dit för elevens

utbildning i gymnasieskolan tas bort.

Förslagen innebär ändringar i

skollagen, vilka föreslås träda i kraft

den 1 juli 1996.

Gällande regler

Enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985: 1100)

är varje kommun skyldig att erbjuda

samtliga ungdomar i kommunen utbildning

på nationella program i gymnasieskolan

fram till och med första halvåret det år

de fyller 20 år. Kommunerna har ansvar

för att alla ungdomar får tillgång till

ett allsidigt urval av program.

Ungdomar som vill gå på program som

kommunen inte anordnar i egen regi, har

rätt att studera på dessa i annan

kommun. Detta kan ske genom

samverkansavtal mellan hemkommunen och

kommuner eller landsting som anordnar

utbildningen. Landstingen får enligt 5

kap. 6 § skollagen endast anordna

utbildning på sådana nationella program

som avser naturbruk och omvårdnad. Om

ett landsting anordnar sådan utbildning

får kommuner, som ingår i landstinget,

inte anordna samma utbildning utan

överenskommelse med landstinget.

Även i fråga om gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

gäller enligt 11 kap. 17 § att

landstingen får anordna utbildning

endast inom områdena naturbruk och

omvårdnad. I 2 kap. 9 § förordningen

(1992:403) om kommunal vuxenutbildning

föreskrivs att en kommun, som avser att

anordna utbildning som får anordnas av

det landsting till vilket kommunen hör,

skall samråda med landstinget. Det finns

således inget hinder för en kommun att

starta sådan utbildning som landstinget

anordnar.

När det gäller särskolan och särvux kan

endast kommuner vara huvudman.

Möjligheten för en kommun eller ett

landsting att låta annan genomföra

utbildning på entreprenad regleras i

lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden inom skolan. Det

är endast viss undervisning inom

gymnasieskolan, som får läggas ut på

entreprenad till fysiska eller enskilda

juridiska personer. Om det finns

särskilda skäl får regeringen på ansökan

från en kommun eller ett landsting i

andra fall medge att kommunen eller

landstinget får sluta avtal med någon

annan om att bedriva undervisning inom

det offentliga skolväsendet. De

uppgifter som den kommunala styrelsen

för utbildningen och rektorn har, får

inte omfattas av avtalet. Detta innebär

att rektorn alltid är anställd av

kommunen eller landstinget. När det

gäller komvux och särvux kan huvudmannen

uppdra åt andra att genomföra

utbildningen (11 kap. 6 § respektive 12

kap. 9 § skollagen).

Enligt 5 kap. 23 § skollagen har ett

landsting, som i sin gymnasieskola på

ett nationellt program tagit in en elev,

som inte är hemmahörande i en kommun

som har samverkansavtal med landstinget,

rätt till ersättning för sina kostnader

för elevens utbildning från elevens

hemkommun. Landstinget får dock inte

betinga sig högre ersättning från

hemkommunen än som svarar mot det

statsbidrag som utgår dit för elevens

utbildning i gymnasieskolan. Den

landstingskommunala delen i

utbildningskostnaderna täcks genom

landstingsskatt.

I det gamla statsbidragssystemet och

genom sektorsbidraget fick kommunerna

bidrag från staten som i genomsnitt

täckte hälften av kommunens kostnader

för utbildningsverksamheten. Den

resterande delen bekostades av

kommunerna själva. Sektorsbidraget

ersattes den 1 januari 1993 med ett

statligt utjämningsbidrag till kommuner

och landsting. Fr.o.m. den 1 januari

1996 gäller ett nytt system för

strukturkostnadsutjämning (prop.

1995/96:64, bet. FiU5, rskr. 116). Det

nya utjämningssystemet syftar till att

tillsammans med skatteinkomsterna ge

kommunerna likvärdiga förutsättningar

att finansiera t.ex. den skolverksamhet

som kommunerna är skyldiga att anordna.

Ändrade regler

Regeringen redovisar i propositionen sin

uppfattning att det i första hand är

kommunerna som skall vara huvudmän för

all utbildning i gymnasieskolan och

komvux, dvs. även för utbildningar inom

naturbruk och omvårdnad. Detta skulle

innebära att ett landsting först efter

överenskommelse med en kommun skulle ha

möjlighet att som huvudman anordna

gymnasieutbildning. Enligt regeringen

måste dock vissa frågor om skatteväxling

m.m. beredas ytterligare, innan ett

förslag med den innebörden kan läggas. I

avvaktan på att ett sådant förslag kan

läggas föreslås vissa ändringar i

skollagen som löser ett antal problem av

mera akut karaktär. Regeringen pekar på

att nuvarande lagstiftning skapar

problem och förhindrar att resurserna

används på ett effektivt sätt. Detta har

framhållits av Svenska Kommunförbundet

och Landstingsförbundet, som i en

gemensam skrivelse i november 1995

hemställt att regeringen skyndsamt

vidtar åtgärder som underlättar för

skolhuvudmännen att samverka.

Regeringen föreslår att ett landsting

efter överenskommelse med en kommun

skall få anordna annan utbildning inom

gymnasieskolan, gymnasial

vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildningar inom komvux än

inom områdena naturbruk och

omvårdnad.Vidare föreslås att kommunerna

kan överlåta åt landstinget att vara

huvudman för hela eller delar av

utbildningar inom gymnasiesärskolan och

motsvarande utbildning inom särvux.

Bestämmelsen om att landstingen i dag

har företrädesrätt att anordna

gymnasieutbildning inom naturbruk och

omvårdnad slopas.

Förslagen om ändrade regler för

anordnande av gymnasial utbildning m.m.

har föranlett två motioner. I motion

1995/96:Ub35 (m) framhålls i yrkande 1

att propositionen är inkonsekvent,

svårbegriplig och motsägelsefull.

Regeringen förefaller vilja föra över

både omvårdnads- och

naturbruksprogrammet från landstingen

till kommunerna. I stället för att lägga

detta förslag tas landstingens

företrädesrätt att anordna dessa program

bort samtidigt som detta kompenseras med

att landstingens möjligheter att bedriva

utbildning inom andra områden vidgas.

Liknande tankegångar redovisas i motion

1995/96:Ub34 (m) yrkande 1. I båda

motionerna yrkas avslag på regeringens

förslag. I den först nämnda motionen

motsätter sig motionärerna att

landstingen ges möjlighet att utvidga

sin verksamhet. De utbildningar som i

dag bedrivs av landstingen bör i sin

helhet föras över till kommunerna

(yrkande 2). I yrkande 3 motsätter sig

motionärerna att landstingen ges

möjlighet att vara huvudman för

utbildning inom särskolan och särvux.

Enligt yrkande 5 bör förslaget om att

landstingen skall få anordna andra

påbyggnadsutbildningar än vad de gör i

dag avslås. Motionärerna anser att en

lösning på de problem som finns och som

givit upphov till regeringens förslag är

att stärka möjligheterna för kommunerna

att lägga ut utbildning på entre-

prenad. Lagen om entreprenadförhållanden

inom skolan bör förtydligas så att det i

framtiden blir möjligt för kommunerna

att i ökad omfattning uppdra åt andra

utbildningsanordnare att bedriva

undervisning (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Regeringen redovisar i propositionen

(s. 12) ett flertal problem med de

nuvarande reglerna om huvudmannaskap för

gymnasial utbildning m.m. Regeringen

uttalar i propositionen sin uppfattning

att kommunerna bör vara huvudmän för all

utbildning i gymnasieskolan och komvux

men att detta behöver utredas

ytterligare. För att lösa de akuta

problemen öppnas möjligheten för ett

landsting att efter överenskommelse med

en kommun anordna andra utbildningar än

inom naturbruk och omvårdnad. Vidare

öppnas möjligheten för kommunerna att

anordna utbildning inom områdena

omvårdnad och naturbruk. Utskottet

konstaterar att nuvarande bestämmelser

medför att initiativ från kommuner och

landsting till samverkan försvåras och

att deras möjligheter att göra

pedagogiska och kostnadsbesparande

åtgärder begränsas. I likhet med

regeringen vill utskottet peka på

förhållandena när det gäller t.ex. barn-

och fritidsprogrammet. Utskottet ser

därför positivt på att regeringen nu -

som ett första steg i en långsiktig

lösning av huvudmannaskapsfrågan -

föreslår förändringar i skollagens

regler i syfte att lösa de akuta

problemen. Utskottet utgår från att

regeringen, så snart den ytterligare

beredningen av vissa frågor som

regeringen aviserat är genomförd,

tämligen snart återkommer i ärendet till

riksdagen.

När det gäller yrkande 4 i motion

1995/96:Ub35 om att stärka möjligheterna

för kommunerna att lägga ut undervisning

på entreprenad så att även landsting

skulle kunna ingå i den krets av

utbildningsanordnare som på en kommuns

uppdrag kan vara utförare av en

utbildningsinsats vill utskottet - i

likhet med regeringen - peka på de

problem som finns med en sådan lösning.

Om en kommun skulle få ge ett landsting

i uppdrag att bedriva undervisning som

entreprenör innebär detta att kommunen

alltjämt är ansvarig för utbildningen,

medan landstinget endast har

utförarrollen. Uppdragsgivaren, dvs.

kommunen, är huvudman för utbildningen

och har det ansvar som anges i 1 kap. 12

§ skollagen. Ett landsting skulle också

som regel ha flera uppdragsgivare

eftersom det är troligt att det i de

flesta fall skulle vara fråga om att

bedriva undervisning på flera kommuners

uppdrag. Samtliga kommuner skulle vara

huvudman för sin del av utbildningen.

Regeringen framhåller att ansvaret

skulle kunna bli otydligt förutom

praktiska problemen när det gäller att

fatta beslut. Detta går kanske i och för

sig att lösa genom att berörda kommuner

först ingår ett samverkansavtal med

varandra varvid en kommun blir anordnare

av utbildningen. Därefter träffar den

kommunen avtal med landstinget. Detta är

emellertid en omständlig lösning, heter

det i propositionen. Utskottet har ingen

annan uppfattning än regeringen och

förordar således att huvudmannaskap för

utbildning inom skolväsendet regleras

genom bestämmelser i skollagen och att

lagen om entreprenadförhållanden i

skolan inte utvidgas.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen anta regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap.

6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 §

och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§ samt avslå

motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och

1995/96:Ub35.

Förslaget om ändrade regler för

interkommunal ersättning för

utbildningar anordnade av landstingen

behandlas i motion 1995/96:Ub34 (m)

yrkande 2. Den nuvarande lagtexten med

sin koppling till statsbidrag är

föråldrad, konstaterar motionären.

Samtidigt är det oklart hur kommunernas

kostnader kommer att påverkas av den

föreslagna förändringen. Det finns ett

behov av att redovisa och reglera de

ekonomiska konsekvenserna beträffande

anordnande av gymnasial utbildning,

anser motionären.

Utskottet delar regeringens och

motionärens uppfattning att den

nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 23 §

skollagen om att ett landsting inte får

betinga sig högre ersättning från en

elevs hemkommun än som svarar mot det

statsbidrag som lämnas dit för elevens

utbildning i gymnasieskolan är

föråldrad. Utskottet anser liksom

regeringen att den bör slopas. Som

utskottet tidigare nämnt utgår inte

numera något särskilt statsbidrag till

kommunerna för anordnande av utbildning.

Det nya utjämningssystemet syftar till

att tillsammans med skatteinkomster ge

kommunerna likvärdiga förutsättningar

att finansiera t.ex. den skolverksamhet

som kommunerna är skyldiga att anordna.

Enligt utskottets mening är det inte

tillfredsställande att ha regler i

skollagen som inte går att tillämpa. I

propositionen har regeringen gjort den

bedömningen att den föreslagna

förändringen inte nämnvärt bör påverka

kommunernas kostnader för utbildning

inom naturbruk och omvårdnad. Utskottet

gör samma bedömning som regeringen. Mot

bakgrund av den ytterligare beredning av

vissa frågor om skatteväxling m.m. som

regeringen aviserat finner utskottet det

inte påkallat att tillstyrka förslaget

om redovisning m.m. av de ekonomiska

konsekvenserna beträffande anordnande av

gymnasial utbildning. Med hänvisning

till vad utskottet har anfört bör

riksdagen anta regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen såvitt avser

5 kap. 23 § och avslå motion

1995/96:Ub34 yrkande 2.

Utskottet har inget att erinra mot

lagförslaget i övrigt.

I motion 1995/96:Ub36 (c) framhålls

behovet av en kontrollstation.

Motionärerna tar upp frågan om

naturbruksskolorna och pekar på att det

innebär stora påfrestningar för

kommunerna att överföra huvudmannaskapet

från landstingen till kommunerna.

Naturbruksskolorna är ofta belägna i små

kommuner för vilka det ekonomiska

ansvaret för en naturbruksskola är

tungt. För dessa skolor har det

regionala ansvaret, genom landstingens

huvudmannaskap, varit en viktig

förutsättning för en framgångsrik

verksamhet. När nu regeringen föreslår

att huvudmannaskapet skall övergå i

kommunernas regi bör en kontrollstation

läggas in för att se till att det

kommunala huvudmannaskapet fungerar som

det var tänkt för dessa utbildningar.

Utskottet vill peka på att endast ca 6

700 elever går på naturbruksprogrammet.

Det är en mycket dyr utbildning med en

genomsnittlig kostnad på 139 600 kr per

elev för programmet anordnat av

landstingen. Det finns i dag ett fåtal

kommuner som - efter överenskommelse med

landsting - anordnar sådan utbildning.

Enligt utskottets uppfattning är det

inte troligt att den föreslagna

förändringen som gör det möjligt för en

kommun att - utan särskild

överenskommelse med landstinget - starta

naturbruksutbildning, kommer att

innebära en drastisk förändring av detta

förhållande. Enligt utskottets mening

kan behovet av uppföljning lösas på

annat sätt än genom en kontrollstation

av det slag som föreslås i motionen.

Skolverket har som en huvuduppgift att

följa upp och utvärdera verksamheten i

skolan. Detta gäller självfallet också

rekrytering, kvalitet och tillgång till

platser beträffande

naturbruksprogrammet. Utskottet

förutsätter att regeringen följer

utvecklingen av naturbruksprogrammet och

återkommer i frågan om förutsättningarna

väsentligt förändras i dessa avseenden.

Utskottet anser med hänvisning till det

anförda att motion 1995/96:Ub36 bör

avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade regler

för anordnande av gymnasial

utbildning m.m.

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1

och 1995/96:Ub35 antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och

10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a

§§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9

och 11 §§,

res. 1 (m)

2. beträffande interkommunal

ersättning för utbildningar anordnade

av landstingen

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub34 yrkande 2 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5

kap. 23 §,

3. beträffande lagförslaget i

övrigt

att riksdagen antar regeringen

förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställt under mom.

1 och 2,

res. 2 (m) - villk.

1

4. beträffande kontrollstation

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub36.

Stockholm den 9 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren

(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi

(s) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. Ändrade regler för anordnande av

gymnasial utbildning m.m. (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Regeringen

redovisar och på s. 5 slutar med och

1995/96:Ub35 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det i första hand är kommunerna som

skall vara huvudmän för all utbildning

inom gymnasieskolan och komvux, dvs.

även för utbildningar inom områdena

omvårdnad och naturbruk. Utskottet

finner det anmärkningsvärt att

regeringen, när den redovisar denna

uppfattning, i stället väljer att ta

bort landstingens företrädesrätt att

bedriva utbildning inom naturbruk och

omvårdnad och samtidigt vidgar

landstingens möjligheter att bedriva

utbildning i gymnasieskolan, den

gymnasiala vuxenutbildningen och

påbyggnadsutbildningarna. Utskottet vill

peka på att utbildning inom omvårdnads-

och naturbruksprogrammen i dag ofta

bedrivs vid skolor som endast har ett

program. Nackdelen med små

gymnasieskolor är bl.a. att de endast

kan erbjuda eleverna ett begränsat utbud

av ämnen, lokala tillägg och

individuella val. Detta minskar

elevernas valmöjligheter. Utskottet

erinrar om att gymnasieskolan nu omdanas

till att bli alltmer kursutformad.

Förutsättningarna för en kursutformad

gymnasieskola är att det finns ett rikt

utbud av ämnen och kurser. Utskottet

vill också peka på att regeringens

förslag innebär att om en kommun och ett

landsting inte kommer överens om

huvudmannaskapet kan båda bedriva

utbildning inom omvårdnads- och

naturbruksprogrammet. I stället för

samverkan och samordning riskerar

förslaget att leda till splittring och

slöseri med resurser. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett nytt

förslag till lag om ändring i skollagen

där kommunerna är huvudmän för all

utbildning inom gymnasieskolan och

komvux i den mån utbildningen inte

bedrivs i form av fristående skola med

enskild huvudman. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet finner inte heller skäl att

öppna möjligheten för landstingen att

vara huvudman för utbildning inom

särskolan och särvux. Kommunerna har

nyligen givits ansvar för särskolan,

bl.a. mot bakgrund av ambitionen att i

ökad utsträckning integrera

undervisningen inom särskolan och

grundskolan.

Enligt utskottets uppfattning bör de

problem som i dag finns vad gäller

samordning och samverkan mellan kommuner

och landsting i fråga om anordnande av

utbildning i stället lösas genom att

möjligheterna för kommunerna att lägga

ut undervisning på entreprenad stärks.

Lagen om entreprenadförhållanden i

skolan bör därför förtydligas och

utvidgas så att det blir möjligt för

kommunerna att i ökad omfattning uppdra

åt andra att bedriva undervisning inom

ett flertal olika ämnen. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag

till ändring i lagen om

entreprenadförhållanden i skolan. Detta

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Med hänvisning till vad utskottet har

anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och

1995/96:Ub35, dels avslå regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap.

6 §, 6 kap. 10 och 10 a §§, 11 kap. 17 §

och 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§, dels som

sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändrade regler för

anordnande av gymnasial utbildning

m.m.

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub34 yrkande 1 och

1995/96:Ub35, dels avslår regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 1 kap. 5 och

10 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 10 och 10 a

§§, 11 kap. 17 § och 12 kap. 3, 7, 9

och 11 §§, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

2. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till

reservation 1

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet har

och slutar med i övrigt bort ha

följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag i övrigt i den mån

det inte har berörts av utskottets

ställningstagande i det föregående samt

beslutar om de ändringar av ingressen

och ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds av vad utskottet har

föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställt under mom.

1 och 2,

Särskilt yttrande

Ändrade regler för anordnande av

gymnasial utbildning m.m. (mom. 1)

Ola Ström (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna vill understryka

uppfattningen att det i första hand är

kommunerna som skall vara huvudmän för

all utbildning i gymnasieskolan och

komvux, dvs. även för utbildningar inom

områdena naturbruk och omvårdnad.

Även om Folkpartiet liberalerna ställer

sig bakom det nu föreliggande förslaget

om att landstingen skall kunna vara

utbildningsanordnare inom fler områden

än för närvarande är vi skeptiska till

att landstingen tar på sig ännu fler

verksamhetsområden. Landstingens problem

i dag består snarast i att

verksamhetsfältet är alltför omfattande

vilket riskerar att landstingens

huvudsakliga uppgift, hälso- och

sjukvård, inte prioriteras i den

omfattning som vore önskvärt.

Folkpartiet liberalerna vill också peka

på att även om landstingen utnyttjas som

utbildningsanordnare kvarstår det

kommunala ansvaret och att det måste

föreligga ett konstruktivt arbetsklimat

mellan landstinget och de kommuner som

sänder sina elever dit.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Hemställan 7

Reservationer 8

1. Ändrade regler för anordnande av

gymnasial utbildning m.m. (mom. 1) 8

2. Lagförslaget i övrigt (mom. 3) 9

Särskilt yttrande 9

Regeringens lagförslag 11

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) 11