Bet. 1995/96:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU11

Tillträde till högre utbildning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

UbU11

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

regeringens förslag i proposition

1995/96:184 om ändrade regler för

tillträde till högre utbildning m.m.

Samtliga motioner avstyrks.

Termen allmän behörighet ersätts med

grundläggande behörighet. Den som gått i

programgymnasiet behöver för

grundläggande behörighet ha godkänt

betyg på kurser som motsvarar 90 % av

antalet gymnasiepoäng för fullständigt

nationellt program. Högskoleverket skall

bestämma de särskilda

behörighetsvillkoren för utbildningar

till yrkesexamina. Högskolorna får för

sina övriga utbildningar välja bland ett

begränsat antal standardbehörigheter som

Högskoleverket skall fastställa. Minst

en tredjedel av antalet platser skall

normalt besättas på grundval av betyg

och minst en tredjedel på grundval av

högskoleprov. Gymnasiebetygen skall

poängvärderas enligt enhetliga regler

som fastställs av regeringen. - Verket

för högskoleservice (VHS) ombildas inte

till servicebolag utan förblir

myndighet.

M och fp yrkar i en reservation avslag

på regeringens förslag om

tillträdesregler. I andra reservationer

framförs förslag som gäller särskild

behörighet, urvalsregler och VHS

ställning. Sammanlagt har 19

reservationer avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:184

Tillträde till högre utbildning m.m.

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434),

2. att riksdagen godkänner riktlinjerna

för behörighet och urval till högre

utbildning (avsnitten 7, 8 och 9),

3. att riksdagen återkallar sitt

godkännande av att ett statligt helägt

servicebolag med högskolorna som

företrädare för staten bildas enligt

senare beslut av regeringen,

4. att riksdagen återkallar sitt

bemyndigande till regeringen att besluta

om nedläggning av Verket för

högskoleservice.

Lagförslaget återfinns som bilaga till

detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om antagning till den högre

utbildningen.

1995/96:Ub28 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om decentraliserat

antagningsförfarande under

Högskoleverkets ansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om meriteringsvärde av

kompletterade betyg samt användning av

högskoleprovet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet vid antagning till

högre utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda regler för att

underlätta för invandrare att fullfölja

i hemlandet påbörjade studier vid svensk

högskola samt för att underlätta för dem

som har yrkesutbildning utanför Sverige

att få möjligheter till anpassning av

denna till svenska förhållanden.

1995/96:Ub29 av Inger Davidson m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskild behörighet och

standardbehörigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behörighetsregler för

utbildningar som leder till yrkesexamen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvotering och utveckling av

urvalskriterier,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare krav på

specificering av antagningsordning,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsplikt för

högskolan.

1995/96:Ub30 av Sofia Steiner m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om funktionshindrades

möjligheter till högre utbildning.

1995/96:Ub31 av Erik Arthur Egervärn (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fullgjord värnplikt bör

ges meritvärde motsvarande

arbetslivserfarenhet för tillträde till

högre utbildning.

1995/96:Ub32 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om

regelsystem för tillträde till högre

utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om urval,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om standardbehörigheter för

särskild behörighet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundläggande behörighet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försök med en delvis ospärrad

högskola.

1995/96:Ub33 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kärnämnen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kärnämnen för konstnärliga

utbildningar,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om antalet standardbehörigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behörighetsregler för

yrkesexamina,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasiebetygens

meritvärdering,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om urvalskriterier,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om urvalssystem.

Utskottet

Inledning

Stora förändringar har de senaste åren

skett både inom högskolan och inom

gymnasieskolan.

Den linjeindelade gymnasieskolan har

omvandlats till en program- och

kursbaserad gymnasieskola med en

gemensam kärna av allmänna ämnen. Alla

nationella och specialutformade

gymnasieprogram är nu treåriga. Det

grupprelaterade betygssystemet med betyg

i varje ämne enligt en femgradig

sifferskala har ersatts av

kunskapsrelaterade betyg efter varje

kurs enligt en fyragradig skala där det

lägsta betyget är Icke godkänd. Den

första årskullen som lämnar

programgymnasiet med betyg helt enligt

det nya betygssystemet kommer ut våren

1997.

Inom högskolan inleddes i slutet av

1980-talet en reformering av den inre

organisationen tillsammans med en

långtgående decentralisering. Denna

utveckling kulminerade den 1 juli 1993

när en ny högskolelag trädde i kraft

(prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103).

Respektive universitet och högskola har

i dag själv ansvar för att inom vida

ramar utforma sitt utbud av utbildningar

och besluta om innehållet i dessa. Även

villkoren för tillträde till studierna

bestäms till allra största delen av

varje högskola själv. Såväl

behörighetsvillkor som urvalsregler är i

många fall olika vid olika lärosäten för

utbildningar med samma mål.

I proposition 1995/96:184 Tillträde

till högre utbildning m.m. har

regeringen lagt fram förslag som

föranleds dels av erfarenheterna av den

nya ordningen inom högskolan, dels av

förändringarna i gymnasieskolan.

Regeringens uppfattning om hur villkoren

för tillträde till högre utbildning bör

regleras föranleder också förslag om att

inte fullfölja riksdagens tidigare

beslut om nedläggning av Verket för

högskoleservice. Slutligen tas i

propositionen upp vissa frågor angående

avskiljande från högskoleutbildning,

vilka riksdagen tidigare aktualiserat.

1. Villkoren för tillträde till

grundläggande högskoleutbildning

Avslag på propositionen

Reglerna för tillträde till högskolan

skall enligt regeringens mening i sina

huvuddrag vara en angelägenhet för

riksdag och regering, eftersom högskolan

ingår i ett nationellt

utbildningssystem. Statsmakterna skall

ha ansvar för utformningen av dessa

regler. Regeringens avsikt med

propositionen är att presentera ett

system för tillträde till högskolan som

är tydligt, överblickbart och

rättssäkert för de enskilda sökandena

och som samtidigt underlättar det

grannlaga arbetet med antagning till

högre studier. Varje lärosäte skall även

i fortsättningen vara

antagningsmyndighet med ansvar för

antagningen i enlighet med de nationella

reglerna.

I propositionen föreslås ett tillägg i

högskolelagen som bemyndigar regeringen

att meddela föreskrifter om urval.

Vidare redovisas huvuddragen i de

gemensamma regler som regeringen avser

att införa i högskoleförordningen när

det gäller grundläggande behörighet (ett

begrepp som avses ersätta det tidigare

allmän behörighet), särskild behörighet

samt urval.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet

liberalerna yrkar i motionerna

1995/96:Ub27 (m) yrkande 1 och

1995/96:Ub32 (fp) yrkande 1 avslag på

regeringens förslag till regelsystem för

tillträde till högre utbildning. Enligt

den förstnämnda motionen medför

regeringens förslag en centralisering

och en nivellering av inträdet till

högskolan, som innebär en klar

försämring av den studerandes villkor.

Motionärerna anser att propositionen är

helt onödig. Nej till återgång till ett

centralistiskt system och kritik på

många punkter mot regeringens förslag

framförs också i fp-motionen.

Utskottet anser det nödvändigt att

villkoren för tillträde till högre

utbildning för dem som nästa år lämnar

den nya gymnasieskolan med en helt ny

typ av betyg preciseras. Förslag om

detta lämnas i propositionen.

Erfarenheterna av de senaste årens

regler för behörighet och urval visar

att det behövs förändringar av

regelsystemet så att ungdomarna i

gymnasieskolan - och även vuxna

utbildningssökande - bättre kan

överblicka sina möjligheter att komma in

på högre utbildning. Mot denna bakgrund

anser utskottet att riksdagen bör avslå

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och

1995/96:Ub32 yrkande 1.

Behörighet

Regeringens förslag till riktlinjer för

grundläggande behörighet innebär

följande. Grundläggande behörighet skall

den ha som fått slutbetyg från ett

nationellt eller specialutformat program

i gymnasieskolan och har lägst betyget

Godkänd på kurser omfattande minst 90 %

av antalet gymnasiepoäng som krävs för

ett fullständigt program. Den som fått

slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

behöver för grundläggande behörighet ha

lägst betyget Godkänd i kurser

omfattande minst 90 % av antalet

gymnasiepoäng som krävs för att få

sådant slutbetyg. För sökande med betyg

enligt det gamla betygssystemet skall

nuvarande regler fortsätta att gälla.

Också reglerna för behörighet genom

ålder och yrkesverksamhet (den s.k. 25:4-

regeln) kvarstår oförändrade.

Högskoleverket skall utfärda

föreskrifter för högskolornas bedömning

av grundläggande behörighet när det

gäller sökande som har kunskaper från

annan utbildning än gymnasieskolan eller

gymnasial vuxenutbildning, t.ex.

folkhögskola eller utländsk gymnasial

utbildning, eller från annan verksamhet

än utbildning. Regeringen har inte

anslutit sig till förslaget från

utredningen RUT 93 (Behörighet och

urval, SOU 1995:71) att det för

grundläggande behörighet skall krävas

godkänt betyg i sex av de åtta

kärnämnena i gymnasieskolan, nämligen

kärnämneskurserna i engelska, matematik,

naturkunskap, religionskunskap,

samhällskunskap och svenska.

I motion 1995/96:Ub28 (mp) accepteras

regeringens förslag under förutsättning

att kompletterade betyg efter avslutade

gymnasiestudier också tillgodoräknas

fullt ut. Motionärerna begär ett

tillkännagivande av riksdagen om detta

(yrkande 2 delvis).

Utskottet utgår från att regeringen

inte har för avsikt att ändra på det

sedan lång tid gällande förhållandet att

kompletterade betyg jämställs med betyg

i slutbetyget när det gäller behörighet.

Yrkandet om tillkännagivande avstyrks.

Frågan om det skall krävas godkänt

betyg i kärnämnena - de för alla

nationella och specialutformade program

gemensamma ämnena - tas upp i tre

motioner, 1995/96:Ub27 (m) yrkande 2,

1995/96:Ub32 (fp) yrkande 4 och

1995/96:Ub33 (c) yrkandena 1 och 2.

Motionärerna anknyter till förslaget

från RUT 93. Enligt centermotionen

(yrkande 2) bör dock inte godkänt i alla

kärnämnen vara avgörande för antagning

när det gäller vissa utbildningar, t.ex.

konstnärliga.

Utskottet konstaterar att

gymnasiereformen innebär en betydande

ambitionshöjning för den gymnasiala

utbildningen. Alla nationella och

specialutformade program har blivit

treåriga och innehåller en kärna av åtta

allmänna ämnen. Det estetiska

programmet, naturvetenskapsprogrammet

och samhällsvetenskapsprogrammet

omfattar totalt 2 150 gymnasiepoäng, de

övriga nationella programmen 2 370

gymnasiepoäng. Kärnämneskurserna

omfattar för samtliga program 680

gymnasiepoäng. Nationella

betygskriterier förtydligar kraven för

betygen Godkänd och Väl godkänd.

Regeringens förslag om krav på godkänt

i kurser motsvarande minst 90 % av

antalet gymnasiepoäng som krävs för ett

fullständigt program i gymnasieskolan

innebär en väsentlig skärpning i

förhållande till vad som har gällt under

ett par decennier för allmän behörighet

till högre utbildning. För sökande från

gymnasieskolan och gymnasial

vuxenutbildning har det nämligen sedan

1977 års högskolereform inte funnits

något krav på viss betygsnivå för allmän

behörighet. Eftersom kärnämneskurserna

utgör en så stor andel av det totala

antalet gymnasiepoäng måste eleven ha

minst betyget Godkänd i de flesta av

dessa för att nå grundläggande

behörighet. Utskottet delar regeringens

uppfattning att någon skärpning

därutöver, som RUT 93 och flera

motionärer föreslagit, inte är lämplig.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27

yrkande 2 i denna del, 1995/96:Ub32

yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkandena 1

och 2 samt godkänner regeringens förslag

till riktlinjer för grundläggande

behörighet.

Regeringen föreslår ett helt nytt system

för definiering av kraven för särskild

behörighet. Det nya systemet bygger på

begreppet standardbehörighet. Detta

begrepp har lanserats av RUT 93 (jfr SOU

1995:71 s. 51-53) och innebär att det på

nationell nivå fastställs ett antal

olika kombinationer av behörighetskrav,

uttryckta som krav på godkänt betyg i

vissa kurser i gymnasial utbildning.

Olika högskoleutbildningar kan sedan

knytas till olika sådana kombinationer -

standardbehörigheter.

Enligt regeringens förslag skall

Högskoleverket efter hörande av Statens

skolverk samt universitet och högskolor

utveckla och fastställa ett begränsat

antal standardbehörigheter för att

uttrycka kraven på särskild behörighet

för de program och kurser som vänder sig

till nybörjare i högskolan. För de

utbildningar som leder till yrkesexamina

(exkl. de konstnärliga examina) skall

Högskoleverket också bestämma vilka

standardbehörigheter som skall gälla.

För övriga program och kurser som vänder

sig till nybörjare skall respektive

högskola besluta vilka

standardbehörigheter som skall gälla,

eller att några särskilda

behörighetskrav inte skall ställas. Om

en högskola vill ställa andra

behörighetskrav än vad som ryms inom

standardbehörigheterna, skall

Högskoleverkets godkännande till detta

inhämtas. En högskola skall liksom

hittills kunna besluta om dispens från

något eller några behörighetsvillkor, om

det finns särskilda skäl.

Standardbehörigheterna skall enligt

regeringens förslag vara färre till

antalet än de 16 som RUT 93 föreslagit.

Innehållet i standardbehörigheterna

skall också övervägas närmare; bl.a.

anser regeringen att RUT 93 till alltför

många utbildningar föreslagit

förkunskapskrav som obligatoriskt uppnås

endast på naturvetenskapsprogrammet.

Regeringen menar, i likhet med en

arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet (i rapporten

Gymnasieskolan - en bred grund för

högskolan! Ds 1995:56), att även vissa

kurser som eleverna läser inom andra

program kan vara en bra grund för

högskolestudier.

Centerpartiet och Kristdemokraterna

framför i motionerna 1995/96:Ub33 (c)

yrkandena 3 och 4 resp. 1995/96:Ub29

(kds) yrkandena 1 och 2 invändningar mot

regeringens förslag dels när det gäller

begränsningen av antalet

standardbehörigheter, dels när det

gäller centraliseringen av

beslutsfattandet om särskilda

behörighetsvillkor för utbildningar som

leder till yrkesexamina. Motionärerna

anser det önskvärt att utbildningen till

samma yrkesexamen kan ges olika profil

vid olika lärosäten, och anser att olika

standardbehörigheter därför kan vara

motiverade. Standardbehörigheterna bör

också vara tillräckligt många för att ge

utrymme för specialisering och

profilering, anser motionärerna.

Enligt motion 1995/96:Ub32 (fp) yrkande

3 saknas i propositionen analys av hur

ett modifierat system med

standardbehörigheter kan komma att se

ut. Man kan därför inte nu avgöra om

förslaget är genomförbart och vilka

konsekvenser det har för startnivån för

olika utbildningar. Motionärerna

pläderar också för försök med vad de

kallar en delvis ospärrad högskola

(yrkande 5). Därmed avses att sökande

som har grundläggande behörighet själva

bedömer sin kompetens för högre studier,

med standardbehörigheterna som hjälp vid

valet.

Utskottet utgår från att regeringen

kommer att se till att det nya systemet

för reglering av särskilda

behörighetsvillkor utformas så att det

blir genomförbart och att dess

eventuella inverkan på startnivån för

olika utbildningar beaktas. Utskottet är

inte berett att ställa sig bakom

förslaget om försök med en delvis

ospärrad högskola i enlighet med

motionärernas förslag. Riksdagen bör

därför avslå motion 1995/96:Ub32

yrkandena 3 och 5.

Liksom regeringen anser utskottet att

särskilda behörighetskrav bör tillämpas

relativt restriktivt. Regler som gör

kompletteringsstudier efter avslutade

gymnasiestudier nödvändiga för stora

grupper studerande är inte

tillfredsställande. Det är viktigt att

slå vakt om elevernas möjligheter att i

gymnasieskolan välja program och kurser

efter personligt intresse. Utrymmet för

detta skulle motverkas av ett system med

många olika och var för sig omfattande

standardbehörigheter som

tillträdesvillkor till högre studier.

För yrkesexamina är kraven som skall

vara uppfyllda för respektive examen

reglerade på nationell nivå i

examensordningen, som utgör bilaga 3

till högskoleförordningen (1993:100).

Kraven är uttryckta på ett sådant sätt

att de ger varje universitet och

högskola stor frihet när det gäller

uppläggning och innehåll i utbildningen.

Utskottet anser liksom regeringen att

det är viktigt att utbildningarna i stor

utsträckning kan bedrivas på lika

villkor. Reglerna för behörighet till

utbildningar som leder till en viss

yrkesexamen bör därför vara lika vid

alla högskolor.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub29

yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub33

yrkandena 3 och 4.

Urval

Regeringen föreslår ett tillägg i

högskolelagens 4 kap. 3 § varmed

regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer får rätt att

meddela föreskrifter om urval. I

propositionen redovisas också riktlinjer

för den reglering av urval till högre

utbildning som regeringen avser skall

gälla.

De nya regler om urval som föreslås i

propositionen skall gälla för sådana

sökande till kurser och program som inte

sedan tidigare är antagna till

högskolan. Studenter som redan är

registrerade vid högskolan och som vill

fortsätta sin utbildning med ytterligare

kurser kan alltså ges förtur.

Urvalsreglernas funktion är att

rangordna de sökande på ett lämpligt

sätt. Enligt nuvarande

högskoleförordning (1993:100) skall vid

urval användas en eller flera av

urvalsgrunderna betyg, högskoleprov,

annat särskilt prov, tidigare utbildning

samt arbetslivserfarenhet. Varje

lärosäte bestämmer vilken eller vilka av

urvalsgrunderna som skall användas för

varje utbildning där, med den

inskränkningen att högskoleprov inte får

användas som enda urvalsgrund för hela

antagningen till en utbildning.

Regeringen anser att betyg är det

urvalsinstrument som det finns mest

erfarenhet av och som synes ha det

högsta prognosvärdet. Det måste löna sig

att lägga ner arbete på studierna i

gymnasieskolan, och därför bör betygen

vara en viktig urvalsgrund. Som regel

skall enligt regeringens förslag minst

en tredjedel av antalet platser besättas

på grundval av betyg. Likaså skall minst

en tredjedel av antalet platser som

regel besättas på grundval av resultat

på högskoleprovet. Av dem som antas på

denna grund skall hälften antas på

grundval av poäng för

arbetslivserfarenhet och poäng för

högskoleprovet, medan andra hälften

antas på grundval enbart av poäng för

högskoleprovet. Annat särskilt prov

skall få användas som urvalsinstrument

endast till utbildningar som leder fram

till vissa yrken som ställer särskilda

krav på vissa personliga egenskaper

eller en särskild kompetens. Sökande som

av olika skäl inte kan bedömas på ett

lämpligt sätt med de här nämnda

urvalsmetoderna skall kunna antas efter

en friare bedömning. Detta kan behövas

för sökande med olika former av

funktionshinder. Regeringen anser dock

att urval på grund av särskilda skäl i

övrigt bör användas återhållsamt.

Funktionshindrades möjligheter till

högre utbildning tas upp i motionerna

1995/96:Ub28 (mp) yrkande 2 och

1995/96:Ub30 (s). Klarare direktiv för

högskolornas friare bedömning av

funktionshindrade sökande begärs i den

sistnämnda motionen. Där anförs också

att genomförandet av högskoleprovet

behöver utvecklas på olika sätt för att

provet skall passa även olika typer av

fysiska funktionshinder utan att kraven

på kunskaper för den skull sänks. Enligt

motion 1995/96:Ub28 bör högskoleprovet

genomföras på ett sådant sätt att hänsyn

tas till sökande med specifika läs- och

skrivsvårigheter eller ovana vid svenska

språket.

Utskottet anser att möjligheten till en

friare bedömning av sökande med

funktionshinder är viktig. Genom det

föreslagna tillägget till 4 kap. 3 §

högskolelagen får regeringen möjlighet

att meddela föreskrifter om urval. Det

bör ankomma på regeringen att avgöra om

det finns anledning att i sådana

föreskrifter närmare reglera hur

högskolorna skall bedöma ansökningar

från funktionshindrade om tillträde till

olika utbildningar.

Utskottet noterar att en

försöksverksamhet har inletts med

högskoleprov särskilt anpassat dels till

synskadade, dels till dyslektiker.

Försöken skall pågå i tre år och

därefter utvärderas. Det första provet

för synskadade anordnades våren 1995 och

det första provet för dyslektiker, vid

vilket multimedia kom till användning,

genomfördes våren 1996. Utskottet har

erfarit att personer med lättare

synskador kan genomgå det vanliga

högskoleprovet med texterna

uppförstorade. Rörelsehindrade kan också

genomgå det vanliga högskoleprovet och

därvid ange sina svar med hjälp av

personlig assistent. Om en

rullstolsburen person vill genomgå

högskoleprovet anskaffas lokal som är

tillgänglig för honom eller henne. De

för högskoleprovet ansvariga har dock

inte varit beredda att ge personer med

funktionshinder längre tid än andra för

genomförandet av högskoleprovet, detta

eftersom provet är ett

rangordningsinstrument och uppbyggt med

tidsfaktorn som en väsentlig komponent.

Utskottet utgår från att regeringen

efter utvärderingen av

försöksverksamheten kommer att överväga

möjligheterna till fortsatt utveckling

av högskoleprovet så att det på ett

rättvist sätt kan användas även av

sökande med olika slag av

funktionshinder.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 2 i

denna del och 1995/96:Ub30.

Användningen av särskilda prov vid urval

tas upp i motionerna 1995/96:Ub27 (m)

yrkande 2, 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3,

1995/96:Ub28 (mp) yrkande 1 och

1995/96:Ub33 (c) yrkande 7. Motionärerna

anser att den restriktivitet som

regeringen förordar är olycklig och att

utvecklingen av nya urvalsinstrument bör

uppmuntras. Enligt den sistnämnda

motionen bör dock Högskoleverket ha en

kontrollerande funktion, så att nya

urvalsinstrument leder till att olika

grupper av sökande gynnas. Även motion

1995/96:Ub28 förespråkar ett utökat

ansvar för Högskoleverket på denna

punkt.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det i normalfallet skall vara

möjligt att komma in även på mycket

eftertraktade utbildningar på enbart

betyg eller på grundval av resultatet av

högskoleprovet. Användningen av

särskilda prov för urval bör därför

begränsas på det sätt som regeringen

föreslår. Utskottet noterar att vård-

och lärarutbildningar i propositionen -

liksom i vissa av motionerna - nämns som

exempel på sådana utbildningar där

särskilt prov bör kunna användas. Det

bör ankomma på regeringen att bestämma

vilken roll Högskoleverket skall spela i

detta sammanhang.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27

yrkande 2, 1995/96:Ub28 yrkande 1,

1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i denna

del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7.

Riktlinjerna för tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet kommenteras i

motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 3.

Regeringens förslag är att

arbetslivserfarenhet bör kunna ge poäng

tillsammans med högskoleprovet om den

omfattar minst fem år på minst halvtid.

Då skall den ge 0,5 poäng i tillägg till

poängen för högskoleprovet. Motionären

anser att även kortare

arbetslivserfarenhet skall ge poäng,

nämligen 0,1 poäng per år upp till fem

år. I motion 1995/96:Ub31 (c) anförs att

fullgjord värnplikt bör ges meritvärde

motsvarande arbetslivserfarenhet.

Utskottet erinrar om att regeln om att

arbetslivserfarenhet skall omfatta minst

fem år för att kunna tillgodoräknas

tillsammans med poäng för högskoleprovet

infördes efter förslag i proposition

1987/88:109 (bet. UbU32, rskr. 330).

Tidigare hade även kortare

arbetslivserfarenhet tillgodoräknats.

Med förändringen ansågs en avsevärd

förenkling av urvalssystemet kunna

uppnås. När högskolorna efter 1993 års

högskolereform har haft möjlighet att

själva bestämma om sina urvalsregler har

de allra flesta hållit fast vid

femårsgränsen. Värnpliktstjänstgöring

har sedan länge jämställts med

anställning när det gäller poäng för

arbetslivserfarenhet vid urval och även

när det gäller att uppnå allmän

behörighet genom den s.k. 25:4-regeln.

Utskottet anser mot bakgrund av det

anförda att riksdagen bör avslå

motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och

1995/96:Ub31.

Av de föreslagna riktlinjerna i övrigt

för urval har särskilt förslaget att

ange minimiandelar för antagning på

betyg resp. på resultat av

högskoleprovet tagits upp i flera

motioner. I motion 1995/96:Ub33 (c)

yrkande 6 sägs att det inte behöver

regleras hur stora andelar som skall

antas på olika urvalskriterier. Däremot

anser motionärerna att det bör

föreskrivas att minst två

urvalskriterier måste användas. Vidare

anser de att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om hur de nya

gymnasiebetygen skall meritvärderas

(yrkande 5). Enligt motion 1995/96:Ub32

(fp) yrkande 2 kan Folkpartiet

liberalerna inte acceptera ett system

där man har samma turordning till alla

sökalternativ, vilket blir en följd av

regeringens förslag om enhetlig

värdering av betyg. Miljöpartiet

förespråkar i motion 1995/96:Ub28 (mp)

yrkande 1 i denna del att lokala

urvalskriterier skall kunna användas

efter att först ha godkänts av

Högskoleverket. Motionärerna anser också

att en höjning bör övervägas av den kvot

som tas in på grundval av resultat på

högskoleprovet (yrkande 2).

Kristdemokraterna säger i motion

1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3 nej till

kvotering. De vill att regeringen lägger

fast att urvalskriterierna skall

utformas så att de gynnar mångfald och

jämställdhet.

Utskottet konstaterar att de riktlinjer

som regeringen föreslår innebär att

mångfald och jämställdhet gynnas.

Förslaget att minst en tredjedel av

antalet platser skall besättas på

grundval av betyg är enligt utskottets

mening väl befogat. Genom att hela

antagningen i normalfallet inte skall

baseras på betyg utan till minst en

tredjedel av platserna på resultat av

högskoleprovet (jämte för en viss andel

poäng för arbetlivserfarenhet)

garanteras att också sökande som inte

genomgått gymnasieskolan, eller som inte

fått betyg som gör deras studieförmåga

rättvisa, har en reell möjlighet att bli

antagna. Regeringen markerar vidare att

högskolorna liksom hittills skall kunna

göra ett urval med hänsyn till kön i

syfte att förbättra rekryteringen av

studenter från kraftigt

underrepresenterat kön. Denna möjlighet

skall ha utnyttjats, i den mån

förutsättningarna härför förelegat,

innan lottning får tillgripas som metod

att skilja mellan sökande med likvärdiga

meriter. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det är viktigt att

gymnasiebetygen värderas på ett

enhetligt sätt. Enligt propositionen

skall Högskoleverket få i uppdrag att

lämna förslag om hur såväl de nya som de

gamla gymnasiebetygen skall värderas.

Verket skall därvid ha förslagen från

den nyss nämnda arbetsgruppen inom

Utbildningsdepartementet (Ds 1995:56)

som utgångspunkt. Det kan noteras att

dess förslag inte innebär att

gymnasiebetyget nödvändigtvis skulle ge

en student exakt samma meritvärde till

alla utbildningar i högskolan. Enligt

arbetsgruppen skall nämligen

meritvärderingen inte grundas på hela

gymnasiebetyget, men alla kurser som

utgör särskilda behörighetsvillkor till

den sökta utbildningen skall ingå i

underlaget för meritvärderingen. Med

tillämpning av den principen skulle en

sökandes betyg kunna ge olika meritvärde

vid ansökan till utbildningar som har

skilda förkunskapskrav. Utskottet anser

att det bör vara regeringens sak att i

detalj besluta om hur värderingen av

gymnasiebetygen skall göras.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen

godkänner de riktlinjer regeringen

föreslagit och avslår motionerna

1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i

motsvarande delar, 1995/96:Ub29 yrkande

3 i motsvarande del, 1995/96:Ub32

yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5

och 6.

Utskottet har inget att invända mot

regeringens lagförslag när det gäller

urval och föreslår att riksdagen antar

förslaget till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4

kap 3 §.

Enligt propositionen skall varje

högskola ha en lokal antagningsordning,

fastställd av högskolans styrelse.

Antagningsordningen skall omfatta regler

om behörighet och urval till de kurser

och utbildningsprogram som finns vid

högskolan, om anmälan till utbildning,

om formerna för hur besluten fattas och

om studenternas insyn i

antagningsverksamheten. Syftet är att

förbättra informationen om vilka regler

som gäller och att öka rättssäkerheten

för studenterna. I motion 1995/96:Ub29

(kds) yrkande 4 anförs att

Högskoleverket bör få i uppgift att

precisera regler för vad en

antagningsordning skall innehålla. Det

bör framgå att antagningsordningen skall

fastställas i god tid innan urvalet

skall göras, anför motionärerna. De

anser också att möjligheten att få

antagningsbeslutet prövat måste vara

garanterad.

Utskottet utgår från att regeringen

kommer att föreskriva att

antagningsordningen skall vara

fastställd - och bekantgjord - innan de

regler som den innehåller skall börja

tillämpas. Liksom regeringen anser

utskottet att det inte bör införas en

rätt att överklaga beslut om antagning.

Riksdagen bör därför inte göra något

sådant tillkännagivande som föreslås i

motion 1995/96:Ub29 yrkande 4, utan

avslå yrkandet.

Enligt motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande

4 bör Högskoleverket få i uppdrag att

utarbeta speciella antagningsregler för

invandrare, i syfte att underlätta för

dem att fullfölja i hemlandet påbörjade

studier vid svensk högskola eller för

dem som har yrkesutbildning utanför

Sverige att få möjlighet till anpassning

av denna till svenska förhållanden.

Utskottet noterar att behovet av regler

för bedömning av sökande med utländsk

utbildning nämns i propositionen, både

när det gäller behörighet och när det

gäller urval. Läsåret 1995/96 inleddes

en försöksverksamhet inom högskolan med

aspirantutbildning för arbetslösa

invandrade akademiker. Den syftar till

att underlätta dessa akademikers inträde

på arbetsmarknaden och ta till vara den

resurs deras kompetens utgör. I

proposition 1995/96:105 har regeringen

aviserat fortsättning av verksamheten

under nästa läsår och föreslagit medel

för denna under hösten 1996. Sistnämnda

förslag kommer att behandlas i riksdagen

längre fram i vår. Utskottet anser att

syftet med motionsyrkandet i huvudsak är

tillgodosett med de åtgärder som

regeringen vidtagit resp. föreslagit,

varför riksdagen bör avslå yrkandet.

I anslutning till vad regeringen anfört

om bedömning av sökande med utländsk

gymnasieutbildning - såväl vad avser

behörighet som vad avser urval - vill

utskottet påpeka att det i framtiden

kommer att finnas sökande som avlagt

europeisk studentexamen vid någon av

Europaskolorna. Genom att godkänna

konventionen med stadga för

Europaskolorna (prop. 1994/95:214, bet.

UbU20, rskr. 431) har Sverige förbundit

sig att bereda de elever som avlagt

europeisk studentexamen vid sådan skola

tillträde till högskoleutbildning på

samma villkor som elever med svensk

gymnasieutbildning.

2. Verket för högskoleservice, m.m.

Riksdagen godkände vid föregående

riksmöte ett förslag från regeringen att

de serviceuppgifter som Verket för

högskoleservice (VHS) hade skulle

överföras till ett helägt statligt

bolag, varefter VHS skulle läggas ner

(prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr.

386). I förevarande proposition föreslår

regeringen nu att bolagiseringen inte

skall genomföras, och att den gemensamma

serviceverksamheten för antagningen

också i fortsättningen skall bedrivas i

myndighetsform. Riksdagen bör därför

återkalla bemyndigandet för regeringen

att lägga ner VHS.

Utskottet konstaterar att respektive

högskola även i fortsättningen skall

vara antagningsmyndighet till sin

utbildning och ha frihet att bygga upp

egna tekniska system för eget bruk.

Regeringen vill med förevarande

proposition skapa ett system för

tillträde till högskolan som är tydligt,

överblickbart och rättssäkert för de

enskilda sökandena och som samtidigt

underlättar högskolans grannlaga arbete

med antagning till högre studier. Därför

behövs enligt utskottet ett datorbaserat

system för anmälan och antagning som

medger en integrering av lokala och

centrala funktioner. Det behövs ett

nationellt system som tillgodoser

behovet hos både sökande och

antagningsmyndigheter av information om

sökmöjligheter och antagningssituation

under olika skeden av sök- och

antagningsproceduren. Systemet skall

också kunna fungera som instrument för

statistik. För detta behövs en samverkan

mellan samtliga antagningsmyndigheter

och den bör därför enligt utskottets

mening vara obligatorisk. Det är då mest

rationellt att staten centralt

finansierar systemutveckling och

systemunderhåll samt driften i den

omfattning den är obligatorisk för

samtliga antagningsmyndigheter.

Utskottet har därför inget att erinra

mot regeringens förslag att VHS skall

kvarbli som myndighet men få en delvis

ändrad roll.

Med det anförda tillstyrker utskottet

att riksdagen återkallar sitt

godkännande av att ett statligt helägt

servicebolag med högskolorna som

företrädare för staten bildas, och

likaså återkallar sitt bemyndigande till

regeringen att lägga ner Verket för

högskoleservice.

Enligt motion 1995/96:Ub29 (kds) yrkande

5 bör högskolorna åläggas

informationsplikt om sina kurser och

utbildningar till den myndighet som

regeringen ålägger informationsansvaret

för landets högre utbildning.

Utskottet erinrar om att Högskoleverket

enligt sin instruktion (1995:945) bl.a.

skall svara för information om

verksamheten och det samlade utbudet av

utbildning inom universitet och

högskolor. Detta kommer att underlättas

av det förändrade sätt att reglera

behörighet och urval som föreslås i

förevarande proposition. I förslaget om

inrättande av Högskoleverket (prop.

1994/95:165 s. 25) anförde regeringen

att en rationell samverkan och

arbetsfördelning när det gäller

information bör kunna utvecklas mellan

verket och dem som ansvarar för

antagningen. Som framgått i det

föregående kommer varje lärosäte även i

fortsättningen att ansvara för

antagningen till den utbildning det

anordnar. Riksdagen bör enligt

utskottets mening kunna utgå från att

regeringen på lämpligt sätt ser till att

lärosätena lämnar Högskoleverket

underlag för den på nationell nivå

samlade informationen. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

3. Avskiljande från högskoleutbildning

Riksdagen begärde våren 1994 på förslag

av utbildningsutskottet (bet.

1994/95:UbU16, rskr. 308) att regeringen

skulle föreslå en sådan ändring av

gällande författning att företrädare för

den berörda högskolan kan uppträda som

part vid prövning i Högskolans

avskiljandenämnd av anmälan om

avskiljande. Även Justitiekanslern har i

en skrivelse den 23 oktober 1995 till

regeringen framfört förslag av samma

innebörd.

I propositionen framlägger regeringen

nu förslag om en ändring i högskolelagen

som tillmötesgår riksdagens begäran.

Ändringen innebär ett tillägg i 4 kap. 7

§ högskolelagen (1992:1434) och är

avsedd att träda i kraft den 1 juli

1996. Regeringen framhåller att det är

viktigt att det underlag som nämnden

skall fatta beslut på är så fylligt och

rättvisande som möjligt, vilket främjas

av att den anmälande högskolan - och

inte enbart den student som ärendet

gäller - lägger fram utredning hos

nämnden. Det yttersta ansvaret för att

ärendena blir tillräckligt utredda skall

dock även fortsättningsvis åvila

nämnden.

Det påpekas i propositionen att

regeringen, i anslutning till

utvecklingen inom det

förvaltningsprocessuella området, har

ändrat förordningen (1987:915) om

avskiljande av studenter från

högskoleutbildning. Om

Avskiljandenämndens beslut överklagas

till allmän förvaltningsdomstol skall

den berörda högskolan utgöra studentens

motpart sedan handlingarna överlämnats

till domstolen. Denna ändring trädde i

kraft den 1 maj 1996.

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändring i

högskolelagens 4 kap. 7 §.

Regeringen redovisar i propositionen

också sin bedömning i två andra frågor

rörande avskiljande, vilka också

aktualiserades av utbildningsutskottet i

det nyss nämnda betänkandet. Enligt

regeringen har Högskolans

avskiljandenämnd ännu inte behandlat

tillräckligt många ärenden för att en

utvärdering av erfarenheterna från dess

verksamhet skall vara meningsfull. Denna

uppfattning delar regeringen med nämnden

själv och med Justitiekanslern.

Regeringen anser inte heller att

reglerna för avskiljande bör vidgas, så

att även en students olämplighet för det

yrke som utbildningen är inriktad mot

skulle kunna läggas till grund för

avskiljande genom beslut i

Avskiljandenämnden. Regeringen instämmer

i nämndens uppfattning att högskolorna i

sådana fall bättre än hittills bör

utnyttja möjligheterna att underkänna

studenten i prov och i moment avseende

yrkespraktik.

Inga motioner har väckts med anledning

av vad regeringen anfört.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

propositionen såvitt avser tillträde

till grundläggande

högskoleutbildning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub27 yrkande 1 och

1995/96:Ub32 yrkande 1,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande riktlinjer för

grundläggande behörighet

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och

1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i denna

del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och

1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2

godkänner regeringens förslag,

res. 2 (m, fp)

res. 3 (c)

3. beträffande riktlinjer för

särskild behörighet

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5

samt 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4

godkänner regeringens förslag,

res. 4 (c, kds)

res. 5 (fp)

4. beträffande

funktionshindrades möjligheter till

högre utbildning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub28 yrkande 2 i denna del

och 1995/96:Ub30,

res. 6 (mp)

5. beträffande riktlinjer för

användningen av särskilda prov vid

urval

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2,

1995/96:Ub28 yrkande 1, 1995/96:Ub29

yrkande 3, samtliga i motsvarande del

och 1995/96:Ub33 yrkande 7 godkänner

regeringens förslag,

res. 7 (m)

res. 8 (c, fp)

res. 9 (mp)

res. 10 (kds)

6. beträffande riktlinjer för

tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och

1995/96:Ub31 godkänner regeringens

förslag,

res. 11 (mp)

7. beträffande riktlinjer i

övrigt för urval

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1

och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3,

alla i motsvarande del, 1995/96:Ub32

yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena

5 och 6 godkänner regeringens

förslag,

res. 12 (c)

res. 13 (fp)

res. 14 (mp)

res. 15 (kds)

8. beträffande lagförslaget

såvitt avser urval

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt

avser 4 kap. 3 §,

res. 16 (m, fp) -

villk. 1

9. beträffande innehållet i

högskolornas lokala

antagningsordningar

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub29 yrkande 4,

res. 17 (kds)

10. beträffande speciella

antagningsregler för invandrare

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub28 yrkande 4,

11. beträffande Verket för

högskoleservice

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag återkallar dels

sitt godkännande av att ett statligt

helägt servicebolag med högskolorna

som företrädare för staten bildas

enligt senare beslut av regeringen,

dels sitt bemyndigande till

regeringen att besluta om

nedläggning av Verket för

högskoleservice,

res. 18 (m, fp) -

villk. 1

12. beträffande

informationsplikt för högskolan

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub29 yrkande 5,

res. 19 (kds)

13. beträffande Högskolans

avskiljandenämnd

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt

avser 4 kap. 7 §,

14. beträffande lagförslaget i

övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434) i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställt under

momenten 8 och 13.

Stockholm den 9 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren

(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar

Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin

Baksi (s), Margareta E Nordenvall (m)

och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen såvitt avser

tillträde till grundläggande

högskoleutbildning (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)

och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 1 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att propositionen när det

gäller regler för tillträde innebär en

återgång till en centraliserad

regelstyrning som liknar den som gällde

före 1993 års högskolereform. Genom

reformen, som initierades av den

borgerliga regeringen, gavs universitet

och högskolor ansvaret för att själva

utforma regler för antagningen. Den

kritik som de nya antagningsreglerna

fått handlar i huvudsak om bristande

information till elever och lärare i

gymnasieskolan. Denna brist bör åtgärdas

på annat sätt än genom att överge

grundläggande principer i reformen.

Utskottet föreslår därför att riksdagen

med bifall till motionerna 1995/96:Ub27

yrkande 1 och 1995/96:Ub32 yrkande 1

avslår regeringens förslag såvitt avser

reglerna för tillträde.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på

propositionen såvitt avser tillträde

till grundläggande högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och

1995/96:Ub32 yrkande 1 avslår

regeringens förslag,

2. Riktlinjer för grundläggande

behörighet (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)

och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Regeringens

förslag och på s. 6 slutar med

grundläggande behörighet bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag om krav på godkänt

i kurser motsvarande minst 90 % av

antalet gymnasiepoäng som krävs för ett

fullständigt program i gymnasieskolan

innebär en väsentlig skärpning i

förhållande till vad som har gällt under

ett par decennier för allmän behörighet

till högre utbildning. För sökande från

gymnasieskolan och gymnasial

vuxenutbildning har det nämligen sedan

1977 års högskolereform inte funnits

något krav på viss betygsnivå för allmän

behörighet. Utskottet erinrar om att

kärnämnena infördes i gymnasiets

samtliga program bl.a. med motiveringen

att alla gymnasieprogram skall ge allmän

behörighet för högskolestudier. Det nya

betygssystemet med en godkändgräns

innebär att en elev som fått betyget

Icke godkänd inte har tillräckliga

kunskaper och/eller färdigheter. Med

regeringens förslag kan en elev nå

grundläggande behörighet med betyget

Icke godkänd i ett för alla studier så

nödvändigt ämne som svenska. Det är

beklagligt och strider mot intentionerna

med betygssystemet att som regeringen

föreslår avstå från att kräva betyget

Godkänd i kärnämnen för grundläggande

behörighet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med anledning av motionerna 1995/96:Ub27

yrkande 2 i motsvarande del,

1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande

del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och

1995/96:Ub33 yrkande 1 och med avslag på

regeringens förslag och motion

1995/96:Ub33 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för

grundläggande behörighet

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och

1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i

motsvarande del, 1995/96:Ub32

yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkande 1

och med avslag på regeringens förslag

och motion 1995/96:Ub33 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Riktlinjer för grundläggande

behörighet (mom. 2)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Regeringens

förslag och på s. 6 slutar med

grundläggande behörighet bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag om krav på godkänt

i kurser motsvarande minst 90 % av

antalet gymnasiepoäng som krävs för ett

fullständigt program i gymnasieskolan

innebär en väsentlig skärpning i

förhållande till vad som har gällt under

ett par decennier för allmän behörighet

till högre utbildning. För sökande från

gymnasieskolan och gymnasial

vuxenutbildning har det nämligen sedan

1977 års högskolereform inte funnits

något krav på viss betygsnivå för allmän

behörighet. Att eleven måste ha godkänt

i flertalet kärnämnen är dock enligt

utskottets mening inte tillräckligt.

Kärnämnena konstruerades vid reformen av

gymnasieskolan för att ge eleverna bredd

i sin kunskap. Det är viktigt att

uppmuntra eleverna att utnyttja

gymnasieskolan på ett sätt som främjar

de framtida studierna utan att det för

den skull leder till specialisering

redan under gymnasietiden. Utskottet

anser därför RUT 93:s förslag om krav på

godkänt i kärnämnen som rimligt när det

gäller flertalet högskoleutbildningar.

För vissa utbildningar, som t.ex.

konstnärliga, där personliga anlag eller

kvalifikationer spelar en stor roll, bör

dock inte godkänt betyg i alla kärnämnen

vara avgörande. Högskoleverket bör få i

uppdrag att fastställa behörighetskrav

för dessa utbildningar.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub33

yrkandena 1 och 2, med anledning av

motionerna 1995/96: Ub27 yrkande 2 i

motsvarande del och 1995/96:Ub32 yrkande

4 och med avslag på regeringens förslag

och motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i

motsvarande del som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för

grundläggande behörighet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2, med

anledning av motionerna 1995/96:Ub27

yrkande 2 i motsvarande del och

1995/96:Ub32 yrkande 4 samt med

avslag på regeringens förslag och

motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i

motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Riktlinjer för särskild behörighet

(mom. 3)

Andreas Carlgren (c) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Liksom

regeringen och slutar med 3 och 4

bort ha följande lydelse:

Utskottet befarar att utvecklingen av

t.ex. tvärvetenskapliga studier och

program kan komma att hämmas om antalet

standardbehörigheter såsom regeringen

vill begränsas till färre än de 16 som

RUT 93 föreslagit. Det är viktigt att

standardbehörigheterna inte är för få

utan verkligen ger det utrymme som

behövs för att det enskilda lärosätet

skall kunna både specialisera sig och

profilera sig som lärosäte.

För yrkesexamina är kraven som skall

vara uppfyllda för respektive examen

reglerade på nationell nivå i

examensordningen, som utgör bilaga 3

till högskoleförordningen (1993:100).

Kraven är uttryckta på sådant sätt att

de ger varje universitet och högskola

stor frihet när det gäller uppläggning

och innehåll i utbildningen. Detta bör

enligt utskottets mening leda till att

även de utbildningar som leder till

yrkesexamina kan ha olika

förkunskapskrav när det är befogat med

hänsyn till den lokala utformningen av

utbildningen.

Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av motionerna 1995/96: Ub29

yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub33

yrkandena 3 och 4 samt med avslag på

regeringens förslag och motion

1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer för

särskild behörighet

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1

och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3

och 4 samt med avslag på regeringens

förslag och motion 1995/96:Ub32

yrkandena 3 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Riktlinjer för särskild behörighet

(mom. 3)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet utgår

och slutar med 3 och 5 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att ett försök med en delvis

ospärrad högskola bör genomföras. På

förhand kända standardbehörigheter kan

vara en hjälp när den enskilde väljer,

men han eller hon skall själv ha

ansvaret för att bedöma sin kompetens,

sin förmåga och sin vilja att studera.

En ökad användning av IT och

distansundervisning bör vara en väg till

en sådan delvis ospärrad högskola. Med

hänsyn till att propositionen saknar

analys av hur ett modifierat system med

standardbehörigheter skulle se ut bör

riksdagen inte godkänna regeringens

förslag i denna del och inte heller göra

de tillkännagivanden som föreslås i de

övriga nyss nämnda motionsyrkandena.

Utskottet föreslår således att

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 och med

avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer för

särskild behörighet

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 och

med avslag på regeringens förslag och

motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1

och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

6. Funktionshindrades möjligheter till

högre utbildning

(mom. 4)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet utgår

och slutar med och 1995/96:Ub30 bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att högskoleprovet

skall genomföras på ett sådant sätt att

det inte ensidigt gynnar snabbhet eller

direkt missgynnar t.ex. sökande med

litet långsammare lästakt. Speciell

hänsyn bör tas till sökande med

specifika läs- och skrivsvårigheter

eller ovana vid svenska språket. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande

2 i denna del och med avslag på motion

1995/96:Ub30 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande funktionshindrades

möjligheter till högre utbildning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande

del och med avslag på motion

1995/96:Ub30 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Margareta E Nordenvall (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet delar

och slutar med yrkande 7 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att särskilda urvalsprov är

ett bra komplement till andra

urvalskriterier. Det är inte bara

konstnärliga utbildningar som kräver

talang, utan det är minst lika viktigt

vid andra utbildningar såsom till vård-

och läraryrken.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub27

yrkande 2 i denna del, med anledning av

motionerna 1995/96: Ub28 yrkande 1 och

1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i denna

del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7 samt med

avslag på regeringens förslag som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande riktlinjer för

användningen av särskilda prov vid

urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub27 yrkande 2 i motsvarande

del, med anledning av motionerna

1995/96:Ub28 yrkande 1 och

1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i

motsvarande del, och 1995/96:Ub33

yrkande 7 samt med avslag på

regeringens förslag som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval (mom. 5)

Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet delar

och slutar med yrkande 7 bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att få en

mångfald i urvalsförfarandet. Risken är

stor att sökande med goda

förutsättningar för den aktuella

utbildningen men med mer udda meriter

inte kommer till sin rätt om man enbart

använder betyg eller högskoleprov som

urvalsgrund. I många fall är det

dessutom andra kvalifikationer som är

viktiga för den sökta utbildningen än de

som man mäter med betyg eller

högskoleprov. Högskolorna bör därför

även fortsättningsvis uppmuntras att

utveckla nya urvalsinstrument.

Högskoleverket bör få en kontrollerande

funktion så att nya urvalsinstrument

leder till att olika grupper av sökande

gynnas.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkande

7, med anledning av motionerna

1995/96:Ub27 yrkande 2, 1995/96:Ub28

yrkande 1 och 1995/96:Ub29 yrkande 3,

samtliga i denna del, och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande riktlinjer för

användningen av särskilda prov vid

urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub33 yrkande 7, med anledning av

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2,

1995/96:Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29

yrkande 3, samtliga i motsvarande del,

och med avslag på regeringens förslag

som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval (mom. 5)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet delar

och slutar med yrkande 7 bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att lokalt anpassade

prov har så stora fördelar att de bör

tillåtas i betydligt större utsträckning

än vad regeringen föreslår. Lokala prov

skall kunna utvecklas och användas

enligt nu gällande principer, men innan

de tas i bruk skall de godkännas av

Högskoleverket.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub28

yrkande 1 i denna del, med anledning av

motionerna 1995/96: Ub27 yrkande 2 och

1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i denna

del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med

avslag på regeringens förslag som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande riktlinjer för

användningen av särskilda prov vid

urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub28 yrkande 1 i motsvarande

del, med anledning av motionerna

1995/96:Ub27 yrkande 2 och

1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i

motsvarande del, samt 1995/96:Ub33

yrkande 7 och med avslag på

regeringens förslag som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval (mom. 5)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet delar

och slutar med yrkande 7 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det

vore olyckligt om högskolornas

utvecklingsarbete när det gäller nya

urvalsinstrument nu skulle strypas. De

existerande urvalsinstrumenten är

nämligen inte alltid objektiva. Det

regeringen bör lägga fast är att

urvalskriterierna skall utformas så att

de gynnar mångfald och jämställdhet.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande

3 i denna del, med anledning av

motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och

1995/96:Ub28 yrkande 1, båda i denna

del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med

avslag på regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande riktlinjer för

användningen av särskilda prov vid

urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande

del, med anledning av motionerna

1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28

yrkande 1, båda i denna del, samt

1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Riktlinjer för tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet (mom. 6)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

erinrar och slutar med och

1995/96:Ub31 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att poängberäkningen för

arbetslivserfarenhet skall gälla gradvis

med 0,1 poäng per år upp till maximala

0,5 poäng. Värnpliktstjänstgöring har

sedan länge jämställts med

arbetslivserfarenhet vid urval och även

när det gäller att uppnå allmän

behörighet.

Utskottet föreslår således att

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag på

regeringens förslag och motion

1995/96:Ub31 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande riktlinjer för

tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag

på regeringens förslag och motion

1995/96:Ub31 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.

7)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 11 slutar med 5

och 6 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att få en

mångfald i urvalsförfarandet. Olika

urvalskriterier gynnnar olika grupper av

sökande. Hur stor andel av de antagna

som skall tas in på olika

urvalskriterier är det dock inte

nödvändigt att reglera. Däremot förordar

utskottet en modell där högskolorna

måste använda sig av minst två

urvalskriterier. Vad gäller betygen

delar utskottet regeringens uppfattning

att de bör värderas lika vid urval,

oavsett till vilken högskola studenten

söker. Inget riktigt bra förslag till

hur betygen skall meritvärderas har ännu

kommit fram. Utskottet anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag om detta. Beträffande

högskoleprovet vill utskottet poängtera

vikten av att det utformas på ett sådant

sätt att det inte missgynnar vissa

grupper, t.ex. kvinnor.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub33

yrkandena 5 och 6, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och

2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i

motsvarande del, och 1995/96:Ub32

yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande riktlinjer i övrigt

för urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6, med

anledning av regeringens förslag och

med avslag på motionerna 1995/96:Ub28

yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29

yrkande 3, alla i motsvarande del,

och 1995/96:Ub32 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.

7)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 11 slutar med 5

och 6 bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringens

förslag innebär att det skapas ett sy-

stem där man har samma turordning till

alla sökalternativ. Det ger en situation

där det finns en grupp sökande som kan

komma in på nästan allt de vill,

samtidigt som det finns en grupp som

inte kan komma in på någonting.

Erfarenheten säger att urval på betyg av

den typ regeringen föreslår kommer att

ge incitament för de mest målmedvetna

eleverna att på olika sätt försöka så

billigt som möjligt skaffa sig poäng så

att de kan komma in på de mest

attraktiva utbildningarna. En sådan

utveckling gynnar inte de elever som

kommer från icke studievana miljöer.

Utskottet kan inte acceptera ett sådant

system som regeringen föreslår.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub32 yrkande

2 avslår regeringens förslag och

motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och

2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i

motsvarande del, och 1995/96:Ub33

yrkandena 5 och 6 samt som sin sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande riktlinjer i övrigt

för urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub32 yrkande 2 och med avslag

på regeringens förslag och motionerna

1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och

1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i

motsvarande del, och 1995/96:Ub33

yrkandena 5 och 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.

7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 11 slutar med 5

och 6 bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de riktlinjer

som regeringen föreslår innebär att

mångfald och jämställdhet gynnas. Genom

att hela antagningen i normalfallet inte

skall baseras på betyg utan till minst

en tredjedel på resultat av

högskoleprovet (jämte för en viss andel

poäng för arbetslivserfarenhet)

garanteras att också sökande som inte

genomgått gymnasieskolan, eller som inte

fått betyg som gör deras studieförmåga

rättvisa, har en reell möjlighet att bli

antagna. Gymnasiebetygen är enligt

utskottets mening relativt dåliga

prediktorer av studie- och

yrkesframgång. Med hänsyn till detta bör

enligt utskottets mening en höjning av

den kvot som tas in via högskoleprovet

övervägas.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub28

yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och

med anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt avslår motionerna

1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande

del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och

1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande riktlinjer i övrigt

för urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda

i motsvarande del, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1995/96:Ub29 yrkande 3 i

motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande

2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Riktlinjer i övrigt för urval (mom.

7)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 11 slutar med 5

och 6 bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i

Kristdemokraternas nej till kvotering.

Det bästa är enligt utskottets mening

att öppna så många olika vägar som

möjligt in i högskolan. Det som

regeringen bör lägga fast är att

urvalskriterierna skall utformas så att

de gynnar mångfald och jämställdhet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub29

yrkande 3 i denna del, med anledning av

motion 1995/96: Ub33 yrkande 6 och med

avslag på regeringens förslag och

motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och

2, båda i denna del, 1995/96:Ub32

yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande riktlinjer i övrigt

för urval

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande

del, med anledning av motion

1995/96:Ub33 yrkande 6 samt med

avslag på regeringens förslag och

motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1

och 2, båda i motsvarande del,

1995/96:Ub32 yrkande 2 och

1995/96:Ub33 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Lagförslaget såvitt avser urval

(mom. 8)

Under förutsättning av bifall till

reservation 1

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)

och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet har

och slutar med kap. 3 § bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens

lagförslag när det gäller urval bör

avslås, eftersom det är ett uttryck för

den centralisering som utskottet i det

föregående tagit avstånd från.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande lagförslaget såvitt

avser urval

att riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434) såvitt

avser 4 kap. 3 §,

17. Innehållet i högskolornas lokala

antagningsordningar (mom. 9)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet

utgår och slutar med avslå yrkandet

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i regeringens

förslag om att varje högskola skall

fastställa en antagningsordning. Som

motionärerna säger behöver det

preciseras vad en sådan skall innehålla.

Högskoleverket bör få i uppdrag att göra

detta. Om inte särskilda skäl föreligger

bör flera urvalsmetoder användas vid

antagning till en viss utbildning.

Möjligheten att få antagningsbeslutet

prövat måste också vara garanterad. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande

4 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande innehållet i

högskolornas lokala

antagningsordningar

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub29 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Verket för högskoleservice (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till

reservation 1

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Margareta E Nordenvall (m)

och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med för

högskoleservice bort ha följande

lydelse:

Utskottet uppfattar regeringens förslag

som en logisk konsekvens av den

centralisering av antagningen som

regeringen föreslår och som utskottet

tagit avstånd från. Utskottet föreslår

följaktligen att riksdagen avslår

regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande Verket för

högskoleservice

att riksdagen avslår regeringens

förslag om återkallande dels av

riksdagens godkännande av att ett

statligt helägt servicebolag med

högskolorna som företrädare för

staten bildas enligt senare beslut av

regeringen, dels av riksdagens

bemyndigande till regeringen att

besluta om nedläggning av Verket för

högskoleservice,

19. Informationsplikt för högskolan

(mom. 12)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Utskottet

erinrar och slutar med avslår

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Utskottet erinrar om att Högskoleverket

enligt sin instruktion (1995:945) bl.a.

skall svara för information om

verksamheten och det samlade utbudet av

utbildning inom universitet och

högskolor. Som framgått av det

föregående kommer varje lärosäte även i

fortsättningen att ansvara för

antagningen till den utbildning det

anordnar. Det är då nödvändigt att

lärosätena åläggs informationsplikt till

Högskoleverket om sitt utbildningsutbud,

så att informationen kan nå alla och

inte endast de regioner eller grupper av

presumtiva studenter som den enskilda

högskolan prioriterar i sitt

informationsarbete. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande informationsplikt

för högskolan

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 7

§§ högskolelagen (1992:1434)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Kan inte alla Kan inte alla

behöriga sökande behöriga sökande

till en utbildning till en utbildning

tas emot, skall tas emot, skall

urval göras bland urval göras bland

de sökande. de sökande.

Regeringen eller

den myndighet som

regeringen

bestämmer får

meddela

föreskrifter om

urval.

7 §1

En för högskolan gemensam nämnd skall

pröva frågor om avskiljande. Nämndens

ordförande skall vara jurist och ha

erfarenhet som domare.

Nämndens beslut i Nämndens beslut i

avskiljande-frågor avskiljande-frågor

får överklagas till får överklagas till

allmän allmän

förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol

av studenten. av studenten och

högskolan.

Prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten.

Ett beslut om avskiljande skall, om den

som har avskilts begär det, omprövas

efter två år.

________

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1996. Den äldre lydelsen av 4 kap. 7 §

gäller för beslut som har meddelats av

nämnden före ikraftträdandet.

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Inledning 3

1. Villkoren för tillträde till

grundläggande högskoleutbildning 4

Avslag på propositionen 4

Behörighet 5

Urval 7

2. Verket för högskoleservice, m.m. 12

3. Avskiljande från

högskoleutbildning 13

Hemställan 14

Reservationer 16

1. Avslag på propositionen såvitt

avser tillträde till grundläggande

högskoleutbildning (mom. 1) (m, fp) 16

2. Riktlinjer för grundläggande

behörighet (mom. 2) (m, fp, kds) 16

3. Riktlinjer för grundläggande

behörighet (mom. 2) (c) 17

4. Riktlinjer för särskild

behörighet (mom. 3) (c, kds) 18

5. Riktlinjer för särskild

behörighet (mom. 3) (fp) 18

6. Funktionshindrades möjligheter

till högre utbildning

(mom. 4) (mp) 19

7. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval

(mom. 5) (m) 19

8. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval

(mom. 5) (c, fp) 20

9. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval

(mom. 5) (mp) 21

10. Riktlinjer för användningen av

särskilda prov vid urval

(mom. 5) (kds) 21

11. Riktlinjer för tillgodoräknande

av arbetslivserfarenhet

(mom. 6) (mp) 22

12. Riktlinjer i övrigt för urval

(mom. 7) (c) 22

13. Riktlinjer i övrigt för urval

(mom. 7) (fp) 23

14. Riktlinjer i övrigt för urval

(mom. 7) (mp) 23

15. Riktlinjer i övrigt för urval

(mom. 7) (kds) 24

16. Lagförslaget såvitt avser urval

(mom. 8) (m, fp) 24

17. Innehållet i högskolornas

lokala antagningsordningar

(mom. 9) (kds) 25

18. Verket för högskoleservice

(mom. 11) (m) 25

19. Informationsplikt för högskolan

(mom. 12) (kds) 26

Regeringens lagförslag 27

Gotab, Stockholm 1996

_______________________________

1 Senaste lydelse 1995:96.