Bet. 1995/96:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU12

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1995

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1995/96

UbU12

Sammanfattning

Till riksdagen har överlämnats

Riksbankens Jubileumsfonds

verksamhetsberättelse för år 1995 och

Riksdagens revisorers berättelse

angående granskningen av fondens

verksamhet under nämnda år. Utskottet

föreslår i detta betänkande att

riksdagen lägger de båda berättelserna

till handlingarna.

I betänkandet behandlas även en motion

om att Jubileumsfonden bör ge fler

projektanslag till humanistisk

forskning, bl.a. med inriktning mot

kvinnoforskning, och till kvinnliga

forskare. Motionen avstyrks med

hänvisning till att frågorna är

uppmärksammade inom fonden.

Redogörelserna

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfond har i enlighet med 10 § i

fondens stadgar till riksdagen och

Riksdagens revisorer avgivit berättelse

över stiftelsens verksamhet och

förvaltning under år 1995 (redog.

1995/96:RJ1).

Enligt lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. skall

Riksdagens revisorer granska Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet.

Revisorerna skall särskilt se till att

fondens organisation av och kontroll

över redovisningen samt medels- och

värdeförvaltningen är

tillfredsställande.

Efter granskning av Jubileumsfondens

verksamhet under år 1995 och fondens

årsbokslut har revisorerna till

riksdagen överlämnat revisionsberättelse

(redog. 1995/96:RR6), varav framgår att

granskningen inte givit anledning till

anmärkning.

Motionen

1995/96:Ub12 av Britt-Marie Danestig-

Olofsson och Johan Lönnroth (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

Riksbankens Jubileumsfond till känna vad

i motionen anförts om principerna för

fondens fördelning av projektanslag.

Utskottet

Inledning

Riksbankens Jubileumsfond är en

fristående stiftelse som har till

ändamål att främja och understödja

vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades år 1962 genom en

donation från Sveriges Riksbank, som

därmed ville uppmärksamma bankens 300-

årsjubileum år 1968. Den årliga

avkastningen av jubileumsdonationen

skulle användas till att främja

vetenskaplig forskning med anknytning

till Sverige.

I nuvarande stadgar för stiftelsen

(Riksdagens förvaltningskontors

författningssamling, RFS, 1988:1) anges

bl.a. att företräde skall ges åt

forskningsområden, vilkas medelsbehov

inte är så väl tillgodosedda på annat

sätt, att fondens medel speciellt skall

användas för att stödja stora och

långsiktiga forskningsprojekt, att nya

forskningsuppgifter, som kräver snabba

och kraftiga insatser, därvid särskilt

skall uppmärksammas samt att fonden

skall söka främja kontakter med

internationell forskning.

Våren 1993 beslutade riksdagen att en

donation på 1 500 miljoner kronor av de

tidigare löntagarfondsmedlen skulle

överlämnas till Jubileumsfonden för att

där förvaltas och användas för

kulturvetenskaplig forskning (prop.

1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387).

Överlämnandet verkställdes genom

regeringsbeslut den 2 december 1993.

Såväl avkastningen av de donerade medlen

som själva kapitalet får disponeras.

Förvaltningen skall handhas så att

särredovisning kan ske i förhållande

till andra medel som Jubileumsfonden

disponerar.

Den kulturvetenskapliga donationen

skall användas bl.a. till att stödja

projekt och program som innebär

gränsöverskridanden mellan discipliner,

att etablera nätverk eller andra fastare

samverkansformer nationellt och

internationellt t.ex. genom

internationella forskarutbytesprogram,

att befordra forskarutbildning och

forskarrekrytering samt att stödja

forskarrörlighet internationellt och

mellan universitet, högskolor och andra

verksamheter.

Jubileumsfondens stöd till viss

forskning

I motion 1995/96:Ub12 (v) påpekas att

ett av de viktigaste målen för

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet är

att understödja forskningsområden,

vilkas medelsbehov inte är så väl

tillgodosedda på annat sätt. Ett annat

viktigt mål för fondens verksamhet är

att stödja projekt och program som

innebär gränsöverskridanden mellan

discipliner. Efter att ha granskat

Jubileumsfondens årsredovisning för år

1995 noterar motionärerna att endast en

mindre del av de 51 nya projekt som

Jubileumsfonden beviljat anslag detta år

tillhör det humanistiska

forskningsområdet, ett område som har

svårt att få externa anslag. Humaniora

är också det område där kvinnorna

dominerar bland de yrkesverksamma

forskarna. Bland de

samhällsvetenskapliga projekt som

beviljats anslag finns många inom

traditionellt stora forskningsområden,

såsom t.ex. företagsekonomi och

nationalekonomi. Motionärerna finner det

även anmärkningsvärt att samtliga

forskare som fått anslag inom humaniora

är män. Ett forskningsområde som

motionärerna särskilt tar upp är

kvinnoforskningen som håller på att

utvecklas och där möjligheterna till

externa medel är små. Endast ett av

forskningsprojekten inom humaniora och

samhällsvetenskap nämner en inriktning

mot kvinnoforskning, hävdar

motionärerna. De anser att det är

angeläget att Jubileumsfonden anpassar

sin anslagspolitik till de ursprungliga

intentionerna. Detta bör riksdagen som

sin mening ge Jubileumsfonden till

känna.

Utskottet behandlade under hösten 1995

en motsvarande motion angående

principerna för fondens fördelning av

projektanslag (mot. 1994/95:Ub37, bet.

1995/96:UbU2). Ett skriftligt yttrande

över motionen inhämtades från

Jubileumsfonden (bilaga till bet.).

Under beredningen av ärendet hölls också

i november 1995 en överläggning mellan

utskottets ledamöter och representanter

för Jubileumsfonden, varvid de senare

informerade om inriktningen på den

forskningsstödjande verksamheten och om

arbetet med att fördela anslag till

forskningsprojekt. Det markerades att

bl.a. humaniora genom den

kulturvetenskapliga donationen givits en

mer framskjuten ställning i fondens

anslagspolicy. Vid överläggningen

redogjordes också för strategier för att

öka antalet kvinnliga forskare som

beviljas forskningsanslag i framtiden.

Utskottet konstaterade i sitt

betänkande att Jubileumsfondens

inriktning mot humanistisk forskning

väsentligt förstärkts i och med att den

kulturvetenskapliga donationen

tillkommit. Utskottet hade vidare

erfarit att styrelsen avsåg att i nya

anvisningar för ansökan om projektanslag

kräva att namnen på medarbetare i

forskningsprojekt skall anges. Därmed

kan styrelsen få belagt i vilken

utsträckning kvinnliga doktorander är

engagerade i de olika projekten. I

anvisningarna skulle också kvinnor

uppmuntras att ansöka om anslag för post-

doktorala studier. Utskottet såg

positivt på utvecklingen inom

Jubileumsfonden och på de åtgärder

styrelsen avsåg att vidta för att

stimulera kvinnliga forskare att söka

projektanslag samt avstyrkte bifall till

motionen. Riksdagen följde utskottet.

Enligt vad utskottet - med anledning av

den nu aktuella motionen -inhämtat från

Jubileumsfonden blir bilden vad gäller

fördelningen under år 1995 av anslag

till nya humanistiska och

samhällsvetenskapliga projekt betydligt

mer gynnsam, om man också fördelar

projektanslagen från den

kulturvetenskapliga donationen på

ämnesområden (tabell 9 i fondens

årsredovisning för 1995).

Från fonden bekräftas att kvinnliga

forskare är underrepresenterade bland de

forskare/projektledare som fått anslag

beviljade. Inom fonden har man

emellertid kunnat märka att i allt fler

ansökningar om projektanslag finns

kvinnliga doktorander med som deltagare

i projekten. På några års sikt kommer

detta förhoppningsvis att bidraga till

att fler kvinnor leder egna

forskningsprojekt.

Som aviserades från fondens sida vid

överläggningen med utskottet i november

1995 har anvisningarna till

anslagssökandena setts över. På ett

antal punkter har anvisningarna ändrats

så att de i ännu högre grad skall

stimulera kvinnliga forskare och yngre

forskare (där andelen kvinnor är större)

att ansöka om projektmedel.

Erfarenheterna av årets genomgång av

inkomna anslagsansökningar med de nya

anvisningarna kommer att analyseras i

fondens årsredovisning för år 1996.

Också genusforskningen och dess andel av

projektanslagen kommer då att

undersökas.

Utskottet vill erinra om att

Jubileumsfonden så sent som i november

inför utskottet diskuterade fondens

anslagspolitik och lade fram sina

förslag till åtgärder för att stimulera

kvinnliga forskare att söka

projektanslag. Eventuella förändringar

kunde därmed inte rimligen få genomslag

under anslagsåret 1995. Utskottet tar

fasta på att Jubileumsfonden, som fonden

uppgett, även fortsättningsvis kommer

att följa frågor om anslag till

humaniora och kvinnliga forskare med

uppmärksamhet, intresse och engagemang.

Därvid är det viktigt att tydliggöra

inte bara projektledarna för de olika

projekten utan också vilka kvinnliga

doktorander som deltar i dessa.

Utskottet anser med hänvisning till det

anförda att motion 1995/96:Ub12 bör

avslås av riksdagen.

Granskningen av Jubileumsfondens

verksamhet

Riksdagens revisorers granskning av

Jubileumsfondens verksamhet under år

1995 och fondens årsbokslut har inte

givit anledning till anmärkning, vilket

redovisats ovan under rubriken

Redogörelserna.

Då utskottet vid sin granskning av

Jubileumsfondens förvaltning inte funnit

något som påkallar särskilt uttalande

från riksdagens sida, föreslår utskottet

att riksdagen lägger Jubileumsfondens

verksamhetsberättelse och revisorernas

granskningsberättelse till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksbankens

Jubileumsfonds stöd till viss

forskning

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub12,

2. beträffande Riksbankens

Jubileumsfonds verksamhet under år

1995

att riksdagen lägger Jubileumsfondens

verksamhetsberättelse (redog.

1995/96:RJ1) och revisorernas

granskningsberättelse (redog.

1995/96:RR6) till handlingarna.

Stockholm den 9 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask

(m), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s),

Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),

Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-

Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke

(s), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kds), Nalin Baksi (s), Nils-Erik

Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall

(m) och Ola Ström (fp).

Särskilt yttrande

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Vänsterpartiet ser den ökade insikten,

som finns hos allt fler aktörer inom den

högre utbildningen, om hur

forskarsamhället förstärker och

återskapar könsskillnader i samhället

som glädjande och hoppfull. Den

självklara utgångspunkten för en analys

av situationen anser jag måste vara att

problematisera utbildningsväsendet i

stället för de kvinnor som finns i det.

Vi har långt kvar till ett samhälle där

kvinnor och män har samma möjligheter

att ta del av och bidra till

kunskapsutvecklingen i vårt samhälle.

Det faktum att frågan om jämställdhet

skär tvärs igenom sociala och kulturella

strukturer gör frågan både komplex och

svårhanterlig. Debatten fokuseras på de

formellt lika möjligheterna och man

bortser från den faktiska verkligheten

där de reella chanserna är långt ifrån

jämställda. Man negligerar betydelsen av

att förväntningar på och omdömen om

prestationer många gånger är beroende av

kön, vilket omöjliggör en objektiv och

saklig kompetensvärdering.

En arbetsprocess för att nå

jämställdhet kan inledas med en kontroll

av jämställdhetsläget där man

konstaterar om det exempelvis finns en

snedfördelning av forskningsmedel mellan

könen. Min uppfattning är att

Riksbankens Jubileumsfond inte lägger

tillräcklig vikt vid

jämställdhetsfrågan. Jag noterar att

Riksbankens Jubileumsfond med anledning

av vår motion har presenterat siffror på

antalet kvinnor som sökt anslag. Det är

beklagligt att dessa uppgifter inte

ingår i de statistiska tabellerna som

presenteras i årsredovisningen för år

1995.

Gotab, Stockholm 1996