Riksbankens Jubileumsfonds stöd till viss forskning

1995-11-09 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1995/96:UbU2, Riksbankens Jubileumsfonds stöd till viss forskning

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU02

Riksbankens Jubileumsfonds stöd till viss forskning

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion om att Riksbankens Jubileumsfond bör

ge fler projektanslag till humanistisk forskning och till kvinnliga forskare.

Motionen avstyrks med hänvisning till att Jubileumsfonden avser att ytter-

ligare stärka de humanistiska ämnenas ställning, när det gäller forsknings-

stöd, samt stimulera kvinnor att söka anslag ur fonden för forskningspro-

jekt.

Motionen

1994/95:Ub37 av Britt-Marie Danestig-Olofsson och Johan Lönnroth (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger styrelsen för Riksbankens

Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om principerna för fon-

dens fördelning av projektanslag.

Utskottet

Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som har till ändamål

att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades år 1962 genom en donation från Sveriges Riks-

bank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum år 1968.

Den årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att

främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

I nuvarande stadgar för stiftelsen (Riksdagens förvaltningskontors för-

fattningssamling, RFS, 1988:1) anges bl.a. att företräde skall ges åt forsk-

ningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat

sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och

långsiktiga forskningsprojekt, att nya forskningsuppgifter, som kräver

snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt skall uppmärksammas samt att

fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

Våren 1993 beslutade riksdagen att en donation på 1 500 miljoner kro-

nor av de tidigare löntagarfondsmedlen skulle överlämnas till Jubileums-

fonden för att där förvaltas och användas för kulturvetenskaplig forskning

(prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). Överlämnandet verkställdes

genom regeringsbeslut den 2 december 1993. Såväl avkastningen av de

donerade medlen som själva kapitalet får disponeras. Förvaltningen skall

handhas så att särredovisning kan ske i förhållande till andra medel som

Jubileumsfonden disponerar.

Den kulturvetenskapliga donationen skall användas bl.a. till att stödja

projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,

att etablera nätverk eller andra fastare samverkansformer nationellt och

internationellt t.ex. genom internationella forskarutbytesprogram, att be-

fordra forskarutbildning och forskarrekrytering samt att stödja forskarrör-

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

lighet internationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksam-

heter.

I motion 1994/95:Ub37 (v), väckt med anledning av styrelsens för Stiftel-

sen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och

förvaltning under år 1994, riktas anmärkningar mot fondens fördelning av

anslag till olika forskningsprojekt. Motionärerna hänvisar till stadgarna för

Jubileumsfonden där det står föreskrivet att företräde skall ges åt forsk-

ningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat

sätt. Dit hör enligt motionärerna den humanistiska forskningen. Efter att ha

studerat Jubileumsfondens årsredovisning hävdar motionärerna med angi-

vande av vissa sifferuppgifter att det humanistiska forskningsområdet har

fått stå tillbaka för utpräglat "matnyttiga" ämnen som nationalekonomi,

företagsekonomi och statistik. I motionen ifrågasätts om detta överens-

stämmer med intentionerna i stadgarna för fördelningen av projektanslag.

Också fördelningen av anslagen mellan kvinnliga och manliga projektleda-

re uppmärksammas. Motionärerna finner att kvinnorna uppenbart är under-

representerade bland de forskare som beviljats projektanslag. Enligt mo-

tionen bör styrelsen för Jubileumsfonden se över verksamheten och bättre

än hittills försöka anpassa anslagspolitiken till de ursprungliga intentioner-

na för anslagsfördelningen ur fonden.

Riksdagen behandlade i vanlig ordning Jubileumsfondens verksamhets-

berättelse över det gångna året under våren 1995 och lade såväl denna som

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Jubileumsfondens

verksamhet till handlingarna (redog. 1994/95:RJ1 och 1994/95:RR6, bet.

UbU21, rskr. 432 och 433). I sammanhanget beslutade utskottet att remit-

tera motion 1994/95:Ub37 till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubile-

umsfond för yttrande. Styrelsen har den 20 juni 1995 inkommit med ytt-

rande, vilket fogas till detta betänkande som bilaga.

I yttrandet erinrar styrelsen för Jubileumsfonden om innehållet i de rikt-

linjer och bestämmelser som utarbetades för verksamheten efter det att

fonden tillskapats år 1962 och som fortfarande är vägledande. Enligt dessa

skulle verksamheten inriktas på sådan forskning som syftar till att öka

kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala för-

ändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Styrel-

sen anför att en genomgång av statistiken för den forskningsstödjande

verksamheten sedan stiftelsens tillkomst visar att företräde getts åt sam-

hällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning. Möjligen kan man

med visst fog hävda att både samhällsvetenskaperna och humaniora, sett

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

över en längre tidsperiod, har förlorat procentandelar till framför allt me-

dicin, naturvetenskap och teknik. I samband med statsmakternas beslut om

donationen till förmån för kulturvetenskaplig forskning har styrelsen

emellertid uttalat sig för att ytterligare framhäva det kulturvetenskapliga

området även vad beträffar Riksbankens donation.

Styrelsen påpekar att 1994 var ett märkesår i fondens historia så till vida

att utdelningen till nya projekt kunde mer än tredubblas. Inte mindre än 45

miljoner kronor fördelades till nya projekt. Av detta belopp fördelades ca

5,4 miljoner kronor ur Riksbankens donation och ca 9,4 miljoner kronor ur

den kulturvetenskapliga donationen till humanistiska projekt. Detta inne-

bär att ca en tredjedel av nytillskottet har fördelats till humaniora. Till föl

av styrelsens ovan nämnda beslut kommer även framgent de humanistiska

ämnenas ställning successivt att förstärkas.

Vad beträffar frågan om att kvinnorna är underrepresenterade bland de

forskare som beviljats anslag är detta i och för sig ett riktigt konstaterande

och ett beklagligt faktum, anför styrelsen. Tyvärr är det ännu så länge

alltför få kvinnliga projektledare som över huvud taget söker anslag. Från

Jubileumsfondens sida har man på olika sätt sökt stimulera kvinnliga fors-

kare att inkomma med ansökningar. På liknande sätt skulle manliga pro-

jektledare kunna uppmuntras att i de större forskningsprogrammen inklu-

dera kvinnliga doktorander för att därmed kunna bidra till att långsiktigt

förbättra situationen i detta avseende. Styrelsen säger sig komma att följa

denna fråga med uppmärksamhet, intresse och engagemang.

Utskottet konstaterar att Jubileumsfondens inriktning mot humanistisk

forskning väsentligt förstärkts i och med att den kulturvetenskapliga dona-

tionen tillkommit. Utskottet har vidare erfarit att styrelsen avser att i nya

anvisningar för ansökan om projektanslag kräva att namnen på medarbeta-

re i forskningsprojekt skall anges. Därmed kan styrelsen få belagt i vilken

utsträckning kvinnliga doktorander är engagerade i de olika projekten. I

anvisningarna skall också kvinnor uppmuntras att ansöka om anslag för

post-doktorala studier.

Utskottet ser positivt på utvecklingen inom Jubileumsfonden och på de

åtgärder styrelsen avser att vidta för att stimulera kvinnliga forskare att

söka projektanslag. Något riksdagens initiativ med anledning av motion

1994/95:Ub37 anser utskottet inte vara erforderligt. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksbankens Jubileumsfonds stöd till viss forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub37.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Stockholm den 9 november 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta

Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren

(fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-

Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Majléne Westerlund Panke

(s), Nalin Baksi (s), Tomas Högström (m) och

Tuve Skånberg (kds).

Särskilt yttrande

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Vid ett seminarium som anordnades den 7 november 1995 för utbild-

ningsutskottets ledamöter och representanter för Riksbankens Jubileums-

fond markerades styrelsens vilja att bättre anpassa anslagspolitiken till de

ursprungliga intentionerna för anslagsfördelningen. Vid mötet redogjordes

också för strategier för att öka antalet kvinnliga forskare som beviljas

forskningsanslag i framtiden. Jag har därför avstått från att i nuläget kräva

ytterligare insatser. Jag kommer att med intresse följa frågan och avvaktar

nästa årsredovisning med spänning.