Bet. 1995/96:UbU3

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU03

Vissa skolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

UbU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas drygt 80

motionsyrkanden från allmänna mo-

tionstiden. De rör många olika frågor

inom skolväsendet bl.a. läroplanerna,

dyslexi (läs- och skrivsvårigheter),

avgifter för skolmåltider, skolans

fysiska miljö, skolhälsovård,

läsårsbegreppet, uppföljning och

utvärdering, skolledarutbildning,

landstingens gymnasieutbildning,

ansvaret för försko-lan och

fritidsverksamheten samt läromedel för

funktionshindrade.

Utskottet föreslår med anledning av

två motioner (s resp. v) att riksdagen

skall begära att regeringen överväger

möjligheten att lagstifta om elevers

rätt till fria skolmåltider i

grundskolan och gymnasieskolan. Mot

detta reserverar sig Moderaterna,

Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna

och Kristdemokraterna.

Samtliga övriga yrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats nio

reservationer.

Motionerna

1994/95:Ub301 av Sten Andersson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av

landet som inte alltid tillhört

Sverige.

1994/95:Ub303 av Bertil Persson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etikundervisningen.

1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av uppföljning och

utvärdering,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturmötesfrågor,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolgårdar.

1994/95:Ub309 av Ulla Löfgren (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa krav på

undervisning i grundskolan om samernas

historia, utveckling och nuvarande

förhållanden.

1994/95:Ub311 av Bertil Persson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fler valfria

skolämnen.

1994/95:Ub312 av Åke Carnerö (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det svenska totalförsvaret i

grundskolans och gymnasieskolans

kursplaner.

1994/95:Ub313 av Birthe Sörestedt m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en allsidig undervisning i

sex och samlevnad,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till åtgärder för att garantera

att alla barn och ungdomar får en

obligatorisk sex- och

samlevnadsundervisning.

1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunala skolinspektörer.

1994/95:Ub317 av Anders Svärd och Karl-

Erik Persson (c, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

att Tullängsskolan i Örebro ges

behörighet att utfärda körkort för

personbil.

1994/95:Ub324 av Ulla-Britt Hagström

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att landstingen får anordna

andra program än naturbruk och

omvårdnad, om kommuner och landsting är

överens om detta,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av gällande

lagstiftning med inriktningen att

rätten utvidgas för landsting och

kommuner att själva komma överens om

uppgiftsfördelningen beträffande

gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att landstingen får anordna

yrkessärskola.

1994/95:Ub328 av Ingvar Eriksson och

Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i naturkunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till utbildningssatsningar som

ligger i nivå med motsvarande inom

övriga EU.

1994/95:Ub329 av Ingvar Eriksson och

Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

den framtida svenska lantbruks- och

trädgårdsutbildningen.

1994/95:Ub336 av Åsa Stenberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändrad lagstiftning

innebärande att skolmåltidsavgifter ej

tillåts inom grundskolan eller

ungdomsgymnasiet.

1994/95:Ub338 av Stig Grauers och Kent

Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av

nationella prov i ämnena franska och

tyska.

1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om öppenhet och rätt till

information i skolväsendets tillsyns-,

uppföljnings- och utvärderingsarbete,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas

uppföljningsansvar.

1994/95:Ub343 av Charlotta L

Bjälkebring och Kenneth Kvist (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans ansvar för

elevinformation om fysisk träning även

utanför skoltid,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans utökade samverkan

med det lokala föreningslivet.

1994/95:Ub347 av Catarina Rönnung m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning och

utveckling beträffande läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi.

1994/95:Ub350 av Gunnar Goude m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisation av och ansvar

för specialundervisning, hjälpmedel

m.m. för barn och vuxna med specifika

läs- och skrivsvårigheter (dyslexi),

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av såväl

speciallärare som andra lärare i

metodik för diagnos, undervisning och

träning av dyslektiker i läsning och

skrivning.

1994/95:Ub351 av Inger Lundberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förutsättningar för

naturbruksskolorna att bedriva

utvecklingsarbete inom miljösektorn.

1994/95:Ub353 av Håkan Juholt och

Agneta Ringman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

regler för antalet undervisningstimmar.

1994/95:Ub354 av Marie Granlund m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvärdering av

effekterna av avreglering av

syofunktionen och den nya timplanen.

1994/95:Ub356 av Eva Goës m.fl. (mp)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om teckenspråk som tillvalsämne

i skolan.

1994/95:Ub357 av Inger Davidson och

Ingrid Näslund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning och fortbildning

av förskollärare och lärare när det

gäller läs- och skrivsvårigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatorisk test av alla

elever under första skolåret för att på

ett tidigt stadium kunna diagnostisera

dyslektiska barn och ge dem en

undervisning som är anpassad till deras

handikapp,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om speciella hjälpmedel och

läromedel inom grund- och

gymnasieskolan för elever med läs- och

skrivsvårigheter.

1994/95:Ub361 av Lars U Granberg och

Eva Persson Sellin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

körkortsutbildning i gymnasieskolan.

1994/95:Ub363 av Tanja Linderborg m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att Skolverket tar

initiativ till att förbättra skolornas

sim-undervisning.

1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till lagändring för att

förhindra oskäliga avgifter enligt vad

i motionen anförts.

1994/95:Ub365 av Hans Hjortzberg-

Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

läsårsindelning i skola och gymnasium.

1994/95:Ub367 av Elver Jonsson och Karl-

Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ANT integreras i

grundskolans undervisning som ett

obligatoriskt moment i undervisningen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad grund- och

fortbildning av grundskolelärare i ANT.

1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl.

(kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för hur

måldokumenten angående etisk fostran,

som finns angivna i läroplanen, skall

få en praktisk tillämpning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sanering och ombyggnad av

skolbyggnader och skolgårdar,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av uppföljning och

utvärdering av tidsutrymmet dels för

ämnen som är förlagda i block, dels för

estetiska och praktiska ämnen.

1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en liberalisering

när det gäller reglerna för

läsårsindelning.

1994/95:Ub370 av Göte Jonsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning och utvärdering

av att skolans etiska undervisning sker

i enlighet med den nya läroplanens

intentioner.

1994/95:Ub372 av Berndt Ekholm m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utredning av

frivillig konfessionell undervisning i

grundskolan.

1994/95:Ub373 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att

satsa resurser för djurskyddsforskning

och teknikutveckling vid

naturbruksgymnasierna.

1994/95:Ub374 av Ulf Björklund (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av specialpedagogisk

utbildning för lärarpersonal kring

dyslexiproblem,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om läromedel för dyslektiker.

1994/95:Ub376 av Eva Arvidsson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om integrering av

ämnet livskunskap i den pedagogiska

verksamheten från förskola till

högskola.

1994/95:Ub383 av Lennart Brunander (c)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat timantal till den

praktiska utbildningen i grundskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om antalet timmar för ämnet

Idrott och hälsa i grundskolan.

1994/95:Ub385 av Monica Widnemark och

Agneta Ringman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

grundläggande utbildning i grundskolan

före ansökan om körkortstillstånd.

1994/95:Ub387 av Ewa Larsson och Barbro

Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till

känna att antalet timmar för ämnet

Idrott och hälsa i grundskolan bör

återgå till att vara 500 timmar.

1994/95:Ub389 av Fanny Rizell m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av de lokala

skolplanernas utveckling av

skolhälsovårdsarbetet.

1994/95:Ub693 av Inger Davidson m.fl.

(kds) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbildningen i

arbetsledning och personalvård bör

förbättras i skolledarutbildningen.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till kvalificerad

ledarskapsutbildning för rektorer i

enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Ub902 av Michael Stjernström

m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kursplan för undervisning om

arbetsliv och företagande,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kursplan för uppfinnar-,

företagar- och innovationsfrågor,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om yrkesprov i samarbete med

aktuella branscher för gymnasiets

yrkestekniska program,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om information i gymnasiet om

elevers möjlighet att som valbar kurs

arbeta med eget företagande i samarbete

med Förbundet Ung företagsamhet.

1994/95:Ub904 av Inga Berggren och

Inger René (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av hemkunskap i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om undervisning i kost och

hälsa i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av

kostundervisningen.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolans formella plats i

utbildningsorganisationen samt

Skolverkets utökade ansvarsområde,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om minimikrav på tillgång till

speciallärare för svaga elever i

grundskolan, t.ex. speciallärare med

särskild kompetens inom området

dyslexi,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att kvalificerad

undervisning om dyslexi och dess

behandling införs i

speciallärarutbildningen och

utbildningar av låg- och

mellanstadielärare för grundskolan så

att nödvändig kompetens för

omhändertagande av elever med specifika

läs- och skrivsvårigheter kan

garanteras inom en snar framtid,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fritidsverksamheten.

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om undervisning i mediakunskap.

1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl.

(mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att öppna skolan för

organisationer,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att läroplansarbetet skall

genomsyras av ett interkulturellt

synsätt,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att läromedelsproducenter

skall uppmanas att tillverka läromedel

som har ett interkulturellt synsätt.

1994/95:So207 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att öka

vårdyrkenas attraktionskraft,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl.

(c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om

produktionen av läromedel för

funktionshindrade.

1994/95:So466 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolhälsovården skall

förstärkas beträffande astma/allergi.

1994/95:Kr412 av Marianne Andersson

m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärderingen av

idrottsämnet i grundskolan.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström

m.fl. (kds) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att friluftsliv och

idrottsutövande bör ingå som en

naturlig del av skolutbildningen.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig

Bertilsson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottens plats i skolan.

1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de studerandes arbetsmiljö,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att göra skolans lokaler

tillgängliga under elevernas fritid.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att konsumentfrågorna bör få

en framträdande plats i skolornas

undervisning.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande ett

stort antal motionsyrkanden om

skolväsendet vilka alla har väckts

under den allmänna motionstiden vid

föregående riksmöte. Utskottet

behandlar först motionsyrkanden med

anknytning till läroplanerna samt kurs-

och timplanerna. Därefter behandlas

motionsyrkanden om dyslexi (läs- och

skrivsvårigheter), avgifter för

skolmåltider och skolans fysiska miljö.

Under avsnittet Övriga frågor tar

utskottet upp motionsyrkanden som rör

bl.a. uppföljning och utvärdering,

reglering av läsåret,

skolledarutbildning, landstingens

gymnasieutbildning och läromedel för

funktionshindrade. Sammanlagt behandlar

utskottet 82 motionsyrkanden.

Läroplans-, kursplane- och

timplanefrågor

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att nya läroplaner för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och

de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

nyligen har införts (prop. 1992/93:220,

bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.

93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m.

innevarande läsår i årskurserna 1-7 och

fr.o.m. läsåret 1997/98 i hela

grundskolan. Lpf 94 tillämpas fr. o.m.

läsåret 1994/95 för den nya reformerade

gymnasieskolan. Läroplanerna utgår från

en ansvarsfördelning där staten anger

de övergripande målen och riktlinjerna

för skolverksamheten och kommunerna

svarar för genomförandet.

Genom de nya läroplanerna anger

regering och riksdag den värdegrund

skolan skall vila på och de mål och

riktlinjer som skall gälla för

skolarbetet. Där anges också vem som

har ansvar för en viss verksamhet i

skolan och vad detta ansvar innebär.

Läroplanerna innehåller bindande

föreskrifter. Läroplanerna kompletteras

med kursplaner för alla ämnen och

timplaner för de olika skolformerna. I

kursplanerna anges målen för

utbildningen i de enskilda ämnena. I

timplanerna anges undervisningstiden

för ämnena och i vissa fall grupper av

ämnen. De mål och riktlinjer som anges

i skollagen, läroplanen och

kursplanerna skall ligga till grund för

den lokala planeringen. Kommunen skall

i skolplanen redovisa de åtgärder som

kommunen avser att vidta för att uppnå

de av staten fastställda målen. Den

enskilda skolan skall sedan i den egna

lokala arbetsplanen ange hur målen

skall förverkligas och hur verksamheten

skall utformas och organiseras. Lärarna

utformar sedan tillsammans med eleverna

undervisningsmål.

Vissa allmänna frågor

Uppföljning och utvärdering

Behovet av uppföljning och utvärdering

av praktisk-estetiska ämnen och

blockämnen i grundskolan tas upp i

motion 1994/95:Ub304 (c) yrkande 2 och

i motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande

10. I den förstnämnda motionen

framhålls att timutfallet för de

praktiska och estetiska ämnena kommer

att kunna ökas beroende på skolans

profilering och elevens val.

Motionärerna anser att det är angeläget

att detta följs upp av Skolverket, dels

vad gäller måluppfyllelse, dels vad

gäller det faktiska timutfallet för

vart och ett av dessa ämnen och hur

tiden fördelas över grundskolans hela

tid. I timplanen har tid avsatts för

ämnesgrupperna samhällsorienterande res-

pektive naturorienterande ämnen. I

varje kursplan anges målen för

respektive ämne inom ämnesgruppen och

tiden fördelas mellan ämnena genom

lokala beslut. I den sistnämnda

motionen framhålls att ett viktigt

område för uppföljning och utvärdering

är hur de ämnen som är förlagda till

block behandlas. Vissa ämnen, t.ex.

naturkunskap och religionskunskap,

hamnar lätt i strykklass när tiden

mellan de olika ämnena i blocken

fördelas. Även timutfallet för de

praktiska och estetiska ämnena behöver

följas upp, anser motionärerna.

Utskottet erinrar om att Statens

skolverk enligt sin instruktion (SFS

1991:1121) skall verka för att de mål

och riktlinjer för skolan som riksdagen

och regeringen har fastställt

förverkligas inom givna ramar.

Skolverket har som huvuduppgift att

följa upp och utvärdera skolan samt

lägga fram förslag till utveckling av

skolan och medverka till sådan

utveckling. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om det

angelägna i att följa och utvärdera de

praktisk-estetiska ämnena och de ämnen

som enligt timplanen är förlagda till

block, samhällsorienterande resp.

naturvetenskapliga ämnen. Utskottet kan

konstatera att det ingår i Skolverkets

uppgifter att på olika sätt följa

utvecklingen av verksamheten i skolan.

Det framgår också av Skolverkets

verksamhetsplan för 1995/96 att

reformeringen av skolväsendet kommer

att vara en prioriterad insats såväl

när det gäller utveckling av

strategiska insatser och stöd för

nationell utveckling som när det gäller

utvärdering. Eftersom det redan ingår i

Skolverkets uppdrag att följa och

utvärdera de nya läroplanerna inkl. tim-

och kursplaner finner utskottet det

inte påkallat med något särskilt

uttalande av riksdagen i dessa frågor.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2 och

1994/95:Ub368 yrkande 10.

Enligt motion 1994/95:Ub354 (s) måste

utvecklingen av syo-funktionen följas

och effekterna av avregleringen

utvärderas. Motionärerna anser att

avregleringen av praktik och

arbetslivsorientering i de nya

läroplanerna är beklaglig. Det är

viktigt att garanterad tid införs för

arbetslivsundervisning. Motionärerna

framhåller också att den avreglerade

syo-funktionen innebär att skolorna

själva kan avgöra om de tycker sig

behöva utbildad och kvalificerad

personal för studie- och

yrkesorienteringen eller inte. Det är

viktigt att undersöka hur detta

fungerar i praktiken.

Utskottet vill med anledning av

motionen anföra följande. I Lpo 94

finns en tydlig markering av rektors

övergripande ansvar för att organisera

den studie- och yrkesorienterande

verksamheten och för att samverka med

arbetslivet utanför skolan så att

eleverna får egna konkreta erfarenheter

av betydelse för deras fortsatta val av

utbildning och yrkesinriktning. I

samband med riksdagsbehandlingen av

läroplanspropositionen framhöll

utskottet (bet. 1993/94:UbU1 s. 69)

betydelsen av att eleverna inför

utbildnings- och yrkesval får stöd av

därtill särskilt utbildad personal.

Utskottet pekade på dels reglerna i

skollagen (2 kap. 6 §) om att

kommunerna får ge

tillsvidareanställning för sådan

verksamhet endast åt den som har en

utbildning som är avsedd för detta,

dels att en särskild studie- och

yrkesvägledarexamen inrättats på

riksdagens initiativ. Dagens skola -

både grund- och gymnasieskolan -

erbjuder eleverna valfrihet och

mångfald. Detta innebär att eleverna

har många val att göra under sin

skoltid. Även dagens samhälle och

arbetsliv förutsätter en väl fungerande

studie- och yrkesvägledning. Som

utskottet ovan har framhållit ingår det

i Skolverkets uppgifter att följa och

utvärdera de nya läroplanerna.

Utskottet utgår därvid från att

avregleringen av syo-funktionen kommer

att ingå i verkets uppföljnings- och

utvärderingsarbete. Utskottet som

fäster stort avseende vid detta arbete,

anser att resultatet av en sådan

utvärdering bör avvaktas. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet

bifall till motionen.

Etik

Undervisning i etikfrågor behandlas i

flera motioner. I motion 1994/95: Ub368

(kds) yrkande 2 begärs att Skolverket

skall få i uppdrag att utarbeta

riktlinjer för hur måldokumenten om

etisk fostran som finns angivna i

läroplanen skall få en praktisk

tillämpning. En uppföljning och

utvärdering av att skolans etiska

undervisning sker i enlighet med den

nya läroplanens intentioner bör enligt

motion 1994/95:Ub370 (m) komma till

stånd. En sådan uppföljning och

utvärdering, anser motionären, bör

omfatta bl.a. undervisningens

inriktning och kvalitet, lärarnas

kompetens, och elevernas mottaglighet.

Enligt motion 1994/95:Ub303 (m) bör

väsentliga delar av etikundervisningen

överföras till ämnet samhällskunskap.

Sverige är ett mångkulturellt och

multietniskt samhälle och alla elever

har behov av etikundervisning. Även för

grupper som inte ansluter sig till den

traditionellt kristna etiken finns

starka behov av etikundervisning på den

humanistiska människosynens grund,

heter det i motionen. I motion

1994/95:Ub376 (s) anförs att ämnet

livskunskap bör införas i den svenska

skolan och integreras i lärarutbildning

och lärarfortbildning. Skolans uppgift

är, framhåller motionärerna, att stärka

elevens förmåga att forma en

existentiell karta, en livsåskådning,

att förstå vardagspolitik för att

främja demokratin i samhället, att

skapa tillit samt att träna

kommunikation och förståelse som en väg

till empati.

Utskottet vill med anledning av

motionerna hänvisa till de nyligen

fastställda läroplanerna (Lpo 94 och

Lpf 94) där det anges att skolans

uppgift är att låta varje enskild elev

finna sin unika egenart och därigenom

kunna delta i samhällslivet genom att

ge sitt bästa i ansvarig frihet .

Skolan skall främja förståelse för

andra människor och förmåga till

inlevelse. Skolan skall aktivt och

medvetet påverka och stimulera eleverna

att omfatta vårt samhälles gemensamma

värderingar. Det etiska perspektivet

är ett av de övergripande perspektiv

som det enligt läroplanerna är

angeläget att anlägga i alla ämnen.

Detta innebär att undervisningen i en

rad olika ämnen - inte bara i

religionskunskap - skall behandla det

etiska perspektivet och ge grund för

och främja elevernas förmåga till

personliga ställningstaganden. Ansvaret

för att de nationella målen nås vilar

på den lokala nivån. Det är de lokala

politikerna, rektor, lärare, övrig

personal och elever tillsammans som

utarbetar skolplan respektive

arbetsplaner för arbetet i skolan. Som

stöd för det lokala arbetet utarbetar

Skolverket olika typer av kommentar-

och referensmaterial. Utskottet har

erfarit att Skolverket för närvarande

stödjer flera fortbildningsprojekt med

inriktning mot etiska frågor, bl.a. ett

större projekt vid Universitetet i

Umeå.

När det gäller samhällets grundläggande

demokratiska värderingar är det i

skollagen föreskrivet att verksamheten

i skolan skall utformas i

överensstämmelse med dessa (1 kap. 2

§). Utskottet vill i sammanhanget

framhålla att skolan varken kan eller

skall ta över föräldrarnas ansvar för

barnens fostran och utveckling. Med

hänvisning till vad utskottet har

anfört avstyrks motion 1994/95:Ub303,

1994/95:Ub368 yrkande 2, 1994/95:Ub370

och 1994/95:Ub376.

Interkulturellt synsätt

Interkulturella frågor tas upp i motion

1994/95:Ub304 (c) yrkande 7.

Motionärerna framhåller att skolan

måste arbeta i ett mångkulturellt

samhälle. Skolan har möjlighet att

stärka barns och ungdomars förmåga att

naturligt umgås i en mångkulturell

miljö, där mångfalden blir till en

tillgång och positiv kraft. Skolan har

ett generellt ansvar för att organisera

sin verksamhet så att

internationalisering och kulturkunskap

sätts i fokus. Detta är något som bör

vara en utgångspunkt för fortbildning

och lärarutbildning. Motionärerna anser

att Skolverket bör ges i uppdrag att

utarbeta fortbildningsmaterial i

kulturmötesfrågor. Den mångkulturella

skolan tas också upp i motion

1994/95:Sf636 (mp). Motionärerna anser

att skolan - för att möjliggöra en

öppen diskussion om det mångkulturella

samhället - måste öppnas för fler besök

utifrån t.ex. från

invandrarorganisationer (yrkande 10).

En diskussion om det mångkulturella

samhället på skolan måste ske i

samverkan med olika organisationer i

samhället. Läroplansarbetet måste

genomsyras av ett interkulturellt

synsätt (yrkande 11) och

läromedelsproducenter skall uppmanas

att tillverka läromedel som har ett

interkulturellt synsätt (yrkande 12).

Vad gäller frågor om ett

interkulturellt synsätt i

undervisningen och vikten av att skolan

arbetar så att internationalisering och

kulturkunskap sätts i fokus vill

utskottet framhålla att det

internationella perspektivet är ett av

de övergripande perspektiv som det

enligt läroplanerna är angeläget att

anlägga i undervisningen i skolans alla

ämnen. Ett internationellt perspektiv

dr viktigt för att kunna se den egna

verkligheten i ett globalt sammanhang

och för att skapa internationell

solidaritet och förbereda för ett

samhälle med täta kontakter över kultur-

och nationsgränserna. I läroplanerna

framhålls också vikten av en nära

samverkan mellan skolan och

närsamhället. Det åligger alla som

arbetar i skolan att verka för att

utveckla kontakter med kultur- och

arbetsliv, föreningsliv och andra

verksamheter utanför skolan som kan

berika undervisningen.

Regeringen har i mars 1995 fastställt

direktiv (dir. 1995:19) för en kommitté

med uppdrag att belysa det inre arbetet

i skolan och föreslå åtgärder för att

stimulera den pedagogiska utvecklingen.

Kommittén skall bl.a. överväga på

vilket sätt skolan kan ta till vara det

faktum att vårt samhälle är

mångkulturellt och använda detta som en

resurs i sitt arbete. Kommitténs

överväganden i denna del skall

redovisas senast den 31 augusti 1996.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen avslå motionerna

1994/95:Ub304 yrkande 7 och

1994/95:Sf636 yrkande 10, 11 och 12.

Sex och samlevnad

Sex- och samlevnadsundervisningen i

skolan behandlas i motion 1994/95:Ub313

(s). Motionärerna pekar på att de nya

läroplanerna anbefaller undervisning om

sex och samlevnad. Det är kommunerna

själva som bestämmer hur målen i

läroplanerna skall uppnås. Genom de

knappa anvisningarna i kursplanerna

kommer utbildningen att försvagas,

heter det i motionen. I yrkande 1

framhålls behovet av en allsidig

undervisning i sex och samlevnad.

Undervisningen får inte bara bli en

fråga om biologi utan handla om

relationer, känslor och etiska

aspekter. I yrkande 2 begärs förslag

till åtgärder för att garantera att

alla barn och ungdomar får en

obligatorisk sex- och

samlevnadsundervisning.

Som utskottet inledningsvis har

framhållit innebär den nya

målstyrningen att läroplanerna inte

skall styra undervisningens

organisation och uppläggning eller

skolans arbetsformer utan i stället ge

klara och tydliga mål för vad skolan

skall uppnå. Ansvaret för att de

nationella målen nås vilar på den

lokala nivån. Som stöd för det lokala

arbetet utarbetar Skolverket olika

typer av kommentar- och

referensmaterial. Skolverket har

nyligen gett ut ett referensmaterial om

sex och samlevnad, Kärlek känns!

förstår du . Genom läroplanerna har

rektor ålagts ett särskilt ansvar för

att eleverna får kunskaper om sex och

samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är

ett kunskapsområde inom flera olika

ämnen. Vidare vill utskottet peka på

att sex och samlevnad finns angivet i

målbeskrivningen för ämnet biologi i

grundskolan och det är därmed

obligatoriskt för alla elever. Mot

bakgrund av vad utskottet anfört bör

riksdagen avslå motion 1994/95:Ub313.

Alkohol, tobak och narkotika (ANT)

Undervisning om riskerna med alkohol,

tobak och narkotika (ANT) behandlas i

motion 1994/95:Ub367 (fp). Motionärerna

hänvisar till rapporter som visar på en

förhöjd konsumtion av alkohol bland

ungdom och inte minst bland flickor i

grundskolan. Det är därför av vikt att

ANT-undervisningen i grundskolan får en

avsevärt bättre kvalitet. Det kan ske

genom att ANT integreras i grundskolans

undervisning som ett obligatoriskt

moment i undervisningen (yrkande 1).

Grundutbildning och fortbildning av

grundskollärare i ANT-frågor måste

förbättras (yrkande 2).

I den nya läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)

anges att rektor har ett särskilt

ansvar för att ämnesövergripande

kunskapsområden - bl.a. riskerna med

tobak, alkohol, narkotika och andra

droger - integreras i undervisningens

olika ämnen. ANT-frågor tas också upp

som kunskapsområden i ämnena biologi

och idrott. Utskottet har i det

föregående redovisat att ansvaret för

att de nationella målen nås vilar på

den lokala nivån och att Skolverket

utarbetar olika typer av kommentar- och

referensmaterial som skolorna kan ha

som stöd i undervisningen. Utskottet

har inhämtat att Skolverket för

närvarande på regeringens uppdrag

arbetar med ett referensmaterial om

ANT. Utskottet vill, när det gäller

yrkande 2 om grundutbildning och

fortbildning av lärare, hänvisa till

att regeringen i 1995 års

budgetproposition (prop. 1994/95:100,

bil. 9 s. 30) redovisade sin avsikt att

göra en översyn av lärarutbildningen.

Utbildningsdepartementet har tillsatt

en arbetsgrupp som skall göra en

probleminventering och presentera en

förstudie som skall kunna utgöra

underlag för ställningstagande till

inriktningen av det fortsatta

utredningsarbetet. Mot bakgrund av vad

utskottet anfört bör riksdagen avslå

motion 1994/95:Ub367.

Miljö

Utbildningen i naturkunskap måste

förbättras i grund- och gymnasieskolan

enligt motion 1994/95:Ub328 (m) yrkande

1. I yrkande 2 begärs förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå

med motsvarande inom övriga EU. Det är

angeläget att den svenska skolan på

liknande sätt som nu sker inom EU söker

integrera miljökunskap i utbildningen.

Utskottet vill med anledning av

motionen hänvisa till de nya

läroplanernas skrivningar om

miljöperspektiv. I både Lpo 94 och i

Lpf 94 är miljöper-

spektivet ett av de övergripande

perspektiv som skall anläggas i

undervisningen i skolans olika ämnen.

Miljöperspektivet skall ge eleverna

möjligheter både att ta ansvar för den

miljö de själva direkt kan påverka och

att skaffa sig ett personligt

förhållningssätt till de övergripande

och globala miljöfrågorna.

Undervisningen bör belysa hur

samhällets funktioner och vårt sätt att

leva och arbeta kan anpassas för att

skapa en hållbar utveckling. I de nya

kursplanerna finns också

miljöperspektivet, bl.a. i de natur-

orienterande ämnena i grundskolan.

Utskottet vill också peka på de

förbättrade möjligheterna för eleverna

att fördjupa och bredda kunskaper inom

olika ämnen genom det timplaneutrymme

som numera finns för elevens eget val.

Enligt utskottets mening bör riksdagen

med hänvisning härtill avslå motionen.

Allmänna timplanefrågor

Enligt motion 1994/95:Ub311 (m) bör det

vara fler valfria ämnen i skolan.

Antalet obligatoriska ämnen - framför

allt på gymnasienivå - bör reduceras

till förmån för det individuella valet.

Alla elever behöver i framtiden gedigna

språkkunskaper (svenska och minst två

främmande språk), historia, matematik,

kemi och fysik. Alla andra ämnen borde

kunna göras till föremål för

individuella val.

Utskottet erinrar om att det i den

nuvarande gymnasieskolan inte finns

någon möjlighet att minska antalet

kärnämnen eller omfattningen av dessa.

Om en elev väljer att gå ett

specialutformat program är dock

utrymmet för elevens val - bortsett

från kärnämnena - mycket stort. Eleven

kan där i princip sätta samman resten

av sitt studieprogram. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motionen.

I motion 1994/95:Ub353 (s) framhålls

att det är målen som skall styra

verksamheten i skolan och att det är

kommunerna som skall avgöra vilka

resurser som behövs för att nå de mål

riksdagen har fastställt. Mot den

bakgrunden finns det enligt

motionärerna inte längre behov av att

detaljreglera antalet

undervisningstimmar i olika ämnen. En

skola kan behöva fler, en annan ett

mindre antal undervisningstimmar.

Utskottet vill med anledning av

motionen erinra om att

undervisningstiden sedan länge har

reglerats i central författning, numera

i skollagen, för både grundskolan och

gymnasieskolan. Detta innebär en

garanti för att eleverna får minst den

undervisningstid som finns angiven i

lagen. En elev kan därutöver behöva

ytterligare undervisning för att nå

kunskapsmålen för ett eller flera

ämnen. När det gäller gymnasieskolan är

utbildningens omfattning numera

definierad i gymnasiepoäng. Systemet

med gymnasiepoäng innebär att en elev

som når kunskapsmålet i en kurs med

färre antal undervisningstimmar kan gå

vidare till nästa kurs snabbare och att

en elev som behöver mer undervisning

kan få det. Elever i gymnasieskolan har

dock alltid rätt till undervisning i

hela den omfattning som timplanen

anger. Utskottet ser fördelar i det

nuvarande systemet med en minsta

garanterad undervisningstid och är inte

berett att föreslå riksdagen att det

ändras. Utskottet avstyrker således

motionen.

Nationella prov

I motion 1994/95:Ub338 (m) framhålls

att nationella prov bör införas i

ämnena franska och tyska. Motionärerna

pekar på att enligt Skolverkets förslag

kommer nationella prov att förekomma

endast i engelska, matematik och

svenska. Till skillnad från EU-länderna

kommer Sverige då att stå utan

nationella prov i franska och tyska.

Det finns risk för att detta kommer att

leda till att kunskaperna sjunker i

dessa språk. Det finns också risk att

allvarliga trovärdighetsproblem för

svensk språkutbildning uppstår i en tid

då det europeiska samarbetet skall

utvecklas, heter det i motionen.

Utskottet noterar att i regeringens

uppdrag till Skolverket att utarbeta

prov som stöd för betygsättning nämns

ämnena svenska, engelska och matematik.

Dessutom skall Skolverket överväga om

det är möjligt att erbjuda centralt

utarbetade kursprov i B-språk och/eller

i naturvetenskapliga ämnen. Skolverket

skall starta uppbyggnaden av en

provbank, ur vilken skolor kan hämta

prov vid den tidpunkt de finner

lämpligast. Skolverket skall vidare

utveckla instrument för utvärdering av

den gymnasiala utbildningen enligt

principer som redan genomförts i

grundskolan. I gymnasieskolan bör dessa

utvärderingar i synnerhet gälla

yrkesämnen och andra karaktärsämnen.

Utgångspunkten för regeringens uppdrag

är uttryckligen att arbetet med att

utarbeta och tillhandahålla prov och

kunskapsbedömningar skall ske inom

ramen för tillgängliga medel.

Skolverket måste därför prioritera

vilka prov och bedömningsinstrument som

skall utarbetas. Utskottet har erfarit

att ett prov kostar ca 1,5 miljoner

kronor. Utskottet har inhämtat att

Skolverket för närvarande avser att

tillhandahålla prov i engelska,

matematik och svenska. Skolverket

arbetar dessutom med de delar av

uppdraget som avser provbank och

övergripande kunskapsbedömningar för

vissa program med yrkesämnen.

Skolverket planerar att i april 1996 i

viss omfattning erbjuda instrument för

bedömning av kunskaper i B-språk.

Utskottet finner inte anledning till

något särskilt uttalande från

riksdagens sida med anledning av

motionen. Riksdagen bör därför avslå

motionen.

Kurs- och timplanefrågor

Idrott

Idrottsundervisningen behandlas i flera

motioner. I två motioner, 1994/95:Ub383

(c) yrkande 4 och 1994/95:Ub387 (mp),

begärs att antalet timmar i ämnet

idrott och hälsa i grundskolan återgår

till samma nivå som tidigare, dvs. 500

timmar. I motion 1994/95:Kr412 (c)

yrkande 6 framhålls att timtiden för

ämnet idrott kan utökas genom skolans

egen profilering eller genom elevens

egna val. Motionärerna begär ingen

förändring av timtalet men anser att

avvägningen vad avser timtiden för

ämnet idrott och hälsa i förhållande

till andra praktisk-estetiska ämnen

måste utvärderas. Enligt motion

1994/95:Kr414 (m) yrkande 2 skall ämnet

idrott och hälsa ges stort utrymme i

skolan. Eleverna bör stimuleras att

använda utrymmet i timplanen för det

egna valet för idrottsämnet. I motion

1994/95:Kr413 (kds) yrkande 3 framhålls

att undervisningens mål skall vara att

skapa intresse för regelbunden motion

och skapa medvetenhet om kostens

betydelse för välbefinnande. I skolans

undervisning skall friluftsliv och

idrottsutövande ingå som en naturlig

del. I motion 1994/95:Ub343 (v) pekas

på att en god hälsa och sunda

motionsvanor grundläggs i unga år. De

lokala idrottsföreningarna utför ett

imponerande arbete genom att ge barn

och ungdom möjlighet till fysisk

aktivitet under lustfyllda former, men

de kan inte ta på sig ansvaret för att

föra ut denna information och nå alla.

Det är skolan som har ansvar för

elevinformation om fysisk träning även

utanför skoltid (yrkande 1).

Idrottsrörelsen är en resurs som skolan

skulle vinna på att ha ett utökat

samarbete med (yrkande 2). Skolverket

bör ta initiativ till att förbättra

skolornas simundervisning anser

motionärerna i motion 1994/95:Ub363

(v). Allt färre barn kan simma, vilket

dr en konsekvens av minskade resurser

till simundervisningen, heter det i

motionen.

Utskottet vill även när det gäller

idrottsundervisningen hänvisa till de

nya läroplanerna och till vad utskottet

i det föregående anfört om Skolverkets

ansvar för uppföljning och utvärdering.

Ämnet idrott och hälsa har i

grundskolan numera en garanterad tid

enligt timplanen på 460 timmar.

Därutöver finns i timplanen utrymme för

skolans val om 410 timmar och 470

timmar för elevens eget val, vilka

bl.a. kan användas för ämnet idrott.

Det ingår i kursplanen för ämnet idrott

och hälsa att eleverna får pröva och

lära sig olika lekar, danser och

idrottsgrenar. Dessutom skall eleverna

få möjlighet att ägna sig åt

friluftsliv. Avsikten är att de skall

få en bred erfarenhet av olika

aktiviteter och att de sedan kan välja

det som passar dem bäst. De skall kunna

ta ansvar för sin egen fysiska träning.

Utskottet vill också peka på att

hälsoperspektivet är en viktig del av

ämnet. När det gäller simundervisning

vill utskottet erinra om att det enligt

kursplanen är ett mål att eleven vid

slutet av årskurs 5 skall kunna simma

och hantera nödsituationer vid vatten.

I likhet med motionärerna i motion

1994/95:Ub343 anser utskottet det

viktigt med en samverkan med det

lokala föreningslivet. Detta har också

angetts i de nya läroplanerna. Det

åligger alla som arbetar i skolan att

verka för att utveckla kontakter med

kultur- och arbetsliv, föreningsliv och

andra verksamheter som kan berika

undervisningen.

Mot bakgrund av vad utskottet har

redovisat och för egen del anfört bör

riksdagen avslå motionerna

1994/95:Ub343 yrkandena 1 och 2,

1994/95: Ub363, 1994/95:Ub387,

1994/95:Kr412 yrkande 6, 1994/95:Kr413

yrkande 3 och 1994/95:Kr414 yrkandena 2

och 6.

Kost m.m.

Kostundervisning m.m. behandlas i

motion 1994/95:Ub904 (m). I yrkande 1

framhålls vikten av hemkunskap i

grundskolan. Det är viktigt att följa

upp och utvärdera att skolorna arbetar

efter intentionerna i läroplan och

kursplan. Yrkande 2 tar upp

undervisningen i kost och hälsa i

gymnasieskolan. Motionärerna pekar på

att sådan undervisning endast finns för

alla elever inom kärnämnet Idrott och

hälsa. Det måste ges utrymme för en

relevant utbildning i gymnasieskolan. I

yrkande 3 i samma motion begärs en

utvärdering av såväl omfattning som

innehåll vad gäller kostundervisningen

i gymnasieskolan. Skolverket bör bevaka

att konsumentfrågorna får en

framträdande plats undervisningen anser

motionärerna i motion 1994/95:A807 (c)

yrkande 13. I motion 1994/95:Ub383 (c)

framhålls behovet av ett ökat timtal

till den praktiska utbildningen i

grundskolan. Det är det viktigt att

bl.a. hushålls- och

konsumentutbildningen har tillräckligt

många timmar (yrkande 3).

Utskottet konstaterar att hemkunskap

finns på grundskolans timplan med 118

timmar. Kursplanen i ämnet tar upp ett

sådant innehåll som skall ge praktiska

och teoretiska kunskaper av betydelse

för hälsa och livskvalitet. När det

gäller konsumentfrågor behandlas dessa

i huvudsak i kursplanerna för ämnena

hemkunskap och samhällskunskap. I

gymnasieskolan ingår undervisning om

kostfrågor i ämnet Idrott och hälsa. En

elev skall efter genomgången

kärnämneskurs ha, kunskap om matens

betydelse för hälsan ur ett socialt och

näringsfysiologiskt perspektiv .

Utskottet vill också peka på att

Skolverket har fått regeringens uppdrag

att vid behov revidera gällande

kursplaner och därvid föreslå

regeringen de åtgärder som verket

bedömer behövliga. Verket skall årligen

redovisa sin tids- och arbetsplan för

kontinuerlig kursplaneutveckling för

grundskolan, gymnasieskolan och den

kommunala vuxenutbildningen. Utskottet

anser att riksdagen bör avslå

motionerna 1994/95:Ub383 yrkande 3,

1994/95:Ub904 yrkandena 1, 2 och 3 och

1994/95:A807 yrkande 13.

Totalförsvaret

I motion 1994/95:Ub312 (kds) tas

frågan om undervisning om

totalförsvaret upp. Motionären

hänvisar till den tidigare läroplanen

för grundskolan (Lgr 80) där det fanns

klara skrivningar om totalförsvaret och

om hur vårt samhälle fungerar i kriser

och krig. Undervisningen om det svenska

totalförsvaret bör anges tydligare i

grundskolans och gymnasieskolans

kursplaner.

Utskottet erinrar om att det nya

styrsystemet, målstyrningen, var ett av

skälen till att ersätta Lgr 80. I de

nya kursplanerna för ämnet

Samhällskunskap i grundskolan och i

gymnasieskolan ingår att eleverna skall

få kunskaper om svensk utrikes- och

säkerhetspolitik och internationella

samverkans- och konfliktfrågor.

Utskottet vill även i detta sammanhang

hänvisa till att Skolverket har i

uppdrag att vid behov revidera gällande

kursplaner. Riksdagen bör enligt

utskottet avslå motionen.

Historia

Undervisningen i historia behandlas i

två motioner. Enligt motion

1994/95:Ub309 (m) bör införas krav på

undervisning i grundskolan om samernas

historia och om deras nuvarande

förhållanden. I motion 1994/95:Ub301

(m) begärs ett tillkännagivande av

riksdagen om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av

landet som inte alltid tillhört

Sverige. Motionären framhåller att

svensk historia givetvis inte skall

undanhållas eller negligeras men att

lokal historia bör få en mer

framträdande plats.

Utskottet vill peka på att skolan

ansvarar för att eleverna när de

avslutar grundskoleutbildningen bl.a.

skall ha en förtrogenhet med centrala

delar av vårt svenska och nordiska,

inklusive det samiska, samt

västerländska kulturarv. Detta framgår

av de mål som eleverna skall uppnå

enligt läroplanen (Lpo 94). Kunskaper

om den egna historien, hembygdens

historia och grunderna i den svenska

och nordiska historien hör till det som

alla elever skall få del av. Av

kursplanen i ämnet historia framgår

vidare att särskild uppmärksamhet skall

ägnas den svenska och nordiska

kulturen, inklusive den samiska,

inbegripet det som format den

personliga och kollektiva historiska

identiteten. Utskottet konstaterar

därmed att kunskaper om såväl den

samiska kulturen som kunskaper om

hembygdens historia skall ingå i

undervisningen i grundskolan. Med

hänvisning härtill bör riksdagen avslå

motionerna 1994/95:Ub301 och

1994/95:Ub309.

Konfessionell undervisning

I motion 1994/95:Ub372 (s) begärs en

utredning om frivillig konfessionell

undervisning i grundskolan.

Religionsfriheten tillhör fundamenten i

den svenska demokratin. Därav följer

kraven på den gemensamma skolan att

erbjuda en religionsundervisning som

inte tar ställning i trosfrågor.

Motionärerna pekar på att det finns en

konflikt mellan å ena sidan kraven på

skolan att erbjuda en konfessionsfri

undervisning och å andra sidan

föräldrars önskemål att deras barn

skall få del av en kvalificerad kunskap

om den tro de själva omfattar.

Önskemålet att erbjuda barnen

konfessionell undervisning möts i dag

av att många familjer väljer fristående

skolor. En omfattande uppdelning mellan

barn i olika skolor beroende på

föräldrarnas tro är inte en lycklig

utveckling för det svenska samhället.

Motionärerna anser att det finns starka

skäl för att verka för att inom den

gemensamma grundskolan ge utrymme för

frivillig konfessionell

religionsundervisning.

Utskottet erinrar om att det i

grundskolans nya timplan finns 470

timmar för elevens val. Detta utrymme

skall användas för att eleverna skall

kunna fördjupa och bredda sina

kunskaper inom ett eller flera ämnen.

Enligt utskottets mening är det fullt

möjligt att inom detta utrymme erbjuda

eleverna att fördjupa sina kunskaper i

en viss religion. Syftet med motionen,

såsom utskottet har uppfattat den, kan

därmed anses vara tillgodosett.

Utskottet avstyrker därför motionen.

Teckenspråk

Enligt motion 1994/95:Ub356 (mp)

yrkande 2 måste teckenspråk alltid

finnas tillgängligt som tillvalsämne i

skolan.

Utskottet konstaterar att enligt 1995

års grundskoleförordning (1994:1194),

som trädde i kraft den 1 juli 1995 och

som tillämpas fr.o.m. läsåret 1995/96 i

årskurserna 1-7 och i hela grundskolan

fr.o.m. läsåret 1997/98, skall i

stället för B-språk erbjudas bl.a.

teckenspråk om eleven och elevens

vårdnadshavare önskar det. En kommun är

skyldig att anordna undervisning om

minst fem elever väljer språket (2 kap.

8 §). Det är således numera fullt

möjligt att inom grundskolan få

utbildning i teckenspråk. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Mediakunskap

Undervisning i mediakunskap behandlas i

motion 1994/95:Ju809 (c) yrkande 8.

Motionärerna hänvisar till

undersökningar som påvisar att

våldsutbudet inom medierna har ökat.

Det borde vara en självklarhet i skolan

att diskutera och resonera om medier.

Genom att ta upp problemen ökar man

elevernas förmåga att skilja mellan

verklighet och fantasi.

Utskottet vill även när det gäller

kunskaper om olika medier hänvisa till

de nyligen fastställda kursplanerna för

ämnena svenska och bild. Enligt

kursplanen för ämnet svenska i

grundskolan skall eleverna få kunskaper

om språket och dess betydelse för

människan och samhället, om

tidningarnas, reklamens och andra

mediers språk och funktion samt

utveckla sin förmåga att analysera,

tolka och kritiskt granska budskap i

olika medier. Enligt kursplanen för

ämnet bild skall eleverna få kunskap om

och förståelse för att bilder kan både

informera och påverka. Skolans mål

skall vara att bl.a. lära eleverna att

tolka innehållet i bildspråkliga

budskap och med detta få

förutsättningar att förstå och

ifrågasätta bildens budskap.

Motsvarande gäller för gymnasieskolan.

Med hänvisning till vad utskottet

redovisat om målen för undervisningen

enligt de nya kursplanerna avstyrker

utskottet motion 1994/95:Ju809 yrkande

8.

Körkortsutbildning

Körkortsutbildning behandlas i tre

motioner. Enligt motion 1994/95:Ub317

(c, v) bör Tullängsskolan i Örebro ges

behörighet att utfärda körkort för

personbil. Skolan utbildar och

examinerar långtradarchaufförer,

busschaufförer och lärare till

trafikskolor. Elever som inte har

körkort erhåller automatiskt sådan

kompetens i samband med behörigheten

för tyngre fordon. Motionärerna anser

att det borde vara naturligt att skolan

kan bedöma - under utbildningen för

kompetens att framföra tyngre fordon -

om tillräcklig kunskap uppnåtts för att

erhålla körkort för personbil.

Motionärerna i motion 1994/95:Ub361 (s)

pekar på de höga kostnaderna för

körkortsutbildning och anser det

nödvändigt med en omläggning av

körkortsutbildningen, där denna

utbildning successivt överförs från

privata körskolor till gymnasieskolan.

I motion 1994/95:Ub385 (s) pekas på att

16-åringar numera får övningsköra.

Motionärerna anser dock att de villkor

som gäller för övningskörning är

tveksamma. För att få körkortstillstånd

behövs endast en anmälan om handledare.

För ungdomarnas och medtrafikanternas

säkerhet vore det bra om eleverna,

innan de lämnar grundskolan, får en

elementär grundkurs i teori, en

grundkurs som ger nödvändiga

baskunskaper som grund för att ansöka

om körkortstillstånd.

Utskottet vill när det gäller frågan om

grundläggande teoriutbildning för

körkort i grundskolan erinra om att den

nya timplanen för grundskolan som

gäller fr.o.m. innevarande läsår ger

utrymme för den lokala skolan att

profilera sig inom olika områden. Det

är fullt möjligt att inom ramen för

detta timutrymme t.ex. anordna

teorikurs för körkort. Utskottet vill

också peka på att trafik är ett

ämnesövergripande kunskapsområde.

Rektor har ett ansvar för att det

integreras i undervisningen.

Trafikfrågor skall således behandlas i

grundskolan. Inom gymnasieskolan finns

det inom ramen för det lokala tillägget

möjlighet att erbjuda elever olika

profileringar. Enligt vad utskottet

erfarit förekommer det att kommuner har

använt sig av denna möjlighet för att

erbjuda eleverna körkortsutbildning.

När det gäller frågan om rätt att

examinera för körkort regleras detta i

körkortslagstiftningen. Förarprov

avläggs normalt inför tjänsteman hos

Vägverket. Undantag från detta finns

för lärare vid transportteknisk gren i

gymnasieskolan, dvs. vid utbildning för

tyngre fordon. Utskottet är inte berett

att ta initiativ till att den nuvarande

ordningen ändras. Med hänvisning till

vad utskottet anfört avstyrks

motionerna 1994/95:Ub317, 1994/95:Ub361

och 1994/95:Ub385.

Arbetsliv och företagande

Undervisning om arbetsliv och

företagande behandlas i motion

1994/95:Ub902 (kds, m, c, fp). I

yrkandena 1 och 2 begärs kursplan för

undervisning om arbetsliv och

företagande respektive för uppfinnar-,

företagar- och innovationsfrågor.

Motionärerna framhåller vikten av

information om och undervisning i

näringslivets villkor och

företagsamhetens betydelse i samhället.

Skolan har ett stort ansvar att

förmedla kunskaper men också att

uppmuntra elever att ta egna initiativ,

använda sin kreativitet, söka kontakter

och skaffa erfarenheter. Möjligheten

att pröva eget företagande i samarbete

med Förbundet Ung Företagsamhet bör

erbjudas alla elever i gymnasieskolan

och ingå som valbar kurs under

gymnasietiden (yrkande 4). I yrkande 3

tar motionärerna upp frågan om

införande av yrkesprov/gesällprov för

yrkesutbildningar i gymnasieskolan. I

och med Sveriges inträde i EU vidgas

ungdomars möjligheter att arbeta och

etablera sig i EU-länderna. Det är av

stor vikt att ungdomar kan dokumentera

sina yrkeskunskaper på ett sätt som är

accepterat och gängse inom EU. Svensk

utbildning måste därför ta upp en

tradition som sedan lång tid är en

självklarhet i utländska skolor,

nämligen att låta eleverna avsluta sin

yrkesutbildning med ett yrkesprov som

aktuell bransch har fastställt.

Motionärerna anser att provet skall

ligga på hög nivå och vara jämförbart

med andra yrkesbevis/gesällbrev som

utfärdats inom EU.

Utskottet behandlar först yrkandet om

yrkesprov/gesällprov för

gymnasieskolans yrkesutbildningar.

Utskottet erinrar om att den

yrkesutbildning som ges inom

gymnasieskolan endast är

yrkesförberedande, vilket medför att

eleverna inom gymnasieskolans ram inte

når gesäll- eller mästarnivå. Denna

nivå nås först efter ett par års

yrkesverksamhet. Det är branscherna

själva som genomför gesäll- och

mästarprov. Någon författning som

reglerar utfärdandet av gesällbrev

finns inte. Däremot regleras sedan

länge systemet med mästarbrev i

offentligrättslig ordning. Riksdagen

har nyligen beslutat om en ny lag om

mästarbrev för hantverkare (prop.

1994/95:228, NU2). Lagen träder i kraft

den 1 januari 1996.

När det gäller yrkandena i övrigt om

undervisning om arbetsliv och

företagande i gymnasieskolan vill

utskottet i likhet med motionärerna

betona vikten av en nära samverkan

mellan skolan och arbetslivet. Det

finns olika former för sådan samverkan,

bl.a. den arbetsplatsförlagda

utbildningen i program med yrkesämnen

och möjligheten för kommuner och

landsting att enligt lagen (1993:802)

om entreprenadförhållanden i skolan

sluta avtal med en enskild eller

juridisk person om att denne skall

bedriva undervisning i t.ex. yrkesämnen

i gymnasieskolan. Läroplanerna slår

också fast att skolan skall samverka

med andra skolformer, med arbetslivet

och närsamhället i övrigt. Utskottet

vill därutöver peka på att arbetslivs-

och företagarfrågor behandlas i flera

av de nya kursplanerna som fastställts.

Inom området förekommer också olika

lokala kurser. Den nya gymnasieskolan

ger betydligt större utrymme för

flexibla lösningar på lokal nivå,

vilket också många kommuner har

utnyttjat. Företagarutbildning har

t.ex. startats vid ett antal

gymnasieskolor. Utbildningen anordnas

som en lokal gren inom

samhällsvetenskapsprogrammet. Vidare

har utskottet erfarit att

Utbildningsdepartementet avser att

tillsätta en särskild arbetsgrupp med

uppgift att analysera möjligheter och

svårigheter i samarbetet mellan skola

och arbetsliv samt föreslå eventuella

ytterligare insatser. Utskottet kan

konstatera att mycket har hänt inom

området under senare tid som ligger i

linje med motionärernas önskemål. Mot

bakgrund av vad utskottet anfört bör

motion 1994/95:Ub902 yrkandena 1, 2, 3

och 4 avslås.

Vårdyrkesutbildning

Utbildning för vårdyrken behandlas i

motion 1994/95:So207 (m) yrkandena 17

och 18. Motionärerna framhåller att

utbildningen behöver förbättras.

Kvaliteten i utbildningen är mycket

viktig inom ett område där

yrkesutövarna kommer att svara för

vård, omvårdnad och service i hemmen

till äldre, sjuka, barn och

handikappade. Det är viktigt att den

gemensamma utbildningen för vård- och

servicelinjerna inom vårdgymnasiet

fortsätter och att såväl

rekryteringsbehov som antagningskrav

uppmärksammas. Motionärerna tar upp

frågan om lämplighetsbedömning och

anser att någon form av provelevtid bör

övervägas. Ett annat alternativ vore

att införa yrkesinriktad praktik som

förkunskapskrav.

Utskottet vill peka på att fr.o.m.

hösten 1995 tas alla elever in i den

nya, reformerade gymnasieskolan, där

bl.a. alla utbildningar är treåriga.

Utbildningen inom det nya

omvårdnadsprogrammet skall ge eleverna

grundläggande yrkeskunskaper inom hälso-

och sjukvård, social omsorg eller

tandvård. Vård och omsorg kommer

framdeles att rekrytera vårdpersonal

utbildad enligt omvårdnadsprogrammet.

Inom programmet finns ett trettiotal

olika kurser, av vilka en del är

gemensamma för hela programmet och en

del är valbara inom programmet.

Omvårdnadsprogrammet är ett av de

program i gymnasieskolan som har

arbetsplatsförlagd utbildning. Minst

15 % av den totala undervisningstiden

på programmet skall

arbetsplatsförläggas. Det är skolan som

ombesörjer anskaffningen av platserna.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen

ger förutom utbildning också såväl den

enskilde som arbetsgivare möjlighet att

bedöma elevens både personliga och

yrkesmässiga förutsättningar för ett

yrke. Med hänvisning till det anförda

anser utskottet att motion

1994/95:So207 yrkandena 17 och 18 bör

avslås.

Naturbruksutbildning

I tre motioner behandlas frågor om

naturbruksutbildning. Enligt motion

1994/95:Ub329 (m) är det högst osäkert

om den utbildning som svenska ungdomar

får i dag på lantbruks- och

trädgårdsområdet motsvarar de ökade

krav som verkligheten ställer. De båda

motionärerna anser att en jämförande

studie behöver göras mellan svensk

lantbruks- och trädgårdsutbildning och

de utbildningar som ges i EU-länderna.

Enligt motion 1994/95:Ub373 (v) bör

resurser satsas för djurskyddsforskning

och teknik-

utveckling vid naturbruksgymnasierna. I

motion 1994/95:Ub351 (s) behandlas

förutsättningarna för

naturbruksskolorna att bedriva

utvecklingsarbete inom miljösektorn.

Naturbruksskolorna är gröna

resurscentra , men de saknar resurser

för utvecklingsarbete. På miljöområdet

kan mycket av konkret utveckling ske

genom småskaliga projekt av den typ som

växer fram på många naturbruksskolor,

heter det i motionen. Staten borde

pröva riktade resurser för

utvecklingsarbete i naturbruksskolorna,

anser motionärerna.

Utskottet vill när det gäller motionen

om en jämförande studie mellan svensk

lantbruks- och trädgårdsutbildning och

motsvarande utbildningar inom EU

hänvisa till vad utskottet anförde i

samband med behandlingen av en

likalydande motion från samma

motionärer vid föregående riksmöte

(bet. 1994/95:UbU2 s. 8). Utskottet var

inte berett att förorda en sådan

jämförande studie. Pågående utrednings-

och utvecklingsarbete borde enligt

utskottet avvaktas. Utskottet vill nu

därutöver redovisa att Utredningen om

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning avlämnade sitt

betänkande Yrkeshögskolan (SOU 1995:38)

i april 1995. Betänkandet har

remissbehandlats och bereds för

närvarande i regeringskansliet.

Regeringen har i proposition En politik

för arbete, trygghet och utveckling

(prop. 1995/96:25 s. 15) uttalat att en

försöksverksamhet med kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning bör

inledas under mandatperioden. När det

gäller motionerna om utvecklingsmedel

till naturbruksskolorna hänvisar

utskottet till att statliga medel för

stöd till utveckling av skolväsendet

finns avsatta under ett särskilt

anslag, som Skolverket disponerar.

Utskottet vill också erinra om det

ansvar som skolhuvudmännen har för

utveckling av verksamheten vid

skolorna. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub329, 1994/95:Ub351 och

1994/95:

Ub373.

Dyslexi

I motionerna 1994/95:Ub350 (mp) yrkande

1, 1994/95:Ub357 (kds) yrkandena 2 och

3, 1994/95:Ub374 (kds) yrkande 2 och

1994/95:Ub347 (s) aktualiseras ett

antal frågor om undervisningen i skolan

för elever med läs- och

skrivsvårigheter. Motionärerna i den

först nämnda motionen anser att

Skolverket bör ha det övergripande

ansvaret för organisationen av hela den

pedagogiska verksamheten när det gäller

barn och vuxna med specifika läs- och

skrivsvårigheter (dyslexi) och svara

för informationen till kommuner och

skolor. Kommunernas skyldigheter och

elevernas rättigheter enligt läroplan

och skollag skall tydliggöras och

efterföljden kontrolleras. Verksamheten

skall följas upp och resultaten skall

under den inledande perioden redovisas

i en årligen återkommande rapport från

Skolverket. Motionärerna i motion

1994/95:Ub357 anser att samtliga elever

under det första skolåret bör genomgå

en obligatorisk test så att en

kartläggning kan göras av alla barn som

har eller kan misstänkas ha läs- och

skrivsvårigheter. Dessa barn bör sedan

få individanpassade, specialpedagogiska

insatser av klassläraren eller annan

lärare (yrkande 2). I yrkande 3 i samma

motion framhålls att de elever i skolan

som visar sig vara dyslektiker bör få

tillgång till hjälpmedel i form av

läromedel inlästa på band, databaserade

lästräningsprogram etc. Motsvarande

tankegångar finns i yrkande 2 i motion

1994/95:Ub374. Alla dyslektiker skall

ha tillgång till särskilda läromedel

för dyslektiker. Enligt motion

1994/95:Ub347 är det önskvärt med en

stor satsning på utbildning, utveckling

och forskning inom området läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi. I Norge har

ett statligt specialpedagogiskt

kompetenscentrum för dyslexi inrättats.

Motionärerna framhåller att

Läspedagogiska Institutet i Norrköping

och Läspedagogiskt Centrum i Östersund

har goda förutsättningar att bygga upp

den kompetens som är nödvändig inom

området.

Utskottet vill inledningsvis framhålla

att dyslexiproblematiken (läs- och

skrivsvårigheter) och vikten av att

åtgärder sätts in för att komma till

rätta med läs- och skrivsvårigheter har

betonats av utskottet vid åtskilliga

tillfällen alltsedan slutet av 1980-

talet. Bl.a. i den nationella

utvecklingsplanen för skolväsendet

(skr. 1993/94:183, UbU11) har markerats

att elever med behov av särskilt stöd

skall uppmärksammas. Det är självfallet

en av skolans allra viktigaste

uppgifter att lära alla barn att skriva

och läsa. Staten har genom den nya

läroplanen (Lpo 94) och nya kursplaner

med tydliga mål och ett nytt

betygssystem ställt krav på kommunerna

och skolorna att se till att varje elev

i grundskolan når nivån för godkänt.

Ingen elev skall i fortsättningen lämna

grundskolan utan nödvändiga kunskaper i

läsning och skrivning. Det är

kommunernas ansvar att se till att

organisera skolverksamheten så att

eleverna når de mål som staten har satt

upp. Alla kommuner skall upprätta en

skolplan i vilken det skall framgå

vilka åtgärder kommunen avser att vidta

för att uppnå de nationella mål som har

satts upp för skolan.

Ett av målen för Skolverket enligt

regleringsbrev för budgetåret 1995/96

är att följa situationen för elever med

behov av särskilt stöd i syfte att

hindra utslagning. Vidare skall verket

vidta utvecklingsåtgärder avseende de

grundskoleelever som har sämst

läsförmåga. Skolverket och Allmänna

arvsfonden stöder ett antal

läspedagogiska centra som skall

utveckla och pröva pedagogiska program

och hjälpmedel samt medverka i

utvecklingen av nationella

personalfortbildningsprogram rörande

läs- och skrivsvårigheter. Vidare

arbetar Skolverket med en

försöksverksamhet för att stimulera

utgivning av talböcker för elever med

läs- och skrivsvårigheter. Utskottet

har inhämtat att ett fyrtiotal nya

läromedelskassetter har tagits fram för

i första hand elever med läs- och

skrivsvårigheter på mellan- och

högstadiet. Två nätverk med spridning

över hela landet har byggts upp för att

ge kompetensutveckling för i första

hand specialpedagoger. Inom nätverken

sprids bl.a. information av olika slag

med anknytning till området. Skolverket

har också på annat sätt spridit

information om bl.a. verksamheten vid

de läspedagogiska centra. Skolverket

har nyligen genomfört ett första led i

en utvärdering av insatserna för

elever med läs- och skrivsvårigheter.

Utskottet har erfarit att Skolverket

avser att fullfölja det påbörjade

utvärderingsarbetet under våren 1996.

Någon samlad granskning av

ifrågavarande insatser har inte

tidigare genomförts. Utskottet har

vidare erfarit att Skolverket för

närvarande arbetar med att ta fram ett

diagnostiskt material för årskurs 2 i

ämnena svenska och matematik i

grundskolan. Detta material kommer att

ges ut under våren 1996 och kommer att

erbjudas alla lärare.

Utskottet anser det mycket angeläget

att information om olika hjälpmedel

och metoder sprids till skolorna och

lärarna. Skolverket har i detta

sammanhang en mycket viktig roll.

Utskottet vill i sammanhanget peka på

att den av regeringen tillsatta

kommittén som skall se över det inre

arbetet i skolan (dir. 1995:19) har som

en huvuduppgift att behandla hur skolan

bemöter de elever som har de allra

största svårigheterna. Kommitténs

arbete skall vara slutfört senast den 1

november 1997.

Dyslexi har under senare år

tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Som

utskottet ser det bör detta kunna bidra

till att de viktiga frågorna om skolans

läs- och skrivundervisning

uppmärksammas alltmer även lokalt.

Utskottet vill i detta sammanhang peka

på att Skolverket har bedrivit ett

projekt om hur de lärare undervisar som

år efter år lämnar ifrån sig klasser

där inga elever har läs- och

skrivsvårigheter. Av vad utskottet nu

har anfört framgår att många av de

åtgärder som föreslås i motionerna har

vidtagits. Utskottet instämmer i

motionärernas uppfattning om vikten av

fortsatta kraftfulla insatser för

elever med läs- och skrivsvårigheter.

Med hänvisning till de redovisade

förhållandena anser emellertid

utskottet att de förevarande motionerna

inte bör föranleda någon riksdagens

särskilda åtgärd, varför de avstyrks.

Utbildning och fortbildning av lärare

om dyslexi behandlas i flera motioner.

I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 6

framhålls behovet av att undervisning

om dyslexi och dess behandling införs i

speciallärarutbildningen och i

grundskollärarutbildningen för

årskurserna 1-6. Ytterst få

speciallärare har i dag tillräckliga

kunskaper för att rätt omhänderta

elever med läs- och skrivsvårigheter.

För att påskynda möjligheterna för

dessa elever att få adekvat hjälp bör

fortbildning anordnas för de

speciallärare som redan arbetar i

grundskolan (yrkande 5). Liknande

tankegångar redovisas i motion

1994/95:Ub350 (mp) yrkande 2. I motion

1994/95:Ub357 (kds) yrkande 1 framhålls

behovet av utbildning och fortbildning

av lärare och förskollärare. Kunskap

finns efter många års forskning. Den

bör nu förmedlas till förskollärare och

lärare. Även i motion 1994/95:Ub374

(kds) yrkande 1 framhålls behovet av

specialpedagogisk utbildning för

lärarpersonal kring

dyslexiproblematiken.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av att lärarna

genom sin utbildning får gedigna

kunskaper om de problem som rör elever

med särskilda läs- och

skrivsvårigheter. I den i det

föregående nämnda utvärderingsrapporten

från Skolverket nämns bl.a. att

specialpedagogiken i

grundskollärarutbildningarna varierar i

både volym och kvalitet mellan olika

universitet/högskolor. Vidare framgår

att det finns ett stort behov av

fortbildning inom området. Fortbildning

erbjuds av såväl högskolor som olika

organisationer med speciell kompetens,

t.ex. Svenska Dyslexiföreningen.

Skolverket pekar också på att behovet

av fortbildning har öppnat vägen för

kurser och seminarier anordnade av

enskilda individer som har mångårig

erfarenhet av arbete med dyslektiker.

Sedan år 1991 delar Skolverket årligen

ut ca 300 stipendier till lärare för

att gå kurser eller göra studiebesök

som kan komplettera

fortbildningsutbudet. Av dessa har ca

15 % gått till fortbildning som har att

göra med läs- och skrivsvårigheter.

Utskottet erinrar om att det är

kommunerna som har ansvaret för att

fortbilda sin personal. Utskottet vill

i detta sammanhang också peka på den

resurs som läspedagogiska centra utgör

i utbildningssammanhang och till vad

utskottet i det föregående anfört om

att sprida information om olika

hjälpmedel och metoder för arbetet med

läs- och skrivsvårigheter.

När det gäller lärarutbildningen vill

utskottet erinra om att regeringen

avser att se över denna. En

arbetsgrupp, som skall göra en

förstudie, har tillsatts. En

probleminventering görs mot bakgrund av

de förändringar som skett i samhället,

i skolan och högskolan och de därav

förändrade kraven på lärare vad gäller

kunskap och kompetens. Utskottet har

erfarit att arbetsgruppen kommer att

avge en rapport i början av nästa år.

Dåvarande Kanslersämbetet påbörjade en

utvärdering av

grundskollärarutbildningarna.

Högskoleverket som inrättades den 1

juli 1995 fullföljer denna utvärdering.

Utskottet har erfarit att verkets

rapport inom kort kommer att överlämnas

till Utbildningsdepartementet. Med

hänvisning till det anförda och till

att resultatet av pågående

utredningsarbete bör avvaktas avstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub350

yrkande 2, 1994/95:Ub357 yrkande 1,

1994/95:Ub374 yrkande 1 och

1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6.

Avgifter för skolmåltider

Avgifter för skolmåltider behandlas i

två motioner. I motion 1994/95:Ub364

(v) yrkande 1 begärs förslag till

lagändring för att förhindra oskäliga

avgifter. Motionärerna pekar på att det

förekommer att kommuner tar ut avgifter

för skolmaten i gymnasieskolan och

anser det orimligt att det skall vara

förknippat med en kostnad att fullgöra

gymnasieutbildning. Elever skall inte

behöva avstå från gymnasiestudier av

ekonomiska skäl. Även i motion

1994/95:Ub336 (s) begärs ändrad

lagstiftning innebärande att

skolmåltidsavgifter ej skall tillåtas

inom grundskolan eller gymnasieskolan.

Det finns flera skäl till att ändra

lagstiftningen. Det mest grundläggande

är att den allmänna obligatoriska

skolan skall vara öppen för alla på

samma villkor. Alla barn och ungdomar

skall få likvärdiga förutsättningar

oberoende av föräldrarnas inkomster.

Gymnasieskolan är inte obligatorisk,

men det finns en allmän uppfattning att

alla skall gå 12 år i skolan och därför

bör lagstiftningen även omfatta denna.

Riskerna för att eleverna slarvar med

maten ökar markant när avgifter införs,

heter det i motionen.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Svenska Kommunförbundet har genomfört

en enkät om skolmåltidsverksamheten. Av

Sveriges totalt 288 kommuner besvarade

278 kommuner enkäten som sändes ut i

augusti 1995. Avgifter för skolmåltider

i gymnasieskolan förekommer

höstterminen 1995 i 17 kommuner. Fyra

kommuner har beslutat införa avgift

vårterminen 1996. Avgifterna varierar

men uppgår i vissa kommuner till 950

kronor per termin. Ingen kommun har

hittills infört avgifter inom

grundskolan. Fem av de 19 kommuner som

tog ut avgift år 1994 har slutat med

detta år 1995. Av enkäten framgår

vidare att diskussioner om att införa

avgift i gymnasieskolan pågår i 62

kommuner och att 10 kommuner uppger att

avgift diskuteras på grundskolan.

Utskottet har tidigare behandlat

frågan om lagstiftning om fria

skolmåltider (bet. 1990/91:UbU4

Ansvaret för skolan, s. 27). Utskottet

konstaterade då att samtliga kommuner

anordnar skolmåltider, trots att det

inte är obligatoriskt. Utskottet utgick

ifrån att detta skulle fortsätta att

gälla och var inte berett att lagstifta

om skolmåltider. Utskottet kan nu

konstatera att förhållandena har

ändrats. Ett antal kommuner har infört

avgifter och i många kommuner pågår

diskussioner om att införa avgifter.

Utskottet finner utvecklingen oroande

och ansluter sig till vad motionärerna

anför om de allvarliga följderna för

många elever av att skolmåltider

avgiftsbeläggs. Utskottet anser sålunda

att regeringen bör överväga möjligheten

att lagstifta om elevers rätt till fria

skolmåltider i grundskolan och

gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med

anledning av motionerna 1994/95:Ub336

och 1994/95:Ub364 yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna.

Skolans fysiska miljö m.m.

I motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande

8 och 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 3

framhålls att skolgårdarna har en

viktig funktion. I den förstnämnda

motionen hänvisas till en rapport från

ett forsknings- och utvecklingsprojekt

vid Sveriges lantbruksuniversitet

Skolgårdars pedagogiska värde som

visar att skolgårdar som har tillgång

till naturmark upplevs som bättre än

skolgårdar som inte har det.

Motionärerna anser att det är viktigt

att ta vara på dessa kunskaper, när

skolgårdar byggs eller rustas upp.

Regeringen bör därför ge Skolverket i

uppdrag att sprida kunskaper om och

goda exempel på naturliga skolgårdar.

Liknande tankegångar finns i den andra

motionen. Skolgården och den närmaste

omgivningen runt skolan har ofta

brister. De idéer som kommit fram under

projektarbetet Skolans uterum bör

spridas. Motionärerna framhåller också

att på många håll behöver skolbyggnader

restaureras och hela skolmiljön

förbättras. Vidare pekas bl.a. på att

allergiproblem hos barn och ungdomar

ofta kan härledas till att de vistas i

undermåliga lokaler.

Utskottet vill mot bakgrund av vad

som anförs i motionerna betona vikten

av att skolorna har både en bra

innemiljö och en bra utemiljö.

Utskottet menar att hela den fysiska

miljö som möter barnen i skolan spelar

en viktig roll för undervisningen och

för elevernas utveckling. Sedan några

år pågår ett arbete inom projektet

Skolans uterum som avser

möjligheterna att använda skolgårdarna

som en pedagogisk resurs. Projektet har

bl.a. erhållit medel från Allmänna

arvsfonden. Bl.a. har ett omfattande

arbete utförts för att sprida kunskaper

om miljöns betydelse för den sociala

interaktionen mellan elever. Skolverket

har hjälpt till med att sprida

dokumentation från projektet till

kommunerna. När det gäller

miljöförbättringsåtgärder i skolorna

vill utskottet erinra om att statliga

medel har anvisats vid flera

tillfällen. Riksdagen anvisade så sent

som våren 1995 1,8 miljarder kronor för

miljöförbättrande åtgärder i bostäder

och i sådana lokaler där barn och

ungdomar vistas (prop. 1994/95:218,

bet. AU15, BoU21). Utskottet har

erfarit att Svenska Kommunförbundet har

finansierat flera projekt, bl.a. ett

vid Universitetet i Lund, som syftar

till att förbättra skolornas

inomhusklimat. Kommunförbundet och

Folkhälsoinstitutet driver också ett

gemensamt projekt inom samma område.

Vidare planerar Kommunförbundet en

konferens med samtliga kommuner i maj

1996 på temat inneklimatet i

kommunernas lokaler.

Utskottet kan sammanfattningsvis

konstatera att det finns en medvetenhet

om den fysiska skolmiljöns betydelse.

Riksdagen bör kunna utgå från att

kommunerna känner sitt ansvar i nu

berört hänseende. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet motionerna.

I motion 1994/95:A273 (v) yrkande 1

behandlas arbetsmiljön i skolan. Skolan

är en arbetsplats för eleverna under

minst 9 år, oftast 12 år. Skolan skall

erbjuda såväl bra utbildning som en bra

arbets- och psykosocial miljö. I dagens

skola är situationen ofta en helt

annan. Stress, dålig arbetsmiljö,

minskat antal lärarledda timmar, knappa

resurser, segregering m.m. är

vardagsmat, heter det i motionen.

Enligt motionärerna skulle dessa

faktorer antagligen inte accepteras på

en arbetsplats för vuxna och de begär

ett uttalande av riksdagen om vad i

motionen anförts om de studerandes

arbetsmiljö.

Utskottet vill först hänvisa till den

ansvarsfördelning mellan stat och

kommun som finns inom skolområdet. Det

är kommunerna som är ansvariga för att

bl.a. erforderliga resurser ställs till

skolans förfogande och att verksamheten

där bedrivs i enlighet med de

nationella mål som fastställts i

skollag, läroplaner och andra

styrdokument. Utskottet har i det

föregående erinrat om att det för

närvarande finns omfattande statliga

medel anvisade för miljöförbättrande

åtgärder i bl.a. skollokaler. Det är

således möjligt för kommunerna att

ansöka om sådana bidrag. Utskottet vill

också peka på att enligt gällande

arbetsmiljölagstiftning

(arbetsmiljölagen, 1977:1160) är

elevernas medverkan i

arbetsmiljöarbetet på skolorna

garanterad, bl.a. genom

elevskyddsombud. Med hänvisning till

vad utskottet anfört bör motion

1994/95:A273 yrkande 1 avslås.

I yrkande 4 i samma motion tas frågan

upp om att utnyttja skolans lokaler

effektivt. Motionärerna anser att det

är resursslöseri att inte utnyttja

dessa lokaler fullt ut. Många kommuner

har startat fritidsverksamhet och

liknande i skolans lokaler. Med riktigt

satsade resurser och samordning kan

stora fördelar komma ut ur ett sådant

samarbete. Motionärerna pekar också på

att skolans bibliotek bör vara

åtkomligt för eleverna även efter

skoltid.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning, såsom den uttrycks i

motionen, om ett effektivt utnyttande

av skolans lokaler och att det kan

finnas fördelar med en samordning med

t.ex. fritidsverksamheten i kommunen.

Hur kommunernas lokaler används är

emellertid en fråga för kommunerna

själva att avgöra. Någon anledning för

riksdagen att uttala sig i frågan finns

det inte enligt utskottet, varför

yrkandet avstyrks.

Övriga frågor

Uppföljning och utvärdering

I motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 1

framhålls behovet av information om

skolväsendets tillsyns-, uppföljnings-

och utvärderingsarbete. Motionärerna

anser det viktigt att stor öppenhet

råder när det gäller den uppföljning,

utvärdering och tillsyn som utövas inom

skolväsendet. Det är en attityd som

måste prägla skolan på alla nivåer,

från undervisningen i det enskilda

klassrummet till Skolverkets och andra

myndigheters granskning. Det är viktigt

att en bred och saklig allmän debatt

skapas om såväl olika skolor som

skolväsendets kvalitet.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av en bred och

saklig debatt om olika frågor inom

skolan. Det är angeläget med en

allsidig, översiktlig och samlad

information om svenskt skolväsende.

Utskottet vill peka på att Skolverket

enligt regleringsbrev för budgetåret

1995/96 har i uppdrag att ge en sådan

information. Vidare skall Skolverket i

årsredovisningen sammanfatta och

analysera de viktigaste resultaten.

Skolverket har i sin verksamhetsplan

pekat på att utvärderingsprogrammet

under verksamhetsåret 1995/96 kommer

att befinna sig i en fas där

informationsmängden är omfattande och

möjligheterna till resultatsummeringar

och till att ta fram underlag för

exempelvis utvecklingssatsningar är

relativt stora. Skolverket avser att

under våren 1996 ge ut en ny version av

Bilden av skolan. Avsikten är att i den

föra fram de samlade resultaten av

verkets arbete och att den skall vara

utformad så att den kan riktas till

skolhuvudmännen och skolorna. Utskottet

föreslår mot denna bakgrund att motion

1994/95:Ub339 yrkande 1 skall avslås.

Kommunernas uppföljnings- och

utvärderingsansvar behandlas i

motionerna 1994/95:Ub339 (m) yrkande 6

och 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 8.

Motionärerna i den först nämnda

motionen framhåller att det kommunala

huvudmannaskapet för skolväsendet

innebär att kommunerna har ett stort

ansvar för utbildningens utveckling.

Det är helt nödvändigt att

skolhuvudmännen klargör sina ambitioner

för att nå de nationella målen,

anpassat till de resurser kommunerna

har samt att resultaten följs upp och

utvärderas. Enligt den senare motionen

borde kommunerna satsa ytterligare på

att utvärdera skolan. Motionärerna

pekar på att vissa kommuner har

inrättat kommunala skolinspektörer för

detta ändamål och anser att en sådan

ordning borde prövas i fler kommuner.

Utskottet konstaterar att regeringen

i regleringsbrev för budgetåret 1995/96

ålagt Skolverket att intensifiera

arbetet med att granska de kommunala

huvudmännens och skolornas egna arbeten

för målutveckling, planering,

uppföljning, utvärdering och

egentillsyn. Skolverket har i sin

verksamhetsplan för 1995/96 bland de

prioriterade insatserna redovisat att

verket avser att göra en särskild

satsning på området för den kommunala

egenkontrollen. Resurser planeras bli

avsatta för fortbildning och

utvecklingsinsatser för att höja

kompetensen när det gäller uppföljning

och utvärdering. Insatserna kommer

primärt att gälla stöd som skapar

förutsättningar för lokala

måldiskussioner och lokalt arbete med

styrdokument liksom för lokal

uppföljning och utvärdering. Samtidigt

måste tillsynen fortsätta att

utvecklas, heter det i

verksamhetsplanen.

Utskottet vill för egen del poängtera

vikten av att kommunerna och skolorna

följer upp och utvärderar den egna

verksamheten. Det är av stor betydelse

inte minst när det gäller diskussioner

inom kommunen om resurser att kunna

redovisa verksamhetens resultat och

huruvida de nationella och lokala målen

nås. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub339

yrkande 6 och 1994/95:Ub315 yrkande 8.

Skolhälsovård

Frågor om skolhälsovården tas upp i

motionerna 1994/95:Ub389 (kds) yrkande

1 och 1994/95:So466 (v) yrkande 2. I

den först nämnda motionen begärs ett

tillkännagivande om uppföljning av

utvecklingen av skolhälsovårdsarbetet i

de lokala skolplanerna. I den andra

motionen framhålls behovet av att

förstärka skolhälsovården så att den

effektivare kan bidra till att

förebygga uppkomsten av astma/allergi

hos skolbarnen.

Utskottet behandlade skolhälsovården

utförligt under föregående riksmöte

(bet. 1994/95:UbU2). Utskottet erinrade

då bl.a. om att skolhälsovården är

reglerad i 14 kap. skollagen och att

rektor enligt de nya läroplanerna har

ansvaret för att den elevvårdande

verksamheten utformas så att eleverna

får det särskilda stöd och den

särskilda hjälp som de behöver.

Utskottet anförde vidare: Kommunerna

har ett helhetsansvar för

skolverksamheten och är skyldiga att

upprätta en skolplan med utgångspunkt i

hur man lokalt avser att arbeta för att

nå de nationella mål som har satts upp

för skolan. Enligt utskottets mening

bör kommunerna ges rimliga möjligheter

att såväl organisera och utveckla sina

uppgifter som ägna sig åt egenkontroll

av verksamheten. Det ankommer på

Skolverket att följa upp, utvärdera och

utöva tillsyn av verksamheten.

Utskottet vill i detta sammanhang

också hänvisa till vad utskottet i det

föregående anfört om kommunernas ansvar

för uppföljning och utvärdering och

Skolverkets roll som tillsynsmyndighet.

Därutöver vill utskottet peka på att

Socialdepartementet har utarbetat ett

förslag till förstärkt tillsyn över

hälso- och sjukvården (Ds 1995:35).

Förslaget, som även berör

skolhälsovården, har nyligen

remissbehandlats. Med hänvisning till

vad utskottet anfört och till att

beredning av frågan om tillsyn över

hälso- och sjukvården pågår inom

regeringskansliet avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub389 yrkande 1 och

1994/95:So466 yrkande 2.

Läsåret

I motionerna 1994/95:Ub369 (m) yrkande

4 och 1994/95:Ub365 (m) begärs en

liberalisering av reglerna för

läsårsindelningen. Motionärerna

framhåller att en avreglering skulle

underlätta samverkan över

kommungränserna och skapa utrymme för

bättre resursutnyttjande. Kommunerna

borde få bestämma hur läsåret skall

utformas med terminer, lov, skolstart

och avslutning.

Enligt 4 kap. 3 § skollagen skall

läsåret delas upp på en hösttermin och

en vårtermin. Regler om läsåret finns

också i grundskole- och

gymnasieförordningen. Läsåret skall

omfatta 40 veckor samt börja i augusti

och sluta senast i juni. Dagarna för

höst- och vårterminens början och slut

bestäms av styrelsen. Läsåret skall ha

minst 178 skoldagar och minst 12

lovdagar. Därutöver får inom läsåret

läggas ut högst 5 studiedagar för

planering av skolarbetet eller för

fortbildning av lärare (grundskole-

förordningen 4 kap. 1 §). Motsvarande

reglering finns i gymnasieförordningen.

Regleringen av läsåret behandlades av

riksdagen i anslutning till proposition

1990/91:85 Växa med kunskaper (bet.

1990/91:UbU16 s. 32). Därefter har i

samband med behandlingen av

läroplanspropositionerna (prop.

1992/93:220, bet. UbU1 och prop.

1992/93:250, bet. UbU2) den statliga

regleringen av antalet friluftsdagar

upphört. En betydande minskning av den

statliga regleringen av skolväsendet

har skett under senare år. Vissa regler

har dock behållits bl.a. för att

åstadkomma en nationellt likvärdig

skola. I sammanhanget bör påpekas att

studiestödssystemet i sin nuvarande

utformning är beroende av

läsårsregleringen. Utskottet är inte

berett att ta initiativ till en

avreglering av läsåret. Riksdagen bör

således avslå motionerna.

Skolledarutbildning

Skolledarutbildning behandlas i

motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 13

och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 8. I

den först nämnda motionen understryks

behovet av en kvalificerad

ledarskapsutbildning för rektorer.

Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett konkret förslag till sådan

utbildning. I den andra motionen

behandlas frågor om arbetsledning och

personalvård i skolledarutbildningen.

Rektor har det övergripande ansvaret

för verksamheten i skolorna och måste

ha adekvat utbildning för att bl.a.

kunna hantera frågor om mobbning och

trakasserier. Skolledarutbildningen bör

därför förbättras när det gäller

personalvård och arbetsledning.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Den förändrade styrningen av skolan

innebär inte bara en förändrad

ansvarsfördelning mellan stat och

kommun utan även en annorlunda

ledningsfunktion i skolan. Inte minst

genom de nya läroplanerna har rektors

roll när det gäller att förverkliga en

nationellt likvärdig och kvalitativt

högtstående skola markerats. Det

åligger rektor att ansvara för den

pedagogiska ledningen av verksamheten i

skolan. Till rektorsrollen hör således

den viktiga uppgiften att ansvara för

att skolans personal arbetar i riktning

mot de mål som staten och skolans

huvudman ställer upp. En ny, särskild

statlig grundläggande

rektorsutbildning, som ersatte den

tidigare skolledarutbildningen,

infördes år 1992 (prop. 1991/92:75,

bet. UbU20). Den innebär en

komprimering av utbildningen och en

koncentration på de delar som hänför

sig till det pedagogiska

ledningsansvaret. Rektor har också ofta

ett ekonomiskt och administrativt

ansvar för verksamheten i skolan. När

det gäller dessa frågor, som rör t.ex.

personalvård och arbetsledning i

övrigt, ankommer det på kommunen att se

till att rektor såsom kommunal

chefstjänsteman får den utbildning som

behövs för uppgiften i fråga, t.ex. i

ledarskap. Stat och kommun har således

ett delat ansvar för rektorernas

grundläggande skolledarutbildning. Med

ett delat ansvar framstår enligt

utskottets mening samverkan som mycket

angelägen. Utskottet har erfarit att

ett samverkansprojekt pågår inom

Skolverket med medverkan av Svenska

kommunförbundet. Syftet med projektet,

som kommer att pågå till år 1996, är

att finna former för samordnade

utbildningsinsatser av stat och kommun.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen avslå motionerna

1994/95:Ub901 yrkande 13 och

1994/95:Ub693 yrkande 8.

Landstingens gymnasieutbildning

I motion 1994/95:Ub324 (kds) tas frågan

om landstingens gymnasieutbildning upp.

Kommunerna har i dag helt ansvaret för

gymnasieskolan med undantag av

omvårdnads- och naturbruksprogrammen.

Dessa program är landstingen huvudman

för. I övrigt är det inte tillåtet för

landstingen att bedriva

gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning

får inte heller enligt lagen om

entreprenadförhållanden inom skolan

läggas ut på entre- prenad till

landsting. Motionären anser att

landstingen skall få anordna andra

program än naturbruks- och

omvårdnadsprogrammen om kommuner och

landsting är överens (yrkande 1). En

översyn bör göras av gällande

lagstiftning med inriktningen att

rätten vidgas för landsting och

kommuner att själva komma överens om

uppgiftsfördelningen beträffande

gymnasieskolan (yrkande 2). I yrkande 3

anförs att landstingen bör få anordna

yrkessärskola. Utbildning inom

yrkessärskola borde kunna läggas ut på

entreprenad från kommunerna till

landstingen.

Utskottet har tidigare vid flera

tillfällen behandlat frågan om

möjlighet för landstingen att anordna

andra program än inom naturbruks- och

omvårdnadsområdet, bl.a. i bet.

1993/94:UbU6 (s. 12). Utskottet

uttryckte då som sin mening att den

nuvarande ordningen borde bibehållas.

De problem som kan uppstå bör kunna

lösas genom samarbete mellan de berörda

parterna, heter det i betänkandet.

Utskottet har ingen annan uppfattning

nu. Utskottet vill tillägga att det i

dag inte finns några hinder för en

landstingskommunal skola att samverka

med en primärkommun för att vidga

valmöjligheterna för elever vid

landstingskommunal skola. En

landstingskommunal elev kan gå kurser i

primärkommunal skola om överenskommelse

har träffats om detta. En

landstingskommunal skola har däremot

inte rätt att utvidga sitt

utbildningsområde genom avtal eller

entreprenad. Enligt lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden i skolan får

kommuner och landsting sluta avtal med

en enskild fysisk eller juridisk person

om att denna skall bedriva viss

undervisning i gymnasieskolan. Avtalet

får endast avse undervisning inom

ämnesblocken estetiska ämnen,

ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och

yrkesämnen. Undervisning inom andra

områden än de nu nämnda får inte

generellt läggas ut på entreprenad. För

sådan undervisning finns det

emellertid möjlighet för regeringen

att, om det föreligger särskilda skäl i

det enskilda fallet, medge

entreprenaddrift.

Frågan om landstingens framtida

uppgifter har behandlats i

Regionberedningens betänkande Regional

framtid (SOU 1995:27), som

remissbehandlas till utgången av

december 1995. I betänkandet föreslår

Regionberedningen bl.a. att

landstingens gymnasieskolor får

möjlighet att i entre-prenadform

bedriva utbildning, som annars åvilar

den kommunala gymnasieskolan.

Motionen bör avslås.

Ansvaret för förskolan m.m.

I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 4

och 9 behandlas frågan om ansvaret för

förskolan och fritidsverksamheten.

Genom att förskolan numera har en

tydlig pedagogisk uppgift bör

kommunerna ta fram skolplaner för

verksamheten, så att förberedelserna

för grundskolans arbete synliggörs och

lättare kan utvecklas. En förskoleplan

skulle enligt motionärerna kunna ingå i

den skolplan som varje kommun skall ha

för skolan. Skolverket bör därvid ha

det övergripande ansvaret och bl.a. ge

kommunerna vägledning i vad en

förskoleplan skall innehålla.

Skolverket bör också ha det

övergripande ansvaret för tillsynen av

förskolans pedagogiska verksamhet

(yrkande 4). Enligt yrkande 9 i

motionen bör Skolverket få tydliga

direktiv om att skolbarnsomsorgen vid

en skolas fritidsverksamhet skall falla

inom Skolverkets tillsynsansvar.

Fritidsverksamheten har stora och

viktiga uppgifter i samarbetet med

skolan. Fritidspedagogernas verksamhet

är på många skolor integrerade i

klassrumsarbetet. Det är viktigt att

skolorna av besparingsskäl inte gör

avkall på kvalitetskrav för

fritidsverksamheten, anser

motionärerna.

Utskottet vill peka på att kommunerna

har genomfört stora förändringar i sin

organisation av skola, förskola och

skolbarnsomsorg. Förändringarna rör

såväl den kommunala nämndorganisationen

som hur verksamheten bedrivs och hur

t.ex. lokalerna används. Många kommuner

har startat en särskild

sexårsverksamhet i nära anslutning till

skolan eller infört andra

samarbetsformer mellan skola och

förskola. Fritidsverksamheten har på

många håll integrerats i skolan.

Personalen samverkar på olika sätt, och

på många håll genomför man gemensam

fortbildning. I sammanhanget är det

viktigt att göra klart att barnomsorg

och skola omfattas av skilda

lagstiftningar, socialtjänstlag resp.

skollag. Tillsynsverksamheten vad

gäller socialtjänstlagstiftningen

utövas av Socialstyrelsen. Utskottet

vill understryka vikten av ett

förtroendefullt samarbete mellan

skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen

för att stödja barnens allsidiga

utveckling. Särskilt viktigt är det

naturligtvis att underlätta skolstarten

genom ett nära samarbete mellan skolan

och den skolförberedande verksamheten.

Detta har också uttryckts i den nya

läroplanen (Lpo 94).

I betänkandet Grunden för livslångt

lärande. En barnmogen skola (SOU

1994:45) behandlas frågor som hänger

samman med skolstart, skolplikt samt de

pedagogiska, organisatoriska och

ekonomiska konsekvenserna av olika

modeller för skolstarten. Betänkandet

har remissbehandlats och bereds för

närvarande inom regeringskansliet.

Regeringen har i proposition

1995/96:25 En politik för arbete,

trygghet och utveckling meddelat att

den under våren 1996 kommer att ta

ställning till frågan om en tioårig

skolplikt. Mot denna bakgrund anser

utskottet det inte påkallat med ett

uttalande från riksdagens sida om

förändring av ansvarsförhållandet

mellan Socialstyrelsen och Skolverket i

de av motionärerna berörda avseendena.

Med hänvisning härtill bör riksdagen

avslå motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4

och 9.

Läromedel för funktionshindrade

Frågan om en utredning om produktionen

av läromedel för funktionshindrade tas

upp i motion 1994/95:So294 (c) yrkande

8. Av motionen framgår att nämnden för

vårdartjänst har föreslagit att frågan

om läromedel/studiematerial för olika

grupper med funktionshinder skall

utredas. Motionärerna anser att

regeringen bör tillsätta den begärda

utredningen.

Utskottet konstaterar att regeringen

den 23 november 1995 har tillsatt en

utredning (dir. 1995:134) som skall se

över ansvarsfördelningen mellan stat,

kommun och landsting vad gäller

utbildning och omvårdnad av

funktionshindrade elever. I utredningen

ingår också att se över den statliga

läromedelsproduktionen. Enligt

utskottets uppfattning är därmed syftet

med motionen tillgodosett, varför

yrkandet bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppföljning och

utvärdering av praktisk-estetiska

ämnen och blockämnen

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub304 yrkande 2 och

1994/95:Ub368 yrkande 10,

res. 1 (c, kds)

2. beträffande utvärdering av

syo-funktionen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub354,

3. beträffande etikfrågor i

undervisningen

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub303, 1994/95:Ub368 yrkande

2, 1994/95:Ub370 och 1994/95:Ub376,

res. 2 (kds)

4. beträffande interkulturella

frågor

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub304 yrkande 7 och

1994/95:Sf636 yrkandena 10, 11 och

12,

5. beträffande undervisning i

sex och samlevnad

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub313 yrkandena 1 och 2,

6. beträffande undervisning om

riskerna med alkohol, tobak och

narkotika

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub367 yrkandena 1 och 2,

7. beträffande utbildning i

naturkunskap

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub328 yrkandena 1 och 2,

8. beträffande fler valfria

skolämnen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub311,

9. beträffande regler för

antalet undervisningstimmar

att riksdagen avslår motionen

1994/95:Ub353,

10. beträffande nationella

prov

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub338,

11. beträffande

idrottsundervisningen

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub343 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Ub363, 1994/95:Ub383 yrkande

4, 1994/95:Ub387 ,1994/95:

Kr412 yrkande 6, 1994/95:Kr413

yrkande 3 och 1994/95:Kr414 yrkande

2,

12. beträffande kostundervisning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub383 yrkande 3,

1994/95:Ub904 yrkandena 1, 2 och 3

och 1994/95:A807 yrkande 13,

13. beträffande undervisning om

totalförsvaret

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub312,

14. beträffande undervisningen i

historia

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub301 och 1994/95:Ub309,

15. beträffande frivillig

konfessionell undervisning

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub372,

16. beträffande teckenspråk som

tillvalsämne

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub356 yrkande 2,

17. beträffande undervisning i

mediakunskap

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ju809 yrkande 8,

18. beträffande

körkortsutbildning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub317, 1994/95:Ub361 och

1994/95:Ub385,

19. beträffande undervisning om

arbetsliv och företagande

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub902 yrkandena 1, 2, 3 och

4,

20. beträffande utbildning för

vårdyrken

att riksdagen avslår motion

1994/95:So207 yrkandena 17 och 18,

21. beträffande

naturbruksutbildning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub329, 1994/95:Ub351 och

1994/95:Ub373,

22. beträffande undervisning för

dyslektiker

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub347, 1994/95:Ub350 yrkande

1, 1994/95:Ub357 yrkandena 2 och 3

och 1994/95:Ub374 yrkande 2,

23. beträffande utbildning och

fortbildning av lärare om dyslexi

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub350 yrkande 2, 1994/95:

Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374

yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena

5 och 6,

res.3(mp, kds)

24. beträffande

skolmåltidsavgifter

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Ub336 och

1994/95:Ub364 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 4 (m, c, fp, kds)

25. beträffande skolgårdar

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub304 yrkande 8 och

1994/95:Ub368 yrkande 3,

26. beträffande arbetsmiljön i

skolan

att riksdagen avslår motion

1994/95:A273 yrkande 1,

27. beträffande utnyttjande av

skolans lokaler

att riksdagen avslår motion

1994/95:A273 yrkande 4,

28. beträffande information om

skolväsendets tillsyns-, uppföljnings-

och utvärderingsarbete

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub339 yrkande 1,

res. 5 (m)

29. beträffande kommunernas

uppföljnings- och

utvärderingsansvar

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub315 yrkande 8 och

1994/95:Ub339 yrkande 6,

res.6(fp)

30. beträffande

skolhälsovården

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub389 yrkande 1 och

1994/95:So466 yrkande 2,

31. beträffande regler för

läsårsindelning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub365 och 1994/95:Ub369

yrkande 4,

res. 7 (m, fp)

32. beträffande

skolledarutbildning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub693 yrkande 8 och

1994/95:Ub901 yrkande 13,

res. 8 (m)

33. beträffande landstingens

gymnasieutbildning

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub324 yrkandena 1, 2 och 3,

34. beträffande ansvaret för

förskolan och fritidsverksamheten

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub905 yrkandena 4 och 9,

res. 9(mp)

35. beträffande läromedel för

funktionshindrade

att riksdagen avslår motion

1994/95:So294 yrkande 8.

Stockholm den 7 december 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt

(s), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd

Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s), Britt-Marie

Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth

(s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Uppföljning och utvärdering av

praktisk-estetiska ämnen och blockämnen

(mom. 1)

Andreas Carlgren (c) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Utskottet

erinrar och slutar med yrkande 10

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att en

effektiv tillsyn, uppföljning och

utvärdering är nödvändig för att mål-

och resultatstyrning skall fungera.

Statens skolverk har enligt sin

instruktion (SFS 1991:1121) till

uppgift att verka för att de mål och

riktlinjer för skolan som riksdagen och

regeringen har fastställt förverkligas

inom givna ramar. Utskottet vill med

anledning av motionerna peka på att

timtiden för de praktiska och estetiska

ämnena enligt den nya läroplanen för

grundskolan (Lpo 94) kan ökas beroende

på skolans profilering och elevernas

val. Utskottet anser att det är viktigt

att detta följs upp av Skolverket, dels

vad gäller måluppfyllelse, dels vad

gäller det faktiska timutfallet för

vart och ett dessa ämnen samt även hur

tiden fördelas över hela

grundskoletiden. Ett annat viktigt

område för uppföljning och utvärdering

är de ämnesgrupper som i grundskolans

timplan är förlagda till block.

Utskottet delar således motionärernas

uppfattning om det angelägna i att

följa och utvärdera de praktisk-

estetiska ämnena och de ämnen som

enligt timplanen är förlagda till

block, samhällsorienterande respektive

naturorienterande ämnen. Utskottet

föreslår därför att riksdagen med

bifall till förevarande yrkanden som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att moment 1 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande uppföljning och

utvärdering av praktisk-estetiska

ämnen och blockämnen

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2

och 1994/95:Ub368 yrkande 10 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

2. Etikfrågor i undervisningen (mom. 3)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Utskottet

vill och på s. 11 slutar med

1994/95:Ub376 bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill hänvisa till de nyligen

fastställda läroplanerna (Lpo 94 och

Lpf 94) där det bl.a. framhålls att

skolan skall främja förståelse för

andra människor och förmåga till

inlevelse. Skolan skall aktivt och

medvetet påverka och stimulera eleverna

att omfatta vårt samhälles gemensamma

värderingar. Det etiska perspektivet är

ett av de övergripande perspektiv som

det enligt läroplanerna är angeläget

att anlägga i alla ämnen. Ansvaret för

att de nationella målen nås vilar på

den lokala nivån. Det är de lokala

politikerna, rektor, lärare, övrig

personal och elever tillsammans som

utarbetar skolplan respektive

arbetsplaner för arbetet i skolan. När

det gäller den viktiga frågan om hur

den etiska fostran skall utformas är

naturligtvis föräldrarna en viktig

part som skolan måste samverka med.

Enligt utskottets mening är det

synnerligen angeläget att de

grundläggande demokratiska värderingar

som ligger till grund för skolans

verksamhet och som anges i skollag och

i läroplanerna tillämpas i praktiken.

Skolverket bör enligt utskottets

uppfattning ges i uppdrag att utarbeta

riktlinjer för hur målskrivningarna i

läroplanerna angående etisk fostran

skall få en praktisk tillämpning.

Enligt utskottets mening bör denna

fråga också vara ett viktigt inslag i

den översyn av lärarutbildningen som

regeringen har för avsikt att göra. Vad

utskottet nu har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1994/95:Ub368

yrkande 2 och med avslag på motionerna

1994/95:Ub303, 1994/95:Ub370 och

1994/95:Ub376 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande etikfrågor i

undervisningen

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub368 yrkande 2 och

med avslag på motionerna

1994/95:Ub303, 1994/95:Ub370 och

1994/95:Ub376 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört

3. Utbildning och fortbildning av

lärare om dyslexi

(mom. 23)

Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 25 som börjar med Utskottet

delar och slutar med yrkandena 5 och

6 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning råder

det ingen tvekan om att dyslexi i dag

är ett stort problem i det svenska

samhället. Metoderna för att komma till

rätta med problemet finns dock, efter

flera års forskning inom området, lätt

tillgängliga inom landet. Utskottet

delar motionärernas uppfattning om

vikten av att lärarna genom sin

utbildning får gedigna kunskaper om de

problem som rör elever med särskilda

läs- och skrivsvårigheter. Utskottet

vill peka på vikten av att tidiga

åtgärder sätts in. Ett barn med läs-

och skrivsvårigheter hamnar tidigt i

underläge i skolarbetet,

självförtroendet sviktar och

skolarbetet känns som en plåga. Det är

därför särskilt viktigt att

förskollärare och lärare för de

tidigare årskurserna i grundskolan ges

utbildning om läs- och

skrivsvårigheter. Det är också

angeläget att det i skolorna finns

tillräckligt med speciallärare för de

elever som har behov av särskild

expertis inom området. Många lärare -

förskollärare, klasslärare och

speciallärare - har i dag inte

tillräcklig kunskap om dyslexi och

metodik för dyslexibehandling.

Utskottet vill betona vikten av att

lärarna både inom förskolan och skolan

snarast fortbildas inom detta område.

Utbildning och fortbildning i läs- och

skrivsvårigheter bör enligt utskottet

prioriteras både nationellt och lokalt.

Regeringen bör uppdra åt Skolverket och

Högskoleverket att vidta de åtgärder

som är erforderliga. Utskottet utgår

från att kommunerna tar sitt ansvar och

prioriterar denna form av fortbildning

för förskollärare och lärare i

kommunen. Vad utskottet nu har anfört

bör riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2,

1994/95:Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374

yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena 5

och 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 23 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande utbildning och

fortbildning av lärare om dyslexi

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2,

1994/95:Ub357 yrkande 1,

1994/95:Ub374 yrkande 1 och

1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

4. Skolmåltidsavgifter (mom. 24)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger

Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp)

anser

dels att den del av utskottets

yttrande på s. 26 som börjar med

Utskottet har och slutar med till

känna bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att samtliga

kommuner i dag anordnar fria

skolmåltider för grundskolans elever,

trots att detta inte är obligatoriskt.

Även när det gäller gymnasieskolans

elever erbjuder en överväldigande

majoritet av kommunerna fria

skolmåltider. Det framgår också av den

ovan redovisade enkäten att flera

kommuner som år 1994 tog ut avgift har

slutat med detta år 1995. Enligt

utskottets uppfattning är frågan om

avgifter på skolmåltider en fråga som

även fortsättningsvis bör avgöras av

kommunerna själva. En lagstiftning om

fria skolmåltider skulle gå stick i

stäv mot den decentralisering av

ansvaret för skolan som riksdagen

beslutat om. Utskottet är således inte

berett att förorda lagstiftning om fria

skolmåltider. Med hänvisning till vad

utskottet anfört bör riksdagen avslå

motionerna 1994/95:Ub336 och

1994/95:Ub364 yrkande 1.

dels att moment 24 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande

skolmåltidsavgifter

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub336 och 1994/95: Ub364

yrkande 1.

5. Information om skolväsendets

tillsyns-, uppföljnings- och

utvärderingsarbete (mom. 28)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 28 som börjar med Utskottet

delar och på s. 29 slutar med skall

avslås bort ha följande lydelse:

Det nya styrsystemet för skolväsendet,

där staten anger de nationella målen

och ramarna för verksamheten, medan

kommunerna och andra huvudmän har

ansvar för genomförandet av de

nationella målen, innebär enligt

utskottets mening att stor vikt måste

läggas vid uppföljning, utvärdering och

tillsyn. Den målstyrda skolan bygger på

att lokala och nationella mål skall

vara väl kända för elever, lärare och

andra berörda. Utskottet vill också

peka på vikten av att stor öppenhet

råder när det gäller den uppföljning,

utvärdering och tillsyn som utövas.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av en bred och

saklig debatt om olika frågor inom

skolan. Det ligger i skolväsendets

intresse att resultat från uppföljning

och utvärdering som rör exempelvis en

skola eller en årskurs offentliggörs

för en saklig debatt om såväl olika

skolor som skolväsendets kvalitet. Vad

utskottet nu har anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1994/95:Ub339

yrkande 1 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 28 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande information om

skolväsendets tillsyns-,

uppföljnings- och

utvärderingsarbete

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub339 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört.

6. Kommunernas uppföljnings- och

utvärderingsansvar (mom. 29)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 29 som börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med yrkande 8

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att den

kommunala egenkontrollen av

verksamheten i skolorna ökar. Det är

väsentligt att kommunerna vet vad som

fungerar bra och vad som skulle kunna

bli bättre i de olika skolorna.

Utskottet har erfarit att vissa

kommuner för detta ändamål har inrättat

kommunala skolinspektörer. Inrättandet

av kommunala tjänster är en rent

kommunal angelägenhet. Utskottet vill

emellertid som sin mening framhålla att

kommunala skolinspektörer är en

betydelsefull satsning inom skolområdet

som borde prövas i fler kommuner.

Utskottet anser det vidare logiskt att

kommunerna därvid tar ett helhetsansvar

för all den skolverksamhet som bedrivs

inom kommunen, således för både

kommunala och fristående skolor.

Regeringen bör uppdra åt Skolverket att

tillsammans med kommunerna verka för en

ordning med kommunala skolinspektörer i

enlighet med yrkande 8 i motion

1994/95:Ub315. Vad utskottet nu har

anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub315 yrkande 8 och med

anledning av motion 1994/95:Ub339

yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 29 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande kommunernas

uppföljnings- och

utvärderingsansvar

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub315 yrkande 8 och

med anledning av motion

1994/95:Ub339 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört.

7. Regler för läsårsindelning (mom. 31)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 30 som börjar med Regleringen

av och på s. 31 slutar med avslå

motionerna bort ha följande lydelse:

En betydande minskning av den statliga

regleringen av skolväsendet har skett

under senare år. Det finns dock

fortfarande vissa områden, t. ex.

innebörden av begreppet läsår, som

enligt utskottets mening är alltför

detaljreglerade. En avreglering av

läsåret skulle underlätta samverkan

över kommungränserna och skapa utrymme

för ett bättre resursutnyttjande i

kommunerna. Utskottet delar således de

synpunkter som framförts i motionerna.

Regeringen bör enligt utskottets mening

ta initiativ till en avreglering av

föreskrifterna om läsåret. Utskottet

vill i sammanhanget peka på att detta

inte bör innebära några förändringar av

den garanterade undervisningstiden för

eleverna. Vad utskottet nu har anfört

bör riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub365 och

1994/95:Ub369 yrkande 4 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande regler för

läsårsindelning

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub365 och

1994/95:Ub369 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört.

8. Skolledarutbildning (mom. 32)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 31 som börjar med Utskottet

vill och slutar med yrkande 8 bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande. Den

förändrade styrningen av skolan innebär

inte bara en förändrad

ansvarsfördelning mellan stat och

kommun utan även en annorlunda

ledningsfunktion i skolan. Inte minst

när de gäller de nya läroplanerna har

rektors roll när det gäller att

förverkliga en nationellt likvärdig och

kvalitativt högtstående skola

markerats. Det åligger rektor att

ansvara för den pedagogiska ledningen

av verksamheten vid skolan. Skolorna

har numera stora möjligheter att göra

egna pedagogiska bedömningar och

prioritera skolans resurser.

Fortbildning av skolans personal är i

första hand en kommunal uppgift.

Utskottet anser emellertid att det är

ett intresse för staten att erbjuda

utbildning för skolledare, eftersom de

har ett särskilt ansvar att leda

arbetet enligt de nationella målen och

riktlinjerna. Enligt utskottets mening

finns därför skäl för staten att

anordna en ny kvalificerad

ledarskapsutbildning som skall vara en

påbyggnadsutbildning på den nuvarande

statliga rektorsutbildningen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett förslag till en sådan

kvalificerad ledarskapsutbildning.

Utskottet delar således den uppfattning

som framförts i motion 1994/95:Ub901

yrkande 13. Riksdagen bör därför med

bifall till motion 1994/95:Ub901

yrkande 13 och med avslag på motion

1994/95:Ub693 yrkande 8 som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet

har anfört.

dels att moment 32 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande

skolledarutbildning

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub901 yrkande 13 och

med avslag på motion 1994/95:Ub693

yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört.

9. Ansvaret för förskolan och

fritidsverksamheten (mom. 34)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 33 som börjar med Utskottet

vill och slutar med yrkandena 4 och

9 bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att

verksamheten i förskolan för sexåringar

och den förberedande verksamheten för

femåringar som skall börja skolan vid

sex års ålder är en viktig del av

förskolan. Förskolans pedagogiska

verksamhet har på ett annat sätt än

tidigare siktet inställt på

fortsättningen i skolan. Förskolan är

därmed en integrerad del i

utbildningssystemet. Genom att

förskolan numera har en så tydlig

pedagogisk profil bör enligt utskottets

mening kommunerna utarbeta en särskild

förskoleplan för denna verksamhet. En

sådan förskoleplan skulle kunna ingå i

den skolplan kommunerna är skyldiga att

utarbeta för skolväsendet. Enligt

utskottets mening bör Skolverket därvid

ha det övergripande ansvaret och bl.a.

ge kommunerna vägledning i vad en

förskoleplan skall innehålla.

Skolverket bör också ha det

övergripande ansvaret för tillsynen av

förskolans pedagogiska verksamhet.

Utskottet vill också framhålla att

fritidsverksamheten har stora och

viktiga uppgifter i samarbetet med

skolan. Fritidspedagogernas verksamhet

är numera på många skolor integrerade i

klassrumsarbetet. Det är viktigt att

kommunerna inte av besparingsskäl gör

avkall på kvalitetskraven för

fritidsverksamheten. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att tillsynen

vad avser skolans fritidsverksamhet är

illa organiserad. Enligt utskottet bör

Skolverket ges i uppdrag att ansvara

för tillsynen vad gäller en skolas

fritidsverksamhet.

Mot bakgrund av vad utskottet nu har

anfört bör regeringen återkomma till

riksdagen med erforderliga förslag till

ändringar i nuvarande lagstiftning.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1994/95:Ub905

yrkandena 4 och 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har

anfört.

dels att moment 34 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande ansvaret för

förskolan och fritidsverksamheten

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4

och 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har

anfört.

Särskilt yttrande

Skolans arbetsmiljö m.m. (mom. 26, 27

och 30)

Britt- Marie Danestig-Olofsson (v)

anför:

Skolan och dess lokaler är, vilket ofta

glöms bort, en arbetsplats för eleverna

under minst 9 år, oftast 12 år. Skolan

skall enligt vår uppfattning erbjuda

såväl en bra utbildning som en bra

arbets- och psykosocial miljö. I dagens

skola är situationen ofta en helt

annan. Stress, dålig arbetsmiljö,

minskat antal lärarledda timmar, knappa

resurser, segregering m.m. är

vardagsmat. Dessa faktorer skulle

antagligen inte accepteras på en

arbetsplats för vuxna. Ungdomars

arbetsdag är dessutom ofta längre än

vuxnas.

I många kommuner utnyttjas skolans

lokaler även under kvällstid för t.ex.

komvux, föreningsliv och studieförbund.

Vi ser positivt på detta. Många

kommuner har också startat

fritidsverksamhet och liknande i

skolans lokaler. Vi anser att mycket

positivt kan komma ut av ett sådant

samarbete. Vi anser också att skolans

bibliotek bör vara åtkomligt för

eleverna även efter skoltid, för t.ex.

läxläsning. Vi vill framhålla att

sambruk vad gäller lokaler inte främst

skall ses som ett sätt att spara pengar

utan som en möjlighet att åstadkomma en

positiv samverkan mellan olika

kommunala aktiviteter.

Vi vill också peka på den dramatiska

ökningen som har skett av astma och

allergisjukdomar. Den främsta orsaken

till problemen är dålig inomhusmiljö.

Täta hus, dålig ventilation,

allergiframkallande husdjur, rökning,

dålig städning, sjuka hus med fukt och

hälsovådliga byggmaterial etc.

Astma/allergier är en av Sveriges

största folksjukdomar. Vi anser därför

att riksdagen måste agera kraftfullt

och vidta ytterligare åtgärder för att

vända utvecklingen. Inom skolans område

bör enligt vår uppfattning bl.a.

skolhälsovården stödjas så att den

effektivare kan bidra till att

förebygga uppkomsten av astma/allergi

hos skolbarnen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 8

Läroplans-, kursplane- och

timplanefrågor 8

Vissa allmänna frågor 8

Kurs- och timplanefrågor 15

Dyslexi 23

Avgifter för skolmåltider 26

Skolans fysiska miljö m.m. 26

Övriga frågor 28

Uppföljning och utvärdering 28

Skolhälsovård 29

Läsåret 30

Skolledarutbildning 31

Landstingens gymnasieutbildning 31

Ansvaret för förskolan m.m. 32

Läromedel för funktionshindrade 33

Hemställan 34

Reservationer 37

1. Uppföljning och utvärdering av

praktisk-estetiska ämnen och

blockämnen (mom. 1) 37

2. Etikfrågor i undervisningen (mom.

3) 37

3. Utbildning och fortbildning av

lärare om dyslexi (mom. 23) 38

4. Skolmåltidsavgifter (mom. 24) 39

5. Information om skolväsendets

tillsyns-, uppföljnings- och

utvärderingsarbete (mom. 28) 39

6. Kommunernas uppföljnings- och

utvärderingsansvar (mom. 29) 40

7. Regler för läsårsindelning (mom.

31) 41

8. Skolledarutbildning (mom. 32) 41

9. Ansvaret för förskolan och

fritidsverksamheten (mom. 34) 42

Särskilt yttrande 43

Skolans arbetsmiljö m.m. (mom. 26, 27

och 30) 43

Gotab, Stockholm 1995