Bet. 1995/96:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU04

Vissa högkolefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

UbU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 37 motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1995. Yrkandena gäller vissa övergripande frågor, vissa utbildningars

organisatoriska hemvist, behovet av utbildning eller forskning på vissa

områden, innehållet i vissa utbildningar, rätt för studenter att överklaga

vissa beslut, studenthälsovården och studenternas motionsidrott, lärartjäns-

teorganisationen inom högskolan, humanioras villkor, universitetens do-

nationsfastigheter m.m.

Samtliga yrkanden avstyrks. Reservationer har gjorts av Miljöpartiets

och Kristdemokraternas företrädare samt i ett moment av de fyra partierna

i den tidigare regeringskoalitionen.

Motionerna

1994/95:Ub345 av Fanny Rizell m.fl. (kds, s, c, fp, v, mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ANT-kunskap inom den högre utbildningen av lärare och pedagogut-

bildningar samt läkar- och vårdhögskoleutbildningarna.

1994/95:Ub356 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av förskollärare.

1994/95:Ub357 av Inger Davidson och Ingrid Näslund (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anpassning av högskoleprovet för elever med läs- och skrivs-

vårigheter.

1994/95:Ub619 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt

landstingskommunalt huvudmannaskap för vårdhögskolan.

1994/95:Ub636 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna till en

fördjupad samverkan inom högre maritim utbildning i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1994/95:Ub640 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksda-

gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en dansutbildning på högskolenivå i Göteborg.

1994/95:Ub644 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstera-

peututbildning och praktiktjänstgöring för arbetsterapeuter.

1994/95:Ub652 av Catarina Rönnung och Margareta Sandgren (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om behovet av en översyn av läkarutbildningen.

1994/95:Ub667 av Björn von Sydow m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att riksda-

gen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

högre utbildning och forskning om mänskliga rättigheter och rättsutveck-

ling.

1994/95:Ub670 av Margitta Edgren och Rune Rydén (fp, m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att genomföra beslutet om förvaltning av donationer.

1994/95:Ub676 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vårdutbildningar och fakultetstillhörighet.

1994/95:Ub677 av Marianne Samuelsson och Yvonne Ruwaida (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna

för ett utbildnings- och kulturcentrum i Rinkeby,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett

internationellt utbildnings- och kulturcentrum i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Ub685 av Annika Nilsson och Tone Tingsgård (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att Utbild-

ningsdepartementet ser över möjligheten att på olika sätt säkra studenthäl-

sovården och motionsverksamheten genom högskoleförordningen och/

eller regleringsbreven.

1994/95:Ub687 av Annika Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvud-

mannaskapet för studenternas motionsverksamhet.

1994/95:Ub688 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt

ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.

1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om att staten utöver vad som gäller i dag också skall garantera

avgiftsfri högre utbildning och främja ett nationellt utbildningsutbud,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om statens särskilda ansvar att uppvärdera och stärka humanio-

ras villkor inom den svenska högskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om det positiva i att andra huvudmän än staten erbjuder högre

utbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om vetenskaplig, teknisk och etisk orientering,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om att bestämmelse om att studenterna hos Överklagande-

nämnden för högskolan har rätt att särskilt överklaga beslut om deltagande

i obligatoriska utbildningsmoment, bör införas i högskoleförordningen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppgiften att noga följa de etiska frågorna och bevakningen

av att de etiska principerna följs bör uppdras åt universitetskanslern.

1994/95:Ub700 av Per Lager och Gunnar Goude (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om behovet av att utbildning och forskning i ekologiskt byg-

gande mer påtagligt etableras inom arkitekt- och byggnadsingenjörsut-

bildningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om inrättandet av lärartjänster med inriktning mot miljösäkert

byggande och kretsloppsanpassning vid de tre arkitekthögskolorna,

3. att riksdagen hos regeringen begär inrättande av en professur med in-

riktning mot ekologiskt byggande och kretsloppsanpassning.

1994/95:Ub724 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om utbildning i södra Sverige på högskolenivå för tekniska och

administrativa yrken inom teaterområdet.

1994/95:Ub902 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kartlägga förekomsten av och utveckla former för samarbete

mellan högskolan och näringslivet.

1994/95:Ub904 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av hushållsvetenskaplig forskning.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om åtgärder i utbildningen av förskollärare för ökade kunska-

per i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om åtgärder i utbildningen av förskollärare med anledning av

förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i

nära anknytning till grundskolepedagogiken,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om tillsättande av en utredning som närmare skall granska

universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av

olika yrkesutbildningars naturliga hemvist,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om åtgärder för att underlätta tvärvetenskapliga studier över

fakultetsgränserna i grundutbildningen vid universitet och högskolor,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-

nen anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om

ordnad utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöeko-

nomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och

lärartjänster vid universitet och högskolor.

1994/95:So499 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildningstjänster med professur och institu-

tioner i ortopedisk medicin inrättas.

1994/95:So616 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av att Utbildningsdepartementet ger klara direktiv

om att grundläggande kunskaper skall ges i ämnesområdet mat och hälsa i

all förskollärarutbildning.

1994/95:T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna

till en fördjupad samverkan inom högre maritim utbildning i enlighet med

vad som anförts i motionen.

Utskottet

Övergripande frågor om högskolan

Utöver vad som gäller i dag bör staten garantera avgiftsfrihet i den högre

utbildningen samt ett nationellt utbildningsutbud, framhålls det i motion

1994/95:Ub696 (kds) yrkande 1.

Utskottet behandlade motionsyrkanden om avgiftsfrihet i högskoleut-

bildningen i anslutning till förslaget om ny högskolelag (prop. 1992/93:1)

och konstaterade då att det sedan lång tid är en självklarhet att avgifter inte

tas ut för undervisningen vid de statliga universiteten och högskolorna.

Utskottet påpekade också att om studiematerial och hjälpmedel för studen-

ternas personliga bruk produceras av högskolan kan denna ta betalt av

studenterna, varvid det förutsätts att studenterna inte är förhindrade att, om

de önskar och har möjlighet till det, skaffa sig tillgång till materialet eller

hjälpmedlet på annat sätt, t.ex. genom lån eller köp från tidigare studeran-

de (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Genom en ändring (1995:944) som trädde i

kraft den 1 juli 1995 är det numera i inledningen till högskoleförordningen

klart utsagt att utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för stu-

denterna (1 kap. 10 §). - Riksdagen har ställt sig bakom de principer för

dimensioneringen av högskoleutbildningen som redovisades i den nyss

nämnda propositionen. De innebär att utbildningsutbudet av statsmakterna

i dag styrs i betydligt mer översiktliga termer än tidigare. För sådana exa-

mina där statsmakterna har anledning att förvissa sig om ett tillräckligt

antal examinerade vid vissa tidpunkter anger regeringen i utbildningsupp-

dragen, som ingår i regleringsbreven, minimiantalet examinerade vid re-

spektive lärosäte (bet. 1992/93:UbU3 s. 51 f.). I utbildningsuppdragen

anges vid behov också särskilda uppdrag till olika högskolor. Enligt ut-

skottets mening är syftena med motionsyrkandet därmed tillgodosedda.

Riksdagen bör därför avslå yrkandet.

I samma motion - 1994/95:Ub696 (kds) - framhålls att staten bör ha det

grundläggande ansvaret för den högre utbildningen, men att det ligger ett

stort värde i att även andra former av högre utbildning, med annan inrikt-

ning, finns. Därför bör akademier och högskolor med annan huvudman än

staten ges goda villkor att verka. Motionärerna vill att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen detta till känna (yrkande 3).

Utskottet erinrar om att enskilda utbildningsanordnare har möjlighet att

ansöka hos regeringen om tillstånd att utfärda examina enligt högskoleför-

ordningen. Enligt lagen (1993:732) om tillstånd att utfärda vissa examina

prövar regeringen sådana ansökningar efter yttrande från Högskoleverket.

Enskilda utbildningsanordnare kan också begära att få sin utbildning ställd

under statlig tillsyn, och att deras studenter skall få rätt till statligt stud

stöd. Vidare kan enskilda utbildningsanordnare som fått examensrätt också

tilldelas statsbidrag. Storleken på det anslag ur vilket sådant statsbidrag

kan utgå bestäms för varje budgetår av riksdagen efter förslag i budgetpro-

positionen.

De förutsättningar som således redan finns för enskilda utbildningsan-

ordnare att bedriva högre utbildning är enligt utskottets mening till fyllest.

Riksdagen bör därför avslå motion 1994/95:Ub696 yrkande 3.

Vikten av etiska överväganden i forskningen - inte minst den ekonomiska

och tekniska forskningen - framhålls av samma motionärer i

1994/95:Ub696 (kds) yrkande 14. Det behövs också grundforskning avse-

ende etik och etikens roll. Bevakningen av att de etiska principerna följs

bör enligt motionärerna uppdras åt universitetskanslern.

Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.

I instruktionen (1995:945) för Högskoleverket, i vilket universitetskans-

lern ingår, sägs (2 §) att myndigheten skall verka för att de mål och riktlin-

jer förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt för dess an-

svarsområde. Därvid skall verket särskilt (3 §) bl.a. följa upp och utvärde-

ra utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom

högskolan med beaktande av verksamhetens roll och sätt att fungera i

förhållande till samhällets och arbetslivets utveckling och kompetensbe-

hov. Högskoleverket skall ha tillsyn över verksamheten inom sitt ansvars-

område och sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med upp-

följning, utvärdering och tillsyn.

Vid de medicinska fakulteterna finns forskningsetiska kommittéer som

ur etisk synpunkt granskar forskningsprojekt som innefattar försök på

människor. När Medicinska forskningsrådet prövar ansökningar om medel

till forskningsprojekt förutsätts att projektet redan genomgått prövning i en

forskningsetisk kommitté. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-

rådet (HSFR) har antagit forskningsetiska principer som tillämpas både

inom HSFR och inom Socialvetenskapliga forskningsrådet. Utgångspunk-

ten är därvid individskyddskravet - människors berättigade krav på skydd

mot otillbörlig insyn i t.ex. sina livsförhållanden eller mot att utsättas för

psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Inom Naturve-

tenskapliga forskningsrådet (NFR) finns inget särskilt etikorgan. Den

forskning som NFR finansierar innefattar sällan försök på eller informa-

tionsinsamling om personer. Frågan om jäv är dock en etiskt relevant fråga

som NFR ägnat särskild uppmärksamhet. Liknande gäller för Teknikveten-

skapliga forskningsrådet. Riksbankens jubileumsfond har inte heller något

särskilt etikorgan, men det förekommer att fonden finner anledning att låta

granska forskningsprojekt ur etiksynpunkt innan fonden beslutar om bi-

drag.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant tillkännagivande

som föreslås i motion 1994/95:Ub696 yrkande 14. Yrkandet bör således

avslås.

Former för samarbete mellan högskolan och näringslivet bör utvecklas,

framhålls det i motion 1994/95:Ub902 (kds, m, c, fp) yrkande 5. Motionä-

rerna anser att kunskaps- och tekniköverföring till de mindre företagen i

större utsträckning än vad som nu sker borde kunna initieras av studenter

på ett tidigt stadium i deras utbildning. Genom att praktik eller examensar-

beten, knutna till småföretag, läggs in i den högre utbildningen skulle

småföretagens kontakt med högskolan och deras tillgång till ny kunskap

bli en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Utskottet anser liksom motionärerna att när det gäller sådan grundläg-

gande högskoleutbildning som vetter mot näringslivet är det angeläget att

småföretagen engageras i utbildningen på olika sätt. Det är emellertid inte

en fråga för statsmakterna att närmare reglera hur detta skall gå till. Genom

den reform av högskolesystemet som genomfördes år 1993 (prop.

1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103) har statsmakternas styrning av den högre

utbildningens innehåll och organisation begränsats kraftigt. Det är numera

varje universitet eller högskola som själv, inom ramen för högskoleför-

ordningens krav för olika examina, bestämmer om utbildningens innehåll,

organisation och pedagogiska former. I motionen nämns ett gott exempel

på ett lokalt initiativ när det gäller att organisera studier i samverkan mel-

lan högskolan och näringslivet, nämligen den s.k. COOP-utbildningen vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, i vilken tekniska studier vid högskolan

varvas med arbete (mot lön) i företag. Högskoleverket har i uppgift bl.a. att

följa upp och utvärdera utbildningen vid universitet och högskolor med

beaktande av verksamhetens roll och sätt att fungera i förhållande till

samhällets och arbetslivets utveckling och kompetensbehov (Förordning

med instruktion för Högskoleverket, SFS 1995:945).

Under de senaste åren har universitet och högskolor tillförts medel på

flera olika sätt för att främja ett närmare samarbete mellan högskola och

näringsliv på forskningens område (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr.

388, prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399, prop. 1994/95:100 bil. 9,

bet. UbU13, rskr. 355 och UbU15, rskr. 353). Enligt den nyligen avlämna-

de propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.

1995/96:25 s. 16) anser regeringen det angeläget att främja olika former av

samarbete mellan universitet/högskola och näringsliv, och en utredning

kommer att tillsättas för att göra en översyn av nuvarande samverkansfor-

mer. Utskottet förväntar sig att den närmare kontakt som därmed utvecklas

när det gäller forskningen också kommer att leda till ett ökat samarbete på

grundutbildningens område.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

yrkandet.

I detta sammanhang vill utskottet nämna att det inom EU-programmet

LEONARDO finns ett delprogram för högskoleområdet, Yrkesutbildning

för företag och anställda i samverkan med högskolan. Inom detta program

kan bidrag ges bl.a. till praktikplatser för studenter och examinerade i

företag i ett annat medlemsland och till utbyten mellan företag och uni-

versitet, framför allt teknisk utveckling i små och medelstora företag.

Utskottet har erfarit att flera svenska universitet har aktivt engagerat sig i

att söka bidrag för sådana projekt inom ramen för LEONARDO.

Åtgärder för att underlätta studier över fakultetsgränserna begärs i mo-

tion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 17. Enligt motionärerna finns det av

hävd hårda restriktioner för denna typ av tvärvetenskapliga studier.

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller värdet av att

kunna kombinera kurser från olika fakultetsområden. Inga centrala be-

stämmelser hindrar sådana kombinationer. Det är (som också framhålls i

motionen) i utformningen av kurserna - t.ex. deras förkunskapskrav - och

i informationen om studier som det i dag kan finnas hinder för detta. I

båda fallen är det fråga om sådant som inte regleras av riksdagen eller

regeringen utan av de olika universiteten och högskolorna var för sig.

Utskottet ser inte någon anledning att nu frångå den gällande ansvars-

fördelningen mellan statsmakterna å ena sidan och lärosätena å den andra.

Riksdagen bör därför avslå motion 1994/95:Ub905 yrkande 17.

Vissa utbildningars organisatoriska hemvist

Att yrkesutbildningarna tillhör högskolan är enligt motion 1994/95:Ub905

(mp) ingalunda självklart (yrkande 14). Hushållslärare, vårdpersonal,

psykologer m.fl. har kanske inte i första hand behov av att få utbildning i

forskningsmetodik och egen vetenskaplig verksamhet. Motionärerna före-

slår att en utredning tillsätts för att ta fram förslag till en lämplig utform-

ning av de rena yrkesutbildningar som nu är förlagda till universitet och

högskolor.

Utskottet noterar att motionärerna ifrågasätter värdet av den forsknings-

anknytning som var motiveringen för att ett antal eftergymnasiala utbild-

ningar fördes till högskolan vid 1977 års högskolereform (prop. 1975:9,

bet. UbU17, rskr. 179). På den punkten godkände riksdagen enhälligt

regeringens förslag. I sitt betänkande över propositionen underströk det

dåvarande utbildningsutskottet att enhetlighet inte fick vara något självän-

damål, och att även i framtiden uppgiften att ge yrkesförberedelse måste ha

olika innebörd inom olika delar av högskoleutbildningen (bet. UbU

1975:17 s. 20). Utskottet ser inte någon anledning för riksdagen att ändra

uppfattning härvidlag.

Utskottet erinrar vidare om att regeringen våren 1994 (prop.

1993/94:177) förordade att den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbild-

ningen skulle ges nya former och att utbyggnaden av den eftergymnasiala

utbildningen under återstoden av 1990-talet till större delen skulle ske i

form av sådan yrkesutbildning. Riksdagen godkände vad regeringen föror-

dat (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399). Därefter tillkallades en särskild utre-

dare, som bl.a. fick i uppdrag att bedöma vilka avgränsningar som kan vara

ändamålsenliga mellan den akademiska högre utbildningen, gymnasiesko-

lan och komvux å ena sidan och den kvalificerade eftergymnasiala yrkes-

utbildningen å den andra (dir. 1994:36). Utredaren har lagt fram betänkan-

det Yrkeshögskolan (SOU 1995:38), som har remissbehandlats. Ärendet

bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågan om en ny struktur för

den eftergymnasiala yrkesutbildningen bör avvaktas. Med hänvisning till

detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande

14.

I motionerna 1994/95:T605 yrkande 16 och 1994/95:Ub636 (båda m)

föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära en utredning om möjlig-

heterna till en fördjupad samverkan mellan olika utbildningsanordnare

inom högre maritim utbildning.

Utskottet konstaterar att ett antal civila och militära intressenter i högre

maritim utbildning år 1993 tillskrivit regeringen med förslag om att inrätta

en fristående svensk sjöfartshögskola. Chalmers tekniska högskola har på

anmodan yttrat sig över skrivelsen. Regeringens beredning av ärendet bör

inte föregripas. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionsyr-

kandena.

I motion 1994/95:Ub619 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om

fortsatt landstingskommunalt huvudmannaskap för vårdhögskolan.

Vårdutbildning och vårdverksamhet har enligt motionären ett naturligt

samband som det vore mycket olyckligt att bryta genom ett förstatligande

av nuvarande landstingsdrivna vårdhögskolor. För Skaraborgs län vore ett

statligt huvudmannaskap felaktigt, inte minst ur personalförsörjningssyn-

punkt.

Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1994 godkände vad regeringen i

propositionen Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft hade

förordat om alternativa huvudmannaskapsformer för vårdutbildningar och

olika avtalskonstruktioner (prop. 1993/94:177, bet. UbU13, rskr. 400).

Regeringens förslag innebar att huvudmannaskapet kunde få variera och

att frågan om eventuell förändring skulle regleras genom avtal mellan

staten och var och en av de dittillsvarande huvudmännen. I enlighet med

detta har staten därefter, genom en särskild utredare, förhandlat med de

huvudmän för vårdhögskoleutbildning som önskat en förändring av hu-

vudmannaskapet. Avtal om förstatligande har hittills träffats med sju

landsting. I samtliga fall har därvid landstingen förbundit sig att lämna

utbildningsuppdrag till den berörda statliga högskolan.

Den ordning som riksdagen godkänt lämnar således frihet åt varje

landsting att behålla huvudmannaskapet för sin vårdhögskola, om lands-

tinget så önskar. Utskottet anser därför att inget tillkännagivande till rege-

ringen behövs, varför riksdagen bör avslå motion 1994/95:Ub619.

I motion 1994/95:Ub676 (fp) yrkande 2 framförs synpunkter på vårdut-

bildningarna. Det finns enligt motionären anledning att fundera på om det

är möjligt att ge både en ämnesexamen och en yrkesexamen inom ramen

för 120 poäng. När det gäller fakultetstillhörigheten för vårdutbildningarna

är motionären tveksam till det lämpliga i att de införlivas med de medi-

cinska fakulteterna, där de får konkurrera med läkarutbildningen om in-

tresse och resurser. Det bör i stället skapas omvårdnads/vårdfakulteter som

i sig rymmer den breda sammansättning av kompetens som behövs inom

vårdutbildningarna, anser motionären.

Utskottet vill framhålla att målen för kandidatexamen å ena sidan och

för olika yrkesexamina å den andra är klart åtskilda i examensordningen.

Högskoleverket genomför för närvarande på regeringens uppdrag en ut-

värdering av samtliga s.k. medellånga vårdutbildningar. Resultatet av

utvärderingsarbetet skall enligt uppdraget kunna läggas till grund för sena-

re bedömningar av lärosätens rätt att utfärda examina.

Vid de högskolor där det finns en fakultet svarar fakultetsnämnden ock-

så för grundutbildningen inom sitt vetenskapsområde, om inte högskole-

styrelsen inrättar särskilda organ för grundutbildningen. Vid övriga hög-

skolor skall styrelsen inrätta organ för grundutbildningen (2 kap. 6 § hög-

skolelagen, 1992:1434). Många utbildningar till yrkesexamina innehåller

studier som tillhör mer än en fakultets vetenskapsområde. Högskolestyrel-

sen har en viktig uppgift att se till att ansvaret för olika grundutbildningar

läggs hos organ som har en adekvat sammansättning med hänsyn till resp.

utbildnings mål. När det gäller den nuvarande fakultetsindelningen anförde

utskottet, vid sin behandling av den senaste forskningspropositionen år

1993 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388), att utskottet utgår från

att regeringen noga följer utvecklingen och i anslutning till kommande

forskningspolitiska propositioner redovisar sina överväganden om ända-

målsenligheten i den nuvarande fakultetsorganisationen. En ny forsknings-

proposition väntas bli framlagd år 1996.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub676 yrkande 2.

Inrättande av viss utbildning och/eller forskning

Ekologiskt byggande och kretsloppsanpassning bör enligt motion

1994/95:Ub700 (mp) mera påtagligt etableras inom arkitektutbildningen

och civilingenjörsutbildningen på byggområdet (yrkande 1). För att det

skall kunna ske behöver det inrättas lärartjänster vid de tre högskolor som

har arkitektutbildning (yrkande 2), och en professur med inriktning mot

ekologiskt byggande och kretsloppsanpassning bör inrättas (yrkande 3).

Motionärerna föreslår att regeringen skall ge Högskoleverket i uppdrag att

verka för att lärartjänsterna inrättas.

Utskottet erinrar om att det ankommer på varje högskola att själv be-

stämma om innehållet i olika utbildningar. Staten reglerar centralt endast

målen för olika examina, t.ex. arkitektexamen och civilingenjörsexamen.

För arkitektexamen anges i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100)

som mål bl.a. att studenten skall ha förvärvat kunskaper om och färdighe-

ter i att planera och utforma bebyggelse och byggnader med hänsyn till

människornas och samhällets behov och till de förutsättningar som ges av

natur och naturresurser. För civilingenjörsexamen anges som mål bl.a. att

studenten skall ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma

produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förut-

sättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållan-

den, resurshushållning, miljö och ekonomi.

Vilka lärare som skall ha hand om olika utbildningar är likaså en fråga

för varje högskola själv. Även inrättande av professurer är numera i nor-

malfallet en sak som avgörs av det berörda lärosätet. En självklar förut-

sättning för att grundutbildningen skall kunna genomföras så att målen för

de avsedda examina uppnås är att det finns tillgång till forskarutbildade

personer med adekvat inriktning.

Utskottet noterar att både Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och Chal-

mers tekniska högskola (CTH) i sina årsredovisningar har pekat på ekolo-

giskt byggande och kretsloppsanpassning som viktiga områden för forsk-

ning, som dessa högskolor avser att satsa på. Vid Lunds universitet erbju-

der arkitektursektionen inom Lunds tekniska högskola (LTH) ett halvårs-

projekt kallat Agenda 21, som kan ingå i både arkitektexamen och civilin-

genjörsexamen (väg och vatten) och även är öppet för studenter vid Hög-

skolan i Karlskrona/Ronneby. LTH har även, tillsammans med Kungl.

Vetenskapsakademien, ett samarbete med några städer i Baltikum om

långsiktigt hållbara utvecklingsstrategier. KTH, CTH, LTH och Sveriges

provnings- och forskningsinstitut har gemensamt ingivit en ansökan till

den miljöstrategiska forskningsstiftelsen om medel för ett stort forsknings-

program kallat Sustainable building.

Mot bakgrund av de nu redovisade förhållandena kan riksdagen enligt

utskottets mening utgå från att högskolorna beaktar arkitekters och civilin-

genjörers behov av kunskaper om ekologiskt byggande och kretsloppsan-

passning. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub700.

Utbildning för tekniska och administrativa yrken inom teaterområdet bör

enligt motion 1994/95:Ub724 (s) på nytt komma till stånd i södra Sverige

och få Lunds universitet som huvudman. Vidareutbildningar på detta om-

råde har tidigare anordnats av Malmö stadsteater i samverkan med Arbets-

förmedlingen Kultur, men har upphört i samband med omorganisation av

teatern. Enligt motionärerna har staten ett ansvar för att de föreslagna

utbildningarna kommer till stånd.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i denna fråga,

som lämpligen kan prövas av Lunds universitet. Riksdagen bör alltså avslå

motionen.

Hävdandet av mänskliga rättigheter och etablerandet av demokrati är

beroende av ett fungerande rättsväsen, framhålls det i motion

1994/95:Ub667 (s, fp, v). Motionärerna anser att regeringen bör låta utreda

hur behovet av systematisk kunskap inom detta område kan tillgodoses

och hur den kompetens - inhemsk och utländsk - som finns tillgänglig i

vårt land skall kunna tas till vara.

Utskottet noterar att det i landet för närvarande endast finns en tjänst

som professor på området, benämnd Professur i folkrätt, särskilt mänskliga

rättigheter och humanitär rätt. Den tillhör Lunds universitet och är knuten

till Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt,

med finansiering till hälften från juridiska fakulteten i Lund och till hälften

från institutet. Vid Raoul Wallenberginstitutet bedrivs forskning, forskar-

utbildning, en 10-poängskurs för juris studerande och ett internationellt

Mastersprogram omfattande tre terminer. Institutet har en omfattande

kursverksamhet dels i Lund, dels utomlands, för deltagare från tredje värl-

den (främst Afrika) och från Östeuropa. Denna verksamhet, liksom de

gästprofessurer som finns vid institutet, finansieras till stor del av SIDA

samt i viss mån Svenska institutet.

I sammanhanget vill utskottet nämna att det i februari 1995 tillskapades

en internationell organisation kallad International IDEA. Denna har förlagt

sitt högkvarter till Sverige. Organisationens huvuduppgift är att främja

demokrati i olika delar av världen och stärka demokratiska processer. Den

skall ha fyra huvudsakliga verksamhetsområden, nämligen skapandet av en

faktabank med informationsservice, forskning, etablerande och stärkande

av riktlinjer för demokratiutveckling och valprocedurer samt assistans i

form av rådgivande och kapacitetsuppbyggande verksamheter. En propo-

sition om immunitet och privilegier för organisationen och dess personal

behandlas för närvarande i riksdagen (prop. 1995/96:41).

Enligt utskottets mening bör riksdagens ställningstaganden i fråga om

avvägningen mellan olika forskningsområden göras samlat vid behand-

lingen av regeringens forskningspolitiska propositioner. En sådan proposi-

tion väntas, som redan nämnts, under år 1996. Med hänvisning därtill

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub667.

I motion 1994/95:Ub688 (s) begärs att ett nytt ämne, skuldsaneringsrätt,

skall införas inom högskolan. Motionärerna anser att blivande socialsekre-

terare i sin högskoleutbildning inte får ett samlat grepp om en skuldsatt

persons mångfasetterade problem. Därför bör en rationell och enhetlig

utbildning i ämnet skuldsaneringsrätt enligt deras mening komma till

stånd.

Utskottet har behandlat motioner med samma innehåll fyra gånger under

de senaste fem åren. De har på utskottets förslag avslagits med hänvisning

till att det ankommer på respektive universitet eller högskola att bestämma

om det närmare innehållet i och organisationen av olika utbildningar.

Enligt bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100) skall studenten för

att få socionomexamen bl.a. ha uppnått kompetens att medverka i förebyg-

gande socialt arbete och socialt förändringsarbete på olika nivåer och ha

utvecklat förmågan att analysera och förstå sociala processer och problem

samt kunna identifiera och strukturera behov av åtgärder och lösningar på

olika nivåer. I skuldsaneringslagen (1994:334) sägs i 1 § bl.a. att kommu-

nen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och

anvisningar till skuldsatta personer. Utskottet finner det för sin del natur-

ligt att blivande socialsekreterare i sin utbildning, som vanligtvis avslutas

med socionomexamen, får kunskaper som gör dem skickade att i kommu-

nerna fullgöra denna uppgift. Enligt en kartläggning som Konsumentverket

genomförde våren 1995 av socionomutbildningarna i landet behandlas

frågor rörande budgetrådgivning och skuldrådgivning nästan inte alls vid

fyra av sju lärosäten. Det ankommer dock inte på riksdagen att föreskriva

om införande av vissa ämnen eller kurser i högskoleutbildningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub688.

Vikten av hushållsvetenskaplig forskning framhålls i motion 1994/95:

Ub904 (m) yrkande 4. Motionärerna påpekar att det vid universiteten i

Göteborg, Umeå och Uppsala nu finns hushållsvetenskapliga institutioner

med forskarkompetens. Det hushållsvetenskapliga området måste särskilt i

ett uppbyggnadsskede ha erforderliga resurser, sägs det i motionen.

Utskottet har erfarit att de hushållsvetenskapliga institutionerna vid de i

motionen nämnda universiteten i dag i varierande utsträckning får medel

ur det samhällsvetenskapliga fakultetsanslaget, ur andra fakultetsanslag

samt från andra finansiärer. Liksom när riksdagen för två år sedan behand-

lade ett motsvarande yrkande från samma motionärer (bet. 1992/93:UbU15

s. 76) erinrar utskottet om att det ankommer på resp. läroanstalt att fördela

de resurser som statsmakterna tilldelat för forskning och forskarutbildning

mellan olika ämnen och institutioner. Utskottet noterar vidare att regering-

en har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag till

konsumentpolitiskt forskningsprogram, som skall vara ett underlag för den

forskningspolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksda-

gen nästa år (dir. 1995:45).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1994/95:Ub904 yrkande 4.

Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 18 bör en utredning tillsättas

angående utbildning av miljökunnig personal inom olika sektorer (teknik,

trafik, ekonomi, etc). Utredningen bör enligt motionärerna utvärdera exist-

erande utbildningar på området och utarbeta ett förslag till ordnad utbild-

ning i stor skala av de olika yrkesgrupper som behövs för att möjliggöra en

effektiv övergång till ett hållbart samhälle.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om vikten av miljökunnig

personal med utbildning som kombinerar kunskaper i ekologi med kun-

skaper i t.ex. teknik eller ekonomi. Som motionärerna själva anför finns

det redan en del utbildningar av denna typ. Initiativ till sådana utbild-

ningsprogram har i flertalet fall tagits av resp. universitet eller högskola

själv. Detta är enligt utskottets mening positivt. Utskottet utgår från att

sådana utbildningskombinationer kommer att efterfrågas i ökad utsträck-

ning både av studenter och avnämare och att högskolor och universitet

kommer att anstränga sig att svara mot denna efterfrågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1994/95:Ub905 yrkande 18.

Utbildningstjänster med professur och institutioner i ortopedisk medicin

bör inrättas, enligt motion 1994/95:So499 (mp) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att motionens huvudsyfte är att ge ortopedisk me-

dicin status som egen specialitet. Yrkandet därom (yrkande 2) liksom

återstående yrkanden i motionen har remitterats till socialutskottet, som

kommer att behandla dessa längre fram. Utbildningstjänster (läkartjänster

för specialiseringstjänstgöring) vid undervisningssjukhusen inrättas av

respektive sjukvårdshuvudman. Inrättande av institutioner och tjänster som

professor beslutas numera av respektive universitet eller högskola. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1994/95:So499 yrkande 1.

Inrättande av dansutbildning på högskolenivå i Göteborg föreslås i motion

1994/95:Ub640 (fp). Den nuvarande koncentrationen av all dansutbildning

på högskolenivå till Stockholm medverkar enligt motionärerna till att

svenska folket utanför Stockholmsområdet sällan eller aldrig får se en

"levande" dansföreställning. Göteborg bör enligt deras mening göras till

ett centrum för en nordisk högskoleutbildning på dansens område.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ i denna fråga. Enligt ut-

skottets mening bör motionen avslås.

Innehållet i vissa utbildningar

Utskottet vill inledningsvis klargöra riksdagens roll när det gäller innehål-

let i högskoleutbildningen. Som nämnts i det föregående anger regeringen

målen för de olika examina som får avläggas inom högskolan. Detta sker i

examensordningen, som utgör bilaga 3 till högskoleförordningen

(1993:100). I vidare mån än så reglerar inte statsmakterna innehållet i den

grundläggande högskoleutbildningen. Riksdagen kan, om den finner det

påkallat, som sin mening ge regeringen till känna att förordningsbestäm-

melserna bör ändras i viss riktning.

När regeringen lade fram förslaget om ny högskolelag anförde den dåva-

rande utbildningsministern (prop. 1992/93:1 s. 37) att han ansåg det vara

viktigt att principiellt hålla fast vid att olika studieorganisatoriska och

innehållsliga uppläggningar av utbildningen kan leda till samma mål och

att universitet och högskolor skall ha både frihet till och ansvar för valet av

olika vägar till dessa mål. Utskottet instämde i detta (bet. 1992/93:UbU3).

Utbildningens närmare innehåll skall således bestämmas lokalt vid varje

universitet och högskola. Likaså är utbildningens organisation och peda-

gogiska uppläggning helt och hållet en fråga för varje lärosäte.

Kristdemokraterna framför i motion 1994/95:Ub696 yrkande 11 synpunk-

ter på behovet av vetenskaplig, teknisk och etisk orientering i olika hög-

skoleutbildningar. Etik och kunskapsteori bör enligt deras mening ingå i

alla utbildningar, men hur dessa studier organiseras är en fråga för den

enskilda högskolan. I all vårdutbildning bör det ingå även undervisning i

livsåskådningsfrågor, och i ekonom- och teknikutbildningarna bör det ingå

undervisning i miljöekonomi. Informationsteknik bör ingå som ett natur-

ligt moment i de flesta utbildningar, även de humanistiska, anser motionä-

rerna.

Utskottet erinrar om vad som sägs i högskolelagen (1992:1434) om målen

för den grundläggande högskoleutbildningen (1 kap. 9 §):

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och

färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedöm-

ning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kun-

skapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbild-

ningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på

vetenskaplig nivå.

Utskottet noterar vidare att examensordningens målformuleringar för så

gott som samtliga examina på vårdområdet tar upp begreppen helhetssyn

på människan och etiskt förhållningssätt. I beskrivningen av målen för

civilingenjörsexamen, ingenjörsexamen, maskinteknikerexamen, sjöingen-

jörsexamen, sjökaptensexamen, styrmansexamen och yrkesteknisk högsko-

leexamen nämns hänsyn till människors förutsättningar och behov och

samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö

och ekonomi.

Med hänvisning till detta och till vad som anförts i inledningen till detta

avsnitt föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yr-

kande 11.

I motion 1994/95:Ub345 (kds, s, c, fp, v, mp) påtalas vikten av ANT-

kunskap i den högre utbildningen av lärare, pedagoger, läkare och annan

vårdpersonal. Motionärerna anser att det brister på denna punkt i både

grundutbildningen och fortbildningen av lärare, att utbildningen i beroen-

delära är undermålig i läkarutbildningen på vissa orter och att den vid

vissa vårdhögskolor närmast är obefintlig. Enligt motionärerna skulle

riksdagen kunna påverka ANT-utbildningen genom att sätta ANT-kurser

som ett kriterium bland andra för hur utbildningen totalt lyckas.

Utskottet hänvisar till sitt yttrande våren 1994 (bet. 1993/94:UbU16)

över ett i stort sett likalydande motionsyrkande, som riksdagen då enhälligt

avslog. Därtill noterar utskottet att Utbildningsdepartementet tillsatt en

arbetsgrupp som skall göra en inventering av problem och frågeställningar

som har att göra med grundutbildningen av lärare för skolan, fortbildning

och vidareutbildning av lärare samt forskning och forskarutbildning på

området. Arbetsgruppens rapport beräknas bli avlämnad vid utgången av

år 1995. Vidare har Högskoleverket påbörjat en utvärdering av utbildning-

en vid samtliga vårdhögskolor. Kanslersämbetet beslutade, kort innan det

gick upp i Högskoleverket, att en utvärdering av läkarutbildningen skall

genomföras. Det kommer att ske inom Högskoleverket.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub345.

Den nuvarande utbildningen av arbetsterapeuter ger enligt motion

1994/95:Ub644 (s) alltför begränsad erfarenhet av praktisk tillämpning. En

praktiktjänstgöring vid inträdet i arbetslivet har diskuterats, anför motionä-

rerna. De anvisar två möjliga sätt att lösa detta: antingen genom att införa

ett praktikår som arbetsgivarna ansvarar för, eller genom att tillskapa re-

surser inom det reguljära utbildningssystemet, så att utbildningen förlängs

med ett år.

Utskottet konstaterar att regeringen i examensordningen bestämmer po-

ängtalet, och därmed utbildningens längd vid heltidsstudier, för olika

examina i grundläggande högskoleutbildning. Enligt utskottets mening bör

riksdagen inte ta något initiativ i fråga om arbetsterapeututbildningens

längd, varför motion 1994/95:Ub644 bör avslås.

Psykiatriämnet har för litet utrymme i läkarutbildningen och läkarnas AT-

tjänstgöring, hävdas det i motion 1994/95:Ub652 (s). Motionärerna anser

att dagens utbildning har en snäv syn på den sjuka människan. De hänvisar

till flera undersökningar som visat att personer med alkoholmissbruk,

depression, trafikskador och ångestsjukdomar ofta inte får adekvat hjälp.

Läkarutbildningen behöver därför ses över.

Utskottet hänvisar till att Högskoleverket - som utskottet i det föregåen-

de har nämnt - kommer att genomföra en utvärdering av läkarutbildning-

en. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motionen.

Tre motioner innehåller förslag om innehållet i förskollärarutbildningen.

Motion 1994/95:Ub905 (mp) tar upp den annorlunda arbetssituationen i

föräldraaktiva förskolor, jämfört med vanliga kommunala förskolor. Detta

nya inslag i förskollärarnas verksamhet bör uppmärksammas i förskollä-

rarutbildningen (yrkande 2). Vidare påtalar motionärerna att förskolan

numera är målmedvetet förberedande för grundskolan, speciellt i fem- och

sexårsverksamheten. Förskollärarutbildningen bör därför, anser de, ge

kunskaper exempelvis i förberedande språkträning för att minska proble-

met med dyslexi i grundskolan. Den bör också ge träning i effektiva ut-

vecklingssamtal med föräldrar (yrkande 3). - I motion 1994/95:Ub356

(mp) yrkande 1 anförs att teckenspråk bör ingå i förskollärarnas utbildning,

för att de skall kunna lära ut teckenspråk till alla barn. Därmed skulle

hörande barn kunna bli likvärdiga med de hörselskadade. Det skulle också

underlätta inlärningen för utvecklingsstörda. - Motion 1994/95:So616

(kds) handlar om mat och hälsa, som enligt motionären är ett försummat

område i förskolan. Yrkande 2 i motionen gäller att grundläggande kun-

skaper om mat och hälsa skall ges i all förskollärarutbildning. Yrkande 1 i

motionen, som gäller det pedagogiska programmet för förskolan, har re-

mitterats till socialutskottet.

Utskottet, som har förståelse för de behov som påtalats i motionerna

1994/95:Ub905 och 1994/95:So616, hänvisar till vad som anförts inled-

ningsvis i detta avsnitt. De i motionerna framförda förslagen är av den art

som det inte ankommer på riksdagen att fatta beslut om. I fråga om motion

1994/95:Ub356 är det utskottets bedömning att tillgången på personer som

behärskar teckenspråk är så pass begränsad att det inte är realistiskt att

räkna med att undervisning i teckenspråk inom överskådlig tid kan anord-

nas för alla som utbildar sig till förskollärare, även om detta i och för sig

skulle vara önskvärt.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub356 yrkande 1, 1994/95:Ub905 yrkandena 2 och 3 samt

1994/95:So616 yrkande 2.

Studentfrågor

För att öka dyslektikernas möjlighet till högskolestudier bör högskolepro-

vet anpassas för elever med läs- och skrivhandikapp, sägs det i motion

1994/95:Ub357 (kds) yrkande 4.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

På grundval av ett uppdrag från regeringen har Verket för högskoleser-

vice planerat att under tre år, med början våren 1995, anordna ett högsko-

leprov speciellt anpassat för dels dyslektiker, dels synskadade. Högskole-

verket, som inrättades den 1 juli 1995, har numera övertagit ansvaret för

högskoleprovet. Medel för verksamheten med särskilt anpassade prov har

anvisats av regeringen. Ett särskilt för synskadade anpassat högskoleprov

genomfördes första gången våren 1995. När det gäller dyslektiker har

verket funnit det värdefullt att utnyttja multimedia, vilket har medfört att

det första provet för dyslektiker kommer genomföras först våren 1996 och

därefter en gång per år i ytterligare två år. De för dessa kategorier särskilt

anpassade proven kommer att sekretessbeläggas. Kostnaderna är nämligen

så stora, att ett nytt prov inte - som eljest sker med det vanliga högskole-

provet - kan konstrueras för varje nytt provtillfälle.

Utskottet finner att motionärernas önskemål får anses tillgodosett med

de åtgärder som således nu förestår. Riksdagen bör därför avslå motion

1994/95:Ub357 yrkande 4.

Huvudmannaskap m.m. för studenthälsovården och motionsidrotten för

studenter tas upp i motion 1994/95:Ub685 (s). Enligt motionärerna är det

viktigt att se över vilket ansvar universiteten och högskolorna har för stu-

denthälsovården och motionsverksamheten. Motionärerna vill ha en för-

fattningsreglering av ansvaret och även en översyn av möjligheten att föra

in en målbeskrivning av verksamheten i regleringsbreven. I motion

1994/95:Ub687 (s) anförs att det är viktigt att någon får ett helhetsansvar

för den studiesociala verksamheten, varför huvudmannaskapet för mo-

tionsverksamheten bör flyttas över från studentkårerna till universiteten

och högskolorna. Motionärerna upplyser om att staten 1994/95 bidrar till

studenternas motionsverksamhet med 5,6 miljoner kronor, som fördelas av

Riksidrottsförbundet.

Utskottet konstaterar liksom motionärerna att huvudmannaskapet för

studenthälsovården, men inte för motionsverksamheten, den 1 juli 1992

överfördes till universiteten och högskolorna, samtidigt som dessa tillför-

des medel för studenthälsovården. Budgetåret 1992/93 var medlen för

studenthälsovården öronmärkta. Vid omläggningen av anslagssystemet

budgetåret 1993/94 försvann öronmärkningen, som enligt utskottets be-

dömning också torde vara svår att förena med det nya ansvars- och an-

slagssystemet. Förslag om att skriva in universitetens och högskolornas

ansvar för studenthälsovården och motionsidrotten i högskoleförordningen

lades fram av Kommittén för avveckling av kårobligatoriet i dess betän-

kande SOU 1994:47. Utskottet har erfarit att förslagen från nämnda

kommitté inte har blivit föremål för ställningstagande av den nya rege-

ringen, eftersom denna hösten 1994 föreslog riksdagen att beslutet om att

avveckla kårobligatoriet skulle återtas, vilket också skedde (prop.

1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135).

Utskottet utgår från att varje universitet och högskola löser sin uppgift

att svara för studenthälsovård på bästa sätt utifrån de olika lokala förhål-

landena. Enligt utskottets mening har riksdagen inte tillräckligt underlag

för att avgöra om de förändringar som motionärerna föreslår bör komma

till stånd. Regeringen kan, om den finner det lämpligt, återkomma till

riksdagen med förslag om en annan ordning för medelstilldelning till stu-

denternas motionsidrott. Utskottet förslår att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub685 och 1994/95:Ub687.

Studenternas rättssäkerhet bör ökas bl.a. genom att de ges rätt att överkla-

ga beslut om deltagande i obligatoriska utbildningsmoment, hävdas det i

motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 13. Förslag om detta lades fram

förra året i betänkandet av Utredningen om en samvetsklausul i högskole-

utbildningen (SOU 1994:84) och det kan genomföras utan vidare utred-

ning, anser motionärerna.

Utskottet konstaterar att det ingår i uppdraget till Utredningen om upp-

följning av 1993 års universitets- och högskolereform (RUT 93) att ägna

särskild uppmärksamhet åt studenternas rättssäkerhet i antagningsproces-

sen. Utredningen skall lämna sitt slutbetänkande i april 1996. Utskottet

utgår från att regeringen därefter kommer att överväga vilka ändringar

som, bl.a. för att stärka rättssäkerheten, bör göras i högskoleförordningen,

och att därvid förslaget från Utredningen om en samvetsklausul i högsko-

leutbildningen kommer att beaktas.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub696 yrkande l3.

Lärarna i högskolan

Miljöpartiet anför i motion 1994/95:Ub905 yrkande 24 att forskar- och

lärartjänsterna vid universiteten på längre sikt bör ses över med målet att få

en större rörlighet i anställningsförhållanden, institutions- och kursansvar

etc. Unga forskare måste ha bra möjligheter att komma in i såväl den ut-

bildande som den forskande delen av verksamheten. Adjunktstjänsterna,

som har blivit rena lärartjänster med så mycket undervisning att innehava-

ren saknar alla praktiska möjligheter att bedriva egen vetenskaplig verk-

samhet, bör bort eller ändras, anser motionärerna.

Utskottet delar motionärernas oro för att tjänstesystemet vid universitet

och högskolor fungerar alltför stelt. Att det är för liten rörlighet mellan

olika lärosäten inom och utom landet har påtalats som ett kvalitetsproblem

i flera internationella utvärderingar som i regi av vissa forskningsråd har

genomförts av verksamheten inom olika ämnesområden.

Vid sin behandling av 1990 års forskningsproposition (prop.

1989/90:25) anförde utskottet att det för tjänst som lärare i högskolan i

princip bör krävas avlagd doktorsexamen. Undantag från detta måste dock

göras för det konstnärliga området. Utskottet påpekade att tjänster som

högskoleadjunkt kan ha betydelse för rekryteringen av lärare med framstå-

ende kvalifikationer inom praktikgrundade kunskapsområden och att dessa

lärare inte har kvalificerat sig genom forskarutbildning, ofta därför att

deras skicklighet inte lämpligen kan uttryckas i de krav som ställs i en

doktorsexamen. Utvecklingen mot en högskola där alla lärare i princip har

doktorsexamen måste, ansåg utskottet, ses på lång sikt (bet. 1989/90:

UbU25 s. 69). Under de fem år som gått sedan utskottet gjorde denna

bedömning har läget i viss mån förändrats. De senaste åren har betydande

resurser avsatts centralt för stöd till forskarutbildning av lärare utan dok-

torsexamen. Nya forskarutbildningsämnen har inrättats som svarar mot

grundutbildningar som tidigare har haft en svag forskningsanknytning,

såsom omvårdnad och hushållsvetenskap. Den grundläggande högskole-

utbildningen bygger dock i många fall inte bara på vetenskaplig eller

konstnärlig grund, utan till stor del även på beprövad erfarenhet. Det är

därför enligt utskottets mening inte möjligt att avvara en typ av lärartjänst

som inte förutsätter doktorsexamen men däremot andra kvalifikationer.

Under överskådlig framtid kommer det heller inte att finnas så stor tillgång

på forskarutbildade personer att all grundutbildning som huvudsakligen

bygger på vetenskaplig grund kan meddelas av lärare med doktorsexamen.

Frågan hur de lärare som inte har avlagt doktorsexamen skall ges utrymme

för och stimuleras till att ägna sig åt forskning (ev. som led i deras fors-

karutbildning) är viktig. I vilken utsträckning de skall göra det avgörs

numera av respektive högskola, som härvidlag inte hindras av centrala

bestämmelser men däremot mycket ofta av tillgången på resurser, både

ekonomiska och personella.

Utskottet utgår från att regeringen är medveten om de problem som påta-

las i motionen och kommer att vidta de åtgärder som den finner lämpliga

för att utveckla tjänstesystemet inom högskolan. Utskottet anser därför att

något tillkännagivande med anledning av motion 1994/95:Ub905 yrkande

24 inte behövs. Yrkandet bör alltså avslås.

Humaniora

Staten har enligt motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 2 ett särskilt ansvar

att uppvärdera och stärka humanioras villkor inom den svenska högskolan.

Utskottet anser att riksdagens bedömningar av avvägningen mellan olika

forskningsområden bör göras vid behandlingen av de forskningspolitiska

propositioner som under senare år har lagts fram vart tredje år. En ny

forskningspolitisk proposition väntas nästa år. Riksdagen bör därför avslå

motion 1994/95:Ub696 yrkande 2.

I detta sammanhang vill utskottet nämna att riksdagen anvisat medel för

humanistisk forskning dels inom anslagen till universiteten i Uppsala,

Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, som har humanistiska fakulteter,

dels inom anslaget till Linköpings universitet, där den temaorienterade

forskningen bl.a. omfattar humanistiska frågeställningar, dels också till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Vidare finns Riks-

bankens Jubileumsfond, som beviljar medel till bl.a. humanistiska forsk-

ningsprojekt dels ur sin grunddonation, dels ur den särskilda donationen

för kulturvetenskaplig forskning som gjordes år 1994 med medel från de

avvecklade löntagarfonderna. År 1994 kunde jubileumsfonden tilldela de

humanistiska ämnena ett betydande resurstillskott.

Övrigt

Motion 1994/95:Ub670 (fp, m) tar upp förvaltningen av vissa donationer.

Det är enligt motionärerna dags att genomföra riksdagens beslut (prop.

1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399) om att överföra de gamla donationer-

na till universiteten i Uppsala och Lund till förvaltning av respektive

universitet. För närvarande är dessa fastigheter "parkerade" hos Statens

fastighetsverk, som förvaltar dem.

Utskottet vill anföra följande.

Sedan riksdagen beslutat om en ny organisation för förvaltningen av

statens fastigheter och lokaler m.m. (prop. 1992/93:37, bil. 1,

1992/93:UbU4y, bet. FiU8) gjordes i propositionen Utbildning och forsk-

ning. Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177) och i utskottets

yttrande över denna (bet. UbU12, rskr. 399) vissa klarlägganden angående

hur det skall förfaras med fastigheter som är donerade till universitet och

högskolor eller uppförts helt eller delvis med donerade medel. Som hu-

vudregel angavs därvid att staten i enlighet med förutsättningarna för

donationen behåller egendomen och tillser att den används för det avsedda

ändamålet, varvid de fastigheter som ställts under universitetens direkta

förvaltning bör förbli där.

En utredning har därefter tillsatts för att lämna förslag som leder till en

klar avgränsning och en effektiv fördelning av förvaltningsansvar mellan

de myndigheter som förvaltar fastigheter inom universitets- och högskole-

området. I direktiven (dir. 1994:105) sägs att det med utgångspunkt i riks-

dagens beslut är angeläget att en kartläggning genomförs som säkerställer

att donationsvillkor m.m. uppfylls inom ramen för den övergripande mål-

sättningen att skapa en effektiv och samordnad statlig fastighetsförvalt-

ning. Utredningen skall lämna sin slutrapport den 30 juni 1996.

Utskottet utgår från att den huvudregel som nämnts i det föregående

kommer att tillämpas på de gamla donationerna till universiteten i Uppsala

och Lund så att dessa utan onödig tidsutdräkt återgår till respektive uni-

versitets direkta förvaltning. Med hänvisning härtill och till den pågående

utredningen anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1994/95:Ub670.

Ett internationellt utbildnings- och kulturcentrum bör enligt motion

1994/95:Ub677 (mp) byggas upp i Rinkeby. Ökade språkkunskaper i

kombination med ökade kulturella kunskaper är viktigt för att klara den

ökande internationaliseringen. Bl.a. krävs i dag ökade insatser i internatio-

nella krishärdar. Den utbildning som finns vid Sandö U-centrum och som

främst riktar sig till biståndsarbetare är bra, men den är tillgänglig för

alltför få. Rinkeby är ett av de mest invandrartäta områdena med över 100

olika språk representerade. Ett centrum där skulle göra språkstudier på en

mängd nya språk tillgängliga för betydligt fler än i dag. Riksdagen bör

enligt motionärerna ge behovet av ett sådant centrum till känna (yrkande 2)

och begära en utredning om förutsättningarna för ett sådant i Rinkeby

(yrkande 1).

Utskottet har inhämtat att Stockholms kommun, i vilken Rinkeby är be-

läget, planerar att nästa år i samarbete med Institutionen för tvåspråkig-

hetsforskning vid Stockholms universitet starta ett språkinstitut i Rinkeby.

Fokus i verksamheten skall enligt planerna bli språkutveckling i mångkul-

turella områden. Från kommunens sida har medel avsatts för institutets

administration under det första verksamhetsåret.

Utskottet välkomnar det initiativ som således redan har tagits och som

förefaller ligga i linje med motionens syfte. Med hänvisning härtill föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avgiftsfrihet i den högre utbildningen samt ett

nationellt utbildningsutbud

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 1,

2. beträffande högskolor med annan huvudman än staten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 3,

res. 1 (kds)

3. beträffande bevakning av att de etiska principerna följs

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 14,

res. 2 (kds)

4. beträffande samarbete mellan högskolan och näringslivet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub902 yrkande 5,

res. 3 (m, c, fp, kds)

5. beträffande åtgärder för att underlätta studier över fakultets-

gränserna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 17,

res. 4 (mp)

6. beträffande yrkesutbildningarnas tillhörighet till högsko-

lan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 14,

7. beträffande samverkan inom högre maritim utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub636 och 1994/95:T605

yrkande 16,

8. beträffande huvudmannaskap för vårdhögskolan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub619,

9. beträffande vårdutbildningar och fakultetstillhörighet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub676 yrkande 2,

10. beträffande ekologiskt byggande och kretsloppsanpass-

ning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub700,

11. beträffande utbildning för tekniska och administrativa yrken

inom teaterområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub724,

12. beträffande mänskliga rättigheter och rättsutveckling

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub667,

13. beträffande skuldsaneringsrätt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub688,

14. beträffande hushållsvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub904 yrkande 4,

15. beträffande utbildning av miljökunnig personal

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 18,

res. 5 (mp)

16. beträffande ortopedisk medicin

att riksdagen avslår motion 1994/95:So499 yrkande 1,

17. beträffande dansutbildning på högskolenivå i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub640,

18. beträffande vetenskaplig, teknisk och etisk orientering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 11,

res. 6 (kds)

19. beträffande ANT-kunskap

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub345,

20. beträffande arbetsterapeututbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub644,

21. beträffande psykiatriämnet i läkarutbildningen m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub652,

22. beträffande förskollärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub356 yrkande 1,

1994/95:Ub905 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:So616 yrkande 2,

23. beträffande högskoleprov för dyslektiker

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub357 yrkande 4,

24. beträffande studenthälsovården och studenternas motion-

sidrott

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub685 och

1994/95:Ub687,

25. beträffande överklagande av beslut om deltagande i obliga-

toriska utbildningsmoment

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 13,

26. beträffande systemet för forskar- och lärartjänster i högsko-

lan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 24,

27. beträffande humanioras villkor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 2,

28. beträffande donationsfastigheter

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub670,

29. beträffande internationellt utbildnings- och kulturcentrum i

Rinkeby

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub677.

res. 7 (mp)

Stockholm den 9 november 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson

(s), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren

(c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta

Edgren (fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie

Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Gunnar Goude (mp), Majléne Westerlund

Panke (s), Nalin Baksi (s), Tomas Högström (m)

och Tuve Skånberg (kds).

Reservationer

1. Högskolor med annan huvudman än staten (mom. 2)

Tuve Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "De förut-

sättningar" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det ligger ett stort

värde i att det vid sidan av de statliga högskolorna även finns andra former

av högre utbildning. Akademier och högskolor med annan huvudman än

staten bör därför ges goda villkor att verka. De grundläggande mål och

riktlinjer som staten satt upp för utbildning och forskning i statlig regi

skall även gälla för fristående utbildnings- och forskningsinstitut. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande högskolor med annan huvudman än staten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bevakning av att de etiska principerna följs (mom. 3)

Tuve Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "således avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Högskoleverket, vars an-

svarsområde omfattar såväl grundutbildning som forskning och utveck-

lingsarbete inom universitet och högskolor, bör ges i uppdrag att noga

följa de etiska frågorna och bevaka att de etiska principerna följs. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 14 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande bevakning av att de etiska principerna följs

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Samarbete mellan högskolan och näringslivet (mom. 4)

Beatrice Ask (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Margitta Edgren

(fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Tomas Högström (m) och Tuve

Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Under de

senaste" och slutar med "avslår yrkandet" bort ha följande lydelse:

Under de senaste åren har universitet och högskolor tillförts medel på

flera olika sätt för att främja ett närmare samarbete mellan högskola och

näringsliv på forskningens område (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr.

388; prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399; prop. 1994/95:100 bil. 9,

bet. UbU13, rskr. 355 och UbU15, rskr. 353). Enligt utskottets mening bör

regeringen vidta åtgärder för att stimulera ett sådant samarbete även på

grundutbildningens område. Detta bör riksdagen med anledning av motion

1994/95:Ub902 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande samarbete mellan högskolan och näringslivet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub902 yrkande 5

om sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Åtgärder för att underlätta studier över fakultetsgränserna

(mom. 5)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet

ser" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att alltför litet fortfarande har gjorts för att stimulera till

studier över fakultetsgränserna. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för

att förmå universitet och högskolor att mer aktivt underlätta sådana studier.

Detta bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub905 yrkande 17

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande åtgärder för att underlätta studier över fakultets-

gränserna

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub905 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utbildning av miljökunnig personal (mom. 15)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet

instämmer" och på s. 14 slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om vikten av miljökunnig

personal med utbildning som kombinerar kunskaper i ekologi med kun-

skaper i t.ex. teknik eller ekonomi. Dylika utbildningar har införts i mindre

skala, och då ofta i speciella syften, t.ex. utbildning av miljöskyddsinspek-

törer. Behovet av miljökunnig personal inom olika sektorer bör kartläggas.

En utredning bör tillsättas för att utvärdera existerande utbildningar på

området och utarbeta ett förslag till ordnad utbildning i stor skala av de

olika ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer

som behövs för att möjliggöra en effektiv övergång till ett hållbart samhäl-

le.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub905 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande utbildning av miljökunnig personal

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 18 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vetenskaplig, etisk och teknisk orientering (mom. 18)

Tuve Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet

erinrar" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör överväga om

examensordningen behöver ändras eller kompletteras, och vilka andra

åtgärder som kan vidtas i linje med motionsyrkandets syfte.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion

1994/95:Ub696 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande vetenskaplig, etisk och teknisk orientering

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub696 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Internationellt utbildnings- och kulturcentrum i Rinkeby

(mom. 29)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet

välkomnar" och slutar med "avslår motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar det initiativ som således redan tagits och som före-

faller ligga i linje med motionens syfte. Regeringen bör överväga på vilket

sätt som staten lämpligen kan stödja utvecklingen av det planerade cent-

rumet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion

1994/95:Ub677 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande internationellt utbildnings- och kulturcentrum i

Rinkeby

att riksdagen med anledning av motion

1994/95:Ub677 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Förskollärarutbildningen (mom. 22)

Gunnar Goude (mp) anför:

Med hänvisning till riksdagens roll i det nuvarande styrsystemet för uni-

versitet och högskolor är det enligt min mening riktigt att utskottet avstyr-

ker yrkandena om förskollärarutbildningens innehåll i Miljöpartiets motion

1994/95:Ub905. Miljöpartiet anser att förskolan skall ses som en integre-

rad del i utbildningssystemet, och att förskolan och grundskolan skall

knytas närmare till varandra, bl.a. genom att Skolverket får tillsynsansvaret

för förskolans pedagogiska verksamhet. Vårt yrkande om detta (1994/95:

Ub905 yrkande 4) kommer att behandlas i utskottets betänkande Vissa

skolfrågor (1995/96:UbU3). En sådan närmare sammanknytning av försko-

la och grundskola bör också leda till förändringar i förskollärarutbildning-

en i linje med våra yrkanden om dess innehåll.

Innehållsförteckning

Gotab, Stockholm 1995