Bet. 1995/96:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU05

Invandrarundervisningen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

UbU5

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

14 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden i januari 1995. De rör

åtgärder för att förbättra

svenskundervisningen för invandrare och

hemspråksundervisningen. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks under

hänvisning främst till pågående

utrednings- och utvärderingsarbete.

Till betänkandet har fogats fem

reservationer.

Motionerna

1994/95:Ub316 av Carina Moberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av tekniska

hjälpmedel till stöd för språksvaga

invandrarbarn och ungdomar.

1994/95:Ub320 av Ulf Kristersson och

Beatrice Ask (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av bättre,

snabbare och intensivare

svenskundervisning för invandrare än i

dag,

2. att riksdagen hos regeringen begär

att försök med intensiv

språkundervisning för invandrare inleds

snarast möjligt.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att

stärka hemspråksundervisningen i

grundskolan.

1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråkscheck,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningscheck för svenska

för invandrare.

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av forskning och

erfarenheter kring

hemspråksundervisning,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråkslärare.

1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl.

(mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråksundervisningen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den grupp äldre invandrare

som inte har tillräckliga

språkkunskaper i svenska.

1994/95:A285 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om mer ambitiösa mål i

kursplanen för sfi,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om 625 timmar som nytt

riktmärke för sfi-undervisningens

omfattning i tid,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att begränsningen av rätten

till hemspråksundervisning i sju år bör

upphävas.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) vari yrkas

49. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den inledande

svenskundervisningen för invandrare.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden i januari 1995, vilka rör

svenskundervisningen för invandrare och

hemspråksundervisningen.

Svenskundervisning för invandrare

Allmänt

Betydelsen av en bättre, snabbare och

mer intensiv svenskundervisning för

invandrare än den som ges i dag betonas

i motion 1994/95:Ub320 (m) yrkande 1.

Motionärerna anför att stora

kunskapsbrister i svenska språket

orsakar problem när det gäller

invandrarens möjligheter att orientera

sig i samhället, få bra arbete,

tillgodogöra sig normer och få

varaktiga sociala kontakter med

svenskar. Bristande svenskkunskaper kan

också skapa problem för andra

generationens invandrare som får ett

alltför dåligt språkstöd hemifrån.

Motionärerna anser att specialiserade

och högkvalitativa språk-institutioner

på de orter där antalet invandrare är

stort kommer att behövas för att

förändra dagens otillräckliga

utbildning. Försök med intensiv

språkundervisning för invandrare bör

inledas snarast möjligt (yrkande 2).

I motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 9

framhålls att det är samhällets uppgift

att söka nå den grupp av äldre

invandrare som inte har tillräckliga

kunskaper i svenska språket och se till

att de kan tillgodogöra sig

svenskundervisning.

Utskottet vill först erinra om att

riksdagen våren 1994 - i samband med

den senaste reformen av

svenskundervisningen för invandrare -

gjorde ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av ett särskilt

utvecklingscentrum för undervisning i

svenska för invandrare (bet.

1993/94:UbU10, rskr. 341). Utskottet

ansåg att det är angeläget att ett

sådant centrum snarast inrättas vid

någon eller några lärarhögskolor för

att där samla, utveckla och förmedla

kunskap och kompetens om metodik och

pedagogiskt material i undervisningen i

svenska för invandrare. Goda kunskaper

hos lärarna och bra

undervisningsmaterial är av betydelse

för att invandrarna snabbt skall kunna

nå målen för svenskundervisningen,

anförde utskottet.

Regeringen har den 16 november 1995

beslutat att ge Statens skolverk i

uppdrag att, med utgångspunkt i

riksdagens beslut och efter samråd med

Högskoleverket, utreda frågan om ett

utvecklingscentrum för

svenskundervisning för invandrare

(sfi). Skolverket skall därvid överväga

i vilken utsträckning det kan anses

ingå i statens åtagande att ha ett

ansvar för metodutvecklingen för sfi.

Enligt regeringsbeslutet bör Skolverket

pröva om synergieffekter skulle

uppkomma med ett skolformsövergripande

centrum. Verket skall vidare utreda

vilka finansiella resurser som krävs

för att upprätta och driva ett sådant

centrum samt hur det skall finansieras.

Slutligen bör Skolverket överväga till

vilket eller vilka universitet och

högskolor med lärarutbildning ett

eventuellt utvecklingscentrum skall

knytas eller om en centrumbildning med

företrädare för flera

utbildningsanstalter och andra

myndigheter är att föredra. Uppdraget

skall redovisas till

Utbildningsdepartementet senast den 1

april 1996.

Svenskundervisningen för invandrare är

för närvarande föremål för både

utredning och utvärdering.

I Invandrarpolitiska kommitténs (Ku

1994:11) uppdrag att se över den

svenska invandrarpolitiken ingår att

ägna särskilt intresse åt effekterna av

undervisningen i svenska språket.

Enligt direktiven (dir. 1994:130) är en

viktig uppgift att undersöka hur

kunskaper i svenska språket påverkar

invandrarnas förutsättningar i

arbetslivet och delaktighet i samhället

i övrigt. Kommittén skall på grundval

av resultaten överväga behovet av

förändringar i svenskundervisningen för

såväl vuxna invandrare som ungdomar

samt behovet av en mer kontinuerlig

uppföljning av dessa frågor och

spridning av framkomna resultat.

Särskilt intresse skall riktas på hur

invandrargrupper, inte minst invandrade

kvinnor, kan motiveras för att bättre

utnyttja svenskundervisningen.

Kommitténs betänkande beräknas

föreligga i början av april 1996.

Skolverket har i mars 1995 uppdragit

åt Centrum för tvåspråkighetsforskning

vid Stockholms universitet att

genomföra en utvärdering av

svenskundervisning för invandrare (sfi)

under läsåret 1995/96. Utvärderingen

kommer att innefatta undersökning av

utbildningsorganisation,

elevundersökning, lärarundersökning,

klassrumsobservationer samt

undersökning av inlärningstakt och

språkfärdighetsnivå. Syftet är att göra

en ingående och kvalitativ utvärdering

av sfi-undervisningen som kan ge svar

på frågor om hur undervisningen bedrivs

under olika betingelser, om den

tillgodoser deltagarnas behov och om

den motsvarar de krav som samhället

måste ställa på verksamheten. Centrum

för tvåspråkighetsforskning skall

senast den 1 november 1996 lämna en

rapport i ärendet till Skolverket.

Samtidigt har Skolverket givit Centrum

för tvåspråkighetsforskning i uppdrag

att utveckla och konstruera centrala

prov i svenskundervisning för

invandrare (sfi). Det första provet

skall kunna erbjudas skolorna i april

1996. Provet skall mäta både skriftlig

och muntlig kommunikationsförmåga.

Utskottet vill också hänvisa till att

beslut fattats om statligt stöd till

lokala insatser för att bryta

utvecklingen mot ökande segregation i

invandrartäta områden och där

svenskundervisning ingår som en del. Så

har t.ex. Kommittén (S 1995:01) om

levnadsvillkor i storstadsområden

(Storstads-kommittén) tagit initiativ

till en projektverksamhet i

storstadsområden för utsatta barn som

av olika skäl står utanför den

reguljära barnomsorgen. Särskilt för

barn med invandrarbakgrund kan olika

typer av förskole- och

fritidshemsverksamhet bidra till ökade

integrationsmöjligheter genom

pedagogisk gruppverksamhet och stöd i

barnens språkutveckling. För den

inledande verksamheten från den 1 juli

1995 t.o.m. den 30 juni 1996 har

regeringen ställt 10 miljoner kronor ur

Allmänna arvsfonden till

Socialdepartementets förfogande att i

nära samråd med Storstadskommittén

disponeras för projekt som riktar sig

till barn i åldern 0-12 år. Enligt

regeringens beslut skall under en

treårsperiod totalt 45 miljoner kronor

ur fonden kunna användas för nämnda

ändamål.

Vidare har riksdagen efter förslag

från regeringen för budgetåret 1995/96

avsatt 125 miljoner kronor till ett

nytt anslag under

Arbetsmarknadsdepartementets

huvudtitel, D 12. Särskilda insatser i

invandrartäta områden (prop.

1994/95:100 bil. 11, bet. SfU13, rskr.

309). Syftet med de särskilda

insatserna är bland annat att öka de

vardagliga kontaktytorna mellan

invandrare och övriga svenskar för att

underlätta för invandrarna att lära in

svenska språket och förbättra deras

möjligheter till inträde på

arbetsmarknaden. Regeringen har i

beslut den 29 juni 1995 utsett

Botkyrka, Göteborgs, Haninge, Huddinge,

Malmö, Solna, Stockholms och Södertälje

kommuner till sådana kommuner som skall

kunna komma i fråga för bidrag.

Bidragen kommer att fördelas under

våren 1996 efter det att kommunerna

presenterat sina handlingsplaner.

Utskottet finner att pågående

utrednings- och

utvärderingsverksamheter sammantaget

inrymmer många infallsvinklar på hur

svenskundervisningen för invandrare

skall kunna förbättras. Utskottet anser

att resultatet av detta arbete bör

avvaktas. Motion 1994/95:Ub320 om

behovet av specialiserade och

kvalitativa språkinstitutioner avstyrks

med hänvisning främst till Skolverkets

uppdrag att utreda frågan om

utvecklingscentrum för

svenskundervisningen.

Också det i motion 1994/95:Sf636

yrkande 9 behandlade problemet om hur

invandrargrupper kan motiveras för att

bättre utnyttja svenskundervisningen

finns aktualiserat i utredningsarbetet,

bl.a. i direktiven till

Invandrarpolitiska kommittén. Riksdagen

bör därför avslå även detta

motionsyrkande.

Förslag om ett system med

utbildningscheck för svenska för

invandrare läggs fram i motion

1994/95:Sf621 (c) yrkande 6. Checken

skall kunna lösas in hos godkänd

utbildningsanordnare och avse

svenskundervisning (sfi). Vissa

kvalitetskrav måste vara uppfyllda. Hur

undervisningen organiseras och

genomförs skall vara något som

invandraren själv väljer. Denna modell

kan enligt motionärerna lösa flera av

de problem som dagens sfi-undervisning

är behäftad med. T.ex. underlättas

nivågruppering. Invandraren väljer den

nivå och studietakt som passar hans

eller hennes behov och förkunskaper.

Utskottet vill påpeka att rätten till

svenskundervisning för invandrare (sfi)

i dag är knuten till den kommun där

invandraren är bosatt. Kommunen får

uppdra åt andra utbildningsanordnare

att anordna sfi (13 kap. 9 §

skollagen). I många kommuner läggs

också svenskundervisningen ut på

studieförbund, folkhögskolor och

privata utbildningsanordnare. Enligt

Skolverkets rapport nr 73, Skolan -

jämförelsetal för skolhuvudmän (mars

1995), fanns i genomsnitt för riket 88

% av sfi-eleverna i kommunens egna

kurser och 12 % i övriga anordnares

kurser. Utskottet vill därjämte

framhålla att det inte föreligger några

hinder mot att kommuner går samman om

sfi-undervisning för att kunna erbjuda

önskvärd nivågruppering. Med hänvisning

till det anförda och till pågående

utredningsarbete anser utskottet att

motion 1994/95:Sf621 yrkande 6 bör

avslås av riksdagen.

Målen för svenskundervisningen för

invandrare

Regeringen har den 30 juni 1994

utfärdat förordning om kursplan för

svenskundervisning för invandrare

(Skolverkets författningssamling,

SKOLFS, 1994:28). I denna anges

undervisningens syfte, karaktär och

struktur samt mål. De mål som eleven

skall ha uppnått efter genomgången kurs

är bland andra att förstå vardagligt

talspråk och kunna, med tydligt uttal,

delta i samtal och diskussioner i

samhälls- och yrkesliv, att kunna läsa

och tillgodogöra sig olika slags texter

om bekanta ämnen, kunna anpassa sin

läsning till textens art och kunna

analysera dess syfte, att kunna

formulera sig i skrift på ett

funktionellt sätt i olika situationer i

vardagsliv, yrkesliv och samhällsliv så

att innehållet framgår tydligt, att ha

fördjupad kunskap om det svenska

samhället, om lag och rätt, bl.a. barns

rättigheter, om jämställdhet mellan män

och kvinnor, och om normer och

värderingar som är centrala i det

svenska samhället samt att ha kännedom

om arbetslivets villkor.

I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 1

anmärks att de mål som eleven enligt

kursplanen skall ha uppnått efter

genomgången kurs är för lågt satta. De

motsvarar inte de krav som

arbetsmarknaden i dag ställer på

svenskkunskaper. Motionärerna anser

därför att riksdagen bör uttala sig för

att mer ambitiösa mål tas in i

kursplanen för svenskundervisning för

invandrare.

Enligt motion 1994/95:A807 (c) yrkande

49 bör invandrare redan under den

inledande svenskundervisningen få

utbildning om våra värderingar, normer

och lagar i vad avser bl.a. våld och

hot om våld i nära personliga

relationer.

Utskottet har erfarit att de problem

som finns kring kunskapsmålen i

svenskundervisningen snarare handlar om

invandrares svårigheter att nå dessa

mål än att målen är för lågt satta.

Någon helt tillförlitlig statistik över

hur stor andel av eleverna som når

målen har det visat sig svårt att

finna. Det står dock klart att

situationen är långtifrån

tillfredsställande. Ett närmare besked

i denna fråga kan förväntas när

resultaten föreligger från det

utrednings- och utvärderingsarbete som

pågår, bl.a. Skolverkets utvärdering av

svenskundervisningen för invandrare

(sfi). Kommande utredningsförslag bör

enligt utskottets mening inte

föregripas. Därmed avstyrker utskottet

motion 1994/95:A285 yrkande 1.

När det gäller utbildning om

värderingar, normer och lagar hänvisar

utskottet till den i början av detta

avsnitt citerade målformuleringen i

kursplanen. Redan vid ett

avstämningstillfälle under kursen skall

invandrareleven ha tillägnat sig

grundläggande kunskaper om det svenska

samhället. Utskottet anser att syftet

med motion 1994/95:A807 yrkande 49

måste anses vara tillgodosett.

Motionsyrkandet bör avslås.

Svenskundervisningens omfattning i tid

Enligt 7 § förordningen (1994:895) om

svenskundervisning för invandrare (sfi)

gäller som ett riktvärde för

undervisningens omfattning i tid att

denna skall omfatta 525 timmar.

Riktvärdet får överskridas och

underskridas beroende på hur mycket

undervisning eleverna behöver för att

uppnå de kunskapsmål som anges i

kursplanen. För varje kurs som anordnas

skall styrelsen för utbildningen

bestämma det antal undervisningstimmar

som skall gälla. Varje elev skall tas

in till den kurs som bäst bedöms

motsvara elevens behov av undervisning.

I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 2

betonas att en förlängning av

riktvärdestiden är nödvändig för ett

gott undervisningsresultat. Som ett

nytt riktvärde för sfi-undervisningens

omfattning i tid bör gälla 625 timmar.

Utskottet anförde vid behandlingen av

frågan om nuvarande riktvärde (prop.

1993/94:126, bet. UbU10, rskr. 341) att

detta skall tjäna som ett stöd för

kommunens arbete med att planera en

omfattning av svenskundervisningen som

gör att eleverna når den kunskapsnivå

som anges i kursplanen. Eleven skall ha

rätt att fullfölja kursen utifrån den

planerade omfattningen och även ha rätt

att gå om kursen om han eller hon inte

har tillgodogjort sig de avsedda

kunskaperna. Utskottet ansåg att det

därmed finns en flexibilitet i systemet

som möjliggör anpassningar till den

enskilda individen. Utskottet har

alltjämt samma uppfattning, att det är

det individuella behovet som skall

styra undervisningens omfattning. Med

det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:A285 yrkande 2.

Datorer i skolundervisningen

Behovet av tekniska hjälpmedel till

stöd för språksvaga invandrarbarn och

ungdomar understryks i motion

1994/95:Ub316 (s). Motionären åsyftar

främst datorer och anser att Skolverket

bör få i uppdrag att undersöka dessa

hjälpmedels betydelse för att

underlätta inlärningen av svenska för

invandrarelever.

Utskottet erinrar om att Skolverket

sedan augusti 1992 har regeringens

uppdrag att ansvara för utvecklingen

och genomförandet av den nationella

datapolitiken för skolområdet.

Användningen av datorn i skolan som ett

redskap bland andra skall stimuleras.

Skolverket har därefter, i april 1994,

fått ansvaret för utveckling och drift

av det svenska skoldatanätet.

Enligt vad utskottet erfarit från

Skolverket startar verket hösten 1995

en större utvärdering om effekterna av

användningen av modern

informationsteknik (IT) i

skolundervisningen. Bland annat skall

undersökas vilken betydelse IT-

användningen har för elever med behov

av särskilt stöd. I denna grupp

inräknas invandrarelever. Effekter på

t.ex. elevernas inlärning och

motivation samt lärarrollen skall

studeras.

Utskottet anser att frågan om

datorstöd till invandrarelever i

svenskundervisningen är viktig och

förtjänar uppmärksamhet. Med hänvisning

till att Skolverket nu inlett en sådan

undersökning som motionären

efterfrågar, bör riksdagen emellertid

avslå motionen.

Hemspråksundervisning

Översyn

Riksdagen begärde våren 1994 hos

regeringen en samlad översyn av hem-

språksundervisningen (bet.

1993/94:UbU7, rskr. 208). Utskottet

erinrade om att det på senare tid

ibland ifrågasatts om

hemspråksundervisningen leder fram till

den eftersträvade aktiva

tvåspråkigheten hos eleverna. Därför

såg utskottet det som angeläget att få

fram forskningsresultat och

erfarenheter om språkutveckling och

språkinlärning, bl.a. om

hemspråksundervisningens betydelse för

svenskinlärningen.

I motion 1994/95:Sf635 (fp) yrkande 9

påminner motionärerna om riksdagens

begäran om en översyn. Ett gediget

kunskapsunderlag måste ligga till grund

för en ny inriktning på

hemspråksundervisningen, anför de.

Åtgärder behövs för att stärka och

utveckla hemspråksundervisningen,

framhålls det i motionerna

1994/95:Ub905 (mp) yrkande 7 och

1994/95:Sf636 (mp) yrkande 6.

Motionärerna lämnar en rad synpunkter

på bl.a. undervisningens organisation

och kvalitet. Minoritetsgruppers rätt

till hemspråksundervisning bör skyddas.

Hemspråkslärare bör ha god

lärarutbildning och inordnas i

lärarkollegiets arbete. Schemaläggning

av hemspråksundervisning bör ske på

samma sätt som för övriga ämnen.

Utskottet har inhämtat att regeringen

i februari 1995, och således efter det

att nämnda motioner väcktes, givit

Skolverket i uppdrag att göra den av

riksdagen begärda samlade översynen av

hemspråksundervisningen för barn och

ungdomar. Syftet skall vara att belysa

i vilken mån hemspråksundervisningen

bidrar till den eftersträvade

tvåspråkigheten. Forskningsresultat och

erfarenheter om språkutveckling och

inlärning av hemspråk och svenska skall

tas fram. Skolverket skall också

redovisa hur olika pedagogiska modeller

och metoder påverkar språkinlärningen.

Även internationella erfarenheter av

modersmålsundervisning för

invandrarbarn skall redovisas.

Skolverket skall analysera

erfarenheterna och inkomma med förslag

till eventuella ändringar av gällande

bestämmelser. Utöver dessa uppgifter

skall Skolverket ge en preliminär bild

av hur det utrymme timplanerna ger för

att studera hemspråk utnyttjas samt om

möjligt belysa huruvida

hemspråksundervisningen genomförs under

samma förutsättningar som studier i

andra språk. Uppdraget skall redovisas

senast den 29 mars 1996.

Enligt vad utskottet erfarit kan även

Invandrarpolitiska kommittén komma att

ta upp frågor rörande

hemspråksundervisning.

Utskottet anser att resultaten av

utredningsarbetet skall avvaktas och

avstyrker därmed motionerna

1994/95:Ub905 yrkande 7 och

1994/95:Sf636 yrkande 6.

Yrkandet i motion 1994/95:Sf635 är

tillgodosett och bör avslås.

Elevers rätt till undervisning i

hemspråk

Enligt den nya grundskoleförordningen

(1994:1194), som trätt i kraft den 1

juli 1995, kan undervisning i hemspråk

anordnas i olika former, nämligen 1.

som språkval, 2. som elevens val, 3.

inom ramen för skolans val eller

4. utanför timplanebunden tid (5 kap.

5 §). Om undervisning i hemspråk för en

elev anordnas utanför timplanebunden

tid, har eleven rätt att få

undervisning i sitt hemspråk sammanlagt

högst sju läsår under sin skoltid inom

det offentliga skolväsendet. Eleven har

dock rätt till undervisning under

längre tid, om eleven har ett särskilt

behov av sådan undervisning (5 kap. 6 §

första stycket).

Begränsningen till sju år gäller inte

om undervisningen i hemspråk anordnas

för en samisk, tornedalsfinsk eller

zigensk elev eller för en elev med

finska eller ett nordiskt språk som

hemspråk (5 kap. 6 § andra stycket).

Enligt övergångsbestämmelserna till

den nya grundskoleförordningen

tillämpas angivna bestämmelser i

årskurserna 1-7 från ikraftträdandet, i

erskurs 8 fr.om. läsåret 1996/97 och i

årskurs 9 fr.o.m. läsåret 1997/98.

Rätten till hemspråksundervisning

motsvaras av en skyldighet för

kommunerna att anordna undervisning för

de barn och ungdomar som behöver och

önskar det. En kommun kan dock avstå

från att anordna undervisning i ett

hemspråk om lämplig lärare inte finns

att tillgå eller om det inte går att

samla en undervisningsgrupp om minst

fem elever. Också här gäller

särbestämmelser för samiska,

tornedalsfinska och zigenska elever.

I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 3

anförs att begränsningen av rätten till

hemspråksundervisning i sju år bör

upphävas. Enligt motionärerna finns det

ingenting som talar för att

invandrarelever uppnår aktiv

tvåspråkighet på just sju år.

Utskottet konstaterar att

hemspråksundervisning med början

läsåret 1995/96 kommer att kunna ges i

stället för B-språk inom ramen för det

utrymme som B-språket har i timplanen.

Hemspråksundervisning skall dessutom

kunna ges på tid för elevens val, inom

ramen för en lokalt utformad

profilering av skolan eller, som

hittills, utanför timplanebunden tid.

Begränsningen till sju år av rätten

till undervisning i hemspråk kommer

därmed fortsättningsvis endast att få

tillämpning i fråga om undervisning

utanför timplanen. Eleven kan således

medvetet välja ett alternativ inom

timplanen för att få studera hemspråk

under längre tid än sju år. Därutöver

vill utskottet peka på att det i

förordningstexten, i anslutning till

sjuårsregeln, markerats att eleven har

rätt till undervisning under längre

tid, om eleven har ett särskilt behov

av sådan undervisning. Utskottet

noterar att Skolverket i sin översyn

skall undersöka i vad mån studier av

hemspråk bereds plats inom ramen för

timplanen och hur hemspråk behandlas i

jämförelse med andra språk. Utskottet

anser att riksdagen inte skall

föregripa den översyn av

hemspråksundervisningen som tillkommit

på riksdagens begäran och som utskottet

redovisat i det föregående.

Motionsyrkandet avstyrks.

Övrigt

Ett system med hemspråkscheck föreslås

i motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 4 -

liknande det system som samma

motionärer föreslagit för svenska för

invandrare (jfr ovan s. 5). Också

hemspråkschecken skall kunna lösas in

hos godkänd utbildningsanordnare.

Därmed avser motionärerna skolan eller

t.ex. studieförbund och

invandrarorganisationer. Vissa

kvalitetskrav, såsom krav på behöriga

lärare, måste vara uppfyllda. Modellen

med hemspråkscheck skulle bl.a. ge

invandrarbarn möjlighet att börja i

hemspråksundervisning före skolstarten.

Utskottet är inte berett att förorda

att förutsättningarna för ett system

med hemspråkscheck nu utreds. Enligt

utskottets mening bör Skolverkets

utredningsförslag och eventuella

överväganden från Invandrarpolitiska

kommittén om hemspråksundervisningen

avvaktas. Riksdagen bör således avslå

motionsyrkandet.

I motion 1994/95:Sf635 (fp) yrkande 10

framhålls att det är nödvändigt med

utbildning och fortbildning av

hemspråkslärare för att man skall kunna

nå en bättre kvalitet i undervisningen

av invandrarelever. Dessa lärare bör

också ges möjlighet att komplettera sin

utbildning så att de kan undervisa i

hemspråket som B-språk och då även

undervisa elever med annat modersmål än

det ifrågavarande hemspråket.

Utskottet noterar att det i dag finns

möjlighet, t.ex. vid Lärarhögskolan i

Stockholm, att inom

grundskollärarutbildningen,

inriktningen språk för årskurserna 1-7

och 4-9, ha hemspråk som ett av ämnena.

Enligt vad utskottet inhämtat krävs för

antagning förkunskaper i svenska

språket som motsvarar en treårig

gymnasieutbildning med lägst betyget 3.

Kommunerna skall enligt skollagen se

till att fortbildning anordnas för den

personal som har hand om utbildningen

(2 kap. 7 §). Bestämmelsen skärptes

från den 1 juli 1994 genom ett tillägg

att de skall vinnlägga sig om en

planering av personalens fortbildning.

Utskottet anser att fortbildningens

betydelse som ett led i lärarnas

kompetensutveckling inte nog kan

understrykas. Eventuella svårigheter

för små kommuner att ordna fortbildning

för en så speciell grupp som

hemspråkslärarna utgör måste enligt

utskottets mening kunna lösas i

kommunal samverkan.

Vidare vill utskottet peka på att

också universitet och högskolor med

lärarutbildning har ett ansvar för att

anordna fort- och vidareutbildning. I

regleringsbrev för budgetåret 1995/96

har klart utsagts att universitet och

högskolor, vid sidan av utbildning som

för den enskilde leder till examen,

dven skall bedriva fortbildning och

vidareutbildning. Utskottet förutsätter

att högskolorna tar sitt ansvar också

för gruppen hemspråkslärare.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1994/95:Sf635 yrkande 10.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande intensiv

svenskundervisning för invandrare

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub320,

2. beträffande äldre invandrare

med otillräckliga svenskkunskaper

att riksdagen avslår motion

1994/95:Sf636 yrkande 9,

3. beträffande utbildningscheck

för svenska för invandrare

att riksdagen avslår motion

1994/95:Sf621 yrkande 6,

res. 1 (m, c,

fp, kds)

4. beträffande målen för

svenskundervisningen för invandrare

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:A285 yrkande 1 och

1994/95:A807 yrkande 49,

5. beträffande

svenskundervisningens omfattning i

tid

att riksdagen avslår motion

1994/95:A285 yrkande 2,

res. 2 (v)

6. beträffande datorer i

skolundervisningen

att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub316,

7. beträffande översyn av

hemspråksundervisningen

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub905 yrkande 7,

1994/95:Sf635 yrkande 9 och

1994/95:Sf636 yrkande 6,

res. 3 (mp)

8. beträffande rätten till

hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motion

1994/95:A285 yrkande 3,

9. beträffande hemspråkscheck

att riksdagen avslår motion

1994/95:Sf621 yrkande 4,

res. 4 (m, c,

fp, kds)

10. beträffande utbildning och

fortbildning av hemspråkslärare

att riksdagen avslår motion

1994/95:Sf635 yrkande 10.

res. 5 (fp)

Stockholm den 7 december 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt

(s), Bengt Silfverstrand (s), Rune

Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg

(s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson

(s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger

Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Utbildningscheck för svenska för

invandrare (mom. 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger

Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet vill

påpeka och slutar med av riksdagen

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns

uppenbara fördelar med ett sådant

system med utbildningscheck för svenska

för invandrare som motionärerna

föreslagit. Ett problem i

svenskundervisningen är att

studietakten inte alltid anpassats till

elevernas olika behov och förkunskaper.

Invandrare med alltför olika

studiebakgrund kan ha sammanförts i en

och samma undervisningsgrupp. Med ett

checksystem kan invandraren själv välja

bland olika godkända

utbildningsanordnares utbud den nivå

och den studietakt som passar honom

eller henne bäst. Checksystemet skapar

en ökad flexibilitet som underlättar

för förvärvsarbetande och

småbarnsföräldrar att studera.

Utskottet vill dock betona att det är

viktigt att svenskundervisningen

uppfyller vissa kvalitetskrav för att

utbildningsanordnaren skall bli

godkänd.

Regeringen bör enligt utskottet

återkomma till riksdagen med förslag om

införande av ett system med

utbildningscheck för svenska för

invandrare. Vad utskottet här anfört

bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbildningscheck

för svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Sf621 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Svenskundervisningens omfattning i

tid (mom. 5)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet

anförde och på s. 7 slutar med

yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikt

att det är nödvändigt att förlänga

riktvärdestiden för

svenskundervisningen för att uppnå

bättre undervisningsresultat.

Riktvärdet är avsett att tjäna som ett

stöd för kommunens arbete med att

planera omfattningen av

invandrarelevens undervisning och får

överskridas eller underskridas. Enligt

utskottets mening finns dock risken att

omfattningen anpassas till gällande

riktvärde. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ger

regeringen till känna att nuvarande

riktvärde om 525 timmar bör ersättas

med 625 timmar.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande

svenskundervisningens omfattning i

tid

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:A285 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Översyn av hemspråksundervisningen

(mom. 7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet

anser och slutar med yrkande 6 bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är bra att den

av riksdagen begärda översynen av

hemspråksundervisningen nu påbörjats av

Skolverket. Ytterligare synpunkter på

hur hemspråksundervisningen kan stärkas

och utvecklas har lämnats i motionerna

1994/95:Ub905 yrkande 7 och

1994/95:Sf636 yrkande 6. Utskottet

anser att dessa synpunkter är viktiga

och bör beaktas i Skolverkets

utredningsarbete. Detta bör riksdagen

med bifall till motionsyrkandena som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande översyn av

hemspråksundervisningen

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub905 yrkande 7

och 1994/95:Sf636 yrkande 6 samt

med avslag på motion 1994/95:Sf635

yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Hemspråkscheck (mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger

Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet är

inte och slutar med avslå

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening skulle

införandet av ett system med

hemspråkscheck öka valfriheten för den

enskilde eleven och ge denne större

möjligheter att få

hemspråksundervisning. Studieförbund

och invandrarorganisationer bör vid

sidan av skolan få rätt att lösa in

hemspråkschecken, förutsatt att vissa

kvalitetskrav har uppfyllts.

Hemspråksundervisning kan därmed ges

till invandrarbarn före skolstarten och

till elever med minoritetsspråk som är

för få för att utgöra en

undervisningsgrupp i skolan. Utskottet

anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om

hemspråkscheck.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande hemspråkscheck

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Sf621 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Utbildning och fortbildning av

hemspråkslärare (mom. 10)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Med det

anförda och slutar med yrkande 10

bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som

motionärerna att det är viktigt att

hemspråkslärare ges möjlighet att

komplettera sin utbildning så att de

kan undervisa i hemspråket som B-språk

och då även undervisa elever med annat

modersmål än det ifrågavarande

hemspråket. På så sätt kan

hemspråkslärarnas kapacitet bättre tas

till vara, samtidigt som skolan får ett

rikare utbud av tillval i språk.

Riksdagen bör med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet

anfört om kompletterande utbildning för

hemspråkslärare.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande utbildning och

fortbildning av hemspråkslärare

att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Sf635 yrkande 10 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Rätten till hemspråksundervisning (mom.

8)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

anför:

Rätten till hemspråksundervisning har

förändrats i den nu gällande

grundskoleförordningen (1994:1194) i

jämförelse med den förordning som var i

kraft när motionen skrevs. Jag avstår

därför från att yrka bifall till motion

1994/95:A285 yrkande 3 och avser i

stället att återkomma i ärendet.

Gotab, Stockholm 1995