Bet. 1995/96:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU06

Riksinternatskolorna

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

UbU6

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om förändrat system för

statsbidrag till utlandssvenska barns

och ungdomars utbildning i Sverige.

Statsbidragssystemet skall omfatta alla

skolformer fr.o.m. årskurs 7 i

grundskolan eller motsvarande t.o.m.

gymnasieskolan eller motsvarande.

Bidraget skall lämnas till anordnaren

av utbildningen och följa den enskilde

eleven oavsett skolform. Eleven skall

få bidrag till inackordering enligt

bestämmelserna om studiestöd.

Den särskilda utbildningsformen

riksinternatskola behålls under en

övergångstid om längst fem år. Staten

träffar avtal om statsbidrag för

utlandssvenska elever till de tre

riksinternatskolorna under

övergångstiden. En utvärdering skall

ske av det föreslagna systemet.

Riksinternatskolorna skall liksom

tidigare även kunna ta emot andra än

utlandssvenska elever. Hemkommunen ges

skyldighet att fördela resurser för

dessa elever på samma sätt som om

eleverna gick i en fristående skola.

Sammanlagt har fem reservationer fogats

till betänkandet. Moderaterna,

Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna avstyrker i princip

det nya bidragssystemet. Centerpartiet

avstyrker i avvaktan på att klarhet nås

beträffande bidrag till fristående

skolor.

Propositionen

1995/96:89 vari yrkas

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om statsbidrag till

utlandssvenska elevers utbildning

(avsnitt 5).

Lagförslaget återfinns som bilaga 2

till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub1 av Carl-Johan Wilson (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att statsbidrag

även i fortsättningen skall betalas

till riksinternatskola för barn till

utlandssvenskar oberoende av var barnet

är folkbokfört liksom för elever, som

rekryteras utan att vara barn till

utlandssvenskar.

1995/96:Ub2 av Alf Svensson och Inger

Davidson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att regleringen för

riksinternatskolor skall avskaffas

efter en övergångstid om fem år,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjlighet att välja andra

alternativ,

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att hemkommuner ges

skyldighet att fördela resurser för

icke utlandssvenska elever som väljer

att gå på en riksinternatskola.

1995/96:Ub3 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att regleringen för

riksinternatskolorna skall avskaffas

efter en övergångstid om fem år i

enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riksinternatskolorna

även i fortsättningen skall ha

ersättning för undervisning,

elevhemsverksamhet och bidrag för

utlandssvenskars barn,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Lundsbergs skola skall

ha likvärdiga villkor som

riksinternatskolorna i Gränna och

Sigtuna.

1995/96:Ub4 av Beatrice Ask m.fl. (m,

fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag att avveckla utbildningsformen

riksinternatskola efter en övergångstid

om fem år i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riksinternatskolorna

även i fortsättningen skall ha

ersättning för undervisning och

elevhemsverksamhet för utlandssvenskars

barn,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utlandssvenskars barns rätt

att välja skola,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Lundsbergs skola skall

ha likvärdiga villkor som

riksinternatskolorna i Gränna och

Sigtuna,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsbidrag för

externatelever.

1995/96:Ub5 av Göte Jonsson (m) vari

yrkas att riksdagen avslår proposition

1995/96:89 om utbildning i Sverige för

utlandssvenska barn och ungdomar i

enlighet med vad som anförts i

motionen.

1995/96:Ub6 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Lundsbergs skola,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrag till

riksinternatskolor.

Utskottet

Propositionen i korthet

I förevarande proposition läggs fram

förslag som innebär ett förändrat

system för statsbidrag till

utlandsvenska barns och ungdomars

utbildning i Sverige.

Statsbidragssystemet skall omfatta alla

skolformer från och med årskurs 7 i

grundskolan eller motsvarande till och

med gymnasieskolan eller motsvarande.

Statsbidraget skall lämnas till

anordnaren av utbildningen och följer

den enskilde eleven oavsett skolform.

Eleven skall vidare ges bidrag till

inackordering enligt bestämmelserna om

studiestöd.

Den särskilda utbildningsformen

riksinternatskola behålls under en

övergångstid om längst fem år under

vilken en utvärdering av det föreslagna

systemet skall ske. En

riksinternatskola skall liksom tidigare

även kunna ta emot andra än

utlandssvenska elever. Hemkommunen ges

skyldighet att fördela resurser för

dessa elever på samma sätt som om

eleverna gick i en fristående skola.

Det föreslagna systemet för

bidragsgivning innebär förändringar i

skollagen. Regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen föreslås träda i

kraft den 1 juli 1996. Bestämmelserna

införs successivt och tillämpas för

elever som börjar undervisningen vid

skolan läsåret 1996/97.

Bakgrund

Enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) är

riksinternatskola en särskild

utbildningsform. Regeringen kan enligt

10 kap. 1 § skollagen - på

framställning av huvudmannen - ge en

internatskola ställning som

riksinternatskola. En riksinternatskola

har till uppgift att anordna

utbildning, som motsvarar grundskolan

och gymnasieskolan eller endera av

dessa skolformer, för i första hand

barn och ungdomar som har

utlandssvenska föräldrar eller har

behov av miljöombyte eller som är från

glesbygd och inte kan beredas

tillfredsställande inackordering. I den

del en riksinternatskola motsvarar

grundskolan skall den i fråga om rätten

att fullgöra skolplikt där anses vara

en enligt 9 kap. 1 § första och andra

styckena skollagen godkänd fristående

skola.

Förordningen (1991:1080) om

riksinternatskolor innehåller

bestämmelser om verksamheten vid

skolorna och om statsbidrag. En

riksinternatskola får statsbidrag till

undervisning, elevhemsverksamhet och

särskilt bidrag för elever med

utlandssvenska föräldrar. Statsbidraget

till undervisningen lämnas för ett

visst antal årselevplatser inom en ram

som regeringen fastställer årligen samt

med ett av regeringen fastställt belopp

per sådan års-elevplats. I

statsbidragsunderlaget ingår också

andra elever än de med utlandssvenska

föräldrar. Det finns tre

riksinternatskolor, Grännaskolan,

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket

och Lundsbergs skola. För Lundsbergs

skola, som fick ställning som

riksinternatskola fr.o.m. den 1 juli

1994, gäller dock bestämmelserna om

riksinternatskolorna med viss

begränsning. Skolan erhåller t.ex.

endast statsbidrag till undervisningen.

Regeringen anmälde i 1995 års

budgetproposition (prop. 1994/95:100

bil. 9) att en översyn av reglerna för

riksinternatskolorna borde göras. En

arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har övervägt

hur barn och ungdomar med svenska

föräldrar bosatta i utlandet kan

garanteras utbildningsmöjligheter i

Sverige om nuvarande reglering för

riksinternatskolor upphävs.

Arbetsgruppen har presenterat sina

förslag i en promemoria som har

remissbehandlats.

Förändrat system för utbildning i

Sverige av utlandssvenska barn och

ungdomar

Definition av begreppet utlandssvensk

elev

Regeringen anser att staten även i

fortsättningen aktivt bör stödja

möjligheten till utbildning av god

kvalitet och till ett brett

utbildningsutbud i Sverige för barn och

ungdomar med svenska föräldrar som

stadigvarande vistas i utlandet.

Regeringen föreslår att en definition

av begreppet utlandssvensk elev införs

i skollagen (1 kap. 17 §). En

utlandssvensk elev, som har rätt till

utbildning i Sverige, definieras som en

elev vars vårdnadshavare stadigvarande

vistas i utlandet och av vilka minst en

är svensk medborgare. Någon koppling

till var eleven eller hans eller hennes

vårdnadshavare är folkbokförda görs

inte. Regeringen anför i propositionen

att bedömningen av om eleven tillhör

gruppen utlandssvenska elever bör göras

utifrån förhållandet när eleven börjar

utbildningen och bör gälla hela

skolgången i årskurserna 7-9 av

grundskolan respektive hela tiden i

gymnasieskolan och motsvarande

skolformer även om de faktiska

förhållandena för eleven förändras. Mot

den bakgrunden begär regeringen ett

bemyndigande att föreskriva att också

andra elever än de som omfattas av

lagens definition skall ingå i

kategorin utlandssvensk elev.

I motion 1995/96:Ub1 (fp) framhålls i

denna del att statsbidrag till

utbildning även fortsättningsvis skall

utbetalas för barn till utlandssvenskar

oberoende av barnets folkbokföringsort.

Motionären anser att villkoren för

statsbidrag till utlandssvenska barns

skolgång skall formuleras så att

Sverige inte stöter bort de barn som

söker samhörighet med hemlandet genom

att folkbokföra sig där.

Utskottet konstaterar att det enligt

den föreslagna definitionen av

begreppet utlandssvensk elev inte görs

någon koppling till var eleven eller

hans eller hennes vårdnadshavare är

folkbokförda. Det som är betydelsefullt

är var vårdnadshavarna stadigvarande

vistas. Enligt utskottets mening är

motionen i denna del tillgodosedd med

regeringens förslag varför den bör

avslås. Utskottet föreslår att

riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub1 i denna del antar

regeringens förslag till definition av

utlandssvensk elev.

Statsbidrag till utlandssvenska

elevers utbildning m.m.

Regeringen föreslår att det skall

införas en generell möjlighet till

statsbidrag om en utlandssvensk elev

väljer att få sin utbildning i Sverige.

Statsbidrag skall lämnas för

utlandssvenska barn och ungdomars

utbildning i alla skolformer från och

med årskurs 7 i grundskolan eller

motsvarande till och med gymnasieskolan

eller motsvarande. Statsbidrag skall

lämnas till anordnaren av utbildningen

och skall följa den enskilde oavsett

skolform. Detta innebär bl.a. att en

fristående skola får statsbidrag för en

elev som enligt definitionen av

utlandssvenska elever ingår i denna

grupp även om eleven har en hemkommun i

Sverige. Regeringen föreslår en ändring

i skollagen som innebär att en kommuns

skyldighet att tilldela en fristående

skola bidrag för verksamheten inte

skall gälla om det är fråga om en

utlandssvensk elev (9 kap. 6 och 8 §§).

Bidrag till inackorderingen skall

lämnas av statliga medel i enlighet med

bestämmelserna om studiestöd. Om en

elev får sådant inackorderingstillägg

skall han/hon inte få ekonomiskt stöd

till inackordering från hemkommunen (5

kap. 33 §).

Den särskilda utbildningsformen

riksinternatskola behålls under en

övergångstid om längst fem år under

vilken en utvärdering av det föreslagna

systemet skall ske. Staten skall träffa

avtal om statsbidrag till

riksinternatskolorna under

övergångstiden. Statsbidrag skall

lämnas för alla utlandssvenska elever

dock minst för ett i avtalet garanterat

antal årselevplatser. Statsbidraget

skall omfatta såväl undervisning som

internat vid alla tre skolorna.

En ändring görs i 10 kap. 1 § andra

stycket som innebär att den kategori

elever som skall tas emot i första hand

begränsas till att avse utlandssvenska

elever. Enligt lagrummets gällande

ordalydelse tillhör även s. k.

glesbygdselever och elever som har

behov av miljöombyte den kategori som i

första hand skall tas emot. Av den

allmänna motiveringen till den nu

föreslagna lagändringen framgår

emellertid att en riksinternatskola

även fortsättningsvis kan vara ett

alternativ för elever från glesbygd som

behöver bo inackorderade eller för en

elev som kan ha behov av miljöbyte.

Hemkommunen ges skyldighet att fördela

resurser för sådana elever på samma

sätt som om eleven gick i en fristående

skola. En bestämmelse om detta införs i

skollagen (10 kap. 1 § tredje stycket

och 1 c §). Även dessa elever bör kunna

få inackorderingstillägg enligt

bestämmelserna i studiestödslagen,

anför regeringen.

Det nya systemet för bidrag föreslås

träda i kraft den 1 juli 1996. Systemet

införs successivt. En kommuns

skyldighet att lämna bidrag enligt 10

kap. 1 c § gäller inte i fråga om

elever som har påbörjat sin utbildning

före ikraftträdandet, om statsbidrag

lämnas för utbildningen.

Regeringens förslag om en generell rätt

till statsbidrag - oavsett skolform

- för en utlandssvensk elev som

väljer att få sin utbildning i Sverige

behandlas i två motioner. Motionärerna

i motion 1995/96:Ub4 (m, fp) yrkande 3

är positiva till förslaget och anser

att det är principiellt riktigt att en

elev skall kunna välja en annan skola

eller skolform än riksinternatskola.

Även i motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkande

2 framhålls att möjligheten att välja

andra skolformer och annat boende bör

öppnas. Det sker genom att

statsbidraget för elever utan

hemkommun följer eleven och genom att

inackorderingstillägget för samtliga

utlandssvenska elever utbetalas direkt

till målsman, heter det i motionen.

Förslaget till ny bidragskonstruktion

avseende riksinternatskolorna behandlas

i flera motioner. I motion 1995/96:Ub4

(m, fp) föreslås att

riksinternatskolorna även i

fortsättningen skall erhålla ersättning

för undervisning och elevhemsverksamhet

för utlandssvenskars barn. Skolorna

skall erhålla ett schablonbidrag för

internateleverna, menar motionärerna.

Det bör fastställas av regeringen och

innehålla ersättning för

utbildningskostnaderna och

internatkostnaderna (yrkande 2). I

yrkande 5 i samma motion tar

motionärerna upp frågan om bidrag till

externateleverna. Mot bakgrund av det

förslag som presenterats av

Friskolekommittén och med tanke på den

översyn som pågår vad gäller fristående

gymnasieskolor är det inte möjligt att

förorda att bidrag skall utgå enligt

samma regler som gäller för fristående

skolor. Staten bör i stället fastställa

och lämna bidrag för dessa elever

direkt till riksinternaten, heter det i

motionen.

Likartade yrkanden finns i motionerna

1995/96:Ub3 (m) yrkande 2, 1995/96:Ub1

(fp) i denna del och 1995/96:Ub5 (m). I

den förstnämnda motionen yrkas att

riksinternatskolorna även i

fortsättningen skall ha ersättning för

undervisning, elevhemsverksamhet och

bidrag för utlandssvenskars barn.

Enligt motion 1995/96:Ub1 (fp) har de

nuvarande statsbidragsreglerna stor

betydelse för skolornas möjlighet att

med trygghet planera för fortsatt

kvalitetsmedveten verksamhet.

Statsbidrag bör även fortsättningsvis

utbetalas till riksinternatskola både

för barn till utlandssvenskar och för

andra elever. I motion 1995/96:Ub5 (m)

yrkas avslag på regeringens förslag i

denna del. Motionären framhåller bl.a.

att det är angeläget att ungdomar från

de orter där riksinternaten är förlagda

ges möjlighet att delta i

undervisningen och att det är olyckligt

om statsbidragsbestämmelserna utformas

så att denna möjlighet försvåras.

I motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkas

avslag på förslaget att kommunerna ges

skyldighet att fördela resurser för

icke utlandssvenska elever som väljer

att gå på en riksinternatskola (yrkande

3). Motionärerna tillbakavisar

propositionens påstående att de

kommuner där dagens tre

riksinternatskolor ligger får dubbelt

statsbidrag. Skolorna får i dag

statsbidrag till samtliga elever, både

internat- och externatelever. Staten

kompenserar sig för detta bidrag genom

att reducera bidraget till kommunen,

heter det i motionen. Det finns skäl

som motiverar ett högre bidrag till

dessa skolor än till övriga fristående

skolor. Motionärerna anser att hänsyn

måste tas till riks- internatskolornas

småskalighet, att de har intagning året

runt och att de bedriver

stödundervisning för utlandssvenska

elever.

Motionärerna i motion 1995/96:Ub6 (c)

yrkande 2 accepterar principen att

statsbidraget för utlandssvenska elever

skall följa eleven och inte som nu gå

direkt till riksinternaten men

efterlyser hur den föreslagna

bidragskonstruktionen förhåller sig

till den tidigare vad gäller per capita-

ersättning. Motionärerna förutsätter

att statsbidrag per utlandssvensk elev

tillsammans med inackorderingsbidrag

utgör samma totalsumma som nuvarande

bidrag oavsett bidragskonstruktion. När

det gäller förslaget att hemkommunen

skall lämna bidrag för andra elever än

utlandssvenskars barn anser

motionärerna att detta är möjligt med

de regler som gäller i dag. Om

regeringen skulle föreslå och riksdagen

besluta om en mycket mer löslig form

för att reglera kommunernas

skyldigheter vad gäller bidrag till

fristående skolor blir de bestämmelser

som nu föreslås ganska meningslösa.

Frågan om bidrag till riksinternaten

bör behandlas i anslutning till att

riksdagen ges möjlighet att ta

ställning till förslag om regler för

fristående skolor.

Utskottet behandlar först regeringens

förslag om att statsbidrag skall lämnas

för utlandssvenska barns och ungdomars

utbildning i alla skolformer.

Utskottet anser i likhet med

regeringen att det är angeläget att

utbildningsmöjligheterna i Sverige för

utlandssvenska barn och ungdomar

breddas och garanteras genom ett

statsbidragssystem som omfattar alla

skolformer från och med årskurs 7 i

grundskolan eller motsvarande till och

med gymnasieskolan eller motsvarande.

Utskottet delar således regeringens

uppfattning att statsbidraget skall

lämnas till anordnaren och följa eleven

samt att bidrag till inackordering

skall ges i enlighet med bestämmelserna

om studiestöd. Denna förändring innebär

att även utlandssvenskars barn och

ungdomar får en reell möjlighet att

välja en annan utbildning än vad som

erbjuds vid riksinternatskolorna. En

utlandssvensk elev kan härigenom t. ex.

välja inom ett betydligt bredare utbud

av program i gymnasieskolan eller välja

en fristående skola. Genom att bidrag

lämnas till inackordering ges också

möjlighet till att välja andra former

för boende t. ex. hos en anhörig.

När det gäller regeringens förslag

till nytt system för bidrag till

verksamheten vid riksinternatskolorna

vill utskottet anföra följande.

Utskottet utgår från att många av de

utlandssvenska eleverna även

fortsättningsvis kommer att välja ett

internatboende i nära anslutning till

den skola där de går. Även regeringen

menar att flera av de utlandssvenska

eleverna fortfarande kommer att välja

internatboende . Mot den bakgrunden

föreslår regeringen att

riksinternatskolorna skall behållas

övergångsvis som en säkerhet för att

dessa elever skall kunna få ett sådant

boende. Utskottet vill i det här

sammanhanget understryka värdet av den

utvärdering av den föreslagna

förändringen som regeringen avser att

ta initiativ till. Utvärderingen bör

kunna ge underlag för senare

ställningstagande av riksdagen

beträffande en slutlig utformning av

ordningen för utlandssvenska barns

utbildning i Sverige.

Utskottet har inget att erinra mot

vad regeringen anfört om att staten

skall träffa avtal med de nuvarande tre

riksinternatskolorna om att anordna

utbildning och erbjuda internatboende.

Det får därvid ankomma på de

avtalsslutande parterna att komma

överens om antalet garanterade års-

elevplatser och vilket belopp som skall

utgå i statsbidrag. Statsbidraget skall

omfatta såväl bidrag till undervisning

som till internatboendet vid skolorna.

Utskottet anser det viktigt att så

långt det är möjligt motverka social

segregering vid riksinternatskolorna.

Utskottet delar därför regeringens

uppfattning att dessa skolor även i

fortsättningen skall kunna ta emot

elever från glesbygd som behöver bo

inackorderade och elever med behov av

miljöombyte. Skolorna bör också

fortsättningsvis kunna ta emot även

elever från den kommun där skolan är

belägen och närliggande kommuner, dvs.

elever som inte har behov av ett

internatboende. Utskottet erinrar om

att kommunernas ansvar för att barn och

ungdomar bosatta i kommunen får en

utbildning gäller alla barn och

ungdomar, således även elever som

väljer att gå i en riksinternatskola.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att hemkommunen skall vara

skyldig att fördela resurser för en

elev i riks- internatskola på samma

sätt som om eleven valt att gå i en

fristående skola. Utskottet har inte

heller något att erinra mot att

inackorderingstillägg lämnas enligt

bestämmelserna för studiestöd till

dessa elever. Utskottet vill i

sammanhanget peka på att ett nytt

utjämningssystem för kommuner och

landsting gäller fr.o.m. år 1996 (prop.

1994/95:150 bilaga 7 , FiU19 och prop.

1995/96:64, FiU5). I huvudsak är

utjämningsbidraget ett bidragssy-

stem som skall jämna ut

inkomstskillnader i kommunsektorn och

skillnader i strukturella förhållanden.

Kommuner och landsting vars skattekraft

eller mätbara strukturella förhållanden

är sämre än genomsnittet för riket får

ett utjämningsbidrag från staten.

Kommuner och landsting vars skattekraft

eller mätbara strukturella förhållanden

är bättre än genomsnittet för riket

betalar en utjämningsavgift till

staten. Ett strukturkostnadsindex

beräknas för varje kommun med hänsyn

till olika faktorer. I

strukturkostnadsindex skall bl. a.

beaktas dels för grundskolan andelen

barn i åldern 7-15 år, andelen

utomnordiska och finska elever samt

kommunens bebyggelsestruktur, dels för

gymnasieskolan andelen ungdomar i

åldern 16-18 år, andelen elever med

inackorderingstillägg och en

programvalsfaktor. Elever som är

bosatta i Sverige ingår i

befolkningsunderlaget för beräkningen

av utjämningsbidraget.

Med hänvisning till vad som anförts

ovan föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till regeringens förslag

antar regeringens lagförslag såvitt

avser 5 kap. 33 §, 9 kap. 6 och 8 §§

och 10 kap. 1 § tredje stycket och

1 c § med den ändringen att 9 kap. 6 §

första och andra styckena erhåller i

bilaga 1 som Utskottets förslag

betecknad lydelse och därjämte avslår

motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),

1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,

1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4

yrkandena 2, 3 och 5, 1995/96:Ub5

(delvis) och 1995/96:Ub6 yrkande 2.

Utskottet har inte något att erinra mot

lagförslaget i övrigt.

Vad regeringen anför om att

tidsbegränsa förekomsten av den

särskilda utbildningsformen

riksinternatskola under en övergångstid

om längst fem år har föranlett flera

motioner.

I motion 1995/96:Ub4 (m, fp) yrkande

1 begärs avslag på regeringens förslag

att avveckla utbildningsformen

riksinternatskola efter en övergångstid

om fem år. Staten bör även i framtiden

ta ett ansvar och ha inflytande över

riksinternatskolorna. Det är viktigt

att slå vakt om och utveckla

riksinternatskolorna, i stället för att

avveckla dem, vilket regeringen nu

indirekt föreslår, heter det i

motionen. Liknande tankegångar finns i

motionerna 1995/96:Ub3 (m) yrkande 1

och 1995/96:Ub5 (m) i denna del. Även i

motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkande 1

begärs avslag på regeringens förslag.

Motionärerna pekar bl.a. på att

personalen vid riksinternaten har en

unik erfarenhet av att ta emot barn och

ungdomar till föräldrar som arbetar

utomlands och kunskap om

undervisningssystem i olika länder.

Vidare framhålls att stora svårigheter

kan förutses vad gäller utlandssvenska

elevers boende, om riksinternaten

avskaffas.

Utskottet vill med anledning av

motionerna framhålla att regeringen

avser att genomföra en utvärdering av

det föreslagna systemet. Skolverket

skall få i uppdrag att följa

utvecklingen. Härigenom ges en

möjlighet att följa och utvärdera

elevutvecklingen, hur elever väljer,

möjligheterna att bli intagen, den

sociala och pedagogiska miljön vid

skolorna, boendeformer, kvaliteten på

skolgången och internatboendet etc.

Utvärderingen bör enligt utskottet även

belysa hur utbud, intresse för och

kvaliteten på internationella skolor

utomlands påverkar utlandssvenskarnas

val av skolgång.

Riksinternatskola är i dag en

särskild utbildningsform. Regler om

denna finns i skollagen. Det ankommer

på riksdagen att ta ställning till

förändringar i skollagen. Utskottet

anser att varken det som regeringen i

propositionen anför om övergångstid för

utbildningsformen riksinternatskola

eller vad motionärerna yrkat i frågan

bör föranleda något uttalande av

riksdagen. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 1995/96:Ub2 yrkande 1,

1995/96:Ub3 yrkande 1, 1995/96:Ub4

yrkande 1 och 1995/96:Ub5 (delvis).

Lundsbergs skola behandlas i tre

motioner, nämligen i 1995/96:Ub4 (m,

fp) yrkande 4, i 1995/96:Ub6 (c)

yrkande 1 och i 1995/96:Ub3 (m) yrkande

3. I samtliga dessa motioner framhålls

att Lundsbergs skola skall ha villkor

som är likvärdiga med de övriga två

riksinternaten.

Utskottet vill med anledning av vad i

berört hänseende anförts i motionerna

peka på att regeringen i propositionen

uttalat att avtal om statsbidrag

avseende utbildningskostnader och

internatkostnader kommer att ingås med

de tre riksinternatskolorna, dvs. även

med Lundsbergs skola. Utskottet förslår

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub3 yrkande 3, 1995/96:Ub4

yrkande 4 och 1995/96:Ub6 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande begreppet

utlandssvensk elev

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub1 (delvis) antar

regeringens förslag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 1

kap. 17 §,

2. beträffande statsbidrag till

utlandssvenska elevers utbildning,

m.m.

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),

1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,

1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4

yrkandena 2, 3 och 5, 1995/96:Ub5

(delvis) och 1995/96:Ub6 yrkande 2

dels godkänner vad regeringen

förordat, dels antar 5 kap. 33 §, 9

kap. 6 och 8 §§ samt 10 kap. 1 §

tredje stycket och 1 c § i

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen med den ändringen

att 9 kap. 6 § första och andra

styckena erhåller i bilaga 1 som

Utskottets förslag betecknad lydelse,

res. 1 (m,

fp, kds)

res. 2 (c)

3. beträffande lagförslaget i

övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställt under mom.

1 och 2,

res. 3 (m,

c, fp, kds)

- villk. 1

och 2

4. beträffande bibehållande av

den särskilda utbildningsformen

riksinternatskola

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub2 yrkande 1, 1995/96:Ub3

yrkande 1, 1995/96:Ub4 yrkande1 och

1995/96:Ub5 (delvis),

res. 4 (m,

fp, kds)

5. beträffande Lundsbergs

skola

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub3 yrkande 3, 1995/96:Ub4

yrkande 4 och 1995/96:Ub6 yrkande 1.

res. 5 (m, c, fp, kds)

Stockholm den 12 december 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask

(m), Berit Löfstedt (s), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Andreas

Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf

Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-

Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas

Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kds), Majléne Westerlund Panke (s),

Tomas Högström (m) och Conny Sandholm

(fp).

Reservationer

1. Statsbidrag till utlandssvenska

elevers utbildning, m.m. (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson

(kds), Tomas Högström (m) och Conny

Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Utskottet

behandlar och på s. 8 slutar med

yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla

att ansvaret för utbildning av de

utlandssvenska barnen är en nationell

angelägenhet. Utskottet anser därför

att staten även fortsättningsvis skall

ta på sig ansvaret för och ha

inflytande över riksinternatskolorna -

Grännaskolan, Sigtunaskolan

Humanistiska Läroverket och Lundsbergs

skola - som i första hand är till för

utlandssvenska barn och ungdomar.

Enligt utskottets uppfattning är det

viktigt att slå vakt om och utveckla

riksinternatskolorna i stället för att

avveckla dem, vilket regeringen nu

indirekt föreslår. De tre skolor som i

dag fungerar som riksinternatskolor har

en unik erfarenhet av att ta emot barn

och ungdomar till föräldrar som arbetar

utomlands. Personalen har bl.a. kunskap

om olika länders skolsystem och om de

internationella skolornas uppläggning

av undervisningen.

Utskottet instämmer i motionärernas

synpunkter och anser att de tre riks-

internatskolorna även fortsättningsvis

skall erhålla bidrag för

internateleverna. Detta bidrag skall

innehålla ersättning för både

utbildningskostnaderna och

internatkostnaderna.

Ersättningsnivåerna skall fastställas

utifrån en bedömning av behovet av

riksinternatplatser generellt och

kostnaderna för dessa vid respektive

skola. Bidrag bör även utgå direkt

till skolorna för de s.k.

externateleverna, dvs. dagelever

huvudsakligen från den kommun där

riksinternatskolan är belägen. Staten

bör fastställa detta belopp och nivån

bör överensstämma med

utbildningskostnaderna för

internateleverna. Det finns enligt

utskottets mening skäl som motiverar

ett högre bidrag till dessa skolor än

till fristående skolor. Utskottet är

således inte berett att tillstyrka

regeringens förslag att elevernas

hemkommuner skall vara skyldiga att

betala för andra elever än

utlandssvenska elever på samma sätt som

om eleverna gick i en fristående skola.

Utskottet vill i sammanhanget peka på

vikten av att motverka att

riksinternatskolorna blir socialt

segregerade.

Utskottet anser det principiellt

riktigt att en elev skall kunna välja

en annan skola eller skolform än

riksinternatskola. Utskottet har därför

inget att erinra mot en generell rätt

till statsbidrag, oavsett skolform, om

en utlandssvensk elev väljer att få sin

utbildning i Sverige. Utskottet har

inte heller något att erinra mot vad

regeringen anfört om

inackorderingstillägg för dessa elever.

Vad utskottet har anfört om

statsbidrag till riksinternatskolorna

bör riksdagen med anledning av

motionerna som sin mening ge regeringen

till känna. Riksdagen bör vidare dels

anta 5 kap. 33 § samt 9 kap. 6 och 8

§§ i regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen med den ändringen

att 9 kap. 6 § första och andra

styckena erhåller i bilaga 1 som

Utskottets förslag betecknad lydelse

dels avslå regeringens förslag såvitt

avser 10 kap. 1 § tredje stycket och 1

c §.

dels att moment 2 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande statsbidrag till

utlandssvenska elevers utbildning,

m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),

1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,

1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4

yrkandena 2, 3 och 5 och 1995/96:Ub5

(delvis) och med avslag på motion

1995/96:Ub6 yrkande 2 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört, dels antar 5

kap. 33 § samt 9 kap. 6 och 8 §§ i

regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen med den ändringen att 9

kap. 6 § första och andra styckena

erhåller i bilaga 1 som Utskottets

förslag betecknad lydelse, dels ock

avslår regeringens förslag såvitt avser

10 kap. 1 § tredje stycket och 1 c §,

2. Statsbidrag till utlandssvenska

elevers utbildning, m.m. (mom. 2)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Utskottet

behandlar och på s. 8 slutar med

yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens förslag

vad avser en ökad valfrihet för

utlandssvenska elever och att

statsbidrag skall följa eleven och inte

som nu gå direkt till

riksinternatskolorna. I propositionen

uttalas att riksinternatskolorna skall

behållas under en övergångstid och att

staten skall träffa avtal om

statsbidrag för ett minsta garanterat

antal årselevplatser för utlandssvenska

elever och om storleken på

statsbidraget. I propositionen finns

dock ingen redovisning av hur den

föreslagna bidragskonstruktionen

beloppsmässigt förhåller sig till den

nuvarande bidragskonstruktionen.

Utskottet utgår från att beloppet per

elev enligt det föreslagna systemet

inkl. inackorderingsbidraget skall

utgöra samma totalsumma som tidigare,

oavsett bidragskonstruktion. Detta bör

ges regeringen till känna.

Beträffande regeringens förslag att

riksinternaten för andra elever än

utlandssvenskars barn skall erhålla

bidrag motsvarande vad som gäller för

fristående skolor vill utskottet anföra

följande.

Utskottet anser att denna konstruktion

är möjlig med de regler som gäller i

dag och med de preciseringar som

skollagen föreskriver. Två

utredningsbetänkanden - Likvärdig

utbildning på lika villkor (SOU

1995:109) och Fristående gymnasieskolor

(SOU 1995:113) - som rör förändringar

av de nuvarande systemen för bl.a.

bidrag till fristående skolor har

nyligen överlämnats till

Utbildningsdepartementet. Betänkandena

bereds för närvarande i

Utbildningsdepartementet. Utskottet

anser att frågan om bidrag till

riksinternaten bör behandlas i

anslutning till att riksdagen ges

möjlighet att ta ställning till förslag

om regler för de fristående skolorna.

Utskottet anser att regeringen, om den

förelägger riksdagen förslag till ett

förändrat bidragssystem för de

fristående skolorna, bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag avseende

riksinternatskolorna. I avvaktan härpå

avstyrker utskottet regeringens nu

föreliggande förslag att kommunerna ges

skyldighet att till andra elever än

utlandssvenska elever betala ersättning

motsvarande den ersättning som

fristående skolor får.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen med

anledning av motion 1995/96:Ub6 yrkande

2 och med avslag på motionerna

1995/96:Ub1 (delvis), 1995/96:Ub2

yrkandena 2 och 3, 1995/96:Ub3 yrkande

2, 1995/96:Ub4 yrkandena 2, 3 och 5 och

1995/96:Ub5 (delvis) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har

anfört samt antar 5 kap. 33 §, 9 kap.

6 och 8 §§ i regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen med den

ändringen att 9 kap. 6 § första och

andra styckena erhåller i bilaga 1 som

Utskottets förslag betecknad lydelse

och avslår regeringens förslag såvitt

avser 10 kap. 1 § tredje stycket och 1

c §.

dels att moment 2 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande statsbidrag till

utlandssvenska elevers utbildning,

m.m.

att riksdagen med anledning av

motion 1995/96:Ub6 yrkande 2 och

med avslag på motionerna

1995/96:Ub1 (delvis), 1995/96:Ub2

yrkandena 2 och 3, 1995/96:Ub3

yrkande 2, 1995/96:Ub4 yrkandena 2,

3 och 5 och 1995/96:Ub5 (delvis)

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har

anfört, dels antar 5 kap. 33 §, 9

kap. 6 och 8 §§ i regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen med den ändringen att 9

kap. 6 § första och andra styckena

erhåller i bilaga 1 som Utskottets

förslag betecknad lydelse dels ock

avslår regeringens förslag såvitt

avser 10 kap. 1 § tredje stycket

och 1 c §,

3. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till

reservation 1 eller 2

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Andreas

Carlgren (c), Inger Davidson (kds),

Tomas Högström (m) och Conny Sandholm

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet har

och slutar med i övrigt bort ha

följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag i övrigt i den mån

det inte har berörts av utskottets

ställningstagande i det föregående samt

beslutar om de ändringar av ingressen

och ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds av vad utskottet har

föreslagit i det föregående.

dels att moment 3 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagförslaget i

övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen i den

mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt under mom. 1 och 2 samt

beslutar om sådan ändring i ingressen

och ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds av vad utskottet har

föreslagit under dessa moment,

4. Bibehållande av den särskilda

utbildningsformen riksinternatskola

(mom. 4)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson

(kds), Tomas Högström (m) och Conny

Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Utskottet vill

och slutar med 1995/96:Ub5 (delvis)

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att den ökade

internationaliseringen och inte minst

Sveriges medlemskap i EU kommer att

innebära att allt fler svenskar av

olika kategorier bosätter sig utomlands

under längre och kortare perioder. Vid

rekrytering till tjänster med placering

utomlands är frågan om barnens skolgång

en av de viktigaste. Tillgången till en

skolmiljö där både utbildning och

boende har hög kvalitet är därvid en

förutsättning för att både ungdomarna

och föräldrarna skall känna sig trygga.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning och anser att staten även i

framtiden bör ta ett ansvar för och ha

inflytande över riksinternatskolorna.

Den särskilda utbildningsformen

riksinternatskola bör således vara kvar

som en särskild utbildningsform

föreskriven i skollagen. Vidare anser

utskottet att det finns skäl för en mer

omfattande reglering av verksamheten

vid dessa skolor än vid fristående

skolor. Utskottet anser även att en

utvärdering bör belysa hur utbud,

intresse för och kvaliteten på

internationella skolor påverkar

utlandssvenskarnas val av skolgång. Vad

utskottet nu har anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1995/96:Ub2

yrkande 1, 1995/96:Ub3 yrkande 1,

1995/96:Ub4 yrkande 1 och 1995/96:Ub5

(delvis) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 4 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bibehållande av den

särskilda utbildningsformen

riksinternatskola

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub2 yrkande 1,

1995/96:Ub3 yrkande 1, 1995/96:Ub4

yrkande 1 och 1995/96:Ub5 (delvis)

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

5. Lundsbergs skola (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Andreas Carlgren (c),

Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Inger Davidson (kds), Tomas

Högström (m) och Conny Sandholm (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkande 1 bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av

motionerna som sin bestämda uppfattning

framhålla att Lundsbergs skola skall ha

samma villkor för offentligt stöd som

de två andra riksinternatskolorna.

Lundsbergs skola skall således

fortsättningsvis i likhet med de båda

övriga skolorna erhålla bidrag till

internatkostnaderna. Detta bör

riksdagen med bifall till förevarande

motioner i berörda delar som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande Lundsbergs skola

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub3 yrkande 3,

1995/96:Ub4 yrkande 4 och 1995/96:Ub6

yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört.

Särskilt yttrande

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

anför:

Jag anser att det är principiellt

tveksamt att beslut fattas om att

anpassa reglerna för

riksinternatskolorna till vad som

gäller för fristående skolor, innan

riksdagen tagit ställning till hur

bidrag till fristående skolor i

framtiden skall utgå.

Förslaget till lydelse av 9 kap. 6 §

första och andra styckena skollagen

(1985:1100) med av riksdagen hösten

1995 gjord ändring

Regeringens Utskottets förslag

förslag

9 kap.

6 §

En fristående En godkänd

skola, som är fristående skola

godkänd för elever som motsvarar

som har vanlig grundskolan skall

skolplikt, skall tilldelas bidrag

tilldelas bidrag för verksamheten

för verksamheten av elevernas

av elevernas hemkommuner. För

hemkommuner. För varje elev skall

varje elev skall lämnas ett belopp

lämnas ett belopp som motsvarar den

som motsvarar den genomsnittliga

genomsnittliga kostnaden per elev

kostnaden per elev i hemkommunens

i hemkommunens grundskola det

grundskola det pågående

pågående kalenderåret på

kalenderåret på den årskurs som

den årskurs som eleven tillhör.

eleven tillhör. Vid tilldelningen

Vid tilldelningen får kommunen göra

får kommunen göra ett avdrag som

ett avdrag som uppgår till högst

uppgår till högst 25 procent av den

25 procent av den framräknade

framräknade genomsnittskostnad

genomsnittskostnad en. När kommunen

en. När kommunen bestämmer

bestämmer avdragets storlek

avdragets storlek skall den beakta

skall den beakta bland annat om den

bland annat om den fristående skolan

fristående skolan har särskilda

har särskilda kostnader på grund

kostnader på grund av

av

1. att skolan

1. att skolan drivs av en

drivs av en enskild fysisk

enskild fysisk eller juridisk

eller juridisk person och inte av

person och inte av kommunen,

kommunen,

2. att skolans

2. att skolans åtagande omfattar

åtagande omfattar elever med behov

elever med behov av särskilda

av särskilda stödinsatser,

stödinsatser,

3. att skolan

3. att skolan erbjuder

erbjuder skolhälsovård.

skolhälsovård.

Regeringen eller

Regeringen eller den myndighet

den myndighet regeringen

regeringen bestämmer får

bestämmer får medge ett större

medge ett större avdrag än 25

avdrag än 25 procent, om det

procent, om det finns särskilda

finns särskilda skäl.

skäl.

Tilldelningen

Tilldelningen beräknas för ett

beräknas för ett bidragsår i

bidragsår i sänder. Varje

sänder. Varje bidragsår börjar

bidragsår börjar den 1 juli.

den 1 juli. Tilldelningen

Tilldelningen grundas på antalet

grundas på antalet elever från

elever från kommunen i den

kommunen i den fristående skolan

fristående skolan den 15 september

den 15 september under bidragsåret.

under bidragsåret. Bidragen skall

Bidragen skall utbetalas med en

utbetalas med en tolftedel varje

tolftedel varje månad.

månad. Utbetalningarna i

Utbetalningarna i juli-september

juli-september avpassas efter ett

avpassas efter ett beräknat antal

beräknat antal elever och

elever och reglering görs vid

reglering görs vid utbetalning i

utbetalning i oktober. För en

oktober. För en skola som är

skola som är nystartad, får

nystartad, får bidrag, som avser

bidrag, som avser

tiden tiden

juli-september juli-september

månad, betalas ut månad, betalas ut

samlat i samlat i

september. För att september. För att

en nystartad skola en nystartad skola

skall ha rätt till skall ha rätt till

bidrag gäller dock bidrag gäller dock

att skolan skall att skolan skall

ha ansökt om att ha ansökt om att

bli godkänd för bli godkänd före

vanlig skolplikt den 1 april

före den 1 april kalenderåret innan

kalenderåret innan bidragsåret

bidragsåret börjar.

börjar.

Regeringens lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Propositionen i korthet 3

Bakgrund 3

Förändrat system för utbildning i

Sverige av utlandssvenska barn

och ungdomar 4

Definition av begreppet

utlandssvensk elev 4

Statsbidrag till utlandssvenska

elevers utbildning m.m. 5

Hemställan 9

Reservationer 11

1. Statsbidrag till utlandssvenska

elevers utbildning, m.m. (mom. 2) 11

2. Statsbidrag till utlandssvenska

elevers utbildning, m.m. (mom. 2) 12

3. Lagförslaget i övrigt (mom. 3) 13

4. Bibehållande av den särskilda

utbildningsformen riksinternat-

skola (mom. 4) 14

5. Lundsbergs skola (mom. 5) 15

Särskilt yttrande 15

Bilagor 16

1. Förslaget till lydelse av 9 kap. 6

§ första och andra styckena

skollagen (1985:1100) med av

riksdagen hösten 1995 gjord

ändring 16

2. Förslag till lag om ändring i

skollagen

(1985:1100)........................18