Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Tilläggsbudget m.m.

1996-03-14 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1995/96:UbU7, Tilläggsbudget m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU07

Tilläggsbudget m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1995/96:105

Motionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

förslag i proposition 1995/96:105 om

anslag på tilläggsbudget dels till EU-

programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling, dels till vissa

bidrag till forskningsverksamhet samt

förslag till ändringar i högskolelagen

med anledning av det nya systemet för

utjämning mellan kommuner och

landsting. Regeringens förslag

tillstyrks. En motion om

tillkännagivande att regeringen bör

återkomma i god tid med förslag om

satsningar på utbildningsområdet

vårterminen 1997 avstyrks.

Eftersom regeringen har aviserat

ytterligare förslag i april om medel

till extra utbildningsåtgärder hösten

1996 på grund av arbetsmarknadsläget,

har utskottet uppskjutit behandlingen av

förslagen på detta område i förevarande

proposition och i de motioner som väckts

i anslutning till denna till senare i

vår.

Proposition 1995/96:105

Skolväsendet

Regeringen har under anslaget A 16 (s.

15-16) föreslagit att riksdagen till

Svenska EU-programkontoret för

utbildning och kompetensutveckling på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 3 460 000 kr.

Universitet och högskolor m.m.

Regeringen har (s. 19-20) föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434),

Nationella och internationella

forskningsresurser

Regeringen har under anslaget D 21 (s.

21-22) föreslagit att riksdagen till

Vissa bidrag till forskningsverksamhet

på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 000 kr.

Motionen

1995/96:Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds)

vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen kommer med

förslag till åtgärder och satsningar på

utbildningsområdet under våren 1997.

Utskottet

Inledning

Regeringen har i proposition 1995/96:105

avsnitt 6 Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln) lagt fram dels

vissa förslag om medel för fortsatt

tillfällig utökning av verksamheten inom

kommunal vuxenutbildning, folkbildning

och grundläggande högskoleutbildning

under höstterminen 1996, dels vissa

andra förslag. Regeringens förslag när

det gäller folkbildningen behandlas av

kulturutskottet.

För kommuner och högskolor är det

viktigt att så snart som möjligt få en

riktig bild av vilka resurser som kommer

att stå till deras förfogande för

höstterminen 1996. Utbildningsutskottet

har erfarit att regeringen avser att i

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

samband med den ekonomiska

vårpropositionen i april lägga fram

förslag om ytterligare medel till

utbildningsåtgärder på grund av

arbetsmarknadsläget. Enligt utskottets

mening bör regeringens beredning av

detta avvaktas, innan riksdagen gör

något ställningstagande beträffande

medelsanvisningen. Utskottet har därför

den 15 februari 1996 beslutat uppskjuta

behandlingen av regeringens förslag i

förevarande proposition när det gäller

anslagen Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet m.m. och

Övriga utgifter inom grundutbildning

samt därtill anslutande motionsyrkanden

(UbU prot. 1995/96:13). Till dessa

förslag återkommer utskottet senare i

vår.

Anslag till Svenska EU-programkontoret

för utbildning och kompetensutveckling

Det svenska EU-programkontoret började

sin verksamhet den 1 juli 1995 och

handhar EU-program dels inom

Utbildningsdepartementets, dels inom

Arbetsmarknadsdepartementets område.

Inom Utbildningsdepartementets område

gäller det programmen Leonardo och delar

av Sokrates. För de delar av

Sokratesprogrammet som berör

högskolesektorn ansvarar Högskoleverket.

Programkontorets verksamhet finansieras

dels av medel från EU, dels av medel på

statsbudgeten under första och åttonde

huvudtitlarna. Under åttonde

huvudtiteln, anslaget C 44.

Utvecklingsverksamhet och internationell

samverkan - som är ett

reservationsanslag - finns för

budgetåret 1995/96 en anslagspost

Kostnader för genomförande av EU-program

inom utbildning och kompetensutveckling

m.m. Anslagsposten uppgår till 5 540 000

kr, vilket utgör medfinansiering av

programkontorets administration för

programmen Leonardo och Sokrates och

avser en 12-månadersperiod.

För de återstående sex månaderna av det

förlängda budgetåret 1995/96 föreslår

regeringen i förevarande proposition att

riksdagen under ett nytt anslag anvisar

3 460 000 kr i form av ett ramanslag.

Detta skulle ge programkontoret samma

möjligheter som andra myndigheter till

exempelvis anslagssparande och

anslagskredit, vilket inte

reservationsanslaget gör. Regeringen

föreslår att det nya anslaget förs upp

på statsbudgeten under åttonde

huvudtitelns litt. A Skolväsendet.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Förslag till ändringar i 5 kap.

högskolelagen

Det nya utjämningssystemet för kommuner

och landsting (prop. 1995/96:64, bet.

FiU5, rskr. 116) medför enligt

regeringen att nuvarande bestämmelse i

högskolelagen om interkommunal

ersättning vid kommunal eller

landstingskommunal högskoleutbildning

blivit obsolet. Därför föreslår

regeringen att 5 kap. 3 § högskolelagen

(1992:1434) skall upphävas.

Utskottet delar regeringens

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

uppfattning. Utjämning mellan kommunerna

och landstingen sker i det nya systemet

genom att antalet högskoleplatser som

resp. kommun eller landsting

tillhandahåller påverkar den s.k.

strukturkostnaden som i sin tur avgör om

kommunen eller landstinget skall få

utjämningsbidrag eller betala

utjämningsavgift. Det finns därmed inte

längre anledning att de olika

landstingen och kommunerna överför medel

mellan sig för studenter som utbildar

sig inom en annan kommuns eller ett

annat landstings högskola.

I 5 kap. 4 § högskolelagen föreskrivs

att staten har rätt till ersättning för

utbildning av studenter som vid en

statlig högskola genomgår sådan

utbildning som även anordnas av

landsting. Denna bestämmelse är

tillämplig endast på den statliga

sjukgymnastutbildningen vid Lunds

universitet och Karolinska institutet. I

det nya utjämningssystemet för kommuner

och landsting ingår utbildningsplatserna

vid nämnda sjukgymnastutbildning i

underlaget vid beräkningen av

strukturkostnaden för resp. Malmöhus

läns landsting och Stockholms läns

landsting, som är de landsting i vilka

universitetet resp. högskolan

huvudsakligen är belägna. Regeringen

föreslår därför att den ersättning som

staten har rätt till för

sjukgymnastutbildningen vid Lunds

universitet och Karolinska institutet

skall betalas av det landsting i vilket

resp. lärosäte huvudsakligen är beläget,

i stället för som hittills av det

landsting inom vars område resp. student

är folkbokförd. Detta föranleder ändring

av andra stycket i den nämnda paragrafen

i högskolelagen.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Fem statliga högskolor har enligt avtal

som godkänts av regeringen övertagit

huvudmannaskapet för

vårdhögskoleutbildningen på motsvarande

orter från resp. landsting.

Finansieringsansvaret för utbildningen

ligger dock enligt avtalen kvar hos

landstingen. Bestämmelsen om att staten

har rätt till ersättning från

landstinget, när en student vid ett

statligt lärosäte genomgår

högskoleutbildning som även anordnas av

landsting, skall enligt regeringen

uppenbarligen inte tillämpas i fråga om

de nu aktuella

vårdhögskoleutbildningarna, eftersom

staten i så fall skulle kompenseras

dubbelt. Därför föreslås i propositionen

ett nytt, tredje stycke i 5 kap. 4 §

högskolelagen, som klargör att

bestämmelsen inte är tillämplig i fråga

om nämnda utbildningar.

Utskottet, som delar regeringens

uppfattning, tillstyrker förslaget.

Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Regeringen föreslår i propositionen att

riksdagen till Vissa bidrag till

forskningsverksamhet på tilläggsbudget

anvisar ett reservationsanslag på

1 000 000 kr. Motsvarande belopp under

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

anslaget D 22. Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning har i

regleringsbrevet förts undan som en

besparing. Åtgärderna avser att

korrigera en felaktig beräkning som

gjordes i samband med budgetarbetet

inför den senaste budgetpropositionen

(prop. 1994/95:100).

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag, som alltså

tillstyrks.

Övrigt

I motion 1995/96:Ub10 (kds) yrkande 7

understryks vikten av att regeringen i

god tid återkommer med förslag till

vidare åtgärder och satsningar för

vårterminen 1997, detta för att skolorna

skall ha en rimlig chans att kunna

anpassa sin verksamhet efter de ramar

riksdagen sätter.

Utskottet konstaterar att regeringen i

propositionen anmält sin avsikt att i

budgetpropositionen, som skall

framläggas den 20 september 1996,

föreslå medelsanvisning för fortsättning

under vårterminen 1997 av de extra

utbildningsåtgärder som i förevarande

proposition föreslås för höstterminen

1996. Utskottet utgår från att detta

kommer att gälla även för de ytterligare

åtgärder som regeringen avser att

föreslå i samband med den ekonomiska

vårpropositionen. Det finns enligt

utskottets mening inte anledning att

göra något sådant tillkännagivande som

föreslås i motion 1995/96:Ub10 yrkande

7, som därför bör avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till EU-

programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Svenska EU-

programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 3 460 000 kr,

2. beträffande högskolelagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434),

3. beträffande ytterligare medel

under Vissa bidrag till

forskningsverksamhet

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Vissa bidrag

till forskningsverksamhet på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 000 kr,

4. beträffande tidpunkt för

regeringens förslag avseende

vårterminen 1997

att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub10

yrkande 7.

Stockholm den 14 mars 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s), Andreas

Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf

Melin (m), Margitta Edgren (fp), Torgny

Danielsson (s), Britt-Marie Dane-stig-

Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kds), Majléne

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Westerlund Panke (s), Margareta Sandgren

(s) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Särskilt yttrande

Margitta Edgren (fp), Britt-Marie

Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp)

och Inger Davidson (kds) anför:

Vi är starkt medvetna om att både komvux

och folkhögskolor under läsåret 1995/96

har gjort stora ansträngningar för att

anordna extra utbildningsplatser mot

bakgrund av arbetsmarknadsläget. De har

bl.a. utökat sina lokaler och anställt

ytterligare personal. Genom att

regeringen inte förrän i mitten av april

kommer att redovisa sitt fullständiga

förslag om vilka resurser som kan

disponeras under läsåret 1996/97 för

extra utbildningsåtgärder försätts

särskilt folkhögskolorna i en mycket

besvärlig planeringssituation, vilket vi

beklagar. Utbildningsdepartementet har i

ett pressmeddelande den 8 februari 1996

sagt att till hösten skall minst lika

många som i dag kunna erbjudas

vuxenutbildning. Vi uppfattar detta som

ett löfte och förväntar oss att det

kommer att infrias i förslag från

regeringen senare under våren.