Bet. 1995/96:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU08

Kvalificerad yrkesutbildning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

proposition 1995/96:145 Kvalificerad

yrkesutbildning m.m. jämte motioner.

Utskottet tillstyrker på samtliga

punkter regeringens förslag. Detta

innebär att en försöksverksamhet med en

ny kvalificerad yrkesutbildning på

eftergymnasial nivå inleds under år

1996. Utbildningen skall förena en

praktisk inriktning med fördjupade

teoretiska kunskaper. Den skall ges

formen av lärande i arbete på en

arbetsplats under ca en tredjedel av

utbildningstiden. Försöksverksamheten

omfattar 1 700 platser år 1996 och

innebär intagning av elever under åren

1996, 1997 och 1998. Syftet med försöket

är att vinna erfarenheter när det gäller

att pröva nya utbildningar, nya

pedagogiska former och nya anordnare.

Utbildningen skall stå organisatoriskt

fri från andra befintliga system.

Utbildningen omfattar 80 poäng (en

veckas heltidsstudier motsvarar en

poäng) och skall få avslutas med

kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Den

huvudsakliga inriktningen av

utbildningen och dess organisation anges

i lag.

Utskottet tillstyrker också regeringens

förslag till ändringar i skollagen i

syfte att vidga kommunernas skyldighet

att i vissa fall betala interkommunal

ersättning för deltagare i

påbyggnadsutbildning inom komvux.

Nitton reservationer finns fogade till

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:145

Kvalificerad yrkesutbildning m.m.

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om en försöksverksamhet

med viss kvalificerad yrkesutbildning,

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1

resp. bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub13 av Inger Davidson m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förslaget beträffande

försöksverksamheten breddas så att den

kan leda till en särskild yrkeshögskola,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommittén som skall leda

försöksverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om studerandes rätt att

överklaga beslut.

1995/96:Ub14 av Owe Hellberg och Björn

Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning av

blivande småföretagare och

företagsledare i småföretag.

1995/96:Ub15 av Britt-Marie Danestig-

Olofsson (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

kvalificerad yrkesutbildning skall

anordnas av statliga universitet och

högskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda åtgärder för att

underlätta de mindre och medelstora

företagens möjligheter till medverkan,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för tillgodoräknande

av kurser från den kvalificerade

yrkesutbildningen vid fortsatta studier

i den mer traditionella högre

utbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag för kommittén att

uppmärksamma frågor om förutsättningarna

för både kvinnor och män att delta i den

kvalificerade yrkesutbildningen,

5. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en parlamentariskt sammansatt

grupp med uppgift att både följa och

utvärdera försöksverksamheten med den

nya kvalificerade yrkesutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om studeranderepresentation i

kommittén,

7. att riksdagen - vid avslag på

yrkande 1 - hos regeringen begär förslag

om hur studenterna skall garanteras

inflytande i den kvalificerade

yrkesutbildningen,

8. att riksdagen - vid avslag på

yrkande 1- hos regeringen begär förslag

om hur studenterna i den kvalificerade

yrkesutbildningen skall få samma

möjligheter och rätt att framföra besvär

som andra studenter inom högskolan.

1995/96:Ub16 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningens innehåll och

dess fördelning mellan skola och

arbetsplats,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lön skall utgå under den

tid som utbildning är förlagd till en

arbetsplats,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningens längd,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna att söka till

den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en överflyttning av

påbyggnadsutbildningar och YTH till

yrkeshögskolan,

7. att riksdagen begär att regeringen

återkommer med en redogörelse för de

ekonomiska konsekvenserna av en

överflyttning av påbyggnadsutbildningar

och YTH till yrkeshögskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om examen och examensbenämningar

efter genomgången yrkeshögskola,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya

finansieringsformer (kompetenskonton)

för att möjliggöra ett livslångt

lärande,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utöka antalet platser

inom den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen till 4 000 år 1996 och

sedan med ytterligare 4 000 platser per

år 1997 och 1998,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den nationella

ledningsgruppen och de lokala

styrelsernas sammansättning,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla

utbildningsanordnare, oberoende av

huvudman, skall ha möjlighet att anordna

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning.

1995/96:Ub17 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om direktiven till kommittén som

skall lämna förslag till hur

kvalificerad yrkesutbildning skall

organiseras,

2. att riksdagen avslår framställan om

medel för försöksverksamhet.

1995/96:Ub18 av Eskil Erlandsson och

Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

interkommunala ersättningar.

1995/96:Ub19 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningens längd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om huvudmannaskap,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arbetslivets företrädare

deltar i utformningen av utbildningarna,

4. att riksdagen begär att regeringen i

budgetpropositionen hösten 1996

återkommer med förslag om finansiering

av verksamheten under budgetåret 1997,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av platser.

1995/96:Ub20 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förlägga

försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning till de redan pågående

verksamheterna vid högskolor, komvux och

folkhögskolorna i samverkan med lämpliga

arbetsplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förlägga ansvaret för

försöksverksamheten till Högskoleverket

(i samverkan med Skolverket) men med den

allmänna utformning som regeringen

föreslagit vad gäller krav på

kursutformning, examination, etc.,

3. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning med uppdrag att göra en

övergripande inventering av olika

kategorier av yrken och arbetsuppgifter

i svenskt näringsliv, inkl. den

offentliga sektorn, med särskild hänsyn

till olika behov av yrkesutbildningar.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

proposition 1995/96:145 Kvalificerad

yrkesutbildning m.m. jämte de motioner

som har väckts med anledning av den. I

propositionen läggs fram förslag till

lag om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning. I lagen

anges den huvudsakliga inriktningen av

utbildningen och vissa bestämmelser

rörande dess organisation.

Försöksverksamheten föreslås omfatta 1

700 nybörjarplatser och inledas under år

1996. Regeringen har i proposition

1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 begärt medel för

försöksverksamheten. Regeringen har haft

betänkandet Yrkeshögskolan -

Kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning (SOU 1995:38) som

underlag för sina ställningstaganden och

förslag. Betänkandet har

remissbehandlats.

Regeringen lägger i ett särskilt

avsnitt av propositionen fram förslag om

skyldighet för kommunerna att betala

interkommunal ersättning för deltagare i

viss påbyggnadsutbildning inom komvux.

Förslaget kräver vissa ändringar i

skollagen (1985:1100). Slutligen

föreslås en konsekvensändring i 12 kap.

6 § skollagen.

En ny kvalificerad yrkesutbildning -

Försöksverksamhet

Propositionen i korthet

Regeringen föreslår att en ny

kvalificerad yrkesutbildning på

eftergymnasial nivå skall utvecklas Den

skall bidra till att tillgodose

arbetslivets behov av kompetens för en

modernt organiserad produktion av varor

och tjänster. Utbildningen skall förena

en praktisk inriktning med fördjupade

teoretiska kunskaper. Den skall ges

formen av lärande i arbete på en

arbetsplats under cirka en tredjedel av

utbildningstiden.

En försöksverksamhet omfattande 1 700

nybörjarplatser bör enligt regeringen

inledas under år 1996 i syfte att vinna

erfarenheter när det gäller att pröva

nya utbildningar, nya pedagogiska former

och nya anordnare. Försöket skall belysa

arbetslivets och de studerandes intresse

och ge underlag för ställningstaganden

till hur utbildning av detta slag kan

inordnas i utbildningssystemet.

Försöksverksamheten skall omfatta

intagning av elever under åren 1996,

1997 och 1998. Den skall stå

organisatoriskt fri från andra

befintliga system. Olika

utbildningsanordnare skall kunna anordna

utbildning inom försöksverksamheten och

samarbete mellan olika anordnare skall

eftersträvas. En anordnare skall alltid

vara huvudansvarig för utbildningen. Det

är angeläget att tillvarata

möjligheterna att skapa en flexibel

utbildningsorganisation, framhåller

regeringen.

Den huvudsakliga inriktningen av

utbildningen och vissa bestämmelser om

organisation under försöksverksamheten

anges i en särskild lag, i vilken

regeringen bl.a. begär bemyndigande att

få meddela närmare föreskrifter om

försöksverksamheten. I propositionen

redogör regeringen emellertid för hur

den har tänkt sig utformningen av

försöksverksamheten.

Regeringen avser att tillsätta en

kommitté med uppgift att leda

försöksverksamheten. Kommittén skall -

inom de ramar som riksdagen och

regeringen anger - besluta om

verksamhetens inriktning och

huvudsakliga innehåll, statsbidrag,

lokalisering, dimensionering samt om

godkännande av utbildningsplan. Vidare

avses kommittén ha ansvar för att

tillsyn och uppföljning samt att en från

kommittén fristående utvärdering kommer

till stånd. Regeringen avser också att

ge kommittén i uppdrag att utarbeta

förslag till hur den nya kvalificerade

yrkesutbildningen kan inordnas i

utbildningssystemet.

Hos varje huvudansvarig

utbildningsanordnare skall det enligt

propositionen inrättas en ledningsgrupp

med företrädare för de delar av

arbetslivet som berörs av utbildningen

och minst en företrädare vardera för

högskolan och den kommunala

vuxenutbildningen. Ledningsgruppen skall

bl.a. svara för att utbildningen

genomförs inom givna ramar och anta

studerande. De studerande bör ges

möjlighet till insyn och tillfälle att

påverka utbildningens uppläggning och

genomförande.

Enligt regeringen bör utbildningens

omfattning beskrivas med ett

veckopoängsystem av det slag som

tillämpas i högskolan. Utbildningen bör

få avslutas med kvalificerad

yrkesutbildningsexamen. Den som

fullgjort vad som fordras för att bli

godkänd på alla ingående moment i en

kvalificerad yrkesutbildning och uppnått

80 poäng skall kunna erhålla bevis över

kvalificerad yrkesutbildningsexamen med

viss inriktning. För tillträde till

utbildningen skall krävas en viss allmän

behörighet. Deltagarna i utbildningen

bör ges rätt till studiemedel under hela

utbildningstiden.

Anordnare - Dimensionering

I motion 1995/96:Ub17 (fp) begärs en

fortsatt utredning m.m. i syfte att ge

klarare konturer av förutsättningarna

för den kvalificerade yrkesutbildningen,

innan 1 700 studerande påbörjar

utbildningen. Motionärerna ställer sig

positiva till att skapa en kvalificerad

yrkesutbildning, men menar att

regeringen - eftersom

utredningsförslaget om en självständig

yrkeshögskola vid sidan av högskolan

avvisas - borde ha presenterat ett mera

utförligt eget förslag. Man borde även

ha inväntat slutbetänkanden och

remissbehandling från olika pågående

utredningar som behandlar frågor om

livslångt lärande och kunskapslyft. Den

kommitté som skall tillsättas bör få

sina direktiv utan att ha kravet på sig

att starta försöksverksamhet redan

hösten 1996, anser motionärerna.

Kommittén bör få i uppdrag att lämna

förslag till mål för utbildningen,

antagning, urval, organisation,

samverkan med företag, studerandes

ställning och rättssäkerhet,

finansiering av lärandet på

arbetsplatser, krav på handledare etc.

Motionärerna anser således att medel för

försöksverksamheten inte skall anvisas

för år 1996.

Utskottet anser det nödvändigt att så

snart som möjligt utveckla en

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning för att möta

arbetslivets behov av kompetent

arbetskraft. Utskottet anser det, i

likhet med regeringen, viktigt att

tillgodose behoven inom vissa branscher

av en ny kvalificerad yrkesutbildning

med stark arbetsplatsintegrering.

Utskottet delar inte motionärernas

uppfattning att frågan behöver utredas

ytterligare och att ett flertal

utredningar skall avvaktas, innan

utbildningen startar. Det är av stort

värde att snarast möjligt få till stånd

en kvalificerad yrkesutbildning på

eftergymnasial nivå.

När det gäller frågan om medel till

försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning finns förslag härom i

proposition 1995/96:105 Förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96. Utskottet har i sitt

betänkande 1995/96:UbU7 Tilläggsbudget

m.m. meddelat att utskottet beslutat

uppskjuta behandlingen av det förslaget

till senare i vår. Frågan om

medelsanvisning kommer således att

behandlas senare av utskottet.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen avslå motion

1995/96:Ub17.

Den principiella och grundläggande

frågan om utbildningsanordnare och

härtill närliggande problemställningar

tas upp i flera motioner.

I motion 1995/96:Ub16 (m) läggs fram

förslag om att skapa en yrkeshögskola.

Motionärerna konstaterar att regeringen

endast har godtagit en del av förslagen

i betänkandet Yrkeshögskolan -

Kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning. De flesta frågor som

måste lösas hänvisas nu till en

kommitté. Motionärerna anser det

väsentligt att utbildningarna kan hävda

sig internationellt och framhåller att

det krävs att utbildningsanordnare och

arbetsliv tar ett betydande ansvar för

samverkan (yrkande 1). Till

yrkeshögskolan bör successivt överföras

de yrkestekniska utbildningarna vid

högskolan (YTH) och de yrkesinriktade

påbyggnadsutbildningarna inom komvux.

Regeringen bör återkomma med en

redogörelse för de ekonomiska

konsekvenserna av en överflyttning

(yrkandena 6 och 7). I yrkande 5

behandlas möjligheterna att söka till

utbildningen. Den nya yrkeshögskolan

skall vara ett alternativ till den

traditionella högskolan. Motionärerna

framhåller att den också skall vara ett

alternativ för personer från arbetslivet

som behöver vidareutbildning av sådant

slag som inte finns på vanlig

högskolenivå. Vidare yrkas i motionen

(yrkande 12) att alla

utbildningsanordnare oberoende av

huvudman skall ha möjlighet att anordna

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning. Motionärerna anser att

Chalmers tekniska högskola och Högskolan

i Jönköping självfallet måste kunna

anordna sådan utbildning även om de inte

ingår i begreppet statliga universitet

och högskolor i den föreslagna

lagtexten.

Enligt motion 1995/96:Ub13 (kds)

yrkande 1 är försöksverksamheten som

föreslås otillräcklig. Motionärerna

pekar på att regeringen i propositionen

slår fast att försöket inte får leda

till en fristående yrkeshögskola.

Försöksverksamheten bör, menar

motionärerna, breddas så att även en

modell som kan leda till en särskild

yrkeshögskola kan prövas. En

yrkeshögskola - som ett alternativ till

den vanliga högskolan - med en tydlig

identitet skulle få status genom sin

särart.

Eftersom det handlar om eftergymnasial

utbildning bör högskolan enligt motion

1995/96:Ub19 (c) yrkande 2 vara huvudman

med allt vad det innebär i form av

organisation, resurshantering,

examination etc. Högskolan kan bäst

garantera kvaliteten och jämförbarheten

i utbildningen, anser motionärerna.

Utbildningen bör utformas som en

integrerad del i den övriga högskolan

och med i princip samma

tillträdesregler. Högskolan behöver inte

vara genomförare av utbildningarna utan

den kan läggas ut - helt eller delvis -

på ett antal olika utbildningsanordnare.

Motionärerna anser att det genom ett

kursutformat system skapas möjligheter

att tillgodoräkna sig redan genomgången

utbildning vid övergång till andra

högskoleutbildningar. Ambitionen måste

vara att skapa ett flexibelt system som

ger möjligheter till övergång i båda

riktningarna.

Enligt motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande

1 skall den kvalificerade

yrkesutbildningen anordnas av statliga

universitet och högskolor. Motionärerna

vill gärna se ett öppet system där flera

parter samarbetar men där statliga

universitet och högskolor skall vara

anordnare. Motionärerna framhåller

vidare att de inte vill att det

sammanhållna svenska systemet för högre

utbildning delas i ett A- och B-lag och

påpekar att integreringen av den nya

yrkesutbildningen i högskolan kan ha en

positiv effekt då det gäller att

motverka social snedrekrytering till

högre studier.

Försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning bör enligt motion

1995/96:Ub20 (mp) yrkande 1 förläggas

till de redan pågående verksamheterna

vid högskolor, komvux och folkhögskolor

i samverkan med lämpliga arbetsplatser.

Motionärerna anser att det är svårt att

förstå varför en ny form av

yrkesutbildning skall prövas med nya

huvudmän och en ny ledning i form av en

fristående kommitté. Det blir bättre

kvalitet i utbildningen, bättre

möjligheter att utvärdera

försöksverksamheten om den knyts till

redan påbörjad verksamhet vid befintliga

utbildningsanstalter. Motionärerna

framhåller att universitet och högskolor

sedan lång tid har vidgat samarbetet med

näringsliv, kommuner, landsting och

andra statliga institutioner.

Försöksverksamheten skall ses som en

intensifiering av det redan påbörjade

arbetet vid framför allt de regionala

högskolorna.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Utskottet anser det angeläget att

försöksverksamhet med kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning inleds

redan hösten 1996. Regeringens förslag

att inleda en försöksverksamhet anser

utskottet vara en väl avvägd och

framkomlig väg för att dels öka

utbildningsutbudet, dels vinna

erfarenheter när det gäller att pröva

nya utbildningar, nya pedagogiska former

och nya anordnare. Försöksverksamheten

kommer att inte minst belysa

arbetslivets och de studerandes intresse

för denna typ av utbildning. Avsikten är

också att försöksverksamheten skall ge

underlag för ställningstaganden till hur

utbildning av detta slag kan inordnas i

utbildningssystemet, vilket utskottet

finner vara positivt. Utskottet ansluter

sig till vad regeringen anfört om

försöksverksamhet och att inte bygga upp

en särskild utbildningsform för denna

utbildning. Utskottet vill poängtera att

det handlar om en helt ny utbildning och

anser att det skulle vara till nackdel

för utvecklandet av en ny utbildning att

redan från början låsa den i en fast

organisatorisk form. Genom att - som

regeringen föreslagit - ge såväl

statliga universitet och högskolor,

kommuner och landsting som enskilda

utbildningsanordnare möjlighet att vara

anordnare av utbildningen ges

förutsättningar för en mångfasetterad

verksamhet med goda möjligheter att

vinna erfarenheter och att dra

slutsatser inför en permanent inordning

i utbildningssystemet.

Utbildningsanordnarna skall få anordna

utbildningen själva eller i samverkan

med andra. Utskottet kan konstatera att

det förslag till lagreglering vad gäller

vilka som har rätt att anordna

utbildningen är mycket brett och täcker

således även t.ex. högskolor med enskild

huvudman.

Regeringen har redovisat att den avser

att prioritera sådana utbildningar där

flera anordnare samverkar, vilket kan

innebära nya konstellationer av

utbildningsanordnare. Utskottet anser

det således positivt att en

försöksverksamhet startar utan att en

låsning sker beträffande den framtida

organisatoriska formen. Enligt

utskottets mening skulle ett redan från

början omfattande regelverk kunna vara

hindrande för utvecklingsarbetet. En

stor del av dynamiken i den fortsatta

utvecklingen skulle därmed kunna

förloras. För att försöksverksamheten

skall kunna ge underlag för

ställningstagande till hur de aktuella

utbildningsbehoven bäst skall kunna

tillgodoses i framtiden är det enligt

utskottets uppfattning således viktigt

att försöksverksamheten är

organisatoriskt fri från andra

befintliga system.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12,

1995/96:Ub19 yrkande 2 samt 1995/96:Ub20

yrkande 1 anta regeringens förslag till

lag om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning.

Dimensioneringen av verksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning behandlas i

två motioner. I motion 1995/96:Ub16 (m)

yrkande 10 yrkas att antalet platser

utökas till 4 000 år 1996 och sedan med

ytterligare 4 000 platser per år under

åren 1997 och 1998. Målsättningen bör

vara att det i framtiden skall finnas 20

000 platser i kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning utöver de

platser som i dag finns i yrkesinriktade

påbyggnadsutbildningar och inom YTH.

Enligt motion 1995/96:Ub19 (c) yrkande 4

bör försöksverksamheten inledas med

föreslagna 1 700 platser hösten 1996,

byggas ut med 1 000 nybörjarplatser

våren 1997, 2 000 platser hösten 1997, 1

000 platser våren 1998 och 2 000 hösten

1998. Riksdagen bör redan nu ange

ökningen av antalet platser under år

1997, och regeringen bör återkomma med

förslag om finansiering av verksamheten

i budgetpropositionen. Större delen av

utbildningsplatserna bör tillkomma de

mindre och medelstora högskolorna

(yrkande 5).

Utskottet ansluter sig till regeringens

förslag om att försöksverksamheten skall

inledas med 1 700 platser år 1996. En

viktig del av försöksverksamheten är att

belysa arbetslivets och de studerandes

intresse av utbildningen. Det finns

enligt utskottets mening inte anledning

för riksdagen att, innan

försöksverksamheten inletts, ha en

bestämd uppfattning om den framtida

dimensioneringen. Utskottet avstyrker

därmed motionerna 1995/96:Ub16 yrkande

10 och 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5. I

det föregående har utskottet redovisat

att regeringen har begärt medel för

verksamheten i propositionen om

tilläggsbudget m.m. för budgetåret

1995/96 och att denna fråga kommer att

behandlas av utskottet senare i vår.

Innehållet i utbildningen m.m.

Utbildningens närmare innehåll tas upp i

motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 2.

Motionärerna anser att regeringens

förslag med en tredjedel av utbildningen

på en arbetsplats och två tredjedelar på

en skola är fyrkantigt och saknar

incitament för att arbetslivet skall ta

aktiv del av utbildningens innehåll,

kvalitet och rekrytering. Det krävs en

struktur som stimulerar företag och

branscher till ett aktivt engagemang. Om

den nödvändiga integrationen mellan

skola och arbetsliv skall komma till

stånd räcker det inte med att föreslå

att eleverna skall få studielån under

den arbetsplatsförlagda delen.

Företagens intresse för kvalitet i

utbildningen ökar om lärlingar inte

bara har plats i företaget utan faktiskt

också förväntas delta i produktionen.

Motionärerna anser därför att lön skall

utgå under den tid som utbildningen är

förlagd till en arbetsplats och

förutsätter att avtal kan träffas så att

lönen motsvarar minst ordinarie

studiemedel (yrkande 3).

Utskottet vill peka på att den nya

kvalificerade yrkesutbildningen enligt

regeringens förslag skall ge sådana

fördjupade teoretiska och praktiska

kunskaper som krävs för att

självständigt och i arbetslag utföra

kvalificerade uppgifter i en modernt

organiserad produktion av varor eller

tjänster. Utbildningen skall präglas av

såväl ämnesteoretiskt djup som en stark

arbetsplatsintegrering. Den skall därför

ges formen av lärande i arbete på en

arbetsplats under cirka en tredjedel av

utbildningstiden. Utskottet vill betona

att det här är fråga om ett nytt sätt

att se på utbildning. Det är således

inte fråga om arbetsplatsanknuten

praktik eller att delta i produktionen

av varor eller tjänster. Utskottet utgår

från att näringslivet tar sin del av

ansvaret för att åstadkomma en förnyelse

av kvalificerad yrkesutbildning.

Utskottet erinrar om att en

förutsättning för att få till stånd den

utbildning som nu är i fråga är att

det finns ett aktivt intresse hos de

olika företagen och branscherna.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen avslå motion

1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3.

Frågan om medverkan av mindre och

medelstora företag i utbildningen tas

upp i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 2.

Motionärerna anser att det finns en

uppenbar risk att de mindre och

medelstora företagen inte har vare sig

de personella, praktiska eller

ekonomiska resurser som krävs för att

delta i den nya yrkesutbildningen.

Särskilda åtgärder måste därför vidtas

för att underlätta deras medverkan.

Enligt utskottets mening tar

motionärerna upp en viktig fråga när de

pekar på risken för att de mindre och

medelstora företagen inte har

erforderliga resurser för att kunna

delta i utbildningen. Som utskottet

tidigare framhållit är en förutsättning

för att utbildningen över huvud taget

skall kunna anordnas att ett aktivt och

engagerat intresse finns från

arbetslivet. Utskottet förutsätter att

även mindre och medelstora företag skall

kunna delta. Utskottet utgår därvid från

att det finns ett intresse hos

branschorganisationer och liknande att

på olika sätt underlätta detta.

Utskottet utgår vidare från att denna

fråga kommer att uppmärksammas särskilt.

Något uttalande härom av riksdagen anser

utskottet inte vara påkallat, varför

yrkandet bör avslås.

I motion 1995/96:Ub16 (m) yrkandena 4

och 8 behandlas frågor om utbildningens

längd m.m. Det krävs mer av nytänkande

och flexibilitet. Ett system där

utbildningarnas längd kan variera mellan

ett och tre år är att föredra enligt

motionärerna (yrkande 4). Det skall

finnas tre olika examina som bygger på

utbildningens längd och innehåll.

Yrkeshögskolediplom för utbildning som

omfattar minst ett år,

Yrkeshögskoleexamen för utbildning om

minst två år och Yrkesexamen för

utbildningar om minst tre år (yrkande

8). Även i motion 1995/96:Ub19 (c)

yrkande 1 tas frågor om utbildningens

längd upp. Utbildningen bör utformas som

ett antal korta kurser vilka skall kunna

sammanfogas till längre utbildningsvägar

om ett, två eller tre år eller läsas

separat som fort- eller

vidareutbildning.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att utbildningen bör få avslutas med en

examen. Den som fullgjort vad som

fordras för att bli godkänd på alla

ingående moment i en kvalificerad

yrkesutbildning och uppnått 80 poäng

skall kunna tilldelas bevis över

kvalificerad yrkesutbildningsexamen med

viss inriktning. Utskottet har inget att

erinra mot vad regeringen anfört om att

formerna för kunskapskontrollen kan

variera men att de liksom principerna

för betygsättning skall framgå av

utbildningsplanen för varje utbildning.

Utskottet erinrar om att det här är

fråga om att bygga upp helt nya

utbildningar, där arbetslivet kommer att

ha stort inflytande på uppläggningen av

respektive utbildning. Det bör ankomma

på den kommitté som skall leda

utbildningen att bedöma om det i det

enskilda fallet är påkallat med en

längre eller en kortare utbildning. Vad

regeringen anfört om examen bör dock

enligt utskottet ligga fast, nämligen

att den som fullgjort vad som fordras

för att bli godkänd på alla ingående

moment i en kvalificerad yrkesutbildning

och uppnått 80 poäng skall kunna

tilldelas bevis över kvalificerad

yrkesutbildningsexamen med viss

inriktning. Detta innebär en

genomsnittlig längd på utbildningen om

två år. När det gäller frågan om att

kurser ingående i utbildningen skall

kunna läsas separat som fort- eller

vidareutbildning kan utskottet

konstatera att regeringens förslag till

försöksverksamhet innebär en

sammanhållen utbildning som skall ge de

studerande såväl fördjupade teoretiska

som praktiska kunskaper. Utskottet vill

peka på att en anordnare av en

kvalificerad yrkesutbildning givetvis på

annat sätt än inom försöksverksamhetens

ram - t.ex. som uppdragsutbildning - kan

erbjuda och anordna delar av

utbildningen. Utskottet anser sålunda

att det inte finns anledning för

riksdagen att ha någon annan uppfattning

än den regeringen redovisat. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna 1995/96:Ub16 yrkandena 4 och

8 samt 1995/96:Ub19 yrkande 1.

Ledningen av försöksverksamheten m.m.

Den centrala ledningen av

försöksverksamheten tas upp i motion

1995/96:Ub20 (mp) yrkande 2.

Motionärerna pekar på att det kan bli

stora svårigheter att snabbt bygga upp

en helt ny organisation för att leda en

landsomfattande försöksverksamhet. Med

tanke på framtiden vore det att föredra

att ansvaret för försöksverksamheten i

stället förläggs till Högskoleverket i

samverkan med Skolverket men med den

allmänna utformning som regeringen

förordat vad gäller krav på examination

etc. Möjligen kan man överväga att låta

en för uppdraget tillsatt kommitté svara

för utvärderingen av

försöksverksamheten, anförs det i

motionen.

Utskottet vill åter erinra om att det

här är fråga om att bygga upp en ny form

av utbildning med en stark

arbetsplatsintegrering, där bl.a. skilda

slag av anordnare skall kunna prövas.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att försöksverksamheten bör ledas av en

för ändamålet särskilt tillsatt

kommitté. Genom att inte knyta ledningen

av verksamheten till befintliga

myndigheter inom utbildningsområdet ges

enligt utskottet bl.a. större

förutsättningar för att utbildningen i

varje enskilt fall anordnas av den eller

dem som är mest lämpade. Utskottet delar

således inte uppfattningen i motion

1995/96:Ub20 att försöksverksamheten

skall ledas av Högskoleverket i

samverkan med Skolverket och avstyrker

därför yrkandet.

I flera motioner behandlas frågor om den

centrala kommitténs sammansättning. I

motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 11

(delvis) anförs att det är angeläget att

det rekryteras personer till den

nationella ledningsgruppen som har goda

kunskaper om kvalificerad

yrkesutbildning. Det finns ingen

anledning att det skall vara ett visst

antal från arbetsmarknadens parter och

politiska företrädare. Det väsentliga är

vad dessa personer kan tillföra

ledningsgruppen. Motionärerna i motion

1995/96:Ub13 (kds) yrkande 2 pekar på

att det inte framgår av propositionen

hur kommittén skall vara sammansatt.

Motionärerna utgår från att företrädare

för näringslivet, olika

utbildningsanordnare och de studerande

kommer att beredas plats. I motion

1995/96:Ub15 (v) yrkande 6 framhålls att

det är naturligt att alla berörda

intressenter är delaktiga i

utvecklingen. Motionärerna anser att det

skall finnas studeranderepresentation i

kommittén.

Utskottet anser inte att det ankommer

på riksdagen att ta ställning till hur

kommittén skall vara sammansatt.

Utskottet har erfarit att kommittén

kommer att bestå av företrädare för

arbetslivet och de politiska partierna

samt företrädare för högskolan och

skolan. Utskottet förutsätter att frågan

om representationen av de studerande tas

upp och prövas efter försöksperiodens

slut. Riksdagen bör med hänvisning

härtill avslå motionerna 1995/96:Ub13

yrkande 2, 1995/96:Ub15 yrkande 6 och

1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis).

De lokala ledningsgrupperna m.m.

behandlas i motionerna 1995/96:Ub16 (m)

yrkande 11 (delvis) och 1995/96:Ub19 (c)

yrkande 3. I den först nämnda motionen

yrkas att näringslivet skall ha

majoritet i de lokala ledningsgrupperna.

I den andra motionen framhålls att det

inte räcker med att arbetsmarknadens

centrala parter deltar i utformningen av

utbildningen. Företrädare för

branschorganisationer, yrkesföreningar

etc. måste engageras, heter det i

motionen.

Utskottet erinrar om att ett av syftena

med försöksverksamheten är att olika

utbildningsanordnare skall kunna anordna

den nu aktuella utbildningen och att

samarbete mellan olika anordnare skall

eftersträvas. En anordnare skall dock

alltid vara huvudansvarig. Utskottet

anser att ett nära samarbete mellan

kommuner, högskolor och andra

utbildningsanordnare medverkar till att

en hög kvalitet i utbildningen kan

säkerställas och främjar

utvecklingsarbetet. Enligt propositionen

skall företrädare för högskolan och den

kommunala vuxenutbildningen alltid

medverka i den lokala ledningen av

verksamheten. I ledningsgruppen skall

också ingå företrädare för de delar av

arbetslivet som berörs av den lokalt

anordnade utbildningen. Utskottet finner

detta självklart och viktigt för

kvaliteten i utbildningen. Däremot finns

det enligt utskottets mening ingen

anledning för riksdagen att ha en

uppfattning om den närmare

sammansättningen av de lokala

ledningsgrupperna. Som utskottet ser det

kan detta variera från fall till fall

beroende på vilka parter som samverkar

om en utbildning och vem som är

huvudansvarig för anordnandet av viss

utbildning. Utskottet vill också peka på

att en förutsättning för att

yrkesutbildning av den art som nu är i

fråga över huvud taget skall komma till

stånd kräver ett aktivt engagemang och

medverkan av arbetslivet. Intresse och

beredskap att ställa utbildningsplatser

till förfogande från olika yrkesområden

och branscher kommer att i hög grad vara

avgörande för utbildningens inriktning

och omfattning. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört bör motionerna

1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och

1995/96:Ub19 yrkande 3 avslås.

Kommittén bör ges i uppdrag att

uppmärksamma frågor om förutsättningar

för både kvinnor och män att delta i

utbildningen föreslås det i yrkande 4 i

motion 1995/96:Ub15 (v). Motionärerna

pekar på att val av utbildning och yrke

i dag är traditionsbundna efter kön och

de saknar en analys av den kvalificerade

yrkesutbildningen ur ett könsperspektiv.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet hänvisa till vad regeringen

anför i propositionen om att en viktig

utgångspunkt för den centrala kommitténs

arbete skall vara att belysa den nya

utbildningens möjligheter inom hela

arbetsmarknaden och ta till vara både

kvinnors och mäns förutsättningar. Sådan

utbildning som kan bidra till att bryta

de traditionella könsbundna utbildnings-

och yrkesvalen skall lyftas fram.

Försöksverksamheten bör vidare enligt

regeringen utformas så att den

stimulerar bl.a. kvinnors intresse för

naturvetenskapligt och tekniskt

inriktade yrken. Utskottet anser att

syftet med yrkandet, som utskottet

uppfattat det, är tillgodosett med vad

regeringen säger i propositionen.

Utskottet vill därför inte föreslå någon

riksdagens särskilda åtgärd med

anledning av yrkandet, varför det

avstyrks.

Enligt motion 1995/96:Ub14 (v) bör

utbildning av småföretagare och

företagsledare i småföretag omfattas av

de utbildningar som kommittén skall

prioritera.

Utskottet erinrar om att syftet med den

nya utbildningen är att utveckla en

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning för att möta

arbetslivets behov av kompetent

arbetskraft. Utbildningen kommer att

kunna anordnas inom områden där det

finns behov av utbildning i vilken en

praktisk inriktning förenas med

fördjupade teoretiska kunskaper. De

studerande skall lära sig att behärska

både den teoretiska grunden och den

praktiska tillämpningen. Den nya

utbildningen syftar till att öka

kompetensen hos medarbetarna i

företagen. De krav på utbildning som

blivande småföretagare och

företagsledare i småföretag kan ha i

form av kunskaper om ekonomi,

skattefrågor, juridik, arbetsrätt,

personaladministration etc. bör enligt

utskottet kunna tillgodoses på annat

sätt än genom den nu föreslagna

yrkesutbildningen. Utskottet avstyrker

därmed motionen.

Frågan om utvärdering av

försöksverksamheten behandlas i motion

1995/96:Ub15 (v) yrkande 5. Motionärerna

anser att det är felaktigt att kommittén

får till uppgift att utvärdera den

verksamhet som den ytterst är ansvarig

för. En parlamentariskt sammansatt grupp

bör tillsättas med uppgift att både

följa och utvärdera försöksverksamheten.

Utskottet vill erinra om att regeringen

i propositionen uppger att kommittén

avses få ansvar för att tillsyn och

uppföljning samt att en från kommittén

fristående utvärdering av försöket

kommer till stånd. Vidare kommer den

ungdomspolitiska utredningen (dir.

1995:154) att följa försöket. Utskottet

konstaterar således att det inte blir

kommitténs uppgift att själv utvärdera

verksamheten. Regeringens avsikt är att

en från kommittén fristående utvärdering

skall genomföras. Utskottet anser att

yrkandet i nu berörd del är

tillgodosett. Utskottet har vidare

erfarit att bl.a. företrädare för de

politiska partierna avses ingå i

kommittén. Det finns enligt utskottet

ingen anledning för riksdagen att uttala

sig för att en parlamentarisk

sammansatt grupp skall följa och

utvärdera försöksverksamheten. Riksdagen

bör avslå motion 1995/96:Ub15 yrkande 5.

Övrigt

En analys av arbetsmarknadens behov av

yrkesutbildade efterfrågas i motion

1995/96:Ub20 (mp) yrkande 3. En

utredning bör tillsättas med uppdrag att

göra en övergripande inventering av

olika kategorier av yrken och

arbetsuppgifter i svenskt näringsliv,

inklusive den offentliga sektorn och

utarbeta förslag till en organisation av

svensk yrkesutbildning. Motionärerna

anser att en sådan analys krävs för en

optimal dimensionering och utformning av

olika typer av yrkesutbildningar.

Utskottet delar inte motionärernas

uppfattning om möjligheten att genom den

föreslagna analysen uppnå vad

motionärerna menar skulle bli

resultatet. Under senare år har

arbetslivet genomgått en omfattande

omstrukturering. Inte minst har den nya

informationstekniken inneburit mycket

stora och snabba förändringar inom

arbetslivet. Förändringarna i

arbetslivet har medfört ökade krav på

medarbetarnas benägenhet för nya

arbetsuppgifter, kvalitetsmedvetande och

förmåga att se helheter och processer.

Förändringarna är generella och innebär

att nya krav ställs på hela

utbildningssystemet och i synnerhet på

yrkesutbildningen. Någon möjlighet att i

ett sådant förändringsskede från

centralt håll optimalt dimensionera och

utforma olika typer av yrkesutbildningar

finner utskottet inte genomförbart. En

mer framkomlig väg är att genom

flexibilitet i utbildningssystemet

anordna sådan utbildning som efterfrågas

av arbetslivet. Utskottet avstyrker med

det anförda yrkandet.

I två motioner tas frågor upp om de

studerandes rätt till överklagande av

beslut. I motion 1995/96:Ub15 (v)

yrkande 8 begärs - vid avslag på

motionens yrkande 1 om att

yrkesutbildningen skall anordnas av

statliga universitet och högskolor -

förslag om hur de studerande i den

kvalificerade yrkesutbildningen skall få

samma möjligheter och rätt att överklaga

beslut som andra studerande inom

högskolan. Även i motion 1995/96:Ub13

(kds) yrkande 3 framhålls att det klart

måste framgå att de studerande i den

kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen har samma rätt som

övriga högskolestudenter att överklaga

beslut i enlighet med 13 kap. 2 §

högskoleförordningen.

Utskottet utgår från att regeringen -

vid utformandet av de närmare

föreskrifterna om försöksverksamheten -

kommer att överväga frågor om

studerandes rätt att överklaga beslut.

Utskottet finner inte någon anledning

för riksdagen att göra ett uttalande om

att högskoleförordningens regler skall

gälla. Motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3

och 1995/96:Ub15 yrkande 8 avstyrks.

I motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 3

framhålls att entydiga regler måste

utarbetas om tillgodoräknande av kurser

från den kvalificerade yrkesutbildningen

vid fortsatta studier vid den mer

traditionella högre utbildningen.

Utskottet erinrar om att det enligt 7

kap. 14 § högskoleförordningen ankommer

på högskolorna själva att pröva huruvida

en tidigare utbildning eller verksamhet

kan godtas för tillgodoräknande.

Utbildningsministern har den 6 mars 1996

i ett frågesvar i riksdagen uttryckt

vikten av att universiteten och

högskolorna är generösa i sin

tillämpning av bestämmelserna. Han

meddelade också att Högskoleverket

planerar en översyn av möjligheterna

till tillgodoräknande. Utskottet vill

även peka på att regeringen i

propositionen redovisat att det i

utbildningsplanen för den kvalificerade

yrkesutbildningen skall framgå om några

av de kurser som ingår i utbildningen

skall kunna tillgodoräknas vid den

samverkande högskolan.

Med hänvisning till vad utskottet har

anfört bör riksdagen avslå yrkandet.

Frågan om hur studerandeinflytandet i

utbildningen skall kunna garanteras - om

riksdagen inte beslutar att

försöksverksamheten skall anordnas av

statliga universitet och högskolor - tas

upp i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 7.

Studiemiljön är oerhört viktig,

framhåller motionärerna. Studenterna vid

den nya yrkesutbildningen bör tillhöra

en högskolekultur med en fungerande

studentkår.

Utskottet hänvisar till vad regeringen

anfört i propositionen (s. 15) om att de

studerande bör ges möjlighet till insyn

och tillfälle att påverka utbildningens

uppläggning och genomförande. Något

uttalande från riksdagens sida i frågan

är enligt utskottet inte påkallat.

Utskottet avstyrker därmed yrkandet.

Ett system med kompetenskonton, som

arbetstagare, företag och stat

tillsammans bygger upp, bör snarast

införas så att i dag yrkesverksamma på

ett naturligt sätt kan studera vid bl.a.

yrkeshögskola anser motionärerna i

motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 9.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet hänvisa till att frågor om

vuxnas möjlighet till kompetenshöjning

utreds av kommittén Ett nationellt

kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:67).

Kommittén skall bl.a. ta ställning till

vilken ansvarsfördelning som skall gälla

mellan den offentligt finansierade

utbildningen och arbetslivet för olika

typer av utbildningsinsatser. Frågan om

ansvaret för utbildningens finansiering

är därvid enligt direktiven central.

Kommittén skall också föreslå vilket

ansvar varje individ bör ta för sin egen

kompetensutveckling. Kommitténs uppdrag

skall vara slutfört senast den 1 mars

1997. Med hänvisning till pågående

utredning avstyrker utskottet yrkandet.

Påbyggnadsutbildningar m.m.

Gymnasiereformen år 1991 innebar bl.a.

att specialkurser inklusive

påbyggnadsutbildningar inte längre

skulle finnas inom gymnasieskolan.

Motsvarande utbildning skulle

fortsättningsvis i stället få anordnas

som påbyggnadsutbildningar inom komvux.

Påbyggnadsutbildning fördes därför in

som ett begrepp i 11 kap. skollagen

(1985:1100). För att underlätta

övergången till den nya ordningen

infördes vid ändringen av skollagen en

övergångsbestämmelse med innebörden att

kommuner och landsting fram t.o.m.

läsåret 1994/95 fick ta in elever på de

specialkurser/påbyggnadsutbildningar som

ingick i länsskolnämndernas

organisationsbeslut för läsåret 1991/92.

Denna övergångsbestämmelse har sedermera

genom riksdagens beslut förlängts så att

intagning till specialkurser fick ske

även under läsåret 1995/96 (bet.

1994/95:UbU9, rskr. 225).

Kommunernas möjlighet att ta in elever

på specialkurser i gymnasieskolan upphör

således vid utgången av läsåret 1995/96.

Därmed upphör också kommunernas

skyldigheter att betala interkommunal

ersättning för elever i sådan utbildning

anordnad inom gymnasieskolan. Som

ersättning för detta förordar regeringen

att kommunernas skyldigheter att betala

interkommunal ersättning för elever som

deltar i påbyggnadsutbildning inom

komvux utökas. Rätten att erhålla

interkommunala ersättningar begränsas

till den volym för sådana

påbyggnadsutbildningar som inte

tillgodoses genom den tredje årskursen i

gymnasieskolan och som för respektive

kommun angavs genom länsskolnämndernas

organisationsbeslut för läsåret 1991/92.

Förändringen innebär att skollagen måste

ändras, bl.a. behöver bemyndigandet i 11

kap. 24 § skollagen ändras.

Enligt motion 1995/96:Ub18 (c) löser

inte regeringens förslag de akuta

problem som finns bl.a. vid

lanthushållsskolorna. Motionärerna

exemplifierar med Ryssby

lanthushållsskola som i juni 1995 genom

beslut av regeringen erhöll status som

fristående skola och därtill som s.k.

kompletterande skola med två

specialkurser. Riksdagen bör, anser

motionärerna, besluta att kommuner skall

vara skyldiga att betala interkommunal

ersättning till skolor som har godkänts

som kompletterande skola och som därmed

tillerkänts vara av nationellt intresse.

Utskottet vill inledningsvis peka på

att regeringens förslag innebär ett

fullföljande av riksdagens beslut år

1991 om en reformering av gymnasieskolan

och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,

UbU16, rskr. 356). Reformen innebar

bl.a. att linjerna och specialkurserna i

gymnasieskolan ersattes av program.

Specialkurser inklusive

påbyggnadsutbildningar skulle inte

längre finnas i gymnasieskolan.

Motsvarande utbildningar skulle - i den

mån de inte ingick i de nya programmen i

gymnasieskolan - i stället få anordnas

som påbyggnadsutbildningar inom komvux.

Regeringens nu föreliggande förslag är

begränsat till att avse den volym av

påbyggnadsutbildningar som inte

tillgodoses genom den tredje årskursen i

gymnasieskolan och som för respektive

kommun angavs genom länsskolnämndernas

organisationsbeslut för läsåret 1991/92.

Utskottet har erfarit att det handlar om

ca 8 000 platser för vilka rätt till

interkommunal ersättning skall gälla.

Utskottet har vidare erfarit att

tidigare beslut om interkommunal

ersättning avseende teknikerutbildningen

ej berörs av detta förslag och således

inte medräknats i den angivna volymen.

Avsikten är att binda en volym av

platser till respektive berörd kommun

medan däremot någon anknytning till det

innehåll som fanns i de tidigare

utbildningarna inte kommer att göras.

Detta innebär att kommunerna ges

förutsättningar att ompröva och

modernisera sitt utbud av

påbyggnadsutbildningar inom komvux.

Utskottet anser detta vara ett

nödvändigt steg för att åstadkomma en

utveckling av utbudet av

påbyggnadsutbildningarna inom komvux.

Utskottet utgår från att regeringen

följer utvecklingen inom området.

När det gäller lanthushållsskolorna

vill utskottet anföra följande.

Utskottet har erfarit att fr.o.m. nästa

läsår har samtliga förutvarande

lanthushållsskolor övergått till det

system som finns för kompletterande

skolor. En del av dessa skolor anordnar

också specialutformade program och finns

inom ramen för systemet med fristående

gymnasieskolor. Regeringen kan besluta

om statsbidrag till utbildningar som

bedöms vara nationellt värdefulla inom

det system som gäller för kompletterande

skolor. Till dessa utbildningar hör

t.ex. de förutvarande

konsumentutbildningarna vid

lanthushållsskolorna. Enligt vad

utskottet erfarit kommer skolorna därvid

i resurshänseende att behandlas

likartat. Utskottet vill peka på att det

inom systemet för kompletterande skolor

finns många olika former av

utbildningar, bl.a. många konstskolor.

Någon skyldighet för kommunerna att

utbetala interkommunala ersättningar

finns inte när det gäller kompletterande

skolor. Om en sådan skyldighet skulle

införas skulle det innebära ett nytt

åläggande och därmed nya kostnader för

kommunerna. En sådan förändring skulle

också kräva särskilt lagstöd. Utskottet

är inte berett att föreslå riksdagen att

kommunerna åläggs en skyldighet att

betala interkommunal ersättning till de

kompletterande skolorna. Utskottet anser

att motionen bör avslås. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 11

kap. 20, 21 och 24 §§.

Regeringen har föreslagit en

konsekvensändring i skollagen. I samband

med beslutet år 1993 om den nya

läroplanen för de frivilliga

skolformerna ändrades benämningen den

frivilliga särskolan till

gymnasiesärskolan (prop. 1992/93:250).

Regeringen förslår att 12 kap. 6 § i

skollagen anpassas härtill.

Utskottet har inget att erinra mot den

föreslagna ändringen. Utskottet

tillstyrker därmed lagförslaget i övrigt

såvitt avser skollagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Kvalificerad yrkesutbildning

1. beträffande fortsatt

utredning m.m.

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub17,

res. 1 (fp)

2. beträffande

utbildningsanordnare m.m.

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12,

1995/96:Ub19 yrkande 2 och

1995/96:Ub20 yrkande 1 antar

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning,

res. 2 (m)

res. 3 (c)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

res. 6 (kds)

3. beträffande dimensioneringen

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub16 yrkande 10, 1995/96:

Ub19 yrkandena 4 och 5,

res. 7 (m)

res. 8 (c)

4. beträffande utbildningens

närmare innehåll, m.m.

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3,

res. 9 (m)

5. beträffande medverkan av

mindre och medelstora företag

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub15 yrkande 2,

6. beträffande utbildningens

längd m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub16 yrkandena 4 och 8,

1995/96:Ub19 yrkande 1,

res. 10 (m)

7. beträffande den centrala

ledningen av försöksverksamheten

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub20 yrkande 2,

res.11 (mp)

8. beträffande den centrala

kommitténs sammansättning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub13 yrkande 2, 1995/96:

Ub15 yrkande 6 och 1995/96:Ub16

yrkande 11 (delvis),

res. 12 (m)

res. 13 (c, v, kds)

9. beträffande de lokala

ledningsgrupperna m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och

1995/96:Ub19 yrkande 3,

res. 14 (m)

10. beträffande förutsättningar

för både kvinnor och män att delta i

utbildningen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub15 yrkande 4,

11. beträffande utbildning av

småföretagare

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub14,

12. beträffande utvärdering av

försöksverksamheten

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub15 yrkande 5,

13. beträffande analys av

arbetsmarknadens behov

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub20 yrkande 3,

res. 15 (mp)

14. beträffande överklagande

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub13 yrkande 3 och

1995/96:Ub15 yrkande 8,

res. 16 (c, v, kds)

15. beträffande tillgodoräknande

av kurser

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub15 yrkande 3,

res. 17 (v)

16. beträffande

studerandeinflytande i

utbildningen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub15 yrkande 7,

res. 18 (v)

17. beträffande

kompetenskonton

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub16 yrkande 9,

res. 19 (m, fp,

kds)

Påbyggnadsutbildningar m.m.

18. beträffande

påbyggnadsutbildningar m.m.

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub18 antar regeringens

förslag till ändring i skollagen

såvitt avser 11 kap. 20, 21 och 24

§§,

19. beträffande lagförslaget i

övrigt såvitt avser skollagen

att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen i den

mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt under mom. 18.

Stockholm den 18 april 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt

(s), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd

Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Torgny

Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-

Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Majléne Westerlund Panke (s), Ola

Ström (fp), Tuve Skånberg (kds) och

Karin Israelsson (c).

Reservationer

1. Fortsatt utredning m.m. (mom. 1)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet anser

och slutar med motion 1995/96:Ub17

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla

att det finns ett behov av att utveckla

en kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning för att möta

arbetslivets behov av kompetent

personal. Utskottet ställer sig därför

positivt till att en kvalificerad

yrkesutbildning skapas. Utskottet anser

emellertid i likhet med motionärerna att

det krävs ett omfattande underlag och

långsiktiga, kvalificerade bedömningar i

samråd med branscher, företag och

utbildningsanordnare innan ställning tas

till strategiska frågor av denna

karaktär. Utskottet vill peka på att det

pågår utredningar inom området för

livslångt lärande och kunskapslyft.

Enligt utskottets uppfattning borde

regeringen ha inväntat resultaten från

dessa utredningar innan förslag om

kvalificerad yrkesutbildning

presenterats. Utskottet anser därför att

den kommitté som regeringen avser att

tillsätta bör få sina direktiv utan att

ha kravet på sig att starta

försöksverksamhet redan hösten 1996.

Kommittén bör lämna förslag om mål för

utbildningen, antagning, urval,

organisation, samverkan med företag,

studerandes rättssäkerhet, finansiering

av lärandet på arbetsplatser, krav på

handledare, förhållandet till befintlig

YTH-utbildning, etc. Utskottet anser

således att förutsättningarna för

verksamheten bör ges klarare konturer

innan 1 700 studerande deltar i

utbildningen. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub17 avslå

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss kvalificerad

yrkesutbildning och som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet har

anfört om fortsatt utredning om

kvalificerad yrkesutbildning.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande fortsatt utredning

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub17 dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har

anfört, dels avslår regeringens förslag

till lag om en försöksverksamhet med

viss kvalificerad yrkesutbildning,

2. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med kvalificerad

yrkesutbildning bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen i

förslaget om försöksverksamhet med

kvalificerad yrkesutbildning endast har

tagit fasta på en del av förslagen i

utredningen om yrkeshögskolan. De

flesta frågor som måste lösas hänvisas

till en kommitté. Utskottet anser att

förslaget borde ha varit mer

genomarbetat och mer anslutit till

utredningens förslag. Vidare förutsätter

utskottet att yrkesteknisk utbildning

vid högskolan (YTH), liksom de

yrkesinriktade påbyggnadsutbildningarna

i komvux, successivt överförs till en ny

form av högskola, yrkeshögskolan.

Utskottet vill peka på att det finns

stora likheter mellan YTH och den

yrkeshögskoleutbildning som motionärerna

föreslår. I likhet med vad som förordas

i motion 1995/96:Ub16 bör regeringen

återkomma till riksdagen med en

redovisning av de ekonomiska

konsekvenserna av en sådan

överflyttning. Enligt utskottets

uppfattning bör alla

utbildningsanordnare, oberoende av

huvudman, ha möjlighet att anordna

yrkeshögskola.

Utskottet vill också framhålla vikten

av att utbildningen kan hävda sig

internationellt. För detta krävs bl.a.

att utbildningsanordnare och arbetsliv

tar ett betydande ansvar för samverkan.

I en internationell jämförelse saknar

den nuvarande svenska yrkesutbildningen

en naturlig koppling mellan arbetsliv

och skola. Utskottet vill i sammanhanget

peka på att länder som har ett dualt

system, lärlingsutbildning , där skolan

förmedlar de teoretiska kunskaperna och

företagen de praktiska kunskaperna,

visar goda resultat avseende

yrkesutbildningskompetens.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört, dels avslår

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss kvalificerad

yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:

Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande 1,

1995/96:Ub19 yrkande 2 och 1995/96:Ub20

yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildningsanordnare

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och

12 dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

dels avslår regeringens förslag till

lag om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub19

yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,

3. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)

Karin Israelsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med kvalificerad

yrkesutbildning bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna i motion 1995/96:Ub19 att

högskolan - med allt vad det innebär i

form av organisation, resurshantering,

examination etc. - bör vara huvudman för

den nya eftergymnasiala

yrkesutbildningen. Någon skillnad i

fråga om möjligheterna att anordna

utbildningen bör inte föreligga mellan

statliga högskolor och dem med enskild

huvudman.

Högskolan är den huvudman som bäst kan

garantera kvaliteten och jämförbarheten

i utbildningen oavsett var i landet den

anordnas. Högskolan behöver däremot inte

vara genomförare av utbildningen. Hela

utbildningen eller delar av den bör

kunna läggas ut på olika

utbildningsanordnare. Genom

kursutformning kan möjligheter skapas

att tillgodoräkna genomgången utbildning

vid övergång till andra

högskoleutbildningar. Utbildningen kan

också vara gemensam med övrig

högskoleutbildning inom flera områden

t.ex. språk, data och matematik.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub19 yrkande

2 dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

dels avslår regeringens förslag till lag

om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och

1995/96:Ub20 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildningsanordnare

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub19 yrkande 2 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört, dels avslår

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och

1995/96:Ub20 yrkande 1,

4. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med kvalificerad

yrkesutbildning bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförts i motion 1995/96:Ub15,

nämligen att statliga universitet och

högskolor skall vara huvudman för den

nya kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen. Utskottet har inget

att erinra mot att flera parter

samarbetar om utbildningen, men anser

att statliga universitet och högskolor

skall vara ansvariga anordnare.

Utskottet vill slå fast att det

sammanhållna svenska systemet för högre

utbildning inte får delas in i ett A-

och B-lag. Det är därför viktigt att

integrera den nya yrkesutbildningen i

högskolan. Utskottet vill också peka på

att en sådan integrering kan ha en

positiv effekt då det gäller att

motverka social snedrekrytering till

högre studier.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub15 yrkande

1 dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

dels avslår regeringens förslag till lag

om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och

12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och

1995/96:Ub20 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildningsanordnare

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub15 yrkande 1 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört, dels avslår

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och

12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och

1995/96:Ub20 yrkande 1,

5. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med kvalificerad

yrkesutbildning bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser, i likhet med

motionärerna i motion 1995/96:Ub20, att

det är svårt att förstå varför en ny

form av yrkesutbildning - med nya

anordnare och under ledning av en

särskild kommitté - skall prövas.

Utskottet anser att försöksverksamheten

med kvalificerad yrkesutbildning skall

förläggas till de redan pågående

verksamheterna vid högskolor, komvux och

folkhögskolor. Utskottet vill peka på

att universitet och högskolor sedan lång

tid har vidgat samarbetet med

näringsliv, kommuner och landsting och

andra statliga institutioner. Det blir

bättre kvalitet i utbildningen, bättre

möjligheter att utvärdera

försöksverksamheten, om den knyts till

redan påbörjad verksamhet vid befintliga

utbildningsanstalter. Vad utskottet här

har anfört om anknytning till

befintliga utbildningsanstalter och om

kvalitet i utbildningen bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub20 yrkande

1 dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

dels avslår regeringens förslag till lag

om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och

1995/96:Ub19 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildningsanordnare

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub20 yrkande 1 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört, dels avslår

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 1,

1995/96:Ub15 yrkande 1, 1995/96:Ub16

yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 och

1995/96:Ub19 yrkande 2,

6. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)

Tuve Skånberg (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med kvalificerad

yrkesutbildning bort ha följande

lydelse:

Arbetslivets behov av kompetent

arbetskraft innebär att efterfrågan på

en kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning har vuxit sig allt

starkare. Utskottet anser det därför

angeläget att en kvalificerad

yrkesutbildning nu kommer att anordnas.

Utskottet anser emellertid att den

försöksverksamhet som föreslås i

propositionen är otillräcklig. I

propositionen slås fast att försöket

inte får leda till en särskild

yrkeshögskola. Utskottet delar inte

regeringens uppfattning avseende

riskerna för att en yrkeshögskola vid

sidan av den nuvarande högskolan skulle

kunna betraktas som en B-högskola. En

yrkeshögskola med en tydlig egen

identitet, liknande den som finns i

Tyskland, skulle få status genom sin

särart. Yrkeshögskolan bör vara ett

alternativ till den vanliga högskolan

för elever som avslutat sin

gymnasieutbildning och inte ett

mellanled mellan gymnasieskolan och

högskolan. Försöksverksamheten bör

enligt utskottet breddas så att även en

modell som anknyter till förslaget i

betänkandet Yrkeshögskolan kan prövas.

Detta bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna. Utskottet

föreslår med det anförda att riksdagen i

avvaktan på förslag om breddning av

försöket antar regeringens förslag till

lag om försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub13 yrkande

1 dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

dels antar regeringens förslag till lag

om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt avslår

motionerna 1995/96:Ub15 yrkande 1,

1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och

12, 1995/96:Ub19 yrkande 2 och

1995/96:Ub20 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildningsanordnare

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub13 yrkande 1 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört, dels antar

regeringens förslag till lag om en

försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning samt

avslår motionerna 1995/96:Ub15

yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena 1,

5, 6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande

2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,

7. Dimensioneringen m.m. (mom. 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

ansluter och slutar med senare i vår

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att en

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning kommer till stånd under

hösten 1996. Utskottet anser dock att

den dimensionering om 1 700 platser som

regeringen har angivit inte är av

tillräcklig omfattning. Utskottet delar

därvid den uppfattning som redovisas i

motion 1995/96:Ub16 yrkande 10.

Utskottet anser således att det år 1996

bör inrättas 4 000 platser och sedan

ytterligare 4 000 platser vardera under

åren 1997 och 1998. Utskottet delar

också motionärernas uppfattning att

målsättningen bör vara att det - utöver

de platser som i dag finns i

påbyggnadsutbildningar inom komvux och i

YTH - skall finnas 20 000 platser i

kvalificerad yrkesutbildning. Vad

utskottet anfört om antalet platser för

åren 1997 och 1998 samt den framtida

dimensioneringen bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. När det

gäller dimensioneringen avseende år 1996

anser utskottet att den skall

fastställas till 4 000 platser. I det

föregående har utskottet redovisat att

regeringen har begärt medel för

verksamheten i proposition 1995/96:105

om tilläggsbudget m.m. för budgetåret

1995/96. Utskottet avser att senare i

vår återkomma till frågan om

medelsanvisning.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub16 yrkande

10 och med avslag på motion 1995/96:Ub19

yrkandena 4 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om dimensioneringen av den

kvalificerade yrkesutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande dimensioneringen m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkande 10 och med

avslag på motion 1995/96:Ub19

yrkandena 4 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Dimensioneringen m.m. (mom. 3)

Karin Israelsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

ansluter och slutar med senare i vår

bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot det

av regeringen förordade platsantalet - 1

700 - för år 1996. Enligt utskottets

uppfattning bör större delen av antalet

platser tillkomma de mindre och

medelstora högskolorna, eftersom det där

finns en tradition av nära samverkan med

näringslivet. Utskottet anser vidare att

riksdagen redan nu bör ange en

utbyggnadsplan för åren 1997 och 1998.

Utskottet delar uppfattningen som

framförs i motion 1995/96:Ub19 yrkande 4

om dimensioneringen för dessa båda år.

Utskottet anser således att verksamheten

bör byggas ut med 1 000 platser våren

1997, 2 000 platser hösten 1997, 1 000

platser våren 1998 och 2 000 platser

hösten 1998. Regeringen bör återkomma i

budgetpropositionen hösten 1996 med

förslag till finansiering vad gäller

budgetåret 1997.

Riksdagen bör med bifall till motion

1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5 och med

avslag på motion 1995/96:Ub16 yrkande 10

som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om dimensioneringen

av utbildningsplatserna och fördelningen

av dessa.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande dimensioneringen m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5 och

med avslag på motion 1995/96:Ub16

yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Utbildningens närmare innehåll, m.m.

(mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkandena 2 och 3 bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är

regeringens förslag, med cirka en

tredjedel av utbildningen på en

arbetsplats och cirka två tredjedelar på

skola, fyrkantigt och saknar

incitament för att arbetslivet skall ta

aktiv del av utbildningens innehåll,

kvalitet och rekrytering. Det krävs en

struktur som stimulerar företag och

branscher till ett aktivt engagemang.

Enligt utskottets mening ökar företagens

intresse för kvalitet i utbildningen om

lärlingar inte bara har en

utbildningsplats inom företaget utan

också förväntas bidra till produktionen.

Utskottet delar den uppfattning som

framförs i motion 1995/96:Ub16 yrkandena

2 och 3 och anser således att lön skall

utgå under den tid som utbildningen är

förlagd till en arbetsplats. Utskottet

förutsätter därvid att avtal kan träffas

om lön motsvarande minst ordinarie

studielån.

Vad utskottet nu anfört om

utbildningens närmare innehåll m.m. bör

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildningens närmare

innehåll, m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Utbildningens längd m.m. (mom. 6)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Utskottet

delar och på s. 11 slutar med yrkande

1 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning krävs ett

mer flexibelt system för kvalificerad

yrkesutbildning än det förslag som

regeringen redovisat i propositionen.

Olika branscher och yrken ställer olika

krav på ämnesteoretisk kompetens och

färdighetsträning, vilket innebär skilda

krav på yrkesutbildningens längd. Ett

flexibelt system, där utbildningarnas

längd kan variera mellan ett och tre år,

bör därför konstrueras. Utskottet anser

det inte heller tillräckligt med endast

en examen. Utskottet delar därvid den

uppfattning som framförs i motion

1995/96:Ub16, nämligen att det bör

finnas tre examina: Yrkeshögskolediplom

för utbildning som omfattar minst ett

år, Yrkeshögskoleexamen för utbildning

om minst två år och Yrkesexamen för

utbildning om minst tre år. Vad

utskottet har anfört om utbildningens

längd och examen bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande utbildningens längd

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkandena 4 och 8 samt

med avslag på motion 1995/96:Ub19

yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

11. Den centrala ledningen av

försöksverksamheten (mom. 7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet vill

och slutar med därför yrkandet bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns skäl

att ge en särskild kommitté i uppdrag

att leda försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning. I stället

bör Högskoleverket tillsammans med

Skolverket ges i uppdrag att ansvara för

försöksverksamheten. Utskottet anser

dock att en särskild kommitté med

uppdrag att utvärdera

försöksverksamheten bör tillsättas. Vad

utskottet har anfört om den centrala

ledningen av försöksverksamheten bör

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub20 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande den centrala

ledningen av försöksverksamheten

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub20 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

12. Den centrala kommitténs

sammansättning (mom. 8)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet

anser och på s. 12 slutar med yrkande

11 (delvis) bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att

framhålla vikten av att det till den

centrala ledningsgruppen rekryteras

personer som har goda kunskaper om

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning. Det finns ingen

anledning att det skall vara ett visst

antal personer från arbetsmarknadens

parter eller politiska företrädare. Det

väsentliga är vad de personer som

rekryteras kan tillföra ledningsgruppen.

Vad utskottet har anfört om

sammansättningen av den centrala

ledningsgruppen bör riksdagen med bifall

till yrkande 11 (i motsvarande del) i

motion 1995/96:Ub16 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande den centrala

kommitténs sammansättning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och

med avslag på motionerna 1995/96:Ub13

yrkande 2 och 1995/96:

Ub15 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

13. Den centrala kommitténs

sammansättning (mom. 8)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tuve

Skånberg (kds) och Karin Israelsson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet

anser och på s. 12 slutar med yrkande

11 (delvis) bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att alla berörda intressenter

är delaktiga i utvecklingen av den

kvalificerade yrkesutbildningen.

Utskottet utgår därför från att

företrädare för näringslivet, olika

utbildningsanordnare och de studerande

kommer att beredas plats i den centrala

kommittén för ledningen av

försöksverksamheten. Detta bör riksdagen

med bifall till motionerna 1995/96:Ub13

yrkande 2 och 1995/96:Ub15 yrkande 6 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande den centrala

kommitténs sammansättning

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2 och

1995/96:Ub15 yrkande 6 och med avslag

på motion 1995/96:Ub16 yrkande 11

(delvis) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

14. De lokala ledningsgrupperna m.m.

(mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Utskottet

erinrar och slutar med yrkande 3

avslås bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att näringslivet skall

ha majoritet i de lokala styrelserna för

yrkesutbildningarna. Utskottet delar

således den uppfattning som framförts i

motion 1995/96:Ub16 yrkande 11 i

motsvarande del. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande de lokala

ledningsgrupperna m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis) och

med avslag på motion 1995/96:Ub19

yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

15. Analys av arbetsmarknadens behov

(mom. 13)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med Utskottet delar

inte och på s. 14 slutar med anförda

yrkandet bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en väl genomförd

analys av arbetsmarknadens och yrkenas

utbildningsbehov krävs för en optimal

dimensionering och utformning av olika

typer av yrkesutbildningar. Enligt

utskottets uppfattning bör en utredning

tillsättas med uppdrag att göra en

övergripande inventering av olika

kategorier av yrken och arbetsuppgifter

i svenskt näringsliv, inklusive den

offentliga sektorn. Utredningen bör

utarbeta förslag till en organisation av

svensk yrkesutbildning. Detta bör

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub20 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande analys av

arbetsmarknadens behov

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub20 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

16. Överklagande (mom. 14)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tuve

Skånberg (kds) och Karin Israelsson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

utgår och slutar med yrkande 8

avstyrks bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att de

studerandes rättssäkerhet garanteras.

Det måste klart framgå att de studerande

inom den kvalificerade yrkesutbildningen

har samma rätt som högskolestudenter att

överklaga beslut i enlighet med 13 kap.

2 § högskoleförordningen. Detta bör

riksdagen med bifall till förevarande

yrkanden som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande överklagande

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3 och

1995/96:Ub15 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

17. Tillgodoräknande av kurser (mom. 15)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

erinrar och slutar med avslå yrkandet

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om

tillgodoräknande av poäng inom den

kvalificerade yrkesutbildningen är

betydelsefull. Det är viktigt att inte

återvändsgränder skapas i

utbildningssystemet. Utskottet anser att

det måste utarbetas entydiga regler för

hur studenterna skall få tillgodoräkna

sig kurser mellan den kvalificerade

yrkesutbildningen och den mer

traditionella högre utbildningen. Detta

bör riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub15 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande tillgodoräknande av

kurser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub15 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

18. Studerandeinflytande i utbildningen

(mom. 16)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

hänvisar och på s. 15 slutar med

därmed yrkandet bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är

studiemiljön oerhört viktig för de

studerande. Utskottet anser det av

största vikt att de studerande

garanteras inflytande vid den

kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med förslag till hur

studerandeinflytandet skall garanteras.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 7 i

motion 1995/96:Ub15.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande studerandeinflytande

i utbildningen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub15 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

19. Kompetenskonton (mom. 17)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Utskottet vill

och slutar med utskottet yrkandet bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Den tekniska utvecklingen ställer allt

större krav på de anställda.

Kompetensutveckling är viktig. Anställda

som inte ges chans att förnya sina

kunskaper löper risk att slås ut. Den

kvalificerade yrkesutbildningen kommer

här att fylla en viktig funktion. För

att fungera i ett modernt arbetsliv bör

finansieringen av vidareutbildning i

högre grad än i dag bygga på att den

yrkesverksamme individen själv tar

ekonomiskt ansvar för att tillgodose

sina behov av ny kompetens. Det innebär

att arbetstagaren själv måste ha

ekonomiska förutsättningar att köpa

utbildningstjänster och att kunna

kompensera för inkomstbortfall under

utbildningstiden. Utskottet anser därför

att det behövs ett system med

kompetenskonton, som arbetstagare,

företag och stat tillsammans bygger upp,

och som kan användas för t.ex.

vidareutbildning. Enligt utskottets

uppfattning bör ett system med

kompetenskonton snarast införas så att i

dag yrkesverksamma kan delta i den nya

kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med förslag till uppbyggnad av

sådana kompetenskonton. Vad utskottet

har anfört om kompetenskonton bör

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub16 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om en försöksverksamhet

med viss kvalificerad yrkesutbildning

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Innehållsförteckning

Gotab, Stockholm 1996