Bet. 1995/96:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UBU09

Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

UbU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att kommunerna under en femårig

försöksperiod skall få överlåta vissa

ansvars- och beslutsfunktioner, som i

dag ligger på styrelsen för utbildningen

eller rektorn för en skola, till en

lokal styrelse vari föräldrar har

majoritet. De lokala styrelserna skall i

formellt hänseende utgöra sådana

självförvaltningsorgan som regleras i

kommunallagen. Försöksverksamheten, som

avses börja den 1 juli 1996, skall

omfatta grundskolan och den

obligatoriska särskolan.

Samtliga motioner som väckts med

anledning av regeringsförslaget

avstyrks. I ett antal reservationer från

m, c, fp, v och kds föreslås uttalanden

av riksdagen beträffande bl.a. den

lokala styrelsens ansvar och

befogenheter, val av lokal styrelse och

styrelsens sammansättning,

försöksverksamhetens omfattning samt

utvärdering av denna. Sammanlagt har 16

reservationer fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:157

Lokala styrelser med föräldramajoritet

inom skolan föreslagit att riksdagen

godkänner den huvudsakliga inriktningen

av en försöksverksamhet med lokala

styrelser inom grundskolan och den

obligatoriska särskolan i enlighet med

vad regeringen förordar (avsnitt 6).

Motionerna

1995/96:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar godkänna

riktlinjerna för försöksverksamhet med

lokala styrelser i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de nya styrelsernas ansvar

och befogenheter,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala styrelsers

möjligheter,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om val till styrelse och övrig

representation i lokal styrelse,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas skyldighet att

tillfråga skolor med lokala styrelser om

deras intresse av att ombilda skolan

till friskola,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om pedagogiskt ansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anställning av personal vid

skolor inom försöksverksamheten,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering.

1995/96:Ub22 av Carina Moberg och Jörgen

Persson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördjupat

elevinflytande.

1995/96:Ub23 av Inger Davidson m.fl.

(kds) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sammansättning av

den lokala styrelsen.

1995/96:Ub24 av Britt-Marie Danestig-

Olofsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försöksverksamheten med

lokala styrelser skall omfatta hela

skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en regel i

grundskoleförordningen som garanterar

eleverna rätten att från och med

högstadiet deltaga som ledamöter i den

lokala styrelsen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en regel i

grundskoleförordningen som stadgar att

invandrarföräldrar skall vara

representerade i lokala styrelser i

proportion till antalet invandrarelever

i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om könsfördelningen i den lokala

styrelsen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskild stimulans för att

säkerställa att skolor i resurssvaga

områden deltar i försöksverksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en precisering av de olika

parternas ansvarsområden.

1995/96:Ub25 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslaget till

lokala styrelser med föräldramajoritet i

skolan.

1995/96:Ub26 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolstyrelser,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en försöksperiod.

Utskottet

Inledning

Frågan om ett ökat föräldrainflytande

inom skolan har behandlats i riksdagen

vid ett flertal tillfällen under de

senaste åren. I samband med beslutet om

en ny läroplan för det offentliga

skolväsendet (prop. 1992/93:220, bet.

1993/94:UbU1, rskr.1993/94:82) begärde

riksdagen genom ett tillkännagivande

till regeringen en ordentlig belysning

av frågan om att stärka elevers och

föräldrars inflytande i skolan. Härvid

borde göras en kartläggning av

existerande samverkansformer - där

föräldrar och elever har ett

institutionaliserat inflytande över den

enskilda skolan - och de juridiska

begränsningar för dessa som finns i

dagens lagstiftning. Regeringen borde

därefter återkomma till riksdagen med

förslag i frågan.

Genom riksdagens beslut våren 1994 om

lokal demokrati (prop. 1993/94:188, bet.

KU40, rskr. 379) infördes den 1 juli

1994 bestämmelser i kommunallagen

(1991:900) som gör det möjligt att

inrätta s.k. självförvaltningsorgan

under kommunal nämnd för att helt eller

delvis sköta driften av en viss kommunal

anläggning eller institution. Dock kan

uppgifter, som enligt särskilda regler

skall skötas i viss ordning, inte

överlämnas till ett

självförvaltningsorgan. Inom t.ex.

skolans område är många uppgifter

författningsreglerade och uttryckligen

förbehållna styrelsen för utbildningen

eller rektor. Riksdagens beslut

innefattade därför ett tillägg till 2

kap. 1 § andra stycket skollagen

(1985:1100) att föreskrifter om

självförvaltningsorgan i kommunallagen

inte skall tillämpas i fråga om

uppgifter för vilka ansvaret enligt

skollagen eller andra bestämmelser

ankommer på nämnden eller någon annan.

Samtidigt erinrades om att riksdagen

hade begärt att regeringen närmare

skulle överväga förändringar i

skollagstiftningen i syfte att öka

elevers och föräldrars inflytande i

skolan.

I propositionen föreslås nu att

kommunerna under en femårig

försöksperiod får överlåta vissa ansvars-

och beslutsfunktioner, som i dag ligger

på den politiskt tillsatta styrelsen för

utbildningen eller på rektorn för en

skola, till en lokal styrelse med

föräldramajoritet utan hinder av vad som

stadgas i 2 kap. 1 § andra stycket

skollagen. De lokala styrelserna skall i

formellt hänseende utgöra sådana

självförvaltningsorgan som regleras i

kommunallagen.

Regeringen stöder sig därvid på ett

generellt bemyndigande i 15 kap. 4 §

skollagen att försöksverksamhet inom det

offentliga skolväsendet som innebär

undantag från skollagens organisatoriska

bestämmelser får anordnas enligt

föreskrifter som meddelas av regeringen.

Försöksverksamheten skall enligt

förslaget omfatta grundskolan och den

obligatoriska särskolan. Den skall äga

rum under perioden från den 1 juli 1996

t.o.m. den 30 juni 2001.

Till grund för propositionen ligger den

s.k. Skolkommitténs delbetänkande

Föräldrar i självförvaltande skolor (SOU

1995:103).

Förslaget att införa möjlighet till

lokala styrelser med föräldramajoritet

inom skolan har bemötts positivt i de

motioner som väckts med anledning av

propositionen. De yrkanden som

framställts i motionerna rör

huvudsakligen frågor om de lokala

styrelsernas ansvar och befogenheter

samt styrelsernas sammansättning.

Lokala styrelser med föräldramajoritet

inom skolan - ansvar och befogenheter

Regeringen anför i propositionen att den

lokala styrelsen skall kunna behandla

frågor som är viktiga för skolan. Den

kommunala nämnden eller styrelsen för

utbildningen får dock inte avhända sig

det övergripande ansvaret för

verksamheten. Uppgifter som innebär

myndighetsutövning eller som på annat

sätt berör enskilds rätt får inte heller

läggas på en lokal styrelse. En lokal

styrelse skall kunna besluta i frågor

som enligt grundskoleförordningen

(1994:1194) respektive

särskoleförordningen (1995:206) och

läroplanen ankommer på rektor och på

styrelsen för utbildningen. I en

särskild förordning avser regeringen att

reglera vilka av dessa uppgifter som kan

läggas på en lokal styrelse och ge de

ytterligare föreskrifter som behövs för

verksamheten. Därutöver skall nämnden

fastställa en arbetsordning för den

lokala styrelsen. Av arbetsordningen

skall tydligt framgå vilka uppgifter och

befogenheter som den lokala styrelsen

har. Kommunens beslut om att delta i

försöksverksamheten skall anmälas till

Skolverket.

I flera motioner påtalas behovet av att

det tydligt anges vilka befogenheter och

vilket ansvar som den lokala styrelsen

får överta från nämnden och rektor.

Sålunda understryks i motion

1995/96:Ub21 (m) yrkandena 1 och 2

nödvändigheten av att regeringen i en

särskild förordning redovisar vilka

uppgifter enligt läroplanen och

grundskoleförordningen resp.

särskoleförordningen som får överlåtas

till en lokal styrelse. Motionärerna

anser att föräldrarnas möjligheter och

befogenheter måste stärkas jämfört med

vad som redovisas i propositionen. I

annat fall riskerar de nya styrelserna

att enbart bli en ny form av kommunalt

organ.

I motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande 1

betonas att den lokala styrelsen skall

kunna behandla alla frågor som är

viktiga för skolan, både inom det

statliga och det kommunala

ansvarsområdet. Det kan t.ex. vara

skolans budget, principer för

verksamhet, läromedel, ordningsregler,

utformning av skolans fysiska miljö,

åtgärder mot mobbning, fördelning av

timmar och skoldagens längd. Den berörda

skolan och nämnden bör komma överens om

vilka villkor som skall gälla för den

lokala styrelsen och vilka beslut som

skall överlåtas till den.

Överenskommelsen bör preciseras i

arbetsordning.

Det är enligt motion 1995/96:Ub25 (fp)

i denna del inte klart belyst vilka

ökade befogenheter föräldrastyrelserna i

praktiken kommer att få, jämfört med de

som de i dag existerande s.k.

brukarråden har. Vidare framhålls i

motionen att föräldrastyrelsen inte bör

få möjlighet att inskränka elevens fria

val. Problemområden bör analyseras och

få en klar lösning i förordning.

Också i motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande

6 efterfrågas en precisering av de olika

parternas ansvarsområden. Motionärerna

framhåller att detta är oerhört viktigt

för att skapa trygghet och undvika

onödiga konflikter. Detta inte minst med

tanke på vad som står i läroplanen för

grundskolan.

Utskottet finner det viktigt att

regeringen i förordning preciserar

nämndens, rektors och den lokala

styrelsens ansvar och befogenheter. Det

är emellertid också angeläget att i en

försöksverksamhet ge möjligheter till

lokala utformningar av

föräldrainflytandet och inte genom en

alltför detaljerad central reglering

hämma kreativitet och mångfald.

Föräldrainflytandet bör under

försöksperioden tillåtas variera mellan

olika skolor. Grundtanken med att införa

styrelser med föräldramajoritet är, som

utskottet ser det, att kanalisera

intresset från föräldrarnas sida att

inifrån påverka sina barns skola.

Därför, anser utskottet, bör det vara i

den lokalt fastställda arbetsordningen

som ansvar och befogenheter utförligt

skrivs in. Utskottet förutsätter att

arbetsordningen utarbetas i samverkan

med den enskilda skolan. I sammanhanget

bör det påpekas att de lokala

styrelserna är skyldiga att följa

skollag, läroplan och andra föreskrifter

som gäller för skolan och att till dem

inte får överlåtas uppgifter som innebär

myndighetsutövning eller som på annat

sätt berör enskilds rätt.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1 och

2, 1995/96:Ub24 yrkande 6, 1995/96:Ub25

i denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1.

Riksdagen bör godkänna vad regeringen i

denna del förordat.

Enligt motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 6

är det viktigt att slå fast att det

pedagogiska ansvaret åvilar

professionen. Rektor vid skolan har en

särställning som arbetsledare, något som

även i fortsättningen måste gälla.

Utskottet hänvisar till att det i

propositionen klart uttalas att en lokal

styrelse inte får tilldelas uppgifter

som leder till att rektor inte kan utöva

sin ledningsfunktion. Rektor kommer

alltså fortfarande att vara ledare för

den pedagogiska verksamheten i det fall

styrelse med föräldramajoritet inrättas.

En föräldrastyrelse får inte heller från

lärarna överta det professionella

ansvaret för hur undervisningen skall

bedrivas. Utskottet delar regeringens

inställning i dessa frågor. Då utskottet

inte kan finna annat än att motionärerna

har samma uppfattning och att

motionsyrkandet därmed är tillgodosett,

avstyrks detsamma.

Den lokala styrelsen måste enligt motion

1995/96:Ub21 (m) yrkande 7 få möjlighet

att även svara för anställningar av

personal vid skolor inom

försöksverksamheten. De som nyrekryteras

bör inte automatiskt anslutas till de

kommunala turordningsreglerna. Särregler

är här nödvändiga, hävdar motionärerna.

Utskottet gör den bedömningen att

frågor som avser anställning av viss

person på viss tjänst utgör sådana

individärenden som den lokala styrelsen

inte skall besluta om. Styrelsen bör

däremot kunna utarbeta kriterier och

riktlinjer för personalrekrytering.

Bemyndigandet i skollagen (15 kap. 4 §)

avser regeringens rätt att föreskriva

undantag från skollagens organisatoriska

bestämmelser. I lagen (1982:80) om

anställningsskydd stadgas att avvikelser

från t.ex. turordningsreglerna får göras

om andra bestämmelser meddelats i lag

eller i förordning med stöd av lag.

Utskottet anser det inte befogat att

riksdagen för en i tiden begränsad

försöksverksamhet i särskild lag

föreskriver undantag från

turordningsreglerna. Motionsyrkandet bör

därför avslås av riksdagen.

Val av lokal styrelse och styrelsens

sammansättning

Beträffande val av lokal styrelse med

föräldramajoritet hänvisar regeringen

till att reglerna i kommunallagen för

självförvaltningsorgan också i detta

avseende bör gälla. Det innebär att den

kommunala nämnden skall välja ledamöter

och ersättare i lokal styrelse på

förslag av de grupper som skall ingå.

Förutom en majoritet av föräldrar bör i

den lokala styrelsen ingå rektor som

självskriven ledamot och företrädare för

personalen, anför regeringen.

Frågor om valet och själva

valförfarandet tas upp i två motioner. I

motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 4 i

denna del förutsätter motionärerna att

det är föräldrarna vid den skola eller

del av skola som avses bli ställd under

självförvaltningsorgan som också i val

skall utse styrelse. Rätt att nominera

företrädare till styrelsen bör

föräldrar, personal och elever ha.

I motion 1995/96:Ub25 (fp) i denna del

anförs att det är ett minimalt

demokratiskt krav att valförfarandet är

klart reglerat och att det gjorts känt

för alla föräldrar på ett godtagbart

sätt. Motionärerna pekar på att

föräldrar kan ha olika förutsättningar

för att delta i lokala styrelser och

vill i sammanhanget ha ett

riksdagsuttalande om rätt till

ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Utskottet vill först beträffande rätten

till ekonomisk ersättning hänvisa till

bestämmelsen i 7 kap. 21 § kommunallagen

(jfr 4 kap. 12 § f.). Där stadgas om

självförvaltningsorgan att de ledamöter

och ersättare som företräder nyttjarna

har rätt till den ledighet från sina

anställningar som behövs för uppdraget

och de ekonomiska förmåner som

fullmäktige bestämt för de

förtroendevalda i kommunen. Bland annat

innebär detta rätt till skälig

ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag att reglerna om

självförvaltningsorgan i kommunallagen

skall tillämpas på lokala styrelser med

föräldramajoritet i fråga om val,

nämligen att den kommunala nämnden skall

välja ledamöter och ersättare på förslag

av de grupper som skall ingå. Någon

ytterligare reglering av valförfarandet

bör enligt utskottets mening inte göras

centralt.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i

denna del och 1995/96:Ub25 i denna del.

När det gäller sammansättningen av den

lokala styrelsen föreslås i motion

1995/96:Ub23 (kds) att möjlighet bör

öppnas under försöksperioden att välja

in företrädare för näringslivet,

kultursektorn, socialtjänsten eller

polisen i styrelsen. Dessa kan därmed på

ett naturligt sätt samverka med skolan

och få del av och påverka skolans

vardag. Även i motion 1995/96:Ub21 (m)

yrkande 4 förordas att i styrelsen bör

kunna ingå representant från det lokala

näringslivet i syfte att bredda

styrelsen och öka skolans kontakter med

samhället i övrigt.

Enligt motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande

3 bör i grundskoleförordningen införas

en regel om att invandrarföräldrar skall

vara representerade i den lokala

styrelsen i proportion till antalet

invandrarelever i skolan. Det föreligger

annars en risk för att denna

föräldragrupp kommer att utestängas,

anför motionärerna.

Utskottet anser att det är viktigt att

skolan är öppen mot det omgivande

samhället och att skolan, som läroplanen

föreskriver, samverkar med arbetslivet

och närsamhället i övrigt. Detta utgör

dock inte något skäl till att cen-tralt

ytterligare reglera styrelsens

sammansättning. Utskottet vill betona

att syftet med försöksverksamheten är

att denna skall få bedrivas i så fria

former som möjligt och ge fritt spelrum

åt olika lokala lösningar. Det bör

därför överlämnas till den kommunala

nämnden att i arbetsordning för den

lokala styrelsen avgöra i vad mån

representanter från det omkringliggande

samhället skall ta plats i styrelsen.

Riksdagen bör avslå motionerna

1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del och

1995/96:Ub23.

Utskottet är inte berett att föreslå

att det i förordning regleras hur

grupper av föräldrar skall vara

representerade i lokal styrelse för

skolan. Som regeringen anfört i

propositionen är det emellertid

angeläget att styrelsen kan spegla de

sociala och kulturella erfarenheter som

finns i hela föräldragruppen inom

skolan. Utskottet avstyrker därmed även

motion 1995/96:Ub24 yrkande 3.

Det är enligt motion 1995/96:Ub24 (v)

yrkande 4 viktigt att könsfördelningen i

den lokala styrelsen blir jämn.

Motionärerna pekar på att grundskolan

och särskolan som arbetsplats är

dominerad av kvinnor. Samtidigt ökar

antalet barn som i och med föräldrarnas

separation har bristfällig eller ingen

kontakt med sina fäder. Särskilt för

många pojkar saknas i dag goda manliga

förebilder.

Utskottet har förståelse för

motionärernas synpunkter om att

föräldrarepresentationen bör vara lika

fördelad mellan män och kvinnor. Av skäl

som nyss nämnts är utskottet emellertid

inte berett att föreslå ytterligare

reglering av styrelsens sammansättning.

Utskottet förutsätter att strävandena på

många samhällsområden efter en jämn

könsfördelning får genomslag också vid

nomineringen till lokal styrelse för

skolan. Med hänvisning härtill avstyrks

motion 1995/96:Ub24 yrkande 4 av

utskottet.

I propositionen anför regeringen att det

är viktigt att en lokal styrelse inte

inskränker den frihet som eleverna fått

genom den nya läroplanen. Representanter

för eleverna skall därför få medverka i

styrelsearbetet genom närvarorätt och

yttranderätt. Till frågan om det är

möjligt för en omyndig elev att vara

fullvärdig ledamot i en lokal styrelse

avser regeringen att återkomma.

Eleverna bör enligt motion 1995/96:Ub24

(v) yrkande 2 garanteras rätten att från

och med högstadiet delta som ledamöter i

den lokala styrelsen. En regel om detta

bör införas i grundskoleförordningen.

Enligt motion 1995/96:Ub22 (s) bör

riksdagen göra ett uttalande om att de

lokala styrelserna skall vara skyldiga

att efterhöra elevernas åsikter innan

beslut fattas.

Utskottet har samma uppfattning som

motionärerna att grunden för en

demokratisk fostran är elevernas rätt

och möjligheter att utöva verkligt

inflytande över sin utbildning och sin

vardag. Skolan skall erbjuda en miljö

som uppmanar till personliga initiativ

och ömsesidig respekt.

Utskottet utgår från att den lokala

styrelsen med föräldramajoritet skall

respektera elevernas rätt att närvara

och yttra sig i styrelsens olika ärenden

före beslut. Styrelsen har dessutom att

ta hänsyn till vad som regleras i

läroplan och skollag om elevers rätt

till medinflytande. I övrigt delar

utskottet regeringens uppfattning att

ställningstagande om ledamotskap för

omyndiga elever bör avvaktas.

Motionsyrkandena bör således avslås av

riksdagen.

Försöksverksamhetens omfattning

Regeringen föreslår som tidigare nämnts

att försöksverksamheten med lokala

styrelser, vari föräldrar har majoritet,

skall pågå under fem år från den 1 juli

1996.

Enligt motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande

2 bör försöksperioden inte vara längre

än tre år, nämligen från den 1 juli 1996

till den 1 juli 1999. Därefter bör en

kontrollstation finnas i syfte att

utröna om permanenta förändringar kan

beslutas.

Utskottet delar den bedömning som

regeringen gjort om en försöksperiod på

fem år. Enligt utskottets mening behövs

denna tid för att ge verksamheten med

föräldrastyrelser möjlighet att

utvecklas. Detta hindrar inte att

utvärderingar av försöksverksamheten

kontinuerligt bör göras för att samla

erfarenheter som kan nyttjas i det

fortsatta arbetet. Med det anförda

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Försöksverksamheten bör omfatta hela

skolor, anförs det i motion 1995/96:Ub24

(v) yrkande 1. Motionärerna är av

praktiska och organisatoriska skäl

skeptiska till att försöksverksamheten,

som regeringen föreslagit, skall kunna

gälla endast några klasser, årskurser

eller arbetsenheter.

Utskottet anser att det kan förekomma

situationer då en försöksverksamhet i

mindre skala, t.ex. för vissa klasser, i

ett första skede kan vara lättare att

hantera, samtidigt som den kan ge

intressanta erfarenheter. Utskottet

ställer sig därför positivt till

regeringens förslag i denna del och

föreslår att riksdagen med avslag på

motionsyrkandet godkänner vad regeringen

förordat.

Det är enligt motion 1995/96:Ub24 (v)

yrkande 5 nödvändigt att skolor i

resurssvaga områden stimuleras att delta

i försöksverksamheten, om utvärderingen

av denna skall kunna belysa vilken

inverkan föräldrastyrelser kan ha på

elevinflytande, likvärdighet och

pedagogisk/metodisk utveckling.

Utskottet vill peka på att det kan visa

sig svårt att avgränsa vilka områden som

i egenskap av resurssvaga skall

stimuleras. Utskottet vill framhålla att

de bästa förutsättningarna för en

försöksverksamhet med lokala styrelser

vari föräldrar har majoritet skapas

genom att den sker på frivillig väg

utifrån lokala önskemål. Med hänvisning

härtill avstyrks motionsyrkandet.

Utvärdering

I motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 8

föreslås att Skolverket tillsammans med

berörda kommuner och de lokala

styrelserna skall åläggas att utvärdera

försöksverksamheten med lokala styrelser

för skolan. Resultaten av utvärderingen

bör regeringen redovisa för riksdagen.

Utskottet tar fasta på vad regeringen

anfört i propositionen, att anmälan till

Skolverket om kommunens beslut att delta

i försöksverksamheten skall kunna utgöra

en grund för en planering av

utvärderingen. Därvid hänvisas till att

vid anmälan bör ha fogats bl.a. en

beskrivning av motiven för

försöksverksamheten och hur man lokalt

tänker utvärdera försöket. Utskottet

utgår från att försöksverksamheten

utvärderas både lokalt av de berörda

kommunerna och nationellt av Skolverket.

Likaledes utgår utskottet från att

regeringen kommer att återkomma till

riksdagen efter försöksperiodens slut

med en redovisning av hur verksamheten

utfallit. Motionsyrkandet bör därmed

avslås av riksdagen.

Övriga frågor

Ett tillkännagivande från riksdagen

begärs i motion 1995/96:Ub21 (m) om att

regler skall införas som ger

självförvaltningsorgan rätt att ombilda

sin skola till en fristående skola utan

att kommunen skall ha möjlighet att

motsätta sig ett sådant förslag (yrkande

3). Likaså bör regleras en skyldighet

för kommunen att årligen tillfråga

skolor med lokala styrelser om deras

intresse av att ombilda skolan till en

fristående skola (yrkande 5).

Utskottet finner inte skäl att föreslå

riksdagen att göra ett sådant uttalande

som efterfrågas av motionärerna, varför

yrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de lokala

styrelsernas ansvar och

befogenheter

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6,

1995/96:Ub25 i denna del och

1995/96:Ub26 yrkande 1 godkänner

regeringens förslag,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

2. beträffande pedagogiskt

ansvar

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub21 yrkande 6 godkänner

regeringens förslag,

res. 4 (m)

3. beträffande anställning av

skolpersonal

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub21 yrkande 7,

res. 5 (m)

4. beträffande val av lokal

styrelse, m.m.

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i

denna del och 1995/96:Ub25 i denna

del godkänner regeringens förslag,

res. 6 (m)

res. 7 (fp)

5. beträffande den lokala

styrelsens sammansättning

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub21 yrkande 4 i

denna del, 1995/96:Ub23 och

1995/96:Ub24 yrkande 3 godkänner

regeringens förslag,

res. 8 (m)

res. 9 ( v)

res. 10 (kds)

6. beträffande jämn

könsfördelning i lokal styrelse

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub24 yrkande 4,

7. beträffande

elevrepresentation i lokal

styrelse

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub22 och

1995/96:Ub24 yrkande 2 godkänner

regeringens förslag,

res. 11 (v)

8. beträffande försöksperiodens

längd

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub26 yrkande 2 godkänner

regeringens förslag,

res. 12 (c)

9. beträffande försöksverksamhet

omfattande hela skolor

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub24 yrkande 1 godkänner

regeringens förslag,

res. 13 (v)

10. beträffande skolor i

resurssvaga områden

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub24 yrkande 5,

res. 14 (v)

11. beträffande utvärdering av

försöksverksamheten med lokala

styrelser

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub21 yrkande 8,

res. 15 (m)

12. beträffande ombildning av

skola under lokal styrelse till

fristående skola

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5.

res. 16 (m)

Stockholm den 2 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Bengt Silfverstrand (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta

Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),

Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth

(s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kds), Tomas

Högström (m) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. De lokala styrelsernas ansvar och

befogenheter (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet finner

det och slutar med denna del förordat

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

framförts i motion 1995/96:Ub21

yrkandena 1 och 2 att de lokala

styrelserna med föräldramajoritet måste

få vidgade befogenheter jämfört med vad

som anges i regeringens förslag. Enligt

regeringen skall de nya styrelserna

formellt ha ställningen som ett särskilt

kommunalt organ under den nämnd som

utgör styrelse för utbildningen. De blir

därmed kommunalpolitiskt styrda.

Utskottet anser att det är nödvändigt,

för att garantera och utveckla

föräldrainflytandet i skolan, att

regeringen i en särskild förordning noga

redovisar vilka uppgifter enligt

läroplanen och grundskoleförordningen

respektive särskoleförordningen som

föräldrastyrelserna får överta. Bland

annat bör ingå rätt att besluta om

skolans profilering.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till nämnda motionsyrkanden

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande de lokala

styrelsernas ansvar och befogenheter

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkandena 1 och 2 samt

med anledning av regeringens förslag

och motionerna 1995/96:Ub24 yrkande

6, 1995/96:Ub25 i denna del och

1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. De lokala styrelsernas ansvar och

befogenheter (mom. 1)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet finner

det och slutar med denna del förordat

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som

påpekats i motion 1995/96:Ub25, att det

inte är klarlagt i propositionen vilka

ökade befogenheter som de föreslagna

lokala styrelserna med föräldramajoritet

i praktiken kommer att få i jämförelse

med de möjligheter till

föräldrainflytande som redan i dag finns

i s.k. brukarråd. Flera problemområden

måste närmare analyseras och få en klar

lösning i regeringens aviserade

förordning. Bland annat bör

föräldrastyrelsen inte tillåtas bestämma

över vilka fria val som är de för

eleverna lämpligaste.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motionen i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande de lokala

styrelsernas ansvar och befogenheter

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub25 i denna del samt med

anledning av regeringens förslag och

motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Ub24 yrkande 6 och

1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. De lokala styrelsernas ansvar och

befogenheter (mom. 1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet finner

det och slutar med denna del förordat

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs

i motion 1995/96:Ub24 yrkande 6, att

roll- och ansvarsfördelningen mellan

rektor och en lokal styrelse med

föräldramajoritet inte är tydliggjord i

propositionen. Inte heller lärarnas

ansvar i relation till styrelsen är

definierat. Utskottet vill betona att

det är viktigt att regeringen i

förordning preciserar de olika parternas

ansvarsområden. Särskilt bör därvid

beaktas vad som gäller enligt den nya

läroplanen för det offentliga

skolväsendet. Detta bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande de lokala

styrelsernas ansvar och befogenheter

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub24 yrkande 6 samt med

anledning av regeringens förslag och

motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1

och 2, 1995/96:Ub25 i denna del och

1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet

hänvisar och slutar med avstyrks

detsamma bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det

understrykas att rektor är ledare för

den pedagogiska verksamheten i skolan

och även fortsatt skall så vara. En

föräldrastyrelse får inte heller från

lärarna överta det professionella

ansvaret för hur undervisningen skall

bedrivas. Detta bör slås fast i en

kommande förordning om lokala styrelser

med föräldramajoritet. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Ub21 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande pedagogiskt ansvar

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkande 6 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Anställning av skolpersonal (mom. 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med Utskottet gör

den och på s. 6 slutar med av

riksdagen bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som

motionärerna att det är viktigt för att

försöksverksamheten skall bli

meningsfull att den lokala styrelsen med

föräldramajoritet även får möjlighet att

svara för anställning av personal vid

sin skola. Särregler bör här gälla,

bl.a. undantag från turordningsreglerna

enligt lagen om anställningsskydd.

Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag till erforderliga

lagändringar. Detta bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande anställning av

skolpersonal

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet

ställer sig och slutar med i denna

del bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det bör delegeras

från den politiskt tillsatta nämnden

till föräldrarna vid den skola eller del

av skola som avses bli ställd under

självförvaltningsorgan att i val utse

den lokala styrelsen. Föräldrarnas

möjligheter till inflytande stärks

därmed. Rätt att nominera personer till

de nya styrelserna bör finnas för

föräldrar, personal och elever. I övrigt

bör valförfarandet inte regleras

centralt.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub21 yrkande

4 i denna del samt med avslag på

regeringens förslag och motion

1995/96:Ub25 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

här anfört om val av lokal styrelse.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande val av lokal

styrelse, m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del

samt med avslag på regeringens

förslag och motion 1995/96:Ub25 i

denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet

ställer sig och slutar med i denna

del bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att invända mot

regeringens förslag att den kommunala

nämnden skall välja ledamöter och

ersättare i lokal styrelse. Dock finner

utskottet det nödvändigt att ytterligare

föreskrifter om valförfarandet meddelas

av regeringen i syfte att finna

demokratiska former för hur föräldrar

skall nomineras och utses till

styrelsen. Valförfarandet måste dessutom

göras känt för alla föräldrar.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub25 i

denna del, med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motion

1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande val av lokal

styrelse, m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub25 i denna del, med

anledning av regeringens förslag och

med avslag på motion 1995/96:Ub21

yrkande 4 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Den lokala styrelsens sammansättning

(mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet anser

och slutar med 1995/96:Ub23 bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som

anförs i motion 1995/96:Ub21 yrkande 4

att det i en lokal styrelse med

föräldramajoritet också bör vara möjligt

att välja in representanter från det

lokala näringslivet i syfte att bredda

styrelsen och öka skolans kontakter med

samhället i övrigt. En sådan utökad

representation kan enligt utskottets

mening bli en stor tillgång för skolan.

Utskottet föreslår att riksdagens med

bifall till motionsyrkandet som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om sammansättningen av

lokal styrelse.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande den lokala styrelsens

sammansättning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del,

med anledning av regeringens förslag

och motion 1995/96:Ub23 samt med

avslag på motion 1995/96:Ub24 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Den lokala styrelsens sammansättning

(mom. 5)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet är

inte och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det en

uppenbar risk för att vissa

föräldragrupper, t.ex.

invandrarföräldrar, får svårt att göra

sina röster hörda och därmed utestängs

från representation i lokal styrelse med

föräldramajoritet. Utskottet anser

därför, med tillstyrkan av

motionsyrkandet, att riksdagen hos

regeringen bör begära att en regel

införs i den aviserade förordningen om

att invandrarföräldrar skall vara

representerade i styrelsen i proportion

till antalet invandrarelever i skolan.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande den lokala styrelsens

sammansättning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub24 yrkande 3, med anledning

av regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1995/96:Ub21

yrkande 4 i denna del och

1995/96:Ub23 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Den lokala styrelsens sammansättning

(mom. 5)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet anser

och slutar med 1995/96:Ub23 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikter

om värdet av att skolans kontakter med

samhället i övrigt ökar. Utskottet anser

därför att det bör vara möjligt under

försöksperioden att också välja in

representanter för det omgivande

samhället i en lokal styrelse med

föräldramajoritet. Företrädare för det

lokala näringslivet och andra

företrädare för närsamhället, såsom

kultursektorn, socialtjänsten eller

polisen, kan därmed på ett naturligt

sätt samverka med skolan och bidra till

att skolan blir en mer öppen

institution. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub23 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande den lokala styrelsens

sammansättning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub23, med anledning av

regeringens förslag och motion

1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna del

samt med avslag på motion

1995/96:Ub24 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Elevrepresentation i lokal styrelse

(mom. 7)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet har

samma och på s. 8 slutar med av

riksdagen bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som

motionärerna att grunden för en

demokratisk fostran är elevernas rätt

och möjligheter att utöva verkligt

inflytande över sin utbildning och sin

vardag. Skolan skall erbjuda en miljö

som uppmanar till personliga initiativ

och ömsesidig respekt. Eleverna bör

därför i förordning garanteras rätten

att under de tre sista åren i

grundskolan deltaga som ledamöter i

lokal styrelse med föräldramajoritet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub24

yrkande 2 samt med anledning av

regeringens förslag och motion

1995/96:Ub22 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande elevrepresentation i

lokal styrelse

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub24 yrkande 2 samt med

anledning av regeringens förslag och

motion 1995/96:Ub22 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Försöksperiodens längd (mom. 8)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet delar

och slutar med utskottet

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser, i likhet med

motionärerna, att en femårig

försöksperiod som regeringen föreslagit

skulle försena den angelägna

decentraliseringsreformen.

Försöksperioden bör inte vara längre än

tre år, nämligen från den 1 juli 1996

till den 1 juli 1999. Därefter bör

verksamheten utvärderas i syfte att ge

underlag för beslut om vilka mer

permanenta förändringar som kan

genomföras när det gäller

föräldrainflytandet över skolan. Detta

bör riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub26 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande försöksperiodens

längd

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub26 yrkande 2 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

13. Försöksverksamhet omfattande hela

skolor (mom. 9)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med regeringen förordat

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna

att det skulle kunna orsaka både

organisatoriska och praktiska problem om

en lokal styrelse med föräldramajoritet

får inrättas för del av skola, dvs. för

endast några klasser, årskurser eller

arbetsenheter. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub24 yrkande 1 gör ett uttalande

till regeringen om att

försöksverksamheten skall omfatta hela

skolor.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande försöksverksamhet

omfattande hela skolor

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub24 yrkande 1 och med

anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Skolor i resurssvaga områden (mom.

10)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet vill

och slutar med avstyrks

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att man inte kan bortse

från att samhället är segregerat och att

detta i hög grad påverkar de

förhållanden under vilka skolan verkar.

Om utvärderingen av försöksverksamheten

skall kunna belysa vilken inverkan

lokala styrelser med föräldramajoritet

kan ha på elevinflytande, likvärdighet

och pedagogisk/metodisk utveckling,

måste också skolor i resurssvaga områden

stimuleras att deltaga i verksamheten.

Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande skolor i resurssvaga

områden

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Utvärdering av försöksverksamheten

med lokala styrelser (mom. 11)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet tar

och slutar med av riksdagen bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt

att försöksverksamheten med lokala

styrelser vari föräldrar har majoritet

noga följs upp och utvärderas.

Regeringen bör därför ge Skolverket i

uppdrag att tillsammans med berörda

kommuner och lokala styrelser genomföra

utvärderingar av verksamheten.

Regeringen bör därefter återkomma till

riksdagen med en redovisning av hur

verksamheten utfallit. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande utvärdering av

försöksverksamheten med lokala

styrelser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Ombildning av skola under lokal

styrelse till fristående skola (mom. 12)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Tomas

Högström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

finner och slutar med yrkandena

avstyrks bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att

de lokala styrelserna med

föräldramajoritet redan under

försöksverksamheten ges möjligheter att

ta ett större ansvar för sin skola än

vad regeringen föreslagit.

Föräldrastyrelsen bör således ges rätten

att ansöka om att skolan skall ombildas

till fristående skola utan att kommunen

skall ha möjlighet att motsätta sig en

sådan åtgärd. Denna rätt bör kombineras

med en skyldighet för kommunen att

årligen tillfråga lokal styrelse om dess

intresse av att ombilda skolan till

fristående skola. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna att

bestämmelser av nu angiven innebörd bör

tas in i den aviserade förordningen om

lokala styrelser med föräldramajoritet.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande ombildning av skola

under lokal styrelse till fristående

skola

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 3

Inledning 3

Lokala styrelser med

föräldramajoritet inom skolan

ansvar och befogenheter 4

Val av lokal styrelse och

styrelsens sammansättning 6

Försöksverksamhetens omfattning 8

Utvärdering 8

Övriga frågor 9

Hemställan 9

Reservationer 11

1. De lokala styrelsernas ansvar

och befogenheter (mom. 1) 11

2. De lokala styrelsernas ansvar

och befogenheter (mom. 1) 11

3. De lokala styrelsernas ansvar

och befogenheter (mom. 1) 12

4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2) 12

5. Anställning av skolpersonal

(mom. 3) 13

6. Val av lokal styrelse, m.m.

(mom. 4) 13

7. Val av lokal styrelse, m.m.

(mom. 4) 14

8. Den lokala styrelsens

sammansättning (mom. 5) 14

9. Den lokala styrelsens

sammansättning (mom. 5) 15

10. Den lokala styrelsens

sammansättning (mom. 5) 15

11. Elevrepresentation i lokal

styrelse (mom. 7) 16

12. Försöksperiodens längd (mom. 8) 16

13. Försöksverksamhet omfattande

hela skolor (mom. 9) 16

14. Skolor i resurssvaga områden

(mom. 10) 17

15. Utvärdering av

försöksverksamheten med lokala

styrelser (mom. 11) 17

16. Ombildning av skola under lokal

styrelse till fristående skola (mom. 12)

18

Gotab, Stockholm 1996