Bet. 1995/96:UU15

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU15

Verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling 1995

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1995/96

UU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

redogörelsen till riksdagen 1995/96:ER2

från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling.

Inga motioner har väckts med anledning

av redogörelsen. Utskottet föreslår att

riksdagen lägger redogörelsen till

handlingarna.

Redogörelsen

I redogörelse till riksdagen 1995/96:ER2

från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling

redovisas verksamheten inom den

parlamentariska församlingen och de

församlingsmöten som ägt rum under 1995

års session.

Utskottet

Sammanfattning av redogörelsen

Den parlamentariska församlingens roll

och verksamhet

När Europarådet bildades 1949 fick

organisationen två huvudorgan - en

parlamentarisk församling med rådgivande

uppgifter och en ministerkommitté med

både beslutande och verkställande

funktioner. Den parlamentariska

församlingen var vid sin tillkomst det

första internationella parlamentariska

organet. Den har genom åren verksamt

bidragit till att främja fred och

frihet, mänskliga rättigheter och social

rättvisa i Europa. Den parlamentariska

församlingen har en viktig uppgift som

debattforum för aktuella politiska,

ekonomiska, juridiska, sociala och

kulturella frågor. Dess beslut som

förbereds i utskott och underutskott har

främst formen av rekommendationer till

ministerkommittén men kan även vara

uttalanden i form av resolutioner m.m.

Även om församlingen alltså har en i

första hand rådgivande funktion spelar

den en betydande roll i det

mellanstatliga samarbetet och har varit

en pådrivande faktor för tillkomsten av

många av Europarådets konventioner.

Under senare år, efter omvälvningarna i

Central- och Östeuropa, har

parlamentarikerna tagit initiativet när

det gällt Europarådets utvidgning till

länderna i centrala och östra Europa och

bidragit till en demokratisk utveckling.

Sedan 1989 har den parlamentariska

församlingen givit särskild gäststatus

till kandidatländerna i syfte att bygga

upp relationerna till de nya

lagstiftande församlingarna i dessa

länder och förbereda dem för medlemskap

i Europarådet.

Europarådets parlamentariska

församlings medlemmar utses av

respektive medlemslands parlament.

Församlingen hade vid ingången av 1995

236 medlemmar (och lika många

suppleanter) från 33 länder. Vid slutet

av året hade antalet medlemsländer

stigit till 38 och antalet

parlamentariker i församlingen till 248.

Den svenska riksdagen har att utse sex

ordinarie ledamöter och sex suppleanter.

Efter en lång följd av år med ett

tämligen oförändrat medlemskap har rådet

under åren efter 1989 utvidgats till att

omfatta nästan alla länder i Europa.

Senaste medlemsland är Ryssland som

upptogs i februari 1996. Europarådets

alleuropeiska kallelse håller på att

uppfyllas. Deltagandet av så många nya

demokratier kan förväntas innebära att

rådets verksamhet och arbetsformer

kommer att förändras, såväl i

ministerrådet som i den parlamentariska

församlingen.

Allmänt om församlingens arbete och

viktigare politiska frågor under 1995

års session

Europarådets parlamentariska församlings

årssession 1995 var fördelad på fyra

delsessioner vilka samtliga hölls i

Strasbourg.

Talman i församlingen under sessionen

var den spanske parlamentsledamoten

Miguel Angel Martínez.

Den svenska delegationens ordförande

Jan Bergqvist valdes till vice

ordförande (en av 14) i församlingen för

1995 års session.

Under 1995 fortsatte utvidgningen av

Europarådet. På rekommendation av den

parlamentariska församlingen och efter

beslut i ministerrådet upptogs fem nya

länder som medlemmar: Albanien,

Lettland, Makedonien, Moldavien och

Ukraina. Frågan om medlemskap för

Ryssland debatterades vid två tillfällen

under sessionen men beslut dröjde.

Behandlingen av Rysslands ansökan

avbröts i januari 1995 som en följd av

situationen i Tjetjenien. Proceduren

återupptogs vid den första delsessionen

under 1996. Ryssland upptogs som medlem

i februari 1996.

Utförliga debatter och överväganden om

huruvida kandidatländerna uppfyllde

Europarådets villkor för medlemskap (en

fungerande demokrati, respekt för

mänskliga rättigheter och för

rättsstatens principer) kom därför att

dominera den parlamentariska

församlingens arbete under 1995. En

central uppgift för den parlamentariska

församlingen är inte bara att följa utan

också att på olika sätt främja

utvecklingen mot demokrati och

mänskliga rättigheter i

kandidatländerna. En närbesläktad

uppgift, att övervaka att nya

medlemsländer uppfyller de åtaganden som

gjorts vid inträdet, ägnades stor

uppmärksamhet av församlingen som

beslutade om en förstärkt

övervakningsprocedur som i princip skall

gälla alla medlemsländer, inte enbart

nya medlemmar som tidigare varit fallet.

Andra frågor av politisk art som upptog

den parlamentariska församlingen var

mänskliga rättigheter i Turkiet samt

situationen i Bosnien-Hercegovina och

flyktingproblematiken i f.d.

Jugoslavien. Vid aprilmötet fördömde

församlingen Turkiets intervention i

norra Irak och ålade ministerkommittén

att övervaka att den turkiska regeringen

genomförde konstitutionella reformer,

med risk för suspendering av

medlemskapet i annat fall. Det hade till

följd att den turkiska delegationen

lämnade arbetet i församlingen. De

turkiska parlamentarikerna återvände vid

en följande delsession.

Församlingen granskade verksamheten

inom OECD och den europeiska

utvecklingsbanken EBRD, debatterade

Europarådets inställning och bidrag till

EU:s regeringskonferens, antog

rekommendationer om den sociala

utvecklingsfondens verksamhet, om

kulturellt samarbete i Europa, om utkast

till en bioetikkonvention och en

konvention om barns rättigheter.

Statsminister Ingvar Carlsson besökte

den parlamentariska församlingen under

den tredje delsessionen. Statsministern

höll den 28 juni tal inför församlingen

och besvarade frågor. I ett brett

upplagt Europatal framhöll Ingvar

Carlsson Europarådets insatser för att

bygga och förstärka demokratin och

respekten för mänskliga rättigheter och

välkomnade utvidgningen av Europarådets

gemenskap till nya medlemmar.

Riksdagens talman Birgitta Dahl gjorde

tillsammans med medarbetare ett

studiebesök vid Europarådet den 25-26

september, under församlingens fjärde

delsession. Talmannen välkomnades i

församlingen och höll ett anförande där

hon betonade Europarådets roll som

pionjär i det internationella

parlamentariska arbetet och inspiratör

till nya politiska idéer för Europa.

Ett stort antal gästtalare, stats- och

regeringschefer, utrikesministrar,

framträdde inför församlingen, bland dem

Tjeckiens premiärminister Vaclav Klaus,

Frankrikes dåvarande premiärminister

Edouard Balladur, Estlands president

Lennart Meri, Ungerns premiärminister

Gyula Horn, Jordaniens kung Hussein,

Tysklands förbundskansler Helmuth Kohl.

Talmän i medlemsländernas parlament var

ofta förekommande gäster under sessionen

liksom ledande företrädare för andra

parlamentarikerförsamlingar (OSSE,

IPU).

Europarådets ungdomskampanj mot

främlingsfientlighet och rasism

uppmärksammades av församlingen vid den

tredje delsessionen.

På förslag av riksdagens

Europarådsdelegation utsåg ministerrådet

läkaren Christina Doctare till Sveriges

representant i Europarådets kommitté för

förhindrande av tortyr och inhuman

behandling eller bestraffning.

Verksamheten inom församlingens övriga

huvudområden

Ekonomiska frågor

Vid församlingens första delsession

debatterades förbindelserna med FN:s

ekonomiska kommission för Europa, UN-

ECE.

Under den andra delsessionen

debatterades principer för

utvecklingssamarbete. Församlingen

rekommenderade att bistånd i första hand

skall gå till minst utvecklade länder,

till eftersatta grupper, till basbehov

samt att demokrati, mänskliga

rättigheter, miljöhänsyn och ekonomiska

och sociala reformer bör ligga till

grund för beslut om bistånd.

Vid den tredje delsessionen höll

församlingen sin årliga debatt om och

granskning av verksamheten i EBRD, den

europeiska banken för återuppbyggnad och

utveckling. Ekonomiska och miljöaspekter

av bankens verksamhet betonades, och

åtgärder för att förstärka bankens

verksamhet i länderna i Central- och

Östeuropa föreslogs.

Även vid den fjärde delsessionen

utövade den parlamentariska församlingen

funktionen som folkvald församling för

en internationell organisation, denna

gång Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling, OECD.

Företrädare för parlament i OECD-länder

som inte är medlemmar av Europarådet

deltog i församlingens granskning av

OECD:s verksamhet under 1994.

Social-, hälsovårds- och familjefrågor

Vid den första delsessionen

debatterades socialpolitik och politisk

stabilitet i Central- och Östeuropa. I

rapporten (dok. 7219) rekommenderas att

politiska och ekonomiska reformer

kombineras med sociala åtgärder för att

skydda svaga grupper. Åtgärder inom fyra

områden: arbetsmarknad,

inkomsttransfereringar, utbildning och

hälsovård föreslås (res. 1056).

Vid församlingens andra delsession

debatterades en plan för utfästelser om

kvalitet i hälsovård och kliniska och

biologiska undersökningar.

Under den fjärde delsessionen

debatterades en rapport om en gemensam

europeisk politik beträffande arbetstid.

Församlingen antog ingen rekommendation

i ämnet.

Juridiska frågor och mänskliga

rättigheter

Under församlingens första delsession

debatterades en rapport av Hans Göran

Franck och antogs en rekommendation om

förhållanden i häkten och fängelser i

medlemsstaterna. Vidare debatterades

Skydd för nationella minoriteters

rättigheter, och en rekommendation

antogs som uppmanar till undertecknande

dels av ramkonventionen om skydd för

nationella minoriteter, vilken öppnades

för undertecknande den 1 februari, under

delsessionen, dels av konventionen om

regionala språk och minoritetsspråk.

Församlingen beklagar att regeringarna

inte följt dess rekommendation om ett

tilläggsprotokoll om

minoritetsrättigheter till

Europakonventionen om mänskliga

rättigheter och uppmanar till fortsatt

arbete med ett tilläggsprotokoll om

kulturella rättigheter.

Vid den andra delsessionen diskuterades

åtgärder för att göra framsteg

beträffande kvinnors rättigheter fr.o.m.

1995 samt utkastet till en europeisk

konvention om utövande av barns

rättigheter. Konventionen, vilken

betonar de procedurella aspekterna som

rätten att agera inför domstol i

familjemål, är avsedd att komplettera

FN:s barnkonvention. Vidare behandlades

en rapport med förslag om förstärkt

övervakning av hur Europarådets

medlemsländer fullgör sina åtaganden.

Mot bakgrund av det ökande antalet nya

medlemsländer konstaterade församlingen

att behov förelåg av en effektivare

övervakning av åtaganden gjorda av

medlemsländerna, nya såväl som gamla.

Man beslutade därför att förstärka och

samtidigt utvidga proceduren till att

gälla alla Europarådets medlemmar och

att införa möjligheten till sanktioner.

Under den tredje delsessionen

uppmärksammade församlingen Europarådets

kampanj mot rasism,

främlingsfientlighet, antisemitism och

intolerans och debatterade åtgärder från

församlingens sida för att understödja

kampanjen och kampen. Bland annat

föreslås inrättandet av en europeisk

högkommissarie för flyktingar och ett

tilläggsprotokoll till den europeiska

konventionen om de mänskliga

rättigheterna som stärker icke-

diskriminerings-klausulen. Också

särskilda åtgärder för att bekämpa

rasism och intolerans i media

rekommenderades när församlingen

debatterade migranter, etniska

minoriteter och media.

Kultur och utbildning

Under församlingens andra delsession

debatterades behovet av ökade resurser

för kulturellt samarbete i Europa mot

bakgrund av utvidgningen av Europarådet.

Vid den tredje delsessionen debatterade

församlingen en rapport om den visuella

bildens makt. För att motverka riskerna

för manipulation genom bild

rekommenderas bl.a. utbildning och

principer för medias självreglering.

Vetenskap och teknologi

Under den första delsessionen antog

församlingen ett yttrande om ett utkast

till bioetikkonvention/utkast till en

konvention till skydd för mänskliga

rättigheter och värdighet i biologiska

och medicinska sammanhang.

Vid den andra delsessionen debatterades

samhällsvetenskaperna och

transitionsperiodens utmaningar.

Församlingen konstaterade att

samhällsvetenskaperna kunde underlätta

förändringsprocessen i Central- och

Östeuropa och rekommenderade ökade

resurser och internationellt samarbete.

Under den fjärde delsessionen

debatterade församlingen strategisk

teknik och konstaterade att

investeringar i forskning och utveckling

var nödvändiga för att främja

vetenskapliga och tekniska innovationer

på europeisk nivå.

Miljö, regional planering och kommunala

frågor

Vid församlingens första delsession

diskuterades Europarådets lokal- och

regionalkongress (CLRAE) med

utgångspunkt i en rapport om regioner i

Europarådet. Församlingen antog en

resolution med förslag till ändringar i

sammansättning och finansiering av

kommunalkongressen. Det europeiska

naturskyddsåret 1995 proklamerades av

församlingen.

Under den andra delsessionen

debatterades den sjätte europeiska

konferensen om gränsregioner i

Ljubljana, Slovenien.

Vid den tredje delsessionen behandlades

erfarenheter av regional planering i

bergsregioner och ett utkast till

europeisk stadga för bergsregioner.

Migration, flykting- och

befolkningsfrågor

Under församlingens första delsession

behandlades en rapport från FN:s

befolkningskonferens i Kairo den 5-13

september 1994.

Vid den tredje delsessionen behandlades

utvecklingen för Europarådets sociala

utvecklingsfond 1994-95 mot bakgrund av

de problem som funnits i fondens

verksamhet.

Under den fjärde delsessionen

debatterade församlingen det växande

antalet flyktingar och asylsökande i

Central- och Östeuropa och antog ett

stort antal rekommendationer med syftet

att genom ökat samarbete mellan

europeiska länder både tillförsäkra

flyktingar och asylsökande skydd och

fördela bördan för mottagande länder.

Utskottets överväganden

Utskottet har tagit del av redogörelsen

från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska

(rådgivande) församling. Med anledning

av redogörelsen noterar utskottet att en

rad ämnen av central politisk,

ekonomisk, social, kulturell och

rättslig betydelse behandlats under

1995.

Utskottet konstaterar med

tillfredsställelse att ett antal stater

kommit så långt i sin demokratiska

utveckling att de upptagits som

medlemmar i Europarådet. Den

demokratiska utvecklingen i Central- och

Östeuropa kräver emellertid fortsatt

stöd. Europarådet har, förutom sina

uppgifter på det demokratifrämjande

området, särskilt stor betydelse i de

avgörande frågorna rörande skyddet av de

mänskliga rättigheterna. Enligt

utskottets uppfattning har den

parlamentariska församlingen därvid en

betydelsefull roll att spela vad avser

såväl att främja utvecklingen mot

demokrati och mänskliga rättigheter som

att övervaka att medlemsstaterna

uppfyller de åtaganden som gjorts.

I sitt föregående betänkande om

verksamheten inom Europarådet (bet.

1994/95:UU2) hade utskottet anledning

att särskilt uppehålla sig vid frågor

rörande barnets rättigheter och kampen

mot rasism och främlingsfientlighet. Mot

bakgrund härav välkomnar utskottet det

arbete som den parlamentariska

församlingen under 1995 inledde på ett

utkast till en europeisk konvention om

utövande av barns rättigheter, vilken är

avsedd att komplettera FN:s

barnkonvention, samt församlingens stöd

för Europarådets kampanj mot rasism,

främlingsfientlighet, antisemitism och

intolerans.

Utskottet föreslår att redogörelsen från

Europarådsdelegationen läggs till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

Europarådsdelegationens

redogörelse

att riksdagen lägger redogörelsen till

riksdagen 1995/96:ER2 från Sveriges

delegation vid Europarådets

parlamentariska församling till

handlingarna.

Stockholm den 23 maj 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Inga-Britt Johansson (s), Nils T

Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s),

Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg

(s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke

Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds),

Agneta Brendt (s), Ronny Olander (s) och

Anna Corshammar-Bojerud (c).