Bet. 1995/96:UU19

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU19

Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UU19

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag (prop. 1995/96:136)

om godkännande av partnerskaps- och

samarbetsavtal mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater

och Kazakstan. Inga motioner har väckts

med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:136 föreslår

regeringen att riksdagen godkänner

partnerskaps- och samarbetsavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och

deras medlemsstater, å ena sidan, och

Republiken Kazakstan, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater

och Kazakstan.

Syftet med avtalet är att skapa en bas

för en politisk dialog och att främja

handel och investeringar mellan parterna

samt att ge en ram för ett bredare

samarbete mellan Kazakstan och

gemenskaperna. Vidare syftar avtalet

till att understödja Kazakstans

ansträngningar för att befästa

demokratin och utveckla och fullborda

sin marknadsekonomi.

Avtalet ingås för en inledande

tidsperiod om tio år. Det förnyas

därefter automatiskt ett år i taget om

inte någon part skriftligen säger upp

avtalet senast sex månader innan det

upphör att gälla. Avtalet träder i kraft

den första dagen i den andra månaden som

följer efter den dag då parterna anmält

att avtalet godkänts.

Bakgrund

När det kommunistiska systemet bröt

samman, sovjetimperiet upplöstes i

femton nya stater, det kalla kriget

upphörde och en ny Europakarta

framträdde blev det för gemenskaperna en

viktig uppgift att utforma en ny politik

för relationerna med de nya staterna i

Oberoende staters samvälde, OSS. Ett

avtal om handel och ekonomiskt och

kommersiellt samarbete som

undertecknades av Europeiska

gemenskaperna och Sovjetunionen den 18

december 1989 har tillämpats

övergångsvis.

Med länderna i Central- och Östeuropa

har gemenskaperna ingått s.k.

Europaavtal, vilka är associationsavtal

som syftar till medlemskap i EU. Sådana

avtal har tecknats med Bulgarien, Polen,

Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern

samt med Estland, Lettland och Litauen.

Ett Europaavtal med Slovenien har

paraferats.

För de forna sovjetrepublikerna, med

undantag av Estland, Lettland och

Litauen, tillämpas en annorlunda

avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen

kallas partnerskaps- och samarbetsavtal.

De syftar inte till en associering eller

ett medlemskap, men innehåller i stort

samma element som återfinns i

Europaavtalen. I avtalen finns

föreskrifter om politisk dialog,

varuhandel, affärsverksamhet och

investeringar, betalningar och kapital,

konkurrens- och immaterialrättsliga

regler samt brottsförebyggande,

kulturellt, ekonomiskt och finansiellt

samarbete. I det handelspolitiska

avsnittet tillerkänner parterna varandra

mest-gynnad-nationsbehandling, dock med

sedvanliga undantag.

Partnerskaps- och samarbetsavtalen

anpassas efter OSS-ländernas ekonomiska

och politiska utvecklingsnivå. Ryssland,

Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer

därför att få de mest avancerade

avtalen. I dessa avtal finns en

utvecklingsklausul om att ett framtida

upprättande av ett frihandelsområde

mellan gemenskapen och respektive land

skall övervägas. Övriga OSS-länder,

inklusive Kazakstan, utgör en grupp med

enklare avtal.

Mandat för Europeiska kommissionen att

inleda förhandlingar om ett avtal om

partnerskap och samarbete mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsländer och Kazakstan (ett s.k.

partnerskapsavtal) fastställdes av rådet

i oktober 1992. Förhandlingarna med

Kazakstan avslutades sommaren 1994, dvs.

innan Sverige blev medlem i EU. Avtalet

undertecknades i Bryssel den 23 januari

1995 också av de nya medlemmarna.

Utvecklingen i Kazakstan

Sedan självständigheten har Kazakstan

genomgått en rad politiska och

ekonomiska förändringar. Landet har

ambitioner att föra en reformpolitik som

syftar till demokrati, marknadsekonomi

och utvecklande av den kazakiska

identiteten. En rad faktorer, bl.a.

landets korta historia som självständig

statsbildning och den svåra omställning

som Sovjetunionens upplösning innebar

för landets ekonomi och infrastruktur,

har emellertid gjort att reform-arbetet

ännu endast påbörjats.

Val till parlamentet hölls i mars 1994.

Det ogiltigförklarades dock i mars 1995

av landets konstitutionsdomstol och

sedan dess råder direkt presidentstyre.

Landet är rikt på naturtillgångar och

spelade en viktig roll bl.a. i

Sovjetunionens energiförsörjning.

Samarbetet med Ryssland intar

fortfarande en central plats i

Kazakstans ekonomiska förbindelser även

om handeln med Västeuropa, USA, Kina

m.fl. ökar.

Kazakstan har sedan självständigheten

fört en aktiv utrikespolitik. Man deltar

i regionalt samarbete med grannländerna

och är medlem i Partnerskap för fred-

programmet, Förenta nationerna och

Europeiska

säkerhetskonferensen/Organisationen för

samarbete och säkerhet i Europa

(ESK/OSSE).

Sverige och Kazakstan

Sveriges förbindelser med Kazakstan har

hittills varit begränsade. Kazakstan har

dock visat stort intresse för att

utvidga kontakterna med Sverige, såväl

på det ekonomiska som det politiska

området. Svenskt näringsliv är redan

aktivt i landet. Ett

dubbelbeskattningsavtal har paraferats

med Kazakstan, och ett

investeringsskyddsavtal håller på att

förhandlas fram. Exportkreditnämnden har

vissa möjligheter att lämna

exportkreditgarantier inom en särskild

exportkreditgarantiram.

Avtalets innehåll

Avtalet innehåller föreskrifter om

samarbete på en rad områden, bl.a. inom

politik, ekonomi och handel. Ett

samarbetsråd upprättas för att förvalta

avtalet.

Partnerskaps- och samarbetsavtalet

omfattar sammanlagt 100 artiklar, tre

bilagor och ett protokoll om

tullsamarbete. Dessutom har fem

gemensamma förklaringar och en ensidig

deklaration från Frankrike avgivits,

vilka bilagts slutakten.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen,

Europeiska kol- och stålgemenskapen,

Europeiska atomenergigemenskapen och

medlemsländerna som är avtalsparter på

den ena sidan. Avtalet är därmed ett

s.k. blandat avtal. Vad beträffar

kompetensfördelningen har gemenskapen

exklusiv kompetens i vissa frågor t.ex.

beträffande de bestämmelser i avtalet

som rör gränsöverskridande

tjänstehandel. Avtalet reglerar

emellertid även förhållanden som ligger

utanför gemenskapens kompetens och

därmed inom medlemsstaternas kompetens.

Avtalet innehåller sålunda bestämmelser

som innebär åtaganden för Sverige bl.a.

inom områdena politisk dialog, socialt

och finansiellt samarbete samt

brottsbekämpning. Eftersom avtalet

enligt regeringens bedömning är av

större vikt skall det enligt 10 kap. 2 §

regeringsformen godkännas av riksdagen.

Godkännande av avtalet

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet med Kazakstan. Som skäl

härför anför regeringen att partnerskaps-

och samarbetsavtalens syfte är att ge en

ny dimension till gemenskapens

relationer med republikerna i det forna

Sovjetunionen och att understödja den

politiska, ekonomiska och sociala

utvecklingen i dessa länder. Avtalet ger

ramar för en politisk dialog, definierar

ett brett spektrum av samarbetsområden

och skapar förutsättningar för ökad

handel mellan parterna. Regeringen anför

vidare att det ur svensk synvinkel, med

hänsyn till de allt intensivare

politiska och kulturella relationerna

med länderna i det forna Sovjetunionen,

är av stor vikt att avtalet ingås med

Kazakstan och att ytterligare steg

därmed tas för att främja en stabil

utveckling i landet. Genom avtalet

underlättas också bilateral handel.

Utskottets överväganden

Vad avser den politiska utvecklingen i

Kazakstan noterar utskottet att, sedan

regeringens proposition skrevs,

parlamentsval hållits i november 1995.

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater

och Kazakstan.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i

proposition 1995/96:136 föreslagna

partnerskaps- och samarbetsavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och

deras medlemsstater, å ena sidan, och

republiken Kazakstan, å andra sidan.

Stockholm den 18 april 1996

På utrikesutskottets vägnar

Göran Lennmarker

I beslutet har deltagit: Göran

Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson

(s), Nils T Svensson (s), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s),

Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg

(v), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m),

Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid

Näslund (kds), Carina Hägg (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Anna

Corshammar-Bojerud (c).