Bet. 1995/96:UU21

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU21

Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Vitryssland

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag (prop. 1995/96:

139) om godkännande av partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater

och Vitryssland. Inga motioner har

väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:139 yrkar

regeringen att riksdagen godkänner

partnerskaps- och samarbetsavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och

deras medlemsstater, å ena sidan, och

Republiken Vitryssland, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater

och Vitryssland.

Syftet med avtalet är att skapa en bas

för en politisk dialog, att främja

handel och investeringar, att stärka den

demokratiska och marknadsekonomiska

utvecklingen i Vitryssland samt att ge

en ram för ett bredare samarbete mellan

parterna. Vidare är syftet med avtalet

att skapa förutsättningar för

etableringsfrihet, tjänstehandel och

kapitalrörelser samt ett framtida

frihandelsområde mellan gemenskapen och

Vitryssland.

Avtalet träder i kraft den första dagen

i den andra månaden efter det att

parterna anmält till varandra att de

godkänt avtalet.

Bakgrund

När det kommunistiska systemet bröt

samman, sovjetimperiet upplöstes i

femton nya stater, det kalla kriget

upphörde och en ny Europakarta

framträdde blev det för gemenskapen en

viktig uppgift att utforma en ny politik

för relationerna med de nya staterna i

Oberoende staters samvälde, OSS. Ett

avtal om handel och ekonomiskt- och

kommersiellt samarbete som

undertecknades av Europeiska

gemenskaperna och Sovjetunionen den 18

december 1989 har tillämpats

övergångsvis.

Med länderna i Central- och Östeuropa

har gemenskapen ingått s.k. Europaavtal,

vilka är associationsavtal som syftar

till medlemskap i EU. Sådana avtal har

tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien,

Slovakien, Tjeckien och Ungern samt med

Estland, Lettland och Litauen. Ett

Europaavtal med Slovenien har

paraferats.

För de forna sovjetrepublikerna, med

undantag av Estland, Lettland och

Litauen, tillämpas en annorlunda

avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen

kallas partnerskaps- och samarbetsavtal.

De syftar inte till en associering eller

medlemskap, men innehåller i stort samma

element som återfinns i Europaavtalen. I

avtalen finns föreskrifter om politisk

dialog, varuhandel, affärsverksamhet och

investeringar, betalningar och kapital,

konkurrens- och immaterialrättsliga

regler samt brottsförebyggande,

kulturellt, ekonomiskt och finansiellt

samarbete.

Partnerskaps- och samarbetsavtalen

anpassas efter OSS-ländernas ekonomiska

och politiska utvecklingsnivå. Ryssland,

Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer

därför att få de mest avancerade

avtalen. I dessa avtal finns en

utvecklingsklausul om att ett framtida

upprättande av ett frihandelsområde

mellan gemenskapen och respektive land

skall övervägas.

Mandat för Europeiska kommissionen att

inleda förhandlingar om ett avtal om

partnerskap och samarbete mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsländer och Vitryssland (ett s.k.

partnerskapsavtal) fastställdes av rådet

i oktober 1992. Förhandlingarna med

Vitryssland avslutades sommaren 1994,

och avtalet undertecknades i Bryssel den

6 mars 1995.

Utvecklingen i Vitryssland

Sedan självständigheten har Vitryssland

genomgått en rad politiska och

ekonomiska förändringar. Landet har

ambitioner att föra en reformpolitik som

syftar till demokrati, marknadsekonomi

och en liberalisering av utrikeshandeln.

Man har sedan självständigheten sökt

utveckla en egen politisk identitet som

en fredlig, alliansfri europeisk stat.

En rad faktorer, bl.a Vitrysslands korta

historia som självständig statsbildning

och de svårigheter som Sovjetunionens

upplösning innebar för landets ekonomi,

har emellertid gjort att reformarbetet

ännu endast påbörjats.

Sverige och Vitryssland

De bilaterala relationerna med

Vitryssland har hittills varit

begränsade. Diplomatiska förbindelser

upprättades i januari 1992. Sverige har

med Vitryssland undertecknat

handelsavtal, dubbelbeskattningsavtal

och investeringsskyddsavtal. Ett

luftfartsavtal mellan Vitryssland och de

skandinaviska länderna kommer troligen

att undertecknas inom kort, och

överläggningar förs om ett

polissamarbetsavtal. Samarbete

förekommer även mellan berörda

myndigheter om strålskydd och

kärnavfallshantering.

Sverige har lämnat multilateralt

bistånd till Vitryssland. Vissa

möjligheter finns att lämna

exportkreditgarantier. Begränsade

bilaterala insatser övervägs på

biståndssidan. Den svensk-vitryska

handeln är ännu begränsad men ökar i

omfång.

Avtalets innehåll

Genom avtalet upprättas ett partnerskap

mellan Vitryssland, å ena sidan, och

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsländer, å andra. Avtalet

innehåller föreskrifter om samarbete på

en rad områden, bl.a. inom politik,

ekonomi och handel. Ett samarbetsråd

upprättas för att förvalta avtalet.

Partnerskaps- och samarbetsavtalet

omfattar sammanlagt 109 artiklar, åtta

bilagor och ett protokoll om

tullsamarbete.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen,

Europeiska atomenergigemenskapen,

Europeiska kol- och stålgemenskapen och

medlemsländerna som är avtalsparter på

den ena sidan. Det är därmed fråga om

ett s.k. blandat avtal.

Vad beträffar kompetensfördelningen har

gemenskapen exklusiv kompetens t.ex. när

det gäller de bestämmelser i avtalet som

rör den gemensamma handelspolitiken och

gränsöverskridande tjänstehandel.

Avtalet reglerar emellertid också

förhållanden som ligger utanför

gemenskapens kompetens och därmed inom

medlemsstaternas kompetens. Avtalet

innehåller sålunda bestämmelser som

innebär åtaganden för medlemsstaterna

och därmed också för Sverige. Detta

gäller bl.a. inom områdena politisk

dialog, socialt och finansiellt

samarbete samt brottsbekämpning.

Enligt avtalets bestämmelser om olika

sociala frågor (artiklarna 24-28) åtar

parterna sig bl.a. att ingå avtal om

social trygghet för vitryska

arbetstagare. Dessa avtal skall grundas

på principer om sammanläggning och

export av pensioner. Den förpliktelse

som Sverige sålunda genom

partnerskapsavtalet (artikel 24) ikläder

sig kan komma att föranleda kostnader

för Sverige. Storleken av dessa

kostnader kan för dagen inte uppskattas.

Regeringen avser återkomma till

riksdagen då frågan aktualiseras

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att stabiliteten i

Östersjöområdet med omnejd sedan

Sovjetunionens fall har fått ökad

betydelse för Sverige. Partnerskaps- och

samarbetsavtalet syftar till att ge en

ny dimension till gemenskapens

relationer med republikerna i det forna

Sovjetunionen och att understödja den

politiska, ekonomiska och sociala

utvecklingen i dessa länder. Inom ramen

för dessa ansträngningar är avtalet med

Vitryssland, liksom avtalen med

Ryssland, Ukraina och Moldova, ämnade

att ligga till grund för att det i

framtiden skall gå att undersöka

möjligheterna att etablera ett

frihandelsområde mellan gemenskapen och

respektive land.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att partnerskaps- och samarbetsavtalet

godkänns av riksdagen.

Utskottets överväganden

Vad avser den politiska utvecklingen i

Vitryssland noterar utskottet att sedan

regeringens proposition överlämnats till

riksdagen har avtal om en gemenskap

mellan de suveräna republikerna Ryssland

och Vitryssland ingåtts den 2 april

1996.

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater

och Vitryssland.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i

proposition 1995/96:139 föreslagna

partnerskaps- och samarbetsavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och

deras medlemsstater, å ena sidan, och

Republiken Vitryssland, å andra sidan.

Stockholm den 18 april 1996

På utrikesutskottets vägnar

Göran Lennmarker

I beslutet har deltagit: Göran

Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson

(s), Nils T Svensson (s), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s),

Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg

(v), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m),

Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid

Näslund (kds), Carina Hägg (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Anna

Corshammar-Bojerud (c).