Bet. 1995/96:UU22

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU22

Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UU22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag (prop. 1995/96:

185) om godkännande av Europa-

Medelhavsavtalet med Israel. Inga

motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:185 yrkar

regeringen att riksdagen godkänner

Europa-Medelhavsavtalet om upprättande

av en associering mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater å

ena sidan och Israel å den andra.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner ett Europa-Medelhavsavtal om

upprättande av en associering mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater, å ena sidan, och Israel,

å den andra. Avtalet innehåller

bestämmelser om bl.a. politisk dialog,

frihandel samt ekonomiskt och socialt

samarbete.

Syftet med avtalet är bl.a. att inom

ramen för EG:s nya Medelhavspolitik

bidra till stabilitet och en positiv

ekonomisk och social utveckling i

regionen.

Avtalet träder i kraft den första

dagen i den andra månaden efter det att

alla parter har anmält att de har

godkänt det.

Den ekonomiska utvecklingen i Israel

Den israeliska ekonomin har uppvisat en

hög tillväxt under de senaste åren.

Tillväxten under år 1995 beräknas ha

uppgått till 7 % och årets utveckling

tyder på en fortsatt hög nivå.

En bidragande faktor till denna

positiva utveckling har varit en ökad

liberalisering av den israeliska

handelsregimen. Dessutom har

fredsprocessen skapat en större dynamik

i den israeliska ekonomin och bidragit

till att förhoppningar och ambitioner om

att skapa en framtida marknad i hela

Mellan-östern och Nordafrika för

israeliska produkter är klart uttalade.

Möjligheterna att etablera israelisk-

arabiska samriskföretag hör också till

framtidsbilden.

Israel är anslutet till Allmänna tull-

och handelsavtalet, GATT, och medlem i

världshandelsorganisationen WTO. Från

GATT:s sida uppskattas de

liberaliseringar som har genomförts, men

man påpekar också att en rad reformer

bör genomföras. Det handlar om fortsatta

avregleringar inom ekonomin, t.ex.

minskat statsstöd, borttagande av

exportsubventioner och en neutralisering

av inköpsskatten, tama , vad gäller

importerade produkter visavi inhemska.

Från israelisk sida har fortsatta

justeringar av handelsregimen utlovats.

Den svensk-israeliska handeln före

Sveriges EU-inträde

Sverige har länge haft ett

handelsöverskott med Israel. Den svenska

exporten till Israel uppgick åren 1993

och 1994 till 2 007 miljoner kronor

respektive

2 251 miljoner kronor, medan den svenska

importen från Israel uppgick till 483

miljoner kronor respektive 665 miljoner

kronor under samma tid. Siffror för det

första halvåret 1995 visar på en nedgång

i den svenska exporten till 1 140

miljoner kronor jämfört med 1 281

miljoner kronor samma period 1994.

Importen har under samma period ökat

från 269 miljoner kronor första halvåret

1994 till 400 miljoner kronor samma

period 1995.

Handeln mellan EG och Israel

EG:s export till Israel är mer än

dubbelt så stor som importen därifrån.

EG:s export till Israel uppgick åren

1993 och 1994 till 7 567 miljoner ecu

respektive 8 958 miljoner ecu, medan

EG:s import från Israel uppgick till 3

438 miljoner ecu respektive 4 143

miljoner ecu under samma period.

Förhandlingarnas bakgrund

EG:s handelspolitik när det gäller

länderna kring Medelhavet har länge

baserats på en kombination av

associerings- och frihandelsavtal samt

samarbetsavtal med ensidiga

handelspreferenser. Riktlinjerna för

Medelhavspolitiken har återkommande

presenterats i särskilda program.

Avtalen har innehållit tre viktiga

beståndsdelar: upprättandet av

institutioner för politiskt samarbete,

handelsförmåner samt särskilda protokoll

för tekniskt och ekonomiskt samarbete.

I enlighet med rådets beslut av den 20

december 1993, inledde kommissionen

förhandlingar om ett nytt avtal mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater å ena sidan och staten

Israel å den andra. Förhandlingarna

fördes av kommissionen i samråd med

medlemsstaterna. Sverige har deltagit

aktivt i arbetet från och med

medlemskapet den 1 januari 1995.

Förhandlingarna avslutades under hösten

1995 och avtalet undertecknades den 20

november 1995.

I oktober 1994 presenterade EG-

kommissionen samtidigt riktlinjer för en

ny fördjupad Medelhavsstrategi, vilka

godkändes vid Europeiska rådets möte i

Essen i december 1994. Strategin, som

antogs vid ett möte med Allmänna rådet i

april 1995, syftar till att säkra

stabilitet och utveckling i Europa och

Medelhavsområdet. Den vilar på tre

pelare, där den första utgörs av nya

former för ett fördjupat politiskt

samarbete, den andra ugörs av ett s.k.

euromediterrant frihandelsområde, och

den tredje av ett biståndspaket.

Det euromediterrana frihandelsområdet

skall vara utbyggt till år 2010, och

baseras på bilaterala avtal slutna

mellan EG och de icke-europeiska

Medelhavsländerna samt mellan de icke-

europeiska Medelhavsländerna inbördes.

Förutom frihandel rymmer avtalen frågor

om EG-bistånd för modernisering av

Medelhavsländernas ekonomier,

bekämpandet av terrorism, organiserad

brottslighet, narkotikasmuggling m.m.

Som ett delmål på vägen mot att

etablera frihandelsområdet ses bl.a. att

sluta associeringsavtal med de icke-

europeiska länderna runt Medelhavet. Ett

Europa-Medelhavsavtal har redan slutits

med Tunisien. Dessutom har ett avtal

förhandlats fram med Marocko vilket

enligt planerna kommer att undertecknas

under våren 1996. Förhandlingar pågår

dessutom med Eygpten, Jordanien och

Libanon.

Avtalets innehåll

Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas

en associering mellan Israel och

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater. Avtalet omfattar 85

artiklar indelade i nio avdelningar med

följande rubriker: politisk dialog (I),

fri rörlighet för varor (II),

etableringsrätt och tillhandahållande av

tjänster (III), kapitalrörelser,

betalningar, offentlig upphandling.

konkurrensbestämmelser och immateriell

äganderätt (IV), vetenskapligt och

tekniskt samarbete (V), ekonomiskt

samarbete (VI), samarbete om

audiovisuella och kulturella frågor,

information och kommunikation (VII),

sociala frågor (VIII), institutionella

och allmänna bestämmelser samt

slutbestämmelser (IX). Avtalet omfattar

även sju bilagor, fem protokoll och en

slutakt som samtliga utgör en integrerad

del av avtalet.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen

och Europeiska kol- och stålgemenskapen

och medlemsstaterna som är avtalsparter

på den ena sidan. Avtalet är därmed ett

s.k. blandat avtal.

Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den

gemensamma handelspolitikens område. Av

artikel 113 i Fördraget om upprättandet

av Europeiska gemenskapen och EG-

domstolens praxis framgår att Europeiska

gemenskapens traktatkompetens inom den

gemensamma handelspolitiken är exklusiv.

Kompetensen att ingå associeringsavtal

är också i princip exklusiv. Det nu

aktuella avtalet reglerar emellertid

också förhållanden som ligger utanför

gemenskapens kompetens och därmed inom

ramen för medlemsländernas kompetens

(t.ex. politisk dialog, socialt och

finansiellt samarbete samt

brottsbekämpning).

Som tidigare nämnts innehåller avtalet

dessutom bestämmelser om olika sociala

frågor som bl.a., i vissa fall, innebär

en samordning av de sociala

trygghetssystemen. För Sveriges del

innebär avtalet emellertid inga nya

åtaganden på området eftersom Sverige

och Israel redan 1982 slöt en

överenskommelse om social trygghet.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att associeringsavtalet

med Israel utgör ytterligare ett steg på

vägen mot ett utökat partnerskap mellan

EG och länderna kring Medelhavets östra

och södra strand, och kommer på ett

positivt sätt att fördjupa och utöka de

europeisk-israeliska förbindelserna.

Målsättningen är att säkerställa en

fredlig utveckling i Medelhavsområdet

samt att främja stabilitet och en

positiv ekonomisk och social utveckling.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att riksdagen godkänner Europa-

Medelhavsavtalet mellan EU och Israel.

Utskottetets överväganden

Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar

till att ge relationerna med de icke-

europeiska Medelhavsländerna en ny

dimension och att understödja den

politiska, ekonomiska och sociala

utvecklingen i dessa länder. Europa-

Medelhavsavtalet med Israel skapar bl.a.

ramar för politisk dialog och definierar

ett brett spektrum av samarbetsområden.

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner Europa-Medelhavsavtalet med

Israel.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i

proposition 1995/96:185 föreslagna

Europa-Medelhavsavtalet om upprättande

av en associering mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater å

ena sidan och staten Israel å andra

sidan.

Stockholm den 21 maj 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Mats Hellström (s), Inga-Britt

Johansson (s), Nils T Svensson (s),

Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries

(s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson

(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva

Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Bodil

Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund

(kds), Agneta Brendt (s) och Anna

Corshammar-Bojerud (c).