Bet. 1995/96:UU23

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU23

Nordiskt samarbete

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

UU23

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas Nordiska

rådets svenska delegations berättelse

(redog. 1995/96:NR1) angående

verksamheten efter den 44:e sessionen i

mars 1994 och till och med den 47:e

sessionen i november 1995. Fyra motioner

har väckts med anledning av berättelsen.

I betänkandet behandlas även ett antal

motioner som väckts under allmänna

motionstiden 1994/95.

Utskottet konstaterar i betänkandet att

Nordiska rådet genomgått stora

förändringar under den tid som

berättelsen avser. Vidare framhåller

utskottet att Sveriges och Finlands

medlemskap i EU innebär att nya

möjligheter öppnas för nordiskt

samarbete inom en europeisk ram.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

berättelsen till handlingarna. Samtliga

motioner anses besvarade eller avstyrks.

Berättelsen

I Nordiska rådets svenska delegations

berättelse redogörs för verksamheten

efter Nordiska rådets 44:e session i

mars 1994 och till och med den 47:e

sessionen i november 1995.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1994/95

1994/95:K507 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödja samernas ansökan

om medlemskap i Nordiska rådet,

1994/95:K508 av Ulf Björklund och Rolf

Åbjörnsson (kds) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i Nordiska rådet

bör verka för att samerna i de nordiska

länderna erkänns som ursprungsbefolkning

och därtill ges eget fullt medlemskap i

rådet,

1994/95:K509 av Pär-Axel Sahlberg m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa plats för samerna

vid Nordiska rådets bord,

1994/95:U502 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att Sverige bör

vägra efterfölja eventuella hot om att

avskaffa den nordiska passfriheten,

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det framtida nordiska

samarbetet,

1994/95:U701 av Eva Flyborg och Erling

Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att flytta

Nordiska rådets presidiesekretariat i

Stockholm och Nordiska ministerrådets

sekretariat i Köpenhamn till Göteborg.

1994/95:U702 av Elver Jonsson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för rationella

lösningar som innebär att nordiskt

samarbete förstärks,

2. att riksdagen - innan Nordiska

rådets nya konstitution är beslutad -

avslår regeringens propåer om kraftiga

nedskärningar i Nordiska rådets budget,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för ett starkt

samarbete mellan Nordens länder, EU:s

parlamentariker m.fl. genom att ordna

formella och informella "mötesplatser"

såsom t.ex. gemensamma sammankomster i

samband med Nordiska rådets årliga möte.

1994/95:U704 av Per-Ola Eriksson och

Lars Leijonborg (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen och

tillämpningen av det regelverk som

påverkar nordiska medborgares

rättigheter vid EU:s yttre gränser,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stående instruktioner

beträffande det nordiska samarbetets

betydelse vid utformandet av svenska

positioner i EU-samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nordisk samordning och

arbetsfördelning vid beslut om

rationalisering av den statliga

verksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nordiskt samarbete för att

trygga miljön i Nordens närområde.

Motioner väckta med anledning av

Redogörelse till riksdagen 1995/96:NR1

1995/96:U39 av Göran Lennmarker m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nominering av ledamöter i

Europaparlamentet till Nordiska rådet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om riksdagsutskottens roll i det

nordiska samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete med parlamentariker

från Estland, Lettland och Litauen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om fortsatt reformering

av Nordiska rådet.

1995/96:U40 av Bodil Francke Ohlsson

(mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Nordiska rådet i

upprättandet av en plan för ett

miljövänligt energisystem prioriterar

lokala förnyelsebara energikällor

framför byggandet av ett naturgasnät

mellan Norge, Sverige och Finland med

eventuell utsträckning till de baltiska

länderna.

1995/96:U41 av Marianne Samuelsson och

Barbro Johansson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

att den nordiske samarbetsministern ges

i uppdrag att i samråd med motsvarande

ministrar i övriga nordiska länder

utreda frågan om direktval till Nordiska

rådet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samarbetet mellan de

officiella och frivilliga organen för

nordiskt samarbete bör intensifieras och

formaliseras för att förstärka den

folkliga förankringen av nordiska

frågor,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Schengensamarbetet bör

bli föremål för en grundlig debatt och

konsekvensanalys i Nordiska rådet och de

utskott som berörs av frågan.

1995/96:U42 av Elver Jonsson och Anne

Wibble (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen, för att

förbättra uppföljningen av Nordiska

rådets beslut, tar ett tydligare ansvar

för den nationella uppföljningen av

dessa,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen, i samband med

kammarens behandling av Nordiska rådets

svenska delegations berättelse, redogör

för av regeringen vidtagna åtgärder med

anledning av de i berättelsen redovisade

rekommendationerna och

framställningarna.

Berättelsen

Av Nordiska rådets svenska delegations

berättelse framgår bl.a. följande:

Under den period berättelsen omfattar

har Nordiska rådet fattat beslut om den

mest omfattande omorganisationen i sin

historia. Mot bakgrund av den nya

situation som inträtt sedan, förutom

Danmark, även Finland (inklusive Åland)

och Sverige blivit medlemmar i EU, medan

övriga nordiska länder respektive

självstyrande områden är anknutna genom

EES-avtalet eller i annan form, har

rådet fattat beslut som innebär

precisering av det nordiska samarbetet

och konkretisering av innehållet. I

berättelsen framhålls att effektivt

resursutnyttjande och stärkande av den

nordiska dimensionen i europeiskt och

annat internationellt samarbete har

varit viktiga riktlinjer för reform

arbetet.

Rådet har antagit betydelsefulla

ändringar av sin arbetsordning vilka

bl.a. innebär att det skall hållas

endast en årlig session och därutöver

temakonferenser m.m. som komplement för

frågor av särskild politisk vikt. Den

mest omfattande förändringen - och den

som för det löpande arbetet framöver får

de största konsekvenserna - är en ny

utskottsindelning. Förändringen innebär

att tre utskott för de tre geografiska

huvudområdena/pelarna inrättas: ett

Nordenutskott, ett närområdesutskott och

ett Europautskott.

I berättelsen anförs att den nya

utskottsindelningen innebär både en

koncentration till politiskt viktiga

områden och en breddning av rådets

verksamhet till närområdet och Europa.

Samarbetet inom Norden bygger på och

utvecklar den värdegemenskap som finns

mellan alla nordiska folk och får sitt

främsta uttryck i kulturell och språklig

gemenskap och en likartad syn på

demokrati, miljö och grundläggande

sociala rättigheter. Närområdesutskottet

skall behandla frågor om

Östersjöregionen och Arktis, inklusive

Barentsområdet. Ett utbyggt samarbete

med de baltiska staterna och nordvästra

Ryssland är ett viktigt bidrag till

stabilitet och demokrati i regionen.

Europautskottet skall behandla frågor av

betydelse i första hand för arbetet inom

EU/EES, där de nordiska länderna har en

värdegemenskap och sammanfallande

intressen. Det nordiska samarbetet skall

utgöra en plattform för initiativ i

frågor där länderna önskar påverka den

europeiska dagordningen.

I berättelsen framhålls att, som en

fortsättning på den utveckling som

pågått under flera år, partigruppernas

roll i berednings- och beslutsprocessen

kommer att förstärkas. Partigrupperna

nominerar enligt de nya reglerna

kandidater till samtliga val som görs av

plenarförsamlingen. Presidiets ställning

som rådets ledningsorgan stärks.

Sammanfattningsvis präglas, enligt

berättelsen, de beslutade reformerna av

rådets organisation och arbetssätt av en

strävan till smidigare beredning,

rationalisering och koncentration kring

politiskt väsentliga frågor.

Förändringarna gäller från den 1 januari

1996. Den nya situationen i och kring

Norden innebär nya utmaningar, och

Nordiska rådets medlemmar kan förutses

använda sig av de nya arbetsformerna för

att möta dessa.

En av juridiska utskottets mest

omfattande arbetsuppgifter under

perioden har varit

jämställdhetsfrågorna, främst arbetet

med ministerrådets program för

jämställdhetssamarbetet i Norden

1995-2000 och deltagandet i Nordiskt

Forum 1994 i Åbo. Av berättelsen framgår

också att utskottet har prioriterat

frågor om EU.

Kulturutskottets dagordning har under

hela verksamhetsperioden dominerats av

frågan om det framtida nordiska

kultursamarbetet. I berättelsen

framhålls avtalet om ömsesidigt

tillträde till högre utbildning i

Norden. Avtalet har, enligt berättelsen,

aktivt understötts av kulturutskottet

och vuxit fram i nära kontakt och

konstruktiv samverkan mellan råd och

ministerråd.

Under året har socialutskottet

behandlat frågor bl.a. i samband med

migrationen runt Östersjön. Utskottet

har understrukit att migrations-,

flykting- och biståndsfrågor bör

betraktas utifrån ett helhetsperspektiv

och engagerat sig för en nordisk

samordning av migrations- och

invandrarfrågor.

De viktigaste arbetsuppgifterna inom

ekonomiska utskottets område har varit

sysselsättningsfrågor, EU-frågor,

energifrågor och förhållandet till de

baltiska och centraleuropeiska länderna.

Av berättelsen framgår att utskottet

tillsammans med miljöutskottet anordnat

en gemensam konferens om energi och

miljö med deltagare från Baltikum och

Ryssland.

Miljöutskottet har under det gångna

eret fäst stor vikt vid begreppet

sektorsintegrering, dvs. integrering av

miljöarbetet i de olika

samhällssektorerna. Utskottet har ägnat

fortsatt uppmärksamhet åt samarbetet om

Östersjöns rening, särskilt behovet av

nordisk och nationell finansiering i

samverkan med internationella

finansieringsinstitut.

De utökade befogenheterna för Nordiska

rådet att inom ramen för budgeten göra

omfördelningar har varit ett viktigt

inslag i budgetutskottets arbete.

Utskottet, som har det överordnade

ansvaret för behandlingen av

ministerrådets budgetförslag, har

arbetat mycket med budgetproceduren och

med koordineringen av partigruppernas

och fackutskottens synpunkter.

Nordiska rådets svenska delegations

kansli har under verksamhetsperioden

förts till riksdagens internationella

kansli och har samtidigt upphört som

egen myndighet. Detta har enligt

berättelsen skett bl.a. för att markera

bandet mellan nordiska, europeiska och

övriga internationella frågor.

Berättelsen omfattar redogörelser från

45:e, 46:e och 47:e sessionerna samt

från den 5:e extrasessionen. Vidare

anges de rekommendationer, yttranden och

interna beslut som antagits av

utskotten. Därjämte redovisas Nordiska

rådets litteraturpris och musikpris samt

dess natur- och miljöpris.

Utskottet

Nordiska rådets organisation och

verksamhet

Motionerna

I motion U702 (fp) från allmänna

motionstiden framhålls den erfarenhet av

mellanfolkligt samarbete som finns i

Norden. Norden har bl.a. spelat en roll

i det globala fredsarbetet. Genom att

Finland och Sverige nu är EU-medlemmar

har en ny situation uppstått, som enligt

motionären gör det naturligt att även EU-

frågor förs upp på Nordiska rådets

dagordning. Det är bl.a. mot denna

bakgrund som behov finns för en

reformering av det nordiska samarbetet.

Sverige bör verka för rationella

lösningar som innebär att nordiskt

samarbete förstärks (yrkande 1). Innan

Nordiska rådets nya konstitution är

beslutad bör riksdagen avslå regeringens

propåer om kraftiga nedskärningar i

Nordiska rådets budget (yrkande 2).

I följdmotionen U39 (m) föreslås att

parlamentariker från de baltiska

staterna regelbundet bör inbjudas dels

till Nordiska rådets session, dels till

relevanta utskottsmöten för att stärka

samarbetet mellan Norden och de baltiska

staterna. Vid behov kan en del av den

årliga sessionen av Nordiska rådet ägnas

åt en särskild baltisk samarbetssession.

De baltiska parlamentarikerna skall vara

välkomna att delta under hela mötet

(yrkande 3).

I samma motion, U39 (m), finns

ytterligare förslag om fortsatt

reformering av Nordiska rådet. Bland

annat framförs att rådsstyrelsen skall

bestå av proportionellt valda

företrädare från partigrupperna.

Rådsstyrelsen skall hantera den

gemensamma administrationen och

ekonomin. Den skall också bära ansvaret

för de organ som är direkt underställda

Nordiska rådet. Ärenden för rådets

behandling initieras enligt följande:

- genom regeringarna

- genom utskotten i de nordiska

parlamenten

- genom partigrupperna.

Motionärerna yrkar att vad som anförts

om fortsatt reformering av Nordiska

rådet ges regeringen till känna (yrkande

4).

I motion U702 (fp) begärs ett

tillkännagivande om att ett starkt

samarbete mellan Nordens länder, EU:s

parlamentariker m.fl. kan ordnas genom

formella och informella mötesplatser ,

såsom t.ex. gemensamma sammankomster i

samband med Nordiska rådets årliga möte

(yrkande 3).

I motion 701 (fp) föreslås att Nordiska

rådets presidiesekretariat i Stockholm

och Nordiska ministerrådets sekretariat

i Köpenhamn flyttas till Göteborg. I

motionen framhålls att Göteborg med sina

goda kommunikationer, sitt centrala läge

och sitt värdskap för ett par nordiska

institutioner borde utgöra en naturlig

knutpunkt för ett ökat nordiskt

samarbete.

Utskottets överväganden

Den period redogörelsen omfattar har

varit händelserik. Sverige och Finland

har blivit medlemmar i Europeiska

unionen medan Norge har valt att stå

utanför. I det reformarbete som har

drivits inom Nordiska rådet har

effektivt resursutnyttjande och

stärkande av den nordiska dimensionen i

europeiskt och annat internationellt

samarbete varit viktiga riktlinjer.

Utskottet konstaterar att Nordiska rådet

har fattat beslut om stora förändringar

under den period som berättelsen

omfattar. Tre områden kan sägas utgöra

hörnstenar för det framtida samarbetet

inom Nordiska rådet och Nordiska

ministerrådet:

- Samarbete inom Norden. Samarbete som

bygger på den värdegemenskap som finns

mellan de nordiska folken och som får

sitt främsta uttryck i kulturell och

språklig gemenskap och en likartad syn

på demokrati och grundläggande

rättigheter. Hit hör också samverkan

kring samhällsuppgifter där samnordiska

lösningar ger fördelar och ett mervärde

framför andra arrangemang, nationella

eller på en bredare internationell bas.

- Norden och Europa/EU/EES. Konsultation

och samverkan i frågor av betydelse för

arbetet inom EU/EES, där de nordiska

länderna har en värdegemenskap och

sammanfallande intressen.

- Norden och dess närområden; samverkan

i internationella fora. Samverkan till

förmån för utvecklingen i Nordens

närområden - Arktis, Östersjöregionen

och Barentsområdet - som bidrag till

stabilitet och demokrati och till en

utveckling i harmoni med miljöhänsyn.

Nordiska rådets nya utskottsindelning

svarar mot dessa tre områden. De nya

utskotten är sålunda ett Nordenutskott,

ett närområdesutskott samt ett

Europautskott.

Vidare innebär omorganisationen att

partigruppernas roll i berednings- och

beslutsprocessen kommer att förstärkas.

Enligt de nya reglerna nominerar

partigrupperna kandidater till samtliga

val som görs av plenarförsamlingen.

Ett av de tre utskotten kommer alltså

att ägna sig åt Europafrågor. Den nya

organisationen innebär sammantaget att

det nordiska samarbetet förstärks på

viktiga områden.

Nordiska rådets nya konstitution är

beslutad och genomförd sedan den 1

januari 1996. Erfarenheterna av den nya

organisationen bör avvaktas innan nya

förändringar görs. Vidare noterar

utskottet att de nordiska

samordningsministrarna har kommit

överens om en nedskärning av Nordiska

rådets budget med tjugo miljoner kronor

för 1997.

Med hänvisning till det anförda anses

motion U702 (fp) yrkande 1 besvarat.

Också motion U39 (m) yrkande 4 anses

därmed besvarat.

Utskottet avstyrker motion U702 (fp)

yrkande 2.

Utskottet ser positivt på vikten av

samarbete mellan de nordiska länderna

och övriga Europa, inte minst med de

baltiska länderna. Att det nordiska

samarbetet även i fortsättningen kommer

att bereda viktiga mötesplatser för

nordiska politiker och andra torde vara

klart. Ett av de tre nya utskotten är

ett närområdesutskott. Detta utskott

skall bl.a. ägna sig åt

Östersjöregionen. Detta är ett av många

bevis på hur högt samarbetet med de

baltiska staterna värderas. Företrädare

för närområdesutskottet deltog i det

baltisk-nordiska samarbetsmötet i

Vilnius i mitten av april 1996. Hur

Nordiska rådet utformar sina sessioner

och andra sammankomster ankommer dock i

första hand på Nordiska rådet självt att

avgöra.

Därmed anses motion U702 (fp) yrkande 3

besvarat. Även motion U39 (m) yrkande 3

anses därmed besvarat.

Utskottet har tidigare behandlat

yrkanden med samma innebörd som i motion

U701 (fp). I det av riksdagen godkända

betänkandet 1993/94:UU6 avstyrktes

yrkandena med hänvisning till att

Göteborg ej varit aktuellt i de

diskussioner om en eventuell

omlokalisering som då fördes på nordisk

nivå samt att något beslut i frågan inte

borde fattas av de nationella

parlamenten i enskildhet. Beslut har nu

fattats om att Nordiska rådets

presidiesekretariat skall flytta från

Stockholm till Köpenhamn under andra

halvåret 1996.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks

motion U701 (fp).

Vissa frågor rörande förhållandet mellan

de nationella parlamenten och

regeringarna å ena sidan och Nordiska

rådet å den andra

Motionerna

I motion U39 (m) framhålls att Nordiska

rådet skall främja ett kontinuerligt

samarbete mellan de nationella

parlamenten. Det kan enligt motionärerna

ske genom att de traditionella utskotten

i de olika nordiska parlamenten

samarbetar med varandra.

Ordförandelandets utskott utövar ett

aktivt ledarskap och ansvarar för den

politiska agendan. Initiativen tas i de

nationella utskotten och frågorna bereds

av dessa gemensamt. Förslag lämnas till

rådets styrelse för beslut i Nordiska

rådet. Vidare menar motionärerna att

ordförandelandets utskottskansli skall

ha det administrativa ansvaret för

samarbetet inom sitt område under ett

år. Vad som anförts om

riksdagsutskottens roll i det nordiska

samarbetet bör enligt motionärerna ges

regeringen till känna (yrkande 2).

I motion U42 (fp) framhålls att det på

verkställighetsplanet ibland förekommer

ett dubbelarbete t.ex. genom bristfällig

koordinering av nordiska och nationella

insatser i Nordens närområden. För att

förbättra uppföljningen av Nordiska

rådets beslut bör regeringen, enligt

motionärerna, ta ett tydligare ansvar

för den nationella uppföljningen av

dessa beslut (yrkande 1).

Vidare föreslås att regeringen, i

samband med kammarens behandling av

Nordiska rådets svenska delegations

berättelse, redogör för av regeringen

vidtagna åtgärder med anledning av de i

berättelsen redovisade

rekommendationerna och framställningarna

(yrkande 2).

I motion U39 (m) föreslås att kretsen av

valbara till Nordiska rådet utökas med

de folkvalda EU-parlamentarikerna

(yrkande 1).

Den nordiska samordningsministern bör

enligt motion U41 (mp) ges i uppdrag att

i samråd med motsvarande ministrar i

övriga nordiska länder utreda frågan om

direktval till Nordiska rådet. Enligt

motionärerna skulle de nordiska frågorna

upplevas som än mer angelägna och det

nordiska samarbetet skulle kunna öka om

direktval infördes (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Utskottet ser positivt på att de

nationella parlamenten kan engageras mer

i det nordiska samarbetet. Utskotten kan

därvid spela en viktig roll. Som

redovisats har dock Nordiska rådet just

genomgått stora organisatoriska

förändringar och utskottet vill därför

inte ta initiativ till ytterligare

förändringar i detta skede.

Utskottet anser därmed motion U39 (m)

yrkande 2 besvarat.

De insatser - nationella och nordiska -

som görs i Nordens närområden bör

naturligtvis organiseras på ett

effektivt sätt. Utskottet förutsätter

att regeringen i sitt arbete

eftersträvar detta.

Därmed anses motion U42 (fp) yrkande 1

besvarat.

Utskottet utgår från att regeringen

beaktar Nordiska rådets antagna

rekommendationer m.m. och att den

informerar riksdagen om vidtagna

åtgärder. Det ankommer dock inte på

utskottet att i detalj reglera

regeringens deltagande i samband med

kammarens behandling av Nordiska rådets

svenska delegations berättelse.

Mot bakgrund av det anförda anses

motion U42 (fp) yrkande 2 besvarat.

Utskottet vill erinra om att Nordiska

rådet höll en Europakonferens i mars

1996. Flera nordiska

Europaparlamentariker deltog vilket

visar att det nordiska och det

europeiska samarbetet har nära

beröringspunkter. Organisatoriska

förutsättningar för samarbete mellan

Nordiska rådet och

Europaparlamentarikerna finns sålunda

redan. Vidare vill utskottet framhålla

att efter förändringarna av Nordiska

rådets organisation har rådet nu tre

utskott. Ett av dessa är ett

Europautskott. Den nya organisationen,

som i sig försäkrar att Europafrågor

kommer att behandlas, måste få tid att

verka innan det kan bli aktuellt med

några ändringar. Detta gäller även om

ändringarna har det vällovliga syftet

att markera Nordens plats i Europa.

Med hänvisning till det anförda anses

motion U39 (m) yrkande 1 besvarat.

År 1989 avvisade Nordiska rådets

plenarförsamling ett förslag om

direktval till rådet. Juridiska

utskottet hänvisade till en alltigenom

negativ inställning hos

remissinstanserna och till att det inte

fanns belägg för att samarbetet inom

rådet skulle förbättras genom direktval.

Juridiska utskottets talesman framhöll

att den direkta anknytningen till

respektive lands parlament var en stor

fördel för samarbetet.

Utskottet vill vidare erinra om att

Nordiska rådet enbart har en rådgivande

funktion. Att införa direktval till en

församling som saknar beslutsrätt är

principiellt tveksamt. Mot bakgrund av

det anförda är inte utskottet berett att

förorda direktval till Nordiska rådet.

Nordiska rådets verksamhet är inte av

det slaget att direktval skulle vara

lämpligt.

Därmed avstyrks motion U41 (mp) yrkande

1.

Nordiskt samarbete inom miljö- och

energiområdet m.m.

Motionerna

I motion U704 (c, fp) anförs exempel på

hur nordiskt samarbete bidragit till

bl.a. en mer kostnadseffektiv offentlig

verksamhet, ett ökat utbud av varor och

tjänster till lägre kostnader samt

stärkt konkurrenskraft för näringslivet.

Möjligheterna till nordisk samordning

och arbetsfördelning bör övervägas vid

all rationalisering av statlig

verksamhet (yrkande 3). Nordiskt

samarbete är också nödvändigt för att

trygga miljön i Nordens närområde.

Beslut bör tas så att Nordiska

investeringsbanken får möjlighet att ge

krediter till miljöinvesteringar i

Baltikum och nordvästra Ryssland. De

nordiska länderna bör samordna sitt

uppträdande i syfte att effektivare

påverka prioriteringarna i de

internationella finansinstituten, som

EBRD och Världsbanken (yrkande 4).

Samarbetet mellan de officiella och

frivilliga organen för nordiskt

samarbete tas upp i motion U41 (mp).

Motionärerna erinrar om att ett möte

mellan Nordiska rådets svenska

delegation och frivilliga organisationer

i Sverige anordnades tillsammans med

Föreningen Norden i februari 1996. Mötet

var ett led i förberedelserna för det

andra mötet med Nordens Folkliga

Församling, som hålls i Finland i

september 1996. För att förstärka den

folkliga förankringen av nordiska frågor

bör samarbetet mellan de officiella och

frivilliga organen för nordiskt

samarbete intensifieras och

formaliseras. En starkare formell

anknytning av frivilligorganisationernas

arbete till Nordiska rådet vore en

lämplig åtgärd, som bör utredas. Detta

bör enligt motionärerna ges regeringen

till känna (yrkande 2).

I Nordiska rådets svenska delegations

berättelse redogörs för miljöutskottets

rekommendation angående regionalt

samarbete inom energiområdet. Nordiska

rådet rekommenderar de nordiska

ländernas regeringar att i samråd med de

baltiska staterna och Ryssland upprätta

en plan för etablerandet av ett

regionalt miljövänligt energisystem, i

största möjliga utsträckning baserat på

användande av förnybara energikällor.

Vidare rekommenderas regeringarna att

som ett led i upprättandet av planen

utreda förutsättningarna för ett

naturgassystem, inklusive utbyggnad av

en naturgasledning från Norge via

Sverige till Finland, samt under vilka

förutsättningar de baltiska staterna kan

anslutas till detta system. Motion U40

(mp) behandlar denna rekommendation. I

motionen yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att

Nordiska rådet i upprättandet av en plan

för ett miljövänligt energisystem bör

prioritera lokala förnybara energikällor

framför byggandet av ett naturgasnät

mellan Norge, Sverige och Finland med

eventuell utsträckning till de baltiska

länderna.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen invändning mot

påpekandet i motion U704 (c, fp) att

möjligheten till nordisk samordning och

arbetsfördelning bör övervägas vid all

rationalisering av statlig verksamhet.

Utskottet förutsätter att regeringen

utnyttjar de möjligheter till en mer

kostnadseffektiv offentlig verksamhet

som kan finnas, inte minst mot bakgrund

av det ännu känsliga budgetläget.

Vidare konstaterar utskottet att

miljösamarbetet, särskilt avseende

Nordens närområden, är ett av de

prioriterade insatsområdena inom ramen

för Nordiska ministerrådets verksamhet.

Av Nordiska rådets svenska delegations

berättelse framgår bl.a. att

miljöutskottet har ägnat fortsatt

uppmärksamhet åt samarbetet om

Östersjöns rening, särskilt behovet av

nordisk och nationell finansiering i

samverkan med internationella

finansieringsinstitut.

Något tillkännagivande är inte påkallat

och med det anförda anser utskottet

motion U704 (c, fp) yrkandena 3 och 4

besvarade.

Utskottet vill erinra om att Nordiska

rådets verksamhet täcker endast en

bråkdel av hela det nordiska samarbetet,

som framför allt äger rum genom en rad

informella kontakter och nätverk. Det

finns ett stort antal organisationer som

på frivillig basis arbetar med nordiska

samarbetsfrågor. Många av dem har nära

inofficiella kontakter med de nordiska

samarbetsorganen. En mycket viktig

organisation är Föreningarna Nordens

förbund (FNF), som spelar en alldeles

särskild roll för att främja samverkan

mellan de nordiska folken och också

fungerar som idéspruta i det nordiska

samarbetet. FNF bjuds in till Nordiska

rådets sessioner och fungerar som en av

rådets remissinstanser. Det finns alltså

nära kontakter mellan Nordiska rådet och

frivilligorganisationerna. Någon

starkare formell knytning är inte

påkallad.

Med hänvisning till det anförda anses

motion U41 (mp) yrkande 2 besvarat.

Miljöutskottet anförde vid Nordiska

rådets 47:e session i Kuopio - den sista

där miljöutskottet var verksamt - att

det både för Norden och Nordens när-

områden vore av stor miljömässig och

ekonomisk betydelse om de samlade

energiresurserna nyttjades mer

effektivt. En politik för

energisamverkan borde baseras på största

möjliga användande av miljövänliga och

förnybara energikällor. Som ett led i

upprättandet av en plan för etablerandet

av ett regionalt miljövänligt

energisystem bör förutsättningarna för

ett naturgassystem utredas, enligt

miljöutskottet.

Utrikesutskottet finner det mindre

lämpligt att ta ställning innan

förutsättningarna för den vidare

utvecklingen på området är utredda

enligt miljöutskottets riktlinjer.

Vidare vill utskottet erinra om de

förestående partiöverläggningarna om den

framtida energipolitiken. Riksdagen kan

förväntas fatta beslut om

energipolitiken under riksmötet 1996/97.

Därmed anses motion U40 (mp) besvarad.

Det nordiska samarbetet och Europeiska

unionen

Motionerna

I motion U704 (c, fp) anförs att Norden

som enhet har en bestående särart och

identitet som har samhällelig och

politisk relevans även för framtiden.

Att EU:s yttre gräns i Norden flyttas

från Öresund till Kölen, den svensk-

norska gränsen, får inte försvaga

Sveriges intresse av ett väl fungerande

nordiskt samarbete. Den fria rörligheten

visavi Norge liksom mot övriga

nordvästra Norden är väsentlig för ett

fortsatt väl fungerande nordiskt

samarbete. Detta bör enligt motionärerna

beaktas såväl vid utformningen som vid

tillämpningen av det regelverk som

påverkar nordiska medborgares

rättigheter vid EU:s yttre gränser

(yrkande 1).

De fördelar som vinns genom EU-

samarbetet får, anförs det vidare i

motion U704 (c, fp), inte leda till att

de rättigheter och möjligheter som

grundas på medborgarskap i en nordisk

stat, och som gäller i hela Norden

oavsett statens medlemskap i EU, tunnas

ut. Hänsynen till hur olika EU-beslut

påverkar det nordiska samarbetet,

inkluderande de delar av Norden som inte

valt EU-medlemskap, måste ständigt

aktualiseras när Sverige tar initiativ

eller ställning till olika beslut inom

EU. Regeringen föreslås ge alla svenska

företrädare i EU-arbetet en stående

instruktion som klargör detta (yrkande

2).

I motion U502 (mp) om Sveriges agerande

i EU begärs att Sverige skall vägra

efterfölja eventuella hot om att

avskaffa den nordiska passfriheten

(yrkande 15).

Innan beslut om medlemskap i

Schengensamarbetet tas, bör enligt

motion U41 (mp) detta samarbete bli

föremål för en grundlig debatt och

konsekvensanalys i Nordiska rådet liksom

i berörda utskott i Sveriges riksdag

(yrkande 3).

I motion U503 (fp) framhålls att

Europasamarbetet inte ersätter Sveriges

deltagande i andra globala eller

nordiska sammanhang, utan tvärtom bör

stärka förutsättningarna för såväl det

nordiska samarbetet som Sveriges

engagemang inom FN. Samtidigt som

samarbetet mellan Danmark, Finland och

Sverige kan stärkas har vi ett ansvar

för att också utveckla kontakterna med

Norge och Island och medverka till att

dessa länders intressen tillvaratas inom

EU (yrkande 9).

Utskottets överväganden

Utskottet delar den överlag positiva syn

på det nordiska samarbetet som

framträder i flera motioner och anser

det angeläget att regeringen även

framdeles verkar för att stärka detta

samarbete. Enligt utskottets uppfattning

innebär Sveriges och Finlands medlemskap

i EU att nya möjligheter öppnas för

nordiskt samarbete inom en europeisk

ram. Som utskottet nyligen påpekade i

betänkandet 1995/96:UU13 EU:s

regeringskonferens har utvecklingen i

Östersjöregionen generellt redan fått

ökad uppmärksamhet med ett starkare

nordiskt bidrag i EU-arbetet. Vid

Nordiska rådets Europakonferens i

Köpenhamn i mars 1996 behandlades de

nordiska intressena inför EU:s

regeringskonferens.

Utskottet vill framhålla att det faktum

att nu tre nordiska länder är medlemmar

i EU innebär att den nordiska

dimensionen och de nordiska

värderingarna kan få större genomslag i

utformningen av EU:s politik. Detta bör

gagna även Norge och Island som valt att

inte vara medlemmar i EU men är knutna

till EU via EES-avtalet.

I ljuset av att det redan är ett

naturligt inslag med nordiskt samråd i

EU-frågor synes inte någon särskild

riksdagens åtgärd påkallad.

Motion U704 (c, fp) yrkande 2 anses

därmed besvarat.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

att Europasamarbetet inte ersätter

deltagande i andra internationella

sammanhang. Som anförs i motion U503

(fp) stärker Europasamarbetet

förutsättningarna för såväl det nordiska

samarbetet som Sveriges engagemang inom

FN.

Motion U503 (fp) yrkande 9 anses därmed

besvarat.

Beträffande Sveriges deltagande i

Schengensamarbetet vill utskottet erinra

om att justitieminister Laila Freivalds

lämnade information i riksdagens kammare

i detta ärende den 29 mars 1996. Vid

informationen framkom bl.a. att

Schengenländerna på ett tidigt stadium i

förhandlingarna gjorde klart att de som

utgångspunkt för förhandlingarna

accepterade de nordiska ländernas krav

att kunna behålla den nordiska

passunionen. Den fria rörligheten i

Norden betraktas som ett viktigt bidrag

till ett utvidgat europeiskt samarbete i

gränskontrollfrågor.

Ett viktigt steg på vägen mot fullt

svenskt deltagande i Schengensamarbetet

har tagits i och med att Sverige och

övriga nordiska länder nu går in i

samarbetet som observatörer. Genom en

samverkan mellan de nuvarande tio

medlemsstaterna i Schengensamarbetet och

de fem nordiska länderna uppnås en

väsentlig utvidgning av den fria

rörligheten för enskilda människor i

Europa och detta bidrar till att

förverkliga målsättningen om

medborgarnas Europa.

Utskottet vill framhålla att den

nordiska passfriheten kommer att bestå

inom ramen för Schengensamarbetet. Den

fria rörligheten är viktig för det

nordiska - och europeiska - samarbetet.

Motion U704 (c, fp) yrkande 1 är därmed

besvarat.

Den av justitieministern lämnade

informationen är ett exempel på hur

riksdagen erhåller information om

Schengensamarbetet. Information i och

samråd med EU-nämnden har också ägt rum.

Regeringen har behov av att veta om det

finns stöd i riksdagen för åtgärderna

eftersom det är riksdagen som skall

ratificera Schengenavtalet. Vidare

uppmärksammades frågan vid Nordiska

rådets Europakonferens i Köpenhamn i

mars 1996.

Med hänvisning till det anförda anses

motion U41 (mp) yrkande 3 besvarat.

Utskottet vill betona att såväl det

nordiska som det europeiska samarbetet

grundas på frivillighet. Europeiska

unionen handlar om en gemensam strävan

att göra livet bättre för de enskilda

medborgarna. Schengensamarbetet är

kopplat till den grundläggande fråga som

hela EU-medlemskapet vilar på, nämligen

önskan om att riva gränserna mellan EU:s

länder och att öppna dem för de

människor som lever i EU.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks

motion U502 (mp) yrkande 15.

Samerna

Motionerna

I ett par motioner behandlas samernas

situation i Sverige. Motionerna har till

huvuddelen behandlats av

konstitutionsutskottet (1994/95:KU37). I

motion K507 (mp) yrkande 9 anförs att

Sverige skall stödja samernas ansökan om

medlemskap i Nordiska rådet. Även i

motion K508 (kds) yrkande 5 (delvis)

föreslås att Sverige i Nordiska rådet

skall verka för att samerna ges eget

fullt medlemskap i rådet. I motion K509

(s) yrkande 1 yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna

att samerna bör beredas plats vid

Nordiska rådets bord.

I motion K508 (kds) yrkas att Sverige i

Nordiska rådet bör verka för att samerna

i de nordiska länderna erkänns som

ursprungsbefolkning (yrkande 5 delvis).

Utskottets överväganden

Frågan om samernas deltagande i det

nordiska samarbetet har utretts och

diskuterats under en längre period.

Såväl Nordiska rådet som Nordiska

ministerrådet stöder samarbete med

samerna i olika former. Utskottet har i

tidigare sammanhang (t.ex. i

1994/95:UU16) erinrat om det arbete som

bedrivs inom ramen för exempelvis

Nordiska Samiskinstitutets (NSI)

verksamhet. NSI, som bl.a. driver

forsknings- och utvecklingsprojekt

rörande samernas situation i

Barentsregionen, finansieras över

Nordiska ministerrådets budget.

Utskottet vill erinra om att samerna nu

har erhållit observatörsstatus i

Nordiska rådet. Det innebär att en

representant för vart och ett av de tre

sametingen har rätt att närvara och

yttra sig vid Nordiska rådets sessioner.

Motion K509 (s) yrkande 1 är därmed

redan tillgodosett och anses besvarat.

Beträffande frågan om fullt medlemskap

för samerna i Nordiska rådet noterar

utskottet att rådet vid den 46:e

sessionen i Reykjavik 1995 beslutade att

inte företa sig något med anledning av

ett medlemsförslag om samiskt

medlemskap. Villkoren för medlemskap i

Nordiska rådet återfinns i

Helsingforsavtalet. Enligt avtalet skall

Nordiska rådets medlemmar vara ledamöter

av ett lands eller ett självstyrt

områdes folkrepresentation. Samerna

uppfyller inte detta krav.

Bland annat mot denna bakgrund finner

utskottet rådets ställningstagande

naturligt. Motionerna K507 (mp) yrkande

9 och K508 (kds) yrkande 5 (delvis)

avstyrks därmed.

Frågor som rör samernas rättsliga

ställning har behandlats i

konstitutionsutskottets betänkande

1994/95:KU37 (som bifölls i kammaren,

rskr. 1994/95:244).

Konstitutionsutskottet hänvisade bl.a.

till att riksdagen i ett uttalande redan

1977 markerat samernas särställning i

egenskap av ursprunglig befolkning.

Vidare menade konstitutionsutskottet att

samerna som etnisk minoritet ges ett

grundlagsskydd. Enligt

konstitutionsutskottets mening fanns det

mot den bakgrunden ingen anledning att

ytterligare markera samernas särskilda

ställning.

Utrikesutskottet menar att den

uppfattningen fortfarande är giltig.

Därmed avstyrks motion K508 (kds)

yrkande 5 (delvis).

Berättelsen

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

Nordiska rådets svenska delegations

berättelse (redog. 1995/96:NR1) till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Nordiska rådets

organisation

att riksdagen förklarar motionerna

1994/95:U702 yrkande 1 och

1995/96:U39 yrkande 4 besvarade med

vad utskottet anfört,

2. beträffande Nordiska rådets

budget

att riksdagen avslår motion

1994/95:U702 yrkande 2,

3. beträffande samarbete med de

baltiska staterna

att riksdagen förklarar motionerna

1994/95:U702 yrkande 3 och

1995/96:U39 yrkande 3 besvarade med

vad utskottet anfört,

4. beträffande lokalisering av

nordiska institutioner

att riksdagen avslår motion

1994/95:U701,

5. beträffande utskottens roll i

det nordiska samarbetet

att riksdagen förklarar motion

1995/96:U39 yrkande 2 besvarat med

vad utskottet anfört,

6. beträffande organisering av

nordiska insatser

att att riksdagen förklarar motion

1995/96:U42 yrkande 1 besvarat med

vad utskottet anfört,

7. beträffande kammarens

behandling av berättelsen

att riksdagen förklarar motion

1995/96:U42 yrkande 2 besvarat med

vad utskottet anfört,

8. beträffande Nordiska rådet

och Europaparlamentarikerna

att riksdagen förklarar motion

1995/96:U39 yrkande 1 besvarat med

vad utskottet anfört,

9. beträffande direktval till

Nordiska rådet

att riksdagen avslår motion

1995/96:U41 yrkande 1,

10. beträffande visst nordiskt

samarbete

att riksdagen förklarar motion

1994/95:U704 yrkandena 3 och 4

besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande samarbete mellan

officiella och frivilliga organ

att riksdagen förklarar motion

1995/96:U41 yrkande 2 besvarat med

vad utskottet anfört,

12. beträffande naturgassystem

att riksdagen förklarar motion

1995/96:U40 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 1 (mp)

13. beträffande nordiskt samråd

i EU-frågor

att riksdagen förklarar motion

1994/95:U704 yrkande 2 besvarat med

vad utskottet anfört,

14. beträffande europasamarbete

och annat internationellt samarbete

att riksdagen förklarar motion

1994/95:U503 yrkande 9 besvarat med

vad utskottet anfört,

15. beträffande medborgarskap i

en nordisk stat

att riksdagen förklarar motion

1994/95:U704 yrkande 1 besvarat med

vad utskottet anfört,

16. beträffande information om

Schengensamarbetet

att riksdagen förklarar motion

1995/96:U41 yrkande 3 besvarat med

vad utskottet anfört,

17. beträffande frivillighet i

det nordiska samarbetet

att riksdagen avslår motion

1994/95:U502 yrkande 15,

18. beträffande samernas

observatörsstatus i Nordiska rådet

att riksdagen förklarar motion

1994/95:K509 yrkande 1 besvarat med

vad utskottet anfört,

19. beträffande medlemskap för

samerna i Nordiska rådet

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:K507 yrkande 9 och

1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del,

res. 2 (v, mp, kds)

20. beträffande erkännande av

samerna som ursprungsbefolkning

att riksdagen avslår motion

1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del,

21. beträffande Nordiska rådets

svenska delegations berättelse

att riksdagen lägger Nordiska rådets

svenska delegations berättelse angående

verksamheten efter rådets 44:e session

och till och med den 47:e sessionen till

handlingarna.

Stockholm den 25 april 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries

(s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson

(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban

Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Carina

Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil

Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund

(kds), Agneta Brendt (s), Bengt

Silfverstrand (s) och Ronny Olander (s).

Reservationer

1. Naturgassystem (mom. 12)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Miljöutskottet

anförde vid och på s. 11 slutar med

U40 (mp) besvarad. bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill inledningsvis påpeka att

det i regeringens skrivelse

1995/96:120, Vår miljö - miljöarbetet

under året, vad gäller målen för

begränsning av utsläpp av växthusgaser,

står att koldioxidutsläppen från fossila

bränslen bör stabiliseras till 1990 års

nivå år 2000, i enlighet med

klimatkonventionen.

Sammantaget visar Sveriges rapport till

klimatkonventionen och Naturvårdsverkets

senaste redovisning att målet för

koldioxidutsläppen år 2000 inte kommer

att uppnås med dagens styrmedel.

1993 togs den allmänna energiskatten på

energiprodukter bort och

koldioxidskatten reducerades till en

fjärdedel av den generella nivån. I

propositionen En politik för arbete,

trygghet och utveckling (1995/96:25)

anges att koldioxidskatten skall höjas

till halva nivån.

Önskemålet att dämpa utsläppen är

centralt i detta sammanhang , säger man.

Nordiska rådets miljöutskotts

rekommendation nr 34/1995 handlar om

regionalt samarbete inom energiområdet:

dels att i samråd med Ryssland och de

baltiska staterna upprätta en plan för

regionalt energisystem, dels att utreda

förutsättningarna för

naturgasförsörjning från Norge och

Ryssland, samt också i vad mån de

baltiska staterna kan ingå i

gasförsörjningen.

I texten påpekas att ökad

naturgasanvändning inte får ses som ett

ställningstagande mot en ökad användning

av bioenergin, utan dessa energiformer

är snarast komplement till varandra .

Utskottet vill framhålla att det här är

viktigt att inte på något sätt jämställa

de båda energislagen. Ansvar för

koldioxidmålet måste tas utifrån ett

helhets-perspektiv. Valet står mellan

stora utsläpp av koldioxid från

fossilgas som ökar kontinuerligt och

utsläpp från biogas, som försvinner in i

naturens kretslopp i och med

biobränsleproduktionen.

Utskottet anser det nödvändigt att

riksdagen före den av miljöutskottet

föreslagna utredningen och planeringen

av naturgasnätet tar ställning för att

förnyelsebara energikällor skall

prioriteras i Norden, framför fossilgas.

Detta är ett viktigt bidrag inför det

kommande energibeslutet.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion U40 (mp) som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande naturgassystem

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:U40 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Medlemskap för samerna i Nordiska

rådet (mom. 19)

Eva Zetterberg (v), Bodil Francke

Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med Beträffande

frågan om och slutar med (delvis)

avstyrks därmed. bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill påpeka att Nordiska

rådet är vad namnet utsäger - en

rådgivande församling. Det svenska

sametinget, det norska sametinget och

det finska sameparlamentet har

tillsammans anhållit om att få bli

medlemmar i Nordiska rådet i stället för

att som nu ha observatörskap med

yttranderätt.

Samerna är ursprungsbefolkning i tre

nordiska länder, Norge, Sverige och

Finland, vilket är ett starkt skäl för

att bevilja deras anhållan och göra dem

till fullvärdiga medlemmar i Nordiska

rådet. Med tanke på Sveriges engagemang

för mänskliga rättigheter och för

ursprungsbefolkningars situation i andra

delar av världen, finns all anledning

för Sverige att vid Nordiska rådets

nästa session föreslå tillägg eller

ändring av villkoren för medlemskap, så

att den samiska ursprungsbefolkningen i

Norden blir medlem i Nordiska rådet.

Utskottet anser att samerna bör beviljas

medlemskap i Nordiska rådet.

Om de nordiska staterna vill kan man

ändra på villkoren för medlemskap. Från

början var Nordiska rådet ett organ för

Nordens suveräna stater, men efter hand

har man ändrat det ursprungliga avtalet

så att även självstyrande områden som

Grönland, Färöarna och Åland har kunnat

ta säte i rådet. Nu är det dags att ta

nästa steg och även låta det samiska

folket delta fullt ut i rådets arbete.

Med anledning av motionerna K507 (mp)

yrkande 9 och K508 (kds) yrkande 5

(delvis) bör det anförda ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande medlemskap för

samerna i Nordiska rådet

att riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:K507 yrkande 9 och

1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om medlemskap för

samerna i Nordiska rådet,

Särskilda yttranden

1. Direktval till Nordiska rådet (mom.

9)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Frågan om direktval till Nordiska rådet

har vid olika tillfällen varit uppe i

den nordiska debatten och också lagts

som medlemsförslag i rådet.

Utrikesutskottet hänvisar i sitt avslag

på yrkandet i motion U41 om direktval

till negativa yttranden från

remissinstanserna och har som en av

motiveringarna att det inte finns belägg

för att samarbetet inom rådet skulle

förbättras genom direktval.

Motionärerna har andra utgångspunkter

för sitt förslag, nämligen att intresset

för Nordiska rådets verksamheter aldrig

uppnått den styrka som gemensamma

nordiska angelägenheter borde gett.

Direktval skulle innebära större tyngd

och skulle på gräsrotsnivå kunna skapa

intresse för de nordiska frågorna och

nordiskt samarbete, och också förståelse

och känsla för hur viktig nordisk

gemenskap och samverkan är.

2. Medlemskap för samerna i Nordiska

rådet (mom. 19)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Samerna har sedan år 1994 haft

observatörsstatus i Nordiska rådet. Jag

är inte nu beredd att föreslå fullt

medlemskap för samerna. Enligt min

uppfattning bör ordningen med

observatörsstatus först utvärderas. Ett

mer definitivt ställningstagande till

frågan om fullt medlemskap bör anstå

tills man har mer erfarenhet än i dag av

hur systemet med samernas

observatörsstatus fungerar.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Berättelsen 1

Motionerna 1

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1994/95 1

Motioner väckta med anledning av

Redogörelse till riksdagen

1995/96:NR1 2

Berättelsen 3

Utskottet 5

Nordiska rådets organisation och

verksamhet 5

Motionerna 5

Utskottets överväganden 6

Vissa frågor rörande förhållandet

mellan de nationella parlamenten

och regeringarna å ena sidan och

Nordiska rådet å den andra 7

Motionerna 7

Utskottets överväganden 8

Nordiskt samarbete inom miljö-

och energiområdet m.m. 9

Motionerna 9

Utskottets överväganden 10

Det nordiska samarbetet och

Europeiska unionen 11

Motionerna 11

Utskottets överväganden 11

Samerna 13

Motionerna 13

Utskottets överväganden 13

Berättelsen 14

Hemställan 14

Reservationer 16

1. Naturgassystem (mom. 12) 16

2. Medlemskap för samerna i

Nordiska rådet (mom. 19) 17

Särskilda yttranden 17

1. Direktval till Nordiska rådet

(mom. 9) 17

2. Medlemskap för samerna i Nordiska

rådet (mom. 19) 18

Gotab, Stockholm 1996