Bet. 1995/96:UU3

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU03

En ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga

produkter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1995/96

UU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

regeringens (Utrikesdepartementets)

proposition 1995/96:31 om en ny

myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter jämte de motioner

som väckts med anledning av

propositionen. Utskottet tillstyrker

att en ny myndighet, Inspektionen för

strategiska produkter, inrättas.

Beträffande överlämnande av ärenden

föreslår utskottet, med avvikelse från

propositionens förslag, att det i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel och lagen

(1991:341) om strategiska produkter

skall stå att ärenden av principiell

vikt eller som annars är av särskild

vikt skall överlämnas till regeringen.

I övrigt tillstyrker utskottet

propositionen.

Utskottet påpekar att den

administrativa reformen inte påverkar

kriterierna för prövningen av ärenden

rörande krigsmaterielexport.

Till betänkandet har fogats 10

reservationer.

Propositionen

I proposition 1995/96:31 föreslår

regeringen (Utrikesdepartementet)

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till

lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel,

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till

lag om ändring i lagen (1991:341) om

strategiska produkter,

3. att riksdagen godkänner att en ny

myndighet inrättas för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiska

produkter,

4. att riksdagen godkänner att

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor ombildas till

ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos den nya

myndigheten,

5. att riksdagen till Inspektionen för

strategiska produkter på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr.

Motionerna

1995/96:U7 av Martin Nilsson och

Mariann Ytterberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 a §,

andra stycket i lagen om krigsmateriel

skall lyda "Inspektionen skall med eget

yttrande - - -

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regeringens initiativrätt.

1995/96:U8 av Göran Lennmarker m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition

1995/96:31 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skilja handläggningen av

tillsyn av krigsmateriel och av dual

use-produkter,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om myndighet för

tillståndsprövning av dual use-

produkter,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgifter för

tillståndsprövning av dual use-

produkter,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Krigsmaterielinspektionen

och Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor.

1995/96:U9 av Karl-Göran Biörsmark

m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna för svensk

krigsmaterielexport,

2. att riksdagen med ändring i

förslagen till lag om ändring i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel 1 a § och

i lagen (1991:341) om strategiska

produkter 1 b §, beslutar att lydelsen

skall vara: "Myndigheten skall med eget

yttrande lämna över ett ärende till

regeringens prövning, om ärendet har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt",

3. att riksdagen beslutar att den nya

myndigheten skall heta

Krigsmaterielinspektionen,

4. att riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag till

lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexport,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om riktlinjerna för

krigsmaterielexport.

1995/96:U10 av Ola Karlsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 § lag

om ändring av lagen (1992:1300) om

krigsmateriel utformas i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglernas betydelse för

internationell samverkan.

1995/96:U11 av Björn Samuelson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att den politiska

prövningen säkerställs,

2. att riksdagen beslutar om ändring

av 1 a § lagen om krigsmateriel enligt

vad i motionen anförts.

1995/96:U12 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

proposition 1995/96:31,

2. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vilka ärenden som skall

prövas på myndighetsnivå och vilka

beslut som skall prövas av regeringen,

3. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Inspektionen skall

överlämna ett ärende till regeringens

prövning, om ärendet har principiell

betydelse eller annars är av särskild

vikt,

4. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de rådgivande

"riktlinjer" som i dag finns för

reglerande av den svenska vapenexporten

skall lagfästas,

5. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande ombildning av

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor,

6. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla ärenden föregås av

samråd med rådet innan det bestäms om

ärendet skall avgöras av myndigheten

eller regeringen,

7. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla förhandsbesked

föregås av samråd med rådet,

8. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att endast sådana

utförselärenden som tillstyrkts av

samtliga partier i rådet kan bli

föremål för positiva beslut,

9. att riksdagen, vid avslag på

yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om överprövning av beslut.

Yttranden från andra utskott

Utrikesutskottet har berett

konstitutionsutskottet och

försvarsutskottet möjlighet att yttra

sig över propositionen och motioner i

de delar som har samband med respektive

utskotts beredningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande

(1995/96:KU4y) återfinns som bilaga 3

till betänkandet. Försvarsutskottets

yttrande (1995/96:FöU1y) har intagits

som bilaga 4 till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Det har länge varit en strävan att

befria regeringen från

förvaltningsärenden av mer eller mindre

rutinbetonad natur för att statsråden

och departementen skall få möjlighet

att ägna mer tid och kraft åt

reformarbete, övergripande planering

och prioritering och annat som kräver

ett ställningstagande från regeringen

som politiskt organ. Ett stort antal

ärendegrupper på olika

förvaltningsområden har delegerats från

regeringen till myndigheter under

regeringen under en följd av år.

Tanken att som ett led i denna strävan

och utveckling delegera ärenden också

på exportkontrollområdet har fått ökad

aktualitet i takt med att dessa ärenden

har ökat i antal. Ärendena gäller bl.a.

utförsel av krigsmateriel och utförsel

av varor med både civil och militär

användning (s.k. dual use-produkter).

Ökningen av antalet ärenden har samband

med att lagstiftningen om kontroll över

krigsmateriel och dual use-produkter

efter hand har byggts ut till att

omfatta allt fler varuslag och

verksamheter i enlighet med Sveriges

internationella åtaganden på

exportkontrollområdet.

Möjligheterna att delegera

exportkontrollärenden till

myndighetsnivå har tidigare övervägts

av en särskild utredare. Utredningen

avlämnade i juni 1993 betänkandet

Kontrollen över export av strategiskt

känsliga varor (SOU 1993:56) vilket

sedan remissbehandlades. En

sammanställning av remissyttrandena

finns i prop. 1993/94:176. Efter

förslag i den propositionen ändrades

lagstiftningen med verkan från den 1

januari 1995 så att regeringen fick

möjlighet att delegera prövningen av

tillståndsfrågor för dual use-produkter

till den myndighet regeringen

bestämmer.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet

har därefter övervägt delegeringsfrågan

ytterligare och lagt fram förslag i

form av ett utkast till lagrådsremiss.

Utkastet har remissbehandlats.

Utkastets lagförslag liksom en

sammanställning av remissyttrandena

återfinns i en bilaga till proposition

1995/96:31.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1995/96:31 föreslås att

Krigsmaterielinspektionen skall

ombildas till en ny myndighet,

Inspektionen för strategiska produkter.

Den nya myndigheten skall pröva

merparten av de ärenden om kontroll

över krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter som

regeringen eller ett statsråd i dag

prövar.

Regeringen skall också

fortsättningsvis pröva ärenden som har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt. Det skall inte längre

förekoma att ett statsråd själv avgör

tillståndsärenden på

exportkontrollområdet.

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor skall

ombildas till ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos den nya

myndigheten. Detta råd får ett vidare

verksamhetsområde och en bredare

sammansättning än den nuvarande

nämnden.

Förslagen är ett led i strävandena att

- delegera sådana ärenden från

regeringen till myndighetsnivå som inte

kräver ett ställningstagande från

regeringen,

- utveckla det samråd som Rådgivande

nämnden för krigsmaterielfrågor

är ett forum för i dag.

Förslagen innebär inte att prövningen

av ärendena ändras i sak.

Reformen föreslås träda i kraft den 1

februari 1996.

En ny myndighet för prövning av

förvaltningsärenden om kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter

En ny myndighet

I propositionen påpekas att enligt

lagen (1992:1300) om krigsmateriel får

det statsråd som har till uppgift att

föredra ärenden om utförsel i dag själv

avgöra de ärenden som inte avser

utförsel i större omfattning eller som

i övrigt är av större vikt. Prövning av

andra ärenden enligt lagen om

krigsmateriel är förbehållen

regeringen.

Beträffande dual use-produkter skall

enligt lagen (1991:341) om strategiska

produkter frågor om utförseltillstånd

och andra tillstånd prövas av

regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Varken lagen om krigsmateriel eller

lagen om strategiska produkter anger

några förutsättningar för tillstånd,

förbud och undantag enligt lagarna.

Regeringen kan i sin verksamhet som

prövningsinstans fritt forma en praxis

och samordna den med Sveriges utrikes-,

säkerhets- och försvarspolitik i

övrigt.

I propositionen anförs att en given

utgångspunkt är att regeringen också i

fortsättningen skall ansvara för och

kunna styra utvecklingen i praxis på

området och anpassa den till växlande

utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska krav. För att

säkerställa detta är det emellertid

inte nödvändigt att regeringen eller

ett statsråd prövar alla de ärenden -

upp emot 3 000 per år - som i dag

avgörs på detta sätt. Det kan räcka att

regeringen prövar de ärenden som är

viktiga för utvecklingen eller som är

svårbedömda. Dessa ärenden är inte så

många. Andra ärenden bör delegeras till

en myndighet under regeringen.

En prövning på myndighetsnivå kräver

enligt regeringen att myndigheten kan

tillföras sakkunskap och kontinuerlig

inblick i utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska frågor. Den lösning

som ligger närmast till hands är att

Krigsmaterielinspektionen ombildas till

en ny myndighet för prövning av ärenden

enligt lagen om krigsmateriel och lagen

om strategiska produkter. Regeringen

anför att den nya myndigheten bör ha

ett namn som inte ger underlag för

uppfattningen att verksamheten omfattar

endast krigsmateriel. Inspektionen för

strategiska produkter är ett lämpligt

namn.

I motion U8 (m) anförs att kontrollen

av krigsmateriel respektive av dual use-

produkter regleras i två skilda lagar

och bygger på två fundamentalt skilda

synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i

princip förbjuden. Dual use-produkter

omfattas däremot i princip av

frihandel. Enligt motionärerna finns

det sålunda ingen anledning att

prövning enligt de två skilda lagarna

skall ske av samma myndighet.

Regeringens proposition avvisas därför

(yrkande 1).

Även i motion U12 (mp) föreslås att

propositionen avslås. Motionärerna

anför att krigsmaterielärenden är

politiska ärenden som det ankommer på

regeringen att avgöra. Överväganden i

samband med dessa ärenden omfattar

löpande bedömningar som berör utrikes-

och försvarspolitiken (yrkande 1).

I motion U8 (m) anförs att

krigsmaterielinspektionen

fortsättningsvis bör finnas kvar med

samma uppgifter som hittills.

Motionärerna finner ingen anledning att

nu ändra den ordning som gäller och

någon förändring i lagen är därför inte

motiverad (yrkande 5 delvis).

Enligt motion U9 (fp) är det i sig

inte orimligt att den nya myndigheten i

stället för namnet

Krigsmaterielinspektionen får namnet

Inspektionen för strategiska produkter.

Å andra sidan menar motionärerna att de

frågor som är politiskt mest känsliga

är de som rör dispens för export av

krigsmateriel. Det nya namnet kan

uppfattas göra myndighetens uppgifter

mer diffusa. Riksdagen bör därför

besluta att den nya myndigheten skall

heta Krigsmaterielinspektionen (yrkande

3).

Konstitutionsutskottet (1995/96:KU4y)

finner den föreslagna ordningen med en

funktionsfördelning mellan regeringen

och en från regeringen fristående

myndighet rimlig och i linje med allmän

förvaltningspraxis.

Konstitutionsutskottet avstyrker

således de motioner som föreslår avslag

på propositionen.

Försvarsutskottet påpekar i sitt

yttrande (1995/96:FöU1y) till

utrikesutskottet att man vid ett

flertal tillfällen framhållit att

svensk försvarsindustris förmåga att

leverera högteknologiska produkter till

det svenska försvaret har ett stort

säkerhetspolitiskt värde. Det är ett

försvarspolitiskt intresse att formerna

för att pröva exporttillstånd m.m. i

enlighet med krigsmateriellagen

fungerar effektivt. Försvarsutskottet

uppfattar att regeringsförslaget är en

administrativ reform för att förenkla

och effektivisera behandlingen av

aktuella tillståndsärenden. Från

försvarspolitiska utgångspunkter har

försvarsutskottet ingen erinran mot

regeringens förslag.

Utrikesutskottet har inget att invända

mot konstitutionsutskottets och

försvarsutskottets yttranden i dessa

delar. Utskottet vill inledningsvis

framhålla att inrättandet av en ny

myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter är en administrativ

reform. Kriterierna för prövningen av

ärendena ändras inte av den föreslagna

reformen. Genom att befria regeringen

från förvaltningsärenden av mer eller

mindre rutinbetonad karaktär kan

statsråden och departementen ägna mer

kraft och tid åt reformarbete och annat

som kräver ställningstaganden från

regeringen som politiskt organ.

Beträffande hanteringen av ärenden

rörande kontrollen av krigsmateriel

respektive av dual use-produkter vill

utskottet understryka att det rör sig

om två separata regelverk, lagen om

krigsmateriel respektive lagen om

strategiska produkter. Att en och samma

myndighet prövar olika ärenden enligt

olika regelverk kan enligt utskottets

uppfattning inte anses utgöra något

problem. Den nya myndigheten kommer att

tillföras sakkunskap och kontinuerlig

inblick i utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska frågor vilket kommer

att vara till nytta för prövningen

enligt de två lagarna.

Vidare bör det påpekas att utrikes-,

säkerhets- och försvarspolitiska

överväganden liksom hittills skall

fälla utslaget vid prövningen av

ärenden. Regeringen skall också i

fortsättningen pröva ärenden som har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt.

Därmed avstyrks motionerna U8 (m)

yrkande 1 och U12 (mp) yrkande 1.

Som redan framgått delar utskottet

regeringens uppfattning att en ny

myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiska

produkter bör inrättas.

Utskottet tillstyrker härmed

propositionens förslag i denna del och

avstyrker motion U8 (m) yrkande 5

(delvis).

Beträffande namnet på den nya

myndigheten instämmer utskottet i

regeringens bedömning att det bör vara

ett namn som inte ger underlag för

uppfattningen att verksamheten omfattar

endast krigsmateriel. Inspektionen för

strategiska produkter är således ett

lämpligt namn.

Därmed avstyrks motion U9 (fp) yrkande

3.

Prövningens inriktning

I propositionen framhålls att det vid

en delegering till myndighetsnivå är

nödvändigt att lyfta fram de principer

som regeringen har lagt fast i sin

praxis och som på krigsmaterielområdet

har kommit till uttryck i regeringens

riktlinjer för krigsmaterielexport och

annan utlandssamverkan. Riktlinjerna

framgår av prop. 1991/92:174 Lag om

krigsmateriel (s. 41) och bet.

1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. Dessa

principer ger god ledning i de flesta

fall.

Principerna innebär att Sveriges

utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska intressen skall fälla

utslaget i ärendena.

I propositionen anförs att det är

viktigt att principerna i regeringens

praxis får genomslag på myndighetsnivån

utan någon eftersläpning. Delegeringen

bör genomföras på ett sätt som

garanterar att så sker och att den inte

leder till att prövningen ändras i sak.

Delegeringen bör kombineras med att man

i lag uttryckligen anger vilken

inriktning som tillståndsprövningen

skall ha.

I lagen om krigsmateriel bör det

föreskrivas att tillstånd enligt lagen

får lämnas endast om det finns

säkerhets- eller försvarspolitiska skäl

för det och det inte strider mot

Sveriges utrikespolitik.

En motsvarande lagbestämmelse för dual

use-produkter bör ange att tillstånd

skall lämnas, om det inte strider mot

utrikes-, säkerhets- eller

försvarspolitiska intressen.

Närmare principer för prövningen har

lagts fast i regeringens praxis och bör

enligt propositionen också i

fortsättningen utvecklas genom praxis

och inte genom lagstiftning. Regeringen

bör behålla det övergripande ansvaret

för praxisbildningen och kunna styra

utvecklingen genom att pröva vissa

ärenden.

Enligt den enskilda motionen U10 (m)

finns det en betydande risk för att den

av regeringen föreslagna formuleringen

i 1 § i lagen om krigsmateriel leder

till en skärpt inställning till

vapenexport i framtiden. Vidare anförs

att det finns näringspolitiska skäl att

tillåta export av krigsmateriel.

Motionären hänvisar till förslaget i

regeringens remiss till Lagrådet vari

föreskrevs att tillståndsgivningen

skulle grundas på utrikes-, säkerhets-

och försvarspolitiska överväganden . I

motionen yrkas att lagen ges denna

utformning kompletterat med

näringspolitiska överväganden (yrkande

1). Motionären anser vidare att

tillämpningen av reglerna för

vapenexport bör harmoniseras med andra

europeiska länder. För att

internationell samverkan skall vara

möjlig krävs både likartade regler och

likartad tillämpning av reglerna

(yrkande 2).

I motion U9 (fp) anförs att frågor

rörande export av krigsmateriel är av

vital betydelse för trovärdigheten för

svensk utrikespolitik. Den

hittillsvarande restriktiviteten i

dispensgivningen bör ligga fast. I

motionen erinras om riktlinjerna för

krigsmaterielexport. Till grund för

dessa riktlinjer ligger att tillstånd

till utförsel av krigsmateriel, eller

till annan samverkan med någon i

utlandet avseende krigsmateriel bör

medges endast om sådan utförsel eller

samverkan 1. bedöms erforderlig för att

tillgodose det svenska försvarets behov

av materiel eller kunnande eller i

övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd,

samt 2. inte står i strid med

principerna och målen för Sveriges

utrikespolitik . I motionen anförs att

detta bör gälla även i fortsättningen.

En mer liberal dispensgivning bör

föregås av en bred parlamentarisk

beredning, som tar sin utgångspunkt i

långsiktigt förändrade försvars-,

säkerhets- och utrikespolitiska

förutsättningar. Vad som anförts om

principerna för svensk

krigsmaterielexport bör ges regeringen

till känna (yrkande 1).

Konstitutionsutskottet betonar i sitt

yttrande att den föreslagna ordningen

inte innebär någon förändring av de

grundläggande villkoren för

tillståndsgivningen och menar att

därmed får motion U9 (fp) yrkande 1

anses tillgodosedd.

Utrikesutskottet instämmer i

konstitutionsutskottets synpunkter.

Utskottet kan inte dela uppfattningen i

motion U10 (m) att det finns

näringspolitiska skäl att tillåta

export av krigsmateriel utan anser, i

likhet med utskottets tidigare

ställningstaganden i t.ex. 1992/93:UU1

och vad som anförs i proposition

1995/96:31, att utrikes-, säkerhets-

och försvarspolitiska överväganden

skall fälla utslaget vid prövning av de

ärenden det är fråga om. Därmed är det

inte heller aktuellt med någon

förändring av reglerna för att uppnå

ökad harmonisering med andra länder.

Med det anförda avstyrks motion U10 (m)

yrkandena 1 och 2.

Utskottet vill i detta sammanhang

påpeka att till grund för riktlinjerna

ligger att tillstånd till utförsel av

krigsmateriel, eller till annan

samverkan med någon i utlandet avseende

krigsmateriel bör medges endast om

sådan utförsel eller samverkan 1.

bedöms erforderlig för att tillgodose

det svenska försvarets behov av

materiel eller kunnande eller i övrigt

är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt 2.

inte står i strid med principerna och

målen för Sveriges utrikespolitik

(prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel

s. 41).

Dessa riktlinjer - som tidigare

behandlats av riksdagen (prop.

1991/92:174 Lag om krigsmateriel, bet.

1992/93:UU1 Krigsmaterielexport) -

påverkas inte av den reform som

föreslagits i föreliggande proposition.

Yrkande 1 i motion U9 (fp) är därmed

redan tillgodosett.

Därmed avstyrker utskottet motion U9

(fp) yrkande 1.

Lagreglering av riktlinjerna

I motion U9 (fp) påpekas att krav på

att de nu gällande riktlinjerna skall

lagregleras tidigare har avvisats av

riksdagen. I samband med att

dispensgivningen nu överförs från

regeringen till en självständig

myndighet kommer enligt motionärerna

frågan i ett nytt läge. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag

till lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexport (yrkande 4). Även i

motion U12 (mp) framförs krav på att

riktlinjerna skall lagfästas.

Inspektionen för strategiska produkter

är inte en politisk instans utan en

förvaltningsmyndighet som skall syssla

med rättstillämpning. Enligt

motionärerna skulle regeringen och den

nya myndigheten på ett helt annat sätt

än i dag tvingas tillse att de regler

som finns för export av vapen verkligen

efterlevs om riktlinjerna lagfästes

(yrkande 4).

Enligt motion U9 (fp) bör regeringen -

för att den politiska praxisbildningen

skall tillgodoses - kunna utfärda

förordningar om länder och visst

vapenslag även under andra förhållanden

än dem som regleras i lag (yrkande 5).

Konstitutionsutskottet påpekar i sitt

yttrande till utskottet att kravet på

en längre gående formalisering av

reglerna innebär antingen att de sedan

den 1 januari 1993 gällande

riktlinjerna för krigsmaterielexport

och annan utlandssamverkan i väsentliga

delar måste transformeras till lagtext

eller att regeringen bemyndigas meddela

närmare föreskrifter om vad som skall

beaktas vid prövningen. Enligt

konstitutionsutskottet är ett sådant

förfarande onödigt.

Konstitutionsutskottet avstyrker

motionerna U9 (fp) yrkande 4 och U12

(mp) yrkande 4 samt finner att

önskemålen i motion U9 (fp) yrkande 5

torde vara uppfyllda.

Utrikesutskottet har inget att invända

mot konstitutionsutskottets

uppfattning. Utskottet vill erinra om

att propositionens förslag innebär att

delegeringen till myndighetsnivå

kombineras med att det i lag

uttryckligen anges vilken inriktning

som tillståndsprövningen skall ha. Det

står samtidigt klart att de utrikes-,

säkerhets- och försvarspolitiska

intressena är mångskiftande.

Möjligheterna att förutse och på ett

smidigt sätt författningsreglera de

olika situationer som kan komma upp i

tillämpningen är begränsade. Även i

fortsättningen bör närmare principer

för prövningen utvecklas genom

regeringens praxis och inte genom

lagstiftning.

Med det anförda avstyrks motionerna U9

(fp) yrkande 4 och motion U12 (mp)

yrkande 4.

Utskottet är av motsvarande skäl inte

berett att biträda förslaget att

regeringen skall kunna utfärda

förordningar om vissa länder eller

vapentyper. Därmed avstyrks motion U9

(fp) yrkande 5.

Handläggning av ärenden rörande dual

use-produkter

Enligt motion U8 (m) ligger det ett

värde i att dual use-produkter hanteras

i en ordning skild från krigsmateriel.

Motionärerna anser att riksdagen som

sin mening bör ge regeringen till känna

att handläggningen av tillsyn av

krigsmateriel och av dual use-produkter

bör skiljas (yrkande 2). Motionärerna

anför vidare att de delar uppfattningen

i betänkandet Kontrollen över export av

strategiskt känsliga varor (SOU

1993:56) att tillståndsprövningen för

dual use-produkter bör delegeras från

regeringen till Kommerskollegium

(yrkande 3 delvis).

Konstitutionsutskottet anser inte att

de skäl som framförs i motion U8 (m)

för att delegera tillståndsgivningen av

dual use-produkter till

Kommerskollegium är övertygande och

avstyrker därför motionskraven.

Utrikesutskottet - som delar

konstitutionsutskottets uppfattning -

har ovan anfört att det inte finns

någon anledning att inte låta den nya

myndigheten handlägga ärenden både

rörande krigsmateriel och rörande dual

use-produkter. I och med att det nu

inrättas en fristående myndighet är det

naturligt att lägga även ärenden

rörande dual use-produkter på denna

myndighet.

Därmed avstyrks motion U8 (m) yrkandena

2 och 3 (delvis).

Ärendefördelning mellan myndigheter och

regeringen

Avgränsningen mellan de ärenden som

skall prövas på myndighetsnivå och de

ärenden som skall prövas av regeringen

bör enligt propositionen utformas så

att regeringen kan styra utvecklingen

av praxis och anpassa den till växlande

utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska krav. Dessutom måste

regeringen ha möjlighet att uppfylla

kravet på samråd med Utrikesnämnden

enligt regeringsformen.

Samtidigt är det viktigt att reglerna

blir lätta att förstå och tillämpa. De

sökandes intresse av enkelhet och

snabbhet i kontakterna med

myndigheterna bör också vägas in.

Regeringen föreslår att regler med

följande innebörd bör tas in i lagen om

krigsmateriel och lagen om strategiska

produkter:

- Alla ärenden skall väckas på

myndighetsnivå. Myndigheten ser till

att

varje ärende blir tillräckligt utrett.

- Myndigheten tar ställning till om

ärendet behöver prövas av regering-

en. I så fall lämnas ärendet över till

regeringen. En förutsättning för

överlämnande bör vara att ärendet har

principiell betydelse eller annars

är av särskild vikt.

- Myndigheten avgör själv de ärenden

som inte överlämnas till regering-

en.

I propositionen föreslås att 1a § andra

stycket i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel respektive 1b § andra

stycket i lagen (1991:341) om

strategiska produkter skall få följande

lydelse: Inspektionen /respektive en

myndighet/ får med eget yttrande lämna

över ett ärende till regeringens

prövning, om ärendet har principiell

betydelse eller annars är av särskild

vikt ... .

I motionerna U7 (s) yrkande 1, U9 (fp)

yrkande 2, U11 (v) yrkande 2 samt U12

(mp) yrkande 3 yrkas att får skall

bytas ut mot skall i den citerade

meningen.

I motionerna anförs bland annat att

det med hänsyn till den svenska

utrikespolitiken är synnerligen viktigt

att det övergripande politiska ansvaret

för hanteringen av de aktuella ärendena

ligger kvar hos regeringen. Oklarheter

i kompetensfördelningen mellan

myndighet och regering har i andra

sammanhang inneburit att handläggningen

blivit lidande.

Konstitutionsutskottet menar att den

springande punkten i denna del är hur

de underliggande villkoren för ett

ärendes överlämnande är formulerade.

Konstitutionsutskottets slutsats är att

valet av får eller skall inte i sig

har någon avgörande betydelse för

huruvida ett enskilt ärende faktiskt

kommer att lämnas till regeringens

prövning eller inte.

Konstitutionsutskottet finner

emellertid att kravet på överlämnande

till regeringen när ett ärende har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt kommer till tydligare

uttryck om det i lagförslaget står

skall med eget yttrande lämna över ett

ärende till regeringens prövning ... .

Utrikesutskottet vill framhålla

följande i frågan om hur man avgränsar

de ärenden som skall prövas på

myndighetsnivå. Som anförs i

propositionen bör en fördelning göras

så att regeringen kan styra

utvecklingen av praxis och anpassa den

till växlande utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska krav. Dessutom måste

regeringen ha möjlighet att uppfylla

kravet på samråd med Utrikesnämnden

enligt 10 kap. 6 § regeringsformen. Med

den i propositionen föreslagna

formuleringen får ... överlämna ett

ärende torde dessa krav i och för sig

vara uppfyllda.

Frågan om det i lagtexten bör stå

får eller skall överlämna ett

ärende är således inte avgörande. Mot

bakgrund av konstitutionsutskottets

yttrande är dock utskottet berett att

föreslå att ordet får i regeringens

förslag till lydelse av 1 a § andra

stycket i lagen om krigsmateriel

respektive 1 b § andra stycket i lagen

om strategiska produkter ersätts med

skall .

Därmed är motionerna U7 (s) yrkande 1,

U9 (fp) yrkande 2, U11 (v) yrkande 2

samt U12 (mp) yrkande 3 tillgodosedda.

I propositionen anförs att i krislägen

och tillspetsade situationer kan det

vara motiverat att regeringen prövar

fler eller andra ärenden än vad som

normalt är ändamålsenligt. Med tanke på

detta bör regeringen bemyndigas att

besluta ytterligare regler om

överlämnande av ärenden till

regeringen.

I motion U7 (s) berörs lagförslagens

formulering Regeringen får meddela

ytterligare föreskrifter om

överlämnande av ärenden till

regeringen (lagen om krigsmateriel 1a

§ respektive lagen om strategiska

produkter 1b §). Motionärerna utgår

från att denna mening har till syfte

att tillförsäkra regeringen

initiativrätt vad gäller att ta över

ärenden. Det är enligt motionen ytterst

angeläget att regeringen har en sådan

rätt i situationer som kan uppkomma,

att den praktiskt kan utövas snabbt och

effektivt samt så tidigt som möjligt i

behandlingen av ett ärende (yrkande 2).

Också i motion U12 (mp) yrkas att

regeringen själv skall kunna ta

initiativ och besluta om överlämnande

av ärenden till regeringen (yrkande 2

delvis).

Konstitutionsutskottet framhåller i

sitt yttrande att regeringen enligt

förslaget har möjlighet att bestämma

vilka ärenden den under vissa

omständigheter vill avgöra.

Konstitutionsutskottet menar att med

den föreslagna konstruktionen torde

önskemålen i motion U7 (s) yrkande 2

vara uppfyllda.

Utrikesutskottet - som inte har något

att invända mot konstitutionsutskottets

uppfattning - förutsätter att

regeringen kommer att utnyttja

möjligheten att utfärda ytterligare

föreskrifter om överlämnande av ärenden

till regeringen när det är nödvändigt

för att styra utvecklingen av praxis.

Utskottet utgår från att det faktum att

de föreskrifter som regeringen

bemyndigas att meddela naturligtvis

måste vara av generell karaktär inte

hindrar ett snabbt och effektivt

överlämnande av ärenden. Som anförs i

propositionen kan det i krislägen eller

andra tillspetsade situationer vara

motiverat att regeringen prövar fler

eller andra ärenden än vad som normalt

dr ändamålsenligt. Regeringens

bemyndigande att besluta om ytterligare

regler om överlämnande av ärenden till

regeringen bör ses mot denna bakgrund.

Det kan gälla t.ex. alla ärenden som

avser export till ett visst land eller

som avser varor av ett visst slag. Det

kan här påpekas att det övergripande

politiska ansvaret för hanteringen av

krigsmaterielärenden åvilar regeringen.

Med det anförda anses motionerna U7

(s) yrkande 2 samt U12 (mp) yrkande 2

(delvis) besvarade.

I propositionen föreslås vidare att när

en myndighet lämnar över ett ärende

till regeringen skall myndigheten

bifoga ett eget yttrande. De ärenden

som överlämnas till regeringen skall

avgöras som regeringsärenden. Det skall

inte längre förekomma att ett statsråd

själv avgör tillståndsärenden på

exportkontrollområdet.

Statens kärnkraftsinspektion (SKI) bör

enligt regeringen tills vidare behålla

den prövningsuppgift man har på

exportkontrollområdet. Erfarenheterna

får visa om en sådan uppgiftsfördelning

mellan SKI och Inspektionen för

strategiska produkter är ändamålsenlig

eller om den bör ändras i något

avseende. Det bör vara en uppgift för

regeringen att besluta om detta.

Mot denna bakgrund bör lagen om

strategiska produkter ange att ärendena

prövas av Inspektionen för strategiska

produkter eller av den myndighet som

regeringen bestämmer.

Något motsvarande arrangemang behövs

inte på krigsmaterielområdet. Där bör

uppgiften att vara prövningsinstans på

myndighetsnivå genomgående ligga på

Inspektionen för strategiska produkter.

I motion U12 (mp) anförs att samtliga

ärenden om tillstånd till tillverkning,

utförsel i större omfattning, utförsel

till känsliga destinationer eller annan

utlandssamverkan än utförsel enligt

lagen om krigsmateriel skall avgöras av

regeringen. Den nya myndigheten skall

bland annat pröva ärenden enligt

krigsmateriellagen som inte avser

utförsel i större omfattning eller som

i övrigt inte är av större vikt

(yrkande 2 delvis).

Vikten av att den politiska prövningen

säkerställs framhålls i motion U11 (v).

I motionen anförs att det är ytterst

viktigt att det politiska ansvaret inte

inskränks genom den nya ordningen.

Detta bör riksdagen ge regeringen till

känna (yrkande 1).

Utskottet har ovan anfört sin syn på

överlämnandet av ärenden från

myndigheter till regeringen. Ett av

syftena med reformen är att befria

regeringen från rutinärenden. Med den i

motion U12 (mp) yrkande 2 (delvis)

föreslagna ordningen för överlämnande

av ärenden torde detta syfte ej uppnås.

Med det anförda avstyrks motionen i

denna del.

Beträffande det politiska ansvaret för

prövningen har utskottet redan

framhållit att regeringen bör behålla

det övergripande ansvaret för

praxisbildningen i enlighet med vad som

anförs i propositionen.

Något tillkännagivande är inte

påkallat, och motion U11 (v) yrkande 1

avstyrks därmed.

Ombildning av Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor

Rådgivande nämnden ombildas till ett

exportkontrollråd hos den nya

myndigheten

Regeringen anför i propositionen att

man vill utveckla det samråd som

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor är ett forum

för i dag. Bildandet av en ny myndighet

- Inspektionen för strategiska

produkter - för prövning av bl.a.

krigsmaterielärenden aktualiserar

frågan om en ombildning av nämnden.

Föreskrifter om detta kan beslutas av

regeringen. Det förhållandet att

riksdagen medverkade genom att lämna

sitt godkännande när nämnden inrättades

motiverar att regeringen inhämtar

riksdagens godkännande av en ombildning

av nämnden.

I linje med vad som gäller för andra

myndigheter med tillståndsprövning och

tillsyn som huvuduppgifter bör enligt

regeringen den nya myndigheten

organiseras enligt en

enrådighetsmodell. Myndighetschefen

skall alltså i princip ensam ha

beslutsansvaret.

Regeringen föreslår att den nuvarande

rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor bör ombildas

till ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos inspektionen.

Rådet får ett vidare verksamhetsområde

och en bredare sammansättning än den

nuvarande nämnden.

I propositionen anförs vidare att

behandlingen av ett ärende i ett sådant

organ för samråd som det här gäller har

sin naturliga plats i

beredningsprocessens slutskede, dvs.

omedelbart innan inspektionen lämnar

över ärendet till regeringen eller

själv avgör ärendet.

Exportkontrollrådets uppgifter,

sammansättning och arbetsformer

Arbetet i rådet skall ta sikte inte

bara på samråd. Det skall också

tillföra myndigheten sakkunskap och

kontinuerlig inblick i relevanta

utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska frågor.

För dessa ändamål bör

- myndighetschefen med jämna mellanrum

informera rådet om myndig-

hetens verksamhet på

exportkontrollområdet,

- viktigare beslut föregås av samråd

med rådet,

- myndigheten genom föredragningar i

rådet få kännedom om de län-

derbedömningar, bedömningar av

spridningsrisker m.m. som görs inom

regeringskansliet med hjälp av

internationellt informationsutbyte och

det

kontaktnät som utlandsmyndigheterna

utgör.

Lekmän bör ingå i rådet. Dessa

ledamöter bör regeringen utse efter

förslag från de partier som är

företrädda i Utrikesnämnden.

Myndighetschefen bör vara den som leder

överläggningarna i rådet.

Behandlingen av ett ärende i rådet kan

enligt regeringen ske så att

myndighetschefen eller någon annan

föredrar ärendet, att de närvarande

överlägger med varandra och att

myndighetschefen summerar den

diskussion som har varit. Formliga

omröstningar är inte nödvändiga i ett

råd för samråd.

Enligt de allmänna regler som finns i

sekretesslagen (1980:100) blir

ledamöterna i rådet bundna av

handlingssekretess och tystnadsplikt på

samma sätt som andra som tjänstgör hos

myndigheten.

Något beslutsfattande i egentlig

mening bör inte förekomma i rådet.

Behandlingen av en fråga i rådet

befriar självfallet inte regeringen

från dess skyldighet enligt

regeringsformen att överlägga med

Utrikesnämnden.

I motion U8 (m) anförs att Rådgivande

nämnden för krigsmaterielexportfrågor

fortsättningsvis bör finnas kvar med

samma uppgifter som hittills.

Motionärerna finner ingen anledning att

nu ändra den ordning som gäller. Någon

förändring i lagen är därför inte

motiverad (yrkande 5 delvis).

I motion U12 (mp) återfinns flera

yrkanden rörande ombildningen av

Rådgivande nämnden. Motionärerna anser

att det är viktigt att rådet får ta del

av underlagsmaterialet på ett så tidigt

stadium som möjligt (yrkande 5). Vidare

bör alla ärenden föregås av samråd med

rådet innan det bestäms om ärendet

skall avgöras av myndigheten eller

regeringen (yrkande 6). Eventuella

förhandsbesked skall föregås av samråd

med rådet (yrkande 7). Endast de

utförselärenden som tillstyrkts av

samtliga partier i rådet kan bli

föremål för positiva beslut (yrkande

8).

Konstitutionsutskottet anför i sitt

yttrande att man på goda grunder kan

anta att det rådgivande organet får en

framträdande roll när det gäller beslut

om vilka ärenden som skall avgöras av

myndigheten eller regeringen. Med det

anförda anser konstitutionsutskottet

att motion U12 (mp) yrkande 6 är

tillgodosedd.

Vidare framhåller

konstitutionsutskottet att man utgår

från att det arbetssätt som utvecklats

under de cirka tio år som rådgivande

nämnden funnits kommer att fortsätta

och att det faktum att en större krets

av partier kommer att vara med inte

kommer att utgöra något hinder för ett

smidigt arbetssätt.

Konstitutionsutskottet tillstyrker

propositionens förslag i denna del och

avstyrker motion U12 (mp) yrkandena 5,

7 och 8.

Utrikesutskottet vill erinra om att i

och med att en ny myndighet inrättas

aktualiseras frågan om ombildning av

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor. Motioner som

avstyrker förslaget om en ny myndighet

har tidigare i betänkandet avvisats av

utskottet. Mot bakgrund av utskottets

tidigare ställningstagande anser

utskottet att Rådgivande nämnden bör

ombildas till ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos den nya

myndigheten.

Därmed tillstyrks propositionens

förslag i denna del och motion U8 (m)

yrkande 5 (delvis) avstyrks.

Utrikesutskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning att

man kan anta att samrådsorganet får en

framträdande roll när det gäller frågan

om vilka ärenden som skall avgöras av

myndigheten respektive regeringen. En

detaljreglering i denna fråga vore

olämplig.

Motion U12 (mp) yrkande 6 avstyrks.

Utskottet vill vidare anföra att det

inte är lämpligt att reglera nämndens

arbetsformer i detalj.

Därmed avstyrks motion U12 (mp)

yrkandena 5, 7 och 8.

Finansiering av den nya myndighetens

verksamhet

Regeringen beräknar i propositionen

årskostnaderna för den nya myndigheten

till ca 11,5 miljoner kronor. Av

statsfinansiella skäl bör verksamheten

finansieras genom någon form av

avgifter från de företag vars produkter

omfattas av kontrollen över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter.

Myndigheten skall ha ett vidare

verksamhetsområde än den nuvarande

Krigsmaterielinspektionen. Det

förhållandet att de nya

arbetsuppgifterna avser dual use-

produkter talar enligt regeringen för

att de företag som tillverkar och

exporterar sådana produkter också bör

delta i finansieringen.

De avgiftsskyldigas krets bör anges

med en beloppsgräns för värdet av sålda

produkter. Denna gräns kan lämpligen

sättas vid 2,5 miljoner kronor. En

förutsättning för avgiftsskyldighet bör

vara att värdet av tillverkarens sålda

produkter under året överstiger detta

belopp.

Avgifterna bör liksom hittills

redovisas mot en inkomsttitel på

statsbudgeten. Den återkommande

prövning av verksamheter och

kostnadsramar som sker inom ramen för

budgetprocessen är en garanti för att

avgiftsfinansieringen inte påverkar

myndighetens kostnadsmedvetande

negativt.

I motion U8 (m) anförs att

finansieringen av tillståndsprövningen

för dual use-produkter bör ske på samma

sätt som i Norden och EU i övrigt för

att inte diskriminera verksamhet i

Sverige i förhållande till verksamhet i

andra länder. Motionärerna avvisar

avgifter för tillståndsprövning av dual

use-produkter eftersom sådana avgifter

inte finns i våra grannländer eller i

andra EU-länder (yrkande 4).

Utskottet har inget att erinra mot den

föreslagna avgiftsfinansieringen.

Beträffande utvidgningen av

avgiftsskyldigheten till att omfatta

även en del av de företag som

tillverkar dual use-produkter vill

utskottet, i likhet med vad som anförs

i propositionen, erinra om att ett

övergripande syfte med exportkontrollen

för dual use-produkter är detsamma som

ligger bakom krigsmaterielkontrollen:

det skall undvikas att Sverige bidrar

till sådan militär upprustning som kan

hota fred och frihet.

Vidare vill utskottet påpeka att en

förutsättning för avgiftsskyldighet

enligt propositionen bör vara att

värdet av tillverkarens sålda produkter

under året överstiger 2,5 miljoner

kronor.

Därmed avstyrks motion U8 (m) yrkande

4.

Överprövning av beslut

I propositionen anförs att allmänt

gäller att ändamålet med en möjlighet

att överklaga myndigheters beslut bör

vara att bereda enskilda intressen i

ärendena rättsskydd. Regeringen anför

att det är viktigt att hålla detta i

minnet när man skall utforma regler om

vilka beslut av en myndighet som skall

vara möjliga att överklaga.

Avslag och förbud

En första fråga är om det mot denna

bakgrund bör finnas en möjlighet att

överklaga ett beslut varigenom en

myndighet på området avslår en ansökan

om tillstånd eller undantag eller

förbjuder att ett anbud lämnas eller

att ett avtal ingås.

Utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska överväganden skall

fälla utslaget i ärendena. Enskilda

intressen, t.ex. ett företags intresse

av att få avsättning för sina

produkter, skall inte vägas in vid

prövningen av en ansökan.

Det förhållandet att prövningen hos

myndigheten inte skall omfatta enskilda

intressen motiverar enligt

propositionen att sådana intressen inte

heller kan göras gällande genom en

möjlighet att överklaga dessa beslut

till en högre instans.

Återkallelse av tillstånd

Vid beslut att återkalla ett tillstånd

är situationen enligt propositionen

annorlunda. Utgångspunkten är att

tillståndshavaren har rätt att behålla

tillståndet. En återkallelse

förutsätter att han har åsidosatt

föreskrifter eller villkor eller att

det finns andra särskilda skäl till

återkallelse. En återkallelse får inte

avse tillstånd till avtal som redan har

ingåtts.

Här gör sig trygghetsaspekter gällande

på ett annat sätt än vid beslut att

avslå en ansökan eller meddela ett

förbud. I en del återkallelsefall

ställer också den europeiska

konventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna krav på att

det skall finnas en möjlighet till

domstolsprövning.

Av dessa skäl bör beslut på

myndighetsnivå att återkalla ett

tillstånd enligt lagen om krigsmateriel

eller lagen om strategiska produkter

kunna överklagas till allmän

förvaltningsdomstol.

Avgiftsbeslut

Den nya myndigheten skall bestämma en

årlig avgift för företag som har

tillstånd att tillverka krigsmateriel

eller som tillverkar dual use-produkter

av det slag som omfattas av

myndighetens tillsyn. Av hänsyn till

rättssäkerheten bör också dessa beslut

enligt regeringen kunna överklagas till

domstol.

Regeringsbeslut

Regeringsbeslut bör kunna överprövas

bara om de avser återkallelse av ett

tillstånd att tillverka krigsmateriel

eller återkallelse av ett tillstånd att

tillhandahålla krigsmateriel.

Överprövning bör då - liksom hittills -

göras av Regeringsrätten enligt lagen

(1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut.

Enligt propositionen skall beslut på

myndighetsnivå att återkalla ett

tillstånd eller att bestämma en årlig

avgift få överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. I motion U12 (mp)

anförs att dessa beslut inte lämpar sig

för prövning i domstol. Motionärerna

föreslår att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att sådana

beslut på myndighetsnivå får överklagas

hos regeringen (yrkande 9). I motion U8

(m) yrkas att tillståndsprövningen för

dual use-produkter bör delegeras från

regeringen till Kommerskollegium. I

motionen anförs att Kommerskollegiums

beslut bör kunna överklagas till

regeringen (yrkande 3 delvis).

Konstitutionsutskottet ansluter sig

till bedömningarna och förslagen i

propositionen i denna del och avstyrker

motion U12 (mp) yrkande 9.

Vidare uppmärksammar

konstitutionsutskottet frågan hur långt

Europakonventionens krav på tillgång

till domstolsprövning sträcker sig.

Konstitutionsutskottet framhåller att

det finns skäl att noga följa vad som

händer på detta område och vid behov

ompröva regelsystemet för överprövning.

Utrikesutskottet vill erinra om de krav

på möjlighet till domstolsprövning som

finns i den europeiska konventionen

angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande

friheterna. Utskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning att

det finns skäl att noga följa vad som

händer på detta område. Utskottet kan

inte ställa sig bakom motionärernas

förslag att vissa beslut skall

överklagas till regeringen och inte

till domstol.

Motion U12 (mp) yrkande 9 avstyrks

därmed.

Utskottet har tidigare i betänkandet

avstyrkt förslag i motion U8 att

ärenden rörande dual use-produkter

skall ligga på Kommerskollegium.

I konsekvens med detta avstyrks motion

U8 (m) yrkande 3 (delvis).

Genomförande

Regeringen anför i propositionen att

den nya myndigheten bör börja sin

verksamhet den 1 februari 1996. Ärenden

som har väckts men som inte har

avgjorts före den dagen skall lämnas

över från regeringskansliet till

myndigheten. Det bör vara en uppgift

för myndigheten att undersöka om det

bland dessa ärenden finns något ärende

som behöver prövas av regeringen enligt

de nya reglerna om överlämnande av

ärenden till regeringens prövning. I så

fall bör myndigheten fullfölja

beredningen och överlämna ärendet

enligt dessa regler.

Sedan år 1985 lämnar regeringen

årligen till riksdagen en redogörelse

för den svenska krigsmaterielexporten.

Regeringen avser att också i

fortsättningen lämna riksdagen årliga

redogörelser av detta slag.

Konstitutionsutskottet anför i sitt

yttrande att det finns skäl att noga

följa upp den nya organisationen.

Konstitutionsutskottet framhåller att

regeringen bör se till att en

uppföljning av det första årets

verksamhet kommer till stånd och att

resultatet av denna redovisas våren

1997 i den årliga redogörelsen av

krigsmaterielexporten till riksdagen.

Utrikesutskottet har inget att invända

mot konstitutionsutskottets yttrande i

denna del. Utskottet förutsätter att

den nya myndighetens verksamhet

redovisas i den årliga redogörelsen av

krigsmaterielexporten till riksdagen.

Anslagsfrågor

I propositionen påpekas att för den

nuvarande Krigsmaterielinspektionen

finns på statsbudgeten för innevarande

budgetår ett anslag som är uppfört med

8 204 000 kr. Krigsmaterielinspektionen

kommer enligt förslagen i propositionen

att upphöra vid utgången av januari

1996. Därmed uppkommer en besparing på

cirka 5 miljoner kronor i förhållande

till statsbudgeten.

Verksamheten hos den nya myndigheten,

Inspektionen för strategiska produkter,

är avsedd att bekostas genom avgifter

från tillverkare vars produkter skall

omfattas av myndighetens tillsyn. De

medel som inflyter på detta sätt bör

redovisas på statsbudgetens

inkomstsida.

För att bekosta utgifterna behöver ett

nytt anslag anvisas av riksdagen.

Regeringen föreslår att riksdagen på

tilläggsbudget anvisar ett ramanslag på

11,5 miljoner kronor till Inspektionen

för strategiska produkter.

Utskottet har ovan ställt sig bakom

inrättandet av den nya myndigheten. Som

en följd av detta tillstyrker utskottet

att riksdagen anvisar de av regeringen

begärda medlen.

Övriga frågor

Utskottets överväganden

Utskottet har tillstyrkt de ovan

behandlade delarna av regeringens

förslag i proposition 1995/96:31 med

ett undantag. Utskottet har föreslagit

att bestämmelserna om överlämnande av

ärenden från myndigheten till

regeringen utformas så att det i lagen

anges att myndigheten skall överlämna

ärenden till regeringens prövning, om

ärendet har principiell betydelse eller

annars är av särskild vikt. I

propositionen föreslogs att det i

lagtexten skulle stå att myndigheten

får överlämna ärende till regeringen.

I den mån regeringens förslag till

ändringar i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel och i lagen om

strategiska produkter (1991:341) inte

omfattats av utskottets tidigare

ställningstaganden tillstyrks dessa med

ett undantag. Det gäller 3 och 21 §§ i

lagen om krigsmateriel. Av lagtekniska

skäl bör ändringarna i dessa båda

paragrafer göras i form av en särskild

lag om ändring i lagen (1994:122) om

ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel. Utskottet föreslår

därför riksdagen att anta utskottets

förslag till en sådan särskild lag och

att anta regeringens förslag till

dndring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel med undantag för de

paragrafer som omfattas av den

särskilda lagen, dvs. 3 och 21 §§ och

med undantag för den del av

lagförslaget utskottet ovan behandlat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:U8 yrkande 1 och 1995/96:U12

yrkande 1,

res. 1 (m) -

delvis

res. 2 (mp)

2. beträffande inrättande av en

ny myndighet

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del)

godkänner regeringens förslag att en

ny myndighet inrättas för kontroll

över krigsmateriel och andra

strategiska produkter,

res. 1 (m) -

delvis

3. beträffande namnet på den nya

myndigheten

att riksdagen avslår motion

1995/96:U9 yrkande 3,

res. 3 (fp, v)

4. beträffande näringspolitiska

skäl för export

att riksdagen avslår motion

1995/96:U10 yrkandena 1 och 2,

5. beträffande riktlinjer för

vapenexport

att riksdagen avslår motion

1995/96:U9 yrkande 1,

6. beträffande lagreglering av

riktlinjerna

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:U9 yrkande 4 och 1995/96:U12

yrkande 4,

res. 4 (fp, v,

mp)

7. beträffande förordningar om

vissa länder

att riksdagen avslår motion

1995/96:U9 yrkande 5,

res. 5 (fp, v)

8. beträffande handläggning av

ärenden rörande dual use-produkter

att riksdagen avslår motion

1995/96:U8 yrkandena 2 och 3 (i denna

del),

res. 1 (m) -

delvis

9. beträffande överlämnande av

ärenden

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag och motionerna

1995/96:U7 yrkande 1, 1995/96:U9

yrkande 2, 1995/96:U11 yrkande 2 samt

1995/96:U12 yrkande 3

dels antar 1 a § andra stycket i

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel med den ändringen att

ordet får utgår och ersätts med ordet

skall,

dels antar 1 b § andra stycket i

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1991:341) om

strategiska produkter med den

ändringen att ordet får utgår och

ersätts med ordet skall,

10. beträffande föreskrifter om

överlämnande av ärenden

att riksdagen förklarar motionerna

1995/96:U7 yrkande 2 och

1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del)

besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande prövning hos den

nya myndigheten

att riksdagen avslår motion

1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del),

res. 6 (v, mp)

12. beträffande det politiska

ansvaret för prövningen

att riksdagen avslår motion

1995/96:U11 yrkande 1,

res. 7 (v)

13. beträffande ombildning av

Rådgivande nämnden

att riksdagen godkänner regeringens

förslag att Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor ombildas

till ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos den nya

myndigheten samt avslår motion

1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del),

res. 1 (m) -

delvis

14. beträffande samrådsorganets

roll

att riksdagen avslår motion

1995/96:U12 yrkande 6,

res. 8 (v, mp)

15. beträffande reglering av

nämndens arbetsformer

att riksdagen avslår motion

1995/96:U12 yrkandena 5, 7 och 8,

res. 9 (v, mp)

16. beträffande finansiering av

den nya myndighetens verksamhet

att riksdagen avslår motion

1995/96:U8 yrkande 4,

res. 1 (m) -

delvis

17. beträffande överprövning av

beslut

att riksdagen avslår motion

1995/96:U12 yrkande 9,

res. 10 (v,

mp)

18. beträffande

Kommerskollegiums beslut

att riksdagen avslår motion

1995/96:U8 yrkande 3 (i denna del),

res. 1 (m) -

delvis

19. beträffande anslag till

Inspektionen för strategiska

produkter

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Inspektionen

för strategiska produkter på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

11 500 000 kr,

20. beträffande vissa paragrafer

i lagen om krigsmateriel

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag beslutar att 3

och 21 §§ i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel skall ha i bilaga 2 som

Utskottets förslag betecknade

lydelse,

21. beträffande lagen om

krigsmateriel i övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel utom

såvitt avser 3 och 21 §§ och i den

mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under moment 9

samt beslutar om sådan ändring i

ingressen till det i propositionen

framlagda lagförslaget som föranleds

härav,

22. beträffande lagen om

strategiska produkter i övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1991:341) om strategiska produkter i

den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under moment 9.

Stockholm den 5 december 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Inga-Britt Johansson (s), Nils T

Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Helena Nilsson (c),

Bertil Persson (m), Lena Klevenås (s),

Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s),

Ingrid Näslund (kds), Carina Hägg (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Marianne

Samuelsson (mp), Håkan Juholt (s) och

Lennart Rohdin (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen m.m. (mom.

1, 2, 8, 13, 16 och 18)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil

Persson och Hans Hjortzberg-Nordlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 6 som börjar med

Utrikesutskottet har inget och på s.

7 slutar med (mp) yrkande 1. bort ha

följande lydelse:

Utrikesutskottet vill inledningsvis

erinra om att kontrollen av

krigsmateriel respektive av strategiska

produkter (s.k. dual use-produkter)

regleras av två skilda lagar och bygger

på två fundamentalt skilda synsätt.

Utförsel av krigsmateriel är i princip

förbjuden medan däremot dual use-

produkter i princip omfattas av

frihandel och av EU:s fria rörlighet

för varor.

Mot denna bakgrund finns det ingen

anledning att prövning enligt de skilda

lagarna skall ske av en och samma

myndighet. Tvärtom ligger det ett värde

i att dual use-produkter hanteras i en

ordning skild från krigsmateriel. I

enlighet med motionerna U8 (m) yrkande

1 och U12 (mp) yrkande 1 avstyrks

således regeringens förslag om en ny

myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter.

Utskottet delar vidare uppfattningen

att tillståndsprövningen för dual use-

produkter bör delegeras från regeringen

till Kommerskollegium. Detta var också

förslaget - som stöddes av de flesta

remissinstanserna - i betänkandet

Kontroll över export av strategiskt

känsliga varor (SOU 1993:56).

Kommerskollegiums beslut bör kunna

överklagas till regeringen.

Verksamhet i Sverige bör inte

diskrimineras i förhållande till

liknande verksamhet i andra länder.

Finansieringen av tillståndsprövningen

för dual use-produkter bör ske på samma

sätt som i Norden och EU i övrigt.

Avgifter av det slag som föreslås i

propositionen finns inte i våra

grannländer eller i andra EU-länder och

bör därmed avvisas. Alldeles bortsett

från det principiellt tveksamma i

regeringens förslag riskerar den

föreslagna avgiftsfinansieringen att

leda till orimliga merkostnader för de

drabbade företagen i form av

administrativa omkostnader.

När det gäller tillsyn av

krigsmateriel finner inte utskottet

anledning att nu ändra den ordning som

gäller. Krigsmaterielinspektionen och

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor bör även i

fortsättningen finnas kvar med samma

uppgifter som i dag. Någon förändring i

lagen om krigsmateriel är därför inte

motiverad.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Som redan

framgått och slutar med yrkande 5

(delvis). bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker att en ny

myndighet inrättas. Därmed tillstyrks

motion U8 (m) yrkande 5 (delvis) och

propositionens förslag avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med

Utrikesutskottet - som och på s. 11

slutar med och 3 (delvis). bort ha

följande lydelse:

Utrikesutskottet delar uppfattningen

att handläggningen av tillsyn av

krigsmateriel och dual use-produkter

bör skiljas. Vidare bör

tillståndsprövningen för dual use-

produkter delegeras från regeringen

till Kommerskollegium. Därmed

tillstyrks motion U8 (m) yrkandena 2

och 3 (delvis).

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 15 som börjar med

Utrikesutskottet vill erinra och

slutar med 5 (delvis) avstyrks bort

ha följande lydelse:

Utrikesutskottet finner ingen

anledning att föreslå en ombildning av

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor. Därmed

avstyrks propositionens förslag i denna

del och motion U8 (m) yrkande 5

(delvis) tillstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 16 som börjar med Utskottet har

inget och slutar med (m) yrkande 4.

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner ej den föreslagna

avgiftsfinansieringen acceptabel.

Därmed tillstyrks motion U8 (m) yrkande

4.

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 17 som börjar med Utskottet har

tidigare och slutar med yrkande 3

(delvis). bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att

tillståndsprövningen för dual use-

produkter bör delegeras från regeringen

till Kommerskollegium. Därmed

tillstyrks motion U8 (m) yrkande 3

(delvis).

dels att utskottets hemställan under 1,

2, 8, 13, 16 och 18 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U8 yrkande 1 och med

anledning av motion 1995/96:U12

yrkande 1 avslår regeringens

förslag,

2. beträffande inrättande av en ny

myndighet

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i

denna del) avslår regeringens

förslag att en ny myndighet

inrättas för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiska

produkter,

8. beträffande handläggning av

ärenden rörande dual use-produkter

att riksdagen bifaller motion

1995/96:U8 yrkandena 2 och 3 (i

denna del),

13. beträffande ombildning av

Rådgivande nämnden

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i

denna del) avslår regeringens

förslag att Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor ombildas

till ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos den nya

myndigheten,

16. beträffande finansiering av

den nya myndighetens verksamhet

att riksdagen bifaller motion

1995/96:U8 yrkande 4,

18. beträffande Kommerskollegiums

beslut

att riksdagen bifaller motion

1995/96:U8 yrkande 3 (i denna del),

2. Avslag på propositionen (mom. 1)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 6 som börjar med

Utrikesutskottet har inget och på s.

7 slutar med (mp) yrkande 1. bort ha

följande lydelse:

Utrikesutskottet avslår regeringens

proposition om en ny myndighet för

prövning av förvaltningsärenden om

kontroll över krigsmateriel och andra

produkter med motiveringen att dessa

ärenden är politiska ärenden som det

ankommer på regeringen att avgöra.

Ärenden som har med svensk

utrikespolitik, säkerhetspolitik och

försvarspolitik att göra bör inte

delegeras till en myndighet.

Därmed tillstyrks motion U12 (mp)

yrkande 1 och motion U8 (m) anses

tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på

propositionen

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U12 yrkande 1 och

med anledning av motion 1995/96:U8

yrkande 1 avslår regeringens

förslag,

3. Namnet på den nya myndigheten (mom.

3)

Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg

(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Beträffande

namnet på och slutar med (fp) yrkande

3. bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att den nya

myndighetens mest omstridda verksamhet

kommer att gälla ärenden rörande

krigsmaterielexport. Frågorna rörande

dispens för export av krigsmateriel är

de politiskt mest känsliga i

sammanhanget. Det av regeringen

föreslagna namnet gör myndighetens

uppgifter mer diffusa och kan rentav

anses vara missvisande. Den nya

myndigheten bör därför få namnet

Krigsmaterielinspektionen i enlighet

med de ursprungliga förslagen. Motion

U9 (fp) yrkande 3 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande namnet på den nya

myndigheten

att riksdagen bifaller motion

1995/96:U9 yrkande 3,

4. Lagreglering av riktlinjerna (mom.

6)

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v)

och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med

Utrikesutskottet har inget och slutar

med (mp) yrkande 4. bort ha följande

lydelse:

Export av vapen utan tillstånd är i

lag förbjuden. En rad rådgivande

riktlinjer finns i dag för reglerande

av svensk vapenexport. I lagen om

krigsmateriel och lagen om strategiska

produkter villkoras tillstånden.

Bestämmelserna är i dag restriktiva,

men tillämpningen kan trots detta vara

liberal. När nu dessa ärenden överförs

från regeringen till en myndighet, bör

riktlinjerna lagfästas, så att inga

tvivel uppstår om hur reglerna

tillämpas.

Regeringen har tidigare avvisat krav

på lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexport. Då

dispensgivningen nu överförs från

regeringen till en självständig

myndighet kommer frågan i ett nytt

läge. En myndighet bör styras av en av

Sveriges riksdag antagen lag. Därför

tillstyrker utskottet förslaget i

motion U9 (fp) yrkande 4 om att

regeringen bör återkomma med förslag

till riksdagen om lagreglering av

riktlinjerna för krigsmaterielexport.

Även motion U12 (mp) yrkande 4

tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande lagreglering av

riktlinjerna

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:U9 yrkande 4 och

1995/96:U12 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Förordningar om vissa länder (mom.

7)

Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg

(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Utskottet är

av och slutar med (fp) yrkande 5.

bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag, enligt vilket

regeringen får meddela ytterligare

föreskrifter om överlämnande av ärenden

till regeringen, är enligt utskottets

mening inte till fyllest. Enligt

utskottets mening bör regeringen, för

att praxisbildningen skall tillgodoses,

kunna utfärda förordningar om länder

och visst vapenslag även under andra

förhållanden än dem som regleras i lag.

Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion U9 (fp)

yrkande 5 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande förordningar om

vissa länder

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U9 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Prövning hos den nya myndigheten

(mom. 11)

Eva Zetterberg (v) och Marianne

Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med Utskottet har

ovan och slutar med i denna del.

bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anfört sin syn på

överlämnandet av ärenden till

regeringen. Men när den nya myndigheten

prövar rutinärenden, dvs.

krigsmaterielärenden som inte avser

utförsel i större omfattning eller som

i övrigt inte är av större vikt, kommer

automatiskt endast större ärenden eller

ärenden av vikt att hänskjutas till

regeringen. Regeringen kan också själv

ta initiativ och besluta att ett

speciellt ärende skall överlämnas dit.

Med det anförda tillstyrks motion U12

(mp) yrkande 2 (delvis).

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande prövning hos den

nya myndigheten

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U12 yrkande 2 (i

denna del) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Det politiska ansvaret för

prövningen (mom. 12)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med Beträffande

det politiska och slutar med 1

avstyrks därmed. bort ha följande

lydelse:

Utskottet menar att det är ytterst

viktigt att det politiska ansvaret inte

inskränks genom den nya ordningen. Det

som regeringen anfört om vilka ärenden

som skall prövas av den nya myndigheten

ger i sig ingen grund för att tro att

detta är regeringens avsikt, men

riskerna för att så kan bli fallet

måste uppmärksammas. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion U11 (v)

yrkande 1 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande det politiska

ansvaret för prövningen

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U11 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

8. Samrådsorganets roll (mom. 14)

Eva Zetterberg (v) och Marianne

Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 15 som börjar med Utrikesutskottet

delar konstitutionsutskottets och slutar

med yrkande 6 avstyrks. bort ha

följande lydelse:

Krigsmaterielärenden och ärenden som

gäller strategiskt känsliga produkter bör

avgöras genom politiska beslut.

Enligt propositionen skall regeringen

fortsättningsvis pröva de ärenden som

är viktiga för utveckling eller

svårbedömda. Övriga ärenden skall

således delegeras till den nya

myndigheten.

Utrikesutskottet delar KU:s

uppfattning att man på goda grunder kan

anta att samrådsorganet får en

framträdande roll när det gäller

avgöranden om vilka ärenden som skall

avgöras av myndigheten respektive

regeringen. I motion U12 yrkande 6

krävs att alla ärenden skall föregås av

samråd med rådet innan det bestäms om

ärendet skall avgöras av den nya

myndigheten eller regeringen. Utskottet

anser att det är av största vikt, att

den politiska prövningen av ärendena

säkerställs och att det är klart och

tydligt framgår att samtliga ärenden

som inkommer till den nya myndigheten

genomgås i samråd med

Exportkontrollrådet, så att inga

tolkningsmöjligheter finns för hur ett

ärende skall hanteras och behandlas.

Med det anförda bifalls motion U12

(mp) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande samrådsorganets

roll

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:U12 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Reglering av nämndens arbetsformer

(mom. 15)

Eva Zetterberg (v) och Marianne

Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 15 som börjar med Utskottet vill

vidare och slutar med yrkandena 5, 7

och 8. bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen att

Rådgivande nämnden för krigsmateriel

skall ombildas till ett

exportkontrollråd. Rådet får en bredare

sammansättning än nuvarande Rådgivande

nämnden i och med att ledamöterna utses

från alla partier som är företrädda i

utrikesnämnden. Rådet får också ett

större verksamhetsfält i och med att

dual use-produkterna ingår. Om rådets

arbetsrutiner sägs i propositionen att

ett ärende i ett sådant organ för

samråd behandlas i samrådet omedelbart

innan den nya myndigheten själv avgör

ärendet eller det eventuellt överlämnas

till regeringen. Utrikesutskottet anser

däremot att det är viktigt att rådet

får ta del av underlagsmaterialet på

ett så tidigt stadium som möjligt, att

förhandsbesked inte lämnas förrän rådet

hunnit gå igenom ärendet och att rådets

samtliga ledamöter bör vara eniga i

tillstyrkandet av beslutens innehåll.

Mot bakgrund av det anförda bifalls

motion U12 (mp) yrkandena 5, 7 och 8.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande reglering av

nämndens arbetsformer

att riksdagen med bifall till

motion 1995/96:U12 yrkandena 5, 7

och 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

10. Överprövning av beslut (mom. 17)

Eva Zetterberg (v) och Marianne

Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 17 som börjar med

Utrikesutskottet vill erinra och

slutar med avstyrks därmed. bort ha

följande lydelse:

Utrikesutskottet ifrågasätter

regeringens förslag att beslut på

myndighetsnivå att återkalla ett

tillstånd eller att bestämma en årlig

avgift får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Utskottet anser

att dessa beslut inte lämpar sig för

prövning i domstol, utan skall

överklagas till regeringen.

Med det anförda bifalls motion U12

(mp) yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande överprövning av

beslut

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:U12 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Propositionens lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel

Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:341) om strategiska produkter

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:122) om ändring i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1994:122) om ändring i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel att 3 och

21 §§ samt ikraftträdandebestämmelsen

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets

förslag

3 §

Krigsmateriel får Krigsmateriel får

inte tillverkas inte tillverkas

här i landet utan här i landet utan

tillstånd av tillstånd.

regeringen.

Regeringen får meddela föreskrifter om

undantag från detta tillståndskrav för

1. ändring eller ombyggnad av

skjutvapen i de fall som avses i 24 §

första stycket vapenlagen (1973:1176),

2. tillverkning av enstaka

skjutvapen och av ammunition för

tillverkarens eget bruk,

3. årlig tillverkning för medicinska

eller farmaceutiska ändamål eller för

forskningsändamål av högst 100 gram

kemiska produkter som klassificeras som

krigsmateriel.

Bestämmelsen i första stycket gäller

inte för sådana statliga myndigheter

som inte är affärsverk.

21 §

Den som har Den som har

tillstånd enligt tillstånd enligt

denna lag är denna lag är

skyldig att vid skyldig att vid

ändring i ändring i

förhållanden som förhållanden som

tagits upp i tagits upp i

tillståndsansökan tillståndsansökan

anmäla detta till anmäla detta till

regeringen i Inspektionen för

enlighet med de strategiska

föreskrifter som produkter i

regeringen enlighet med de

meddelar. föreskrifter som

regeringen

Om tillståndet meddelar.

avser tillverkning

av kemiska Om tillståndet

produkter, skall avser tillverkning

tillståndshavaren av kemiska

till regeringen produkter, skall

eller till den tillståndshavaren

myndighet som till inspektionen

regeringen i enlighet med de

bestämmer i föreskrifter som

enlighet med de regeringen

föreskrifter som meddelar anmäla

regeringen ändringar i

meddelar anmäla verksamheten som

ändringar i planeras för

verksamheten som pågående

planeras för kalenderår.

pågående

kalenderår.

____________ __________

Denna lag träder Denna lag träder

i kraft den dag i kraft den

regeringen 1 februari 1996.

bestämmer.

Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU4y

Ny myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 16 november

1995 beslutat att bereda

konstitutionsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1995/96:31

Ny myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter jämte eventuella

motioner. Sex motioner har väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att

Krigsmaterielinspektionen skall

ombildas till en ny myndighet med

benämningen Inspektionen för

strategiska produkter. Den nya

myndigheten skall enligt förslaget

pröva merparten av de ärenden om

kontroll över krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter som

regeringen eller ett statsråd i dag har

till uppgift att pröva.

Enligt förslaget skall regeringen

också i fortsättningen pröva ärenden

som har principiell betydelse eller

annars är av särskild vikt. Det skall

inte längre förekomma att ett enskilt

statsråd själv avgör tillståndsärenden

av det slag det här är tal om.

Förslaget innebär enligt propositionen

inte att prövningen i ärendena ändras i

sak.

Den rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor skall enligt

förslaget ombildas till ett råd för

samråd i exportkontrollfrågor hos den

nya myndigheten. Rådet avses få ett

vidare verksamhetsområde och en bredare

sammansättning än den nuvarande

nämnden.

Reformen föreslås träda i kraft den 1

februari 1996.

Motionerna

Sex motioner har väckts med anledning

av propositionen.

I motion 1995/96:U7 begär Martin

Nilsson och Mariann Ytterberg (båda s)

dels en ändring i den föreslagna

lagtexten med innebörd att inspektionen

med eget yttrande skall lämna över ett

ärende till regeringens prövning om

ärendet har principiell betydelse eller

annars är av större vikt (yrkande 1),

dels att regeringen tillförsäkras en

initiativrätt vad gäller möjligheten

att ta n ärenden från myndigheten för

avgörande av regeringen (yrkande 2).

I motion 1995/96:U8 hemställer Göran

Lennmarker m.fl. (m) att propositionen

avslås med hänvisning till att det inte

finns anledning att samma myndighet

prövar tillståndsgivning enligt två

skilda lagar (yrkande 1), varför

handläggningen av tillsyn av

krigsmateriel och dual use-produkter

bör skiljas åt (yrkande 2).

Tillståndsprövning för dual use-

produkter bör enligt motionärerna

delegeras till Kommerskollegium

(yrkande 3). I motionen avvisas

förslaget om avgiftsfinansiering av

tillståndsprövning vad gäller dual use-

produkter (yrkande 4).

Krigsmaterielinspektionen och den

rådgivande nämnden bör enligt

motionärerna finnas kvar med samma

uppgifter som hittills (yrkande 5).

I motion 1995/96:U9 begär Karl-Göran

Biörsmark m.fl. (fp) att de allmänna

principer som ligger till grund för

regeringens riktlinjer beträffande

export och annan utlandssamverkan bör

gälla även i fortsättningen (yrkande

1). Motionärerna vill vidare att den

föreslagna lagtexten ändras så att

inspektionen med eget yttrande skall

lämna över ett ärende till regeringens

prövning om ärendet har principiell

betydelse eller annars är av särskild

vikt (yrkande 2). I motionen hemställs

också att riksdagen beslutar att den

nya myndigheten skall heta

Krigsmaterielinspektionen (yrkande 3).

Motionärerna hemställer också att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag till lagreglering av

riktlinjerna för krigsmaterielexport,

då dispensgivningen enligt

propositionen skall flyttas över till

en myndighet (yrkande 4). Regeringen

bör enligt motionen kunna utfärda

förordningar om länder och visst

vapenslag även under andra förhållanden

än under krislägen och tillspetsade

situationer (yrkande 5).

Ola Karlsson (m) hemställer i motion

1995/96:U10 att den i propositionen

föreslagna lagstiftningen bör ges den

utformning som föreslagits i

lagrådsremissen, enligt vilken

tillstånd, förbud och undantag i

enskilda fall skall grundas på utrikes-

, säkerhets- och försvarspolitiska

överväganden. Dessutom bör

näringspolitiska skäl tillföras

lagstiftningen som grund för

tillståndsgivning (yrkande 1). I

motionen anförs också att tillämpningen

av de svenska exportreglerna bör

harmoniseras med motsvarande regler för

andra europeiska länder för att

internationell samverkan skall främjas

(yrkande 2).

I motion 1995/96:U11 begär Björn

Samuelson m.fl. (v) att riksdagen ger

regeringen till känna att det politiska

ansvaret vid prövningen av

tillståndsärenden inte inskränks genom

den nya ordning som föreslås i

propositionen. Antalet regeringsärenden

av detta slag bör enligt motionärerna

inte minska framgent (yrkande 1).

Motionärerna vill också att

lagförslaget ändras så att inspektionen

skall överlämna ärenden till regeringen

i vissa fall (yrkande 2).

Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställer i

motion 1995/96:U12 att riksdagen avslår

propositionen med hänvisning till att

krigsmaterielärenden är politiska

ärenden som det ankommer på regeringen

att avgöra (yrkande 1). Om en ny

myndighet kommer till stånd vill

motionärerna att vissa ändringar av

propositionens förslag kommer till

stånd. Det gäller att regeringen skall

avgöra samtliga ärenden om tillstånd

för tillverkning, utförsel i större

omfattning, utförsel till känsliga

destinationer eller annan

utlandssamverkan enligt lagen om

krigsmateriel (yrkande 2), att

myndigheten skall överlämna ett ärende

till regeringens prövning om det har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt (yrkande 3), att

riktlinjerna bör lagfästas (yrkande 4),

att rådet bör få ta del av

underlagsmaterialet så tidigt som

möjligt och att konsensusprincipen

skall gälla vid rådets rekommendationer

(yrkande 5), att alla ärenden föregås

av samråd med det nya rådet innan det

bestäms om ärendet skall avgöras av

myndigheten eller regeringen (yrkande

6), att alla förhandsbesked föregås av

samråd med rådet (yrkande 7), att

endast sådana utförselärenden som

tillstyrkts av samtliga partier kan bli

föremål för positiva beslut (yrkande 8)

och att beslut på myndighetsnivå om att

återkalla ett tillstånd eller att

bestämma en årlig avgift får överklagas

hos regeringen i stället för hos allmän

förvaltningsdomstol (yrkande 9).

Utskottet tar inte ställning till

motionerna U8 yrkande 4, U9 yrkande 3

och U10 yrkande 2.

Bakgrund

Enligt lagen (1992:1300) om

krigsmateriel får det statsråd som har

till uppgift att föredra ärenden om

utförsel av krigsmateriel själv avgöra

de ärenden om utförsel av krigsmateriel

som inte avser utförsel i större

omfattning eller som i övrigt inte är

av större vikt. Upp emot 2 000 ärenden

per år avgörs på detta sätt.

Prövningen av andra ärenden enligt den

nämnda lagen, t.ex. ärenden om

tillstånd för tillverkning eller

utförsel i större omfattning eller till

känsliga destinationer, är förbehållen

regeringen. Antalet regeringsärenden

uppgår till några hundra per år.

Frågor om utförseltillstånd och andra

tillstånd som avser dual use-produkter

skall enligt lagen (1991:341) om

strategiska produkter prövas av

regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer. Möjligheten att

delegera prövningen till en myndighet

har utnyttjats bara för vissa

kärntekniska produkter och material.

Prövningen görs i dessa fall av Statens

kärnkraftsinspektion. I andra fall

prövar regeringen tillståndsfrågan.

Regeringen prövade under första

halvåret 1995 ca 300 ärenden av detta

slag.

Ett stort antal ärendegrupper på olika

förvaltningsområden har under en följd

av år delegerats från regeringen till

myndigheter under regeringen. Motivet

för detta är att befria regeringen från

förvaltningsärenden av mer eller mindre

rutinbetonad karaktär. Antalet ärenden

på exportkontrollområdet, bl.a.

utförsel av krigsmateriel och varor som

har en etablerad civil användning men

som också kan utnyttjas i

förstörelsebringande syfte (dual use-

produkter), har ökat i antal under

senare år. Den nyss nämnda

lagstiftningen från 1991 om strategiska

produkter är ett exempel på strävan att

delegera ärenden av här avsett slag

från regeringen till myndigheter.

Vissa problemställningar av principiell

karaktär

Förslagen i propositionen innehåller

vissa principiella problemställningar

som utskottet har anledning

uppmärksamma i sitt yttrande. Det

gäller främst följande:

- Delegering från regeringen till den

föreslagna nya myndigheten

- Ärenden som avses prövas på

myndighetsnivå

- Överprövning av myndighetens beslut

- Organet för samråd i

exportkontrollfrågor.

Delegering från regeringen

Propositionen

Att regeringen prövar ärenden om

kontroll över krigsmateriel och dual

use-produkter skall enligt

propositionen ses i ljuset av att

utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska överväganden skall

fälla utslag vid prövningen. Sådana

överväganden är ett viktigt led i den

styrande funktion som regeringen har

enligt regeringsformen. En given

utgångspunkt är enligt propositionen

att regeringen också i fortsättningen

skall ansvara för och kunna styra

utvecklingen av praxis på området och

anpassa den till växlande krav.

Regeringen bör emellertid bara pröva de

ärenden som är viktiga för utvecklingen

eller svåra att bedöma. Andra ärenden,

bl.a. ett stort antal

krigsmaterielärenden, bör enligt

propositionen delegeras till

myndigheten. Därvid bör regeringens

riktlinjer för krigsmaterielexport och

annan utlandssamverkan ge ledning vid

prövningen.

I grundlagspropositionen (prop.

1973:90) betonades att regeln om

kollektiv beslutsform i

regeringsärenden inte får kringgås

genom att ärenden förklaras vara

departementsärenden. Att ett statsråd

själv svarar för avgörandena i ett

stort antal tillståndsärenden varje år

står enligt den nu aktuella

propositionen i mindre god

överensstämmelse med vad som

förutsattes i grundlagspropositionen.

Enligt propositionens lagförslag, 1 §,

skall tillstånd enligt lagen (1992:

1300) om krigsmateriel få lämnas endast

om det finns säkerhets- eller

försvarspolitiska skäl för det och om

det inte strider mot Sveriges

utrikespolitik. Det är principer som

den nuvarande lagstiftningen inte

anger. Regeringen anser att det vid en

delegering till myndighetsnivå är

nödvändigt att lyfta fram de principer

som regeringen har lagt fast i sin

praxis och som på krigsmaterielområdet

har kommit till uttryck i regeringens

riktlinjer för krigsmaterielexport och

annan utlandssamverkan. Principerna

gäller även för dual use-produkter.

Dessa riktlinjer är inte avsedda att

utgöra sådana föreskrifter som avses i

8 kap. regeringsformen. Med hänsyn till

detta och att det är viktigt att

regeringens praxis får genomslag på

myndighetsnivå utan någon eftersläpning

bör enligt propositionen inriktningen

av tillståndsprövningen anges i lag.

Meningarna bland remissinstanserna har

varit delade om behovet av

lagbestämmelser i ämnet.

Justitiekanslern menar att det vid en

delegering är nödvändigt att införa

materiella regler om prövningen hos den

nya myndigheten. JK tvivlar på att de

föreslagna kriterierna är

tillräckliga. Lagrådet har tagit upp

frågan om den konstitutionella valören

hos regeringens riktlinjer och föreslår

att det i lag tas in ett bemyndigande

för regeringen att meddela närmare

föreskrifter om vad som skall beaktas

vid prövningen, förutsatt att

riktlinjerna skall utgöra normgivning

för myndigheten. I annat fall behöver

de inte ha författningsform.

Motionerna

I motion 1995/96:U8 yrkande 1 (m) yrkas

avslag på propositionen med hänvisning

till att det inte finns någon anledning

att prövning sker enligt två skilda

lagar av samma myndighet.

Propositionens förslag om en ny

myndighet avvisas därför. I samma

motion yrkande 5 hemställs att

Krigsmaterielinspektionen och den

rådgivande nämnden bör finnas kvar med

samma uppgifter som hittills.

I motion 1995/96:U9 yrkande 1 (fp)

framhålls att till grund för

riktlinjerna bör ligga att tillstånd

till utförsel av krigsmateriel eller

till annan samverkan med någon i

utlandet avseende krigsmateriel bör

medges endast om sådan utförsel eller

samverkan bedöms erforderlig för att

tillgodose det svenska försvarets behov

av materiel eller kunnande eller i

övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd

samt inte står i strid med principerna

och målen för Sveriges utrikespolitik.

I motionen anförs också att frågan om

riktlinjernas lagreglering tidigare har

avvisats av riksdagen men att frågan

kommer i ett nytt läge då

dispensgivningen överförs från

regeringen till en självständig

myndighet, som bör styras med en av

riksdagen antagen lag. Därför bör

regeringen återkomma till riksdagen med

förslag till lagreglering av

riktlinjerna (yrkande 4).

I motion 1995/96:U10 yrkande 1 (m)

hemställs att 1 § i lagförslaget skall

utformas som föreslagits i

lagrådsremissen kompletterat med

näringspolitiska överväganden.

I motion 1995/96:U11 yrkande 1 (v)

framhålls vikten av att den politiska

prövningen av krigsmaterielärenden

säkerställs.

I motion 1995/96:U12 yrkande 1 (mp)

hemställs i första hand att

propositionen avslås med hänvisning

till att krigsmaterielexportärenden är

politiska ärenden och bör ankomma på

regeringen att avgöra. Om detta yrkande

avslås hemställs vidare i motionen att

regeringen fortsättningsvis skall

avgöra samtliga ärenden om tillstånd

till tillverkning, utförsel i större

omfattning, utförsel till känsliga

destinationer eller annan

utlandssamverkan än enligt lagen om

krigsmateriel. Den nya myndigheten

skall pröva ärenden enligt

krigsmateriellagen som inte avser

utförsel i större omfattning eller som

i övrigt inte är av större vikt

(yrkande 2). I motionen hemställs också

att de rådgivande riktlinjerna som

finns i dag för reglerande av den

svenska vapenexporten skall lagfästas

(yrkande 4) och att alla ärenden bör

föregås av samråd med det nya rådet

innan det bestäms om ett ärende skall

avgöras av myndigheten eller av

regeringen (yrkande 6).

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är det viktigt att man

vid upprättandet av en myndighet, som

tidigare varit en integrerad del av

regeringskansliet som fallet är med

KMI, tar hänsyn till den grundläggande

rollfördelning mellan regeringen och

myndigheterna som grundlagen

föreskriver.

Utskottet finner för sin del den

föreslagna ordningen med en

funktionsfördelning mellan regeringen

och en från regeringen fristående

myndighet rimlig och i linje med allmän

förvaltningspraxis. Utskottet vill i

dettta sammanhang erinra om att den

nuvarande inspektionen från början

ansetts ha en oklar ställning i

förhållande till regeringen. En

uppdelning av ansvaret på det nu

aktuella området med regeringen som

väsentligen styrande och myndigheten

som verkställande bör bidra till att

skapa klarhet i förhållandet. Därför

bör motion U8 yrkandena 1 och 5 och U12

yrkande 1, vari föreslås avslag på

propositionen, avstyrkas.

När det gäller grunderna för

tillståndsgivningen vill utskottet

anföra följande.

Krigsmaterielinspektionens verksamhet

styrs av de riktlinjer som utformats av

regeringen och förelagts riksdagen,

senast i proposition 1991/92:174. De

bedömningsgrunder som KMI skall använda

vid tillämpningen av krigsmateriellagen

(1992:1300) och lagen (1991:341) om

strategiska produkter är således inte

lagfästa.

Det förslag till ändring av de nämnda

lagarna, som läggs fram i

propositionen, innebär en principiellt

viktig förändring därigenom att

inriktningen av tillståndsgivningen

avses anges i lag. Regeringens motiv

för detta är att det vid en delegering

av beslutanderätten är nödvändigt att

lyfta fram de principer som regeringen

lagt fast i sin praxis och som kommit

till uttryck i regeringens riktlinjer.

Utskottet konstaterar att såväl

Justitiekanslern som Lagrådet uttalat

viss skepsis mot den föreslagna

ordningen. JK anser att det bör finnas

materiella regler om prövningen.

Lagrådet menar att det i lagen bör tas

in ett bemyndigande för regeringen att

meddela närmare föreskrifter om vad som

skall beaktas vid prövningen, förutsatt

att riktlinjerna skall vara normerande

för prövningen. I motion U9 yrkande 4

(fp) föreslås att regeringen bör

återkomma med förslag till lagreglering

av riktlinjerna. Liknande förslag finns

i motion U12 yrkande 4 (mp).

Enligt utskottets mening är det av

största vikt att regelverket för den

föreslagna myndigheten är klart och

tydligt utformat så att det inte ger

utrymme för alltför skiljaktiga

tolkningar. Å andra sidan får kravet på

detaljerade regler inte drivas för

långt. Skälet till detta är möjligheten

att även framgent kunna repliera på en

etablerad och på det hela taget väl

fungerande ordning på det aktuella

området med den rådgivande

nämnden/rådet för samråd som en viktig

länk mellan regelverket och den

beslutande myndigheten.

Kravet på en längre gående

formalisering av reglerna innebär

antingen att de sedan den 1 januari

1993 gällande riktlinjerna för

krigsmaterielexport och annan

utlandssamverkan i väsentliga delar

måste transformeras till lagtext eller

att regeringen bemyndigas meddela

närmare föreskrifter om vad som skall

beaktas vid prövningen. Enligt

utskottets mening är ett sådant

förfarande onödigt.

Enligt utskottets mening är den

föreslagna lagändringen, mot bakgrund

av vad som anförts i det föregående,

vad avser grunderna för

tillståndsgivningen acceptabel från

formell synpunkt. Lagbestämmelserna i

kombination med de bakomliggande

riktlinjerna och en fortsättning på den

hittillsvarande ordningen med ett

parlamentariskt sammansatt rådgivande

organ till myndighetens förfogande bör

garantera att bedömningarna sker på en

tillfredsställande grund.

Med hänvisning till vad utskottet här

anfört avstyrks motionerna U9 yrkande

4, U10 yrkande 1 och U12 yrkandena 2

och 4.

Utskottet vill också betona dels att

den föreslagna ordningen inte innebär

någon förändring av de grundläggande

villkoren för tillståndsgivningen, dels

att man på goda grunder kan anta att

det rådgivande organet får en

framträdande roll när det gäller

avgöranden om vilka ärenden som skall

avgöras av myndigheten respektive av

regeringen. Med detta får motion U9

yrkande 1 (fp), motion U11 yrkande 1

(v) och motion U12 yrkande 6 (mp) anses

tillgodosedda.

Med hänsyn till att en ny, från

regeringen fristående, myndighet avses

inrättas och att det är oklart hur de

nya reglerna, beträffande t.ex.

fördelningen av ärenden mellan

myndigheten och regeringen, kommer att

fungera i praktiken, finns det enligt

utskottets mening skäl att noga följa

upp den nya organisationen och

arbetssättet. Mot denna bakgrund bör

regeringen se till att en uppföljning

av det första årets verksamhet kommer

till stånd och att resultatet av denna

redovisas våren 1997 i den årliga

redogörelsen av krigsmaterielexporten

till riksdagen. I detta sammanhang bör

även oklarheten med Europakonventionens

räckvidd när det gäller

överprövningsrätten beaktas (se vidare

under detta avsnitt).

Ärenden som avses prövas på

myndighetsnivå

Propositionen

Den nya myndigheten skall överta

uppgiften att pröva frågor om

tillstånd, förbud och undantag i

särskilda fall enligt lagen om

krigsmateriel. Dual use-produkter skall

prövas av inspektionen eller av någon

annan myndighet, som regeringen

bestämt.

En principiellt viktig fråga är hur

man bör avgränsa de ärenden som skall

prövas av myndigheten från de ärenden

som skall prövas av regeringen. Enligt

propositionen bör förfarandet utformas

enligt följande huvudlinjer: Alla

ärenden skall väckas på myndighetsnivå.

Myndigheten ser till att varje ärende

blir tillräckligt utrett. Myndigheten

tar ställning till om ärendet behöver

prövas av regeringen. I så fall lämnas

ärendet över dit. En förutsättning för

detta är att ärendet har principiell

betydelse eller annars är av särskild

vikt. Myndigheten avgör själv de

ärenden som inte överlämnas till

regeringen. Enligt propositionen bör

regeringen bemyndigas att besluta om

ytterligare regler om överlämnande av

ärenden till regeringen, t.ex. i

krislägen eller andra tillspetsade

situationer.

Ett par remissinstanser har lämnat

synpunkter på hur en regel om

överlämnande av ärenden till regeringen

skall utformas. I propositionens

lagförslag heter det att inspektionen

med eget yttrande får lämna över ett

ärende till regeringens prövning om det

har principiell betydelse eller annars

är av särskild vikt. Länsrätten i

Stockholms län och Svenska Freds

ifrågasätter uttrycket får och anser

att det borde stå skall lämna över

ett ärende. Argumentet för denna

ståndpunkt är bl.a. att regeringen bör

avgöra alla ärenden där det råder

tveksamhet kring om regeringen skulle

förordna ett positivt förhandsbesked,

acceptera att ett företag lämnar

offert eller bevilja exporttillstånd.

Finns det regeringsbeslut som talar i

olika riktningar skall det nya ärendet

avgöras av regeringen, anser Svenska

Freds.

Enligt propositionens förslag skall en

myndighet när den överlämnar ett ärende

till regeringen bifoga ett eget

yttrande. Skälet till detta är att

myndigheternas kunskaper och

erfarenheter skall tas till vara även i

dessa fall. De ärenden som överlämnas

till regeringen skall avgöras som

regerings- ärenden. Reglerna om att ett

enskilt statsråd själv avgör

tillståndsärenden upphävs i

propositionens förslag.

Motionerna

I motion U8 (m) föreslås att

handläggningen av tillsyn av

krigsmateriel och dual use-produkter

bör skiljas åt (yrkande 2) och att

tillståndsprövningen för dual use-

produkter bör delegeras till

Kommerskollegium (yrkande 3).

Uppfattningen att ordet får bör

bytas ut mot skall återfinns i flera

av motionerna: U7 yrkande 1 (s) , U9

yrkande 2 (fp), U11 yrkande 2 (v), U12

yrkande 3 (mp).

I den socialdemokratiska motionen U7

hemställs också att regeringen bör

tillförsäkras initiativrätt beträffande

vilka ärenden som skall tas in för

avgörande av regeringen (yrkande 2). I

motion U9 yrkande 5 (fp) föreslås att

regeringen bör kunna utfärda

förordningar om länder och visst

vapenslag även under andra förhållanden

än under krislägen och tillspetsade

situationer.

Utskottets bedömning

Som anges i propositionen är det en

principiellt viktig fråga hur

avgränsningen skall göras beträffande

ärenden som skall prövas av myndigheten

och ärenden som skall prövas av

regeringen. Enligt förslaget är det

myndigheten som avgör vilka ärenden som

behöver prövas av regeringen. En

förutsättning för detta är att ett

sådant ärende har prinpiciell betydelse

eller annars är av särskild vikt.

Några remissinstanser och flera av

motionärerna (s, fp, v och mp) anser

att uttrycket får bör bytas ut mot

skall , dvs. att när en fråga bedöms

som principiellt betydelsefull eller

annars är särskilt viktig skall

myndigheten ovillkorligt lämna över

ärendet till regeringen.

Enligt utskottets mening är den

springande punkten hur de underliggande

villkoren för ett ärendes överlämnande

till regeringen är formulerade.

Propositionen ger här endast begränsad

vägledning. I författningskommentaren

heter det att regeringens praxis som

den uttrycks i riktlinjerna skall vara

vägledande vid prövning av liknande

fall. En slutsats av detta är att valet

av får eller skall inte i sig har

någon avgörande betydelse för huruvida

ett enskilt ärende faktiskt kommer att

lämnas till regeringens prövning eller

inte, eftersom det är myndighetens

tolkning av praxis som i båda fallen

ligger till grund för beslutet.

Emellertid finner utskottet att kravet

på överlämnande till regeringen när ett

ärende har principiell betydelse eller

annars är av särskild vikt kommer till

tydligare uttryck om det i lagförslaget

1 a § andra stycket står skall med

eget yttrande lämna över ett ärende

till regeringens prövning - - - .

Samma gäller 1 b § i lagförslaget

angående strategiska produkter. Därmed

har önskemålen i motionerna U7 yrkande

1, U9 yrkande 2, U11 yrkande 2 och U 12

yrkande 3 tillgodosetts.

Utskottet vill också framhålla att

regeringen enligt förslaget har

möjlighet att bestämma vilka ärenden

den under vissa omständigheter vill

avgöra. I 1 a § tredje stycket heter

det nämligen att regeringen får meddela

ytterligare föreskrifter om

överlämnande av ärenden till

regeringen. Denna bestämmelse kan

enligt motivtexten komma till

användning i krislägen eller

tillspetsade situationer och gälla

t.ex. alla ärenden som avser export

till ett visst land eller som avser

varor av visst slag. Med denna

konstruktion torde önskemålen i

motionerna U7 yrkande 2 (s) och U9

yrkande 5 (fp) vara uppfyllda.

Utskottet anser inte att de skäl som

framförs i motion U8 för att delegera

tillståndsgivningen av dual use-

produkter till Kommerskollegium är

övertygande. Motion U8 yrkandena 2 och

3 bör därför avstyrkas.

Överprövning av myndighetens beslut

Propositionen

Enligt propositionens förslag får ett

beslut på myndighetsnivå att återkalla

ett tillstånd eller att bestämma en

årlig avgift överklagas hos en allmän

förvaltningsdomstol. Beslut att inte

bevilja ett tillstånd skall däremot

inte kunna överklagas. Detsamma gäller

beslut att inte medge ett undantag och

beslut att förbjuda att ett anbud

lämnas eller att ett avtal ingås.

Som skäl för förslaget anger

regeringen att ändamålet med en

möjlighet att överklaga myndigheters

beslut bör vara att bereda enskilda

intressen i ärendena rättsskydd. Som

tidigare redovisats skall i den nya

lagstiftningen utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska överväganden fälla

utslaget i ärendena. Enskilda intressen

skall alltså inte vägas in vid

prövningen av en ansökan. Det

förhållandet att prövningen hos

beslutsmyndigheten inte skall omfatta

enskilda intressen motiverar att sådana

intressen inte heller kan göras

gällande genom en möjlighet att

överklaga dessa beslut till en högre

instans.

När det gäller beslut om återkallelse

av tillstånd gör sig trygghetsaspekter

gällande på ett annat sätt än vid

beslut om att avslå en ansökan eller

att meddela ett förbud, vilket enligt

propositionen talar för att

återkallelsebeslut bör vara möjliga att

överklaga till allmän

förvaltningsdomstol.

Europakonventionens artikel 6 ställer

krav på att det i en del liknande fall

skall finnas möjlighet till

domstolsprövning. Av hänsyn till

rättssäkerheten bör också avgiftsbeslut

kunna överklagas.

Ett regeringsbeslut bör enligt

propositionen kunna överklagas bara om

det avser återkallelse av ett tillstånd

att tillverka krigsmateriel eller

återkallelse av ett tillstånd att

tillhandahålla krigsmateriel.

Överprövningen görs då av

Regeringsrätten enligt lagen (1988:205)

om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut.

Beslut att avslå en framställning om

att få ta del av en handling hos den

nya inspektionen får överklagas till

kammarrätten enligt de allmänna regler

om detta som finns i sekretesslagen.

Några remissinstanser har lämnat

synpunkter på det föreslagna

regelverket för överprövning.

Domstolsverket utesluter inte att

Europakonventionens krav på tillgång

till domstolsprövning gäller också vid

beslut om att avslå en ansökan eller

att meddela ett förbud. Länsrätten i

Stockholms län är kritisk till att

tillämpningen av regler om överlämnande

av ärenden till regeringen blir

avgörande för vilka ärenden som skall

prövas på myndighetsnivå och därmed för

möjligheten att överklaga ett

återkallelsebeslut. Länsrätten

ifrågasätter också om inte beslut att

förbjuda att en anbud lämnas eller att

ett avtal ingås bör kunna överklagas på

samma sätt som återkallelsebeslut.

Näringslivsrepresentanterna bland

remissinstanserna anser att det bör

finnas en möjlighet till överprövning

av beslut att avslå en ansökan om

exporttillstånd för dual use-produkter.

Lagrådet har framfört att det råder en

viss oklarhet om räckvidden av

Europakonventionens krav på tillgång

till domstolsprövning och att det kan

bli nödvändigt att i framtiden se över

reglerna om överprövning.

Motionen

I motion 1995/96:U12 yrkande 9 (mp)

hemställs att beslut på myndighetsnivå

om att återkalla ett tillstånd eller

att bestämma en årlig avgift får

överklagas hos regeringen i stället för

hos en allmän förvaltningsdomstol.

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen avvikande mening i

förhållande till propositionens förslag

när det gäller möjligheterna till

omprövning av myndighetens beslut. En

ledande princip i förslaget är att

enskilda intressen inte skall vägas in

i prövningen. Sådana intressen bör

enligt propositionen inte heller göras

gällande genom en möjlighet att

överklaga myndighetens beslut till en

högre instans.

En annan princip som ligger till grund

för överklagningsmöjligheterna är att

endast beslut som gäller återkallande

av tillstånd att tillverka eller att

tillhandahålla krigsmateriel (beslut på

regeringsnivå) eller återkallande av

ett tillstånd, dock inte avtal som

redan ingåtts, samt beslut att bestämma

en årlig avgift (beslut på

myndighetsnivå) får överklagas. I dessa

fall är det främst trygghetsaspekter

och rättssäkerhetsaspekter som gör sig

gällande.

Utskottet ansluter sig till

bedömningarna och förslagen i

propositionen i denna del. Motion U12

yrkande 9 (mp) avstyrks.

Utskottet noterar att Lagrådet framfört

farhågor när det gäller hur långt

Europakonventionens krav på tillgång

till domstolsprövning sträcker sig i

fall av överprövning av myndighetens

beslut. Enligt utskottets mening finns

det, som utskottet framhållit i det

föregående, skäl att noga följa vad som

händer på detta område, då myndigheten

etablerats, och vid behov ompröva

regelsystemet för överprövning.

Det rådgivande organet

Propositionen

I linje med vad som gäller för andra

myndigheter med tillståndsprövning och

tillsyn som huvuduppgifter bör enligt

propositionen den nya myndigheten

organiseras enligt en

enrådighetsmodell, vilket innebär att

myndighetschefen i princip ensam skall

ha beslutsansvaret.

Den nuvarande rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor bör enligt

propositionen ombildas till ett råd för

samråd i exportkontrollfrågor. Rådet

bör ha ett vidare verksamhetsområde än

rådgivande nämnden, innefattande även

frågor om kontroll av andra strategiskt

känsliga produkter än krigsmateriel.

Arbetet i rådet skall sikta inte bara

på samråd utan skall också tillföra

myndigheten sakkunskap och kontinuerlig

inblick i relevanta utrikes-, säkerhets-

och försvarspolitiska frågor. Rådet bör

däremot inte ha till uppgift att bistå

myndigheten i teknisk-vetenskapliga

frågor. Regeringen bör utse rådets

ledamöter efter förslag från de partier

som är företrädda i utrikesnämnden.

Motionen

I motion 1995/96:U12 yrkande 5 (mp)

hemställs att rådet bör få ta del av

underlagsmaterialet så tidigt som

möjligt och att konsensusprincipen

skall gälla vid rådets

rekommendationer. I samma motion

yrkandena 7 och 8 hemställs att alla

ärenden bör föregås av samråd och att

endast sådana utförselärenden som

tillstyrkts av samtliga partier kan bli

föremål för positiva beslut.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot

förslaget att ombilda den rådgivande

nämnden till ett råd för samråd med

myndigheten med delvis nya och

utvidgade uppgifter. Utskottet utgår

från att det arbetssätt som utvecklats

under de cirka tio år som rådgivande

nämnden funnits kommer att fortsätta

och att det faktum att en större krets

av partier kommer att vara med inte

kommer att utgöra något hinder för ett

smidigt arbetssätt.

Utskottet tillstyrker förslaget i

denna del och avstyrker motion U12

yrkandena 5, 7 och 8 (mp).

Stockholm den 30 november 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit

Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson

(s), Widar Andersson (s), Birger Hagård

(m), Tone Tingsgård (s), Birgitta

Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),

Jerry Martinger (m), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-

Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp),

Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Ola Karlsson (m).

Avvikande mening

1. Avslag på propositionen m.m.

Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils

Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla

m) anser att den del av utskottets

yttrande som börjar med Enligt

utskottet och slutar med

propositionen, avstyrkas bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av att det inte finns

anledning att prövning enligt två

skilda lagar skall ske av samma

myndighet avvisas regeringens

proposition om en ny myndighet för

kontroll över krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter.

När det gäller tillsyn av

krigsmateriel finner utskottet inte

anledning att ändra på den ordning som

nu gäller. Krigsmaterielinspektionen

och den rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor bör

fortsättningsvis finnas kvar med samma

uppgifter som hittills. Någon

förändring av lagen om krigsmateriel är

därför inte motiverad. Utskottet anser

således att propositionen i enlighet

med yrkandena i motionerna U8 yrkandena

1 och 5 och U12 yrkande 1 skall avslås.

2. Lagreglering av riktlinjerna

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg

(båda fp) anser att den del av

utskottets yttrande som börjar med

Enligt utskottets mening och slutar

med U12 yrkandena 2 och 4 bort ha

följande lydelse:

Riksdagen har tidigare avvisat krav på

lagreglering av riktlinjerna. Då

dispensgivningen nu överförs från

regeringen till en självständig

myndighet kommer frågan i ett nytt

läge. En myndighet bör styras av en av

Sveriges riksdag antagen lag. Därför

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad i motion U9

yrkande 4 anförts om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag

till lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexport.

3. Utfärdande av förordningar

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg

(båda fp) anser att den del av

utskottets yttrande som börjar med

Utskottet vill också och slutar med

vara uppfyllda bort ha följande

lydelse:

Propositionens förslag, enligt vilket

regeringen får meddela ytterligare

föreskrifter om överlämnande av ärenden

till regeringen, är enligt utskottets

mening inte till fyllest. Enligt

utskottets mening bör regeringen, för

att praxisbildningen skall tillgodoses,

kunna utfärda förordningar om länder

och visst vapenslag även under andra

förhållanden än under krislägen och

tillspetsade situationer. Motionerna U7

yrkande 2 (s) och U9 yrkande 5 (fp) bör

således tillstyrkas.

4. Prövning av dual use-produkter

Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils

Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla

m) anser att den del av utskottets

yttrande som börjar med Utskottet

anser och slutar med därför

avstyrkas bort ha följande lydelse:

Kontrollen av krigsmateriel respektive

strategiska produkter (s.k. dual use-

produkter) regleras av två skilda lagar

och bygger på två fundamentalt skilda

synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i

princip förbjuden. Dual use-produkter

omfattas däremot i princip av frihandel

och av EU:s fria rörlighet för varor.

Det finns därför ingen anledning att

prövning enligt de två skilda lagarna

skall ske av samma myndighet. Tvärtom

ligger det ett värde i att dual use-

produkter hanteras i en ordning skild

från krigsmateriel. Regeringens

proposition om en ny myndighet för

kontroll över krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter avvisas

därför. Tillståndsprövningen för dual

use-produkter bör, som föreslagits i

betänkandet (SOU 1993:56), delegeras

från regeringen till Kommerskollegium,

vars beslut bör kunna överklagas till

regeringen. Motion U8 yrkandena 2 och 3

bör således tillstyrkas.

Särskilt yttrande

Handläggningen av ärendet

Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils

Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla

m) anför:

Handläggningen av detta yttrande till

utrikesutskottet lämnar en del övrigt

att önska. Den mycket korta tid som

utskottet haft till förfogande för

behandlingen av ärendet har enligt vår

mening gått ut över noggrannheten i

bedömningar och överväganden.

Försvarsutskottets yttrande

1995/96:FöU1y

Ny myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett

försvarsutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1995/96:31 om ny

myndighet för kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter, jämte motioner,

såvitt gäller försvarsutskottets

beredningsområde.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att

en ny myndighet, Inspektionen för

strategiska produkter, inrättas för att

pröva flertalet ärenden om kontroll

över krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter som

regeringen eller ett statsråd i dag

prövar. I anslutning härtill föreslås

ändringar i lagen (1991/92:1300) om

krigsmateriel och lagen (1991:341) om

strategiska produkter.

Regeringen förutsätts också i

fortsättningen pröva ärenden som har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt. Det skall inte längre

förekomma att ett statsråd själv avgör

tillståndsärenden om exportkontroll.

Utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska överväganden skall,

liksom hittills, fälla utslaget vid

ärendenas prövning. Bestämmelser som

skall säkerställa detta förs in i

lagstiftningen.

Den nya Inspektionen för strategiska

produkter föreslås få i uppgift att

pröva frågor om tillstånd, förbud och

undantag i särskilda fall enligt lagen

om krigsmateriel. Den föreslås vidare

få motsvarande uppgift gällande s.k.

dual use-produkter i enlighet med lagen

om strategiska produkter. Regeringen

kan dock för det senare fallet bestämma

att någon annan myndighet i visst fall

eller i viss fråga skall ha ansvaret

för beredning och beslut.

Regeringen anför att en myndighet får

lämna över ett ärende till regeringen

för prövning, om ärendet har

principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt. Regeringen får

besluta om ytterligare regler om

överlämnande av ärenden till

regeringen.

Regeringen föreslår vidare att den

rådgivande nämnd för krigsmate-

rielexportfrågor som finns i dag

ombildas till ett råd för samråd i

exportkontrollfrågor hos den nya

myndigheten. Rådet avses därvid få ett

vidare verksamhetsområde och en bredare

sammansättning än den nuvarande

nämnden.

För att täcka kostnaderna för den nya

myndigheten skall en årlig avgift

betalas av den som har tillstånd att

tillverka krigsmateriel eller

tillverkar dual use-produkter av det

slag som myndighetens tillsyn kommer

att omfatta. En förutsättning för

avgiftsskyldighet är dock att det

fakturerade värdet av tillverkarens

sålda produkter överstiger 2,5 miljoner

kronor. Myndigheten föreslås bestämma

avgiften efter ett för alla

avgiftsskyldiga lika förhållande till

det fakturerade värdet.

Regeringens förslag, som sägs innebära

att prövningen inte i sak förändras,

syftar till att

· delegera sådana ärenden från

regeringen till myndighetsnivå som inte

kräver ett ställningstagande från

regeringen,

·

· utveckla det samråd som

Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor är ett forum

för i dag.

·

Reformen föreslås träda i kraft den 1

februari 1996.

Försvarsutskottet

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar i det följande

endast försvarspolitiska aspekter på

propositionen och avstår från att ge

synpunkter på de avgivna motionerna.

Utskottet har vid ett flertal

tillfällen framhållit att svensk

försvarsindu-stris förmåga att leverera

högteknologiska produkter till det

svenska försvaret har ett stort

säkerhetspolitiskt värde. Utskottet har

vidare framhållit att internationell

försvarsindustriell samverkan kan bidra

till att upprätthålla denna kompetens.

Det är därmed ett försvarspolitiskt

intresse att formerna för att pröva

exporttillstånd m.m. i enlighet med

krigsmateriellagen fungerar effektivt.

Utskottet uppfattar att

regeringsförslaget är en administrativ

reform för att förenkla och

effektivisera behandlingen av

tillståndsärenden som rör tillverkning

och export av krigsmateriel samt export

av strategiskt känsliga produkter vid

sidan om krigsmateriel.

Från försvarspolitiska utgångspunkter

har utskottet ingen erinran mot

regeringens förslag.

Stockholm den 23 november 1995

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson

(m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund

(s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg

(s), Henrik Landerholm (m), Karin

Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola

Rask (s), My Persson (m), Lennart

Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan

Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle

Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och

Åke Carnerö (kds).

Avvikande mening

Annika Nordgren (mp) anser att

utskottets yttrande bort ha följande

lydelse:

Miljöpartiet de gröna anser att den

svenska vapenexporten bidrar till att

våld och krig uppfattas som ett

naturligt sätt att lösa konflikter. Vår

utgångspunkt är därför, så länge

Sverige exporterar krigsmateriel, att

krigsmaterielärenden är politiska

ärenden som det ankommer på regeringen

att avgöra.

Enligt propositionen skall regeringen

fortsättningsvis pröva de ärenden som

är viktiga för utvecklingen eller som

är svårbedömda. Övriga ärenden skall

således delegeras till den nya

myndigheten. Det gäller bl.a. ett stort

antal krigsmaterielärenden där

regeringens riktlinjer för

krigsmaterielexport och annan

utlandssamverkan ger ledning vid

prövningen. Således kommer den nya

myndigheten att pröva huvuddelen av

regeringens nuvarande ärenden om

tillstånd till tillverkning, utförsel i

större omfattning, utförsel till

känsliga destinationer eller annan

utlandssamverkan än utförsel enligt

lagen om krigsmateriel.

Miljöpartiet yrkar i sin motion U12

(mp) i första hand avslag på

propositionen och i andra hand

förändringar som tillgodoser politiskt

ansvar över krigsmaterielexporten.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Yttranden från andra utskott 3

Utskottet 3

Inledning 3

Propositionens huvudsakliga innehåll4

En ny myndighet för prövning av

förvaltningsärenden om kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter 5

Ärendefördelning mellan myndigheter

och regeringen 10

Ombildning av Rådgivande nämnden för

krigsmaterielexportfrågor 13

Finansiering av den nya myndighetens

verksamhet 15

Överprövning av beslut 16

Genomförande 18

Anslagsfrågor 18

Övriga frågor 18

Utskottets överväganden 18

Hemställan 19

Reservationer 21

1. Avslag på propositionen m.m. (mom.

1, 2, 8, 13, 16 och 18) 21

2. Avslag på propositionen (mom. 1)23

3. Namnet på den nya myndigheten

(mom. 3) 24

4. Lagreglering av riktlinjerna (mom.

6) 24

5. Förordningar om vissa länder (mom.

7) 25

6. Prövning hos den nya myndigheten

(mom. 11) 25

7. Det politiska ansvaret för

prövningen (mom. 12) 26

8. Samrådsorganets roll (mom. 14) 26

9. Reglering av nämndens arbetsformer

(mom. 15) 27

10. Överprövning av beslut (mom. 17)27

Propositionens lagtext 29

Av utskottet framlagt lagförslag 44

Konstitutionsutskottets yttrande

1995/96:KU4y 45

Försvarsutskottets yttrande

1995/96:FöU1y 58