Bet. 1995/96:UU6

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU06

Europavtalet med Lettland

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UU6

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets)

förslag (prop. 1995/96:28) om godkännande av Europaavtalet med Lett-

land. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:28 yrkar regeringen att riksdagen godkänner

Europaavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska ge-

menskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Lett-

land å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet

av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlems-

stater och Lettland (ett s.k. Europaavtal). I avtalet konstateras att Lettlands

mål är att bli medlem i Europeiska unionen och att en association genom

avtalet enligt parternas mening kommer att hjälpa Lettland att nå detta mål.

Associationen syftar bl.a. till att skapa ett ramverk för den politiska dia-

logen och för Lettlands gradvisa integration med Europeiska unionen samt

att främja en utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett

viktigt element i avtalet är bestämmelser om frihandel i enlighet med det

frihandelsavtal mellan EG och Lettland som trädde i kraft i januari 1995.

Avtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbe-

te samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet, liksom för ge-

menskapens bistånd till Lettland.

Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att

alla avtalsslutande parter har anmält att de godkänt det.

Bakgrund

Berlinmurens fall, enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut

och sovjetimperiets upplösning innebar att det framstod som möjligt att

förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska

stater i hela Europa. För EG:s medlemsländer blev det ett första rangens

intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de

central- och östeuropeiska staternas integration i en europeisk gemenskap.

Länderna i Central- och Östeuropa gjorde också mycket tidigt klart att

medlemskap i EG var ett av de främsta politiska målen.

Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd de central- och östeuropeiska

länderna att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenska-

pen, s.k. första generationens avtal. Dessa avtal blev snabbt överspelade i

och med att den politiska utvecklingen nödvändiggjorde mer långtgående

åtgärder från gemenskapens sida. Under åren 1993-1994 undertecknades

Europaavtal med Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och

Bulgarien.

Beslut om att inleda förhandlingar om Europaavtal med de baltiska län-

derna fattades vid ett möte i Europeiska rådet i november 1994. Själva

förhandlingarna om avtalen gick snabbt och undertecknande kunde ske

redan den 12 juni 1995.

För de baltiska länderna är Europaavtalen av mycket stor betydelse både

politiskt och ekonomiskt. Avtalen innebär ett avgörande steg mot närmare

integration med den västeuropeiska gemenskapen. De innebär att de bal-

tiska länderna tillhör den grupp länder där medlemskap i EU ställs i utsikt.

Utvecklingen i Lettland

Sedan självständigheten har Lettland genomgått en mycket snabb politisk

och ekonomisk utveckling. Ett demokratiskt styrelseskick har konsolide-

rats och efter inledande produktionsfall har nu tillväxten i ekonomin tagit

fart.

Sverige och Lettland

I svensk Baltikum-politik har det ända sedan frigörelsen år 1991 varit ett

viktigt mål att främja de baltiska staternas integration med västliga eko-

nomiska samarbetsstrukturer. Sverige inledde tidigt en dialog med de

baltiska länderna om möjligheten att etablera fri handel. Genom de frihan-

delsavtal som trädde i kraft den 1 juli 1992 manifesterades ett särskilt

intresse för de baltiska staternas ekonomiska och politiska utveckling.

När Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU inleddes framhöll den

svenska regeringen att Sverige var berett att harmonisera vår handelspolitik

med gemenskapens i syfte att fullt ut kunna delta i den inre marknaden

från och med inträdet. Det underströks dock att det var ett svenskt önske-

mål att bevara frihandeln med de baltiska staterna.

De frihandelsavtal mellan EG och de baltiska länderna som trädde i kraft

den 1 januari 1995 tillgodosåg det svenska önskemålet om bibehållen

frihandel. Förbindelserna mellan Sverige och Lettland har utvecklats och

fördjupats under de senaste åren. Europaavtalet skapar, enligt regeringens

uppfattning, en solid bas för fortsatt utveckling av de politiska och eko-

nomiska förbindelserna mellan gemenskaperna och Lettland och mellan

Sverige och Lettland.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemen-

skapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är

avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal som

ingås av såväl gemenskapen som medlemsländerna. Ett blandat avtal skall

i allmänhet godkännas av respektive medlemsland.

Godkännande av avtalet

Regeringen föreslår att Europaavtalet skall godkännas av riksdagen. Rege-

ringen anför att Europaavtalen är en central del av gemenskapens politik

gentemot de central- och östeuropeiska länderna. Avtalen lägger grunden

för ett omfattande samarbete vars syfte är ett närmande till EU på en rad

områden, samt för ett framtida medlemskap i unionen.

Utskottets överväganden

Vid behandlingen av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5) påpekade utskottet att de

Europaavtal som EU vid den tidpunkten ingått med sex central- och östeu-

ropeiska stater bekräftade den centrala roll som EU spelar för utvecklingen

av ett brett alleuropeiskt samarbete. Utskottet vill nu framhålla att det

Europaavtal som slutits med Lettland ytterligare markerar EU:s centrala

roll i dessa frågor. Att Sverige är medlem i EU underlättar på ett avgörande

sätt vår möjlighet att arbeta för våra egna och de baltiska staternas intres-

sen i Europa. Sverige har som EU-medlem bidragit till att Europaavtalet

med Lettland har kunnat förhandlas fram så snabbt.

För Sverige är de baltiska staternas integration i Europeiska unionen ett

viktigt säkerhetspolitiskt intresse. De baltiska staternas delaktighet i Euro-

pasamarbetet bidrar till ökad stabilitet i Östersjöområdet.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Lettland är viktig ur flera

aspekter. Liksom de säkerhetsmässiga fördelarna av ett med övriga Europa

integrerat Lettland är ekonomisk utveckling och tillväxt i Lettland till

förmån för hela Europa.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europaavtalet med Lettland.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i proposition 1995/96:28 föreslagna

Europaavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken

Lettland å andra sidan.

Stockholm den 7 november 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Axel Andersson (s), Nils T

Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m), Bodil

Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Elisebeht Markström (s), Carina

Hägg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Björn Samuelson (v).

Gotab, Stockholm 1995