Bet. 1995/96:UU9

Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU09

Verksamheten inom Europarådet

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1995/96

UU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels redogörelse 1995/96:ER1 från

Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska (rådgivande) församling

för tiden januari-oktober 1994 (1994 års

session), dels regeringens skrivelse

1994/95:215 Redogörelse för

verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté under 1994. Dessutom

behandlas motion 1994/95:U401 (c),

yrkande 12. Utskottet föreslår att

riksdagen lägger redogörelsen från

Europarådsdelegationen och regeringens

skrivelse till handlingarna samt

föreslår att motion 1994/95:U401 (c)

yrkande 12 anses besvarad med vad

utskottet anfört.

Motionen

1994/95:U401 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Europarådets roll i den

demokratiska utvecklingen.

Utskottet

Redogörelsen

Europarådets parlamentariska

(rådgivande) församlings årssession 1994

var fördelad på fyra delsessioner, vilka

hölls i Strasbourg. President i

församlingen var under hela sessionen

den spanske parlamentsledamoten Miquel

Angel Martinez. Vid den tredje

delsessionen valdes Daniel Tarschys till

Europarådets generalsekreterare.

Under 1994 års session utvidgades

Europarådet med det nya medlemslandet

Andorra, varefter antalet medlemsländer

uppgick till 33.

Vid de olika delsessionerna

debatterades bl.a. följande politiska

frågor. Vid den första delsessionen

gjorde församlingen en uppföljning av

toppmötet i Wien. Vidare debatterades

situationen för de sju länder som

väntade på medlemskap i rådet, varvid

särskilt intresse ägnades Ryssland.

Under den andra delsessionen ägnades tid

åt situationen i Bosnien-Hercegovina.

Dessutom diskuterades nya medlemsländers

fullgörande av sina åtaganden.Vid den

tredje delsessionen debatterades

följderna av upplösningen av

Demokratipartiet (DEP) i Turkiet. Vidare

diskuterades häktning i avvaktan på

rättegång. Under den fjärde delsessionen

debatterades yttrande över Andorras

ansökan om medlemskap i Europarådet.

De ekonomiska frågor som debatterades

vid de olika delsessionerna var bl.a.

EFTA i det nya Europa, Europeiska

återuppbyggnads- och utvecklingsbankens

(EBRD) aktiviteter och OECD:s

verksamhet.

Inom områdena sociala frågor och

hälsovård diskuterade församlingen skydd

av och patent på mänskligt material. De

juridiska frågor som debatterades var

bl.a. jämställdhet mellan män och

kvinnor och förslag till

tilläggsprotokoll till den europeiska

konventionen om mänskliga rättigheter.

Vidare diskuterades psykiatri och

mänskliga rättigheter, asylrätt samt

desertörer och mönstringsvägrare från

det forna Jugoslaviens republiker.

Dödsstraffets avskaffande debatterades

även.

På kultur- och utbildningsområdet

diskuterades framtida

världsutställningar, den kulturella

situationen i det forna Jugoslavien och

jämställdhet mellan könen i

utbildningen. Vad gäller vetenskap,

teknologi, miljö och kommunala

myndigheter debatterades kabelnätverk

och lokala TV-stationer och deras

betydelse för Europa. Vidare

diskuterades skydd och utveckling av

Donaubassängen samt den europeiska

miljöpolitiken. Dessutom debatterades

användning av primär- och

återvinningsfiber i den europeiska

pappersindustrin, samspelet mellan

energi och miljö, utkastet till

europeisk bioetikkonvention samt

samarbete i Medelhavsområdet.

De befolknings- och flyktingfrågor som

debatterades var bl.a. den humanitära

situationen och behoven bland flyktingar

och tvångsförflyttade i det forna

Jugoslavien samt Europarådets sociala

utvecklingsfonds verksamhet och

utsikter. Vidare diskuterades

tvångsförflyttade irakiska kurders

humanitära situation och behov samt

situationen för asylsökande vilkas

ansökan avslagits. Därtill avhandlades

demografiska förändringar och hållbar

utveckling.

På jordbruksområdet behandlades

hanteringen av vattenresurser vad gäller

jordbruket samt livsmedel och hälsa.

Förbindelser med de nationella

parlamenten och allmänheten var även en

fråga som debatterades.

Skrivelsen

Europarådets ministerkommitté höll under

den aktuella perioden sina 94:e och 95:e

ordinarie möten.

Ställföreträdarkommittén

(medlemsstaternas ambassadörer i

Strasbourg) sammanträdde nio gånger för

att behandla allmänna frågor, nio gånger

för att behandla frågor rörande främst

mänskliga rättigheter och en gång för

att fatta beslut om 1995 års budget.

Fyra ordinarie fackministerkonferenser

arrangerades inom Europarådet under

året: en utbildningsministerkonferens i

Madrid den 23-24 mars, en

justitieministerkonferens i Valletta den

14-15 juni, en konferens för ministrar

med ansvar för regional planering i Oslo

den 6-7 september och en

ministerkonferens om massmediefrågor i

Prag den 7-8 december. Dessutom samlades

ministrar med ansvar för sportfrågor

till ett informellt möte i Strasbourg

den 28-29 april. I Warszawa anordnades

den 17-18 oktober en informell

ministerkonferens om lokal demokrati.

Europarådets ordinarie budget uppgick

under år 1994 till ca 784 miljoner

franska franc. Sveriges totala bidrag

till organisationen (inklusive bidrag

till vissa underordnade verksamheter)

belöpte sig under kalenderåret till

drygt 34 miljoner kronor.

Europarådet höll sitt 94:e

ministerkommittémöte den 11 maj under

ordförandskap av den belgiske

utrikesministern Willy Claes. Den

svenska delegationen leddes av

ambassadör Henrik Amneus.

Ministerkommittémötet inleddes med en

ceremoni vid vilken 31 av

organisationens 32 medlemsstater

undertecknade ändringsprotokoll nr 11

till Europakonventionen, vilket i

huvudsak innebär att de nuvarande

övervakningsorganen ersätts med en

permanent domstol.

Vid mötet noterade ministrarna med

tillfredsställelse att uppföljningen av

en annan av toppmötets huvudfrågor,

skyddet för nationella minoriteter,

fortgick planenligt. Det gällde dels

utarbetandet av en ramkonvention och ett

tilläggsprotokoll till

Europakonventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna, dels

förtroendeskapande åtgärder.

I anslutning till ytterligare ett

beslut vid toppmötet välkomnade

ministrarna att den för ändamålet

upprättade kommissionen mot rasism och

intolerans hade påbörjat sitt arbete.

Vidare uppmärksammades frågan om

efterlevnad av medlemsstaternas

åtaganden gentemot Europarådet. Man

betonade vikten av att dessa åtaganden

repekteras. Europarådets fortsatta

utvidgning diskuterades dels under den

formella delen av mötet, dels i samband

med ett informellt åsiktsutbyte. Vid en

genomgång av aktuella

medlemskapsansökningar poängterades

behovet av politisk dialog och samarbete

med de potentiella medlemsländerna, i

syfte att stöjda deras utveckling mot

demokrati. Särskilt intresse ägnades

konsekvenserna av en rysk anslutning

till organisationen. I debatten

betonades å ena sidan att Ryssland måste

uppfylla samma kriterier som alla andra

kandidatländer. Å andra sidan underströk

många talare betydelsen av att snarast

möjligt inlemma Ryssland i den

demokratiska, europeiska gemenskapen.

I en resolution tackade

ministerkommittén den avgående

generalsekreteraren Catherine Lalumière

för hennes insatser under en händelserik

femårsperiod, då medlemsantalet ökat

från 23 till 32 medlemsländer genom

öppningen mot Central- och Östeuropa.

Europarådet höll sitt 95:e

ministerkommittémöte den 10 november

under ordförandeskap av den bulgariske

utrikesministern Ivan Stancioff. Den

svenska delegationen leddes av

utrikesminister Lena Hjelm-Wallén.

Ministerkommittémötet inleddes med en

ceremoni för att markera Andorras

inträde i Europarådet som

organisationens 33:e medlemsland.

Liksom vid mötet ett halvår tidigare

var Europarådets utvidgning och framtida

roll ett huvudtema både under den

formella och den informella delen. Det

poängterades att man såg fram emot att

välkomna ytterligare medlemmar, i första

hand Lettland som förväntades vinna

inträde i början av år 1995. Ministrarna

noterade med intresse rapporteringen

från besök som ministerkommitténs

ordförande och generalsekreteraren gjort

i fem av kandidatländerna, nämligen

Albanien, Moldova, Ryssland, Ukraina och

Vitryssland. Det konstaterades att

framsteg gjorts på olika områden men att

behovet av politisk dialog och

samarbetsprogram var fortsatt stort.

Särskild uppmärksamhet tilldrog sig

Rysslands strävanden att uppfylla kraven

på anslutning till Europarådet.

Ministrarna menade att antagandet av den

nya konstitutionen samt de fria

parlamentsval som hållits knappt ett år

tidigare var viktiga steg på vägen mot

ett demokratiskt samhälle. Dock måste

samma urvalskriterier gälla för alla

ansökande stater. Ministrarna antog

vidare en deklaration om efterlevnad av

medlemsstaternas åtaganden vad avser

Europarådets hörnstenar: respekt för

demokrati, mänskliga rättigheter och

rättsstatens principer. Deklarationen

innebär att ministerkommittén, på

begäran av enskilda medlemsstater eller

generalsekreteraren alternativt på basis

av en rekommendation från

parlamentarikerförsamlingen, kan ta upp

aktuella missförhållanden.

Det beslutades att den sedan föregående

ministerkommittémöte färdigställda

ramkonventionen om skydd för nationella

minoriteter skulle öppnas för

underskrift i samband med

parlamentarikernas session i

månadsskiftet januari/februari 1995.

Konventionen är den första

internationella överenskommelsen i sitt

slag och utgör ett viktigt resultat av

de beslut som fattades vid toppmötet i

Wien. Arbetet med ett tilläggsprotokoll

till Europakonventionen om kulturella

rättigheter pågick och skulle

fullföljas. Ministrarna underströk på

nytt den vikt de fäster vid ett

framgångsrikt genomförande av

toppmötesbeslutet om en aktionsplan mot

rasism, främlingsfientlighet,

antisemitism och intolerans.

Den fortsatta utvidgningen var en av de

största frågorna för Europarådet under

år 1994. Händelserna i Tjetjenien, som

inleddes i december, kom av naturliga

skäl att spela en avgörande roll för den

fortsatta behandlingen av den ryska

kandidaturen. Den parlamentariska

församlingen beslutade den 2 februari

att tills vidare suspendera den formella

behandlingen av ansökan. I beslutet

betonades det oproportionerliga våldet,

bristen på demokrati och rättssäkerhet

liksom förbrytelserna mot de mänskliga

rättigheterna. Däremot fortsätter

bistånds- och samarbetsprogrammen med

Ryssland. Den ryska gästdelegationen

till parlamentarikerförsamlingen får

fortsatt delta i arbetet.

Behandlingen av Lettlands ansökan

pågick under hela år 1994 och

resulterade i att landet upptogs som

34:e medlem i Europarådet vid en

ceremoni den 10 februari 1995.

Medlemskapsansökningarna från Albanien,

Kroatien, Makedonien, Moldova, Ukraina

och Vitryssland befann sig under året på

olika stadier i den granskningsprocess

som föregår upptagandet i

Europarådskretsen.

Sedan 1990-talets början bedriver

Europarådet en rad samarbetsprogram både

med nytillträdda central- och

östeuropeiska medlemsstater och med

kandidatländer. Samarbetsprogrammen med

Central- och Östeuropa har som

övergripande syfte att utveckla och

konsolidera demokratisk säkerhet. Vad

gäller de nya medlemsstaterna är det

huvudsakliga målet att åstadkomma

integrering i det arbete som pågår i

organisationen.

Europarådet och OSSE har i hög grad

likartade mål. Speciellt gäller detta

strävanden efter demokrati, respekt för

mänskliga rättigheter samt rättsstatens

principer. Däremot skiljer sig

organisationerna åt vad gäller medlems

krets och arbetsmetoder. Att söka få

till stånd en fast ansvarsfördelning

förefaller dock i dag varken vara

realistiskt eller önskvärt. Pragmatiskt

samarbete är att föredra. Ett

samarrangemang i form av ett seminarium

om zigenare ägde rum i september 1994.

Samarbetet på praktisk nivå har varit

speciellt framgångsrikt i fråga om

Baltikum. OSSE:s högkommissarie för

nationella minoriteter har mycket goda

relationer med Europarådets sekretariat,

vilket bl.a. manifesterats i att man

skickat gemensamma vädjanden till den

lettiska regeringen i

medborgarskapsfrågan.

Regeringens skrivelse innehåller även

en beskrivning av den verksamhet som

bedrivits inom organisationens nio

huvudsektorer: mänskliga rättigheter,

minoritets- och jämställdhetsfrågor;

massmediefrågor, sociala frågor,

arbetsmarknads-, migrations- och

befolkningsfrågor; utbildning och

kultur, kulturmiljövård och idrott;

ungdomsfrågor; hälso- och sjukvård;

frågor rörande miljö och regional

planering; regionala och kommunala

frågor samt rättsfrågor. Arbetet bedrivs

i olika kommittéer och expertgrupper.

Under år 1994 har en uppföljning skett

av de beslut som fattades vid

Europarådets toppmöte i Wien den 8-9

oktober 1993 beträffande reformeringen

av övervakningssystemet enligt

Europakonventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna samt

beträffande skyddet för nationella

minoriteter och aktionsplanen mot

rasism, främlingsfientlighet,

antisemitism och intolerans.

Det arbete på en europeisk

ramkonvention om skydd för nationella

minoriteter, som inleddes i den

nyinrättade kommittén för nationella

minoriteter (CAHMIN) efter toppmötet i

Wien, slutfördes under året.

Konventionen antogs av ministerkommittén

den 10 november 1994 och öppnades för

undertecknande den 1 februari 1995.

Syftet med ramkonventionen är att

specificera de juridiska principer som

staterna åtar sig att respektera för att

tillförsäkra skydd för nationella

minoriteter.

Vid toppmötet beslutades också att ett

tilläggsprotokoll till

Europakonventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna skall

utarbetas. Detta protokoll skall uppta

sådana kulturella rättigheter som är av

särskild betydelse för skyddet av

nationella minoriteter och kommer att

utgöra ett tillägg till

rättighetskatalogen i Europakonventionen

med dess tilläggsprotokoll.

I aktionsplanen mot rasism,

främlingsfientlighet, antisemitism och

intolerans ingår bl.a. ungdomskampanjen

mot rasism som lanserades i Strasbourg

den 10 december och som pågår under två

år. Ungdomskampanjen syftar till att

mobilisera den allmänna opinionen i

arbetet mot rasism. En viktig komponent

i arbetet är medverkan av nationella och

internationella icke-statliga

organisationer. En annan del av

aktionsplanen är den europeiska

kommissionen mot rasism och intolerans

(ECRI), som leds av den svenske

diskrimineringsombudsmannen Frank Orton.

Kommissionen skall utvärdera

medlemsstaternas olika åtgärder mot

främlingsfientlighet, antisemitism och

intolerans samt granska medlemsstaternas

lagstiftning på detta område. I

kommissionens mandat ingår att komma med

rekommendationer till enskilda stater om

vad som enligt kommissionens mening

behöver åtgärdas. Kommissionen planerar

vidare att under år 1995 utarbeta ett

förslag om ett utvidgat förbud mot

rasdiskriminering, i form av ett

tilläggsprotokoll till

Europakonventionen.

Frågan om övervakning av

medlemsstaternas åtaganden har fått

förnyad aktualitet i och med den

utvidgning av Europarådets medlemskrets

som skett under de senaste åren - och

som fortsätter att ske - samt mot

bakgrund av hur de mänskliga

rättigheterna respekteras i vissa

medlemsländer. Övervakningsfrågan kommer

att vara en av de politiskt viktigaste

frågorna för Europarådet under en rad

år.

Ministerkommittén övervakade i enlighet

med artiklarna 32 och 54 i den

europeiska konventionen om de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande

friheterna, liksom tidigare år,

fortlöpande verkställande av

Europadomstolens domar. Den granskade

och överprövade även de rapporter som

den europeiska kommissionen för de

mänskliga rättigheterna avgett över

enskilda klagomål. Under året antog

ministerkommittén 84 resolutioner i

sådana ärenden, ett rör klagomål mot

Sverige. Under 1994 registrerades 2

927 nya klagomål hos kommissionen varav

161 mot Sverige. Motsvarande siffror för

1993 var 2 037 respektive 106. Under

1994 hänsköts 59 mål till domstolens

prövning. Av de sammanlagt 440 mål som

domstolen avgjort sedan sin tillkomst

rör 31 klagomål Sverige.

Den kommitté som upprättats i enlighet

med den europeiska konventionen mot

tortyr m.m. inledde sitt arbetet 1990.

Turkiet har under perioden 1990-1994

besökts vid fyra tillfällen, och efter

besök 1992 gjorde kommittén ett

offentligt uttalande enligt

konventionens artikel 10. Sverige har

besökts vid två tillfällen, 1992 och

1994, av kommittén. De rapporter som

kommittén avfattar efter sina besök är

inte offentliga men kan offentliggöras

om den berörda staten begär det. Sverige

begärde att rapporterna från 1992 års

besök, inklusive svenska regeringens

svar på denna, och 1994 års besök skulle

offentliggöras.

På jämställdhetsområdet överlämnade

Prostitutionsgruppen sin slutrapport som

skall ligga till grund för en

handlingsplan, med förslag till

rekommendation till medlemsländerna och

till ett program för utbildning och

förebyggande arbete. Den 7-8 december

hölls i Prag den 4:e europeiska

konferensen för ministrar med ansvar för

massmediefrågor. Konferensen behandlade

i huvudsak tre frågor: framtiden för

public service-verksamheten,

journalistisk frihet och mänskliga

rättigheter samt ägandekoncentration

inom massmediebranschen.

Styrkommittén för social trygghet

(CDSS) sammanträdde två gånger under

året. Kommittén fortsatte att ägna stor

uppmärksamhet åt frågor om de central-

och östeuropeiska staternas integrering

i Europarådets samarbetet när det gäller

social trygghet. Arbete med anslutningen

av stater i Central- och Östeuropa till

sociala stadgan fortsätter.

Europarådets styrkommitté för

migrationsfrågor (CDMG) ägnar sig

huvudsakligen åt att utveckla det

europeiska samarbetet om frågor kring

flyktingars och invandrares integration.

Som en uppföljning av ett ministermöte i

Wien år 1991, vilket behandlade frågor

om öst-västmigration i Europa, beslöts

att dessa diskussioner skulle fortsätta

i någon form. Detta kom att ske i en

grupp som allmänt har kallats

Wiengruppen och vars

sekretariatsfunktion har skötts av

Europarådet. Syftet var att skapa ett

forum där alla länder i Europa, även de

som inte är medlemmar i Europarådet,

samt USA, Canada och Australien kunde

mötas för att diskutera gemensamma

frågor rörande öst-västmigration.

Två huvudfrågor för styrkommittén för

ungdomsfrågor (CDEJ) var genomförandet

av den stora ungdomskampanjen mot

rasism, främlingsfientlighet,

antisemitism och intolerans under åren

1994-1996 respektive arbetet med att

inrätta ett andra europeiskt

ungdomscenter i Budapest.

Europarådets sociala utvecklingsfond,

vilken ursprungligen bildades som ett

instrument i flyktingpolitiken men som

numera är inriktad på att medverka till

att lindra verkningarna av

naturkatastrofer samt finansiera

infrastruktur, sysselsättnings- och

bostadsbyggnadsprojekt, har, efter att

tidigare ha expanderat kraftigt, under

de två senaste åren minskat i

omfattning. På grund av uppstramade

utlåningsrutiner m.m. uppgick

nyutlåningen under år 1994 endast till

246 miljoner ecu. Ett översynsarbete har

skett inom fonden vilket resulterat i

omfattande förändringar i fondens inre

organisation samt att det övergripande

målet återigen är att sätta den sociala

målsättningen i centrum för fondens

verksamhet.

Motionen

I motion 1994/95:U401 (c)

Säkerhetspolitik i en ny tid, väckt

under den allmänna motionstiden, anför

motionärerna i yrkande 12 att

Europarådet har en betydelsefull roll,

när det gäller förverkligande av

mänskliga fri- och rättigheter. Det

hävdas att de stater som vill vara med i

en allt vidare alleuropeisk gemenskap

måste acceptera och tillämpa den

europeiska konventionen om mänskliga fri-

och rättigheter. Det räcker inte att

vara en demokrati i formell mening.

Motionärerna anser vidare att

demokratisk utveckling måste vara en

betydelsefull del i Europarådets

mellanstatliga samarbete, vilket medför

att utbildning och demokratistöd är en

allt viktigare del av verksamheten.

Observatörskap kan användas generöst för

att stödja demokratiseringsprocesser.

Uteslutning av medlemmar kan, enligt

motionärerna, vara en viktig signal, när

länder inte följer

demokratiseringsprogram eller inte lever

upp till skyddet av mänskliga fri- och

rättigheter.

Utskottets överväganden

Utskottet har tagit del av redogörelsen

från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska

(rådgivande) församling och regeringens

skrivelse och konstaterar att en rad

viktiga frågor behandlats av rådet. Här

kan särskilt nämnas frågor rörande

mänskliga rättigheter, situationen i

Bosnien-Hercegovina, bekämpande av

rasism, minoriteters ställning och

frågor kring upptagande av nya

medlemmar.

Utskottet noterar med

tilllfredsställelse att frågan om

dödsstraffets avskaffande fortsätter att

debatteras av församlingen. I detta

sammanhang har utskottet erfarit att

rådet, bl.a. med utgångspunkt i

rekommendationer lämnade i en rapport om

dödsstraffets avskaffande, numera

ställer krav på att nya medlemmar skall

åta sig att avskaffa dödsstraffet.

Utskottet hälsar även med

tillfredsställelse att ramkonventionen

om skydd för nationella minoriteter

färdigställts samt noterar med positivt

intresse den vikt som Europarådet fäster

vid bekämpande av rasism. Detta arbete

manifesteras i aktionsplanen mot rasism

och främlingsfientlighet, antisemitism

och intolerans där ungdomskampanjen och

arbetet inom den europeiska kommissionen

mot rasism och intolerans (ECRI) är

viktiga komponenter.

Utskottet delar Europarådets

inställning att arbetet med att övervaka

hur medlemsstaterna sköter sina

förpliktelser är en prioriterad fråga.

Utskottet hälsar därför med

tillfredsställelse ändringsprotkoll nr

11 i vilket de nuvarande

övervakningsorganen ersätts med en

permanent domstol. Vidare noteras

ministrarnas deklaration under det 95:e

ministerkommittémötet om vikten av

efterlevnad av Europarådets hörnstenar:

respekt för demokrati, mänskliga

rättigheter rättsstatens principer.

Deklarationen innebär att

ministerkommittén på begäran av enskilda

länder eller generalsekreteraren,

alternativt på basis av en

rekommendation från

parlamentarikerförsamlingen, kan ta upp

aktuella missförhållanden. Utskottet

noterar vidare att Sverige begärt att

den rapport som avfattats efter

tortyrkommitténs besök i Sverige 1992

och 1994 skulle offentliggöras. Sverige

och ett antal andra länder har denna

praxis, och utskottet anser det vara

viktigt att Sverige genom det goda

exemplets makt fortsätter att verka för

mesta möjliga öppenhet vad gäller

fullgörande av åtaganden. Kontrollen av

efterlevnaden av åtaganden är, enligt

utskottets mening, en mycket viktig del

i skyddet av mänskliga rättigheter,

vilket även framhölls i betänkande

1993/94:UU5.

Utskottet noterar vidare med

tillfredsställelse att vårt grannland

Lettland nu upptagits som medlemsland.

Det är utskottets förhoppning att

Ryssland och de övriga länder som önskar

ansluta sig till medlemskretsen inom en

inte alltför avlägsen framtid skall

uppfylla kriterierna för medlemskap. I

detta sammanhang önskar utskottet

upprepa vad som anfördes i betänkande

1993/94:UU5 om vikten av att fortsatt

ställa höga krav på de länder som önskar

ansluta sig. Utskottet anser också att

det är viktigt att Europarådet

fortsätter att främja en demokratisk

utveckling genom de samarbetsprogram som

finns både med nytillträdda

medlemsländer och med länder som önskar

ansluta sig till Europarådet.

I motion 1994/95:401 (c) anförs bl.a att

uteslutning kan vara en viktig signal

till länder som inte sköter sig.

Utskottet konstaterar att möjlighet till

suspendering och uteslutning av

medlemmar finns i Europarådets stadga.

Här noterar utskottet att suspendering

kan vara ett nog så verksamt medel som

dessutom har den fördelen att det

aktuella landets enskilda medborgare

inte fråntas klagorätt. Utskottet anser

att det är viktigt att det finns

möjlighet att utesluta eller suspendera

en stat som grovt åsidosätter sina

åtaganden.

Utskottet delar motionärernas syn på

den betydelsefulla roll som Europarådet

har för att främja demokratisk

utveckling och efterlevnad av de

mänskliga rättigheterna. Utskottet

konstaterar vidare att tillträde till

den europeiska konventionen om de

mänskliga rättigheterna och

grundläggande friheterna är ett krav för

att upptas som ny medlem. Motionärernas

uppfattning om vikten av observatörskap

delas av utskottet. De samarbets- och

biståndsprogram som finns med

kandidatländer i demokrati- och

mänskliga rättighetsfrågor samt systemet

med gästdelegationer till

parlamentarikerförsamlingen uppnår den

effekt motionärerna åsyftar.

Med vad som ovan anförts anses motion

1994/95:U401 (c), yrkande 12, besvarad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

Europarådsdelegationens

redogörelse

att riksdagen lägger redogörelsen till

riksdagen 1995/96:ER1 från Sveriges

delegation vid Europarådets

parlamentariska (rådgivande)

församling till handlingarna,

2. beträffande regeringens

skrivelse

att riksdagen lägger regeringens

skrivelse 1994/95:215 med redogörelse

för verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté under år 1994 till

handlingarna,

3. beträffande Europarådets

roll

att riksdagen förklarar motion

1994/95:U401 yrkande 12 besvarad med vad

utskottet anfört.

Stockholm den 24 november 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s),

Inger Koch (m), Berndt Ekholm (s), Karl-

Göran Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s),

Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s),

Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid

Näslund (kds), Elisebeht Markström (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Ronny

Olander (s) och Ingbritt Irhammar (c).

Gotab, Stockholm 1995