Bet. 1996/97:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1996/97:AU13

En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107)

Innehåll

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

AU13

SAMMANFATTNING

I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet att en allmän och

sammanhållen arbetslöshetsförsäkring införs den 1 januari 1998.

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i propositionerna

1996/97:1, 1996/97:107 och 1996/97:150 om förändringar i

arbetslöshetsersättningen. Utskottet godtar i huvudsak regeringens förslag men

förordar förändringar på några punkter.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en

frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen skall regleras i två lagar:

en lag om arbetslöshetsförsäkring, som innehåller de materiella

bestämmelserna, och en lag om arbetslöshetskassor, som innehåller de

administrativa bestämmelserna. Den skall i första hand administreras av de

nuvarande arbetslöshetskassorna. Det skall även inrättas en ny kompletterande

kassa, som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder

anställda och företagare på arbetsmarknaden.

Den nya lagen utgör i huvudsak en sammanslagning och omarbetning av de nu

gällande lagarna om arbetslöshetsersättning (ALF) och kontant

arbetsmarknadsstöd (KAS). I den mån det inte föreslås några sakliga

förändringar kommer förarbetena till ALF och KAS att vara vägledande även för

den nya lagen. Enligt den nya lagen skall dagpenning utgå i form av

grundbelopp som motsvarar det nuvarande kontanta arbetsmarknadsstödet eller i

form av inkomstrelaterad ersättning som är en motsvarighet till den inkomst-

relaterade ersättningen enligt ALF.

Innan den nya arbetslöshetsförsäkringen börjar gälla görs ett antal ändringar

i ALF och KAS under 1997. Dessa ändringar innebär i korthet följande.

Den 1 juli införs nya regler för hur det s.k. arbetsvillkoret skall

uppfyllas. Huvudregeln innebär krav på sex månaders arbete på minst halvtid.

Det införs också ett alternativt arbetsvillkor. Här föreslår utskottet en viss

förändring i förhållande till propositionen, främst för att underlätta den

administrativa hanteringen.

Det införs en regel om samordning mellan arbetslöshetsersättning och

avgångsvederlag.

Arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringen höjs.

I proposition 150 har regeringen föreslagit att möjlighet öppnas för försök

med att använda arbetslöshetsersättning vid andra situationen än vid öppen

arbetslöshet. Detta sker genom åtgärderna Aktivare användning av

arbetslöshetsersättning och Resursarbete och genom Tillfällig

avgångsersättning. Förslagen i sak har i huvudsak tillstyrkts av utskottet i

yttrandet AU7y till finansutskottet. Förslagen föranleder vissa ändringar i

regelverket för arbetslöshetsersättningen som behandlas och tillstyrks i detta

betänkande.

Den 29 september 1997 höjs kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen

från 75 till 80 % av den tidigare inkomsten.

Nya samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier,

permittering och bisyssla införs. Viss justering föreslås av utskottet när det

gäller bisyssla.

Reglerna om s.k. överhoppningsbar tid ändras i stort i enlighet med

regeringsförslaget.

Företagares möjligheter att erhålla arbetslöshetsersättning förbättras.

Frågan om en företagare skall anses som arbetslös skall avgöras efter en

samlad bedömning. Även möjligheterna för företagare att erhålla

arbetslöshetsersättning vid tillfälliga uppehåll i verksamheten skall

förbättras. Sättet att beräkna företagares dagpenning ändras.

Från den 29 december 1997 höjs den högsta dagpenningnivån i

arbetslöshetsförsäkringen till 580 kronor och stödbeloppet i det kontanta

arbetsmarknadsstödet till 240 kr. Utskottet anser att frågan om indexering av

högsta och lägsta dagpenningbelopp bör utredas.

I den nya lagen om arbetslöshetskassor preciseras bestämmelserna om

inträdesvillkor i förhållande till nu gällande bestämmelser. Utskottet

förordar en viss justering i förhållande till propositionen.

Samtliga motionsyrkanden avslås.

Moderaterna yrkar avslag på propositionen i dess helhet och lägger fram ett

alternativt förslag. Folkpartiet och Kristdemokraterna förordar en allmän och

obligatorisk försäkring enligt 1994 års modell. Vänsterpartiet accepterar den

nya arbetslöshetsförsäkringen men är kritiskt på några punkter. Enligt

Miljöpartiet behövs det en översyn av hela socialförsäkringssystemet inklusive

arbetslöshetsförsäkringen. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Mil-

jöpartiet avvisar helt eller delvis förslagen i proposition 150.

PROPOSITIONERNA

Proposition 1996/97:1

I proposition 1996/97:1 föreslår regeringen att riksdagen för utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd.

Proposition 1996/97:107

I proposition 1996/97:107 föreslår regeringen

dels att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om arbetslöshetskassor,

3. lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen

(1997:000) om arbetslöshetskassor,

4. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

8. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

9. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

10. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

11. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

12. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

15. lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa

försäkringsavtal,

16. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

17. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,

18. lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för

äldre arbetslösa,

19. lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

20. lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd,

dels att riksdagen

21. godkänner att regeringen fastställer den högsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet

till 580 kr respektive 240 kr fr.o.m. den 29 december 1997.

Proposition 1996/97:150

I proposition 1996/97:150, avsnitt 6 Förslag till tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997, punkt 6.10, föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till

12. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

13. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

14. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

15. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd,

16. lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,

17. lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.

Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.

MOTIONER

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:107

1996/97:A36 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

ersättning skall kunna ges till de familjemedlemmar som tidigare har ägt och

arbetat i ett familjeföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:A37 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att återinföra en statlig obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring enligt de principer som gällde under år 1994,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en s.k. bortre parentes i

arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett efterskydd i

arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att det av riksdagen i juli 1996 fattade beslutet

om arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen skall genomföras,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en obligatorisk

egenavgift till arbetslöshetsförsäkringen samt motsvarande sänkning av

sjukförsäkringsavgiften enligt vad som anförts i motionen.

1996/97:A38 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde

för den försäkring som infördes 1994,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en från arbetsmarknadens parter fristående a-kassa,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om arbetsvillkor för

arbetslöshetsförsäkring i enlighet med ARBOM-utredningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om

förändringar i arbetsvillkoret för ökad flexibilitet och för att tillförsäkra

alla som arbetar tillträde till försäkringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om

komplettering av de allmänna villkoren för rätt till ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslöshetsförsäkringens långsiktiga finansiering,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag angående

rätten till a-kassa också för medlemmar i ekonomisk förening,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att

säkerställa familjehemsförälders rätt till a-kassa.

1996/97:A39 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny

arbetslöshetsförsäkring som kan träda i kraft den 1 januari 1998 i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddet vid arbetslöshet på längre sikt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en allmän arbetslöshetsförsäkring,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försäkringstiden skall omfatta 300 ersättningsdagar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försäkringens ersättningsnivå skall vara 75 %,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det för äldre skall finnas ett kompletterande grundskydd på

normalt högst 200 ersättningsdagar med en dagersättning på 210 kr,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arbetsvillkoret skall vara tolv månader eller motsvarande,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det skall finnas ett särskilt arbetsvillkor för unga

nytillträdande på arbetsmarknaden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arbetslöshetsförsäkringen skall finansieras med såväl

egenavgifter som skatt,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om likabehandling av deltidsarbetande hos personaluthyrningsföretag,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyldigheten att ta erbjudet arbete,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en sammanföring av all ersättning vid arbetslöshet till den

allmänna arbetslöshetsförsäkringen.

1996/97:A40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen för arbetslöshetsförsäkringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en "bortre parentes",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjd kompensationsnivå till 85 % inom arbetslöshetsförsäkringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de föreslagna dagpenningbeloppen inom arbetslöshetsförsäkringen,

5. att riksdagen beslutar om att återinföra tidigare följsamhet av a-kassan

med inkomstutvecklingen enligt vad i motionen anförts,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om samordning med

avgångsvederlag enligt vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av arbetsvillkorets effekter för utsatta grupper,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en generösare alternativregel,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om begränsningsregel för

kvalifikation till arbetslöshetsförsäkring enligt vad i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samordningsregel mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt

studiestöd,

11. att riksdagen beslutar om borttagande av deltidsbegränsningen enligt vad

i motionen anförts,

12. att riksdagen beslutar enligt ARBOM-utredningens tolkning av

inträdesvillkoren i form av den s.k. 17-timmarsregeln enligt vad i motionen

anförts,

13. att riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförts om sanktionsregler.

1996/97:A41 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de två första åren som

egen företagare skall kvalificera för arbetslöshetsersättning om en arbetslös

person startar företag.

1996/97:A42 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen begär att

regeringen prövar idén med solidarisk arbetsbristfördelning i kombination med

modellen flexibel arbetskraftsresurs och eventuellt återkommer till riksdagen

med förslag i ärendet.

1996/97:A43 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfiskarnas

arbetslöshetsförsäkring.

1996/97:A44 av Erling Bager och Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning får beviljas även vid

normal arbetslöshet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att begreppet yrkesfiske föreslås vidgas till att omfatta även viss

försäljning och beredning av egen fångst,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar tid

både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om AMS-föreskrifter.

1996/97:A45 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningsregler för

medlemmar i kooperativa företag och inträdesregler till a-kassan för unga

medlemmar.

1996/97:A46 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en helhetssyn på socialförsäkringssystemen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vidgat uppdrag för planerad utredning om vad som kan göras

inför och efter en utförsäkring,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringen av höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringarna,

4. att riksdagen beslutar att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen

skall vara 80 % av dagsförtjänsten för inkomstdelar motsvarande upp till 4,2

basbelopp i årsinkomst och 40 % för inkomstdelar däröver,

5. att riksdagen beslutar att stödbeloppet i KAS resp. grundbeloppet i den

sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall vara 246 kr per dag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samordnad taknivå i alla försäkringar,

7. att riksdagen beslutar att högsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen skall vara 589 kr,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsvillkor och utestängande,

9. att riksdagen beslutar att arbetsvillkoret skall vara fyra månaders

arbete minst 70 timmar per månad alternativt 300 timmar under en

sammanhängande tid av 120 dagar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla

anställningar där det föreligger normalt anställningsförhållande bör kunna

räknas med i arbetsvillkoret,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om krav på medlemskap för att

bli medlem i en arbetslöshetskassa,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kartläggning av grupper som i dag blir utestängda från

försäkringsskydd,

13. att riksdagen beslutar att gränsen för förlängd ersättningsperiod på 450

dagar skall gå vid 55 års ålder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbetalning av statsbidrag,

15. att riksdagen beslutar att avstängningen från rätt till ersättning skall

vara 20 ersättningsdagar för den som lämnat sitt arbete utan giltig anledning

i de fall arbetet skulle ha varat mer än 10 dagar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättningsrätt för företagare m.m.

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:150

1996/97:A48 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och

lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.

1996/97:A49 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och

lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.

1996/97:Fi44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

43. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:5) till lag 3 a § om lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

44. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:6) till lag 3 a § om lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

45. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:7) till lag 3 a § om ändring

lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

46. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:8) om ändring i lagen

(1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

47. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:9) gällande 3 a § till lag

om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.

1996/97:Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

29. att riksdagen, avslår regeringens förslag till lagändringar (regerings-

förslag punkterna 12-17) i de delar de avser tillfällig avgångsersättning,

32. att riksdagen avslår regeringens förslag till lagändringar (regerings-

förslag punkterna 12-17) i de delar de avser resursarbete.

Motion från allmänna motionstiden 1995

1994/95:Sf254 av andre vice talman Görel Thurdin och Marianne Andersson (c )

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att UD-makar får tillgång till trygghetssystemen.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:A208 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa ett vilandebegrepp för företagare i

arbetslöshetsförsäkringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning, som

innebär införandet av ett vilandebegrepp i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att regeln som föreskriver en minsta

tid för att undgå återbetalningsskyldighet av utbetald arbetslöshetsersättning

tas bort i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:A212 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att viss utlandsvistelse bör

betraktas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

1996/97:A219 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade

regler för att möjliggöra stöd för kompetensutveckling av ensamföretagare.

1996/97:A224 av Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en väl fungerande

arbetslöshetsförsäkring.

1996/97:A232 av Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att politiska förtroendeuppdrag bör vara a-kassegrundande.

1996/97:A242 av Reynoldh Furustrand och Karin Olsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en utredning för att undersöka hur ett svenskt system för omvandling av

arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt företag skulle kunna

konstrueras.

1996/97:A258 av Christel Anderberg och Patrik Norinder (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

villkoren för anställda i personaluthyrningsföretag.

1996/97:A260 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de problem som uppkommit med anledning av arbetslöshetskassornas

tolkning av rätten till ersättning vid arbetslöshet för medlemmar i ekonomiska

föreningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagstiftningen

i syfte att undanröja de problem och hinder som har uppkommit med anledning av

den tolkning av reglerna om rätt till arbetslöshetsersättning för medlemmar i

ekonomiska föreningar som nu tillämpas.

1996/97:A265 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

företagares rätt till ersättning vid arbetslöshet.

1996/97:A271 av Marianne Jönsson och Ulla Rudin (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de nya

reglerna i arbetslöshetsförsäkringen.

1996/97:A277 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän

arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en finansiering av

arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:A288 av Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

rätten till a-kassa för egenföretagare utan att han eller hon behöver avyttra

sitt företag vid arbetsbrist.

1996/97:A291 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta överenskommelser

mellan företag och fack att använda a-kassan.

1996/97:A298 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

1996/97:A299 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av nuvarande regelsystem i syfte att underlätta företagande

på deltid.

1996/97:A304 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän

arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sf208 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring av samordningsreglerna för

utbildningsbidrag enligt vad i motionen anförts om rättvisare regler i

socialförsäkringen för studerande änkor.

1996/97:Sf215 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se

över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och

utbildningsbidrag.

1996/97:Sf242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

1996/97:So424 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att änkepensionen inte skall påverka utbildningsbidraget.

1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslöshetsförsäkring för företagare.

Utskottet

I detta betänkande behandlas främst det förslag om en allmän och sammanhållen

arbetslöshetsförsäkring som lagts fram i proposition 107. I vårpropositionen

150 har vissa ytterligare förslag om arbetslöshetsförsäkringen lagts fram.

Dessa delar av proposition 150 har av finansutskottet hänvisats till

arbetsmarknadsutskottet för att samtliga förslag som rör regelverket för

arbetslöshetsersättningen skall kunna behandlas i ett sammanhang. I

betänkandet tar utskottet också upp vissa regeringsförslag från hösten 1996

som tidigare bordlagts av utskottet.

Bakgrund

Inledning

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet bildades de första

arbetslöshetskassorna. Det var kassor som bildades på frivillig grund av

fackliga organisationer. Syftet med av arbetslöshetskassorna var att dessa

skulle bistå medlemmar vid arbetslöshet. Formerna för statligt stöd till de

arbetslösa diskuterades och utreddes under flera årtionden, innan riksdagen år

1934 fattade beslut i frågan. Då valde riksdagen att införa en frivillig

försäkring administrerad av erkända arbetslöshetskassor med statsbidrag.

Förordningarna om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag till erkända

arbetslöshetskassor trädde i kraft den 1 januari 1935.

Denna konstruktion av arbetslöshetsförsäkringen gäller än i dag.

Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig och bygger på medlemskap i

arbetslöshetskassor. För närvarande finns det 40 arbetslöshetskassor. Av dessa

är 35 startade på initiativ av fackliga organisationer.

Den nuvarande lagstiftningen, som ersatte 1935 års förordningar, föreslogs

av regeringen år 1973 (prop. 1973:56). Förslaget byggde i huvudsak på den s.k.

KSA-utredningen, som hade presenterat sitt förslag i slutbetänkandet

Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet (SOU 1971:42) år 1972.

Förslaget antogs efter smärre justeringar av riksdagen, och man införde lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (ALF-lagen) respektive lagen (1973:371)

om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS-lagen). Dessa lagar trädde i kraft den 1

januari 1974. Förändringen innebar att man förutom stödformen

arbetslöshetsförsäkring införde en ny stödform, kontant arbetsmarknadsstöd

(KAS). Försäkringen och delar av den har utretts flera gånger under årens

lopp.

Den 15 juni 1995 bemyndigade regeringen chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

lämna förslag till hur en ny arbetslöshetsförsäkring skulle utformas.

Utgångspunkter för uppdraget var att föreslå regler för en långsiktigt

finansierad sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Förslaget skulle utformas så

att försäkringen hävdade arbetslinjen och att dess karaktär av

omställningsförsäkring betonades.

Utredningen, som arbetat under namnet Utredningen om ersättning vid

arbetslöshet och omställning, ARBOM, överlämnade i mars 1996 ett

delbetänkande, Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - alternativ

och förslag (SOU 1996:51), och i oktober 1996 slutbetänkandet En allmän och

sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (SOU 1996:150). I slutbetänkandet

lämnades ett förslag som innebar att de nuvarande formerna för ekonomiskt stöd

vid arbetslöshet, dvs. arbetslöshetsförsäkringen och KAS, skulle ersättas av

en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Betänkandena har remissbehandlats.

Under utredningens arbete beslutade riksdagen på förslag av regeringen om

ett antal förändringar i reglerna för det ekonomiska stödet vid arbetslöshet.

Nuvarande reglering av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet

Det nuvarande ekonomiska stödet vid arbetslöshet består som tidigare påpekats

av två olika ersättningsformer: arbetslöshetsförsäkring och kontant

arbetsmarknadsstöd. Av de båda stödformerna är arbetslöshetsförsäkringen den

mest betydande. Dessa ersättningsformer kan i korta drag beskrivas på följande

sätt.

För att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs att den

arbetslöse har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader

(medlemsvillkor). För att bli medlem i en arbetslöshetskassa krävs att man

förvärvsarbetar i snitt minst 17 timmar per vecka. Vidare krävs för rätt till

ersättning att den arbetslöse under en viss period har utfört en viss mängd

förvärvsarbete (arbetsvillkor) samt att han eller hon står till

arbetsmarknadens förfogande m.m. (grundvillkor). Arbetsvillkoret innebär att

den arbetslöse medlemmen måste ha förvärvsarbetat minst 80 dagar fördelade på

minst fem månader under en ramtid av tolv månader före arbetslöshetens

inträde. Endast dag då arbete utförts minst tre timmar får räknas.

Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen utgår i form av dagpenning, dvs.

ett per dag beräknat belopp. Dagpenning lämnas med 75 % av den försäkrades

dagsförtjänst. Högsta dagpenning är för närvarande 564 kr.

Den arbetslöse har rätt till ersättning under en period vars längd är

beroende av hans eller hennes ålder. Tiden mäts i ersättningsdagar, inte i

kalendertid.

Arbetslöshetsersättning utges under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om

den försäkrade fyllt 55 år eller under ersättningsperioden uppnår 55 års ålder

är perioden i stället 450 dagar. Ersättningsrätten upphör vid utgången av

månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.

Om ersättningsperioden gått till ända, men ett nytt arbetsvillkor har upp-

fyllts under perioden, har den försäkrade rätt till ytterligare en

ersättningsperiod. Arbetsvillkoret kan vid bestämmandet av en ny

ersättningsperiod även grundas på s.k. med arbete jämställd tid, t.ex.

arbetsmarknadsutbildning.

Kontant arbetsmarknadsstöd utges till arbetslösa som inte är försäkrade en-

ligt ALF-lagen och till arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa

men som av ett eller annat skäl inte uppfyller kraven för rätt till arbetslös-

hetsersättning. Vidare ges kontant arbetsmarknadsstöd till arbetslösa som har

utförsäkrats från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen efter 60

års ålder. Kontant arbetsmarknadsstöd lämnas tidigast den 1 juli det år den

arbetslöse fyller 20 år, dock längst tills den arbetslöse fyller 65 år.

För att en arbetslös skall få kontant arbetsmarknadsstöd krävs på ungefär

samma sätt som i försäkringen att han eller hon har arbetat under en viss

period och har utfört en viss mängd förvärvsarbete (arbetsvillkor) samt att

han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande m.m. (grundvillkor). Det

kontanta arbetsmarknadsstödet utgår i form av ett per dag beräknat belopp.

Detta belopp är detsamma som den lägsta dagpenningen enligt

arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 230 kr per dag.

Kontant arbetsmarknadsstöd utges under högst 150 dagar (ersättnings-

perioden). Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått

till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års

ålder, är ersättningsperioden 450 dagar. Om ersättningsperioden gått till ända

men ett nytt arbetsvillkor har uppfyllts under perioden har stödtagaren rätt

till en ny ersättningsperiod. I likhet med arbetslöshetsförsäkringen kan

stödtagaren under pågående ersättningsperiod kvalificera sig för nya

ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.

Till skillnad från ersättningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen kan den

arbetslöse även kvalificera sig till kontant arbetsmarknadsstöd genom ett

utbildningsvillkor. Utbildningsvillkoret innebär att den som i minst 90

kalenderdagar, under en ramtid av tio månader i anslutning till att han eller

hon avslutar en utbildning, har stått till arbetsmarknadens förfogande som

arbetssökande eller förvärvsarbetat har kvalificerat sig för stödet. Det krävs

att utbildningen har varit på heltid, omfattat minst ett läsår och berättigat

till studiesocialt stöd.

Riksdagens beslut den 12 juli 1996 m.m.

Den 12 juli 1996 godkände riksdagen (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307)

ett förslag som framfördes i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222) och som bl.a. rörde ändringar i ALF- och KAS-lagarna. Ändringarna

innebar i huvudsak att arbetsvillkoren skärptes, att beräkningsgrunderna för

dagpenningen ändrades och att det infördes en tidsbegränsning av rätten att

uppbära arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebar att ändringarna

skulle träda i kraft den 1 januari 1997. Enligt ett senare riksdagsbeslut

(bet. 1996/97:AU7, rskr. 1996/97:105) skall ändringarna träda i kraft den 1

juli 1997.

Ändringsförslag i budgetpropositionen (1996/97:1)

Under hösten 1996 lämnade regeringen i budgetpropositionen ytterligare förslag

till förändringar i ALF- och KAS-lagarna som innebar förändringar i

förhållande till julibeslutet samma år. Dessa förslag rör bl.a. frågor om

överhoppningsbar tid. Utskottet beslutade bordlägga dessa frågor i samband med

behandlingen av budgetpropositionen.

Huvuddragen i proposition 1996/97:107

I den proposition som nu behandlas lämnas ett förslag på en allmän och

sammanhållen arbetslöshetsförsäkring som skall införas den 1 januari 1998. Den

nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en

frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen skall regleras i två lagar:

en lag om arbetslöshetsförsäkring och en lag om arbetslöshetskassor. Den skall

administreras av de nuvarande kassorna och en nyinrättad arbetslöshetskassa,

som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda och

företagare på arbetsmarknaden.

Innan den nya arbetslöshetsförsäkringen träder i kraft föreslås att det

skall genomföras förändringar i de nuvarande ALF- och KAS-lagarna. Dessa

förändringar skall träda i kraft vid olika tidpunkter: den 1 juli och 29

september 1997. Förändringarna i de nu gällande lagarna kan sammanfattas

enligt följande.

Den 1 juli 1997 införs nya regler för hur arbetsvillkoren skall uppfyllas

och en ny regel om samordning med avgångsvederlag. Vidare höjs

arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringen.

Den 29 september 1997 höjs kompensationsnivån till 80 %. Vidare införs nya

samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier,

permittering och bisyssla. Reglerna för s.k. överhoppningsbar tid förändras.

Företagare skall ges möjlighet att i högre grad erhålla

arbetslöshetsersättning i det fall han eller hon endast tillfälligt upphört

med sin verksamhet. Även sättet att beräkna företagares dagpenning skall

ändras.

Från och med den 29 december 1997 skall den högsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet

uppgå till 580 kr respektive 240 kr.

Förslag i vårpropositionen 1996/97:150

Regeringen föreslår i vårpropositionen att man skall kunna använda

arbetslöshetsersättningen för andra situationer än vid öppen arbetslöshet.

Enligt förslaget skall dessa försök ha viss begränsad omfattning. Regeringen

presenterar sina förslag under tre avsnitt: Aktivare användning av

arbetslöshetsersättning, Resursarbeten och Tillfällig avgångsersättning.

Finansutskottet kommer vid sin behandling av propositionen att behandla

förslagen i sak. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till

finansutskottet lämnat synpunkter på förslagen, se yttrande AU7y, och på den

lagstiftning som föreslås rörande resursarbete. Som redan nämnts har

finansutskottet till arbetsmarknadsutskottet överlämnat de yrkanden i

propositionen som rör lagstiftningsfrågor rörande arbetslöshetsförsäkringen

och det kontanta arbetsmarknadsstödet (regeringens förslag punkterna 12-17).

Arbetsmarknadsutskottets behandling av förslagen i detta betänkande kommer

därför att begränsa sig till själva lagstiftningen. Förslagen skall börja

gälla från den 1 juli 1997.

Förslagen i proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen

arbetslöshetsförsäkring

Inledning

Regeringen föreslår, som framgår av redogörelsen ovan, att det införs en ny

lag om arbetslöshetsförsäkring. Den nya lagen utgör i huvudsak en

sammanslagning och omarbetning av ALF- och KAS-lagarna såvitt gäller villkoren

för rätt till arbetslöshetsersättning. Detta innebär att i den mån det inte

föreslås några sakliga förändringar kommer förarbetena till dessa lagar att

bli vägledande även för tolkningen av den nya lagen. Den nya försäkringen

består av en grundförsäkring med dagpenning i form av grundbelopp som i

princip motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet. Dagpenning i form av

inkomstrelaterad ersättning utgör en motsvarighet till den inkomstrelaterade

ersättningen enligt ALF-lagen. De ändringar som föreslås, dvs. nya regler och

arbetsvillkor, samordning med avgångsvederlag och höjd kompensationsnivå,

återfinns även i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring som träder i kraft

vid årsskiftet. Vidare skall det införas en lag om arbetslöshetskassor som

innehåller de administrativa bestämmelserna. Dessa återfinns i det nuvarande

systemet i ALF-lagen. Utskottet återkommer till denna reglering under rubriken

En ny lag om arbetslöshetskassor. De bestämmelser som erfordras för en

övergång till de nya lagarna skall enligt förslaget regleras i en särskild

lag.

Behovet av en ny lagstiftning m.m.

Propositionen

I propositionen konstateras att arbetslöshetsförsäkringen är en viktig och

integrerad del av arbetsmarknadspolitiken, vars huvudsakliga syfte är att

underlätta tillväxten genom att främja en snabb och effektiv omställning på

arbetsmarknaden så att det går att kombinera en stigande sysselsättning med

låg inflation och låg arbetslöshet. En aktiv omställningsförsäkring måste

utformas så att den står i samklang med övrig sysselsättningspolitik och blir

ett aktivt inslag i tillväxt- och fördelningspolitiken. En robust

arbetslöshetsförsäkring och en utbyggd arbetsmarknadspolitik minskar också

motståndet mot tekniska förändringar inom arbetslivet.

Arbetslöshetsförsäkringen skall ses som en försäkringsersättning som faller

ut när en person blir arbetslös främst på grund av en vikande konjunktur eller

en pågående strukturomvandling. Försäkringen är ingen yrkesförsäkring utan

skall göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska

förhållanden, under en begränsad tid, söka sig till en ny anställning där hans

eller hennes kompetens kan utnyttjas. En grundläggande princip i en försäkring

för omställning är att den arbetslöse hela tiden aktivt söker arbete och

deltar i den utbildning, praktik m.m. som arbetsförmedlingen anser lämplig.

Under 1990-talet har situationen på arbetsmarknaden försämrats dramatiskt.

Sysselsättningen har minskat med ca 550 000 personer på tre år. Under år 1996

var ca 347 000 personer eller 8,1 % av arbetskraften öppet arbetslösa.

Dessutom var ca 195 000 personer i genomsnitt per månad sysselsatta i

konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder.

Utgifterna för arbetslöshetsersättningen har ökat kraftigt. Utgifterna var

under budgetåret 1989/90 ca 6 miljarder kronor och under år 1996 ca 35

miljarder kronor. Samtidigt har kostnaderna för den aktiva

arbetsmarknadspolitiken ökat mycket kraftigt. Andelen långtidsarbetslösa, dvs.

personer med minst sex månaders arbetslöshet, har stigit från 19 till 37 % av

de arbetslösa mellan åren 1991 och 1996. Arbetsmarknadspolitiken har varit

starkt inriktad på att både förhindra och bryta långtidsarbetslöshet.

Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs. inskrivna längre än

två år, var vid årsskiftet 1996/97 över 200 000. På senare tid är det framför

allt de med mycket långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen som har

blivit betydligt fler. Antalet personer med en inskrivningstid på över fyra år

har tredubblats det senaste året. I slutet av oktober 1996 utgjordes denna

grupp av 84 000 personer.

Arbetslöshetsförsäkringen skall stimulera till yrkes- och kompetensmässig

omställning. Den som riskerar att inte snabbt hitta arbete skall vara beredd

att anpassa sina krav på arbets- och lönevillkor. Försäkringen får inte skapa

inlåsningseffekter eller motverka att de arbetslösa tar tillfälliga arbeten.

För att medverka till detta är det viktigt att en tidsbegränsning i

ersättningsrätten införs.

Det finns dock forskningsresultat som tyder på att det är den låga

arbetskraftsefterfrågan som förklarar utvecklingen i dag och att det i stor

utsträckning är slumpen och i viss mån bostadsorten som avgör vem som står

utan arbete under långa tider. Det är därför inte bara individernas ansvar att

anpassa sig till den befintliga arbetsmarknaden. Samhället måste även ta

ansvar för att det skall finnas förutsättningar för att få arbete eller andra

lämpliga åtgärder som utbildning m.m. för de arbetssökande.

Avsikten med att införa en tidsbegränsad ersättning har aldrig varit att

fler människor skall bli beroende av socialbidrag. Tvärtom har syftet varit

att öka den långtidsarbetslöses möjligheter till reguljärt arbete. Ett medel

för att fler arbetslösa skall erhålla reguljära arbeten är individuella

handlingsplaner.

Det finns enligt regeringen ett betydande antal oklarheter förknippade med

en tidsbegränsad ersättning. Regeringen kommer därför att tillkalla en

utredning med uppgift att närmare analysera vilka åtgärder som kan göras inför

och efter en utförsäkring. När utredningsarbetet visat på lämpliga åtgärder

kommer förslag att lämnas om införande av en treårig tidsbegränsad

ersättningstid. Ett beslut om detta bör kunna fattas med giltighet från den 1

juli 1999.

Arbetslöshetsförsäkringen i sin nuvarande form är i princip tillgänglig för

alla förvärvsarbetande på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med KAS

utgör den ett system som erbjuder en god ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Regeringen anser dock att detta system bör vidareutvecklas för att ytterligare

underlätta för förvärvsarbetande och nytillträdande på arbetsmarknaden att

skaffa ett bra skydd vid arbetslöshet. Detta bör ske genom att den nuvarande

arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet ersätts med en

allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Denna försäkring bör bygga på

de nuvarande arbetslöshetskassorna. Från arbetslöshetskassorna skall kunna

lämnas såväl en grundersättning, som i stort motsvarar KAS, som en

inkomstrelaterad ersättning. För dem som ännu inte har fått en fast förankring

på arbetsmarknaden och inte har blivit medlemmar i en av de existerande

arbetslöshetskassorna föreslås att en kompletterande arbetslöshetskassa

bildas. Huvudmän för denna kassa skall vara rikstäckande organisationer på

arbetsmarknaden som företräder företagare och anställda. Den kompletterande

kassan skall agera konkurrensneutralt och vara underställd samma regelsystem

som gäller för andra arbetslöshetskassor. Kassan skall ha karaktären av en

övergångskassa till någon av de andra befintliga arbetslöshetskassorna.

Förslaget om en allmän och sammanhållen försäkring innebär att de ändringar

som riksdagen beslutade om rörande ALF-lagen och KAS-lagen den 12 juli och den

12 december 1996 bör utgå.

Motioner

Moderata samlingspartiet har under ärendets beredning i utskottet yrkat avslag

på propositionen i dess helhet. Partiet förklarar i motion A39 att frågan om

hur arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad måste ses i ett vidare

sammanhang. Avsaknaden av en gedigen och heltäckande strategi från regeringens

sida innebär att arbetslösheten inte pressas tillbaka. Enligt Moderaterna

krävs det insatser på fyra plan för att minska arbetslösheten. Dessa insatser

kan sammanfattas enligt följande.

- Företagens villkor måste förbättras.

- Sverige måste bli ett av de främsta länderna vad gäller kunskap.

- Arbetsmarknaden måste moderniseras. En ny tids flexibla villkor måste

tillåtas påverka arbetsmarknadens funktionssätt.

- Arbetsmarknadspolitiken måste bli effektivare.

Det förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring som presenterats har enligt

Moderaterna inget positivt samband med en samlad politik för fler arbeten.

Moderaterna sammanfattar sin kritik i denna del på följande sätt.

- Försäkringens eviga karaktär permanentar den för många nedbrytande

rundgången mellan arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Den riskerar att för gott ?låsa in? många i arbetslöshet.

- Höjningen av ersättningsnivån påverkar negativt möjligheterna för de

arbetslösa att få arbete.

- Arbetslöshetsförsäkringens fortsatta koppling till de fackliga

organisationerna gör den svårtillgänglig för många.

Moderaterna avvisar därför förslaget i sin helhet och föreslår att riksdagen

tillställs ett nytt förslag i sådan tid att det kan träda i kraft den 1

januari 1998 (yrk. 1). Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall vara en allmän

arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla. Den bör administreras inom ramen

för den allmänna försäkringen (yrk. 3). Försäkringen bör vara tidsbegränsad

för att - i kombination med bl.a. förändrade regler om återanställning -

säkerställa att den arbetslöse tar arbete i stället för att stanna i

arbetslöshet. Ersättningstidens längd skall vara 300 dagar (yrk. 4). Den

nuvarande arbetslöshetsersättningen bör bibehållas på nuvarande nivå, 75 %,

med en högsta dagpenning om 564 kr (yrk. 5).

Längden på arbetsvillkoret påverkar försäkringens kostnader men ger också

besked om samhällets syn på arbete. En snabb inträdesrätt i

arbetslöshetsförsäkringen riskerar att ge det felaktiga intrycket att

bidragsberoende är något slags normalt tillstånd. Huvudregeln bör därför vara

att arbetsvillkoret skall bestämmas till tolv månaders förvärvsarbete under en

ramtid av 18 månader (yrk. 7). Denna regel bör dock kompletteras med två

alternativ.

För att kunna ta hänsyn till förändrade villkor för arbetets fördelning över

tiden bör en regel som utgår från antalet utförda arbetstimmar införas. Den

som förvärvsarbetat i minst 900 timmar under en sammanhängande tid om 360

dagar skall kunna kvalificera sig för ersättning. Arbetet måste dock ha

utförts under tolv perioder om vardera 30 dagar med en arbetad tid av minst 45

timmar per period.

Det andra alternativet rör unga arbetslösa. Denna grupps problem bör i

första hand lösas genom att det införs ett modernt lärlingssystem. Om en

person inte kan erhålla lärlingsutbildning förordas ett halverat arbetsvillkor

(yrk. 8). Detta innebär att timvillkoret sätts till 450 timmar under en

sammanhängande tid av 180 dagar. Arbetet skall vara fördelat på sex

delperioder om vardera 30 dagar med en arbetstid av minst 45 timmar.

Ersättningsnivån skall motsvara grundbeloppet. Denna möjlighet skall kunna

utnyttjas högst en gång i livet.

Det skall inte vara tillåtet att återkvalificera sig för nya

ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För arbetslösa som

är äldre än 58 år skall det finnas ett kompletterande skydd under normalt

högst 200 ersättningsdagar (yrk. 6). Denna efterskyddsersättning skall utgå

under högst ett kalenderår från den första ersättningsdagen. Nivån bör sättas

till 210 kr per dag.

Moderaterna anser vidare att i ett längre perspektiv bör

arbetslöshetsförsäkringen få en annan utformning. På en framtida arbetsmarknad

där arbetstiden blir helt individuell, där arbete under delar av livet varvas

med andra sysselsättningar och där lönerna varierar mer än i dag under olika

perioder av det yrkesverksamma livet, blir det svårt att konstruera ett för

alla likadant försäkringssystem som är hållbart. Det behövs därför ett skydd

som klarar olika arbetslöshetssituationer. En långsiktig lösning måste därför

bli föremål för nödvändiga analyser (yrk. 2).

I två motioner A277 (yrk. 11) och A304 (yrk. 1) som är väckta under den

allmänna motionstiden framställer Moderaterna krav på införandet av en allmän

arbetslöshetsförsäkring.

Folkpartiet liberalerna påpekar i motion A37 att partiet sedan länge har krävt

att arbetslöshetsförsäkringen i likhet med övriga socialförsäkringar skall

vara allmän och obligatorisk. Ersättning skall utgå enligt

inkomstbortfallsprincipen och den bör ha karaktären av en

omställningsförsäkring. Det förslag som regeringen presenterat innebär inte

att det införs någon obligatorisk försäkring i enlighet med övriga

socialförsäkringar.

Folkpartiet förordar i stället (yrk. 1) en arbetslöshetsförsäkring i

enlighet med den modell som gällde under år 1994. I detta system fanns en

allmän och obligatorisk arbetslöshetskassa och en egenavgift togs ut som

direkt skulle finansiera arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad som en omställningsförsäkring.

För att uppnå detta bör det införas en ?bortre parentes? för ersättningsrätten

(yrk. 2). Härigenom utformas arbetslöshetsersättningen som ett inkomstskydd

vid arbetsbyte och inte som en permanent försörjningskälla. Genom en gräns för

ersättningsrätten kommer det att bli en press mot arbetsförmedlingen att hitta

nya lösningar åt den arbetslöse. Därigenom minskas utslagningen av arbetslösa.

Den bortre gränsen bör sättas efter två år. Den bör kombineras med åtgärder

för att snabbt få ut den arbetslöse i sysselsättning igen. Den bör också

kombineras med någon form av efterskydd (yrk. 3).

Införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring framförs även i den av

Folkpartiet under allmänna motionstiden väckta partimotionen Sf242 (yrk. 10).

Vänsterpartiet välkomnar i motion A40 regeringens förslag om en allmän och

sammanhållen arbetslöshetsförsäkring eftersom det överensstämmer med vad

partiet tidigare motionerat om. Vänsterpartiet accepterar den modell för

finansieringen som föreslås i propositionen men anser att det i framtiden inte

bör göras några ytterligare höjningar av finansieringsavgiften.

Arbetslöshetsförsäkringen skall tillsammans med en aktiv arbetsmarknadspolitik

och utbildningsinsatser bidra till att den som drabbas av arbetslöshet tryggt

kan förstärka sin position på arbetsmarknaden och söka arbete.

Kompetensförstärkning och rörlighet skall stimuleras. Passiva

ersättningsperioder skall vara kortvariga. Den individuella handlingsplanen

skall prioritera ett aktivt förhållningssätt. Därför måste svårigheter att få

tillfredsställande barntillsyn undanröjas.

Det är inte reglernas fel att långtidsinskrivningen vid arbetsförmedlingarna

ökar eller att den s.k. rundgången mellan åtgärder och ersättningsperioder

blir vanligare. Det handlar snarare om brister i den ekonomiska politiken, att

sysselsättningspolitiken varit svag och att regeringen negligerat behovet av

en arbetstidsförkortning.

Vad som anförts om inriktningen av arbetslöshetsförsäkringen bör ges

regeringen till känna (yrk. 1).

Vänsterpartiet avvisar en tidsbegränsad sammanlagd ersättningsperiod (yrk.

2). Det är enligt partiet inte relevant med en formellt bestämd tidsgräns inom

ramen för de individuella handlingsplaner som sätter arbets- och

kompetenslinjen främst. I stället för att angripa arbetslöshetsförsäkringens

regler för återkvalifikation bör alternativa sysselsättningsprogram,

arbetstidsförkortning och övergångslösningar till pension studeras av den

utredning som skall tillsättas.

Miljöpartiet de gröna konstaterar i kommittémotion A46 att förslaget i

proposition 107 är bättre än de ogenomtänkta förslag som under de senaste åren

har beslutats och sedan tagits tillbaka. Miljöpartiet konstaterar dock att det

är ett isolerat förslag som bara berör ett delområde inom

socialförsäkringssystemet och som utarbetats utan någon som helst tanke på

samordning med de andra systemen.

Miljöpartiet anser att det behövs ett helhetsgrepp på socialförsäkringssy-

stemet av samma slag som den samlade översynen av skattesystemet (yrk. 1).

Socialförsäkringssystemet skall främst vara ett socialt skyddsnät som skall ge

en grundläggande försörjning till dem som av olika anledningar inte kan

försörja sig själva. Systemet skall även vara heltäckande så att så få som

möjligt ?faller mellan stolarna? och tvingas leva på socialbidrag. För att

tillgodose kraven på helhetssyn och grundtrygghet bör

socialförsäkringssystemen utformas med en kortvarig del

(omställningsförsäkring) och en del som skyddar vid långvariga

inkomstbortfall. Även om Miljöpartiet föredrar en allmän statlig försäkring

anser partiet, i likhet med regeringen, att den nuvarande ordningen kan

bibehållas om den kompletteras med en fristående kassa för den som av olika

skäl inte kan eller vill bli medlem i någon av de nuvarande kassorna.

Den kortvariga delen av försäkringen bör utformas som en modifierad

inkomstbortfallsförsäkring med en högre procentuell ersättningsnivå vid låga

inkomster och en något lägre procentuell ersättningsnivå vid högre inkomster

(s.k. brutet tak). En lämplig maximal tid för den kortvariga

omställningsförsäkringen bör vara två år. Vidare föreslås att försäkringar vid

långvarig ohälsa eller arbetslöshet, dvs. mer än två år, samordnas till en

försäkring. Den bör ge en grundtrygghet, i princip lika för alla, på ungefär

samma nivå som garantibeloppet i dagens förtidspensioner. Miljöpartiet anser

också att det är nödvändigt med en genomgripande organisatorisk reform av

arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar och socialpolitik på lokal nivå.

Syftet med reformen är att förbättra samordningen och effektiviteten i den

totala organisationen. Det kan uppnås genom att de lokala

arbetsförmedlingarnas och försäkringskassornas organisation och personal

överförs till kommunerna, som får det administrativa huvudansvaret för de

samlade verksamheterna.

Miljöpartiet föreslår att uppdraget för den i propositionen aviserade

utredningen skall utvidgas. Utredningen, som enligt Miljöpartiet bör vara

parlamentarisk, bör få i uppdrag att utreda en total sammanslagning av

försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa och arbetslöshet samt en

organisatorisk sammanslagning under kommunalt huvudmannaskap av

arbetsförmedlingarnas, försäkringskassornas och delar av socialtjänstens

verksamheter (yrk. 2).

Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion A38 att arbetslöshetsförsäkringen

är tänkt att vara en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter som

betalas både av arbetsgivare och arbetstagare. Den höga arbetslöshetsnivån har

lett till att försäkringen sedan flera år tillbaka är kraftigt

underfinansierad och att denna brist täcks över statsbudgeten.

Kristdemokraterna anser att det bör införas en allmän obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring med en rimlig ersättningsnivå, som innebär att den

arbetslöse inte skall behöva komplettera med socialbidrag. Alla som står till

arbetsmarknadens förfogande skall omfattas av försäkringssystemet.

Kristdemokraterna konstaterar att den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring

som infördes av fyrpartiregeringen hade alla förutsättningar att fungera på

ett tillfredsställande sätt.

Kristdemokraterna anser att det föreliggande förslaget bör avslås och

föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde

för den försäkring som infördes år 1994 (yrk. 1). Kristdemokraterna anser

vidare att det bör införas en från parterna på arbetsmarknaden fristående

kassa som administreras av staten (yrk. 2).

Även i den under allmänna motionstiden väckta motionen A298 (yrk. 1)

framställer Kristdemokraterna ett yrkande om införande av en allmän och

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Utskottets överväganden

Arbetslöshetsförsäkringen är till skillnad från andra socialförsäkringar inte

en obligatorisk och allmän statlig försäkring. Det är en frivillig försäkring

som bygger på medlemskap i arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna är

privaträttsliga föreningar. Även om kassorna är privaträttsliga organ anses

deras beslut rörande ersättningsfrågorna utgöra myndighetsutövning.

Som framgått inledningsvis bildades de första kassorna för drygt 100 år

sedan i anslutning till de tidigaste fackliga organisationerna. Formerna för

statligt stöd till de arbetslösa diskuterades och utreddes under flera

årtionden innan den första lagstiftningen infördes år 1935. Då valde riksdagen

att införa en frivillig försäkring administrerad av erkända

arbetslöshetskassor med statsbidrag. Alternativet, en obligatorisk allmän

försäkring som funnits med i utredningsarbetet, genomfördes således inte. Vid

införandet av den nuvarande lagstiftningen år 1974 bibehölls strukturen på

arbetslöshetsförsäkringen. Införandet av det kontanta arbetsmarknadsstödet

(KAS) kan sägas var ett steg mot införandet av en allmän

arbetslöshetsförsäkring.

De förändringar som den dåvarande fyrpartiregeringen genomförde den 1 juli

1994 med en allmän obligatorisk försäkring som skulle träda i kraft vid det

efterföljande årsskiftet innebar att det infördes en inkomstrelaterad

ersättning i KAS-lagen. Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen

att med två undantag återställa arbetslöshetsförsäkringen till vad som gällde

före den 1 juli 1994. Den allmänna obligatoriska försäkringen kom alltså

aldrig i praktisk tillämpning.

Arbetslöshetsförsäkringens uppgift är att ersätta den enskilde för

inkomstförlust vid arbetslöshet under en omställningsperiod fram till ett nytt

arbete. Det ursprungliga motivet bakom de första arbetslöshetskassorna har med

tiden kompletterats med andra och för samhället centrala mål. Det samhälleliga

stödet till arbetslöshetsförsäkringen syftar till att genom

arbetslöshetsförsäkringens utformning stärka arbetslinjen i

arbetsmarknadspolitiken. Med detta förstås att den arbetslöse så fort som

möjligt skall övergå i reguljärt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen har alltid

varit avsedd att vara en omställningsförsäkring. Ersättningsperioderna har

alltid varit relativt korta och tidsbegränsade. Det är först genom 1974 års

reglering som ersättningsperioden blev 300 dagar.

Sambandet mellan arbetslöshetskassorna och de fackliga organisationerna har

inneburit ett starkt fackligt engagemang i utvecklingen av

arbetslöshetsförsäkringen. De fackliga organisationernas inflytande över

arbetslöshetsförsäkringen har inneburit att nödvändiga strukturomvandlingar

inom arbetsmarknaden har kunnat underlättas. Man har kunnat acceptera

rationaliseringar eftersom den ekonomiska tryggheten för arbetstagarna har

varit säkrad. Det är därför viktigt att även en framtida

arbetslöshetsförsäkring accepteras av de fackliga organisationerna. En

framtida arbetslöshetsförsäkring måste också få en bred uppslutning så att den

blir stabil över tiden och inte utsätts för alltför stora förändringar. Den

föreslagna arbetslöshetsförsäkringen uppfyller enligt utskottets mening dessa

kriterier. Förslaget har utarbetats i samråd med de fackliga organisationerna,

och en politisk majoritet stöder det.

Genom att i huvudsak bygga de nya reglerna på en sammanslagning av de två

tidigare regelverken uppnår man en kontinuitet som underlättar införandet och

tillämpningen av det nya regelverket. Strukturen i arbetslöshetsförsäkringen

bibehålls. Systemet blir enhetligt till skillnad från det system som

fyrpartiregeringen införde.

Även om det nuvarande systemet i viss mening kan sägas vara en ?allmän

försäkring? innebär den nya arbetslöshetsförsäkringen att även grupper som

valt att stå utanför arbetslöshetskassorna kommer att kunna omfattas av den

inkomstrelaterade ersättningen. Utskottet anser att den nu förordade

konstruktionen av en ny kassa är att föredra framför en rent statlig

arbetslöshetskassa. Den nya kassan överensstämmer bättre med det övriga

systemet och möjliggör en konstruktion som innebär att systemet blir

kostnadsneutralt.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen innebär en anpassning till den framtida

arbetsmarknaden. Den innebär också att alla som har en förankring på

arbetsmarknaden kommer att kunna erhålla en inkomstrelaterad ersättning.

Vidare underlättas möjligheterna för nytillträdande på arbetsmarknaden att

omfattas av försäkringen.

Utskottet kan konstatera att det regelsystem som Moderaterna förordar skulle

leda till att allt fler människor skulle komma att stå utanför

arbetslöshetsförsäkringen. Många skulle få svårt att uppfylla det hårda

arbetsvillkoret. Konstruktionen av återkvalificeringsvillkoret leder till att

stora grupper arbetslösa mycket snabbt skulle bli utförsäkrade.

Av det anförda följer att utskottet anser att Moderaternas yrkande i motion

A39 (m) yrkande 1-8. Det innebär också att motionerna A37 (fp) yrkande 1, A38

(kd) yrkandena 1 och 2, A40 (v) yrkande 1, A277 (m) yrkande 11, A298 (kd)

yrkande 1, A304 (m) yrkande 1 och Sf242 (fp) yrkande 10 bör avslås.

En fråga som tas upp av Miljöpartiet är om socialförsäkringssystemen borde

samordnas. Utskottet anser att det är av vikt att de olika

socialförsäkringssystemen är utformade på ett sådant sätt att den enskilde

inte faller emellan systemen och ställs utan ersättning. Detta innebär inte

nödvändigtvis att man måste ha ett och samma system. Skälet till uppdelningen

i olika försäkringssystem är att de behandlar helt skilda situationer. Olika

syften skall uppnås med systemen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte

skäl att bifalla motion A46 (mp) yrkande 1 utan den bör avslås.

När det sedan gäller frågan om införandet av en bortre gräns för

ersättningsrätten anser utskottet - vilket framhållits flera gånger tidigare -

att man bör överväga att införa någon form av begränsning.

Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och det är inte

rimligt att arbetslöshetsersättning skall kunna uppbäras under en mycket lång

tid. I dag är i praktiken den enda gränsen för ersättningsrätt den tidpunkt då

den arbetslöse erhåller ålderspension. En tidsbegränsning av ersättningsrätten

får dock inte leda till att den enskilde står utan försörjning. Han eller hon

skulle i sådant fall tvingas att söka socialbidrag. Det är också viktigt att

utreda tänkbara alternativ och analysera för- och nackdelar med dessa.

Utskottet delar därför regeringens uppfattning att man bör reda ut de

oklarheter som är förknippade med tidsbegränsad ersättning. Utskottet

välkomnar därför den föreslagna utredningen. Av detta följer att utskottet

inte kan ställa sig bakom Vänsterpartiets yrkande i denna del.

Utskottet avstyrker motion 1996/97:A37 (fp) yrkandena 2 och 3 och A40 (v)

yrkande 2.

Med hänsyn till vad utskottet anfört om samordnade regelsystem finns det

enligt utskottets mening inte heller skäl att vidga utredningens uppdrag till

att bl.a. avse samordning av skyddet vid långvarig ohälsa och vid arbetslöshet

på sätt som Miljöpartiet föreslagit. Mot denna bakgrund finner inte utskottet

någon anledning att bifalla motion A46 yrkande 2. Motionen avstyrks därför.

Kompensationsnivå och dagpenningnivå

Propositionen

Förändringar under år 1997

I propositionen påpekas att den senaste ändringen av kompensationsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen gjordes den 1 januari 1996. Då sänktes nivån från 80

till 75 % av den tidigare inkomsten. Två motiv angavs för sänkningen. Det ena

var det statsfinansiella läget och det andra var att anpassa

kompensationsnivån till nivåerna i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Regeringen föreslår nu att kompensationsnivån höjs till 80 % av den tidigare

inkomsten. Tidigare har regeringen uttalat att denna höjning bör genomföras

från den 1 januari 1998 och att den skall finansieras inom ramen för

arbetslöshetsförsäkringen. I den nu framlagda propositionen anser regeringen

dock att det genom finansieringsavgiftens höjning fr.o.m. den 1 juli 1997 blir

möjligt att höja nivån redan fr.o.m. den 29 september 1997.

Många arbetslösa får på grund av taket för dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen i dag en lägre kompensationsnivå än 75 % av sin

tidigare inkomst. Om kompensationsnivån höjs till 80 % utan att nivån på

högsta dagpenning höjs blir den grupp som ?slår i taket? större. Det högsta

dagpenningbeloppet har för övrigt varit oförändrat sedan den 5 juli 1993 då

nivån sänktes från 598 kr till 564 kr. Det är därför angeläget att det sker en

viss höjning av det högsta beloppet.

Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen genom

förordning fastställer högsta nivån på dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen till 580 kr och i det kontanta arbetsmarknadsstödet

till 240 kr fr.o.m. den 29 december 1997.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

Dagpenning skall lämnas i form av dels ett grundbelopp, dels en

inkomstrelaterad ersättning. Dagpenning i form av grundbelopp, som är lika för

alla, lämnas till den som uppfyller ett arbetsvillkor eller ett

studerandevillkor. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas

till den som förutom ett arbetsvillkor uppfyller medlemsvillkoret.

Grundbeloppets nivå skall motsvara den högsta nivån på stödbeloppet i KAS,

dvs. 240 kr. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning skall motsvara

den högsta nivån på dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 580 kr.

Båda dessa nivåer skall gälla från den 1 januari 1998.

Motioner

Vänsterpartiet anser i motion A40 att det är tillfredsställande att

ersättningsnivån justeras under år 1997 till 80 %. Vänsterpartiet anser dock

att det är realistiskt att utan ytterligare skärpningar av

kvalifikationsvillkor eller höjd finansieringsavgift finansiera en ytterligare

höjd kompensationsnivå till 85 % fr.o.m. budgetåret 1999 (yrk. 3).

Vänsterpartiet föreslår vidare att högsta dagpenning respektive högsta

stödbelopp i KAS fr.o.m. den 29 december 1997 skall bestämmas till 620

respektive 260 kr per dag (yrk. 4). De nuvarande ersättningsnivåerna är

alltför låga och alltfler löntagare hamnar ovanför ?taket? för dagpenningen.

Vänsterpartiet föreslår också att följsamheten till den genomsnittliga

förtjänstutvecklingen måste återinföras (yrk. 5).

I kommittémotion A46 förklarar Miljöpartiet de gröna att i avvaktan på en

klarare bild av finansieringsmöjligheterna och det statsfinansiella läget bör

en begränsad höjning av ersättningsnivåer och grundbelopp genomföras.

Ersättningsnivån bör enligt partiet vara 80 % för inkomster upp till en

brytpunkt vid 4,2 basbelopp. För inkomster därutöver bör ersättningsnivån vara

40 % (yrk. 4). Stödbeloppet i KAS respektive grundbeloppet i den nya

arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till samma nivå som det hade före den

senaste sänkningen, dvs. till 246 kr/dag (yrk. 5).

Vidare föreslår Miljöpartiet att ?taken? för de olika socialförsäkringarna

samordnas (yrk. 6). Taket för de ersättningsgrundande inkomsterna bör vara 6,5

basbelopp, dvs. för närvarande ca 19 600 kr/månad. Den högsta dagersättningen

i arbetslöshetsförsäkringen skulle i så fall bli 589 kr/dag (yrk. 7).

Utskottets överväganden

En viktig förutsättning för att kunna höja kompensationsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen är att denna höjning finansieras genom förändringar

inom arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har enligt utskottets mening

presenterat en sådan finansiering, bl.a. genom den föreslagna höjningen av

arbetslöshetskassornas finansieringsavgift fr.o.m. den 1 juli 1997, som gör

det möjligt att höja kompensationsnivån redan fr.o.m. den 29 september 1997.

De nu föreslagna regelförändringarna medger alltså att kompensationsnivån

bestäms till 80 % av den försäkrades tidigare inkomst. En högre höjning av

kompensationsnivån skulle för närvarande kräva ytterligare förändringar av

regelverket. Utskottet är därför inte berett att för närvarande föreslå några

ytterligare höjningar av kompensationsnivån. Med hänsyn till det anförda anser

utskottet att motionerna A40 (v) yrkande 3 och A46 (mp) yrkande 4 bör avslås.

När det sedan gäller nivån på högsta dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen

kan utskottet konstatera att denna har varit oförändrad sedan den 5 juli 1993,

då den sänktes från 598 till 564 kr per dag. Även lägsta dagpenningnivån och

det kontanta arbetsmarknadsstödet sänktes vid samma tidpunkt från 210 till 198

kr per dag. Sistnämnda belopp höjdes den 1 juli 1994 till 245 kr per dag. I

samband med att kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänktes från 80

till 75 % av dagsförtjänsten sänktes även den lägsta ersättningsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet till 230 kr

per dag.

Regeringen föreslår nu att beloppet höjs fr.o.m. den 29 december 1997 till

580 kr. Som skäl anförs bl.a. att genom höjningen av kompensationsnivån till

80 % kommer fler att ?slå i taket?, dvs. de kommer på grund av tidigare

inkomster att erhålla en lägre kompensationsnivå. Utskottet delar regeringens

uppfattning att kompensationsnivån bör höjas till den nivå som föreslagits.

Utskottet avstyrker därför motionerna A40 (v) yrkande 4 och A46 (mp) yrkandena

5 och 7.

Utskottet delar regeringens uppfattning att kompensationsnivån bör höjas.

Det nuvarande systemet innebär enligt utskottets mening att

arbetslöshetsförsäkringen i allt mindre grad blir en inkomstrelaterad

ersättning. Det kan noteras att mellan åren 1990 och 1993 fanns det

uttryckliga bestämmelser som innebar att högsta dagpenningbelopp inom

arbetslöshetsförsäkringen, stödbeloppet i KAS samt utbildningsbidragen årligen

anpassades till löneutvecklingen för vuxna arbetare inom industrin. Utskottet

har informerats om att det hos Socialdepartementet pågår ett arbete med att ta

fram ett inkomstindex inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet.

Mot bakgrund av detta anser utskottet att det vore värdefullt att få frågan

om införandet av en indexering av såväl högsta som lägsta nivå på

dagpenningbeloppet belyst. Detta bör kunna göras inom ramen för den utredning

som skall ha till uppgift att analysera frågan om en tidsbegränsad

ersättningsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med

hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 5 i den mån

den inte kan anses vara tillgodosedd genom utskottets ställningstagande.

Som utskottet påpekat under avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m.

finns det olika skäl till varför man har olika socialförsäkringssystem. Av

detta följer att även nivåerna kan skilja sig åt mellan systemen. Utskottet är

därför inte berett att ställa sig bakom Miljöpartiets yrkande om att ?taken?

på ersättningsnivåerna skall samordnas. Utskottet avstyrker därför motion A46

(mp) yrkande 6.

Samordningsregler avseende avgångsvederlag

Propositionen

Förändringar under år 1997

Endast den som saknar förvärvsinkomster betraktas som arbetslös enligt

nuvarande regelsystem för kontant ersättning vid arbetslöshet. Till

förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra

ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren. Under den tid förvärvsinkomster

uppbärs är vederbörande inte berättigad till arbetslöshetsersättning. Genom en

utveckling i praxis har avgångsvederlagen kommit att behandlas något

annorlunda än andra förvärvsinkomster, nämligen på det sättet att den tid

under vilken någon anses som arbetslös har begränsats till den uppsägningstid

som gäller enligt anställningsskyddslagens bestämmelser, dvs. högst sex

månader.

Regeringen anser att avgångsvederlag i samband med avveckling av arbetskraft

bör utgöra en del av företagens kostnader. Det finns enligt regeringen inte

skäl för staten att bära dessa kostnader. Regeringen, som är medveten om att

möjligheten att få arbetslöshetsersättning även om avgångsvederlag lämnas har

betydelse vid omstruktureringar i arbetslivet, anser att det bör ske en

samordning mellan dessa inkomster. Regeringen föreslår att samordningen bör

ske genom att tid med avgångsvederlag skall räknas som tid under vilken en

arbetslös utfört förvärvsarbete. Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer skall bemyndigas att meddela föreskrifter om beräkning av denna tid.

Förslaget gäller inte försäkringsersättningar som är baserade på

kollektivavtal eller ideella skadestånd.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas om

anställningen har upphört efter ikraftträdandet.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

Motsvarande regler föreslås skall införas i den nya lagen om

arbetslöshetsförsäkring.

Motioner

Vänsterpartiet motsätter sig i motion A40 förslaget till samordning mellan

arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag (yrk. 6), eftersom en sådan regel

kommer att motverka arbetslinjen och önskvärda strukturomvandlingar.

Utskottets överväganden

Det finns enligt utskottets mening en risk för, vilket också påpekats av

regeringen, att en samordning av avgångsvederlag med arbetslöshetsersättning

kan motverka önskvärda strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Kostnader för

att avveckla arbetskraft måste dock enligt utskottets mening ligga på

företaget. Arbetslöshetsersättningen bör inte som i dag kunna hanteras som om

den vore en del av avvecklingskostnaden. Med regeringens förslag kommer

försäkringen att bli en försörjningskälla först när den uppsagde får anses

sakna inkomst av förvärvsarbete, vilket står i överensstämmelse med

grundtankarna bakom försäkringen. Skulle den uppsagde då inte ha lyckats få

ett nytt arbete har vederbörande rätt till ersättning som arbetslös. Rätten

till ersättning skjuts med andra ord framåt i tiden. Utskottet anser att den

av regeringen valda modellen för samordning har stora fördelar.

Enligt regeringens förslag till övergångsbestämmelser skall

samordningsreglerna avseende avgångsvederlag tillämpas i de fall när den

arbetslöses anställning har upphört efter den 1 juli 1997, oavsett vid vilken

tidpunkt avtalet om avgångsvederlag träffades. Utformningen av

övergångsbestämmelserna innebär alltså att de föreslagna samordningsreglerna

kan komma att få effekter på avtal som ingåtts innan regeringen presenterade

sitt förslag. Avtalsparterna har i dessa fall inte haft någon möjlighet att

beakta den nya regleringen vid utformningen av avtalet. Förändringarna är

sådana att avtalsparterna i många fall troligen skulle ha träffat en

uppgörelse som varit annorlunda utformad om de känt till de föreslagna

förändringarna. Utskottet utesluter inte att det skulle kunna uppstå tvister

om tolkningen av sådana avtal.

Utskottet anser att utgångspunkten bör vara att parter så långt som möjligt

skall kunna förutse konsekvenserna av ingångna avtal. Man bör därför enligt

utskottets mening i detta fall ta hänsyn till att den nya regleringen kan

påverka förutsättningarna för avtal som redan träffats. Hänsyn bör också tas

till att regleringen markant skiljer sig från gällande ordning. Enligt

utskottets mening är propositionens övergångsbestämmelse alltför strikt

utformad. De nya reglerna skulle kunna omfatta avtal som ingåtts ganska långt

före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelsen kan lämpligen utformas så att de

nya reglerna inte skall gälla avtal som träffats innan förslaget lades fram

för riksdagen. Utskottet anser att tidpunkten bör bestämmas till den 14 mars

1997, dvs. dagen efter det att propositionen förelades riksdagen.

Utskottet föreslår att övergångsbestämmelsen punkt 2 i lagen om ändring i

lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket

tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om

avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997.

Motsvarande övergångsbestämmelse punkt 2 till lagen om ändring i lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreslås få följande lydelse.

Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje stycket

tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om

avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om samordning av

arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag, dock med de angivna ändringarna

av övergångsbestämmelserna. Motion A40 (v) yrkande 6 avstyrks.

Arbetsvillkor

Propositionen

Ändringsförslag år 1997

Regeringen föreslår en skärpning av arbetsvillkoren under budgetåret 1997.

Enligt regeringen bör rätten till arbetslöshetsersättning bygga på en fast

förankring på arbetsmarknaden. De nuvarande arbetsvillkoren i ALF-lagen och

KAS-lagen innebär enligt regeringen inte en tillräcklig anknytning till

arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att dessa villkor skärps. Som

huvudregel skall krävas att den arbetslöse under en ramtid av tolv månader

omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha förvärvsarbetat under minst

sex månader. Endast månad då förvärvsarbete utförts under minst 70 timmar får

räknas in. Regeringen föreslår att denna regel skall kompletteras med en

alternativregel. Alternativregeln innebär att den som inom samma ramtid

förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar

också skall ha rätt till ersättning. Förvärvsarbetet skall ha utförts under

sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av minst 45 timmar.

Huvudprincipen skall vara att man uppfyller arbetsvillkoret genom reguljärt

förvärvsarbete. Vid prövning av arbetsvillkoret skall bortses från vissa typer

av subventionerade arbeten, exempelvis arbete med rekryteringsstöd.

Ovanstående förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det

förvärvsarbete som innebar att arbetsvillkoret uppfylldes eller i vissa fall

den genomsnittliga arbetstiden i allt förvärvsarbete under hela ramtiden.

Studier som finansieras med särskilt utbildningsbidrag skall vid

kvalificering till ytterligare ersättningsperioder jämställas med

förvärvsarbete.

Förändringarna avseende normalarbetstiden och det särskilda

utbildningsbidraget föreslås träda i kraft den 29 september 1997.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

De ovan beskrivna arbetsvillkoren föreslås även ingå i den nya

arbetslöshetsförsäkringen.

Motioner

Folkpartiet liberalerna anser i motion A37 att beslutet från den 12 juli 1996

avseende arbetsvillkoret bör stå fast, dvs. att arbetsvillkoret skall vara nio

månaders förvärvsarbete och minst 80 timmars arbete per månad (yrk. 4).

Vänsterpartiet förklarar i motion A40 att man accepterar utformningen av det

nya arbetsvillkoret när det gäller huvudregeln. Detta beror på att det är

resultatet av överläggningar med fackföreningsrörelsen. Däremot bör regeringen

inom kort återkomma med en redovisning för det nya arbetsvillkorets effekter

för olika utsatta grupper på arbetsmarknaden och för försäkringens

täckningsgrad (yrk. 7).

Utformningen av det alternativa arbetsvillkoret innebär inte någon lättnad

när det gäller att erhålla arbetslöshetsersättning enligt Vänsterpartiet. Det

alternativa villkoret bör utformas så att minst 450 timmar skall uppfyllas

under ramtiden men antalet arbetade timmar per månad skall kunna variera (yrk.

8).

Vänsterpartiet anser vidare att regeln att anställningar med offentliga

subventioner inte kvalificerar är ologisk och bör avvisas (yrk. 9). Det

avgörande bör vara att ett anställningsförhållande råder och att lön betalas

ut enligt avtal för det arbete det gäller.

De föreslagna reglerna om förändringar i arbetsvillkoret innebär enligt

Miljöpartiet de gröna i kommittémotion A46 att det sätts upp flera spärrar

bl.a. mot grupper med tillfälliga anställningar och nytillträdande ungdomar

(yrk. 8). För att undvika detta bör arbetsvillkoret bestämmas till fyra

månaders förvärvsarbete med minst 70 timmars arbete per månad, alternativt 300

timmars arbete under en sammanhängande tid av 120 dagar. Någon precisering av

hur det alternativa villkoret skall fördela sig på 30-dagarsperioder behövs

inte (yrk. 9). Vidare bör alla anställningar där det föreligger normala

anställningsförhållanden kunna räknas in (yrk. 10).

Miljöpartiet vill även att det görs en omfattande kartläggning av de grupper

som i dag blir utestängda från ett fullgott försäkringsskydd (yrk. 12).

Enligt kommittémotion A38 av Kristdemokraterna finns det inget bärande skäl

att frångå det nio månaders arbetsvillkor som föreslogs av ARBOM-utredningen

och som riksdagen tidigare beslutat om (yrk. 3). Det är angeläget att öka

flexibiliteten vid beräkningen av arbetstiden så att inte rätten till

ersättning blir beroende av när man förlagt sin arbetstid. För att åstadkomma

detta krävs att man slopar kravet på minsta antal arbetade timmar per månad.

Det är den totala mängden arbete över en tidsperiod som bör vara avgörande för

rätten till ersättning. Vidare bör det finnas en lägre tröskel för

nytillträdande på arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma med förslag om

förändringar i arbetsvillkoret för att öka flexibiliteten och för att ge alla

som arbetar tillträde till försäkringen (yrk. 4).

I en motion A271 väckt under den allmänna motionstiden påpekar Marianne

Jönsson och Ulla Rudin (båda s) att det arbetsvillkor som beslutades om den 12

juli 1996 kan få oönskade effekter. Motionärerna vill därför att man väger in

detta när man utformar en ny arbetslöshetsförsäkring.

Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (båda s) uppger i motion A232 att

människors möjligheter att engagera sig politiskt inskränks ganska påtagligt i

och med att politiska förtroendeuppdrag inte kvalificerar till

arbetslöshetsersättning. Motionärerna föreslår därför att en förändring bör

ske i detta avseende.

Utskottets överväganden

Det arbetsvillkor som regeringen föreslagit innebär en skärpning jämfört med

de regler som gäller i dag. Däremot innebär förslaget en lindring jämfört med

det arbetsvillkor som riksdagen beslutade om den 12 juli 1996. Sistnämnda

arbetsvillkor innebär att det under ramtiden krävs reguljärt förvärvsarbete i

minst 80 timmar per månad under minst nio månader. Det bör noteras att det

infördes en särskild reglering som rörde vissa grupper av halvtidsanställda,

nämligen arbetstagare som arbetar inom ett kollektivavtalsområde med kortare

arbetstid än 40 timmar per vecka.

I likhet med regeringen anser utskottet att rätten till

arbetslöshetsersättning under en första ersättningsperiod bör bygga på en fast

förankring på arbetsmarknaden. Det skall krävas att sökanden har

förvärvsarbetat reguljärt i en viss omfattning. Utskottet anser också liksom

regeringen att nuvarande arbetsvillkor inte innebär en tillräcklig anknytning

till arbetsmarknaden. Utskottet ställer sig därför bakom en skärpning av

arbetsvillkoret. Regeringens förslag till huvudregel är väl avvägt. Förslaget

innebär ett starkare krav på sökandenas anknytning till arbetsmarknaden utan

att det får effekten att stora grupper ställs utanför försäkringen. Genom att

välja ett villkor som understiger 80 timmar per månad undviks risken för att

halvtidsarbetande inte skall kunna uppfylla kraven. Utskottet tillstyrker

förslaget i denna del och avstyrker motionerna A37 (fp) yrkande 4, A38 (kd)

yrkande 3, A46 (mp) yrkandena 8 och 9 delvis.

För de grupper som har en god anknytning till arbetsmarknaden men ändå inte

förvärvsarbetar i den omfattningen att de uppfyller ett arbetsvillkor enligt

huvudregeln bör det införas en alternativ möjlighet att kvalificera sig.

Arbetsmarknadsutskottet anser därför i likhet med regeringen att det bör

införas någon form av alternativt arbetsvillkor. Det bör vara så utformat att

det är möjligt att uppfylla villkoret även om man har relativt oregelbundna

arbetstider som varierar från tid till annan. Vad gäller den närmare

utformningen av villkoret vill utskottet anföra följande.

Utskottet har under hand upplysts om att det av regeringen föreslagna

alternativa villkoret innebär en hel del administrativa problem. Det innebär

att det införs ett nytt tidsmått. I den nuvarande lagstiftningen utgår man

från att sökanden skall uppfylla ett tidsmått som är fördelat på ett antal

kalendermånader. I regeringsförslaget löper däremot tidsmåttet över ett visst

antal dagar. Ett arbetsvillkor som utformats på det sättet kräver

tillämpningsföreskrifter och omfattande förändringar av utbetalningsrutinerna.

För att kunna avgöra om villkoret har uppfyllts krävs att

arbetslöshetskassorna har tillgång till mycket detaljerade arbetsgivarintyg

som visar hur den enskilde har arbetat varje dag. I vissa fall kan kassorna,

på grund av reglerna om överhoppningsbar tid, vara tvungna att begära in

arbetsgivarintyg som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det kan alltså bli

mycket svårt för kassorna att fastställa om sökanden är berättigad till

ersättning eller inte. Även sökanden kommer i många fall att få det mycket

svårt att bilda sig en uppfattning av om han eller hon uppfyller kraven för

arbetslöshetsersättning. Till detta kommer alltså att arbetsgivarna drabbas av

merarbete. Många arbetsgivare kommer att tvingas lägga om sina administrativa

rutiner.

Enligt utskottets mening kan man inte heller bortse ifrån att ett införande

av det alternativa arbetsvillkor som regeringen har föreslagit skulle komma

att kräva ett omfattande arbete hos AMS och arbetslöshetskassorna. Det finns

en uppenbar risk för att de problem som följer av det föreslagna villkoret

inte går att lösa innan villkoret skall börja att tillämpas.

Av det skäl som nu angetts förordar utskottet att det alternativa villkoret

så långt som möjligt anpassas till utformningen av huvudvillkoret. Detta

innebär att man bör utgå från kalendertidsberäkning. En sådan förändring i

förhållande till regeringens förslag innebär dock inte att man behöver frångå

övriga föreslagna villkor, dvs. omfattningen av sökandens arbetsinsats och

kravet att insatsen skall ha utförts inom vissa intervall.

Utskottet föreslår därför att 12 § första stycket punkt 2 i förslaget till

lag om arbetslöshetsförsäkring, 6 § första stycket punkt 2 andra strecksatsen

ALF-lagen och 6 § första stycket andra strecksatsen KAS-lagen får följande

lydelse.

- haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex

kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av

dessa månader (arbetsvillkor).

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A38 (kd) yrkande 4,

A40 (v) yrkande 8, A46 (mp) yrkande 9 delvis.

När det sedan gäller frågan om vilket slags arbete som skall kunna ge rätt

till ersättning instämmer utskottet i regeringens bedömning. Huvudprincipen

bör vara att endast reguljära arbeten skall kvalificera, men att de undantag

för vissa typer av subventionerade arbeten som gäller i dag även bör gälla i

framtiden. Utskottet anser också i likhet med regeringen att anställningar som

subventioneras med någon form av rekryteringsstöd inte bör få tillgodoräknas

för uppfyllande av arbetsvillkoret den första ersättningsperioden. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna

A40 (v) yrkande 9 och A46 (mp) yrkande 10.

I propositionen föreslås i övrigt inte någon förändring av vad som skall

anses som förvärvsarbete. Utskottet anser inte heller att det bör göras några

förändringar utöver vad som framgår ovan. Med hänsyn till det anförda

avstyrker utskottet motion A232 (s).

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har framställt krav på olika former av

redovisningar från regeringen för det förändrade arbetsvillkorets effekter.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom dessa krav. Därför avstyrker

utskottet motionerna A40 (v) yrkande 7 och A46 (mp) yrkande 12.

När det sedan gäller motion A271 kan utskottet konstatera att denna är

tillgodosedd genom det förslag som regeringen nu har lagt. Motionen avslås

således.

Samordning med studiestöd

Propositionen

Förändringar under år 1997

Enligt nuvarande 4 § ALF- och 4 § KAS-lagarna lämnas inte ersättning till den

som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Med särskilda skäl

avses bl.a. att den arbetslöse bedriver studier på deltid, under förutsättning

att studierna inte hindrar honom eller henne från att söka och ta

heltidsarbete, samt att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa

kan hindra honom eller henne från att ta arbete. Några egentliga regler om vad

som skall gälla för den som får studiestöd finns inte.

Regeringen anser att arbetslöshetsersättning i normalfallet inte bör lämnas

när en studerande får någon form av studiestöd, som helt eller delvis består

av bidrag. Det kan dock finnas situationer där det kan vara befogat att

bevilja arbetslöshetsersättning trots att personen i fråga bedriver vissa

studier med studiestöd. Det kan röra sig om en person som varaktigt vid sidan

av sitt deltidsarbete har studerat och uppburit studiestöd. En sådan person

bör kunna få arbetslöshetsersättning för det inkomstbortfall som uppstått på

grund av att han eller hon ofrivilligt fått lämna arbetet. Detta förslag

föreslås träda i kraft den 29 september 1997.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

Ovanstående regel föreslås ingå i den nya arbetslöshetsförsäkringen.

Motioner

Vänsterpartiet förordar i motion A40 en generös syn på möjligheten för

arbetslösa att utnyttja tiden i arbetslöshet till meningsfulla studier.

Vänsterpartiet föreslår därför att det införs en samordningsregel mellan

arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd (yrk. 10).

Utskottets överväganden

Utskottet anser i likhet med regeringen att en person som uppbär någon form av

studiestöd, som helt eller delvis består av bidrag, normalt inte skall anses

som arbetslös, eftersom det kan ifrågasättas om han eller hon verkligen står

till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet delar dock regeringens

uppfattningen att det kan finnas situationer där det kan vara befogat att

lämna arbetslöshetsersättning, exempelvis vid deltidsstudier som är påbörjade

före arbetslöshetens inträde. Regeringsförslaget tillstyrks således.

En samordningsregel mellan studiemedel och arbetslöshetsersättning skulle

innebära ett avsteg från den ovan angivna principen. Utskottet avstyrker

därför motion A40 (v) yrkande 10.

Samordning med bisyssla

Propositionen

Förändringar under år 1997

I den nuvarande regleringen finns ingen beloppsgräns då

arbetslöshetsersättningen samordnas med bisyssla. Detta innebär att de totala

inkomsterna under arbetslösheten kan bli betydande. Regeringen anser att

bisyssla bör få betydelse både i början av arbetslösheten, när det gäller att

bedöma om verksamheten är en bisyssla, och under tiden i arbetslöshet, då

inkomster som överstiger en viss nivå bör reducera arbetslöshetsersättningen.

Inkomster av verksamheten bör inte få ha överstigit 1 400 kr per vecka i

genomsnitt för att betraktas som en bisyssla. Bisysslan bör inte heller få

hindra den sökande från att aktivt söka och anta nytt heltidsarbete. Den får

inte heller utvidgas under arbetslösheten.

Den del av inkomsten av bisysslan som överstiger 1 400 kr per vecka skall

till hälften reducera ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 29 september 1997.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

I den nya försäkringen föreslås att inkomstgränsen i bisysslereglerna bör

knytas till grundbeloppet. Inkomstgränsen för vad som skall anses som bisyssla

föreslås motsvara sex grundbelopp.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas en beloppsgräns

för bisyssla. De nuvarande reglerna medför i vissa fall direkt stötande

resultat. Arbetslösa kan få höga inkomster av sina bisysslor och ändå erhålla

arbetslöshetsersättning. För att förhindra detta bör arbetslöshetsersättningen

reduceras i vissa fall när det föreligger en bisyssla. I likhet med regeringen

anser utskottet att den föreslagna nivån på den inkomst av bisyssla som den

enskilde kan uppbära utan avräkning är väl avvägd. Den som har en bisyssla kan

med den föreslagna regeln erhålla ca 5 600 kr per månad utöver sin

arbetslöshetsersättning. Det finns enligt utskottets mening dock inte något

skäl till varför inte hela det överskjutande beloppet skall avräknas från den

fastställda dagpenningen. Utskottet föreslår därför att samordningsregeln

utformas så att inkomster som överstiger 1 400 kr per vecka i sin helhet

avräknas från dagpenningen. Motsvarande förändring bör införas i den nya lagen

om arbetslöshetsförsäkring.

Utskottet föreslår att 23 § tredje stycket ALF-lagen skall ha följande

lydelse.

Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger 1 400 kr

per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.

Vidare föreslår utskottet att 39 § tredje stycket i den nya lagen om

arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett

belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande

beloppet dras av från dagpenningen.

Överhoppningsbar tid

Propositionen

Förändringar under år 1997

För att beviljas arbetslöshetsersättning krävs som tidigare påpekats att den

arbetslöse under en ramtid av tolv månader närmast före arbetslösheten utfört

förvärvsarbete. I ramtiden inräknas inte (?överhoppas?) tid då den arbetslöse

har varit hindrad att arbeta på grund av exempelvis styrkt sjukdom,

heltidsutbildning eller vård av eget barn eller adoptivbarn som inte fyllt två

år.

Med anledning av att adoptivbarn oftast kommer till familjen en tid efter

sin födelse föreslås att den överhoppningsbara tiden för vård av adoptivbarn

knyts till tidpunkten för barnets ankomst till adoptivfamiljen i stället för

till barnets ålder.

Vidare föreslås en utvidgning av reglerna för överhoppningsbar tid till att

även avse sökande som inte har arbetat på grund av att han eller hon följt med

sin maka eller make vid dennes arbete i utlandet. Det krävs dock att makan

eller maken arbetat hos en arbetsgivare med säte i Sverige och att lönen

utbetalas härifrån.

Motioner

Under den allmänna motionstiden har framställts två motioner som båda tar upp

problematiken med s.k. medföljande vid utlandsarbete.

Jan Backman (m) föreslår i motion A212 att reglerna för överhoppningsbar tid

för utlandsstationerade medföljande bör ändras.

I motion Sf254 (yrk. 1), som väcktes riksdagsåret 1994/95, framför Görel

Thurdin och Marianne Andersson (båda c) kravet på att UD-makar skall få

tillgodoräkna sig tid i utlandet som överhoppningsbar tid.

Utskottets överväganden

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp vissa problem som utskottet

uppmärksammats på och som rör ersättningsrätten för de personer som arbetar

utomlands. Det leder för långt att gå in på alla de frågeställningar som

uppkommer vid utlandstjänstgöring varför utskottet valt att behandla några

frågor som rör ersättningsrätten inom EU.

Genom Sveriges medlemskap gäller EG:s förordning om social trygghet när

anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom

gemenskapen, rådets förordning (EEG) nr 1408/71. Av förordningens artikel 67

följer att en person som flyttat till ett EU- eller EES-land och som blivit

arbetslös där har rätt att tillgodoräkna sig kvalifikationsperioder som han

eller hon fullgjort i en annan medlemsstat eller i ett EES-land, för det fall

att han eller hon inte har arbetat tillräckligt i detta land för att uppfylla

de nationella kraven för ersättningsrätt.

En vanlig uppfattning är att om man uppfyller kraven för ersättningsrätt i

ett EU-land så övergår ersättningsrätten automatiskt om man flyttar till ett

annat EU-land. Så är inte fallet. Som framgår av artikel 67 måste en arbetslös

för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning uppfylla de nationella

kraven i det land där han eller hon söker ersättning. Utskottet bortser då

från reglerna för de s.k. tremånaderssökandena.

För att en arbetslös person från ett annat EU- eller EES-land skall kunna

erhålla ersättning från den svenska arbetslöshetsförsäkringen krävs alltså att

han eller hon uppfyller de svenska kraven. Detta innebär att det inte är

tillräckligt att den arbetslöse kan tillgodoräkna sig kvalifikationstid genom

arbete. Det krävs också att han eller hon blir medlem i en arbetslöshetskassa,

dvs. uppfyller det s.k. inträdesvillkoret. För att kunna göra det krävs att

han eller hon har arbetat under en viss tid.

Det ovan beskrivna problemet kan även drabba hemvändande svenskar vilket kan

belysas med följande exempel.

A är snickare. Han har arbetat i Sverige från år 1985 till år 1996. Under

sin yrkesverksamma tid har han varit medlem i en arbetslöshetskassa. I början

av år 1996 flyttar han utomlands och arbetar där tills han blir arbetslös den

1 februari 1997. A flyttar då hem. Under sin tid utomlands har han utträtt ur

den svenska arbetslöshetskassan. När A kommer hem kan han inte beviljas

inträde i arbetslöshetskassan eftersom han inte har något arbete. Detta får

till följd att A inte kan erhålla någon arbetslöshetsersättning.

Utskottet övergår härefter till att behandla förslagen om överhoppningsbar

tid. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förändringarna av reglerna

om överhoppningsbar tid. Utskottet anser dock att bestämmelsen som reglerar

överhoppningsbar tid för medföljande make eller maka bör utvidgas så att den

även omfattar sammanboende. Detta kan man åstadkomma genom ett tillägg till

berörda lagrum med innebörden att med make eller maka jämställs person, med

vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars.

Med ovan angivna tillägg tillstyrker utskottet regeringens förslag i nu

berörda delar. Motionerna A212 (m) och Sf254 (c) yrkande 1 avslås i den mån de

inte får anses vara tillgodosedda genom detta förslag.

Utskottet återkommer till ytterligare förslag på förändringar av reglerna om

överhoppningsbar tid vid behandlingen av regeringens förslag om Aktivare

användning av arbetslöshetsersättning.

Företagare

Propositionen

Förändringar under budgetåret 1997

I propositionen konstateras att enligt gällande regler anses en företagare som

arbetslös när hans eller hennes personliga verksamhet har upphört annat än

tillfälligt. Detta innebär i normalfallet bl.a. att företagaren skall ha

avyttrat fast egendom och rörelsetillgångar, att inregistrerat företag

avregistrerats etc. Orsaken till att företagares ersättningsberättigade

arbetslöshet anses inträffa först när verksamheten lagts ned annat än

tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkurrenssnedvridning.

Regeringen anser att dessa principer i huvudsak skall gälla även

fortsättningsvis när det gäller att bedöma om en företagare har upphört med

sin verksamhet definitivt. Enligt regeringens mening är det en risk att en

alltför snäv innebörd av arbetslöshetsbegreppet avhåller människor från att

starta nya verksamheter. Regeringen föreslår därför att en samlad bedömning

bör göras. Enstaka omständigheter, såsom en kvarvarande skyldighet att vara

registrerad för mervärdesskatt eller innehav av F-skattesedel, skall inte få

vara styrande. Inte heller det förhållandet att en företagare, som har sin

privatbostad på samma fastighet som rörelsen eller i anslutning till denna,

bor kvar på näringsfastigheten efter den definitiva nedläggningen av rörelsen

bör ensamt innebära att arbetslöshetsersättning inte kan utgå. Det bör vara

möjligt för en företagare som blivit arbetslös att under vissa förhållanden

hyra ut lokaler eller arrendera ut mark.

Vid en samlad bedömning bör man även beakta en medlems roll i ett kooperativ

eller en ekonomisk förening. Enbart innehavet av ett förtroendeuppdrag eller

tillhörigheten till ett kooperativ eller en förening bör inte vara avgörande

för den enskildes möjlighet att erhålla ersättning. Det väsentliga vid

bedömningen bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska

engagemang och beroende av kooperativet eller föreningen och om detta hindrar

personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Genom att det skall göras en samlad bedömning av relevanta förhållanden

förbättras även möjligheten för företagare som är partiellt arbetslösa att få

ersättning. Detta gäller dock inte de företagare som utnyttjar hela eller

delar av sin restarbetsförmåga i det egna företaget. Denna grupp kommer inte

att vara berättigad till någon arbetslöshetsersättning.

Regeringen anser att det bör finnas en möjlighet för företagare som endast

tillfälligt upphör med sin verksamhet att i vissa fall kunna erhålla

arbetslöshetsersättning. Genom att införa en regel om att företaget inte

behöver läggas ned definitivt med åtföljande krav på omedelbar avyttring av

lager och inventarier med risk för underpriser, kan risktagandet för den som

står inför att starta ett företag minskas. Förslaget kan bidra till att fler

vågar starta företag samt att onödig kapitalförstöring undviks.

Regeringen föreslår därför att det införs en regel om att en företagare i

vissa fall skall kunna betraktas som arbetslös vid ett tillfälligt uppehåll i

en och samma verksamhet. Uppehållet i rörelsen får dock inte till någon del

vara av säsongskaraktär. Möjligheten att få ersättning under ett avbrott skall

begränsas till en gång. Rätten till ersättning skall vara knuten till både

personen och företaget.

Någon egentlig verksamhet får inte bedrivas i företaget under uppehållet och

den försäkrade måste anmäla sig som arbetslös och stå till arbetsmarknadens

förfogande. I likhet med när verksamheten avvecklas definitivt skall

företagaren även i dessa situationer kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut

mark.

När det gäller uppdragstagarbegreppet har regeringen funnit att det är så

komplext att det inte lämpar sig att reglera i lag utan bör vara en fråga för

rättstillämpningen. Regeringen anser dock att tillämpningen bör ske med

utgångspunkt i att det skall finnas realistiska möjligheter för en

uppdragstagare att erhålla arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag.

Enligt de nuvarande reglerna för beräkningen av företagares dagpenning

motsvarar dagsförtjänsten för företagare till 1/260 av årsinkomsten. Denna

utgör den högsta av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade

inkomsterna av verksamheten som företagare de senaste tre åren.

Regeringen anser att det är rimligt att arbetslöshetsersättningen för

företagare beräknas på en genomsnittsinkomst och inte på inkomsten under

enstaka år. Ett rättvisare resultat skulle uppnås om beräkningen görs på

genomsnittsinkomsten under en längre tid. Regeringen föreslår därför att

dagpenningen för företagare skall beräknas på ett genomsnitt av inkomsterna

från rörelsen under de senaste tre åren, exklusive avvecklingsåret, före

arbetslöshetens inträde. Om verksamheten bedrivits under kortare tid än tre år

bör genomsnittsberäkningen ske på den tid som verksamheten faktiskt bedrivits.

I detta fall bör även avvecklingsårets inkomster inräknas.

Om företagaren har bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader och innan

dess varaktigt haft anställning som arbetstagare kan dagsförtjänsten, om det

är till fördel för honom eller henne, beräknas på grundval av inkomsten som

anställd.

Samtliga förändringar föreslås träda i kraft den 29 september 1997.

Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring

Bestämmelser som motsvarar ovan angivna lagändringar föreslås i den nya lagen

om arbetslöshetsförsäkring. Medlemsvillkoret för företagare bör dock ändras

till tolv månader.

Motioner

Miljöpartiet de gröna förklarar i kommittémotion A46 att det stöder förslaget

att beslut om företagares ersättningsrätt bör ske efter en samlad bedömning i

det enskilda fallet. Miljöpartiet anser dock att ytterligare ansträngningar

bör göras för att se över och precisera villkoren för företagare,

uppdragstagare, kulturarbetare och andra både när det gäller

kvalificeringsvillkoren och fortsatt rätt till ersättning (yrk. 16).

Flera motioner behandlar frågor som rör ekonomiska föreningar och kooperativa

företag.

Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion A38 att det kan vara svårt för

medlemmar i ekonomiska föreningar att få ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen. Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör

återkomma med förslag som undanröjer risken för att medlemskap i ekonomisk

förening i sig skall diskvalificera den arbetslöse från

arbetslöshetsersättning (yrk. 7).

Sven-Erik Österberg (s) uppger i motion A45 (delvis) att ett sätt att

underlätta för kooperativa företag är att man jämställer medlemmar i

kooperativa företag med deltidsarbetslösa.

I en motion A260 som är väckt under den allmänna motionstiden påpekar Ronny

Korsberg (mp) att en del av de problem som medlemmar i ekonomiska föreningar

har att erhålla arbetslöshetsersättning beror på arbetslöshetskassornas

tolkning av gällande regler. Han föreslår därför att regeringen gör en översyn

av dessa regler och lämnar ett förslag till riksdagen som undanröjer problemen

(yrk. 1-2).

Sten Svensson (m) tar upp frågor rörande närstående. I motion A36 anför han

att man i propositionen inte har behandlat problemet med att avgöra hur rätten

till ersättning för de familjemedlemmar som tidigare har arbetat i och varit

delägare i ett företag som drivs inom familjen skall vara utformad. De

nuvarande reglerna innebär att om ett familjeföretag går så dåligt att

verksamheten inte längre kan försörja två personer kan den ena delägaren,

exempelvis hustrun, inte erhålla arbetslöshetsersättning med mindre än att

företaget läggs ned. Detta gäller under förutsättning att hon har ägt andelar

i företaget. Sten Svensson förslår att ersättning skall kunna ges i dessa

situationer under förutsättning att företaget inte kan ge en rimlig

försörjning åt båda delägarna. För rätt till ersättning skall dock krävas att

maken eller makan säljer sina andelar i företaget och träder ur styrelsen,

samt i övrigt visar att han eller hon inte längre har några bindningar till

företaget.

Under den allmänna motionstiden har väckts flera motioner i vilka motionärerna

framställer krav på att det skall införas möjligheter för företagare att

erhålla arbetslöshetsersättning under tillfälliga uppehåll i rörelsen.

Centerpartiet begär i motion N252 (yrk. 10) att det skall införas möjlighet

för en företagare att erhålla arbetslöshetsersättning utan att han eller hon

tvingas att avveckla verksamheten.

I motion A265 föreslår Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) att reglerna om

arbetslöshetsersättning reformeras och att försäkringsersättning utges till

företagare även under uppehåll i rörelsen som inte är av säsongskaraktär eller

årligen återkommande.

Motsvarande krav framställs av Sten Svensson (m) i motion A208 (yrk. 1-2).

Vidare föreslår motionären att den regel som föreskriver att en företagare

måste ha sitt företag nedlagt en viss minsta tid för att undgå

återbetalningsskyldighet för utbetald arbetslöshetsersättning tas bort (yrk.

3).

Även Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (båda c) ansluter sig i motion

A288 till kravet att företagare skall ha rätt att erhålla

arbetslöshetsersättning utan att företaget avvecklas.

Britta Sundin m.fl. (s) anser i motion A219 att det finns ett behov av ändrade

regler för att ensamföretagare skall kunna få stöd för kompetensutveckling i

tillfälliga krissituationer.

I motion A242 anser Reynoldh Furustrand och Karin Olsson (båda s) att det bör

tillsättas en utredning för att undersöka hur ett svenskt system för

omvandling av arbetslöshetsersättning till insats i ett kooperativt företag

skulle kunna vara konstruerat.

Roland Larsson (c) föreslår i motion A299 att det görs en översyn av nuvarande

trygghetssystem och arbetsrättslagstiftning för att stimulera företagande på

deltid.

Carl-Johan Wilson (fp) föreslår i motion A41 att en arbetslös, som startar

företag, under de första två åren som företagare skall kunna kvalificera sig

för arbetslöshetsersättning.

Utskottets överväganden

En mycket viktigt åtgärd för att minska arbetslösheten är att stimulera

nyföretagande. Det är troligen inom den privata sektorn som den nödvändiga

sysselsättningsökningen kommer att ske under de kommande åren. Regeringen har

i vårpropositionen aviserat förslag om särskilda småföretagarsatsningar som

bl.a. syftar till att förbättra villkoren för kapitalförsörjning och att

minska arbetskraftskostnaderna, se prop. 1996/97:150 s. 89 f.

De ekonomiska trygghetsreglerna är väsentliga för viljan att satsa på

nyföretagande. Många av dem som överväger att starta eget har tidigare inte

sysslat med sådan verksamhet. Det är därför naturligt att de kan känna viss

tveksamhet. Tveksamheten kan bl.a. bero på att de känner oro över vilken

ersättningsrätt de har i det fall företaget blir olönsamt och de själva blir

arbetslösa. Man kan därför inte tillräckligt understryka vikten av att det

finns ett väl utvecklat ersättningssystem för denna grupp.

Även om det nuvarande regelsystemet medger att även företagare kan erhålla

arbetslöshetsersättning finns det ett behov av reformering av vissa av dessa

bestämmelser.

När det gäller frågan om när en verksamhet skall anses ha upphört annat än

tillfälligt delar utskottet regeringens åsikt att det behövs en förändring av

nuvarande principer för företagares rätt till arbetslöshetsersättning för att

undvika oönskade effekter. Genom att införa en regel som innebär att man skall

göra en samlad bedömning av relevanta förhållanden blir det möjligt med en mer

nyanserad bedömning av företagarens situation.

Utskottet instämmer i regeringens syn att när det gäller ekonomiska

föreningar och kooperativ bör man beakta medlemmens roll. Enbart innehavet av

ett förtroendeuppdrag eller tillhörigheten till ett kooperativ eller en

förening bör inte vara avgörande för den enskildes möjlighet att erhålla

ersättning. Det väsentliga vid bedömningen bör vara medlemmens funktion och

inflytande samt ekonomiska engagemang och beroende av kooperativet eller

föreningen liksom om detta hindrar personen i fråga från att stå till

arbetsmarknadens förfogande. Den föreslagna förändringen bör enligt utskottets

mening leda till att det blir lättare t.ex. för personer som är verksamma i

kooperativ och ekonomiska föreningar att erhålla arbetslöshetsersättning.

Ett mer nyanserat synsätt skall också kunna anläggas i de fall rörelsen är

ett familjeföretag, vars lönsamhet minskat så att inte alla delägare som

arbetar i företaget kan försörja sig på verksamheten.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.

Motionerna A36 (m), A38 (kd) yrkande 7, A45 (s) delvis och A260 (mp) yrkandena

1-2 får anses vara tillgodosedda genom förslaget varför de bör avslås.

Utskottet ställer sig även bakom förslaget att en företagare skall kunna

göra ett tillfälligt uppehåll i sin verksamhet utan att det påverkar

ersättningsrätten. Regeringens förslag är väl avvägt och bör leda till att en

del av de betänkligheter som en person kan ha mot att starta företag kommer

att minska. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Med

hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A208 (m) yrkandena 1-3,

A219 (s), A265 (c, m, fp, kd), A288 (c) och N252 (c) yrkande 10 i den mån de

inte får anses tillgodosedda genom detta förslag.

När det sedan gäller det motionsförslag som framförts angående en utredning

som skall behandla en omvandling av arbetslöshetsersättning som insats i ett

kooperativt företag, kan utskottet konstatera att regeringen i proposition

1996/97:150 s. 90 aviserat att den kommer att öka insatserna för kooperativt

företagande. Utskottet är därför inte berett att föreslå att det skall göras

något tillkännagivande i denna del. Utskottet avstyrker därför motion A242

(s).

Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget om ytterligare översyn av

reglerna för bl.a. företagarnas rätt till arbetslöshetsersättning. Utskottet

avstyrker därför motionerna A46 (mp) yrkande 16 och A299 (c).

Slutligen vill utskottet påpeka att det redan i dag är möjligt för

arbetslösa som startar eget företag att genom denna verksamhet kvalificera sig

för arbetslöshetsersättning. Den bör även påpekas att i propositionen föreslås

att medlemsvillkoret för alla företagare från och med den 1 januari 1998 skall

bestämmas till tolv månader. Utskottet anser därför att motion A41 (fp) bör

avslås.

Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka

Propositionen

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

De nuvarande reglerna för den som inte är helt arbetslös och för den som före

arbetslösheten arbetat i mindre omfattning än heltid är inte enhetliga när det

gäller arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Regeringen föreslår därför att det i

den nya arbetslöshetsförsäkringen bör införas enhetliga regler för

grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen när ersättningen skall

beräknas under del av vecka.

Regeringen har i detta sammanhang övervägt om deltidsreglerna skall ändras.

Den nuvarande regleringen som ges i förordning innebär att ersättning lämnas

under längst en ersättningsperiod i samband med deltidsarbete. Detta kan

ställa den enskilde inför mycket svåra val.

Regeringen anser att denna begränsning bör vara kvar för att motverka en

ytterligare ökning av deltidsanställningarna. Regeringen kommer att ge den

utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt i

uppdrag att se över möjligheterna att ta bort deltidsbegränsningarna. Vidare

anser regeringen att deltidsanställda bör ha samma rätt till åtgärder, program

och arbete som de som arbetat heltid. Därför ges arbetsförmedlingarna i

uppdrag att öka insatserna för de deltidsanställda.

Motioner

Vänsterpartiet kräver i motion A40 att den speciella deltidsregeln slopas i

den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring (yrk. 11).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas enhetliga regler

för grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning vid beräkning av ersättning

under del av vecka. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag

i denna del.

När det sedan gäller deltidsarbetslösas ersättningsrätt delar utskottet

regeringens uppfattning att effekten av ett borttagande av nuvarande

begränsningsregler för de deltidsarbetslösa skulle leda till ytterligare

ökning av antalet deltidsanställningar och en försämrad ställning för

arbetstagare på arbetsmarknaden. Detta är ingen önskvärd utveckling. Det går

dock inte att bortse från att många deltidsarbetslösa ställs inför svåra val

och att många väljer att lämna arbetet för att inte förlora ersättningsrätten.

Det är självfallet inte tillfredsställande att människor på detta sätt kan

förlora anknytningen till arbetslivet. Utskottet ställer sig därför bakom att

den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt

ges i uppdrag att med förtur utreda frågan om borttagande av

deltidsbegränsningen.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att arbetsförmedlingarna ges i

uppdrag att öka insatserna för de deltidsarbetslösa i avvaktan på att frågan

utreds.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion A40 (v) yrkande 11

bör avslås.

Enhetliga ersättningsperioder

Propositionen

Den nya arbetslöshetsförsäkringen

Regeringen föreslår att ersättningsperioden i den nya

arbetslöshetsförsäkringen i likhet med i den nuvarande

arbetslöshetsförsäkringen, i normalfallet bör vara högst 300 ersättningsdagar.

Detta bör gälla oavsett om den sökande har kvalificerat sig till grundbelopp

eller inkomstrelaterad ersättning. När det gäller grundbeloppet innebär

regeringens förslag en förlängning av ersättningsperioden jämfört med KAS. Om

den sökande har fyllt 57 år bör ersättningsperioden vara högst 450

ersättningsdagar. Att regeringen valt en ålder på minst 57 år för rätt till

den längre ersättningsperioden beror dels på bedömningen att långa

ersättningsperioder riskerar att förlänga arbetslösheten, dels på att den

särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärden för gruppen långtidsarbetslösa över

55 år - offentliga tillfälliga arbeten, OTA - särskilt för de yngre inom denna

grupp bör ge ökade möjligheter till återgång till reguljärt arbete.

Motioner

Miljöpartiet avvisar i kommittémotion A46 förslaget att flytta åldersgränsen

för förlängd ersättningsperiod på högst 450 ersättningsdagar (yrk. 13). På

dagens arbetsmarknad är det mycket svårt för äldre som blivit arbetslösa att

erhålla ett nytt arbete. Så länge det inte har preciserats vad som skall hända

efter ersättningsperiodens slut bör nuvarande åldersgräns bibehållas.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning att det kan vara lämpligt att sökanden

fyllt 57 år för att ha rätt till en ersättningsperiod som omfattar 450

ersättningsdagar. Miljöpartiets invändning mot höjningen av åldersgränsen

riktar sig främst mot det förhållandet att det inte finns någon precisering av

vad som skall hända efter ersättningsperiodens slut. Utskottet utgår från att

den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt

även kommer att belysa hur de äldre arbetslösa kommer att påverkas av en sådan

begränsning. För det fall utredningens resultat skulle visa att denna grupp

drabbas särskilt hårt av en sådan reglering förutsätter utskottet att

regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder för att motverka sådana

olägenheter. Utskottet kan därför inte se något hinder mot att åldersgränsen

höjs.

Med hänsyn till det ovan anförda anser utskottet att motion A46 yrkande 13

bör avslås.

Sanktionsregler

Bakgrund

Enligt ALF-lagen skall en försäkrad avstängas från rätt till ersättning om han

eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning, har skilts från

arbetet på grund av otillbörligt uppförande, ha avvisat erbjudet lämpligt ar-

bete, eller, utan att uttryckligen har avvisat sådant arbete, ändå genom sitt

uppträdande uppenbarligen har vållat att anställningen inte har kommit till

stånd. Avstängningstiden beräknas i normalfallet till 45 ersättningsdagar i

det fall den försäkrade lämnat sitt arbete utan anledning och till 60

ersättningsdagar i övriga fall. I avstängningstiden inräknas bara dagar för

vilka dagpenning skulle ha lämnats eller dagar under vilka den försäkrade

skulle ha utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får i

normalfallet inte överstiga 112 respektive 168 kalenderdagar. I fråga om

kortvariga anställningar som den försäkrade har lämnat eller avvisat gäller

kortare avstängningstider.

Om medlemmen har avstängts från rätt till ersättning påverkar inte

avstängningen ersättningsperiodens längd på annat sätt än att perioden skjuts

framåt i tiden.

Om en försäkrad har, medvetet eller av grov vårdslöshet, lämnat en oriktig

eller vilseledande uppgift angående förhållande som har betydelse för

bedömningen av ersättningsrätten och kassan därvid bedömer att medlemmen inte

bör uteslutas, skall medlemmen frånkännas sin rätt till ersättning.

Frånkännandet skall gälla under minst 130 dagar. Om det finns särskilda skäl

kan frånkännandet gälla under färre dagar.

Har den försäkrade genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att

fullgöra honom eller henne åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller

på annat sätt orsakat att ersättningen utgått obehörigen eller med för högt

belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp

uppburit ersättning och har han eller hon insett detta, skall det som betalats

ut för mycket återbetalas. Om det föreligger särskild anledning kan återbetal-

ningsskyldigheten helt eller delvis efterges.

Motsvarande avstängningsregler finns i KAS-lagen.

Regeringen föreslår att i huvudsak motsvarande avstängningsregler skall

gälla i den nya arbetslöshetsförsäkringen.

Motioner

Vänsterpartiet förklarar i motion A40 att de sanktionsregler som infördes den

1 januari 1996 utgör en omotiverat kraftig skärpning och innebär orimligt höga

straffsatser. Det finns flera exempel som visar att även mycket svårbedömda

fall har lett till allvarliga konsekvenser för den arbetslöse. Vänsterpartiet

anser därför att bestämmelsen avseende avstängningstiden bör återgå till 20

ersättningsdagar för den som sagt upp sig på egen begäran, eller tackat nej

till erbjudet lämpligt arbete (yrk. 13).

Även Miljöpartiet de gröna anser att avstängningsreglerna för den som sagt upp

sig själv från sitt arbete är alltför stränga. Dessa regler har motiverats av

en önskan att stävja missbruk men innebär samtidigt problem för den som kan ha

fullt legitima skäl att sluta sin anställning. I dagsläget tillämpas dessa

strängare regler även om psykiska skäl eller andra orsaker till uppsägningen

understöds av läkarintyg. Miljöpartiet föreslår därför i kommittémotion A46

att avstängningstiden bör minskas till 20 dagar i fall där arbetet skulle ha

varat mer än 10 dagar (yrk. 15).

Utskottets överväganden

Den förändring som genomfördes den 1 januari 1996 rörande avstängningsreglerna

innebar att dessa skärptes. Vid den behandling som föregick förändringen

konstaterade utskottet i sitt yttrande till finansutskottet (1995/96:AU2y s.

25 f.) att ambitionen med förslaget var att göra det försäkringsmässiga

inslaget tydligare. Vidare påpekades att en grundläggande försäkringsrättslig

princip är att den som avsiktligt framkallar ett försäkringsfall inte skall ha

rätt till ersättning enligt försäkringen. Utskottet ansåg att det låg i linje

med detta att tydligare markera att den som avstår från möjligheter till

arbete måste vänta innan han eller hon kan få ersättning på grund av sin

arbetslöshet. Utskottet ansåg även att förslaget var motiverat av

besparingsskäl.

Vidare konstaterade utskottet att den enda sakliga förändringen som

föreslogs vad gällde skäl som skulle utgöra grund för avstängning avsåg sådana

personer som lämnat sitt arbete efter att ha utsatts för kränkande

särbehandling. Utskottet bedömde att den förändring av avstängningsreglerna i

lagens 29 § som då gjordes och som trädde i kraft den 1 januari 1996, utgjorde

en uppmjukning i förhållande till de regler som dittills gällt i sådana fall.

Utskottet anförde att det liksom tidigare måste finnas starka skäl för att

en försäkrad skall anses ha giltig anledning att sluta en anställning (prop.

1973:56 s. 184). En anställd som behandlats kränkande kan ha sådana starka

skäl. Ett läkarintyg skulle enligt utskottets uppfattning kunna tala för att

den utsatte verkligen tagit illa vid sig. Normalt torde dock ett sådant intyg

- om det alls är möjligt att införskaffa - inte kunna styrka mer än den

drabbades upplevelse och besvär. Även sådant som kan framkomma genom kontakter

t.ex. med den fackliga organisationen eller med en anpassningsgrupp bör kunna

ingå i underlaget för bedömningen. Normalt bör det också krävas att

konstruktiva försök gjorts på arbetsplatsen att komma till rätta med

problemen. Det kan dock tänkas fall då den drabbade inte bör lastas för att

sådana försök inte kommit till stånd, anförde utskottet. Vidare kan det i

fråga om mycket små arbetsplatser vara så att den enda utredning som står till

buds består av motstridiga uppgifter från de berörda - arbetstagaren och

arbetsgivaren. Detta bör inte utesluta att arbetstagaren ändå kan anses ha

haft giltig anledning att lämna arbetet. Utskottet ville med det anförda

framhålla att det inte bör vara någon absolut förutsättning att förhållandet

styrkts med läkarintyg eller liknande och att försök gjorts att komma till

rätta med problemen. Förhållandena skiftar alltför mycket för att det skall

vara möjligt att i förväg slå fast vad som kan utgöra giltig anledning och vad

som skall krävas för att visa detta. Hänsyn måste tas till omständigheterna i

det enskilda fallet. Utskottet betonade i sitt yttrande att den som lämnar

arbetet efter att ha utsatts för kränkande särbehandling inte skall avstängas.

Vad utskottet anfört i det ovan refererade yttrandet, som finansutskottet

anslöt sig till, bör enligt utskottets mening alltjämt ha giltighet. Utskottet

är därför inte berett att ställa sig bakom de yrkanden Vänsterpartiet och

Miljöpartiet framfört. Utskottet avstyrker därför motionerna A40 (v) yrkande

13 och A46 (mp) yrkande 15.

Övriga ändringsförslag

Förändringar under år 1997

Utöver ovan angivna förändringar föreslår regeringen att det fr.o.m. den 29

september 1997 införs en regel om att arbetslöshetsersättning inte får lämnas

till personer som är permitterade utan lön. Om det finns särskilda skäl skall

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva om

undantag.

Vidare föreslås - vilket framgått ovan - en höjning av den

finansieringsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten för att

delfinansiera statens kostnader för arbetslöshetsersättningarna. För att bl.a.

finansiera de höjda ersättningsnivåerna föreslås att finansieringsavgiften

höjs till 131 % av den genomsnittligt utbetalade dagpenningen fr.o.m. den 1

juli 1997. För den enskilde innebär förslaget att medlemsavgiften höjs från i

genomsnitt för närvarande 41 kr till ca 64 kr per månad.

Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring

Utöver de förslag som redogjorts för tidigare föreslås att samordningsreglerna

rörande pensioner och arbetslöshetsersättning blir enhetliga. Reglerna skiljer

sig i dag mellan ALF-lagen och KAS-lagen. För att göra den nya lagstiftningen

enklare föreslås att samma regler för samordning av pension skall gälla för

grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen. Regeringen anser att de

samordningsregler som gäller enligt ALF-lagen skall gälla för grundbeloppet

och den inkomstrelaterade ersättningen.

Vidare föreslås att det skall vara möjligt att växla från grundbelopp till

inkomstrelaterad ersättning i en ersättningsperiod eller mellan två

ersättningsperioder. Därutöver förelås att en enhetlig karenstid om fem dagar

för varje ersättningsperiod införs.

Övriga motioner

Allmänna villkor

Bakgrund

För att en arbetslös skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning krävs att han

eller hon bl.a. uppfyller vissa allmänna villkor. De allmänna villkoren

innebär att den arbetslöse är arbetsför och i övrigt oförhindrad att ta ett

arbete, är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete, är anmäld som

arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och inte kan erhålla

lämpligt arbete. I proposition 1996/97:107 föreslås ingen förändring av dessa

regler.

Motioner

I två motioner behandlas frågor som mer allmänt rör utformningen av de

allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning.

För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen inte uppfattas som något

annat än en omställningsförsäkring föreslår Moderata samlingspartiet i motion

A39 att en arbetslös inte skall kunna neka erbjudet arbete annat än av mycket

starka skäl (yrk. 11). Några särskilda lönenivåer skall inte läggas fast för

att definiera arbeten som inte behöver accepteras.

Kristdemokraterna anser i motion A38 att det bör införas en precisering av

bestämmelserna om de allmänna villkoren för ersättningsrätt med innebörden att

den arbetslöse själv måste vara aktivt arbetssökande (yrk. 5).

Även två andra motioner rör frågor som har anknytning till de allmänna

villkoren för ersättningsrätt.

I motion A291 föreslår Karin Starrin (c) att det skall vara tillåtet att

träffa överenskommelser mellan företag och fackliga organisationer om att

använda arbetslöshetsersättningen för att reducera arbetstiden och därigenom

undvika uppsägningar.

Carl-Johan Wilson (fp) föreslår i motion A42 att man prövar en idé om en

solidarisk arbetsbristfördelning i kombination med flexibel

arbetskraftsresurs. Detta innebär att i en arbetsbristsituation bibehåller

företaget sin personalstyrka. Personalen delar på den kvarvarande arbetstiden

och på den lön och arbetslöshetsersättning som utgår.

Utskottets överväganden

I de nuvarande bestämmelserna i ALF-lagen och KAS-lagen, lagar som reglerar

vilka allmänna villkor som den arbetslöse måste uppfylla för att erhålla

arbetslöshetsersättning, finns det inte något uttryckligt krav på att han

eller hon skall vara aktivt arbetssökande. Inte heller i den nya lagen finns

det någon sådan bestämmelse.

Syftet med de allmänna villkoren är att säkerställa att den som söker

arbetslöshetsersättning verkligen är arbetslös och står till arbetsmarknadens

förfogande. Vidare syftar villkoren till att säkerställa att den arbetslöse

söker arbeten med viss omfattning och varaktighet.

Man kan i allmänhet utgå från att personer som drabbats av ofrivillig

arbetslöshet är aktivt arbetssökande. Någon rimlig anledning till att dessa

personer inte aktivt skulle söka arbete föreligger inte. Om det ändå finns

skäl att misstänka att en arbetslös inte är aktivt arbetssökande, ger

lagstiftningen goda möjligheter att ingripa mot honom eller henne. Med hänsyn

till det anförda avstyrker utskottet motion A38 (kd) yrkande 5.

Vad sedan gäller den fråga som behandlas i motion A39 (m) yrkande 11 vill

utskottet anföra följande.

Enligt nuvarande regler skall ett erbjudet arbete anses som lämpligt om,

inom ramen för tillgången på arbetstillfällen, skälig hänsyn tagits till den

försäkrades yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt andra

personliga förhållanden. Detta innebär att ett arbete inte är olämpligt enbart

av det skälet att det inte överensstämmer med den arbetslöses utbildning eller

yrkesverksamhet. Anställningsförmånerna skall vara förenliga med de förmåner

som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal eller, om

kollektivavtal inte finns, vara skäliga i förhållande till de förmåner som vid

jämförliga företag utges till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och

kvalifikationer. Arbetet får inte hänföra sig till en arbetsplats där en

olovlig konflikt pågår och förhållandena på arbetsplatsen skall motsvara

lagstadgade skyddsbestämmelser. Motsvarande regler föreslås i den nya

arbetslöshetsförsäkringen.

De nuvarande riktlinjerna för vad som skall anses vara lämpligt arbete har

utarbetats i praxis. Tidigare lön får i princip inte vara avgörande för om ett

arbete skall anses vara lämpligt. Detsamma gäller den utgående

kassaersättningen till medlemmen. Endast om den erbjudna lönen väsentligen

understiger kassaersättningen kan arbetet anses vara olämpligt. Med väsentligt

avses att den erbjudna lönen understiger kassaersättningen med mer än 10 %.

Detta innebär att den arbetslöse i princip måste acceptera en lön som kraftigt

understiger vad han eller hon tidigare har haft. En person som innan

arbetslösheten inträdde hade en inkomst av 16 500 kronor per månad, vilket i

dag ger högsta möjliga ersättning, förväntas att acceptera en lön på ca 11 000

kronor, dvs. ca 35 % under tidigare lön. Med en förändring av ersättningsnivån

till 80 % måste den arbetslöse acceptera en löneminskning på minst 28 %.

Regeringen har i denna del inte lämnat några förslag, varför ovan nämnda

principer får antas gälla även i framtiden.

Som framgår av ovanstående redogörelse förväntas den arbetslöse acceptera

stora förändringar både vad gäller arbetets innehåll och lönenivån. Utskottet

anser att denna praxis utgör tillräckligt incitament för omställning.

Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom nämnda motion. Motion A39

(m) yrkande 11 bör därför avslås.

När det sedan gäller frågan om det skall vara möjligt att träffa

överenskommelser om att använda arbetslöshetsersättningen för att reducera

arbetstiden och därigenom undvika uppsägningar vill utskottet anföra följande.

Som framgår av den inledande redogörelsen krävs för rätt till ersättning att

sökanden är arbetslös. Med detta förstås att han eller hon p.g.a. arbetsbrist

inte kan utföra avlönat arbete för annans eller egen räkning och inte heller

utför arbete för egen räkning i affärsmässigt, vinstgivande syfte. För

arbetstagare inträder arbetslöshet i normalfallen när anställning upphör

(prop. 1973:56 s. 229 f.). Frågan är då om en person kan anses som arbetslös i

försäkringens mening när han eller hon frivilligt accepterat att reducera sin

arbetstid.

Utskottet har uppmärksammats på att det för närvarande pågår en rättslig

prövning av denna fråga. Ett företag som hade ekonomiska problem träffade en

överenskommelse med de fackliga organisationerna, med innebörden att samtliga

arbetstagare skulle sägas upp p.g.a. arbetsbrist. Vidare enades man om att

varje uppsagd anställd på den sista anställningsdagen skulle återanställas i

företaget med en arbetstid som motsvarade 80 % av den tidigare gällande

arbetstiden. I överenskommelsen reglerades också en framtida tidpunkt, då de

anställda skulle återgå till heltidsarbete. Avsikten var att arbetstagarna

skulle ansöka om arbetslöshetsersättning motsvarande den tid arbetet

reducerats. Den berörda arbetslöshetskassan nekade att utge ersättning. Vid

efterföljande prövning i länsrätten fann domstolen att sökanden inte var

berättigad till ersättning. Länsrättens dom överklagades till kammarrätten som

ännu inte har tagit ställning i målet.

Utskottet anser att man bör avvakta domstolarnas slutliga ställningstagande

innan några förändringar av nuvarande regler övervägs. Utan att ta ställning i

sakfrågan kan dock utskottet konstatera att det finns skäl som talar mot att

man använder arbetslöshetsersättningen som en långsiktig inkomstutfyllnad. Det

finns uppenbara risker för att arbetslöshetsförsäkringens karaktär av

omställningsförsäkring annars minskar. Vidare kan arbetslöshetsersättningen i

dessa fall bli en inkomstutfyllnad som innebär en subvention av vissa företag,

branscher eller verksamhetsområden. Mot detta skall ställas bl.a. det

förhållandet att genom överenskommelserna bibehåller de berörda arbetstagarna

kontakten med arbetslivet. Vidare kan de stanna kvar på orter som är mycket

hårt drabbade av arbetslöshet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A42 (fp) och

A291 (c).

Familjehem

Bakgrund

Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot

barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad.

Enligt praxis kan en person i egenskap av familjehemsförälder eller

fosterhemsförälder inte erhålla medlemskap i en arbetslöshetskassa. Inte

heller är det arbete som han eller hon utför tillgodoräkningsbart i

arbetsvillkoret och utgör inte heller s.k. överhoppningsbar tid.

Motioner

Enligt vad Kristdemokraterna anför i motion A38 kan inte en

familjehemsförälder erhålla arbetslöshetsersättning. Detta beror på att han

eller hon inte omfattas av arbetstagarbegreppet. Regeringen bör därför

återkomma med förslag som säkerställer familjehemsföräldrars rätt till

arbetslöshetsersättning (yrk. 8).

Utskottets överväganden

Utskottet är inte berett att i nuläget föreslå någon förändring jämfört med

den praxis som gäller i dag. Utskottet avstyrker därför motion A38 (kd)

yrkande 8.

Anställda vid uthyrningsföretag

Motioner

Moderata samlingspartiet förklarar i motion A39 att deltidsarbetande inom

uthyrningsföretag måste behandlas lika med deltidsarbetande inom andra

branscher vad gäller rätt att få arbetslöshetsersättning (yrk. 10). Som läget

är nu kan denna grupp inte ?fyllnadsstämpla?. Detta beror på rekommendationer

utfärdade av Arbetsmarknadsstyrelsen.

Christel Anderberg och Patrik Norinder (båda m) framställer motsvarande

yrkande i motion A258.

Utskottets överväganden

I ett meddelande den 27 februari 1996 förklarade AMS (nr 5/1996) att man ansåg

att anställda vid uthyrningsföretag inte var ersättningsberättigade.

Meddelandet var föranlett av att AMS hade uppmärksammat att en del

arbetslöshetskassor hade olika tillämpning avseende rätten till

arbetslöshetsersättning för arbetstagare som var anställda i

uthyrningsföretag.

Den uppfattning som AMS gav till känna överensstämde med den rättspraxis som

finns inom detta område. Av ett flertal avgöranden i Försäkringsöverdomstolen

framgår att domstolen har funnit att en person som vid återkommande tillfällen

anlitats av ett personaluthyrningsföretag skall anses vara tillsvidareanställd

vid företaget i den omfattning som svarar mot personens arbetsutbud. Detta

gäller oavsett hur anställningsavtalet i det enskilda fallet är utformat.

Frågor rörande bl.a. uthyrningsföretag har nyligen varit föremål för

utredning. Den 11 juli 1996 tillkallades en särskild utredare som skulle

utvärdera och analysera effekterna och konsekvenserna av 1993 års lag om

privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Utredningen redovisade

uppdraget i mars 1997 i slutbetänkandet av Utredningen för utvärdering av

avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet (SOU 1997:58). I betänkandet tar

utredningen upp frågan om anställda i uthyrningsföretag skall ha den rätt till

deltidsutfyllnad som deltidsanställda i andra branscher på vissa villkor har.

Utredningen anser att deltidsanställning inom till exempel detaljhandeln

eller sjukvården inte är att jämställa med den ?deltid? som uppstår inom

uthyrningsbranschen, när en anställd inte kan få uppdrag som motsvarar

heltidsarbete. I det förra fallet är deltiden bestämd till ett i förväg

preciserat antal arbetstimmar, den anställde kan överblicka sitt arbetsschema

och har möjlighet att under övrig tid ta eventuella erbjudanden om annat

arbete, dvs. hon/han står till arbetsmarknadens förfogande. Inom

uthyrningsbranschen däremot, konstaterar utredningen, är deltiden inte avtalad

utan följer av att företaget inte fått in tillräckligt med uppdrag för att

kunna erbjuda den anställde heltidsarbete. Om ett sådant arbetsunderskott

uppstår, och hur stort det i så fall blir, går inte att överblicka i förväg,

och den anställde står under väntan på uppdrag till uthyrningsföretagets

förfogande.

Den anställde kan enligt utredningen snarare beskrivas som permitterad än

som arbetslös; hon/han har en anställning men arbetsgivaren kan till följd av

låg orderingång inte erbjuda några arbetsuppgifter. Sådana situationer kan

uppstå även i andra branscher, men berättigar ingenstans till ersättning från

arbetslöshetskassan. Utredningen anser att denna typ av problem, som kan sägas

följa av uthyrningsbranschens inriktning mot den temporära arbetsmarknaden,

bör lösas genom avtal.

Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet

vill inte föregripa denna beredning och är därför inte berett att i nuläget

förorda en förändring av rätten till arbetslöshetsersättning för de anställda

vid uthyrningsföretagen. Utskottet avstyrker därför motionerna A39 (m) yrkande

10 och A258 (m).

Yrkesfiskares ersättningsrätt

Bakgrund

Yrkesfiskare kan, enligt den nuvarande regleringen av

arbetslöshetsersättningen, i vissa fall erhålla ekonomisk ersättning vid

arbetslöshet.

Enligt 25 § förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring får AMS, om

det finns särskilda skäl, föreskriva att en företagare skall anses vara

arbetslös även i andra fall än de som sägs i 4 § fjärde stycket ALF-lagen. Med

stöd av detta bemyndigande har AMS meddelat föreskrifter som innebär att

yrkesfiskare under vissa omständigheter kan erhålla arbetslöshetsförsäkring.

För närvarande regleras denna ersättningsrätt i AMS föreskrift AMSFS 1991:15.

Den nuvarande regleringen av yrkesfiskares rätt till arbetslöshetsersättning

kan beskrivas på följande sätt.

Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa bildades år 1963 och var den första

arbetslöshetskassan för egna företagare. Kassan omfattar enbart yrkesfiskare

bosatta i Sverige och medlemsantalet är ca 2 000. Både anställda och

företagare kan vara anslutna, men kassan har enbart företagare som medlemmar.

Som företagare räknas den som får sin inkomst av fiske enligt det s.k.

manslottsystemet samt fiskare som direkt påverkas av om båten blir

stillaliggande av orsaker som berättigar till arbetslöshetsersättning.

Manslottsystemet innebär att nettovinsten av fångsten går till varje man

ombord och till båtägaren i form av manslotter. Samtliga i besättningen räknas

som rörelseidkare och är skyldiga att betala in skatt och egenavgifter.

Yrkesfiske består av fiske ombord samt av förberedelse- och

avslutningsarbete i samband med fiskeresa. En del av detta arbete kan ske på

land. Annan verksamhet, som kan ha viss anknytning till fisket, omfattas inte

av begreppet yrkesfiske. En yrkesfiskare kan även bedriva sidoverksamhet,

exempelvis fiskodling eller försäljning av fisk från egen butik, men vid

arbetslöshet från yrkesfiskeverksamheten gör arbetslöshetskassan en bedömning

av om sidoverksamheten är att betrakta som bisyssla.

För att en företagare skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning krävs i

nuläget att han eller hon har avvecklat sin rörelse definitivt och avyttrat

fast egendom och rörelsetillgångar. För fiskare gäller dock speciella regler.

Enligt ovan nämnda föreskrifter kan en fiskare som är företagare endast

erhålla arbetslöshetsersättning i force majeure liknande situationer när fiske

omöjliggörs p.g.a. ishinder, andra väderleks- eller miljöförhållanden, maskin-

eller båthaveri, motor- och vinschbyte eller drivmedelsbrist till följd av

importsvårigheter eller fångstbegränsningar beslutade av Fiskeriverket eller

av EU.

Vid arbetslöshet som inte beror på situationer som kan betraktas som force

majeure, dvs. om fiskaren upphört med att fiska på grund av exempelvis

konkurs, erhåller han eller hon inte någon arbetslöshetsersättning. Däremot

har han eller hon möjlighet att ansöka om KAS, trots att han eller hon

egentligen uppfyller ett medlemsvillkor i arbetslöshetskassan.

Inträdesvillkoret i Sverige Fiskares arbetslöshetskassa är tolv månader.

Arbetsvillkoret innebär för yrkesfiskare att den försäkrade ska styrka minst

80 dagars fiske under en ramtid av tolv månader. Har det inte funnits

tillfälle att fiska på grund av fångstbegränsningar får i arbetsvillkoret

tillgodoräknas även annat förvärvsarbete samt tid i arbetsmarknadspolitisk

åtgärd.

Dagpenningen grundas på avgiftsunderlag för egenavgifter avseende

yrkesfiskare enligt deklarationsblanketten för den senast deklarerade

inkomsten. Dagsförtjänsten bestäms liksom för andra företagare till 1/260-del

av nettoinkomsten. Tid då fiskaren uppburit arbetslöshetsersättning räknas

bort.

Motioner

I två motioner framställs det yrkanden som rör yrkesfiskares

arbetslöshetsersättning.

I motion A43 föreslår Agne Hansson (c) att fiskarna skall kunna erhålla

inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning även vid ?normal arbetslöshet?.

Vidare föreslås att begreppet yrkesfiske skall vidgas så att det även omfattar

viss försäljning och beredning av den egna fångsten. Slutligen föreslås att de

nuvarande föreskrifterna som AMS utfärdat för Sveriges Fiskares

arbetslöshetskassa bör vara kvar även efter den 1 januari 1998.

Erling Bager och Sigge Godin (fp) framställer i motion A44 motsvarande

yrkanden (yrk. 1-2 och 4). Motionärerna föreslår därutöver att man bör

överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar tid,

både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning (yrk.

3).

Utskottets överväganden

I propositionen behandlas inte frågan om yrkesfiskares ersättningsrätt i den

framtida arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottets ståndpunkt är att yrkesfiskare även i fortsättningen bör kunna

erhålla arbetslöshetsersättning. Frågan är då om ersättningsrätten bör

utvidgas.

ARBOM-utredningen behandlade i sitt slutbetänkande (SOU 1996:150

s. 220 f.) frågan om yrkesfiskares ersättningsrätt. Utredningen föreslog att

den särskilda regleringen för yrkesfiskare skulle bibehållas och att

ersättningsrätten skulle utvidgas. Utredningens förslag innebar i huvudsak

följande.

Yrkesfiskare skulle kunna erhålla arbetslöshetsersättning även vid s.k.

normal arbetslöshet. Detta innebar att förutom vid force majeure-liknande

situationer skulle yrkesfiskare, som var att betrakta som företagare, även ges

rätt till arbetslöshetsersättning i de fall då de hade upphört med

verksamheten annat än tillfälligt. Vidare ansåg utredningen att begreppet

yrkesfiske skulle utvidgas. I begreppet yrkesfiske skulle ingå även viss

beredning och försäljning av egen fångst. En förutsättning skulle vara att

denna verksamhet kunde bedrivas jämsides med fiske på heltid. Beredning av

fångst som krävde en större arbetsinsats skulle därför inte omfattas av

begreppet yrkesfiske. Inte heller annan försäljning, t.ex. av annan fisk än

från den egna fångsten, skulle få förekomma. Utredningen påpekade också att

det fanns vissa problem i samband med perioder av internationella fiskestopp.

Under dessa perioder betraktas fiskaren som arbetslös och erhåller därför

arbetslöshetsersättning. Perioderna betraktas inte som överhoppningsbar tid

varför det i vissa fall kan bli svårt för fiskaren att uppfylla

arbetsvillkoret. Utredningen ansåg att man borde överväga om perioder med

fiskestopp skulle betraktas som överhoppningsbar tid både vid beräkning av

arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning.

Utskottet anser att man bör se över yrkesfiskares ersättningsrätt i syfte

att lösa de problem som tas upp i motionerna. Man bör vid denna översyn

särskilt överväga om denna grupp skall kunna erhålla ersättning vid normal

arbetslöshet. Även en utvidgning av begreppet yrkesfiske så att det även

omfattar viss beredning och försäljning av egen fångst bör övervägas. Genom en

sådan utvidgning skulle man underlätta situationen framför allt för fiskare

som bedriver småskaligt fiske. Detta skulle i sin tur bl.a. främja

utvecklingen i glesbygdsområdena.

Utskottet vill i detta sammanhang även beröra en förändring av reglerna som

rör ersättning vid arbetslöshet under del av vecka. I den nuvarande 27 § ALF-

lagen framgår att, om det föreligger särskilda skäl, arbetslöshetskassan kan

föreskriva att försäkrad, som under en kalendervecka i fyra dagar utför arbete

i sådan utsträckning att hel dagpenning inte kunnat utgå för någon av dagarna,

inte heller skall ha rätt till dagpenning för den femte dagen. Utskottet har

upplysts om att Sveriges fiskares arbetslöshetskassa med stöd av denna

bestämmelse avslår ansökningar om arbetslöshetsersättning om fiske bedrivits i

fyra dagar under en kalendervecka. I förslaget till den nya

arbetslöshetsförsäkringen finns det ingen regel som motsvarar bestämmelsen i

ALF-lagen. Utskottet anser därför att man även bör se över om det är möjligt

att inom ramen för den nya lagen om arbetslöshetsersättning meddela

föreskrifter som reglerar det fall som beskrivits ovan. I annat fall bör

regeringen återkomma med lagförslag i denna del.

Utskottet utgår från att översynen bedrivs med största skyndsamhet.

Vad utskottet har anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A43 (c)

och A44 (fp) yrkandena 1-4 avslås i den mån de inte får anses tillgodosedda

med vad som anförts.

En ny lag om arbetslöshetskassor

Propositionen

Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av arbetslöshetskassor.

Dessa arbetslöshetskassor skall ha en lagfäst skyldighet att samverka med

varandra i organisations- och utvecklingsfrågor. De skall också informera den

enskilde om vilka andra kassor som är verksamma inom hans eller hennes

yrkesområde.

Den kompletterande arbetslöshetskassan skall kunna bildas av rikstäckande

organisationer som företräder anställda respektive företagare på

arbetsmarknaden. Den skall godkännas av regeringen. Enskilda skall inte kunna

vara medlemmar i kassan. Däremot skall de kunna ansluta sig till den och

därigenom omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen. Både arbetstagare och

företagare skall kunna ansluta sig till kassan. Finansieringsavgift skall utgå

i huvudsak i enlighet med de regler som gäller i dag. Kostnaderna för

tillsynsverksamheten skall inte längre bestridas av finansieringsavgiften utan

genom arbetsgivaravgiftsmedel enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Riksdagen skall inför varje budgetår bestämma hur mycket av

arbetsmarknadsavgiften som får användas för tillsynen.

Arbetslöshetskassorna får besluta om olika medlemsavgifter för olika

medlemskategorier. Begränsningarna av arbetslöshetskassornas eget fria kapital

skall tas bort.

Det nuvarande kravet på anknytning till arbetsmarknaden för att bli medlem i

en arbetslöshetskassa preciseras. Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa

skall endast den ha som under en sammanhängande period av fyra veckor har

förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och alltjämt arbetar

minst i denna omfattning. Även den som uppfyller studerandevillkoret i den nya

lagen om arbetslöshetsförsäkring kan under vissa förutsättningar bli medlem i

en arbetslöshetskassa. Kravet på 17 timmars arbete behöver i dessa fall inte

vara uppfyllt.

Reglerna om återkrav av statsbidrag förtydligas. Arbetsmarknadsstyrelsens

beslut om återkrav och om att en arbetslöshetskassa inte skall ha rätt till

statsbidrag helt eller delvis för en viss tid överklagas hos en allmän

förvaltningsdomstol. Vid återkrav får beloppet jämkas eller helt efterges, om

det finns synnerliga skäl. En bestämmelse om att rätt till utträde ur en

arbetslöshetskassa inte får begränsas återinförs också. Möjligheten för

Arbetsmarknadsstyrelsen att vägra registrering av vissa uppgifter återinförs.

Regeln om att arbetslöshetskassa skall föreslå den ledamot i en

arbetslöshetskassas styrelse som företräder staten och som skall utses av

Arbetsmarknadsstyrelsen tas bort.

Den nuvarande KAS-administrationen tas den 1 januari 1998 i huvudsak över av

den kompletterande arbetslöshetskassan. För att möjliggöra införandet av den

nya allmänna och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen kommer regeringen att

tillkalla en särskild utredare.

Motioner

I två motioner behandlas frågor som rör vilka krav som bör ställas på dem som

söker medlemskap i en arbetslöshetskassa.

Vänsterpartiet anser att den föreslagna regeln bör ändras och föreslår i

motion A40 att en person som kan uppvisa ett anställningsavtal som innebär att

han eller hon har fått anställning i sådan omfattning att det s.k. 17-

timmarsvillkoret uppfylls bör ha rätt att omgående erhålla medlemskap (yrk.

12).

Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion A46 att kraven skall slopas

(yrk. 11).

I motion A45 (delvis) föreslår Sven-Erik Österberg (s) att man tar bort regeln

som föreskriver att man måste ha en pågående anställning vid den tidpunkt man

söker inträde i en arbetslöshetskassa.

Utskottets överväganden

Som framgår av redogörelsen ovan föreslår regeringen att bestämmelserna om

inträdesvillkoren skall preciseras i den nya arbetslöshetsförsäkringen i

förhållande till nu gällande bestämmelser. Dessa innebär bl.a. att en sökande

inte kan bli medlem i en arbetslöshetskassa om han eller hon förvärvsarbetar i

genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka, den s.k. 17-timmarsregeln. Syftet

med regeln är att endast personer med tillräcklig anknytning till

arbetsmarknaden skall omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Den nuvarande

bestämmelsen saknar uppgift om vilken ramtid som genomsnittsberäkningen skall

avse. Bestämmelsen har kommit att tillämpas på olika sätt av

arbetslöshetskassorna. Det finns exempel på att personer som förvärvsarbetat

mycket kort tid har medgetts inträde i en arbetslöshetskassa.

Utskottet anser i likhet med regeringen att man bör vidmakthålla kravet på

att en inträdessökande måste ha tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden

för att kunna bli medlem i en arbetslöshetskassa. Den nuvarande ordningen är

enligt utskottets mening inte godtagbar utan regeln bör preciseras. Det bör

införas en ramtid inom vilken en viss minsta mängd förvärvsarbete skall ha

utförts. Den längd på ramtiden som regeringen har valt är i och för sig väl

avvägd men utformningen av bestämmelsen kan ändå enligt utskottets mening i

vissa fall leda till orimliga konsekvenser för den enskilde. Detta gäller

särskilt i de fall inträdessökanden arbetar halvtid. Om inträdessökanden är

ledig under en vecka, exempelvis på grund av vård av sjukt barn, kan det leda

till att han eller hon inte uppfyller kravet på att ha förvärvsarbetat i

genomsnitt 17 timmar under fyra veckor. Följden blir att den inträdessökandes

möjlighet att erhålla inträde i kassan kan förskjutas med flera veckor. Detta

är inte tillfredsställande. Regeln bör i stället utformas på ett sådant sätt

att det är möjligt för den inträdessökande att under ramtiden vara ledig under

en begränsad tid utan att möjligheten att bli medlem i kassan förskjuts

alltför långt. En sådan lösning kan åstadkommas genom att ramtiden förlängs

till viss del utan att kravet på förvärvsarbete utvidgas i motsvarande grad.

Utskottet föreslår därför att 34 § första stycket andra meningen i lagen om

arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse.

Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av

fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17

timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning.

Utskottet vill i detta sammanhang även beröra frågan från vilken tidpunkt

medlemskapet skall anses gälla när det har beviljats. Av

författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelse framgår att medlemskapet

skall anses gälla från den tidpunkt då ansökan gjordes, förutsatt att

förvärvsarbetet då hade påbörjats. Detta innebär att medlemskapet kommer att

gälla från en tidpunkt som i de flesta fall kommer att ligga före dagen för

beslutet om beviljandet av medlemskapet. Frågan är då vad som skall gälla i de

fall inträdessökanden har ansökt om medlemskap före den tidpunkt då sökanden

började förvärvsarbeta i den omfattning som medför att inträdesvillkoret

uppfylls. Detta framgår inte klart av författningskommentaren.

Enligt utskottets mening skall utgångspunkten vara att medlemskapet skall

anses gälla från den tidpunkt då ansökan om medlemskap gjordes. Om ansökan

gjordes före den tidpunkt då sökanden började förvärvsarbeta i den omfattning

som medför att inträdesvillkoret uppfylls, skall medlemskapet i stället anses

gälla från sistnämnda tidpunkt. Detta kan belysas med följande exempel. A

påbörjar den 1 juli ett arbete på deltid med en arbetstid på 10 timmar per

vecka. Samtidigt som A börjar arbeta ansöker han om medlemskap i en

arbetslöshetskassa. Den 1 oktober utökas A:s arbetstid till 17 timmar per

vecka. Efter ytterligare fyra veckor beviljas han inträde i

arbetslöshetskassan. Enligt utskottets mening skall A:s medlemskap i detta

fall gälla från den 1 oktober.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A40 (v) yrkande

12, A45 (s) (delvis) och A46 (mp) yrkande 11.

Utskottet har ingen erinran i övrigt mot förslaget. Med den ändring som

angivits ovan tillstyrker utskottets regeringens övriga förslag vad gäller

införandet av en ny lag om arbetslöshetskassor.

Statsbidrag, finansiering och kostnader

Propositionen

Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen finansieras i första hand genom

arbetsgivaravgifter i form av arbetsmarknadsavgiften och med

finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna. I den mån dessa avgifter

inte är tillräckliga finansieras den resterande delen med allmänna

skattemedel. Det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras genom

arbetsmarknadsavgiften.

Arbetsmarknadsavgiften - som regleras i lagen om socialavgifter - används

även till att finansiera utbildningsbidrag till deltagare i

arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som uppfyller

medlems- och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknadsavgiften uppgår sedan den 1 januari 1996 till 5,42 % på

lönesumman för förvärvsarbetande. För den som är skyldig att betala

egenavgifter, dvs. den som har inkomst av annat förvärvsarbete utan att

betraktas som arbetsgivare, uppgår avgiften till 3,3 % fr.o.m. den 1 januari

1997. Arbetsmarknadsavgiften väntas inbringa 39 miljarder kronor under

budgetåret 1998.

Enligt regeringen bör den nuvarande ordningen för finansiering bestå bl.a.

på grund av sin enkelhet. Vissa justeringar föreslås dock. Dessa kan beskrivas

på följande sätt.

Uppdelningen av arbetslöshetsersättningen i ett grundbelopp och en frivillig

inkomstrelaterad del innebär att ersättningen kommer att innehålla ett

obligatoriskt inslag, grundbeloppet. Av den totala arbetslöshetsersättningen

budgetåret 1998 beräknas den del av ersättningen som avser grundbeloppet uppgå

till ca 51 %, dvs. ca 15,9 miljarder kronor. Resterande del, dvs. ca 15

miljarder kronor, kommer att avse inkomstbortfallsersättningen. Med denna

uppdelning anser regeringen att det är naturligt att arbetsmarknadsavgiften,

som i princip erläggs för samtliga förvärvsarbetande, i första hand skall gå

till kostnaderna för ersättning enligt grundförsäkringen. Detta innebär att

statsbidraget till grundbeloppet i första hand skall finansieras genom

arbetsmarknadsavgiften.

Statsbidraget till den inkomstrelaterade ersättningen till den del som

ersättningen överstiger grundbeloppet föreslås i första hand finansieras genom

finansieringsavgifter. I den mån dessa avgifter inte räcker till

utbetalningarna bör resterande del finansieras genom arbetsmarknadsavgiften

och i sista hand genom allmänna skattemedel.

Intäkterna i form av finansieringsavgifter beräknas för budgetåret 1998

uppgå till 2,6 miljarder kronor. Detta innebär att ca 83 % av den

inkomstrelaterade ersättningen kommer att behöva täckas med medel från

arbetsmarknadsavgiften.

När de gäller finansieringen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder anser

regeringen att det är rimligt att den ersättning i form av utbildningsbidrag

som lämnas till kassamedlemmar som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och som då ersätter kassaersättningen bör finansieras i samma ordning

som arbetslöshetsersättningen. Regeringen föreslår därför att

arbetsmarknadsavgiften även i fortsättningen skall finansiera

utbildningsbidragen till de medlemmar i arbetslöshetskassorna som uppfyller

villkoren för att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet.

Regeringen aviserar även förändringar vad gäller utbetalningarna av

statsbidragen. För närvarande finns det ingen enhetlig ordning för när

arbetslöshetskassorna skall betala ut ersättning till sina arbetslösa

medlemmar. Varje kassa bestämmer själv när detta skall ske. I praktiken

innebär detta att det sker utbetalningar varje vecka, vilket får till följd

att statsbidrag utbetalas varje vecka. För att bl.a. förbättra statens

kassahållning kommer regeringen att senare under året besluta att

utbetalningen av statsbidrag till arbetslöshetskassorna skall ske månadsvis

fr.o.m. oktober 1997.

Motioner

I fyra motioner framställs förslag på höjningar av egenavgifter som ett sätt

att delfinansiera arbetslöshetsersättningen.

Moderata samlingspartiet förklarar i motion A39 att den allmänna försäkring

som förordas bör finansieras genom en kombination av skatt och egenavgift

(yrk. 9). Egenavgiften är betydelsefull, inte främst som finansieringskälla,

utan som ett inslag i en ansvarsfull lönebildning. Genom det nuvarande

systemet motverkas inte höga lönekrav som i sig är arbetslöshetsdrivande.

Avgifterna bör tillåtas växla i takt med växande eller fallande arbetslöshet.

Det bör ankomma på regeringen att efter ett ställningstagande av riksdagen i

principfrågan återkomma med ett detaljerat förslag.

Moderaterna anser också att det finns starka skäl att sammanföra all

ersättning vid arbetslöshet till den allmänna försäkring som partiet förordar

(yrk. 12). Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken kommer därigenom att avse

själva åtgärden. I motion A277 (yrk. 12) framställer Moderaterna motsvarande

yrkande om finansieringen.

Folkpartiet liberalerna anser att egenavgifterna bör höjas så att de som har

arbete i större utsträckning än i dag är med och finansierar

arbetslöshetsförsäkringen. I motion A37 anser Folkpartiet att egenavgifterna

bör höjas så att statsbidraget till arbetslöshetsförsäkringen på sikt blir 75

% (yrk. 5). Löntagarkollektivet skall kompenseras genom en sänkning av

sjukförsäkringsavgiften. En obligatorisk egenavgift för

arbetslöshetsförsäkringen bör inrättas efter samma principer som prövades år

1994. Avgiften bör tas ut på den del av inkomsten som är försäkrad.

Kristdemokraterna förklarar i kommittémotion A38 att målet måste vara en

finansiering där egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar

inkomster och utgifter över en konjunkturcykel (yrk. 6). En sådan förändring

av finansieringen måste ske successivt. En modell där arbetsgivare och

arbetstagare bär finansieringsansvaret för arbetslöshetsförsäkringen kommer

också att vara ett incitament till en bättre fungerande lönebildning.

I kommittémotion A46 förklarar Miljöpartiet de gröna att regeringens

finansieringsförslag är oklart. I avvaktan på en klarare bild av

finansieringsmöjligheterna och det statsfinansiella läget de närmaste åren bör

man endast genomföra begränsade höjningar av ersättningsnivåer och grundbelopp

(yrk. 3). Vidare förklarar Miljöpartiet att det är viktigt att

arbetslöshetskassorna även i framtiden skall kunna göra utbetalningar vid

olika tider under månaden oberoende när statsbidraget inkommer. Det kräver att

kassorna har en viss likviditet. Det är viktigt att kassornas likviditetsbehov

tillgodoses när omläggningen av utbetalningsrutinerna sker (yrk. 14).

Utskottets överväganden

Enligt utskottets mening bör den grundläggande principen vara att produktionen

i allt väsentligt skall bära kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. För

närvarande sker detta genom att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen i

huvudsak finansieras genom arbetsgivaravgifter i form av

arbetsmarknadsavgiften. Vidare finansieras en del av arbetslöshetsförsäkringen

genom finansieringsavgiften. Genom det förslag som regeringen presenterat

öppnas en möjlighet för arbetslöshetskassorna att differentiera

medlemsavgifterna så att de kan besluta om att de arbetslösa medlemmarna skall

kunna betala en lägre avgift. Härigenom kan kostnaderna för

arbetslöshetsersättning fördelas på ett sådant sätt att man undviker att

belasta denna utsatta grupp ytterligare.

Utskottet delar regeringens synpunkter att arbetsmarknadsavgiften även i

fortsättningen bör finansiera utbildningsbidragen till dem som är medlemmar i

arbetslöshetskassor och som uppfyller villkoren för att få inkomstrelaterad

ersättning vid arbetslöshet. Utskottet avstyrker därför motionerna A37 (fp)

yrkande 5, A38 (kd) yrkande 6, A39 (m) yrkandena 9 och 12, A46 (mp) yrkande 3

och A277 (m) yrkande 12.

Regeringen har aviserat att den kommer att besluta om att utbetalningen av

statsbidragen skall ske månadsvis fr.o.m. oktober 1997. Detta motiveras bl.a.

av att man genom åtgärden förbättrar statens kassahållning.

Den förändring som föreslås innebär i vissa fall att det kan dröja ganska

länge innan de arbetslösa får sitt ekonomiska stöd. Detta kan leda till stora

problem för den enskilde, eftersom han eller hon under en längre tidsperiod

kan komma att sakna medel för sitt uppehälle. Till detta kommer att

arbetslöshetskassorna genom förändringen inte längre kan anpassa sina

utbetalningar av arbetslöshetsersättningen till de löneutbetalningsrutiner som

gäller inom respektive verksamhetsområde eller bransch. Utskottet delar därför

inte regeringens ställningstagande att utbetalningen av statsbidragen endast

skall ske månadsvis. Enligt utskottets mening bör det även finnas en möjlighet

för arbetslöshetskassorna att få statsbidragen utbetalade var fjortonde dag.

Den merkostnad som detta föranleder i förhållande till den förändring

regeringen aviserat bör kunna täckas av den besparing som de strängare

avräkningsregler som utskottet föreslår vad gäller bisysslor innebär.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till det

anförda avstyrker utskottet motion A46 (mp) yrkande 14 i den mån den inte kan

anses tillgodosedd genom utskottets tillkännagivande.

Ändringsförslag i proposition 1996/97:150

Inledning

Som framgår av den inledande redogörelsen föreslås att det skall vara möjligt

med en flexiblare användning av arbetslöshetsersättningen. Dessa möjligheter

föreslås införas på prov under en begränsad tid. För det första föreslås att

det skall vara möjligt med en aktivare användning av

arbetslöshetsersättningen. Detta innebär att regeringen skall ha möjlighet att

för särskilda projekt göra undantag som innebär att arbetslösa kan erhålla

arbetslöshetsersättning trots att de under projekttiden inte är arbetslösa

eller står till arbetsmarknadens förfogande. För det andra föreslås att det

införs en möjlighet för offentliga arbetsgivare att efter överenskommelse med

arbetstagarorganisationerna inrätta s.k. resursarbeten. Till dessa arbeten kan

långtidsarbetslösa som får arbetslöshetsersättning tas in som en extra resurs

i det ordinarie arbetet i syfte att åstadkomma kvalitetshöjande insatser. För

det tredje föreslås att det skall införas en tillfällig avgångsersättning.

Enligt förslaget skall arbetslösa som har fyllt 60 år och varit arbetslösa

under lång tid ges möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning fram till

ålderspensioneringen.

Finansutskottet har till arbetsmarknadsutskottet överlämnat de yrkanden i

propositionen som rör lagstiftningsfrågorna avseende förslagen om en aktivare

användning av arbetslöshetsersättningen och den tillfälliga

avgångsersättningen, se propositionen s. 33 punkterna 12-17.

Arbetsmarknadsutskottets behandling av förslagen i detta betänkande kommer

därför att begränsas till lagstiftningsfrågor föranledda av förslagen.

Arbetsmarknadsutskottets synpunkter på de nya åtgärderna som sådana behandlas

i utskottets yttrande till finansutskottet, AU7y. I yttrandet behandlar

arbetsmarknadsutskottet även regeringens förslag till resursarbeten. Utskottet

kommer alltså i detta betänkande att behandla vissa ändringar i den

lagstiftning som reglerar arbetslöshetsersättningen och som följer av

förslaget om införande av lagen om försök med resursarbete.

Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen

Propositionen

Enligt gällande regler skall den som får ersättning förutom att vara arbetslös

även stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär att det i princip

inte får finnas något som hindrar personen från att ta erbjudet lämpligt

arbete. I praktiken innebär detta att den arbetslöse inte får ägna sig åt

någon annan verksamhet än aktivt arbetssökande för att kunna erhålla

arbetslöshetsersättning. En viss begränsad möjlighet att delta i utbildning

med bibehållen arbetslöshetsersättning finns dock. Den nuvarande restriktiva

ordningen är enligt regeringen i vissa fall kontraproduktiv. Den kan

passivisera i stället för att främja en återgång till arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår därför att det på försök införs en möjlighet att använda

arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt sätt. Exempel på sådana

situationer är praktik som inte ryms inom de vanliga praktiksystemen och ökade

möjligheter till utbildning. Försöksverksamheten skall också ge ett större

utrymme för olika lokala initiativ. Detta ökar det lokala inflytandet i

arbetsmarknadspolitiken. Regeringen föreslår att det införs bestämmelser som

innebär att regeringen bemyndigas att medge undantag från de bestämmelserna i

ALF- och KAS-lagarna som hindrar att arbetslöshetsersättningen används på ett

mer aktivt sätt. Motsvarande undantag föreslås bli införda i den nya lagen om

arbetslöshetsförsäkring.

Avsikten är att regeringen skall ges rätt att för särskilda projekt göra

undantag som innebär att arbetslöshetsersättning får lämnas till personer som

deltar i projektet trots att de inte kan anses som arbetslösa eller står till

arbetsmarknadens förfogande. Bemyndigandet gäller endast personer som redan

erhåller arbetslöshetsersättning. Grupper med svagare ställning på

arbetsmarknaden skall prioriteras. Dessa grupper är ungdomar,

långtidsarbetslösa, äldre, arbetshandikappade och utomnordiska medborgare. Den

arbetslöses ersättning skall beräknas enligt vanliga regler.

Ersättningsdagarna under den aktuella verksamheten skall inte ingå i

ersättningsperioden. Verksamheten skall betraktas som en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Genom deltagande i försöksverksamheten

återkvalificerar sig projektdeltagarna för nya ersättningsperioder. Åtgärden

skall enligt regeringen bedrivas på heltid.

Försöksverksamheten föreslås pågå fr.o.m. den 1 juli 1997 till utgången av

december 1998. Vidare föreslås att den omfattar en sammanlagd summa av

arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till

högst 500 miljoner kronor för år 1997.

Motioner

I kommittémotion A48 motsätter sig Moderata samlingspartiet att förslaget

införs och yrkar därför att regeringens lagförslag avslås (yrk. 2-6, samtliga

yrkanden delvis).

I partimotion Fi43 anger Folkpartiet liberalerna att partiet anser att

regeringens förslag att den under budgetåret 1997 skall kunna använda högst

500 miljoner kronor för försöksverksamhet med friare användning av

arbetslöshetsersättningen bör avslås. Detta yrkande behandlas i

arbetsmarknadsutskottets yttrande 1996/97:AU7y. Till följd av avslagsyrkandet

anser Folkpartiet i kommittémotion A49 att regeringens lagförslag i dessa

delar bör avslås (yrk. 6-10, samtliga yrkanden delvis).

Även Vänsterpartiet förklarar i motion Fi44 att det motsätter sig förslaget

och att regeringens lagförslag därför bör avslås (yrk. 43-47).

I motion Fi46 vänder sig Kristdemokraterna mot de bristfälliga

beslutsunderlaget i propositionen. Enligt Kristdemokraterna bör regeringen

återkomma med förslag om hur man genom samverkan på lokal nivå mellan kommun,

arbetsförmedling, försäkringskassa samt lokala företag, fackliga och ideella

organisationer skall få avgöra detaljutformningen av åtgärden. Behandlingen av

motionen kommer att ske i finansutskottet. Arbetsmarknadsutskottets ståndpunkt

beträffande motionen framgår av utskottets yttrande till finansutskottet.

Utskottets överväganden

I sitt yttrande till finansutskottet förklarar arbetsmarknadsutskottet att det

tillstyrker att arbetslöshetsersättning i viss begränsad omfattning inom ramen

för en försöksverksamhet skall kunna lämnas även i andra situationer än vid

öppen arbetslöshet. Utskottet förordar där att verksamheten skall bedrivas i

form av särskilda projekt där arbetslöshetsersättning som försöksverksamhet

får lämnas till personer som redan får ersättning enligt gällande regler om

arbetslöshetsersättning. Enligt utskottets uppfattning i yttrandet bör

riksdagen godkänna att regeringen under budgetåret 1997 för

försöksverksamheten får disponera en sammanlagd summa av

arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till

högst 500 miljoner kronor.

För att möjliggöra försöksverksamheten bör förändringar göras i de nuvarande

reglerna i ALF-lagen och KAS-lagen, och motsvarande bestämmelser bör införas i

den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.

När det gäller regeringens lagförslag har utskottet i huvudsak ingen

erinran. Utskottet vill dock beröra en fråga som gäller reglerna om

överhoppningsbar tid. Den föreslagna verksamheten skall betraktas som en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av förslaget till ändringar av bl.a. 7 § ALF-

lagen framgår att deltagande i försöksverksamheten skall återkvalificera för

nya ersättningsperioder, dvs. vara s.k. jämställd tid. Kravet för att

verksamheten skall anses som jämställd tid är att den fullföljts av den

enskilde. Frågan är då vad som gäller i det fall personen avbryter

verksamheten. Av lagförslaget framgår inte om i dessa fall tiden i

verksamheten skall betraktas som överhoppningsbar tid. Det kan noteras att tid

i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder betraktas som överhoppningsbar tid i

motsvarande situation. Utskottet anser att också tid i denna verksamhet bör

anses som s.k. överhoppningsbar i de fall den enskilde inte fullföljt

verksamheten. Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet att förslagen

till ändring i 8 § ALF- respektive KAS-lagen samt 17 § förslaget till ny lag

om arbetslöshetsförsäkring bör kompletteras med en punkt som innebär att för

en person som inte har fullföljt sådan verksamhet som angetts ovan skall tiden

i verksamheten vara överhoppningsbar vid beräkningen av ramtiden.

Utskottets förslag rörande 8 § i ALF-lagen respektive KAS-lagen framgår av

bilaga 2.

Vad gäller bestämmelsen i 17 § förslaget till ny lag om

arbetslöshetsförsäkring föreslår utskottet att man förutom ovanstående tillägg

bör göra en redaktionell omarbetning av bestämmelsen. Enligt utskottets mening

bör bestämmelsen utformas enligt följande.

När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande

fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller

varit hindrad att arbeta på grund av

1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. yrkesinriktad rehabilitering,

4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen

(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, eller

5. deltagit i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har utgått,

i den mån tiden inte jämställs enligt vad som följer av 19 §.

Med dessa förändringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.

Motionerna A48 (m) yrkandena 2-6 samtliga delvis, A49 (fp) yrkandena 6-10

samtliga delvis och Fi44 (v) yrkandena 43-47 avstyrks.

Resursarbeten

Propositionen

Regeringen beviljade i december 1995 medel till ett arbetsmarknadspolitiskt

projekt inom vård och omsorg och som har bedrivits i samverkan med Svenska

kommunalarbetareförbundets sektion i Kalmar, Länsarbetsnämnden i Kalmar län

och Kalmar kommun, den s.k. Kalmarmodellen. Arbetsgivaren, Kalmar kommun, har

fått möjlighet att utöver lägsta nivå på bemanningen på en arbetsplats höja

nivån på den kommunala servicen genom att ta in arbetslösa som en extra resurs

i det reguljära arbetet. I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig att med

arbetslösa täcka alla vikariatsbehov som understiger 14 dagar inom det berörda

området. Preliminära bedömningar visar enligt regeringen att projektet har

haft positiva effekter.

På grundval av erfarenheterna från detta projekt föreslår regeringen att en

tillfällig lag införs om försök med resursarbete i offentlig verksamhet.

Försöksverksamheten skall pågå i hela landet och bedrivas fr.o.m. den 1 juli

1997 intill utgången av år 1998. Långtidsarbetslösa som uppbär arbetslöshets

ersättning skall kunna delta i åtgärden. De arbetslösa skall delta i åtgärden

på heltid. 10 % av tiden bör dock användas till att söka arbete. Ersättningen

skall benämnas utbildningsbidrag och det skall vara möjligt för arbetsgivaren

att komplettera ersättningen. En anvisning till resursarbete får omfatta högst

sex månader med möjlighet till förlängning till nio månader. Den tid i

resursarbete som berättigar till utbildningsbidrag skall anses som s.k.

jämställd tid och kunna kvalificera för ytterligare ersättningsperioder. Stat,

kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och de allmänna försäkringskassorna

skall kunna vara anordnare.

Detta förslag föranleder vissa ändringar i 14 § ALF- respektive KAS-lagen

och ett tillägg till 22 § i förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring.

Motioner

Både Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har yrkat avslag på

förslaget om en lag om försök med resursarbete. Av detta följer att de även

yrkar avslag till de följdändringar som förslaget föranleder. Sistnämnda

framgår av Moderaternas kommittémotion A48 (yrk. 2-3 och 6, samtliga delvis)

och av Folkpartiets kommittémotion A49 (yrk. 6-7 och 10, samtliga delvis). Av

partimotion Fi45 framgår att också Miljöpartiet de gröna har yrkat avslag på

förslaget. Även Miljöpartiet yrkar att de föreslagna följdändringarna avslås

(yrk. 32). Kristdemokraterna vill också avslå förslaget men har inte yrkat

avslag av de föreslagna följdändringarna. Vänsterpartiet kan acceptera

förslaget med vissa restriktioner. Vänsterpartiet har inte framställt några

yrkanden i den del som berörs i detta betänkande.

Utskottets överväganden

Som framgår av utskottets yttrande till finansutskottet tillstyrker utskottet

med vissa justeringar den nya åtgärden resursarbete och en lag i ämnet.

Utskottet har inga erinringar mot de förslag till förändringar i den nuvarande

regleringen av arbetslöshetsersättningen och den nya lagen om arbetslöshets-

ersättning som läggs fram i propositionen. Utskottet avstyrker därför

motionerna A48 (m) yrkande 2-3 och 6 samtliga delvis, A49 (fp) yrkande 6-7 och

10 samtliga delvis och Fi45 (mp) yrkande 32.

Tillfällig avgångsersättning

Propositionen

Enligt regeringen är det många äldre personer som varit inskrivna vid

förmedlingen under längre perioder och som har haft svårt att återgå till den

reguljära arbetsmarknaden. Denna grupp kräver stora resurser vid

arbetsförmedlingen i form av personal och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Regeringen föreslår därför att arbetslösa som har fyllt 60 år men inte 65 år

skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning, som benämns tillfällig

avgångsersättning, fram till dess de uppnår pensionsåldern utan krav på aktivt

arbetssökande eller annan aktivitet. Som villkor för att den arbetslöse skall

kunna erhålla tillfällig avgångsersättning gäller att han eller hon under

tiden fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 15 april 1997 har fått

arbetslöshetsersättning eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd

under minst 12 månader. Erbjudandet föreslås gälla mellan den 1 juli och den

31 december 1997. Ersättningen skall enligt förslaget betalas ut till dess att

personerna fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära hel förtidspension

eller återgår i arbete. Det skall inte vara möjligt att erhålla tillfällig

avgångsersättning samtidigt som den arbetslöse erhåller inkomst av arbete.

Motioner

Moderata samlingspartiet i kommittémotion A48 (yrk. 2-3, delvis, och 7) och

Folkpartiet liberalerna i kommittémotion A49 (yrk. 6-7, delvis, och 11) anser

att regeringens lagförslag i dessa delar bör avslås.

Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi45 att förslaget innebär att

erbjudandet endast gäller en slumpmässigt utvald grupp och under en begränsad

tid. Förslaget medför att vissa grupper kommer att få möjlighet att bli

arbetsbefriade med god ersättning fram till pensionen. Andra, som varit något

halvår för unga eller saknat någon månad i kvalificeringstiden, kommer att få

fortsätta enligt gamla regler. Detta är inte likhet inför lagen, anför

Miljöpartiet, och yrkar avslag på förslaget (yrk. 29).

Som framgår av utskottets yttrande till Finansutskottet motsätter sig inte

Kristdemokraterna förslaget som sådant (se motion Fi46). Kristdemokraterna

anser dock att den arbetslöse bör ha varit arbetslös i minst två år för att

kunna ta del av åtgärden. I arbetsmarknadsutskottets yttrande framgår hur

utskottet ställer sig till den av Kristdemokraterna föreslagna förändringen.

Utskottets överväganden

I yttrandet till finansutskottet tillstyrker utskottet förslaget om tillfällig

avgångsersättning. När det gäller själva lagförslaget kan utskottet vid en

granskning av motiveringen till detta konstatera att propositionen i denna del

är mycket kortfattad.

Införandet av en ny ersättningsform som skiljer sig från övriga

ersättningsformer väcker naturligen en rad frågeställningar. En sådan fråga är

vad som händer om en person som uppbär tillfällig avgångsersättning börjar

arbeta igen. Om han eller hon på nytt blir arbetslös, återgår man då till att

tillämpa de vanliga reglerna? Om man gör det, har den arbetslöse då förbrukat

ersättningsdagar under den period han eller hon uppbar tillfällig

avgångsersättning? Krävs det alltid att den arbetslöse uppfyller ett nytt

arbetsvillkor för att han eller hon skall kunna erhålla

arbetslöshetsersättning på nytt?

En annan fråga är om personer som formellt uppfyller kraven på tolv månaders

arbetslöshet under perioden den 1 januari 1996 till den 15 april 1997 men

därefter blivit utförsäkrade kan erhålla tillfällig avgångsersättning.

Ytterligare en fråga är hur den tillfälliga avgångsersättningen förhåller

sig till socialbidrag. Kan en person som uppbär socialbidrag på grund av att

han eller hon erhåller låg arbetslöshetsersättning, och som begär att få

tillfällig avgångsersättning fortsätta att samtidigt uppbära socialbidrag? I

normalfallet krävs nämligen att den som uppbär socialbidrag aktivt söker

arbete. Detta strider mot tanken med tillfällig avgångsersättning.

Till detta kommer en rad praktiska frågor. Som exempel kan nämnas hur man

ansöker om tillfällig avgångsersättning och vem som beslutar om det.

Ytterligare en fråga är om den som erhåller tillfällig avgångsersättning får

vistas utomlands.

Med hänsyn till vad som anförts ovan anser utskottet att det är viktigt att

dessa frågor klaras ut. Utskottet förutsätter att saken regleras i en

förordning, eller om så erfordras att regeringen återkommer till riksdagen i

frågan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens lagförslag.

Utskottet avstyrker motionerna A48 (m) yrkandena 2-3, delvis, och 7, A49

yrkandena 6-7, delvis, och 11 och Fi45 förslaget avslås yrk. 29.

Avstängningsregler rörande lagen om tillfälliga offentliga arbeten för äldre

arbetslösa (OTA)

Propositionen

I propositionen har regeringen, utan att föreslå någon lagändring, behandlat

frågan om avstängningsreglerna i förhållande till OTA.

Regeringen uppger att det har rått en viss oklarhet om reglerna om

avstängning från rätten till ersättning i samband med OTA. Regeringen

framhåller vikten av att dessa regler tillämpas likformigt och konsekvent samt

att tillämpningen inte leder till att personer kan avböja att delta i en viss

arbetsmarknadspolitisk åtgärd och i stället få arbetslöshetsersättning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anförde i samband

med att avstängningsreglerna avseende OTA behandlades i utskottets yttrande

till finansutskottet (1995/96:AU6y). Utskottet anförde bl.a. följande.

Frågan kan ställas om det är rimligt att avstänga en arbetslös som inte vill

acceptera ett erbjudande om sådant arbete eller lämnar arbetet. Utskottet vill

för sin del hänvisa till att avstängningsreglerna enligt 29 § 1-3 inte är

ovillkorliga. En viss skälighetsbedömning skall ske genom att det skall saknas

?giltig anledning? att lämna arbetet resp. att det erbjudna arbetet skall vara

?lämpligt?. Utskottet anser det rimligt att man vid prövningen av dessa

rekvisit väger in den speciella situation som målgruppen för åtgärden befinner

sig i. Man bör kunna se betydligt mildare på dessa ?vägransfall? än på övriga

fall.

Detta ställningstagande gäller fortfarande. Uttalandet skall enligt utskottets

mening dock inte tolkas på det sättet att utskottet anser att äldre arbetslösa

alltid har rätt att avböja ett erbjudande om OTA utan att drabbas av

avstängning.

Riksdagens beslut den 12 juli m.m.

Utskottet har inledningsvis redogjort för de förändringar i nuvarande

regelsystem som riksdagen beslutade den 12 juli respektive 12 december 1996

och som skall träda i kraft den 1 juli 1997. Regeringen anser att dessa

förändringar inte längre med hänsyn till de nu behandlade förslagen är

aktuella. Regeringen föreslår därför att dessa inte ikraftträdda regler bör

upphävas.

Utskottet delar regeringens synpunkt och föreslår att riksdagen beslutar i

enlighet med regeringens förslag. Av detta följer att utskottet även avstyrker

motion A224. I denna motion anser Hans Karlsson (s) att det är angeläget att

regeringen noga följer konsekvenserna av de förändringar i

arbetslöshetsersättningen som beslutades den 12 juli 1996.

De nu behandlade förändringsförslagen innebär också att de förslag som

regeringen lämnade i budgetpropositionen 1996/97:1 bör avslås.

Samordning mellan utbildningsbidrag och änkepension

Motioner

Vänsterpartiet i motion So424 (yrk. 16), Birgitta Gidblom m.fl. (s) i motion

Sf215 och Ulla Hoffman m.fl. (v) i motion Sf208 anser att regeringen bör se

över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och

utbildningsbidrag. Med dagens ersättningsregler utgår efterlevandepension till

efterlevande make eller maka även om han eller hon förvärvsarbetar eller

uppbär arbetslöshetsersättning. Om personen påbörjar en utbildning som

berättigar till utbildningsbidrag, exempelvis arbetsmarknadsutbildning,

samordnas utbildningsbidraget och efterlevandepensionen. Den ekonomiska

situationen för den enskilde försämras därmed när den enskilde övergår från

att passivt uppbära ersättning till att delta i en aktiv åtgärd som berättigar

till utbildningsbidrag. I syfte att stimulera kompetenshöjning behöver en

förändring göras av dagens samordningsregler.

Utskottets överväganden

Enligt 13 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd skall

utbildningsbidragets dagpenning och andra socialförsäkringsförmåner, däribland

änkepension och livränta till änka, samordnas. Innebörden av bestämmelserna är

att dagpenningen skall minskas med det belopp som kursdeltagaren får i

änkepension enligt lagen om allmän försäkring eller i livränta enligt

arbetsskadeförsäkringen.

En änka som är berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen får

till följd av dessa bestämmelser lägre ersättning vid deltagande i

arbetsmarknadsutbildning än vid arbetslöshet. Vid arbetslöshet får änkan

änkepension/livränta och dagpenning från arbetslöshetskassa. Någon samordning

mellan dessa ersättningar görs inte. När änkan deltar i åtgärden

arbetsmarknadsutbildning minskas utbildningsbidraget i form av dagpenning med

änkepensionen/livräntan.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en översyn av reglerna för de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som omfattar bl.a. frågan om samordning

mellan utbildningsbidrag och änkepension eller livränta. Utskottet som inte

vill föregripa denna beredning, avstyrker därför motionerna So424 (v) yrkande

16, Sf208 (v) och Sf215 (s).

Lagstiftningsfrågor

Regeringens förslag till författningsändringar redovisas i bilaga 1. Utskottet

har vid sin genomgång av dessa förslag rättat smärre korrekturfel.

Utskottets behandling innebär, som tidigare påpekats, att utskottet har att ta

ställning till två propositioner i vilka lämnas förslag som rör samma

regelverk. Avsikten är att samtliga förslag som rör regelverket för

arbetslöshetsersättning skall behandlas i ett sammanhang. För att regelverket

skall bli mer överskådligt har utskottet valt att i vissa fall lämna

samordnade förslag. Förslagen redovisas i separata bilagor, vilka framgår av

nedanstående förteckning.

Bilaga 2

Utskottets samordnade förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring. Förslaget består av en samordning av utskottets egna

förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:8 samt prop.

1996/97:150 p. 3:5 och p. 3:7

Bilaga 3

Utskottets samordnade förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd. Förslaget består av en samordning av utskottets

egna förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:9 samt prop.

1996/97:150 p. 3:6 och p. 3:8

Bilaga 4

Utskottets samordnade förslag rörande en ny lag om arbetslöshetsförsäkring.

Förslaget består av en samordning av utskottets egna förslag och regeringens

förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:1 och prop. 1996/97:150 p. 3:9

Bilaga 5

Utskottets samordnade förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. Förslaget

består av en samordning av regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:3 och

prop. 1996/97:150 p. 3:10

Övriga lagförslag

Med anledning av de författningsförändringar som föreslås vad gäller

regleringen av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet föreslår regeringen ett

antal följdändringar till olika författningsbestämmelser. Förslagen återfinns

i prop. 1996/97:107 p. 2:4-7 och 2:10-18.

Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal (prop.

1996/97:107 p. 2:4)

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) (prop.

1996/97:107 p. 2:5)

Lagförslaget avser bl.a. en ändring av punkt 1 av anvisningarna till 19 § som

bör samordnas med de ändringar i bestämmelsen som föreslås i proposition

1996/97:119 Självförvaltning. Arbetsmarknadsutskottet har därför beslutat att

överlämna detta förslag till skatteutskottet.

I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot förslaget.

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (prop.

1996/97:107 p. 2:6)

Lagförslaget avser bl.a. en ändring av lagens 11 kap. 2 § som bör samordnas

med de ändringar i samma paragraf som föreslås i proposition 1996/97:100 Ett

nytt skattesystem för skattebetalningar m.m. Arbetsmarknadsutskottet har

därför beslutat att överlämna detta förslag till skatteutskottet.

I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot förslaget.

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) (prop. 1996/97:107

p. 2:7)

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring (prop.

1996/97:107 p. 2:10)

Utskottet anser att det bör göras ett tillägg till ikraftträdandebestämmelsen

som innebär att äldre bestämmelser skall tillämpas om delpension sökts eller

skall börja utges för tid med början före ikraftträdandet. Vidare bör

utformningen av bestämmelsen anpassas till det av utskottet föreslagna

alternativa arbetsvillkoret. Lagförslag om detta läggs fram i utskottets

hemställan.

I övrigt har utskottet ingen erinran mot förslaget.

Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring (prop.

1996/97:107 p. 2:11)

Ingressen till detta lagförslag bör enligt utskottets mening ha en annan

lydelse. Vidare bör utformningen av bestämmelsen anpassas till det av

utskottet föreslagna alternativa arbetsvillkoret.

Lagförslag om detta läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har

utskottet ingen erinran mot förslaget.

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter (prop.

1996/97:107 p. 2:12)

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter (prop. 1996/97:107 p. 2:13)

Enligt utskottets mening bör övergångsbestämmelsen ändras på så sätt att 1998

års taxering rätteligen borde vara 1999 års taxering. Lagförslag om detta

läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot

förslaget.

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586)

om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (prop. 1996/97:107 p. 2:14)

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa

försäkringsavtal (prop. 1996/97:107 p. 2:15)

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer (prop. 1996/97:107 p. 2:16)

Enligt utskottets mening är det tillräckligt att man tar bort den del av sista

meningen i 5 b § som börjar med och för och slutar med kontant

arbetsmarknadsstöd. Något tillägg på sätt regeringen föreslagit är inte

nödvändigt.

Vidare bör en komplettering av övergångsbestämmelserna göras. Lagförslag om

detta läggs fram i utskottets hemställan.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister

(prop. 1996/97:107 p. 2:17)

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga

arbeten för äldre arbetslösa (prop. 1996/97:107 p. 2:18)

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 107 m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:A39 yrkandena 1-8,

res. 1 (m)

2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1

och 2, 1996/97:A40 yrkande 1, 1996/97:A277 yrkande 11, 1996/97:A298

yrkande 1, 1996/97:A304 yrkande 1 samt 1996/97:Sf242 yrkande 10,

res. 2 (fp, kd)

res. 3 (v)

3. beträffande samordning av försäkringssystem

att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 1,

res. 4 (mp)

4. beträffande bortre gräns för ersättningsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:A40

yrkande 2,

res. 5 (fp)

res. 6 (v)

5. beträffande utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor

att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 2,

res. 7 (mp)

6. beträffande kompensationsnivå

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 3 och 1996/97:A46 yrkande

4,

res. 8 (v)

res. 9 (mp)

7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 4 samt 1996/97:A46

yrkandena 5 och 7,

res. 10 (v)

res. 11 (mp)

8. beträffande indexering av ersättningen

att riksdagen dels avslår motion 1996/97:A40 yrkande 5, dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 12 (v)

9. beträffande samordning av de högsta ersättningsnivåerna

att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 6,

res.13 (mp)

10. beträffande samordning med avgångsvederlag

att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 6,

res. 14 (v)

11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 4, 1996/97:A38 yrkande 3

samt 1996/97:A46 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del,

res. 15 (fp, kd)

res. 16 (mp)

12. beträffande alternativt arbetsvillkor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A38 yrkande 4, 1996/97:A40 yrkande 8

och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande del,

res. 17 (v)

res. 18 (kd)

13. beträffande kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 9 och 1996/97:

A46 yrkande 10,

res. 19 (v, mp)

14. beträffande politiskt företroendevaldas ersättningsrätt

att riksdagen avslår motion 1996/97:A232,

15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 7 och 1996/97:A46 yrkande

12,

res. 20 (v)

res. 21 (mp)

16. beträffande effekterna av en ny arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen avslår motion 1996/97:A271,

17. beträffande samordning med studiemedel

att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 10,

res. 22 (v)

18. beträffande lagreglering av samordning med bisyssla

att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del antar

a) det enligt bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 23 §,

b) det enligt bilaga 4 framlagda förslaget till lag om

arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 39 §,

19. beträffande överhoppningsbar tid vid makes utlandsarbete m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A212 och 1994/95:Sf254 yrkande 1,

20. beträffande arbetslöshetsbegreppet för företagare

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A36, 1996/97:A38 yrkande 7,

1996/97:A45 i motsvarande del och 1996/97:A260,

21. beträffande tillfälligt uppehåll i verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A208, 1996/97:A219, 1996/97:A265,

1996/97:A288 och 1996/97:N252 yrkande 10,

22. beträffande arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt

företag

att riksdagen avslår motion 1996/97:A242,

23. beträffande ytterligare översyn av företagares rätt till

arbetslöshetsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A46 yrkande 16 och 1996/97:A299,

res. 23 (mp)

24. beträffande ersättningsrätt vid nyföretagande

att riksdagen avslår motion 1996/97:A41,

25. beträffande deltidsregler

att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 11,

res. 24 (v)

26. beträffande ersättningsperiodernas längd för äldre

att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 13,

res. 25 (mp)

27. beträffande avstängningsregler

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 13 och 1996/97:A46 yrkande

15,

res. 26 (v, mp)

28. beträffande aktivt arbetssökande

att riksdagen avslår motion 1996/97:A38 yrkande 5,

29. beträffande skyldigheten att acceptera lämpligt arbete

att riksdagen avslår motion 1996/97:A39 yrkande 11,

res. 27 (m)

30. beträffande överenskommelser rörande arbetslöshetsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A42 och 1996/97:A291,

31. beträffande familjehemsföräldrars ersättningsrätt

att riksdagen avslår motion 1996/97:A38 yrkande 8,

res. 28 (kd)

32. beträffande ersättningsrätt för anställda vid

uthyrningsföretag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A39 yrkande 10 och 1996/97:A258,

res. 29 (m)

33. beträffande yrkesfiskares ersättningsrätt

att riksdagen dels avslår motionerna 1996/97:A43 och 1996/97:A44, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande upphävande av lagändringar antagna den 12 juli

1996

att riksdagen

dels avslår de i proposition 1 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

b) lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd,

dels med bifall till proposition 107 i motsvarande del antar de enligt

bilaga 1 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

b) lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd,

dels avslår motion 1996/97:A224,

35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret

att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1996/97:A40 yrkande 12, 1996/97:A45 i motsvarande

del och 1996/97:A46 yrkande 11 antar det i propositionen enligt bilaga 1

framlagda förslaget till lag om arbetslöshetskassor såvitt avser 34 § med

den ändringen att första stycket andra meningen skall ha följande

lydelse:

"Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande

period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i

genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst

denna omfattning."

res. 30 (v)

res. 31 (mp)

36. beträffande finansieringen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6,

1996/97:A39 yrkandena 9 och 12, 1996/97:A46 yrkande 3 samt 1996/97:A277

yrkande 12,

res. 32 (m)

res. 33 (fp, kd)

res. 34 (mp)

37. beträffande tidpunkten för utbetalande av statsbidrag

att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del och med

avslag på motion 1996/97:A46 yrkande 14 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar,

1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar och 1996/97:Fi44 yrkandena

43-47,

res. 35 (m, fp)

res. 36 (v)

39. beträffande reglering av resursarbete

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2, 3 och 6 i motsvarande

delar, 1996/97:A49 yrkandena 6, 7 och 10 i motsvarande delar samt

1996/97:Fi45 yrkande 32,

res. 37 (m, fp, mp, kd)

40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande

delar samt 7, 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11

och 1996/97:Fi45 yrkande 29,

res. 38 (m, fp)

res. 39 (mp)

41. beträffande samordning av utbildningsbidrag och änkepension

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf208, 1996/97:Sf215, och

1996/97:So424 yrkande 16,

res. 40 (v)

42. beträffande lagreglerna om alternativt arbetsvillkor

att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del antar

a) det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 6 §,

b) det i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser 6 §,

c) det i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring

såvitt avser 12 §,

43. beträffande lagreglerna om överhoppningsbar tid

att riksdagen med anledning av propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar

antar

a) det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 8 §,

b) det i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser 6 §,

c) det i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring

såvitt avser 16 och 17 §§,

44. beträffande övergångsbestämmelser m.m.

att riksdagen med anledning av propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar

beslutar om övergångsbestämmelser

a) enligt det i bilaga 2 framlagda förslaget såvitt avser lagen om

ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

b) enligt det i bilaga 3 framlagda förslaget såvitt avser lagen om

ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

45. beträffande regelverket för arbetslöshetsersättningen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar

antar de i bilagorna 2, 3 och 4 framlagda lagförslagen i den mån de inte

omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

46. beträffande arbetslöshetskassor

att riksdagen med bifall till proposition 107 i motsvarande del antar det i

propositionen enligt bilaga 1 framlagda förslaget till lag om

arbetslöshetskassor i den mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt ovan,

47. beträffande införandet av den nya försäkringen

att riksdagen med bifall till propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar

antar det i bilaga 5 framlagda förslaget till lag om införande av lagen

(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om

arbetslöshetskassor,

48. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med anledning av proposition 107 antar de enligt bilaga 1

framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

b) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) utom såvitt avser

punkt 1 av anvisningarna till 19 §,

c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring utom såvitt

avser 11 kap. 2 §,

d) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

e) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, med den

ändringen

dels att första meningen i 3 § skall ha följande lydelse:

Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under en

ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utges

eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst sex

månader under förutsättning att förvärvsarbetet har utförts under minst

70 timmar per månad, eller har förvärvsarbetat i minst 450 timmar under

en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under

minst 45 timmar under var och en av dessa månader enligt bestämmelserna

om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.,

dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre bestämmelser skall tillämpas

om delpensionen sökts eller skall börja utges för tid med början före

ikraftträdandet.,

f) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, med den

ändringen

dels att ingressen skall ha följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

skall ha följande lydelse.,

dels att första meningen i 3 § skall ha följande lydelse:

Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under en

ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utges

eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst sex

månader under förutsättning att förvärvsarbetet har utförts under minst

70 timmar per månad, eller har förvärvsarbetat i minst 450 timmar under

en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under

minst 45 timmar under var och en av dessa månader enligt bestämmelserna

om arbetsvillkor i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.,

g) lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

h) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter, med den ändringen att första meningen i

ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången

vid 1999 års taxering.,

i) lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

j) lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa

försäkringsavtal,

k) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

med den ändringen

dels att sista meningen i 5 b § skall ha följande lydelse:

Detsamma skall gälla för tjänstepension eller motsvarande ersättning som

följer av kollektivavtal och som är samordnad med folkpension i form av

änkepension.

dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas

fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter

ikraftträdandet.,

l) lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,

m) lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten

för äldre arbetslösa.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 14 maj 1997

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),

Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder

(m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel

Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd).

Reservationer

1. Avslag på proposition 107 m.m. (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets övervägande som börjar med

?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?A39 (m) yrkande 1-8? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar Moderata samlingspartiets åsikt att frågan om hur

arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad måste ses i ett vidare

sammanhang. Avsaknaden av en genomtänkt och heltäckande strategi från

regeringens sida innebär att arbetslösheten inte pressas tillbaka. Enligt

utskottets mening krävs det insatser på fyra plan för att minska

arbetslösheten. Dessa insatser kan sammanfattas enligt följande.

- Företagen måste kunna växa. Det måste bli lättare att starta företag.

Företag i Sverige skall ha konkurrenskraftiga villkor i förhållande till

företag i andra länder. Lägre skatter på arbete är en förutsättning för fler

arbeten.

- Sverige skall bli ett av de främsta länderna vad gäller kunskap och

kunskapsutveckling.

- Arbetsmarknaden måste moderniseras. Flexiblare villkor måste införas på hela

den svenska arbetsmarknaden.

- Arbetsmarknadspolitiken måste bli effektivare. En konstruktiv

arbetslöshetsförsäkring kombinerad med fokuserade och effektiva åtgärder

underlättar de arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.

Utskottet anser i likhet med Moderaterna att i stället för regeringens förslag

bör en allmän arbetslöshetsförsäkring, knuten till den allmänna försäkringen,

införas. Den allmänna arbetslöshetsförsäkringen skall vara en integrerad del

av en sammanhållen strategi för företagande och arbete samt innehålla starka

incitament att söka arbete. Regeringens förslag till ny

arbetslöshetsförsäkring bör avslås. Ett förslag till en ny allmän

arbetslöshetsförsäkring bör föreläggas riksdagen i sådan tid att den kan träda

i kraft den 1 januari 1998.

En ny allmän arbetslöshetsförsäkring bör omfatta alla. Utskottet delar

Moderaternas uppfattning att administrationen i likhet med övriga sociala

försäkringar bör handhas inom ramen för den allmänna försäkringen.

Arbetslöshetsförsäkringen bör vara tidsbegränsad. I kombination med bl.a.

förändrade regler för återanställning kommer detta enligt utskottets

uppfattning att säkerställa att den arbetslöse har starka drivkrafter att ta

arbete. Det skall emellertid understrykas att dessa drivkrafter måste

motsvaras av ett klimat där nya arbeten skapas. Det är därför strategin för

fler arbeten måste genomföras samordnat.

Det statliga skyddet vid arbetslöshet bör motsvara välmotiverade

trygghetskrav samtidigt som det understryker arbetslöshetsförsäkringens

karaktär av omställningsförsäkring. Den inkomstrelaterade delen bör omfatta

300 ersättningsdagar. Till skillnad från i dag bör ersättningsperioderna inte

kunna förlängas genom återkvalificering genom arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

För äldre arbetslösa behövs ett skydd som varar längre tid än 300 dagar.

Utskottet anser i likhet med Moderaterna att arbetslösa som är äldre än 58 år,

efter att ha erhållit ersättning från den inkomstrelaterade delen av

arbetslöshetsförsäkringen under 300 dagar, bör kunna få ett kompletterande

skydd med högst 200 ersättningsdagar. Denna efterskyddsersättning bör utgå

under högst ett kalenderår från den första ersättningsdagen. Ersättningsnivån

bör vara 210 kr per dag. Den bör kunna kompletteras med åtgärder av de

fackliga organisationerna eller genom avtal. Ersättningsnivån bör bibehållas

på 75 % av den tidigare förvärvsinkomsten med en högsta dagpenning om 564 kr

per dag. Utskottet bedömer att genom de skattesänkningar som Moderaterna

föreslår erhåller den enskilde en högre nettoersättning än vad han eller hon

kan få genom regeringens förslag.

Den tid av arbete som krävs för att få rätt till arbetslöshetsersättning,

det s.k. arbetsvillkoret, påverkar försäkringens kostnader men ger också

besked, inte minst till unga, om hur samhället ser på arbete. Ett ringa krav

på arbete för att bli ersättningsberättigad skulle kunna ge det felaktiga

intrycket att bidragsberoende är något normalt. Mot denna bakgrund anser

utskottet i likhet med Moderaterna att det är rimligt att arbetsvillkoret

fastställs så att sökanden under en ramtid av 18 månader måste ha

förvärvsarbetat minst 12 månader. Som alternativ till denna huvudregel bör det

vara möjligt att fullgöra arbetsvillkoret genom förvärvsarbete i minst 900

timmar under en sammanhängande tid om 360 dagar. Arbetet måste dock ha utförts

under tolv perioder om vardera 30 dagar med en arbetad tid av minst 45 timmar

per period.

Utskottet instämmer i Moderaternas uppfattning att det bör finnas ett

särskilt lägre arbetsvillkor för unga nytillträdande på arbetsmarknaden. För

arbetslösa under 25 år som inte kan delta i utbildning inom ramen för ett

modernt lärlingssystem bör arbetsvillkoret halveras. Det bör således omfatta

sex månader eller 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar då

arbetet utförts under sex delperioder om vardera 30 dagar med en arbetstid på

minst 45 timmar varje period. I likhet med Moderaterna anser utskottet att

ersättningen skall utgå enligt grundnivån. Möjligheten skall kunna utnyttjas

högst en gång i livet.

De långsiktiga förändringar som pågår på arbetsmarknaden i riktning mot mer

individuella arbetstider, arbete under delar av livet varvat med andra

sysselsättningar och mer varierade löner under olika yrkesverksamma perioder

ställer krav på förnyelse av det skydd som behövs för att klara olika

situationer med arbetslöshet. Utskottet anser i likhet med Moderaterna att

analyser bör genomföras av en långsiktig lösning i form av ett på en gång

generellt och individuellt sparsystem.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till

motion A39 yrkandena 1-8 bör avslå regeringens förslag om en allmän och

sammanhållen försäkring.

dels att utskottet hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 107 m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A39 yrkandena 1-8 avslår

proposition 1996/97:107,

2. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med

?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?10 bör avslås? bort ha följande

lydelse:

Det är angeläget att införa en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med

rimlig ersättningsnivå för alla som står till arbetsmarknadens förfogande. I

likhet med motionärerna anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringen bör bli

en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter. Dess utformning bör

medverka till en bättre fungerande lönebildning och en flexibel arbetsmarknad.

Mot denna bakgrund instämmer utskottet i motionärernas uppfattning att

riksdagen hos regeringen bör begära ett nytt förslag till en allmän

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde

för den försäkring som infördes år 1994.

Förslaget bör vidare innefatta en från parterna på arbetsmarknaden

fristående arbetslöshetskassa dit den som inte vill tillhöra ett fackförbund

kan ansluta sig. Denna kassa skall administreras av staten. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A37 (fp) yrkande 1

och A38 (kd) yrkandena 1 och 2, A298 (kd) yrkande 1 och Sf242 yrkande 10..

dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38

yrkandena 1 och 2, 1996/97:A298 yrkande 1 och 1996/97:Sf242 yrkande 10

samt med avslag på motionerna 1996/97:

A40 yrkande 1, 1996/97:A277 yrkande 11 och 1996/97:A304 yrkande 1 och

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med

?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?10 bör avslås? bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar Vänsterpartiets syn på att frågan om

arbetslöshetsförsäkringens utformning har misskötts under de senaste åren.

Upprepade regelförändringar har genomförts utan konsekvensanalyser. De

tekniska lösningarna har varit undermåliga. Frågornas behandling i riksdagen

under år 1996 har också varit ägnade att skapa misstro mot det politiska

systemet. Även det politiska sakinnehållet har varit felaktigt. I en situation

när långt mer än halv miljon arbetstillfällen saknas har det politiska trycket

riktats mot de arbetslösa.

Regeringens förslag har inneburit att allt fler stängs ute från systemet.

Försämringarna av ersättningsnivåerna har inneburit att allt fler tvingats

söka socialbidrag. Deltidsarbetslösa kvinnor har fått se sin ersättningsrätt

avskaffad.

Den politik som har förts har inneburit att staten successivt befriar sig

från det politiska ansvaret för arbetslösheten och tar allt mindre ekonomiskt

ansvar för dess följder. Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att det

är endast genom att öka den reguljära sysselsättningen som kostnaderna för

arbetslösheten kan minskas. Att försämra för de arbetslösa skapar endast

ytterligare klassklyftor och minskar snarast förutsättningarna för en

effektivt fungerande arbetsmarknad.

Utskottet anser därför att det är bra att förslagen som presenterats för

riksdagen har förankrats hos de fackliga organisationerna och att synpunkter

från Arbetslöshetskassornas samorganisation beaktats.

Utskottet instämmer i Vänsterpartiets syn på förslaget om en allmän och

sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Det är viktigt att stommen till

försäkringen utgörs av dagens frivilliga arbetslöshetsförsäkring och

arbetslöshetskassor med en nära anknytning till medlemmar, fackliga

organisationer och olika branscher.

I likhet med Vänsterpartiet är utskottet berett att acceptera de föreslagna

finansieringskällorna. Normalt skall arbetsmarknadsavgiften täcka behoven hos

en robust försäkring. Vid starkt kostnadstryck till följd av omfattande

arbetslöshet får ökade skattemedel sättas in för att klara finansieringen.

Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att det inte bör vara

aktuellt att ytterligare höja finansieringsavgiften och låta de arbetslösa ta

kostnaderna genom regelskärpningar eller sänkta ersättningsnivåer.

Kompetensförstärkning och rörlighet skall stimuleras. Utskottet delar den

uppfattning som kommer till uttryck i motion A40 och som innebär att passiva

ersättningsperioder skall vara kortvariga och att den individuella

handlingsplanen skall prioritera aktivitet. Likaså måste svårigheter att få

barnomsorg undanröjas så att ingen går miste om ersättning från

arbetslöshetskassa av detta skäl.

Utskottet vill i likhet med Vänsterpartiet slå fast att det inte är

arbetslöshetskassans fel att långtidsinskrivningen vid arbetsförmedlingen ökar

eller att den s.k. rundgången mellan åtgärder och ersättningsperioder blir

vanligare. Dessa problem orsakas snarare av brister i den ekonomiska

politiken, svag sysselsättningspolitik och frånvaro av en

arbetstidsförkortning.

Med hänvisning till det anförda stöder utskottet således Vänsterpartiets

uppfattning när det gäller inriktningen för arbetslöshetsförsäkringen och

anser att detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därför

motion A40 yrkande 1.

dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1 och 2,

1996/97:A277 yrkande 11, 1996/97:A298 yrkande 1, 1996/97:A304 yrkande 1

och 1996/97:Sf242 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Samordning av försäkringssystem (mom. 3)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottet överväganden som börjar med ?En

fråga? och slutar med ?den bör avslås? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det nu behövs ett helhetsgrepp

på socialförsäkringarna på samma sätt som när översynen av skattesystemet

gjordes. Socialförsäkringarna skall utgöra ett socialt skyddsnät som i första

hand tillgodoser grundtrygghet åt den som inte kan försörja sig själv.

Kvalifikationsreglerna skall vara utformade så att så få som möjligt utestängs

från försäkringen och tvingas leva på socialbidrag. För att tillgodose kraven

på helhetssyn och grundtrygghet bör socialförsäkringssystemen utformas med en

kortvarig del (omställningsförsäkring) och en del som skyddar vid långvariga

inkomstbortfall. Utskottet anser att de synpunkter på helhetssyn i

socialförsäkringssystemen som här har redovisats bör ges regeringen till

känna. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet motion A46 yrkande 1

vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande samordning av försäkringssystem

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När

det? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Folkpartiet liberalernas synpunkt att det snarast bör införas

en bortre gräns för ersättningsrätten. Dagens system innebär att om man

arbetar i sex månader och är medlem i en arbetslöshetskassa så kan man erhålla

arbetslöshetsersättning resten av livet. För individen är det viktigt att han

eller hon snabbt kan komma ut på den öppna arbetsmarknaden efter det att

arbetslöshetsperioden börjat. En bortre gräns innebär också att

arbetsförmedlingen tvingas att snabbare försöka hitta lösningar.

Den bortre gränsen bör sättas till två år. Utskottet anser i likhet med

Folkpartiet att det är viktigt att den bortre gränsen för ersättningsrätten

kombineras med åtgärder som snabbt syftar till att snabbt få ut den arbetslöse

i sysselsättning. För att förhindra att människor blir hänvisade till

socialbidrag efter ersättningstidens slut bör det införas någon form av

efterskydd.

Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet

med det anförda. Utskottets ställningstagande innebär att motion A37 (fp)

yrkandena 2 och 3 tillstyrks.

dels att utskottet hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en bortre gräns för ersättningsrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 samt

1996/97:A40 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När

det? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

En stor del av arbetslöshetsproblemet är av strukturell art. Den är en följd

av exempelvis bristande kompetens och regionala svårigheter men också av den

könssegregerade arbetsmarknaden. Det är således inte bristande arbetsvilja hos

de arbetslösa eller problem med arbetslöshetsförsäkringen som orsakat den

omfattande arbetslösheten under senare år. Därmed finns inte heller någon

grund för att införa en formellt bestämd tidsgräns, s.k. bortre parentes, i

arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att

regeringen i propositionen inte lyckats prestera en hållbar argumentation för

införande av en sådan tidsgräns. Utskottet menar att den föreslagna

utredningen bör få en annan inriktning.

Enligt utskottets mening är det grundläggande att man med en aktiv

arbetsmarknadspolitik driver arbetslinjen så att återkvalifikation till

arbetslöshetsförsäkringen blir möjlig. Så länge det är arbetsmarknadspolitiskt

meningsfullt skall det inte förhindras av godtyckliga tidsregler.

Misslyckanden på arbetsmarknaden och i det politiska systemet skall inte

straffa den enskilde.

I enlighet med den uppfattning som förts fram av Vänsterpartiet anser

utskottet att den aktuella utredningen i stället för att angripa

arbetslöshetsförsäkringens regler för återkvalifikation bör få i uppgift att

studera alternativa sysselsättningsprogram, arbetstidsförkortningar och

övergångslösningar till pension. Inriktningen måste vara att finna lösningar

på problemen med rundgången som för många kan upplevas som meningslös och

destruktiv. Kommunerna har självfallet en viktig roll när det gäller att finna

effektiva lösningar på arbetsmarknadsproblemen. Med hänvisning till det

anförda biträder utskottet således motion A40 yrkande 2 vilket bör ges

regeringen till känna. Motion A37 yrkandena 2 och 3 avslås.

dels att utskottet hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bortre gräns för ersättningsrätt

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 2 och med avslag på

motion 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

7. Utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor (mom. 5)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny

lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Med

hänsyn? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att uppdraget bör vidgas för den

utredning som enligt propositionen skall analysera vilka åtgärder som kan

göras inför och efter en utförsäkring. I uppdraget för utredningen, som bör

vara parlamentarisk, bör även ingå att utreda en total sammanslagning av

försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa och arbetslöshet samt en

organisatorisk sammanslagning under kommunalt huvudmannaskap av

arbetsförmedlingarnas, försäkringskassornas och delar av socialtjänstens

verksamheter. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Med detta tillkännagivande får motion A46 yrkande 2 anses vara

tillgodosedd.

dels att utskottet hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor

att riksdagen med anledning av motion och 1996/97:A46 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kompensationsnivå (mom. 6)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och

dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?En

viktig? och slutar med ?bör antas? bort ha följande lydelse

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det utan ytterligare

skärpningar av kvalifikationsvillkor eller höjd nivå på finansieringsavgiften

är realistiskt att finansiera en höjning av kompensationsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen till 85 % från och med budgetåret 1999. Målet för

ersättningsnivån bör vara att den successivt höjs till motsvarande 90 % av den

tidigare inkomsten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet

motion A40 yrkande 3.

dels att utskottet hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kompensationsnivå

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 3 och med avslag på

motion 1996/97:A46 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Kompensationsnivå (mom. 6)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och

dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?En

viktig? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att en begränsad höjning av

ersättningsnivåer och grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bör kunna

genomföras. Ersättningsnivån bör höjas till 80 % för inkomster upp till en

brytpunkt vid 4,2 basbelopp, eller för närvarande ca 12 700 kr per månad. För

inkomstdelar däröver bör ersättningsnivån vara 40 %. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 4. Utskottet kan i sammanhanget

konstatera att Miljöpartiet i motion Fi45 (yrk. 44) med anledning av

proposition. 1996/97:150 yrkar att ersättningsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen skall uppgå till 85 % av dagsförtjänsten för

inkomstdelar enligt ovan.

dels att utskottet hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kompensationsnivå

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:46 yrkande 4 och med avslag på

motion 1996/97:A40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och

dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det?

och slutar med ?yrkandena 5 och 7? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att arbetslöshetsförsäkringen i

dag i alltför liten utsträckning kan anses vara en inkomstrelaterad

försäkring. Den högsta dagpenningen bör därför höjas och fastställas till 620

kronor från den 29 december 1997. Stödbeloppet i KAS bör från samma dag höjas

till 260 kr. Motsvarande belopp bör utgå enligt den nya sammanhållna

arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1998. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker motion A40 (v) yrkande 4 vilket bör ges regeringen till

känna. Utskottet avstyrker motion A46 yrkandena 5 och 7.

dels att utskottet hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 4 och med avslag på

motion 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och

dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det?

och slutar med ?yrkandena 5 och 7? bort ha följande lydelse:

Utskottet stöder Miljöpartiets uppfattning när det gäller storleken på

stödbeloppet i KAS, dvs. grundbeloppet i den nya försäkringen, och anser att

detta bör höjas till samma nivå som före den senaste sänkningen, alltså 246

kronor per dag. Vidare anser utskottet i likhet med Miljöpartiet att nivån på

dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen bör fastställas till högst 589 kronor

per dag. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. Med detta

tillkännagivande får motion A46 yrkandena 5 och 7 anses vara tillgodosedd.

Utskottet avslår motion A40 yrkande 4.

dels att utskottet hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7 och med

avslag på motion 1996/97:A40 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

12. Indexering av ersättning (mom. 8)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och

dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Mot

bakgrund? och slutar med ?Utskottets ställningstagande? bort ha följande

lydelse:

Tidigare fanns en följsamhet mellan ersättningen från

arbetslöshetsförsäkringen och inkomstutvecklingen. I likhet med Vänsterpartiet

i motion A40 anser utskottet att en sådan följsamhet bör återinföras.

Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A 40 (v) yrkande 5.

dels att utskottet hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande indexering av ersättning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Samordning av de högsta ersättningsnivåerna (mom. 9)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och

dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Som

utskottet? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att nivån på taken i samtliga

försäkringar, såsom arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringarna, bör

samordnas. Samordningen av taknivån bör ske på ett sådant sätt att den är

kostnadsmässigt neutral. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion

A46 yrkande 6.

dels att utskottet hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande samordning av de högsta ersättningsnivåerna

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 6,

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Samordning med avgångsvederlag (mom. 10)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordningsregler avseende

avgångsvederlag under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det

finns? och slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att regeringens förslag till

samordning mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag bör avvisas. En

sådan samordning skulle motverka önskvärda strukturomvandlingar. Likaså

motverkas arbetslinjen. Detta har framhållits av ARBOM-utredningen och flera

remissinstanser liksom tidigare av utskottet i betänkandena 1992/93:AU20 och

1993/94:AU26.

Riksdagen bör mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört med bifall till

motion A40 yrkande 6 avslå regeringens förslag om samordning med

avgångsvederlag.

dels att utskottet hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande samordning med avgångsvederlag

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det arbetsvillkor? och slutar

med ?9 delvis? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motionen A37 och A38 att det

riksdagsbeslut som fattades den 12 juni 1996 om att arbetsvillkoret skall

utgöra minst 80 timmar per månad under minst nio månader bör stå fast.

Utskottet tillstyrker därför motionerna A37 (fp) yrkande 4 och A38 (kd)

yrkande 3.

dels att utskottet hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 4 och

1996/97:A38 yrkande 3 samt med avslag på motionerna och 1996/97:A46

yrkande 8 och 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

16. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det arbetsvillkor? och slutar

med ?9 delvis? bort ha följande lydelse:

Regeringens syn att arbetslöshetsförsäkringen endast skall gälla dem som har

?en fast förankring på arbetsmarknaden? är ett hån mot alla som ställs

utanför. Resonemanget bygger på en föråldrad syn på arbetsmarknaden där de

allra flesta förutsätts vara tillsvidareanställda i stadigvarande arbeten.

Allt större spärrar upprättas mot grupper med tillfälliga anställningar och

nytillträdande på arbetsmarknaden. Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning

att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen tills vidare bör fastställas

så att rätt till ersättning föreligger för den som förvärvsarbetat fyra

månader med minst 70 timmar per månad alternativt 300 timmar under en

sammanhängde tid av 120 dagar. Regeringens förslag rörande precisering av hur

det alternativa arbetsvillkoret skall vara fördelat på 30-dagarsperioder bör

utgå. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkandena 8 och

9.

dels att utskottet hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkandena 8 och 9 i

motsvarande del och med avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 4 och

1996/97:A38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. alternativt arbetsvillkor (mom. 12)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?För de? och slutar med

?yrkande 9 delvis? bort ha följande lydelse:

I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet att en generösare alternativregel

när det gäller arbetsvillkoret bör införas. Alternativregeln kunde utformas så

att minst 450 timmar (motsvarande 6 månader med i genomsnitt 75 timmars arbete

per månad) skulle uppfyllas under ramperioden medan antalet arbetade timmar

per månad kan variera. Eventuellt kunde kravet skärpas till en sammanhängande

tid av 240 eller 210 dagar. De förändrade reglerna om arbetsvillkor bör träda

i kraft den 29 september 1997 och inte som regeringen har föreslagit den 1

juli 1997. Utskottet anser att de synpunkter på arbetsvillkoret som här har

redovisats bör ges regeringen till känna.

Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderliga lagförslag. Med

hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 8.

dels att utskottet hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande alternativt arbetsvillkor

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 8 och med avslag på

motionerna 1996/97:A38 yrkande 4 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12)

Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet har? och slutar med

?yrkande 9 delvis? bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att öka flexibiliteten när det gäller beräkning av

arbetstiden för fullgörande av arbetsvillkoret. Utskottet delar

Kristdemokraternas uppfattning att det bör införas ett arbetsvillkor som är

utformat på ett sådant sätt att den totala mängden arbete under en tidsperiod

är försäkringsgrundande. Arbetsvillkoret bör vara lägre för nytillträdande på

arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som

innebär att flexibiliteten i arbetsvillkoret ökar och att alla som arbetar kan

få tillträde till försäkringen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet motion A38 yrkande 4.

dels att utskottet hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande alternativt arbetsvillkor

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A38 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1996/97:A40 yrkande 8 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. (mom. 13)

Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det sedan? och slutar med

?yrkande 10? bort ha följande lydelse:

Den begränsningsregel som regeringen har föreslagit för kvalifikation till

arbetslöshetsförsäkringen med avseende på anställningar med offentliga

subventioner är enligt utskottets uppfattning ologisk och bör avslås.

Utskottet delar därmed motionärernas uppfattning och anser att det avgörande i

stället skall vara att ett anställningsförhållande råder och att lön betalas

ut enligt avtal för det aktuella arbetet. Exempelvis bör beredskapsarbete,

utbildningsvikariat och rekryteringsstöd vara kvalificerande till

försäkringen.

Riksdagen bör mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört med anledning av

motionerna A40 yrkande 9 och A46 yrkande 10 begära att regeringen skyndsamt

återkommer med lagförslag i enlighet med detta.

dels att utskottet hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd

m.m.

att riksdagen med anledning till motionerna 1996/97:A40 yrkande 9 och

1996/97:A46 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Både Vänsterpartiet? och

slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:

Utskottet kan som en tillfällig lösning acceptera det arbetsvillkor som

regeringen föreslår. Utskottet delar dock Vänsterpartiets uppfattning att

regeringen inom kort bör återkomma med en redovisning av effekterna av det nya

arbetsvillkoret för olika utsatta grupper på arbetsmarknaden och för

försäkringens täckningsgrad. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till

känna. Med hänsyn till det anförda bifaller utskottet motion A40 yrkande 7.

Motion A46 yrkande 12 (mp) avslås i den mån den inte får anses tillgodosedd av

det anförda.

dels att utskottet hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 7 och med avslag på

motion 1996/97:A46 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

21. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under

rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Både Vänsterpartiet? och slutar

med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:

Regeringen bör initiera en mer omfattande kartläggning av de grupper som i

dag blir utestängda från ett fullgott försäkringsskydd och lägga fram förslag

om arbets- och andra kvalifikationsvillkor som tar sikte på förhållandena på

en framtida mer rörlig arbetsmarknad. Med hänvisning till det anförda biträder

utskottet motion A46 i berörd del vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 12 och med avslag på

motion 1996/97:A40 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Samordning med studiemedel (mom. 17)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordning med studiestöd

under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet anser? och

slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att en samordningsregel bör

införas mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd. Regeringen

bör skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet med det

anförda. Det anförda innebär att motion A40 (v) yrkande 10 tillstyrks i berörd

del.

dels att utskottet hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande samordning med studiemedel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Ytterligare översyn av företagares rätt till arbetslöshetsersättning (mom.

23)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Företagare under rubriken

Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet ställer? och slutar med

?A299 (c)? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att ytterligare ansträngningar bör

göras för att se över och precisera villkoren för företagare, uppdragstagare,

kulturarbetare och andra både när det gäller kvalificering till

arbetslöshetskassa och rätt till fortsatt ersättning. Detta bör riksdagen med

anledning av motion A46 i berörd del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande ytterligare översyn av företagares rätt till

arbetslöshetsersättning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 16 och med avslag på

motion 1996/97:A299 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

24. Deltidsregler (mom. 25)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Ersättning vid

arbetslöshet under del av vecka under rubriken Utskottets överväganden som

börjar med ?När det? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att dagens begränsning av

ersättningsrätten för den som har fast deltidsarbete inte bör finnas kvar i

den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Deltidsbegränsningen drabbar i

första hand kvinnor. Detta problem bör i första hand avhjälpas genom att dessa

erhåller arbetsmarknadspolitiska åtgärder i samma utsträckning som andra

grupper av arbetslösa. Den negativa särbehandlingen av deltidsarbetslösa måste

upphöra. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag

till riksdagen i enlighet med det anförda. Utskottet tillstyrker därför motion

A40 (v) yrkande 11.

dels att utskottet hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande deltidsregler

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Ersättningsperiodernas längd för äldre (mom. 26)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Enhetliga

ersättningsperioder under rubriken Utskottets överväganden som börjar med

?Utskottet delar? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse:

Åldersgränsen för förlängd ersättningsperiod med högst 450 dagar bör även

fortsättningsvis vara 55 år. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottet hemställan under bort ha följande lydelse:

26. beträffande ersättningsperiodernas längd för äldre

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Avstängningsregler (mom. 27)

Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Sanktionsregler under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Den förändring? och slutar

med ?yrkande 15? bort ha följande lydelse:

De förändrade sanktionsregler som infördes den 1 januari 1996 har inneburit en

omotiverat kraftig skärpning av avstängningsreglerna. De strängare reglerna

tillämpas även om psykiska och andra orsaker till uppsägningar stöds av

läkarintyg. Utskottet anser att avstängningstiden bör återgå till 20

ersättningsdagar för den som har sagt upp sig på egen begäran eller tackat nej

till erbjudet lämpligt arbete. Regeringen bör skyndsamt återkomma med

erforderliga lagförslag. Utskottet tillstyrker motion A40 (v) yrkande 13 och

A46 (mp) yrkande 13.

dels att utskottet hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande avstängningsregler

att riksdagen med anledning motionerna 1996/97:A40 yrkande 13 och 1996/97:A46

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Skyldigheten att acceptera lämpligt arbete (mom. 29)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Allmänna villkor under

Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt nuvarande? och slutar med ?bör

därför avslås? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Moderata samlingspartiets uppfattning att den arbetslöse inte

bör kunna tacka nej till erbjudet arbete annat än av mycket starka skäl. En

sådan regelskärpning bör kunna säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen inte

uppfattas som något annat än en omställningsförsäkring. Detta bör riksdagen

med anledning av motion A39 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottet hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande skyldigheten att acceptera lämpligt arbete

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A39 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Familjehemsföräldrars ersättningsrätt (mom. 31)

Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Familjehem under rubriken

Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?yrkande

8? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i Kristdemokraternas uppfattning att familjehemsföräldrars

rätt till ersättning från arbetslöshetskassa bör säkerställas.

Arbetstagarbegreppet bör innefatta även familjehemsföräldrar och ersättning

från arbetslöshetskassa bör möjliggöras. Utskottet anser i enlighet med motion

A38 att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att säkerställa

familjehemsförälders rätt till arbetslöshetskassa. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda

tillstyrker utskottet motion A38 yrkande 8.

dels att utskottet hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande familjehemsföräldrars ersättningsrätt

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A38 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag (mom. 32)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Anställda vid

uthyrningsföretag under Utskottets övervägande som börjar med ?I ett? och

slutar med ?A258 (m)? bort ha följande lydelse:

Reglerna för s.k. fyllnadsstämpling tillämpas i dag olika i skilda branscher.

När det gäller anställda hos personaluthyrningsföretag är tillämpningen

strängare än vad gäller andra arbetstagare med motsvarande arbetsvillkor,

exempelvis s.k. springvikarier inom sjukvården. Det är enligt utskottets

uppfattning inte acceptabelt att anställda hos personaluthyrningsföretag i

detta avseende behandlas annorlunda än andra arbetstagare med motsvarande

arbetsvillkor. Utskottet, som därmed instämmer i Moderaternas och de enskilda

motionärernas kritik, anser att man bör tillse att enskilda som

fyllnadsmarkerar behandlas lika. Utskottet förutsätter att regeringen snarast

tillser att detta regleras genom förordning eller om så erfordras återkommer

till riksdagen i frågan. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker

motionerna A39 (m) yrkande 10 och A258 (m). Vad utskottet anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande ersättningsrätt för anställda vid

uthyrningsföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A39 yrkande 10 och

1996/97:A258 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

30. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet En ny lag om

arbetslöshetskassor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med

?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse:

När det gäller krav för medlemskap i en arbetslöshetskassa bör

inträdesvillkoret i form av det s.k. 17-timmarsregeln tolkas i enlighet med

ARBOM-utredningens förslag. Utskottet anser således i likhet med

Vänsterpartiet i motion A40 att en person som kan uppvisa ett

anställningsavtal som innebär att han eller hon har fått anställning i sådan

omfattning att villkoret kommer att uppfyllas, bör ha rätt att omgående

erhålla medlemskap i kassan. Regeringen bör skyndsamt återkomma med

erforderliga lagförslag. Med hänsyn till det anföra tillstyrker utskottet

motion A40 (v) yrkande 12.

dels att utskottet hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 12 och med avslag på

proposition 107 i motsvarande del samt motionerna 1996/97:A45 i

motsvarande del och 1996/97:A46 yrkande 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

31. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet En ny lag om

arbetslöshetskassor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med

?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att utöver arbetsvillkoret för att få ersättning

från arbetslöshetsförsäkringen skall ett särskilt arbetsvillkor uppfyllas för

att bli medlem i arbetslöshetskassa. Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning

att denna bestämmelse bör slopas.

Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderligt lagförslag. Med

hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag med det

tillkännagivande som följer av motion A46 yrkande 11.

dels att utskottet hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 11 samt med avslag

på proposition 107 i motsvarande del och motionerna 1996/97:A40 yrkande

12 och 1996/97:A45 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

32. Finansieringen (mom. 36)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering

och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt

utskottet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse::

Den allmänna arbetslöshetsförsäkring som utskottet förordar enligt förslag

från Moderata samlingspartiet bör finansieras genom dels egenavgifter, dels

skatter. Egenavgifterna, som bör finansiera en betydande del av försäkringen,

bör variera med arbetslösheten i syfte att motverka en löneutveckling som ökar

arbetslösheten. Avgifterna måste växlas mot löne- eller skattejusteringar så

att effekten för den enskilde blir neutral vid övergången till den nya

allmänna arbetslöshetsförsäkringen.

Starka skäl talar enligt utskottets uppfattning för att sammanföra all

ersättning vid arbetslöshet till den allmänna försäkring som förordas.

Utskottet delar härmed den uppfattning som framförts av Moderata

samlingspartiet. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken skulle därigenom

komma att avse enbart de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och inte som i dag

också de ersättningar som motsvarar bortfallen arbetslöshetskassa.

Introduktionen av de nya reglerna måste enligt utskottets mening ske

parallellt med att arbetslösheten pressas ner genom fler riktiga arbeten.

Särskilda övergångsregler kommer därtill att krävas, så att bland annat

ersättningsperiodens längd kan samstämma med tillkomsten av en mer dynamisk

arbetsmarknad.

Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motion A39 (m)

yrkandena 9 och 12 i berörda delar. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande finansieringen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A39 yrkandena 9 och 12 samt med

avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6,

1996/97:A46 yrkande 3 och 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Finansieringen (mom. 36)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering

och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringens

finansiering måste förändras. Målet måste vara en finansiering där de

försäkrades egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar

inkomster och utgifter över en konjunkturcykel. Förändringen måste dock

genomföras successivt. En obligatorisk egenavgift för

arbetslöshetsförsäkringen bör inrättas efter samma principer som prövades år

1994.

Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motionerna A37 (fp)

yrkande 5 och A38 (kd) yrkande 6.

dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande finansieringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 5 och

1996/97:A38 yrkande 6 samt med avslag på motionerna, 1996/97:A39

yrkandena 9 och 12, 1996/97:A46 yrkande 3 samt 1996/97:A277 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Finansieringen (mom. 36)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering

och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att regeringens förslag till

skärpning av arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen för att finansiera en

höjning av kompensationsnivån i försäkringen inte kan accepteras. Det anförda

innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 3.

dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande finansieringen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6, 1996/97:A39

yrkandena 9 och 12 samt 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och

Christel Anderberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Aktivare användning av

arbetslöshetsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med

?I sitt yttrande? och slutar med ?43-47 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att den

uppmuntrar aktivt sökbeteende, främjar en dynamisk lönebildning, medverkar

till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och därmed i förlängningen

bidrar till ett ökat antal arbetstillfällen. Detta kräver emellertid att

regelverket är tydligt och stringent. Avsteg från ersättningsreglerna bör

kunna medges endast om synnerliga skäl föreligger, exempelvis vid individuellt

behov av en fokuserad yrkesutbildning. Utskottet anser att regeringens förslag

om att lämna arbetslöshetsersättning till personer som inte står till

arbetsmarknadens förfogande inte utgör ett sådant skäl. Regeringens lagförslag

beträffande åtgärden bör därför avslås i enlighet med Moderaternas och

Folkpartiets förslag.

Med bifall av motion A48 yrkande 2-6, samtliga yrkanden delvis, avstyrker

utskottet propositionen i motsvarande del. Motionerna A49 (fp) yrkandena 6-10,

samtliga delvis, och Fi44 yrkandena 43-47 får anses tillgodosedda genom vad

som anförts av utskottet.

dels att utskottet hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande

delar och med avslag på proposition 1996/97:150 i motsvarande del samt

motionerna 1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar och

1996/97:Fi44 yrkandena 43-47 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

36. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Aktivare användning av

arbetslöshetsersättningen under rubriken Utskottets överväganden som börjar

med ?I sitt yttrande? och slutar med ?43-47 avstyrks? bort ha följande

lydelse:

I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet att passiva ersättningsperioder

borde minimeras. Enligt utskottets mening bör det göras en åtskillnad mellan

kontantstöd och aktivitetsstöd. Utskottet förordar därför att i stället för

att införa den nu föreslagna försöksverksamheten bör medel överföras från

utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14 för att användas inom ramen för otra-

ditionell verksamhet med stor flexibilitet. De lokala

arbetsförmedlingsnämnderna skall fatta besluten efter det att

projektansökningarna godkänts och medel fördelats av AMS. Utskottet delar

Vänsterpartiets mening att det skulle vara mycket olyckligt att ge regeringen

särskilda befogenheter att fördela medel till lokala projekt. Det finns enligt

utskottets mening saklighets- och samordningsskäl att

arbetsmarknadsmyndigheterna bör fördela medel enligt generella kriterier som

överensstämmer med de arbetsmarknadspolitiska målen.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Fi44 yrkande 43-47

bör bifallas och att propositionen i berörd del bör avslås.

dels att utskottet hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi44 yrkandena 43-47 och med

avslag på proposition 1996/97:150 i motsvarande del samt motionerna

1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar och 1996/97:A49 yrkandena

6-10 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

37. Reglering av resursarbete (mom. 39)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Resursarbeten under

rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Som framgår? och slutar med

?yrkande 32? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikt att förslaget med resursarbete måste

avvisas. Det defensiva förslaget är förknippat med rad problem.

Förändringsbenägenheten i kommunerna avtar, undanträngningseffekterna blir

betydande och det finns uppenbara risker för snedvriden konkurrens samt

övervältrings- och inlåsningseffekter. Mot denna bakgrund anser utskottet att

med bifall till motionerna A48 (m) yrkandena 2-6, samtliga delvis, A49 (fp)

yrkandena 6-10, samtliga delvis, och Fi45 (mp) yrkande 32 bör regeringens

förslag i denna del avslås.

dels att utskottet hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande reglering av resursarbete

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A48 yrkandena 2, 3 och 6 i

motsvarande delar, 1996/97:A49 yrkandena 6, 7 och 10 i motsvarande delar

samt 1996/97:Fi45 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

38. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och

Christel Anderberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Tillfällig

avgångsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I

yttrandet? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i uppfattningen att förslaget om tillfällig

avgångsersättning ger en felaktig signal som redan på kort sikt riskerar att

påverka arbetsgivares attityd till äldre medarbetare. Metoden att ?pensionera

bort? äldre långtidsarbetslösa är ineffektiv, oekonomisk och orättfärdig och

måste avvisas. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i Moderaternas och

Folkpartiets uppfattning att regeringens förslag om ändringar i den nuvarande

regleringen av arbetslöshetsersättningen och den nya lagen om

arbetslöshetsersättning måste avstyrkas såvitt avser tillfällig

avgångsersättning.

dels att utskottet hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i

motsvarande delar samt 7, 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande

delar samt 11 och med avslag på motion 1996/97:Fi45 yrkande 29 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Tillfällig

avgångsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I

yttrandet? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse:

I likhet med Miljöpartiet finner regeringen att förslaget om tillfällig

avgångsersättning är inkonsekvent inte minst med tanke på att den tidigare

möjligheten till förtidspensionering på grundval av en medicinsk och

arbetsmarknadsmässig bedömning tagits bort. Utskottet finner därför att med

bifall till motion Fi45 yrkande 29 att regeringens proposition i denna del bör

avslås.

dels att utskottet hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi45 yrkande 29 samt med avslag

på motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande delar samt 7

och 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Samordning av utbildningsbidrag och änkepension (mom. 41)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordning av

utbildningsbidrag och änkepension under rubriken Utskottets bedömning som

börjar med ?Enligt 13 §? och slutar med ?Sf215 (s)? bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att en ändring av samordningsreglerna för utbildningsbidrag

genomförs så att änkepension inte påverkar utbildningsbidraget. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda

innebär att utskottet tillstyrker motionerna So424 yrkande 16 och Sf208.

Motion Sf215 bör avslås i den mån den inte får anses tillgodosedd genom vad

utskottet anfört.

dels att utskottet hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande samordning av utbildningsbidrag och änkepension

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sf208 och 1996/97:So424

yrkande 16 och med avslag på motion 1996/97:Sf215 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Högsta dagpenningbelopp m.m.(mom. 7)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd)

Sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen har varit mycket

olycklig. Även om regeringen nu föreslår att ersättningsnivån skall höjas har

den lägre ersättningen inneburit stor skada. De ständiga förändringarna i

arbetslöshetsförsäkringen har skapat osäkerhet. För de enskilda har sänkningen

också inneburit ekonomiska påfrestningar. Vidare har kommunerna drabbats av

högre kostnader för socialbidrag.

2. Tidpunkten för utbetalande av statsbidrag (mom. 37)

Barbro Johansson (mp) anser

Även om utskottets förslag innebär en förbättring jämfört med det förslag som

regeringen lämnat kan det innebära problem för arbetslöshetskassorna. Flera av

arbetslöshetskassorna kommer tvingas att lägga om sina betalningsrutiner,

vilket också kommer att drabba de arbetslösa ekonomiskt.

3. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)

Dan Ericsson (kd)

Kristdemokraterna motsätter sig inte en försöksverksamhet som kan leda till

nya erfarenheter när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Tvärtom har

Kristdemokraterna varit pådrivande för att pröva t.ex. arbetsdelningsprojekt i

kommunal regi. Problemet med regeringsförslaget är att det inte är

färdigtänkt. Det finns ingen strategi för hur de föreslagna åtgärderna i

förlängningen skall kunna leda till ordinarie arbeten. Det skulle vara bättre

om man i samverkan på lokal nivå själv kunde avgöra detaljutformningen.

Samverkan gäller då förutom kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa även

lokala företagarorganisationer och fackliga organisationer. Ett sådant

förfaringssätt skulle vara ett verksamt medel för att undanröja risker för

konkurrenssnedvridning och undanträngnings- eller inlåsningseffekter.

4. Reglering av resursarbete (mom. 39)

Hans Andersson (v)

Vänsterpartiet är kritiskt till den lösning som regeringen har valt. En bättre

lösning är att ha en högre ordinarie bemanning eller i vissa fall avtalsenliga

beredskapsarbeten. Det finns risker för inlåsnings- och

undanträngningseffekter i åtgärdsslag som ligger så nära reguljära

arbetstillfällen, trots att deltagarna inte räknas som arbetstagare. Enligt

Vänsterpartiets mening skall viktiga och nödvändiga offentliga arbetsuppgifter

finansieras över den ordinarie budgeten medan arbetsmarknadspolitiska åtgärder

skall innebära omställningsinsatser för de arbetslösa samt strukturomvandling

och rörlighet på arbetsmarknaden.

Som en övergångslösning fram tills dess tillräckliga ordinarie medel

tilldelats kommunerna kan Vänsterpartiet under 1998 som en tillfällig lösning

acceptera försöksverksamheten med följande restriktioner: 1) arbetsgivaren

skall komplettera ersättningen till 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten,

dock till högst 620 kronor per dag till och med den 28 december 1997 och till

högst 682 kronor därefter; 2) i genomsnitt skall minst 50 % av

resursarbetarnas arbetstimmar innebära vikariatstimmar per arbetsplats; 3) det

skall råda uppsägningsstopp; och 4) maximalt 15 000 personer per månad kan i

genomsnitt få resursarbete under 1998.

5. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)

Hans Andersson (v)

Vänsterpartiet har starkt kritiserat regeringens skärpningar av kriterierna

för att få förtidspension. Vi har ansett att man bör återinföra en modifierad

äldreregel som tillåter förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl. Förslaget

om tillfällig avgångsersättning kan dock accepteras som en tillfällig lösning.

Genom åtgärden slipper äldre arbetslösa den press som det innebär att söka

arbete som inte erbjuds eller delta i en rundgång som inte meningsfullt leder

framåt.

Införandet av tillfällig avgångsersättning måste dock betraktas som ett

politiskt misslyckande. Att minska arbetsutbudet är ingen riktig lösning på

problemet med massarbetslösheten. Som en tillfällig insats kan den accepteras

men långsiktigt gäller det att höja sysselsättningsgraden.

6. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)

Dan Ericsson (kd)

Förslaget innebär ett sätt för regeringen att ytterligare minska på

arbetskraftsutbudet. Det är ingen långsiktig åtgärd. Tvärtom krävs det att

fler arbetar för att inkomsterna skall bli tillräckliga för folkhushållet och

därmed säkerställa välfärden. Dock är antalet personer som kan komma att

beröras av denna åtgärd förhållandevis begränsat varför vi inte motsätter oss

denna tillfälliga åtgärd, dock med förbehåll om en ändring i villkoret. Man

skall ha varit arbetslös minst två år för att kunna ta del av denna åtgärd.

Propositionernas lagförslag

Lagförslag i proposition 1996/97:1

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370)

om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 i

paragrafens lydelse enligt lagen (1996:871) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 20 §2 |

--------------------------------------------------------

|Dagpenning lämnas med 75 procent av den försäkrades|

|dagsförtjänst, om inte annat följer av 17 § första|

|stycket och andra stycket första meningen. Dagpenning|

|till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i|

|form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan|

|pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas|

|med 65 procent av den försäkrades dags-förtjänst, med|

|den begränsning som följer av 17 § första stycket. |

| Med dagsförtjänst avses en femtedel av den |

|veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön,|

|en tjugotvåondel av den månadsinkomst, som den |

|försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt|

|under arbetstid som var normal för den försäkrade. |

-------------------------------------------------------

|Som normalarbetstid skall | Som normalarbetstid|

|gälla den genomsnittliga |skall gälla den|

|arbetstiden un-der de |genomsnittliga arbetstiden|

|senaste tolv månaderna |un-der de senaste tolv|

|före det att den |månaderna före det att den|

|arbetslöse anmält sig som |arbetslöse anmält sig som|

|arbetssökande hos den |arbetssökande hos den|

|offentliga ar- |offentliga ar-|

|betsförmedlingen. Vid |betsförmedlingen. Vid|

|bestämmande av denna |bestämmande av denna|

|ramtid räknas inte tid då |ramtid räknas inte tid då|

|den försäkrade varit |den försäkrade varit|

|hindrad att ar-beta på |hindrad att ar-beta på|

|grund av styrkt sjukdom |grund av styrkt sjukdom,|

|el-ler vård av eget barn |heltidsutbildning, vård av|

|eller adoptiv-barn som |eget barn eller|

|inte har fyllt två år. Om- |adoptivbarn som inte har|

|prövning av fastställd |fyllt två år eller|

|dagsförtjänst under en |tjänstgöring enligt lagen|

|pågående ersättningsperiod |(1994:1809) om|

|får ske vid omprövning av |totalförsvarsplikt. |

|normalarbetstiden eller då |Omprövning av fastställd|

|medlemmen har haft ett |dagsför-tjänst under en|

|avbrott under |pågående ersätt-|

|ersättningsperioden på |ningsperiod får ske vid|

|grund av arbete med högre |omprövning av|

|inkomst än tidigare. |normalarbetstiden eller då|

|Avbrottet skall ha varit |med-lemmen har haft ett|

|sammanhängande under minst |avbrott under|

|sex månader och ha |ersättningsperioden på|

|omfattat arbete som avses |grund av ar-bete med högre|

|i 6 §. |inkomst än tidigare.|

| |Avbrottet skall ha varit|

| |samman-hängande under|

| |minst sex månader och ha|

| |omfattat arbete som avses|

| |i 6 §. |

-------------------------------------------------------

1 Lagen omtryckt 1991:1334.

2 Senaste lydelse 1996:871.

--------------------------------------------------------

| Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten|

|enligt andra stycket, skall som medlemmens|

|dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför-|

|tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke|

|och med samma arbetsförmåga som medlemmen. |

| Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje|

|styckena får dagpenning till försäkrad som under|

|ersättningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvud-|

|sakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller|

|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|

|utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som|

|motsvarar utbildningsbidraget. |

| Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet|

|fortlöpande ersättning från annan än|

|arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med|

|belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta|

|belopp som får lämnas enligt första-fjärde styckena och|

|ersättningen. |

--------------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371)

om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1973:371) om kontant arbets-marknadsstöd1

i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:872) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| |

| 13 §2 |

-------------------------------------------------------

|Dagpenning får inte lämnas |Dagpenning får inte lämnas|

|förrän den försäkrade |förrän den sökande under|

|under en samman-hängande |en sammanhängande tid av|

|tid av tolv månader varit |tolv månader varit ar-|

|arbetslös sex dagar |betslös sex dagar|

|(karensvillkor). I |(karensvillkor). I|

|karenstiden räknas in |karenstiden räknas in|

|endast de da-gar för vilka |endast de da-gar för vilka|

|dagpenning skulle ha |stöd skulle ha lämnats, om|

|lämnats, om karenstiden |karenstiden gått till|

|gått till ända. |ända. |

| Bestämmelserna om | |

|karenstid i denna paragraf | Sökande som avses i 1 §|

|skall inte tillämpas på |3 be-höver inte uppfylla|

|den som är anvisad |karensvillkoret. Detsamma|

|verksamhet för |gäller dem som är er-|

|arbetslivsutveckling i |sättningsberättigade |

|enlighet med föreskrifter |enligt 9 § eller är|

|som har meddelats av |anvisade verksamhet för|

|regeringen. |arbets-livsutveckling i|

| |enlighet med före-skrifter|

| |som har meddelats av rege-|

| |ringen. |

-------------------------------------------------------

1 Lagen omtryckt 1994:929.

2 Senaste lydelse 1996:872.

Lagförslag i proposition 1996/97:107

2.1 Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs följande.

Vilka som omfattas av lagen

--------------------------------------------------------

| 1 § |

--------------------------------------------------------

|Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare|

|och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast|

|gäller för företagare finns i 34-37 §§. |

--------------------------------------------------------

| 2 § |

--------------------------------------------------------

|Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en|

|arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är|

|anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. |

--------------------------------------------------------

| 3 § |

--------------------------------------------------------

|Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige|

|uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om|

|inte något annat följer av rådets förordning (EG) nr|

|1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av|

|systemen för social trygghet när anställda,|

|egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar|

|inom gemenskapen. |

| Om regeringen har träffat överenskommelse med någon|

|annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning|

|än som föreskrivs i denna lag, skall|

|arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. |

--------------------------------------------------------

|Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring |

--------------------------------------------------------

| 4 § |

--------------------------------------------------------

|Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring|

|och en inkomstbortfallsförsäkring. |

--------------------------------------------------------

| 5 § |

--------------------------------------------------------

|Arbetslöshetsförsäkringen handhas av|

|arbetslöshetskassor. Bestämmelser om|

|arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om|

|arbetslöshetskassor. |

--------------------------------------------------------

|Grundförsäkringen |

--------------------------------------------------------

| 6 § |

--------------------------------------------------------

|Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som|

|- inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller |

|- är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller|

|de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad|

|ersättning. |

| Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den|

|arbetslöse fyller 20 år. |

--------------------------------------------------------

|Inkomstbortfallsförsäkringen |

--------------------------------------------------------

| 7 § |

--------------------------------------------------------

|Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas|

|till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under|

|minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen|

|efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt|

|arbetsvillkoret enligt 12-14 §§ (medlemsvillkor). |

--------------------------------------------------------

| 8 § |

--------------------------------------------------------

|Personer som omedelbart före inträdet i en|

|arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan|

|kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret|

|tillgodoräkna sig tid i den kassan. |

--------------------------------------------------------

|Allmänna villkor för rätt till ersättning |

--------------------------------------------------------

| |

| 9 § |

--------------------------------------------------------

|Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som |

| 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete|

|för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje|

|arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, |

| 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under|

|tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av|

|arbetslöshetskassan, |

| 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga|

|arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av|

|regeringen eller den myndighet som regeringen|

|bestämmer, och |

| 4. inte kan få lämpligt arbete. |

--------------------------------------------------------

| 10 § |

--------------------------------------------------------

|Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande|

|fall. |

| 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i|

|utbildning. |

| 2. Ersättning lämnas inte till personer som är|

|permitterade utan lön. |

| 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte|

|till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen|

|(1997:000) om arbetslöshetskassor har uteslutits från|

|medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. |

| Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den|

|myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från|

|vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att|

|ersättning får lämnas till personer som deltar i|

|utbildning eller är permitterade utan lön samt de|

|villkor för rätt till ersättning som i sådana fall|

|skall gälla. |

--------------------------------------------------------

| 11 § |

--------------------------------------------------------

|Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om |

| 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen|

|tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar|

|för arbetet samt andra personliga förhållanden, |

| 2. anställningsförmånerna är förenliga med de|

|förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt|

|kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är|

|skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med|

|likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid|

|jämförliga företag, |

| 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där|

|arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som|

|är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och |

| |

| 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som|

|anges i författning eller myndighets föreskrifter om|

|åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.|

--------------------------------------------------------

|Övriga villkor för rätt till ersättning |

| |

|Arbetsvillkoret |

--------------------------------------------------------

| 12 § |

--------------------------------------------------------

|Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som|

|under en ramtid av tolv månader omedelbart före|

|arbetslöshetens inträde |

| 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört|

|arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller|

| 2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en|

|sammanhängande tid av 180 dagar och utfört arbetet|

|under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad|

|tid av minst 45 timmar i varje period. |

| För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning|

|skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det|

|senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som|

|omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan|

|sådan kassa får för att uppfylla arbetsvillkoret|

|tillgodoräkna sig tid i den kassan. |

--------------------------------------------------------

| 13 § |

--------------------------------------------------------

|Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande |

| 1. haft semester, |

| 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön|

|av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring|

|enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller|

|barns födelse, eller |

| 3. får annan ersättning än pension på grund av|

|anställningens upphörande (avgångsvederlag). |

| Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i|

|avgångsvederlagets storlek i förhållande till den|

|sökandes genomsnittliga inkomst per månad i|

|anställningen under en viss period. Regeringen eller|

|den myndighet som regeringen bestämmer får meddela|

|närmare föreskrifter om beräkningen. |

--------------------------------------------------------

| 14 § |

--------------------------------------------------------

|Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört|

|förvärvsarbete |

| 1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av |

|- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |

|- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller |

| 2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523)|

|om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen|

|näringsverksamhet. |

| Detta gäller dock inte om den sökande när det i|

|första stycket nämnda arbetet påbörjades uppfyllde|

|arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt 12-13|

|§§. |

--------------------------------------------------------

| 15 § |

--------------------------------------------------------

|Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer|

|än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret.|

|Förvärvsarbete som använts för att uppfylla villkoret|

|för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare|

|räknas med för att uppfylla villkoret för den|

|inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts|

|efter det senaste inträdet i kassan. |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| |

| |

|Ramtiden |

--------------------------------------------------------

| 16 § |

--------------------------------------------------------

|När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den|

|tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av|

| 1. styrkt sjukdom, |

| 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har|

|avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av|

|sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5|

|månader, |

| 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av|

|missbrukare i vissa fall, |

| 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, |

| 5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller|

|vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i|

|familjen, |

| 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller|

|livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har|

|meddelats med stöd av livsmedelslagen, eller |

| 7. utlandsvistelse till följd av att den sökande|

|följt med sin make eller maka vid dennes arbete i|

|utlandet under förutsättning att makens eller makans|

|arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen|

|utbetalas från Sverige. |

--------------------------------------------------------

| 17 § |

--------------------------------------------------------

|I den utsträckning sådan tid som anges i 16 § punkterna|

|1-7 inte enligt |

|19 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har|

|utförts skall, när ramtiden bestäms, inte heller räknas|

|in tid då den sökande fått föräldrapenningförmån enligt|

|lagen (1962:381) om allmän försäkring eller då den|

|sökande varit hindrad att arbeta på grund av |

| 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|

|totalförsvarsplikt, |

| 2. arbetsmarknadsutbildning, |

| 3. yrkesinriktad rehabilitering, eller |

| 4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas|

|enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|

|utbildningsbidrag. |

--------------------------------------------------------

|Studerandevillkoret |

--------------------------------------------------------

| 18 § |

--------------------------------------------------------

|Sökande är berättigade till ersättning enligt|

|grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret,|

|om de stått till arbetsmarknadens förfogande som|

|arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen|

|eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en|

|ramtid av 10 månader i anslutning till att de avslutat|

|en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår|

|och som berättigar till studiesocialt stöd. När|

|ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena|

|har varit hindrade att stå till arbetsmarknadens|

|förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt|

|lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap,|

|vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av|

|adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| |

| |

|Återkvalificeringsvillkoret |

--------------------------------------------------------

| 19 § |

--------------------------------------------------------

|För sökande som en gång har påbörjat en|

|ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När|

|det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till|

|grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under|

|vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat|

|jämställas den tid då de |

| 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|

|det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller|

|yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt|

|utbildningsbidrag lämnats, |

| 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat|

|det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag|

|lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt|

|utbildningsbidrag, |

| 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om|

|totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån|

|enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda|

|fallen dock tillsammans högst 2 månader, |

| 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren|

|finansierat med stöd av |

| - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller |

| - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller |

| 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av|

|förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl.|

|som startar egen näringsverksamhet. |

--------------------------------------------------------

|Ersättningens form |

--------------------------------------------------------

| 20 § |

--------------------------------------------------------

|För all dagpenning gäller följande. |

| - Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som|

|beräknas per dag. |

| - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta|

|och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar|

|får uppgå till högst fem. |

| - Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller|

|söndag, om inte regeringen eller den myndighet som|

|regeringen bestämmer medger undantag. |

| - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken|

|den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381)|

|om allmän försäkring. |

| - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag|

|betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till|

|närmaste högre krontal. |

--------------------------------------------------------

|Karenstiden och ersättningstidens längd |

--------------------------------------------------------

| 21 § |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under |

|en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös|

|5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast|

|de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om |

|karenstiden löpt ut. |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 22 § |

--------------------------------------------------------

|Ersättning lämnas under längst 300 dagar|

|(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år|

|före ersättningsperiodens slut är perioden i stället|

|450 dagar. |

| I ersättningsperioden räknas inte in dagar under|

|vilka den sökande har anvisats verksamhet för|

|arbetslivsutveckling eller ett offentligt tillfälligt|

|arbete för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrifter|

|som har meddelats av regeringen. |

| Om den sökande omedelbart före inträdet i en|

|arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan|

|arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra|

|kassan in i ersättningsperioden. |

| Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före|

|den månad då den arbetslöse fyller 65 år. |

--------------------------------------------------------

| 23 § |

--------------------------------------------------------

|Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens|

|slut, har den sökande rätt till ersättning under det|

|återstående antalet dagar av perioden vid ny|

|arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller|

|arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts|

|gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader|

|har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning.|

|I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit|

|hindrad att arbeta på grund av någon av de orsaker som|

|anges i 16 och 17 §§. |

| Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande|

|under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas|

|ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då|

|skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya|

|ersättningsperioden räknas från inträdet av den|

|arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor|

|som ligger till grund för den nya perioden. |

--------------------------------------------------------

|Dagpenningens storlek |

| |

|Grundbelopp |

--------------------------------------------------------

| 24 § |

--------------------------------------------------------

|Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett|

|belopp per dag som inte är baserat på tidigare|

|förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). |

| Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det|

|belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer|

|av denna lag. |

--------------------------------------------------------

|Inkomstrelaterad ersättning |

--------------------------------------------------------

| 25 § |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas |

|med ett belopp per dag som är baserat på tidigare |

|förvärvsinkomster (dagpenning i form av |

|inkomstrelaterad ersättning). |

| Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning |

|lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer|

|och lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra |

|stycket, om inte annat följer av denna lag. |

--------------------------------------------------------

26 §

Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med

80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.

27 §

Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av

folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av

förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under

normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket.

28 §

Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det

förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret

uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket 1 får, om

detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den

genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela

ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast

månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med.

29 §

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om

sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före

arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den

sökande.

Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 §.

30 §

Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom

arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken de har

fått statligt utbildningsbidrag får bestämmas till belopp som motsvarar

utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i 26-29 §§.

31 §

Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från

någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden

mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26-29 §§ och ersättningen.

Avdrag på dagpenningen

32 §

Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall minskas

med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form

av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension

på sätt som anges i 27 §.

33 §

Vad som förekrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen av

särskilda skäl föreskriver något annat.

Företagare

34 §

Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare -

direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i

och som de har ett väsentligt inflytande över.

35 §

En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara

arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad

bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.

En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall

anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till

någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i

rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt

upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast

om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt

detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse.

36 §

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös

även i andra fall än som sägs i 35 §.

37 §

När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för

företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre

senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet

inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras

på företagarens tidigare anställning.

Deltid och bisyssla

38 §

Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal

dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd

omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda

föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att

arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka.

39 §

Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §,

lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den

arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda

omräkningstabellen.

Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla

som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid

sidan av sitt heltidsarbete, om

- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som

motsvarar 6 grundbelopp per vecka,

- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och

- bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.

Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett

belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hälften av det

överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.

40 §

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om

karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet

utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.

41 §

Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de

normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande

tiden inte med när ersättningen skall fastställas.

Begränsning vid säsongarbetslöshet

42 §

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som

huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet

förekommer.

Avstängning från rätt till ersättning

43 §

Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i

44 §, om den sökande

1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning,

2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande,

3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller

4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt

uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd.

44 §

Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5

dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör

avstängningstiden

- 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och

- 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.

I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha

tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade

skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den

totala avstängningstiden får dock inte överstiga

- 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och

- 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.

45 §

Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43 §, beräknas ny

avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om inte den nya

avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.

Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom när

den sökande vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant

arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning,

skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant

förvärvsarbete som enligt 12 och 13 §§ får tillgodoräknas för uppfyllande av

arbetsvillkoret under 80 dagar.

Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i

43 § inträffat.

46 §

Bestämmelserna i 43 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om

arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och

utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen

(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall

därvid gälla i tillämpliga delar.

Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg

47 §

Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan

skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de

uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt.

Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får

arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare

skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.

48 §

Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning

söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen

intyg som visar rätten till ersättning.

Överklagande, omprövning och ändring

Överklagande i ärenden om rätt till ersättning

49 §

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt

denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av

lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.

Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första

stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i

länsrätten.

50 §

Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan

har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har

omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.

51 §

Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en

domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §.

Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg

52 §

Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48

§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Gemensamma bestämmelser om överklagande

53 §

Ett beslut skall överklagas skriftligt.

I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av

beslutet som begärs.

54 §

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat

beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader

från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av

Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från

beslutets dag.

55 §

Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen

med överklagandet har kommit in i rätt tid.

Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när

1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade

beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar,

eller

2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som

skall pröva överklagandet.

I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra

den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om

vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.

56 §

Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket,

skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna

och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva

överklagandet.

57 §

En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut

enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet

eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.

58 §

I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är

kassan den enskildes motpart.

59 §

Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i

länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.

Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten.

60 §

Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.

Omprövning och ändring

61 §

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av

kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.

Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd

av 63 §.

62 §

Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en

begäran om omprövning.

63 §

En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som

sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om

1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende

innehåller uppenbar oriktighet,

2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart

felaktigt eller ofullständigt underlag, eller

3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rätts-

tillämpning eller någon annan liknande orsak.

En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av

ringa betydelse.

64 §

En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år

förflutit från den dag då beslutet meddelades.

Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först

därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller

ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

65 §

Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes

nackdel.

Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel,

om det finns synnerliga skäl mot det.

Särskilda bestämmelser

66 §

Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller

vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras

rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är

medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan

arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:000) om

arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem.

Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns

särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar.

Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning

betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och

13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till

frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom.

Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett

förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den

sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.

Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbets-

marknadsstyrelsen.

67 §

Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall

tillämpas på ersättning enligt denna lag.

68 §

Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin

uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att

ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på

annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han

eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket

betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns

anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet.

Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare ut-

betalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för

mycket.

69 §

När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller

föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap.

7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

-----------------------

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om

införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000)

om arbetslöshetskassor.

2.2 Förslag till lag om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 §

Arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring

handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt 7-14 §§.

Arbetslöshetskassor är föreningar för vilkas bildande och verksamhet det finns

närmare bestämmelser i denna lag.

En arbetslöshetskassas verksamhet skall omfatta ett visst verksamhetsområde.

Ett verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa

närbesläktade sådana.

2 §

En arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter

samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter sedan den registrerats.

För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar. I

tillgångarna räknas in avgifter som har förfallit till betalning, även om de

ännu inte har betalats.

3 §

En förening kan registreras som arbetslöshetskassa endast om den har minst

10 000 medlemmar, har till ändamål att ge sina medlemmar ersättning vid

arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer enligt

denna lag.

4 §

En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskassa.

Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors

firma.

Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sin firma använda

benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.

5 §

En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande:

1. arbetslöshetskassans firma,

2. kassans verksamhetsområde,

3. uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda

kategorierna,

4. den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte,

5. betalningssätt för arbetslöshetsersättning,

6. betalningssätt för avgifter,

7. påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt

uttaxerat belopp,

8. antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet

att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag,

9. bestämmelser om föreningsstämma,

10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse dem

och tiden för deras uppdrag,

11. tid för ordinarie föreningsstämma,

12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den skall

sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för ombuden och

medlemmarna, samt

13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid en

föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras.

Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts

enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.

Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar

innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda

skäl.

6 §

En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som avses i 1

§ eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får

medge undantag från denna föreskrift, om det finns särskilda skäl.

Registrering av arbetslöshetskassor

7 §

En förening som vill verka som arbetslöshetskassa registreras hos

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till

Arbetsmarknadsstyrelsen.

8 §

Om en arbetslöshetskassas avsedda verksamhetsområde helt eller i väsentligt

hänseende skulle sammanfalla med en redan verksam arbetslöshetskassas

verksamhetsområde får registrering vägras.

9 §

En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla

1. sin postadress,

2. de personer som har utsetts till

- styrelseledamot,

- kassaföreståndare,

- suppleant,

- firmatecknare,

- revisor,

3. de utseddas postadress och personnummer, och

4. hur kassans firma tecknas.

Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges.

10 §

En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje ändring av

stadgarna som beslutats av föreningsstämman.

11 §

En anmälan som sägs i 9 § görs första gången när arbetslöshetskassan ansöker

om registrering enligt 7 §. Därefter skall en anmälan göras genast efter det

att en ändring inträffat i något förhållande som tidigare anmälts eller borde

ha anmälts enligt 9-10 §§.

Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan.

12 §

Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga arbetslöshetskassan att inom en viss

tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett beslut som

anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan

1. inte har tillkommit i behörig ordning,

2. till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-

ring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa

lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar,

3. i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledande.

Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall anmälan

avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i föreläggandet.

13 §

Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett yttrande som

sägs i 12 § första stycket har avgetts och arbetslöshetskassan har haft

tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen vägra

registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande.

14 §

För en förpliktelse som genom en åtgärd på en förenings vägnar uppkommit

före registreringen svarar de solidariskt som har beslutat eller deltagit i

åtgärden. Genom registreringen övergår ansvaret på arbetslöshetskassan, om

förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen bildats.

Arbetslöshetskassans ledning

Kassans styrelse

15 §

En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt

suppleanter.

En av ledamöterna och hans eller hennes suppleant skall som statens

representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Övriga ledamöter och

suppleanter väljs av föreningsstämman.

Den ledamot och den suppleant som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen har

rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som regeringen

eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen fastställer.

16 §

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de privatanställda.

Krav för att få vara styrelseledamot

17 §

Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen eller

efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett särskilt fall

tillåter annat.

Den som är underårig, i konkurs, har en förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken eller är underkastad näringsförbud får inte vara styrelseleda-

mot.

Till styrelseledamot får föreningsstämman välja endast den som är medlem i

kassan.

Styrelseledamöternas uppdragstid

18 §

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i arbetslös-

hetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra verksamhetsår

och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den ordinarie

föreningsstämma där styrelseval förrättas.

19 §

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten begär det. Ett

sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som utsett ledamoten

eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman beslutar det. Anmälan

om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse

och hos Arbetsmarknadsstyrelsen.

20 §

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder

enligt 17 § för honom eller henne att vara styrelseledamot och en suppleant

inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta

åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående

mandattiden.

Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag upphört var

en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de privatanställda.

Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma får anstå till

nästa ordinarie stämma där styrelseval förrättas utan hinder av 15 § första

stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Poster inom arbetslöshetskassans ledning

21 §

Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som är

anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande.

Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Bestämmelserna

i 17 § andra stycket gäller också kassaföreståndaren. Kassaföreståndaren får

inte vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i en annan kassa.

Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning.

Ledningens uppgifter

22 §

Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma.

Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller någon

annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om det inte är

förbjudet enligt stadgarna. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda

arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera

personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Bestämmelserna i 17 § andra stycket och 30 § gäller också den som bemyndigas

enligt andra stycket.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra

stycket.

23 §

Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltningen av

kassans angelägenheter.

Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de

riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

24 §

Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och

medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll.

Kassaföreståndaren skall se till att bokföringen fullgörs i överensstämmelse

med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

Styrelsesammanträden

25 §

Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när det

behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöterna eller

kassaföreståndaren begär det.

Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesam-

manträden även om han eller hon inte är styrelseledamot, om inte styrelsen

bestämmer något annat i ett särskilt fall.

26 §

Vid styrelsesammanträden skall föras protokoll som undertecknas av

ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser.

Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att få en avvikande mening

antecknad till protokollet.

Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt.

27 §

Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet ledamöter

eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.

Beslut i ett ärende får inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga

styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått

tillfredsställande underlag för att avgöra det.

28 §

Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde skall

ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet.

Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen

(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid få

underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid

sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot.

29 §

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som

styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande

röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är

styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en

tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat före-

skrivs i stadgarna.

Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföreträdare

30 §

Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren får inte handlägga frågor som rör

avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De får inte heller handlägga frågor

om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan har ett väsentligt

intresse som kan strida mot kassans intressen. Vad som sägs om handläggning av

frågor som rör avtal gäller även rättegång eller annan talan.

31 §

Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte

företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en otillbörlig

fördel åt medlem eller någon annan, om rättshandlingen eller åtgärden är till

nackdel för arbetslöshetskassan eller någon av dess medlemmar.

32 §

En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte följa en sådan

föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslöshetskassan

som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade med stöd av

dessa lagar eller med kassans stadgar.

33 §

Om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när han eller hon

företog en rättshandling för en arbetslöshetskassa gäller inte rättshandlingen

mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha

insett att befogenheten överskreds.

Detta gäller också om en kassaföreståndare vid företagande av en

rättshandling har överskridit sin behörighet att vidta åtgärder på arbetslös-

hetskassans vägnar enligt 23 § andra stycket och 24 § andra stycket.

Arbetslöshetskassans medlemmar

Rätt till medlemskap

34 §

Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyller

villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde.

Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av

fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och

fortfarande arbetar i minst denna omfattning. Rätt att bli medlem har inte den

som

1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller

2. har fyllt 64 år.

Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon

uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsför-

säkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som har

utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans

verksamhetsområde.

35 §

Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall

innehålla uppgift om

1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i

kassan, och

2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.

36 §

Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den dag

medlemmen fyller 65 år.

Uteslutning av medlem

37 §

Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot det,

utesluta en medlem som

1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har

uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksam-

hetsområde, eller

2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande

uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till

medlemskap eller ersättning.

Om det finns särskilda skäl skall styrelsen, i stället för att utesluta

medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt

bestämmelser om detta i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.

Första stycket 1 gäller inte sådana medlemmar som grundar sitt medlemskap

endast på förhållanden som avses i 34 § andra stycket.

38 §

Har i ett ärende om uteslutning av medlem uppgift som inte saknar betydelse

för frågan om uteslutning tillförts ärendet av någon annan får ärendet inte

avgöras utan att medlemmen har underrättats om det och fått tillfälle att

yttra sig över uppgiften. Medlemmen skall anses ha fått underrättelse om

uppgiften, om den har sänts i ett rekommenderat brev under medlemmens vanliga

adress.

39 §

Ett beslut varigenom en medlem uteslutits skall innehålla de skäl som

bestämt utgången, om det inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall även

anges från och med vilken dag uteslutningen gäller.

Om ett beslut om uteslutning fattas med stöd av 37 § 1 under tid då

medlemmen har rätt till ersättning, gäller uteslutningen från och med dagen

efter det att medlemmens rätt till ersättning upphör.

Rätt till utträde

40 §

Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan skall

göras skriftligen och innehålla uppgift om tidpunkten för utträdet. En medlems

rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa får inte begränsas.

Ytterligare bestämmelser om utträde finns i 45-46 §§.

Medlemsavgifter och särskild uttaxering

41 §

En arbetslöshetskassa skall ta ut medlemsavgifter som i förening med andra

inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalningen av

finansieringsavgift och utjämningsavgift samt övriga utgifter. En

arbetslöshetskassa får besluta om olika medlemsavgifter för olika

medlemskategorier, om det finns skäl för det.

42 §

Trots vad stadgarna föreskriver, får en arbetslöshetskassa besluta om

särskild uttaxering, om arbetslöshetskassans tillgångar är otillräckliga för

verksamhetens behöriga utövande.

43 §

En arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter och om särskild uttaxering

skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.

44 §

En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande utgifter under

verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår.

45 §

En medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om medlemmen vid

utgången av andra månaden efter den tid på vilken en medlemsavgift eller ett

särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat avgiften eller beloppet

till kassan och inte heller har anmält ett förhållande på vilket befrielse

från betalningsskyldighet kan grundas. Medlemmen skall anses ha trätt ut ur

kassan vid den tidpunkten.

I en arbetslöshetskassa med en längre avgiftsperiod än en kalendermånad

skall en medlem som inte inom tre månader från periodens början har betalat

medlemsavgiften anses ha trätt ut ur kassan efter den tiden.

46 §

Om det finns särskilda skäl, får Arbetsmarknadsstyrelsen medge utträde vid

en senare tidpunkt än vad som sägs i 45 §, dock senast vid utgången av sjätte

månaden.

47 §

En arbetslöshetskassas styrelse får medge att en medlem får fortsätta att

vara medlem, även om medlemmen låtit bli att inom den tid som framgår av 45 §

anmäla ett förhållande som befrielse från betalningsskyldighet kan grundas på.

Om det finns särskilda skäl, får styrelsen även i andra fall än som sägs i

första stycket besluta att en medlem får fortsätta att vara medlem även om

medlemmen inte inom den tid som framgår av 45 § betalat medlemsavgiften eller

ett särskilt uttaxerat belopp.

Finansieringsavgift och utjämningsavgift

48 §

Arbetslöshetskassorna skall för varje medlem som fanns i kassan den 31

december det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala

1. en avgift för finansiering av del av statens kostnader för utbetald

ersättning som avser inkomstbortfallsförsäkringen med ett belopp som motsvarar

131 procent av den under det löpande verksamhetsåret genomsnittligt

utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen (finansierings-

avgift), och

2. en avgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag

med ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen

(utjämningsavgift).

49 §

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt

betalningarna enligt 48 § skall göras samt om utjämningsbidrag.

Föreningsstämma

50 §

En arbetslöshetskassa skall hålla ordinarie föreningsstämma före den 1 juli

varje år.

Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att stämma hålls vid en senare tidpunkt

eller att den hålls endast vartannat år.

51 §

Medlemmars rätt att besluta i arbetslöshetskassans angelägenheter får utövas

vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har en röst.

Om en arbetslöshetskassa är nybildad och val av ombud inte har hunnit

anordnas, får medlemmarna besluta i kassans angelägenheter vid förenings-

stämman. Vad som sägs om ombud i 55 och 56 §§ gäller i ett sådant fall på

motsvarande sätt medlemmar som beslutar vid stämman.

52 §

Samtliga medlemmar i en arbetslöshetskassa har rätt att delta i val av

ombud.

53 §

Föreningsstämman fastställer antalet ombud som skall väljas.

Föreningsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud. Ett

sådant bemyndigande blir giltigt endast om det godkänns av Arbetsmark-

nadsstyrelsen.

54 §

Ett ombud får inte väljas för längre tid än fem år.

Till ombud får väljas endast en person som är medlem i arbetslöshetskassan.

55 §

Ett ombud får inte rösta genom ett annat ombud.

Ett ombud får inte rösta i en fråga som rör

1. talan mot ombudet,

2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller från någon annan

förpliktelse mot arbetslöshetskassan, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 som rör någon annan, om

ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans

intressen.

56 §

Om en bestämmelse i denna lag eller i arbetslöshetskassans stadgar som rör

kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har

åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av

alla närvarande ombud. Även utan ett sådant samtycke får föreningsstämman

avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stad-

garna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat

ärende som skall avgöras. Stämman får också besluta att en extra

föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

57 §

Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen

har utsett.

Ordföranden vid föreningsstämman utses av stämman.

58 §

Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av

de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som stämmans

ordförande stöder.

Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal

avgörs valet genom lottning, om inte något annat beslutas av stämman innan

valet förrättas.

59 §

Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna. Beslutet är giltigt, om

minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman har förenat sig

om det. Om arbetslöshetskassans stadgar innehåller ytterligare villkor för

ändring av stadgarna, gäller det villkoret.

Beslutet får inte verkställas innan registrering har skett enligt 10 §.

60 §

Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om

medlemsavgifter.

61 §

Ett förbehåll i stadgarna om att tvister mellan arbetslöshetskassan och

styrelsen, styrelseledamöterna, kassaföreståndaren eller medlemmarna skall

hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.

Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan, tillämpas

65 §.

Talan mot föreningsstämmans beslut

62 §

Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig ordning

eller i övrigt strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, denna

lag eller mot arbetslöshetskassans stadgar, kan talan mot arbetslöshetskassan

om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av en medlem, styrelsen, en

styrelseledamot eller kassaföreståndaren.

Talan skall väckas vid tingsrätten.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte

talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

63 §

En dom som upphäver eller ändrar en föreningsstämmas beslut gäller även för

medlemmar som inte har fört talan.

64 §

Rätten kan ändra en föreningsstämmas beslut endast om det kan fastställas

vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.

Skall föreningsstämmans beslut enligt denna lag anmälas för registrering,

skall rätten underrätta Arbetsmarknadsstyrelsen för registrering, om beslutet

har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller om rätten

genom beslut under rättegången har förordnat att beslutet inte får

verkställas.

65 §

Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall den sammankalla

en föreningsstämma där det skall väljas ställföreträdare som kan föra kassans

talan i tvisten. Stämning delges den valde ställföreträdaren.

För styrelsen talan mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte

förlorad enligt 62 § tredje stycket, om styrelsen inom den där angivna tiden

har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.

Redovisning

66 §

Arbetslöshetskassans verksamhetsår är kalenderår.

67 §

Styrelsen skall avge årsredovisning för varje verksamhetsår.

Årsredovisningen skall bestå av resultaträkning, balansräkning och

förvaltningsberättelse.

Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med

bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen skall

upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

68 §

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av

kassaföreståndaren.

Om det har antecknats en avvikande mening om årsredovisningen till

styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovisningen.

69 §

Årsredovisningen för det förflutna verksamhetsåret skall avlämnas till

revisorerna senast den 31 mars.

70 §

Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har

blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsbe-

rättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för dem som vill ta del

av dessa handlingar.

71 §

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får

utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassans bokföring, årsbokslut och

årsredovisning. Om det finns särskilda skäl, får föreskrifterna avvika från

vad som följer av bokföringslagen (1976:125).

Revision

72 §

En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer och personliga

suppleanter för dem. Vad som i denna lag sägs om revisorer gäller även

revisorssuppleanter.

Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna

att de skall utses på ett annat sätt.

73 §

Minst en av revisorerna skall vara en auktoriserad eller en godkänd revisor.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag.

74 §

Revisor får inte

1. vara underårig,

2. ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

3. vara i konkurs,

4. vara underkastad näringsförbud,

5. vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller

hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller kontrollen

över den,

6. vara anställd hos arbetslöshetskassan, eller

7. vara gift eller sambo med en person som avses i 5, syskon eller släkting

i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person, eller besvågrad med en

sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift

med den andres syskon.

75 §

En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget

inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör

vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.

76 §

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om revisorn enligt 74 § eller

enligt stadgarna inte får fortsätta att vara revisor och inte har någon

suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för

den återstående mandattiden.

77 §

Revisorerna får när som helst inventera arbetslöshetskassans tillgångar och

granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar.

Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de

upplysningar och den hjälp som revisorerna begär.

78 §

Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska

arbetslöshetskassans årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och

kassaföreståndarens förvaltning. Efter att granskningen har slutförts, skall

revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovis-

ningen. Om revisorerna finner att balans- eller resultaträkningen inte bör

fastställas, skall även det antecknas.

79 §

Revisorerna skall för varje verksamhetsår till föreningsstämman avge en

revisionsberättelse som skall innehålla

1. ett uttalande om årsredovisningen har gjorts enligt gällande lag och

arbetslöshetskassans stadgar,

2. ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, och

3. ett förslag i frågan om fastställande av balansräkning och resultaträk-

ning.

80 §

Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse senast

en månad efter det att revisorerna har fått redovisningshandlingarna. Dessa

skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.

81 §

Revisorerna har rätt att närvara vid en föreningsstämma. De är skyldiga att

närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena anses nödvändigt.

Fusion

82 §

Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den överlåtande kassan)

gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den övertagande kassan). En sådan fusion

innebär att medlemmarna i den överlåtande kassan blir medlemmar i den

övertagande kassan, att den överlåtande kassan upplöses samt att dess

tillgångar och skulder övertas av den övertagande kassan.

En fusion kan också verkställas genom att en överlåtande kassa går upp i två

eller flera övertagande kassor.

83 §

Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor (de

överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskassa. En

sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassorna blir medlemmar

i den nya kassan, att de överlåtande kassorna upplöses samt att deras

tillgångar och skulder övertas av den nya kasssan.

84 §

Ett avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman

i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av Arbetsmarknadsstyrelsen.

Bestämmelserna i 59 § skall tillämpas i fråga om en föreningsstämmas beslut

att godkänna en fusion.

Den kompletterande arbetslöshetskassan

85 §

Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare på

arbetsmarknaden får bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. I den kom-

pletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som bildat föreningen

medlemmar. Denna kassa kommer främst övergångsvis att handha

arbetslöshetsförsäkring åt enskilda. När det gäller grundförsäkringen omfattar

kassans verksamhet arbetslösa som inte är medlemmar i någon arbets-

löshetskassa. När det gäller den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen

omfattar verksamheten dem som är anslutna till den kompletterande kassan.

Den kompletterande arbetslöshetskassan skall godkännas av regeringen.

86 §

Såväl arbetstagare som företagare kan hos kassan försäkra sig mot

inkomstbortfall. En sådan försäkrad benämns ansluten.

87 §

För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med

följande undantag.

Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans

verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen

i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82-84

§§ om fusion gäller inte.

Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 §§ samt 60 § om

medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finan-

sieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och

ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31

och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande

arbetslöshetskassan.

I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den komplette-

rande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar,

förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i

föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter,

kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan

arbetslöshetskassa.

Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den

kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av

medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i tredje stycket sägs

om styrelseledamot i den kompletterande kassan.

Samverkan

88 §

Arbetslöshetskassorna skall samverka med varandra i frågor som rör

administration, service, information, utbildning och utveckling av kassornas

verksamhet.

Arbetslöshetskassorna skall lämna information till den enskilde om vilka

andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom hans eller hennes yrkesområde.

Tillsyn

89 §

Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och gör

uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i lagen

(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas likformigt och

rättvist.

90 §

En arbetslöshetskassa skall för tillsyn och uppföljning av arbetslös-

hetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter regeringens

bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver.

En arbetslöshetskassa är skyldig att lämna Arbetsmarknadsstyrelsen

tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena.

91 §

Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om en

arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga.

Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga en arbetslöshetskassa att inom en viss

tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om

1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen (1997:000)

om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och föreskrifter i övrigt

som gäller för kassans verksamhet,

2. stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 5 §,

3. kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller

4. någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet.

92 §

Om ett föreläggande enligt 91 § inte har följts inom den tid som angetts i

föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen riktats inte heller

har undanröjts på något annat sätt, får Arbetsmarknadsstyrelsen bestämma att

arbetslöshetskassan helt eller delvis under en viss tid inte skall ha rätt

till statsbidrag.

Statsbidrag

93 §

En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för

ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring.

94 §

Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara berättigad till

det eller har fått för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget.

I frågor om återkrav beslutar Arbetsmarknadsstyrelsen. Grundas återkravet på

att beslut om ersättning enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring är

felaktigt, får dock statsbidraget återkrävas endast om beslutet om utbetalning

av ersättning uppenbart strider mot den lagen, denna lag eller med stöd av

dessa lagar meddelade föreskrifter.

Vid återkrav får beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt

efterges.

Överklagande, omprövning och ändring

Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i en arbetslöshetskassa

95 §

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till medlemskap enligt

denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första

stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i

länsrätten.

96 §

Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan

har omprövat sitt beslut enligt 111 §. Om ett beslut överklagas innan det har

omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.

97 §

Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för en enskild part, överklaga

en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 95 §.

Överklagande i övriga ärenden

98 §

Beslut som en arbetslöshetskassa fattar med stöd av denna lag får i andra

fall än som avses i 62 och 95 §§ överklagas hos Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ett sådant ärende överklagas hos

regeringen.

99 §

Utan hinder av vad som sägs i 2 § första stycket får styrelsen för en

förening som vägrats registrering överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i

ärendet om registrering.

100 §

Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt 92 eller 94 § får överklagas av

arbetslöshetskassan hos allmän förvaltningsdomstol.

Gemensamma bestämmelser om överklagande

101 §

Ett beslut skall överklagas skriftligt.

I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av

beslutet som begärs.

102 §

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat

beslutet. Skrivelsen skall, om inte annat anges i 103 och 104 §§, ha kommit in

till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslu-

tet.

103 §

Om överklagandet görs av Arbetsmarknadsstyrelsen eller av en

arbetslöshetskassa skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den

instans som meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag.

104 §

Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8, 92 och 94 §§ skall

överklagas inom två månader från beslutets dag.

105 §

Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen

med överklagandet har kommit in i rätt tid.

Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när

1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade

beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar,

eller

2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som

skall pröva överklagandet.

I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra

den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om

vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.

106 §

Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 105 § andra stycket,

skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna

och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagan-

det.

107 §

En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut

enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet

eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.

108 §

I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är

kassan den enskildes motpart.

109 §

Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i

länsrätt och kammarrätt föra talan.

Arbetsmarknadsstyrelsen för sådan talan i Regeringsrätten.

110 §

Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.

Omprövning och ändring

111 §

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 95 § skall omprövas av

kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.

Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd

av 113 §.

112 §

Bestämmelserna i 101-106 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en

begäran om omprövning.

113 §

En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som

sägs i 95 § och som inte har överprövats av en högre instans, om

1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant

förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet,

2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart

felaktigt eller ofullständigt underlag, eller

3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig

rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.

En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av

ringa betydelse.

114 §

En ändring med stöd av 113 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två

år förflutit från den dag då beslutet meddelades.

Ett beslut får ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först

därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller

ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

115 §

Vid omprövning enligt 111 § får beslutet inte ändras till den enskildes

nackdel.

Vid ändring enligt 113 § får beslutet inte ändras till den enskildes

nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.

Straffbestämmelse

116 §

Om en förening eller en annan organisation utan att vara registrerad enligt

denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring, döms den som på föreningens eller organisationens

vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksamhet till böter eller

fängelse i högst sex månader.

----------------------

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om

införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000)

om arbetslöshetskassor.

2.3 Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbets-

löshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

Lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om

arbetslöshetskassor träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

upphör att gälla.

2 §

Arbetslöshetskassor som registrerats med stöd av äldre lagstiftning och som

bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid utgången av år 1997 skall

anses registrerade med rätt att enligt lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäkringen.

3 §

Stödtagare som enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till fortsatt

ersättning i den perioden. Längden av ersättningsperioden skall då beräknas

enligt bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Ersätt-

ningen lämnas i form av grundbelopp.

4 §

Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som påbörjat

en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till de återstående antal

dagar av ersättningsperioden som följer av 14 § i den lagen. Ersättningen

lämnas i form av inkomstrelaterad ersättning.

5 §

Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som fått

kontant arbetsmarknadsstöd enligt 1 § 3 lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen

även om de inte uppfyller arbetsvillkoret.

6 §

Med beslut om avstängning enligt 43-46 §§ och beslut om frånkännande enligt

66 § lagen (1997:000) om arbetslöshetförsäkring jämställs motsvarande beslut

enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd.

7 §

Bestämmelsen i 13 § första stycket 3 och andra stycket lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring tillämpas om anställningen upphört efter

ikraftträdandet.

8 §

Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga om

omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet.

9 §

En anvisning om utbetalning av stöd enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd som har kommit in till en allmän försäkringskassa före

ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Övriga utbetalningar av

kontant arbetsmarknadsstöd skall göras av arbetslöshetskassorna med

tillämpning av bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.

-------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

1 §1

Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av någon

som driver försäkringsrörelse.

-------------------------------------------------------

| Lagen gäller inte åter- | Lagen gäller inte åter-|

|försäkring eller försäk- |försäkring eller försäk-|

|ring som avses i lagen |ring som avses i lagen|

|(1962:381) om allmän |(1962:381) om allmän|

|försäkring, lagen |försäkring, lagen|

|(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-|

|hetsförsäkring, lagen |hetsförsäkring, lagen|

|(1976:380) om arbetsska- |(1976:380) om arbetsska-|

|deförsäkring, lagen |deförsäkring, lagen|

|(1979:84) om delpensions- |(1979:84) om delpensions-|

|försäkring, lagen |försäkring, lagen|

|(1991:1047) om sjuklön |(1991:1047) om sjuklön|

|eller lagen (1993:16) om |eller lagen (1993:16) om|

|försäkring mot vissa |försäkring mot vissa|

|semesterlönekostnader. |semesterlönekostnader. |

-------------------------------------------------------

Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäkringslagen

(1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren tillämpas dock 25,

54-58, 86-88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§ även i fråga om sådana

försäkringar. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser gäller även

3 § första stycket.

Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer av

trafikskadelagen (1975:1410) eller på patientförsäkringar i den mån annat

följer av patientskadelagen (1996:799).

---------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1 Senaste lydelse 1996:800.

2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och punkt 12 av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande

lydelse.

Anvisningar

till 19 §

1.1 Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande

m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen i

kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan liknande ersättning

utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar

influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension

avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade

äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av

personskada (överfallsskydd o.d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk

utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur

utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i

denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för

framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet

avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera

sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har

sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera

engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall

tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada

sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det

basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit

tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada

och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, gälla

bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes

annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 §

1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom

skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu

sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig

intäkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap.

16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger

uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är

skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna

ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning

i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som

skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för

arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för

honom

1 Senaste lydelse 1995:1521. Ändringen innebär att åttonde stycket upphävs.

havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvs-

källa. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta

utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då

arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om

yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas

till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid

försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår

enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i

samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt

arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen

avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en

arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag

inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka.

Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkringskassa

till handikappade eller föräldrar till handikappade barn för anskaffning eller

anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till en näringsidkare för

näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av

anvisningarna till 22 §.

-------------------------------------------------------

| Kontant arbetsmark- | |

|nadsstöd utgör skatte- | |

|pliktig intäkt. | |

-------------------------------------------------------

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med

arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av

flyktingar.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds

minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens

utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas

enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom

kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag

till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

till 32 §

12.2 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt

personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän

utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på förvärvsinkomst,

som hänför sig till tjänst. Till intänkt av tjänst hänföres under nämnda

förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till

smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på

grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i

arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring,

ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närstå-

endevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 §

lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej

sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

2 Senaste lydelse 1996:1394.

Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),

vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt utbildningsbidrag samt

timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) eller vid

svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som skattepliktig intäkt av

tjänst.

-------------------------------------------------------

| Dagpenning från arbets- | Dagpenning från arbets-|

|löshetskassa, kontant |löshetskassa, statsbidrag|

|arbetsmarknadsstöd, |motsvarande dagpenning vid|

|statsbidrag motsvarande |arbetsmarknadsutbildning |

|dagpenning vid arbets- |som lämnas till den som|

|marknadsutbildning som |startar egen|

|lämnas till den som |näringsverksamhet, och som|

|startar egen närings- |avser att utgöra ett|

|verksamhet, och som avser |tillskott till nä-|

|att utgöra ett tillskott |ringsidkarens försörjning|

|till näringsidkarens |under inledningsskedet av|

|försörjning under |verksamheten, räknas som|

|inledningsskedet av |skattepliktig intäkt av|

|verksamheten, räknas som |tjänst. |

|skattepliktig intäkt av | |

|tjänst. | |

-------------------------------------------------------

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som

skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig

myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-

nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.

--------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas

dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter

ikraftträdandet.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)[1]

skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

| | |

|Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

8 kap.

12 §2

Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten har

rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av nedan uppräknade

förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med den andra förmånens

belopp. Minskning skall göras med

a) förtidspension enligt denna lag,

b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

c) dagpenning från arbetslöshetskassa,

-------------------------------------------------------

| d) kontant arbetsmark- | |

|nadsstöd enligt lagen | |

|(1973:371) om kontant | |

|arbetsmarknadsstöd, | |

-------------------------------------------------------

e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt ut-

bildningsbidrag, samt

f) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid

svenskundervisning för invandrare (sfi).

Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap. utges

med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första

stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån som där

avses.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om

motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av utländsk

lagstiftning.

11 kap.

2 § 3

Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller

andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i

allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte

enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-

skatt. Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån

som utgår på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst

av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till

grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.

Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven lön

som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte

heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattela-

gen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1996:1395. Ändringen innebär att första stycket d upphävs.

3 Senaste lydelse 1996:1365. Ändringen innebär bl.a. att första stycket e

upphävs.

**FOOTNOTES**

[1]:

1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löne-

skatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts utomlands

bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg

som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i

sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning

enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning

som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande,

i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom

arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för

merkostnader,

-------------------------------------------------------

| d) dagpenning från er- | d) dagpenning från|

|känd arbetslöshetskassa, |arbetslöshetskassa, |

-------------------------------------------------------

|e) kontant arbetsmark- | |

|nadsstöd enligt lagen | |

|(1973:371) om kontant | |

|arbetsmarknadsstöd, | |

-------------------------------------------------------

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad

rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen

(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

samt särskilt utbildningsbidrag,

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-

försäkring,

i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning enligt de

för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid

svenskundervisning för invandrare (sfi),

l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller

motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej

är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån

regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de

startar egen rörelse,

p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård,

q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs

självständigt,

r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen

(1991:1047) om sjuklön.

I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för

utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrottsutö-

vare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från

vinstandelsstiftelse eller annan juridisk person med motsvarande ändamål

gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt

2 a § tredje och fjärde styckena.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller

annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är

bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den

försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt

3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på

svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till

svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk

juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande

inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av

Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-

sionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande

makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,

som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk

medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk

medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i

riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäkringsverket

godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall

anses som arbetsgivare.

--------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas

dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter

ikraftträdandet.

2.7 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)1 skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

7 kap.

7 § 2

-------------------------------------------------------

| Till en studerande som | Till en studerande som|

|uppfyller villkoren för |uppfyller villkoren för|

|ersättning från en ar- |ersättning från en ar-|

|betslöshetskassa eller som |betslöshetskassa eller som|

|under den längsta tid som |under den längsta tid som|

|ersättning kan betalas ut |ersättning kan betalas ut|

|har uppburit ersättning |har fått ersättning från|

|från någon |någon arbetslöshetskassa|

|arbetslöshetskassa eller |lämnas vuxenstudiestöd|

|kontant arbetsmarknadsstöd |enligt 7 a, 7 b och|

|i form av dagpenning |8 b §§. |

|lämnas vuxenstudiestöd | |

|enligt 7 a, 7 b och | |

|8 b §§. | |

--------------------------------------------------------

|Till en annan studerande lämnas särskilt vuxen-|

|studiestöd enligt bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§. |

--------------------------------------------------------

När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på mer

än halvtid men mindre än heltid får storleken av det vuxenstudiestöd som

annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket,

bestämmas i förhållande till studiernas omfattning.

Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer.

----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1995:994.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8, 20, 23, 31 och 57 §§ lagen (1973:370)

om arbetslöshetsförsäkring 1 skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

4 § 2

Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som

1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,

2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han

icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den

ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

4. icke kan erhålla lämpligt arbete.

-------------------------------------------------------

| Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|

|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|

|som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.|

|det inte finns särskilda |Om det finns särskilda|

|skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller|

|om tillämpningen av denna |den myndighet som|

|bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-|

|regeringen eller den |skriva att ersättning får|

|myndighet som regeringen |lämnas till en person som|

|bestämmer. |deltar i utbildning samt|

| |de villkor för rätt till|

| |ersättning som i sådant|

| |fall skall gälla. |

-------------------------------------------------------

|Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|

|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|

|som enligt 35 § lagen |som enligt 35 § lagen|

|(1973:371) om kontant ar- |(1973:371) om kontant ar-|

|betsmarknadsstöd fått ett |betsmarknadsstöd fått ett|

|sådant stöd indraget eller |sådant stöd indraget eller|

|enligt 26 och 27 §§ samma |enligt 26 och 27 §§ samma|

|lag avstängts från rätten |lag avstängts från rätten|

|till ersättning. |till ersättning.|

|Ersättningen lämnas inte |Ersättningen lämnas inte|

|så länge beslut om en |så länge beslut om en|

|sådan åtgärd gäller. |sådan åtgärd gäller.|

| |Ersättning lämnas inte|

| |heller till personer som|

| |är permitterade utan lön.|

| |Om det finns särskilda|

| |skäl får regeringen eller|

| |den myndighet som|

| |regeringen bestämmer|

| |föreskriva att ersättning|

| |får lämnas till personer|

| |som är permitterade utan|

| |lön samt de villkor för|

| |rätt till ersättning som i|

| |sådant fall skall gälla. |

-------------------------------------------------------

1 Lagen omtryckt 1991:1334.

2 Senaste lydelse 1995:1636.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt

eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam

i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.

-------------------------------------------------------

| En företagare skall | En företagare skall|

|anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös |

|hennes eller hans | - när företagarens per-|

|personliga verksamhet i |sonliga verksamhet i|

|rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad|

|än tillfälligt. |bedömning kan anses ha|

| |upphört annat än till-|

| |fälligt, eller |

| | - när företagaren till-|

| |fälligt upphör att bedriva|

| |verksamhet i rörelsen|

| |under förutsättning att|

| |uppehållet i rörelsen inte|

| |till någon del är av|

| |säsongkaraktär och att nå-|

| |gon verksamhet inte|

| |bedrivs i rörelsen. |

| | En företagare som åter-|

| |upptagit verksamheten|

| |efter ett tillfälligt|

| |upphörande med ersättning|

| |enligt femte stycket andra|

| |strecksatsen har rätt till|

| |ersättning endast om|

| |förutsättningarna enligt|

| |första strecksatsen samma|

| |stycke är uppfyllda.|

| |Ersättning enligt femte|

| |stycket andra strecksatsen|

| |får bara utnyttjas en gång|

| |per rörelse. |

-------------------------------------------------------

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra

fall än som sägs i femte stycket.

6 §3

Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter

senaste inträdet i arbetslöshetskassan,

1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin

huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under

minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig

företagare (medlemsvillkor),

3 Senaste lydelse 1996:1418.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

|2. under en ramtid av tolv | 2. under en ramtid av|

|månader omedelbart före |tolv månader omedelbart|

|arbetslöshetens inträde |före arbetslöshetens|

|utfört förvärvsarbete i |inträde |

|minst åttio dagar | - haft förvärvsarbete i|

|fördelade på minst fem |minst sex månader och|

|månader (arbetsvillkor). |utfört arbetet under minst|

|Endast dag då |70 timmar per kalendermå-|

|förvärvsarbete har utförts |nad, eller |

|i minst tre timmar får här | - haft förvärvsarbete i|

|räknas in. Med utfört för- |minst 450 timmar under en|

|värvsarbete avses även tid |sammanhängande tid av|

|då den försäkrade haft |180 dagar och utfört|

|semester eller annars |arbetet under sex perioder|

|varit ledig av någon annan |om 30 dagar vardera med en|

|anledning än sjukdom, |arbetad tid av minst|

|tjänstgöring enligt lagen |45 timmar i varje period|

|(1994:1809) om total- |(arbetsvillkor). Med|

|försvarsplikt eller barns |förvärvsarbete avses även|

|födelse med helt eller |tid då sökanden haft |

|delvis bibehållen lön. | - semester, |

| | - varit ledig av annan|

| |anledning än sjukdom,|

| |tjänstgöring enligt lagen|

| |(1994:1809) om totalför-|

| |svarsplikt eller barns|

| |födelse med helt eller|

| |delvis bibehållen lön,|

| |eller |

| | - får annan ersättning|

| |än pension på grund av|

| |anställningens upphörande|

| |(avgångsvederlag). |

| | Tid med avgångsvederlag|

| |beräknas med utgångspunkt|

| |i avgångsvederlagets|

| |storlek i förhållande till|

| |den sökandes|

| |genomsnittliga inkomst per|

| |månad i anställningen|

| |under en viss period.|

| |Regeringen eller den|

| |myndighet som regeringen|

| |bestämmer meddelar närmare|

| |föreskrifter om beräkning-|

| |en. |

-------------------------------------------------------

|Vid prövning av ar- |Vid prövning av ar-|

|betsvillkoret bortses från |betsvillkoret bortses från|

|förvärvsarbete som |förvärvsarbete som |

|1. arbetsgivaren fi- |1. arbetsgivaren fi-|

|nansierat med stöd av |nansierat med stöd av |

|- förordningen (1986:414) | - förordningen (1986:414)|

|om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd, eller|

|avser vikariatsstöd enligt |- förordningen (1987:411)|

|6 a § första strecksatsen |om beredskapsarbete, eller|

|denna förordning, eller |som |

|- förordningen (1987:411) | |

|om beredskapsarbete, eller | |

|som | |

-------------------------------------------------------

2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa

m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den

försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat

förvärvsarbete än som nyss sagts.

Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad,

som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare.

-------------------------------------------------------

| Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete|

|har utförts får icke |har utförts får inte|

|räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för|

|uppfyllande av ar- |uppfyllande av ar-|

|betsvillkoret. |betsvillkoret. |

-------------------------------------------------------

7 §4

För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag

gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till

grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad

enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade

1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-

marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt

utbildningsbidrag utgått,

-------------------------------------------------------

| | 2. deltagit i och, om|

| |inte särskilda skäl|

| |hindrat det, fullföljt ut-|

| |bildning för vilken|

| |utbildningsbidrag lämnats|

| |enligt förordningen|

| |(1996:1654) om särskilt|

| |utbildningsbidrag, |

-------------------------------------------------------

|2. fullgjort tjänstgöring | 3. fullgjort tjänstgö-|

|enligt lagen (1994:1809) |ring enligt lagen|

|om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om|

|eller fått föräldrapen- |totalförsvarsplikt eller|

|ningförmån enligt lagen |fått föräldrapenningförmån|

|(1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om|

|försäkring, i båda fallen |allmän försäkring, i båda|

|dock tillsammans högst två |fallen dock tillsammans|

|månader, |högst två månader, |

| 3. utfört förvärvsarbete | 4. utfört förvärvsarbete|

|som arbetsgivaren |som arbetsgivaren|

|finansierat med stöd av - |finansierat med stöd av -|

|förordningen (1986:414) om |förordningen (1986:414) om|

|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |

|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|

|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om bered-|

|denna förordning, eller |skapsarbete, eller |

| - förordningen | |

|(1987:411) om bered- | |

|skapsarbete, eller | 5. bedrivit egen nä-|

| 4. bedrivit egen nä- |ringsverksamhet med stöd|

|ringsverksamhet med stöd |av förordningen (1984:523)|

|av förordningen (1984:523) |om bidrag till arbetslösa|

|om bidrag till arbetslösa |m.fl. som startar egen|

|m.fl. som startar egen |näringsverksamhet. |

|näringsverksamhet. | |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

4 Senaste lydelse 1996:1418.

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

8 §5

Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit

hindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år

eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem

månader,

3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,

-------------------------------------------------------

| 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som|

|eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller|

|har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år|

| |efter barnets ankomst i|

| |familjen, |

-------------------------------------------------------

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)

eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.

-------------------------------------------------------

| | 7. utlandsvistelse till|

| |följd av att den sökande|

| |följt med sin make eller|

| |maka vid dennes arbete i|

| |utlandet under|

| |förutsättning att makens|

| |eller makans arbetsgivare|

| |har sitt säte i Sverige|

| |och att lönen utbetalas|

| |från Sverige. |

-------------------------------------------------------

Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av

1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,

-------------------------------------------------------

| 3. yrkesinriktad reha- | 3. yrkesinriktad reha-|

|bilitering, i den mån |bilitering, eller |

|sådan tid inte enligt 7 § | 4. utbildning för vilken|

|jämställs med tid under |utbildningsbidrag lämnats|

|vilken förvärvsarbete har |enligt förordningen|

|utförts. |(1996:1654) om särskilt|

| |utbildningsbidrag, i den|

| |mån sådan tid inte enligt|

| |7 § jämställs med tid|

| |under vilken förvärvsar-|

| |bete har utförts. |

| | |

-------------------------------------------------------

5 Senaste lydelse 1995:860.

20 §6

-------------------------------------------------------

| Dagpenning lämnas med | Dagpenning lämnas med|

|75 procent av den för- |80 procent av den för-|

|säkrades dagsförtjänst, om |säkrades dagsförtjänst, om|

|inte annat följer av 17 § |inte annat följer av 17 §|

|första stycket och andra |första stycket och andra|

|stycket första meningen. |stycket första meningen.|

|Dagpenning till en |Dagpenning till en|

|försäkrad som har |försäkrad som har|

|tillerkänts ålderspension |tillerkänts ålderspension|

|i form av folkpension, |i form av folkpension,|

|allmän tilläggspension |allmän tilläggspension|

|eller annan pension som |eller annan pension som|

|lämnas på grund av |lämnas på grund av|

|förvärvsarbete, lämnas med |förvärvsarbete, lämnas med|

|65 procent av den |65 procent av den|

|försäkrades dagsförtjänst, |försäkrades dagsförtjänst,|

|med den begränsning som |med den begränsning som|

|följer av 17 § första |följer av 17 § första|

|stycket. |stycket. |

-------------------------------------------------------

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om

försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den

försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som

var normal för den försäkrade.

-------------------------------------------------------

| Som normalarbetstid | Som normalarbetstid|

|skall gälla den genom- |skall gälla den genom-|

|snittliga arbetstiden an- |snittliga arbetstiden i|

|tingen i det för- |det förvärvsarbete som|

|värvsarbete som innebär |innebär att arbetsvill-|

|att arbetsvillkoret |koret uppfylldes. Om ar-|

|uppfylldes, eller, om |betsvillkoret uppfyllts|

|detta är förmånligare för |genom det arbetsvillkor|

|den försäkrade, i allt det |som anges i 6 § första|

|förvärvsarbete som utförts |stycket 2 första|

|under hela ramtiden enligt |strecksatsen får, om detta|

|6 §. |är förmånligare för den|

| |sökande, som normalar-|

| |betstid gälla den ge-|

| |nomsnittliga arbetstiden i|

| |allt det förvärvsarbete|

| |som utförts under hela|

| |ramtiden enligt samma|

| |paragraf. Vid denna be-|

| |räkningsmetod får dock|

| |endast månad då den|

| |sökande utfört arbete|

| |under minst 70 timmar rä-|

| |knas med. |

-------------------------------------------------------

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall

som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per

arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som

medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till

försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets-

marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt

utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar ut-

bildningsbidraget.

Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från

annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som

motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första-

fjärde styckena och ersättningen.

6 Senaste lydelse 1995:860.

-------------------------------------------------------

| | När underlaget bestäms|

| |för beräkningen av|

| |dagsförtjänsten skall för|

| |företagare dagsförtjänsten|

| |bygga på den|

| |genomsnittliga inkomsten|

| |under de tre senaste åren|

| |före avvecklingsåret. Om|

| |företagaren lagt ned sin|

| |verksamhet inom tolv må-|

| |nader från det att för-|

| |etagaren startade den kan|

| |ersättningen baseras på|

| |företagarens tidigare an-|

| |ställning. |

-------------------------------------------------------

23 §7

Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §,

utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den

arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 § första stycket.

-------------------------------------------------------

| Vid beräkning av ar- | Vid beräkning av ar-|

|betslöshet enligt första |betslöshet enligt första|

|stycket tages icke hänsyn |stycket tas inte hänsyn|

|till bisyssla som |till en sådan bisyssla som|

|försäkrad före arbets- |den sökande före|

|löshetens inträde var- |arbetslöshetens inträde|

|aktigt utfört vid sidan av |under minst sex månader|

|heltidsarbete, om |utfört vid sidan av hel-|

|bisysslan ej utvidgas |tidsarbete, om |

|under arbetslösheten och | - inkomsten från bi-|

|ej hindrar den försäkrade |sysslan i genomsnitt inte|

|från att antaga erbjudet |överstigit 1 400 kronor|

|lämpligt arbete. |per vecka, |

| | - bisysslan inte utvid-|

| |gas under arbetslösheten,|

| |och |

| | - bisysslan inte hindrar|

| |personen från att anta ett|

| |lämpligt heltidsarbete. |

| | Om inkomsten från bi-|

| |sysslan efter arbetslös-|

| |hetens inträde överstiger|

| |1 400 kronor per vecka|

| |skall hälften av det|

| |överskjutande beloppet|

| |dras av från dagpenningen.|

| | |

-------------------------------------------------------

31 §8

-------------------------------------------------------

| Bestämmelserna i 29 § 1- | Bestämmelserna i 29 § 1-|

|3 om arbete skall |3 om arbete skall|

|tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om|

|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |

|åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar|

|till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag|

|Bestämmelserna i 30 § |samt i fråga om utbild-|

|skall därvid gälla i |ningar för vilka utbild-|

|tillämpliga delar. |ningsbidrag lämnas enligt|

| |förordningen (1996:1654)|

| |om särskilt|

| |utbildningsbidrag. Bestäm-|

| |melserna i 30 § skall|

| |därvid gälla i tillämpliga|

| |delar. |

-------------------------------------------------------

7 Senaste lydelse 1994:1673.

8 Senaste lydelse 1995:708.

57 §9

En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången

av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala

-------------------------------------------------------

| 1. för finansiering av | 1. för finansiering av|

|statens kostnad för ut- |statens kostnad för ut-|

|betalade arbetslöshetser- |betalade arbetslöshetser-|

|sättningar samt för |sättningar samt för|

|tillsynen av arbetslös- |tillsynen av arbetslös-|

|hetskassornas utbetalning |hetskassornas utbetalning|

|av arbetslöshetsersättning |av arbetslöshetsersättning|

|ett belopp som motsvarar |ett belopp som motsvarar|

|70 procent av den under |70 procent av den under|

|det löpande verksam- |tiden den 1 januari-den|

|hetsåret genomsnittligt |30 juni 1997 och 131 pro-|

|utbetalade dagpenningen i |cent av den under tiden|

|kassan (finansie- |den 1 juli-den 31 december|

|ringsavgift), och |1997 genomsnittligt ut-|

| |betalade dagpenningen i|

| |kassan (finansieringsav-|

| |gift), |

-------------------------------------------------------

2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett

belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjäm-

ningsavgift).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna

samt om utjämningsbidrag.

---------------

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § och 57 § den 1 juli 1997 samt i

övrigt den 29 september 1997.

2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket

tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.

3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och

som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat

med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta

arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.

9 Senaste lydelse 1995:708.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-

nadsstöd

Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8 och 28 §§ lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd1 skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

4 §2

Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som

1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en

arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17

timmar i veckan,

2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon

eller han inte anmält hinder som kan godtas,

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den

ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer, och

4. inte kan få lämpligt arbete.

Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.

-------------------------------------------------------

| Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|

|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|

|som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.|

|det inte finns särskilda |Om det finns särskilda|

|skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller|

|om tilllämpningen av denna |den myndighet som|

|bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-|

|regeringen eller den |skriva att ersättning får|

|myndighet som regeringen |lämnas till en person som|

|bestämmer. |deltar i utbildning samt|

| |de villkor för rätt till|

| |ersättning som i sådant|

| |fall skall gälla. |

-------------------------------------------------------

|Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna|

|lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den|

|som enligt 48 § lagen |som enligt 48 § lagen|

|(1973:370) om arbetslös- |(1973:370) om arbetslös-|

|hetsförsäkring har |hetsförsäkring har|

|uteslutits från medlemskap |uteslutits från medlemskap|

|under en tid av ett år |under en tid av ett år|

|från uteslutningen. |från uteslutningen.|

| |Ersättning lämnas inte|

| |heller till personer som|

| |är permitterade utan lön.|

| |Om det finns särskilda|

| |skäl får regeringen eller|

| |den myndighet som|

| |regeringen bestämmer|

| |föreskriva att ersättning|

| |får lämnas till personer|

| |som är permitterade utan|

| |lön samt de villkor för|

| |rätt till ersättning som i|

| |sådant fall skall gälla. |

-------------------------------------------------------

Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt

eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam

i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.

1 Lagen omtryckt 1994:929.

2 Senaste lydelse 1995:1637.

-------------------------------------------------------

| En företagare skall | En företagare skall|

|anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös |

|hennes eller hans | - när företagarens|

|personliga verksamhet i |personliga verksamhet i|

|rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad|

|än tillfälligt. |bedömning kan anses ha|

| |upphört annat än|

| |tillfälligt, eller |

| | - när företagaren|

| |tillfälligt upphör att|

| |bedriva verksamhet i rö-|

| |relsen under förutsättning|

| |att uppehållet i rörelsen|

| |inte till någon del är av|

| |säsongkaraktär och att nå-|

| |gon verksamhet inte|

| |bedrivs i rörelsen. |

| | En företagare som|

| |återupptagit verksamheten|

| |efter ett tillfälligt|

| |upphörande med ersättning|

| |enligt sjätte stycket|

| |andra strecksatsen har|

| |rätt till ersättning|

| |endast om|

| |förutsättningarna enligt|

| |första strecksatsen samma|

| |stycke är uppfyllda.|

| |Ersättning enligt sjätte|

| |stycket andra strecksatsen|

| |får bara utnyttjas en gång|

| |per rörelse. |

-------------------------------------------------------

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra

fall än som sägs i sjätte stycket.

6 §3

-------------------------------------------------------

| Rätt till kontant | Rätt till kontant|

|arbetsmarknadsstöd |arbetsmarknadsstöd |

|föreligger, om den ar- |föreligger, om den|

|betslöse under en ramtid |arbetslöse under en ramtid|

|av tolv månader omedelbart |av tolv månader omedelbart|

|före arbetslöshetens |före arbetslöshetens|

|inträde utfört förvärvs- |inträde |

|arbete i minst fem månader | - haft förvärvsarbete i|

|(arbetsvillkor). Här skall |minst 6 månader och utfört|

|hänsyn tas endast till |arbetet under minst 70|

|månad då förvärvsarbete |timmar per kalendermånad,|

|utförts under minst 75 |eller |

|timmar. Med utfört | - haft förvärvsarbete i|

|förvärvsarbete avses även |minst 450 timmar under en|

|tid då sökanden haft |sammanhängande tid av 180|

|semester eller annars |dagar och utfört arbetet|

|varit ledig av annan |under sex perioder om 30|

|anledning än sjukdom, |dagar vardera med en|

|tjänstgöring enligt lagen |arbetad tid av minst 45|

|(1994:1809) om total- |timmar i varje period|

|försvarsplikt eller barns |(arbetsvillkor). |

|födelse med helt eller | Med förvärvsarbete avses|

|delvis bibehållen lön. |även tid då sökanden haft|

| | - semester, |

| | - varit ledig av annan|

| |anledning än sjukdom,|

| |tjänstgöring enligt lagen|

| |(1994:1809) om totalför-|

| |svarsplikt eller barns|

| |födelse med helt eller|

| |delvis bibehållen lön,|

| |eller |

| | - får annan ersättning|

| |än pension på grund av|

| |anställningens upphörande|

| |(avgångsvederlag). |

| | Tid med avgångsvederlag|

| |beräknas med utgångspunkt|

| |i avgångsvederlagets|

| |storlek i förhållande till|

| |den sökandes|

| |genomsnittliga inkomst per|

| |månad i anställningen|

| |under en viss period.|

| |Regeringen eller den|

| |myndighet som regeringen|

| |bestämmer meddelar närmare|

| |föreskrifter om beräk-|

| |ningen. |

-------------------------------------------------------

3 Senaste lydelse 1996:1419.

-------------------------------------------------------

| Vid prövning av | Vid prövning av|

|arbetsvillkoret bortses |arbetsvillkoret bortses|

|från förvärvsarbete som |från förvärvsarbete som |

| 1. arbetsgivaren | 1. arbetsgivaren|

|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |

| - förordningen | - förordningen|

|(1986:414) om |(1986:414) om|

|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |

|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|

|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om|

|denna förordning, eller |beredskapsarbete, eller|

| - förordningen |som |

|(1987:411) om | |

|beredskapsarbete, eller | |

|som | |

-------------------------------------------------------

2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa

m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om sökanden

då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som

nyss sagts.

-------------------------------------------------------

| Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete|

|har utförts får icke |har utförts får inte|

|räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för|

|uppfyllande av |uppfyllande av|

|arbetsvillkoret. |arbetsvillkoret. |

-------------------------------------------------------

7 §4

För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag

gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till

grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sökande

enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande

1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att

sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,

2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-

marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt

utbildningsbidrag lämnats,

-------------------------------------------------------

| | 3. deltagit i och, om|

| |inte särskilda skäl|

| |hindrat det, fullföljt ut-|

| |bildning för vilken|

| |utbildningsbidrag lämnats|

| |enligt förordningen|

| |(1996:1654) om särskilt|

| |utbildningsbidrag, |

-------------------------------------------------------

4Senaste lydelse 1996:1419.

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|3. fullgjort tjänstgöring | 4. fullgjort|

|enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen|

|om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om|

|eller fått föräldrapen- |totalförsvarsplikt eller|

|ningförmån enligt lagen |fått föräldrapenningförmån|

|(1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om|

|försäkring, i båda fallen |allmän försäkring, i båda|

|dock tillsammans högst två |fallen dock tillsammans|

|månader, |högst två månader, |

| 4. utfört förvärvsarbete | 5. utfört förvärvsarbete|

|som arbetsgivaren |som arbetsgivaren|

|finansierat med stöd av |finansierat med stöd av |

| - förordningen | - förordningen|

|(1986:414) om |(1986:414) om|

|rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller |

|avser vikariatsstöd enligt | - förordningen|

|6 a § första strecksatsen |(1987:411) om be-|

|denna förordning, eller |redskapsarbete, |

| - förordningen | |

|(1987:411) om be- | |

|redskapsarbete, | |

-------------------------------------------------------

|5. bedrivit egen | 6. bedrivit egen|

|näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd|

|av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)|

|om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa|

|m.fl. som startar egen nä- |m.fl. som startar egen nä-|

|ringsverksamhet. |ringsverksamhet. |

-------------------------------------------------------

8 §5

Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit

hindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller

som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem

månader,

3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,

5 Senaste lydelse 1995:859.

-------------------------------------------------------

| 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som|

|eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller|

|har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i två|

| |år efter barnets ankomst i|

| |familjen, |

-------------------------------------------------------

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511)

eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag,

-------------------------------------------------------

| | 7. utlandsvistelse till|

| |följd av att den sökande|

| |följt med sin make eller|

| |maka vid dennes arbete i|

| |utlandet under|

| |förutsättning att makens|

| |eller makans arbetsgivare|

| |har sitt säte i Sverige|

| |och att lönen utbetalas|

| |från Sverige. |

-------------------------------------------------------

Detsamma gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningförmån enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av

1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,

-------------------------------------------------------

| 3. yrkesinriktad | 3. yrkesinriktad|

|rehabilitering, i den mån |rehabilitering, eller |

|sådan tid inte enligt 7 § | |

|jämställs med tid under | |

|vilken förvärvsarbete har | 4. utbildning för vilken|

|utförts. |utbildningsbidrag lämnats|

| |enligt förordningen|

| |(1996:1654) om särskilt|

| |utbildningsbidrag, i den|

| |mån sådan tid inte enligt|

| |7 § jämställs med tid|

| |under vilken förvärvsar-|

| |bete har utförts. |

-------------------------------------------------------

Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.

28 §6

-------------------------------------------------------

| Bestämmelserna i 26 § 1- | Bestämmelserna i 26 § 1-|

|3 om arbete skall |3 om arbete skall|

|tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om|

|arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska |

|åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar|

|till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag|

|Bestämmelserna i 27 § |samt i fråga om|

|skall därvid gälla i |utbildningar för vilka|

|tillämpliga delar. |utbildningsbidrag lämnas|

| |enligt förordningen|

| |(1996:1654) om särskilt|

| |utbildningsbidrag. Be-|

| |stämmelserna i 27 § skall|

| |därvid gälla i tillämpliga|

| |delar. |

-------------------------------------------------------

------------------

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § den 1 juli 1997 och i övrigt den

29 september 1997.

2. Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje stycket

tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.

3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och

som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat

med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta

arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.

6 Senaste lydelse 1995:709.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

| | |

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

3 § 1

-------------------------------------------------------

|Försäkrad för delpension |Försäkrad för delpension|

|är den som är bosatt i |är den som är bosatt i|

|Sverige och under en |Sverige och under en|

|ramtid av ett år ome- |ramtid av ett år ome-|

|delbart före den dag då |delbart före den dag då|

|pension avses börja utges |pension avses börja utges|

|eller den tidigare dag då |eller den tidigare dag då|

|ansökan görs har |ansökan görs har|

|förvärvsarbetat i minst 80 |förvärvsarbetat i minst|

|dagar fördelade på minst |sex månader under förut-|

|fem månader enligt |sättning att förvärvs-|

|bestämmelserna om ar- |arbetet utförts under|

|betsvillkor i lagen |minst 70 timmar per månad,|

|(1973:370) om arbetslös- |eller har förvärvsarbetat|

|hetsförsäkring. Tid då |i minst 450 timmar under|

|sökanden har varit hindrad |en sammanhängande tid av|

|att arbeta av anledning |180 dagar under för-|

|som sägs i den lagen eller |utsättning att|

|i lagen (1973:371) om |förvärvsarbetet har ut-|

|kontant arbetsmarknadsstöd |förts under sex perioder|

|inräknas inte vid bestäm- |om trettio dagar vardera|

|mande av ramtid. Som |med en arbetad tid av|

|arbetshinder räknas vid |minst 45 timmar i varje|

|tillämpning av denna |period enligt bestämmel-|

|paragraf även arbetslöshet |serna om arbetsvillkor i|

|vid vilken ersättning har |lagen (1973:370) om ar-|

|utgetts enligt någon av |betslöshetsförsäkring. Tid|

|nämnda lagar. |då sökanden har varit|

| |hindrad att arbeta av|

| |anledning som sägs i den|

| |lagen eller i lagen|

| |(1973:371) om kontant|

| |arbetsmarknadsstöd inräk-|

| |nas inte vid bestämmande|

| |av ramtid. Som|

| |arbetshinder räknas vid|

| |tillämpning av denna|

| |paragraf även arbetslöshet|

| |vid vilken ersättning har|

| |utgetts enligt någon av|

| |nämnda lagar. |

-------------------------------------------------------

-----------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1 Senaste lydelse 1995:518.

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 3 §2 |

-------------------------------------------------------

|Försäkrad för delpension |Försäkrad för delpension|

|är den som är bosatt i |är den som är bosatt i|

|Sverige och under en |Sverige och under en|

|ramtid av ett år ome- |ramtid av ett år ome-|

|delbart före den dag då |delbart före den dag då|

|pension avses börja utges |pension avses börja utges|

|eller den tidigare dag då |eller den tidigare dag då|

|ansökan görs har |ansökan görs har|

|förvärvsarbetat i minst |förvärvsarbetat i minst|

|sex månader under förut- |sex månader under förut-|

|sättning att förvärvs- |sättning att förvärvs-|

|arbetet utförts under |arbetet utförts under|

|minst 70 timmar per månad, |minst 70 timmar per månad,|

|eller har förvärvsarbetat |eller har förvärvsarbetat|

|i minst 450 timmar under |i minst 450 timmar under|

|en sammanhängande tid av |en sammanhängande tid av|

|180 dagar under förut- |180 dagar under förut-|

|sättning att |sättning att|

|förvärvsarbetet har ut- |förvärvsarbetet har ut-|

|förts under sex perioder |förts under sex perioder|

|om trettio dagar vardera |om trettio dagar vardera|

|med en arbetad tid av |med en arbetad tid av|

|minst 45 timmar i varje |minst 45 timmar i varje|

|period enligt bestämmel- |period enligt bestämmel-|

|serna om arbetsvillkor i |serna om arbetsvillkor i|

|lagen (1973:370) om ar- |lagen (1997:000) om ar-|

|betslöshetsförsäkring. Tid |betslöshetsförsäkring. Tid|