Bet. 1996/97:AU2

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1996/97:AU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (prop. 1996/97:1)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

AU2

Sammanfattning

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

Utskottet anser att de grundläggande

målen för regionalpolitiken skall vara

uthållig tillväxt, rättvisa och

valfrihet så att likvärdiga

levnadsvillkor skapas för medborgarna i

hela riket. Detta var också de mål som

utskottet ställde sig bakom våren 1995.

Regeringen redovisar i propositionen en

tendens mot ökad regional obalans.

Utskottet ser med oro på en sådan

utveckling.

De motionssynpunkter som har framförts

om regionalpolitiken betonar i många

fall tillväxten som betydelsefull för

att skapa utjämning mellan olika

regioner. Vikten av en helhetssyn i

fråga om de olika samhällssektorerna är

också en gemensam grundsyn i motionerna.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis

att beträffande de grundläggande målen

finns en betydande samsyn.

En reservation har avlämnats av

företrädaren för Vänsterpartiet.

Regional utveckling och olika

samhällssektorer

Utskottet anser att de beslut som fattas

inom många samhällssektorer har stor

betydelse för bl.a. tillväxt,

sysselsättning och service i landets

olika delar och därmed för den

långsiktiga regionala utvecklingen.

Enligt utskottet har kunskaps- och

kompetensutveckling under de senaste

åren utgjort ett allt viktigare inslag i

regionalpolitiken. Motioner om

utbildning avstyrks med hänvisning till

dels de satsningar som görs, bl.a. genom

kraftig utbyggnad av den högre

utbildningen vid de mindre och

medelstora högskolorna, dels pågående

utredningsarbete. Även motioner

infrastrukturen avstyrks; utskottet

anser att det finns skäl att avvakta den

planerade utredningen om utvidgning av

transportstödet till att omfatta även

bl.a. flyg- och sjötransporter liksom

övrigt utredningsarbete på området som

bl.a. avses ge underlag för ett nytt

trafikpolitiskt beslut.

Ett flertal reservationer i olika

sakfrågor har avgivits.

Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.

I en rad motioner uttrycks oro för de i

vissa fall negativa effekter som har

uppkommit till följd av bl.a.

bolagisering av statlig verksamhet och

ökad självbestämmanderätt i den statliga

förvaltningen. De därav föranledda

ändrade verksamhetsformerna har i många

fall medfört - eller riskerar att

medföra - regionala obalanser. Det

erinras om de principiella synpunkter

som utskottet nyligen framförde

(1996/97:AU4y) när det gäller de

regional- och arbetsmarknadspolitiska

effekterna av förslag i den

försvarspolitiska propositionen.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande

riktat till regeringen om att frågor om

lokalisering av statlig verksamhet som

är av större vikt eller på annat sätt av

principiellt intresse bör underställas

riksdagen.

Motionsförslag om en översyn av

regionalpolitiken avstyrks av utskottet,

som utgår från att regeringen avser att

vidta erforderliga åtgärder när

resultatet av pågående utredningsarbete

föreligger och konturerna i fråga om EG-

systemets tillämpning i Sverige

ytterligare har klarnat. Bakom en

reservation i denna del står företrädare

för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Reservationer i även andra frågor

föreligger.

Företagsinriktade åtgärder

Utskottet konstaterar att

förutsättningarna för näringslivets

verksamhet och därmed företagsstödens

utformning ändras kontinuerligt. I

likhet med regeringen anser utskottet

att olika former av statsstöd bör

begränsas i ett internationellt

perspektiv. Utskottet vill dock betona

behovet av de regionalpolitiska stöden

för att förbättra förutsättningarna för

utveckling i de delar av landet som har

de största långsiktiga problemen. Vidare

noterar utskottet att regeringen avser

att göra en uppföljning av

Företagsstödsutredningen i vissa

avseenden.

Utskottet godtar de förslag till

riktlinjer m.m. som regeringen

presenterar i fråga om vissa av

företagsstöden. Därmed avstyrks

motionsyrkanden beträffande bl.a.

stödområdesindelning, regionalt

utvecklingsstöd, landsbygdsstöd,

nedsättning av socialavgifter och

transportstöd.

Vidare tar utskottet initiativ i två

avseenden, nämligen dels ändrade regler

för landsbygdsstöd till

samverkansorgan., dels en ändring i

lagen (1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté.

Reservationer i olika avseenden har

avgivits.

Anslagsfrågor

Beträffande ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

erinrar utskottet om att riksdagen genom

beslut har anslutit sig till vad

arbetsmarknads- och finansutskotten har

förordat; ramen har sålunda fastställts

till 3 726 miljoner kronor

(1996/97:AU2y; 1996/97:FiU1, rskr. 53).

I detta betänkande behandlas de anslag

som ryms inom nämnda ram. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

dels medelsanvisning, dels en därmed

sammanhängande ändring i lagen

(1990:912) om nedsättning av

socialavgifter.

Åtgärder i län och regioner

Avslutningsvis behandlar utskottet ett

antal motioner i vilka åtgärder för

särskilt angivna län och regioner

förordas. Förslag som berör

förhållandena i Stockholms län bör

enligt utskottet beaktas av kommittén om

levnadsvillkor i storstadsområdena.

Motionsyrkandena avstyrks med hänvisning

till att insatser i första hand bör

prövas av de regionala organen.

Inkomna skrivelser

Under ärendets beredning har utskottet

mottagit skrivelser från organisationer

och verk.

Propositionen

I budgetpropositionen för år 1997,

1996/97:1 utgiftsområde 19, föreslår

regeringen att riksdagen

1. antar förslag till lag om ändring i

lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter,

2. godkänner att det övergripande målet

för verksamheten inom Glesbygdsverkets

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnitt 5,

anslag A 7. Glesbygdsverket,

3. godkänner att det övergripande målet

för verksamheten inom Statens institut

för regional forsknings ansvarsområde

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnitt 5, anslag A 8.

Statens institut för regional forskning,

4. godkänner regeringens förslag om

stödområden för företagsstöd (avsnitt

4.1),

5. godkänner regeringens förslag om

regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2),

6. godkänner regeringens förslag om

landsbygdsstöd m.m. (avsnitt 4.3),

7. godkänner regeringens förslag om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),

8. godkänner regeringens förslag om

nedsatta socialavgifter (avsnitt 4.5),

9. godkänner regeringens förslag om

transportbidrag (avsnitt 4.6),

10. godkänner regeringens förslag om

lån till privata regionala

investmentbolag (avsnitt 4.7),

11. för budgetåret 1997 anvisar

anslagen under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling enligt följande

uppställning:

Anslag Ansla Anslagsbe

gstyp lopp

A Regionalpolitiska raman 1 453 517

1. åtgärder slag 000

A Regionala raman 390 000

2. utvecklingslån slag 000

A Täckande av

3. förluster på grund raman 13 000

av kre-dit slag 000

garantier inom

regionalpolitiken

A Ersättning för raman

4. nedsättning av slag 420 000

socialavgifter 000

A Sysselsättningsbid raman 200 000

5. rag slag 000

A Transportbidrag raman 303 000

6. slag 000

A Glesbygdsverket raman 23 573

7. slag 000

A Statens institut raman 7 931 000

8. för regional slag

forskning

A Europeiska raman 915 000

9. regionala slag 000

utvecklingsfonden

Summa för 3 726 021

utgiftsområdet 000

Propositionens lagförslag återfinns som

bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:A274 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling för åren 1998 och 1999.

1996/97:A304 av Per Unckel m.fl. (m)

vari yrkas

14. att riksdagen beslutar för

budgetåret 1997 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 1.

Regionalpolitiska åtgärder till 1 045

000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar för

budgetåret 1997 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 4. Ersättning för

nedsättning av socialavgifter till

240 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar för

budgetåret 1997 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 5.

Sysselsättningsbidrag till 129 000 000

kr i enlighet med vad som anförts i

motionen,

17. att riksdagen beslutar för

budgetåret 1997 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 6. Transportbidrag

till 280 000 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

18. att riksdagen hos regeringen begär

förslag i fråga om de regionalpolitiska

stödformerna i enlighet med vad som

anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar för

budgetåret 1997 inom utgiftsområde 19

under anslaget A 1. Regionalpolitiska

åtgärder reservera 25 000 000 kr för

utbildningssatsning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar för

budgetåret 1997 inom utgiftsområde 19

under anslaget A 9. Europeiska regionala

utvecklingsfonden reservera 25 000 000

kr i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:A401 av Erik Arthur Egervärn (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om intransportstöd för

bagerinäringen.

1996/97:A402 av Erik Arthur Egervärn (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återförande av vinstmedel

från vattenkraftsproduktion till bygder

och län där vattenkraften produceras.

1996/97:A403 av Åke Sundqvist m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att transportstödet även i

framtiden kallas transportstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den fortsatta översynen av

transportstödet.

1996/97:A404 av Agne Hansson och Sivert

Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utlokalisering

av statlig verksamhet till Kalmar län.

1996/97:A405 av Agne Hansson och Sivert

Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för

regional utveckling och sysselsättning i

Kalmar län.

1996/97:A406 av Sinikka Bohlin m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder i

Gävleborgs län.

1996/97:A407 av andre vice talman Görel

Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statlig service i

Norrland.

1996/97:A408 av Urban Ahlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett helhetsperspektiv på

myndigheternas regionalisering för att

undvika samhällsekonomiska merkostnader.

1996/97:A410 av Eva Goës m.fl. (mp, s,

m, c, fp, v, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurscentrum,

2. att riksdagen hos regeringen begär

att medel under utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

reserveras för resurscentrum,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Nationellt resurscentrum som

ett fristående råd eller en kommitté

under Arbetsmarknadsdepartementet.

1996/97:A411 av Sigge Godin m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det avgörande i att

mobilisera lokala resurser,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om landsbygden som resurs,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningens betydelse för

den regionala utvecklingen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturella insatser på

landsbygden,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen för landsbygden av

förnyelsen av den offentliga sektorn,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om småföretagens betydelse för

landsbygdens utveckling,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de regionalpolitiska stöden

och utspädningen av dessa,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de statliga verken och

myndigheternas regionalpolitiska ansvar,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de möjligheter som EU:s

strukturstöd innebär och att onödigt

stor byråkrati i handläggningen med

kraft motverkas,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en parlamentarisk

utredning i syfte att se över hela

regionalpolitiken.

1996/97:A412 av Axel Andersson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en harmonisering

av de nationella stödområdesgränserna i

Sverige med de områden av vårt land som

berörs av EU:s olika strukturfonder.

1996/97:A413 av Rune Berglund och Jörgen

Persson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulering av

byggnadsverksamheten och

turismutvecklingen i Jämtland.

1996/97:A414 av Carl Erik Hedlund m.fl.

(m) vari yrkas att riksdagen beslutar

att avskaffa det särskilda flyttstödet

till företag som lämnar storstadsre-

gionerna i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1996/97:A415 av Kjell Ericsson m.fl. (c,

m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utvärdering avseende

EU:s strukturfonder i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:A416 av Holger Gustafsson (kd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att bevara och

utlokalisera statliga institutioner till

landsortskommunerna i det nya

västsvenska länet.

1996/97:A417 av Holger Gustafsson (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Karlsborgs kommun i

Skaraborg fortsatt skall vara

tillfälligt stödområde,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att

regeringen skjuter till sin andel för

att EU:s program KONVER skall kunna

förverkligas under hela perioden.

1996/97:A418 av Per Unckel m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om framtida mål för

regionalpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdelningen mellan

regionalpolitik, näringspolitik och

arbetsmarknadspolitik,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om erfarenheter av nuvarande

stödformer,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska hållningen i EU

avseende användningen av de gemensamma

strukturfonderna,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om attraktionsinsatser,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om infrastruktur,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsinsatser,

8. att riksdagen beslutar att de

selektiva stöden lokaliseringsbidrag och

utvecklingsbidrag upphör från den 1

januari 1997 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att reducera

det regionalpolitiska stödet för

nedsättning av socialavgifter från den 1

januari 1997 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att inga nya

överenskommelser om

sysselsättningsbidrag skall ingås efter

den 1 januari 1997 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en utredning om

transportstödet i enlighet med vad som

anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsstyrelsernas roll för den

regionalpolitiska utvecklingen,

13. att riksdagen beslutar om

integration mellan Glesbygdsverket och

NUTEK i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:A419 av Kjell Ericsson och

Lennart Brunander (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om mentorskap för de mindre

butikerna.

1996/97:A420 av Bengt Hurtig (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett utvecklingsprogram för

Norrbotten.

1996/97:A421 av Carin Lundberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitikens innehåll

och utformning för beaktande i samband

med utarbetandet av förslag till

framtida regionalpolitik.

1996/97:A422 av Lena Sandlin m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens omvända

regionalpolitik.

1996/97:A423 av Monica Öhman m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av re-gionalpolitisk

analys samt att erforderliga åtgärder

vidtas för att motverka att de regionala

klyftorna växer.

1996/97:A424 av Sören Lekberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett nytt synsätt i

regionalpolitiken beträffande

olikheterna inom regionerna.

1996/97:A425 av Margareta E Nordenvall

och Inger Koch (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbättra den bofasta

skärgårdsbefolkningens villkor,

5. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om att öar utan fast

landförbindelse klassificeras som

glesbygd med högsta stödnivå i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:A426 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformandet av ett

finansieringssystem för den samhälleliga

infrastrukturen så att den fungerar över

hela landet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samlad strategi för

regionaliseringen av statliga verk och

myndigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en ny kraftfull

regionalpolitik,

5. att riksdagen med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling enligt

uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsföränd

förslag ring

(tusental kr) (tusental kr)

A 6. 303 000 70 000

Transportbidr

ag

Summa för 3 726 021 70 000

utgiftsområde

t

1996/97:A427 av Dan Ericsson och

Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för ett ändrat

skärgårdsbegrepp för EU:s

strukturfondsprogram.

1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna

riktlinjer för regionalpolitiken som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sektorernas ansvar för

regionalpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statens representanter i

statliga verk, myndigheter och bolag

skall väga in regionalpolitiska aspekter

i beslutsfattandet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regionalpolitiska

konsekvensanalyser skall genomföras

innan beslut tas som får

regionalpolitiska konsekvenser,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges regionalpolitiska

målsättningar i EU,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad kommunal och regional

självstyrelse för ett ökat ansvar för

den regionala utvecklingen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att slopa bidragsformer som

motverkar satsningar på arbetstillfällen

och boende i glesbygd,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att få i gång

regionala resurscentrum för kvinnligt

företagande,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om landsbygdsutveckling,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nerifrån-och-upp-perspektiv i

frågan om projekt för regional

utveckling och landsbygdsutveckling,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om byalagens betydelse för

landsbygdsutveckling,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt programarbete

för bygdeturism.

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av statlig

verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärgården som glesbygd.

1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om landsbygdens

behov av FoU, utbildning och rådgivning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättandet av ett

sammanhållet forskningsprogram för

landsbygdens roll i samhället,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om vad EU-

medlemskapet har inneburit för

glesbygden och vad ett eventuellt

medlemskap i EMU kommer att betyda för

glesbygden,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala gruppers behov av stöd

utan styrning.

1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen

Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av regionalpolitiska

analyser och hänsyn i samband med

utarbetande av för regionerna avgörande

frågor och förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av helhetssyn och

samhällsekonomiska analyser vid

förändring av statlig verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till glesbygdshandeln.

1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ambitionen om att hela

Sverige skall leva,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regionalpolitiken måste

präglas av ett nerifrån och upp-

perspektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundläggande basservice,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör ta ett mer

aktivt ägaransvar i statliga verk,

myndigheter och bolag,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om landsbygds- och

jämställdhetsperspektiv som viktiga

delar av regionalpolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsperspektiv vid

fördelning av medel för särskilda

regionalpolitiska insatser,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sektorspolitik,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat politiskt inflytande

över sektorsmyndigheterna,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiska hänsyn,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitisk

konsekvensanalys,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bolagisering, ändrad

organisation i statliga myndigheter,

utförsäljning eller annan överflyttning

av statliga uppgifter,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydliga direktiv till

myndigheter, verk och bolag,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om helhetssyn för den statliga

verksamheten ur ett regionalt

perspektiv,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett moratorium,

30. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om strukturfonder,

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändringar av landsbygdsstöd,

33. att riksdagen avslår regeringens

förslag till förändringar vad gäller

lokaliseringsstöd till lokaler för

uthyrning,

34. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts angående de lokala

arbetsförmedlingsnämnderna,

35. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala

sysselsättningsbefrämjande åtgärder,

36. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnors arbetsmarknad,

39. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnliga resurscentrer.

1996/97:A433 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om välfärd och valfrihet i

skärgården,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om initiativ till samverkan

mellan statliga myndigheter, verk och

bolag med kommunala och privata

intressenter för en samlad

samhällsservice i skärgårdssamhällen,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av

regionalpolitiska resurser.

1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v)

vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär

medel till kulturella och

företagsinriktade projekt i

integrationssyfte i Stockholmsregionen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om segregeringen,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om socialt eftersatta grupper,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnen och segregering.

1996/97:A601 av Eva Flyborg och Erling

Bager (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nyetablering, utlokalisering

eller avknoppning av statliga styrelser,

myndigheter eller verk,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om de

samhälleliga konsekvenserna av

koncentration av statliga verk och

styrelser till Stockholmsområdet.

1996/97:Sk372 av Ingrid Näslund m.fl.

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att utnyttja EU:s

stöd för landsbygdsutveckling, 5b-stöd,

för fiskeberoende områden.

1996/97:T215 av Dan Ericsson (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta initiativ till att

uppmana länsstyrelserna till aktiv

geografisk samverkan över länsgränserna

med andra regionala aktörer inom bl.a.

näringsliv, utbildningscentrum,

landsting och kommunförbund särskilt vad

gäller utvecklingen av den östsvenska

regionen.

1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och

Agne Hansson (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om

egenföretagares/lantbruksföretagares

delaktighet i mål 4 Växtkraftprogrammen.

1996/97:N232 av Rune Berglund och Jörgen

Persson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utvärdering och

översyn av mikrostödet.

1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om offensiv

landsbygdsutveckling.

1996/97:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsekvensbeskrivningar av

olika förändringar på det regionala

planet.

Utskottet

Den regionala utvecklingen

Propositionen

I propositionen analyseras den regionala

problembilden i befolknings- och

sysselsättningstermer. Det konstateras

att den regionala obalansen har ökat

under år 1995.

Under perioden 1991-1994 rådde en

förhållandevis balanserad regional

befolkningsutveckling. Till stor del

berodde detta på en omfattande

nettoinvandring. I de långsiktiga

stödområdena 1 och 2 minskade

befolkningen med knappt 0,5% årligen.

Utanför stödområdena och i hela landet

ökade befolkningen med närmare 1% per

år. Under år 1995 minskade emellertid

befolkningen inom de permanenta

stödområdena med drygt 1%, samtidigt som

ökningstakten utanför stödområdena och i

landet har halverats.

Sedan början av 1990-talet har antalet

arbetstillfällen minskat kraftigt i de

flesta delar av landet. Fram till år

1994 gällde detta främst inom

tillverkningsindustrin och

byggnadsverksamheten, vilket innebar att

arbetslöshetsnivåerna för framför allt

män ökade kraftigt. Regionalt sett

drabbades områden med en förhållandevis

stor industri- och byggsektor hårdast.

Samtidigt har arbetstillfällena inom

främst den offentliga sektorn, men även

inom detaljhandeln och privata tjänster,

fortsatt att minska, vilket resulterat i

påtagligt förhöjda arbetslöshetsnivåer

för kvinnor. Denna effekt har främst

berört storstadsområdena och andra

större orter. Även flertalet regioner i

södra och mellersta Sverige har fått en

kraftigt förhöjd arbetslöshet. Trots

detta består i stort sett stödområdenas

sämre läge i förhållande till landet i

dess helhet. De inomregionala

skillnaderna i arbetslöshetsnivåer

(inklusive åtgärder) är betydande och

har ökat under 1990-talets första hälft.

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

Propositionen

Utgiftsområde 19 omfattar en del av

regionalpolitiken. Detta sakområde

brukar kallas den lilla

regionalpolitiken . Med den stora

regionalpolitiken avses åtgärder med

regionalpolitisk betydelse inom andra

samhällssektorer. De övergripande målen

för regionalpolitiken skall även

fortsättningsvis vara uthållig tillväxt,

rättvisa och valfrihet så att likvärdiga

levnadsvillkor skapas för medborgarna i

hela riket. Dess kanske viktigaste

uppgift är att bidra till den tradition

av sammanhållning och solidaritet som

präglar det svenska samhället.

En balanserad regional utveckling är en

förutsättning för att en god ekonomisk

tillväxt skall uppnås. De regionala

obalanserna tenderar nu att öka, den

regionala utjämningspolitiken måste

därför även i fortsättningen bedrivas

med kraft.

Enligt propositionen skall en ny

tillväxtorienterad regional

näringspolitik utvecklas genom bl.a. en

bred samverkan i länen och med vad som

betecknas som ett partnerskap mellan

många intressenter. Företagsstöden

kommer att ytterligare inriktas mot att

skapa incitament för ekonomisk tillväxt

med särskild inriktning på små och

medelstora företag.

Behovet av en helhetssyn understryks;

de regionalpolitiska målen inom alla

samhällssektorer måste beaktas.

Regeringen anför vidare att det breda

arbetet med EG:s strukturfondsprogram

innebär en kraftig förstärkning av

regionalpolitiken och dess genomförande.

Motioner

Moderaterna framför i kommittémotion

A418 (yrk. 1, 2 och 5) att svensk

regionalpolitik i alltför hög grad har

präglats av en strävan att eliminera

komparativa nackdelar i landets olika

delar. Denna ansats har inneburit en

konservering av näringslivsstrukturen

och en kontinuerligt stödberoende

verksamhet. I stället bör man ta till

vara regionernas egna förutsättningar

genom att öka deras attraktionskraft men

också genom att utveckla och sprida

kunskap. Motionärerna pekar på en rad

exempel, däribland livsmedelsteknik i

Skåne, materialteknik i Bergslagen och

rymdteknik i Kiruna. En sådan

attraktionspolitik förutsätter inte

stora statliga resurser utan snarare

innovativa lösningar, lokalt och

regionalt. De selektiva stöden, dvs.

stöd som ges efter prövning i enskilda

fall, tenderar att stödja

företagsetableringar där

sysselsättningen endast får en sekundär

effekt. De generella stöden, som kan

lämnas till varje företag som uppfyller

i förväg uppställda krav, visar att

regionalpolitiken går in även på

näringspolitikens respektive

arbetsmarknadspolitikens område. En

renodling behövs, anser motionärerna.

Målet för regionalpolitiken bör vara att

skapa förutsättningar för olika

regioners och människors utveckling och

därigenom bidra till nationell tillväxt

och internationell konkurrenskraft.

Centerpartiet betonar i motion A432

(yrk. 1, 2, 5 och 11) att ambitionen för

regionalpolitiken måste vara att hela

Sverige skall leva. Nu är Sverige dock

åter på väg att kantra genom att

inflyttningen till de expansiva

storstadsområdena och

universitetsorterna fortsätter - på de

mindre orternas och landsbygdens

bekostnad. Förutsättningarna att

upprätthålla grundläggande service till

dem som bor i utflyttningskommunerna har

försämrats. Samtidigt kommer en god

livsmiljö att bli en allt viktigare

decentraliseringsfaktor.

Regionalpolitiken måste präglas av ett

underifrånperspektiv och utgå från

lokala förutsättningar. En

decentraliserad samhällsstruktur

underlättar hushållning med

naturresurser och innebär att landets

samlade ekonomiska resurser bättre kan

tas till vara. Det är också angeläget

med ett landsbygds- och

jämställdhetsperspektiv. I verksamheter

där staten har ett ägarinflytande måste

regionalpolitiska hänsyn sättas i första

rummet.

Sigge Godin m.fl. (fp) anför i motion

A411 (yrk. 1 och 2) att målet för

regionalpolitiken måste vara att öka den

enskildes möjligheter att fritt välja

arbete och bostadsort. Sedan länge har

Folkpartiet förordat en övergång från

lokaliserings- till

mobiliseringspolitik, vilket innebär att

satsningarna görs på den enskilda

människan och hennes förmåga till

skapande. Varje region har sina unika

möjligheter. Regionalpolitiken kan

underlätta och stimulera utvecklingen,

t.ex. när det gäller företagande,

utbildning och kultur. Samtidigt måste

man inse de stora resurser som

landsbygden erbjuder i form av god

miljö, infrastruktur och aktiva

människor.

Vänsterpartiet efterlyser i motion A426

(yrk. 4) en ny kraftfull

regionalpolitik. Den höga arbetslösheten

i stödområdena och den accelererande

befolkningsutflyttningen är alarmerande

tecken, anförs det. Likaså är det

angeläget att komma till rätta med

oklarheterna omkring EG:s strukturfonder

både när det gäller regelverkets

funktion och den nationella

finansieringen. Framför allt måste

regeringen snarast skaffa sig en

helhetssyn på hur de olika poli

tikområdena påverkat regionalpolitiken.

Det förutsätts att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag till en ny

regionalpolitik som är anpassad till de

nya villkor som olika landsdelar lever

under. I motion N271 (yrk. 9) framhåller

partiet att möjligheterna till arbete på

landsbygden måste stärkas för att inte

avfolkningen skall fortsätta.

Landsbygdens näringsliv förutsätter

satsningar på s.k. kombinationsföretag,

dvs. en samordning mellan befintlig

kärnverksamhet och annan verksamhet,

exempelvis inom turism och småskalig

energiproduktion. Såväl operativa mål

som en utvärdering av befintliga medel

för landsbygdsutvecklingen begärs.

Barbro Johansson m.fl. (mp) anför i

kommittémotion A430 (yrk. 9) att man

genom att ta till vara människors

initiativkraft och engagemang för sin

närmiljö skapar möjligheter till en

positiv utveckling av företagande och

sysselsättning. På många platser har

spontant uppkommit en lokal mobilisering

för att motverka negativa effekter av de

nedskärningar - inom såväl privat som

offentlig sektor - som dessa platser har

drabbats av. Dessa rörelser underifrån

behöver stöd men däremot inte styrning

från statsmakterna. Inte sällan är det

kvinnor som spelat en framträdande roll

och tagit okonventionella grepp, anförs

det.

Kristdemokraterna konstaterar i motion

A428 (yrk. 1, 6, 7, och 14-16) att den

regionala problembilden har förändrats

över tiden. Nu när mitten av 1990-talet

har passerats har avsaknaden av

regionalpolitiska hänsynstaganden varit

tydlig i samband med alla sparpaket. I

den statliga sektorspolitiken måste

regionalpolitiska hänsyn tas. Sverige

bör i EU söka påverka utformningen av

stöden så att de fyller samma funktion i

alla medlemsländer som är avsikten med

det svenska stödet, nämligen att ge alla

människor - oavsett var de bor -

tillgång till arbete, service och en god

miljö. Sverige bör så långt som möjligt

utnyttja EU:s regionalpolitiska stöd;

detta var också avsikten under

medlemskapsförhandlingarna. Omkring 30 %

av befolkningen bor på landsbygden och

det är därför viktigt med en livskraftig

landsbygd. Detta förutsätter i sin tur

ett underifrånperspektiv. Tillämpad på

nationella förhållanden innebär den s.k.

subsidiaritetsprincipen att kommunerna

får ökat inflytande över och ansvar för

det regionalpolitiska stödet.

Motionärerna betonar också byalagens

betydelse för landsbygdens utveckling.

Carin Lundberg m.fl. (s) uppmärksammar i

motion A421 särskilt skogslänen. En

framtida regionalpolitik skall stödja

näringspolitiken och medverka till ökad

tillväxt. Stödsystemen skall vara

flexibla och regelförenklingarna måste

fortsätta. De möjligheter som följer av

EU-medlemskapet måste tillvaratas,

samtidigt som tillgången till

strukturfonderna inte får innebära att

den nationella regionalpolitiken

försvagas.

Utskottet

De mål för regionalpolitiken som

förordas i propositionen är desamma som

utskottet ställde sig bakom våren 1995

(bet. 1994/95:AU13). Utskottet anser

även nu att de grundläggande målen för

regionalpolitiken skall vara uthållig

tillväxt, rättvisa och valfrihet så att

likvärdiga levnadsvillkor skapas för

medborgarna i hela riket. Såsom

utskottet anförde förra året innebär

dessa mål en vidareutveckling av den

linje som utskottet tidigare har stått

för.

Regeringen redovisar i propositionen en

tendens mot ökad regional obalans. Detta

tar sig uttryck i bl.a.

befolkningsminskningar i de

regionalpolitiska stödområdena 1 och 2.

Vidare framgår av Arbetsmarknadsverkets

publikation Ura 1996:12 bl.a. att den

negativa utvecklingen av

sysselsättningen består i flertalet län;

Stockholms och Uppsala län uppvisar dock

en ökning. Den kraftigaste nedgången av

sysselsättningen finns i skogslänen.

Likaså fortsätter arbetslösheten (inkl.

åtgärder) att öka framför allt i

skogslänen. Inom gruppen storstadslän

har arbetslösheten ökat i Malmöhus län.

Utskottet ser med oro på denna

utveckling.

I de nu refererade motionerna har

partierna fört fram sina mål och

prioriteringar för regionalpolitiken. I

många av dem betonas tillväxt som ett be

tydelsefullt inslag i en regionalpolitik

som syftar till att skapa utjämning

mellan olika regioner. Vikten av en

helhetssyn i fråga om de olika

samhällssektorerna är också en gemensam

grundsyn i motionerna.

Utskottet konstaterar inledningsvis att

hela landets resurser kan tas till vara

genom tillskapande av goda

grundförutsättningar för en uthållig

tillväxt i alla regioner. Utvecklingen

inom den stora regionalpolitiken har

enligt utskottets uppfattning en

avsevärt mycket större betydelse för den

regionala utvecklingen än den lilla

regionalpolitiken .

En särskild utredare tillkallades

hösten 1995 (dir. 1995:144) med uppgift

att analysera de regionala

konsekvenserna av förändringar i den

statliga sektorn. Denna, den s.k. REKO-

STAT-utredningen, kommer att presentera

resultatet av sitt arbete under december

1996. I uppgiften ingår att kartlägga

hur den statliga sektorns resurser,

verksamheter och sysselsättning har

utvecklats i olika regioner från 1970-

talet. Vidare skall en sammanställning

av material göras som gäller regionala

konsekvenser av avregleringar och

bolagiseringar. En fördjupad studie av

några verksamhetsområden som utsatts för

stora förändringar skall också göras.

Därvid skall särskilt belysas hur

förändringarna påverkat verksamheten,

tillgängligheten och serviceutbudet

regionalt. Utredaren skall vidare bedöma

vilka av de redovisade skillnaderna som

är motiverade av olikheter i

befolkningstäthet och struktur.

Härutöver skall belysas i vad mån

utvecklingen påverkat strävan till

samordning och samplanering av statliga

resurser både i ett nationellt och

regionalt perspektiv. I detta sammanhang

bör även belysas hur olika

organisatoriska lösningar och

geografiska indelningar som valts

påverkat samordningsmöjligheterna.

Slutligen förutsätts utredaren, mot

bakgrund av bl.a. Långtidsutredningen

och annat material, bedöma den framtida

utvecklingen av den statliga sektorns

olika delar och de regionala

konsekvenserna därav. Utredaren bör i

sitt arbete ha kontakt med Kommissionen

om den statliga förvaltningens uppgifter

och organisation (dir. 1995:93).

Utskottet instämmer med regeringen om

vikten av en helhetssyn och att det är

utformningen av den stora

regionalpolitiken som är avgörande för

en positiv utveckling i hela landet.

Vid sidan av åtgärderna inom den stora

regionalpolitiken är det av vikt att

den lilla regionalpolitiken , som i

huvudsak präglas av olika slags

företagsstöd, ges en utformning som

understöder tillväxten. Utskottet anser

att de små och medelstora företagens

förutsättningar och förmåga att växa

kommer att vara avgörande för både

tillväxt och sysselsättning, men också

för en differentierad arbetsmarknad,

vilket är av betydelse för både kvinnor

och män.

Den lilla regionalpolitiken

innefattar de delvis överlappande målen

om dels en regional utjämning mellan

landets olika delar, dels en positiv

utveckling i hela landet. I linje härmed

har det i propositionen lämnats förslag

rörande bl.a. medel till olika

företagsstöd. Utskottet ansluter sig

till regeringens uppfattning om att

företagsstöden ytterligare skall

inriktas mot att skapa incitament till

ekonomisk tillväxt. En rad förslag

avseende den lilla regionalpolitiken

har framförts motionsvägen. Till dessa

frågor återkommer utskottet i det

följande under rubrikerna

Företagsinriktade åtgärder, m.m. och

Anslag.

I några av motionerna framförs

synpunkter på hittillsvarande

erfarenheter av EU-samarbetet på

regionalpolitikens område och läggs fram

förslag om hur detta på olika sätt skall

kunna förbättras. Utskottet kan ansluta

sig till många av de synpunkter som har

framförts. Sverige har under knappt två

år såsom medlem i EU haft ett betydande

arbete med att bygga upp kunskap och

utarbeta svenska program på det

regionalpolitiska området. Det har varit

en omfattande process och den pågår

alltjämt. I detta ligger att det hos

alla berörda bör finnas en öppenhet för

att ständigt söka förbättra det som

uppfattas som onödigt krångel och

byråkrati. Utskottet utgår från att

regeringen noga följer utvecklingen och

vidtar de åtgärder som kan krävas för

att strukturfondsarbetet skall fungera

smidigt och effektivt. I detta

sammanhang vill utskottet slå fast

vikten av att så mycket som möjligt av

de tilldelade strukturfondsmedlen

återhämtas.

Ett tema som kommer till uttryck i

motionerna är hur de goda idéerna för

den regionala utvecklingen skall kunna

identifieras, värderas och realiseras.

Såvitt utskottet kan finna råder här en

gemensam syn i propositionen och

motionerna, nämligen att det är från de

lokala och regionala nivåerna som

initiativen bör hämtas. I motionerna

uttrycks detta på olika sätt;

underifrånperspektiv, lokal

mobilisering, lokal attraktionskraft är

några exempel. Gemensamt är att

initiativkraft inte kan kommenderas fram

från central nivå men däremot

underlättas genom generella åtgärder.

Det partnerskap mellan olika

intressenter som regeringen nu har tagit

initiativ till och som skall samordnas

av landshövdingarna ser utskottet som en

kompletterande väg att ta till vara de

lokala och regionala idéerna.

Även vikten av en livskraftig landsbygd

tas upp motionsvägen. Utskottet har

ingen annan uppfattning i den frågan och

understryker att de regionalpolitiska

målen givetvis även omfattar

landsbygden. Det är viktigt att

utvecklingen följs av regeringen,

särskilt i ljuset av de ändrade

förutsättningar för

landsbygdsutvecklingen som följer av att

genomförandet av strukturfondsprogrammen

nu inleds.

Kvinnornas roll i regionalpolitiken är

föremål för förslag i några av

motionerna. Till dessa liksom övriga här

nämnda frågor med regionalpolitisk

anknytning återkommer utskottet i det

följande under respektive rubrik.

Som en sammanfattning kan utskottet

konstatera att det beträffande de

grundläggande målen för

regionalpolitiken finns en betydande

samsyn. I det föregående har omnämnts

det utredningsarbete som pågår

beträffande de olika samhällssektorernas

roll i regionalpolitiken. Utskottet

utgår från att regeringen kommer att

förelägga riksdagen en samlad bild och

eventuellt erforderliga förslag som

föranleds av nämnda arbete. Berörda

yrkanden i motionerna N271 (v), A411

(fp), A418 (m), A421 (s), A426 (v), A428

(kd), A430 (mp) och A432 (c) behöver

därför inte, beträffande de

regionalpolitiska målen, föranleda någon

riksdagens särskilda åtgärd. De avstyrks

således.

Regional utveckling och olika

samhällssektorer

Allmänna utgångspunkter

Propositionen

Regeringen framhåller att de insatser

som finansieras via de regionalpolitiska

anslagen aldrig på egen hand kan

åstadkomma att de uppsatta målen nås.

För att nå målen måste bl.a. samhällets

infrastruktur och service ge

grundläggande förutsättningar för

regionernas utveckling. Det innebär att

regionalpolitiska anpassningar måste

göras inom många andra samhällssektorer.

Den statliga sektorspolitiken har

sålunda stor betydelse när det gäller

möjligheten att åstadkomma utjämning av

regionala skillnader. Dessa gäller såväl

sysselsättningen som tillgängligheten

till den service som myndigheterna etc.

tillhandahåller.

Samtidigt konstateras det att statliga

verksamheter under de senaste åren har

genomgått stora förändringar. Det gäller

bl.a. styrningen, finansieringen och

lokaliseringen av verksamheterna.

Som nyss har nämnts pågår ett

utredningsarbete beträffande analys av

de regionala konsekvenserna av

förändringar i den statliga sektorn.

Som ett viktigt inslag i politiken för

en ökad sysselsättning hänvisar

regeringen till de åtgärder som

beslutats för att höja utbildningsnivån

i landet. En viktig del av satsningen på

utbildningsområdet är en kraftig

utbyggnad av den högre utbildningen.

Inom högskolan kommer denna att

genomföras främst vid de mindre och

medelstora högskolorna med en särskild

tyngdpunkt på Bergslagen, Malmö,

Sundsvall-Härnösand-Östersund-Örnskölds

vik samt sydöstra Sverige.

Motioner

Centerpartiet framför i sin motion A432

(yrk. 8) betänkligheter mot att Sverige

har delats in i myndighetssektorer

snarare än regioner. Med en stark

sektorisering minskar legitimiteten i

verksamheten, anser motionärerna. Därför

måste sektoriseringen brytas på alla

nivåer så att samverkan och samordning

underlättas och det politiska

inflytandet ökar.

Kristdemokraterna åberopar i motion

A428 (yrk. 2) den s.k.

subsidiaritetsprincipen och anför att

det i första hand är regionerna själva

som skall ansvara för sin utveckling.

Statens ansvar består i att skapa goda

förutsättningar för den regionala

utvecklingen genom att garantera bl.a.

utbildning, infrastruktur och goda

villkor för företagande. Riksdagen bör

göra ett uttalande om sektorernas ansvar

för regionalpolitiken, framhålls det.

Utskottet

Såsom utskottet har slagit fast vid en

rad tillfällen kan åtgärder inom ramen

för den lilla regionalpolitiken endast

marginellt påverka förutsättningarna för

utvecklingen i landets olika delar. För

att regionalpolitiken skall vara

framgångsrik krävs en väl fungerande

infrastruktur och samhällsservice i alla

regioner. De beslut som fattas inom

många samhällssektorer har således stor

betydelse för bl.a. tillväxt,

sysselsättning och service i landets

olika delar och därmed för den

långsiktiga regionala utvecklingen.

Samtidigt kan konstateras dels att

styrformerna inom statlig verksamhet har

ändrats så att myndigheterna i allt

större omfattning själva avgör hur de

skall organisera den egna verksamheten,

dels att vissa verksamheter getts nya

förutsättningar genom avreglering,

bolagisering och privatisering.

Utskottet erinrar om det uppdrag som

regeringen har givit den särskilde

utredaren och som går ut på att

kartlägga och analysera de regionala

konsekvenserna av förändringarna inom

den statliga sektorn. Utskottet noterar

vidare att regeringen avser att noga

följa utvecklingen på detta område.

Samtidigt utgår utskottet från att

regeringen på grundval av det

presenterade analysarbetet och sina

överväganden i övrigt återkommer till

riksdagen med de förslag som från

regionalpolitisk synpunkt kan krävas för

att åstadkomma en bättre samordning

mellan de statliga sektorerna. Med

hänvisning till vad som anförts

avstyrker utskottet motionerna A432 (c)

och A428 (kd) i berörda delar.

Jämställdhetsfrågor

Propositionen

I propositionen hänvisas till

undersökningar som visar att kvinnor i

större utsträckning än män deltar i det

lokala utvecklingsarbetet.

Ett planerat uppdrag till NUTEK gäller

bestämmelsen i förordningen (1990:642)

om regionalpolitiskt företagsstöd, som

går ut på att minst 40 % av det antal

arbetsplatser som tillkommer till följd

av stödet skall förbehållas vartdera

könet. Regeringen konstaterar att målet

inte har uppnåtts - för

sysselsättningsbidrag hade under år 1995

endast ca 31 % av de nya

arbetstillfällena tilldelats till

kvinnor. Orsakerna bör därför analyseras

och förslag läggas fram, anser

regeringen.

Ett annat uppdrag till NUTEK syftar

till att sammanställa och bedöma de

utvecklingsperspektiv som följer av de

regionala strategier som alla

länsstyrelserna har i uppdrag att ta

fram på jämställdhetsområdet. Detta

skall redovisas till regeringen i

december 1996.

Vidare kommer NUTEK senare under hösten

1996 att lämna en slutrapport till

regeringen om ett projekt för stimulans

av kvinnors företagande i det

regionalpolitiska stödområdet.

Regeringen avser att därefter ta

ställning till hur arbetet skall

fortsätta.

Inom strukturfondsprogrammen för målen

2, 5b och 6 har jämställdhets-

perspektivet givits hög prioritet.

S.k. resurscentrum för kvinnor är

avsedda att utgöra en plattform för att

stärka kvinnors ställning i samhället

och framför allt inom det

regionalpolitiska stödområdet. År 1995

uppdrog regeringen åt länsstyrelserna

att medverka till att sådana

resurscentrum för kvinnor skapas på

regional nivå. I propositionen uppges

att regionala eller lokala resurscentrum

numera finns i varje län. Vidare

beslutade regeringen i september 1994

att NUTEK i samarbete med

Glesbygdsverket skall ansvara för att

ett nationellt resurscentrum för kvinnor

(NRC) byggs upp. I den nu framlagda

propositionen upplyses att NUTEK och

Glesbygsdsverket till regeringen har

lämnat en redovisning av hur NRC:s

verksamhet har utvecklats samt förslag

till fortsatt verksamhet. Regeringen

förklarar sin avsikt att ta ställning

till frågan senare.

Motioner

Centerpartiet konstaterar i motion A432

(yrk. 36 och 39) att den offentliga

sektorns försämrade ekonomi har

inneburit ett minskat antal

arbetstillfällen, vilket i sin tur har

drabbat främst kvinnor. En strävan måste

vara att underlätta för kvinnor att

starta eget. Vidare bör andelen kvinnor

i ledande befattningar i näringslivet

öka. Kvinnliga resurscentrum på såväl

central som regional nivå bör inte bara

permanentas utan även vidareutvecklas,

anser motionärerna vidare.

Kristdemokraterna pekar i motion A428

(yrk. 13) på att utvärderingen av de

regionalpolitiska stöden visar att

företag som drivs av kvinnor är

underrepresenterade bland dem som har

fått stöd. De anser att regionala

resurscentrum för kvinnligt företagande

skall komma i gång och begär ett

uttalande härom riktat till regeringen.

Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd)

påminner i motion A410 (yrk. 1 och 3) om

länsstyrelsernas uppdrag att ekonomiskt

prioritera särskilda insatser för

kvinnor och medverka till bildande av

resurscentrum för kvinnor. En så viktig

verksamhet behöver långsiktighet och

fasta spelregler, anförs det. Vidare bör

det nationella resurscentrumet (NCR),

vilket drivs som ett projekt under

NUTEK, ombildas till ett fristående råd

eller en kommitté under

Arbetsmarknadsdepartementet. Som skäl

anges att flertalet av de kvinnor som är

arbetslösa väljer annan väg till

sysselsättning än att starta eget,

vilket är den verksamhet som NUTEK

prioriterar.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis betona

vikten av ett jämställdhetsperspektiv

vid utformandet av regionalpolitiken. I

detta ligger bl.a. att de

regionalpolitiska stödens utformning och

effekter fortlöpande bör utvärderas ur

ett könsperspektiv. Detta är också

bakgrunden till regeringens uppdrag till

NUTEK, för vilka en redogörelse lämnats

i det föregående. Vidare vill utskottet

peka på de undersökningar till vilka

propositionen hänvisar och som går ut på

att det är fler kvinnor än män som

deltar i det lokala utvecklingsarbetet.

Det är, menar utskottet, angeläget att

denna omständighet beaktas, särskilt mot

bakgrund av det regionalpolitiska målet

om uthållig tillväxt.

Med hänvisning till vad som nu har

redovisats och anförts avstyrker

utskottet motion A432 (c) i nu berörd

del.

Beträffande motionsförslagen om

resurscentrum för kvinnor vill utskottet

inledningsvis erinra om det uppdrag som

år 1995 gavs till länsstyrelserna att

medverka till bildande av sådana. Enligt

en redovisning i propositionen har

resurscentrum - regionala eller lokala -

nu etablerats i samtliga län; sammanlagt

har 28 miljoner kronor anslagits för

verksamheten.

För stöd till dessa regionala och

lokala centrum finns ett nationellt

resurscentrum, NRC. NUTEK och

Glesbygdsverket har, som nämnts, lämnat

ett förslag till fortsatt verksamhet

innefattande ett handlingsprogram för

perioden 1997-2000. Vidare har NUTEK

låtit genomföra en utvärdering av NRC:s

verksamhet. Enligt propositionen avser

regeringen att ta ställning till denna

fråga senare under hösten. Utskottet

anser att det är angeläget att avvakta

en sådan behandling och förutsätter att

regeringen därefter återkommer till

riksdagen med förslag i denna fråga. Mot

denna bakgrund avstyrks motionerna A410

(mp, s, m, c, fp, v, kd), A428 (kd) och

A432 (c) i berörda delar.

Utbildning

Motioner

Moderaterna betonar i kommittémotion

A418 (yrk. 7) betydelsen av att den

intellektuella infrastrukturen kan

utvecklas i alla delar av landet. En

målmedveten satsning på kunskap skulle

kunna ersätta en stor del av dagens

regionalpolitik. Ett virtuellt

utbildningssystem bör byggas upp, som

kan bidra till att avståndsgränserna

slutligt kan sprängas. Motionärerna

hänvisar till kravet om att medel i

detta syfte skall reserveras under vissa

anslag. (Detta krav behandlar utskottet

i det följande.)

Ett närbesläktat krav framförs i motion

A411 (yrk. 3) av Sigge Godin m.fl. (fp).

Utbildningsnivån hos befolkningen blir

allt viktigare för att en region skall

kunna hävda sig. Människor kommer i

framtiden att behöva utbilda sig många

gånger under sin livstid eftersom

kunskap fort blir inaktuell. Av speciell

vikt för landsbygden är utvecklande av

distansundervisning och nätverk. Över

huvud taget bör modern

informationsteknologi i större utsträck

ning utnyttjas i utbildningen, anförs

det.

Utskottet

Kunskaps- och kompetensutveckling har

under de senaste åren utgjort ett allt

viktigare inslag i regionalpolitiken.

Ett antal åtgärder för att höja nivån på

utbildningen i landet är beslutade,

däribland en kraftig utbyggnad av den

högre utbildningen, särskilt vid de

mindre och medelstora högskolorna.

Vidare vill utskottet erinra om den s.k.

REKO-STAT-utredningens uppdrag om den

statliga sektorn, till vilket utskottet

har hänvisat i det föregående. Det är

naturligt att frågor om utbildningens -

särskilt högskolans - regionalpolitiska

betydelse behandlas av utredaren. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna A418 (m) och A411 (fp) i nu

aktuellt avseende.

Infrastruktur

Motioner

Moderaterna tar i sin motion A418 (yrk.

6) särskilt fasta på infrastrukturens

betydelse för växtkraften i de ytstora

regionerna. Företagsetablering och

näringslivets utveckling i övrigt

förutsätter väl fungerande

kommunikationer. Särskilt i dessa

regioner är det viktigt att insatser

görs för att förbättra vägarnas

bärighet, anförs det.

Vänsterpartiet anför i motion A426

(yrk. 1) att vinsterna av den

avreglering som präglat den nyliberala

tidsandan kommer att tillfalla

konsumenterna endast i tätbefolkade

landsdelar. Ett finansieringssystem för

den samhälleliga infrastrukturen så att

den fungerar över hela landet behöver

därför utformas.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av en fungerande

infrastruktur för regional utveckling.

Såsom anförs i propositionen kommer

frågan om transportstödets utformning

att ytterligare utredas, bl.a. med

avseende på om flyg- och sjötransporter

samt persontransporter och

telekommunikationer skall inkluderas i

stödformen. Vidare erinras om

Kommunikationskommitténs (K 1995:01)

arbete med en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige och ett

underlag för ett nytt trafikpolitiskt

beslut; i ett delbetänkande (SOU

1996:26) har bl.a. inriktningen av

infrastrukturen behandlats. Utredningen

avses lägga fram sitt slutbetänkande den

1 mars 1997. Utredningen om översyn av

länsstyrelsernas roll inom områdena

fordon, trafik och infrastruktur (K

1996:02) väntas lägga fram sitt

slutbetänkande den 1 februari 1997; ett

delbetänkande (SOU 1996:142)

Länsstyrelsernas roll i

infrastrukturplaneringen presenterades i

oktober 1996. Med hänvisning härtill och

till planerat utredningsarbete avstyrks

motionerna A418 (m) och A426 (v) i

berörda delar.

Näringsliv

Propositionen

Regeringen refererar i propositionen

till sin syn på behovet av en ny

regional näringspolitik. Det hänvisas

till de åtgärder som har vidtagits för

att möta detta behov och som har

utvecklats i den s.k.

sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222, bet. FiU15). I den nu

föreliggande propositionen aviserar

regeringen sin avsikt att göra en

kraftsamling för en sådan ny regional

näringspolitik. I denna ingår bl.a. ett

initiativ till en bred samverkan i länen

mellan ett stort antal aktörer. Denna

satsning, som benämns partnerskap, skall

samordnas och förankras av

landshövdingen i respektive län.

Vidare föreslås att de

regionalpolitiska stöden ytterligare

inriktas mot sådana stödformer som

bidrar till ekonomisk tillväxt.

Motion

Sigge Godin m.fl. (fp) säger i motion

A411 (yrk. 6) att företagarandan på

mindre orter ofta utgör en del av den

lokala kulturen. En politik som gynnar

små företag är därför också en politik

som säkerställer möjligheter till

sysselsättning och utkomst i

landsbygden, anser motionärerna.

Utskottet

En ny regional näringspolitik innebär

bl.a. att variationer i

förutsättningarna för företagsutveckling

som finns i de olika delarna av landet

beaktas på ett helt annat sätt än

tidigare. Utskottet utgår från att detta

synsätt kommer att vara styrande i

anslutning till det s.k. partnerskapet.

Detta går ut på att landshövdingarna i

samtliga län skall samla alla berörda

parter för att utifrån lokala och

regionala förutsättningar utarbeta och

genomföra åtgärder som främjar

småföretagsutveckling - däribland

kooperativt företagande -, tillväxt och

sysselsättning. Såvitt framgår av

uppdraget till landshövdingarna skall en

sektoröverskridande ansats tillämpas för

att låsta strukturer skall kunna brytas

upp och idéer frigöras. Vidare skall

åtgärderna utarbetas ur ett

jämställdhetsperspektiv. Programmet

avses löpa under perioden 1996-1998. En

första rapport skall presenteras senast

den 15 december 1996. Denna skall

innehålla uppgifter om planerade

åtgärder samt väl förankrade förslag

till regelförändringar. Därefter

förutsätts resultaten redovisas var

sjätte månad under perioden.

Vidare vill utskottet peka på det

treåriga program för

småföretagsutveckling som riksdagen

nyligen har beslutat om och till vilket

1 miljard kronor har anslagits (prop.

1995/96:222, bet. FiU15). En delegation

med uppgift att förbättra

tillväxtförutsättningarna för småföretag

har tillsatts i oktober 1996. Dess

uppgift är att identifiera problem och

föreslå åtgärder för att onödiga hinder

för etablering av och tillväxt i

småföretag skall undanröjas. Mot

bakgrund av det anförda avstyrks motion

A411(fp) i berörd del.

Energiproduktion

Motion

I motion A402 av Erik Arthur Egervärn

(c) begärs ett tillkännagivande att

vinstmedel från vattenkraftsproduktion

skall återföras till bygder och län där

vattenkraften produceras. Vinstmedlen

skall kunna användas till investeringar

i infrastruktur, näringsliv och

forskning på högskolenivå, anförs det.

Utskottet

Under en lång följd av år har riksdagen

avslagit motionsförslag om vinstmedel

från vattenkraftsproduktion med samma

eller liknande innebörd som den nu

aktuella. Våren 1995 uttalade utskottet

(bet. 1994/95:AU13) som sin mening att

det är med hjälp av bl.a.

regionalpolitiska insatser som

skillnaden mellan de olika delarna i

landet skall utjämnas. Utskottet

hänvisade till att EG:s strukturfonder

skulle möjliggöra ytterligare satsningar

inom de olika målområdena. Utskottet

finner inte att något förhållande har

tillkommit som ändrar denna ståndpunkt.

Med det sagda avstyrks motion A402 (c).

Turism

Motion

Kristdemokraterna framhåller i sin

motion A428 (yrk. 17) att småskalig

landsbygdsturism - till skillnad från

turistnäringen i t.ex. fjällområden -

inte har dragit nytta av de

regionalpolitiska stöden. Goda exempel

på sådan bygdeturism bör lyftas fram,

anser motionärerna och föreslår att ett

nationellt programarbete för bygdeturism

med inriktning på marknadsföring och

produktutveckling skall utarbetas.

Utskottet

Utskottet anser att det slags turism som

berörs i motionen är väsentlig för

utveckling och sysselsättning i flera av

de regionalpolitiskt prioriterade

områdena. Turistdelegationen, som

inrättades den 1 juli 1995, har i sitt

handlingsprogram betonat vikten av att

värden som natur och kulturarv särskilt

beaktas i samband med utvecklingen av

turistnäringen. Vidare erinras om att

inom ramen för det småföretagsprogram

som riksdagen beslutade om sommaren 1996

(prop. 1995/96:222, bet. FiU15) medel

har anvisats till ändamål som främjar

utvecklingen inom turism. Utskottet vill

också erinra om de möjligheter till

finansiering som erbjuds genom EG:s

strukturfondsprogram: flera av målen

omfattar åtgärder inom turistnäringen.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts

finner utskottet att förslaget inte bör

föranleda någon ytterligare åtgärd och

avstyrker motion A428 (kd) i berörd del.

Kultur

Motion

Sigge Godin m.fl. (fp) framhåller i

motion A11 (yrk. 4) att tillgången till

kultur är viktig för utvecklings- och

attraktionskraft inom landsbygden och

för att skapa en anda av kreativitet.

Den del av länsanslaget som är

reserverad för projektverksamhet bör

innefatta stöd till kulturella insatser

på landsbygden.

Utskottet

Utskottet stöder uppfattningen i

motionen om att insatser inom

kulturområdet är en viktig del i det

regionala utvecklingsarbetet. I sitt av

riksdagen godkända betänkande

(1994/95:AU13) framhöll utskottet att

det ankommer på respektive länsstyrelse

att själv besluta om utnyttjande av

länsanslaget för dylika ändamål.

Utskottet konstaterar att denna ordning

består. Något uttalande av riksdagen är

därför inte påkallat.

I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

uppmärksammas särskilt åtgärder för att

få regional balans i det ekonomiska stöd

som ges inom kulturens olika

verksamhetsområden. Kulturarvsfrågor är,

sägs det t.ex., ofta en utmärkt

utgångspunkt när det gäller insatser för

att främja regional utveckling. Även

Glesbygdsverket följer frågor som gäller

kultur i glesbygd, bl.a. i fråga om s.k.

kulturfestivaler. Vidare vill utskottet

erinra om möjligheten till stöd genom

EG:s strukturfonder. I detta sammanhang

kan hänvisas till ett uppdrag från

regeringen till Riksantikvarieämbetet

att löpande följa hur EG:s

strukturfondsprogram genomförs vad

gäller kulturarvsområdet och

kulturturismen. Med hänvisning till vad

som anförts avstyrks motion A411 (fp) i

nu aktuell del.

Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.

Organisation och lokalisering av statlig

verksamhet

Motionerna

Centerpartiet framför i motion A432

(yrk. 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35) en rad

förslag som helt eller delvis har samma

syfte, nämligen att öka statens

styrmöjligheter så att de

regionalpolitiska målen uppnås. En av de

viktigaste faktorerna för regional

utveckling är en fungerande basservice.

I de fall ansvaret åvilar staten måste

man på ett bättre sätt än hittills

fullgöra sina skyldigheter. Vidare bör

staten utöva ett mer aktivt ägaransvar i

statliga verk, myndigheter och bolag.

Ökat politiskt inflytande över

sektorsmyndigheterna anges som

ytterligare ett medel; det påminns om de

effekter som har uppkommit till följd av

bolagisering, ändrad organisation i

statliga myndigheter, utförsäljning

eller annan överflyttning av statliga

uppgifter. Behovet av tydliga direktiv

till myndigheter, verk och bolag påpekas

liksom behovet av en helhetssyn för den

statliga verksamheten ur ett regionalt

perspektiv. Varje beslut som påverkar

den regionala balansen måste föregås av

en konsekvensanalys. I

helhetsperspektivet ligger också att de

lokala arbetsförmedlingsnämnderna måste

ges klara mandat och att en mer

otraditionell användning av medel för

att möjliggöra lokala

sysselsättningsbefrämjande åtgärder bör

prövas.

Sigge Godin m.fl. (fp) erinrar i motion

A411 (yrk. 5 och 8) om de försök som

pågår för att finna nya former för

samordning av servicen i landsbygden. De

anser att ytterligare vägar bör prövas

för att åstadkomma bevarad eller

förbättrad verksamhet. Förnyelse av den

offentliga sektorn är av betydelse även

för landsbygdens utveckling, är

budskapet. Noggranna konsekvensanalyser

före beslut om indragning av statlig

verksamhet bör göras; de statliga

verkens regionalpolitiska ansvar

betonas.

Vänsterpartiet kritiserar i motion A426

(yrk. 3) den omstrukturering som har

genomförts inom statliga verk och bolag;

det hänvisas till bl.a. regionalisering

inom Banverket som uppges ha lett till

allt sämre överensstämmelse med läns-

eller samarbetsstrukturer. En samlad

statlig strategi behövs för att

effektivitetsförluster skall kunna

undvikas. Beskrivningar och analyser av

konsekvenserna av regionaliseringar

måste genomföras. Med resultatet härav

som grund skall en samlad strategi för

regionaliseringen av statlig verksamhet

utarbetas. I motion Bo235 (yrk. 11) sägs

att bristen på konsekvensanalyser inför

regionala förändringar försvårar

hanteringen på länsstyrelsenivå.

Kristdemokraterna uttrycker i motion

A428 (yrk. 3 och 4) sin uppfattning att

det bör ställas krav på att statens

representanter i statliga verk,

myndigheter och bolag skall väga in

regionalpolitiska aspekter i

beslutsfattandet. Krav på

konsekvensanalyser återkommer även i

denna motion.

Rune Berglund och Jörgen Persson (s)

anför i motion A431 (yrk. 1 och 2) att

de senaste årens bolagiseringar och

marknadsanpassningar har genomförts utan

tillräckliga analyser av följderna i

olika delar av landet. Motionärerna

anser t.ex. att avregleringen av

flygtrafiken i huvudsak varit negativ.

Analyser av de regionala konsekvenserna

måste göras innan besluten fattas.

Urban Ahlin (s) efterlyser i motion

A408 ett helhetsperspektiv på

myndigheternas regionalisering. Ett

försvårat samarbete mellan myndigheter

har ofta blivit följden av sådan ändrad

organisation, vilket i sin tur har lett

till effektivitetsförluster.

Lena Sandin m.fl. (s) hävdar i motion

A422 att den statliga

sammanslagningspolitiken är en omvänd

regionalpolitik; den ekonomiska vinsten

kan ifrågasättas när alla konsekvenser -

kostnader för resor, utvidgade lokaler

etc. - har beräknats.

Eva Flyborg och Erling Bager (fp) säger

i motion A601 (yrk. 1 och 2) att de

olika regionerna har inte getts samma

förutsättningar när det gäller så

viktiga ting som lokalisering av

statliga verk och myndigheter; en

utredning av de samhälleliga

konsekvenserna av koncentration av

statliga verk och styrelser bör göras.

Utskottet

Förändringar i statsförvaltningen tar

ofta formen av ändringar av

förvaltningens struktur. Några exempel

är att uppgifter flyttas mellan

myndigheter, att nya myndigheter bildas,

befintliga myndigheter bolagiseras,

byter huvudman, slås ihop eller

avvecklas. Vidare kan verksamheten

divisionaliseras. Ramarna för den

berörda verksamheten ändras, ofta med

långtgående konsekvenser för medborgarna

och de anställda. Myndigheternas

möjligheter att själva kunna bestämma

den egna organisationen har i många fall

medfört nya regio-nala indelningar. Inte

sällan är beslut om lokalisering av den

ändrade verksamheten ett väsentligt

inslag.

De fördelar som myndigheternas

självbestämmanderätt medfört från många

utgångspunkter har inte alltid uppvägt

de negativa effekter som har uppstått

regionalt och lokalt. Det är därför av

vikt att sådana effekter i förväg

identifieras och värderas.

I en rad motioner berörs frågor som

gäller organisation och lokalisering av

verksamhet som bedrivs av statliga

myndigheter, verk och bolag. Ett

huvudtema är att negativa effekter från

regional synpunkt skall ha uppstått till

följd av ändrade styrformer inom

statsförvaltningen. Detta har, menar

motionärerna, lett till bristande

samordning mellan verksamheterna och

därmed även till utarmning lokalt och

regionalt när det gäller sysselsättning

och tillgång till service. Ett

helhetsperspektiv på statligt styrd

verksamhet är målet. Medel som föreslås

är bl.a. ökat ägaransvar i statlig

verksamhet, tydliga instruktioner till

beslutsfattare i styrelser etc. samt en

utredning om de samhälleliga

konsekvenserna av geografisk

koncentration av myndigheter.

I sitt av riksdagen godkända betänkande

(1991/92:AU13) om regionalpolitiken

framhöll utskottet att regeringen vid

beslut om lokalisering av nya

myndigheter ingående bör pröva

förutsättningarna för att välja annan

lokaliseringsort än Stockholm.

Regeringen utfärdade våren 1992 ett

generellt direktiv (1992:50) för

kommittéer och särskilda utredare vid

omorganisation eller bildande av nya

myndigheter. Dessa innebär ett krav på

att övervägande om decentralisering och

lokalisering utanför Stockholmsregionen

skall redovisas. Särskilt skall beaktas

hur förslagen påverkar sysselsättningen

och den offentliga servicen i olika

delar av landet. I den regionalpolitiska

propositionen 1994 (1993/94:140) Bygder

och regioner i utveckling, redovisar

regeringen erfarenheterna från de

utredningar som hade genomförts sedan

direktivet utfärdats. Det konstateras

att utredningarna uppvisar stora

variationer i fråga om efterlevnaden.

Vidare har Riksdagens revisorer nyligen

i sin rapport (1995/96:4) Myndigheternas

lokalförsörjning redovisat att de

myndigheter som har tillkommit efter år

1993 i huvudsak återfinns i Stockholm;

regeringens följsamhet till riksdagens

uttalanden om lokaliseringen av nya

myndigheter har varit begränsad, anför

revisorerna.

I det föregående har redovisats den

s.k. REKO-STAT-utredningens uppdrag att

bl.a. belysa de regionala konsekvenserna

av avregleringar och bolagiseringar. I

uppdraget ingår att samråda med

Kommissionen om den statliga

förvaltningens uppgifter och

organisation. Denna har i sin tur till

uppgift (dir. 1995:93) att analysera om

nuvarande former för organisation och

styrning av statlig förvaltning och

verksamheter är ändamålsenliga i

förhållande till de uppgifter och mål

som fastlagts av regering och riksdag.

Vidare skall kommissionen lämna

synpunkter på hur det långsiktiga

arbetet med strukturförändringar i den

statliga förvaltningen bör bedrivas.

Därutöver bör nämnas att Statskontoret

av regeringen har getts i uppdrag att

kartlägga hur regionerna påverkas av

sysselsättnings- och

organisationsförändringar inom statliga

myndigheter; arbetet skall redovisas den

1 mars 1997 som en bilaga till REKO-STAT-

utredningen.

Riksdagen har vid en rad tillfällen

uttalat sig om allmänna principer för

såväl om- som nylokalisering av statlig

verksamhet m.m. Utskottet finner att de

överväganden och slutsatser som har

legat till grund för riksdagens

ställningstaganden i dessa frågor

fortfarande har aktualitet. Detta har

kommit till uttryck bl.a. genom de

försvarspolitiska frågor som behandlas

av riksdagen. I proposition 1996/97:4

Totalförsvar i förnyelse - etapp 2

lämnas förslag som innebär en avveckling

av flygflottiljen i Söderhamn. Utskottet

har i sitt yttrande (AU4y) framfört

synpunkter på de principiella frågor som

regeringsförslagen väcker när det gäller

de regional- och arbetsmarknadspolitiska

effekterna av ett genomförande av

grundorganisationens omfattning och

förläggning.

Utskottet vill ånyo understryka att

varje beslut om omlokalisering av

befintlig verksamhet eller lokalisering

av nya myndigheter bör föregås av

noggranna överväganden om möjligheten

att i första hand placera dem i läns

centrum eller vissa andra orter i eller

i anslutning till nationella

regionalpolitiska stödområden.

Alternativ lokalisering kan vara orter

eller regioner där statlig verksamhet

läggs ned eller som i övrigt är mindre

väl försörjda med sådan verksamhet. I

vart fall bör en annan lokaliseringsort

än Stockholm övervägas. En utgångspunkt

skall dock vara att myndigheterna även

efter en sådan lokalisering skall kunna

utföra sina arbetsuppgifter effektivt.

De möjligheter som står till buds att

åstadkomma en bättre regional balans

måste så långt möjligt tas till vara.

När det gäller effekterna av

omstruktureringen av statlig verksamhet

vill utskottet betona vikten av att

besluten föregås av kartläggningar,

analyser och bedömningar av

konsekvenserna från regionalpolitisk

utgångspunkt.

Enligt utskottets uppfattning bör

frågor om lokalisering av statlig

verksamhet som är av större vikt eller

på annat sätt av principiellt intresse

underställas riksdagen. Utskottet

föreslår att riksdagen till regeringen

riktar ett tillkännagivande av denna

innebörd.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört avstyrks berörda förslag i

motionerna A408 (s), A411 (fp), A422

(s), A426 (v), A428 (kd), A431 (s), A432

(c), A601 (fp) och Bo235 (v) i den mån

de inte blivit helt eller delvis

tillgodosedda.

Länsstyrelsernas roll i det regionala

utvecklingsarbetet

Motioner

Moderaterna instämmer i motion A418

(yrk. 12) i vad regeringen anför om

länsstyrelsernas roll, nämligen att

dessa på regional nivå skall ha

huvudansvaret för att de av riksdagen

fastställda regionalpolitiska målen

uppnås. Stora krav på nytänkande hos

länsstyrelserna kommer dock att ställas,

bl.a. i ett globalt perspektiv. Arbete

över länsgränserna förutsätts samtidigt.

Uppgiften att övervaka måluppfyllelsen

bör tilldelas NUTEK, vars kompetens när

det gäller att ha en helhetsbild över

regionalpolitiken bör utnyttjas.

Centerpartiet framhåller i motion A432

(yrk. 16) det angelägna i att

möjligheterna till en samlad

länsförvaltning prövas; avsikten är att

en sådan skall ersätta dagens ordning

med sektorsvisa storregioner. I avvaktan

på bl.a. att försöksverksamhet med

regionfullmäktige har utvärderats bör

inga förändringar i den statliga

organisationen genomföras; ett

moratorium bör därför gälla.

Utskottet

Utskottet delar den uppfattning som

kommer till uttryck i motion A418 (m) om

länsstyrelsernas ansvar i fråga om

regionalpolitiska mål. Ett nytt inslag i

länsstyrelsernas verksamhet är den breda

samverkan i länen med ett partnerskap

mellan ett stort antal aktörer som har

initierats och som utskottet har

redovisat i det föregående.

I propositionen anmäls ett behov av

förbättrade system för bedömning och

analys av resultatet av länsstyrelsernas

verksamhet i olika avseenden. Utskottet

utgår från att regeringen vidtar

erforderliga åtgärder i detta syfte. I

avvaktan på resultatet härav synes

frågan om övervakning av måluppfyllelse

inte kräva någon riksdagens åtgärd. Med

det nu anförda avstyrker utskottet

motion A418 (m) i aktuell del.

Centerpartiets motion går ut på att inga

förändringar bör göras i den statliga

regionala organisationen i avvaktan på

bl.a. pågående beredningsarbete och

försöksverksamhet. Utskottet har i det

föregående redovisat REKO-STAT-

utredningens arbete. Regeringen har i

proposition 1996/97:36 Den regionala

samhällsorganisationen lagt fram förslag

om en försöksverksamhet i vissa län som

bl.a. berör länsstyrelsernas roll och en

ändrad regional ansvarsfördelning. Med

hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion A432 (c) i berört

avseende.

Översyn av regionalpolitiken

Motioner

Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion

A411 (yrk. 10) ett tillkännagivande om

behovet av en parlamentarisk utredning

för översyn av hela regionalpolitiken.

Förutsättningarna har ändrats drastiskt

genom Sveriges medlemskap i EU och det

är därför hög tid att få överblick över

de krav och möjligheter detta innebär

för Sverige, anförs det. Fördelningen av

de samlade resurserna måste övervägas

liksom möjligheterna att begränsa

byråkratin. Ytterligare ett skäl är

behovet av att ompröva

stödområdesindelningen; det kan inte

vara rimligt att en bygd tvingas vara

inplacerad i ett tillfälligt stödområde

i tio år, anförs det.

Barbro Johansson m.fl. (mp) hänvisar i

motion A430 (yrk. 3) till att EU-

förespråkarna inför folkomröstningen om

medlemskap i EU framhöll de fördelar som

ett medlemskap skulle innebära för de

eftersatta regionerna i Sverige. Det

stöd som hittills har kommit Sverige

till godo har inte varit lika effektivt

som om Sverige som icke-medlem själv

hade fördelat medel motsvarande

medlemsavgiften, anförs det. Ytterligare

problem är kravet på medfinansiering och

EG:s statsstödsregler. Samtidigt drabbas

glesbygden särskilt av den

åtstramningspolitik som förs för

anpassning till EMU. Mot denna bakgrund

behövs en utredning om effekterna av

medlemskapet i EU och eventuellt i EMU

såvitt gäller glesbygden.

Utskottet

Utskottet konstaterar inledningsvis att

en rad utredningar om regionalpolitiken

eller med sådan anknytning har

genomförts eller pågår.

Den översyn av den lilla

regionalpolitiken som aviserades vid

riksdagens behandling våren 1995 har nu

genomförts; Företagsstödsutredningen

presenterade sitt betänkande våren 1996.

Den stora regionalpolitiken berörs i

REKO-STAT-utredningen, som utskottet har

hänvisat till i det föregående; dess

arbete skall ge underlag för en

bedömning av i vad mån förutsättningarna

förändrats för att de regionalpolitiska

målen skall kunna nås. Även om

utredningen inte har till uppgift att

närmare gå in på frågan om EU-

medlemskapets effekter på

regionalpolitiken utgår utskottet från

att den kartläggning som görs är en

viktig förutsättning i en mer

helhetsorienterad bedömning av den

förändrade verklighet som

regionalpolitiken har att verka inom.

Vidare erinras om att utskottet våren

1996 föreslog att Riksdagens revisorer

skulle granska NUTEK:s stödverksamhet.

Utskottet föreslog att granskningen

skulle inriktas på hanteringen av olika

stödinsatser. Såvitt utskottet har

erfarit har revisorerna - med hänvisning

till att flera utredningar redan har

behandlat denna stödgivning - funnit att

en granskning bör inriktas på några

principiella frågor rörande den lilla

regionalpolitiken . Av en förstudie,

benämnd Regionalpolitiskt stöd efter EU-

medlemskapet, framgår att revisorerna

vid fastställande av sin granskningsplan

för 1996/97 beslutade att inriktningen

bör omfatta ett studium av hur

stödgivningen för regional utveckling

påverkas av medlemskapet i EU. Följande

aspekter på stödgivningen avses bli

belysta, nämligen inriktning och

innehåll, finansiering, beslutsgång samt

administration. Det sägs vidare att det

kan vara av intresse att jämföra den

svenska stödgivningen med motsvarande

hantering i Finland. En rapport beräknas

föreligga under våren 1997.

Såvitt gäller regionala effekter av ett

eventuellt svenskt medlemskap i EMU kan

konstateras att frågan inte har

behandlats i det nyligen framlagda

betänkandet (SOU 1996:158) Sverige och

EMU. Enligt vad utskottet har erfarit

berörs frågan däremot i en bilaga till

betänkandet. I denna (bilaga 4 till

utredningen), som kommer att publiceras

inom kort, redovisas slutsatserna av en

studie om teorin om s.k. optimala

valutaområden. Som en delstudie ingår en

genomgång av regionalpolitiska

konsekvenser av ett EMU-medlemskap för

svenskt vidkommande; det som studerats

är skillnader i störningsmönster i länen

i förhållande till övriga medlemsländer

i EU och till omvärlden i övrigt.

Utskottet vill framhålla att det

omfattande arbete som inleddes med

anledning av Sveriges medlemskap i EU

fortfarande pågår; Sverige är inne i en

process. Detta innebär att osäkerheten

och oklarheterna om den slutliga

utformningen av det svenska

strukturfondssystemet kvarstår.

Sammanfattningsvis anser utskottet det

vara naturligt med en översyn för det

fall att stora förändringar av den

nationella regionalpolitiken är

påkallade. Det kan likaledes vara

lämpligt att en sådan genomförs inom

ramen för en parlamentarisk utredning.

Utskottet utgår emellertid från att

regeringen - när resultatet av pågående

utredningsarbete har analyserats och när

konturerna i fråga om EG-systemets

tillämpning i Sverige ytterligare har

klarnat - avser att vidta de åtgärder

som är erforderliga. Med vad som nu har

anförts avstyrker utskottet motionerna

A411 (fp) och A430 (mp) såvitt de berör

nu behandlad fråga.

Företagsinriktade åtgärder

Allmänt

Propositionen

Den största delen av den lilla

regionalpolitiken utgörs av olika

former av företagsstöd. Merparten av

dessa stöd är inriktade på att främja

tillväxt och sysselsättning i företag i

regionalpolitiskt prioriterade regioner.

Sådana stödformer är för närvarande

lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,

landsbygdsstöd, lån till privata

regionala investmentbolag och

sysselsättningsbidrag. Två av

stödformerna, nedsättning av

socialavgifter och transportstöd, har

karaktär av driftstöd, avsedda att

upprätthålla sysselsättningen i områden

där befolkningen minskar kraftigt. Andra

regionalpolitiska stöd är

länsstyrelsernas projektverksamhet, stöd

till kommersiell service samt särskilda

åtgärder för regional utveckling och

tillväxt (tillfälligt småföretagsstöd).

Företagsstöden kan också indelas i

selektiva stöd, dvs. sådana som lämnas

till företag efter prövning i

individuella fall, och generella, dvs.

sådana som kan lämnas till varje företag

som uppfyller i förväg uppställda

villkor.

I propositionen sägs att företagsstöden

har varit av betydelse för näringslivet

och bl.a. medverkat till att skapa nya

arbetstillfällen i regionalpolitiskt

utsatta orter och regioner; detta gäller

främst de tillväxtinriktade stöden och

det tillfälliga småföretagsstödet.

De svenska företagsstöden omfattas

numera av EG:s regler om statsstöd. Tre

stödformer är ännu inte färdigbehandlade

av EG-kommissionen, nämligen

sysselsättningsbidrag, transportstöd och

nedsättning av socialavgifter.

Företagsstöd har nyligen varit föremål

för en översyn. I maj 1996 presenterade

Företagsstödsutredningen sitt betänkande

(SOU 1996:69) Kompetens och kapital - om

statligt stöd till företag. För de

regionalpolitiskt inriktade stödformerna

föreslås vissa förenklingar genom

sammanslagning av stöd och besparingar

bl.a. genom en avveckling av stödformen

nedsättning av socialavgifter.

Transportstödet föreslås bl.a. omfatta

även flyg- och sjötransporter. Vidare

förespråkar utredningen förenkling i

stödområdesindelningen genom

anpassningar till de överenskommelser om

stödområden som ingåtts mellan Sverige

och EG-kommissionen.

På grundval av bl.a. betänkandet och

remissutfallet lägger regeringen i nu

föreliggande proposition fram förslag

till vissa ändringar i fråga om

stödformerna. Tyngdpunkten läggs på de

selektiva stödformerna. De besparingar

som föreslås gäller främst driftstöden.

Regeringen aviserar sin avsikt att göra

en uppföljning av

Företagsstödsutredningen i fråga om

vissa stöd.

Motioner

Moderaterna framför i motion A418 (yrk.

3) kritik mot nuvarande stödformer.

Erfarenheterna visar att effekterna av

statliga stöd är svaga och medför risk

för konservering av rådande

näringslivsstruktur. Motionärerna

åberopar bl.a. tre utredningar om de

regionalpolitiska stöden, nämligen av

Riksdagens revisorer,

Företagsstödsutredningen och ESO.

Regeringen bör uppmanas att lägga fram

ett förslag i fråga om regionalpolitiska

stödformer, sägs det vidare. De erinrar

om att Sveriges medlemskap i EU har

medfört att den nationella

regionalpolitiken har tillförts

betydande medel genom strukturfonderna.

I kommittémotion A304 (yrk. 18) begärs

förslag om de regionalpolitiska stöden.

Sigge Godin m.fl. (fp) framhåller i

motion A411 (yrk. 7) att Folkpartiets

linje i regionalpolitiken utmärks av

kraven på en långtgående

decentralisering av besluten till

regional nivå. Vidare vill man

åstadkomma en förenkling av de

regionalpolitiska stödformerna.

Samtidigt betonas att indelningen i

målområden enligt EG:s system inte får

medföra att stödområdesindelningen

utökas till allt större del av landet;

en sådan utspädning motverkar effektiva

satsningar i de mest utsatta delarna.

Kristdemokraterna anför i motion A428

(yrk. 12) att de regionalpolitiska

stöden måste syfta till att ge en så hög

utväxling som möjligt mot det

regionalpolitiska målet. Vissa

stödformer ger emellertid motsatt

effekt, hävdar de och kräver att sådana

som motverkar satsningar i glesbygden i

fråga om arbetstillfällen och boende

skall slopas. Flyttnings- och

pendlingsbidrag nämns som exempel.

Utskottet

Utskottet konstaterar inledningsvis att

förutsättningar för näringslivets

verksamhet och därmed företagsstödens

utformning ändras kontinuerligt.

Faktorer av betydelse är bl.a. den

tekniska utvecklingen, anpassningen till

EG:s statsstödsregler och kravet på

balans i statsbudgeten.

I likhet med regeringen anser utskottet

att olika former av statsstöd bör

begränsas i ett internationellt

perspektiv. Så länge som Sveriges

viktigaste konkurrentländer lämnar olika

former av stöd är det emellertid

ofrånkomligt att fortsätta med stöd för

att svenska företag skall få samma

förutsättningar som företag i

konkurrentländerna. Samtidigt vill

utskottet hänvisa till vad

Företagsstödsutredningen har redovisat,

nämligen att den svenska regional

politiska stödverksamheten är mycket

begränsad. Utskottet vill dock betona

behovet av de regionalpolitiska stöden.

De ger förutsättning för utveckling och

tillväxt i de delar av landet som har de

största långsiktiga problemen.

Som har framgått avser regeringen att

göra en uppföljning av

Företagsstödsutredningen i vissa

avseenden. Med hänsyn härtill och vad i

övrigt har anförts avstyrker utskottet

motionerna A304 (m), A411 (fp) och A428

(kd), alla i här berörda delar.

Stödområden

Propositionen

För de regionalpolitiska företagsstöden,

exklusive transportstödet, finns tre

olika stödområden. De delar av Sverige

som har geografiska lägesnackdelar och

långsiktiga regionalpolitiska problem är

inplacerade i två långsiktiga

stödområden, benämnda 1 och 2. Härutöver

finns tillfälliga stödområden.

Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i de

nämnda stödområdena, även i glesbygds-

och landsbygdsområden.

Företagsstödsutredningen har i sitt

betänkande förespråkat en anpassning av

den nationella indelningen till den

struktur som gäller enligt EG:s

strukturfondsprogram.

Regeringen föreslår emellertid inga

förändringar i stödområdenas omfattning.

Även systemet med tillfälliga

inplaceringar i stödområde skall

behållas, liksom möjligheten för

regeringen att tillfälligt höja den

maximala bidragsnivån för lokaliserings-

och utvecklingsbidrag för områden i

stödområde 2.

Propositionen bör i denna del godkännas

av riksdagen (avsnitt 4.1).

Motioner

Axel Andersson m.fl. (s) framhåller i

motion A412 att det finns ett behov av

en harmonisering av de nationella

stödområdesgränserna i Sverige med de

områden av vårt land som berörs av EG:s

olika strukturfonder. Motionärerna ger

exempel på vissa komplikationer som

uppkommit i Gävleborgs län.

Margareta E Nordenvall och Inger Koch

(m) förespråkar i motion A425 (yrk. 5)

att öar utan fast landförbindelse skall

klassificeras såsom glesbygd med högsta

stödnivå.

Karin Pilsäter m.fl. (fp) uttrycker i

motion A429 (yrk. 2) samma ståndpunkt.

Även Dan Ericsson och Chatrine Pålsson

(kd) framför i motion A427 (yrk. 1) krav

på ett vidgat skärgårdsbegrepp.

Utskottet

Utskottet är medvetet om att vissa

gränsdragningsproblem kan ha uppkommit

till följd av två delvis parallella

system för indelning i stödområden.

Såsom anförs i propositionen finns det

emellertid skäl att behålla den

nuvarande indelningen för de nationella

stödformerna. Det är, menar utskottet,

angeläget med en indelning som väl

avspeglar de skillnader som finns mellan

berörda kommuner eller kommundelar. Som

sägs i propositionen är det viktigare

att systemet avspeglar de nationella

prioriteringarna än att man gör en

administrativ förenkling. Propositionen

tillstyrks sålunda såvitt gäller

förslaget om stödområden för

företagsstöd. Därmed avstyrks motion

A412 (s).

Förslag motionsvägen om skärgårdarna ur

stödområdessynpunkt avslogs av riksdagen

våren 1995. I sitt av riksdagen godkända

betänkande 1994/95:AU13 anförde

utskottet att det för sin del ansåg att

med rådande regionalpolitiska stödsystem

den länsvisa bedömningen och det

redovisade samrådsförfarandet var en

rimlig handläggningsordning. Utskottet

har inte ändrat uppfattning i denna

fråga och avstyrker motionerna A425 (m),

A427 (kd) och A429 (fp) i här aktuella

delar.

Regionalt utvecklingsstöd

Propositionen

Regeringen föreslår inledningsvis att de

hittillsvarande stödformerna

lokaliseringsbidrag och

utvecklingsbidrag skall slås samman till

en stödform: regionalt

utvecklingsbidrag. Vidare bör

lokaliseringslån namnändras till

regionalt utvecklingslån. Tillsammans

skall stödformerna benämnas regionalt

utvecklingsstöd.

Följande ändringar beträffande

villkoren för stöd förespråkas.

Kravet på sysselsättningsökning i varje

enskilt stödärende skall minskas. I

stället skall beslutande myndighet

uppfylla ett totalt sysselsättningsmål.

Regionalt utvecklingsstöd till lokaler

för uthyrning skall fortsättningsvis

kunna lämnas till ombyggnad och

restaurering även av större lokaler

liksom även på större orter i de delar

av det nationella stödområdet som

omfattas av EG:s strukturfondsprogram

för mål 2 och gemenskapsinitiativet

Konver.

Regionalt utvecklingslån skall

fortsättningsvis lämnas i stället för

kreditgaranti inom landsbygdsstödet och

stödet till kommersiell service.

Lånevillkoren skall anpassas för att

även överensstämma med de ändamål

vartill kreditgaranti nu lämnas.

I övrigt skall villkoren för regionalt

utvecklingsstöd i tillämpliga delar vara

desamma som för nuvarande lokaliserings-

och utvecklingsbidrag samt

lokaliseringslån.

Huvuddelen av medlen skall användas av

länsstyrelserna för dels stöd till

företag, dels medfinansiering av EG:s

strukturfondsprogram. Regeringen

förutser att projekt inom ramen för det

sistnämnda ändamålet kommer att ta i

anspråk en stor del av anslaget. Viss

del av anslaget får användas för

projektverksamhet utanför

strukturfondsprogrammen samt för

uppföljning och utvärdering av

stödverksamheten.

Fördelningen av anslaget mellan länen

och utfärdandet av föreskrifter bör även

i fortsättningen vara en uppgift för

regeringen. Som fördelningsnyckel bör

gälla de regionala problemens

svårighetsgrad men med särskilt

beaktande av behovet av medfinansiering

enligt strukturfondsprogrammen.

Regeringen begär att riksdagen godkänner

vad som föreslagits beträffande

regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2).

Motioner

Moderaterna efterlyser i kommittémotion

A418 (yrk. 8) ett helt nytt tänkande

beträffande de regionalpolitiska stöden.

Särskilda invändningar riktas mot

selektiva stöd, som inte anses vara

ändamålsenliga. Lokaliseringsbidrag och

utvecklingsbidrag bör därför upphöra den

1 januari 1997.

Centerpartiet framhåller i motion A432

(yrk. 33) att lokaliseringsstöd på ett

effektivt sätt har bidragit till att

verksamheter flyttar ut till

landsbygden. Man avvisar förslaget om

ändrade villkor för stöd till lokaler

för uthyrning, bl.a. med hänvisning till

att gällande regler, enligt

motionärerna, medger tillräckliga

möjligheter till undantag.

Carl Erik Hedlund m.fl. (m) begär i

motion A414 att det särskilda

flyttstödet till företag som lämnar

storstadsregionerna avskaffas. Det är

cyniskt att företag får betalt för att

flytta från Stockholmsområdet och att

därigenom arbetslöshet för fler

stockholmare skapas samtidigt som inga

nya jobb tillkommer.

Utskottet

Utskottet konstaterar inledningsvis att

förslaget om bl.a. sammanslagning av

stödformerna ligger i linje med de

strävanden mot en mer förenklad

stödstruktur som utskottet tidigare har

efterlyst.

Vissa ändringar i villkoren för

regionalt utvecklingsstöd föreslås av

regeringen.

I fråga om stöd till lokaler för

uthyrning föreslås en utvidgning i två

avseenden, nämligen dels att även större

lokaler skall omfattas av stödet, dels

att stödet skall kunna lämnas även på

större orter. I fråga om större lokaler

kan konstateras att möjligheten att

lämna stöd till sådana finns redan i

dag, men endast i vissa fall. Utskottet

anser emellertid det vara av värde att

denna möjlighet är generell. När det

gäller en utvidgning av stödet till att

gälla även större orter anför regeringen

att de senaste årens omfattande

strukturomvandling inom

tillverkningsindustrin har medfört många

oanvända lokaler. Särskilt i regioner

och orter med industrier på tillbakagång

skulle en god försörjning med lokaler

för uthyrning kunna bidra till

nyetablering, menar regeringen och

framhåller att detta även gäller större

orter. Utskottet ansluter sig till denna

uppfattning. Utskottet vill emellertid

understryka att de stöd som möjliggörs

genom EG:s olika strukturfondsprogram

skall utnyttjas i största möjliga mån.

Med vad utskottet nu anfört tillstyrks

propositionen. Motion A432 (c) avstyrks

därmed i berörd del.

Såvitt gäller förslagen i motionerna

A418 (m) och A414 (m) om en avveckling

av lokaliseringsstöd m.m. hänvisar

utskottet till att en översyn nyligen

har gjorts beträffande de aktuella

stöden. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet även dessa motioner, den

förstnämnda i aktuell del.

Landsbygdsstöd m.m.

Propositionen

Landsbygdsstöd infördes år 1994 som en

enkel stödform för mindre företag.

Enligt förordningen (1994:577) om

landsbygdsstöd och stöd till kommersiell

service kan landsbygdsstöd lämnas som

avskrivningslån (i praktiken lika med

bidrag), kreditgaranti eller bidrag för

anställda i hemarbete. Högsta stödnivå

är 800 000 kr under en treårsperiod.

Inom landsbygdsstödet kan ett s.k.

mikrostöd lämnas med maximalt 50 % för

godkända utgifter om högst 40 000 kr.

Landsbygdsstödet är (bet. 1995/96:AU16)

i huvudsak anpassat till EG-

kommissionens regler om s.k. försumbart

stöd ( de minimis ).

NUTEK utformar ett system för

uppföljning av stödet.

Regeringen föreslår nu ändringar i

stödvillkoren i fem avseenden. Syftet är

bl.a. att göra ytterligare anpassningar

till EG-reglerna om försumbart stöd.

Bidragsdelen i landsbygdsstödet skall

kunna återkrävas. Vidare skall

kreditgarantier inom landsbygdsstöd och

stöd till kommersiell service ersättas

med regionalt utvecklingslån.

Till små och medelstora företag i

sådant område inom stödområde 1 som inte

utgör glesbygdsområde skall den maximala

andelen bidrag höjas från 35 % till 40

%. En utvidgning av det geografiska

området föreslås, så till vida att

landsbygdsstöd skall kunna lämnas även i

vissa tätorter som omfattas av EG:s

strukturfondsåtgärder. Slutligen skall

landsbygdsstöd inte längre kunna lämnas

till företag inom jordbruks- och

fiskenäringarna.

Regeringen begär riksdagens godkännande

i fråga om nämnda förslag (avsnitt 4.3).

Motioner

Centerpartiet anför i motion A432 (yrk.

32) att landsbygdsstödet har bidragit

till en ökning av sysselsättningen på

landsbygden, särskilt för kvinnor.

Regeringens förslag om att stödet bör

kunna lämnas i större orter avvisas av

motionärerna, som befarar att stödet

därmed inte kommer själva landsbygden

till godo fullt ut.

Rune Berglund och Jörgen Persson (s)

framhåller i motion N232 att det s.k.

mikrostödet infördes för att underlätta

små investeringar och är särskilt riktat

till kvinnor. De undrar dock om kvinnor

verkligen gynnas av det och begär en

utredning om stödets effekter.

Utskottet

Förslaget i propositionen om ändrade

villkor för landsbygdsstödet såvitt det

gäller utvidgningen av det geografiska

området bygger på det arbete med EG:s

strukturfondsprogram som har utarbetats

av regionala och lokala aktörer.

Förslaget bör därmed väl avspegla de

behov som finns i de berörda områdena.

Enligt utskottets mening skall

emellertid ett villkor vara att stödet

ingår i EG:s strukturfondsprogram och

att det utgör nationell medfinansiering.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande

till regeringen ställa sig bakom vad som

här anförts. Därigenom tillgodoses

väsentligen yrkandet i motion A432 (c).

Såvitt gäller motionen om mikrostöd

hänvisar utskottet till pågående arbete

med ett uppföljningssystem för

landsbygdsstödet. Utskottet utgår från

att även mikrostödets effekter kommer

att utvärderas inom ramen för ett sådant

system. Med det anförda avstyrks motion

N232 (s).

Under ärendets beredning i utskottet

har framkommit att gällande bestämmelser

för stöd till samverkansorgan i

förordningen om landsbygdsstöd m.m. kan

medföra risk att större

samverkansprojekt inom EG:s

strukturfondsprogram försvåras eller

inte alls kommer till stånd. Enligt

bestämmelserna får stöd lämnas till ett

samverkansorgan för flera företag som

går samman för att genomföra ett

samverkansprojekt (prop. 1995/96:201,

bet. AU16). Vidare får stödbeloppet

högst uppgå till 800 000 kr per projekt,

oavsett hur många företag som deltar i

projektet. Inte sällan är emellertid

samverkansprojekt så omfattande att ett

stöd om 800 000 kr inte räcker för

genomförande. Riktlinjerna bör därför,

enligt utskottets mening, ändras så att

landsbygdsstöd skall kunna lämnas med

högst 800 000 kr per deltagande företag

till ett samverkansprojekt som ingår i

EG:s strukturfondsprogram. Riksdagen

föreslås sålunda göra ett uttalande till

regeringen av nu angivet innehåll.

Stöd till kommersiell service

Propositionen

Stöd till kommersiell service i

glesbygden lämnas för att upprätthålla

en, med hänsyn till geografiska och

befolkningsmässiga förhållanden,

tillfredsställande försörjning med

dagligvaror och drivmedel i glesbygder.

Om det är av särskild betydelse för

konsumenterna kan stöd även beviljas

till fackhandelsservice och varubussar.

Ärendena om stöd avgörs av

länsstyrelsen. Konsumentverket meddelar

närmare föreskrifter för och utövar

tillsyn över verksamheten.

Motioner

Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c)

anför i motion A419 (yrk. 2) att

lanthandlare eller småbutiker inte

längre får information och rådgivning

genom besök av leverantörernas

representanter, t.ex. när det gäller

varukunskap och marknadsföring. Ett sätt

att avhjälpa denna brist vore att medge

en mer flexibel användning av stödet

till kommersiell service för ett slags

mentorskap för de mindre butikerna.

Rune Berglund och Jörgen Persson (s) i

motion A431 (yrk. 9) framhåller att när

den sista butiken försvinner från en ort

etc. kommer den lokala servicen ner på

en oacceptabelt låg nivå. Förutom att

behålla de stödformer som redan finns

bör strategin för framtiden vara att

stödja införande av modern datateknik,

anser de.

Utskottet

Som har framgått kan stöd lämnas till

kommersiell service för att en

tillfredsställande försörjning i

glesbygder med dagligvaror och drivmedel

skall kunna upprätthållas.

Regeringen har uppdragit åt

Konsumentverket att utveckla och

organisera utbildning av lanthandlare.

Såvitt utskottet har erfarit har en

sådan utbildning nu genomförts med

deltagande av nära 500 lanthandlare från

sammanlagt 16 län. En rad projekt

genomförs eller planeras i kölvattnet av

utbildningssatsningen, däribland

utnyttjande av informationsteknologi för

utbyte av information mellan bl.a.

lanthandlare. En slutrapport förutses

bli avlämnad till regeringen i december

1996. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motionerna A419 (c) och A431

(s) i nu aktuella delar.

Lån till privata regionala

investmentbolag

Propositionen

Nämnda stödform, som infördes år 1982,

syftar till att främja en expansion av

små och medelstora företag inom

stödområdena, dels genom att öka

tillgången på privat riskvilligt

kapital, dels genom att tillföra

företagen kompetens i form av

ledningskunnande. Enligt förordningen

(1990:642) om regionalpolitiskt

företagsstöd kan lån lämnas av

regeringen till privata regionala

investmentbolag.

Företagsstödsutredningen sade sig inte

ha några invändningar mot att stödformen

avvecklas.

Regeringen anser dock att stödet är

motiverat genom att utgöra ett

incitament för privata bolag och

enskilda privatpersoner att satsa

riskkapital som ett komplement till

övriga regionalpolitiska insatser.

Stödformen bör därför behållas, föreslår

regeringen, som samtidigt har för avsikt

att i anslutning till utformandet av de

närmare bestämmelserna beakta de brister

som bl.a. NUTEK har uppmärksammat.

I propositionen (avsnitt 4.7) begärs ett

godkännande av förslaget.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag och förordar att

riksdagen bifaller detta.

Sysselsättningsbidrag

Propositionen

Syftet med sysselsättningsbidrag är att

främja en ökad sysselsättning genom att

täcka en del av initialkostnaderna vid

etablering eller expansion av företag.

Bestämmelser återfinns i förordningen

(1990:642) om regionalpolitiskt

företagsstöd. Bidrag lämnas för

närvarande med 200 000 kr per ny

årsarbetskraft i stödområde 1 och med

120 000 kr i stödområde 2 under en

femårsperiod. Företagaren måste behålla

den ökade sysselsättningsnivån under

hela perioden. Minst 40 % av de nya

arbetstillfällena skall tillfalla

vartdera könet. Enligt en utvärdering

har emellertid detta mål inte uppnåtts;

endast 31 % var kvinnor under år 1995.

Företagsstödsutredningen ansåg att

utbetalningstiden bör kortas till tre år

och att stödet endast skall lämnas i det

av utredningen föreslagna nya

stödområdet A. Regeringen förordar

emellertid att sysselsättningsbidraget

skall behållas med avseende på såväl

stödområde som storlek och

utbetalningsperiod. De anpassningar till

vissa villkor som EG-kommissionen har

krävt ligger inom regeringens kompetens

att besluta om. Regeringen aviserar en

uppföljning av tillämpningen av vissa

villkor för sysselsättningsbidraget, där

ibland det som gäller könskvotering.

I propositionen begärs riksdagens

godkännande av regeringens förslag om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4).

Motion

Moderaterna åberopar i kommittémotion

A418 (yrk. 10) Företagsstödsutredningens

slutsats att sysselsättningsbidrag i det

korta perspektivet inte har lett till

ett ökat antal anställda. Vidare,

påpekar motionärerna, har EG-

kommissionen inte godkänt stödformen.

Inga nya överenskommelser om

sysselsättningsbidrag bör därför ingås

efter den 1 januari 1997, anser de.

Utskottet

Syftet med sysselsättningsbidrag är att

stimulera etableringar av nya företag

och främja nyanställningar i

existerande. Enligt regeringens

uppfattning har gjorda utvärderingar

visat att stödformen är

tillväxtskapande. Utskottet godtar

förslaget i propositionen om att

bidraget skall behållas enligt nu

gällande regler. I likhet med regeringen

och Företagsstödsutredningen anser

utskottet att en särskild uppföljning

bör göras av sysselsättningsbidraget.

Genom en sådan åtgärd torde förslaget i

motion A418 (m) bli i någon mån

tillgodosett.

Utskottet föreslår med det sagda att

riksdagen bifaller propositionen i nu

aktuellt avseende. Motion A418 (m)

avstyrks i motsvarande del.

Transportbidrag

Propositionen

Stödformen infördes år 1971 i syfte att

delvis kompensera företag för de

merkostnader som uppstår på grund av

långa avstånd. Enligt förordningen

(1980:803) om regionalpolitiskt

transportstöd lämnas stöd för

godstransporter med tåg eller lastbil.

Stöd kan lämnas som uttransportstöd till

väl bearbetade produkter och vissa

jordbruksprodukter. Stöd kan även lämnas

till intransport av hel- och

halvfabrikat som skall genomgå en

betydande bearbetning inom vissa

branscher. Stödområdet är indelat i fem

zoner. Bidragsnivån varierar mellan 10 %

och 50 % av stödberättigade kostnader.

Transportstödet prövas för närvarande av

EG-kommissionen.

Företagsstödsutredningen föreslog bl.a.

att transportstödet görs

konkurrensneutralt med avseende på

transportsätt genom att även transporter

med flyg och lastfartyg omfattas. Vidare

bör på sikt en uppföljning göras,

innefattande en grundlig prövning av

stödets konstruktion.

Regeringen lämnar följande förslag

beträffande bidragsformen transportstöd.

Benämningen på stödformen skall ändras

till transportbidrag. Bidragsnivåerna

skall sänkas med fem procentenheter i

samtliga transportbidragszoner. Det bör

i fortsättningen vara en fråga för

regeringen att besluta om lägsta

bidragsgrundande belopp och andra mindre

justeringar i stödformen. Vidare bedömer

regeringen att stödets utformning

behöver utredas ytterligare i vissa

avseenden, däribland i fråga om de

budgetmässiga konsekvenserna av en

utvidgning till även sjö- och

flygtransporter samt om

persontransporter och

telekommunikationer.

I propositionen begärs riksdagens

godkännande av det framlagda förslaget

om transportbidrag (avsnitt 4.6).

Motioner

Moderaterna välkomnar i kommittémotion

A418 (yrk. 11) den av regeringen

aviserade översynen av transportstödet.

En sådan bör gå ut på att stödet skall

vara konkurrensneutralt så till vida att

även sjö- och lufttransporter bör

innefattas. Vidare bör målet för

stödformen vara klart formulerat och gå

ut på att det skall kompensera för

merkostnader för långa transporter. Det

skall vidare inriktas på att främja

tillväxt och utveckling.

Erik Arthur Egervärn (c) ger i motion

A401 ett exempel från ett bageriföretag

i norra Jämtland, som uppges ha 150 000

kr i merkostnader för råvaruleveranser

jämfört med motsvarande företag i

Mälardalen. Det föreslås införande av

ett s.k. intransportstöd för

bagerinäringen.

Åke Sundqvist m.fl. (m) anför i motion

A403 (yrk. 1 och 2) att ordet bidrag har

en negativ laddning och att

hittillsvarande benämning därför bör

behållas. I översynen av transportstödet

bör även zonindelningen ses över med

avseende läge nära kustområde, Europaväg

eller i glesbygd. Vidare bör nya

näringsgrenar komma i åtnjutande av

stödet, t.ex. bagerinäringen. Villkor

för stöd bör också vara att

upphandlingen av transporten har gjorts

i konkurrens.

Utskottet

Transportstöd har enligt gängse syn

karaktären av driftstöd. Utskottet

finner i likhet med regeringen och

upphovsmännen till motion A418 (m) att

en översyn är påkallad, bl.a. såvitt

gäller frågan om en utvidgning till

flera transportsätt. Även andra frågor

som kan komma att aktualiseras, t.ex.

avseende konkurrensneutralitet, bör

kunna ingå i en sådan fördjupad översyn.

Med hänvisning härtill avstyrks

motionerna A401 (c), A403 (m) och A418

(m), i förekommande fall i berörd del.

Såvitt gäller benämningen på stödformen

ansluter sig utskottet till regeringens

förslag om en ändring till

transportbidrag. Enligt utskottets

uppfattning är det angeläget med en

renodling av begreppen. Sålunda bör

ordet stöd utgöra ett samlingsbegrepp

och förbehållas de fall då man avser

såväl bidrag som lån. Eftersom

transportstödet, som det hittills har

benämnts, utgår i form av bidrag, finner

utskottet att ändringen är motiverad.

Med det sagda tillstyrks regeringens

förslag i namnfrågan liksom i övrigt.

Motion A403 (m) avstyrks sålunda i nu

aktuellt avseende.

Särskilda åtgärder för regional

utveckling och tillväxt

Propositionen

En särskild stödform infördes genom

beslut av riksdagen våren 1994. Av medel

för arbetsmarknadspolitiska åtgärder

beslutades att 800 miljoner kronor

skulle överföras till länsstyrelserna

för mer långsiktiga insatser under

budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140,

bet. AU13). Medlen skulle fördelas med

utgångspunkt i såväl

arbetslöshetssituationen som den

regionala problembilden. Våren 1995

beslutade riksdagen om ett nytt program

med samma huvudinriktning omfattande 400

miljoner kronor (prop. 1994/95:218, bet.

AU15). Sommaren 1996 beslutade riksdagen

om ytterligare 500 miljoner kronor för

sådana utvecklingsinsatser (prop.

1995/96:222, bet. FiU15).

Medlen får användas till tillfälligt

småföretagsstöd, konsultcheckar och

andra företagsinriktade åtgärder.

Motion

Centerpartiet erinrar i motion A432

(yrk. 6) om stödformen särskilda

åtgärder för regional utveckling och

tillväxt, som bl.a. omfattar tillfälligt

småföretagsstöd. Programmet är en viktig

strategisk investering för framtiden,

anför motionärerna som framhåller vikten

av att ett jämställdhetspektiv

eftersträvas vid fördelningen av medel

så att både mäns och kvinnors

företagande kan utvecklas.

Utskottet

Som har framgått har beslut om särskilda

åtgärder för regional utveckling och

tillväxt fattats av riksdagen i tre

omgångar. I propositionen redovisas

genomförda utvärderingar av de s.k. 800-

och 400-miljonersprogrammen. Några

villkor för fördelningen av medel med

avseende på kön har inte uppställts.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna om vikten av ett

jämställdhetsperspektiv vid fördelningen

av medlen. I sammanhanget kan också

hänvisas till vad utskottet i det

föregående dels har anfört om

jämställdhetsfrågor, dels har redovisat

om den s.k. könskvoteringsregeln i

sysselsättningsbidraget och den

uppföljning härav som skall genomföras.

Något uttalande härutöver kan inte anses

påkallat med anledning av motion A432

(c), som således avstyrks i berörd del.

Glesbygdsverket

Propositionen

Övergripande mål för Glesbygdsverket är

att verka för att förbättra

levnadsförhållandena och

utvecklingsmöjligheterna för gles- och

landsbygdsbefolkningen. Verket skall

därvid utveckla sin roll som samordnande

av gles- och landsbygdsinsatser. Vidare

skall verket svara för

sekretariatsuppgifter åt

vvervakningskommittéer för mål 5b och

gemenskapsinitiativet Leader II.

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner det övergripande målet för

Glesbygdsverket i enlighet med vad som

däri har förordats (avsnitt 5, anslag A

7).

Motion

Moderaterna förespråkar i kommittémotion

A418 (yrk. 13) en integration mellan

Glesbygdsverket och NUTEK. En sådan

skulle innebära bl.a. att den verksamhet

som riktar sig till gles- och

landsbygden skulle bli starkare och

effektivare. Även Folkrörelserådets

verksamhet skulle kunna bli en del av

denna funktion. Den integrerade

verksamheten skulle - liksom i dag

Glesbygdsverkets - kunna bedrivas i

Östersund med NUTEK som huvudman.

Utskottet

I det föregående har utskottet betonat

vikten av samordning från

regionalpolitisk synpunkt mellan olika

samhällssektorer. Glesbygdsverket har en

viktig uppgift i detta avseende.

Utskottet ansluter sig till vad

regeringen har föreslagit beträffande

övergripande mål för verket liksom vad

som i övrigt har anförts om dess

uppgifter. Det är bl.a. angeläget att

Glesbygdsverket har fortsatta kontakter

med centrala sektorsföreträdare för att

hålla sig informerat om pågående

förändringar. Utskottet föreslår med det

sagda att propositionens förslag bifalls

av riksdagen.

Såvitt gäller det förslag som förs fram

i motion A418 (m) vill utskottet

framhålla vikten av att innehållet i det

uppdrag som i dag ligger hos

Glesbygdsverket hålls fristående från

andra verksamheter. Samtidigt erinrar

utskottet om att det på det

regionalpolitiska området pågår en rad

parallella processer, inte minst till

följd av Sveriges EU-medlemskap. Det är

därför naturligt med fortlöpande

överväganden om bl.a. lämplig

myndighetsstruktur. Utskottet är

emellertid inte för närvarande berett

att föreslå en förändring i linje med

den som förordas i motion A418 (m), som

alltså avstyrks i motsvarande del.

Statens institut för regional forskning

Propositionen

Statens institut för regional forskning

(SIR) skall initiera och samordna

forskning på regionalpolitikens område

samt se till att forskningsresultaten

sprids och blir tillgängliga för olika

intressenter. En översyn av myndigheten

skall genomföras under andra halvåret

1997.

Regeringen begär riksdagens godkännande

av förslaget till övergripande mål för

SIR (avsnitt 5, anslag A 8).

Motion

Miljöpartiet förespråkar i

kommittémotion A430 (yrk. 1 och 2) en

utredning om landsbygdens behov av

forskning och utveckling, utbildning

samt rådgivning. Med utgångspunkt i

resultatet av denna utredning bör ett

sammanhållet forskningsprogram för

landsbygdens roll i samhället utarbetas,

anför motionärerna vidare.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad

regeringen har anfört om övergripande

mål för Statens institut för regional

forskning (SIR) och tillstyrker

förslaget.

Vidare instämmer utskottet i vad

regeringen anför om det angelägna i att

SIR aktivt medverkar i framtagandet av

ett forskningsprogram för

landsbygdsutveckling. Även

Glesbygdsverket förutsätts av regeringen

ta en aktiv del i framtagande av ett

sådant program. Med det

helhetsperspektiv på de

regionalpolitiska frågorna som de nu

nämnda organen besitter finns, menar

utskottet, goda förutsättningar att

åstadkomma ett ändamålsenligt

forskningsprogram som regeringen syftar

till. Utskottet utgår från att

framtagandet av ett sådant program i

huvudsak tillgodoser kraven i motion

A430 (mp), vilken avstyrks i nu berörd

del med hänvisning till det sagda.

EG:s strukturfonder

Propositionen

Europeiska unionens regionalpolitik

syftar till att stärka den ekonomiska

utvecklingen i de svaga regionerna och

att motverka klyftor i

levnadsstandarden. EU:s politik på

området skall vara ett komplement till

den regionalpolitik som medlemsländerna

själva bedriver.

De fyra s.k. strukturfonderna är poster

i EG:s budget som möjliggör insatser

inom dels olika s.k. mål, dels

gemenskapsinitiativ m.m. Stöd lämnas i

form av bidrag. Av dessa fonder

medverkar Europeiska regionala

utvecklingsfonden (Regionalfonden) i

finansieringen av allmänt

näringslivsfrämjande åtgärder och

investeringar i ny produktionskapacitet.

Tre av målen är geografiskt orienterade

och berör regioner med industriell

tillbakagång (mål 2), landsbygden (mål

5b) och glesbygden (mål 6). Övriga mål

berör i huvudsak hela landet och lämnas

för insatser för bl.a. minskad

långtidsarbetslöshet (mål 3),

kompetensutveckling m.m. av arbetskraft

inom främst industrin (mål 4) och

effektivisering inom jord- och skogsbruk

samt fiske (mål 5a).

Av de åtta gemenskapsinitiativ som

Sverige deltar i nämns Interreg II

(insatser för gränsregionalt samarbete),

Konver (utveckling i regioner som är

starkt beroende av försvarssektorn),

Leader (lokal mobilisering för

utveckling av landsbygden) och

Småföretagsinitiativet (utveckla

småföretagandet).

För programperioden 1995-1999 har

förslag till svenska program för vart

och ett av målen (s.k. samlat

programdokument) och

gemenskapsinitiativen (s.k. operativt

program) utarbetats och successivt

lämnats in till EG-kommissionen för

godkännande. Sedan denna process nyligen

har avslutats kan genomförandet komma i

gång fullt ut. Vidare har ett

administrativt uppföljningssystem

nyligen tagits i bruk.

För hela programperioden fördelar sig

resurstillskottet från EG så att

målprogrammen tillförs ca 10,8 miljarder

kronor och gemenskapsinitiativen ca 1,1

miljard kronor. För att ett medlemsland

skall kunna tillgodogöra sig EG-medlen

krävs dels offentlig finansiering (s.k.

medfinansiering), dels - i vissa fall -

privat finansiering.

Organisationen i Sverige för de

geografiskt begränsade målen samt bl.a.

Interreg II är i huvudsak uppbyggd

enligt följande.

För beslut finns beslutsgrupper. Dessa

består av representanter för staten,

kommuner och landsting. En beslutsgrupp

är en statlig myndighet, dock med

undantag för sådana som har inrättats

för gemenskapsinitiativet Interreg II

(se i det följande).

För utbetalning finns fondansvariga

myndigheter. Även en sådan är en statlig

myndighet. För Europeiska regionalfonden

är det NUTEK som ansvarar för

utbetalningen av medel.

För uppföljning finns

övervakningskommittéer. I en sådan ingår

såväl nationella företrädare för

departement, kommuner, näringsliv m.fl.

som företrädare för EG-kommissionen. En

övervakningskommitté är inte en statlig

myndighet utan en internationell

inrättning, grundad på dels rådets

förordningar, dels ett avtal mellan

Sverige och EG-kommissionen.

Motioner

Moderaterna betonar i kommittémotion

A418 (yrk. 4) att Sverige aktivt bör

verka för att de gemensamma medlen i

strukturfonderna används på ett sätt som

påskyndar den nödvändiga

strukturomvandlingen i branscher och

regioner med svag tillväxt.

Centerpartiet efterlyser i motion A432

(yrk. 30) enklare och klarare regler

samt färre nivåer för EG:s

strukturfonder. Krångel, geografiska

överlappningar och oklarheter om vart

man som företagare etc. skall vända sig

är inte ovanligt, påpekas det.

Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kd)

anför i motion A415 att det inledande

arbetet med EG:s strukturfonder har

karaktäriserats av oklarheter och en

dominans av offentliga aktörer. Detta

har i sin tur inverkat menligt på

möjligheterna för enskilda företag att

delta, menar de och begär en utvärdering

av arbetet med EG:s strukturfonder.

Sigge Godin m.fl. (fp) betonar i motion

A411 (yrk. 9) att de nya resurser som

tillförs regionalpolitiken genom EG:s

fonder måste utnyttjas på det mest

effektiva sättet. Detta innebär bl.a.

att onödig byråkrati i samband med

ärendehandläggningen med kraft bör

motverkas.

Sivert Carlsson och Agne Hansson (c)

föreslår i motion Jo258 (yrk. 7) att

lantbruksföretagare och andra mindre

egenföretagare ges konkreta möjligheter

att utnyttja de stöd som erbjuds enligt

programmen för mål 4. Klara direktiv med

denna inriktning bör ges till berörda

mål 4-samordnare i länen.

Ingrid Näslund m.fl. (kd) påpekar i

motion Sk372 (yrk. 1) att EG-stödet på

fiskets område i huvudsak ges inom ramen

för mål 5a. Det bör emellertid

undersökas om det finns möjligheter till

stöd även enligt mål 5b, som gäller

landsbygdsutveckling, för fiskeberoende

områden.

Holger Gustafsson (kd) framhåller i

motion A417 (yrk. 2) att det är

nödvändigt att regeringen skjuter till

sin andel för att EG:s program Konver

skall kunna förverkligas under hela

perioden.

Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd)

begär i motion A427 (yrk. 2) att Sverige

bör verka för en vidgning av

skärgårdsbegreppet i EG:s

strukturfondsprogram så att dels

fastlandsremsan i typiska

skärgårdsområden, dels öar både med och

utan broförbindelse omfattas av stöden.

Utskottet

I den följande framställningen gör

utskottet följande indelning. Först tas

motioner upp som berör strukturfonderna

rent allmänt. Därefter behandlar

utskottet de motioner som är särskilt

inriktade på de olika målen m.m.

Slutligen föreslår utskottet på eget

initiativ en lagändring.

Såvitt gäller strukturfonderna rent

allmänt vill utskottet inledningsvis

erinra om de svenska prioriteringar som

har varit riktningsgivande i

programarbetet. Utgångspunkten är

förutsättningarna för ekonomisk tillväxt

i de berörda målregionerna. Tyngdpunkten

ligger på företagsutveckling samt

kompetensutveckling för anställda i

företag. Höga ambitioner finns också när

det gäller ökad sysselsättning för

kvinnor. Insatser för småföretag,

informationsteknologi och miljöåtgärder

är också tongivande i programmen.

Vidare vill utskottet - liksom senaste

gången våren 1995 (AU13) - slå fast

vikten av att det möjliga återflödet

från strukturfonderna skall kunna

nyttiggöras fullt ut. Beslutsfattande om

strukturfondsmedlens användning för

enskilda projekt har nu kommit i gång.

Det är ofrånkomligt att oklarheter och

andra olägenheter uppkommer i ett

inledningsskede. Utskottet erinrar

samtidigt om att ett administrativt

uppföljningssystem har inrättats och

tagits i bruk.

Utskottet instämmer med regeringen om

det angelägna i att fullfölja den höga

ambitionsnivån när det gäller

utnyttjande av strukturfondsmedlen.

Detta innebär att beslutsgrupperna måste

vara aktiva i arbetet på att initiera

och presentera konkreta och

genomarbetade projekt. Detta arbete bör

bedrivas i nära samverkan med övriga

intressenter, inte minst näringslivet.

Samtidigt vill utskottet betona vikten

av väl fungerande återrapporterings- och

uppföljningssystem.

Utskottet erinrar också om vad som har

sagts i det föregående om vikten av att

krångel och byråkrati motverkas.

Utskottet utgår från att regeringen

fortlöpande vidtar åtgärder för att öka

effektiviteten och smidigheten i

ärendehandläggningen. Utskottet utgår

från att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag som innebär att

arbetet i strukturfondsprogrammen

underlättas. Med det sagda avstyrker

utskottet motionerna A415 (c, m, fp,

kd), A418 (m), A432 (c) och A411 (fp),

samtliga i nu aktuellt avseende.

Vad härefter avser frågor rörande de

olika målen m.m. konstaterar utskottet

att arbetet med flertalet av programmen

för de olika målen och gemen

skapsinitiativen har engagerat en rad

olika organ i det svenska samhället.

Inom länsstyrelserna har arbetet på att

bygga upp kunskap och administrativa

rutiner numera i stort sett avslutats.

Genomförandefasen har först nyligen

kunnat inledas.

Kravet i motion Jo258 (c) går ut på att

även lantbruksföretag bör innefattas i

stödet enligt mål 4. Ärenden enligt

detta mål handläggs av

länsarbetsnämnderna. Såvitt utskottet

har kunnat utröna har denna kategori av

företag fått stöd i vissa fall.

Tolkningen av reglerna har emellertid

ännu inte fått fast form. Utskottet

utgår från att oklarheter i bl.a. detta

hänseende har uppmärksammats och att

åtgärder vidtas för enhetlighet i

tillämpningen. Med det nu sagda avstyrks

motion Jo258 (c) i aktuell del.

Motion Sk372 (kd) innehåller ett

förslag om att fisket bör kunna omfattas

av åtgärder inte bara enligt mål 5a utan

även mål 5b. Det förstnämnda avser

fiskefrämjande åtgärder och syftar bl.a.

till en strukturomvandling av fisket.

Från mål 5b kan bidrag utbetalas för

åtgärder som innebär diversifiering av

fisket, dvs. att bidra till att den

traditionelle fiskaren blir mindre

beroende av det traditionella fisket.

Satsningar på t.ex. fisketurism kan

sålunda ges stöd enligt mål 5b. Avsikten

är att stöden inte skall överlappa

varandra utan snarast komplettera

varandra där så är möjligt. Utskottet

finner sålunda att syftet i motion Sk372

(kd) i någon mån är tillgodosett och

avstyrker därmed denna i berörd del.

Vad härefter gäller frågan om

gemenskapsinitiativet Konver erinrar

utskottet om att medel inom anslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder kan användas

till medfinansiering. Vid fördelningen

av dessa anslag på länen beaktas även i

vad mån respektive län är involverat i

de olika strukturfondsprogrammen. Med

hänvisning till detta avstyrker

utskottet motion A417 (kd).

Slutligen när det gäller önskemålet om

att Sverige skall verka för ett vidgat

skärgårdsbegrepp vill utskottet påminna

om det arbete på att ta fram ett

nationellt strategiskt handlingsprogram

som pågår inom Glesbygdsverket och som

bl.a. gäller definitionen av begreppet

skärgård. Utskottet utgår från att

resultatet av detta arbete kan komma att

föreligga inför de överläggningar om en

ny programperiod för

strukturfondsprogrammen som förestår.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

motion A427 (kd) i här aktuellt

avseende.

Utskottet övergår så till frågan om en

ändring av lagen om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté. Som har framgått i

det föregående deltar Sverige i

gemenskapsinitiativet Interreg II, som

syftar till att öka det gränsregionala

samarbetet. En rad operativa program har

nu godkänts, och som en följd härav

förutses organisationen bli

decentraliserad den 1 januari 1997. De

beslutsgrupper som kommer att inrättas

avses bestå av representanter för de

deltagande länderna, s.k. interregionala

beslutsgrupper.

För att en övervakningskommitté eller

en interregional beslutsgrupp skall

kunna utöva sin funktion krävs att

regeringen till denna överlåter

förvaltningsuppgifter som innefattar

myndighetsutövning. En överlåtelse av

detta slag kräver i sin tur stöd i lag.

Sådant stöd finns redan beträffande

övervakningskommittéer i lagen

(1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté (prop. 1995/96:201,

bet. AU7). Vid avfattande av

budgetpropositionen för år 1997

förbisågs emellertid behovet av ett

lagstöd även för de nu planerade

beslutsgrupperna.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund

att lagen kompletteras så att en

förvaltningsuppgift kan överlåtas även

till en interregional beslutsgrupp.

Därvid bör även lagens rubrik ändras.

Utskottets förslag framgår av bilaga 2.

Lagändringen bör träda i kraft den 1

januari 1997. Av regeringsformen 10 kap.

5 § fjärde stycket följer att en sådan

lag måste antas av riksdagen genom viss

kvalificerad majoritet eller i den

ordning som gäller för stiftande av

grundlag.

Lagstiftningsärendet bör, enligt

utskottets mening, avgöras av riksdagen

enligt den bestämmelse i regeringsformen

som föreskriver att minst tre

fjärdedelar av de röstande förenar sig

om beslutet och sålunda inte i den

ordning som gäller för stiftande av

grundlag.

Anslagsfrågor

Inledning

Regeringen föreslår att riksdagen för

budgetåret 1997 anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt den uppställning som

framgår i det följande. Sammanlagt tas

nio anslag upp under detta

utgiftsområde. Regeringsförslaget

innebär vissa ändringar i

anslagsstrukturen jämfört med tidigare

ordning, vilket framgår under respektive

anslagsrubrik i det följande.

Utgiftsramen föreslås till 3 726

miljoner kronor. Av nämnda uppställning

framgår även motionsförslag såvitt

gäller anslagen.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt

yttrande (1996/97:AU2y) till

finansutskottet tillstyrkt regeringens

förslag till ram för utgiftsområde 19.

Riksdagen har genom beslut

(1996/97:FiU1) anslutit sig till vad

arbetsmarknadsutskottet och

finansutskottet har förordat.

Regeri Motionärernas

ngens förslag i

förhållande

försla till

g regeringens

förslag

Motioner

A304 A426 A274:

: v 5 mp

14-1

7 m

A Regional utjämning och utveckling

1 Regionalpolitisk 1 453 -408

a åtgärder (ram) 517 517

2 Regionala 390

utvecklingslån 000

(ram)

3 Täckande av 13 000

förluster på

grund av kre

ditgarantier

inom

regionalpolitike

n (ram)

4 Ersättning för 420 -180 +105

nedsättning av 000 000 000

socialavgifter

(ram)

5 Sysselsättningsb 200 -71

idrag (ram) 000 000

6 Transportbidrag 303 -23 +70

(ram) 000 000 000

7 Glesbygdsverket 23 573

(ram)

8 Statens institut 7 931

för regional

forskning (ram)

9 Europeiska 915

regionala 000

utvecklingsfonde

n (ram)

Summa 3 726 -682 +70 +105

021 517 000 000

A 1. Regionalpolitiska åtgärder

Propositionen

De nuvarande anslagen C 1.

Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2.

Regionala utvecklingsinsatser m.m. (det

s.k. länsanslaget) föreslås sammanslagna

till ett anslag, benämnt

regionalpolitiska åtgärder. Huvuddelen

av det nya anslaget skall användas av

länsstyrelserna för dels stöd till

företag, dels medfinansiering av EG:s

strukturfondsprogram. Även i

fortsättningen bör det vara en uppgift

för regeringen att fördela anslaget

mellan länen och utfärda de föreskrifter

som behövs. För budgetåret 1997 föreslår

regeringen ett ramanslag på 1 454

miljoner kronor.

Motioner

Moderaterna anför i kommittémotion A304

(yrk. 14 och 19) att den nationella

regionalpolitiken genom Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen har

tillförts betydande medel från

strukturfonderna. Det ekonomiska utrymme

som skapas genom att andra än staten

medverkar i finansieringen bör utnyttjas

för en besparing i länsanslaget.

Motionärerna förordar att anslaget skall

uppgå till 1 045 miljoner kronor för år

1997. Motionärerna anser vidare att

delar av regionalpolitiken bör ersättas

med en målmedveten satsning på kunskap

och att denna bör genomföras inom ramen

för EG:s strukturfonder. Redan för år

1997 bör därför 25 miljoner kronor

reserveras under anslaget

regionalpolitiska åtgärder för detta

ändamål och ett lika stort belopp under

anslaget Europeiska regionala

utvecklingsfonden (se i det följande).

Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd)

begär i motion A410 (yrk. 2) att medel

för resurscentrum för kvinnor skall

reserveras under anslaget. Något belopp

preciseras inte i motionen. Motionärerna

påminner om regeringens uppdrag till

länsstyrelserna att medverka till

tillkomsten av sådana regionala

resurscentrum för kvinnor.

Utskottet

I det föregående har utskottet berört de

satsningar som görs avseende dels

resurscentrum för kvinnor, dels

utbildning.

Länsstyrelserna har på regional nivå

ansvaret för att de av riksdagen

fastställda regionalpolitiska målen

uppnås i länen. Något skäl att i detta

sammanhang - såsom det föreslås i motion

A410 (mp, s, m, c, fp, v, kd) -

reservera medel för regionala

resurscentrum kan utskottet inte se. I

enlighet med vad utskottet tidigare har

uttalat förutsätter utskottet att ett

jämställdhetsperspektiv integreras i

beslutsprocesserna i berörda organ. Inte

heller kan utskottet ställa sig bakom

förslaget i motion A304 (m) om att medel

för utbildningssatsningar bör

reserveras.

Utskottet godtar regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget.

Detta innebär att utskottet inte

ansluter sig till förslaget i motion

A304 (m) om minskade medel. Utskottets

formella ställningstagande återfinns i

det följande under avsnittet Anslag

under utgiftsområde 19.

A 2. Regionala utvecklingslån

Propositionen

Nämnda anslag ersätter dels

lokaliseringslån, dels kreditgarantier

inom landsbygdsstödet och stödet till

kommersiell service. Verksamheten

bruttobudgeteras i fortsättningen. För

budgetåret 1997 föreslås ett ramanslag

på 390 miljoner kronor.

Utskottet

Regeringens förslag till anslag

tillstyrks. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

A 3. Täckande av förluster på grund av

kreditgarantier inom regionalpolitiken

Propositionen

Systemen med kreditgarantier inom

landsbygdsstödet och stödet till

kommersiell service föreslås ersättas av

regionalt utvecklingslån (se i det

föregående). Det innebär dock inte att

anslaget A 3 kan upphöra, eftersom

infriande av redan beviljade

kreditgarantier även i framtiden kommer

att belasta anslaget. Fortsättningsvis

kommer verksamheten att

bruttobudgeteras. Regeringen föreslår

ett ramanslag på 13 miljoner kronor för

budgetåret 1997.

Utskottet

Regeringens förslag om medel godtas av

utskottet. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

A 4. Ersättning för nedsättning av

socialavgifter

Propositionen

Stödformen syftar till att delvis

kompensera företag för de permanenta

merkostnader som uppkommer på grund av

det geografiska läget. Bestämmelserna

återfinns i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter. Systemet

dr selektivt i så måtto att det gäller

endast i vissa områden (stödområde 1 och

de nordligaste delarna av stödområde 2)

och vissa branscher (t.ex. jord- och

skogsbruk samt hotellverksamhet).

Enligt lagen skall den procentsats,

efter vilken arbetsgivaravgifter och

egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas

ned med tio procentenheter t.o.m.

utgiftsåret 2000 för verksamheter inom

vissa näringsgrenar som bedrivs i

stödområde 1 och i de delar av

stödområde 2 som omfattas av

nedsättningen.

Företagsstödsutredningen ansåg bl.a. att

nedsättning av socialavgifter inte är

specifikt tillväxtinriktad och kostar

för mycket i förhållande till

effekterna; en avveckling i två etapper

föreslogs.

Regeringen föreslår nu dels att

stödformen skall behållas, dels att

nedsättningen skall vara åtta

procentenheter fr.o.m. den 1 januari

1997. För budgetåret föreslås ett

ramanslag på 420 miljoner kronor.

Det erinras om föreliggande problem att

beräkna utfallet av verksamheten.

Riksförsäkringsverket, som disponerar

anslaget, har i uppdrag att utreda vilka

åtgärder som krävs för att stödformen

skall kunna utvärderas; ett system

beräknas kunna tas i bruk år 1998.

Stödformen nedsättning av

socialavgifter prövas för närvarande av

EG-kommissionen.

Motioner

Moderaterna kritiserar i motion A418

(yrk. 9) stödformen nedsättning av

socialavgifter för dess karaktär av

driftstöd och bristande överensstämmelse

med EG-kommissionens riktlinjer. De

anser dock att stödformen bör behållas i

enlighet med beslut som nu gäller, dvs.

t.o.m. år 2000. Riksdagen bör besluta om

en viss reduktion redan nu, som bör

träda i kraft den 1 januari 1997. Vidare

förespråkar de i motion A304 (yrk. 15)

en minskning med 180 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag och

anser att anslaget i stället skall

fastställas till 240 miljoner kronor.

Systemet bör enligt motionärernas mening

utvärderas med avseende på såväl behov

som effektivitet.

Miljöpartiet intar i sin motion A274

(yrk. 5 och 6) en motsatt ståndpunkt. De

avvisar regeringens förslag om en

minskning från tio till åtta

procentenheter. Skall systemet fungera

är det viktigt att det inte ändras med

politiska konjunkturer, anförs det.

Motionärerna beräknar i enlighet härmed

en ökning av medelsbehovet med 105

miljoner kronor för vart och ett av

budgetåren 1997, 1998 och 1999.

Ramanslaget för budgetåret 1997 bör

följaktligen vara 525 miljoner kronor.

Detta motiveras med att systemet inte

bör få förändras med politiska

konjunkturer; företagen måste inför

investeringsbeslut kunna vara säkra på

hur mycket stöd de kan påräkna.

Utskottet

Systemet med nedsättning av

socialavgifter är en generell

regionalpolitisk åtgärd. Syftet är att

till viss del kompensera företagen för

de permanenta merkostnader som uppkommer

genom det geografiska läget. Utskottet

ansluter sig till regeringens

uppfattning att stödformen skall

behållas vad avser branscher och

geografisk omfattning men att

nedsättningen skall minskas från tio

till åtta procentenheter. En minskning

av stödet ligger i linje med kraven på

besparingar i de regionalpolitiska

stöden.

Med det sagda godtar utskottet

regeringens förslag om anslag m.m.

Följaktligen kan utskottet inte ansluta

sig till vad som förordats i motionerna

A418 (m), A304 (m) och A274 (mp) i här

aktuellt avseende. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

A 5. Sysselsättningsbidrag

Propositionen

Över anslaget, som disponeras av NUTEK,

anvisas medel för sysselsättningsbidrag

enligt förordningen (1990:642) om

regionalpolitiskt företagsstöd.

Regeringen föreslår för budgetåret 1997

ett ramanslag på 200 miljoner kronor.

Motion

Moderaterna anför i kommittémotion A304

(yrk. 16) att det inte finns belägg för

att sysselsättningsbidraget skulle styra

företagens beteende på ett positivt sätt

och leda till en ökat antal anställda;

stödet bör därför avskaffas. Redan

beslutade bidrag skall emellertid

utbetalas under den tid de löper.

Motionärerna beräknar medelsbehovet för

nästkommande budgetår till 129 miljoner

kronor.

Utskottet

Utskottet finner förslaget i

propositionen om anslag väl avvägt.

Motion A304 (m) i motsvarande del bör

däremot inte föranleda någon åtgärd av

riksdagen. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

A 6. Transportbidrag

Propositionen

Över anslaget, som disponeras av NUTEK,

anvisas medel till transportstöd enligt

förordningen (1980:803) om

regionalpolitiskt transportstöd.

Verksamheten har visat sig medföra ett

högre medelsbehov än budgeterat.

Regeringen föreslår att bidragsnivåerna

sänks med fem procentenheter; ändringen

avses träda i kraft den 1 januari 1997.

Detta beräknas innebära ett minskat

medelsbehov på ca 70 miljoner kronor.

Ramanslaget för år 1997 föreslås uppgå

till 303 miljoner kronor.

Motioner

Moderaterna förordar i kommittémotion

A304 (yrk. 17) att transportstödet

behålls; syftet skall vara att

kompensera för långa avstånd.

Motionärerna anser emellertid att det -

utan att syftet frångås - är möjligt med

en minskning av den totala

bidragsvolymen och föreslår att anslaget

fastställs till 280 miljoner kronor.

Vänsterpartiet tillbakavisar i motion

A426 (yrk. 5) regeringens förslag till

besparing med 70 miljoner kronor som

bedöms som kontraproduktivt.

Transportstödet har gett näringslivet i

berörda stödområden viss kompensation

för de mycket långa avstånden; det ökar

förutsättningarna för att vissa

arbetstillfällen kan behållas.

Utskottet

Utskottet har i det föregående redovisat

en positiv inställning till den

aviserade utredningen om

transportstödets utformning. Regeringens

förslag om anslag för nästa budgetår

framstår som motiverat. Däremot kan

utskottet inte ansluta sig till

förslagen om ett lägre anslag i motion

A304 (m) respektive ett högre i motion

A426 (v), båda i nu berört avseende.

Utskottets formella ställningstagande

återfinns i det följande under avsnittet

Anslag under utgiftsområde 19.

A 7. Glesbygdsverket

Propositionen

Glesbygdsverkets övergripande mål är att

förbättra levnadsförhållandena och

utvecklingsmöjligheterna för gles- och

landsbygdsbefolkningen. Med hänsyn till

att verket genom EU-medlemskapet har

fått utökade uppgifter bör verket

undantas från generella besparingar. Det

anges att verket skall utveckla sin roll

som samordnare av gles- och

landsbygdsinsatser. Vidare skall verket

svara för sekretariatsuppgifter åt

övervakningskommittéer för mål 5b och

gemenskapsinitiativet Leader II.

Regeringen föreslår för budgetåret 1997

ett ramanslag på 23,6 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet godtar regeringens förslag om

medelstilldelning. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

A 8. Statens institut för regional

forskning

Propositionen

Övergripande mål för Statens institut

för regional forskning (SIR) är att

initiera och samordna forskning på

regionalpolitikens område och se till

att forskningsresultaten sprids och blir

tillgängliga för olika intressenter. En

utvärdering av myndighetens verksamhet

skall genomföras under andra halvåret

1997; avsikten är bl.a. att få underlag

för hur den framtida forskningen om

regionala frågor bör vidareutvecklas.

Regeringen föreslår för budgetåret ett

ramanslag på 7,9 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad som

anförts i denna del. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

A 9. Europeiska regionala

utvecklingsfonden

Propositionen

Över detta anslag redovisas

utbetalningar från EG:s regionalfond.

Programperioden löper för Sveriges del

mellan åren 1995 och 1999. Till följd av

att programarbetet har kommit i gång

först nyligen kommer utbetalningarna att

skjutas framåt i tiden. På

statsbudgetens inkomstsida finns en

inkomsttitel för inbetalningar från

fonden. Regeringen föreslår för

budgetåret 1997 ett ramanslag på 915

miljoner kronor.

Motion

Moderaterna föreslår i kommittémotion

A304 (yrk. 20) att 25 miljoner kronor av

anslaget skall reserveras för

utbildningssatsning. Som har framgått i

det föregående har de i samma syfte

förordat att ett lika stort belopp

reserveras under anslaget

Regionalpolitiska åtgärder.

Utskottet

Regeringens beräkningar såvitt gäller

Europeiska regionala utvecklingsfonden

godtas. Utskottet utgår från att

insatser motsvarande förslaget i motion

A304 (m) kommer till stånd utan att

några särskilda reservationer behöver

göras. Utskottets formella

ställningstagande återfinns i det

följande under avsnittet Anslag under

utgiftsområde 19.

Anslag under utgiftsområde 19

Utskottet

Med hänvisning till vad som anförts i

det föregående tillstyrker utskottet

regeringens förslag till anslag under

utgiftsområde 19 för budgetåret 1997.

Här behandlade motioner avstyrks i

motsvarande delar.

Åtgärder i län och regioner

Utskottet behandlar i det följande de

motionsyrkanden som rör förslag till

åtgärder i särskilt angivna län och

regioner. Några av förslagen är

närbesläktade med sådana som utskottet

vid tidigare tillfällen har behandlat

och riksdagen har avslagit.

De yrkanden som motionärerna för fram

handlar om att insatser bör inriktas på

specificerade delar av landet. I många

av motionerna åberopas regional obalans

med negativ befolkningsutveckling och

svår arbetsmarknadssituation.

För överskådlighetens skull redovisas

yrkandena i form av en sammanställning

läns- eller i förekommande fall

regionvis; sist i sammanställningen tas

de förslag upp som särskilt gäller

skärgårdsfrågor.

Region/lä Motion Åtgärder

n

Norrbotte A407 av andre Statlig service

ns län vice talman måste

Görel Thurdin tillförsäkras

(c) hela Norrland;

en helhetssyn

efterlyses.

A420 av Bengt Ett

Hurtig (v) utvecklingsprog

ram för

Norrbotten bör

utarbetas.

A423 av Norrbotten

Monica Öhman inför år 2000 -

m.fl. (s) en

regionalpolitis

k analys behövs

liksom åtgärder

för att

motverka att de

regionala

klyftorna

växer.

Jämtlands A413 av Rune Byggnadsverksam

län Berglund och heten och

Jörgen turismutvecklin

Persson (s) gen i Jämtland

bör stimuleras.

Gävleborg A406 av Arbetsmarknadsp

s län Sinikka olitiska

Bohlin m.fl. åtgärder behövs

(s) särskilt i

Gävleborgs län.

Stockholm A424 av Sören Behov av ett

s län Lekberg m.fl. nytt synsätt i

(s) regionalpolitik

en beträffande

olikheterna

inom

regionerna.

Stockholm län -

kontrasternas

region.

A429 av Karin Yrk. 1.

Pilsäter Omlokalisering

m.fl. (fp) av statlig

verksamhet

inom Stockholms

län bör göras

till Södertörn.

A434 av Eva Yrk. 5. Medel

Zetterberg till kulturella

m.fl. (v) och

företagsinrikta

de projekt i

Stockholmsregio

nen i integ

rationssyfte.

Yrk. 6.

Åtgärder mot

segregeringen i

Storstockholm

avseende bl.a.

arbetsmark

naden.

Yrk. 7.

Åtgärder för

socialt

eftersatta

grupper i Stock

holm.

Yrk. 9.

Åtgärder mot

segregeringen

beträffande

barn, t.ex.

inom områdena

idrott, kultur

och

antivåldskampan

jer.

Östra T215 av Dan Yrk. 2.

Sverige Ericsson Länsstyrelserna

(kd) bör samverka

över

länsgränserna

med regionala

aktörer inom

bl.a.

näringsliv,

utbildnings

centrum,

landsting och

kommunalförbund,

särskilt vad

gäller

utvecklingen av

den östsvenska

regionen.

Kalmar A404 av Agne Ny- eller

län Hansson och omlokalisering

Sivert av statlig

Carlsson (c) verksamhet bör

förläggas till

Kalmar län.

A405 av Agne Främjande av

Hansson och regional utveck

Sivert ling och

Carlsson (c) sysselsättning i

Kalmar län.

Västra A416 av Statliga

Sverige Holger institutioner

Gustafsson bör bevaras i

(kd) respektive

utlokaliseras

till

landsortskommune

rna i det nya

västsvenska

länet.

Skaraborg A417 av Yrk. 1.

s län Holger Karlsborgs

Gustafsson kommun i

(kd) Skaraborg skall

vara tillfälligt

stödområde även

i fortsätt

ningen.

Skärgårde A425 av Yrk. 1.

n Margareta E Förbättring av

Nordenvall den bofasta

och Inger skärgårdsbefolkn

Koch (m) ingens villkor.

A433 av Yrk. 2. Vikten

Karin av välfärd och

Pilsäter valfrihet även i

m.fl. (fp) skärgården.

Yrk. 4.

Samverkan mellan

statliga

myndigheter etc.

samt kommunala

och privata

intressenter för

en samlad sam

hällsservice i

skärgårdssamhäl

len.

Yrk. 7. Rättvis

fördelning av

regionalpolitisk

a stöd till gles

bygd; skärgården

har fått minskat

EU-stöd.

Utskottet

Vid en rad tidigare tillfällen - senast

våren 1995 (bet. 1994/95:AU13) - har

utskottet tagit ställning till motioner

med önskemål om åtgärder i särskilt

angivna län och regioner. Därvid har

utskottet redovisat sin ståndpunkt,

nämligen att det i första hand är de

regionala instanserna som skall bedöma

vilka krav på insatser som man skall

tillmötesgå. En principiell uppfattning

är att det är inom de möjligheter som

har anförtrotts de regionala organen

samt - i förekommande fall - NUTEK och

numera Glesbygdsverket som man får pröva

de åtgärder som begärs för olika delar

av landet.

Utskottet har i det föregående

konstaterat att de övergripande målen

för regionalpolitiken är uthållig

tillväxt, rättvisa och valfrihet så att

likvärdiga levnadsvillkor skapas för

medborgarna i hela riket. Vidare vill

utskottet erinra om syftet med det s.k.

partnerskapet och uppdraget till

landshövdingarna i samtliga län,

nämligen att engagera ett stort antal

aktörer för samordning och genomförande

av regionala och lokala åtgärder för att

åstadkomma ökad tillväxt och

sysselsättning.

Under ett särskilt avsnitt i detta

betänkande har utskottet också behandlat

frågor rörande lokalisering av statlig

verksamhet m.m. och därvid framhållit

vikten av konsekvensanalyser före

lokaliseringsbeslut liksom att

regeringen vid beslut om lokalisering av

nya myndigheter ingående prövar

förutsättningarna att välja annan

lokaliseringsort än Stockholm.

Utskottet instämmer i de synpunkter som

framförs i motion A424 (s) om de

olikartade regionala förhållandena i

Stockholmsregionen. Enligt utskottets

mening bör de i motionen påtalade

förhållandena beaktas av kommittén (S

1995:01) om levnadsvillkor i

storstadsområden.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna T215 (kd), A404 (c), A405

(c), A406 (s), A407 (c), A413 (s), A416

(kd), A417 (kd), A420 (v), A423 (s),

A424 (s), A425 (m), A429 (fp), A 433

(fp) och A434 (v), i förekommande fall i

berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål och

riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A411 yrkandena 1 och 2,

1996/97:A418 yrkandena 1, 2 och 5,

1996/97:A421, 1996/97:A426 yrkande 4,

1996/97:A428 yrkandena 1, 6, 7 och

14-16, 1996/97:A430 yrkande 9,

1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11

och 1996/97:N271 yrkande 9,

res. 1 (v)

2. beträffande

samhällssektorer

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A428 yrkande 2 och

1996/97:A432 yrkande 8,

3. beträffande

jämställdhetsperspektiv

att riksdagen avslår motion

1996/97:A432 yrkande 36,

4. beträffande resurscentrum för

kvinnor

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A410 yrkandena 1 och 3,

1996/97:A428 yrkande 13 och

1996/97:A432 yrkande 39,

res. 2 (c, fp, mp,

v)

5. beträffande utbildning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A411 yrkande 3 och

1996/97:A418 yrkande 7,

res. 3 (fp)

6. beträffande infrastruktur

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A418 yrkande 6 och

1996/97:A426 yrkande 1,

res. 4 (v)

7. beträffande näringsliv

att riksdagen avslår motion

1996/97:A411 yrkande 6,

res. 5 (fp)

8. beträffande vinstmedel från

vattenkraftsproduktion

att riksdagen avslår motion

1996/97:A402,

res. 6 (c, v)

9. beträffande turism

att riksdagen avslår motion

1996/97:A428 yrkande 17,

10. beträffande kultur

att riksdagen avslår motion

1996/97:A411 yrkande 4,

11. beträffande organisation och

lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen

dels avslår motionerna 1996/97:A408,

1996/97:A411 yrkandena 5 och 8,

1996/97:A422, 1996/97:A426 yrkande 3,

1996/97:A428 yrkandena 3 och 4,

1996/97:A431 yrkandena 1 och 2,

1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10,

12-15, 34 och 35, 1996/97:A601

yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo235

yrkande 11,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 7 (c)

res. 8 (fp)

res. 9 (v)

12. beträffande länsstyrelsernas

roll i det regionala

utvecklingsarbetet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A418 yrkande 12 och

1996/97:A432 yrkande 16,

res. 10 (c)

13. beträffande översyn av

regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A411 yrkande 10 och

1996/97:A430 yrkande 3,

res. 11 (m, fp, v,

mp, kd)

14. beträffande

företagsinriktade åtgärder,

allmänt

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A304 yrkande 18, 1996/97:

A411 yrkande 7, 1996/97:A418 yrkande

3 och 1996/97:A428 yrkande 12,

res. 12 (fp)

res. 13 (kd)

15. beträffande stödområden

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1996/97:A412, 1996/97:

A425 yrkande 5, 1996/97:A427 yrkande

1 och 1996/97:A429 yrkande 2

godkänner vad som förordas i

propositionen om stödområden för

företagsstöd (avsnitt 4.1),

res. 14 (m, fp, kd)

16. beträffande regionalt

utvecklingsstöd

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 5 och med avslag på motion

1996/97:A432 yrkande 33 godkänner vad

som förordas i propositionen om

regionalt utvecklingsstöd (avsnitt

4.2),

17. beträffande avveckling av

lokaliseringsstöd m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A414 och 1996/97:A418 yrkande

8,

18. beträffande landsbygdsstöd

m.m.

att riksdagen med anledning av

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 6 och motion 1996/97:A432

yrkande 32 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

19. beträffande mikrostöd

att riksdagen avslår motion

1996/97:N232,

20. beträffande

samverkansorgan

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

21. beträffande stöd till

kommersiell service

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A419 yrkande 2 och

1996/97:A431 yrkande 9,

22. beträffande lån till privata

regionala investmentbolag

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 10 godkänner vad som

förordas i propositionen om lån till

privata regionala investmentbolag

(avsnitt 4.7),

23. beträffande

sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 7 och med avslag på motion

1996/97:A418 yrkande 10 godkänner vad

som förordas i propositionen om

sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),

24. beträffande översyn av

transportstödet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A401, 1996/97:A403 yrkande 2

och 1996/97:A418 yrkande 11,

25. beträffande

transportbidrag

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 9 och med avslag på motion

1996/97:A403 yrkande 1 godkänner vad

som förordas i propositionen om

transportbidrag (avsnitt 4.6),

26. beträffande särskilda

åtgärder för regional utveckling och

tillväxt

att riksdagen avslår motion

1996/97:A432 yrkande 6,

27. beträffande övergripande mål

för Glesbygdsverket

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 2 och med avslag på motion

1996/97:A418 yrkande 13 godkänner vad

som förordas i propositionen om

övergripande mål för Glesbygdsverket

(avsnitt 5, anslag A 7.

Glesbygdsverket),

28. beträffande övergripande

mål för Statens institut för regional

forskning

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 3 och med avslag på motion

1996/97:A430 yrkandena 1 och 2

godkänner vad som förordas i

propositionen om övergripande mål för

Statens institut för regional

forskning (avsnitt 5, anslag A 8.

Statens institut för regional

forskning),

res. 15 (mp)

29. beträffande EG:s

strukturfonder, allmänt

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A411 yrkande 9, 1996/97:

A415, 1996/97:A418 yrkande 4 och

1996/97: A432 yrkande 30,

30. beträffande EG:s

strukturfonder, mål 4

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo258 yrkande 7,

31. beträffande EG:s

strukturfonder, mål 5b

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk372 yrkande 1,

32. beträffande

gemenskapsinitiativet Konver

att riksdagen avslår motion

1996/97:A417 yrkande 2,

33. beträffande vidgat

skärgårdsbegrepp

att riksdagen avslår motion

1996/97:A427 yrkande 2,

res. 16 (fp, kd)

34. beträffande lagen om

överlåtelse av förvaltningsuppgift

till en övervakningskommitté

att riksdagen antar av utskottet

enligt bilaga 2 framlagt förslag till

lag om ändring i lagen (1996:506) om

överlåtelse av en förvaltningsuppgift

till en övervakningskommitté,

35. beträffande

anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997

att riksdagen

a) med bifall till proposition

1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 8

godkänner vad som förordas i

propositionen om nedsättning av

socialavgifter (avsnitt 4.5),

b) med bifall till proposition

1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 1

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter enligt

bilaga 1,

c) med bifall till proposition

1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 11

anvisar anslag enligt följande

uppställning:

Beslut om anslag inom utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Utsko

ttets

försl

ag

A Regional utjämning

och utveckling

1 Regionalpolitiska 1 453

åtgärder (ram) 517

2 Regionala 390

utvecklingslån (ram) 000

3 Täckande av förluster 13

på grund av kre 000

ditgarantier inom

regionalpolitiken

(ram)

4 Ersättning för 420

nedsättning av social 000

avgifter (ram)

5 Sysselsättningsbidrag 200

(ram) 000

6 Transportbidrag (ram) 303

000

7 Glesbygdsverket (ram) 23

573

8 Statens institut för 7 931

regional forskning

(ram)

9 Europeiska regionala 915

utvecklingsfonden 000

(ram)

Summa 3 726

021

d) avslår motionerna 1996/97:A274

yrkandena 5 och 6, 1996/97:A304

yrkandena 14-17 och 19-20,

1996/97:A410 yrkande 2, 1996/97:A418

yrkande 9, 1996/97:A426 yrkande 5.

36. beträffande åtgärder i län

och regioner

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:A404, 1996/97:A405,

1996/97:A406, 1996/97:A407,

1996/97:A413, 1996/97:A416,

1996/97:A417 yrkande 1, 1996/97:A420,

1996/97:A423, 1996/97:

A424, 1996/97:A425 yrkande 1,

1996/97:A429 yrkande 1, 1996/97:A433

yrkandena 2, 4 och 7, 1996/97:A434

yrkandena 5-7, 9 och 1996/97:T215

yrkande 2.

Stockholm den 28 november 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist

(s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson

(s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson

(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder

(m), Sonja Fransson (s), Kristina

Zakrisson (s), Christel Anderberg (m),

Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson

(kd), Anna Åkerhielm (m), Ingrid Burman

(v) och Kjell Ericsson (c).

Reservationer

1. Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken (mom. 1)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken som börjar med Som

en och slutar med avstyrkes således

bort ha följande lydelse:

Såsom en sammanfattning vill utskottet

återigen slå fast de mål för

regionalpolitiken som har redovisats

inledningsvis. Därutöver vill utskottet

emellertid särskilt peka på vissa av de

slutsatser och riktlinjer som framförs i

motioner från Vänsterpartiet.

Framför allt vill utskottet ta fasta på

vad som däri sägs om behovet av en ny

kraftfull regionalpolitik. Den höga

arbetslösheten i stödområdena och den

accelererande befolkningsutflyttningen

var alarmerande tecken redan tidigare.

Färskare statistiska uppgifter avslöjar

- som utskottet har redovisat - än

större tendens mot regionala obalanser.

AMS framhåller sålunda främst skogslänen

som den region som har drabbats värst av

sysselsättningsminskningen. Utskottet

vill även hänvisa till vad NUTEK har

pekat på såvitt gäller de regionala

effekterna av saneringen av den statliga

budgeten.

Utskottet vill ånyo betona den helt

överskuggande betydelsen som den stora

regionalpolitiken har. Denna rör bl.a.

den ekonomiska politiken och

transfereringar. Den av regeringen

hittills förda politiken på detta område

har, enligt utskottets mening, inte

haft några positiva effekter på den

regionala balansen. Regeringen måste

snarast skaffa sig en helhetssyn över

hur de olika politikområdena påverkar

balansen mellan landets olika regioner

och vilka slutsatser som därav bör dras

såvitt gäller den lilla

regionalpolitiken.

Möjligheterna till arbete på

landsbygden måste stärkas för att inte

avfolkningen skall fortsätta.

Landsbygdens näringsliv förutsätter

satsningar på s.k. kombinationsföretag,

dvs. en samordning mellan befintlig

kärnverksamhet och annan verksamhet,

exempelvis inom turism och småskalig

energiproduktion. Såväl operativa mål

som en utvärdering av befintliga medel

för landsbygdsutvecklingen är nödvändiga

i en regionalpolitik med inriktning även

på landsbygdens behov och

förutsättningar.

Även om utskottet ser positivt på ett

utnyttjande av EG:s strukturfonder finns

det fog för den kritik som framförs av

Vänsterpartiet. Utskottet vill således

betona vikten av att man kommer till

rätta med de oklarheter som finns när

det gäller strukturfonderna. Detta

gäller både beträffande regelverkets

funktion och den nationella

finansieringen.

Utskottet förutsätter således att

regeringen återkommer till riksdagen med

förslag till en ny regionalpolitik som

är anpassad till de nya villkor som

olika landsdelar lever under. Vad

utskottet sålunda anfört med anledning

av motionerna A426 (v) och N271 (v) i

här berört avseende bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer

för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:A426 yrkande 4 och

1996/97:N271 yrkande 9 samt med

avslag på motionerna 1996/97:A411

yrkandena 1 och 2, 1996/97:A418

yrkandena 1, 2 och 5, 1996/97:A421,

1996/97:A428 yrkandena 1, 6, 7 och

14-16, 1996/97:A430 yrkande 9,

1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Resurscentrum för kvinnor (mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson

(mp), Ingrid Burman (v) och Kjell

Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som i avsnittet Jämställdhetsfrågor

börjar med beträffande

motionsförslagen och slutar med

berörda delar bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste

alla vägar prövas för att vända den

negativa sysselsättningsutveckling som

gäller för kvinnor. Könsperspektivet

måste införlivas i alla politikområden.

Arbetet för jämställdhet bör drivas

enligt två linjer. Den ena bör bygga på

myndighets- och organisationsstrukturer,

den andra på kvinnors villkor ute i

samhället.

I dag finns i samtliga län någon form

av s.k. resurscentrum för kvinnor - både

regionala och lokala. Även ett

nationellt kunskaps- och resurscentrum

(NRC) med uppgift att samordna och

stödja de regionala och lokala resurs

centrumen har inrättats. NRC, som är

placerat under NUTEK, drivs i form av

ett projekt t.o.m. december 1996.

Bildandet av NRC och regionala resurs

centrum är en regionalpolitisk åtgärd

men skall också ses som en

jämställdhetspolitisk åtgärd.

Verksamheten vid landets olika

resurscentrum drivs genom ett

underifrånperspektiv och man utgår från

kvinnors behov. Den är också

processinriktad, gränsöverskridande och

sektorsövergripande. Det har nu visat

sig finnas ett starkt behov - både på

det nationella samt de regionala och

lokala planen - att det påbörjade

arbetet fullföljs. Alla aktörer måste

därför ges legitimitet och garanteras

ekonomiska medel för sin verksamhet;

långsiktighet och fasta spelregler är

nödvändiga.

Såvitt gäller regionala och lokala

resurscentrum har det visat sig att

endast 3 % av länsstyrelsernas medel för

projektverksamhet har använts för detta

ändamål. Därför bör resurser för de

regionala resurscentrumen öronmärkas.

Likaså måste länsstyrelserna i sina

statistiska redovisningar av hur

regionala medel används redovisa hur

stor andel som går till kvinnors

verksamhet.

Såvitt gäller NCR och dess tillhörighet

till NUTEK valdes denna lösning för att

markera att det rörde sig mer om

företagandefrågor än om t.ex.

glesbygdsfrågor. Det är dock viktigt att

komma ihåg att det endast är en liten

del av arbetslösa kvinnor som väljer att

starta eget. Därför kan placeringen

under NUTEK innebära en alltför stark

fokusering på företagandeaspekten. En

lämpligare lösning vore därför att NRC,

såsom samordningsorgan för de regionala

och lokala centrumen - ombildas till ett

fristående råd eller en kommitté direkt

under Arbetsmarknadsdepartementet.

Därigenom skulle NRC kunna vara ett

organ som kan fatta egna beslut om

arbetssätt för att kunna nå målen med

verksamheten.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande resurscentrum för

kvinnor

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:A410 yrkandena 1

och 3, 1996/97:A428 yrkande 13 och

1996/97:A432 yrkande 39,

3. Utbildning (mom. 5)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Utbildning som börjar med

Kunskaps- och och slutar med aktuellt

avseende bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning blir

utbildningen hos befolkningen en allt

viktigare faktor för att en region skall

kunna hävda sig och utvecklas. Det är

därtill nödvändigt att inse att

människor i framtiden kommer att behöva

utbilda sig många gånger under sin

livstid, eftersom metoder, kunskap och

teknik fort blir inaktuella. Av speciell

vikt för landsbygden är att högskolorna

får medverka i utvecklandet och

användningen av distansundervisning och

nätverk. Genom en sådan teknik kan

studenterna få tillgång till

internationella lärare, databaser etc.

Kvaliteten på utbildningen kan därigenom

höjas. Över huvud taget bör

informationsteknologin komma till en

betydligt större användning i

utbildningen än som är fallet i dag,

anser utskottet. Såsom sägs i

Folkpartiet liberalernas motion A411

(fp) bör ambitionen vara att alla skall

ha moderna kunskaper. Som en

självklarhet ingår häri även kunskap om

informationsteknologi. Vidare är ett

viktigt inslag att framtidens studenter

kan ha tillgång till högskola på

pendlingsavstånd . Genom ett uttalande

av riksdagen enligt vad utskottet nyss

har förordat tillgodoses motion A411

(fp) i nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande utbildning

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A411 yrkande 3 samt med

avslag på motion 1996/97:A418 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Infrastruktur (mom. 6)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Infrastruktur som börjar med

Utskottet delar och slutar med

berörda delar bort ha följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till den

grundsyn på infrastrukturen som kommer

till uttryck i motion A426 från

Vänsterpartiet. De senaste årens

nyliberala anda har medfört avreglering,

privatisering och ökad konkurrens på

områden som tidigare präglades av

naturliga monopol. Detta gäller

framför allt inom kommunikationssektorn.

Enligt utskottets uppfattning kommer de

vinster för konsumenterna som kan uppstå

till följd av avregleringar i första

hand att tillfalla dem som bor i landets

tätbefolkade delar. Erfarenheterna från

avregleringen av flyget visar t.ex. att

de som bor i Norrlands inland har

drabbats särskilt. Utskottet vill i

sammanhanget också hänvisa till vad

NUTEK har redovisat beträffande de

regionala effekterna till följd av

saneringen av den statliga budgeten. För

att motverka en sådan negativ utveckling

bör ett system utformas för finansiering

av den samhälleliga infrastrukturen i de

avreglerade områdena. Målet måste vara

att infrastrukturen skall vara

tillgänglig på likvärdiga villkor i hela

landet. Riksdagen bör genom ett särskilt

uttalande till regeringen ställa sig

bakom vad som här anförts. Nämnda motion

tillstyrks följaktligen i denna del.

Motion A418 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande infrastruktur

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A426 yrkande 1 samt med

avslag på motion 1996/97:A418 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Näringsliv (mom. 7)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Näringsliv som börjar med

En ny och slutar med berörd del bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion A411 (fp) utgör

företagarandan på mindre orter ofta en

del av den lokala kulturen. Enligt

utskottets uppfattning är en politik som

gynnar små företag därför samtidigt en

politik som säkerställer möjligheter

till sysselsättning och utkomst i

landsbygden. Småföretag ger också en mer

differentierad arbetsmarknad än när

orten domineras av ett stort företag.

Detta ökar möjligheterna till lösning av

det s.k. medföljarproblemet och till

återflyttning till bygden, t.ex. efter

studier. EU-medlemskapet, en

tillväxtbefrämjande skattepolitik och en

mer småföretagsanpassad arbetsrätt är

andra viktiga inslag för att främja de

små och medelstora företagens

utveckling. Hantverket är betydelsefullt

för servicen för såväl permanent- som

fritidsboende på en ort. Ett

tillkännagivande i enlighet med vad som

här har anförts bör riktas till

regeringen. Genom en sådan åtgärd blir

motion A411 (fp) tillgodosedd i här

berörd del. Med det sagda tillstyrker

utskottet motionsförslaget.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande näringsliv

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A411 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Vinstmedel från

vattenkraftsproduktion (mom. 8)

Ingrid Burman (v) och Kjell Ericsson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Energiproduktion som börjar

med Under en och slutar med A402 (c)

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget

att vinstmedel som har uppkommit genom

vattenkraftsproduktion återförs till de

bygder och län där kraften har

producerats. Den återförda delen bör

motsvara 1 öre per kWh. Detta är ett

krav som motionsvägen har framställts i

riksdagen vid upprepade tillfällen genom

åren, nu senast genom motion A402 (c).

Det är, menar utskottet, väl motiverat

att en sådan åtgärd nu kommer till

stånd. De återförda vinstmedlen behövs

för samhällsinvesteringar i de berörda

områdena. Angelägna ändamål är bl.a.

infrastruktur, näringsliv och forskning

på högskolenivå. Riksdagen bör genom ett

uttalande anmoda regeringen att lägga

fram ett förslag till ett sådant

överföringssystem som utskottet nu

förordat. Härigenom skulle nämnda motion

bli tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande vinstmedel från

vattenkraftsproduktion

att riksdagen med anledning av motion

A402 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

7. Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet (mom. 11)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Organisation och

lokalisering av statlig verksamhet som

börjar med Förändringar i och slutar

med delvis tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som

anförs i Centerpartiets motion A432 om

vikten av att staten kan styra

verksamheten inom myndigheter, verk och

bolag så att de regionalpolitiska målen

uppnås. De viktigaste faktorerna för

regional utveckling är dels en

fungerande basservice för de boende,

dels möjligheter till sysselsättning och

därmed försörjning. I de fall som

ansvaret åvilar staten måste staten

också vara beredd att fullgöra sina

skyldigheter. De skadliga effekter från

regional utgångspunkt som har uppkommit

till följd av de senaste årens

bolagiseringar, utförsäljningar,

organisationsförändringar och liknande i

fråga om statlig verksamhet måste nu

motverkas. De förslag som framförs i

motionen är, menar utskottet, väl ägnade

att ligga till grund för ett sådant

återtagande av ansvaret. Vad gäller de

statligt ägda bolagen bör staten utöva

sitt ägande på ett mer aktivt sätt. Vad

gäller sektorsmyndigheterna måste det

politiska inflytandet ökas, bl.a. genom

tydligare direktiv till dessa att i sin

verksamhet ta hänsyn till behovet av

samordning med annan offentlig

verksamhet och även i övrigt tillämpa

ett helhetsperspektiv. Varje enskilt

beslut måste föregås av en

konsekvensbeskrivning. Vad utskottet nu

har förordat bör riksdagen ge regeringen

till känna. Härigenom blir motion A432

(c) tillgodosedd i nu behandlat

avseende. Övriga här berörda motioner

avstyrks i den mån de inte tillgodoses

genom den förespråkade åtgärden.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande organisation och

lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen

dels med anledning av motion

1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10,

12-15, 34 och 35,

dels med avslag på motionerna

1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena

5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A426

yrkande 3, 1996/97:A428 yrkandena 3

och 4, 1996/97:A431 yrkandena 1 och

2, , 1996/97:A601 yrkandena 1 och 2

och 1996/97:Bo235 yrkande 11

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet (mom. 11)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Organisation och

lokalisering av statlig verksamhet som

börjar med Förändringar i och slutar

med delvis tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är

förnyelsen av den offentliga sektorn av

betydelse även för landsbygdens

utveckling. En rad åtgärder bör därför

vidtas för att särskilt landsbygden inte

skall komma i kläm vid sådan

omstrukturering av statlig verksamhet

som påverkar människors sysselsättning

och tillgång till service. Noggranna

konsekvensanalyser bör göras före beslut

om t.ex. indragning av statlig

verksamhet. Fortsatta försök att finna

nya former för samordning av service i

glesbygd är också angelägna. Vidare

måste de statliga myndigheterna och

verken förmås att ta sitt ansvar på det

regionala planet. Riksdagen bör uppmana

regeringen att vidta åtgärder i linje

härmed. Genom en sådan åtgärd blir

motion A411 (fp) tillgodosedd. Den

tillstyrks i berörd del; övriga motioner

avstyrks i den mån de inte tillgodoses

genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande organisation och

lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen

dels med anledning av motion

1996/97:A411 yrkandena 5 och 8

dels med avslag på motionerna

1996/97:A408, 1996/97:A422,

1996/97:A426 yrkande 3, 1996/97:A428

yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431

yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432

yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35,

1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Bo235 yrkande 11

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

9. Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet (mom. 11)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Organisation och

lokalisering av statlig verksamhet som

börjar med Förändringar i och slutar

med delvis tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i det som

Vänsterpartiet anför i motion A426 i

fråga om de negativa effekter på den

regionala nivån som har uppstått till

följd av den vidgade friheten för

statlig verksamhet att besluta om sin

organisation m.m. Såsom påpekas i

motionen är det länsstyrelserna som på

regional nivå ansvarar för en rad

statliga uppgifter. Ansvarsgränsen

sammanfaller i dessa fall med

länsgränsen. Annan statlig verksamhet

som utövas regionalt eller på andra plan

- men utan länsstyrelsen som länk - har

i många fall genomgått eller planeras

genomgå betydande omstruktureringar.

Detta har inneburit att vissa

samarbetsmönster har brutits sönder

eller riskerar detta med betydande

effektivitetsförluster som följd.

Bristen på konsekvensanalyser inför

regionala förändringar har försvårat

verksamheten på länsstyrelsenivå.

Utskottet vill som exempel peka på

genomförda eller planerade ändringar

inom Banverket, Telia och

domstolsväsendet.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att

dels analysera vilka effekter på den

regionala nivån som omstruktureringen av

statliga verk och bolag har medfört,

dels lägga fram ett förslag till

strategi för en samlad statlig

förvaltning på den regionala nivån.

Utskottet föreslår att riksdagen

ansluter sig till denna uppfattning.

Härigenom skulle motionerna A426 (v) och

Bo235 (v) bli i huvudsak tillgodosedda i

motsvarande delar. Övriga här behandlade

motionsförslag avstyrks i den mån de

inte blir tillgodosedda genom nu angiven

åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande organisation och

lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen

dels med anledning av motion

1996/97:A426 yrkande 3

dels med avslag på motionerna

1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena

5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A428

yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431

yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432

yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35,

1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Bo235 yrkande 11

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

10. Länsstyrelsernas roll i det

regionala utvecklingsarbetet (mom. 12)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Länsstyrelsernas roll i det

regionala utvecklingsarbetet som börjar

med Utskottet delar och slutar med

berört avseende bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående påtalat

de uppenbart negativa effekter på det

regionala planet som har uppkommit genom

att statliga verk och myndigheter i allt

större utsträckning själva bestämmer om

sin organisation. En nackdel är att

många sektormyndigheters respektive

verksamhet härigenom kommit att bli

sämre - eller rent av inte alls -

samordnad med den statliga förvaltning

som utövas genom länsstyrelserna. I

likhet med vad som anförs i

Centerpartiets motion A432 anser

utskottet att det regionalpolitiska

intresset måste sättas i första rummet

vid omstrukturering av all statlig

verksamhet. Utskottet vill starkt

förorda en samlad länsförvaltning

framför sektorsvisa storregioner.

Möjligheterna till en sådan förvaltning

bör därför prövas. I likhet med

motionärerna anser utskottet att det

finns starka skäl att införa ett

principiellt moratorium såvitt gäller

den statliga förvaltningen på regional

nivå. Någon ändring i riktning mot

sektorsvisa storregioner bör därför inte

genomföras förrän resultaten av bl.a.

den s.k. REKO-STAT-utredningen och de

förslag som kan vara föranledda härav

föreligger liksom de av regeringen

föreslagna försöken med s.k.

regionfullmäktige. Riksdagen bör genom

ett uttalande till regeringen ställa sig

bakom vad som nu anförts. Utskottet

tillstyrker alltså motion A432 (c) i här

berört avseende och avstyrker motion

A418 (m) i aktuell del i den mån den

inte blivit tillgodosedd med det sagda.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande länsstyrelsernas

roll i det regionala

utvecklingsarbetet

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A432 yrkande 16 och med

avslag på motion 1996/97:A418 yrkande

12 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Översyn av regionalpolitiken

(mom. 13)

Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m),

Patrik Norinder (m), Christel Anderberg

(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson

(kd), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid

Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Översyn av regionalpolitiken

som börjar med Utskottet konstaterar

och slutar med behandlad fråga bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns nu

bärande skäl för en samlad översyn av

regionalpolitiken. Under de senaste åren

har villkoren för den regionala

utvecklingen ändrats, i vissa fall

avsevärt. Tekniska framsteg,

budgetrestriktioner och tendens till

ökad regional obalans är några exempel.

Mest påtagligt är emellertid de nya

förutsättningar som är en följd av

Sveriges medlemskap i EU. Deltagandet i

EG:s olika strukturfondsprogram innebär

såväl krav som möjligheter. Utan tvivel

påverkar dessa den nationella

regionalpolitiska strukturen, som ju har

vuxit fram under lång tid i Sverige.

Fördelningen av de samlade resurserna

måste övervägas. Särskilt angeläget är

det att översynen genomförs nu, nämligen

i anslutning till att uppbyggnadsskedet

nyligen har avslutats. De brister i form

av svåröverskådlighet i system och

rutiner liksom oklarheter i

tillämpningen bör inte tillåtas bli

cementerade. En sådan översyn av

effekterna av EU-medlemskapet bör även

innefatta en samlad analys byggd på

redan gjorda erfarenheter och förväntade

framtida förändringar.

Även andra skäl för en sådan utredning

finns. Företagsstöden har nyligen varit

föremål för en översyn. I sitt

betänkande (SOU 1996:69) Kompetens och

kapital redovisade

Företagsstödsutredningen emellertid att

man kommit till slutsatsen att fortsatta

analyser var nödvändiga för flera av

stöden, däribland transportstödet. Det

är samtidigt motiverat med en mer

grundläggande analys av det fortsatta

behovet av vissa nationella stödformer,

bl.a. i ljuset av de möjligheter som har

öppnats genom EU-medlemskapet. Viktigt i

sammanhanget är även en analys av i

vilken utsträckning som stöden har

underlättat lokala initiativ.

En delvis närbesläktad fråga gäller den

geografiska omfattningen för stöden och

närmare bestämt systemet med tillfälliga

stödområden. Ursprungligen tillkom de

för att ge just tillfälligt stöd till

kommuner och bygder som i en

konjunktursvacka hamnat i tillfälliga

svårigheter. Att en bygd har

klassificerats i denna kategori under en

längre tid, i vissa fall uppemot tio år,

kan vara skäl nog att överväga en

omprövning av inte bara inplaceringen i

det enskilda fallet utan även av

systemet. Även frågan om klassificering

av skärgården är berörd i ett sådant

sammanhang.

Inte minst viktigt är att få en

överblick över de regionala effekterna

av den stora regionalpolitiken . Som

utskottet har redovisat i det föregående

pågår ett utredningsarbete beträffande

förändringarna i den statliga sektorn

(den s.k. REKO-STAT-utredningen).

Utskottet anser det angeläget att det i

den översyn som nu förordas tas hänsyn

till dels de ändrade villkor för den

regionala utvecklingen som har inträffat

under senaste tiden, dels hur den stora

regionalpolitiken och den lilla

regionalpolitiken påverkar varandra.

Med den breda inriktning som nu

skisserats torde, menar utskottet, en

regionalpolitisk utredning kräva en

parlamentarisk sammansättning. Riksdagen

bör i ett uttalande uppmana regeringen

att ta initiativ till en sådan åtgärd

som utskottet nu har förordat. Härigenom

skulle motionerna A411 (fp) och A430

(mp) bli tillgodosedda i nu behandlad

del.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande översyn av

regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:A411 yrkande 10

och 1996/97:A430 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Företagsinriktade åtgärder, allmänt

(mom. 14)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Företagsinriktade åtgärder

som börjar med Utskottet konstaterar

och slutar med berörda delar bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den linje

för regionalpolitiken som redovisas i

motion A411 (fp) och som utmärks av

kravet på en långtgående

decentralisering av besluten till

regional nivå. En förenkling av de

regionalpolitiska stödformerna är

ytterligare ett krav. Det är samtidigt,

anser utskottet, nödvändigt att

indelningen i målområden enligt EG:s

system inte medför att de nationella

stödområdena utökas till en allt större

del av landet. En sådan utspädning

motverkar nämligen effektiva satsningar

i de mest utsatta delarna. Genom ett

uttalande av angiven innebörd skulle

motion A411 (fp) i aktuell del bli i

huvudsak tillgodosedd. Motion A428 (kd)

avstyrks i den mån den inte blir

tillgodosedd genom nu nämnd åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande företagsinriktade

åtgärder, allmänt

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A411 yrkande 7 och med avslag

på motionerna 1996/97:A304 yrkande

18, 1996/97:A418 yrkande 3 och

1996/97:A428 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Företagsinriktade åtgärder, allmänt

(mom. 14)

Dan Ericsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Företagsinriktade åtgärder

som börjar med Utskottet konstaterar

och slutar med berörda delar bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste de

regionalpolitiska stöden syfta till att

ge en så hög utväxling som möjligt mot

det regionalpolitiska målet. Såsom sägs

i motion A428 (kd) finns emellertid

vissa stödformer som ger en motsatt

effekt. Därför bör, menar utskottet,

sådana stödformer slopas som motverkar

satsningar i glesbygden i fråga om

arbetstillfällen och boende. Genom ett

uttalande av riksdagen härom skulle

motion A428 (kd) tillgodoses i berörd

del. Motion A411 (fp) avstyrks i den mån

den inte blir tillgodosedd genom ett

sådant uttalande.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande företagsinriktade

åtgärder, allmänt

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A428 yrkande 12 och med

avslag på motionerna 1996/97:A304

yrkande 18, 1996/97:A411 yrkande 7

och 1996/97:A418 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Stödområden (mom. 15)

Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m),

Patrik Norinder (m), Christel Anderberg

(m), Dan Ericsson (kd) och Anna

Åkerhielm (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Stödområden som börjar med

Utskottet är och slutar med aktuella

delar bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det inte bara vara

angeläget utan t.o.m. ett riksintresse

att skärgårdar kan hållas levande.

Möjligheterna till fast utkomst i

skärgårdsnäringar är därför viktiga.

Satsningar på skärgårdssamhällen har i

någon mån medfört fler arbetstillfällen

och bättre service. Enligt utskottets

uppfattning återstår dock mycket.

Dessvärre har regeringen inte

presenterat några konkreta förslag med

denna inriktning på grundval av den

utredningsverksamhet som har bedrivits

beträffande skärgården. För en fortsatt

positiv utveckling krävs insatser på

många områden. Några exempel är

samhällsservice och allmänna

kommunikationer Vidare måste

småföretagandet underlättas.

Vidare vill utskottet erinra om att

fastighetsskatten är ett av de största

problemen för skärgårdsbefolkningen;

många tvingas bort från sina hem till

följd av den kombinerade effekten av

kraftigt höjda taxeringsvärden i

skärgården och den höjda skattesatsen.

Enligt utskottets mening måste

fastighetsskatten reduceras snarast.

Den omständigheten att det här rör sig

om öar, dvs. vatten skiljer land från

land, gör att man inte kan mäta

avstånden i kilometer. Reglerna för vad

som skall betraktas som glesbygd innebär

inte ett tillräckligt hänsynstagande

till denna omständighet. Utskottet anser

därför att bedömningsgrunderna för vad

som skall vara glesbygd bör ändras, så

att skärgården ges samma möjligheter

till utveckling som övrig glesbygd.

Riksdagen bör uppmana regeringen att dra

försorg härom. Därmed blir motionerna

A425 (m), A427 (kd) och A429 (fp)

tillgodosedda i nämnt avseende. Motion

A412 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande stödområden

att riksdagen med anledning av

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 4 och motionerna

1996/97:A425 yrkande 5, 1996/97:A427

yrkande 1 och 1996/97:A429 yrkande 2

samt med avslag på motion

1996/97:A412 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Övergripande mål för Statens

institut för regional forskning

(mom. 28)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet Statens institut för

regional forskning som börjar med

Utskottet har och slutar med det

sagda bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i

motion A430 (mp) om vikten av en

utredning beträffande landsbygdens behov

av forskning och utveckling, utbildning

samt rådgivning. Resultatet av en sådan

utredning bör därefter läggas till grund

för ett sammanhållet forskningsprogram

avseende landsbygdens roll i samhället.

Såsom sägs i motionen är landsbygden och

glesbygden en betydelsefull resurs i

utvecklingen mot ett långsiktigt

uthålligt samhälle enligt Agenda 21-

konventionen. Riksdagen föreslås att

genom ett uttalande av denna innebörd

ansluta sig till denna uppfattning.

Härigenom blir motion A430 (mp)

tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 28

bort ha följande lydelse:

28. beträffande övergripande mål

för Statens institut för regional

forskning

att riksdagen med anledning av

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

19 yrkande 3 om övergripande mål för

Statens institut för regional

forskning (avsnitt 5, anslag A 8.

Statens institut för regional

forskning) och motion 1996/97:A430

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Vidgat skärgårdsbegrepp (mom. 33)

Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

i avsnittet EG:s strukturfonder som

börjar med Slutligen när och slutar

med aktuellt avseende bort ha följande

lydelse:

Utskottet finner det välmotiverat att

Sverige i arbetet inför den nya

programperioden för EG:s strukturfonder

aktivt verkar för ett vidgat

skärgårdsbegrepp i EG-systemet. Detta

bör gå ut på att såväl fastlandsremsan i

typiska skärgårdsområden som öar - både

med och utan broförbindelse - innefattas

häri. Riksdagen bör alltså uppmana

regeringen till en sådan åtgärd. Genom

en åtgärd av nu nämnt slag skulle motion

A427 (kd) bli tillgodosedd i nu aktuell

del.

dels att utskottets hemställan under 33

bort ha följande lydelse:

33. beträffande vidgat

skärgårdsbegrepp

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:A427 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken (mom. 1)

Dan Ericsson (kd) anför:

Kristdemokraterna noterar att regeringen

fäster stort avseende vid vad som

benämns en ny regional näringspolitik

och ett s.k. partnerskap. Detta senare

initiativ går ut på att landets

landshövdingar skall samordna olika

aktörer i sitt respektive län för en

utveckling av de regionala insatserna.

Enligt vår uppfattning torde en sådan

åtgärd knappast förtjäna en sådan

tilltro som propositionen ger uttryck

för. Redan nu har länsstyrelserna ett

samordningsansvar. Regeringens initiativ

innebär att ytterligare en nivå tillförs

ett redan komplext system. I värsta fall

innebär detta att effektiviteten hos de

övriga regionalpolitiska medlen

försvagas.

2. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3)

Kjell Ericsson (c) anför:

Jämställdhetsfrågorna har en särskild

dimension i det regionala

utvecklingsarbetet. Ny teknik, ett

decentraliserat utbud av utbildning samt

ett ökat kvinnligt företagande är

viktiga faktorer. Den offentliga

sektorns försämrade ekonomi har

emellertid inneburit att antalet

arbetstillfällen har minskat, vilket i

sin tur främst har drabbat kvinnor.

Samtidigt kan det konstateras att

företag som drivs av kvinnor är

underrepresenterade bland dem som har

fått stöd. Detta är beklagligt, särskilt

som kvinnor, som startar eget ofta gör

det med mindre lån och bidrag; oftast

rör det sig om tjänsteföretag med en

affärsidé inriktad främst på en lokal

marknad. Ett viktigt led i

Centerpartiets strävan är just att

underlätta för kvinnor att starta eget.

Under fyrpartiregeringen infördes det

s.k. mikrostödet, bl.a. med detta syfte.

Även andelen kvinnor i ledande

befattningar i näringslivet måste öka.

3. Utbildning (mom. 5)

Kjell Ericsson (c) anför:

Centerpartiet har som mål beträffande

utbildning att sådan skall finnas såväl

för som i hela Sverige. Betydelsen av en

decentraliserad utbildning för ett

decentraliserat kunskapssamhälle kommer

också till uttryck i partimotionen A432

om regionalpolitiken. De delar häri som

gäller utbildning behandlas i bl.a.

utbildningsutskottet. Jag anser

emellertid att det är värt att betona

utbildningens regionalpolitiska

betydelse i samband med de

regionalpolitiska frågornas behandling.

Vikten av ett decentraliserat

kunskapssamhälle och behovet av

satsningar på folkbildningen måste

understrykas. Satsningen på de små och

medelstora högskolorna liksom FoU-frågan

är av största regionalpolitiska

betydelse. Vidare är det angeläget att

företrädare för det lokala näringslivet

medverkar vid utformningen av

kvalificerad eftergymnasial utbildning

och att lärlingsutbildningen utvecklas.

4. Infrastruktur (mom. 6)

Kjell Ericsson (c) anför:

Centerpartiet har i sin partimotion A432

om regionalpolitiken fört fram en rad

förslag beträffande infrastrukturens

betydelse i detta sammanhang. Motionen

har i denna del remitterats till

trafikutskottet, men det finns skäl att

även här nämna de bärande idéerna. Vi

anser att infrastrukturplaneringen bör

inriktas på att möjliggöra utveckling i

hela Sverige. Det är också nödvändigt

att denna planeringsverksamhet präglas

av en helhetssyn. En upprustning av det

glesare vägnätet är angeläget liksom

förekomsten av ett väl fungerande

kommunikationssystem i de nordliga

regionerna. Vid sidan av person- och

godstransporter är det angeläget att

satsa på telekommunikationer; en för

hela landet enhetlig taxa för ISDN-

anslutning är viktig för den regionala

utvecklingen.

5. Näringsliv (mom. 7)

Kjell Ericsson (c) anför:

Den näringspolitik som Centerpartiet

står för innebär att särskilt små och

medelstora företag skall omfattas av

konkreta åtgärder. En sådan inriktning

innebär samtidigt att man kan tillgodose

väsentliga regionala behov. Ett

företagsvänligt klimat är själva

grunden. I detta ligger bl.a. att verka

för låga räntor, sänkta socialavgifter

bättre riskkapitalförsörjning,

kompetensutveckling för företagen,

enklare regelsystem och i övrigt stabila

villkor för företagen. Denna grundsyn

kommer till uttryck i motion A432 (c) om

regionalpolitiken.

6. Vinstmedel från

vattenkraftsproduktion (mom. 8)

Dan Ericsson (kd) anför:

Det är angeläget att resurser från

vattenkraftsproduktion återförs till de

kommuner där kraften produceras.

Omläggningen av beskattningen av

vattenkraft till fastighetsskatt innebär

en ny möjlighet. Kristdemokraterna

förordar att fastighetsskatterna växlas

över till kommunerna, vilket skulle ge

en ordentlig återbäring till

vattenkraftsproducerande regioner. De

resurser som därvid tillförs dessa

regioner bör användas till värdefulla

samhälleliga satsningar. Som exempel kan

nämnas insatser för näringslivet,

investeringar i alternativa inhemska

energikällor samt kommunikationer och

annan infrastruktur. Även forskning på

högskolenivå är ett viktigt område för

en sådan satsning.

7. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.

35)

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel

Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m)

anför:

Den 22 november 1996 beslutade riksdagens

majoritet bestående av Socialdemokraterna

och Centerpartiet att fastställa

ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende år 1997. Samtidigt beslutades en

preliminär fördelning av statens utgifter

på utgiftsområden för budgetåren 1998 och

1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående

växling från subventioner och bidrag

till kraftiga skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som

är i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande, och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 22 november valt en

annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i detaljbesluten. I detta särskilda

yttrande redovisar vi den del av vår

politik som berör utgiftsområde 19.

Enligt Moderata samlingspartiets

uppfattning står majoriteten i

arbetsmarknadsutskottet för en

regionalpolitik som inte är anpassad för

de nya förutsättningar som råder i

Sverige.

Vi har i vår motion A418 pekat på de

omvälvande förändringar som

näringslivet, arbetsmarknaden och den

ökade internationaliseringen genomgår.

Genom företagens rörlighet och ökad

kunskap möter Sverige hårdare konkurrens

från andra länder och världsdelar, men

får samtidigt tillgång till nya

marknader, nya produkter och ny kunskap.

Genom den nya tekniken öppnas nya

möjligheter för nationer, regioner och

individer.

I och med EU-inträdet har helt nya

förutsättningar för såväl finansiering

som inriktning på regionalpolitiken

uppstått. Vi har i vår motion påpekat

att risk finns att fördelningspolitiska

ambitioner inom EU konserverar en

stödfilosofi i regional- resp.

sysselsättningspolitiken.

Hittillsvarande erfarenheter av

utnyttjandet av EG:s strukturfonder

visar att offentlig verksamhet haft en

alltför dominerande ställning. Vi vill

betona att ett ökat engagemang från

privat verksamhet är eftersträvansvärt.

Enligt vår uppfattning bör

förutsättningar för företagsamhet och

kunskapsinhämtande kraftigt förbättras

för att åstadkomma en regional tillväxt

och utveckling. Vi delar inte

utskottsmajoritetens uppfattning att man

genom stöd och bidrag skall söka

upprätthålla en sysselsättning som inte

har långsiktig bärkraft. Mer eller mindre

sofistikerade stödsystem och

bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden

för livskraftigt företagande eller

regioners utveckling.

En helt ny ansats i det

regionalpolitiska tänkandet bör enligt

vår mening initieras. Regioners

olikartade möjligheter bör på ett helt

nytt sätt tas till vara. Helhetssynen på

regioners utveckling - det som kallas

den stora regionalpolitiken - bör i

stället lyftas fram.

Vi förordar en regionalpolitik där:

· tillväxt sätts i fokus i

utformningen av statens insatser

· en positiv kultur för företagande

främjas

· en målmedveten satsning sker på

kunskap, som byggs upp från grundskolan

till och med den högre utbildningen och

inkluderar även kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning

· målet för regioner måste vara att

bli oberoende av statliga

transfereringar

· infrastrukturen skall göra

utveckling, företagsetableringar och

boende möjlig

· fler konkreta projekt skapas där man

kopplar ihop kompetensgivare (högskolor,

stora företag, forskningsinstitut etc.)

med små och medelstora företag

· regionerna arbetar med sina nischer

och attraktionsfaktorer

· länsstyrelserna ansvarar för den

regionala utvecklingen

Genom en integrering mellan GBV och NUTEK

anser vi att den verksamhet som riktar

sig till gles- och landsbygden skulle bli

starkare och effektivare. Även

Folkrörelserådets verksamhet skulle kunna

bli en naturlig del av denna funktion.

Verksamheten kan som i dag bedrivas i

Östersund.

Som en sammanfattning vill vi betona att

målet för regionalpolitiken bör vara att

skapa förutsättningar för olika regioners

och människors möjlighet till utveckling

och därigenom bidra till nationell

tillväxt och internationell

konkurrenskraft.

Våra förslag till anslag för

utgiftsområde 19 är följande :

A 1. Regionalpolitiska åtgärder bör

fastställas till 1 045 miljoner kronor.

A 4. Nedsättning av socialavgifter bör

minskas med 180 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag och bör i

enlighet härmed fastställas till 240

miljoner kronor.

A 5. Sysselsättningsbidraget bör

beräknas till 129 miljoner kronor.

A 6. Anslaget transportbidrag bör

fastställas till 280 miljoner kronor.

Vidare anser vi att medel skall

reserveras för utbildningsinsatser. På A

1. Regionalpolitiska åtgärder bör 25

miljoner kronor reserveras och på A 9

Europeiska regionala utvecklingsfonden

bör på motsvarande sätt 25 miljoner

kronor reserveras.

8. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.

35)

Ingrid Burman (v) anför:

När det gäller transportstödet anser

Vänsterpartiet att denna stödform har

gett näringslivet i berörda stödområden

en viss kompensation för de mycket långa

avstånden. Denna ersättning har

härigenom bidragit till att vissa

arbetstillfällen har kunnat behållas.

Därför bör inte den av regeringen

föreslagna anslagsminskningen

genomföras. Vi föreslår således att

anslaget ökas med 70 miljoner kronor för

år 1997. Det kan vara lämpligt att

kommunikationskommittén (K 1995:01)

särskilt beaktar vad vi har anfört om

transportstödet och dess effekter i sitt

återstående arbete beträffande Sveriges

framtida kommunikationer. Eventuella

förändringar i systemet bör avvakta en

sådan begärd analys.

Vänsterpartiet har sedan länge menat

att en successiv neddragning av

stödformen nedsättning av socialavgifter

borde ske. Det är ett trubbigt

instrument som knappast uppfyller de

regionalpolitiska målen. Det utgör ett

passivt driftstöd som i stället borde

lämna plats för stöd till aktivt lokalt

och regionalt utvecklingsarbete, som

höjer kompetensnivå och befrämjar

tillväxt. Det hade även varit möjligt

att finansiera ett oförändrat

transportstöd på detta sätt.

9. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom.

35)

Barbro Johansson (mp) anför:

Den ersättning som utbetalas enligt

stödformen nedsättning av socialavgifter

bör enligt Miljöpartiets uppfattning

inte minskas. Skall systemet fungera är

det viktigt att det inte ändras med

politiska konjunkturer. Därför har vi

föreslagit att anslaget ökas med 105

miljoner kronor för år 1997. Även för

åren 1998 och 1999 bör motsvarande

belopp påföras den anslagsnivå som

regeringen har beräknat.

10. Åtgärder i län och regioner (mom.

36)

Elver Jonsson (fp) anför:

Enligt Folkpartiet liberalernas

uppfattning måste vikten av välfärd och

valfrihet även i skärgården betonas.

Bland de åtgärder som kan vidtas är att

åstadkomma en ökad samverkan mellan å

ena sidan statliga myndigheter m.fl. och

å andra sidan kommunala och privata

intressenter. Syftet måste vara att få

till stånd en samlad samhällsservice i

skärgårdssamhällen. Det måste också bli

en rättvis fördelning av de

regionalpolitiska stöden. Reglerna för

regionalpolitiskt stöd måste justeras så

att det även kommer skärgården till

godo. Länsstyrelsen i Stockholm måste

t.ex. få möjlighet att väga synpunkter

av det slag som framförs i motion A433

(fp) som syftar till en bättre situation

för skärgårdssamhällena.

11. Åtgärder i län och regioner (mom.

36)

Ingrid Burman (v) anför

Vänsterpartiet anser att motioner som

enbart eller i huvudsak tar sikte på

förhållandena i en enda region normalt

inte bör föranleda annat än en

översiktlig behandling. De

omständigheter som redovisas i motion

A420 (v) förtjänar emellertid särskild

uppmärksamhet. Där sägs att Norrbottens

län är särpräglat i många avseenden.

Till ytan är det Sveriges största,

befolkningsglesheten är påtaglig och

länet präglas alltjämt av stora

basindustrier med staten som viktig

ägare. Mest anmärkningsvärt är att

Norrbotten i dag plågas av den högsta

arbetslösheten någonsin och en fortsatt

befolkningsminskning. De regionala

konsekvenserna av den förda stora

regionalpolitiken innebär ökad regional

obalans med särskilt negativ utveckling

i skogslänen. Metoderna för

statsbudgetens sanering och

avregleringarna leder till regionalt

oacceptabla resultat. Vi anser att dessa

och andra förhållanden gör det väl

motiverat att tillskapa näringspolitiska

program och miljöinriktade

turismsatsningar i skogslänen. Här krävs

det statliga initiativ med

regionalpolitiska utgångspunkt liksom

när det gäller differentierade

fordonsskatter för att upprätthålla ett

ekologiskt omvandlingstryck inom

transportsektorn. Motionen exemplifierar

den mångfald av åtgärder som ett sådant

program för skogslänen bör omfatta. I

likhet med motionären förordar jag att

det med förtur utarbetas ett sådant

utvecklingsprogram för Norrbotten som en

del av en förnyad regionalpolitik.

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§

lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §1

För en arbetsgivare eller en försäkrad

som är berättigad till stöd för

verksamhet som avses i 6 § eller för

arbete som avses i 7 § skall den

procentsats efter vilken

arbetsgivaravgifter respektive

egenavgifter sammanlagt skall tas ut

sättas ned med

1. i fråga om en 1. i fråga om en

arbetsgivare: tio arbetsgivare: åtta

procentenheter till procentenheter till

och med utgifts- och med utgiftsåret

året 2000, eller 2000, eller

2. i fråga om en 2. i fråga om en

försäkrad: tio försäkrad: åtta

procentenheter till procentenheter till

och med inkomståret och med inkomståret

2000, om den 2000, om den

försäkrades hem försäkrades

ortskommun enligt hemortskommun

66 § enligt 66 § kom

kommunalskattelagen munalskattelagen

(1928:370) för (1928:370) för

inkomståret är inkomståret är

belägen inom stöd belägen inom

området. stödområdet.

Nedsättningen

enligt första

stycket kan

kombineras med

nedsättning enligt

lagen (1981:691) om

socialavgifter.

13 §1

För en arbetsgivare eller en försäkrad

som är berättigad till stöd för

verksamhet som avses i 11 § eller för

arbete som avses i 12 § skall den

procentsats efter vilken

arbetsgivaravgifter respektive

egenavgifter sammanlagt skall tas ut

sättas ned med

1. i fråga om en 1. i fråga om en

arbetsgivare: tio arbetsgivare: åtta

procentenheter till procentenheter till

och med utgifts- och med utgiftsåret

året 2000, eller 2000, eller

2. i fråga om en 2. i fråga om en

försäkrad: tio försäkrad: åtta

procentenheter till procentenheter till

och med inkomståret och med inkomst-

2000, om den året 2000, om den

försäkrades hem försäkrades hem-

ortskommun enligt ortskommun enligt

66 § 66 §

kommunalskattelagen kommunalskattelagen

(1928:370) för (1928:370) för

inkomståret är inkomståret är

belägen inom stöd belägen inom

området. stödområdet.

Nedsättningen

enligt första

stycket kan

kombineras med

nedsättning enligt

lagen (1981:691) om

socialavgifter.

___________________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1997.

1 Senaste lydelse 1994:548

Utskottets lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1996:506) om

överlåtelse av en förvaltningsuppgift

till en övervakningskommitté

Härigenom föreskrivs att lagen

(1996:506) om överlåtelse av en

förvaltningsuppgift till en

övervakningskommitté skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om överlåtelse Lag om överlåtelse

av en av en

förvaltningsuppgift förvaltningsuppgift

till en till en

övervakningskommitt övervakningskommitt

é. é m.m.

Regeringen får överlåta till en

övervakningskommitté att fullgöra

förvaltningsuppgifter i den omfattning

som framgår av ett fastställt samlat

programdokument eller ett fastställt

operativt program. Uppgifter som får

överlåtas får innefatta

myndighetsutövning.

Övervakningskommittéerna skall vara

inrättade i enlighet med artikel 25 i

rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av

den 19 december 1988 om

tillämpningsföreskrifter för

förordningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller

samordningen av de olika

strukturfondernas verksamhet dels

inbördes, dels med Europeiska

investeringsbanken och andra befintliga

finansieringsorgans verksamhet.

.

Överlåtelse enligt

första stycket får

även ske till en

interregional

beslutsgrupp,

vilken inrättats

för genomförande av

ett operationellt

program för att öka

gränsregionalt

samarbete.

________________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1997.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motioner 4

Utskottet 12

Den regionala utvecklingen 12

Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken 13

Regional utveckling och olika

samhällssektorer 17

Allmänna utgångspunkter 17

Jämställdhetsfrågor 19

Utbildning 21

Infrastruktur 21

Näringsliv 22

Energiproduktion 23

Kultur 24

Lokalisering av statlig verksamhet,

m.m. 24

Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet 24

Länsstyrelsernas roll i det

regionala utvecklingsarbetet 28

Översyn av regionalpolitiken 28

Företagsinriktade åtgärder 30

Allmänt 30

Stödområden 32

Regionalt utvecklingsstöd 33

Landsbygdsstöd m.m. 35

Stöd till kommersiell service 36

Lån till privata regionala

investmentbolag 37

Sysselsättningsbidrag 38

Transportbidrag 39

Särskilda åtgärder för regional

utveckling och tillväxt 40

Glesbygdsverket 41

Statens institut för regional

forskning 42

EG:s strukturfonder 42

Anslagsfrågor 46

Inledning 46

A 1. Regionalpolitiska åtgärder 47

A 2. Regionala utvecklingslån 48

A 3. Täckande av förluster på

grund av kreditgarantier inom

regionalpolitiken 48

A 4. Ersättning för nedsättning

av socialavgifter 49

A 5. Sysselsättningsbidrag 50

A 6. Transportbidrag 51

A 7. Glesbygdsverket 51

A 8. Statens institut för

regional forskning 52

A 9. Europeiska regionala

utvecklingsfonden 52

Anslag under utgiftsområde 19 53

Åtgärder i län och regioner 53

Hemställan 57

Reservationer 62

1. Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken (mom. 1), (v) 62

2. Resurscentrum för kvinnor

(mom. 4), (c, fp, mp, v) 63

3. Utbildning (mom. 5), (fp) 64

4. Infrastruktur (mom. 6), (v) 64

5. Näringsliv (mom. 7), (fp) 65

6. Vinstmedel från

vattenkraftsproduktion (mom. 8),

(c, v) 65

7. Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet (mom. 11), (c) 66

8. Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet (mom. 11), (fp) 67

9. Organisation och lokalisering av

statlig verksamhet (mom. 11), (v) 67

10. Länsstyrelsernas roll i det

regionala utvecklingsarbetet

(mom. 12), (c) 68

11. Översyn av regionalpolitiken

(mom. 13), (m, fp,v, mp, kd) 69

12. Företagsinriktade åtgärder,

allmänt (mom. 14), (fp) 70

13. Företagsinriktade åtgärder,

allmänt (mom. 14), (kd) 71

14. Stödområden (mom. 15), (m, fp,

kd) 71

15. Övergripande mål för Statens

institut för regional forskning

(mom. 28), (mp) 72

16. Vidgat skärgårdsbegrepp

(mom. 33), (fp, kd) 72

Särskilda yttranden 74

1. Mål och riktlinjer för

regionalpolitiken (mom. 1), (kd) 74

2. Jämställdhetsperspektiv (mom.

3), (c) 74

3. Utbildning (mom. 5), (c) 74

4. Infrastruktur (mom. 6), (c) 75

5. Näringsliv (mom. 7), (c) 75

6. Vinstmedel från

vattenkraftsproduktion (mom. 8),

(kd) 75

7. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997

(mom. 35), (m) 75

8. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997

(mom. 35), (v) 78

9. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 19 budgetåret 1997

(mom. 35), (mp) 78

10. Åtgärder i län och regioner

(mom. 36), (fp) 78

11. Åtgärder i län och regioner

(mom. 36), (v) 79

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 80

Bilaga 2Utskottets lagförslag 81