Bet. 1996/97:BoU1

Bostadsutskottets betänkande

1996/97:BOU01

Anslag för budgetåret 1997 m.m. i vad avser utgiftsområde 18 -

Samhällsplanering, bostadsförsörjning oc

h byggande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

BoU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i

budgetpropositionen avseende

anslagsfördelning budgetåret 1997 för

utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande.

Motstående motionsyrkanden avstyrks.

Även övriga förslag avseende

utgiftsområde 18 i budgetpropositionen

tillstyrks av utskottet. Motstående

motionsförslag avstyrks.

I betänkandet behandlas också

motionsförslag som bl.a. avser

bostadsförsörjningen, länsstyrelserna

samt lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten.

I fråga om bostadsbidragen gör

utskottet med anledning av

motionsförslag två tillkännagivanden.

Enligt utskottet bör en utvärdering

göras av effekterna av de nya regler som

beslutats för bostadsbidragen fr.o.m. år

1997. Målet bör enligt utskottet vara

att utvärderingen skall slutföras i

början av år 1997 så att de

regeländringar m.m. som kan föranledas

härav kan tillämpas redan under

bidragsåret 1997. Utskottet förordar

vidare, med hänvisning till att

utskottet och riksdagen vid två tidigare

tillfällen uttalat att direktutbetalning

av bostadsbidrag t.ex. till hyresvärd

bör vara möjligt, att det ånyo bör

uppdras åt regeringen att återkomma till

riksdagen i ärendet. Enligt utskottet

bör målet vara att förslag som möjliggör

direktutbetalning för den bidragstagare

som så önskar kan föreläggas riksdagen i

sådan tid att ordningen kan tillämpas

senast fr.o.m. bidragsåret 1998.

I övriga delar avstyrker utskottet

förslagen i motionerna. Det sker bl.a.

med hänvisning till den fortsatta

beredningen av den bostadspolitiska

utredningens nyligen framlagda

slutbetänkande.

När det gäller anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 1997 -

utskottets hemställan under moment 1 -

har reservationer avgivits av

representanterna för Folkpartiet och

Kristdemokraterna. Representanterna för

Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet har avstått från att

delta i utskottets beslut i denna del. I

särskilda yttranden har de redovisat

grunderna för sina ställningstaganden -

att riksdagens redan fattade beslut

avseende statsbudgetens omfattning och

ramarna för respektive utgiftsområde gör

att förutsättningar för ett genomförande

av deras förslag inte längre föreligger.

Till betänkandet har totalt fogats 29

reservationer och 12 särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:1 -

Utgiftsområde 18 - föreslagit att

riksdagen

1. godkänner regeringens förslag om

besparingar i enlighet med vad som

förordas i anslagsavsnitt A 2

Räntebidrag m.m.,

2. godkänner regeringens förslag om att

återstående utbetalningar av åtaganden

enligt vissa stödformer som är under

avveckling sammanförs under ett nytt

anslag, enligt vad regeringen förordar i

anslagsavsnitt A 3 Vissa äldre låne- och

bidragsstöd för bostadsändamål m.m.,

3. godkänner att den övergripande

målsättningen för Byggforskningsrådets

verksamhet skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i anslagsavsnitt A 6

Byggforskningsrådet:

Förvaltningskostnader,

4. godkänner att den övergripande

målsättningen för byggforskningen skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar i anslagsavsnitt A 7

Byggforskning,

5. bemyndigar regeringen att låta

staten göra ekonomiska åtaganden

avseende budgetåren 1998-2001 i samband

med stöd till byggforskning i enlighet

med vad som anförts i anslagsavsnitt A 7

Byggforskning,

6. godkänner regeringens förslag till

finansiering av

byggkostnadsdelegationens

teknikupphandling m.m., enligt vad

regeringen förordar i anslagsavsnitt A 7

Byggforskning,

7. godkänner ramen för fondens

sammanlagda åtaganden enligt vad

regeringen föreslår i anslagsavsnitt A 8

Bidrag till fonden för fukt- och

mögelskador,

8. godkänner att den övergripande

målsättningen för verksamheten inom

Statens geotekniska instituts

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i anslagsavsnitt

B 1 Geoteknik,

9. godkänner att verksamheten för den

närmaste treårsperioden inriktas i

enlighet med vad regeringen förordar i

anslagsavsnitt B 1 Geoteknik,

10. godkänner förslaget till

övergripande mål för Lantmäteriverket i

enlighet med vad regeringen föreslår i

anslagsavsnitt D 1 Förvaltningskostnader

för Lantmäteriverket,

11. godkänner vad som anförts i fråga

om nedsättning av taxebeloppet för vissa

lantmäteriförrättningar (avsnitt 6.3)

under anslagsavsnitt D 1

Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket,

12. för budgetåret 1997 anvisar

anslagen under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande enligt följande

uppställning:

Anslag Anslag Anslagsb

styp elopp

tusental

kronor

A 1 Boverket: ramans 131 058

Förvaltningskostnader lag 000

A 2 Räntebidrag m.m. ramans 23 400

lag 000 000

A 3 Vissa äldre låne-

och bidragsstöd ramans 94 333

för lag 000

bostadsändamål m.m.

A 4 Statens

bostadskreditnämnd: ramans 15 400

lag 000

Förvaltningskostnader

A 5 Statens

bostadskreditnämnd: ramans 1 300

Garantiverksamhet lag 000 000

A 6 Byggforskningsrådet:

ramans 23 000

Förvaltningskostnader lag 000

A 7 Byggforskning ramans 179 196

lag 000

A 8 Bidrag till fonden

för fukt- och ramans 60 000

mögelskador lag 000

A 9 Bidrag till ramans 12 000

åtgärder mot radon i lag 000

bostäder

A 10 Bostadsbidrag ramans 5 910

lag 000 000

A 11 Bonusränta för ramans 3 000

ungdomsbosparande lag 000

B 1 Geoteknik ramans 23 967

lag 000

C 1 Länsstyrelserna ramans 1 720

m.m. lag 847 000

D 1

Förvaltningskostnader ramans 490 272

för lag 000

Lantmäteriverket

D 2 Statens va-nämnd ramans 5 124

lag 000

Summa för utgiftsområdet 33 368 1

97 000

Motionerna

I betänkandet behandlas de under

allmänna motionstiden 1996 väckta

motionerna

1996/97:Bo201 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en snabbare avveckling av de

äldre räntesubventionerna parallellt med

en sänkning av fastighetsskatten,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att växla de nuvarande

räntesubventionerna mot avskaffad

fastighetsskatt,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nyproduktionen av

bostäder fr.o.m. 1998 bör ske utan

subventioner och fastighetsskatt,

9. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ett bosparsystem i enlighet

med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en samordning av

bostadsbidragen och socialpolitiken i

enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att höja

inkomstgränsen för bostadsbidrag för

sammanboende med barn till samma nivå

som för ensamstående med barn och

finansiera detta genom en generell

sänkning av det fasta bidraget till

barnfamiljer i enlighet med vad som

anförts i motionen,

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en politik för minskad

segregation,

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om boendemiljöer,

24. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas ansvar inom

bostadspolitiken.

1996/97:Bo202 av Pär-Axel Sahlberg (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda förutsättningar

för en fond/flera fonder som förbättrar

den sociala och ekonomiska

infrastrukturen i miljonprogramområden

med stor andel invandrare,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att flytta statliga

myndigheter till miljonprogramområdena,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera offentliga

verksamheter att överväga att förlägga

sin verksamhet till storstädernas

miljonprogramområden med stor andel

invandrare för att skapa en bredare

social miljö.

1996/97:Bo204 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fortsatta

byggexperiment för ett framtida

ekologiskt och socialt hållbart boende.

1996/97:Bo205 av Susanne Eberstein m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till åtgärder

som gör det möjligt att bostadsbidrag,

med bostadsbidragsmottagarens

medgivande, kan betalas ut till annan,

vanligen hyresvärden.

1996/97:Bo208 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om motstrategier för

bostadsområden som är drabbade av

negativ segregation.

1996/97:Bo209 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en återkommande uppföljning och samlad

utvärdering av kommunernas insatser för

särskilt utsatta bostadsområden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att självrisken vid bidrag

från Fonden för fukt- och mögelskador

får vara högst 50 % av den totala

kostnaden för husägaren,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktade "gröna"

investeringsbidrag och bostadsbidrag,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda möjligheten att ge

en särskild kreditgaranti avgränsad till

sparande kopplat direkt till boende,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad information om

slutna bosparkassor,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om estetisk utformning och

konstnärlig utsmyckning vid ny- och

ombyggnad av offentliga lokaler,

hyresbostäder och bostadsrätter,

10. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om kommunala lägesavgifter

för vissa lokaler i enlighet med vad som

anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samlad utvärdering av

ekologiskt experimentbyggande,

15. att riksdagen hos regeringen begär

förslag på hur statliga

investeringsbidrag och kreditgarantier

kan miljövillkoras,

16. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt

Miljöpartiets förslag i ovan anförd

tabell,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande för åren

1998 och 1999 enligt ovan anförd tabell.

1996/97:Bo210 av Monica Green (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om boendedemokrati.

1996/97:Bo211 av Marie Granlund och Kurt

Ove Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

boendedemokrati.

1996/97:Bo218 av Ulf Björklund och

Michael Stjernström (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

reglerna vad gäller färdigställandetiden

som förutsättning för att erhålla

investeringsbidrag och bidrag för

ombyggnader.

1996/97:Bo220 av Siw Wittgren-Ahl m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av

styrinstrument för att skapa socialt bra

boendemiljöer i livets alla åldrar.

1996/97:Bo222 av Ulf Björklund m.fl.

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsfinansieringsfrågor,

2. att riksdagen beslutar riva upp

beslutet den 8 maj 1996 om individuella

inkomstgränser vid beräkning av den

bostadsbidragsgrundande inkomsten,

3. att riksdagen beslutar riva upp

beslutet den 8 maj 1996 om ytterligare

neddragning av den

bostadsbidragsgrundande ytstandarden,

utöver regeringens ursprungsförslag i

proposition 1995/96:186,

8. att riksdagen med ändring av

regeringens förslag anvisar anslagen

under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande enligt följande

uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsförä

förslag ndring

A 2 23 400 000 - 1 500

Räntebidrag 000

m.m.

A 10 5 910 000 + 1

Bostadsbidrag 162 000

Summa - 338

000

Beloppen anges i tusental kronor.

1996/97:Bo224 av Erling Bager (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadssegregation,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att öka

radonsaneringen,

3. att riksdagen till utgiftsområde 18,

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder, för budgetåret 1997 anvisar 20

000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 32 000 000 kr,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om allergisanering,

6. att riksdagen godkänner vad i

motionen anförts om att 400 miljoner

kronor ur ROT-bidragen får användas för

allergisanering i offentliga lokaler.

1996/97:Bo227 av Margareta Sandgren och

Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av att påskynda översynen av de

nya reglerna för bostadsbidraget.

1996/97:Bo228 av Birgitta Gidblom och

Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en

utredning i enlighet med vad som anförts

i motionen för en långsiktig

bostadspolitik, byggd på helhetssyn och

tvärvetenskaplig kunskap.

1996/97:Bo229 av Birgitta Carlsson och

Agne Hansson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

samordning av kartor till lands och till

sjöss.

1996/97:Bo230 av Knut Billing m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 1 Boverket:

Förvaltningskostnader inom utgiftsområde

18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, anslå

111 miljoner kronor i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 2 Räntebidrag inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, anslå

22 600 miljoner kronor i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 10 Bostadsbidrag inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, anslå 5

310 miljoner kronor i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under

anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, anslå 1

571 miljoner kronor i enlighet med vad

som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 1 Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket inom utgiftsområde 18,

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande, anslå 470 miljoner kronor

i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva

beslutet av den 8 maj 1996 om

individuella inkomstgränser vid

beräkning av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten i enlighet med vad som anförts

i motionen,

2. att riksdagen beslutar att

återställandet av beräkningsreglerna för

den bostadsbidragsgrundande inkomsten

finansieras genom en generell sänkning

av det fasta bidragsbeloppet, i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samordning av

bostadsbidragen och övriga

socialpolitiska bidragssystem.

1996/97:Bo232 av Ulla Hoffmann (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om självförvaltning enligt

vad i motionen anförts.

1996/97:Bo234 av Anita Johansson m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av lagstiftningen

vad gäller kommunernas

bostadsförsörjningsansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om instrument för rättvis

fördelning av bostäder.

1996/97:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om boendekostnaderna,

skattereformen, fördelningspolitiken och

jämställdheten enligt vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas roll,

boendekostnaderna och effekterna av

skattereformen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Boverkets framtida roll,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om justering av utgiftsområdet

rörande avvikelser vad gäller

beräkningen av räntebidraget,

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till förändringar vad gäller

Fonden för fukt- och mögelskador enligt

vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om radonbidraget och Boverket,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsbidragen och

överskridande av ramen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ungdomsbosparandet,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkansavtal mellan

Lantmäteriverket och andra statliga

verksamheter,

13. att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt

uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsförä

förslag ndring

tusental tusental

kronor kronor

A 7 179 40 000

Byggforskning 196

A 10 5 910 000 834 000

Bostadsbidrag

A 12 600 000

Allergisanerin

g

D 1

Förvaltningsko

st- 490 272 10 000

nader

för Lantmä-

teriverket

Summa för 33 368 197 1 484 000

utgiftsområdet

1996/97:Bo301 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsplatser för de

folkvalda inom

länsstyrelsefastigheterna.

1996/97:Bo302 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp, m, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ändra fördelningsnyckeln

i länsanslagen.

1996/97:Bo303 av Lennart Hedquist m.fl.

(m, s, c, fp, v, mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

befolkningshänsyn vid den slutliga

fördelningen av länsstyrelseanslaget för

1997.

1996/97:Bo304 av Alf Eriksson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ändra fördelningsnyckeln

i länsanslagen.

1996/97:Bo305 av Sten Svensson och Lars

Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Skaraborgs läns

framtida ställning i västra Sverige.

1996/97:Bo306 av Carl-Johan Wilson (fp)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en redovisning av efter vilka

principer anslagen till länsstyrelserna

fördelas.

1996/97:Bo307 av Johnny Ahlqvist och

Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av en konsekvensanalys av

sparbetinget för Skåne län innan beslut

fattas om 1998 års anslag.

1996/97:Bo409 av Håkan Strömberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en redovisning av de

samlade effekterna av neddragna

räntesubventioner och höjda

taxeringsvärden samt vid behov föreslår

åtgärder för de problem som framkommit.

1996/97:Bo507 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och

utvecklingsarbete.

1996/97:Bo529 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning kring kvinnors roll

i stads- och regionplaneringen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat lokalt beslutsfattande.

1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring

m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en aktiv forskning.

1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hyresgästers självförvaltning

ur ett skatteperspektiv (avsnitt 2.3).

1996/97:Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

22. att riksdagen avslår regeringens

förslag till individuella inkomstgränser

i bostadsbidragen,

23. att riksdagen beslutar att höja den

bidragsgrundande bostadsytan i

bostadsbidragen i enlighet med vad

regeringen tidigare föreslagit.

1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl.

(c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationellt

upprustningsprogram för invandrartäta

områden.

1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp)

vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om segregerade bostadsområden.

1996/97:So280 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

20. att riksdagen till utgiftsområde 18

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder för budgetåret 1997 anvisar 20

000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 32 000 000 kr.

1996/97:So636 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsbidraget.

1996/97:So637 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär

en översyn av reglerna för bostadsbidrag

enligt vad i motionen anförts om båda

föräldrars rätt till bostadsbidrag vid

skilsmässa.

1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring i

hyresförhandlingslagen för möjlighet

till självförvaltning.

Skrivelser m.m.

En skrivelse angående den nya

länsstyrelsen i Skåne län har inkommit

från personalorganisationerna vid

länsstyrelserna i Kristianstads län och

Malmöhus län. Personalorganisationerna

har också redovisat sina synpunkter

inför utskottet.

Vidare har skrivelser inkommit från

Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund

angående investeringsbidrag för

nybyggnad av bostäder samt från

Villaägarna riksförbund och fyra

enskilda personer avseende

bostadsbidragen.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlar i detta

betänkande förslag i

budgetpropositionen för år 1997 vad

gäller utgiftsområde 18 samt

motionsförslag från årets allmänna

motionstid. Förslagen avser dels

anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18, dels vissa övriga frågor om

bostadsförsörjning, geoteknik,

länsstyrelserna och

lantmäteriverksamheten m.m.

Den nya ordning för budgetberedningen

inom riksdagen som tillämpas för första

gången detta riksmöte innebär bl.a. att

riksdagen först tar ställning till

fördelningen av utgifterna i

statsbudgeten på utgiftsområden.

Därefter tas ställning till

anslagsfördelningen inom respektive

utgiftsområde. Vad gäller det

utgiftsområde som bostadsutskottets

beredningsansvar omfattar, dvs.

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, har

riksdagen nyligen (den 22 november 1996)

fastställt en utgiftsram om

33 368 197 000 kr för budgetåret 1997

(se 1996/97:FiU1, BoU1y). Det är således

inom denna ram som utskottet utifrån de

framlagda förslagen i frågan har att

föreslå en anslagsfördelning. Riksdagen

kommer därefter genom ett beslut att ta

ställning till de förslag till

anslagsfördelningen för budgetåret 1997

som läggs fram i detta betänkande.

Det bör påpekas att motionsförslagen

som behandlas i detta betänkande avgavs

innan riksdagen tog ställning till

utgiftsramens storlek. De

riksdagsledamöter som deltagit i

utskottsbehandlingen av det nu framlagda

betänkandet har under beredningsarbetet

haft möjlighet att, under vissa

förutsättningar, lägga fram nya förslag

om anslagens storlek och fördelning.

Utgångspunkten är därvid att

anslagsförslagen sammantaget måste hålla

sig inom den av riksdagen fastställda

ramen. Inget hindrar emellertid att de

partier som fört fram förslag om anslag

vars sammanlagda storlek understiger den

fastlagda ramen vidhåller dessa förslag.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 budgetåret 1997

A 1 Boverket: Förvaltningskostnader

Boverket är central

förvaltningsmyndighet för frågor om

byggd miljö och hushållning med

naturresurser, fysisk planering,

byggande och boende. Verket svarar också

för den centrala administrationen av

statligt bostadsstöd i form av bidrag

för finansiering av bostäder. Regeringen

föreslår (yrkande 12 i motsvarande del)

att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar ett ramanslag om 131 058 000 kr

för verksamheten vid Boverket.

I motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 1

föreslås att Boverkets anslag för år

1997 reduceras med 20 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna hänvisar till att ökad

avreglering och mer inslag av marknads-

ekonomi minskar behovet av Boverkets

verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om anslag för Boverket och

avstyrker det aktuella motionsyrkandet.

Någon förändring av Boverkets uppgifter

under år 1997 som motiverar en

anslagsminskning i enlighet med

motionsförslaget är inte aktuell.

Däremot framhålls i budgetpropositionen

att bl.a. förslagen från den

bostadspolitiska utredningen motiverar

en översyn av den centrala

administrationen inom bostadssektorn.

Regeringen aviserar också att en

särskild utredare under hösten 1996

kommer att få i uppdrag att göra en

sådan översyn. Utskottet tar nedan under

rubriken Bostadsförsörjningen ställning

till motionsförslag om Boverkets

framtida uppgifter.

A 2 Räntebidrag m.m.

Från anslaget till räntebidrag bekostas

statliga räntesubventioner för ny- och

ombyggnad av bostäder och vissa andra

bidrag bl.a. till underhålls- och

förbättringsåtgärder. I

budgetpropositionen (yrkande 1 i

motsvarande del) föreslås att riksdagen

skall godkänna en besparing inom

räntebidragsanslaget motsvarande 50

miljoner kronor per år fr.o.m. år 1997.

Besparingen föreslås i första hand ske

genom att bidrag som understiger ett

visst belopp per år och ärende inte

utbetalas till bidragsmottagaren fr.o.m.

den 1 januari 1997.

Vad gäller anslaget för Räntebidrag

m.m. beräknar regeringen medelsbehovet

under år 1997 till 23 400 miljoner

kronor (yrkande 12 i motsvarande del).

Invändningar mot regeringens

anslagsförslag finns i tre motioner. I

Moderata samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkande 2 förordas en

snabbare minskning av räntestödet till

fastigheter som är byggda före år 1993

samtidigt som fastighetsskatten sänks.

Motsvarande förslag preciseras i motion

1996/97:Bo230 (m) yrkande 2 där det

föreslås att en minskning av räntestödet

skall göras som ger en anslagssänkning i

förhållande till regeringens förslag med

800 miljoner kronor.

Även i motion 1996/97:Bo222 (kd)

yrkande 1 läggs fram förslag om

riksdagen skall besluta om en snabbare

avveckling av räntebidragen kopplat till

en sänkning av fastighetsskatten. I

motionens yrkande 8 i motsvarande del

föreslås att anslaget för räntebidrag

skall räknas ned med 1 500 miljoner

kronor i förhållande till regeringens

förslag genom att nedtrappningen av

räntebidragen ökar under nästa budgetår.

Den av regeringen förordade besparingen

på räntebidragsanslaget om 50 miljoner

kronor per år fr.o.m. budgetåret 1997

har inte mött invändningar i någon

motion. Utskottet har erfarit att

regeringen gjort bedömningen att

besparingsåtgärden kommer att innebära

att bidragsbelopp som understiger 2 000

kr per år och bidragsärende inte betalas

ut. Regeringen har dock för avsikt att

utforma reglerna så att inte besparingen

innebär att enskilda bidragstagare får

ett större bidragsbortfall än 2 000 kr

när flera ärenden avseende samma

fastighet eller lägenhet omfattas av

besparingsåtgärden. Utskottet anser att

det bör ankomma på regeringen att

utforma de aktuella reglerna i enlighet

med denna utgångspunkt. Riksdagen bör

således godkänna den av regeringen

förordade besparingsåtgärden.

Utöver den nu förordade besparingen bör

inte några nya besparingsåtgärder

genomföras för år 1997 avseende de

bidragsformer som belastar

räntebidragsanslaget. Vad gäller de

besparingsförslag om 800 respektive

1 500 miljoner kronor som läggs fram i

två motioner kan utskottet konstatera

att motionärerna inte redovisar några

egentliga förslag om hur besparingen

skall tas ut mer än att den avser extra

nedtrappningar av räntebidragen.

Bostadsutskottet konstaterade nyligen i

sitt yttrande 1996/97:BoU1y till

finansutskottet avseende utgiftsramen

för utgiftsområde 18 att besparingar av

denna omfattning riskerar leda till ökat

behov av bostadsbidrag samt till ett

ökat antal konkurser inom

bostadssektorn. Ett genomförande av

motionsförslagen skulle också leda till

kostnadshöjningar i det berörda

bostadsbeståndet som kommer att innebära

svåra påfrestningar för många hushåll.

I det ovan omnämnda yttrandet till

finansutskottet redovisade

bostadsutskottet även sin syn på

svårigheterna att förutse det kommande

budgetårets medelsbehov under anslaget

Räntebidrag m.m. Utskottet har dock inte

underlag för annan bedömning än den som

redovisas i budgetpropositionen av

erforderlig storlek på anslaget.

Regeringens förslag om ett ramanslag om

23 400 miljoner kronor tillstyrks

således. Motstående förslag i motionerna

1996/97:Bo201 (m) yrkande 2,

1996/97:Bo230 (m) yrkande 2 samt

1996/97: Bo222 (kd) yrkandena 1 och 8

avstyrks.

A 7 Byggforskning

Anslaget används för att finansiera

bidrag till byggforskningsprojekt samt

till stöd för experimentbyggande m.m.

Medlen fördelas av Byggforskningsrådet

(BFR).

Vad gäller anslaget för byggforskning

under år 1997 föreslår regeringen

(yrkande 6) att upp till 20 miljoner

kronor skall få disponeras för den

teknik-upphandling m.m. som

Byggkostnadsdelegationen enligt sitt

uppdrag skall genomföra.

Byggkostnadsdelegationen har till

uppdrag att arbeta för varaktigt sänkta

produktions- och förvaltningskostnader.

Förutsättningar för lägre

produktionskostnader avses erhållas

bl.a. genom teknikupphandling.

Utifrån de förutsättningar som

redovisas i budgetpropositionen beräknar

regeringen medelsbehovet under anslaget

till 179 196 000 kr för budgetåret 1997

(yrkande 12 i motsvarande del). I

Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 yrkande 13 föreslås i

motsvarande del att anslaget ökas med 40

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Anslagstillskottet

är avsett att finansiera en ökad

satsning på fullskaleprojekt med

inriktning mot bl.a. ekologiskt hållbart

byggande och energieffektiva

produktionslösningar.

Regeringens förslag att 20 miljoner

kronor av anslaget skall få disponeras

för byggkostnadsdelegationens

teknikupphandling har inte mött några

invändningar i motioner eller vid

beredningen av ärendet. Utskottet

tillstyrker detta förslag.

I fråga om motiveringen till den

anslagsförstärkning som föreslås i

Vänsterpartiets partimotion kan

utskottet dela motionärernas syn på

vikten av kunskapsutveckling inom de

aktuella områdena. Den anslagsvidgning

som föreslås i motionen ryms dock inte

inom det av riksdagen fastställda

utgifts-taket för utgiftsområde 18.

Utskottet är inte heller berett att

förorda en neddragning av något annat

anslag inom utgiftsområdet för att

finansiera en ökad satsning på

byggforskning.

Det av utskottet ovan anförda innebär

att regeringens förslag till anslag för

byggforskning tillstyrks och motstående

förslag i Vänsterpartiets partimotion

avstyrks.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder

De utgifter som belastar anslaget avser

bidrag till radon i småhus.

Bidragsbestämmelserna finns i

förordningen (1988:372) om bidrag till

åtgärder mot radon i egnahem.

Regeringen föreslår att anslaget

bestäms till 12 miljoner kronor för

budgetåret 1997 (yrkande 12 i

motsvarande del). I propositionen anges

att anslaget har räknats ned med 4,9

miljoner kronor, motsvarande en

besparing på 30 %.

I tre motioner har föreslagits att

anslaget bestäms till ett högre belopp

än vad regeringen förordat. Miljöpartiet

framhåller i sin partimotion 1996/97:

Bo209 att ambitionsnivån för

bidragsverksamheten inte bör sänkas och

att den av regeringen föreslagna

besparingen på anslaget inte bör

genomföras. I motionens yrkande 16 i

motsvarande del föreslås därför att

anslaget räknas upp med 5 miljoner

kronor för budgetåret 1997 i förhållande

till regeringens förslag.

Även i motion 1996/97:Bo224 (fp)

avvisas försämringar av radonbidraget. I

yrkande 2 förordas att riksdagen i ett

tillkännagivande framhåller att olika

åtgärder bör vidtas i syfte att öka

omfattningen av radonsaneringarna.

Yrkande 3 innebär att anslaget utökas

med 20 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag. Motsvarande

förslag finns även i Folkpartiets

partimotion 1996/97:So280 yrkande 20.

Medelstillskottet skall användas till

att höja det maximala bidraget från

dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr.

Efter riksdagens beslut om utgiftstak

för utgiftsområde 18 har ledamoten för

Folkpartiet vid utskottsberedningen av

frågan om anslagsfördelning yrkat på att

utvidgningen av anslaget för bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder skall

finansieras med en motsvarande besparing

under anslaget för räntebidrag.

I Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 yrkande 7 föreslås

riksdagen göra ett tillkännagivande till

regeringen med innebörden att Boverket

skall ges i uppdrag att fortsätta sin

informationskampanj om radonmätningar

m.m. Ramen för verksamheten förutsätts

därefter omprövas om det visar sig

nödvändigt för att uppfylla de behov som

finns.

Vad gäller anslaget för bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder samt de

förslag i frågan som ovan redovisats

vill utskottet anföra följande.

Motivtexten i de aktuella motionerna

kan ge intryck av att regeringens

anslagsförslag utgår från en minskad

ambitionsnivå när det gäller stödet till

åtgärder mot radon i bostäder. Enligt

vad utskottet erfarit är så emellertid

inte fallet. Den besparing på anslaget

om 4,9 miljoner kronor som anges i

budgetpropositionen är således inte

föranledd av någon förändring av

bidragsreglerna för radonåtgärder. Inte

heller föreslår regeringen att någon

rambegränsning skall införas i

bidragsvillkoren i den aktuella

förordningen. Vad regeringen enligt

uppgift avsett att redovisa är att en

nedräkning kunnat göras av anslaget i

förhållande till föregående år eftersom

tidigare års anslagnivå inte fullt ut

utnyttjats.

Bostadsutskottet har flera gånger

framhållit att åtgärder mot radon i

bostäder bör vara en högt prioriterad

verksamhet. Utskottet förutsätter att de

myndigheter som har ett ansvar inom

området, bl.a. Statens

strålskyddsinstitut och Boverket,

fortsätter sin verksamhet med att

informera om riskerna med radon och om

möjligheterna att få bidrag till

saneringsåtgärder utan något särskilt

tillkännagivande från riksdagen.

I frågan om erforderligt anslag för

bidragsverksamheten har regeringen,

liksom för övriga anslagsförslag, gjort

en bedömning av utnyttjandegraden under

nästa budgetår, bl.a. med ledning av

tidigare års anslagsbelastning. Det bör

dock framhållas att bidragsverksamheten

liksom tidigare kan bedrivas utan att

begränsas av en årlig ram för

myndigheternas beslut om bidrag.

Möjligheten att bevilja ansökningar om

bidrag inom de regler som styr

verksamheten har i praktiken därmed inte

förändrats. Det torde således saknas

grund för den i motionerna befarade

sänkningen av ambitionsnivån vad gäller

stödet till åtgärder mot radon.

Regeringen skall enligt den ordning som

gäller för den statliga budgetprocessen

kontinuerligt följa anslagsbelastningen

och vid behov återkomma till riksdagen

om anslaget bedöms vara otillräckligt. I

den nya budgetlag som riksdagen nyligen

fastställt anges att regeringen

tillfälligt får överskrida ett ramanslag

genom att ta i anspråk en anslagskredit

motsvarande högst 10 % av anvisat

anslag. Om utgiftsökningen för en

regelstyrd verksamhet, som exempelvis

bidragsverksamheten för åtgärder mot

radon, inte ryms inom den maximala

kreditmöjligheten har det förutsatts att

regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om tilläggsanslag.

I den mån inte motionerna 1996/97:Bo209

(mp) yrkande 16 i motsvarande del,

1996/97:Bo224 (fp) yrkande 2 samt motion

1996/97:Bo235 (v) yrkande 7 kan anses

vara tillgodosedda med vad utskottet

ovan anfört avstyrks de.

Även om utskottet delar motionärernas

syn på vikten av att erforderliga

åtgärder mot radon vidtas bör i den

mycket restriktiva statsfinansiella

situation som för närvarande råder

motionsförslagen om förbättrade

bidragsvillkor för radonåtgärder inte

tillstyrkas. En sådan åtgärd förutsätter

att den ökade anslagsbelastning som

därigenom uppkommer finansieras genom en

besparing under något annat anslag,

exempelvis på räntebidragen enligt

folkpartiledamotens förslag. Utskottet

är inte berett att ställa sig bakom en

sådan omfördelning mellan anslagen.

Motionerna 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 3

och 1996/97:So280 (fp) yrkande 20

avstyrks således. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om att anslaget för

bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder för budgetåret 1997 fastställs

till 12 miljoner kronor.

A 10 Bostadsbidrag

De totala kostnaderna för

bostadsbidragen har under 1990-talets

första hälft stigit kraftigt. Bakom

denna utveckling ligger den ekonomiska

situationen under senare år med hög

arbetslöshet, stigande bostadskostnader

och en allmänt försämrad ekonomisk

situation för många hushåll. Riksdagen

har mot bakgrund härav våren 1996

beslutat (prop. 1995/96:186, bet.

1995/96: BoU11) om förändringar i

bostadsbidragen fr.o.m. år 1997.

Förändringarna, som beräknas ge en

besparing på 2,3 miljarder kronor räknat

på helår, innebär bl.a. att

- ett nytt system för inkomstprövning

med preliminärt bostadsbidrag som

sedan fastställs slutligt på grundval av

taxeringen införs,

- individuella inkomstgränser

tillämpas,

- den bidragsgrundande bostadsytan

begränsas,

- det särskilda bidraget höjs för

familjer med fyra eller flera barn i

takt med att flerbarnstilläggen fasas

ut.

Med beaktande av riksdagens beslut om

nya regler för bostadsbidragen fr.o.m.

1997 beräknas i budgetpropositionen

kostnaderna för bostadsbidragen till 5

910 miljoner kronor för budgetåret 1997

- yrkande 12 i motsvarande del.

I motion 1996/97:Bo222 (kd) yrkande 8

såvitt nu är i fråga, förordas att

bostadsbidragsanslaget skall beräknas

till 7 072 miljoner kronor - detta för

att ge utrymme för en förstärkning av

bostadsbidragen. Enligt motionen är

bostadsbidragssystemet det ur

fördelningspolitisk synvinkel

effektivaste sättet att möjliggöra en

rimlig bostadsstandard också för hushåll

med låga inkomster. Den förordade

ökningen av anslaget skall enligt

motionen användas dels till att

återinföra det tidigare systemet för

inkomstprövning som utgår från

hushållsinkomsten - yrkande 2, dels till

att höja gränserna för den

bostadsbidragsgrundande bostadsytan med

10 m2 för alla hushållstyper - yrkande

3. Även i den kristdemokratiska

partimotionen 1996/97:Fi214 yrkandena 22

och 23 samt i motion 1996/97:So636 (kd)

yrkande 12 förs motsvarande förslag

fram. Av motivtexten till partimotionen

1996/97:Fi214 (kd) samt motion

1996/97:Bo222 (kd) framgår dessutom att

bostadsbidragen till ungdomar bör

avvecklas och att den barnrelaterade

delen av bostadsbidraget bör höjas inom

ett totalt belopp av 862 miljoner

kronor.

Enligt motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande

3 bör anslaget till Bostadsbidrag

beräknas till 5 310 miljoner kronor. Av

motivtexten framgår att den besparing

som detta innebär i förhållande till

regeringens förslag uppnås genom att

bostadsbidragen till ungdomar under 29

år avvecklas. Enligt motionen bör

bostadsbidragen i första hand riktas

till barnfamiljer - detta i avvaktan på

att bidragen minskas till förmån för

sänkta skatter. I motion 1996/97:Bo231

(m) föreslås dessutom att det tidigare

systemet för inkomstprövning, som utgår

från den sammanlagda hushållsinkomsten,

skall återinföras - yrkande 1.

Förändringen föreslås finansierad genom

en generell sänkning av det fasta

bidragsbeloppet med 60 kr per månad och

hushåll - yrkande 2. Även i den moderata

partimotionen 1996/97:Bo201 yrkande 11

förs motsvarande förslag fram.

För att möjliggöra en förstärkning av

bostadsbidragen bör enligt motion

1996/97:Bo235 (v) yrkande 13 såvitt nu

är i fråga anslaget föras upp med ett

belopp om 6 744 miljoner kronor. Den

anslagsökning detta innebär i

förhållande till förslaget i

budgetpropositionen skall enligt

motionen användas för att motverka en

del av de effekter som följer av de

ändrade regler för bostadsbidragen som

gäller fr.o.m. 1997. Enligt motionens

yrkande 8 bör sålunda bostadsbidragen

förstärkas bl.a. genom att

- det särskilda bidraget ökas för

hushåll med fyra och fler barn,

- inkomstgränsen för oreducerat bidrag

höjs, alternativt att den lägsta

bidragsgrundande bostadskostnaden sänks,

- bostadsbidrag kan utgå också till

studerande över 28 år,

- bostadsbidragen till ungdomar höjs.

De senaste årens kraftiga ökning av

samhällets kostnader för bostadsbidragen

samt det i övrigt ansträngda

statsfinansiella läget har gjort det

nödvändigt att reformera bidragen. Det

är också mot denna bakgrund som de av

riksdagen tidigare i år beslutade

förändringarna i bostadsbidragen fr.o.m.

1997 skall ses. I första hand är det

således samhällsekonomiska skäl som

talar för att ändringar görs. Utskottet

kan också konstatera att den av

regeringen framlagda anslagsberäkningen

för budgetåret 1997 utgår från att den

avsedda besparingen kan uppnås. Även den

av riksdagen fastställda utgiftsramen

för utgiftsområde 18 baseras på detta

antagande. Till den del motionsförslagen

innebär att ramen för utgiftsområde 18

överskrids bör de sålunda avvisas om

inte en motsvarande besparing kan göras

inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet

är inte berett att förorda en sådan

omfördelning mellan anslagen inom

utgiftsområdet. Utskottet är inte heller

berett att ställa sig bakom övriga

förslag till ändringar i

bostadsbidragen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till

det nu anförda partimotionerna

1996/97:Bo201 (m) yrkande 11 och

1996/97:Fi214 (kd) yrkandena 22 och 23

samt motionerna 1996/97:Bo222 (kd)

yrkandena 2 och 3 samt 8 såvitt nu är i

fråga, 1996/97:So636 (kd) yrkande 12,

1996/97:Bo230 (m) yrkande 3,

1996/97:Bo231 (m) yrkandena 1 och 2 samt

1996/97:Bo235 (v) yrkande 13 såvitt nu

är i fråga. Regeringens förslag i vad

avser beräkningen av anslaget A 10

Bostadsbidrag tillstyrks.

A 12 Åtgärder mot dålig inomhusmiljö -

förslag om nytt anslag

Det allergisaneringsprogram som

Miljöpartiet träffade överenskommelse om

med regeringen bör enligt partiets

partimotion 1996/97:Bo209 fullföljas på

det sätt som ursprungligen avsågs. Det

innebär enligt motionens yrkande 16

såvitt nu är i fråga att

allergisaneringen bör fullföljas genom

att 600 miljoner kronor tillförs

verksamheten över ett nytt anslag A 12

benämnt Åtgärder mot dålig inomhusmiljö

i offentliga lokaler.

Även i Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 yrkande 13 såvitt nu är i

fråga förordas att 600 miljoner kronor

skall avsättas för förbättring av

inomhusmiljön i bostäder och lokaler.

Enligt förslaget skall villkoren för

bidrag motsvara dem som gällt för de

tidigare allergisaneringsbidragen.

Det föreligger enligt motion

1996/97:Bo224 (fp) ett stort behov av

allergisanering i offentliga lokaler -

yrkande 5. Enligt förslaget bör därför

400 miljoner kronor överföras från

tillgängliga medel för s.k. ROT-bidrag

till stöd till allergisanering i sådana

lokaler - yrkande 6.

Utskottet behandlar först frågan om att

anvisa 600 miljoner kronor för stöd till

allergisanering.

Utskottet delar den i motionerna

framförda uppfattningen om vikten av en

god inomhusmiljö. Det får sålunda anses

vara en självklarhet att vår

inomhusmiljö skall vara sådan att den

inte ger upphov till besvär eller

ohälsa. Samhället har också under senare

år vidtagit en rad åtgärder som syftar

till att ge förutsättningar för en god

inomhusmiljö i bostäder och lokaler. Det

gäller såväl lagstiftning som ekonomiskt

stöd. Utskottet vill här bara erinra om

de lagstiftningsåtgärder, bl.a.

införande av obligatorisk

ventilationskontroll, som vidtagits för

att söka komma till rätta med problemen

med s.k. sjuka hus. Under de senaste

åren har dessutom flera olika temporära

stödformer tillskapats som varit direkt

avsedda för att rätta till brister i

inomhusmiljön. Det har gällt dels bidrag

till förbättring av inomhusklimatet i

bostäder, dels bidrag till förbättring

av inomhusmiljön i bostäder

( allergisaneringsbidraget ). För denna

typ av åtgärder har tidigare dessutom

skattereduktion för arbetskostnader

liksom extra statligt stöd för

förbättring av bostäder under vissa

förutsättningar kunnat erhållas. Även

den möjlighet till skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbeten på

bostadshus som gäller sedan den 15 april

i år kan utnyttjas för åtgärder som

förbättrar inomhusmiljön. Sammantaget

har sålunda statens insatser på området

hittills varit betydande.

Riksdagens beslut avseende ram för

utgiftsområde 18 innebär att

utgiftsområdet inte tillförs de

ytterligare medel som erfordras för att

det i motionerna föreslagna nya anslaget

skall kunna införas. Utskottet är inte

heller berett förorda att medel

omfördelas till ändamålet från övriga

anslag inom utgiftsområdet. Vid ett

sådant ställningstagande saknas sålunda

ekonomiska förutsättningar för ett

genomförande av de nu aktuella

motionsförslagen. Utskottet avstyrker

med hänvisning härtill och mot bakgrund

av ovan redovisade insatser från

samhällets sida förslagen i

partimotionerna 1996/97:Bo209 (mp)

yrkande 16 samt 1996/97:Bo235 (v)

yrkande 13, båda motionerna såvitt nu är

i fråga.

När det gäller förslaget om en

omfördelning av medel från ROT-åtgärder

till allergisanering vill utskottet

anföra följande.

Förslaget i motion 1996/97:Bo224 (fp)

om att medel skall föras över från

stödet till förbättring av bostäder till

ett nytt stöd till allergisanering

bygger på förutsättningen att en

omfördelning skulle vara möjlig. Det är

utskottets bedömning att så inte är

fallet. Även om det i dag inte med

säkerhet kan bedömas om tillgängliga

medel kommer att behöva tas i anspråk

fullt ut bör medlen enligt utskottets

mening reserveras för sitt avsedda

ändamål - detta för att av staten

utställda löften skall kunna infrias.

Motion 1996/97:Bo224 (fp) yrkandena 5

och 6 avstyrks sålunda.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

I budgetpropositionen förordas att

anslaget till landets länsstyrelser

skall föras upp med 1 720 847 000 kr -

yrkande 12 i motsvarande del. Vid

beräkningen har hänsyn tagits dels till

tidigare beslutade besparingar på

omkring 100 miljoner kronor, dels till

att 10 miljoner kronor har tillförts

länsstyrelserna för

sekretariatsfunktioner avseende EU:s

strukturfondsprogram.

Anslaget till länsstyrelserna kan

enligt motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande

4 minskas med knappt 150 miljoner kronor

till 1 571 000 000 kr. Besparingen anges

vara möjlig genom de minskade uppgifter

för länsstyrelserna som följer av andra

motionsförslag (m) om avregleringar på

bostadsområdet liksom på andra

samhällsområden.

Länsstyrelserna har liksom all annan

statlig verksamhet haft att på olika

sätt göra besparingar i sin verksamhet.

Det kan bl.a. belysas av att antalet

anställda vid länsstyrelserna beräknas

ha minskat med omkring 12 % den 1

januari 1997 jämfört med situationen vid

ingången av budgetåret 1995/96. Genom

att länsstyrelsernas

förvaltningskostnader till stor del

utgörs av personalkostnader bidrar detta

naturligtvis till att minska de totala

kostnaderna för verksamheten. Som

framgår ovan och av redovisningen i

budgetpropositionen innebär regeringens

förslag också att anslaget till

länsstyrelserna till följd av tidigare

fattade beslut om besparingar m.m. har

räknats ned med omkring 100 miljoner

kronor.

Det framstår enligt utskottets mening

mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder

inte som lämpligt och knappast heller

möjligt att nu genomföra ytterligare

besparingar av den storleksordning som

föreslås i motion 1996/97: Bo230 (m).

Utskottet har dessutom noterat att

motionens förslag i denna del bl.a.

bygger på förutsättningen att delar av

verksamheten vid länsstyrelserna kan

rationaliseras som en följd av att andra

motionsförslag (m) genomförs - förslag

som det inte torde finnas någon

majoritetet för. Utskottet avstyrker med

hänvisning till det nu anförda motion

1996/97:Bo230 (m) yrkande 4. Regeringens

förslag i nu aktuell del tillstyrks.

D 1 Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket

Enligt bestämmelserna i 7 § förordningen

(1995:1459) om avgifter vid

lantmäteriförrättningar kan avgiften

sättas ned för vissa typer av

förrättningar. Det gäller förrätttningar

som medför att fastigheter m.m. av

mindre betydelse inte längre behöver

redovisas i fastighetsbok samt

äganderättsutredning som länsstyrelsen

förordat. I budgetpropositionen

redovisas att anslagen för denna

verksamhet under senare år har

överskridits med totalt 38 miljoner

kronor. Av denna summa avser 14 miljoner

kronor budgetåret 1995/96. Detta belopp

har anvisats över tilläggsbudget.

Resterande överskridanden kommer enligt

redovisningen i budgetpropositionen att

regleras i anslutning till 1997 års

budget.

Mot bakgrund av de senaste årens

överskridanden föreslår regeringen att

nedsättning av taxebeloppet för vissa

lantmäteriförrättningar fortsättningsvis

skall få göras inom en fastställd ram.

Det innebär bl.a. att lägre avgift

fr.o.m. år 1997 skall komma i fråga

endast för de ur samhällssynpunkt mest

angelägna förrättningarna - yrkande 11.

Förslaget om att verksamheten med

nedsättning av taxebeloppet för vissa

typer av lantmäteriförrättningar skall

rambegränsas tillstyrks av utskottet.

Enligt förslaget i budgetpropositionen

bör anslaget till Lantmäteriverkets

förvaltningskostnader beräknas till

490 272 000 kr för budgetåret 1997 -

yrkande 12 i motsvarande del. Hänsyn har

härvid bl.a. tagits till de allmänna

sparkrav som ställts upp för statens

utgifter liksom till de

samordningsvinster som sammanslagningen

av Statens lantmäteriverk och

Centralnämnden för fastighetsdata

beräknas innebära. Dessutom har den

föreslagna rambegränsningen för

nedsättning av taxebeloppet för vissa

lantmäteriförrättningar beaktats.

Enligt motion 1996/97:Bo230 (m) bör

verksamheten vid Lantmäteriverket i ökad

utsträckning avgiftsfinansieras.

Härigenom kan anslaget enligt motionens

yrkande 5 minskas med drygt 20 miljoner

kronor till 470 miljoner kronor.

De omställningskostnader som följt av

sammanslagningen av Statens lantmäteri

verk och Centralnämnden för

fastighetsdata till Lantmäteriverket

motiverar enligt Vänsterpartiets

partimotion 1996/97:Bo235 att verket

undantas från de generella sparkrav som

ställs på de statliga myndigheterna.

Enligt förslaget i motionens yrkande 13

såvitt nu är i fråga, bör därför

anslaget till Lantmäteriverkets

förvaltningskostnader räknas upp med 10

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag, dvs. till

500 272 000 kr.

Verksamheten vid Lantmäteriverket

finansieras både genom anslag och

avgifter. Den avgiftsfinansierade

verksamheten skall, med undantag för

grundläggande fastighets- och

landskapsinformation, bedrivas med full

kostnadstäckning.

Finansieringsprinciperna innebär

dessutom att användarna i ökad

utsträckning skall bidra till

finansiering av kostnaderna för drift

och utveckling av informationssystemen.

Sammantaget har detta lett till att den

största delen av verksamheten vid verket

finansieras genom avgifter. För

budgetåret 1997 beräknas sålunda

avgifternas andel av den totala

omsättningen till 65 %.

En utgångspunkt för beslutet om en ny

organisation för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten var att

uppdrag som kan skada förtroendet för

myndighetsutövningen skulle skiljas från

det statliga lantmäteriet. Som ett

resultat härav har den

fastighetsekonomiska

uppdragsverksamheten redan bolagiserats.

Lantmäteriverket har dessutom i uppdrag

att lämna förslag om hur den

kartografiska uppdragsverksamheten och

den fristående förlagsverksamheten

fortsättningsvis bör bedrivas. I

uppdraget ingår att närmare analysera

förutsättningarna för en bolagisering av

den produktions- och uppdragsverksamhet

som bedrivs inom verket. På sikt innebär

detta att verket kommer att få än mer

renodlade myndighetsuppgifter jämfört

med i dag.

Utskottet är mot bakgrund av det nu

anförda inte berett att ställa sig bakom

förslaget i motion 1996/97:Bo230 (m)

yrkande 5 om att ytterligare öka

avgiftsuttaget för verksamheten vid

Lantmäteriverket. Motionen avstyrks

sålunda.

Utskottet är inte heller berett att

ansluta sig till förslaget i

Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 om att undanta

Lantmäteriverket från de generella

sparkraven genom att öka på anslaget med

10 miljoner kronor. Utskottet delar

sålunda bedömningen i

budgetpropositionen att

samordningsvinster av sammanslagningen

av Statens lantmäteriverk och

Centralnämnden för fastighetsdata nu kan

beräknas uppkomma och att

Lantmäteriverket därför bör underkastas

samma övergripande sparkrav som andra

statliga myndigheter. Vänsterpartiets

partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 13

såvitt nu är i fråga avstyrks.

Utskottets ställningstagande i denna

del innebär att regeringens förslag

avseende anslag till Lantmäteriverkets

förvaltningskostnader tillstyrks.

Övriga anslag m.m.

Utskottet tar i detta avsnitt upp

förslag till anslag m.m. i

budgetpropositionen som inte mött

invändningar i motioner eller vid

utskottets behandling.

Under olika tidsperioder har stöd

kunnat utgå bl.a. i form av

nybyggnadsbidrag, bidrag till

bostadskostnader efter ombyggnad,

statsbidrag till hyresrabatter,

ungdomsbostadsstöd, investeringsbidrag

för bostadsbyggande samt tilläggslån för

vissa reparations- och

ombyggnadsåtgärder i hyres- och

bostadsrättshus. Trots att de aktuella

stödformerna är under avveckling kommer

utgifter för stöden att belasta

statsbudgeten under ytterligare

budgetår. I dag förs utgifterna upp på

flera olika anslag. I

budgetpropositionen föreslås att de

sammanförs under ett nytt anslag A 3

benämnt Vissa äldre låne- och

bidragsstöd för bostadsändamål m.m. -

yrkande 2.

Regeringens förslag i nu aktuell del

tillstyrks av utskottet.

När det gäller det stöd som kan utgå

från den statliga fonden för fukt- och

mögelskador föreslår regeringen att

riksdagen skall godkänna att ramen för

fondens sammanlagda åtaganden under

budgetåret 1997 skall bestämmas till 60

miljoner kronor - yrkande 7.

Utskottet förordar att riksdagen lämnar

regeringen det begärda godkännandet.

I fråga om de anslag som inte

behandlats ovan föreslås i

budgetpropositionen att det för

budgetåret 1997 skall anvisas ramanslag

till

A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd

för bostadsändamål m.m. om 94 333 000

kr,

A 4 Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader om 15 400 000 kr,

A 5 Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet om 1 300 000 000 kr,

A 6 Byggforskningsrådet:

Förvaltningskostnader om 23 000 000 kr,

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador om 60 000 000 kr,

A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande

om 3 000 000 kr,

B 1 Geoteknik om 23 967 000 kr samt

D 2 Statens va-nämnd om 5 124 000 kr.

Den av regeringen förordade

anslagsfördelningen avseende de nu

aktuella anslagen, som inte mött

invändningar i motioner, tillstyrks av

utskottet.

Anslagsförslag som avser tiden efter

budgetåret 1998

Som framgår ovan föreslås i

budgetpropositionen att en besparing på

motsvarande 50 miljoner kronor skall

göras på räntebidragsanslaget för år

1997. I anslutning härtill begärs

dessutom riksdagens godkännande av att

det på anslaget till Räntebidrag skall

göras besparingar på ytterligare 50

miljoner kronor per år fr.o.m.

budgetåret 1998 - yrkande 1 såvitt nu är

i fråga.

Även enligt utskottets mening bör den

förordade besparingen på räntebidragen

för budgetåren efter 1997 komma till

stånd. Regeringens förslag tillstyrks.

I Miljöpartiets partimotion

1996/97:Bo209 yrkande 17 begärs ett

riksdagens godkännande av en i motionen

beräknad fördelning av anslagen inom

utgiftsområde 18 för budgetåren 1998 och

1999. Förslaget innebär att det för vart

och ett av dessa budgetår skall anvisas

ytterligare 5 miljoner kronor till

Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder.

Utskottet har ovan avvisat ett

motionsförslag (mp) om att för

budgetåret 1997 anvisa ytterligare 5

miljoner kronor till radonbidrag. Vad

som härvid anförts gäller i allt

väsentligt också det nu aktuella

förslaget avseende budgetåren 1998 och

1999. Förslaget i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17

avseende anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och

1999 avstyrks sålunda.

Regeringen bör enligt Vänsterpartiets

partimotion 1996/97:Bo235 noga följa

utvecklingen av

räntesubventionsnivåerna. I den mån den

tänkta subventionsnivån avviker från den

prognos som grundar regeringens förslag

för budgetåret 1997 bör regeringen

enligt motionen återkomma med nya

beräkningar för räntebidragen i budgeten

för år 1998, liksom med ett förslag till

justerad ram för utgiftsområde 18 -

yrkande 5.

Utskottet har senast i sitt yttrande

till finansutskottet (1996/97:BoU1y)

över omfattningen av utgiftsområde 18

framhållit att vissa av anslagen inom

utgiftsområdet är av den karaktären att

belastningen på anslaget inte kan

förutses med någon större exakthet. Det

gäller t.ex. räntebidragsanslaget som är

starkt beroende bl.a. av

ränteutvecklingen. Den slutliga

anslagsbelastningen i förhållande till

förslaget i budgetpropositionen blir

därför avhängig såväl förändrade

omvärldsfaktorer som träffsäkerheten i

de prognosmodeller som används. De nu

redovisade förhållandena gör det

naturligtvis nödvändigt att fortlöpande

följa upp belastningen på anslaget och

att inför varje nytt budgetår anpassa

anslagsberäkningen efter den faktiska

utvecklingen. Den nya budgetmodell som

nu används för första gången förutsätter

också att så sker. I den ekonomiska

vårpropositionen 1997 kommer riksdagen

bl.a. att ta ställning till den

preliminära beräkningen av utgiftsområde

18 för treårsperioden 1998-2000. Vad

gäller anslagsbehovet avseende

räntebidragen för budgetåret 1998

kommer riksdagen att ta ställning under

hösten 1997. Vad som i Vänsterpartiets

partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 5

förordats kommer sålunda att tillgodoses

utan någon riksdagens ytterligare

åtgärd. Förslaget avstyrks.

Bostadsförsörjningen

Inledning

Bostadsmarknaden har under de senaste

åren genomgått stora förändringar.

Förutsättningarna för bostadspolitik och

bostadsförsörjning har starkt påverkats

av bl.a. de allmänna samhällsekonomiska

problemen. Även i övrigt har

samhällsutvecklingen medfört ett behov

av att se över bostadspolitikens mål och

medel. Mot denna bakgrund tilllsatte

regeringen våren 1995 en parlamentarisk

utredning med uppdrag att göra en

översyn av bostadspolitiken i vid

bemärkelse.

Den bostadspolitiska utredningen

avlämnade den 5 november 1996 sitt

slutbetänkande Bostadspolitik 2000 -

från produktions- till boendepolitik

(SOU 1996:156). Utredningens

överväganden och förslag omfattar bl.a.:

- målen för bostadspolitiken

- frågor om boendesegregation

- boende för olika hushållstyper

- kommunernas roll i bostadspolitiken

- bosparande

- bostadspolitikens administration

- statens stöd till

bostadsproduktionen

- ekonomiska villkor för det

befintliga bostadsbeståndet.

Ett bred politisk enighet har uppnåtts i

utredningen. Representanterna från fem

av riksdagspartierna (s, c, fp, mp, kd)

står helt bakom förslagen.

Vänsterpartiets representant har

anslutit sig till huvuddelen av vad

utredningen föreslagit. Moderata

samlingspartiets företrädare har dock

reserverat sig mot utredningens

överväganden och förslag.

Utredningens förslag kommer nu att

remissbehandlas. Regeringen anger i

budgetpropositionen att man har för

avsikt att mot bakgrund av utredningens

förslag presentera en proposition för

riksdagen under år 1997.

Den bostadspolitiska utredningens

arbete och den vidare beredningen av det

nu avgivna slutbetänkandet har givetvis

även påverkat bostadsutskottets arbete

med de frågor som behandlas i detta

betänkande. Ett flertal av motionerna

kommer in på områden som även behandlats

av utredningen.

Bostadspolitikens allmänna utformning

m.m.

Förslag som från mera övergripande

utgångspunkter tar upp bostadspolitikens

utformning och inriktning förs fram i

tre motioner.

Målet bör enligt Moderata

samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 vara en bostadspolitik

grundad på valfrihet och ett bra boende

till en så låg kostnad som möjligt. Det

anges bl.a. innebära att boendet bör

utvecklas utifrån människors egna

önskemål och vilja i stället för

politiska planer. Utvecklingen måste

enligt motionen därför gå i riktning mot

fasta och stabila spelregler och ett

marknadsekonomiskt funktionssätt där

bostadsutbudet styrs av efterfrågan i

stället för av politiska regleringar av

olika slag. I motionens yrkande 1 begärs

också ett riksdagens tillkännagivande

med denna innebörd.

Behovet av en ny och genomarbetad

bostadspolitik har enligt motion

1996/97:Bo228 (s) ökat under de senaste

åren. Framtidens bostadsområden kräver

enligt förslaget planering med

utgångspunkt i en helhetssyn som bygger

på tvärvetenskaplig analys. Enligt

motionen innebär det bl.a. att

ansvarsfördelningen mellan samhälle,

bostadsföretag och hyresgäst behöver

utredas.

Utvecklingen av boendekostnaderna under

1990-talet har enligt Vänsterpartiets

partimotion 1996/97:Bo235 sin främsta

grund i skattereformen. Enligt motionen

måste reformen därför noga analyseras

och utredas ur bostadspolitisk

synvinkel. Regeringen bör enligt

förslaget tillsätta en utredning som ser

över frågan och som för fram förslag för

att rätta till skevheter i utvecklingen

av boendekostnaderna mellan hög- och

låginkomsttagare, liksom mellan olika

upplåtelseformer - yrkande 1. I

anslutning härtill förordas dessutom att

sambandet mellan kommunernas roll,

boendekostnaderna och effekterna av

skattereformen bör beaktas - yrkande 2.

Utskottet har så gott som årligen haft

att behandla motioner om

bostadspolitikens inriktning och

utformning. Vid sin senaste behandling

av denna fråga (bet. 1994/95:BoU13 s.

20) anförde utskottet inledningsvis att

det grundläggande bostadspolitiska målet

traditionellt har formulerats som att

alla människor skall ha tillgång till en

sund, rymlig, välplanerad och

ändamålsenligt utrustad bostad till ett

rimligt pris. Nu, liksom då, torde också

en bred enighet råda om målet som

sådant. Däremot har det funnits delade

meningar om hur och med vilka medel det

skall uppnås. Samtidigt har

samhällsutvecklingen gjort det

nödvändigt att över tiden precisera och

utveckla det grundläggande målet. Till

detta har varit kopplat en omprövning

och förnyelse av de bostadspolitiska

medlen.

Även om målen för bostadspolitiken i

allt väsentligt ligger fast motiverar

inte minst de senaste årens utveckling,

enligt utskottets mening, att de nu ses

över. Den bostadspolitiska utredningen

har enligt sina direktiv också haft att

ta fram ett underlag för beslut om

bostadspolitiken på längre sikt. Häri

har ingått att precisera målen för en

fortsatt social bostadspolitik och att

ge förslag om lämpliga medel för

genomförandet.

I enlighet med sitt uppdrag behandlar

utredningen i sitt slutbetänkande målet

för bostadspolitiken - detta som en

utgångspunkt för de förslag i övrigt som

utredningen för fram. Enligt utredningen

bör det övergripande målet för

framtidens bostadspolitik fokuseras på

de boende och allas rätt till ett hem.

Målet föreslås därför formulerat på

följande sätt. Bostadspolitiken skall

skapa förutsättningar för alla att leva

i goda bostäder till rimliga kostnader i

en stimulerande och trygg miljö inom

ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön

skall bidra till jämlika och värdiga

levnadsförhållanden och särskilt främja

en god uppväxt för barn och ungdomar.

Utredningen har också preciserat det

övergripande målet inom tre

huvudområden. Det gäller planering och

utveckling av boendet, boendets närmiljö

samt bostadens utformning.

Utredningsförslaget är nu föremål för

remiss och det kommer därefter att

beredas vidare i regeringens kansli

innan ett förslag kan föreläggas

riksdagen under år 1997. Det får anses

innebära att också de frågor som

behandlas i de nu aktuella motionerna i

allt väsentligt kommer att kunna

övervägas i det fortsatta arbetet. Med

avseende på den breda politiska enighet

som råder kring den bostadspolitiska

utredningens förslag i denna del bör

resultaten av den fortsatta beredningen

av förslaget enligt utskottets mening

avvaktas. I den mån förslagen i

partimotionerna 1996/97:Bo201 (m)

yrkande 1 och 1996/97:Bo235 (v)

yrkandena 1 och 2 samt motion

1996/97:Bo228 (s) inte kan anses

tillgodosedda genom det nu anförda

avstyrks de av utskottet.

Kommunernas ansvar för bostadspolitiken

m.m.

Kommunernas bostadspolitiska roll och

ansvar tas upp i fem motionsyrkanden.

Det kommunala bostadspolitiska ansvaret

skall enligt den moderata partimotionen

1996/97:Bo201 yrkande 24 avse

planeringen av markanvändningen och vara

utformat på ett sådant sätt att i första

hand markägarens önskemål tillgodoses i

vad avser användning och bebyggelse.

Enligt förslaget skall härvid behovet av

gator, vägar och allmänna platser

självfallet vägas in. Kommunernas

myndighetsutövning i denna del skall

enligt motionen ske på ett sådant sätt

att byråkrati undviks och till en så låg

kostnad som möjligt.

Avgörande för en framgångsrik

bostadspolitik är enligt motion 1996/97:

Bo220 (s) att den är väl förankrad där

den skall förverkligas, dvs. i

kommunerna. Ett viktigt mål för

samhällsplaneringen anges därför vara

att ge kommunerna styrmedel som utgår

från en helhetssyn på människan och

hennes behov av trygghet, gemenskap och

omsorg.

I motion 1996/97:Bo234 (s) framhålls

att kommunerna inte längre har samma

skyldighet som tidigare att planera sin

bostadsförsörjning. Enligt motionen är

det dock tveksamt om man helt kan

överlåta på kommunerna att bestämma

vilket ansvar de skall ta för

bostadsförsörjningen. Kommunernas ansvar

på området bör enligt förslaget därför

lagfästas - yrkande 1. Vidare anförs att

kommunerna måste svara för att

fördelningen av lediga lägenheter sker

rättvist - yrkande 2.

Utrymmet för det lokala

beslutsfattandet måste enligt motion

1996/97: Bo529 (c) yrkande 4 öka. Det

anges bl.a. innebära att kommunerna i

större utsträckning än hittills lämnar

ifrån sig uppgifter till olika lokala

organisationer och enskilda. Ett på

detta sätt ökat inflytande över boendet

innebär enligt motionen större

delaktighet i beslut om och skötsel av

våra bostadsområden - något som i sin

tur ger ett större engagemang och en

ökad demokratisering.

Med anledning av vad som i de nu

aktuella motionerna föreslagits

beträffande kommunernas ansvar för

bostadspolitiken m.m. vill utskottet

anföra följande.

Bostadspolitiken bygger traditionellt

på en ansvarsfördelning mellan stat och

kommun som innebär att staten svarar för

sådana grundläggande förutsättningar som

att finansiering och byggande kan ske på

ett resurseffektivt sätt. Det är

dessutom ett statligt ansvar att

formulera de krav som skall gälla för

bl.a. byggnaders egenskaper för att

tillgodose väsentliga allmänna

intressen. Kommunerna har å sin sida att

svara både för bedömningarna av

bostadsbyggnadsbehoven och för den

fysiska planering som är nödvändig för

att behoven skall kunna tillgodoses.

Även frågan om kommunernas roll i

bostadspolitiken har behandlats av den

bostadspolitiska utredningen. Enligt

utredningen har kommunerna en nyckelroll

i bostadspolitiken med ansvar för

viktiga boendefrågor. Kommunerna kan

enligt utredningen driva en aktiv

bostadspolitik genom att utveckla och

använda befintliga styrmedel. Någon

ytterligare lagreglering av kommunernas

bostadspolitiska ansvar anser

utredningen därför inte motiverad i

nuläget.

Den bostadspolitiska utredningens

förslag i denna del innebär att den

grundläggande ansvarsfördelning mellan

staten och kommunerna som tillämpats

under lång tid skall bestå. Utskottet

delar denna uppfattning.

Ansvarsfördelningen har enligt

utskottets mening i allt väsentligt

visat sig vara ändamålsenlig. Samtidigt

är det naturligtvis så att den

bostadspolitiska situationen skiljer sig

från region till region och från ort

till ort. Det regelsystem som styr

kommunernas agerande måste därför vara

så utformat att det ger den enskilda

kommunen möjlighet att i rimlig mån

beakta lokala förhållanden och behov.

Enligt utskottets mening bör resultatet

av den fortsatta beredningen av den

bostadspolitiska utredningens förslag

avvaktas. Partimotionen 1996/97:Bo201

(m) yrkande 24 samt motionerna

1996/97:Bo220 (s), 1996/97:Bo234 (s)

yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo529 (c)

yrkande 4 avstyrks således. I

sammanhanget bör också framhållas att

utredningen behandlar flera andra frågor

som är av stor betydelse för kommunernas

möjligheter att fylla sin

bostadspolitiska roll. Det gäller bl.a.

åtgärder för att motverkar segregation

samt de kommunala bostadsföretagens roll

i bostadsförsörjningen.

Avslutningsvis behandlar utskottet i

detta avsnitt förslaget i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 10 om

att lägesavgifter skall införas för

centralt belägna lokaler. Enligt

motionen skulle sådana avgifter begränsa

företagsetableringar i centrum och

härigenom göra det möjligt att åter

befolka våra innerstäder.

Det ligger även enligt utskottets

mening ett värde i att de centrala

delarna av våra orter får en så allsidig

sammansättning som möjligt. Det innebär

bl.a. att det är önskvärt att där skall

finnas inte bara lokaler utan också

bostäder. Fördelningen mellan bostäder

och lokaler styrs av en rad faktorer.

Det gäller bl.a. i vilken utsträckning

människor vill bo centralt och vilken

konkurrerande efterfrågan som finns på

kommersiella lokaler. Kommunerna kan

påverka denna utveckling genom sin

detaljplanering och sin

bygglovsprövning. Utskottet är inte

berett att förorda att kommunala

lägesavgifter införs som ett ytterligare

medel för kommunerna att påverka

utvecklingen. Miljöpartiets partimotion

1996/97:Bo209 yrkande 10 avstyrks.

Åtgärder mot boendesegregation m.m.

Under årets allmänna motionstid har i

sju motioner som hänvisats till

bostadsutskottet föreslagits åtgärder

mot boendesegregation och för en bättre

boendemiljö. Motionsförslagen utgår i

första hand från problemen i vissa

bostadsområden där

befolkningssammansättningen är sådan att

ett segregationsmönster har uppstått.

Segregationen kan ha både sociala,

ekonomiska och etniska orsaker. Ofta är

det fråga om bostadsområden i utkanten

av större städer där andelen invandrare

är mycket hög. I dessa områden

förekommer också en överrepresentation

av bl.a. ensamstående föräldrar,

arbetslösa och personer med sociala

problem.

Problembeskrivningen i de aktuella

motionerna är till stor del likartad. I

motionerna diskuteras bl.a. frågor om

språkproblem, brister i utbildningen,

social utslagning, diskriminerande

behandling i olika avseenden, brister i

det offentliga och kommersiella

serviceutbudet, enahanda och slitna

bostadsmiljöer osv. Det tas emellertid

också upp exempel på en positiv

utveckling och möjligheterna att bryta

en negativ trend i de utsatta

bostadsområdena. Nedan redogörs

kortfattat för de åtgärdsförslag som

läggs fram i motionerna.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin

partimotion 1996/97:Bo201 yrkandena 22

och 23 att riksdagen i tillkännagivanden

till regeringen föreslår åtgärder för

minskad boendesegregation och förbättrad

boendemiljö. Motionärerna menar att en

omläggning av bostadspolitiken i flera

avseenden ger en möjlighet att vända

utvecklingen i utsatta bostadsområden

och skapar bättre framtida

förutsättningar för att undvika

segregation. Enligt vad som bl.a. anförs

i motionen leder försäljning av

kommunalt ägda bostadsföretag till ökat

ansvarstagande, avreglering till bättre

förutsättningar för företagande och fler

arbetstillfällen, sänkt fastighetsskatt

till bättre underhåll av fastigheter

samt en reformering av

bruksvärdessystemet till ökad rörlighet

på bostadsmarknaden.

I motion 1996/97:Bo202 (s) föreslås tre

tillkännagivanden om åtgärder mot

boendesegregation. En fond som stödjer

en positiv utveckling i

miljonprogramområdena föreslås inrättas

(yrkande 1). Statliga myndigheter samt

offentlig verksamhet i övrigt bör

stimuleras att förlägga sin verksamhet

till storstädernas miljonprogramområden

med hög andel invandrare (yrkandena 2

och 3).

Miljöpartiet föreslår i sin partimotion

1996/97:B209 yrkande 1 att riksdagen hos

regeringen skall begära en återkommande

uppföljning och samlad utvärdering av

kommunernas insatser för särskilt

utsatta bostadsområden. Enligt vad som

anförs i motion 1996/97:Bo208 (mp)

behövs motstrategier för att bryta

utvecklingen i bostadsområden som är

drabbade av negativ segregation.

Motionärerna förordar utflyttning av

högskoleutbildning, byggande av

samlingslokaler, förbättring av

utemiljön, allergisanering, satsning på

estetiska kvaliteter, frizoner från

statliga regler m.m. I motion

1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 föreslås

att åtgärder vidtas mot hyresvärdar och

bostadsförmedlare som diskriminerar

invandrare. Vidare förordas införandet

av ekostadsdelar, ökat inflytande för de

boende, mer fritidsverksamhet samt

åtgärder för att åstadskomma större

variation mellan hustyper.

Även i motion 1996/97:Bo224 (fp)

yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande

med innebörden att en blandning av

hustyper bör eftersträvas för att

undvika segregationsproblem. Dessutom

framhåller motionären att

fastighetsägarna i utsatta

bostadsområden måste ta ett större

ansvar.

I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 10

föreslås att ett nationellt

upprustningsprogram tillskapas för

invandrartäta områden. Programmet

föreslås omfatta åtgärder för att

förbättra den offentliga och

kommersiella servicen, för

renoveringsprojekt samt stimulans av

nyföretagande, föreningsliv m.m.

Bostadsutskottet vill anföra följande

vad gäller motionsförslagen om åtgärder

mot boendesegregation m.m.

De problem som tas upp i motionerna har

uppmärksammats under en lång tid. Trots

detta har de åtgärder som satts in inte

haft tillräcklig effekt för att bryta en

negativ utveckling mot ökad segregation

och en koncentration av olika former av

ekonomiska och sociala problem till

vissa utsatta bostadsområden. Olika

insatser för att förbättra situationen

har visserligen vidtagits såväl inom

bostadspolitikens ram som inom andra

samhällsområden, men de har

uppenbarligen inte varit tillräckliga.

En bidragande orsak till detta kan vara

att åtgärderna inte varit tillräckligt

samordnade och inte ingått i en samlad

strategi för ett bostadsområde med

problem. Enligt bostadsutskottets mening

är det därför viktigt att nu söka

lösningar på problemen som utgår från en

samlad politik och som även tar fasta på

de förutsättningar som gäller för varje

enskilt bostadsområde. Särskilt

angeläget är det därvid att understödja

de positiva initiativ som redan tagits i

de områden som i övrigt har de största

problemen.

Utskottet behandlade våren 1995 (bet.

1994/95:BoU13 s. 24-28) ett stort antal

motionsförslag med motsvarande

inriktning som de nu aktuella. I

betänkandet anförde utskottet bl.a.:

Det är uppenbart att många

samhällsproblem koncentrerats till vissa

områden med en hög andel invandrare

eller med en på annat sätt ensidig

befolkningssammansättning. Därav kan

självklart inte slutsatsen dras att

befolkningssammansättningen i sig är

grund till problemen. Många områden med

en hög andel invandrare fungerar i dag

bra. Som redovisats i motionerna står

grundproblemen i stället att finna i

arbetslöshet, bristande utbildning och

andra förhållanden som gör att en

integration i det svenska samhället

försvåras. Denna typ av problem måste

givetvis till största delen lösas med

andra medel än vad som står till buds

inom bostadspolitikens ram. Detta

hindrar inte att även frågor om

bostäderna i sig samt den yttre miljön i

bostadsområdena är mycket viktiga när

man söker finna åtgärder som kan

motverka segregationen.

Vidare framhöll utskottet i sitt

tidigare betänkande behovet av

sektorsövergripande överväganden om

vilka åtgärder som bör sättas in i de

mest utsatta bostadsområdena. Utskottet

hänvisade därvid till flera utredningar

med uppgifter i frågan som då pågick.

Två av dessa utredningar -

Bostadspolitiska utredningen och

Invandrarpolitiska kommittén - har nu

redovisat sina slutbetänkanden med

förslag till åtgärder i bostadsområden.

Invandrarpolitiska kommittén föreslår i

sitt slutbetänkande (SOU 1996:55) att

kommunala åtgärdsprogram bör upprättas

för bostadsområden där en stor andel

vuxna står utanför den ordinarie

arbetsmarknaden.

Den bostadspolitiska utredningen

presenterade nyligen i sitt

slutbetänkande liknande förslag.

Kommittén föreslår att staten skall

stödja kommunala utvecklingsprogram för

utsatta bostadsområden genom ett bidrag

som motsvarar högst 50 % av kostnaderna

för programmen. Kommitténs förslag utgår

från att kommunerna tar ett stort ansvar

för att en långtgående och sektors

övergripande samverkan kommer till stånd

i de aktuella områdena. Det förutsätts

vidare att utvecklingsprogrammen skall

uppfylla ett antal grundläggande krav,

varav delaktighet och inflytande från de

boende lyfts fram som särskilt

angeläget.

Utöver de ovan två nämnda utredningarna

väntas den s.k. Storstadskommittén (dir.

1995:35) inom kort lägga fram ett

delbetänkande med förslag om insatser i

utsatta bostadsområden.

Bostadsutskottat kan konstatera att

förslagen i de utredningsbetänkanden som

under senare tid redovisats till stor

del sammanfaller med flertalet av de

motionsförslag som väckts i frågan under

årets allmänna motionstid. En bred

politisk enighet torde råda både vad

gäller nödvändigheten av att bryta en

negativ utveckling i vissa

bostadsområden och vikten av att såväl

staten som kommunerna tar sitt ansvar

för de åtgärder som bedöms vara

nödvändiga.

Utskottet förutsätter att det

omfattande beslutsunderlag med förslag

till åtgärder som lagts fram av de

aktuella utredningarna efter

remissbehandling nu blir föremål för

vidare överväganden inom

regeringskansliet och att riksdagen

därefter får ta ställning till förslag

på området. Det får också förutsättas

att de förslag som i motioner förts fram

under årets allmänna motionstid och vid

tidigare riksdagsbehandlingar av frågan

uppmärksammas. Det förefaller mot denna

bakgrund inte gagna saken om utskottet

nu skulle förorda vissa förslag framför

andra. Tvärtom ger de förslag om breda

insatser inom flera samhällssektorer som

presenterats utrymme för att pröva olika

typer av åtgärder som dessutom i många

fall kompletterar varandra. Som

framhållits ovan och som den

bostadspolitiska utredningen anför i

sitt betänkande är det dock nödvändigt

att en ökad samordning mellan de olika

insatsområdena kommer till stånd på

såväl central som lokal nivå.

Med det ovan anförda anser utskottet

att motionerna 1996/97:Bo202 (s),

1996/97:Bo208 (mp), 1996/97:Bo209 (mp)

yrkande 1, 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 1,

1996/97:Sf632 (c) yrkande 10 och

1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 till stor

del får anses vara tillgodosedda. Det

kan också konstateras att företrädarna

för de partier som står bakom dessa

motioner även står eniga bakom den

bostadspolitiska utredningens förslag

till åtgärder mot boendesegregation.

Vad gäller partimotionen 1996/97:Bo201

yrkandena 22 och 23 från Moderata

samlingspartiet kan utskottet konstatera

att åtgärdsförslagen snarast är att

hänföra till partiets allmänna

bostadspolitiska ställningstaganden som

utskottet redovisat sin syn på i andra

sammanhang. Utskottet är inte berett att

i sina överväganden om allvarliga

bostadssociala problem närmare bemöta

förslagen om sänkta skatter, slopad

hyresreglering m.m. Dessa yrkanden

avstyrks således.

Hyresgästernas självförvaltning

I ett antal motioner uppmärksammas

frågor om de villkor som gäller när

hyresgäster deltar i

fastighetsförvaltningen genom exempelvis

trappstädning och trädgårdsskötsel. Som

bakgrund till flertalet av motionerna

hänvisas till ett konkret fall, nämligen

hyresgästernas självförvaltning i

bostadsområdena Holma och Kroksbäck i

Malmö. De boende har där givits

möjlighet att sköta vissa delar av

fastighetsförvaltningen. För de enskilda

hyresgästerna fastställs hyran på

vanligt sätt, men den hyresgäst som

medverkat i förvaltningen under en

period får en återbäring på hyran. Denna

återbäring har emellertid bedömts som

skattepliktig av Riksskatteverket. Detta

förhållande anses äventyra det system

för självförvaltning som utvecklats i

de aktuella bostadsområdena.

Beredningsordningen inom riksdagen är

sådan att vissa av de motioner som tagit

upp frågor om hyresgästernas

självförvaltning hänvisats till

skatteutskottet. Detta gäller främst de

motioner som innehåller direkta förslag

om att de aktuella skattereglerna skall

ändras. De motioner som ansetts falla

inom bostadsutskottets beredningsområde

utgår i stället från självförvaltningens

bostadspolitiska betydelse och

diskuterar även andra lösningar på

problemet än rent skattetekniska. Det

bör emellertid påpekas att någon helt

entydig uppdelning av motionsförslagen

mellan de två kategorierna knappast

varit möjlig att göra.

Gemensamt för de motioner som

bostadsutskottet tar upp i detta

sammanhang är att motionärerna anser att

försöken med självförvaltning slagit

mycket väl ut. I de aktuella

bostadsområdena anses versamheten ha

bidragit till ett ökat engagemang från

de boende och en positiv social

utveckling. Vidare framhålls att

skadegörelsen har minskat och att

bostadsmiljön även i övrigt förbättrats.

I tre av motionerna - 1996/97:Bo210 (s),

1996/97:Bo211 (s) och 1996/97:Bo232 (v)

- begärs att åtgärder vidtas för att

möjliggöra fortsatt självförvalning utan

att en viss typ av lösning förordas.

I två motioner framhålls särskilda

åtgärdsförslag. Vänsterpartiet föreslår

i sin partimotion 1996/97:Fi212 yrkande

15 att andra lösningar än

skattebefrielse bör prövas. En metod som

motionärerna anser bör övervägas är att

införa en form av bashyra med möjlighet

att köpa olika underhållstjänster. De

som endast betalar bashyra utför vissa

städ- och underhållstjänster själva. I

motion 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 10

förslås att ett förslag om visst tillägg

i hyresförhandlingslagen som förts fram

av Storstadskommittén skall behandlas

med förtur av regeringen.

Som konstateras i motionerna har

framför allt självförvaltningsförsöket i

två bostadsområden i Malmö gjort att de

nuvarande reglerna på området kommit att

diskuteras under senare tid. Frågan om

hyresgästernas självförvaltning har

också kommenterats i budgetpropositionen

(Reviderad finansplan m.m., avsnitt

7.7). Regeringen avvisar där ett förslag

från Demokratiutvecklingskommittén om

skattefrihet för ersättning som en

hyresgäst får av sin hyresvärd för

arbete hyresgästen lagt ned på s.k.

självförvaltning. Samtidigt framhåller

regeringen att det är av stor vikt att

finna former för att akivt engagera de

boende i skötseln av det egna området

och att frågan därför kommer att beredas

vidare.

Utskottet har erfarit att en

arbetsgrupp har tillsatts inom

regeringskansliet med representanter för

inrikes-, finans- och

justitiedepartementen med uppdrag att

skyndsamt överväga förutsättningarna för

självförvaltning. Arbetsgruppen kommer

att uppmärksamma olika förslag till

lösningar på det uppkomna problemet.

Förutom Demokratiutvecklingskommittén

har som anges i en av motionerna även

Storstadskommittén uppmärksammat frågan.

Hittills har man dock endast redovisat

sitt kommande förslag i form av en

debattartikel. Ett förslag med

innebörden att en ny lag om

självförvaltning knyts till

hyresförhandlingslagen väntas emellertid

presenteras inom kort i ett

delbetänkande från kommittén.

Bostadsutskottet vill för sin del

instämma i vad som anförs i motionerna

om vikten av att den positiva utveckling

som hyresgästernas självförvaltning

medfört inte hindras. Det är givetvis av

största vikt att ta vara på de

gemensamma initiativ som försöken med

självförvaltning lett till. Inte minst

gäller detta för de utsatta

bostadsområden som utskottet ovan

diskuterat i avsnittet om

boendesegregation. Det är sannolikt att

ett ökat engagemang från hyresgästerna i

fastigheternas och närområdets skötsel i

många fall kan få stor betydelse i

arbetet med att bryta en negativ

utveckling i dessa områden. Frågan om

hyresgästernas självförvaltning bör

därför i första hand övervägas ur ett

bostadspolitiskt och boendesocialt

perspektiv.

Utskottet anser det mot denna bakgrund

vara positivt att regeringen nu har

frågan om hur de uppkomna problemen

skall lösas under skyndsam beredning.

Därmed kommer självfallet det kommande

förslaget från Storstadskommittén att

uppmärksammas i enlighet med önskemålet

i motion 1996/97: Ub247 (fp). Även

önskemålen om överväganden i motion

1996/97:Fi212 (v) torde kunna bli

tillgodosedda. Enligt vad som framkommit

om Storstadskommitténs överväganden

uppvisar förslaget vissa likheter med

den av motionärerna förordade ordningen.

Utskottet är inte berett att nu ta

ställning till vilka förändringar i

gällande regelsystem som kan bli

nödvändiga för att säkerställa

möjligheten till ett aktivt engagemang

från hyresgästernas sida i

fastighetsförvaltningen m.m. Det bör

heller inte uteslutas att det finns bra

former för denna verksamhet som kan

bedrivas inom ramen för nuvarande

bestämmelser. Den översyn som nu pågår

inom regeringskansliet får utvisa vilken

eller vilka lösningar som lämpligen bör

väljas.

Det ovan anförda får enligt utskottets

mening anses innebära att vad som

förordats i motionerna 1996/97:Bo210

(s), 1996/97:Bo211 (s), 1996/97: Bo232

(v), 1996/97:Fi212 (v) yrkande 15 samt

1996/97:Ub247 (fp) yrkande 10 i huvudsak

är tillgodosett. Något tillkännagivande

i frågan om hyresgästernas

självförvaltning synes nu inte vara

erforderligt. Regeringens

ställningstagande och eventuella förslag

i frågan till riksdagen bör avvaktas.

Räntebidrag m.m.

Utskottet har tidigare i detta

betänkande behandlat flera

motionsförslag om bl.a. snabbare

avveckling av räntebidragen. Under detta

avsnitt tas sådana förslag om

räntebidrag upp som vid ett bifall inte

bedöms påverka anslagsbelastningen under

det närmaste budgetåret. Till denna

kategori kan förslagen i Moderata

samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4

hänföras. Motionärerna föreslår att

riksdagen i ett tillkännagivande skall

förorda att de fastigheter som

producerats år 1993 eller senare, när

räntebidragsandelen nått ner till 30 %

bör befrias från fastighetsskatt

samtidigt som den kvarvarande

subventionen avvecklas. För

nyproducerade fastigheter föreslås

fr.o.m. år 1998 gälla att

fastighetsskatt inte alls tas ut

samtidigt som inga subventioner utgår.

Utskottet har ovan tagit ställning till

andra motionsförslag om minskade

räntebidrag och sänkt fastighetsskatt.

Vad som där har anförts kan även anses

gälla de nu aktuella yrkandena. I frågan

om statens framtida stöd till

bostadsproduktionen och eventuella

förändringar av fastighetsskattereglerna

för nyproducerade fastigheter bör för

övrigt beredningen av den

bostadspolitiska utredningens förslag

avvaktas. I denna utredning har en bred

politisk enighet kunnat uppnås i dessa

frågor. Regeringen har i

budgetpropositionen redovisat sin avsikt

att på grundval av den bostadspolitiska

utredningens förslag under år 1997

förelägga riksdagen en proposition i

frågan. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet yrkandena i partimotionen från

Moderata samlingspartiet.

I Miljöpartiets partimotion

1996/97:Bo209 finns tre yrkanden om

tillkännagivande avseende olika villkor

som föreslås gälla för statliga

subventioner inom bostadssektorn.

Motionärerna förordar att de generella

subventionerna till ny- och ombyggnad

avvecklas och ersätts med gröna

investeringsbidrag samt en förstärkning

av bostadsbidragen (yrkande 5). Vidare

föreslås att minst 1 % av den totala

investeringskostnaden avsätts till

estetisk utformning samt konstnärlig

utsmyckning vid ny- och ombyggnad av

offentliga lokaler, hyresbostäder och

bostadsrätter som erhåller någon form av

statligt stöd (yrkande 9). Slutligen

föreslås att en utredning tillsätts med

uppgift att överväga hur statliga

investeringsbidrag och

kreditgarantiåtaganden skall kunna

miljövillkoras och i övrigt styras med

sociala och regionala förbehåll (yrkande

15).

Även i frågan om eventuella villkor för

statligt stöd till bostadsproduktionen

m.m. vill utskottet hänvisa till

beredningen av den bostadspolitiska

utredningens betänkande och den

aviserade propositionen. I utredningens

betänkande finns överväganden och

förslag som i flera avseenden

överensstämmer med de i motionen

förordade. Utredningen framhåller

således att miljökrav skall tillgodoses

i all ny- och ombyggnad och att

investeringsbidrag till prioriterade

ombyggnadsåtgärder skall användas för

att främja angelägna miljöåtgärder i

boendet. Vidare föreslås olika

stödvillkor utformas så att

bostadssociala insatser prioriteras.

Utredningen har också särskilt

framhållit behovet av att utforma

byggnader och boendemiljöer utifrån ett

estetiskt helhetsperspektiv. Som ett

riktvärde anges i betänkandet att 1 % av

den totala byggkostnaden bör avsättas

för den konstnärliga utsmyckningen.

Med hänvisning till det anförda och

till den fortsatta beredningen av

förslagen från den bostadspolitiska

utredningen avstyrker utskottet motion

1996/97:Bo209 (mp) yrkandena 5, 9 och

15.

De ekonomiska villkoren för nyare

bostadsrättsföreningar diskuteras i

motion 1996/97:Bo409 (s). Motionärerna

föreslår att riksdagen hos regeringen

begär en redovisning av de samlade

effekterna av neddragna

räntesubventioner och höjda

taxeringsvärden, samt vid behov föreslår

åtgärder för de problem som framkommit.

Som bakgrund till detta förslag

beskriver motionärerna hur olika former

av kostnadshöjningar hårt har drabbat

många hushåll i framför allt det nyare

bostadsrättsbeståndet. Särskilt

framhålls problem med mycket höga

taxeringsvärden i nyare hus.

En utvärdering av de ekonomiska

villkoren för nyare

bostadsrättsföreningar och det sent

byggda bostadsbeståndet i övrigt

redovisades hösten 1995 av den

bostadspolitiska utredningen i ett

delbetänkande (SOU 1995:98).

Utredningens överväganden och förslag

låg till grund för en proposition och

riksdagsbeslut våren 1996 (prop.

1995/96:101, BoU10, rskr. 227, 228).

Riksdagsbeslutet innebar bl.a. en

fastighetsskattelättnad för bostäder med

värdeår 1991. I huvudsak förutsattes

dock att de ekonomiska problemen för

delar av det sent byggda

bostadsbeståndet även i fortsättningen

måste angripas med riktade insatser

enligt den ordning som utarbetats under

de senaste åren. Denna ordning har

utformats i samverkan mellan

kreditmarknadens parter för att bl.a.

möjliggöra ekonomiska rekonstruktioner

som anpassas till varje enskilt fall.

Regeringen framhöll i propositionen att

de statliga åtgärder som riktar sig till

det sent byggda beståndet av bostäder

bör syfta till att skapa långsiktigt

stabila villkor för detta

bostadsbestånd.

Bostadspolitiska utredningen har i sitt

slutbetänkande lagt fram förslag om

förändrade ekonomiska villkor för

bostadsrättsföreningar som kan innebära

lättnader för vissa nyare föreningar.

Förslagen går i korthet ut på att

taxeringsvärdet för ett bostadsrättshus

grundas på det sammanlagda

marknadsvärdet för de bostadsrätter som

ingår i bostadsrättsföreningen.

Samtidigt föreslås regeländringar så att

föreningen skall kunna göra avdrag för

sina ränteutgifter enligt motsvarande

villkor som gäller för egnahem. Ett

genomförande av dessa förslag skulle

sannolikt innebära en förstärkt

ekonomisk situation för många

bostadsrättsföreningar i den kategori

som diskuteras i motionen. Utskottet

vill dock inte föregripa

remissbehandllingen och den vidare

beredningen av utredningens förslag. Med

hänvisning till att den fråga som tas

upp i motion 1996/97:Bo409 (s) redan är

föremål för överväganden avstyrks

motionen.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet

upp ett förslag i motion 1996/97:Bo218

(kd) som gäller villkoren för två

tidsbegränsade stöd inom bostadssektorn

som bl.a. syftat till att stimulera

tidigareläggningar av bygg-

investeringar. De två stöd som

diskuteras - statligt investeringsbidrag

för nybyggnad av bostäder respektive

extra statligt stöd för förbättring av

bostäder - har beviljats under

förutsättning att byggnadsåtgärderna

påbörjas under en viss tidsperiod samt

avslutas för ett visst slutdatum. Som

slutdatum gäller för

nyinvesteringsbidraget att projektet i

sin helhet skall slutföras senast den 30

juni 1997 och för stödet till

bostadsförbättringar är motsvarande

slutdatum den 31 december 1996. Enligt

vad som anförs i motionen riskerar ett

antal projekt som beviljats bidrag att

inte kunna avslutas inom den bestämda

tiden. Motionärerna hävdar också att det

finns en betydande risk för att en stor

del av de tillgängliga medlen för

stimulansstöden inte blir utnyttjade av

denna orsak.

Vad gäller villkoren för vissa

stimulansstöd vill utskottet anföra

följande. De två stödformer som

diskuteras i motionen kom till genom

riksdagsbeslut i december 1994

(bostadsförbättringsstödet) respektive i

juni 1995 (nyin-vesteringsbidraget). I

båda fallen anfördes bl.a.

sysselsättningspolitiska skäl för de

villkor som sattes upp beträffande när

projekten skulle påbörjas och avslutas.

Syftet var att snabbt få i gång

byggarbetsmarknaden och stimulera

tidigareläggandet av angelägna

byggnadsinvesteringar. Det kan i

sammanhanget noteras att ledamöterna

från det parti som nu förordar förlängd

varaktighet av stöden vid dessa

riksdagsbeslut motsatte sig deras

införande.

I frågan om utnyttjandet av

stimulansstöden kan noteras att nu

tillgängliga uppgifter tyder på att

medelsutnyttjandet väl ligger på den

nivå som förutsågs vid

riksdagsbehandlingen. För

bostadsförbättringsstödet fastställdes

ingen medelsram för bidragsgivningen,

men ursprungligen beräknades reserverade

medel om 1,5 miljarder kronor täcka

behoven. Genom vissa riksdags- och

regeringsbeslut har därefter ytterligare

medel beräknats för bidragsgivningen.

Enligt en rapport från Boverket hösten

1996 (1996:6, del III) beräknas det

slutliga medelsutnyttjandet uppgå till

knappt 3 miljarder kronor. Stödet till

nyinvesteringsbidraget är till skillnad

från bostadsförbättringsstödet begränsat

av en medelsram som fastställts av

riksdagen. Denna ram var från början

bestämd till 2 miljarder kronor men har

efter senare beslut och en omfördelning

till bostadsförbättringsstödet i

praktiken begränsats till 1,5 miljarder

kronor. Enligt en redovisning från

Boverket om beviljade bidrag (rapport

1996:6, del I) är i princip hela ramen i

dag utnyttjad. Av redovisningen framgår

vidare att det finns ett stort antal

projekt som sökt stöd och som inte

kunnat beviljas bidrag på grund av att

de tillgängliga medlen redan utnyttjats.

Boverket omfördelar löpande outnyttjade

bidrag så att den tillgängliga ramen

fullt ut skall kunna komma till

användning.

I sammanhanget bör också noteras vad

som anförts om finansieringen av det

tillfälliga stöd för anordnande av

studentbostäder som föreslås i

budgetpropositionen på tilläggsbudget

för budgetåret 1995/96 och som riksdagen

nyligen beslutat om. Detta stöd

förutsätts, i mån av medel, finansieras

från anslaget A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dvs.

samma anslag som täckt kostnaderna för

de ovan diskuterade stimulansstöden.

Eventuellt outnyttjad del av de

arbetsmarknadspolitiska medel som

ursprungligen avsetts för olika former

av bygginvesteringar kommer således att

tas i anspråk för stöd till anordnande

av studentbostäder.

Mot den redovisade bakgrunden gör

bostadsutskottet bedömningen att en

omprövning av sista datum för

färdigställande av byggnadsprojekt inte

nu bör göras i enlighet med förslaget i

motion 1996/97:Bo218 (kd). Även det

uttalade syftet att söka uppnå ett

tidigareläggande av olika

byggnadsinvesteringar talar enligt

utskottets mening för att behålla de

aktuella tidsgränserna. Utskottet

förutsätter emellertid att regeringen

löpande håller frågan om utnyttjandet av

stimulansstöden under observans och vid

behov återkommer till riksdagen i

frågan. Vid en sådan uppfattning finns

inte skäl att tillstyrka den aktuella

motionen.

Bostadsbidrag

Som framgått ovan har riksdagen nyligen

beslutat om ändringar i reglerna för

bostadsbidragen som gäller fr.o.m. år

1997. Regeländringarna gäller inte

grunderna för bostadsbidragssystemet,

utan avser vissa bidragsvillkor som in

komstprövningen m.m. I två motioner förs

dock fram förslag som är avsedda att mer

genomgripande reformera bostadsbidragen.

I Moderata samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkande 10 liksom i motion

1996/97:Bo231 (m) yrkande 3 förordas att

bostadsbidragen skall samordnas med

övriga socialpolitiska åtgärder. Enligt

motionerna ger en sådan samordning en

helhetssyn på den ekonomiska situationen

för de berörda som är eftersträvansvärd.

Samtidigt förbättras enligt förslagen

förutsättningarna för att på sikt växla

dagens bidrag mot sänkta skatter och

därigenom minska den ekonomiska rundgång

som följer av dagens system.

Förslagen om en samordning av

bostadsbidragen och övrigt

socialpolitiskt stöd synes utgå från

uppfattningen att bostadsbidragen främst

är ett socialpolitiskt instrument.

Utskottet delar inte denna uppfattning.

Ett enigt bostadsutskott har flera

gånger och senast våren 1996 (bet.

1995/96:BoU11 s. 4) uttalat att

bostadsbidragens primära uppgift är att

svara upp mot bostadspolitiska mål, dvs.

ge möjlighet för resurssvaga hushåll att

efterfråga goda och tillräckligt rymliga

bostäder. Utskottet vidhåller denna

uppfattning. Utformningen av

bostadsbidragen bör sålunda även

fortsättningsvis vägledas av

bostadspolitiska hänsyn. Ett sådant

synsätt är enligt utskottets mening inte

förenligt med förslagen i Moderata

samlingspartiets partimotion 1996/97:

Bo201 yrkande 10 samt motion

1996/97:Bo231 (m) yrkande 3. Motionerna

avstyrks.

I den i våras framlagda propositionen

(1995/96:186) med förslag till nya

regler för bostadsbidrag aviserade

regeringen att en utvärdering skall

göras av bostadsbidragen när det nya

systemet fungerat en tid.

De av riksdagen beslutade

förändringarna i bostadsbidragen är

enligt motion 1996/97:Bo227 (s) många

och delvis genomgripande. Samtidigt var

det enligt motionen viktigt och

nödvändigt att snabbt genomföra

förändringar i en situation där

kostnaderna för bidragen sköt i höjden.

Denna snabbhet anges dock ha inneburit

att det inte var möjligt att i detalj

analysera alla konsekvenser av

förändringarna för de enskilda

hushållen. Detta förhållande tillsammans

med en förmodad minskning av de

generella stöden till boendet gör det

enligt motionen nödvändigt att noga

följa utvecklingen. Den aviserade

översynen av bostadsbidragen bör enligt

motionen därför påskyndas så att

eventuella brister snabbt kan justeras.

Med anledning av vad som i motionen

förordats beträffande en utvärdering av

bostadsbidragen vill utskottet anföra

följande.

Till grund för riksdagens beslut om nya

regler för bostadsbidragen fr.o.m. år

1997 låg främst statsfinansiella skäl.

Kostnaderna för bidragen hade således

stigit kraftigt under 1990-talets första

hälft. Sammanlagt beräknas de nya

reglerna ge besparingar på 2,3 miljarder

kronor räknat på helår. Till en

betydande del - 1,1 miljarder kronor -

anger regeringen att besparingen

uppkommer genom att ett nytt system för

inkomstprövning införs. Systemet innebär

att ett preliminärt bidrag betalas ut

som sedan justeras med hänsyn till den

taxerade inkomsten för bidragsåret. I

denna del innebär sålunda de nya

reglerna ingenting annat än att bidragen

anpassas till hushållets verkliga

inkomst som den kommer till uttryck vid

taxeringen. Till övriga delar uppkommer

besparingen bl.a. genom begränsningar av

den bostadsbidragsgrundande bostadsytan

och genom införande av individuella

inkomstgränser.

Så pass genomgripande förändringar av

bostadsbidragsreglerna som det nu är

fråga om innebär att enskilda hushåll

kan komma att få inte oväsentliga

förändringar av bidraget. En

förutsättning för att detta skall kunna

accepteras är enligt utskottets mening

att ändringarna inte ensidigt faller på

vissa grupper eller typer av hushåll.

Bostadsbidragen måste sålunda även

fortsättningsvis ha en

fördelningspolitiskt acceptabel profil.

Redan i propositionen med förslag till

nya regler för bostadsbidragen aviserar

regeringen att en utvärdering av de nya

reglerna skall göras när det nya

systemet fungerat en tid. Enligt vad

utskottet har erfarit kommer också

regeringen att i regleringsbrevet för

budgetåret 1997 uppdra åt

Riksförsäkringsverket att genomföra en

sådan utvärdering.

Enligt utskottets mening framstår det

som absolut nödvändigt att en

utvärdering av effekterna av de nya

reglerna snarast kommer till stånd. Det

är utskottets bedömning att arbetet bör

inledas redan före bidragsåret 1997

bl.a. på grundval av inkomna

bidragsansökningar. Målet bör vara att

utvärderingen kan slutföras i början av

år 1997 så att de regeländringar m.m.

som kan föranledas härav kan tillämpas

redan under bidragsåret 1997.

Vad utskottet nu med anslutning till

motion 1996/97:Bo227 (s) anfört om en

utvärdering av bostadsbidragen bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Som ett led i strävandena att stödja

barn som berörs av skilsmässor föreslås

i Vänsterpartiets partimotion

1996/97:So637 yrkande 6 att båda

föräldrarna skall ges rätt till

bostadsbidrag vid skilsmässa.

I de fall föräldrarna inte bor

tillsammans men har gemensam vårdnad om

barnet utgår den bostadsanknutna delen

av bidraget till båda föräldrarna. Den

icke bostadsanknutna delen, det s.k.

särskilda bidraget, tillfaller dock

endast den förälder hos vilken barnet är

folkbokfört. Bostadsutskottet och

riksdagen har tidigare vid flera

tillfällen avvisat motionsförslag om att

fullt bidrag skall utgå till båda

föräldrarna (senast 1994/95:BoU14 s. 5).

Vad utskottet härvid anfört om att det

inte finns tillräckliga skäl att ändra

reglerna för bostadsbidrag vid

skilsmässa står fast. Vänsterpartiets

partimotion 1996/97:So637 yrkande 6

avstyrks med hänvisning härtill.

I motion 1996/97:Bo205 (s) anförs att

riksdagen våren 1996 återigen uttalat

att det finns goda skäl att göra det

möjligt med direktutbetalning av

bostadsbidragen till hyresvärden. Då

denna möjlighet trots detta ännu inte

föreligger förordas att riksdagen hos

regeringen begär att åtgärder vidtas som

gör det möjligt att, med bidragstagarens

medgivande, betala ut bostadsbidragen

till annan, vanligen hyresvärden.

Bostadsutskottet och riksdagen har två

gånger uttalat (senast 1995/96: BoU11 s.

16) att det bör vara möjligt att göra

direktutbetalning av bostadsbidrag till

t.ex. hyresvärd. Utskottets och

riksdagens uttalanden i denna del har

dock avvisats av regeringen. Det har

bl.a. skett med hänvisning till att

administrativa svårigheter skulle

föreligga. Enligt utskottets mening bör

dock inte eventuella svårigheter i de

administrativa rutinerna förhindra att

en av bostadspolitiska skäl välmotiverad

ordning införs. Utskottet vidhåller

sålunda sin tidigare uppfattning. Enligt

vad utskottet erfarit avser också

regeringen att i regleringsbrevet för

budgetåret 1997 uppdra åt

Riksförsäkringsverket att överväga hur

ett system med direktutbetalning kan

utformas.

Utan att föregripa de aviserade

övervägandena vill utskottet erinra om

att det i den tidigare

bostadsbidragslagen fanns bestämmelser

som gjorde det möjligt att betala ut

bidragen till någon annan än sökanden.

En förutsättning för detta var dock att

sökanden begärt att så skulle ske.

Utskottet har inte underlag för någon

annan bedömning än att detta både var en

väl fungerande och rationell ordning.

Genom att det är den enskilde

bidragstagaren som avgör om bidraget

skall betalas ut direkt till hyresvärden

torde systemet inte heller innebära att

den personliga integriteten träds för

när.

För att understryka vikten av att en

möjlighet till direktutbetalning av

bostadsbidrag snarast bör införas bör

det enligt utskottets mening ånyo

uppdras åt regeringen att skyndsamt

vidta erforderliga åtgärder. Regeringen

bör därefter utan dröjsmål återkomma

till riksdagen i ärendet så att den

ordning som utskottet nu uttalat sig för

snarast kan genomföras och senast

fr.o.m. bidragsåret 1998.

Vad utskottet nu med anledning av

motion 1996/97:Bo205 (s) anfört om

direktutbetalning av bostadsbidrag bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Bosparande

Förslag om införande av ett bosparsystem

m.m. läggs fram i två motioner.

Sparandet till egen bostad bör enligt

Moderata samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkande 9 stimuleras.

Utöver de fördelar ett bosparande

innebär för det enskilda hushållet vid

förvärv av en bostad ger det enligt

motionen en stabilisering av

bostadsmarknaden. Ett bosparande som

bygger på ett system med statlig

kreditgaranti bör därför införas i

enlighet med det förslag som lades fram

i betänkandet (SOU 1994:121) Bosparande.

I Miljöpartiets partimotion

1996/97:Bo209 förordas att

förutsättningarna för att inrätta

särskilda bosparkassor förbättras.

Enligt förslaget bör därför

möjligheterna att tillskapa en särskild

kreditgaranti som är kopplad till lån

som avser boendet utredas - yrkande 6.

Dessutom förordas att informationen om

sådana speciella bosparkassor skall

förbättras - yrkande 7.

Bostadsinvesteringar har under en lång

tid till helt övervägande del

finansierats med lånat kapital. Behovet

av en ökad egen insats har dock

uppmärksammats allt mer. Den föregående

regeringen tillsatte en utredning om ett

nytt statligt premierat bosparsystem.

Utredningen har redovisat sina förslag i

betänkandet Bosparande (SOU 1994:121).

Förslagen innebär i korthet att

sparandet kopplas till ett statligt

kreditgarantisystem för förvärv av

småhus eller bostadsrätt. Frågan om

bosparande har också behandlats av den

bostadspolitiska utredningen. Enligt

utredningen har det inte kunnat visas

att statliga sparpremier leder till ett

ökat nysparande. Något förslag om

sparstimulanser förs därför inte fram.

Däremot förordar utredningen att bl.a.

konsumentskyddet för spararna stärks

genom att de svenskregistrerade institut

som erbjuder bosparande skall omfattas

av Finansinspektionens tillsyn. I övrigt

bör det enligt utredningen lämnas åt

kreditmarknadens aktörer att i eget

intresse informera om och marknadsföra

bosparande liksom att premiera spararna.

Även i denna del kommer den

bostadspolitiska utredningens förslag

att omfattas av den fortsatta

beredningen av frågan. Resultatet av

denna beredning bör enligt utskottets

mening avvaktas. Förslagen i

partimotionerna 1996/97:Bo201 (m)

yrkande 9 samt 1996/97:Bo209 (mp)

yrkandena 6 och 7 avstyrks.

Ungdomsbosparandet är enligt

Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 bra, men det är enligt

motionen inte ett egentligt bosparande

eftersom sparkapitalet kan användas till

annat än en bostad. Reglerna för

ungdomsbosparandet bör enligt förslaget

därför ses över så att krav ställs på

att sparade medel används till utgifter

för en bostad - yrkande 9.

De regler som i dag gäller för

ungdomsbosparandet ställer inte upp

några krav på att sparandet skall

användas till en bostad. Däremot finns

det en lånerätt på tre gånger det

sparade beloppet kopplad till bl.a.

förvärv av en bostad.

Bostadspolitiska utredningen föreslår

att ungdomsbosparandet skall ses över av

den ungdomspolitiska utredningen. Denna

utredning har också genom

tilläggsdirektiv fått ett uppdrag med

motsvarande innebörd. Enligt utskottets

mening bör resultatet av detta

utredningsarbete avvaktas. Vad som i

Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 yrkande 9 förordats bör

därför inte nu föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Boverkets uppgifter

Bostadsutskottet har ovan tagit

ställning till förslag om anslag för

Boverkets verksamhet under år 1997. I en

motion, Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 yrkande 4, finns

emellertid även förslag om ett

tillkännagivande om Boverkets framtida

roll. I motionen framhålls att Boverkets

verksamhet kommer att ifrågasättas mer i

framtiden. Utvecklingen anses bl.a. bero

på hur de olika stöden för boendet

utvecklas. Motionärerna anser att

regeringen bör återkomma med nya

beräkningar för Boverkets verksamhet om

utvecklingen visar på fler uppgifter för

verket för åren 1998 och 1999.

Vad gäller Boverkets uppgifter på

längre sikt har regeringen i

budgetpropositionen (utg.omr. 18, anslag

A 1) anfört att bl.a. den

bostadspolitiska utredningens förslag

kan motivera förändringar också av den

centrala administrationen inom de

områden som berörs. Regeringen aviserar

mot denna bakgrund sin avsikt att under

hösten 1996 uppdra åt en särskild

utredare att göra en översyn av

organisationen inom plan-, bygg- och

bostadsväsendet. I avvaktan på

resultatet av denna översyn förordar

regeringen att de övergripande mål och

uppgifter för Boverket som riksdagen

beslutat om skall ligga fast för

budgetåret 1997.

Utskottet har självfallet ingen annan

åsikt än motionärerna och regeringen i

frågan om att de resurser som tillställs

Boverket måste anpassas till de krav som

ställs på verksamheten. Vad gäller

anslagen för verksamheten efter år 1997

kommer riksdagen att ta ställning till

den frågan i vanlig ordning i samband

med budgetbehandlingen respektive år. I

dessa sammanhang kommer givetvis

eventuella förändringar i Boverkets

uppgifter att vägas in. Något

tillkännagivande i denna fråga kan inte

anses erforderligt. Motion 1996/97:Bo235

(v) yrkande 4 avstyrks således.

Byggforskning

I detta avsnitt behandlas dels vissa

förslag i budgetpropositionen om mål och

ramar för Byggforskningsrådet (BFR) och

byggforskningen, dels motionsförslag om

inriktningen av byggforskningen i olika

avseenden.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

godkänna den övergripande målsättningen

för Byggforskningsrådets verksamhet och

byggforskningen som anges i

budgetpropositionen. De övergripande

målen för BFR:s verksamhet föreslås vara

en effektiv administration, att säkra

relevans och hög kvalitet i

byggforskningen och att uppnå god

spridning i samhället av forskningens

resultat (yrkande 3). För det stöd som

BFR lämnar till satsningar på forskning

och utveckling föreslås det övergripande

målet vara att främja den byggda miljöns

kvalitet, kostnadseffektivitet och

långsiktiga hållbarhet (yrkande 4).

BFR:s stöd till byggforskning innebär

att ekonomiska utfästelser måste göras

som sträcker sig över flera budgetår. Av

detta skäl har riksdagen för budgetåret

1995/96, liksom för tidigare år,

bemyndigat regeringen att låta staten ta

på sig vissa förpliktelser i samband med

stödet till byggforskningen. I årets

budgetproposition föreslås (yrkande 5)

att riksdagen bemyndigar regeringen att

låta staten göra ekonomiska åtaganden

avseende budgetåren 1998-2001 i samband

med stöd till byggforskningen med 101,

61, 37 respektive 22 miljoner kronor

respektive år.

Förslagen i budgetpropositionen om mål

och ekonomiska åtaganden för

byggforskningsverksamheten har inte mött

invändningar i motioner eller vid

utskottets beredning av frågan.

Utskottet tillstyrker således yrkandena

3-5 i den aktuella delen av

budgetpropositionen.

Utskottet övergår nu till att behandla

motionsförslagen om byggforskningens

inriktning m.m.

I två motioner tas frågor om bl.a.

ekologiskt experimentbyggande upp. Stöd

bör enligt vad som förordas i motion

1996/97:Bo204 (mp) även fortsättningsvis

utgå från BFR till projekt med denna

inriktning. Även i Miljöpartiets

partimotion Bo209 framhålls behovet av

fortsatta insatser på området. I yrkande

14 föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande om en samlad

utvärdering av ekologiskt

experimentbyggande.

Regeringen redovisar i

budgetpropositionen kortfattat sin

bedömning av byggforskningen (utg.omr.

18, anslag A 7). I detta sammanhang

utpekas sex områden som regeringen

bedömer som särskilt angelägna att

stödja. Ett av dessa områden avser

hållbar stadsutveckling och ekologiskt

hållbart boende. Enligt utskottets

mening torde därför motionärernas

önskemål om fortsatt stöd till projekt

med ekologisk inriktning bli

tillgodosett utan något tillkännagivande

i frågan. Det bör för övrigt erinras om

att bostadsutskottet våren 1995 ägnade

stor uppmärksamhet åt frågor om miljö-

och hälsoriktigt byggande och boende i

vid bemärkelse (se bet. 1994/95:BoU18).

På utskottets förslag förordade

riksdagen att ett flertal åtgärder

skulle vidtas. En av dessa åtgärder

avsåg bl.a. en inventering och

klassificering av ekologiska och

miljöanpassade byggnadsprojekt i syfte

att få fram lämpliga referens- och

demonstrationsprojekt. I

budgetpropositionen anges att Boverket

tillsammans med andra berörda

myndigheter har fått i uppdrag att

genomföra en sådan utvärdering. I

uppdraget, som skall delredovisas i

januari 1997 och slutredovisas i mars

1998, ingår vidare bl.a. att belysa

frågor om återanvändning och återvinning

samt elöverkänslighet. Även vad gäller

genomförandet av en samlad utvärdering

torde alltså vad motionärerna förordat

bli tillgodosett utan något nytt

tillkännagivande i frågan. Med

hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1996/97:Bo204 (mp)

och 1996/97: Bo209 (mp) yrkande 14.

Samhällsplaneringen har enligt vad som

anförs i motion 1996/97:Bo529 (c) i

alltför hög grad utgått från männens

erfarenheter. Kvinnoperspektivet anses

ha negligerats. Resultatet har ibland

blivit opraktiska lägenheter och mindre

tillgängliga bostadsområden. Mot denna

bakgrund förordar motionärerna i

motionens yrkande 1 att mer forskning

skall bedrivas om kvinnors roll i stads-

och regionplaneringen.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att stor uppmärksamhet bör

ägnas jämställdhetsaspekterna på den

fysiska planeringen såväl i forskningen

som i den praktiska verksamheten. Även

om de formella hindren för jämställdhet

numera i stor utsträckning är undanröjda

präglas fortfarande delar av

vardagslivet av strukturer som utgått

från ett manligt perspektiv. Utskottet

kan dock konstatera att detta problem,

åtminstone vad gäller frågor om fysisk

planering, under senare tid ägnats allt

större uppmärksamhet. BFR stöder

exempelvis flera projekt med inriktning

mot kvinnoperspektiv på översiktlig

planering. En självklar strävan bör

givetvis vara att såväl kvinnors som

mäns behov och förutsättningar beaktas i

all forskning där

jämställdhetsaspekterna har relevans.

En omfattande kunskapsöversikt avseende

jämställdhetsaspekterna på fysisk

planering och byggd miljö har nyligen

publicerats. På regeringens uppdrag har

Boverket i samråd med Statens

naturvårdsverk, Närings- och teknik-

utvecklingsverket, Glesbygdsverket samt

Nordiska institutet för

samhällsplanering ställt samman och

analyserat kunskaper på detta område.

Uppdraget har redovisats i en rapport

från Boverket (1996:4). I rapporten

föreslås bl.a. att kommunförsök med

statligt stöd genomförs för att utveckla

metoder som integrerar jämställdhet i

fysisk planering och

bebyggelseutformning. Detta förslag har

även den bostadspolitiska utredningen

ställt sig bakom i sitt slutbetänkande.

Eftersom regeringen nyligen erhållit en

utredningsrapport i de frågor som tas

upp i motion 1996/97:Bo529 (c) yrkande 1

får det förutsättas att behovet av

ytterligare insatser för jämställdheten

i den fysiska planeringen kommer att

övervägas utan något riksdagens

tillkännagivande därom. Även i samband

med remissbehandlingen och den fortsatta

beredningen av den bostadspolitiska

utredningens betänkande bör givetvis

denna fråga uppmärksammas. Med

hänvisning till det anförda avstyrks

motionsyrkandet.

I motion 1996/97:Bo507 (c) tas en rad

frågor upp om samordnad planering och

ekonomisk utveckling. I motionens

yrkande 11 begärs ett tillkännagivande

om forskning och metodutveckling inom

detta område. Motionärerna anser att

ansvaret för forskning om samordning

mellan fysisk och ekonomisk planering

bör klarläggas och att resurserna för

forskningen därefter bör omfördelas. Det

framhålls även att den

regionalekonomiska forskning som bedrivs

i Nordiska rådets regi bör beakta EU:s

utveckling mot rumslig planering.

Något organ som bär ett samlat ansvar

för all forskning om fysisk och

ekonomisk planering finns inte. Det kan

dock konstateras att BFR:s ansvar för

forskning om bl.a. fysisk planering och

markanvändning också får anses omfatta

de frågor om ekonomisk planering som

måste beaktas i sammanhanget. I

budgetpropositionen framhålls också

samordning av samhällsplanering som ett

högprioriterat forskningsområde för

stödet från BFR. I detta område torde

delvis ingå den typ av forskning som

efterfrågas i motionen. I övrigt finns

givetvis även andra organ med uppgifter

inom området, bl.a vad gäller forskning

med en mer uttalat regionalpolitisk

inriktning.

Vad som har förordats i motion

1996/97:Bo507 (c) yrkande 11 ger inte

utskottet anledning att föreslå vidare

överväganden i frågan. Motionen avstyrks

således.

Behovet av en översyn av den statliga

plan- och arkitekturpolitiken diskuteras

i motion 1996/97:Bo534 (v). Som en av de

åtgärder som enligt motionärerna bör

vidtas föreslås i yrkande 2 att

riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om aktiv forskning.

Innebörden i detta yrkande är att

forskningsresurserna inom området bör

förstärkas. Vidare föreslås att Boverket

får i uppdrag att skapa fora för

kunskapsöverföringen mellan branschens

organ och företag samt mellan

högskoleforskning och byggbransch.

Enligt gällande ordning är det BFR som

har samordningsansvaret för forskning

som berör byggande och den byggda

miljön. Detta framhålls även i den

forskningspolitiska propositionen (prop.

1996/97:5) som för närvarande bereds

inom riksdagen. I propositionen anges

att BFR skall se över formerna för

kunskapsspridning. BFR är också

delansvarigt för GIMLE som är ett

kunskapscentrum för byggd miljö med

uppgift att sprida information och

fungera som mötesplats för alla inom de

berörda branscherna. Som motionärerna

anför har givetvis även Boverket ett

ansvar för kunskapsspridningen inom sitt

verksamhetsområde. Verket publicerar

löpande skrifter och rapporter samt

anordnar kurser på ett flertal områden.

Inte minst vad gäller frågor om

arkitektur och byggnadskonst har verket

varit aktivt genom att bl.a. ge ut

exempel på goda lösningar. Ett samarbete

förekommer också mellan BFR och Boverket

i frågor som har gemensamt intresse.

Vad gäller de arkitekturpolitiska

frågor som tas upp i motionen bör

noteras att regeringen nyligen inrättat

en arbetsgrupp för arkitektur och

formgivning. Gruppen skall bl.a. styra

det arbete med att utforma ett

handlingsprogram för arkitektur och

formgivning som regeringen aviserat.

Utskottet kan mot denna bakgrund inte

finna det erforderligt med ett

tillkännagivande om formerna för

kunskapsspridningen mellan forskningen

och byggnadsbranschen. Motion

1996/97:Bo534 (v) yrkande 2 avstyrks

således.

Bidrag till fukt- och mögelskador

Sedan år 1986 kan bidrag utgå från en

statlig fond till reparationsåtgärder

för att komma till rätta med fukt- och

mögelskador. Bidragsbestämmelserna finns

i förordningen (1993:712) om den

statliga fonden för fukt- och

mögelskador i småhus m.m. Fondens

kansliuppgifter handhas av

Kammarkollegiet.

I två motioner diskuteras bl.a.

villkoren för stöd till åtgärder mot

fukt- och mögelskador. Miljöpartiet

framhåller i sin partimotion

1996/97:Bo209 att fastighetsägarens

självrisk vid bidrag från Fonden för

fukt- och mögelskador i dag är för hög.

I yrkande 2 föreslås att självrisken

skall maximeras till 50 %.

Regeländringen förutsätts finansieras

inom den ekonomiska ramen för

bidragsgivningen. Vänsterpartiet

föreslår i partimotion Bo235 yrkande 6

att en översyn av bidragsreglerna för

stödet från fonden bör genomföras.

Vidare förordas att möjligheterna att

överföra kansli- och

utredningsverksamheten till Boverket

övervägs.

Bostadsutskottet kan konstatera att en

översyn av reglerna m.m. för bidrag till

fukt- och mögelskador redan pågår. En

utredning tillsattes våren 1996 med

uppgift att följa upp

byggfelsförsäkringen och frågor om

konsumentskydd i byggandet m.m. I

direktiven (dir. 1996:39) till

utredningen ingår bl.a. att analysera

behovet av och formerna för det statliga

stödet för att komma till rätta med fukt-

och mögelskador i egnahem.

Utredningsarbetet skall vara slutfört

senast den 1 oktober 1997. Utskottet

anser att resultatet av det pågående

arbetet bör avvaktas. Motionsyrkandena

avstyrks således.

Geoteknik

Regeringen begär i budgetpropositionen

att riksdagen skall godkänna vad som där

förordats beträffande dels den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Statens geotekniska

instituts ansvarsområde - yrkande 8,

dels inriktningen av institutets

verksamhet för den närmaste

treårsperioden - yrkande 9. I korthet

innebär regeringsförslaget i denna del

att Statens geotekniska institut skall

svara för kunskapsuppbyggnad och teknisk

utveckling inom geotekniken och se till

att kunskapen förs vidare och kommer

till praktisk användning. Verksamheten

skall enligt förslaget vidare präglas av

kvalitet och oberoende samt medverka

till en säker, ekonomisk och

miljöanpassad utveckling inom det

geotekniska området.

Regeringens förslag beträffande

målsättningen m.m. för den geotekniska

verksamheten, som inte mött invändningar

i motioner, tillstyrks av utskottet.

Länsstyrelserna m.m.

Vid sin behandling av

budgetpropositionen våren 1995 framhöll

bostadsutskottet att det vid

fördelningen av länsstyrelseanslaget

mellan olika länsstyrelser kunde finnas

anledning att ta hänsyn till länets

befolkningsstorlek. Med anledning härav

gav regeringen i maj 1995 Statskontoret

i uppdrag att se över fördelningen av

länsstyrelseanslaget mellan

länsstyrelserna och lägga fram förslag

till en fördelningsmodell. Resultatet av

översynen har redovisats i

Statskontorets rapport (1996:8) Modeller

för fördelning av ramanslaget till

länsstyrelserna. Utgångspunkten för

arbetet har varit att

fördelningsmodellen skall uppfylla vissa

kriterier. Det innebär bl.a. att den bör

ge likvärdiga förutsättningar att

bedriva verksamhet i olika län, men inte

kompensera för skillnader i servicenivå,

kvalitet, avgifter eller effektivitet.

Det måste vidare finnas ett samband med

länets arbetsbelastning. Modellen bör

dessutom vara enkel och väsentligen

uppfattas som rättvis av de berörda.

Statskontorets rapport har remitterats

till länsstyrelserna, som också avgett

yttranden över den.

Frågan bereds för närvarande i

regeringskansliet, och regeringen avser

att senare i höst besluta om direktiv

till länsstyrelserna angående

planeringsramar för budgetåret 1998. Den

slutliga omfördelningen av

länsstyrelseanslaget kommer därefter att

presenteras i 1997 års

budgetproposition.

Förslag om hur fördelningen av

länsstyrelseanslaget på de olika

länsstyrelserna skall göras lämnas i

fyra motioner.

Med utgångspunkt i den kraftiga

befolkningsökningen i Hallands län

förordas i motionerna 1996/97:Bo302 (fp,

m, c) och 1996/97:Bo304 (s) att

fördelningsnyckeln vid fördelning av

länsstyrelseanslaget på de olika

länsstyrelserna skall ändras.

I motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v,

mp) förordas att fördelningen av

länsstyrelseanslaget på de olika

länsstyrelserna skall ske med hänsyn

till befolkningstalen.

Riksdagen bör enligt motion

1996/97:Bo306 (fp) hos regeringen begära

en redovisning av efter vilka

principer länsstyrelseanslaget fördelas

på län. Först efter en sådan redovisning

är det enligt motionen möjligt att

bedöma om en annan fördelningsordning är

motiverad.

Med anledning av vad som förordats

beträffande fördelningen av

länsstyrelseanslaget på län vill

utskottet anföra följande.

Som framgår av redovisningen ovan

bereds frågan om fördelningen av

länsstyrelseanslaget på de olika

länsstyrelserna inom regeringskansliet.

Resultatet av denna beredning skall

enligt vad som anges i årets

budgetproposition presenteras för

riksdagen hösten 1997. Tillkännagivanden

i enlighet med förslagen i motionerna

1996/97:Bo302 (fp, m, c), 1996/97:Bo303

(m, s, c, fp, v, mp), 1996/97:Bo304 (s)

och 1996/97:Bo306 (fp) kan därför inte

anses erforderliga.

Riksdagen har fattat beslut om att

länsstyrelserna i Kristianstads och

Malmöhus län skall läggas samman till en

länsstyrelse - länsstyrelsen i Skåne län

- den 1 januari 1997. Inför

sammanläggningen har regeringen tillsatt

en organisationskommitté som har i

uppdrag att förbereda och genomföra

bildandet av den nya länsstyrelsen.

Enligt direktiven skall kommittén bl.a.

presentera förslag som ger en besparing

på minst 30 miljoner kronor senast år

1998.

Det är enligt motion 1996/97:Bo307 (s)

angeläget att tillskapandet av den nya

länsstyrelsen i Skåne sker på ett sådant

sätt att verksamheten kan bedrivas

effektivt och rationellt redan från

början. Det anges bl.a. innebära att det

besparingskrav som ställts bör anpassas

till den verksamhet som måste bedrivas

vid den nya länsstyrelsen, t.ex. genom

att besparingen nås i långsammare takt.

Innan denna fråga slutligt kan avgöras

måste enligt motionen en

konsekvensanalys genomföras med

utgångspunkt i de angivna besparingarna.

Enligt vad som anförs i

budgetpropositionen avser regeringen att

för budgetåret 1997 tilldela den nya

länsstyrelsen i Skåne län en i

förhållande till vad som tidigare

tilldelats de två länsstyrelserna

oförändrad anslagsram. Inom ramen skall

dock även avvecklingskostnader vid de

gamla länsstyrelserna täckas. Några

generella besparingskrav har inte ålagts

den nya länsstyrelsen för 1997.

Som anförs i motion 1996/97:Bo307 (s)

har frågan om hur besparingen på 30

miljoner kronor vid den nya

länsstyrelsen bör tas ut tidigare

behandlats av utskottet (bet.

1995/96:BoU9 s. 14). Utskottet anförde

härvid bl.a. att det fick förutsättas

att regeringen vid bedömningen av

besparingen skulle positivt pröva om den

inte, åtminstone under en inledningsfas,

borde ges en mindre omfattning än den

som förutsatts. Riksdagen gav också

regeringen detta till känna. De skäl som

vägledde utskottets ställningstagande i

denna del äger fortsatt giltighet. Som

framgår ovan utgår också regeringens

förslag till anslagsfördelning för

budgetåret 1997 från förutsättningen att

den nya länsstyrelsen i Skåne län skall

tilldelas ett anslag som är oförändrat i

förhållande till vad som tilldelats de

två tidigare länsstyrelserna. Även om

förslaget i denna del innebär att också

omställningskostnaderna skall täckas

inom anslaget måste enligt utskottets

mening utskottets och riksdagens

tidigare ställningstagande i denna del

anses i allt väsentligt tillgodosett.

När det gäller anslagsberäkningen för

länsstyrelsen i Skåne län för kommande

budgetår får det enligt utskottets

mening förutsättas att regeringen

beaktar utskottets och riksdagens

tidigare uttalande om hur den förutsatta

besparingen bör tas ut. Till denna fråga

finns anledning att återkomma i samband

med behandlingen av 1998 års budget

hösten 1997.

I den mån förslagen i motion

1996/97:Bo307 (s) inte kan anses

tillgodosedda med det nu anförda

avstyrks den av utskottet.

Det bakomliggande skälet till att bilda

ett västsvenskt storlän är enligt motion

1996/97:Bo305 (m) att kunna inrätta ett

regionparlament och därmed också ett

storlandsting. Med hänvisning till att

landstingen i stället bör avvecklas

förordas i motionen att riksdagen skall

uttala att Skaraborgs län inte skall

ingå i ett nytt västsvenskt län.

Regeringen har tillsatt en särskild

utredare för att ta upp överläggningar

med företrädare för kommuner, landsting,

länsstyrelser och andra berörda parter i

Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län

och Skaraborgs län i syfte att klarlägga

den geografiska utformningen av ett nytt

västsvenskt län. Enligt utskottets

mening bör inte resultatet av dessa

överläggningar föregripas på det sätt

som föreslås i motion 1996/97:Bo305 (m),

varför den avstyrks. Regeringen avser

dessutom att våren 1997 förelägga

riksdagen en proposition om

länsindelningen i Västsverige.

För att förbättra kontakten mellan

väljarna och riksdagens ledamöter

föreslås i motion 1996/97:Bo301 (m) att

det vid landets länsstyrelser skall

inrättas arbetsplatser för länets

riksdagsledmöter.

Förslaget i motionen om att

tillhandahålla arbetsplatser för länets

riksdagsledamöter i länsstyrelsens

lokaler synes utgå från uppfattningen

att kontakten mellan riksdagsledamöter

och väljare måste formaliseras så att

ledamöterna i det närmaste kan komma att

uppfattas som statens representanter i

länet. Utskottet delar inte denna

uppfattning. Mot förslaget kan dessutom

bl.a. riktas den invändningen att ett

genomförande skulle innebära att alla

länets riksdagsledamöter samlas i en

enda av länets kommuner -

residensstaden. En sådan ordning skulle

för det stora flertalet ledamöter, dvs.

de som inte bor i en residensstad,

innebära att kontakten med väljarna på

den egna orten försämras. Motionen

avstyrks.

Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet

m.m.

I budgetpropositionen begärs riksdagens

godkännande av ett där framlagt förslag

till övergripande mål för

Lantmäteriverket - yrkande 10. Förslaget

innebär i korthet att de övergripande

målen för verket skall vara att verka

för dels en ändamålsenlig

fastighetsindelning, dels en effektiv

försörjning med grundläggande fastighets-

och landskapsinformation.

Målen för uppdragsverksamheten föreslås

vara att tillhandahålla sådana tjänster

inom myndighetens verksamhetsområde som

gagnar en effektivisering av viktiga

samhällsfunktioner.

Regeringens förslag beträffande de

övergripande målen för Lantmäteriverket,

som inte mött invändningar i motioner,

tillstyrks av utskottet.

Det finns enligt motion 1996/97:Bo229

(c) en bristande samordning mellan land-

och sjökartor som dels orsakar besvär

för användarna, dels gör

kartproduktionen mindre

kostnadseffektiv. Det bör enligt

motionen därför uppdras åt

Lantmäteriverket att ta fram förslag

till en gemensam karta för land- och

vattenområden som kan ersätta dagens

kartor och sjökort.

Utskottet delar uppfattningen att en

för olika användningsområden så långt

möjligt samordnad kartproduktion måste

anses både rationell och kostnads-

effektiv. I fråga om land- och sjökartor

har också Lantmäteriverket och

Sjöfartsverket år 1994 träffat ett

övergripande samarbetsavtal. Detta avtal

har därefter i början av år 1996 följts

dels av ett övergripande ramavtal, dels

ett avtal om samverkan vid produktion,

förvaltning, utbyte och spridning av

grundläggande geografisk information.

Verken har också regelbundet gemensamma

planerings- och samverkansmöten. Ett

arbete med den i motion 1996/97:Bo229

(c) förordade inriktningen har sålunda

redan inletts. Ett tillkännagivande i

enlighet med motionsförslaget kan därmed

inte anses erforderligt.

Med hänvisning till att

Lantmäteriverket och Sjöfartsverket

träffat avtal om samverkan i fråga om

geografisk information förordas i motion

1996/97:Bo235 (v) yrkande 12 att

samverkansavtal skall träffas också med

andra statliga verk och bolag. De

samordningsvinster m.m. som härvid kan

uppkomma torde enligt förslaget vara

betydande.

Miljödepartementet har 1995 bildat en

arbetsgrupp för samverkan kring

geografiska data och geografiska

informationssystem - REGGIT - vari ingår

företrädare för berörda departement och

myndigheter m.fl. Arbetsgruppen skall

bl.a. eftersträva ett samlat grepp på

området, verka för en nationell strategi

och ett snabbt genomförande av

nödvändiga åtgärder. Arbetsgruppens

hittillsvarande verksamhet har

redovisats i en lägesrapport i maj 1996.

Som framgår av den kortfattade

redovisningen ovan har också i detta

fall ett arbete med den inriktning som

förordas i motionen redan inletts. Även

om det kan hävdas att arbetet inte

formaliserats genom att avtal träffats,

får det enligt utskottets mening ändå

anses ha en sådan utformning att den

samordning som förordas i motion

1996/97:Bo235 (v) yrkande 12 kan uppnås.

Vad i motionen föreslagits får sålunda

anses i allt väsentligt tillgodosett.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde

18 och med avslag på de i bilaga 1

upptagna motionerna

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 1 såvitt nu är i fråga

förordats beträffande besparingar på

anslaget till räntebidrag för

budgetåret 1997,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 2 förordats beträffande

sammanslagning av återstående

utbetalning av åtaganden enligt vissa

stödformer som är under avveckling,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 6 förordats avseende

finansiering av

byggnadskostnadsdelegationens

teknikupphandling m.m.,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 7 föreslagits beträffande

ramen för Fonden för fukt- och

mögelskadors sammanlagda åtaganden,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 11 förordats avseende

nedsättning av taxebeloppet för vissa

lantmäteriförrättningar,

dels i enlighet med förslaget i

propositionens yrkande 12 för

budgetåret 1997 anvisar anslagen inom

utgiftsområde 18 enligt vad som i

bilaga 2 angivits som utskottets

förslag,

res. 1 (fp)

res. 2 (kd)

2. beträffande besparingen på

räntebidragen för budgetåren efter

1997

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde

18 yrkande 1 såvitt nu är i fråga

förordats,

3. beträffande

anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och

1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo209 yrkande 17,

res. 3 (mp)

4. beträffande anslagsbehovet

avseeende räntebidragen för

budgetåret 1998

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo235 yrkande 5,

res. 4 (v)

5. beträffande bostadspolitikens

inriktning och utformning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo201 yrkande 1, 1996/97:

Bo228 samt 1996/97:Bo235 yrkandena 1

och 2,

res. 5 (m)

res. 6 (v)

6. beträffande kommunernas ansvar

för bostadspolitiken

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo201 yrkande 24, 1996/97:

Bo220, 1996/97:Bo234 yrkandena 1 och

2 samt 1996/97:Bo529 yrkande 4,

res. 7 (m)

res. 8 (c)

res. 9 (v)

7. beträffande kommunala

lägesavgifter

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo209 yrkande 10,

res. 10 (mp)

8. beträffande åtgärder mot

boendesegregation

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23,

1996/97:Bo202, 1996/97:Bo208,

1996/97:Bo209 yrkande 1, 1996/97:

Bo224 yrkande 1, 1996/97:Sf632

yrkande 10 samt 1996/97:Sf633 yrkande

16,

res. 11 (m)

res. 12 (mp)

9. beträffande hyresgästernas

självförvaltning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo210, 1996/97:Bo211,

1996/97:Bo232, 1996/97:Fi212 yrkande

15 samt 1996/97:Ub247 yrkande 10,

10. beträffande minskade

räntebidrag och sänkt

fastighetsskatt

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4,

res. 13 (m)

11. beträffande villkor för

statligt stöd till

bostadsproduktionen m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15,

res. 14 (m) -

motiv.

res. 15 (mp)

12. beträffande nyare

bostadsrättsföreningar

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo409,

13. beträffande villkoren för

vissa stimulansstöd

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo218,

res. 16 (c, fp, v,

mp, kd)

14. beträffande samordning av

bostadsbidragen och övrigt

socialpolitiskt stöd

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo201 yrkande 10 samt

1996/97:Bo231 yrkande 3,

res. 17 (m)

res. 18 (kd) -

motiv.

15. beträffande utvärdering av

bostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo227 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. beträffande bostadsbidrag

vid skilsmässa

att riksdagen avslår motion

1996/97:So637 yrkande 6,

res. 19 (v)

17. beträffande

direktutbetalning av

bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo205 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. beträffande bosparande

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo201 yrkande 9 samt

1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7,

res. 20 (m)

res. 21 (mp)

19. beträffande

ungdomsbosparandet

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo235 yrkande 9,

res. 22 (v, mp)

20. beträffande Boverkets

uppgifter

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo235 yrkande 4,

res. 23 ( v)

21. beträffande mål och

ekonomiska åtaganden för

byggforskningsverksamheten

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde

18 yrkandena 3 och 4 förordats samt

lämnar det i yrkande 5 föreslagna

bemyndigandet,

22. beträffande stöd till

projekt med ekologisk inriktning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo204 samt 1996/97:Bo209

yrkande 14,

res. 24 (mp)

23. beträffande

jämställdhetsaspekterna på den

fysiska planeringen

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo529 yrkande 1,

res. 25 (c, fp, v,

mp)

24. beträffande forskning om

fysisk och ekonomisk planering

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo507 yrkande 11,

res. 26 (c)

25. beträffande formerna för

kunskapsspridning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo534 yrkande 2,

26. beträffande bidrag till fukt-

och mögelskador

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo209 yrkande 2 samt

1996/97:Bo235 yrkande 6,

res. 27 (v)

res. 28 (fp, mp)

27. beträffande målsättningen

m.m. för den geotekniska

verksamheten

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde

18 yrkandena 8 och 9 förordats,

28. beträffande fördelningen av

länsstyrelseanslaget på län

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Bo302, 1996/97:Bo303,

1996/97:Bo304 samt 1996/97:Bo306,

res. 29 (c)

29. beträffande länsstyrelsen i

Skåne

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo307,

30. beträffande Skaraborgs län

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo305,

31. beträffande arbetsplatser

för länets riksdagsledamöter

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo301,

32. beträffande målen för

Lantmäteriverket

att riksdagen godkänner vad i

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde

18 yrkande 10 förordats,

33. beträffande land- och

sjökartor

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo229,

34. beträffande samverkan kring

geografiska data

att riksdagen avslår motion

1996/97:Bo235 yrkande 12.

Stockholm den 28 november 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing1

(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin

(s), Sten Andersson1 (m), Rigmor

Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig

Grauers1 (m), Erling Bager (fp), Lena

Larsson (s), Owe Hellberg1 (v), Lilian

Virgin (s), Inga Berggren1 (m), Per

Lager1 (mp), Ulf Björklund (kd) och

Carina Moberg (s).

1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet

under moment 1 i hemställan.

Reservationer

1. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(mom. 1)

Erling Bager (fp) anser

dels att utskottets yttrande vad gäller

de nedan angivna avsnitt bort ha

följande lydelse:

A 2 Räntebidrag m.m.

vad gäller den del av utskottets

yttrande som på s. 11 börjar med Den

av och på s. 12 slutar med 1 och 8

avstyrks :

Under beredningen av förslagen om

anslag inom utgiftsområde 18 har ett

motionsförslag (fp) om ökad satsning på

åtgärder mot radon i bostäder vunnit

bred anslutning (se nedan under anslaget

A 9). Ett genomförande av förslaget inom

den av riksdagen nyligen fastställda

ramen för utgiftsområdet förutsätter

emellertid att en motsvarande besparing

genomförs med 20 miljoner kronor. Fp-

ledamoten har vid utskottsbehandlingen

mot denna bakgrund föreslagit att en

besparing med detta belopp i förhållande

till regeringens förslag genomförs under

anslaget Räntebidrag m.m. Utskottet

tillstyrker det under beredningsarbetet

framlagda besparingsförslaget som har

följande innebörd.

Regeringens anslagsberäkning utgår från

att bidrag understigande 2 000 kr per år

och låneärende inte kommer att betalas

ut. Detta förutsätts gälla oavsett hur

många lägenheter låneärendet omfattar.

Enligt utskottets mening är det dock

rimligt att reglerna i stället utformas

så att ett högre bidragsbortfall får

accepteras i de låneärenden som avser

ett stort antal lägenheter än i sådana

ärenden som avser en enda bostad (t.ex.

i egnahemsfallet). Med den av utskottet

förordade utgångspunkten torde den

ytterligare besparing på räntebidragen

om 20 miljoner kronor som erfordras

kunna uppnås. Det bör ankomma på

regeringen att utforma de aktuella

reglerna i enlighet med denna

utgångspunkt.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringens anslagsförslag avstyrks.

Anslaget för Räntebidrag m.m. bör i

stället fastställas till ett belopp som

är 20 miljoner kronor lägre än vad

regeringen föreslagit. Motionsförslagen

om andra besparingar på räntebidragen

bygger på förutsättningar som inte

längre föreligger efter att riksdagen

nyligen fastställt beräkningen av

statsbudgetens inkomster respektive

ramarna för utgiftsområdena. Dessa

förslag avstyrks av denna anledning.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder

vad gäller den del av utskottets

yttrande som på s. 14 börjar med

Motivtexten i och på s. 15 slutar med

12 miljoner kronor :

Utskottet instämmer i vad som anförs om

behovet av åtgärder mot radon i bostäder

i framför allt motionerna 1996/97:Bo224

(fp) och 1996/97:So280 (fp). Som

framhålls i dessa motioner är

ambitionsnivån vad gäller bl.a.

kartläggning, information och

saneringsåtgärder i dag alltför låg.

Olika åtgärder måste därför vidtas för

att öka aktiviteten på området. Det bör

bl.a. prövas att införa ett system med

intyg från kommunerna om att ett hus

inte ligger i ett riskområde och inte är

uppfört med ett radonavgivande material.

Vidare bör krävas att kommunerna mer

strikt tillämpar de gränser för sanitär

olägenhet som Socialstyrelsen

fastställt.

Av största vikt är givetvis att de

bostäder där höga radonhalter uppmätts

snarast åtgärdas. Det statliga bidraget

utgör en viktig och nödvändig stimulans

för att påverka de berörda

fastighetsägarna att vidta nödvändiga

åtgärder. De förbättrade bidragsvillkor

som gällde under den borgerliga

regeringstiden resulterade i att antalet

åtgärdade bostäder påtagligt ökade. Det

är mot denna bakgrund förvånansvärt att

regeringen nu genom en neddragning av

anslaget för bidragsverksamheten

aviserar en sänkt ambitionsivå på

området. Även om det är oklart vad

regeringens avsikt varit med

anslagsminskningen är det enligt

utskottets mening självklart att

bidragsgivningen inte får begränsas av

brist på medel. För att åter öka

saneringstakten bör bidragsvillkoren

också ändras i enlighet med förslaget i

fp-motionerna. Det maximala bidraget bör

således återställas från 15 000 kr till

den nivå som den tidigare regeringen

införde, dvs. 25 000 kr.

Utskottet gör bedömningen att anslaget

för bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder med den ordning för

bidragsverksamheten som förordats bör

räknas upp med 20 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Under anslaget för räntebidrag har en

motsvarande besparing ovan föreslagits.

Förbättringen av villkoren för

radonbidrag kan därigenom genomföras

inom den av riksdagen tidigare

fastställda utgiftsramen för

utgiftsområde 18.

Vad utskottet ovan anfört med anledning

av motionerna 1996/97:Bo224 (fp)

yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:So280

(fp) yrkande 20 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Detta

innebär att även vad i motionerna

1996/97:Bo209 (mp) och 1996/97:Bo235 (v)

förordats angående radonbidrag får anses

vara tillgodosett.

A 10 Bostadsbidrag

vad gäller den del av utskottets

yttrande som på s. 16 börjar med De

senaste och slutar med Bostadsbidrag

tillstyrks :

De ändrade regler för bostadsbidragen

fr.o.m. år 1997 som riksdagen beslutade

om våren 1996 bör enligt utskottets

mening ändras i ett avseende. Det gäller

det nya inkomstprövningssystemet med

individuella inkomstgränser som för

många hushåll ger helt orimliga

konsekvenser. Framför allt gäller det de

familjer där någon av föräldrarna är

hemma för att se till de egna barnen.

Det kan också gälla familjer där en av

föräldrarna är arbetslös, studerar eller

arbetar deltid. För många av dessa

familjer ger de nya bidragsreglerna en

minskning av bostadsbidraget med närmare

1 000 kr i månaden. Detta är

naturligtvis inte rimligt. Reglerna om

individuell inkomstprövning måste enligt

utskottets mening därför avskaffas och

de tidigare reglerna där bostadsbidraget

baseras på den sammanlagda

hushållsinkomsten återinföras.

Den nu förordade ändringen i

bostadsbidragsreglerna innebär enligt

regeringens beräkningar att statens

kostnader för bostadsbidragen ökar med

300 miljoner kronor. För att

regeländringen inte skall påverka det

totala budgetutfallet bör den

finansieras inom bostadsbidragsanslaget.

I enlighet med de nu aktuella

motionsförslagen bör det ske genom en

generell sänkning av det fasta

bidragsbeloppet med 60 kronor per månad

och hushåll - en åtgärd som innebär

minskade bidrag med 300 miljoner kronor.

Vad utskottet nu med anledning av

förslagen i motionerna 1996/97:Bo201 (m)

yrkande 11, 1996/97:Bo222 (kd) yrkande

2, 1996/97:Bo231 (m) yrkandena 1 och 2,

1996/97:Fi214 (kd) yrkande 22 och

1996/97:So636 (kd) yrkande 12 såvitt nu

är i fråga anfört om bostadsbidragen bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 11,

1996/97:Bo222 yrkande 2,

1996/97:Bo224 yrkandena 2, 3, 5 och

6, 1996/97:Bo231 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Fi214 yrkande 22,

1996/97:So280 yrkande 20 och

1996/97:So636 yrkande 12, detta

yrkande såvitt nu är i fråga, samt

med avslag på övriga i bilaga 1

upptagna motioner och med anledning

av proposition 1996/97:1

dels med anledning av propositionens

yrkande 1 såvitt nu är i fråga som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört beträffande

besparingar på anslaget till

räntebidrag för budgetåret 1997,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om

radonbidrag,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 2 förordats beträffande

sammanslagning av återstående

utbetalning av åtaganden enligt vissa

stödformer som är under avveckling,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 6 förordats avseende

finansiering av

byggkostnadsdelegationens

teknikupphandling m.m.,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 7 föreslagits beträffande

ramen för Fonden för fukt- och

mögelskadors sammanlagda åtaganden,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 11 förordats avseende

nedsättning av taxebeloppet för vissa

lantmäteriförrättningar,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om

bostadsbidrag,

dels med avslag på propositionens

yrkande 12 för budgetåret 1997

anvisar anslagen inom utgiftsområde

18 enligt vad som i bilaga 2 angivits

som förslaget i reservation 1,

2. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(mom. 1)

Ulf Björklund (kd) anser

dels att utskottets yttrande vad gäller

de nedan angivna avsnitten bort ha

följande lydelse:

A 2 Räntebidrag m.m.

vad gäller den del av utskottets

yttrande som på s. 12 börjar med Utöver

den och slutar med 1 och 8 avstyrks :

Bostadsutskottet instämmer i vad som i

motion 1996/97:Bo222 (kd) anförs om

bostadsfinansieringsfrågor. Det finns

således starka skäl att ifrågasätta det

generella stödet till

bostadsproduktionen. På sikt bör

systemet med räntebidrag avvecklas.

Detta ger ekonomiskt utrymme för att

sänka fastighetsskatten. Inte minst de

orimliga konsekvenser som de nya

fastighetsskattenivåerna ger i vissa

delar av landet gör det angeläget att

redan under nästa år sänka skattenivån i

förhållande till gällande regler. En

sänkning av skattenivån till 1,5 %

medför minskade skatteintäkter om 1,5

miljarder kronor. Motsvarande belopp kan

sparas genom minskade räntebidrag.

Den formella frågan om

fastighetsskattenivån bereds inte i

bostadsutskottet. Inom utskottets

beredningsområde faller emellertid

frågan om anslaget för Räntebidrag m.m.

Utskottet tillstyrker med hänvisning

till det ovan anförda anslagsförslaget i

motion 1996/97:Bo222 (kd) och avstyrker

regeringens förslag. Anslaget bör

således för budgetåret 1997 fastställas

till ett belopp som är 1 500 miljoner

kronor lägre än vad regeringen förordat.

Vad utskottet nu med anledning av

motion 1996/97:Bo222 (kd) anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Utskottets ställningstagande

innebär att även de aktuella

motionsförslagen (m) till stor del få

anses vara tillgodosedda.

A 10 Bostadsbidrag

vad gäller den del av utskottets

yttrande som på s. 16 börjar med De

senaste och slutar med Bostadsbidrag

tillstyrks :

Fördelningspolitiskt sett är

bostadsbidragen det mest effektiva

sättet att tillförsäkra också

lågavlönade, barnfamiljer, studenter och

pensionärer en rimlig bostadsstandard.

Den målsättning som satts upp för

bostadsbidragen - att hushåll med barn

skall kunna efterfråga en bostad där

varje barn har ett eget rum - ligger i

princip fast. De besparingar som

beslutats dels år 1995, dels år 1996 har

emellertid inneburit ett trendbrott när

det gäller stödet till barnfamiljerna.

Tillsammans med övriga besparingar som

drabbar barnfamiljerna får

försämringarna i bostadsbidragen

katastrofala följder för många familjer.

Det är framför allt två av de ändringar

i bidragsreglerna som träder i kraft

fr.o.m. 1997 som drabbar barnfamiljerna.

Det gäller dels införandet av

individuella inkomstgränser, dels

begränsningen av den bidragsgrundande

bostadsytan.

Ett system med individuella

inkomstgränser innebär att många

familjer där en av föräldrarna väljer

att stanna hemma, antingen det sker av

omtanke om barnen eller på grund av

arbetslöshet eller någon annan orsak,

får sitt bostadsbidrag minskat med

närmare 1 000 kr per månad. En följd av

detta är att många småbarnsföräldrar mot

sin vilja tvingas ut i förvärvsarbete,

om det med tanke på dagens arbetsmarknad

över huvud taget finns något arbete. I

en tid då barnens situation liksom deras

välbefinnande kan sättas i fråga är

detta naturligtvis en helt felaktig

utveckling. Systemet med individuella

inkomstgränser bör således rivas upp

innan det hinner träda i kraft vid

årsskiftet.

Dagens bostadsbidragsregler ger inte

några begränsningar av den bostads-yta

som kan ligga till grund för

bostadsbidraget. I praktiken torde dock

de hyresgränser inom vilka bidraget

beräknas innebära en viss begränsning av

bostadens storlek genom det samband som

normalt finns mellan bostadens storlek

och bostadskostnaden. Trots detta kan

naturligtvis bostadsbidrag, med dagens

regler, komma att utgå för större

bostadsytor än vad som kan anses vara

bostadspolitiskt motiverat. Mot denna

bakgrund delar utskottet uppfattningen i

regeringens ursprungsförslag i

proposition 1995/96:186, att

bostadsbidragen bör kunna reduceras för

de bostäder som ligger väsentligt över

vad som kan anses vara en normal

ytstandard. Däremot bör inte gränserna

för den bidragsgrundande bostadsytan

sättas så snävt som riksdagens beslut

våren 1996 innebär. De ytgränser som bör

gälla fr.o.m. 1997 bör i stället

motsvara dem som regeringen

ursprungligen föreslog, dvs. de bör för

alla hushåll ökas med 10 m2.

Utskottet ställer sig med det nu

anförda bakom Kristdemokraternas

partimotion 1996/97:Fi214 yrkandena 22

och 23 samt motionerna 1996/97: Bo222

(kd) yrkandena 2 och 3 samt

1996/97:So636 (kd) yrkande 12.

Förutom de ovan förordade

förbättringarna bör bostadsbidragen

förstärkas ytterligare. I enlighet med

vad som förordas i motion 1996/97:Bo222

(kd) bör sålunda den barnrelaterade

delen av bidraget, det s.k. särskilda

bidraget, ökas inom ett totalt belopp om

862 miljoner kronor, vilket motsvarar

närmare 100 kr per barn och månad.

Förstärkningen bör finansieras dels

genom omfördelningar från det det

generella barnbidraget, dels genom att

bostadsbidragen till hushåll utan barn

avvecklas.

Det bör ankomma på regeringen att

utforma erforderliga lagförslag m.m. för

att de nu förordade ändringarna i

bostadsbidragen omedelbar skall kunna

genomföras.

För att en avveckling av

bostadsbidragen till hushåll utan barn

skall vara möjlig bör dock vissa

etgärder som riktar sig till denna grupp

vidtas. För gruppen studerande ungdomar

bör sålunda ett fortsatt stöd till

boendekostnaderna samordnas med

studiemedelssystemet och då med samma

åldersgräns som för studiemedlen. För de

ungdomar som inte studerar bör det

övervägas i vilken utsträckning

kommunala och andra insatser kan behövas

för att stödja också denna grupp. Det

kan t.ex. avse projekt där kommunerna

tillsammans med bostadsföretag och med

ungdomarna själva försöker öka utbudet

av särskilda

ungdomsbostäder/genomgångsbostäder.

Mot bakgrund av utskottets

ställningstagande ovan bör

bostadsbidragsanslaget beräknas till 7

072 miljoner kronor i enlighet med

förslaget i motion 1996/97:Bo222 (kd)

yrkande 8 såvitt nu är i fråga.

Regeringens förslag avstyrks. Utskottets

ovan redovisade ställningstagande

avseende reglerna för bostadsbidrag bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. I den mån övriga

motionsyrkanden inte kan anses

tillgodosedda genom utskottets

ställningstaganden avstyrks de av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Bo222 yrkande 8, med

anledning av motionerna 1996/97:Bo222

yrkandena 1-3, 1996/97: Fi214

yrkandena 22 och 23 samt

1996/97:So636 yrkande 12 och med

avslag på övriga i bilaga 1 upptagna

motioner samt med anledning av

proposition 1996/97:1

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om

besparingar på räntebidragen,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om

ändrade regler för bostadsbidrag,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 1 såvitt nu är i fråga

förordats beträffande besparingar på

anslaget till räntebidrag för

budgetåret 1997,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 2 förordats beträffande

sammanslagning av återstående

utbetalning av åtaganden enligt vissa

stödformer som är under avveckling,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 6 förordats avseende

finansiering av

byggkostnadsdelegationens

teknikupphandling m.m.,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 7 föreslagits beträffande

ramen för Fonden för fukt- och

mögelskadors sammanlagda åtaganden,

dels godkänner vad i propositionens

yrkande 11 förordats avseende

nedsättning av taxebeloppet för vissa

lantmäteriförrättningar,

dels med avslag på propositionens

yrkande 12 för budgetåret 1997

anvisar anslagen inom utgiftsområde

18 enligt vad som i bilaga 2 angivits

som förslaget i reservation 2,

3. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och

1999 (mom. 3)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Utskottet har

ovan och slutar med avstyrks sålunda

bort ha följande lydelse:

Faran med radon i våra bostäder har

länge varit känd. Trots detta finns det

fortfarande ett alltför stort antal

bostäder där åtgärder ännu inte

vidtagits för att sänka radonhalten. Ett

viktigt incitament för att få människor

att vidta erforderliga åtgärder är att

radonbidragen behålls oförändrade och

att en intensiv information om bidragen

lämnas till hushåll och fastighetsägare.

I enlighet med förslaget i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17 bör

riksdagen därför redan nu uttala att

anslaget till radonbidrag bör förstärkas

med 5 miljoner kronor för vart och ett

av budgetåren 1998 och 1999 i

förhållande till den preliminära

anslagsberäkning som regeringen

redovisat. Utskottets ställningstagande

i denna del bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998

och 1999

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo209 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Anslagsbehovet avseeende

räntebidragen för budgetåret 1998

(mom. 4)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Utskottet har

senast och på s. 22 slutar med

Förslaget avstyrks bort ha följande

lydelse:

Vissa av anslagen inom utgiftsområde 18

är av den karaktären att belastningen på

anslaget inte kan förutses med någon

större exakthet. Inte minst gäller det

räntebidragsanslaget som är starkt

beroende bl.a. av ränteutvecklingen och

av bostadsbyggandets omfattning. Det

innebär att den verkliga

anslagsbelastningen är svår för att inte

säga omöjlig att förutse. En genomgång

av de senaste årens budgetutfall visar

också att anslagsberäkningen

regelmässigt har understigit den

slutliga belastningen på anslaget med

flera miljarder. Med den nya

budgetmodell som nu tillämpas skulle

överskridanden av denna storlek få

förödande konsekvenser för hela

utgiftsområde 18. För att i möjligaste

mån i framtiden undvika denna situation

bör det därför uppdras åt regeringen att

fortlöpande följa utvecklingen av

belastningen på räntebidragsanslaget och

om så erfordras återkomma till riksdagen

i frågan. Senast i budgeten för år 1998

bör dock regeringen återkomma med nya

beräkningar för räntebidragen liksom med

ett förslag till justerad ram för

utgiftsområde 18 där hänsyn tagits till

subventionsutvecklingen under år 1997.

Vad utskottet nu med anslutning till

Vänsterpartiets partimotion 1996/97:

Bo235 yrkande 5 anfört om anslagsbehovet

avseende räntebidragen för budgetåret

1998 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbehovet

avseeende räntebidragen för

budgetåret 1998

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo235 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Bostadspolitikens inriktning och

utformning (mom. 5)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Utskottet har

och på s. 24 slutar med av utskottet

bort ha följande lydelse:

Efterkrigstidens bostadsmarknad har

framför allt utmärkts av omfattande

regleringar, långtgående

subventionssystem och en uttalad

politisk styrning. Effekterna av denna

politik framträder i dag också med all

önskvärd tydlighet i form av höga

boendekostnader, obalanser på

bostadsmarknaden, en växande illegal

marknad för hyreskontrakt och en

tilltagande segregation. Det är därför

nu hög tid att dra lärdom av de gångna

årens bostadspolitiska misstag och forma

en ny och långsiktigt hållbar

bostadspolitik där den boende ställs i

centrum.

Den framtida bostadspolitiken bör

grundas på valfrihet och syfta till ett

bra boende till en så låg kostnad som

möjligt. Det innebär att boendet bör

utvecklas utifrån människors egna

önskemål och vilja i stället för

politiska planer. Utvecklingen måste gå

i riktning mot fasta och stabila

spelregler och ett marknadsekonomiskt

funktionssätt där bostadsutbudet styrs

av efterfrågan i stället för av

politiska regleringar.

Som ett led i strävandena att nå de nu

i korthet relaterade bostadspolitiska

målen bör bl.a.

- bostadssubventionerna avvecklas i

takt med att fastighetsskatten tas bort,

- ett bosparsystem införas,

- tomträttsinstitutet avskaffas,

- bostadsrättens ställning stärkas,

- ägarlägenheter införas,

- det ursprungliga

bruksvärdessysstemet återupprättas,

- frihet att träffa avtalsvillkor vid

nytecknande av hyresavtal införas,

- kommunernas roll begränsas samt

- det kommunala ägandet av

bostadsföretag avvecklas.

Vad utskottet nu med anslutning till

Moderata samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkande 1 anfört om

bostadspolitikens utformning och

inriktning bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande bostadspolitikens

inriktning och utformning

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo201 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1996/97:Bo228

samt 1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. Bostadspolitikens inriktning och

utformning (mom. 5)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Utskottet har

och på s. 24 slutar med av utskottet

bort ha följande lydelse:

Det har under senare år blivit allt

svårare att upprätthålla den sociala

bostadspolitiken. Detta faktum kan

belysas med att boendekostnadens andel

av en industriarbetares lön har ökat

från 26 % år 1990 till 34 % år 1995. För

de 20 % av hushållen som har de lägsta

inkomsterna tar boendekostnaden i

anspråk 40 % av den disponibla

inkomsten. Bakom denna utveckling ligger

bl.a. effekterna av skattereformen,

minskade bostadsbidrag och andra bidrag

som en del i den pågående

budgetsaneringen och den extremt höga

arbetslösheten.

Mot bakgrund av den ovan i korthet

skisserade utvecklingen kan det med fog

hävdas att det övergripande

bostadspolitiska målet - att trygga alla

människors behov av en god bostad till

rimlig kostnad - nu satts i fara. Den

främsta enskilda orsaken härtill är den

skattereform som genomfördes åren

1989-1990. Genom reformen byttes sänkt

inkomstskatt till betydande del mot

indirekta skatter som i hög grad kom att

påverka boendekostnaderna. Enkelt

uttryckt har alltså sänkt skatt för

höginkomsttagare betalats genom höjda

bostadskostnader för alla. Denna aspekt

på skattereformen har enligt utskottets

mening hittills inte beaktats i

tillräcklig omfattning. Skattereformen

bör mot bakgrund härav utvärderas ur ett

bostadspolitiskt perspektiv av en

särskild arbetsgrupp.

Den nu förordade utvärderingen av

skattereformen utifrån dess

bostadspolitiska effekter bör i första

hand avse effekterna på

boendekostnaderna för olika

hushållstyper och för olika

upplåtelseformer. Utvärderingen bör

också belysa utfallet med utgångspunkt i

ett jämställdhetsperspektiv. I arbetet

bör dessutom kommunernas roll analyseras

utifrån de nya förutsättningar som

skattereformen givit. På grundval av

utvärderingen bör det ankomma på

arbetsgruppen att utarbeta de förslag

som erfordras för att rätta till

uppkomna skevheter mellan hushåll och

mellan upplåtelseformer.

Vad utskottet nu med anslutning till

Vänsterpartiets partimotion 1996/97:

Bo235 yrkandena 1 och 2 anfört om en

utvärdering av skattereformens

bostadspolitiska effekter bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande bostadspolitikens

inriktning och utformning

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2 och

med avslag på motionerna

1996/97:Bo201 yrkande 1 samt

1996/97:Bo228 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken (mom. 6)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 25 börjar med

Bostadspolitiken bygger och slutar med

i bostadsförsörjningen bort ha

följande lydelse:

Kommunerna har i dag ett

bostadspolitiskt inflytande som inte

bara avser vad som kan betecknas som

erforderliga myndighetsuppgifter utan

som också omfattar att driva

bostadsföretag, ikläda sig

borgensansvar, förmedla bostäder och

fastställa olika kommunala avgifter och

taxor. Sammantaget har detta lett till

att kommunerna inte sällan har dubbla

eller rent av flerdubbla roller på den

bostadspolitiska arenan. En kommun kan

sålunda både äga och driva

bostadsföretag som den samtidigt går i

borgen för. På det sättet snedvrids den

lokala konkurrensen. Genom det kommunala

planmonopolet kan kommunen också styra

tilldelningen av mark på ett sätt som

motverkar verklig konkurrens. På många

håll finns dessutom kommunal

bostadsförmedling - en verksamhet som

kan drivas både mindre byråkratiskt och

mer effektivt i privat regi.

De nu redovisade förhållandena visar

enligt utskottets mening på ett behov av

att renodla det kommunala

bostadspolitiska ansvaret till att avse

enbart myndighetsuppgifter.

Utgångspunkten bör sålunda vara att

kommunernas ansvar på bostadsområdet

primärt skall avse planeringen av

markanvändningen med utgångspunkt i

markägarens önskemål avseende användning

och bebyggelse. Det innebär att

kommunerna i första hand har att beakta

behovet av gemensamma nyttigheter som

gator, vägar och allmänna platser.

Kommunerna bör således ges ett minskat

men samtidigt tydligare bostadspolitiskt

ansvar. Den nu förordade

myndighetsutövningen bör vidare ske utan

onödig byråkrati och i så effektiva och

kostnadsbesparande former som möjligt.

Vad utskottet nu med anslutning till

Moderata samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkande 24 anfört om

kommunernas bostadspolitiska ansvar bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande kommunernas ansvar

för bostadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo201 yrkande 24 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Bo220,

1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Bo529 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken (mom. 6)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 25 börjar med

Bostadspolitiken bygger och slutar med

i bostadsförsörjningen bort ha

följande lydelse:

Boendet spelar en viktig roll i all

mänsklig tillvaro. Det innebär att

bostaden, bebyggelsemiljön liksom

närmiljön i övrigt är av vital betydelse

för människors trygghet och

välbefinnande. Vad vi i dag finner är

dock ofta motsatsen. Skälen härtill är

flera. En viktig faktor är dock bristen

på inflytande över bostaden och

bostadsmiljön i vid mening. Utskottet

delar mot bakgrund härav vad som i

motion 1996/97:Bo529 (c) anförts om

behovet av att öka det lokala

beslutsfattandet. Nya former för att öka

det lokala engagemanget i såväl

planering som skötsel av bostäder och

bostadsmiljö måste därför utvecklas. Som

en del i denna utveckling måste den

kommunala demokratin förstärkas genom

att kommunerna i större utsträckning än

hittills lämnar ifrån sig uppgifter till

olika lokala organisationer och

enskilda. Genom att på detta sätt föra

ut de kommunala bostadspolitiska

besluten till de människor som i första

hand berörs av dem stärks den lokala

demokratin samtidigt som förutsättningar

för bra och lokalt förankrade beslut

skapas.

Det finns redan i dag många exempel på

bostadspolitiskt intressanta projekt som

drivs av engagerade människor i

föreningsform eller på annat sätt. I de

större städerna handlar det om att

förvandla s.k. miljonprogramsområden

till socialt goda boendemiljöer med ett

fungerande kretslopp. På landsbygden och

i mindre tätorter rör det sig om att med

hjälp av lokal sysselsättning ge

förutsättningar för ett kvarboende.

Utrymmet för denna typ av projekt med en

lokal förankring och ett lokalt

ansvarstagande är dock mycket stort.

Åtgärder för att på olika sätt sprida

information om och förbättra

förutsättningarna härför bör därför

vidtas.

Vad utskottet nu med anslutning till

motion 1996/97:Bo529 (c) yrkande 4

anfört om ett ökat lokalt

beslutsfattande m.m. bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande kommunernas ansvar

för bostadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo529 yrkande 4 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Bo201

yrkande 24, 1996/97:Bo220 och

1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken (mom. 6)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 25 börjar med

Bostadspolitiken bygger och slutar med

i bostadsförsörjningen bort ha

följande lydelse:

Kommunernas möjligheter att ta ett

nödvändigt ansvar för

bostadsförsörjningen har kraftigt

minskat genom de åtgärder som vidtogs av

den förra borgerliga regeringen. Inte

minst upphävandet av

bostadsförsörjningslagen har berövat

kommunerna ett viktigt bostadspolitiskt

instrument. Upphävandet har dessutom

bidragit till att vissa kommuner anser

sig kunna avstå från att ta ett ansvar

som de måste anses ha också lagen

förutan. Även om kommunerna i formell

mening inte längre har samma skyldighet

som tidigare att planera sin

bostadsförsörjning kvarstår dock ett

betydande kommunalt ansvar på området.

Utskottet delar mot bakgrund härav

uppfattningen i motion 1996/97:Bo234 (s)

att kommunernas ansvar på området bör

lagfästas.

I det nu förordade kommunala ansvaret

för bostadsförsörjningen bör bl.a. ingå:

- Utarbetande av ett obligatoriskt

boendeplaneringsprogram utgående från

ett tvärsektoriellt samarbete mellan

fysiska planerare, tekniker,

miljöansvariga och socialtjänsten.

Programmet kan vara en del av arbetet

med den kommunala översiktsplaneringen

och ses över minst en gång varje

mandatperiod.

- En bostadsanvisningsrätt som

omfattar både kommunala och privata

bostadsföretags bostadsbestånd.

- Inrättande av någon form av

bostadsförmedling med ett kösystem på

rättvis grund.

Vad utskottet nu med anledning av motion

1996/97:Bo234 (s) yrkandena 1 och 2

anfört om det kommunala ansvaret för

bostadsförsörjningen bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande kommunernas ansvar

för bostadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 samt

med avslag på motionerna

1996/97:Bo201 yrkande 24,

1996/97:Bo220 och 1996/97:Bo529

yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Kommunala lägesavgifter (mom. 7)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 25 börjar med Det ligger och

på s. 26 slutar med 10 avstyrks bort

ha följande lydelse:

Vi har under hela efterkrigstiden haft

en utveckling i våra städer som

inneburit att bostäder i de centrala

delarna ersatts av kontor och andra

kommersiella lokaler. Det har till stor

del skett genom att äldre småskalig

bebyggelse, som till inte ringa del

innehöll bostäder, har rivits och

ersatts med nya storskaliga

kontorsbyggnader. Även om det i dag

finns tecken på att denna utveckling nu

har avstannat eller rent av vänt bör

åtgärder vidtas för att skapa

förutsättningar för en återbefolkning av

våra stadskärnor. Med en ökad tillgång

till modern teknik har behovet av stora

kontorslokaler av denna typ minskat.

Datoriseringen har gjort att de till

stor del kan ersättas av lokala

arbetsplatser i eller i närheten av

bostaden. Förutom de fördelar detta i

många fall innebär för den enskilde

minskar belastningen på miljön genom att

arbetsresorna minskar.

För att ge förutsättningar för den nu

skisserade utvecklingen bör det vara

möjligt för kommunerna att införa en

etableringsavgift för kommersiella

lokaler i städernas centrala delar i

enlighet med förslaget i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209.

Vad utskottet nu med anslutning till

motionens yrkande 10 anfört om kommunala

lägesavgifter bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande kommunala

lägesavgifter

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo209 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Åtgärder mot boendesegregation

(mom. 8)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med De problem och

på s. 29 slutar med avstyrks således

bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den

beskrivning som finns i Moderata

samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 vad gäller grundorsakerna

till den boendesegregation och de

undermåliga bostadsmiljöer som

förekommer i vissa bostadsområden. Det

kan således konstateras att flertalet av

problem-områdena kom till under 1960-

och 1970-talen. Under denna period

bedrevs en starkt centraliserad

bostadspolitik som bl.a. innebar att

staten bestämde

finansieringsförutsättningarna och

kommunerna den fysiska utformningen av

bostadsområdena. Dessutom står kommunala

bostadsföretag som ägare till huvuddelen

av det hyreshusbestånd som kom till

under denna period. Det är också i dessa

bostadsområden som de största problemen

finns i dag. Problemen beror delvis på

att kommunerna i många fall låtit

politiska överväganden gå före kravet på

en professionell fastighetsförvaltning.

Resultatet har blivit eftersatt

underhåll och en i olika avseenden

negativ utveckling i detta

bostadsbestånd.

För att i den framtida

samhällsplaneringen undvika att nya

problemområden skapas är det nödvändigt

att den avreglering som inleddes under

det förra borgerliga regeringsinnehavet

kan fullföljas. Detta kommer att ge

bättre förutsättningar för ett varierat

utbud av olika typer av bostäder skall

kunna uppnås. Upplåtelseformerna kommer

också att kunna anpassas till

efterfrågan. För att påskynda denna

utveckling är det nödvändigt att

kommunala bostadsföretag säljs till

seriösa fastighetsförvaltare. Ett

alternativ bör också vara att erbjuda

hyresgästerna att ta över sina

fastigheter genom att bilda

bostadsrättsföreningar.

På bostadspolitikens område är det

nödvändigt att även i övrigt se över

villkoren för fastighetsägande. En

översyn av hyresregleringen bör

genomföras. Fastighetsskatten och

subventionerna till bostadsproduktionen

bör successivt avvecklas. Dessa frågor

har utskottet delvis tagit upp i andra

delar av detta betänkande.

Orsakerna till dagens

segregationsproblem står emellertid inte

enbart att finna i den förda

bostadspolitiken. Minst lika stor

betydelse har de villkor och regelsystem

som gäller för skatter och arbete i

övrigt. Genom en omläggning av politiken

på dessa områden kan bättre

förutsättningar för företagande och nya

arbeten skapas. En lägre

arbetslöshetsnivå påverkar givetvis

också bostadsefterfrågan i allmänhet och

och möjligheterna för en större del av

befolkningen att välja bostad efter eget

önskemål.

Vad utskottet ovan med anledning av

motion 1996/97:Bo201 (m) yrkandena 22

och 23 anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I den

mån utskottets ställningstagande inte är

förenligt med övriga i detta avsnitt

behandlade motioner avstyrks de.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande åtgärder mot

boendesegregation

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23

samt med avslag på motionerna

1996/97:Bo202, 1996/97:Bo208,

1996/97:Bo209 yrkande 1,

1996/97:Bo224 yrkande 1,

1996/97:Sf632 yrkande 10 samt

1996/97:Sf633 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Åtgärder mot boendesegregation

(mom. 8)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 28 börjar med Bostads-

utskottet kan och slutar med mot

boendesegregation bort ha följande

lydelse:

I de tre mp-motionerna föreslås ett

flertal åtgärder som kan sättas in för

att minska segregationsproblemen i de

bostadsområden som redan har problem och

för att undvika att problem uppstår i

nya områden. Bostadsutskottet ansluter

sig till dessa förslag som kan ses som

konkretiseringar av de insatser som den

bostadspolitiska utredningen förordat i

sitt slutbetänkande. Regeringen bör

således i samband med beredningen av

utredningen överväga vilka lagändringar

m.m. som kan bli erforderliga för att

åstadkomma vad som i motionerna

föreslagits. De åtgärder som bör

övervägas för s.k. problemområden avser

bl.a. följande områden:

- en utflyttning av viss

högskoleutbildning

- inrättande av fler samlingslokaler

- införande av ekostadsdelar

- åtgärder för att förbättra utemiljön

- allergisanering av bostäder, skolor

och övriga lokaler

- satsningar på konstnärlig

utsmyckning m.m.

- inrättandet av frizoner från vissa

statliga regler

- åtgärder mot värdar som

diskriminerar invandrare

- åtgärder för bättre boendeinflytande

- förbättrad fritidsverksamhet

- mer varierad bebyggelse vad avser

hustyper m.m.

Varje framgångsrik förändringsprocess i

ett bostadsområde måste utgå från

önskemålen från de boende själva. Det är

därför självklart att de ovan förordade

övervägandena särskilt inriktas på att

stimulera och förbättra

förutsättningarna för de boende själva

att ta initiativ till de åtgärder som

bäst passar i varje enskilt fall.

Vad utskottet ovan anfört med anledning

av motionerna 1996/97:Bo208 (mp),

1996/97:Bo209 (mp) yrkande 1 samt

1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Detta innebär att även de

aktuella motionerna (s), (fp) och (c)

till stor del får anses vara

tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande åtgärder mot

boendesegregation

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Bo208,

1996/97:Bo209 yrkande 1 samt

1996/97:Sf633 yrkande 16 och med

avslag på motionerna 1996/97:Bo201

yrkandena 22 och 23, 1996/97:Bo202,

1996/97:Bo224 yrkande 1 samt

1996/97:Sf632 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Minskade räntebidrag och sänkt

fastighetsskatt (mom. 10)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 31 börjar med Utskottet har

och slutar med Moderata

samlingspartiet bort ha följande

lydelse:

Utskottet har ovan behandlat andra

motionsförslag (m) med innebörden att

fastighetsskatten successivt bör

avvecklas samtidigt som räntebidragen

minskar. Även vad gäller den nu aktuella

frågan, dvs. omställningen av

bostadsfinansieringsvillkoren efter

budgetåret 1997, instämmer utskottet i

vad som Moderata samlingspartiet anfört

i sin partimotion 1996/97:Bo201.

Avvecklingen av subventionerna till

bostadsproduktionen bör således

fullföljas genom att de fastigheter som

har räntestöd enligt 1993 års

bidragssystem befrias från

fastighetsskatt och samtidigt mister

räntestödet när bidragsandelen nått ned

till 30 %.

För fastigheter som produceras fr.o.m.

år 1998 bör inga statliga subventioner

utgå. Dessa fastigheter skall också

redan från början vara befriade från

fastighetsskatt.

En omläggning av

bostadsfinansieringsvillkoren i enlighet

med vad nu förordats kommer att leda

till en sundare bostadsmarknad.

Fastighetsägarnas ställningstaganden i

olika frågor kommer att kunna utgå från

rent fastighetsekonomiska överväganden

utan att subventioner och skatter

snedvrider beslutssituationen. På sikt

leder detta till att bostadsbeståndet

anpassas till efterfrågan i betydligt

större utsträckning än vad som är fallet

i dag.

Vad utskottet nu med anledning av

motion 1996/97:Bo201 (m) yrkandena 3 och

4 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande minskade räntebidrag

och sänkt fastighetsskatt

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

14. Villkor för statligt stöd till

bostadsproduktionen m.m. (mom. 11,

motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 31 börjar med Även

i och och på s. 32 slutar med 5, 9 och

15 bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör inga

subventioner utgå till

bostadsproduktionen fr.o.m. år 1998. Med

ett sådant ställningstagande finns inte

skäl att diskutera motionsförslagen om

att införa diverse nya

subventionsvillkor. Motion 1996/97:Bo209

(mp) yrkandena 5, 9 och 15 avstyrks.

15. Villkor för statligt stöd till

bostadsproduktionen m.m. (mom. 11)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 31 börjar med Även i och på

s. 32 slutar med 5, 9 och 15 bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i de

överväganden om villkoren för statligt

stöd till bostadsproduktionen som

redovisas i Miljöpartiets partimotion.

De generella subventionerna till ny- och

ombyggnad av bostäder bör således

avvecklas. Tyngdpunkten i statens

subventioner inom bostadssektorn bör i

stället läggas på bostadsbidragen som

visat sig ha en bra fördelningspolitisk

profil. Under en övergångsperiod bör

också vissa investeringbidrag kunna

utgå till bostadsproduktionen. Dessa

bidrag måste dock villkoras på sådant

sätt att endast åtgärder som är

miljöriktiga och som är motiverade från

sociala eller regionala utgångspunkter

ges stöd. Det bör således krävas att ett

projekt som ges stöd skall genomföras

inte enbart i enlighet med gällande

miljölagar utan också med användande av

bästa möjliga byggmaterial och

byggteknik. Utgångspunkten bör därvid

vara att det ekologiska kretslopps-

perspektivet används för byggprojektet

som helhet.

Det bör vidare krävas för de

byggnadsprojekt som ges statligt stöd

att en satsning görs på den estetiska

utformningen. Vackra hus, konstnärlig

utsmyckning och en skön närmiljö har

stor betydelse för att öka trivseln i

ett bostadsområde. Satsningar på

bostadsområdets utformning leder

sannolikt också till att problem med

vandalisering minskar eller inte

uppstår. Som villkor för statligt stöd

till ny- och ombyggnad av offentliga

lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter

bör därför krävas att minst 1 % av

investeringskostnaderna avsätts till den

estetiska utformningen.

Utskottets ställningstagande med

anledning av förslagen i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9

och 15 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande villkor för statligt

stöd till bostadsproduktionen m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

16. Villkoren för vissa stimulansstöd

(mom. 13)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp),

Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf

Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 33 börjar med Vad gäller och

på s. 34 slutar med aktuella motionen

bort ha följande lydelse:

Enligt återkommande uppgifter från

byggbranschen riskerar ett antal projekt

som beviljats nyinvesteringsbidrag eller

bostadsförbättringsstöd att inte hinna

avslutas före det slutdatum som gäller

för respektive stöd. Dessa projekt har

blivit försenade av olika orsaker som

ibland inte kunnat påverkas av

byggherren själv. Det tidigare höga

ränteläget försenade igångsättningen av

vissa projekt. Komplicerade

planprocesser eller krav på

hyresgästsamråd har försenat andra

projekt.

Det föreligger nu en betydande risk för

att många projekt måste avbrytas eller

krympas för att därigenom uppfylla

stödvillkorens krav på slutförande. I

båda fallen blir följden att ett antal

arbetstillfällen försvinner och

arbetslösheten bland byggnadsarbetarna

ökar ytterligare. Detta är givetvis

särskilt olyckligt med tanke på att

stöden infördes av främst

arbetsmarknadspolitiska skäl.

Arbetslösheten inom byggsektorn är

fortfarande oacceptabelt hög. De senaste

rapporterna om situationen på

byggarbetsmarknaden tyder dessutom på

att situationen åter håller på att

förvärras.

Den redovisade situationen kommer

sannolikt att innebära att de medel som

reserverats för stimulansstöden inte

fullt ut kommer att bli utnyttjade.

Enligt utskottets mening bör det därför

vara möjligt att flytta fram slutdatum

för färdigställande med ett år för

respektive stöd. Som villkor för

bostadsförbättringsstödet bör således

gälla att åtgärderna avslutas senast

under år 1997 och för

nyinvesteringsbidraget att projektet i

sin helhet avslutas senast den 30 juni

1998.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen

med anledning av motion 1996/97:Bo218

(kd) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande villkoren för vissa

stimulansstöd

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo218 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

17. Samordning av bostadsbidragen och

övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 34 börjar med Förslagen om

och slutar med Motionerna avstyrks

bort ha följande lydelse:

Dagens bostadsbidrag är ett tydligt

exempel på den rundgång som präglar

statens agerande gentemot familjer och

enskilda. Ett högt skattetryck på

boendet har drivit upp

bostadskostnaderna samtidigt som

inkomstbeskattningen lämnar alltför lite

kvar av lönen att leva på för den

enskilde. Bostadsbidragen har därför

blivit ett nödvändigt instrument för att

motverka de effekter som beskattning ger

upphov till. Åtgärder måste enligt

utskottets mening därför vidtas för att

växla dagens bidrag mot sänkt skatt.

Målet bör självfallet vara att den

enskilde skall kunna leva på sin lön

utan att vara beroende av bidrag. Som

ett led i denna utveckling bör en

samordning av bostadsbidragen och övriga

socialpolitiska åtgärder komma till

stånd. Den helhetssyn som detta ger över

den ekonomiska situationen för de

berörda hushållen är som framhålls i de

båda m-motionerna en nödvändig

förutsättning för att den nu förordade

växlingen av bidrag mot sänkt skatt

skall kunna inledas.

Vad utskottet nu med anslutning till

Moderata samlingspartiets partimotion

1996/97:Bo201 yrkande 10 samt motion

1996/97:Bo231 (m) yrkande 3 anfört om

samordning av bostadsbidragen och övrigt

socialpolitiskt stöd bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande samordning av

bostadsbidragen och övrigt

socialpolitiskt stöd

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 10

samt 1996/97:Bo231 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Samordning av bostadsbidragen och

övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14,

motiveringen)

Ulf Björklund (kd) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 34 börjar

med Förslagen om och slutar med

Motionerna avstyrks bort ha följande

lydelse:

Bostadsbidragen är ett

fördelningspolitiskt och

bostadspolitiskt viktigt instrument för

att tillförsäkra alla hushåll en rimlig

bostadsstandard. Bidragen är sålunda en

förutsättning för att också lågavlönade,

barnfamiljer, studenter och pensionärer

skall kunna ha råd med ett boende som

svarar mot de bostadspolitiska mål som

satts upp. De ändrade regler för

bostadsbidragen som riksdagen beslutat

om dels 1995, dels 1996 har emellertid

inneburit ett trendbrott i den

bemärkelsen att bidragen inte längre

torde svara mot de uppsattta målen.

Framför allt gäller detta för

barnfamiljerna. Med de kraftiga

bidragsminskningar som många

barnfamiljer nu kommer att få vidkännas

torde målet att dessa familjer skall

kunna efterfråga en bostad där varje

barn har eget rum komma att vara mycket

avlägset.

Vad som i den nu uppkomna situationen

erfordras är inte en samordning av

bostadsbidrag och andra stödformer utan

en reformering av bostadsbidragen så att

de kan fylla den bostadspolitiska

målsättning som riksdagen tidigare

uttalat sig för. De förestående

försämringarna av bostadsbidragen

tillsammans med bl.a. sänkta barnbidrag,

borttagna flerbarnstillägg, sänkt

ersättningsnivå i föräldraförsäkringen

m.fl. försämringar i stödet till

barnfamiljerna riskerar dock att

åstadkomma det motionärerna efterlyser

utan att det på något sätt varit

avsikten. De minskade bostadsbidragen

kommer för många barnfamiljer att

innebära att de tvingas söka

socialjhjälp för att klara sitt boende.

För att motverka denna utveckling bör

enligt utskottets mening beslutet om

införande av individuella inkomstgränser

upphävas och begränsningen av den

bidragsgrundande bostadsytan göras

utifrån den generösare norm som

Kristdemokraterna och Folkpartiet

liberalerna förespråkade redan våren

1996.

Utskottets ställningstagande i nu

aktuell del är inte förenligt med

förslaget i Moderata samlingspartiets

partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 10

samt motion 1996/97:Bo231 (m) yrkande 3.

Motionerna avstyrks.

19. Bostadsbidrag vid skilsmässa

(mom. 16)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 35 börjar med I de och på s.

36 slutar med hänvisning härtill bort

ha följande lydelse:

Varje år berörs 20 000-25 000 barn av

att deras föräldrar skils. Med avseende

på de svårigheter som följer för barnen

av detta finns det enligt utskottets

mening all anledning för samhället att

stödja både barn och föräldrar i denna

situation. Utskottet delar mot bakgrund

härav förslaget i Vänsterpartiets

familjepolitiska motion 1996/97:So637 om

att rätten till fullt bostadsbidrag bör

omfatta båda föräldrarna vid skilsmässa.

Det är naturligtvis viktigt att barnen

efter en separation har möjlighet att

upprätthålla en tät och naturlig kontakt

med båda sina föräldrar. Det förutsätter

bl.a. att föräldrarna efter skilsmässan

har råd med var sin bostad som är

tillräckligt stor för att medge att

barnen vistas hos dem. För att

tillförsäkra föräldrarna detta bör

därför bostadsbidragsreglerna ändras i

enlighet med vad som förordats i

Vänsterpartiets familjepolitiska motion

1996/97:So637 yrkande 6. Utskottets

ställningstagande i denna del bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande bostadsbidrag vid

skilsmässa

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:So637 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Bosparande (mom. 18)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 37 börjar med Bostads-

investeringar har och slutar med 7

avstyrks bort ha följande lydelse:

Till skillnad från i de allra flesta

andra länder har det i Sverige bara

krävts en mycket liten egen insats av

den som förvärvar en bostad. Även om

detta gjort det lättare att skaffa en

bostad har de senaste årens utveckling

visat att det gjort det desto svårare

för många människor att behålla

bostaden. Den stora lånebörda som följer

av en låg kontantinsats gör den boende

mycket utsatt för räntehöjningar. Det

har också visat sig att många

bostadsköpare fått ekonomiska

svårigheter när räntorna stigit. En ökad

egen insats kan naturligtvis motverka

detta och bidra till en bättre ekonomisk

stabilitet för den enskilda och en

stabilare bostadsmarknad för samhället.

Det finns enligt utskottets mening mot

bakgrund härav starka skäl som talar för

att förutsättningarna för ett

långsiktigt bosparande bör förbättras.

I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121)

läggs fram ett förslag till bosparande.

Förslaget innebär att sparandet skall

stimuleras genom en statlig

kreditgaranti. Sparare som regelbundet

bosparar i någon av de sparformer som

erbjuds på marknaden skall kunna

kvalificera sig för en statlig

kreditgaranti i samband med köp av eget

hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets

mening skulle en sådan garanti kunna ge

den stimulans som nu erfordras för att

få till stånd ett erforderligt

bosparande. Utskottet delar sålunda vad

som i Moderata samlingspartiets

partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 9

anförts om att utredningsförslaget nu

bör genomföras. Det bör därför ankomma

på regeringen att snarast vidta de

åtgärder som erfordras för ett

genomförande.

Vad utskottet nu med anledning av

förslaget i Moderata samlingspartiets

partimotion 1996/97:Bo201 (m) yrkande 9

anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. I den mån

partimotionen 1996/97:Bo209 (mp)

yrkandena 6 och 7 inte kan anses

tillgodosedd med det anförda avstyrks

den av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo201 yrkande 9 och med

avslag på motion 1996/97:Bo209

yrkandena 6 och 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

21. Bosparande (mom. 18)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 37 börjar med Bostads-

investeringar har och slutar med 7

avstyrks bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vad som i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209 anförts om

vikten och nödvändigheten av att

stimulera ett riktat bosparande. En på

sikt stabil ekonomi i boendet

förutsätter dels en betydande egen

insats, dels att lån kan erhållas på

goda villkor. Vad som erfordras är

därför nya sparformer och sparinstitut

som kan erbjuda lån till låg ränta mot

att sparandet också ger en låg ränta.

Här kan sådana alternativa

låneinrättningar som JAK tjäna som ett

föredöme liksom det tyska systemet med

särskilda bosparkassor.

För att närmare utreda

förutsättningarna för de nu förordade

sparformerna bör en särskild utredning

tillsättas. I utredningens uppgifter bör

bl.a. ingå att överväga behovet av

statliga kreditgarantier. En

förutsättning för inrättandet av nya

sparformer bör dock vara att spararna

och låntagarna ges ett förstärkt skydd

bl.a. genom att den samhälleliga insynen

förbättras. I utredningens uppgifter bör

dessutom ingå att lämna förslag om hur

kunskapen och informationen kring de

alternativa sparformerna i synnerhet och

bosparande i allmänhet kan förbättras.

Vad utskottet nu med anledning av

förslagen i Miljöpartiets partimotion

1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 anfört

om bosparande bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I den

mån partimotionen 1996/97:Bo201 (m)

yrkande 9 inte kan anses tillgodosedd

med det anförda avstyrks den av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 och

med avslag på motion 1996/97:Bo201

yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

22. Ungdomsbosparandet (mom. 19)

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 37 börjar med De regler och

slutar med riksdagens åtgärd bort ha

följande lydelse:

Det särskilda ungdomsbosparandet har en

viktig uppgift att fylla. På en allt

hårdare bostadsmarknad är det

naturligtvis viktigt att ungdomar

stimuleras till ett regelbundet sparande

som gör dem bättre rustade att flytta in

i sin första egna bostad. Det

ungdomsbosparande som i dag erbjuds är

dock inget bosparande i egentlig

bemärkelse genom att det inte ställs

något krav på att sparade medel skall

användas till en bostad. Reglerna för

sparandet bör därför ses över i syfte

att ge sparformen den nu förordade

knytningen till utgiften för en bostad.

I enlighet med förslaget i

Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235 yrkande 9 bör det uppdras

åt den ungdomspolitiska utredningen att

göra den nu förordade översynen.

Utskottets ställningstagande i denna del

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande ungdomsbosparandet

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo235 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

23. Boverkets uppgifter (mom. 20)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 38 börjar med Vad gäller och

slutar med avstyrks således bort ha

följande lydelse:

Kraven på Boverket kommer sannolikt att

förändras under de närmaste åren.

Verkets uppgifter när det gäller de

generella bostadssubventionerna kan

komma att minska. Samtidigt ökar behoven

av insatser på andra områden. Frågor om

tillgänglighet och åtgärder för att

minska boendesegregationen bör få större

tyngd. Boverket kan också komma att få

en viktig roll i den kommande

energiomställningen i samband med

kärnkraftsavvecklingen. Inte minst inom

bostadssektorn kommer omfattande

åtgärder att behöva vidtas för att

anpassa uppvärmningsmetoderna till

långsiktigt hållbara lösningar.

Om utvecklingen visar att kraven på

Boverket kommer att öka bör regeringen

återkomma med anslagsberäkningar som

utgår från de nya förutsättningarna.

Detta bör riksdagen med anledning av

motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 4 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20

bort ha följande lydelse:

20. beträffande Boverkets uppgifter

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo235 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

24. Stöd till projekt med ekologisk

inriktning (mom. 22)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 39 börjar med Regeringen

redovisar och slutar med yrkande 14

bort ha följande lydelse:

Utvecklingen mot ett ekologiskt

anpassat byggande går alltför långsamt.

Det finns visserligen en lång rad

exempel på lyckade projekt med denna

inriktning i olika delar av landet men

fortfarande sker huvuddelen av

bostadsproduktionen på ett sätt som inte

tar till vara på möjligheterna till

miljöanpassning. Staten måste därför ge

ett fortsatt och utökat stöd till

ekologiskt experimentbyggande som kan

tjäna som inspiration för byggherrar och

förvaltare. Ny kunskap behöver tas fram

och spridas på en rad olika områden. Det

kan gälla bl.a. val av och former för

energislag, material, va-lösning eller

placeringen av bostäderna i förhållande

till mark, väder och vind samt behoven

av infrastruktur.

Behovet av ny kunskap handlar

emellertid inte bara om att finna bra

ekologisk-tekniska lösningar utan också

om att förbättra förutsättningarna för

en bra boendekvalitet i övrigt. Målet

bör vara att vi alla i framtiden skall

kunna bo billigt, kunna känna hemkänsla

och trygghet i ekologiskt anpassade hus.

För att stimulera till och påskynda en

utveckling i denna riktning behövs en

fortsatt satsning på experimentbyggande

med stöd från BFR. Det är också

nödvändigt att tillräckliga

ansträngningar görs för att föra ut

resultaten av forskning och

experimentbyggande.

Vad utskottet ovan med anledning av

motionerna 1996/97:Bo204 (mp) och

1996/97:Bo209 (mp) yrkande 14 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 22

bort ha följande lydelse:

22. beträffande stöd till projekt

med ekologisk inriktning

att riksdagen med anledning av av

motionerna 1996/97:Bo204 samt

1996/97:Bo209 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

25. Jämställdhetsaspekterna på den

fysiska planeringen (mom. 23)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp),

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 39 börjar med Utskottet

delar och på s. 40 slutar med avstyrks

motionsyrkandet bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som

förs fram i motion 1996/97:Bo529 (c) om

behovet av att bredda underlaget för

samhällsplaneringen. Kvinnoperspektivet

har alltför länge negligerats i den

fysiska planeringen och vid utformningen

av bostäder. Detta har bidragit till att

bostadsområden har byggts med brister i

olika avseenden. Det kan handla om att

barnens behov inte tillräckligt beaktats

eller att kollektivtrafiken inte

utformats på ett bra sätt. Opraktiskt

utformade bostäder, för få grönytor och

mötesplatser är andra exempel på brister

i planeringen som sannolikt delvis beror

på att kvinnornas erfarenheter inte

tillräckligt beaktats. Det är mot denna

bakgrund nödvändigt att formerna för den

fysiska planeringen läggs om så att inte

misstagen upprepas i framtiden. Detta

kan ske på olika sätt, bl.a. genom att

kvinnoorganisationerna blir

remissinstanser i planfrågor. Det är

också nödvändigt att ta fram mer kunskap

om hur kvinnornas erfarenheter skall tas

till vara i stads- och

regionplaneringen. Forskningen inom

detta område bör därför förstärkas.

Utskottets överväganden om

jämställdhetsaspekterna på den fysiska

planeringen bör riksdagen med anledning

av motion 1996/97:Bo529 (c) som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23

bort ha följande lydelse:

23. beträffande

jämställdhetsaspekterna på den

fysiska planeringen

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo529 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

26. Forskning om fysisk och ekonomisk

planering (mom. 24)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 40 börjar med Något organ

och slutar med avstyrks således bort

ha följande lydelse:

Det är som motionärerna framhåller

nödvändigt att utökade

forskningsinsatser kommer till stånd i

frågor som rör samordningen mellan den

fysiska och ekonomiska planeringen. I

dagsläget är det oklart vilket eller

vilka organ som har ett ansvar på detta

område. Ansvarsförhållandena bör således

klaras ut och därefter bör

forskningsresurserna anpassas till

uppgiften.

Utskottet delar även motionärernas syn

på den forskningsverksamhet med i

huvudsak regionalekonomiska perspektiv

som pågår i Nordiska rådets regi. Denna

forskning bör utvecklas till att också

omfatta den fysiska planeringens

perspektiv och även ta hänsyn till EU:s

utveckling mot rumslig planering.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion 1996/97:Bo507 (c) yrkande 11 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 24

bort ha följande lydelse:

24. beträffande forskning om fysisk

och ekonomisk planering

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo507 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

27. Bidrag till fukt- och mögelskador

(mom. 26)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 41 börjar med Bostads-

utskottet kan och på s. 42 slutar med

avstyrks således bort ha följande

lydelse:

Som anförs i Vänsterpartiets

partimotion har stödet till fukt- och

mögelskador i olika sammanhang kommit

att ifrågasättas. Det är därför

angeläget att den pågående utredningen

om byggfelsförsäkringen och

konsumentskyddet i byggandet ingående

prövar olika möjligheter att förbättra

stödet. Det är givetvis inte acceptabelt

att nödvändiga åtgärder i fuktskadade

hus uteblir av ekonomiska skäl.

Utredningen bör också pröva

möjligheterna att i högre grad samordna

stödverksamheten med samhällets övriga

bostadspolitiska insatser. En sådan

samordning kan uppnås genom att överföra

fondens kansli- och utredningsresurser

till Boverket. En ansvarsöverflyttning

skulle sannolikt också innebära att

erfarenheterna från stödverksamheten

lättare skulle kunna tas till vara och

användas i verkets rådgivande funktion

och arbete med att utarbeta normer för

byggandet.

Det ovan anförda bör riksdagen med

anledning av motion 1996/97:Bo235 (v)

yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 26

bort ha följande lydelse:

26. beträffande bidrag till fukt-

och mögelskador

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo235 yrkande 6 och med

avslag på motion 1996/97:Bo209

yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

28. Bidrag till fukt- och mögelskador

(mom. 26)

Erling Bager (fp) och Per Lager (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 41 börjar med Bostads-

utskottet kan och på s. 42 slutar med

avstyrks således bort ha följande

lydelse:

Problemen med sjuka hus har lett till

omfattande hälsoproblem i stora delar av

befolkningen. Inte minst barnen har

drabbats hårt genom en kraftig ökning av

allergiproblemen. För att stimulera till

åtgärder i skadade egnahem ger staten

ett stöd genom Fonden för fukt- och

mögelskador. Problemet är att

stödvillkoren i dag är så utformade att

många fastighetsägare helt avstår från

att vidta åtgärder av ekonomiska skäl. I

många fall beror detta på att

fastighetsägarna måste erlägga en

orimligt stor självriskavgift för att få

tillgång till stödet. Självrisken bör

därför som föreslås i Miljöpartiets

partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 2

maximeras till 50 % av

reparationskostnaden. Omläggningen av

stödvillkoren bör finansieras inom den

ekonomiska ramen för stödet från Fonden

för fukt- och mögelskador. Det är vidare

angeläget att informationen om

stödmöjligheten förbättras.

Utskottet föreslår med anledning av

motionsförslaget att riksdagen genom ett

tillkännagivande ställer sig bakom vad

utskottet ovan anfört om bidragen till

fukt- och mögelskador.

dels att utskottets hemställan under 26

bort ha följande lydelse:

26. beträffande bidrag till fukt-

och mögelskador

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Bo209 yrkande 2 och med

avslag på motion 1996/97:Bo235

yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

29. Fördelningen av länsstyrelseanslaget

på län (mom. 28)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 43 börjar med Som framgår

och slutar med anses erforderliga bort

ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1996/97:Bo303

(m, s, c, fp, v, mp) tas det vid

fördelningen av länsstyrelseanslaget på

de olika länsstyrelserna endast i liten

utsträckning hänsyn till

befolkningstalen. Denna ordning

konstraterar starkt mot fördelningen av

statsbidrag till kommuner och landsting

som baseras på invånarantalet. Särskilt

för de län som har en stark

befolkningstillväxt utgör dagens ordning

ett problem. Dessa län får helt enkelt

inte en rimlig kompensation för den

ökning av arbetsuppgifterna som följer

av att befolkningen ökar. En följd av

detta blir att länsstyrelsens

befolkningsrelaterade service till

invånarna i dessa tillväxtlän förutsätts

kunna ske till betydligt lägre pris än i

andra län eller att den som ett

alternativ får bli sämre.

Bostadsutskottet framhöll våren 1995

med anledning av ett motionsförslag

motsvarande det nu aktuella att det vid

fördelningen av länsstyrelseanslagen

mellan olika länstyrelser kunde finnas

anledning att ta hänsyn till

befolkningens storlek (bet.

1994/95:BoU12). Trots att Statskontoret

på regeringens uppdrag nu har lagt fram

förslag till fördelningsmodeller med

denna inriktning har detta inte fått

något som helst genomslag i årets

budgetproposition. Det är enligt

utskottets mening mycket

otillfredsställande att regeringen

underlåter att åtminstone påbörja en

rimlig omfördelning av

länsstyrelseanslaget utifrån bl.a.

befolkningsstorleken. Utskottet delar

mot bakgrund härav uppfattningen att det

bör uppdras åt regeringen att redan för

budgetåret 1997 påbörja en sådan

omfördelning.

Vad utskottet nu med anslutning till

motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v,

mp) anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande innebär att även

förslagen i övriga motioner får anses

vara tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 28

bort ha följande lydelse:

28. beträffande fördelningen av

länsstyrelseanslaget på län

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Bo302, 1996/97:

Bo303, 1996/97:Bo304 samt

1996/97:Bo306 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anför:

Den 22 november beslutade riksdagens

majoritet bestående av socialdemokrater

och centerpartister att fastställa

ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende 1997. Samtidigt beslutades en

preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående

växling från subventioner och bidrag

till kraftiga skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är

i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 22 november om

ramar för de olika utgiftsområdena valt

en annan inriktning av politiken, deltar

vi inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 18

(dvs. moment 1 i hemställan till detta

betänkande). I detta särskilda yttrande

redovisar vi emellertid kortfattat den

del av vår politik som berör

utgiftsområde 18.

För budgetåret 1997 förordar vi i vår

parti- respektive kommittémotion

besparingar i förhållande till

regeringsförslaget på de anslag som

redovisas nedan. Vi vill i sammanhanget

erinra om att besparingarna på bl.a.

räntebidragen och bostadsbidragen har

kompenserats genom förslag om sänkningar

av fastighetsskatten och andra skatter.

Dessa frågor behandlas dock inte av

bostadsutskottet. Huvudsyftet med våra

förslag är att minska den statliga

regleringen av bostadssektorn och öka

inflytandet för den enskilde. Dagens

statliga styrning genom stöd, bidrag och

olika regelverk skall alltså ersättas

med ett system där det är den boendes

önskemål och behov som i första hand

blir bestämmande. I korthet innebär våra

förslag avseende utgiftsområde 18

följande.

A 1 Boverket

Vi anser att den avreglering av

bostadsmarknaden som den förra

borgerliga regeringen inledde bör

fullföljas. Vi har i vår motion

1996/97:Bo230 föreslagit hur detta skall

genomföras.

A 2 Räntebidrag m.m.

I Moderata samlingspartiets motioner

föreslås att besparingar på

räntebidragen genomförs kombinerat med

en fastighetsskattesänkning. En sådan

omställning kan påbörjas omedelbart och

ligger väl i linje med den långsiktiga

omläggning av bostadspolitiken som även

i övrigt måste genomföras. Besparingen

på 800 miljoner kronor uppnås genom att

avtrappningstakten ökar för

räntebidraget till fastigheter som

uppbär stöd enligt de före år 1993

gällande bidragsvillkoren.

A 10 Bostadsbidrag

Med den utformning bostadsbidragen har i

dag ger de i praktiken inte längre det

stöd till barnfamiljernas boende som

ursprungligen avsetts. Enligt vår mening

bör bostadsbidragen på sikt därför

avvecklas - detta i utbyte mot sänkta

skatter. Som ett led i denna växling

från ett bidragssystem till ett system

där människor kan leva på sin lön bör

bidragen samordnas med övriga sociala

stödsystem. I avvaktan på att

samordningen kan påbörjas bör

bostadsbidragen i första hand riktas

till barnfamiljer. Därför bör

bostadsbidragen till hushåll utan barn

avskaffas. Den besparing som detta

innebär uppgår till 600 miljoner kronor.

Riksdagen fattade våren 1996 beslut om

nya regler för bostadsbidragen fr.o.m.

år 1997. Beslutet innebar bl.a. att ett

inkomstprövningssystem med individuella

inkomstgränser infördes. Detta beslut

var förhastat. Den individuella

inkomstprövningen ger för många hushåll

helt orimliga konsekvenser. Det gäller

framför allt de hushåll där någon av

föräldrarna valt att stanna hemma och ta

hand om sina barn. Det kan också gälla

hushåll där en av föräldrarna är

arbetslös, studerar eller arbetar

deltid. För många av dessa familjer ger

de nya bidragsreglerna en minskning av

bostadsbidraget med runt 1 000 kr i

månaden. Detta är naturligtvis inte

rimligt. Hur makarna i en familj

frivilligt eller ofrivilligt, t.ex. som

en följd av situationen på

arbetsmarknaden, väljer att fördela

yrkesarbetet mellan sig skall

naturligtvis inte styras av

bostadsbidragsreglerna eller av några

andra statliga regler. För att

återställa neutraliteten i

bostadsbidragssystemet måste därför

reglerna om individuell inkomstprövning

avskaffas och de tidigare reglerna där

bostadsbidraget baseras på den

sammanlagda hushållsinkomsten

återinföras.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

Under den förra moderatledda regeringen

påbörjades en process mot en ökad

avreglering. Denna förändring har nu

inte bara avstannat, utan den har genom

alla s.k. återställare i stället börjat

gå bakåt. Det finns enligt vår mening

därför all anledning att genomföra

avregleringar på bl.a. det

bostadsadministrativa området.

D 1 Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket

Även om Lantmäteriverket redan i dag

finansierar en betydande del av sin

verksamhet genom avgifter är det vår

bedömning att det finns utrymme för en

ökad avgiftsfinansiering inom verkets

ansvarsområde. Denna ökning bör dock

inte komma till stånd genom att

avgifterna ökas på de tjänster m.m. som

verket i dag erbjuder, utan den bör i

första hand ske genom avgiftsbeläggning

av tjänster som i dag inte är belagda

med avgift. En förutsättning för att

dessa tjänster skall kunna

avgiftsbeläggas är att avgiften står i

rimlig relation till den nytta brukaren

har av den.

2. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

Erling Bager (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har tidigare i

höst presenterat ett förslag till en

sammanhållen politik i syfte att sanera

statsbudgeten samtidigt som ett visst

utrymme för reformer och angelägna

åtgärder skapas. Beslutet i riksdagen

nyligen om ramar för de olika

utgiftsområdena innebar tyvärr att detta

förslag avvisades. De förslag om

utgiftsramarnas storlek som fördes fram

i partiets ekonomisk-politiska motion

har således fallit. Detta gäller även

förslag avseende utgiftsområde 18 som

bl.a. skulle göra det möjligt att sänka

fastighetsskatterna och satsa mer på

radonsaneringar i bostäder. Jag anser

emellertid att en ökad satsning på

radonsanering är så viktig att jag även

med de nya förutsättningar som uppkommit

genom riksdagens beslut om

utgiftsområdena sökt finna en

finansiering av ett sådant förslag.

Detta är orsaken till att jag i samband

med utskottets beredning av frågan om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 lagt fram ett förslag om en besparing

på räntebidragsanslaget för att

finansiera en motsvarande ökning av

anslaget för bidrag till åtgärder mot

radon.

3. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

Owe Hellberg (v) anför:

Jag har avstått från att delta i

utskottets beslut om anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 18 för budgetåret

1997. Mitt ställningstagande beror på

att riksdagens nya ordning för

budgetberedning har gjort det omöjligt

för mig att avge en reservation till

förmån för de förslag till

anslagsfördelning som finns redovisade i

Vänsterpartiets partimotion

1996/97:Bo235. Beredningsordningen

innebär att jag för att avge reservation

måste lägga fram ett helt nytt förslag

om anslagsfördelningen som utgår från

regeringens sparförslag inom

bostadsutskottets beredningsområde.

Detta är inte möjligt eftersom

Vänsterpartiet förordar en annan

fördelningspolitisk profil på

besparingarna på statsbudgeten. Vårt

ekonomisk-politiska förslag om

statsbudgeten för år 1997 ger således

utrymme för vissa angelägna

bostadspolitiska satsningar.

Vänsterpartiet stod från början ensamt

i sin kritik mot beslutet att införa de

former för beredningen av budgeten som

denna höst tillämpas för första gången.

Det har nu visat sig att vår kritik

varit befogad. Även ledamöter från flera

andra partier har uttryckt sin förvåning

vver konsekvenserna av den nya

beredningsordningen. Genom att riksdagen

fattar beslut om budgeten i två steg -

först bestäms ett utgiftstak för

respektive utgiftsområde och därefter

anslagsfördelningen inom utgiftsområdet

- kommer i praktiken förslag om

satsningar inom respektive utgiftsområde

som går utöver regeringens förslag inte

i sak att prövas i fackutskotten. Denna

ordning är givetvis helt

otillfredsställande. Vad gäller

beredningsprocessen i bostadsutskottet

har dessutom riksdagens beslut om

utgiftsramar måst föregripas. De

preliminära ställningstagandena i

utskottet till olika anslagsförslag har

således skett under förutsättning av att

regeringens förslag om utgiftstak skall

gälla - detta trots att riksdagen vid

utskottets beredning av

anslagsfördelningen ännu inte hade

fattat beslut i frågan. Riksdagsbeslutet

i frågan fattades visserligen före

justeringen av detta betänkande, men

efter att det faktiska beredningsarbetet

i bostadsutskottet avslutats.

Mot den redovisade bakgrunden deltar

jag således inte i utskottets beslut

under moment 1 i hemställan. Jag vill i

stället hänvisa till det sammanhållna

och fullt ut finansierade förslag om

anslagsfördelning som finns redovisat i

Vänsterpartiets partimotion.

Sammanfattningsvis innebär detta förslag

följande.

- Anslaget för byggforskning ökas med

40 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Medlen används

bl.a. för fullskaleprojekt med

inriktning mot bl.a. ekologiskt och

energibesparande byggande.

- Anslaget för bostadsbidrag räknas

upp med 834 miljoner kronor i

förhållande till regeringsförslaget. De

extra medlen används för att ge ett ökat

stöd till de mest utsatta grupperna. Det

särskilda bidraget till familjer som har

fyra eller fem barn höjs. Vidare

förbättras stödet till barnfamiljer med

låga inkomster genom att

inkomstgränserna för oreducerat bidrag

höjs eller genom att gränsen för den

lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden

sänks. Riksdagens beslut om att införa

individuella inkomstgränser har visat

sig få olyckliga konsekvenser. De

individuella inkomstgränserna bör därför

inte tillämpas för hushåll där någon av

de vuxna studerar. Bostadsbidrag bör

utgå till alla studerande, dvs. även

till personer över 28 år, i avvaktan på

att studiemedelssystemet ses över. Nya

regler för ungdomsbostadsbidraget införs

så att stöd kan utgå på en sådan nivå

att inte bidragstagarna regelmässigt

behöver komplettera med socialbidrag.

- Ett nytt anslag om 600 miljoner

kronor införs för miljöförbättrande

åtgärder inom byggsektorn. Medlen skall

användas för förbättringar av

inomhusmiljön i bostäder och lokaler.

- Anslaget för Lanmäteriverket ökas

med 10 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag. Ökningen

motiveras av att verket under senare tid

satts under hårt omvandlingstryck, bl.a.

till följd av sammanslagningen mellan

Lantmäteriverket och Centralnämnden för

fastighetsdata.

4. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

Per Lager (mp) anför:

Miljöpartiets uppfattning är att

anslagen inom utgiftsområde 18 bort

ändras i följande avseenden i

förhållande till förslaget i

budgetpropositionen.

- Det allergisaneringsprogram som

Miljöpartiet och regeringen tidigare

träffat överenskommelse om fullföljs

genom att det för ändamålet förs upp ett

nytt ramanslag om 600 miljoner kronor.

- En fortsatt angelägen radonsanering

av våra bostäder säkras genom att

anslaget för Bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder tillförs ytterligare 5

miljoner kronor jämfört med förslaget i

budgetpropositionen.

Detta förutsätter emellertid att

ytterligare medel anslås till

utgiftsområdet, vilket riksdagen har

avslagit. Jag har inte funnit det

möjligt att inom den alltför snäva ram

som nu gäller för utgiftsområdet

prioritera fram ytterligare medel till

allergi- och radonsanering.

Vi i Miljöpartiet avser att återkomma

med nya förslag till utökade

miljösatsningar inom utgiftsområdet i

samband med vårpropositionen 1997.

5. Hyresgästernas självförvaltning

Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd)

anför:

Vi anser att det är självklart att

skattelagstiftningen inte skall få lägga

hinder i vägen för hyresgästernas

möjlighet att medverka i

bostadsförvaltningen. Som utskottet har

framhållit kan denna verksamhet leda

till en rad positiva effekter på

trivseln i ett bostadsområde. Samtidigt

kan givetvis också möjligheten att genom

eget arbete minska boendekostnaderna

innebära en välkommen

besparingsmöjlighet för många hushåll.

Utskottets ställningstagande innebär

att regeringen ges en möjlighet att

skyndsamt återkomma med ett förslag om

hur de uppkomna problemen skall lösas.

Vi har valt att acceptera detta

förfaringssätt men vill samtidigt

framhålla att vårt ställningstagande

skett under den förutsättningen att ett

förslag till lösning verkligen läggs

fram för riksdagen senast i början av år

1997. Det får förutsättas att regeringen

i samband med att man presenterar sitt

förslag i frågan även redovisar vilka

andra lösningar som är tekniskt möjliga

att genomföra.

6. Villkoren för vissa stimulansstöd

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)

anför:

Vi har anslutit oss till en reservation

till förmån för en motion (kd) om

villkoren för vissa stimulansstöd.

Innebörden i reservationen är att

tidsgränserna för stöden skall ändras så

att pågående byggen inte skall behöva

forceras fram för att stödvillkoren

skall uppfyllas. Erfarenheten visar att

pressade byggtider har lett till en rad

problem. Inte minst problemen med s.k.

sjuka hus beror till stor del på att man

inte tillåtit att byggfukten fått tid

att torka ut.

Som framhålls i motionen innebär också

de nuvarande reglerna att de

tillgängliga medlen för stimulansstöden

inte kommer att gå åt. Att så är fallet

bekräftar även regeringen indirekt i

budgetpropositionen eftersom man pekar

på de outnyttjade medlen som en

finansieringskälla för ett nytt stöd

till studentbostäder. Detta väcker

emellertid också frågan om möjligheten

att finansiera fortsatt stöd till s.k.

allergisanering med outnyttjade medel

från andra stöd som finansieras med

arbetsmarknadspolitiska medel.

Bakgrunden är att regeringen och

Miljöpartiet 1995 träffade en

överenskommelse om att ett stöd till

allergisanering skulle inrättas inom en

ram om 1,8 miljarder kronor. Ramen

begränsades senare till 1 miljard kronor

eftersom regeringen vid denna tidpunkt

gjorde bedömningen att alla ansökningar

skulle kunna tillgodoses inom denna ram.

När senare eferfrågan på stödet visade

sig kraftigt överstiga den nya ramen

begärde Miljöpartiet vid flera

tillfällen att ramen åter skulle vidgas.

Detta krav avvisades av regeringen med

motiveringen att inga medel fanns att

tillgå. Vad ovan redovisats pekar på att

detta påstående inte var med sanningen

helt överensstämmande. Vi förutsätter

därför att regeringen nu omprövar sitt

tidigare ställningstagande och

återkommer med ett förslag om en utökad

ram för bidraget för förbättring av

inomhusmiljön (allergisaneringsbidraget)

med minst 600 miljoner kronor.

Vi vill i sammanhanget även erinra om

att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet

i motioner lagt fram förslag om ett nytt

anslag för allergisanering m.m. inom

utgiftsområde 18. Dessa förslag har

emellertid i praktiken redan avvisats av

en riksdagsmajoritet genom det redan

fattade beslutet om ramar för respektive

utgiftsområde.

7. Utvärdering av bostadsbidragen

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anför:

Som framhålls i de båda moderata

motionerna 1996/97:Bo201 och 1996/97:

Bo231 var vårens beslut om att införa

individuella inkomstgränser vid

bestämningen av bostadsbidragen

förhastat. För många barnfamiljer får

det orimliga konsekvenser. Det gäller

framför allt de hushåll där någon av

föräldrarna är hemmavarande för att

själv ta hand om sina barn eller på

grund av studier, arbetslöshet m.m. Vi

har därför i de nämnda motionerna lagt

fram förslag om att upphäva riksdagens

beslut i denna del och återinföra den

tidigare inkomstprövningen som baseras

på hushållets samlade inkomst. Förslaget

påverkar inte statsbudgetens omfattning

eftersom det finansieras genom en

generell sänkning av det fasta

bidragsbeloppet med 60 kr per månad och

hushåll.

Trots att fem av utskottets sju partier

under utskottsbehandlingen förklarat sig

stå bakom vårt förslag i denna del har

det avvisats av utskottets majoritet (s)

och (c). Vi har i den situation som

härigenom uppkommit som ett

andrahandsalternativ valt att ställa oss

bakom förslaget om en snabb utvärdering

av bostadsbidragen. En sådan utvärdering

kan enligt vår mening rimligen inte

komma till någon annan slutsats än att

systemet med individuella inkomstgränser

måste ersättas med en inkomstprövning

som baseras på den samlade

hushållsinkomsten. En förutsättning för

vårt ställningstagande har dock varit

att utredningen genomförs med den

skyndsamhet som utskottet har förutsatt

och att de nya reglerna kan träda i

kraft så snart som möjligt under år

1997.

8. Utvärdering av bostadsbidragen

Erling Bager (fp) anför:

Redan vid behandlingen våren 1996 av

förslaget till nya regler för

bostadsbidragen föreslog vi från

Folkpartiets sida att reglerna skulle

revideras i vissa avseenden för att

mildra effekterna för vissa hushåll.

Denna vår uppfattning står fast. Jag har

därför i min reservation avseende

anslagsfördelningen för utgiftsområde 18

budgetåret 1997 ställt mig bakom

motionsförslag som innebär att systemet

med individuella inkomstgränser inte

införs. Under utskottsbehandlingen har

jag också tillsammans med fyra av de

övriga partierna i utskottet stött ett

initiativ för att göra en sådan

förändring. Trots att förslaget inte

påverkade budgetens eller

utgiftsområdets totala omfattning

avvisades det av utskottets majoritet

(s) och (c).

Jag har mot denna bakgrund valt att som

ett andrahandsalternativ ställa mig

bakom förslaget om att snabbt utvärdera

de nya bostadsbidragsreglerna. Det är

min bedömning att utvärderingen inte kan

leda till annat resultat än att reglerna

måste revideras bl.a. med avseende på de

individuella inkomstgränserna och

ytgränserna. För att skadan för berörda

hushåll skall bli så liten som möjligt

förutsätter jag att utvärderingen kan

presenteras så skyndsamt att

erforderliga regeländringar kan träda i

kraft mycket snart.

9. Utvärdering av bostadsbidragen

Owe Hellberg (v) anför:

Redan när beslutet om de

bostadsbidragsregler som skall gälla

fr.o.m. 1997 fattades våren 1996 förde

vi från Vänsterpartiets sida fram

förslag om att de ekonomiska

konsekvenserna av förändringarna skulle

utredas. Tyvärr avvisades detta förslag

av riksdagen. Med utgångspunkt i vad som

i dag är känt kan jag konstatera att om

en sådan analys hade genomförts hade vi

redan nu haft ett underlag för att vidta

åtgärder i syfte att motverka vissa av

de effekter som de nya reglerna ger

upphov till. Vänsterpartiet har också i

motion 1996/97: Bo235 (v) fört fram ett

förslag om att 834 miljoner kronor skall

återföras till bostadsbidragssystemet

för att motverka en del av effekterna av

de nya reglerna. Detta förslag har

emellertid avvisats av

utskottsmajoriteten. Den nya ordningen

för budgetbehandlingen har dessutom -

som framgår av mitt särskilda yttrande

ovan - gjort det omöjligt för mig att

föra förslaget vidare genom en

reservation.

Trots min inställning i huvudfrågan -

att bostadsbidragen skall revideras

enligt Vänsterpartiets motionsförslag -

har jag i den situation som nu råder

valt att som ett andrahandsyrkande

stödja förslaget om en snabb utvärdering

av bostadsbidragen. Jag har därvid

förutsatt att utvärderingen kommer att

ske snabbt och att resultatet av den

kommer att leda till skyndsamma

ändringar av bidragen i enlighet med de

förslag som jag redovisat ovan.

10. Utvärdering av bostadsbidragen

Per Lager (mp) anför:

Jag delar majoritetens uppfattning att

de nya reglerna för bostadsbidrag bör

utvärderas. Däremot är det min

uppfattning att det borde ha skett genom

en ingående analys av konsekvenserna för

enskilda och för samhället innan de

trätt i kraft. Den riktiga ordningen vid

regelförändringar av en sådan omfattning

som det nu är fråga om vore alltså att

först utvärdera och analysera och sedan

förändra. Genom att utskottets majoritet

(s) och (c) nu väljer att låta de nya

reglerna träda i kraft innan de fulla

effekterna av dem är klarlagda har

ordningen i stället blivit den motsatta.

Detta är naturligtvis inte en rimlig

beslutsgång. Det enda riktiga hade

enligt min mening varit att skjuta regel-

ändringarna på framtiden. Den

regeländring som innebär att

bostadsbidraget utgår som ett

preliminärt bidrag som sedan justeras

med hänsyn till den taxerade inkomsten

för bidragsåret bör dock genomföras

redan fr.o.m. år 1997 - detta eftersom

de nya reglerna i denna del inte innebär

någonting annat än att bidragen anpassas

till hushållets verkliga inkomst.

I den situation som nu råder har jag

valt att ställa mig bakom förslaget om

en utvärdering. En snabb utvärdering av

de nya reglerna är trots allt bättre än

att inte göra någonting alls. Jag har

dock förutsatt att utvärderingen kan

genomföras så skyndsamt att de

regeländringar som den föranleder kan

träda i kraft utan någon tidsutdräkt.

Målet bör sålunda vara att de nya

reglerna skall kunna tillämpas under

hela 1997 t.ex. genom att de vid

införandet ges retroaktivitet.

11. Utvärdering av bostadsbidragen

Ulf Björklund (kd) anför:

Redan när regeringen i våras lade fram

förslaget till nya regler för

bostadsbidragen riktade vi från

kristdemokratisk sida invändningar mot

viktiga delar av förändringarna.

Kristdemokraterna var vid denna tidpunkt

också det enda av riksdagens partier som

motsatte sig införandet av individuella

inkomstgränser liksom den ytterligare

begränsning av den bidragsgrundande

bostadsytan som tillkom vid

utskottsbehandlingen av förslaget.

Som framhålls i min reservation

avseende anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997 innebär

ett system med individuella

inkomstgränser att många familjer där

någon av föräldrarna t.ex. är

hemarbetande får sitt bostadsbidrag

minskat med närmare 1 000 kr per månad.

En följd av detta är att många

småbarnsföräldrar mot sin vilja tvingas

ut i förvärvsarbete, om det med tanke på

dagens arbetsmarknad över huvud taget

finns något arbete. I en tid då barnens

situation liksom deras välbefinnande kan

sättas i fråga är detta naturligtvis

helt felaktigt.

Även om det kan finnas skäl att

begränsa den bostadsyta som kan ligga

till grund för bostadsbidraget bör inte

gränserna sättas så snävt som riksdagens

beslut innebär. Redan de hyresgränser

som gäller innebär i praktiken en viss

begränsning av bostadens storlek genom

det samband som normalt finns mellan

bostadens storlek och bostadskostnaden.

De ytgränser som bör gälla fr.o.m. 1997

bör i stället motsvara dem som

regeringen ursprungligen föreslog, dvs.

de bör för alla hushåll ökas med 10 m2.

I samband med utskottets behandling av

årets budget har flera andra partier nu

kommit till insikt om att särskilt

reglerna om individuella inkomstgränser

får helt oacceptabla följder för många

hushåll. Trots att fem av utskottets sju

partier nu delar uppfattningen att

regeländringen i denna del inte bör

genomföras förhindrar den nya ordningen

för riksdagens budgetbehandling att ett

sådant förslag förs fram även om

förslaget är neutralt med avseende på

anslagsbelastningen. Ett försök från min

sida att få till stånd ett initiativ för

att upphäva de nya reglerna innan de

träder i kraft till årsskiftet har

sålunda stoppats av en utskottsmajoritet

(s) och (c) - detta med hänvisning till

att en utvärdering av de nya

bidragsreglerna först bör göras.

I den situation som nu uppkommit har

jag, trots min ovan redovisade

inställning avseende bl.a. de

individuella inkomstgränserna, valt att

som ett andrahandsalternativ ställa mig

bakom förslaget om att skyndsamt

utvärdera de nya bidragsreglerna. Det är

min fasta övertygelse att utvärderingen

mycket snabbt skall komma till samma

slutsats som vi kristdemokrater redan

tidigare gjort - att reglerna om

individuella inkomstgränser och om

ytgränserna för bostadsbidrag måste

ändras i enlighet med våra förslag. En

förutsättning för mitt ställningstagande

i denna del är dock att utredningen

verkligen genomförs med den skyndsamhet

som utskottet har förutsatt och att de

nya reglerna kan träda i kraft så snart

som möjligt under år 1997.

12. Bosparande och ungdomsbosparande

Ulf Björklund (kd) anför:

Det är min bestämda uppfattning att

bosparandet måste öka. En betydande egen

insats kommer i framtiden att vara en

absolut förutsättning för den som vill

skaffa sig ett småhus eller en

bostadsrätt. Ett eget bosparande redan

från unga år är då den bästa lösningen.

Det är därför bra att den

ungdomspolitiska utredningen nu skall se

över ungdomsbosparandet. Genom att ge

ungdomarna incitament att påbörja ett

bosparande läggs också grunden för ett

målinriktat bosparande även efter

ungdomstiden. Nyckeln till ett ökat

bosparande ligger alltså hos dagens och

morgondagens ungdom. Jag har därför

förutsatt att utredningsarbetet kommer

att uppmärksamma behovet av

sparstimulanser t.ex. i form av premier

eller kreditgarantier. Även frågan om

hur informationen om bosparandet kan

förbättras får förutsättas ingå i

utredningens överväganden.

Förteckning över de motioner som i

hemställan mom. 1 åberopas i utskottets

förslag respektive i reservationerna 1

och 2

Motion Motionär Yrkande

1996/97: nr

Bo201 Carl Bildt m.fl. 2, 11

(m)

Bo209 Marianne Samuelsson 16

m.fl. (mp)

Bo222 Ulf Björklund m.fl. 1-3, 8

(kd)

Bo224 Erling Bager (fp) 2, 3,

5, 6

Bo230 Knut Billing m.fl.

(m)

Bo231 Knut Billing m.fl. 1, 2

(m)

Bo235 Gudrun Schyman 7, 8,

m.fl. (v) 13

Fi214 Alf Svensson m.fl. 22, 23

(kd)

So280 Lars Leijonborg 20

m.fl. (fp)

So636 Alf Svensson m.fl. 12

(kd)

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande - under budgetåret 1997

Beloppen anges i 1 000-tal kronor

Samtliga anslag avser ramanslag

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

Reservanternas förslag i

förhållande till

utskottets förslag1

Anslag Utskottet Reservation Reservation

s 1 2

förslag fp kd

A Plan-, bygg- och bostadsväsendet

1 Boverket: 131 058

Förvaltningskostnader

2 Räntebidrag m.m. 23 400 - 20 000 - 1 500 000

000

3 Vissa äldre låne- och 94 333

bidragsstöd för

bostadsändamål m.m.

4 Statens 15 400

bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader

5 Statens 1 300 000

bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet

6 Byggforskningsrådet: 23 000

Förvaltningskostnader

7 Byggforskning 179 196

8 Bidrag till Fonden för 60 000

fukt- och mögelskador

9 Bidrag till åtgärder mot 12 000 +20 000

radon i bostäder

1 Bostadsbidrag 5 910 000 +1 162 000

0

1 Bonusränta för 3 000

1 ungdomsbosparande

B Geoteknik

1 Geoteknik 23 967

C Länsstyrelserna m.m.

1 Länsstyrelserna 1 720 847

m.m.

D Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet

1 Förvaltningskostnad 490 272

er för

Lantmäteriverket

2 Statens va-nämnd 5 124

TOTALT 33 368 197 - 338 000

Ledamöterna m, v respektive mp har avstått från att delta i beslutet o

anslagsfördelning. Motiven härför framgår av deras särskilda yttranden i frågan

Särskilt yttrande om anslagsfördelningen har även avgivits av fp-ledamoten.

1 Observera att reservanternas belopp i denna tabell endast redovisas vi

avvikelse mot utskottets förslag.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Skrivelser m.m. 10

Utskottet 10

Inledning 10

Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997 10

A 1 Boverket:

Förvaltningskostnader 10

A 2 Räntebidrag m.m. 11

A 7 Byggforskning 12

A 9 Bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder 13

A 10 Bostadsbidrag 15

A 12 Åtgärder mot dålig

inomhusmiljö förslag om nytt

anslag 16

C 1 Länsstyrelserna m.m. 18

D 1 Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket 18

Övriga anslag m.m. 20

Anslagsförslag som avser tiden

efter budgetåret 1998 21

Bostadsförsörjningen 22

Inledning 22

Bostadspolitikens allmänna

utformning m.m. 22

Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken m.m. 24

Åtgärder mot boendesegregation

m.m. 26

Hyresgästernas självförvaltning 29

Räntebidrag m.m. 31

Bostadsbidrag 34

Bosparande 36

Boverkets uppgifter 38

Byggforskning 38

Bidrag till fukt- och mögelskador 41

Geoteknik 42

Länsstyrelserna m.m. 42

Lantmäteri- och

fastighetsdataverksamhet m.m. 44

Hemställan 46

Reservationer 50

1. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(mom. 1) (fp) 50

2. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(mom. 1) (kd) 53

3. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåren 1998

och 1999 (mom. 3) (mp) 55

4. Anslagsbehovet avseende

räntebidragen för budgetåret 1998

(mom. 4) (v) 56

5. Bostadspolitikens inriktning och

utformning (mom. 5) (m) 57

6. Bostadspolitikens inriktning och

utformning (mom. 5) (v) 58

7. Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken (mom. 6) (m) 59

8. Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken (mom. 6) (c) 59

9. Kommunernas ansvar för

bostadspolitiken (mom. 6) (v) 60

10. Kommunala lägesavgifter

(mom. 7) (mp) 61

11. Åtgärder mot boendesegregation

(mom. 8) (m) 62

12. Åtgärder mot boendesegregation

(mom. 8) (mp) 63

13. Minskade räntebidrag och sänkt

fastighetsskatt (mom. 10) (m) 64

14. Villkor för statligt stöd till

bostadsproduktionen m.m. (mom. 11,

motiveringen) (m) 65

15. Villkor för statligt stöd till

bostadsproduktionen m.m. (mom. 11)

(mp) 65

16. Villkoren för vissa

stimulansstöd (mom. 13) (c, fp, v,

mp, kd) 66

17. Samordning av bostadsbidragen

och övrigt socialpolitiskt stöd

(mom. 14) (m) 66

18. Samordning av bostadsbidragen

och övrigt socialpolitiskt stöd

(mom. 14, motiveringen) (kd) 67

19. Bostadsbidrag vid skilsmässa

(mom. 16) (v) 68

20. Bosparande (mom. 18) (m) 68

21. Bosparande (mom. 18) (mp) 69

22. Ungdomsbosparandet (mom. 19)

(v, mp) 70

23. Boverkets uppgifter (mom. 20)

(v) 71

24. Stöd till projekt med ekologisk

inriktning (mom. 22) (mp) 71

25. Jämställdhetsaspekterna på den

fysiska planeringen (mom. 23) (c,

fp, v, mp) 72

26. Forskning om fysisk och

ekonomisk planering (mom. 24) (c) 73

27. Bidrag till fukt- och

mögelskador (mom. 26) (v) 73

28. Bidrag till fukt- och

mögelskador (mom. 26) (fp, mp) 74

29. Fördelningen av

länsstyrelseanslaget på län

(mom. 28) (c) 74

Särskilda yttranden 75

1. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(m) 75

2. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(fp) 77

3. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(v) 78

4. Anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåret 1997

(mp) 79

5. Hyresgästernas självförvaltning

(fp, kd) 80

6. Villkoren för vissa

stimulansstöd (v, mp) 80

7. Utvärdering av bostadsbidragen

(m) 81

8. Utvärdering av bostadsbidragen

(fp) 81

9. Utvärdering av bostadsbidragen

(v) 82

10. Utvärdering av bostadsbidragen

(mp) 82

11. Utvärdering av bostadsbidragen

(kd) 83

12. Bosparande och

ungdomsbosparande (kd) 84

Bilaga 1: Förteckning över de

motioner som i hemställan mom. 1

åberopas i utskottets förslag

respektive i reservationerna 1 och 2 85

Bilaga 2: Förslag till beslut om

anslag inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande under budgetåret 1997 86