Bet. 1996/97:BoU10

Bostadsutskottets betänkande

1996/97:BOU10

Naturresurslagen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

BoU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas helt eller delvis 20 under allmänna motionstiden 1996

väckta motioner om naturresurslagen (NRL).

Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera av dem med hänvisning till

pågående beredning i regeringens kansli av propositioner om en miljöbalk, om

omställning av energisystemet samt om skydd av ytterligare vattendrag.

Till betänkandet har fogats 16 reservationer bl.a. om att Sölvbacka strömmar

i Ljungan och Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna skall omfattas av

skydd mot utbyggnad av vattenkraft genom att de tas in i NRL.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1996 väckta motionerna

1996/97:Bo418 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta vindkraftens

utbyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om klassning av vindkraften som riksintresse.

1996/97:Bo501 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte bygga ut Långforsen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hotet mot älvar och vattendrag på grund av Vattenkraftutredningen.

1996/97:Bo503 av Elving Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utvidgning av den kommunala vetorätten.

1996/97:Bo504 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en heltäckande kartläggning av Sveriges behov av

vattenförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av säkerställande och skydd av viktiga vattenresurser genom

att områden som är av riksintresse ges status som sådana i naturresurslagen.

1996/97:Bo506 av Sonia Karlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att fastighetsbildningslagen fogas in under ?NRL-

paraplyet?.

1996/97:Bo511 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att det

kommunala vetot även kommer att omfatta anläggningar för utbränt kärnbränsle,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Miljöbalksutredningen skall få direktiv att

utreda samt komma med förslag till sådan ändring i naturresurslagen att det

kommunala vetot även kommer att omfatta anläggningar för utbränt kärnbränsle.

1996/97:Bo512 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skydda Gideälven

uppströms Björna enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen.

1996/97:Bo513 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett ökat

kommunalt inflytande över markanvändningen.

1996/97:Bo517 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

landborgen i Helsingborg förklaras som nationalstadspark.

1996/97:Bo525 av Owe Hellberg (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att

Sölvbacka strömmar skall skyddas enligt 3 kap. 6 § i naturresurslagen.

1996/97:Bo532 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär att

regeringen inrättar en nationalstadspark av Slottsskogen - Botaniska trädgården

- Änggårdsområdet i Göteborgs kommun.

1996/97:Bo535 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till åtgärder som syftar till ett nationellt ansvar

grundade på nationellt demokratiskt fattade beslut om hanteringen av kärn-

avfall enligt vad i motionen anförts.

1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka Nationalstadsparkens status i syfte att minska

etableringstrycket på parken.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationalstadsparker,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen för riksdagen bör redovisa hur skyddet av existerande

nationalstadsparker fullföljs.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att epoken av utbyggnad av vattenkraft i våra älvar och i andra i

huvudsak orörda vattendrag är avslutad,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta krav på miljökonsekvensbedömningar i beslutsunderlagen.

1996/97:Jo778 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Grundvattenutredningens förslag skall genomföras.

1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att det klart

framgår att biologisk mångfald anges som ett intresse,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stärkt skydd för nationalstadsparken.

1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgning av

naturresurslagens skydd för vattenområden och älvsträckor som är undantagna

från vattenkraftsutbyggnad i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättande av en hushållningsplan för vattenförsörjningen.

1996/97:N427 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör pröva ärendet enligt 4 kap. 2 § NRL.

Företrädare för Bergs och Härjedalens kommuner, Storsjö byalag, Toss-åsens

sameby och Älvräddarnas samorganisation har vid muntliga föredragningar lämnat

utskottet synpunkter på frågan om Sölvbacka strömmar i Ljungan. De har även

överlämnat skrivelser i ärendet. Skrivelser har inkommit även från Sveriges

Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Naturskyddsföreningen, Storsjö

Snöskoterklubb och Richard Öhman.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Kort redogörelse för uppbyggnaden av naturresurslagen m.m.

Plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) trädde i kraft den 1 juli

1987. Bestämmelserna i NRL syftar till att främja en från ekologisk, social och

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och

den fysiska miljön i övrigt. En huvuduppgift för NRL är att ange för olika

lagar gemensamma prövningsgrunder som stöd för en allsidig och långsiktig

bedömning av frågor om konkurrens beträffande användning av mark och vatten.

Till lagen har därför knutits ett tiotal olika lagar som reglerar

ianspråktagandet av mark och vatten för olika ändamål. Sålunda skall

bestämmelserna i 2 kap. (de verksamhetsanknutna riktlinjerna) och 3 kap. (de

geografiska riktlinjerna) tillämpas enligt vad i dessa lagar är föreskrivet.

Exempel på lagar som på detta sätt knutits till NRL är (1 kap. 2 § NRL) bl.a.

PBL, vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen, minerallagen,

kontinentalsockellagen och luftfartslagen. Genom denna konstruktion har NRL

kommit att få en stor betydelse och en central roll beträffande

samhällsplaneringen i vid mening. Den brukar betecknas som en paraplylag. Lagen

är en lag genom vilken avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas

i ett långsiktigt perspektiv.

I 4 kap. finns regler om tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar m.m.

medan det i 5 kap. finns regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I det

avslutande kapitlet (6 kap.) finns regler om myndigheternas uppgifter och

ansvarsfördelning.

Regeringsprövning av vissa industrianläggningar m.m. och det kommunala vetot

I 4 kap. 1 § NRL anges vissa slag av anläggningar som inte får utföras utan

tillstånd av regeringen. Som exempel kan nämnas vissa anläggningar för

kärnteknisk verksamhet och förbränningsanläggningar om anläggningen har en

effekt om minst 200 megawatt. Regeringen kan också, enligt 4 kap. 2 §, pröva

andra anläggningar än sådana som omfattas av kravet på tillstånd enligt 4 kap.

1 § NRL, om anläggningen kan antas få betydande omfattning eller bli av

ingripande beskaffenhet.

Enligt bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket NRL får tillstånd enligt 1

och 2 § lämnas endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Detta brukar

kallas det kommunala vetot. Undantag härifrån finns emellertid i 4 kap. 3 §

andra stycket. Regeringen får i vissa fall lämna tillstånd även om

kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att så sker. Om en anläggning är

synnerligen angelägen från nationell synpunkt får regeringen nämligen lämna

tillstånd även mot en kommuns vilja bl.a. när det är fråga om en anläggning som

avser mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall. Samma

förhållande gäller också beträffande förbränningsanläggningar, gruppstationer

för vindkraft och anläggningar för behandling av miljöfarligt avfall under

förutsättning att anläggningarna är av viss minsta storlek.

I juli 1996 överlämnade Miljöbalksutredningen sitt huvudbetänkande

Miljöbalken (SOU 1996:103) till regeringen. I utredningen finns ett förslag

till miljöbalk. Utredningen, som föreslår att bl.a. naturresurslagen arbetas in

i miljöbalken anför emellertid att betydelsen av NRL:s avvägningsregler kan

behöva övervägas ytterligare framöver. Detta arbete har nyligen inletts.

Enligt den i januari 1997 till riksdagen överlämnade

propositionsförteckningen avser regeringen att i maj 1997 till riksdagen

överlämna en proposition med förslag till miljöbalk.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Sedan början av 1990-talet gäller att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) skall

finnas vid ansökan om tillstånd enligt 4 kap. NRL. Vidare gäller att regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att MKB skall finnas

med vid de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL. De krav som ställs på MKB i NRL är

att den skall ?möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings,

verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön hälsan och hushållningen med

naturresurser?. För att precisera användningen av MKB har också vissa krav

ställts i förordningen om MKB. Sedan 1995 gäller ett krav om MKB för

detaljplaner och fördjupade översiktsplaner enligt PBL.

År 1991 undertecknades av länderna i ECE den s.k. Esbokonventionen om MKB i

ett gränsöverskridande sammanhang. Sverige har ratificerat konventionen.

EG-direktivet 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa

offentliga och privata objekt skall tillämpas för sådana objekt som kan antas

medföra betydande påverkan på miljön. Med projekt avses bl.a. utförande av

byggnads- och anläggningsarbeten eller andra installationer eller arbeten samt

andra ingrepp i den naturliga omgivningen.

Miljöbalksutredningen föreslår att grundläggande krav på innehållet i en MKB

skall motsvara kraven i det ovan nämnda EG-direktivet. Utredningen anser att

Esbokonventionen i princip skall tillämpas. Detta föreslås ske genom att regler

tas in i miljöbalken om att om en planerad verksamhet i ett land medför

betydande miljöpåverkan i ett annat den nationen bör ges möjlighet att delta i

förfarandet med MKB.

Vattenförsörjningen som riksintresse m.m.

Ur skilda aspekter behandlas vattenfrågorna i vid bemärkelse i olika lagar. I

detta avsnitt lämnas en översiktlig redogörelse för frågans behandling i NRL

och PBL.

Beträffande områden för vattenförsörjning gäller att sådana har ett skydd

enligt NRL (2 kap. 8 §). Där anges bl.a. att mark- och vattenområden som är

särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skall

skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet

av sådana anläggningar. I lagrummet anges också att sådana anläggningar som är

av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra

tillkomsten eller utnyttjandet av dem.

I PBL (2 kap.) anges att bebyggelsen skall lokaliseras bl.a. med hänsyn till

möjligheterna att anordna vattenförsörjning och avlopp samt till möjligheterna

att hushålla med vatten. I områden med sammanhållen bebyggelse gäller dessutom

att bebyggelsen skall utformas med hänsyn bl.a. till behovet av att hushålla

med vatten. Inom planlagt område kan bygglov krävas för anläggning av brunnar

(vattentäkter för en- eller tvåbostadshus eller för jordbrukets

husbehovsförbrukning).

I betänkandet SOU 1994:45 - Grundvatten behandlas frågan om åtgärder för att

bättre skydda våra grundvattenförekomster. Bl.a. föreslås vissa ändringar i PBL

i syfte att öka medvetenheten om betydelsefulla grundvattenförekomster.

Förslaget går ut på att sådana förekomster av betydelse skall redovisas i

översiktsplan. Grundvattenutredningen har i betänkande 1994:57 - Reglering av

vattenuttag i enskilda brunnar föreslagit vissa lagändringar när det gäller

vattenförsörjningen. Grundvattenutredningens betänkanden har överlämnats till

Miljöbalksutredningen.

Plan för utbyggnad av vattenkraft

Riksdagen beslutade år 1984 om en plan för utbyggnad av vattenkraften (prop.

1983/84:BoU30). Planen reviderades året därefter (prop. 1984/85:120, bet.

1984/85:BoU25). Den reviderade planen omfattade nya projekt, effektivisering

och förnyelse samt byggande av små kraftverk om tillsammans 3,8 TWh/år (TWh =

terawattimmar) i syfte att säkerställa en utbyggnad av vattenkraften om minst

2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet. En del projekt i planen har i praktiken

senare utgått genom avslag på ansökningar enligt vattenlagen (1983:291) och

genom beslut i riksdagen om skydd enligt NRL. I såväl propositioner som

utskottsutlåtanden har framhållits att den omständigheten att projekt finns

upptagna i vattenkraftplanen inte automatiskt medför att de kan genomföras.

Dessförinnan skall sedvanlig prövning enligt vattenlagen ske. Samma procedur

och samma överväganden skall göras oberoende av om ett projekt finns medtaget i

planen eller ej. Planen utgör inte heller hinder mot att aktualisera projekt

som inte är upptagna i den.

Älvskydd m.m.

Vid tillkomsten av NRL år 1987 lagfästes de s.k. riktlinjerna i den fysiska

riksplaneringen. Dessa som beslöts av riksdagen i början av 1970-talet innebär

att vissa älvar och älvsträckor undantogs från vattenkraftsutbyggnad. Riksdag

och regering har under de senaste drygt 25 åren ägnat stor uppmärksamhet åt

frågor som rör vattenkraftens roll i energibalansen och i samband därmed frågan

om bevarandet av vattenområden och älvsträckor. Vid riksdagsbehandlingen i mars

år 1993 av ett regeringsförslag om utökat älvskydd beslöts (prop. 1992/93:80,

bet. 1992/93:BoU7) att ytterligare 13 älvar och älvsträckor skulle skyddas från

vattenkraftsutbyggnad enligt 3 kap. 6 § NRL.

Vattendragsutredningen överlämnade i oktober 1996 sitt slutbetänkande

Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155). VDU:s huvudprincip är att vattendrag som

på nationell nivå speglar ett representativt urval av den naturliga biologiska

mångfalden skall skyddas. Dessutom föreslås att andra för riket viktiga

naturvärden och kulturvärden som är knutna till vattendrag skall skyddas.

Utredningen föreslår att en allmän översyn görs av NRL och att - i avvaktan på

denna - 20 vattenområden förs till 3 kap. 6 § NRL.

Enligt den i januari 1997 till riksdagen överlämnade

propositionsförteckningen avser regeringen att till riksdagen i maj 1997

överlämna en propsition med förslag till skydd av ytterligare vattendrag.

Uppgifter om i motioner aktualiserade älvsträckor

Gideälven

Beträffande älvsträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven föreslog

utskottet år 1993 att den - under förutsättning av att den då pågående

prövningen enligt vattenlagen (VL) inte innebar tillstånd till utbyggnad -

skulle skyddas från utbyggnad och tas in i 3 kap. 6 § NRL (bet. 1992/93:BoU7) .

En minoritet i utskottet (m, fp, c, kd) föreslog i en reservation att

ytterligare överväganden borde göras. Riksdagen beslöt i enlighet med

reservationen. Även åren 1994 och 1995 (bet. 1994/95:BoU3 resp. 1995/96:BoU8)

behandlade utskottet frågan om Gideälven. Vid dessa båda tillfällen anförde

utskottet att resultatet av VDU:s då pågående arbete borde avvakats. De av

utskottet avstyrkta motionerna avslogs av riksdagen. År 1994 avgavs en

reservation (fp, v, mp) till förmån för motionerna och 1995 en reservation (c,

fp, v, mp, kd).

Långan

Långan är en del av Indalsälven. Långan nedströms Landösjön omfattas av skydd

mot utbyggnad för kraftändamål enligt 3 kap. 6 § NRL andra stycket. I den mån

en utbyggnad likväl anses kunna komma till utförande i den skyddade älvsträckan

får detta ske med åberopande av lagrummets tredje stycke. I detta anges att

första och andra stycket [i samma paragraf] inte gäller vattenföretag som

endast orsakar obetydlig miljöpåverkan.

AB Jämtkraft har ansökt om att få bygga om Långforsens kraftverk i Långan.

Vattendomstolen har yttrat sig i ärendet till regeringen (Miljö-departementet).

Domstolen har funnit ärendet tillåtligt enligt vattenlagen. Regeringen har

förbehållit sig rätten att pröva tillåtligheten enligt vattenlagen av det

ansökta vattenföretaget. Regeringen har ännu inte fattat beslut i ärendet.

Sölvbacka strömmar

Sölvbacka strömmar är en del av Ljungan.

Dåvarande regeringen beslutade våren 1979 att lämna Trångfors Aktiebolag

tillstånd till byggande och bibehållande av Sölvbacka kraftstation samt att

till förmån för kraftverket leda bort vatten från Ljungan och utöva

korttidsreglering i Storsjön.

Samma år föreslogs i motioner (s, m, c, v) att riksdagen skulle uttala sig

mot utbyggnaden av Sölvbacka strömmar från vattenkraftsutbyggnad.

Civilutskottet, som behandlade motionerna hösten 1979 (CU 1979/80:5)

konstaterade att frågan om företagets tillåtlighet avgjorts och att varken ett

riksdagens uttalande eller ett beslut om ändrade riktlinjer i den fysiska

riksplaneringen kunde påverka regeringens beslut i tillåtlighetsfrågan.

Utskottet anförde emellertid:

Det anförda har lett till att inom utskottet övervägts extraordinära åtgärder

för detta undantagsfall. Inom utskottet har förts fram ett konkret förslag om

att riksdagen skulle påkalla att regeringen snarast sökte få till stånd en

överenskommelse med Trångfors AB om att arbetena avbryts och bolaget avstår

från sin rätt. Utskottet har kommit till den slutsatsen att det enda sätt som

snabbt kan ge resultat är att följa detta förslag. Utskottet föreslår att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att så bör ske.

Riksdagen följde utskottet. Detta innebar att regeringen hade att uppta

förhandlingar med Trångfors AB för att nå en överenskommelse som innebar att

Sölvbackaströmmarna inte byggdes ut.

Riksdagen uttalade år 1980 återigen - då med tillstyrkan av en reservation

(s) i dåvarande civilutskottet (bet. CU 1980/81:3) - att Sölvbackaströmmarna

inte skulle byggas ut och att regeringen skulle fullfölja de av riksdagen

tidigare begärda överläggningarna med Trångfors AB om att bolaget skulle avstå

att utnyttja det av regeringen medgivna tillståndet att bygga ut strömmarna.

Resultatet av de påfordrade överläggningarna redovisade regeringen i en

proposition våren 1981. Riksdagen medgav (bet. CU 1980/81:42) att staten

förvärvade fallrättigheterna och godkände de avtal varigenom Sölvbackaprojektet

kunde avvecklas.

I svar på en fråga i juni 1996 om Sölvbacka strömmar anförde miljöministern

bl.a. att regeringen i beslut i december 1993 besvarat en hemställan från Bergs

kommun om att få ta upp förhandlingar med målsättningen att fallrättigheterna

skulle överföras till kommunen. Vidare anfördes i svaret att frågan om

överlåtelse från staten, mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut, endast kunde

bli aktuell om riksdagen lämnade ett sådant uppdrag till regeringen.

Bergs kommun har i framställning till Finansdepartementet den 10 september

1996 anhållit om förvärv av fallrättigheterna i Sölvbacka strömmar. Regeringen

har ännu inte beslutat i ärendet.

Vindkraft

Markområden av riksintresse för energiproduktion regleras i 2 kap. 8 § NRL.

Vindkraft ingår i den samlande beteckningen energiproduktion.

För vissa större vindkraftverk krävs bygglov och anmälan enligt

miljöskyddslagen samt oftast samråd med länsstyrelsen. För vindkraftverk med en

effekt större än 10 MW krävs dessutom tillstånd av regeringen.

I förordningen (1993:191) om tillämpningen av NRL anges att vissa centrala

förvaltningsmyndigheter har i uppdrag att till länsstyrelserna lämna uppgifter

om områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse enligt 2 kap. NRL.

Beträffande områden av riksintresse för energiproduktionen har NUTEK fått i

uppdrag att peka ut sådana områden. Detta uppdrag har redovisats i december

1996 i dokumentet Strategier och principer avseende riks-intressefrågor inom

Nuteks ansvarsområde och i dokumentet Riksintresse för vindkraft. I det

sistnämnda behandlas bl.a. frågan om de krav som bör ställas för att ett område

skall anses vara ett för vindkraft riksintressant område. På uppdrag av NUTEK

genomför SMHI en vindkartering för södra Sverige. Denna, som kommer att vara

slutförd sommaren 1997, skall utgöra underlag för de berörda länsstyrelsernas

arbete med framtagande av områden av riksintresse för vindkraft.

Våren 1991 beslutade riksdagen om ett femårigt stöd till investeringar i

anläggningar för vindkraft. Detta investeringsprogram har i princip avslutats.

Enligt Energikomissionens slutbetänkande Omställning av energisystemet (SOU

1995:139) finns i Sverige ca 40 MW installerad eleffekt i vindkraft. Det fanns

160 aggregat i drift år 1994. Under detta år uppgick elproduktionen till 0,074

TWh. Merparten av de vindkraftverk som nu byggs har en effekt på mellan 150 och

600 kW. Produktionskostnaden uppgår till ca 30 - 40 öre/kWh beroende på

aggregatstorlek och lokalisering.

Numera stöds investeringar i vindkraft med en miljöbonus som fr.o.m. den 1

januari 1995 uppgår till 9 öre/kWh. Vindkraftverk är fr.o.m. den 1 januari

1996 befriade från elnätavgift. En vindkraftägare är garanterad avsättning för

den producerade elen till den nätägare till vars nät vindkraftverket är

anslutet.

Boverket, Naturvårdsverket och NUTEK publicerade våren 1995 skriften

Etablering av vindkraftverk på land. I skriften redovisas de lagregler och

övriga bestämmelser som gäller för sådan etablering.

Nationalstadsparker

Riksdagen beslutade hösten 1994 om en ändring i NRL - i 3 kap. infogades en ny

7 § - som gick ut på att områden i tätorter och tätortsregioner där

parklandskap, naturmiljöer och bebyggelsemiljöer flätas samman till unika

historiska landskap skall kunna ges ställning som nationalstadsparker. Vid

samma tillfälle inrättades landets första nationalstadspark i området

Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner.

Hösten 1996 gav regeringen Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och

Stockholms kommuner ett gemensamt uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag

för skydd för en del av nationalstadsparken nämligen för den del som ligger

kring södra Brunnsviken.

Utredningen om nationalstadsparker lämnade i mars 1996 betänkandet

Nationalstadsparker (SOU 1996:38). Enligt utredningen har sju av landets större

städer sådana stora och i huvudsak oexploaterade centrala markområden att de

skulle kunna motivera förstärkt skydd enligt 3 kap. 7 § NRL.

Dessa områden är i

- Göteborg området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggården,

- Malmö Pildammsstråket,

- Uppsala området Uppsalaåsen-Fyrisån,

- Norrköping området kring Motala ström,

- Örebro stråket längs Svartån,

- Helsingborg Landborgspromenaden,

- Trollhättan Älvrummet.

Med hänsyn till att nationalstadsparken som begrepp och skyddsinstrument är

nytt anger utredningen att den har valt ett restriktivt synsätt. Detta har lett

till att utredningen vid sitt slutliga ställningstagande valt att föreslå två

nya nationalstadsparker nämligen området Uppsalaåsen-Fyrisån i Uppsala och

Älvrummet i Trollhättan.

Regeringen meddelade i november 1996 att den önskade två nya

nationalstadsparker en i Uppsala och en i Trollhättan. De båda kommunerna har

fått regeringens uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att bilda

parkerna.

Utskottet

Vissa övergripande frågor om NRL

I motion 1996/97:Bo513 (s) föreslås ett riksdagens tillkännagivande om vad i

motionen anförts om vikten av ett ökat kommunalt inflytande över

markanvändningen. Av motivet för yrkandet framgår, enligt utskottets

uppfattning, att vad motionärerna avser är ett ökat kommunalt inflytande över

områden av riksintresse. För sådana områden gäller enligt PBL (12 kap. 1 §) att

länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en

detaljplan eller områdesbestämmelser om det kan befaras att beslutet innebär

att ett riksintresse enligt NRL inte tillgodoses.

Den ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna som gällt alltsedan

tillkomsten av PBL och NRL bör inte i sina huvuddrag förändras eller nu

omprövas. Däremot kan finnas anledning att från tid till annan överväga

utformning, innehåll och omfattning av riksintressena. Ett utredningsarbete med

delvis denna inriktning har, som framgått ovan, nyligen inletts inom ramen för

Miljöbalksutredningen. I detta skall även övervägas erfarenheterna av

tillämpningen av NRL.

Enligt utskottets mening bör ansvarsfördelningen avseende vissa ärenden

enligt NRL alltså inte ändras. Ett tillkännagivande till regeringen i linje med

förslaget i motion 1996/97:Bo513 (s) kan därför inte nu anses erforderligt. Det

nyligen inledda arbetet med viss översyn av NRL:s avvägningsregler får anses ha

relevans för den nu diskuterade frågan. Resultatet av denna översyn bör

avvaktas.

I Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 yrkande 29 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om skärpta krav på

miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Bl.a. nämner motionärerna att

Riksrevisionsverket i en revisionsrapport granskat den hittillsvarande

användningen av MKB. Verkets rapport gäller tillämpningen av MKB vid vissa

ärenden avseende vägbyggande och vattenkraftsutbyggnad. Viss kritik riktas i

rapporten mot det sätt på vilket MKB utförs. Motionärerna anser att kraven på

MKB åtminstone bör nå upp till internationellt vedertagen standard.

Som framgått av redovisningen ovan gäller sedan början av 1990-talet att MKB

skall finnas vid ansökan om tillstånd enligt 4 kap. NRL samt att sådana

beskrivningar kan begäras som underlag för prövning enligt de lagar som anges i

1 kap. 2 § NRL. Sedan 1995 gäller även krav om MKB för detaljplaner och

fördjupade översiktsplaner enligt PBL.

Miljöbalksutredningen föreslår att grundläggande krav i en MKB skall motsvara

kraven i EG-direktivet 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa

offentliga och privata objekt som kan antas medföra betydande påverkan på

miljön. Utredningen föreslår också att den s.k. Esbokonventionen om MKB i ett

gränsöverskridande sammanhang i princip skall tillämpas genom att dess regler

tas in i miljöbalken.

Utredningen föreslår att kravet på MKB bör vara generellt för ansökan om

tillstånd enligt miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av

balken. Ett genomförande av utredningens förslag får anses innebära en

utvidgning av kravet på MKB. Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av

användningen av MKB samt om att dessa beskrivningar är av god kvalitet.

Ett genomförande av Miljöbalksutredningens förslag om

miljökonsekvensbeskrivningar innebär att motionärernas förslag om MKB med

åtminstone ?internationellt vedertagen standard? kommer att förverkligas. Ett

tillkännagivande till regeringen kan inte anses nödvändigt. I den mån yrkande

29 i Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 inte kan anses besvarat med de

upplysningar som nu lämnats bör det avslås av riksdagen.

I motion 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 2 föreslås en ändring i NRL så att det

klart framgår att biologisk mångfald är ett ?särskilt angivet intresse i NRL?.

I miljöbalksutredningens förslag anges som en förutsättning för att skapa en

hållbar utveckling att den biologiska mångfalden bevaras. I utredningens

förslag till miljöbalk finns inskrivet i portalparagrafen att bl.a. bevarandet

av den biologiska mångfalden är en förutsättning för att målet att skapa

förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling skall kunna uppnås. En

proposition med förslag till miljöbalk avses föreläggas riksdagen i maj 1997. I

mars 1997 avses till riksdagen överlämnas en proposition om biologisk mångfald.

Det kan rimligen inte finnas några delade meningar om vikten av att den

biologiska mångfalden vidmakthålls. Den i motionen aktualiserade frågan bör

emellertid inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd. De kommande

regeringsförslagen bör avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 2 om

ändring i NRL i avsikt att i lagen nu införa regler om bevarande av biologisk

mångfald.

Ett förslag om att fastighetsbildningslagen (FBL) skall ingå bland de lagar

som anknutits till NRL förs fram i motion 1996/97:Bo506 (s) yrkande 1.

De lagar som finns upptagna i 1 kap. 2 § och enligt vilka bestämmelserna i 2

och 3 kap. NRL skall tillämpas kan i korthet anses ha det gemensamt att de

reglerar frågor om tillstånd till ändrad användning. FBL kan inte sägas ha den

karaktären. FBL är närmast att betrakta som en genomförandelag för redan

fattade beslut om mark och vatten. Det finns dock situationer där

markanvändningen kan styras även genom FBL. Utskottet anser emellertid inte att

lagens självständiga betydelse är av den omfattningen att FBL bör anknytas till

NRL. En liknande bedömning gjordes för övrigt i mitten av 1980-talet i

propositionen (prop. 1985/86:3) med förslag till NRL. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motion 1996/97:Bo506 (s) yrkande 1.

Tillåtlighetsprövningen av vissa industrianläggningar

I motionerna 1996/97:Bo503 (c) och 1996/97:Bo511 (mp) yrkande 1 tas upp frågan

om det s.k. kommunala vetot i NRL. Motionärerna föreslår sammanfattningsvis att

vetot utan inskränkningar skall omfatta även anläggning för utbränt

kärnbränsle. I yrkande 2 i den sistnämnda motionen föreslås att - om yrkande 1

avslås - riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att

Miljöbalksutredningen skall få i uppdrag att lägga fram förslag om att det

kommunala vetot även kommer att omfatta anläggning för utbränt kärnbränsle.

Frågan om utformningen av det kommunala vetot prövades av riksdagen och

bostadsutskottet våren 1990 (bet. 1989/90:BoU20) med anledning av en

proposition i ämnet. Vad riksdagen då hade att ta ställning till var frågan om

det kommunala vetot skulle förses med en s.k. ventil. Så skedde genom att till

4 kap. 3 § tillfogades ett andra stycke huvudsakligen av det innehåll som

redovisats inledningsvis. Bostadsutskottet beslöt i enlighet med regeringens

förslag. Företrädare i utskottet för Centerpartiet, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet yrkade med något skilda motiveringar avslag på förslaget.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet behandlade hösten 1994 (bet. 1994/95:BoU3) och våren 1996

motionsyrkanden liknande dem i motionerna 1996/97:Bo503 och 1996/97: Bo511.

Utskottet anförde då följande

Som framgått ovan av den inledande redogörelsen anges i 4 kap. NRL att vissa

slags anläggningar i princip inte får komma till stånd om inte

kommunfullmäktige tillstyrkt att tillstånd till anläggningen lämnas. Detta

brukar kallas det kommunala vetot (4 kap. 3 § första stycket NRL). Vetot är

emellertid inte absolut. Sålunda får regeringen i vissa fall - enligt

lagrummets andra stycke - lämna tillstånd till anläggningen även om kommunen

inte har tillstyrkt detta. Denna regeringens möjlighet begränsas av att vissa i

lagen angivna förutsättningar skall vara för handen för att det kommunala vetot

skall kunna frångås. Det skall vara frågan om en anläggning som från nationell

synpunkt är synnerligen angelägen. Inskränkningen i det kommunala vetot gäller

inte heller om en lämplig plats för anläggningen anvisats inom en annan kommun

som antas godta en placering där eller, i annat fall, om en annan plats bedöms

lämpligare. Vad nu redovisats om möjligheten att medge undantag från det

kommunala vetot gäller bl.a. anläggning för mellanlagring eller slutlig

förvaring av kärnämne eller kärnavfall. Även beträffande vissa övriga

anläggningar kan undantag från vetot medges.

Utskottet erinrade vid sin behandling av frågorna 1994 och 1996 om det arbete

som pågick med att utforma en miljöbalk. I avvaktan på att dessa överväganden

slutfördes fann utskottet inte anledning tillstyrka de då behandlade

motionerna.

Som framgått ovan kommer riksdagen att senare under riksmötet föreläggas

förslag om en miljöbalk. Arbetet med detta förslag i regeringens kansli

befinner sig alltså i slutskedet. Riksdagen bör inte genom en tillstyrkan till

motionerna 1996/97:Bo503 (c) och 1996/97:Bo511 (mp) påverka utformningen av

regeringens förslag om en miljöbalk i vad avser det kommunala vetot.

En annan aspekt avseende hanteringen av kärnavfall tas upp i motion

1996/97:Bo535 (v). Motionären anser att Svensk Kärnbränslehantering (SKB) inte

haft någon framgång i sitt letande efter plats för slutförvaring av kärnavfall.

I motionen anförs att SKB fått ett positivt svar från någon kommun om förstudie

i syfte att finna plats för slutförvaring av kärnavfall medan andra kommuner

inte accepterat att förstudie görs och åter någon annan kommun lämnat frågan

öppen. Motionären anför sammanfattningsvis att det är ett hot mot landets

säkerhet om inte frågan om förstudier förs upp på nationell demokratisk nivå.

Hemställan i motionen går ut på att riksdagen hos regeringen bör begära förslag

som syftar till ett nationellt ansvar grundat på nationellt demokratiskt

fattade beslut om hanteringen av kärnavfall.

Regeringen tillkallade i maj 1996 en nationell samordnare på

kärnavfallsområdet. I hans uppdrag ingår bl.a. att samordna och förbättra

förutsättningarna för de förstudier som pågår i avsikt att finna en lämplig

plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Hans arbete avses pågå till

halvårsskiftet 1999. Före den 1 mars varje år skall han redovisa uppnådda

resultat samt behov av fortsatt samordningsarbete.

Det arbete som den nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet fått och det

arbetsprogram som vägleder hans arbete bör enligt utskottets mening bidra till

att förbättra och samordna de förstudier som är nödvändiga när det gäller att

finna lämplig plats för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall.

Därmed har frågan rimligen fått den nationella förankring motionären efterlyser

samtidigt som förutsättningar därmed också bör ha skapats för att ge arbetet

önskvärd kvalitet. Utskottet har självfallet ingen annan uppfattning än

motionären när det gäller behovet av att åtgärder vidtas för att hitta ?rätt?

plats för slutförvaring. I det sammanhanget är det naturligtvis av stor vikt

att förstudierna är av den beskaffenheten att de kan tjäna som underlag för

kommande beslut om slutförvaring. De beslut som regeringen nyligen fattat om

att tillsätta en nationell samordnare på kärnavfallsområdet och det program

angående kärnkraftsavfallets behandling och slutförvaring som vägleder hans

arbete får anses i allt väsentligt motsvara sådana åtgärder som motionären

efterfrågar. Ett bifall till motionen kan därmed inte anses erforderligt.

Utskottet vill slutligen erinra om att samordnaren före den 1 mars varje år

till regeringen skall redovisa resultatet av sitt arbete. Det finns grundad

anledning förutsätta att regeringen då meddelar de förändringar i

samordningsarbetet som kan anses motiverade. Motion 1996/97:Bo535 (v) avstyrks

med hänvisning till det anförda.

Frågan om den s.k. Polen-länken tas upp i motion 1996/97:N427 (mp) yrkande 2.

Polen-länken är ett polskt-svenskt projekt om en likströmslänk i form av en

undervattenskabel mellan Sverige och Polen. Projektet har tämligen ingående

beskrivits i näringsutskottets betänkande 1996/97:NU2 till vilket hänvisas.

Frågan i vad den aktualiserats i det motionsyrkande som nu behandlas gäller

ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör pröva

ärendet enligt 4 kap. 2 § NRL. Som framgått ovan kan regeringen pröva

anläggningar som kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande

beskaffenhet även om anläggningarna inte omfattas av krav på tillstånd enligt

kapitlets 1 §.

Boverket har i en skrivelse till regeringen i augusti 1996 anfört att

likströmskabeln borde prövas enligt 4 kap. 2 § NRL. Verkets skrivelse har

remissbehandlats. Regeringen avser att senare under våren 1997 fatta beslut om

den skall förbehålla sig rätten att pröva ärendet.

Frågan bör självfallet prövas i den ordning lagstiftningen anger. Riksdagen

bör inte och skall inte heller genom ett tillkännagivande enligt motionärernas

förslag ge beredningsprocessen en viss inriktning. Med det anförda avstyrker

utskottet motion 1996/97:N427 (mp) yrkande 2 om ett tillkännagivande om

regeringsprövning av Polen-länken enligt 4 kap. 2 § NRL.

Vattenfrågornas behandling i NRL

I motionerna 1996/97:Bo504 (kd) yrkande 1 och 1996/97:L708 (c) yrkande 1

föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om kartläggning av

Sveriges behov av vatten och om upprättande av en vattenförsörjningsplan.

Motionärerna anser bl.a. att frågor om vattenförsörjningen ofta inte beaktades

i den första generationens översiktsplaner enligt PBL.

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller nödvändigheten av

planering och kartläggning av våra vattenresurser och vårt behov av vatten.

Åtgärder inom ramen för PBL har vidtagits; bl.a. kan sedan början av 1990-talet

bygglov i vissa fall krävas för anläggande eller väsentlig förändring av

brunnar. I PBL ställs också krav på att kommunerna skall planera för långsiktig

hushållning med vatten. I NRL (2 kap. 8 § ) anges att mark- och vattenområden

som är särskilt lämpliga bl.a. för vattenförsörjning så långt möjligt skall

skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet

av anläggningar för sådan försörjning.

Även om beslut sålunda fattats i avsikt att trygga vår vattenförsörjning

finns anledning att ytterligare överväga åtgärder för att få till stånd en

bättre kunskap om vattenresurserna. Som framgått av redovisningen ovan kommer

Miljöbalksutredningen i sitt fortsatta arbete att - bl.a. mot bakgrund av

Grundvattenutredningens betänkande - också överväga vilka ytterligare insatser

som behövs för att få till stånd en bättre planering m.m. av våra

vattenresurser.

Vad nu anförts innebär att syftet med förslagen i motionerna 1996/97:Bo504

(kd) yrkande 1 och i 1996/97:L708 (c) yrkande 1 får anses i allt väsentligt

tillgodosett utan någon riksdagens begäran till regeringen.

I motion 1996/97:Jo778 (mp) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande till

regeringen om att Grundvattenutredningens förslag skall genomföras.

Ett bland flera förslag som lades fram av utredningen går ut på att ändringar

skall göras i PBL, NRL och vattenlagen i avsikt att nå en förbättrad

hushållning med grundvatten och ge dessa frågor ökad uppmärksamhet i den

fysiska planeringen.

Grundvattenutredningens betänkanden har överlämnats till

Miljöbalksutredningen. De kommer sålunda att övervägas i det fortsatta arbetet

inom denna utredning. Resultatet av detta arbete bör avvaktas. Motion

1996/97:Jo778 (mp) yrkande 5 om ett genomförande av förslagen i

Grundvattenutredningens betänkanden bör därför avslås av riksdagen.

Yrkande 2 i motion 1996/97:Bo504 (kd) bör inte vinna riksdagens bifall.

Förslaget i denna motion är att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till

regeringen om att viktiga vattenresurser säkerställs genom att områden som är

av riksintresse ges ställning som sådana i NRL.

Som framgått ovan har vattenförsörjningen ett skydd enligt NRL (2 kap. 8

§). Ett enigt utskott avstyrkte för cirka ett år sedan ett motsvarande yrkande

bl.a. med motiveringen att länsstyrelserna och kommunerna har ett ansvar att

bevaka vattenfrågornas behandling i den fysiska planeringen. Utskottet vill nu

tillägga att en översyn av utformningen av skyddet pågår inom

Miljöbalksutredningen. Det kan förutsättas att detta arbete kommer att ge

ytterligare underlag för bedömning av den genom motionen aktualiserade frågan.

Motionsyrkandet om vattenfrågornas ställning i NRL avstyrks alltså.

Utbyggnad av vattenkraft?

Som utskottet tidigare konstaterat och som framgår ovan har regeringen och

riksdagen under de senaste drygt 25 åren ägnat stor uppmärksamhet åt frågor som

rör vattenkraftens roll i energibalansen och i samband härmed också frågor om

bevarande eller exploatering av vattenområden och älvsträckor.

För att återknyta till och ytterligt komprimerat sammanfatta vissa viktiga

och övergripande beslut som fattats sedan 1970-talet kan inledningsvis erinras

om att riksdagen 1972 hade att behandla en proposition (prop. 1972:111, CU

1972:35) om regional utveckling och om hushållning med mark och vatten.

Övervägandena i propositionen omfattade bl.a. riktlinjer knutna till

geografiska områden, främst kusterna, fjällen och älvdalarna. Riktlinjerna

borde bli långsiktigt bestämmande för naturresurshushållningen. Väsentliga

avsteg från dem borde inte kunna göras utan riksdagens hörande.

Riksdagen anslöt sig beträffande vissa vattenkraftsfrågor till regeringens

allmänna utgångspunkt att huvudälvar och källflöden som vid tiden för

riksdagsbehandlingen var opåverkade av vattenkraftsutbyggnaden skulle bevaras

opåverkade. Efter 1972 vidtog ett utredningsarbete i avsikt att precisera de

vattenområden och älvsträckor som borde undantas från utbyggnad för

kraftändamål. Riksdagen beslöt 1977 (CU 1977/78:9) godkänna ett

regeringsförslag om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen (= FRP) för

vattendrag i norra Svealand och Norrland. De vattenområden och älvsträckor som

preciserades som undantagna från vattenkraftsutbyggnad kom sedermera att

omfattas av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL när den lagen kom till år 1987. Det bör

erinras om att under 1980- och 1990-talen flera tillägg gjordes till FRP-

riktlinjerna och sedermera till NRL. Därigenom har ytterligare undantag gjorts

för utbyggnad för kraftändamål.

Trots riksdagens under 1970-talet fattade beslut om vilka vattenområden och

älvsträckor som skulle undantas från utbyggnad ansågs det i början av 1980-

talet motiverat att i en plan för utbyggnad av vattenkraft närmare ange dels

vattenkraftens tillskott till energibalansen, dels vilka projekt som skulle

kunna prövas enligt vattenlagen (prop. 1983/84:160). Planen avsåg

vattenkraftsutbyggnad under perioden 1984-1993.

Utskottet övergår nu till att behandla motioner om vissa vattenkraftsfrågor.

Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att epoken av utbyggnad av

vattenkraft är avslutad förordas i Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759

yrkande 16.

Motsvarande yrkande har utskottet och riksdagen behandlat många gånger och

senast för cirka ett år sedan (bet. 1995/96:BoU8). Utskottet konstaterade då

att produktionsnivån från vattenkraften i vattenkraftsplanen beräknas till ca

66 TWh och att någon utbyggnad därutöver inte var aktuell. Utskottet anförde

vidare att anledning också fanns att avvakta propositionen om den framtida

energipolitiken. Motionsyrkandet avstyrktes. Det kan erinras om att

propositionen om energisystemets omställning avses behandlas av riksdagen

senare under innevarande riksmöte.

Utskottets ställningstagande står fast. Med det anförda avstyrker utskottet

Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 yrkande 16 om ett tillkännagivande till

regeringen om vattenkraftens roll i energibalansen.

I de båda mp-motionerna 1996/97:Bo501 yrkande 2 och 1996/97:Jo797 yrkande 10

diskuteras hur skyddet mot exploatering av älvar och vattenområden skall

utformas. Motivet för det förstnämnda motionsyrkandet är att ett genomförande

av Vattendragsutredningens (VDU) förslag anses utgöra ett hot mot bevarande av

älvar och vattenområden. Motivet för det andra motionsyrkandet är att ?NRL-

skyddet? för bevarande av älvar och vattenområden skall avse hela

älvekosystemet och inte bara själva älven.

I VDU:s slutbetänkande Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155) förs fram

förslag om att vattendrag som på nationell nivå speglar ett representativt

urval av den biologiska mångfalden skall skyddas. Skyddet skall gälla inte bara

en exploateringstyp - vattenkraftsutbyggnad - utan i stället utgå från de

skyddsvärden som bör bevaras. Restriktioner bör finnas mot alla de ingrepp som

kan skada skyddsvärdena.

Enligt den i januari 1997 till riksdagen överlämnade

propositionsförteckningen avser regeringen att i maj 1997 avlämna en

proposition till riksdagen om skydd av ytterligare vattendrag.

Det finns grundad anledning anta att sådana i de nu behandlade motionerna -

för övrigt delvis motstridande - förslag kommer att behandlas i propositionen.

Tillräckliga skäl saknas enligt utskottets mening att nu göra de i motionerna

1996/97:Bo501 (mp) yrkande 2 och 1996/97:Jo797 (mp) yrkande 10 föreslagna

tillkännagivandena om principerna för skydd av älvar och vattenområden.

I tre motioner tas upp frågor om skydd mot vattenkraftsutbyggnad. Det gäller

motionerna

- 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 1 om Långforsen i Långan i Indalsälven,

- 1996/97:Bo512 (s) om Gideälven uppströms Björna,

- 1996/97:Bo525 (v) om Sölvbacka strömmar i Ljungan.

I samtliga motioner förs fram förslag om att älvsträckorna inte skall

exploateras för vattenkraftsutbyggnad.

Utskottet behandlar först motion 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 1 om Långforsen i

Långan i Indalsälven.

Jämtkraft AB har ansökt om tillstånd till utbyggnad av Långforsens kraftverk.

Enligt 3 kap. 6 § NRL får vattenkraftverk samt vattenreglering eller

vattenöverledning inte utföras i älvsträckan Långan nedströms Landösjön (nedre

Långan). Det nu ansökta vattenföretaget omfattas av skydd mot

vatenkraftsutbyggnad enligt lagrummets andra stycke. Liksom beträffande alla

?NRL-skyddade? vattenområden och älvsträckor gäller dock inte förbud mot

utbyggnad som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan (3 kap. 6 § tredje

stycket NRL). Vattendomstolen har funnit vattenföretaget tillåtligt enligt

vattenlagen (VL) och NRL. Regeringen har förbehållit sig rätten att pröva

tillåtligheten av det ansökta vattenföretaget. Regeringen har ännu inte

beslutat i ärendet.

Ärendet är alltså under beredning i regeringens kansli. Riksdagen som

lagstiftare har beslutat om ordningen för hur beslut i ärenden som det nu

aktuella skall beredas och vilka kriterier som skall vägas in i bedömningen av

enskilda ärenden. Ärendet kan inte komma under riksdagens prövning på det sätt

motionärerna förordar. Motion 1996/97:Bo501 (mp) yrkande 1 om prövningen av

utbyggnaden av Långforsens kraftverk avstyrks.

Gideälven tas upp i motion 1996/97:Bo512. Motionärerna föreslår ett

tillkännagivande till regeringen om att Gideälven uppströms Björna bör tas in i

3 kap. 6 § NRL och därigenom undantas från vattenkraftsutbyggnad.

Utskottet och riksdagen har flera gånger under 1990-talet behandlat frågan om

NRL-skydd för den nu aktuella sträckan i Gideälven. Vid behandlingen åren 1994

och 1995 (1994/95:BoU3 och 1995/96:BoU8) anförde utskottet att resultatet av

pågående utredningsarbete borde avvaktas. Utskottet åsyftade i första hand

VDU:s arbete. Detta arbete är nu avslutat. En proposition om skydd av

ytterligare vattendrag avses överlämnas till riksdagen i maj 1997. Det finns

grundad anledning förutsätta att i det pågående beredningsarbetet vägs in de

synpunkter som bl.a. lokala opinioner framfört i ärendet.

Utskottet finner inte anledning ändra uppfattning. Frågan om Gideälven

uppströms Björna avstyrks således.

I motion 1996/97:Bo525 (v) föreslås riksdagen besluta att Sölvbacka strömmar

i Ljungan skall skyddas genom att älvsträckan tas in i 3 kap. 6 § NRL.

Ovan har lämnats vissa uppgifter om älvsträckan och om riksdagens behandling

av frågan om utbyggnad av den. Vad där redovisats kan sammanfattas på följande

sätt.

År 1979 beslöt dåvarande regeringen att lämna tillstånd till byggande och

bibehållande av Sölvbacka kraftstation samt att till förmån för kraftverket

leda vatten från Ljungan och utöva korttidsreglering av Ljungan. Efter beslut i

riksdagen senare samma år upptog regeringen förhandlingar med den dåvarande

ägaren till fallrättigheterna - Trångfors AB - i avsikt att få till stånd en

uppgörelse som innebar att bolaget avstod från att utnyttja det av regeringen

meddelande tillståndet att bygga ut strömmarna. Regeringens förhandlingar ledde

inte till det av riksdagen eftersträvade resultatet.

Riksdagen uttalade därför år 1980 (bet. CU 1980/81:3) på förslag av dåvarande

civilutskottet att förhandlingarna med Trångfors AB skulle fullföljas med sikte

på att nå en överenskommelse som innebar att Sölvbackaströmmarna inte byggs ut.

Regeringen återkom året efter med en proposition (prop. 1980/81:195, CU42) om

avveckling av Sölvbackaprojektet. Propositionen bifölls av riksdagen.

I svar på fråga i riksdagen i juni 1996 om Sölvbacka strömmar anförde

miljöministern bl.a. att en fråga om överlåtelse från staten till Bergs kommun,

mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut, endast kunde bli aktuellt om riksdagen

lämnade ett sådant uppdrag till regeringen. Frågan var föranledd av en begäran

från kommunen till Finansdepartementet om förvärv av fallrättigheterna.

Regeringen har ännu inte beslutat i ärendet.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte anledning ändra

tidigare riksdagsbeslut om att Sölvbackaströmmarna inte bör byggas ut. Ett

vidhållande av denna uppfattning innebär i praktiken att intet väsentligt

skulle stå att vinna på ett genomförande av förslaget i motion 1996/97:Bo525

(v). Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

Vindkraften som riksintresse

I motion 1996/97:Bo418 (c) förordas en reviderad miljölagstiftning för att

underlätta vindkraftens utbyggnad (yrkande 1) och att vindkraften klassas som

riksintresse (yrkande 2).

Vad beträffar det sistnämnda yrkandet vill utskottet erinra om att

markområden av riksintresse för energiproduktion regleras i NRL (2 kap. 8 §).

Vindkraft ingår i den samlade beteckningen energiproduktion. Utskottet vill

också erinra om att NUTEK i december 1996 i dokumentet Riksintresse för

vindkraft redovisat en länsvis förteckning av områden lämpliga för vindkraft. I

dokumentet anges de förutsättningar som ett för vindkraft riksintressant område

bör uppfylla. Vidare anförs att NUTEK givit SMHI i uppdrag att genomföra en

vindkraftskartering för södra Sverige. Den kommer att vara klar sommaren 1997.

Som framgår av det nu redovisade kan vindkraften i praktiken redan i dag

anges som riksintresse. Redan på denna grund avstyrks förslaget i motion

1996/97:Bo418 (c) yrkande 2 om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen.

Utskottet anser det arbete värdefullt som initierats av NUTEK och som avses

konkretiseras i den kommunala planeringen efter samarbete mellan aktuella

kommuner och länsstyrelser enligt den ordning planlagstiftningen anvisar. .

Detta arbete bör ge ett positivt bidrag till övervägandena med att - utöver

befintliga områden - peka ut fler för vindkraftsproduktion lämpliga områden.

I Plan- och byggutredningens slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen

(1996:168) behandlas frågan om vindkraften i den kommunala planeringen.

Betänkandet remisbehandlas för närvarande. Utskottet förutsätter att riksdagen,

när pågående beredning av i betänkandet aktualiserade frågor avslutats, kommer

att lämna riksdagen ett förslag till de ändringar i PBL som regeringen anser

motiverade. Resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas. Motion 1996/97:Bo418

(c) yrkande 1 om en revision av miljölagstiftningen för att underlätta

vindkraftens utbyggnad avstyrks. Frågan får också anses ha anknytning till

arbetet med att skapa en miljöbalk.

Nationalstadsparker

Riksdagen beslöt hösten 1994 om en ändring i NRL - i 3 kap. infogades en ny 7

§ - som gick ut på att områden i tätorter och tätortsregioner där parklandskap,

naturmiljöer och bebyggelsemiljöer flätas samman till unika historiska landskap

skall kunna ges ställning som nationalstadsparker. Vid samma tillfälle

inrättades landets första nationalstadspark i området

Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner.

Hösten 1996 gav regeringen Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och

Stockholms kommuner ett gemensamt uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag

för skydd för en del av nationalstadsparken som ligger kring södra Brunnsviken.

Uppdraget avses redovisas senast vid årsskiftet 1997/98.

Utredningen om nationalstadsparker som tillsattes av regeringen i maj 1995

avgav i mars 1996 betänkandet Nationalstadsparker (SOU 1996:38). Enligt

utredningen har sju av landets större städer sådana stora och i huvudsak

oexploaterade centrala markområden att de skulle kunna motivera förstärkt skydd

enligt 3 kap. 7 § NRL.

Dessa områden är i

- Göteborg området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggården,

- Malmö Pildammsstråket,

- Uppsala området Uppsalaåsen-Fyrisån,

- Norrköping området kring Motala ström.

- Örebro stråket längs Svartån,

- Helsingborg Landborgspromenaden,

- Trollhättan Älvrummet.

Med hänsyn till att nationalstadsparken som begrepp och skyddsinstrument är

nytt anser utredningen det motiverat att välja ett restriktivt synsätt. Detta

har lett till att den vid sitt slutliga ställningstagande valt att föreslå två

nationalstadsparker nämligen området Uppsalaåsen-Fyrisån i Uppsala och

Älvrummet i Trollhättan.

Regeringen meddelade i november 1996 att två nya nationalstadsparker borde

inrättas en i Uppsala och en i Trollhättan. De båda kommunerna har fått

regeringens uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att bilda parkerna.

I tre motioner förs fram förslag som går ut på att stärkt skydd krävs för vår

enda nationalstadspark samt att regeringen för riksdagen bör redovisa hur

skyddet för parken skall fullföljas. Förslag med denna innebörd finns i

Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 yrkande 30 samt i motionerna

1996/97:Jo779 (kd) yrkande 6 och 1996/97:A434 (v) yrkande 1. I Centerns

partimotion föreslås - yrkande 29 - ett tillkännagivande av innebörd att

regeringen bör underställa riksdagen förslag om nya nationalstadsparker. I

motion 1996/97:Bo532 (c) föreslås att området Slottsskogen-Botaniska

trädgården-Änggårdsområdet i Göteborg inrättas som nationalstadspark. Ett

motsvarande yrkande avseende Landborgspromenaden i Helsingborg förs fram i

motion 1996/97:Bo517 (m).

Utskotten behandlar först Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 yrkande 29

i vilken föreslås att nya nationalstadsparker bör inrättas.

Som framgår ovan har regeringen vidtagit åtgärder för att två nya

nationalstadsparker skall kunna inrättas - en i Uppsala (Uppsalaåsen-Fyrisån)

och en i Trollhättan (Älvrummet). Regeringens uppfattning är en anslutning till

nationalstadsparksutredningens. Med den uppbyggnad lagstiftningen om

nationalstadsparker har tillkommer det riksdagen att besluta om inrättande om

sådana. Det kan alltså förväntas att regeringen kommer att förelägga riksdagen

en proposition i ärendet när det pågående förberedelsearbetet avslutades. Ett

förverkligande av vad nu antagits innebär att yrkande 29 i Centerpartiets

partimotion 1996/97:Jo727 kommer att tillgodoses utan något riksdagens

tillkännagivande. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet om

inrättande av ytterligare nationalstadsparker.

Även om det kan synas angeläget att inrätta flera nationalstadsparker än de

som nu planeras har utskottet förståelse för nationalstadsparksutredningens

uppfattning om att det med hänsyn till att nationalstadsparker som begrepp och

skyddsinstrument är nytt kan finnas anledning att vara restriktiv med att

inrätta nya nationalstadsparker.

Riksdagen bör inte nu ge sin anslutning till förslaget i motion 1996/97:Bo517

(m) om att inrätta nationalstadspark i Helsingborg.

Utskottet gör samma bedömning beträffande motion 1996/97:Bo532 (c) om

inrättande av nationalstadspark i Göteborg.

Utskottet delar uppfattningen i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 samt

i motionerna 1996/97:A434 (v) och i 1996/97:Jo779 (kd) om att skyddet för den

existerande nationalstadsparken bör stärkas. Det bör vidtas ytterligare

åtgärder i den riktning som motionärerna förordar. Som framgått ovan har

regeringen uppdragit åt Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och

Stockholms kommuner att redovisa ett fördjupat underlag för skyddet av den del

av nationalstadsparken som omfattar natur- och kulturlandskapet kring södra

Brunnsviken. Utskottet, som finner det arbetet i hög grad angeläget och väl

motiverat, utgår från att regeringen antingen i samband med den ovan förutsatta

propositionen om inrättande av nya nationalstadsparker eller i annat lämpligt

sammanhang för riksdagen redovisar resultatet av det nu pågående arbetet.

Syftet med förslagen i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 yrkande 30 och

i motionerna 1996/97:A434 (v) yrkande 1 och 1996/97:Jo779 (kd) yrkande 6 om

stärkt skydd för nationalstadsparken får vid en sådan uppfattning anses i inte

ringa grad tillgodosett utan något riksdagens tillkännagivande till regeringen.

Motionerna avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfördelningen avseende vissa ärenden enligt

NRL

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo513,

2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 29,

res. 1 (c, fp, kd)

res. 2 (mp)

3. beträffande biologisk mångfald

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo779 yrkande 2,

res. 3 (kd)

4. beträffande fastighetsbildningslagen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo506 yrkande 1,

5. beträffande det kommunala vetot

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo503 och 1996/97:Bo511,

res. 4 (c, v, mp)

6. beträffande program angående kärnavfallets behandling

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo535,

7. beträffande regeringsprövning av Polenlänken

att riksdagen avslår motion 1996/97:N427 yrkande 2,

res. 5 (v, mp)

8. beträffande planering m.m. av våra vattenresurser

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo504 yrkande 1 och 1996/97:L708

yrkande 1,

res. 6 (c, fp, v, mp, kd)

9. beträffande förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo778 yrkande 5,

res. 7 (v, mp)

10. beträffande vattenfrågornas ställning i NRL

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo504 yrkande 2,

11. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 16,

res. 8 (fp, v, mp, kd)

12. beträffande principerna för skydd av älvar och vattenområden

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo501 yrkande 2 och

1996/97:Jo797 yrkande 10,

res. 9 (fp, v, mp, kd)

13. beträffande utbyggnad av Långforsens kraftverk

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo501 yrkande 1,

14. beträffande Gideälven uppströms Björna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo512,

res. 10 (c, fp, v, mp, kd)

15. beträffande Sölvbackaströmmarna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo525,

res. 11 (c, fp, v, mp, kd)

16. beträffande vindkraften som riksintresse

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo418 yrkande 2,

res. 12 (c, mp)

17. beträffande revision av miljölagstiftningen för att underlätta

vindkraftens utbyggnad

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo418 yrkande 1,

res. 13 (c)

18. beträffande ytterligare nationalstadsparker

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 29,

res. 14 (c, mp)

19. beträffande nationalstadspark i Helsingborg

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo517,

20. beträffande nationalstadspark i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo532,

res. 15 (c, fp)

21. beträffande stärkt skydd för nationalstadsparken

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A434 yrkande 1, 1996/97: Jo727

yrkande 30 och 1996/97:Jo779 yrkande 6.

res. 16 (c, fp, v, mp, kd)

Stockholm den 13 februari 1997

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola

Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars

Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf

Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Jan-Olof Franzén (m).

Reservationer

1. Miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 2)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Ett

genomförande? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Även om i lagstiftningen under de senaste åren åtgärder vidtagits i syfte att

skärpa kraven på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) finns anledning för

riksdagen att nu uppmärksamma frågan. Skälen härtill är främst två. För det

första pågår i regeringens kansli ett arbete som längre fram i vår avses

resultera i en proposition med förslag till miljöbalk. Att detta förslag måste

innehålla krav på MKB är självklart. Givet är också att dessa skall göras inte

bara i den ordning den nationella lagstiftningen anger utan också genomförs i

enlighet med internationella konventioner och EG-direktiv som kan visa sig

relevanta i sammanhanget.

Det andra skälet att nu aktualisera frågan om MKB är den kritik mot dessa som

framkommit vid Riksrevisionsverkets granskning av vissa ärenden avseende

vägbyggande och vattenkraftsutbyggnad.

I avsikt att försäkra sig om att MKB framöver har den kvalitet som rimligen

kan påfordras bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i

Folkpartiets partimotion 1995/95:Jo759 yrkande 29 föreslagits i frågan.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo759 yrkande 29 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 2)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Ett

genomförande? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av Miljöbalksutredningens förslag om miljökonse-

kvensanalyser innebär att motionärernas förslag om MKB med åtminstone

?internationellt vedertagen standard? kommer att förverkligas. Ett

tillkännagivande i denna del kan inte anses nödvändigt.

Däremot instämmer utskottet i den kritik som förs fram i motionen i vad

gäller bristande kvalitet i miljökonsekvensutredningar som påvisas i bl.a.

Riksrevisionsverkets granskning av vissa ärenden avseende vägbyggande och

vattenkraftutbyggnad. Enligt utskottets mening skulle en väsentligt bättre

kvalitet kunna uppnås om MKB gjordes av en oberoende instans med stor

integritet och om det vore möjligt att överklaga framlagda MKB i miljödomstol.

Ett överklagande skulle kunna leda till att miljökonsekvensbeskrivningen måste

göras om och att alternativa miljökonsekvensbeskrivningar kan prövas.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad

nu anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar bör utföras av oberoende instans

och kunna överklagas. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag med denna

innebörd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo759 yrkande 29 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Biologisk mångfald (mom. 3)

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Det kan? och

slutar med ?biologisk mångfald? bort ha följande lydelse:

Liksom beträffande flera frågor som behandlas i detta betänkande ligger även

den genom motion 1996/97:Jo779 (kd) aktualiserade frågan om biologisk mångfald

rätt i tiden; detta bl.a. med tanke på de aviserade propositionerna om

biologisk mångfald och med förslag till miljöbalk. Dessa båda propositioner

avses överlämnas till riksdagen senare i vår. Att frågan bör behandlas i dessa

sammanhang torde stå utom allt tvivel. Bevarande av våra naturresurser och ett

hållbart utnyttjande av dem utgör självklart allmänna intressen. Även om

utskottet inte mött invändningar mot ett sådant resonemang finns anledning för

riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen i frågan försäkra sig

om att den biologiska mångfalden kommer att genomsyra vår miljölagstiftning.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion 1996/97:Jo779 (kd).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande biologisk mångfald

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo779 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Det kommunala vetot (mom. 5)

Rigmor Ahlstedt (c), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

behandlade? och slutar med ?kommunala vetot? bort ha följande lydelse:

Senast år 1996 (bet. 1995/96:BoU8) behandlade utskottet motioner i vilka i

likhet med de nu aktuella, föreslogs att det kommunala vetot gavs en sådan

utformning att det ovillkorligen omfattade också anläggningar för slutförvaring

av utbränt kärnbränsle. I en reservation av utskottets företrädare för

Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anfördes då följande:

När riksdagen våren 1990 (bet. 1989/90:BoU20) behandlade frågan om att

undantag från det kommunala vetot under vissa förutsättningar skulle kunna

göras bl.a. när det gäller anläggningar för slutförvaring av kärnavfall

anfördes i reservationer (c, vpk, mp) att den kommunala självbestämmanderätten

över markfrågorna inte borde ändras och att en inskränkning i vetorätten

innebar att en grundläggande del av den kommunala självstyrelsen rycktes undan.

Vad gällde frågan om säkra förvaringsmetoder för slutförvaring av kärnavfall

anfördes bl.a. att beslut om inskränkningar i vetot för denna typ av

anläggningar borde fattas först sedan tillräcklig kunskap vunnits om hur en

sådan förvaring inom landet kunde ske. Reservanterna ansåg att frågan om

inskränkning var för tidigt väckt och att beslut borde fattas först efter en

öppen och demokratisk prövning. Utgångspunkten var dock att landets kärnavfall

skall tas om hand i Sverige.

Utskottet delar den inställning som kom till uttryck i de nu åsyftade

reservationerna. Lagstiftningen om det kommunala vetot med sin ?ventil? kan

inte anses ha en lämplig utformning. I det pågående arbetet med att utforma en

miljöbalk bör finnas ett veto med den utformning det hade vid NRL:s tillkomst

1987 dvs. utan någon ?ventil?.

Vad nu förordats ligger i linje med vad i motionerna 1996/97:Bo503 (c) och

1996/97:Bo511 (mp) föreslagits. Riksdagen bör med anledning av motionerna som

sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om utformningen av det

kommunala vetot i miljöbalken.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande det kommunala vetot

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo503 och 1996/97:Bo511 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Regeringsprövning av Polenlänken (mom. 7)

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Frågan bör?

och slutar med ?4 kap. 2 § NRL? bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det väsentligt att beredningen av frågan om den s.k. Polen-

länken blir så allsidig och fullständig som möjlig. En sammanfattning av alla

de aspekter som kan ha relevans i sammanhanget bör naturligen göras av

regeringen som ju har att väga in alla de olika aspekterna i ärendet. Som

lagstiftningen är uppbyggd har regeringen ingen ovillkorlig anledning att

handlägga ärendet. Riksdagen bör, som föreslås i motion 1996/97:N427 (mp)

yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna att frågan enligt 4

kap. 2 § NRL bör prövas av regeringen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande regeringsprövning av Polenlänken

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:N427 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Planering m.m. av våra vattenresurser (mom. 8)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Även om? och

slutar med ?till regeringen? bort ha följande lydelse:

Som anförts i motionerna 1996/97:L708 (c) och 1996/97:Bo504 (kd) finns

anledning att öka medvetenheten om vikten av hushållning med våra

vattenresurser. Denna i den fysiska planeringen tämligen eftersatta fråga måste

ges en helt annan prioritet än den tidigare haft. Det gäller bl.a. att

säkerställa sambandet mellan vattenplanering och den fysiska planeringen. I dag

är det inte ovanligt att stora sand- och grusområden tagits i anspråk för

ändamål som utesluter att de används som en resurs för vattenförsörjningen. Det

finns goda skäl att ta ett helhetsgrepp på frågan för att bl.a. skapa bättre

beslutsunderlag för en uthållig försörjning med vatten.

Det finns enligt utskottets mening anledning att stödja motionärernas

förslag. Regeringen bör i det pågående arbetet med propositionen med förslag

till miljöbalk och/eller i arbetet med en proposition med anledning av Plan-

och bygglagutredningens slutbetänkande återkomma till riksdagen med förslag som

tillgodoser vad i motionerna föreslagits. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande planering m.m. av våra vattenresurser

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo504 yrkande 1 och

1996/97:L708 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden (mom. 9)

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med

?Grundvattenutredningens betänkanden? och slutar med ?av riksdagen? bort ha

följande lydelse:

I svar på fråga i riksdagen den 4 februari 1997 anförde miljöministern att

det finns ett bristande skydd för våra grundvattentillgångar; låt vara att

detta skydd enligt hennes uppfattning till största delen inte beror på

avsaknaden av legala möjligheter utan på att dessa möjligheter inte utnyttjats

fullt ut. Miljöministern redovisade de åtgärder som pågår bl.a. i regeringens

kansli för att förbättra grundvattenskyddet. Trots att frågan bereds i

regeringens kansli finns - med anledning av dess vikt - skäl för riksdagen att

genom en anslutning till motion 1996/97:Jo778 (mp) stryka under vikten av att

förslag i frågan skyndsamt underställs riksdagen. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo778 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 11)

Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Motsvarande

yrkande? och på s. 16 slutar med ?i energibalansen? bort ha följande lydelse:

Som framgår av Folkpartiets partimotion 1996/97:Jo759 finns anledning för

riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen uttrycka som sin

uppfattning att vattenkraftutbyggnadsepoken är avslutad. Ett konstaterande

närmast av denna innebörd gjordes också av energikommissionen då den redovisade

att tillskottet till vår energibalans från vattenkraften blir litet om

riksdagen inte ändrar vattenkraftspolitiken. Kommissionen förordade heller

ingen sådan förändring.

Av den sammanfattande redovisning som lämnats ovan om de riksdagsbeslut som

under de senaste 25 åren fattats i avsikt att skydda vattenområden och

älvsträckor mot vattenkraftsutbyggnad framgår att riksdagen varit mycket klar i

sina ställningstaganden om att ett ytterst litet tillskott finns att hämta från

vattenkraften till vår energibalans. Det finns anledning för riksdagen att åter

stryka under denna uppfattning. Med tanke på att riksdagen om cirka en månad

kommer att föreläggas en proposition om omställning av energisystemet är

tillfället att nu göra det av motionärerna föreslagna tillkännagivandet mycket

väl valt.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av

partimotionen (fp) som sin mening ger regeringen till känna att epoken av

utbyggnad av vattenkraften är avslutad i våra orörda vattenområden och älvar.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo759 yrkande 16 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Principerna för skydd av älvar och vattenområden (mom. 12)

Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Det finns? och

slutar med ?och vattenområden? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de farhågor som förs fram i mp-motionen 1996/97:Bo501 om att

ett genomförande av VDU:s förslag påtagligt kan försvaga möjligheten att freda

våra outbyggda vattendrag från exploatering. Motionärerna anser att ett

genomförande av utredningens förslag inte sällan skulle innebära att de flesta

älvsträckorna får ett sämre skydd än i dag. Enligt motionärerna kommer i dag

enligt 3 kap. 6 § NRL skyddade älvar att kunna byggas ut för kraftproduktion om

VDU:s förslag förverkligas. Dessutom kan tyvärr befaras att det ekonomiska

vinstintresset då kommer att väga tyngre på bekostnad av många gånger

oersättliga naturvärden.

En annan aspekt som är väl värd att beakta i sammanhanget tas upp i mp-

motionen 1996/97:Jo797. I den motionen hävdas att älvskyddet enligt NRL är

trubbigt därför att det till övervägande del är inriktat på att skydda själva

älven men lämnar väsentliga natur- och kulturvärden i älvens ?närområde?

oskyddade. Skyddet måste ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hela

älvekosystemet och omfatta även en i anslutning till älven väl tilltagen

skyddszon. Denna bör omfatta lämplig del av avrinningsområdet samt

älvstränderna.

Som framgått av utskottets redovisning ovan avser regeringen att i maj i år

överlämna en proposition till riksdagen med förslag till skydd av ytterligare

vattendrag. Vad i de båda nu behandlade mp-motionerna förordats om utformningen

m.m. av älvskyddet bör vägleda detta arbete. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande principerna för skydd av älvar och vattenområden

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo501 yrkande 2 och

1996/97:Jo797 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Gideälven uppströms Björna (mom. 14)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet och?

och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Som framgår av betänkandet har utskottet flera gånger under 1990-talet

behandlat frågan om NRL-skydd för Gideälven uppströms Björna. Det kan erinras

om att fem partier i bostadsutskottet (c, fp, v, mp, kd) i en reservation (bet.

1995/96:BoU8) för cirka ett år sedan stödde motioner som gick ut på att

älvsträckan borde undantas från utbyggnad.

Vad i denna reservation anfördes som motiv för att ?NRL-skydda? älvsträckan

har under det år som gått snarare vunnit i styrka. Som anförs i den nu aktuella

s-motionen 1996/97:Bo512 har ärendet avseende ansökan om utbyggnad av

älvsträckan avskrivits av vattendomstolen. Detta gjordes i mars 1996.

Bevekelsegrunderna för att bevara älvsträckan från utbyggnad framgår mycket

tydligt att motiven för yrkandet i motionen.

Där anförs bl.a. följande.

Uppströms Björna utgör Gideälven tillsammans med några mindre sträckor i

Moälven de sista resterna av Västernorrlands läns skogsälvforsar. Gideälven har

därför stor betydelse för upprätthållandet av den biologiska mångfalden i

länet. Utter, strömlekande harrbestånd och förekomsten av flodpärlmussla gör

älvsträckans fauna mycket intressant. I lugnvattnet finns sik, abborre och

gädda men även goda bestånd av harr och öring förekommer upp till Stora

Tällvattnet och i biflödena. Under 1995-96 har ett flertal iakttagelser gjorts

som styrker att Gideälven är en utterbiotop.

- - -

Det är älvsträckans sammanlagda värde som unik naturmiljö med geologiska

kvaliteter, det växt- och djurliv som är knutet till älven och dess betydelse

för det rörliga friluftslivet och turismen samt för de närboende som gör den

viktig att skydda.

En stor majoritet av lokalbefolkningen har motsatt sig den planerade

utbyggnaden. Örnsköldsviks kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland och

Naturvårdsverket har också motsatt sig till stånd för utbyggnad av älven. De

anser att skyddsvärdet överstiger värdet av en exploatering av forsarna mellan

Stennäs och Björna.

Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att en ändring görs i

NRL - 3 kap. 6 § andra stycket - som tillgodoser förslaget i motionen. I bilaga

till detta betänkande läggs fram förslag härom. Lagändringen bör träda i kraft

den 1 april 1997.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande Gideälven uppströms Björna

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo512 antar som bilaga till detta

betänkande fogat och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om

ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

11. Sölvbackaströmmarna (mom. 15)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Med

hänvisning? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar miljöministerns uppfattning om att det krävs ett

riksdagsbeslut för att det i realiteten skall bli aktuellt att till Bergs

kommun överlåta fallrättigheterna i Sölvbacka strömmar. Utskottet är inte

berett föreslå riksdagen att fatta ett sådant beslut. Däremot har utskottet

tagit intryck av förslaget i motion 1996/97:Bo525 (v) om att riksdagen skall

besluta att Sölvbacka strömmar skall skyddas enligt 3 kap. 6 § NRL.

Ovan i detta betänkande (s. 6-8) har lämnats en redogörelse för de olika

beslut bl.a. i riksdag och regering som sedan slutet av 1970-talet fattats om

Sölvbacka strömmar. Utskottet hänvisar till denna redogörelse. Bl.a. framgår av

redovisningen att riksdagen två gånger uttalat att Sölvbackaströmmarna inte

skall byggas ut.

Under beredningen av den nu aktuella motionen har utskottet fått muntlig och

skriftlig information såväl från företrädare för Bergs kommun - som anser att

kommunen bör köpa fallrättigheterna - samt från företrädare för Storsjö byalag

och vissa organisationer som anser att kommunen inte bör köpa

fallrättigheterna. De senare har uttalat sig mot en utbyggnad. Bl.a. framhålls

i skrivelser att Sölvbacka strömmar är kärnområde för utterbestånd samt att

strömmarna innehåller värdefulla bestånd av naturreproducerande laxfisk.

Betydelsen av fisketurismen i Storsjö/Ljungdalen har vidimerats i en

undersökning gjord vid turisthögskolan i Östersund.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att i sak inget väsentligt

tillkommit som föranleder riksdagen att ändra sina tidigare ställningstaganden

från åren 1979 och 1980. Sölvbackaströmmarna bör inte byggas ut. Vad som

däremot ändrats sedan riksdagen senast behandlade frågan är tillkomsten av NRL.

Numera finns en ?etablerad möjlighet? att med användande av den lagen ge

vattenområden och älvsträckor ett skydd mot utbyggnad för vattenkraftändamål.

Den inställning till frågan om Sölvbacka strömmar som utskottet nu redovisat

innebär att strömmarna bör tas in bland de vattenområden som finns i 3 kap. 6 §

första stycket NRL. Detta är en anslutning till förslaget i motion

1996/97:Bo525 (v).

Utskottet föreslår en ändring i NRL som tillgodoser förslaget i motionen. I

bilaga till detta betänkande läggs fram förslag härom. Lagändringen bör träda i

kraft den 1 april 1997.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande Sölvbackaströmmarna

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo525 antar som bilaga till detta

betänkande fogat och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om

ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

12. Vindkraften som riksintresse (mom. 16)

Rigmor Ahlstedt (c) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Vad

beträffar? och slutar med ?lämpliga områden? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1996/97:Bo418 (c) håller vindkraften på att introduceras

i det svenska energisystemet. Detta är positivt. Mindre positivt är de många

problem som måste övervinnas för att gå från ord till handling och ge

vindkraften den betydelse den bör ha. Inte minst i ?det lilla perspektivet? som

energikälla för ett mindre antal hushåll har vindkraften många fördelar.

Trots vidtagna åtgärder på lagstiftningens område och på det ekonomiska har

det alltså hittills varit svårt att ge vindkraften den roll i energibalansen

som eftersträvas. I dag händer det inte sällan att ?konkurrerande? lagstiftning

omöjliggjort en önskvärd vindkraftsetablering.

NRL:s ?efterföljare? miljöbalken bör utformas så att bättre möjligheter än i

dag ges för etablering av vindkraftverk. För tiden innan balken träder i kraft

bör NRL skärpas så att vindkraftutbyggnad inte hindras utan i stället

stimuleras.

Vad utskottet nu anfört om förändringar i NRL m.m. i avsikt att ge

utbyggnaden av vindkraften rimliga möjligheter bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Vad nu anförts är i inte ringa grad en anslutning till

yrkande 1 i motion 1996/97:Bo418 (c).

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande vindkraften som riksintresse

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo418 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens utbyggnad

(mom. 17)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?I Plan- och

byggutredningens? och slutar med ?en miljöbalk? bort ha följande lydelse:

I motion 1996/97:Bo418 (c) lämnas några exempel på hur den nuvarande

lagstiftningen bör revideras för att inte utgöra hinder mot en önskvärd

utbyggnad av vindkraft. Motionärerna nämner att vindkraftsetablering bör kunna

förenas med naturvårdslagstiftningens regler om strandskydd. Inte heller kan ur

ett principiellt perspektiv anläggande av vindkraftverk anses utgöra hinder mot

det rörliga friluftslivet, kulturminnesvården eller mot naturvården i

allmänhet.

Exemplen i motionen visar att det finns grundad anledning för riksdagen att

begära en revision av miljölagstiftningen. En genomgripande översyn görs av

miljölagstiftningen inom ramen för regeringens arbete med att utforma en

proposition med förslag till miljöbalk. I det arbetet bör också övervägas

sådana överväganden som begärs i c-motionen i avsikt att underlätta byggande av

vindkraftverk. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande revision av miljölagstiftningen för att underlätta

vindkraftens utbyggnad

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo418 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Ytterligare nationalstadsparker (mom. 18)

Rigmor Ahlstedt (c) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Som framgår?

och på s. 20 slutar med ?nya nationalstadsparker? bort ha följande lydelse:

Efter ett målmedvetet och framgångsrikt arbete inom den förra regeringen

tillskapades efter initiativ av Centerpartiet den nuvarande nationalstadsparken

i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms

kommuner.

Som framgår av Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 är det skydd som

området därmed erhöll av stor betydelse för de boende i regionen och även för

möjligheterna att utveckla parkens kultur- och naturlandskap. Det finns nu

anledning att gå vidare på den inslagna vägen och inrätta flera

nationalstadsparker. Det arbete som utförts av Nationalstadsparksutredningen

och remissvaren på den bör kunna ligga till grund för detta arbete. Som

framgått ovan anser utredningen att områden i sju av landets större kommuner

har sådana stora och i huvudsak oexploaterade centrala markområden som skulle

motivera att de inrättades som nationalstadsparker.

I likhet med motionärerna anser utskottet att ytterligare nationalstadsparker

bör inrättas och att riksdagen snarast bör underställas en proposition i

frågan.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 29 i Centerpartiets partimotion

1996/97:Jo727.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande ytterligare nationalstadsparker

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo727 yrkande 29 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Nationalstadspark i Göteborg (mom. 20)

Rigmor Ahlstedt (c) och Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet gör?

och slutar med ?i Göteborg? bort ha följande lydelse:

I motion 1996/97:Bo532 (c) föreslås riksdagen begära hos regeringen att en

nationalstadspark inrättas i området Slottsskogen-Botaniska trädgården-

Änggården i Göteborg. Motionären anser att området har så många fina och unika

kvaliteter att det är kvalificerat att bli nationalstadspark. Slottsskogen är

en före detta park till Älvsborgs Slott. Slottsskogen var då ett parkområde,

men också ett ganska stort viltområde med kunglig jakt, och i området fanns

framför allt mycket hjortar. I dag är Slottsskogen ett vackert parkområde med

stora möjligheter till att promenera, löpträna, spela boll, titta på sälarna

eller bara gå där och insupa atmosfären. År 1874 började Slottsskogen omvandlas

från en vildmark till en park där göteborgarna skulle kunna ströva omkring.

Göteborg fick då en park som byggdes upp efter europeiskt mönster. Botaniska

trädgården, som gränsar till Slottsskogen, iordningställdes mellan 1915 och

1926 på den historiska Stora Änggårdens mark. Trädgården är både en botanisk

trädgård och uppbyggd för vetenskapliga studier. Lilla Änggården som ligger i

anslutning till Slottsskogen och Botaniska trädgården är nu museum. Allt detta,

som ligger tillsammans, Slottsskogen, Botaniska trädgården och Änggården, är

som motionären anför, värt att skydda så att det inte naggas i kanten och

förstörs av kommande exploateringar. Området har utan tvivel de kvaliteter som

krävs för att inrättas som nationalstadspark och det är inte mer än rimligt att

Sveriges andra stad får en sådan.

I den proposition med förslag om inrättande av ytterligare

nationalstadsparker som rimligen bör komma att underställas riksdagen när den

pågående beredningen av frågan avslutas i regeringens kansli bör också det

genom motion 1996/97:Bo532 (c) aktualiserade området finnas med.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande nationalstadspark i Göteborg

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo532 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Stärkt skydd för nationalstadsparken (mom. 21)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?avstyrks alltså? bort ha följande lydelse:

De farhågor som i Centerpartiets partimotion 1996/97:Jo727 och i motionerna

1996/97:A434 (v) och 1996/97:Jo779 (kd) framförs om att vår enda

nationalstadspark fått ett alltför svagt skydd mot exploateringar är värda att

tas på allvar. Det kan nämnas att i nationalstadsparken numera råder en närmast

febril byggaktivitet. Statliga institutioner vill bygga ut och nya verksamheter

vill etablera sig. Inte minst gäller exploateringen byggande av den s.k. Norra

Länken inom nationalstadsparken. Det är naturligtvis tillfredsställande att den

prövning av detta ärende som nyligen gjorts av regeringsrätten inneburit att

bevarandeintresset tillmätts större tyngd än exploateringsintresset.

Trots detta beslut finns anledning för riksdagen att ställa sig bakom

förslaget i de tre motionerna om att regeringen för riksdagen bör redovisa hur

nationalstadsparken skall ges ett bättre skydd mot exploateringar än vad den

har i dag.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande stärkt skydd för nationalstadsparken

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A434 yrkande 1, 1996/97:Jo727

yrkande 30 och 1996/97:Jo779 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1 Utbyggnad av Långforsens kraftverk

Per Lager (mp) anför:

Som konstateras i motion 1996/97:Bo501 (mp) omfattas Långan nedströms Landösjön

av älvskydd 3 kap. 6 § NRL. Trots detta har en ansökan ingivits till

vattendomstolen om att få bygga om Långforsens kraftverk i den skyddade

älvsträckan. Ärendet ligger numera hos regeringen för avgörande.

Regeringsprövningen måste utgå från en bedömning av vad i lagrummets tredje

stycke anges om att första och andra styckena inte gäller vattenföretag som

förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan.

Riksdagen skall självfallet visa respekt för den ordning i vilken lag

stiftas. I det läge som nu uppkommit har jag av formella skäl avstått från att

yrka bifall till det nu behandlade motionsyrkandet. Jag avser emellertid att i

riksdagen aktualisera de motiv som enligt 3 kap. 6 § tredje stycket NRL skall

gälla för att det skall kunna bli tal om ?obetydlig miljöpåverkan?. Ett sådant

motionsförslag bör lämpligen aktualiseras inför riksdagens behandling hösten

1997 av proposition om skydd av ytterligare vattendrag.

2. Nya nationalstadsparker i Göteborg och Helsingborg

Per Lager (mp) anför:

I motioner har aktualiserats förslag om att inrätta nationalstadsparker i

Göteborg och Helsingborg. Som framgått ovan har jag reserverat mig till förmån

för ett motionsförslag i vilket förordas att ytterligare nationalstadsparker

inrättas. Jag anser det inte lämpligt att i dag peka ut på vilka orter dessa

parker bör ligga. Vid ett bifall till reservationen finns goda möjligheter att

förverkliga också förslagen om inrättande av nya parker såväl i Göteborg som i

Helsingborg.

Av reservanter i reservationerna 10 och 11 - (c), (fp), (v), (mp) och (kd) -

framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m.[1] skall ha följande lydelse:

-------------------------------------------------------

| | |

|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

3 kap.

6 §

-------------------------------------------------------

|Vattenkraftverk samt | Vattenkraftverk samt|

|vattenreglering eller |vattenreglering eller|

|vattenöverledning för |vattenöverledning för|

|kraftändamål får inte |kraftändamål får inte|

|utföras i nationalälvarna |utföras i nationalälvarna|

|Torneälven, Kalixälven, |Torneälven, Kalixälven,|

|Piteälven och Vindelälven |Piteälven och Vindelälven|

|med tillhörande |med tillhörande|

|vattenområden samt i |vattenområden samt i|

|följande vattenområden |följande vattenområden |

-------------------------------------------------------

|I Dalälven |Västerdalälven|I Dalälven |Västerdalälven|

| |uppströms | |uppströms |

| |Hummelforsen | |Hummelforsen|

| |och | |och |

| |Österdalälven| |Österdalälven|

| |uppströms | |uppströms |

| |Trängslet | |Trängslet |

-------------------------------------------------------

|I Ljusnan |Voxnan |I Ljusnan |Voxnan |

| |uppströms | |uppströms |

| |Vallhaga | |Vallhaga |

-------------------------------------------------------

|I Ljungan |Ljungan |I Ljungan |Ljungan |

| |uppströms | |uppströms |

| |Storsjön | |Gruckensjöarna|

| |samt Gimån | |samt Gimån|

| |uppströms | |uppströms |

| |Holmsjön | |Holmsjön |

-------------------------------------------------------

|I |Åreälven, |I |Åreälven, |

|Indalsälven |Ammerån, |Indalsälven |Ammerån, |

| |Storån | |Storån |

| |-Dammån samt | |-Dammån samt|

| |Hårkan | |Hårkan |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------

|I |Lejarälven, |I |Lejarälven,|

|Ångermanälven|Storån |Ångermanälven|Storån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Klumpvattnet,| |Klumpvattnet,|

| |Långselån - | |Långselån -|

| |Rörströmsälven,| |Rörströmsälven,|

| |Saxån, | |Saxån, |

| |Ransarån | |Ransarån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Ransarn samt | |Ransarn samt|

| |Vojmån | |Vojmån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Vojmsjön | |Vojmsjön |

-------------------------------------------------------

|Vapstälven | |Vapstälven | |

|Moälven | |Moälven | |

|Lögdeälven | |Lögdeälven | |

|Öreälven | |Öreälven | |

|I Umeälven |Tärnaån, |I Umeälven |Tärnaån, |

| |Girjesån och | |Girjesån och|

| |Juktån | |Juktån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Fjosoken | |Fjosoken |

-------------------------------------------------------

|Sävarån | |Sävarån | |

|I |källflödena |I |källflödena|

|Skellefteälven|uppströms |Skellefteälven|uppströms |

| |Sädvajaure | |Sädvajaure |

| |respektive | |respektive |

| |Riebnes samt | |Riebnes samt|

| |Malån | |Malån |

-------------------------------------------------------

|Byskeälven | |Byskeälven | |

|Åbyälven | |Åbyälven | |

|I Luleälven |Stora |I Luleälven |Stora |

| |Luleälven | |Luleälven |

| |uppströms | |uppströms |

| |Akkajaure, | |Akkajaure, |

| |Lilla | |Lilla |

| |Luleälven | |Luleälven |

| |uppströms | |uppströms |

| |Skalka och | |Skalka och|

| |Tjaktjajaure | |Tjaktjajaure|

| |samt | |samt |

| |Pärlälven | |Pärlälven |

-------------------------------------------------------

|Råneälven | |Råneälven | |

|Emån | |Emån | |

|Bräkneån | |Bräkneån | |

|Mörrumsån | |Mörrumsån | |

|Fylleån | |Fylleån | |

|I |Enningdals- |I |Enningdals-|

|Enningdalsälven|älven |Enningdalsälven|älven |

| |uppströms | |uppströms |

| |riksgränsen | |riksgränsen|

| |till Norge. | |till Norge.|

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Vattenkraftverk samt |Vattenkraftverk samt|

|vattenreglering eller |vattenreglering eller|

|vattenöverledning för |vattenöverledning för|

|kraftändamål får inte |kraftändamål får inte|

|heller utföras i följande |heller utföras i följande|

|älvsträckor |älvsträckor |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|I Klarälven |sträckan |I Klarälven |sträckan |

| |mellan | |mellan |

| |Höljes och | |Höljes och|

| |Edebäck | |Edebäck |

-------------------------------------------------------

|I Dalälven |Västerdalälven|I Dalälven |Västerdalälven|

| |nedströms | |nedströms |

| |Skiffsforsen | |Skiffsforsen|

| |samt | |samt |

| |Dalälven | |Dalälven |

| |nedströms | |nedströms |

| |Näs bruk | |Näs bruk |

-------------------------------------------------------

|I Ljusnan |sträckan | I Ljusnan |sträckan |

| |mellan Hede | |mellan Hede|

| |och Svegsjön | |och Svegsjön|

| |samt | |samt |

| |sträckan | |sträckan |

| |mellan | |mellan |

| |Laforsen och | |Laforsen och|

| |Arbråsjöarna | |Arbråsjöarna|

-------------------------------------------------------

|I Ljungan |sträckan |I Ljungan |sträckan |

| |mellan | |mellan |

| |Havern och | |Havern och|

| |Holmsjön | |Holmsjön |

| |samt | |samt |

| |sträckan | |sträckan |

| |nedströms | |nedströms |

| |Viforsen | |Viforsen |

-------------------------------------------------------

|I |Långan |I |Långan |

|Indalsälven |nedströms |Indalsälven |nedströms |

| |Landösjön | |Landösjön |

-------------------------------------------------------

|I |Faxälven |I |Faxälven |

|Ångermanälven|mellan |Ångermanälven|mellan |

| |Edsele och | |Edsele och|

| |Helgumsjön | |Helgumsjön |

| | | | |

-------------------------------------------------------

| | |I Gideälven |sträckan |

| | | |mellan |

| | | |Stennäs och|

| | | |Björna |

-------------------------------------------------------

|I Umeälven |Tärnaforsen |I Umeälven |Tärnaforsen|

| |mellan Stor- | |mellan Stor-|

| |Laisan och | |Laisan och|

| |Gäuta. | |Gäuta. |

-------------------------------------------------------

Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som orsakar endast

obetydlig miljöpåverkan.

_______

Denna lag träder i kraft den 1 april 1997.

Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som anhängiggjorts

hos vattendomstol före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1146

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Motionerna m.m......................................1

Uppgifter i anslutning till motionerna..............3

Kortredogörelse för uppbyggnad av naturresurslagen m.m.3

Regeringsprövning av vissa industrianläggningar m.m. och det kommunala

vetot 4

Miljökonsekvensbeskrivningar......................5

Vattenförsörjningen som riksintresse m.m..........5

Plan för utbyggnad av vattenkraft.................6

Älvskydd m.m......................................6

Uppgifter om i motioner aktualiserade älvsträckor.7

Gideälven.......................................7

Långan..........................................7

Sölvbacka strömmar..............................7

Vindkraft.........................................8

Nationalstadsparker...............................9

Utskottet..........................................10

Vissa övergripande frågor om NRL.................10

Tillåtlighetsprövningen av vissa industrianläggningar11

Vattenfrågornas behandling i NRL.................14

Utbyggnad av vattenkraft ?.......................15

Vindkraften som riksintresse.....................18

Nationalstadsparker..............................18

Hemställan.......................................20

Reservationer......................................22

1. Miljökonsekvensbeskrivningar (c, fp, kd)......22

2. Miljökonsekvensbeskrivningar (mp).............23

3. Biologisk mångfald (kd)......................23

4. Det kommunala vetot (c, v, mp)................24

5. Regeringsprövning av Polen-länken (v, mp).....25

6. Planering m.m. av våra vattenresurser (c, fp, v, mp, kd)25

7. Förslagen i Grundvattenutredningens betänkanden (v, mp)26

8. Vattenkraftens roll i energibalansen (fp, v, mp, kd)26

9. Principerna för skydd av älvar och vattendrag (fp, v, mp, kd)27

10. Gideälven uppströms Björna (c, fp, v, mp, kd)28

11. Sölvbackaströmmarna (c, fp, v, mp, kd) ......29

12. Vindkraften som riksintresse (c, mp).........30

13. Revision av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens

utbyggnad (c)....................................30

14.Ytterligare nationalstadsparker (c, mp).......31

15. Nationalstadspark i Göteborg (c, fp).........32

16. Stärkt skydd för nationalstadsparken (c, fp, v, mp, kd)32

Särskilda yttranden................................33

1. Utbyggnad av Långforsens kraftverk (mp).......33

2. Nya nationalstadsparker i Göteborg och Helsingborg (mp)33

Bilaga ............................................34

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. 34

Gotab, Stockholm 1997