Bet. 1996/97:BoU14

Bostadsutskottets betänkande

1996/97:BOU14

Viss översyn av reglerna för bostadsbidragen

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservation

1996/97

BoU14

Sammanfattning

Utskottet föreslår med användande av sin initiativrätt att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att regeringen i 1997 års vårproposition bör

lägga fram ett förslag om förändring av reglerna för bostadsbidrag i avsikt

att mildra effekterna av de sedan den 1 januari 1997 gällande reglerna för de

hushåll som drabbats hårdast. De nya reglerna bör träda i kraft snarast.

En reservation (v) har fogats till betänkandet. Reservanten förordar bl.a.

att regeringen i 1997 års vårproposition förelägger riksdagen ett förslag

bl.a. om att en takregel införs utformad så att inga hushåll skall få en

större minskning av sitt månatliga bostadsbidrag än 500 kr jämfört med 1996.

I ett särskilt yttrande (m, fp, kd) redovisas vilka förändringar av

bostadsbidragen som bör övervägas. I yttrandet anges bl.a. att

regeringsförslaget i första hand bör inriktas på slopande av de individuella

inkomstgränserna och på begränsning av effekterna av den bidragsgrundande

bostadsytan.

I ett särskilt yttrande (mp) anförs bl.a. att i den förordade översynen bör

övervägas alla de förslag som kommit fram under utskottets beredning av

ärendet samt att de nya reglerna bör tillämpas senast fr.o.m. den 1 april

1997.

Vissa beslut om ändrade regler för bostadsbidragen m.m.

Mot bakgrund av att de totala kostnaderna för bostadsbidragen under 1990-

talets första hälft stigit kraftigt beslöt riksdagen våren 1996 (prop.

1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11) om vissa förändringar av bidragen fr.o.m. år

1997. Förändringarna, som beräknades ge en besparing på 2,3 miljarder kronor

räknat på helår, innebär bl.a. att

- ett nytt system för inkomstprövning med preliminärt bostadsbidrag som

sedan fastställts slutligt på grundval av taxeringen införs,

- individuella inkomstgränser tillämpas,

- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,

- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt

med att flerbarnstilläggen fasas ut.

I budgetpropositionen för år 1997 beräknade regeringen kostnaderna för

bostadsbidragen till 5 910 miljoner kronor. Med anledning av en motion i

vilken förordades en utvärdering av de våren 1996 beslutade reglerna anförde

utskottet hösten 1996 (bet. 1996/97:BoU1 s. 35) följande:

Till grund för riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidragen fr.o.m. år

1997 låg främst statsfinansiella skäl. Kostnaderna för bidragen hade således

stigit kraftigt under 1990-talets första hälft. Sammanlagt beräknas de nya

reglerna ge besparingar på 2,3 miljarder kronor räknat på helår. Till en

betydande del - 1,1 miljarder kronor - anger regeringen att besparingen

uppkommer genom att ett nytt system för inkomstprövning införs. Systemet

innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med hänsyn

till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda de

nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets verkliga

inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Till övriga delar

uppkommer besparingen bl.a. genom begränsningar av den bostadsbidragsgrundande

bostadsytan och genom införande av individuella inkomstgränser.

Så pass genomgripande förändringar av bostadsbidragsreglerna som det nu är

fråga om innebär att enskilda hushåll kan komma att få inte oväsentliga

förändringar av bidraget. En förutsättning för att detta skall kunna

accepteras är enligt utskottets mening att ändringarna inte ensidigt faller på

vissa grupper eller typer av hushåll. Bostadsbidragen måste sålunda även

fortsättningsvis ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil.

Redan i propositionen med förslag till nya regler för bostadsbidragen

aviserar regeringen att en utvärdering av de nya reglerna skall göras när det

nya systemet fungerat en tid. Enligt vad utskottet har erfarit kommer också

regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 1997 uppdra åt

Riksförsäkringsverket att genomföra en sådan utvärdering.

Enligt utskottets mening framstår det som absolut nödvändigt att en

utvärdering av effekterna av de nya reglerna snarast kommer till stånd. Det är

utskottets bedömning att arbetet bör inledas redan före bidragsåret 1997 bl.a.

på grundval av inkomna bidragsansökningar. Målet bör vara att utvärderingen

kan slutföras i början av år 1997 så att de regeländringar m.m. som kan

föranledas härav kan tillämpas redan under bidragsåret 1997.

Vad utskottet anfört om utvärdering av bostadsbidragen gav riksdagen som sin

mening regeringen till känna. En inom Socialdepartementet tillsatt arbetsgrupp

för analys av de nya bostadsbidragsreglerna presenterade den 27 februari 1997

en preliminär fördelningsanalys av de nya reglerna. Samma dag föredrogs

ärendet för bostadsutskottet av företrädare för departementet. Analysen

omfattar 285 000 hushåll med bostadsbidrag. Materialet omfattar såväl

barnfamiljer som ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn.

I analysen anges att regelförändringarna tyder på att fördelningsprofilen

för det nya systemet är acceptabel. Dock anses de nya bestämmelserna leda till

att vissa hushåll får väsentliga minskningar av bostadsbidraget beroende på

att olika regelförändringar samverkat på ett ogynnsamt sätt.

Utskottet

Som framgår av redovisningen ovan har riksdagen på förslag av bostadsutskottet

funnit det lämpligt att en utvärdering snabbt görs av de nya reglerna för

bostadsbidragen. En sådan utvärdering har nu gjorts och tillställts utskottet.

Anledningen för riksdagen att påfordra att utvärderingen skulle göras

skyndsamt var att en eventuell förändring av bidragsreglerna skulle kunna

träda i kraft redan under innevarande budgetår.

Enligt utskottets uppfattning visar den nyligen presenterade preliminära

analysen att de nya bidragsreglerna för vissa hushåll fått konsekvenser som är

av den omfattningen att effekterna av dem bör mildras. Utskottet har stärkts i

sin uppfattning att förändringarna av bidragsreglerna bör träda i kraft redan

under år 1997.

De ökade kostnader som blir följden av förändringarna bör inte finansieras

genom en omfördelning inom anslaget till bostadsbidragen m.m.

Utskottet vill vidare i ärendet anföra följande.

Regeringen bör i 1997 års vårproposition förelägga riksdagen ett förslag om

en förändring av de nuvarande reglerna för bostadsbidragen i avsikt att mildra

effekterna av dem för de hushåll som drabbats hårdast. De nya reglerna bör

träda i kraft redan under år 1997.

Utskottet är inte nu berett att lämna synpunkter på den närmare inriktningen

av det beredningsarbete inom regeringens kansli som, vid en riksdagens

anslutning till utskottets förslag, kommer att leda fram till ett beslut om

förändring av bostadsbidragsreglerna. Utskottet vill emellertid - liksom för

övrigt görs i den preliminära analysen - erinra om att det kan finnas

anledning närmare studera effekterna av gjorda regelförändringar. Att studera

dessa effekter var för sig och naturligtvis det sammanlagda utfallet av dem

bör kunna ge en god grund för på vilket sätt och i vilken omfattning reglerna

bör förändras.

Enligt utskottets mening bör regeringen alltså i 1997 års vårproposition

lämna riksdagen ett förslag till vissa regelförändringar för bostadsbidragen

utformat så att effekterna för de hushåll som fått vidkännas väsentliga

förändringar mildras. De nya reglerna bör träda i kraft redan under 1997.

Med användande av sin initiativrätt föreslår utskottet att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört om ett förslag om

viss förändring av reglerna för bostadsbidrag.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande viss revision av reglerna för bosatdsbidrag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

res. (v)

Stockholm den 11 mars 1997

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne

Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),

Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per

Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Ulla Löfgren (m).

Reservation

Viss förändring av reglerna för bostadsbidrag

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "De ökade" och

slutar med "under 1997" bort ha följande lydelse:

Analysen visar bl.a. att såväl systemet med individuella inkomstgränser som

förmögenhetsprövningen och begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan

innebär försämrade bostadsbidrag för många hushåll. Det sammantagna utfallet

av dessa och andra förändringar har inneburit att över 100 000 hushåll av de

totalt ca 285 000 som ingår i analysmaterialet har fått sänkningar av

bostadsbidraget. Av dessa har mer än 40 000 hushåll fått sänkta bostadsbidrag

med mer än 500 kr per månad. Så stora förändringar "över en natt" är

oacceptabla. Det finns enligt utskottets mening all anledning att både för år

1997 och på längre sikt vidta åtgärder som mildrar effekterna av de nuvarande

reglerna.

Utskottet vill med hänvisning till det ovan redovisade anföra följande.

Regeringen bör i 1997 års vårproposition förelägga riksdagen ett förslag om

förändringar av de nuvarande reglerna för bostadsbidragen i avsikt att mildra

effekterna för de hushåll som drabbats hårdast. Regeringsförslaget skall ha

följande inriktning.

1. En takregel för minskning av bostadsbidrag skall införas. Den bör

utformas så att inga hushåll skall få en större minskning av sitt månatliga

bostadsbidrag än 500 kr jämfört med 1996.

2. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 april 1997.

3. Regeringen bör utvärdera tillämpningen av den föreslagna takregeln. Bl.a.

bör analyseras hur takregeln skall utformas efter utgången av år 1997.

Vidare bör regeringen så fort som möjligt lämna riksdagen ett förslag till

hur reglerna för bostadsbidragen efter år 1997 bör utformas. Avsikten bör vara

att tillskapa ett robust system som ger de mest betalningssvaga hushållen

möjlighet att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder.

4. För år 1997 skall de tillkommande kostnaderna för bostadsbidragen

finansieras genom omfördelning från anslaget för räntebidrag till anslaget för

bostadsbidrag m.m. Det kan upplysas om att Boverket beräknar att statens

utgifter för räntebidrag för år 1997 kommer att minska med ca 3 miljarder

kronor i förhållande till vad riksdagen anslagit. En omfördelning mellan

anslaget till räntebidrag och bostadsbidrag innebär alltså inte någon ökad

belastning av åtaganden inom utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande. Hur finansieringen för år 1998 skall ske får

regeringen presentera i budgetpropositionen hösten 1997.

Med användande av sin initiativrätt föreslår utskottet att riksdagen som sin

mening ger regeringen tillkänna vad utskottet nu anfört om ett förslag om viss

förändring av reglerna för bostadsbidrag.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande viss förändring av reglerna för bostadsbidrag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Inriktningen av översynen av nya bostadsbidragsregler

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Ulf

Björklund (kd) och Ulla Löfgren (m) anför:

Som framgått av redovisningen ovan i detta betänkande har riksdagen varit i

hög grad drivande när det gäller att ändra de för år 1997 gällande reglerna

avseende bostadsbidragen. Företrädare för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i bostadsutskottet gav i

särskilda yttranden hösten 1996 uttryck för en uppfattning som gick ut på att

de regler för bostadsbidragen som beslutats träda i kraft den 1 januari 1997

borde ändras före ikraftträdandet; detta för att undvika att vissa hushåll

skulle komma att få vidkännas icke godtagbara minskningar av sina

bostadsbidrag (se betänkandet 1996/97:BoU1 s. 81-84). Vi fick emellertid inte

majoritet för våra förslag hösten 1996. Att de farhågor som dessa yttranden

gav uttryck för besannats har därefter tyvärr visat sig korrekta.

Under beredningen av det nu diskuterade utskottsinitiativet förde vi fram

förslag som gick ut på att riksdagen redan nu (mars 1997) skulle fatta beslut

om hur reglerna för bostadsbidragen borde ändras; detta för att snabbt få de

nya reglerna i kraft och tillämpning. Vi har emellertid inte heller nu fått

gehör för denna uppfattning av utskottets majoritet. Vi finner det emellertid

viktigt att en stor majoritet i bostadsutskottet för riksdagen och för dem som

drabbats hårdast av bostadsbidragsreglerna manifesterar sin vilja att ta

ansvar för att dessa regler ändras. Det är det huvudsakliga skälet till varför

vi i nuvarande läge avstått från att foga en reservation till betänkandet.

Emellertid finns anledning att redovisa vilka förändringar som främst bör

övervägas. Vad vi i det följande redovisar går alltså delvis tillbaka på våra

tidigare lagda förslag. Förslag bör i 1997 års vårproposition föreläggas

riksdagen i första hand om

- 1. slopande av de individuella inkomstgränserna,

- 2. begränsning av effekterna av bidragsgrundande bostadsyta,

- 3. att statliga räntebidrag inte räknas in i den bidragsgrundande inkomsten,

- 4.ändrade regler för förmögenhetsprövningen i bostadsbidragssammanhang.

2. Inriktningen av översynen av nya bostadsbidragsregler

Per Lager (mp) anför:

I ett särskilt yttrande till bostadsutskottets betänkande hösten 1996 invände

jag (bet. 1996/97:BoU1 s. 82-83) mot det orimliga i att låta de nya reglerna

för bostadsbidrag träda i kraft innan de fulla effekterna av dem klarlagts.

Som jag då framhöll hade det enda rimliga varit att skjuta regelförändringarna

på framtiden.

Det riktiga i min uppfattning har senare verifierats. Som framgår av vad

ovan redovisats och av den nyligen genomförda analysen har många hushåll

drabbats hårt av de nya reglerna. Det är därför nödvändigt att en översyn

snabbt görs av dem. Om riksdagen ansluter sig till utskottets förslag kommer

riksdagen således i 1997 års vårproposition att få ett reviderat förslag till

bidragsregler. De nya reglerna bör tillämpas senast fr.o.m. den 1 april 1997.

I de kommande övervägandena bör prövas alla de förslag till förändringar av

reglerna som kommit fram under utskottets beredning av ärendet. Vissa av dem

har tagits upp ovan i detta betänkande, i reservationen och i det särskilda

yttrandet (m, fp, kd).

Vad i betänkandet anförs om att de ökade kostnader som blir följden av

förändringarna bör finansieras på annat sätt än inom anslaget till

bostadsbidrag är viktigt. En omfördelning mellan de hushåll som erhåller

bostadsbidrag är nämligen inte realistisk. Jag vill i sammanhanget erinra om

att Boverket nyligen gjort prognoser som visar att statens utgifter för

räntebidragen för år 1997 kan väntas bli tre miljarder lägre än vad riksdagen

anslagit. En finansiering av de ökade kostnaderna för bostadsbidragen bör

alltså i första hand kunna finansieras genom att en del av besparingen på

räntebidragen används för ändamålet. Jag vill slutligen erinra om att de nu

diskuterade anslagen båda ingår i utgiftsområde 18. Någon ökad total

belastning på utgiftsområdet blir inte aktuell i förhållande till vad

riksdagen anvisade hösten 1996.