Bet. 1996/97:FöU3

Försvarsutskottets betänkande

1996/97:FÖU03

Försvaret och miljön

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

FöU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet vad regeringen i proposition 1996/97:4

Totalförsvar i förnyelse etapp 2 anfört om miljöfrågor (avsnitt 17.8).

Propositionen, som i denna del inte varit uppe till behandling inom ramen för

1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, bet. FöU1, rskr. 45-46), redovisar

regeringens bedömning. Det aktuella avsnittet innehåller inga förslag till

riksdagen.

I betänkandet behandlas vidare fyra motioner där yrkandena avser skilda

miljöfrågor i försvaret.

Utskottet anser att det iInom det svenska totalförsvaret bedrivs ett

systematiskt och ambitiöst miljöarbete. Försvarsmakten ligger här i flera

avseenden före andra myndigheter. Utskottet anser, i likhet med regeringen,

att det förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten som föreligger bör kunna

utgöra en god grund för långsiktigt miljöarbete. Utskottet anser vidare,

liksom regeringen, att miljöfrågorna bör ha fortsatt hög prioritet inom

totalförsvaret.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Propositionen

Myndigheternas underlag m.m.

Regeringen anför att Försvarsmakten har prioriterat arbetet med att förbättra

miljömedvetandet inom organisationen. Miljöhandläggare har utsetts på regional

och lokal nivå. En utbildning på bredden har påbörjats.

Regeringen anför vidare att Försvarsmakten tillsammans med Statens

naturvårdsverk har utarbetat en s.k. sektorsrapport som belyser det militära

försvarets miljöpåverkan. Rapporten redovisar också pågående miljöarbete och

behovet av ett framtida sådant arbete. Försvarets miljöfarliga lämningar har

identifierats och kategoriserats i enlighet med Naturvårdsverkets

riskklassificering. Av de 2 300 identifierade objekten sägs inget kunna

hänföras till den farligaste klassen, riskklass 1. Flertalet är ofarliga

objekt. Rapporten uppges också innehålla en preliminär saneringsplan för

perioden 1997-2001 för de 1 400 objekten i riskklass 2. En redovisning

beträffande dumpad ammunition avses lämnas år 1997.

Regeringen anmäler att Försvarsmakten i samverkan med Försvarets

materielverk och Fortifikationsverket har utarbetat en plan för att avveckla

de ozonnedbrytande ämnena CFC och HCFC.

Inom industrin pågår en utveckling av blyfri ammunition. Försvarsmakten

bedömer att blyfri övningsammunition i vissa kalibrar kan finnas tillgänglig

om ungefär fem år.

Regeringen anmäler att flottiljflygplatserna har miljöprövats av

Koncessionsnämnden för miljöskydd. I samtliga fall utom ett har nämndens

beslut överklagats till regeringen. Ärendena bereds inom Regeringskansliet.

Härutöver genomför Försvarsmakten en frivillig miljöprövning av övnings- och

skjutfälten.

Regeringen uppger att Försvarsmakten har undersökt vilka militära resurser

som skulle kunna ställas till räddningstjänstens förfogande vid inträffade

miljöolyckor m.m., liksom därmed sammanhängande frågor om beredskap,

planering, samverkan och ledning. Enligt Försvarsmakten kan försvarets

resurser vara till avsevärd hjälp vid sådana olyckor. Beredskapen sägs ha

höjts betydligt som en följd av planeringsarbetet.

Utvecklingen inom miljöområdet medför ökade krav på miljöanpassning samt

begränsning av miljöfarlig verksamhet vid Försvarsmakten. Detta kan leda till

att Försvarsmakten belastas med ökade kostnader eller att möjligheterna att

förbereda krigsuppgifterna begränsas.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på regeringens uppdrag redovisat ett

förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten. Den föreslagna miljöstrategin

innebär bl.a.:

* Målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt

hållbart försvar.

* I miljöarbetet bör försvaret vara en förebild för det övriga samället.

Försvarsmakten skall, med beaktande av sektorns speciella förutsättningar,

bidra till att de nationella miljömålen uppfylls.

* Åtgärder bör genomföras i prioritetsordning. I första hand bör åtgärder

vidtas mot miljöpåverkan som varaktigt påverkar livsbetingelserna eller

innebär livshotande miljöpåverkan. Prioritet 2 avser åtgärder mot uttömning av

ändliga resurser. Åtgärder enligt prioritet 3 avser icke livshotande

miljöpåverkan som inte har långsiktiga effekter.

* Kretslopps- och försiktighetsprinciperna bör tillämpas. Försvarsmakten bör

vara pådrivande när det gäller framtagning av miljöanpassade produkter.

* Uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten bör utvecklas.

Regeringen uppger att Statens räddningsverk i samråd med Kustbevakningen under

år 1996 har gjort en översyn av gällande inriktning av beredskapen för att

bekämpa och sanera oljeutsläpp till sjöss. I översynen föreslås bl.a. en

bättre beredskap för att bistå med brandsläckning till sjöss och för

nödbogsering. Vidare föreslås förbättrad uppföljning av miljöeffekter samt en

vidareutveckling av samverkan, utbildning, övning och internationellt arbete.

I arbetet har beaktats åtgärder för att beivra illegala oljeutsläpp.

Härutöver har Statens räddningsverk påbörjat ett arbete om miljöfrågor inom

verkets ansvarsområde. Avsikten är att under år 1997 kunna besluta om ett

miljöprogram.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Försvarsmakten systematiskt genomför miljöarbetet i

enlighet med fastlagd inriktning och bedömer att detta arbete utvecklas på ett

tillfredsställande sätt.

Regeringen framhåller betydelsen av den inledningsvis nämnda

sektorsrapporten. Analysen i denna sägs komma att vara av stort värde för det

fortsatta miljöarbetet. Regeringen framhåller särskilt också inventeringen av

miljöfarliga lämningar och påpekar det angelägna i att utredningen om dumpad

ammunition slutförs.

Regeringen bedömer Försvarsmaktens bistånd vid inträffade större olyckor

vara av mycket stor betydelse.

Regeringen anmäler att beredning pågår i Regeringskansliet dels av den

utredning av flygbuller som redovisats av Försvarsmakten, Luftfartsverket och

Statens naturvårdsverk, dels av ett av Försvarsmakten redovisat uppdrag om nya

riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen.

Enligt regeringens mening utgör den av FOA föreslagna miljöstrategin för

Försvarsmakten en bra grund för styrningen av miljöarbetet. Liksom vissa

remissmyndigheter ställer sig dock regeringen tveksam till att Försvarsmakten

i formell mening skall utgöra ett förebild för miljöarbetet. Försvarsmakten

bör dock mycket väl kunna tjäna som exempel för andra, vilket sägs framgå

bl.a. av det mycket aktiva miljöarbete som bedrivits.

Regeringen instämmer i den av FOA presenterade principen för prioritering av

åtgärder och betonar vikten av kostnads/nyttoresonemang i miljöarbetet. När

det gäller andra delar i FOA:s förslag, som t.ex. ekonomiska styrmedel och

avvägningar mot andra sektorer i samhället, fordras enligt regeringen

ytterligare överväganden.

Med beaktande av det anförda ansluter sig regeringen till den av Försvars-

makten föreslagna fortsatta inriktningen av miljöarbetet. Enligt regeringen

innebär detta bl.a. följande. Miljöutbildningen inom organisationen bör

fortsätta. Utsläppen från fossila bränslen och andra miljöskadliga ämnen bör

begränsas ytterligare. Vid anskaffning av materiel m.m. bör kretslopps-,

substitutions- och försiktighetsprinciperna beaktas så långt som möjligt.

Regeringen konstaterar att Statens räddningsverk inlett ett arbete, bl.a.

beträffande oljeskyddet till sjöss, som innebär en ökad satsning inom

miljöområdet. Enligt regeringen bör även fortsättningsvis miljöfrågorna lyftas

fram i verkets arbete, bl.a. i dess tillsynsverksamhet.

Regeringen hänvisar till att inriktningen av beredskapen för oljebekämpning

och saneringen efter oljeutsläpp till sjöss behandlas i propositionen (prop.

1996/97:11) om beredskapen mot påfrestningar mot samhället i fred.

Enligt regeringen har frågan om försvaret och utbyggnaden av vindkraften

orsakat problem. För att underlätta fortsatt saklig diskussion i ämnet har

Försvarsdepartementet hösten 1995 tagit initiativ till en samarbetsgrupp

mellan försvaret och vindkraftsintresset. Enligt regeringen har denna grupp

redan på ett påtagligt sätt förbättrat förståelsen för de berörda parternas

synpunkter.

Som regeringen tidigare informerat riksdagen om deltar Sverige alltmer

aktivt i samarbetet inom NATO:s miljökommitté (The Committee on the Challenges

of Modern Society/CCMS). CCMS-samarbetet, som främst består i att genomföra

försvarsmiljöstudier, är öppet för NATO-staterna, de forna

Warszawapaktsstaterna och PFF-staterna. Sverige deltar för närvarande i fyra

studier. Regeringen bedömer att flera av CCMS studier kommer att få stor

betydelse för miljöarbetet även i Sverige.

Inom ramen för CCMS-samarbetet utarbetar för närvarande representanter för

de svenska och amerikanska försvarsdepartementen miljöriktlinjer för den

militära sektorn. Arbetet utgör också ett sätt att fullfölja den av Sverige

anordnade FN-konferensen sommaren 1995 om militären och miljön. Nämnda

riktlinjer är avsedda att hjälpa stater som vill upprätta en miljöpolicy för

sitt försvar. Fastställda riktlinjer skall rapporteras till FN:s ekonomiska

kommission för Europa (ECE), varefter de genom FN-systemet kan spridas även

till andra regioner i världen. Regeringen bedömer att dessa riktlinjer kommer

att ha ett stort värde även för försvarsmiljöarbetet i Sverige.

Motionerna

Yrkandena

1996/97:Fö2 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen

anförts om att målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett

ekologiskt hållbart försvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att militär materiel som är dumpad eller utskjuten i vatten skall

bärgas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att dumpad ammunition skall klassas som miljöfarlig,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om blyfri ammunition,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöhänsyn vid lokaliseringar respektive avyttringar av militära

skjut- och övningsfält,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bullergränser,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationellt miljösamarbete,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte Försvarsmakten skall tillåtas ha undantag från gällande

miljölagar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i miljöfrågor,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöfrågorna inför nästa försvarsbeslut,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättandet av en utredning beträffande vindkraftens påverkan på

signalspaningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en vindkraftssatsning inom Försvarsmakten,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att särskilt miljöskadliga vapen skall undvikas.

1996/97:Fö9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att Försvarets materielverks provskjutningar på

naturreservatet Torhamns udde upphör,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om större hänsyn till natur och miljövärden än tidigare inom

försvaret,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att

Försvarsmakten vid en minskning av sin verksamhet aktivt strävar efter att

lägga ner sådan verksamhet som vållar olägenheter från natur- och

miljösynpunkt.

1996/97:Fö319 av Ragnhild Pohanka och Per Lager (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sprängning och bränning av ammunition, som förstahandsyrkande,

upphör,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att störtningen, som andrahandsyrkande, blir tidsbegränsad till den

1 januari 1998,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Älvdalens skjutfält upphör att ta emot utländsk ammunition,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återvinning blir den allra viktigaste metoden, när det gäller

gammal ammunition och obrukbara vapen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att där återvinning är omöjlig, i stället sortering sker.

1996/97:Fö331 av Karin Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om FMV:s verksamhet på Torhamns

udde.

Sammanfattning av motionerna

Övergripande miljöfrågor

I Miljöpartiets kommittémotion Fö2 av Annika Nordgren m.fl. - Givakt för

miljön - erinrar motionärerna om att riksdagen har beslutat att vidga

säkerhetsbegreppet till att gälla även andra hot än de militära. Ett av dessa

hot är pågående miljöförstöring. Totalförsvaret måste därför enligt

motionärerna ligga i täten när det gäller miljöfrågorna. Försvarets

miljöengagemang sägs också ha självklar betydelse, i teori men framför allt i

praktik, både för försvarets folkförankring och trovärdighet.

Med referens till FOA:s förslag till Miljöstrategi för Försvarsmakten och

till den i Norge upprättade Miljöplan Försvaret 1992 föreslår motionärerna att

målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart

försvar (yrkande 1).

Motionärerna refererar vidare till Försvarsmaktsplan 1997 och vad som i

denna sägs om att utveckla ett miljöledningssystem för styrning, uppföljning

och egenkontroll av miljöarbetet. Motionärerna poängterar betydelsen av en

fortlöpande uppföljning och utvärdering och anser att en sådan revison bör

utföras av en från Försvarsmakten fristående instans (yrkande 2).

I samma motion konstateras att det för Försvarsmakten görs vissa undantag

från miljölagstiftningen, bl.a. när det gäller användning av haloner som

brandsläckningsmedel. Motionärerna anser att miljömålen och miljöarbetet skall

delas av alla i samhället och att därför inga undantag från gällande

miljölagar skall tillåtas för Försvarsmakten (yrkande 9).

Inom definitionen ett ekologiskt försvar bör, enligt motionärerna, också

ingå att särskilt miljöskadliga vapen skall undvikas och att man skall ta

fasta på miljön vid val av teknik. Arbetet med att identifiera dessa

miljöskadliga vapen bör prioriteras. Riksdagen föreslås därför som sin mening

ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att undvika särskilt

miljöskadliga vapen (yrkande 14).

Inför nästa försvarsbeslut måste, enligt motionärerna, de miljömässiga

effekterna av beslut som rör t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner,

övnings- och skjutfält vägas in i beslutsunderlaget. Riksdagen bör också slå

fast att Försvarsmakten skall göra miljökonsekvensbeskrivningar av de förslag

man avser presentera inför nästa försvarsbeslut. I samband med

förberedelsearbetet för detta beslut bör enligt motionärernas mening också

konkreta avvägningar ske gentemot andra sektorer i samhället. Målet måste vara

att öka vår säkerhet. Vad som sålunda i motionen anförts om miljöfrågorna

inför nästa försvarsbeslut bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna (yrkande 11).

Ammunition och miljön

I kommittémotion Fö2 (mp) hänvisas till Försvarsmaktens lägesrapport om

miljöfarliga ämnen och den däri ingående preliminära saneringsplanen.

Motionärerna pekar på att denna plan inte innefattar dumpad ammunition. De

anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att militär

materiel som är dumpad eller utskjuten i vatten skall bärgas (yrkande 3).

I motionen konstateras att dumpad ammunition för närvarande inte är klassad

som miljöfarlig, främst med hänsyn till omvandlingstiden i sötvatten och till

att den huvudsakligen innehåller ofarliga metaller. Enligt motionärerna måste

denna riskbedömning ändras bl.a. till följd av det material som kommit fram i

arbetet med rapporten Försvarets miljöfarliga lämningar. Dumpad ammunition bör

alltså klassas som miljöfarlig (yrkande 4).

I samma motion konstateras att det pågår en utveckling av blyfri ammunition.

Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att regeringen med kraft bör

prioritera denna utveckling. Regeringen bör till riksdagen återkomma med

förslag på ett slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad

ammunition (yrkande 5).

Motion Fö319 av Ragnhild Pohanka och Per Lager (mp) behandlar förstöring av

ammunition, s.k. störtning. Motionärerna redogör för det tillstånd som

Länsstyrelsen i Kopparbergs län lämnat för ammunitionsdestruktion vid

Älvdalens skjutfält, jämte därtill knutna särskilda villkor. Beslutet är

överklagat.

Motionärerna hävdar att stora mängder föroreningar kommer ut i naturen genom

dessa sprängningar och att dessa också orsakar mycket höga bullernivåer.

Störtningen av ammunition anses därför vara ett miljöbrott mot befolkningen i

Älvdalen.

Motionärerna anser i första hand att sprängning och bränning av ammunition

på Älvdalens skjutfält skall upphöra (yrkande 1). Om detta inte är görligt

krävs, som andrahandsyrkande, att tillståndet för ammunitionsstörtning

tidsbegränsas till den 1 januari 1998 (yrkande 2).

Om en begränsad sprängning, i strid med vad som föreslagits i motionen, ändå

kommer att äga rum vid Älvdalens skjutfält bör man upphöra med att ta emot

utländsk ammunition (yrkande 3).

Motionärerna förordar vidare att återvinning skall vara den viktigaste

metoden för att förstöra gammal ammunition och obrukbara vapen (yrkande 4). Om

återvinning är omöjlig bör i stället sortering ske (yrkande 5).

Övnings- och skjutfält

I kommittémotion Fö2 (mp) påpekas den stora betydelsen av att ta miljöhänsyn

vid lokalisering av övnings- och skjutfält, liksom vid avveckling av sådana

när de inte längre behövs. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen

till känna vad som i motionen anförts om miljöhänsyn vid lokaliseringar

respektive avyttringar av militära skjut- och övningsfält (yrkande 6). Som

exempel där sådana hänsyn inte sägs ha tagits i erforderlig omfattning nämns

skjutplatsen Torhamns udde i Blekinge.

I motion Fö9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) framförs liknande synpunkter.

Motionärerna hävdar behov av att ta större hänsyn till natur och miljövärden

än tidigare inom försvaret (yrkande 2).

I samma motion anförs vidare att försvaret i samband med minskningar av

verksamheten som följd av lägre ekonomiska ramar bör lägga stor vikt vid

möjligheterna att gynna natur och miljövärden. Försvaret bör sålunda i samband

med sådana minskningar aktivt sträva efter att lägga ned verksamhet som vållar

olägenheter från natur- och miljösynpunkt (yrkande 3).

En konkret åtgärd som anses starkt kunna bidra till att bygga upp en ökad

trovärdighet för försvarets miljöengagemang vore att upphöra med Försvarets

materielverks provskjutningar på naturreservatet Torhamns udde (yrkande 1).

Med likartade argument föreslås i motion Fö331 av Karin Olsson (s) att FMV

upphör med sin verksamhet vid Torhamns udde.

Buller

I kommittémotion Fö2 (mp) konstateras att åtgärder mot buller kommer i tredje

hand vid tillämpning av den av FOA föreslagna miljöstrategin. Samtidigt

noterar motionärerna att regeringen i propositionen skriver att även åtgärder

mot buller bör kunna vidtas innan åtgärder med högre prioritet slutförts,

vilket sägs vara bra. Regeringen sägs inte ge några förslag om hur man skall

komma vidare med att lösa bullerproblemen. Som exempel härpå nämns

Försvarsmaktens överklagande av bullerbegränsningar på flygflottiljer.

Motionärerna anser Försvarsmaktens krav på en högsta tillåten bullernivå på

100 decibel vara oacceptabel. Riksdagen bör meddela regeringen att en sådan

högsta gräns inte kan accepteras samt att inför nästa försvarsbeslut en

bullergräns på 65 decibel bör beslutas. Detta kommer att påverka placeringen

av flygflottiljer och övningsfält (yrkande 7).

Utbildning

I nämnda kommittémotion Fö2 (mp) pekar motionärerna på olika

utbildningsinsatser på miljöområdet inom Försvarsmakten, men anser samtidigt

att dessa satsningar bör utvecklas ytterligare. Speciellt sägs att utbildning

om de övergripande säkerhetspolitiska frågorna i ett vidgat hotperspektiv

måste integreras i framför allt officersutbildningen. Information om det

vidgade hotbegreppet bör också ingå i miljöutbildningen av värnpliktiga. Vad

som i motionen anförts om utbildning i miljöfrågor bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna (yrkande 10).

Vindkraft

Kommittémotion Fö2 (mp) erinrar om de konflikter som förekommit mellan

Försvarsmakten och vindkraftsintressenterna. Konflikterna är bl.a. en följd av

avstyrkta bygglovsansökningar med hänvisning till att vindkraftverk sägs kunna

störa försvarets radio- och radarsändningar. Motionärerna noterar att

regeringen tillsatt en samarbetsgrupp, vilken enligt regeringen förbättrat den

ömsesidiga förståelsen för olika berördas respektive synpunkter. Detta sägs

dock inte vara tillräckligt. En utredning bör tillsättas med uppgift att

granska vindkraftens påverkan på signalspaningen och på olika militära

anläggningar (yrkande 12).

Motionärerna anför vidare att vindkraftssatsningar är en del av avvecklingen

av kärnkraften. En större andel vindkraft sägs också vara viktig för att

minska sårbarheten i vårt samhälle. Det ligger därför i Försvarsmaktens

intresse att stödja övergången till ett säkrare energisystem och ett robustare

samhälle samt att också lokalt själv producera förnyelsebar energi (yrkande

13).

Internationellt samarbete

Sverige deltar aktivt i NATO:s miljökommitté (CCMS). Detta samarbete är öppet

för NATO-staterna, de forna Warszawapaktsstaterna och PFF-staterna. Sverige

medverkar för närvarande i fyra studier och man arbetar gemensamt med

representanter för det amerikanska försvarsdepartementet med miljöriktlinjer

för den militära sektorn. Enligt kommittémotion Fö2 (mp) är det nu dags att ta

fasta på militärt miljösamarbete med grannationer. Det är därför viktigt att

bredda Försvarsmaktens internationella miljösamarbete till att gälla också

t.ex. Ryssland. Vad som sålunda anförts om internationellt miljösamarbete bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 8).

Utskottet

Övergripande om försvaret och miljön

Utskottet har som ett led i sin beredning av det aktuella avsnittet i

propositionen och de avgivna motionerna fått föredragningar från

representanter från Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Naturvårdsverket

och Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms). Den senare har

anknytning till Försvarets forskningsanstalt och Stockholms universitet. Den

samlade bild som utskottet härvid fått visar att Försvarsmakten bedriver ett

systematiskt och ambitiöst miljöarbete och att Försvarsmakten har velat

tydliggöra sitt samhällsansvar för miljön. En miljöpolicy har sålunda

beslutats år 1993 och får successivt sin tillämpning. Den i samverkan med

Naturvårdsverket utarbetade sektorsrapporten utgör en god grund för analys av

fortsatta miljöåtgärder. I Miljöplan 96 definieras uppgifter och åtgärder inom

miljöområdet samt avdelas medel härför.

Utskottet instämmer i Naturvårdsverket har för utskottet framhållit

uppfattning att Försvarsmakten ligger långt framme i sitt miljöarbete och att

den i detta avseende reellt utgör ett föredöme för andra s.k.

sektorsmyndigheter, utan att detta är formellt reglerat. Utskottet anser att

Försvarsmakten bör fortsätta att vara ett sådant reellt föredöme. I likhet med

regeringen finner utskottet att den av fms föreslagna miljöstrategin för

Försvarsmakten är en bra grund för det långsiktiga arbetet. Den bör i

väsentliga delar kunna utnyttjas för regeringens styrning av Försvars-maktens

miljöarbete.

Även inom andra delar av totalförsvaret pågår ett omfattande miljöarbete.

Statens räddningsverk i samverkan med Kustbevakningen har t.ex. gjort en

översyn av beredskapen för oljebekämpning och sanering efter oljeutsläpp till

sjöss med inriktning mot 2000-talet. En policy har lagts fast.

Enligt utskottets mening är det viktigt med fortsatta åtgärder för att

effektivisera beredskapen för bekämpning av oljeutsläpp. Utskottet noterar

härvid att regeringen hösten 1996 (dir. 1996:82) tillkallat en utredare med

uppgift att dels utvärdera gällande regler för ingrepp när oljeutsläpp har

skett till sjöss, dels se över aktuella författningar samt föreslå åtgärder

för att effektivisera det rättsliga beivrandet av sådana utsläpp. Utskottet

återkommer till frågan om beredskapen för bekämpning av oljeutsläpp i samband

med behandlingen av proposition 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar

på samhället i fred.

Utskottet delar regeringens uppfattning att miljöfrågorna även

fortsättningsvis bör prioriteras av Räddningsverket. Bl.a. bör arbetet med ett

miljöprogram fortsätta och miljöaspekter i högre grad än hittills beaktas i

verkets tillsynsverksamhet.

Utskottet konstaterar att regeringen i regleringsbrevet för år 1997 anger

förutsättningar och verksamhetsmål för miljöarbetet inom försvarsmyndigheterna

och därutöver ger en rad preciserade uppdrag till Försvarsmakten, Statens

räddningsverk, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och

Fortifikationsverket. Vidare ställs krav på rapportering i olika avseenden.

Det är utskottets mening att de förutsättningar och uppgifter som regeringen

ger för myndigheternas miljöarbete i praktiken innebär krav på ett på sikt

ekologiskt hållbart försvar. Härav följer att yrkande 1 i kommittémotion Fö2

(mp), som innefattar ett sådant krav, i huvudsak får anses bli tillgodosett.

Motionsyrkandet bör därför inte bifallas av riksdagen.

I nämnda motion föreslås vidare att uppföljning och utvärdering av

Försvarsmaktens miljöarbete skall ske av en fristående instans. Utskottet

anser för sin del, liksom Naturvårdsverket, att varje sektorsmyndighet inom

sitt ansvarsområde själv måste följa upp och utvärdera resultatet av sitt

miljöarbete. En övergripande utvärdering, över alla samhällssektorer, är sedan

en uppgift för Naturvårdsverket. Motion Fö2 (mp) yrkande 2 bör därför heller

inte bifallas.

I samma motion anförs att Försvarsmakten inte skall tillåtas ha undantag

från gällande miljölagar (yrkande 9). Utskottet håller med motionärerna om att

miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i samhället. Utskottet anser

däremot att man då inte helt kan bortse från de specifika förhållanden som

råder för Försvarsmaktens verksamhet och som betingas av att den skall

förbereda sig för uppgifterna i krig. För att kunna uppfylla de krav som

ställs kan det inte undvikas att verksamheten vid totalförsvaret, främst i

dess militära del, inom vissa områden kan komma i konflikt med samhällets

miljömål. Regeringen anförde i propositionen Med sikte på hållbar utveckling

(prop. 1993/94:111) att detta måste accepteras och att det blir särskilt

tydligt om man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet.

I sitt yttrande (1993/94:FöU5y) över nämnda proposition hänvisade utskottet

till dessa formuleringar och tillade: ?Försvarsmaktens yttersta syfte är att

förhindra att kriget med sin totala förstörelse av liv, egendom och miljö når

svenskt territorium.? Motsvarande formuleringar finns i utskottets betänkande

Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1993/94 (bet. 1992/93: FöU9 s. 55).

Samtidigt kan utskottet konstatera att de undantag från miljölagstiftningen

som getts Försvarsmakten är få. De rör avsteg från bl.a. terrängkörningslagen

och avgasförordningen samt förbudet att använda haloner som

brandsläckningsmedel. Undantagen bör även framgent vara få och enligt

utskottets mening accepteras endast om de betingas av förberedelserna för

uppgifterna i krig.

I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på de speciella

förhållanden som kan uppkomma i en situation där totalförsvaret skall anpassa

sin beredskap och krigsduglighet till ett förändrat hot. Denna s.k.

anpassningsfilosofi är i enlighet med det senaste försvarsbeslutet (prop.

1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:110-112) ett av grundelementen i

den framtida försvarspolitiken. Utskottet anser det inte uteslutet att det kan

bli nödvändigt att göra avsteg från miljölagstiftningen i en

anpassningssituation. Exempelvis kan gällande tillstånd för markutnyttjande

och övningsfrekvens med hänsyn till bullerstörningar behöva överskridas.

Vad utskottet här har anfört om undantag från miljölagstifningen innebär att

kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 9 bör avslås av riksdagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de miljömässiga effekterna av

åtgärder som rör t.ex. lokalisering av flygflottiljer, övnings- och

skjutområden måste vägas in i underlaget för nästa försvarsbeslut. Utskottet

utgår från att det för all verksamhet som är tillståndspliktig enligt

miljöskyddslagen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar inför aktuella

tillståndsprövningar. Något särskilt uttalande från riksdagen i enlighet med

vad som föreslås i kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 11 anser inte utskottet

behövas. Motionsyrkandet bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet anser liksom motionärerna att särskilt miljöskadliga vapen bör

undvikas och att miljöhänsyn bör vägas in vid val av teknik när nya vapen

utvecklas. Utskottet är dock inte berett att uttala sig för att sådana hänsyn

skall överordnas alla andra krav vid framtida vapenutveckling. Viktigast måste

alltjämt vara att de olika vapensystemen utformas så att de kan ge avsedd

verkan i aktuella mål. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 14 bör som följd härav

inte bifallas.

Ammunition och miljön

Utskottet har i det föregående nämnt att regeringen i regleringsbrevet för år

1997 gett ett antal uppdrag till Försvarsmakten inom miljöområdet. Sålunda

åläggs Försvarsmakten att slutföra undersökningarna av dumpad ammunition och

senast den 1 mars 1998 lämna förslag till åtgärder. Utskottet anser därför att

riksdagen under pågående arbete inte bör göra något uttalande i denna fråga.

Yrkande 3 i kommittémotion Fö2 (mp), som har denna innebörd, bör därför

avslås.

I regleringsbrevet uppdras också till Försvarsmakten att redovisa

utvecklingen av blyfri ammunition. Inte heller i denna fråga bör riksdagen nu

uttala sig. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 5 bör likaledes avslås.

Samma motion föreslår att dumpad ammunition skall klassas som miljöfarlig.

Utskottet har erfarit att det enligt Naturvårdsverkets klassning är det

enskilda ämnets farlighetsgrad som avgör om en produkt är miljöfarlig, inte

produkten som sådan. Dumpad ammunition är därför miljöfarlig endast om den

innehåller miljöfarliga substanser. Härav följer att riksdagen inte bör uttala

sig i enlighet med vad som anförs i kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 4, som

därför bör avslås.

I motion Fö319 (mp) framförs fem yrkanden som berör s.k. störtning av gammal

ammunition och hur därvid Älvdalens skjutfält utnyttjas. Utskottet har erfarit

att verksamheten vid Älvdalens skjutfält har prövats av Länsstyrelsen i

Kopparbergs län i enlighet med gällande miljöskyddslagstiftning. Länsstyrelsen

har meddelat tillstånd och föreskrivit ett antal villkor. Beslutet har

överklagats till Koncessionsnämnden för miljöskydd. Nämnden har år 1995

fastställt villkor för verksamheten. Utskottet utgår från att sprängning och

bränning av ammunition på Älvdalens skjutfält genomförs i enlighet med

gällande lagstiftning och givna miljötillstånd. Något uttalande från riksdagen

i frågan synes inte erforderligt. Motion Fö319 (mp) yrkandena 1-3 bör därför

avslås.

I nämnda motion föreslås att återvinning främst skall utnyttjas för att

förstöra gammal ammunition och att sortering bör ske om återvinning inte

skulle vara möjlig. Utskottet kan hålla med motionärerna i dessa delar men

konstaterar samtidigt att regeringen i årets regleringsbrev gett uppdrag till

Försvarsmakten att redovisa utvecklingen av nya metoder för destruktion av

ammunition, varvid miljökonsekvenserna skall vägas in. Riksdagen bör därför

inte uttala sig i frågan. Härav följer att motion Fö319 (mp) yrkandena 4-5 bör

avslås.

Övnings- och skjutfält

Lokalisering av övnings- och skjutfält skall prövas enligt

miljöskyddslagstiftningen. Utskottet utgår från att så kommer att ske om det i

en framtid blir aktuellt att anskaffa mark för ny eller utökad

övningsverksamhet. Även vid avveckling av övnings- och skjutfält skall denna

lagstiftning tillämpas, främst för åtgärder som sammanhänger med att

återställa mark så att denna kan användas för andra ändamål. Utskottet bedömer

det inte erforderligt med några uttalanden i enlighet med vad som föreslås i

motionerna Fö2 (mp) yrkande 6 och Fö9 (mp) yrkandena 2-3. Dessa

motionsyrkanden bör sålunda avslås.

Torhamns udde anskaffades som skjutfält för marinen år 1966. Enligt

länsstyrelsebeslut år 1977 avsattes denna plats som naturreservat. Försvars-

maktens verksamhet vid Torhamns udde har prövats i enlighet med gällande

miljölagstiftning. De slutliga villkoren fastställdes av Koncessionsnämnden

för miljöskydd genom beslut i december 1994. Torhamn har fasta anläggningar

för att kunna skjuta mot sjömål och är särskilt lämpat för skjutning på långa

avstånd, vilket inte kan genomföras från Karlsborg över Vättern.

Rimligen bör det framtida behovet av skjutfält minska som följd av de

reduceringar i det militära försvarets verksamhet som nyligen beslutats av

riksdagen. Detta borde öka möjligheterna att ta hänsyn till konkurrerande

intressen för användning av skjutfältsmarken. Samtidigt bör dock beaktas de

ökade behov av övnings- och skjutfält som kan uppstå i en eventuell

anpassningssituation. Utskottet anser därför att riksdagen inte skall uttala

sig för en avveckling av skjutplatsen vid Torhamns udde. Följaktligen bör

motionerna Fö9 (mp) yrkande 1 och Fö331 (s) avslås.

Buller

Utskottet noterar att regeringen nyligen i proposition 1996/97:53

Infrastrukturinriktning för framtida transporter behandlar frågan om buller.

Sålunda föreslås att åtgärdsprogram upprättas och genomförs i två etapper mot

bullerstörningar i befintlig bebyggelse. I den första etappen bör programmet

avse åtgärder mot bl.a. fastigheter som utsätts för regelbundet flygbuller om

100 dB(A) eller däröver under dagtid på vardagar och enstaka kvällar. För

regelbunden exponering dag- och kvällstid samt nattetid är gränserna lägre. I

den andra etappen föreslås att gränsen 100 dB(A) för bullerisolerande åtgärder

sänks till 90 dB(A) och övriga gränser i motsvarande mån.

Regeringen anför i propositionen (s. 51) att toleransen mot buller från

militär verksamhet bör vara högre än för annan verksamhet mot bakgrund av det

övergripande samhällsintresset att Försvarsmakten effektivt skall kunna

utbilda och öva krigsförband.

Utskottet noterar vidare att regeringen i ett beslut i januari i år om

verksamheten vid Malmens flygplats tillämpat vad som anförts om gränser för

buller i den nämnda propositionen 1996/97:53. Sålunda skall Försvarsmakten

vidta åtgärder i enlighet med den första etappen till den 1 oktober 1999 och

härefter åtgärder enligt etapp två till den 31 december år 2004. Utskottet har

erfarit att inriktningen enligt proposition 1996/97:53 kommer att tillämpas

även för flottiljflygplatserna.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen vidtagit eller

avser vidta ett flertal åtgärder som är i linje med vad som förordas i motion

Fö2 (mp). Något särskilt uttalande från riksdagen om bullergränser anser inte

utskottet erforderligt. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 7 bör således inte

bifallas.

Utbildning

Utskottet håller med motionärerna i kommittémotion Fö2 (mp) om att

miljöfrågorna skall ingå som en del i de säkerhetspolitiska bedömningarna.

Utskottet utgår från att så också sker. Utskottet utgår vidare från att

miljöutbildningen integreras på alla nivåer i den militära och den civila

försvarsutbildningen. Något uttalande från riksdagen i enlighet med vad som

föreslås i Miljöpartiets kommittémotion Fö2 yrkande 10 synes inte nödvändigt

varför yrkandet bör avslås.

Vindkraft och försvaret

Utskottet har erfarit att den i försvarsbeslutspropositionen (prop. 1996/97:4)

och kommittémotion Fö2 (mp) nämnda samarbetsgruppen för vindkraft har arbetat

i ett och ett halvt år. Den har initierat en förstudie som skall klarlägga hur

militär radarspaning och radiolänk påverkas av vindkraftsaggregat. En flerårig

huvudstudie har föreslagits börja år 1998 med syfte att utveckla modeller för

vindkraftens inverkan på militära system. Frågan om finansiering av

huvudstudien bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet anser att det för närvarande inte finns behov av någon ytterligare

utredning om hur vindkraften påverkar militära system. Det inledda arbetet bör

dock om möjligt påskyndas i syfte att framtagen kunskap så snabbt som möjligt

skall kunna tillämpas i samband med beslut om framtida

vindkraftslokaliseringar.. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 12, som föreslår en

utredning om vindkraftens inverkan på signalspaningen, bör därför avslås.

Försvarsmakten producerar inte i dag någon egen elenergi. Utskottet anser

att Försvarsmakten skall koncentrera sig på att genomföra de av statsmakterna

givna uppgifterna och att det därmed inte för denna är aktuellt att inleda en

vindkraftssatsning för lokal produktion av elenergi. Kommittémotion Fö2 (mp)

yrkande 13 bör således avslås.

Internationellt samarbete

Försvarsmakten deltar, som motionärerna i motion Fö2 (mp) angivit, i NATO:s

miljökommitté inom ramen för PFF (CCMS). Dessutom har Försvarsmakten sedan

drygt ett år ett miljösamarbetsavtal med US Defense. Utskottet har erfarit att

ett liknande avtal som med US Defense håller på att utarbetas för

miljösamarbetet mellan de nordiska försvarsmakterna. Utskottet har vidare

erfarit att det vid det nordiska försvarsministermötet i oktober 1996 lades

grunden för ett närmare miljösamarbete på departementsnivå. Ett

handlingsprogram, som bl.a. innefattar hur miljösamarbetet i Östersjöregionen

kan utvidgas, beräknas vara klart hösten 1997. Utskottet ser därför inte något

behov av ett uttalande från riksdagen om internationellt miljösamarbete inom

försvarsområdet. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 8 bör sålunda inte bifallas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande övergripande om försvaret och miljön

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 1, 2, 9, 11 och 14

lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,

res. 1 (mp)

2. beträffande ammunition och miljön

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fö2 yrkandena 3-5 och

1996/97:Fö319 yrkandena 1-5 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till

handlingarna,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande övnings- och skjutfält

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9

yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 lägger proposition 1996/97:4 i denna del

till handlingarna,

res. 3 (fp)

res. 4 (mp)

4. beträffande buller

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 7 lägger proposition

1996/97:4 i denna del till handlingarna,

res. 5 (v, mp)

5. beträffande utbildning

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 10 lägger proposition

1996/97:4 i denna del till handlingarna,

6. beträffande vindkraft och försvaret

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 12 och 13 lägger

proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,

res. 6 (mp)

7. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 8 lägger proposition

1996/97:4 i denna del till handlingarna.

Utskottet hemställer att ärendet behandlas efter endast en bordläggning.

Stockholm den 6 mars 1997

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Iréne Vestlund (s), Christer

Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola Rask

(s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag

(v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och Åke

Carnerö (kd), Ulf Kero (s) och Rolf Gunnarsson (m).

Reservationer

1. Övergripande om försvaret och miljön (mom. 1)

Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med

?Naturvårdsverket har? och på s. 10 slutar med ?av riksdagen? bort ha följande

lydelse:

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har lämnat förslag till en miljöstrategi

för Försvarsmakten. I rapporten skriver FOA att målet för det militära

försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar och att

försvaret skall ha ambitionen att vara en förebild för det övriga samhället i

miljöarbetet. Försvarsmakten och Fortifikationsverket ställer sig dock

tveksamma till att Försvarsmakten skall vara en förebild för miljöarbetet i

samhället. Försvars-makten skriver i Försvarsmaktsplan 1997, bilaga 13

Miljöarbete, miljötillsyn och miljöpolicy att man skall bedriva ett

miljöarbete inom de ramar som huvuduppgiften ställer. Försvarsmakten kan

?möjligen utgöra ett exempel för andra aktörer. Därifrån till att vara ledande

är ett stort steg?.

Regeringen håller i proposition 1996/97:4, Totalförsvar i förnyelse, med om

detta och anser att Försvarsmakten redan genom sitt agerande hittills kan

betraktas som ett exempel för andra. Detta bör enligt regeringen gälla alla

myndigheter inom den militära sektorn. Utskottet har dock noterat att i den

norska Miljöplan Försvaret 1992 står att det norska försvaret i all sin

verksamhet skall inarbeta en medveten hållning till miljöfrågor och vara en

föregångare med hänsyn till att efterleva nationella och internationella

miljöbestämmelser, lagar och regler. Dessutom skall det norska försvaret vara

en pådrivare för att främja leverantörers vilja och nivå att leverera

miljövänliga produkter som är producerade med miljövänliga metoder. Det skall

vara tydligt och klart att försvaret väljer de miljömässigt bästa lösningarna.

Detta bör enligt utskottets mening även gälla i Sverige. Utskottet anser att

målet för Försvarsmakten skall vara ett ekologiskt hållbart försvar.

Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 1 bör därför bifallas av riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I samma? och

på s. 11 slutar med ?därför avslås av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, särskilt nu

när miljöhoten ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets

miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik, har givetvis betydelse

både för folkförankringen och för trovärdigheten i och med att miljöförstöring

är ett säkerhetspolitiskt problem.

Försvarsmakten har vissa undantag från miljölagstiftningen, t.ex. för

haloner som används som brandsläckningsmedel. Försvarsmakten anser att det är

av avgörande betydelse att regeringen i kommande miljöbalk får möjlighet att i

vissa fall medge undantag från miljölagstiftningen för Försvarsmakten.

Utskottet anser att miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i

samhället, utan undantag för Försvarsmakten. Det skulle omöjliggöra den

önskvärda ambitionen att vara i täten när det gäller miljöfrågorna.

Det anförda innebär att även yrkande 9 i nyss nämnda kommittémotion bör

bifallas.

I Riodeklarationens princip 25 kan vi läsa: ?Fred, utveckling och miljöskydd

är beroende av varandra och odelbara.?

I rapporten Miljöstrategi för Försvarsmakten skriver Forskningsgruppen för

miljöstrategiska studier (fms) ?Miljöfrågorna har hittills inte i nämnvärd

omfattning påverkat avvägningar som rör Försvarsmaktens storlek och struktur.?

Man skriver också ?Miljöhänsyn kan och bör vara en faktor som vägs in vid

dimensionering och inriktning.? Enligt utskottets mening skall de miljömässiga

effekterna av beslut rörande t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner,

övnings- och skjutfält vägas in i beslutsunderlaget inför nästa

försvarsbeslut.

Utskottet anser att det skall genomföras miljökonsekvensbeskrivningar av de

förslag som Försvarsmakten presenterar inför nästa försvarsbeslut.

I miljöstrategin skriver fms att ett försvar ofrånkomligt använder resurser

?i olika former och dessa resurser skulle kunna användas i mer produktiva

sektorer?.

I Agenda 21 står det att ?omfördelning av de resurser som för närvarande

anslås för militära ändamål? kan användas som en källa för genomförandet av de

olika åtgärderna i handlingsprogrammen.

I samband med förberedelsearbetet inför nästa försvarsbeslut skall enligt

utskottets mening också konkreta avvägningar gentemot andra sektorer i

samhället ske, vilket FOA också föreslår.

Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen bör bifalla

kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande övergripande om försvaret och miljön

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkandena 1, 9, 11 och med

avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 2 och 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition

1996/97:4 i denna del till handlingarna,

2. Ammunition och miljön (mom. 2)

Jan Jennehag (v) och Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?I

regleringsbrevet? och på s. 12 slutar med ?bör avslås? bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett

förslag på slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad ammunition

i den svenska Försvarsmakten. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 5 bör därför

bifallas.

Enligt rapporten Försvarets miljöfarliga lämningar finns det 104

dokumenterade dumpningsplatser; 26 till havs, en i Vänern, en i Vättern, 69 i

andra insjöar samt fem i gruvhål. I Vänern finns det ca 60 kg kvicksilver från

militära dumpningar. I Försvarsmaktens lägesrapport över miljöfarliga

lämningar konstaterar man att de föreslagna åtgärderna för hantering av

miljöfarliga lämningar kommer att kosta ca 80 miljoner kronor. Då är inte

kostnaderna för dumpad ammunition inräknade. I delrapporten redovisas en

preliminär saneringsplan för objekten i riskklass två under perioden

1997-2001. Denna saneringsplan innehåller inte dumpad ammunition. Regeringen

skriver i propositionen att en redovisning av frågorna om dumpad ammunition

avses bli lämnad år 1997. Likaså framhåller man betydelsen av att miljöfarliga

lämningar saneras i enlighet med efterbehandlingsplanen. Utskottet vill för

sin del klart uttala att även dumpad ammunition i vatten skall bärgas.

Dumpad ammunition är för närvarande inte klassad såsom miljöfarlig. Detta

måste enligt utskottets mening ändras. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 4 bör

därför bifallas.

Försvaret måste enligt utskottets mening i all sin verksamhet inarbeta en

medveten hållning till miljöfrågor och vara en föregångare med hänsyn till att

efterleva nationella och internationella miljöbestämmelser, lagar och regler.

Det skall vara tydligt och klart att försvaret skall välja de miljömässigt

bästa lösningarna. Utskottet anser att målet för Försvarsmakten skall vara ett

ekologiskt hållbart försvar. Försvaret skall tillämpa återvinning vid

destruktion av ammunition. Med anledning av detta anser utskottet att det inte

bör ske någon sprängning av ammunition vid Älvdalens skjutfält. Motion Fö319

(mp) yrkandena 1-5 bör således bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ammunition och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fö2 yrkandena 4 och 5 och

1996/97:319 yrkandena 1-5 samt med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger

proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,

3. Övnings- och skjutfält (mom. 3)

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 återges under rubriken

Övnings- och skjutfält bort ha följande lydelse:

Skjutfältet vid Torhamns udde är ett tydligt exempel på att viktiga

konkurrerande intressen kan stå emot varandra vad avser försvarets behov och

angelägna miljö- och naturvårdsintressen. I takt med att försvarets såväl

freds- som krigsorganisation minskar i volym, minskar också försvarets

omedelbara behov av övnings- och skjutfält. Därmed ökar möjligheten att avstå

från att ta i anspråk områden av angeläget miljö- och naturvårdsintresse.

Utskottet vill emellertid framhålla att behovet av ytterligare kapacitet

avseende övnings- och skjutfält är en viktig begränsande faktor i samband med

ett eventuellt framtida beslut om anpassnings- eller tillväxtåtgärder.

Utskottet anser därför att riksdagen inte skall uttala sig för en avveckling

av skjutplatsen vid Torhamns udde. Däremot bör Försvarsmakten överväga att

tills vidare avstå från att utnyttja övnings- och skjutfält, som till följd av

försvarets minskade organisation inte erfordras och där det föreligger

konkurrens med angelägna miljö- och naturvårdsintressen. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande övnings- och skjutfält

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9

yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till

handlingarna,

4. Övnings- och skjutfält (mom. 3)

Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 återges under rubriken

Övnings- och skjutfält bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att miljöhänsyn skall ingå i underlaget för beslut gällande

Försvarsmaktens etableringar och avyttranden av t.ex. övningsmark. Det krävs

enligt utskottets mening en framförhållning med hänsyn till morgondagens

miljöproblem och miljökrav. Utskottet anser det vara av yttersta vikt att de

lämningar av övnings- och skjutfält som sker efter försvarsbeslutet genomförs

på ett för miljön godtagbart sätt. Det är också naturligtvis viktigt att

beakta bl.a. miljöhänsynen när det gäller lokaliseringar av övnings- och

skjutfält. Detta är också viktigt med tanke på folkförankringen.

Inför kommande försvarsbeslut vill utskottet framhålla betydelsen av att

miljöhänsyn tas inför beslut om lokaliseringar och avyttringar. Motionerna Fö2

(mp) yrkande 6 och Fö9 (mp) yrkandena 2 och 3 bör därför bifallas av

riksdagen.

Försvarets materielverk har en skjutplats inom naturreservatet Torhamns

udde. Här finns också kustartilleriet, som använder en del av området som

övningsfält. Torhamns udde är ett riksintresse för den vetenskapliga och

kulturella naturvården. Området rymmer betydande biologiska, främst

ornitologiska, naturvärden. Enligt vad utskottet erfar har det under den

senaste tiden förekommit få skjutningar vid naturreservatet Torhamns udde,

dessa få skjutningar omöjliggör dock verksamhet vid Torhamns fågelstation.

Utskottet vill med anledning av detta uttala sig för en avveckling av

skjutplatsen vid Torhamns udde. Motionerna Fö9 (mp) yrkande 1 och Fö331 (s)

bör sålunda bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande övnings- och skjutfält

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9

yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till

handlingarna,

5. Buller (mom. 4)

Jan Jennehag (v) och Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12-13 återges under rubriken

Buller bort ha följande lydelse:

Miljömålen för buller är till år 2000 65 dBA ekvivalentnivå ute, 35 dBA inne

och 45 dBA maxnivå inne. På lång sikt skall motsvarande värden vara 55 dBA

ute, 30 dBA inne och maxnivån ute skall vara 70 dBA. Naturvårdsverket och

Koncessionsnämnden för miljöskydd har föreslagit en nivå på 90 decibel. Detta

accepterade inte Försvarsmakten, som överklagade för att högsta tillåtna

bullernivå skall vara 100 decibel.

Regeringen har nyligen föreslagit att ett åtgärdsprogram upprättas och

genomförs i två etapper mot bullerstörningar i befintlig bebyggelse.

Regeringen skriver att toleransen mot buller från militär verksamhet bör vara

högre än för annan verksamhet. I och med detta åtgärdsprogram tillmötesgår

regeringen Försvarsmaktens krav.

Utskottet anser att en decibelnivå på 100 dBA är oacceptabel och att det

inför nästa försvarsbeslut skall tas hänsyn till att bullergränsen skall vara

65 dBA, vilket då kommer att påverka placeringen av flygflottiljer och

övningsfält. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 7 bör således bifallas.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande buller

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition

1996/97:4 i denna del till handlingarna,

6. Vindkraft och försvaret (mom. 6)

Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13-14 återges under rubriken

Vindkraft och försvaret bort ha följande lydelse:

Försvarsmakten har avstyrkt bygglov av vindkraftverk med hänsyn till

försvarsintresset vid mellan 40 och 50 % av ansökningarna. Anledningen är att

vindkraftverk i vissa fall sägs störa radio- och radarsignaler från försvarets

anläggningar.

Försvardepartementet inrättade hösten 1995 en samarbetsgrupp rörande frågor

om försvaret och vindkraftsintresset. En flerårig studie huvudstudie har

föreslagits börja år 1998 med syfte att utveckla modeller för vindkraftens

inverkan på militära system.

Utskottet anser dock att kunskaperna om signalspaningsstörningar är

tillräckligt stor för att de skyddszoner som Försvarsmakten tillämpar

omedelbart bör ändras så att inte längre nyetableringar av vindkraftverk

hindras av Försvarsmakten på tveksamma grunder.

Vindkraften är viktig för att minska sårbarheten i vårt samhälle.

Försvarsberedningen har slagit fast att kärnkraften är ett sårbarhetshot genom

risken för terroristdåd och bristande kontroll över avfall från

kärnkraftsverksamhet. Följaktligen anser utskottet att det borde vara i

Försvarsmaktens intresse att stödja övergången till säkrare energisystem och

ett robustare samhälle.

På många områden använder man sig av teknik för att lära sig mer om den.

Detta borde Försvarsmakten enligt utskottets mening ta fasta på och genomföra

en vindkraftssatsning. I Miljöstrategi för Försvarsmakten står att läsa: ?För

Försvarsmakten är det både ur miljö- och säkerhetssynpunkt viktigt att satsa

på förnybara energikällor. Om energin kan produceras lokalt innebär det att

Försvarsmakten blir mindre sårbar och att den negativa miljöpåverkan kan

minska. Vilken typ av förnybar energi som man satsar på bör bestämmas utifrån

lokala förutsättningar. I likhet med det civila samhället bör också ambitionen

vara att minska energianvändningen.? Utskottet ställer sig bakom denna

ambition.

Det anförda innebär att riksdagen bör bifalla kommittémotion Fö2 (mp)

yrkandena 12 och 13.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande vindkraft och försvaret

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkandena 12 och 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger

proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna.

Särskilda yttranden

Särskilt miljöskadliga vapen (mom. 1 del av)

Annika Nordgren (mp) anför:

Inom definitionen ?ett ekologiskt hållbart försvar? bör enligt min mening

också ingå att särskilt miljöskadliga vapen bör undvikas på samma sätt som

t.ex. de anti-personella minorna med hänvisning till ?särskilt inhumana

vapen?. I Riodeklarationens princip 24 sägs det: ?Stater måste - - -

respektera folkrättens regler till skydd för miljön vid väpnad konflikt.?

Detta underlättas genom att man i fred undviker att planera för och anskaffa

vapen till krigföring som är speciellt förödande för miljön.

Jag anser att arbetet med att identifiera särskilt miljöfarliga vapen bör

prioriteras, liksom arbetet med miljöstrategier och övervägandefrågor mellan

militära och civila insatser.

Buller (mom. 4)

Lennart Rohdin (fp) anför:

Tystnaden är en bristvara och den ostörda miljö vi behöver för rekreation och

friluftsliv blir en allt knappare resurs. Framför allt gäller detta

konstaterande de bostadsnära miljöerna i och i närheten av våra större

tätorter, där människor dagligen lever och vistas. Riksdagens beslut år 1994

om en handlingsplan mot buller är inte tillräckligt. Det finns sålunda inte

några bindande riktlinjer för buller från vägtrafik, flyg eller tåg i

utomhusmiljö. Kommunala och andra myndigheter har därmed svårt att hantera

bullerfrågor i olika sammanhang, såväl vid klagomål från enskilda personer som

vid bedömning av bullerfrågor i samband med planering och bygglov.

Vad avser försvaret är det framför allt fråga om buller från den verksamhet

som bedrivs vid landets flygflottiljer. I takt med att antalet flygflottiljer

minskar, och att dessa successivt utrustas med JAS 39 Gripen, är det rimligt

att allt större hänsyn tas till behovet av bullerbekämpning också vad avser

den militära flygverksamheten. Naturvårdsverket och Koncessionsnämnden för

miljöskydd har i detta sammanhang förordat en högsta bullernivå på 90 decibel

jämfört med Försvarsmaktens uppfattning om 100 decibel. Successivt bör dessa

krav skärpas ytterligare så att de så långt möjligt stämmer överens med de

krav som ställs på bullerbekämpning i samhället i övrigt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Myndigheternas underlag m.m. 1

Regeringens överväganden 3

Motionerna..........................................4

Yrkandena 4

Sammanfattning av motionerna 5

Utskottet...........................................9

Övergripande om försvaret och miljön 9

Ammunition och miljön 11

Övnings- och skjutfält 12

Buller 12

Utbildning 13

Vindkraft och försvaret 13

Internationellt samarbete 14

Hemställan 14

Reservationer......................................15

1. Övergripande om försvaret och miljön (mom. 1) 15

2. Ammunition och miljön (mom. 2) 17

3. Övnings- och skjutfält (mom. 3) 18

4. Övnings- och skjutfält (mom. 3) 18

5. Buller (mom. 4) 19

6. Vindkraft och försvaret (mom. 6) 20

Särskilda yttranden................................21

Särskilt miljöskadliga vapen (mom. 1 del av) 21

Buller (mom. 4) 21