Bet. 1996/97:FiU11

Finansutskottets betänkande

1996/97:FIU11

Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 (prop. 1996/97:1)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

FiU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

budgetpropositionens förslag om

utgiftsökningar och utgiftsminskningar

på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96.

Utskottet biträder regeringens förslag

att det reservationsanslag på 1 miljard

kronor som riksdagen tidigare i år

anvisat på tilläggsbudget för Samarbete

och utveckling inom Östersjöregionen

skall få användas på ett mer flexibelt

sätt. Åtgärder och projekt skall sålunda

kunna stödjas inte bara med bidrag utan

också med lån och garantier, allt inom

den ram som det anvisade anslaget utgör.

Garantier skall kunna ställas ut intill

ett sammanlagt belopp på 2 miljarder

kronor, och regeringen skall helt eller

delvis kunna avstå från att ta ut så

höga avgifter som annars är befogat. I

det senare fallet skall dock ett belopp

motsvarande den subventionerade avgiften

belasta anslaget.

Utskottet tillstyrker även regeringens

förslag om att återbetalade lånemedel

m.m. skall kunna återföras till

anslaget och tas i anspråk för nya

stödprojekt m.m. men anser att denna

ordning skall medges bara för år 1997.

Fr.o.m. den 1 januari 1998 bör

emellertid en strikt bruttoredovisning

tillämpas då eventuella återbetalningar

av lån m.m. bör tas upp som inkomster på

statsbudgeten. Utskottet gör ett

tillkännagivande i denna fråga. De i

sammanhanget behandlade motionsyrkandena

avstyrks.

Regeringens förslag om ett tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder tillstyrks i allt

väsentligt av utskottet som dock

föreslår att riksdagen med anledning av

vad bostadsutskottet anfört och vad som

föreslås i två motioner gör ett

tillkännagivande om att det inte finns

anledning att utesluta någon högskole-

eller universitetsort från det nya

stödet. Två motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens

övriga förslag på tilläggsbudget och

avstyrker aktuella motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats sex

reservationer och ett särskilt yttrande.

Inledning

I detta betänkande behandlar

finansutskottet

dels proposition 1996/97:1, finansplan

m.m., såvitt avser avsnitt 6 Förslag

till tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31

och 36-39),

dels de under allmänna motionstiden 1996

väckta motionerna

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.

(c) yrkande 3,

1996:97:U801 av Dan Ericsson och

Chatrine Pålsson (kd) yrkande 1,

1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl.

(m) yrkande 4,

1996/97:U815 av Sivert Carlsson och

Agne Hansson (c) yrkande 6,

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) yrkande 11,

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

yrkande 29,

1996/97:Ub452 av Beatrice Ask m.fl.

(m),

1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) yrkandena 22 och 23,

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)

yrkande 10,

1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m)

yrkandena 1 och 2,

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) yrkande 5 och

1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl.

(s),

dels den med anledning av proposition

1996/97:5 väckta motionen

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) yrkande 3.

Finansutskottet har till

arbetsmarknadsutskottet överlämnat

propositionens yrkanden 32-35 om

tidigareläggning av offentliga

tillfälliga arbeten för äldre

arbetslösa. Arbetsmarknadsutskottet har

behandlat förslaget i sitt betänkande

1996/97:AU5 (rskr. 1996/97:12).

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett tio av

riksdagens utskott tillfälle att avge

yttrande över de förslag i propositionen

jämte motioner som rör resp. utskotts

område.

Yttranden har avlämnats från

- konstitutionsutskottet (1996/97:KU6y),

- utrikesutskottet (1996/97:UU2y),

- försvarsutskottet (1996/97:FöU2y),

- socialutskottet (1996/97:SoU4y),

- utbildningsutskottet (1996/97:UbU2y),

- jordbruksutskottet (1996/97:JoU2y),

- arbetsmarknadsutskottet (AU

protokollsutdrag 1996/97:4.5) och

- bostadsutskottet (1996/97:BoU2y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 1-7

till betänkandet.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

återges endast under rubriken

Arbetsmarknadsdepartementet i

betänkandet.

Trafikutskottet och näringsutskottet

har avstått från att avge yttrande.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition

1996/97:1, finansplan m.m.

13. att riksdagen godkänner att

regeringen i den verksamhet som bekostas

med första huvudtitelns

reservationsanslag Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen får

ställa ut garantier om sammanlagt högst

2 000 000 000 kronor,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen

att i den med reservationsanslaget

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen avsedda verksamheten

besluta om garantiavgifter i enlighet

med vad som anförs i avsnitt 6.2,

15. att riksdagen medger att i den med

anslaget avsedda verksamheten

återbetalade lånemedel m.m. tillförs

första huvudtitelns reservationsanslag

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen,

16. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under tredje

huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Fredsbevarande

verksamhet med 100 000 000 kronor,

17. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 minska det under

fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget

Försvarsmakten med 14 682 752 000

kronor,

18. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under femte

huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens

institutionsstyrelse: Vårdverksamhet med

88 300 000 kronor,

19. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under sjätte

huvudtiteln anvisade anslaget

Utredningsarbete med anledning av M/S

Estonias förlisning med 4 000 000

kronor,

20. att riksdagen godkänner att

regeringen inom ramen för anvisade medel

på sjätte huvudtitelns

reservationsanslag Kostnader förenade

med statens ägande i SOS Alarm AB

bemyndigas att besluta om utnyttjandet

av anslaget till kostnader för

införandet av ett nytt nödnummer, 112,

21. att riksdagen till Särskilt bidrag

avseende kommuners och landstings

mervärdesskattesystem år 1996 på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett obetecknat

anslag på 483 000 000 kronor,

22. att riksdagen till

Försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 51 000 000 kronor,

23. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 minska det under

åttonde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala

skolväsendet med 51 000 000 kronor,

24. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudgt till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under åttonde

huvudtiteln anvisade ramanslaget

Högskoleverket med 66 000 000 kronor,

25. att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår i fråga om

användning av medel under

reservationsanslaget Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor

m.m. till ett tekniskt

forskningsinstitut under åttonde

huvudtiteln,

26. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under åttonde

huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Vissa bidrag till

forskningsverksamhet med 50 000 000

kronor.

27. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under nionde

huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Från EG-budgeten

finansierad kompensation för revalvering

av jordbruksomräkningskursen med 316 600

000 kronor,

28. att riksdagen godkänner den

reviderade beräkningen av inkomsterna på

inkomsttitel 6121 EG-finansierade

struktur- och regionalstöd inom

jordbrukssektorn,

29. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under nionde

huvudtiteln anvisade ramanslaget

Sametinget med 2 000 000 kronor,

30. att riksdagen godkänner vad

regeringen har föreslagit i fråga om

tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder,

31. att riksdagen godkänner att högst

50 miljoner kronor av de för budgetåret

1995/96 under tionde huvudtitelns

reservationsanslag

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

upptagna medlen för bygginvesteringar

under tiden fram till utgången av

budgetåret 1997 får användas till ett

tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder,

36. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Investeringar inom

miljöområdet med 50 000 000 kronor,

37. att riksdagen godkänner den

reviderade beräkningen av inkomsterna på

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG,

38. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget Bidrag enligt

lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor,

39. att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 minska det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

ramanslaget Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000

kronor.

Motionerna

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anordnande av nya

studentbostäder.

1996/97:U801 av Dan Ericsson och

Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att resurser från regeringens

miljardprogram för Östersjösamarbetet

och omställning till hållbar utveckling

skall avsättas för iordningställande av

mottagningsanläggningar för oljespill

och annat avfall,

1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl.

(m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upplösa det särskilda

anslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen och tillföra medlen

till utgiftsområde 7.

1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne

Hansson (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en särskild

grupp ur Östersjörådet för att initialt

föreslå lämpliga samordningsåtgärder för

ett utökat samarbete mellan Kalmar län

och övriga Östersjöländer.

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen i enlighet med vad

som anförts i motionen beslutar att

Folkbildningsrådet för utbildning av

arbetslösa vuxna får ta i anspråk en

summa motsvarande 45 miljoner kronor

från ej utnyttjade medel inom

utgiftsområde 16 Utbildning, anslaget A

14, under budgetåret 1997,

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag om tekniskt forskningsinstitut,

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

29. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg i enlighet

med vad som anförts i motionen,

1996/97:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 21 Vissa bidrag till

forskningsverksamhet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 50 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag i fråga om användning av medel

under anslaget C 45 Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor

m.m. i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

22. att riksdagen såvitt avser

tilläggsbudgeten till statsbudget för

budgetåret 1995/96 avslår regeringens

förslag om användning av medel under

reservationsanslaget C 45 Vissa

särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. till ett tekniskt

forskningsinstitut,

23. att riksdagen såvitt avser

tilläggsbudgeten till statsbudget för

budgetåret 1995/96 avslår regeringens

förslag om att öka reservationsanslaget

D 21 Vissa bidrag till

forskningsverksamhet med 50 000 000 kr,

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om revalveringskompensationen,

1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i fråga om tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder i enlighet med vad som

anförts i motionen.

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag att högst 50 miljoner kronor av

de för budgetåret 1995/96 under tionde

huvudtitelns reservationsanslag

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

upptagna medlen för bygginvesteringar

under tiden fram till utgången av 1997

får användas till ett tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder i enlighet med vad som

anförts i motionen,

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bidrag till byggande av

studentbostäder skall utges även i

Storstockholm,

1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byggande av studentbostäder.

Utskottet

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan

riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av

statsinkomster samt ändra och anvisa nya

anslag. Så har skett i ett antal

propositioner under innevarande

budgetår. I budgetpropositionen för år

1997 (finansplan m.m. avsnitt 6)

redovisas de ytterligare förändringar av

gällande statsbudget som nu kan

överblickas.

Regeringen har tidigare uttalat att

utgiftsökningar och inkomstminskningar

skall vara fullt finansierade genom

samtidigt beslutade utgiftssänkningar

eller inkomstökningar (prop. 1994/95:100

bil. 1).

I följande tabell redovisas

förändringarna i statsutgifterna under

budgetåret 1995/96.

Tabell 1. Budgetförändringar 1995/96,

statsutgifterna

1 000-tal kronor

Utgiftsa

nslag

Statsbudgeten 940 010

749

Tilläggsbudget hösten 1995 + 40 603

(1995/96:FiU8)1 000

Tilläggsbudget våren och + 3 859

sommaren 1996 (1996/97:FiU9) 644

Proposition 1995/96:206 + 18 000

(1996/97:UbU5)

Proposition 1996/97:1 - 13 522

852

Summa förändringar på +30 957

tilläggsbudget 1995/96 792

1 I betänkandet anges också att

inkomsterna samtidigt justerats upp med

40 245 miljoner kronor.

Nettobelastningen beräknas därmed till

358 miljoner kronor.

De utgiftsökningar som föreslås i

budgetpropositionen på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 uppgår till 1 224,9 miljoner

kronor. Samtidigt föreslås

utgiftsminskningar på totalt 14 747,8

miljoner kronor.

Sammantaget innebär propositionens

förslag till förändringar på

tilläggsbudget en utgiftsminskning på

13 522,9 miljoner kronor.

Statschefen och regeringen (första

huvudtiteln)

Utnyttjandet av anslaget Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen

För att främja utvecklingen i

Östersjöregionen beslutade riksdagen i

juli 1996 att anvisa en miljard kronor

på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96. Medlen anvisades

under första huvudtiteln på ett nytt

reservationsanslag kallat Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen (prop.

1995/96:222 avsnitt 5.4, bet.

1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307).

Regeringen beslutar om anslagets

användning efter förslag från

statsministerns Östersjöråd. Av

budgetpropositionen framgår att några

beslut om att ta anslaget i anspråk ännu

inte har fattats av regeringen.

I budgetpropositionen (finansplan m.m.

avsnitt 6.2) föreslår regeringen att de

anvisade medlen skall kunna utnyttjas på

ett flexibelt sätt. Anslaget skall

sålunda kunna användas för inte bara

bidrag utan också för lån- och

garantigivning, allt inom den ram som

det anvisade anslaget utgör. Regeringen

föreslår att garantier får ställas ut

intill ett belopp av två miljarder

kronor. Om det mot bakgrund av vunna

erfarenheter senare befinns att detta är

otillräckligt avser regeringen att

återkomma med förslag om en ändring av

garantiramen (yrkande 13).

Av förslaget till ny budgetlag och de

nya riktlinjer för den statliga

garantigivningen som utskottet tidigare

ställt sig bakom (1996/97:FiU1) följer

att statliga garantier skall beläggas

med en avgift som motsvarar den risk som

garantin åsamkar staten. Riksdagen har

dock möjlighet att besluta annat i vissa

fall. Om riksdagen beslutar att en

avgift för den statliga garantin inte

skall tas ut, uppkommer en statlig

subvention som motsvarar den uteblivna

avgiftsintäkten. För att stärka den

ekonomiska kontrollen bör enligt

regeringen denna subvention belasta ett

anslag.

Regeringen anser att det i den

verksamhet som det nu aktuella anslaget

är avsett att finansiera i många fall

kan finnas starka skäl för att inte ta

ut så höga avgifter som annars skulle

vara motiverade från allmänna

utgångspunkter. Omständigheterna kan i

vissa fall också motivera att man helt

underlåter att ta ut avgifter. Riksdagen

bör ge regeringen möjligheter härtill

(yrkande 14).

Kostnaderna för subventioner och

eventuella förluster som kan uppkomma på

grund av garantierna bör enligt

regeringen belasta det anvisade

anslaget. Om man beräkningsmässigt gör

ett antagande om en riskfaktor på 20 %

kommer anslaget att belastas med 400

miljoner kronor med anledning av

garantiförlusterna. Även de

administrationskostnader som inte täcks

med avgifter bör betalas från anslaget.

Det finns, framhåller regeringen,

anledning att noga följa garantiernas

riskutveckling och anpassa

garantigivningen så att erforderliga

medel finns på anslaget för att täcka de

beräknade garantiförlusterna.

Av propositionen framgår vidare att

enligt de principer för redovisning mot

anslag och inkomsttitlar som förslaget

till budgetlag ger uttryck för, kan inte

återbetalningar av lån och andra medel

som kan komma att flyta in i den

verksamhet som bekostas från anslaget

tillgodoföras anslaget och på nytt komma

till användning inom ramen för anslagets

ändamål. För att detta skall vara

möjligt efter budgetlagens föreslagna

ikraftträdande den 1 januari 1997 behövs

ett särskilt medgivande av riksdagen.

Enligt regeringens mening talar starka

skäl för att återbetalade lånemedel m.m.

får återföras till anslaget och tas i

anspråk för nya stödprojekt m.m.

(yrkande 15). Någon ytterligare

nettobelastning på statsbudgeten, utöver

det anvisade anslagsbeloppet, är enligt

propositionen inte avsedd. Tekniken med

återförande av medel till anslaget,

liksom andra moment av

redovisningsteknisk natur i

stödverksamheten, bör kontinuerligt

följas och utvärderas mot bakgrund av

vunna erfarenheter. Regeringen kommer

att återkomma till riksdagen om

övervägandena i samband därmed ger

anledning till detta.

Utrikesutskottet har med sitt yttrande

överlämnat tre motioner väckta under

allmänna motionstiden i vilka frågor med

nära anknytning till propositionens

förslag tas upp.

I motion U801 av Dan Ericsson (kd)

föreslås att resurser från regeringens

miljardprogram för Östersjösamarbete och

omställning till hållbar utveckling

skall avsättas för att man skall kunna

ställa i ordning mottagningsanläggningar

för oljespill och annat avfall (yrkande

1).

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion U813, att det särskilda anslaget

för Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen skall upplösas och

medlen tillföras utgiftsområde 7

(yrkande 4).

I motion U815 (c) föreslås att en

särskild grupp ur Östersjörådet bör

tillsättas med uppgift att föreslå

lämpliga samordningsåtgärder för att

utöka samarbetet mellan Kalmar län och

övriga Östersjöländer (yrkande 6).

Utrikesutskottet avstyrker i sitt

yttrande (UU2y) motionsyrkandena och

tillstyrker propositionens förslag. Vad

beträffar det i propositionen framförda

förslaget om att återföra återbetalade

lånemedel m.m. till anslaget framhåller

utrikesutskottet dock att detta förslag

synes ge utökad kapacitet och därmed

medföra en förbättrad utvecklingseffekt.

Sett i detta perspektiv har

utrikesutskottet ingen anledning att

resa några invändningar. Den föreslagna

tekniken avviker emellertid från de

principer som kommer att gälla när

budgetlagen i föreslagen lydelse träder

i kraft den 1 januari 1997. Enligt

utrikesutskottet bör finansutskottet i

sin beredning särskilt beakta denna

aspekt.

Till yttrandet har dels Moderata

samlingspartiet, dels Vänsterpartiet,

Miljöpartiet de gröna och

Kristdemokraterna gemensamt fogat

avvikande meningar.

Finansutskottet vill för egen del

framhålla följande i denna fråga.

Regeringens förslag innebär att det

reservationsanslag på 1 miljard kronor

som riksdagen tidigare i år har anvisat

på tilläggsbudget för Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen skall

få användas på ett mer flexibelt sätt.

Etgärder och projekt skall sålunda kunna

stödjas inte bara med bidrag utan också

med lån och garantier, allt inom den ram

som det anvisade anslaget utgör. I

första hand skall insatserna kanaliseras

genom befintliga stödformer och organ.

Garantier skall få ställas ut intill ett

sammanlagt belopp på 2 miljarder kronor,

och regeringen skall helt eller delvis

kunna avstå från att ta ut så höga

avgifter som annars är befogat. I det

senare fallet skall dock ett belopp

motsvarande den subventionerade avgiften

belasta anslaget. Återbetalade lånemedel

m.m. bör enligt regeringen återföras

till anslaget och tas i anspråk för nya

stödprojekt m.m.

Såsom också framhålls i propositionen är

den föreslagna tekniken med att återföra

medel till anslaget inte förenlig med de

redovisningsprinciper som kommer till

uttryck i den budgetlag som är under

beredning i riksdagen (prop.

1995/96:220, bet. 1996/97:KU3).

Regeringen begär därför att riksdagen

skall medge att undantag görs i detta

särskilda fall.

De redovisningsprinciper som bär upp den

nya budgetlagen och som är aktuella i

detta sammanhang innebär att statens

inkomster och utgifter skall tas upp

brutto på statsbudgeten, dvs. alla

inkomster skall redovisas på

statsbudgetens inkomstsida och alla

utgifter på dess utgiftssida. Undantag

medges i princip endast för s.k.

avgiftsinkomster, dvs. inkomster som

myndigheter uppbär vid försäljning av

t.ex. publikationer. Riksdagen har vid

upprepade tillfällen uttalat sig för att

bruttoprincipen skall tillämpas, och

utformningen av statsbudgeten har under

senare år alltmer kommit att anpassas

till detta krav.

Som framgår av utrikesutskottets

yttrande finns det ett starkt och brett

stöd för samarbetsengagemanget inom

Vstersjöregionen. Liksom

utrikesutskottet ser finansutskottet det

som positivt att den verksamhet som

anslaget är avsedd att stödja kan ges

utökad kapacitet motsvarande eventuellt

återförda medel.

Enligt finansutskottets mening är det

emellertid också angeläget att i

budgetbehandlingen slå vakt om

bruttoprincipen. En revolverad

långivning är enligt finansutskottets

mening dessutom svår att

redovisningstekniskt förena med ett

engångsvis anvisat reservationsanslag,

eftersom detta har begränsad livslängd.

Enligt de finansiella villkor som är

förknippade med reservationsanslag får

ett sådant anslag inte överskridas men

outnyttjade medel får disponeras även

efter budgetårets slut.

Dispositionsrätten upphör emellertid tre

år efter det budgetår då anslaget senast

var uppfört på statsbudgeten, då

eventuellt kvarstående medel automatiskt

skall bortfalla. För det nu aktuella

anslaget innebär alltså dessa villkor

att eventuellt utestående reservationer

automatiskt kommer att bortfalla år 2000

såvida inte anslaget på nytt förs upp på

statsbudgeten.

Mot denna bakgrund är finansutskottet

berett att tillstyrka regeringens

förslag som en övergångslösning, men

anser att bruttoredovisningen bör

tillämpas strikt fr.o.m. den 1 januari

1998 då eventuella återbetalningar av

lån m.m. bör tas upp som inkomster på

statsbudgeten. Vad utskottet här anfört

med anledning av yrkande 15 i

finansplanen bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

I övrigt har finansutskottet inget att

erinra mot regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker således yrkandena

13 och 14 i finansplanen.

Vad beträffar de tre motionsyrkandena

instämmer finansutskottet i

utrikesutskottets bedömning. Det innebär

att finansutskottet avstyrker motionerna

U813 (m) och U815 (c).

Liksom utrikesutskottet avstyrker

finansutskottet även motion U801 (kd).

Utrikesdepartementet (tredje

huvudtiteln)

Fredsbevarande verksamhet (B 9)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 1 352,8 miljoner

kronor.

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under tredje huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget

Fredsbevarande verksamhet med

100 000 000 kronor (yrkande 16).

Merkostnader som uppkommit till följd

av tillämpning av skattelagstiftningen

för personal i Försvarsmaktens

utlandsstyrka beräknas till 185,2

miljoner kronor. Regeringen föreslår att

denna utgiftsökning inom

Utrikesdepartementets ansvarsområde till

viss del finansieras genom att 100

miljoner kronor överförs från anslaget A

1 Försvarsmakten. Resterande 85,2

miljoner kronor finansieras genom

neddragningar inom anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet. Regeringen

föreslår således att anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet tillförs

ytterligare 100 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några

motioner.

Utrikesutskottet anser i sitt yttrande

(UU2y) att propositionens förslag bör

tillstyrkas. Utrikesutskottet noterar i

sammanhanget att några ytterligare krav

för nu pågående insatser från

Försvarsmakten avseende anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet eller det i

budgetpropositionen föreslagna anslaget

B 4 inom utgiftsområde 5 inte föreligger

och inte heller kommer att föreligga

enligt vad som framgår av propositionen.

Försvarsdepartementet (fjärde

huvudtiteln)

Försvarsmakten (A 1)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för Försvarsmaktens verksamhet

uppfört ett ramanslag på 55 965,4

miljoner kronor sedan anslaget minskats

på tilläggsbudget med 3 295,1 miljoner

kronor (prop. 1995/96:150, bet. FiU10,

rskr. 304).

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 minska det under fjärde

huvudtiteln anvisade ramanslaget

Försvarsmakten med 14 682 752 000 kronor

(yrkande 17).

Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105,

bet. FöU3, rskr. 175) våren 1996 att

förskottsbetalningar till industrin

framgent skall lånefinansieras, och inte

som hittills avräknas från anslag

uppförda på statsbudgeten. Riksdagen

bemyndigade regeringen att ge Försvarets

materielverk möjlighet att uppta lån

inom en ram av 18 miljarder kronor genom

en räntekontokredit hos

Riksgäldskontoret. För att reformen

skall bli budgettekniskt neutral

bemyndigade riksdagen regeringen att

hålla inne ett belopp som motsvarar de

utestående förskotten på det under

fjärde huvudtiteln för budgetåret

uppförda ramanslaget A 1 Försvarsmakten.

Regeringen föreslår att ramanslaget A 1

Försvarsmakten reduceras engångsvis med

14 582 752 000 kr.

Tillsammans med den minskning med 100

miljoner kronor för att finansiera

överskridandet av anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet som redovisats

ovan föreslår regeringen sålunda att

ramanslaget A 1 Försvarsmakten reduceras

innevarande budgetår med sammanlagt 14

682 752 000 kr.

Försvarsutskottet har för sin del inget

att erinra (yttrande FöU2y) och

tillstyrker regeringens förslag till

reducering av ramanslaget A 1

Försvarsmakten under innevarande

budgetår.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet kommenterar i en

avvikande mening till försvarsutskottets

yttrande förslaget att minska anslaget

med 100 miljoner kronor.

Finansutskottet tillstyrker i likhet

med utrikesutskottet och

försvarsutskottet regeringens förslag

till medelsanvisning under

Utrikesdepartementets och För

svarsdepartementets huvudtitlar på

tilläggsbudget.

Socialdepartementet (femte huvudtiteln)

Statens institutionsstyrelse:

Vårdverksamhet (F 16)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på närmare 720 miljoner

kronor.

I propositionen (finansplan m.m. avsnitt

6.5) föreslås att Statens institutions

styrelse (SiS) tillförs 88,3 miljoner

kronor för att täcka ett beräknat

underskott i verksamheten under

budgetåret 1995/96 (yrkande 18).

Statens institutionsstyrelse är central

förvaltningsmyndighet för de särskilda

ungdomshemmen samt för hemmen för vård

av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).

Verksamheten finansieras dels genom

anslag, dels genom vårdavgifter som tas

ut av kommunerna. Enligt tidigare

uttalanden skall staten svara för ca

hälften av kostnaderna för ungdomshemmen

och ca en tredjedel av kostnaderna för

LVM-hemmen. För närvarande täcker dock

anslagen inte en så stor andel av

kostnaderna. SiS verksamhet genomgår för

närvarande en omfattande omstrukturering

där antalet LMV-platser begränsas medan

antalet platser på ungdomssidan byggs

ut. Denna anpassning är enligt

propositionen förenad med stora

kostnader och tar även viss tid att

genomföra. Trots att SiS genomfört

kraftiga åtgärder för att få

verksamheten i ekonomisk balans beräknas

ett underskott uppstå för innevarande

budgetår, och detta underskott beräknas

till ca 90 miljoner kronor.

Av propositionen framgår vidare att

regeringen den 5 september 1996

uppdragit åt Riksrevisionsverket att

utvärdera SiS hittillsvarande verksamhet

och lämna förslag till eventuella

åtgärder som kan skapa förutsättningar

för en bättre balans mellan tillgång och

efterfrågan av platser vid de särskilda

ungdomshemmen och LVM-hemmen.

Någon motion har inte väckts i ärendet.

Socialutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SoU4y) den föreslagna

medelstilldelningen till Statens

institutionsstyrelse. Utskottet vill

samtidigt framhålla vikten av att

Riksrevisionsverkets utvärdering bedrivs

skyndsamt så att eventuella förändringar

för att skapa en bättre balans i

Institutionsstyrelsens verksamhet kan

genomföras så snart som möjligt.

Även finansutskottet biträder det av

regeringen föreslagna medelstillskottet

till Statens institutionsstyrelse

(yrkande 18).

Kommunikationsdepartementet (sjätte

huvudtiteln)

Utredningsarbete med anledning av M/S

Estonias förlisning (B 8)

I statsbudgeten finns för innevarande

budgetår för detta ändamål uppfört ett

anslag på 3,9 miljoner kronor, som

anvisades på tilläggsbudget våren 1996

(prop. 1995/96:105, bet. TU15, rskr.

205).

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under sjätte huvudtiteln

anvisade anslaget Utredningsarbete med

anledning av M/S Estonias förlisning med

4 000 000 kronor (yrkande 19).

Statens haverikommissions biträde i

utredningsarbetet med anledning av

förlisningen beräknades tidigare vara

slutfört under våren 1996. Såvitt nu kan

bedömas kommer utredningen att pågå

under hela år 1996. De tidigare anvisade

medlen är nu förbrukade och Statens

haverikommissions kostnader för det

fortsatta arbetet beräknas uppgå till

det anvisade beloppet.

Finansutskottet tillstyrker förslaget om

medelsanvisning.

Kostnader förenade med statens ägande i

SOS Alarm Sverige AB (D 4)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 210 miljoner

kronor.

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner att regeringen inom ramen för

anvisade medel på sjätte huvudtitelns

reservationsanslag Kostnader förenade

med statens ägande i SOS Alarm AB

bemyndigas att besluta om utnyttjandet

av anslaget till kostnader för

införandet av ett nytt nödnummer, 112

(yrkande 20).

I propositionen konstateras att

regeringen med stöd av riksdagens

bemyndigande (prop. 1993/94:150, bet.

1993/94:TU38, rskr. 1992/93:437) har

tecknat ett alarmeringsavtal med SOS

Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa

en effektiv SOS-tjänst och tillgodose

behovet av alarmeringstjänster för den

statliga räddningstjänsten. Det anvisade

anslaget skall täcka statens kostnader

för grundtjänsten enligt avtalet. Enligt

avtalet ingår däremot inte kostnader för

införandet av ett nytt nödnummer.

Eftersom introduktionen av det nya

nödnumret kommer att påverka bolagets

verksamhet anser regeringen att det är

rimligt att SOS Alarm Sverige AB får

använda anslaget till att täcka en del

av utgifterna i samband med den pågående

informationskampanjen för införandet av

det nya nödnumret. Regeringen föreslår

därför att SOS Alarm Sverige AB, utöver

kostnader för grundtjänsten enligt

avtalet, får utnyttja högst 4 miljoner

kronor av anslaget till kostnader för

införandet av ett nytt nödnummer.

Finansutskottet biträder förslaget.

Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)

Särskilt bidrag avseende kommuners och

landstings mervärdesskattesystem år 1996

(G 7)

Något anslag för detta ändamål finns

inte uppfört i statsbudgeten för

innevarande år.

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen till Särskilt bidrag avseende

kommuners och landstings

mervärdesskattesystem år 1996 på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett obetecknat

anslag på 483 000 000 kronor (yrkande

21).

Den 1 januari 1996 ändrades systemet

för återbetalning av mervärdesskatt för

icke skattepliktig verksamhet (skola,

omsorg och sjukvård m.m.). För att täcka

kommunernas och landstingens kostnader

för att finansiera systemet gjordes en

ekonomisk reglering genom att de

generella statsbidragen höjdes med 19

000 miljoner kronor fr.o.m. den 1

januari 1996. Eftersom underlaget för

att fastställa denna reglering var

osäkert uttalade regeringen under hösten

1995 att en uppföljning skulle göras när

säkrare uppgifter fanns att tillgå

(prop. 1995/96:64, bet. FiU5, rskr.

116).

Av redovisningen i propositionen framgår

att den återstående regleringen för år

1996 uppgår till 483 miljoner kronor.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att sammanlagt 483 miljoner kronor

anvisas på ett särskilt anslag benämnt

Särskilt bidrag till kommuners och

landstings mervärdesskattesystem år

1996. När det gäller fördelningen mellan

kommuner och landsting bör enligt

propositionen en justering göras på det

sättet att tillskottet helt tillfaller

landstingskontot hos Riksgäldskontoret.

Därutöver anmäler regeringen att den

avser att uppdra åt Riksskatteverket att

föra över 63 miljoner kronor från

kommunkontot till landstingskontot.

Finansutskottet vill för egen del anföra

följande.

Utskottet har erfarit att uppgifter har

framkommit - efter det att

budgetpropositionen presenterades - som

leder till att justering bör göras så

att ytterligare 203 miljoner kronor

förs över från kommunkontot till

landstingskontot utöver de 63 miljoner

kronor som tas upp i propositionen.

Utskottet noterar att omföringarna

mellan de olika kontona är

statsfinansiellt neutrala.

En viktig orsak till att justeringar

behöver göras är att beräkningen av

skatteväxlingens värde i momshänseende

blivit överskattad. Detta berodde på att

delar av skatteväxlingarna avsåg

verksamheter som överförts fr.o.m. år

1995 eller tidigare och som därför inte

skulle kompenseras fr.o.m. år 1996.

Resultatet blev att för stora

kompensationsbelopp fördes över till

primärkommunerna. Kommunförbunden är

eniga om att detta behöver korrigeras

för såväl år 1996 som för år 1997. En

överenskommelse därom har träffats den

15 oktober 1996 mellan företrädare för

Svenska Kommunförbundet och Lands

tingsförbundet.

Med det anförda tillstyrker utskottet

förslaget i propositionen till reglering

för år 1996. Utskottet konstaterar i

anslutning därtill att de överenskomna

förändringarna för år 1997 kommer att

tas upp i samband med beredningen av

förslaget i budgetpropositionen till

anslag för budgetåret 1997 avseende ut

giftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner.

Utbildningsdepartementet (åttonde

huvudtiteln)

Försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning (A 18) och Bidrag till

viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet m.m. (A 9)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns 51 miljoner kronor anvisade under

förslagsanslaget Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala

skolväsendet m.m. för försöksverksamhet

med kvalificerad yrkesutbildning

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen till Försöksverksamhet med

kvalificerad yrkesutbildning på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln på ett nytt ramanslag

anvisar 51 000 000 kronor (yrkande 22).

Därigenom ges möjlighet att disponera

medlen nästkommande budgetår. Regeringen

föreslår också en minskning av

förslagsanslaget Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala

skolväsendet med motsvarande belopp

(yrkande 23).

Utbildningsutskottet föreslår i sitt

yttrande (UbU2y) att finansutskottet

tillstyrker att den av regeringen

förordade anslagsförändringen genomförs.

Därigenom skulle enligt utskottet

anvisade men inte utnyttjade medel till

försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning hösten 1996 i stället

kunna användas under budgetåret 1997.

Finansutskottet gör ingen annan

bedömning än utbildningsutskottet.

Utskottet tillstyrker således att

riksdagen beslutar i enlighet med

propositionens förslag.

Högskoleverket (C 51) - SUNET

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns under ramanslaget Högskoleverket

anvisat 30 miljoner kronor för SUNET.

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under åttonde

huvudtiteln anvisade ramanslaget

Högskoleverket med 66 000 000 kronor

(yrkande 24). Regeringen anser att det

är motiverat att under det

expansionskede som nu förestår när det

gäller utvecklingen av SUNET (Swedish

University Computer Network) anvisa

ytterligare medel för att underlätta

måluppfyllelsen.

Utbildningsutskottet har i sitt

yttrande (UbU2y) inget att erinra mot

regeringens förslag och föreslår därför

att finansutskottet tillstyrker bifall

till propositionen i denna del.

Utbildningsutskottet pekar i anlutning

därtill på att regeringen i

budgetpropositionen närmare går in på

frågan om en kraftig utveckling av SUNET

och för nästkommande budgetår föreslår

att medel för ändamålet anvisas under

ett nytt anslag (B 47 Sunet).

Finansutskottet delar

utbildningsutskottets uppfattning

beträffande ytterligare medel till

utveckling och uppgradering av SUNET.

Med hänvisning därtill tillstyrker

utskottet förslaget i propositionen.

Vissa bidrag till forskningsverksamhet

(D 21) m.m. - tekniskt forsk

ningsinstitut

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen godkänner att 50 miljoner

kronor av det under åttonde huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget Vissa

särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. får användas till ett

tekniskt forskningsinstitut (yrkande

25).

Vidare föreslås att riksdagen beslutar

att på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1995/96 öka det under

åttonde huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Vissa bidrag till

forskningsverksamhet med 50 000 000

kronor (yrkande 26).

Enligt regeringen bör möjligheterna att

inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg utredas.

Regeringen framhåller hur angeläget det

är, inte minst av samhällsekonomiska

skäl, att Sverige upprätthåller en hög

nivå på den tekniska forskningen och

menar att det är viktigt att inom vissa

områden genomföra koncentrerade statliga

satsningar som bidrar till ett ökat

utbyte mellan högskoleforskningen och

näringslivet. Ett sådant område utgör

den tekniska forskningen och

forskarutbildningen. Det föreslagna

institutet bör inte ha fasta

forskartjänster. I stället bör forskare

vid högskola och industri tillfälligt

kunna arbeta vid institutet, vilket

bidrar till en ökad rörlighet mellan

högskola, institut och industri. För den

löpande verksamheten bör institutet ha

en statlig grundfinansering, resten bör

i huvudsak vara uppdragsforskning med

medel från industrin.

Som en utgångspunkt för det fortsatta

arbetet bör staten vara beredd att

ställa en engångssumma av 100 miljoner

kronor till förfogande under

förutsättning att utredningen leder till

att projektet kan genomföras.

I motionerna Ub5 av Margitta Edgren

m.fl. (fp) yrkande 3, Ub411 av Carl

Bildt m.fl. (m) yrkande 29, Ub452 av

Beatrice Ask m.fl. (m) yrkandena 1 och 2

samt Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp)

yrkandena 22 och 23 föreslås att

regeringens förslag skall avslås.

Moderata samlingspartiet uppfattar

förslaget som ett sätt att angripa de

fristående högskolorna och försvåra

deras verksamhet och hänvisar till att

det i Göteborg redan finns en mycket väl

fungerande teknisk högskola med ett

särskilt forskarcentrum som samverkar

med näringslivet. Folkpartiet menar att

projektet förefaller otillräckligt

motiverat och förankrat, varför

planeringen av ett nytt

forskningsinstitut i Göteborg kan

avbrytas tills vidare. Med hänvisning

härtill och av statsfinansiella skäl

avstyrks förslaget. Motsvarande medel

bör enligt Folkpartiet i stället satsas

på grundforskningen via forskningsråden.

Utbildningsutskottet delar i sitt

yttrande (UbU2y) regeringens uppfattning

när det gäller åtgärder för att närma

högskolans forskning och industrins FoU-

verksamhet till varandra och har därmed

inget att erinra mot regeringens avsikt

att låta utreda möjligheterna att

inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg med den

inriktning som finns angiven i

propositionen. Utskottet understryker

också vad regeringen anför om de

möjligheter som kan öppnas för en ökad

rörlighet mellan högskola, institut och

industri, vilket kan leda till en

effektiv kunskaps- och

kompetensöverföring i båda riktningarna.

Utbildningsutskottet anser att

finansutskottet bör tillstyrka vad

regeringen har föreslagit beträffande

dels användning av medel, 50 miljoner

kronor, under anslaget Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor

m.m., dels en ökning med 50 miljoner

kronor på tilläggsbudget av anslaget

Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

Utskottet föreslår också att

finanstuskottet bör avstyrka samtliga

motionsyrkanden.

Utbildningsutskottet fäster vidare

finansutskottets uppmärksamhet på att

regeringen i budgetpropositionen anmäler

för riksdagen att den har beslutat att

universiteten och högskolorna senast den

20 september 1996 skulle återbetala

sammanlagt 261 miljoner kronor till

staten. Till följd av denna förstärkning

av statsfinanserna anser regeringen att

det nu finns utrymme för den i det

föregående behandlade satsningarna på

ett tekniskt forskningsinstitut och

SUNET.

Finansutskottet anser i likhet med

utbildningsutskottet att frågan om att

inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg bör

utredas. Utskottet tillstyrker därför

förslaget i propositionen till

medelsanvisning och avstyrker motionerna

UbU5 (fp) yrkande 3, UbU411 (m) yrkande

29, UbU452 (m) yrkandena 1 och 2, samt

UbU483 (fp) yrkandena 22 och 23.

Folkbildningsrådet

I motion Kr257 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) föreslås att 45 miljoner

kronor av kvarstående medel för

innevarande budgetår under anslaget A 9

på åttonde huvudtiteln under år 1997

skall kunna utnyttjas av

Folbildningsrådet. Enligt motionärerna

bör Folkbildningsrådet fördela medlen

mellan folkhögskolor och studieförbund.

Regeringen bör återkomma med en

fördelningsplan med en rimligare balans

mellan folkhögskola och komvux när det

gäller studier för arbetslösa vuxna.

Denna fördelningsplan skall, enligt vad

som sägs i motionen, bygga på den

utbildning som faktiskt efterfrågas.

Finansutskottet vill hänvisa till att

riksdagen nyligen beslutat om en

särskild statlig satsning på

vuxenutbildning under fem år (prop.

1995/96:222, FiU15, rskr. 307). Målet är

att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft

för den grupp vuxna som har störst behov

av utbildning. I detta sammanhang har

folkhögskolorna och studieförbunden

förutsatts spela en viktig roll. Enligt

beslutet skall satsningen som omfattar

100 000 helårsplatser vara fullt utbyggd

från hösten 1997. Utskottet anser det

inte motiverat att nu ompröva

omfattningen och inriktningen av

beslutet.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion Kr257 (mp) yrkande 11.

Jordbruksdepartementet (nionde

huvudtiteln)

Från EG-budgeten finansierad

kompensation för revalvering av

jordbruksomräkningskursen (B 17)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 173 miljoner

kronor, som anvisades på tilläggsbudget

våren 1996 (prop. 1995/96:150, bet.

FiU10, rskr. 304).

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under nionde huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget Från EG-

budgeten finansierad kompensation för

revalvering av jordbruksomräkningskursen

med 316 600 000 kronor (yrkande 27).

Anslaget anvisades med anledning av att

Sverige fick ge jordbrukssektorn av EG

finansierat kompensationsstöd till följd

av revalveringen av

jordbruksomräkningskursen, den s.k.

gröna kursen, i januari 1996. Kronans

gröna kurs har därefter åter

revalverats, varför anslaget nu behöver

ökas för att ta hänsyn till ytterligare

stöd. Anslaget föreslås ökas med samma

belopp som kommer att utbetalas från EG-

budgeten under tre år.

Europeiska unionens råd antog den 18

december 1995 en förordning om

kompensation för märkbara sänkningar av

jordbruksomräkningskurserna före den 1

juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95,

EGT nr L312/7). Den 24 juli beslutade

rådet att förlänga förordningens

giltighet fram till den 31 december

1996. Förordningen föreskriver att

Sverige, i det fall en sådan sänkning av

kursen sker, får bevilja stöd till

jordbruket under tre på varandra

följande tolvmånadersperioder med början

den månad då kursen revalverades.

Beloppet för den andra och tredje

perioden skall minskas med en tredjedel

av det belopp som ges under den första

perioden. Stödet får inte inriktas på en

viss produktion. Den svenska kronans

jordbruksomräkningskurs gentemot ecun

revalverades första gången den 11

januari 1996 med 3,3 %. Den 6 juli

skedde ytterligare en uppskrivning, även

denna gång med ca 3,3 %. Det innebär att

EG:s förordning åter skall tillämpas för

Sverige. Det nya kompensationsbelopp som

kommer att utgå från EG-budgeten uppgår

till totalt 316,6 miljoner kronor,

vilket skall fördelas på tre år.

Enligt motion Jo236 av Göte Jonsson

m.fl. (m) yrkande 10 avser de aktuella

medlen en kompensation till jordbruks-

och trädgårdsföretagen för

valutaförändringar och de bör därför

betalas ut direkt till företagen. De

medel som skall tillfalla frukt- och

grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda

beroende på beloppets relativt ringa

storlek.

Enligt jordbruksutskottets yttrande

(JoU2y) framgår det av propositionen att

EG:s bestämmelser på detta område

föreskriver att man, om beloppet

understiger 400 ecu per brukare och år,

kan använda medlen antingen till

kollektiva åtgärder av allmänt intresse

för jordbruket eller till andra av EG-

kommissionen redan godkända nationella

stöd.

Jordbruksutskottet pekar på att man

behandlade frågan om fördelning av det

tidigare kompensationsbeloppet under

våren 1996 (1995/96:JoU6y) och då

anförde att man delade regeringens åsikt

att den tillgängliga summan borde

fördelas kollektivt eftersom summan inte

var tillräckligt stor för att kunna

fördelas på de enskilda företagen.

Regeringen anför i propositionen att

det, med hänsyn till beloppets relativt

sett ringa storlek, även i detta fall i

första hand torde bli tal om

finansiering av kollektiva åtgärder.

Regeringen avser enligt propositionen

att ta slutlig ställning till programmet

efter samråd med företrädare för

näringen. Jordbruksutskottet har inga

invändningar mot regeringens

överväganden och föreslår

finansutskottet att avstyrka motion

Jo236 (m) yrkande 10.

Finansutskottet instämmer i

jordbruksutskottets yttrande och

tillstyrker regeringens förslag.

Samtidigt avstyrker utskottet motion

Jo236 (m) yrkande 10.

Sametinget (D 1)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på drygt 15 miljoner kronor.

I propositionen föreslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under nionde huvudtiteln

anvisade ramanslaget Sametinget med

2 000 000 kronor (yrkande 29).

Sametinget är enligt sametingslagen

ansvarigt för att organisera valet till

Sametinget. Nästa val äger rum i maj

1997. Arbetet med planeringen av valet

har påbörjats. Sametinget har i sin

anslagsframställan för år 1997 och i

tilläggsansökan för innevarande budgetår

yrkat 3 030 000 kronor avseende bl.a.

kostnader för annonsering och

information om valet, tryckning och

utskick av röstkort och valsedlar,

utbildning av valförrättare och bidrag

till partier. Regeringen föreslår, med

hänsyn till att medel för valet inte

budgeterats under anslaget, att 2

miljoner kronor bör tillföras Sametinget

på tilläggsbudgeten för administration

av valet i enlighet med den aktuella

lagstiftningen. Tillskottet föreslås

finansieras genom att medel från EG:s

budget kommer att erhållas för vissa

utgifter som ursprungligen budgeterats

som nationella.

Konstitutionsutskottet hänvisar i sitt

yttrande (KU6y) till sametingslagen

(1992:1433) där bestämmelser finns om

val av sameting. Utskottet har för sin

del inga invändningar mot det redovisade

förslaget. Utskottet tillstyrker således

att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under nionde

huvudtiteln anvisade ramanslaget

Sametinget med 2 000 000 kronor.

Finansutskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning och

tillstyrker förslaget i propositionen

till medelsansvisning till Sametinget.

Arbetsmarknadsdepartementet (tionde

huvudtiteln)

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2) -

Tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder

I propositionen (finansplan m.m. avsnitt

6.10) föreslås att ett tillfälligt

investeringsbidrag införs för tiden fram

t.o.m. år 1999 för anordnande av

studentbostäder. Bidrag lämnas för upp

till 15 000 bostäder med maximalt 25 000

kronor för varje studentrum. Kostnaderna

för investeringsbidraget bör få uppgå

till sammanlagt högst 300 miljoner

kronor (yrkande 30). Fram till utgången

av budgetåret 1997 skall för ändamålet

högst 50 miljoner kronor få användas.

Tillskottet skall hämtas från de medel

för bygginvesteringar som för budgetåret

1995/96 finns uppförda på

reservationsanslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(yrkande 31).

Riksdagen har tidigare under sommaren

1996 beslutat att kraftigt öka antalet

utbildningsplatser inom högskolan. Som

en följd härav kommer sammanlagt 30 000

nya årsstudieplatser att inrättas under

åren 1997-1999. Den snabba utbyggnaden

av antalet utbildningsplatser på de

mindre högskoleorterna kommer att starkt

öka efterfrågan på ytterligare

studentbostäder från dem som inte redan

är bosatta på studieorten.

Bidraget bör enligt propositionen lämnas

för bostäder som tillkommer genom sådana

ny- eller ombyggnader som stöds med

statlig bostadsbyggnadssubvention och

för vilka inte samtidigt annat statligt

investeringsstöd lämnas. Underlaget för

bostadsbyggnadssubventionen bör minskas

med motsvarande belopp.

Investeringsbidrag bör kunna lämnas för

byggen som påbörjas under tiden den 1

oktober 1996 - den 31 december 1999 och

som färdigställs inom ett och ett halvt

år från påbörjandet. Bidragsgivningen

bör riktas in på sådant sätt att

bidragen går till de byggherrar som

erbjuder de villkor som är förmånligast

för de boende. Det bör ankomma på

regeringen att utfärda närmare

bestämmelser i denna del. Regeringen

avser att i anslutning till

vårpropositionen 1997 återkomma till

riksdagen med förslag till permanent

finansiering av det nu föreslagna

investeringsbidraget.

Moderata samlingspartiet avvisar i

motion A278 regeringens förslag

(yrkandena 1 och 2). De båda

motionsyrkandena har överlämnats till

finansutskottet av bostads- resp.

arbetsmarknadsutskottet för fortsatt

beredning.

Centerpartiet anser i motion Fi210 att

det bör övervägas om inte bidrag skall

kunna utgå även vid ombyggnad av

befintliga bostäder till studentbostäder

(yrkande 3).

I motion A429 föreslår Karin Pilsäter

m.fl. (fp) att bidrag till byggande av

studentbostäder skall utges även i

Storstockholm (yrkande 5).

I motion Bo215 av Åsa Stenberg m.fl.

(s) begärs att bidrag till byggande av

studentbostäder skall kunna utgå även i

Uppsala, Umeå, Lund, Linköping och

Göteborg.

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av ett protokollsutdrag

(1996/97:4.5), anser att regeringens

förslag bör tillstyrkas och yrkande 2 i

motion A278 (m) bör avstyrkas.

Mot detta beslut har Moderata

samlingspartiet reserverat sig.

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU2y) i allt väsentligt

propositionen i denna del.

Bostadsutskottet förslår emellertid att

riksdagen skall göra ett

tillkännagivande till regeringen om att

bidrag skall kunna komma i fråga inte

bara för studentbostäder som byggs på

orter med mindre högskolor. Det bör

också kunna utgå för sådana

studentbostäder som byggs vid de

universitet och högskolor som omfattas

av den högskolesatsning som riksdagen

fattade beslut om sommaren 1996.

Det i Centerpartiets motion framförda

förslaget att bidrag skall kunna utgå

även vid ombyggnad av befintliga

bostäder till studentbostäder finner

bostadsutskottet välbetänkt.

Bostadsutskottet har emellertid erfarit

att denna uppfattning delas av

regeringen och att avsikten är att de

närmare regler som kommer att ligga till

grund för bidragsgivningen skall ge

uttryck för detta synsätt. Eftersom det

centerpartistiska förslaget i allt

väsentligt är tillgodosett är det enligt

bostadsutskottet inte motiverat med

något särskilt initiativ i frågan.

Moderata samlingspartiet har till

yttrandet fogat en avvikande mening.

Finansutskottet instämmer i

bostadsutskottets bedömning att det inte

finns anledning att utesluta någon

högskole- eller universitetsort från det

nya stödet. I likhet med

bostadsutskottet anser finansutskottet

således att riksdagen med anledning av

de båda motionerna A429 (fp) yrkande 5

och Bo215 (s) som sin mening bör ge

detta till känna för regeringen.

Eftersom förslaget i motion Fi210 (c) i

allt väsentligt får anses tillgodosett

delar finansutskottet bostadsutskottets

uppfattning att denna motion inte bör

föranleda någon åtgärd. Med den

föreslagna jämkningen biträder

finansutskottet regeringens förslag

(yrkandena 30 och 31) och avstyrker

motionerna A278 (m) yrkandena 1 och 2

samt Fi210 (c) yrkande 3.

Miljödepartementet (fjortonde

huvudtiteln)

Investeringar inom miljöområdet (A 4)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 285,7 miljoner

kronor.

I propositionen förslår regeringen att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under fjortonde

huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Investeringar inom

miljöområdet med 50 000 000 kronor

(yrkande 36).

Sverige kan med stöd av LIFE-

förordningen (Rådets förordning (EEG) nr

1973/92 om inrättande av ett finansiellt

instrument för miljön LIFE) få bidrag

med 50 % för naturvårdsprojekt som skall

ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura

2000. Bidrag kan beviljas av EG-

kommissionen efter ansökan från

myndigheter, organisationer eller

enskilda. Fördelning av bidrag sker en

gång per år. För Sveriges del bedömer

Naturvårdsverket vilka ansökta projekt

som är de för naturvården mest

angelägna. Därefter lämnas

prioriteringsförslag till kommissionen.

Kommissionen är inte bunden att följa

Naturvårdsverkets prioriteringar. Det

finns inte heller bestämmelser om hur

LIFE-medlen skall fördelas mellan

medlemsländerna.

Regeringen beräknar att kommissionen

under budgetåret 1995/96, som innefattar

två fördelningstillfällen, fattar beslut

om att bevilja Naturvårdsverket LIFE-

bidrag i storleksordningen 50 miljoner

kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen

delas ofta upp på flera år eftersom de

sker i den takt projekten fortskrider.

Motsvarande belopp förs upp under

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG.

Jordbruksutskottet förordar i sitt

yttrande (JoU2y) att regeringens förslag

vad gäller anslaget Investeringar inom

miljöområdet skall tillstyrkas.

Finansutskottet delar

jordbruksutskottets uppfattning om att

ytterligare 50 miljoner kronor bör

anvisas på anslaget Investeringar inom

miljöområdet. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag.

Bidrag enligt lantmäteritaxan (C 3) och

Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. (C 1)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för Bidrag enligt lantmäteritaxan

uppfört ett förslagsanslag på

10,3 miljoner kronor.

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen (finansplan m.m.

(avsnitt 6.11) att ytterligare 14

miljoner kronor tillförs anslaget C 3

Bidrag enligt lantmäteritaxan (yrkande

38).

Från anslaget betalas utgifter för de

s.k. nedsättningsbeloppen enligt

förordningen (1995:1459) om avgifter vid

lantmäteriförrättningar. Anslaget

beräknas under artonmånadersperioden

komma att överskridas med 14 miljoner

kronor beroende på att ett stort antal

sakägare varit berättigade till nedsatt

taxa bl.a. i samband med större

lantmäteriförrättningar.

Överskridandet föreslås bli finansierat

genom att anslaget C 1

Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. minskas med

motsvarande belopp (yrkande 39).

Bostadsutskottet biträder i sitt

yttrande (BoU2y) regeringens förslag.

Även finansutskottet biträder

regeringens förslag (yrkande 38).

Reviderad beräkning av inkomster från EG-

budgeten

I propositionen föreslås att riksdagen

beslutar att godkänna den reviderade

beräkningen av inkomsterna på

inkomssttitel 6121 EG-finansierade

struktur- och regionalstöd inom

jorbrukssektorn (yrkande 28).

Vidare föreslår regeringen att

riksdagen godkänner den reviderade

beräkningen av inkomsterna på

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG

(yrkande 37).

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande

(JoU2y) för sin del inga invändningar

mot regeringens förslag såvitt avser

reviderad beräkning av inkomsterna på

inkomsttitlarna 6121 och 6911.

Finansutskottet ställer sig i likhet med

jordbruksutskottet bakom förslaget i

propositionen till reviderad

inkomstberäkning av inkomsttitlarna 6121

och 6911.

Hemställan

Utskottet hemställer

Statschefen och regeringen

1. beträffande utnyttjandet av

anslaget Samarbete och utveckling

inom Östersjöregionen

att riksdagen

dels med bifall till proposition

1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 13

godkänner att regeringen i den

verksamhet som bekostas med första

huvudtitelns reservationsanslag

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen får ställa ut

garantier om sammanlagt högst

2 000 000 000 kr,

dels med bifall till proposition

1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 14

bemyndigar regeringen att i den med

reservationsanslaget Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen

avsedda verksamheten besluta om

garantiavgifter i enlighet med vad

som anförs i propositionen,

dels med anledning av proposition

1996/97:1 finansplan m.m. yrkande 15

medger att i den med anslaget avsedda

verksamheten återbetalade lånemedel

m.m. till och med utgången av

budgetåret 1997 tillförs första

huvudtitelns reservationsanslag

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen samt som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels avslår motion 1996/97:U813

yrkande 4,

res. 1 (m)

2. beträffande resurser från

programmet för Östersjösamarbete till

mottagningsanläggningar för oljespill

m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:U801 yrkande 1,

res. 2 (v, mp, kd)

3. beträffande utökat samarbete

mellan Kalmar län och övriga

Östersjöländer

att riksdagen avslår motion

1996/97:U815 yrkande 6,

Utrikesdepartementet

4. beträffande anslaget

Fredsbevarande verksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 16 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

tredje huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Fredsbevarande

verksamhet med 100 000 000 kr,

Försvarsdepartementet

5. beträffande anslaget

Försvarsmakten

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 17 beslutar att på

tilläggsbudget tilll statsbudgeten

för budgetåret 1995/96 minska det

under fjärde huvudtiteln anvisade

ramanslaget Försvarsmakten med

14 682 752 000 kr,

Socialdepartementet

6. beträffande anslaget Statens

institutionsstyrelse:

Vårdverksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 18 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

femte huvudtiteln anvisade

ramanslaget Statens

institutionsstyrelse: Vårdverksamhet

med 88 300 000 kr,

Kommunikationsdepartementet

7. beträffande anslaget

Utredningsarbete med anledning av M/S

Estonias förlisning

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 19 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

sjätte huvudtiteln anvisade anslaget

Utredningsarbete med anledning av M/S

Estonias förlisning med 4 000 000 kr,

8. beträffande utnyttjandet av

anslaget Kostnader förenade med

statens ägande i SOS Alarm AB

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 20 godkänner att regeringen

inom ramen för anvisade medel på

sjätte huvudtitelns

reservationsanslag Kostnader förenade

med statens ägande i SOS Alarm AB

bemyndigas att besluta om

utnyttjandet av anslaget till

kostnader för införandet av ett nytt

nödnummer, 112,

Finansdepartementet

9. beträffande anslag till

Särskilt bidrag avseende kommuners

och landstings mervärdesskattesystem

år 1996

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 21 till Särskilt bidrag

avseende kommuners och landstings

mervärdesskattesystem år 1996 på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett obetecknat

anslag på 483 000 000 kr,

Utbildningsdepartementet

10. beträffande anslag till

Försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 22 till Försöksverksamhet med

kvalificerad yrkesutbildning på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

51 000 000 kr,

11. beträffande anslaget Bidrag

till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 23 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 minska det under

åttonde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala

skolväsendet med 51 000 000 kr,

12. beträffande anslaget

Högskoleverket

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 24 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

åttonde huvudtiteln anvisade

ramanslaget Högskoleverket med

66 000 000 kr,

13. beträffande anslaget Vissa

bidrag till forskningsverksamhet samt

användning av medel till ett tekniskt

forskningsinstitut

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkandena 25 och 26 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 3,

1996/97:Ub411 yrkande 29,

1996/97:Ub452 och 1996/97:

Ub483 yrkandena 22 och 23

dels godkänner vad regeringen

föreslår i fråga om användning av

medel under reservationsanslaget

Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. till

ett tekniskt forskningsinstitut under

åttonde huvudtiteln,

dels beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under åttonde

huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Vissa bidrag

till forskningsverksamhet med

50 000 000 kr,

res. 3 (m, fp)

14. beträffande

folkbildningsrådet

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr257 yrkande 11,

res. 4 (mp)

Jordbruksdepartementet

15. beträffande anslaget Från EG-

budgeten finansierad kompensation för

revalvering av

jordbruksomräkningskursen

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 27 och med avslag på motion

1996/97:Jo236 yrkande 10 beslutar att

på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1995/96 öka

det under nionde huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Från EG-budgeten

finansierad kompensation för

revalvering av

jordbruksomräkningskursen med

316 600 000 kr,

res. 5 (m)

16. beträffande anslaget

Sametinget

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 29 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

nionde huvudtiteln anvisade

ramanslaget Sametinget med 2 000 000

kr,

Arbetsmarknadsdepartementet

17. beträffande tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder

att riksdagen med anledning av

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkandena 30 och 31 samt motionerna

1996/97:A429 yrkande 5 och

1996/97:Bo215 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 3

och 1996/97:A278 yrkandena 1 och 2

dels godkänner vad regeringen har

föreslagit i fråga om tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder samt som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels godkänner att högst 50 miljoner

kronor av de för budgetåret 1995/96

under tionde huvudtitelns

reservationsanslag

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

upptagna medlen för bygginvesteringar

under tiden fram till utgången av

budgetåret 1997 får användas till ett

tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder,

res. 6 (m)

Miljödepartementet

18. beträffande anslaget

Investeringar inom miljöområdet

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 36 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Investeringar

inom miljöområdet med 50 000 000 kr,

19. beträffande anslaget Bidrag

enligt lantmäteritaxan

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 38 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 öka det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget Bidrag enligt

lantmäteritaxan med 14 000 000 kr,

20. beträffande anslaget

Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 39 beslutar att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 minska det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

ramanslaget Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000

kr,

Reviderad beräkning av inkomster från EG-

budgeten

21. beträffande inkomsttiteln EG-

finansierade struktur- och

regionalstöd inom jordbrukssektorn

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 28 godkänner den reviderade

beräkningen av inkomsterna på

inkomsttitel 6121 EG-finansierade

struktur- och regionalstöd inom

jordbrukssektorn,

22. beträffande inkomsttiteln

Övriga bidrag från EG

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 finansplan m.m.

yrkande 37 godkänner den reviderade

beräkningen av inkomsterna på

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från

EG.

Stockholm den 5 november 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),

Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist

(m), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Mats Odell (kd), Karin Pilsäter

(fp) och Bo Lundgren (m).

Reservationer

1. Utnyttjandet av anslaget Samarbete

och utveckling inom Östersjöregionen

(mom. 1)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Såsom också

framhålls och på s. 10 slutar med och

U815 (c) borde ha haft följande

lydelse:

Stödet till de nya demokratierna kring

Östersjön har hög prioritet. Det måste

dock vara en del av en långsiktig

strategi för att kunna främja deras

självständighet och bidra till att skapa

en rättsstat, utveckla marknadsekonomin

samt förbättra miljön. Stödinsatser bör

på sedvanligt sätt redovisas i det

normala budgetarbetet och bli föremål

för de avvägningar som riksdagen gör.

Det särskilda reservationsanslaget för

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen bör upplösas och medlen

tillföras den av riksdagen beslutade

anslagsramen för stöd till Central- och

Östeuropa, som alltså bör höjas med ett

motsvarande belopp. Ändamålet täcks

redan inom denna ram.

dels att utskottets hemställan under 1

borde ha haft följande lydelse:

1. beträffande utnyttjandet av

anslaget Samarbete och utveckling

inom Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:U813 yrkande 4 och med avslag

på proposition 1996/97:1 finansplanen

m.m. yrkandena 13-15 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om att upplösa

anslaget Samarbete och utveckling

inom Östersjöregionen,

2. Resurser från programmet för

Östersjösamarbete till

mottagningsanläggningar för oljespill

m.m. (mom. 2)

Johan Lönnroth (v), Roy Ottosson (mp)

och Mats Odell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Vad beträffar

de och slutar med och U815 (c) borde

ha haft följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening kan

medel från regeringens miljardprogram

för Östersjösamarbetet mycket väl

användas för de ändamål som föreslås i

motion U801 (kd). De ligger helt i linje

med de områden som medlen är avsedda att

bekosta både vad beträffar ömsesidigt

kunskapsutbyte och stärkt samarbete för

att skydda miljön runt Östersjön.

Mot bakgrund av den allvarliga

situationen i Östersjön med mer än ett

oljeutsläpp om dagen måste nu

extraordinära åtgärder vidtas. Resurser

bör anslås ur det miljardprogram som

regeringen avsatt för Östersjösamarbete

respektive investeringsbidrag för

omställning till hållbar utveckling för

att ställa i ordning

mottagningsanläggningar för oljespill

och annat avfall.

Med det anförda tillstyrker

finansutskottet motion U801 (kd),

yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2

borde ha haft följande lydelse:

2. beträffande resurser från

programmet för Östersjösamarbete till

mottagningsanläggningar för oljespill

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:U801 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om att använda medel

för Östersjösamarbetet till

mottagningsanläggningar för oljespill

m.m.,

3. Anslaget Vissa bidrag till

forskningsverksamhet samt användning av

medel till ett tekniskt

forskningsinstitut (mom. 13)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter

(fp) och Bo Lundgren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 17 börjar med Finansutskottet

anser och slutar med och 23 . borde

ha haft följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna att medel inte bör anvisas

av riksdagen för det ändamål som

regeringen nu föreslår. Utskottet finner

inte att tillräckliga motiv har

framförts av regeringen för det aktuella

projektet. Syftet med regeringens

förslag - ökad samverkan mellan

universitetsforskningen och industrins

FoU-verksamhet - har utskottet inget att

erinra mot. Det bör emellertid kunna

uppnås utan den ändring av forskningens

organisation i Göteborg som förefaller

bli följden av regeringens förslag. Det

finns enligt utskottet all anledning att

erinra om verksamheten bl.a. vid

Chalmers tekniska högskola. Denna

högskola tillsammans med berörda

fakulteter vid Göteborgs universitet

utgör enligt utskottet en god bas för

fortsatt utbyggnad av samarbete när det

gäller industrirelaterad forskning och

forskarutbildning.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet motionerna Ub5

(fp) yrkande 3, Ub411 (m) yrkande 29,

Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt Ub483

(fp) yrkandena 22 och 23 och avstyrker

regeringens förslag om medel till

projektet tekniskt forskningsinstitut i

Göteborg.

dels att utskottets hemställan under 13

borde ha haft följande lydelse:

13. beträffande anslaget Vissa

bidrag till forskningsverksamhet samt

användning av medel till ett tekniskt

forskningsinstitut

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 3,

1996/97:Ub411 yrkande 29,

1996/97:Ub452 och 1996/97:Ub483

yrkandena 22 och 23 samt med avslag

på proposition 1996/97:1 yrkandena 25

och 26 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Folkbildningsrådet (mom. 14)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 17 börjar med Finansutskottet

anser och slutar med yrkande 11 borde

ha haft följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med

motionärerna bakom motion Kr257 (mp) att

45 miljoner kronor av kvarstående medel

under innevarande budgetår till

kommunernas utbildning för vuxna

arbetslösa under år 1997 skall kunna

utnyttjas av Folkbildningsrådet för

fördelning till folkhögskolor och

studieförbund. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Kr257

yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 14

borde ha haft följande lydelse:

14. beträffande folkbildningsrådet

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr257 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Anslaget Från EG-budgeten finansierad

kompensation för revalvering av

jordbruksomräkningskursen (mom. 15)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 19 börjar med Finansutskottet

instämmer och slutar med yrkande 10

borde ha haft följande lydelse:

Finansutskottet konstaterar i likhet

med vad som anförs i motion Jo236 (m)

att de aktuella medlen avser en

kompensation till jordbruks-, trädgårds-

och fiskeföretagen för

valutaförändringar. Utskottet anser

därför att kompensationsbeloppet i

första hand skall delas ut direkt till

producenterna. Undantag kan dock göras

för de medel som skall tillfalla frukt-

och grönsaksodlarna med hänsyn till det

relativt sett låga genomsnittliga

stödbelopp som skulle vara aktuellt för

denna grupp. Med det anförda tillstyrker

utskottet motion Jo236 (m) yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 15

borde ha haft följande lydelse:

15. beträffande anslaget Från EG-

budgeten finansierad kompensation för

revalvering av

jordbruksomräkningskursen

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Jo236 yrkande 10 samt med

anledning av proposition 1996/97:1

finansplan m.m. yrkande 27 beslutar

att på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

öka det under nionde huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget Från EG-

budgeten finansierad kompensation för

revalvering av

jordbruksomräkningskursen med 316 600

000 kr samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder (mom. 17)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 21 som börjar med Finansutskottet

instämmer och slutar med yrkande 3

borde ha haft följande lydelse:

Finansutskottet vill med anledning av

regeringens förslag framhålla följande.

Vad bostadsmarknaden i dag behöver är

inte ytterligare bidrag och statliga

regleringar. Det är tvärtom viktigt att

i snabbare takt än för närvarande

avveckla de bostadssubventioner som

finns.

I likhet med Moderata samlingspartiet

anser finansutskottet att alla selektiva

bostadssubventioner på sikt bör

avvecklas.

Finansutskottet tillstyrker med det

anförda de avslagsyrkanden som förs fram

i motion A278 (m) yrkandena 1 och 2 med

anledning av regeringsförslaget om

tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder. Därmed

avvisar utskottet övriga motioner som

behandlas i detta sammanhang. Dessa

motionsförslag avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 17

borde ha haft följande lydelse:

17. beträffande tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:A278 yrkandena 1 och 2 avslår

proposition 1996/97:1 finansplanen

m.m. yrkandena 30 och 31 samt

motionerna 1996/97:A429 yrkande 5,

1996/97:Bo215 och 1996/97:Fi210

yrkande 3.

Särskilt yttrande

Anslaget Försvarsmakten (mom. 5)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Bo Lundgren (alla m)

anför:

I förslag till tilläggsbudget för

1995/96 föreslår regeringen att

förskottsbetalningen till industrin

framgent skall lånefinansieras. Med

anledning härav reduceras ramanslaget A

1 Försvarsmakten engångsvis med 14 682

752 000 kr. Vi har inte motsatt oss

denna omläggning med hänvisning till att

den skall vara verksamhetsneutral.

Regeringen föreslår också i

tilläggsbudgeten en resursförstärkning

för anslaget Fredsbevarande verksamhet

(B 9) inom Utrikesdepartementets område

för merkostnader till följd av

skattelagstiftningen för personal i

Försvarsmaktens utlandsstyrka. För att

finansiera denna ökning föreslår

regeringen bl.a. en minskning av

ramanslaget A 1 Försvarsmakten med

100 miljoner kronor. I likhet med vad de

moderata ledamöterna i försvarsutskottet

anför anser vi att denna minskning i

kameralt hänseende inte är orimlig. Vi

anser emellertid att en finansiering i

första hand borde ha sökts på annat

håll.

Vi har i annat sammanhang för nästa

budgetår föreslagit att de

fredsbevarande styrkorna skall inordnas

under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd. Med en sådan ordning under

innevarande budgetår hade det framstått

som mindre naturligt att låta ökade

behov för våra internationella insatser

urholka det nationella försvaret.

Konstitutionsutskottets yttrande

1996/97:KU6y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996

beslutat att bereda bl.a.

konstitutionsutskottet tillfälle att

avge yttrande över proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997 (volym

1) jämte motioner, i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och

36-39).

Konstitutionsutskottets yttrande avser

avsnittet D 1. Sametinget under nionde

huvudtiteln och yrkande 29.

Propositionen

Av budgetpropositionen (prop. 1996/97:1)

framgår att i statsbudgeten för

innevarande budgetår finns för

Sametinget ett ramanslag på 15 082 000

kr. Sametinget är enligt sametingslagen

ansvarigt för att organisera valet till

Sametinget. Nästa val äger rum i maj

1997. Arbetet med planeringen av valet

har påbörjats.

Sametinget har i sin anslagsframställan

för år 1997 och i tilläggsansökan för

innevarande budgetår yrkat 3 030 000 kr

avseende bl.a. kostnader för annonsering

och information om valet, tryckning och

utskick av röstkort och valsedlar,

utbildning av valförrättare och bidrag

till partier. Regeringen föreslår, med

hänsyn till att medel för valet inte

budgeterats under anslaget, att 2

miljoner kronor bör tillföras Sametinget

på tilläggsbudgeten för administration

av valet i enlighet med den aktuella

lagstiftningen. Tillskottet föreslås

finansieras genom att medel från EU:s

budget kommer att erhållas för vissa

utgifter som ursprungligen budgeterats

som nationella.

Regeringen föreslår, yrkande 29, att

riksdagen beslutar att på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 öka det under nionde huvudtiteln

anvisade ramanslaget Sametinget med 2

000 000 kr.

Utskottet

Bestämmelser om val till Sametinget

Enligt 2 kap. 5 § sametingslagen

(1992:1433) skall Sametinget tillsätta

en valnämnd som skall svara för valet

till Sametinget. Val till Sametinget

skall enligt 3 kap. 1 § hållas vart

fjärde år den tredje söndagen i maj.

Enligt 2 § utser valnämnden

valförrättare och förbereder valet samt

har i övrigt de uppgifter som framgår av

3 kap. vad avser valets genomförande.

Enligt övergångsbestämmelse 2 till den

aktuella lagen hölls det första valet

den 16 maj 1993. Av detta följer att

nästa val skall äga rum den tredje

söndagen i maj 1997.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot det

redovisade förslaget. Utskottet

tillstyrker således att riksdagen

beslutar att på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka

det under nionde huvudtitlen anvisade

ramanslaget Sametinget med 2 000 000 kr.

Stockholm den 22 oktober 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Anders Björck

I beslutet har deltagit: Anders Björck

(m), Catarina Rönnung (s), Axel

Andersson (s), Widar Andersson (s),

Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel

Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats

Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Nikos

Papadopoulos (s), Peter Eriksson (mp),

Sivert Carlsson (c), Margitta Edgren

(fp) och Lars Leijonborg (fp).

Utrikesutskottets yttrande

1996/97:UU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 8

oktober berett vissa utskott, däribland

utrikesutskottet, tillfälle att avge

yttrande över proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997, jämte

motioner, i vad avser tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret

1995/96 i de delar som berör respektive

utskotts beredningsområde.

Till utrikesutskottet har tidigare

hänvisats 3 motioner från allmänna

motionstiden med yrkanden som har en

nära koppling till propositionens

yrkanden 13-16. De berörda motionerna är

1996/97:U801 (kd), yrkande 1,

1996/97:U813 (m), yrkande 4, och

1996/97:U815 (c), yrkande 6.

Utskottet väljer att i det följande

yttra sig över nämnda

propositionsyrkanden samt över de 3

motionerna, vilka i angivna delar

överlämnas till finansutskottet - under

förutsättning av dess medgivande - med

det yttrande som här följer.

Propositionen

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen för år 1997 (prop.

1996/97:1) bl.a. att riksdagen på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96

godkänner att regeringen i den

verksamhet som bekostas med första

huvudtitelns reservationsanslag

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen får ställa ut garantier

om sammanlagt högst 2 000 000 000 kr

(yrkande 13), bemyndigar regeringen att

i den med reservationsanslaget Samarbete

och utveckling inom Östersjöregionen

avsedda verksamheten fatta visst beslut

om garantiavgifter (yrkande 14) samt

medger att i den med anslaget avsedda

verksamheten återbetalade lånemedel m.m.

tillförs första huvudtitelns

reservationsanslag Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen

(yrkande 15). Vidare föreslås att

riksdagen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96,

beslutar öka det under tredje

huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget Fredsbevarande

verksamhet med 100 000 000 kr (yrkande

16).

Sammanfattning av propositionen

Det är, enligt regeringen, ett mycket

starkt svenskt intresse att en positiv

utveckling runt Östersjön fortskrider

och drivs på. Riksdagen beslöt i juli

1996 att på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under första huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag på 1 miljard kronor

till Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen. Medlen är avsedda att

bekosta åtgärder och projekt inom de fem

områdena svensk exportindustri, energisy-

stem, ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt

infrastruktur och samarbete för att

skydda miljön runt Östersjön samt för

att öka handeln och investeringarna och

i övrigt stärka samarbetet mellan stater

och näringsliv i Östersjöregionen.

För att det anvisade anslaget skall ge

så stor effekt som möjligt är det,

enligt propositionen, angeläget att det

finns en betydande flexibilitet när det

gäller sättet att använda anslagsmedlen.

Det är inte alltid säkert att sådant

utvecklingsstöd som anslaget är avsett

för i första hand bör ges i form av

bidrag. Ofta kan ett lån vara en

lämpligare stödform. Olika former av

garantier bör också kunna komma i fråga.

I första hand bör insatserna kanaliseras

genom befintliga stödformer och organ.

För att en garantigivning skall kunna

komma i fråga krävs dock att riksdagen

medger detta. Regeringen lägger stor

vikt vid att ett sådant medgivande ges.

Regeringen föreslår att garantier får

ställas ut intill ett belopp av 2

miljarder kronor (yrkande 13).

Som kommer till uttryck i det förslag

till budgetlag som riksdagen för

närvarande prövar skall avgifter tas ut

för garantiåtaganden. Syftet med

garantiavgifterna är att täcka kostnader

för administration och eventuella

förluster. Avgifterna skall motsvara den

ekonomiska risk och de övriga kostnader

som åtagandena innebär för staten.

Riksdagen kan dock medge att en avgift

får sättas lägre än vad som är betingat

från mera försäkringsmässiga

utgångspunkter för vissa åtaganden.

Regeringen anser att det i den

verksamhet som det av riksdagen anvisade

anslaget Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen är avsett för i många

fall kan finnas starka skäl för att inte

ta ut så höga avgifter som annars skulle

vara motiverat från allmänna

utgångspunkter och för att, om

omständigheterna i vissa fall motiverar

det, helt underlåta att ta ut avgifter.

Riksdagen bör, enligt propositionen, ge

regeringen möjligheter härtill.

Kostnaderna för subventioner och

eventuella förluster som kan uppkomma på

grund av garantierna bör belasta det

angivna anslaget. Om man

beräkningsmässigt gör ett antagande om

en riskfaktor om 20 % kommer anslaget

att belastas med 400 miljoner kronor med

anledning av garantiförlusterna. Även de

administrationskostnader som inte täcks

med avgifter bör betalas från anslaget.

Det finns anledning att noga följa

garantiernas riskutveckling och anpassa

garantigivningen så att erforderliga

medel finns på anslaget för att täcka

garantiförlusterna (yrkande 14).

Återbetalningar av lån och andra medel

som kan komma att inflyta i den

verksamhet som bekostas från anslaget

kan inte, enligt de principer för

redovisning mot anslag och inkomsttitlar

som förslaget till budgetlag ger uttryck

för, tillgodoföras anslaget och på nytt

komma till användning inom ramen för

anslagets ändamål. För att detta skall

vara möjligt efter budgetlagens

föreslagna ikraftträdande den 1 januari

1997 behövs ett särskilt medgivande av

riksdagen. Enligt regeringens mening

talar starka skäl för att återbetalade

lånemedel m.m. får återföras till

anslaget och tas i anspråk för nya

stödprojekt m.m. Någon ytterligare

nettobelastning på statsbudgeten, utöver

det anvisade anslagsbeloppet, är inte

avsedd.

Tekniken med återförande av medel till

anslaget, liksom andra moment av

redovisningsteknisk natur i

stödverksamheten, bör kontinuerligt

följas och utvärderas mot bakgrund av

vunna erfarenheter. Regeringen kommer

att återkomma till riksdagen om

övervägandena i samband därmed ger

anledning till detta (yrkande 15).

I statsbudgeten för innevarande

budgetår finns under tredje huvudtiteln,

littera B. Bidrag till vissa

internationella organisationer, för

Fredsbevarande verksamhet uppfört ett

reservationsanslag (B 9) på 1 352 808

000 kr.

Anslaget, som är centralt för svensk

utrikespolitik, används för civila och

militära fredsfrämjande och förebyggande

insatser i olika delar av världen. Den

helt övervägande delen av beloppet,

drygt 1 miljard kronor, har under

innevarande budgetår använts för

insatser i f.d. Jugoslavien. Återstoden

av anslaget är i huvudsak intecknat av

gjorda, pågående och planerade

internationella fredsfrämjande insatser.

Försvarsmakten har hemställt att

regeringen från anslaget också skall

finansiera merkostnader till följd av

tillämpning av skattelagstiftningen för

personal i Försvarsmaktens

utlandsstyrka. Denna merkostnad beräknas

till 185,2 miljoner kronor.

Regeringen föreslår (yrkande 16) att

utgiftsökningen finansieras genom att

anslaget A 1. Försvarsmakten uppfört på

fjärde huvudtiteln, minskas med 100

miljoner kronor. Resterande 85,2

miljoner kronor finansieras genom

följande utnyttjande av anslaget B 9.

Fredsbevarande verksamhet:

- 15 miljoner kronor avseende medel som

inom anslaget reserverats för förlorad

FN-ersättning vid övergången från

UNPROFOR till IFOR.

- 12,2 miljoner kronor som avsatts för

FN:s Rapid Reaction Force i f.d.

Jugoslavien och som inte kommer att

utnyttjas härför.

- 10 miljoner kronor som avsatts för

eventuella oförutsedda materielförluster

inom IFOR.

Återstoden, dvs. 48 miljoner kronor,

finansieras genom att man minskar det

utrymme som finns kvar inom anslaget för

fredsfrämjande insatser under återstoden

av budgetåret

Några ytterligare krav för nu pågående

insatser från Försvarsmakten avseende

anslaget B 9 eller det i

budgetpropositionen föreslagna anslaget

B 4, inom utgiftsområde 5 föreligger

inte och kommer inte att föreligga

enligt vad som framgår av propositionen.

Motionerna

Utskottets yttrande omfattar, som nämnts

ovan, motionerna 1996/97:U801 (kd),

yrkande 1, 1996/97:U813 (m), yrkande 4,

och 1996/97:U815 (c), yrkande 6.

I motion U801 (kd), yrkande 1, föreslås

att resurser anslås ur de 2 miljarder

kronor som regeringen avsatt för

Östersjösamarbete respektive

investeringsbidrag för omställning till

hållbar utveckling för att man skall

påbörja iordningställandet av

mottagningsanläggningar för oljespill

och annat avfall.

Moderaterna anför i kommittémotionen

U813 (m), yrkande 4, att ett särskilt

anslag, Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen, har avsatts för att

via Statsrådsberedningen användas för

insatser i närområdet. Enligt

motionärerna är detta inte

tillfredsställande. Stödinsatser bör på

sedvanligt sätt redovisas i det normala

budgetarbetet och bli föremål för de

avvägningar som riksdagen gör. Det

särskilda anslaget bör upplösas och

pengarna tillföras den av riksdagen

beslutade anslagsramen för stöd till

Central- och Östeuropa, som bör höjas

med motsvarande belopp. Ändamålet, sägs

det i motionen, täcks redan inom denna

ram.

I en enskild motion, U815 (c), yrkande

6, framhålls att Kalmar läns läge och

särskilda förutsättningar medför att en

särskild grupp ur Östersjörådet bör

tillsättas för att initialt föreslå

lämpliga samordningsåtgärder beträffande

Kalmar läns många och olika möjligheter

att utveckla ett ökat Östersjösamarbete.

Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet

Riksdagen beslöt i juli 1996 att på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under första

huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag på 1 miljard kronor

till Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen.

I sitt yttrande inför nämnda

riksdagsbeslut anförde utskottet

(1995/96:UU7y) följande:

Samarbetet med Central- och Östeuropa

intar enligt utskottets uppfattning en

central plats i svensk utrikespolitik.

Det är ett grundläggande svenskt

intresse att utvecklingen också i dessa

europeiska stater leder till en

fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska

och sociala framsteg, förbättrad miljö

med bl.a. effektivare energisystem samt

en ökad öppenhet mot omvärlden. De

central- och östeuropeiska staternas

integration i Europa - där också ett

framtida medlemskap i EU i de flesta

fall utgör en konkret målsättning - kan

enligt utskottets uppfattning bidra till

ökad politisk och ekonomisk stabilitet

på hela den europeiska kontinenten.

Den samhällsomvandling som påbörjades i

de central- och östeuropeiska staterna i

slutet av 1980-talet berörde i hög grad

norra Europa, inte minst

Östersjöregionen. Sveriges geografiska

läge och politiska tradition av att

arbeta för internationell avspänning och

samverkan gjorde det naturligt att lämna

stöd till omvandlingsprocessen. Det låg

och ligger fortfarande i Sveriges

intresse att främja säkerhet, demokrati

samt en socialt och miljömässigt hållbar

utveckling på marknadsekonomisk grund i

Central- och Östeuropa. Det svenska

östsamarbetet avser hela det central-

och östeuropeiska området; den

bilaterala delen avser dock främst vårt

närområde, med en koncentration till

Östersjöregionen.

Det i propositionen framlagda förslaget

till en fond för Östersjösamarbete ingår

som en del i ett åtgärdspaket för att

öka sysselsättningen. Detta innebär att

fonden i vissa avseenden måste anses

inta en särställning vad avser Sveriges

samarbete med övriga stater i

Östersjöområdet. Genom att inrätta

fonden tillförs östsamarbetet

ytterligare resurser, samtidigt som

önskvärda, sysselsättningsfrämjande

effekter uppnås. Mot bakgrund härav

anser utskottet från sina utgångspunkter

att propositionens förslag i denna del

bör tillstyrkas. I konsekvens härmed bör

motion [1995/96:]Fi119 (m) yrkande 3

avstyrkas.

I enlighet med sitt tidigare

ställningstagande anser utskottet att

motion U813 (m), yrkande 4, bör

avstyrkas.

Utskottet har i ett flertal sammanhang

uttalat sig till förmån för det svenska

stödet till Central- och Östeuropa samt

för samarbetsengagemanget inom

Östersjöregionen. Härvid har utskottet

betonat det betydelsefulla i att

insatserna är långsiktiga och anpassade

till den takt varmed de kan

tillgodogöras.

Som utskottet tidigare påpekat

(1995/96:UU7y) finns det i vissa

avseenden en betydande parallellitet

mellan samarbetsprogrammet för Central-

och Östeuropa och programmet för

samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen. Utskottet har i annat

sammanhang (bet. 1994/95:UU16), efter

att ha inhämtat yttrande från

näringsutskottet, tillstyrkt

avsättningar för förlustriskgarantier

vad avser garantier för finansiellt stöd

och exportkrediter samt anslag för

täckande av eventuella förluster i

anledning av statliga garantier till

länder i Central- och Östeuropa. I

analogi härmed anser utskottet det

motiverat att tillstyrka yrkandena 13

och 14 i propositionen. Utskottet

noterar i sammanhanget att regeringens

förslag beaktar utskottets tidigare

ställningstaganden för

mottagaranpassning av stödet samt för

att insatserna skall kanaliseras genom

befintliga stödformer och organ.

Regeringens förslag i yrkande 15 om

återförande av återbetalade lånemedel

m.m. till reservationsanslaget synes ge

utökad kapacitet och därmed medföra en

förbättrad utvecklingseffekt. Sett i

detta perspektiv har utskottet ingen

anledning att resa några invändningar.

Den föreslagna tekniken synes

emellertid, vilket också framhålls i

propositionen, avvika från de principer

som kommer att gälla såvida budgetlagen

i föreslagen lydelse träder i kraft den

1 januari 1997. Enligt utskottets mening

bör finansutskottet i sin beredning

särskilt beakta denna aspekt.

I motion U801 (kd), yrkande 1, föreslås

att resurser anslås ur bl.a. de medel

som avsatts för Östersjösamarbete för

att man skall påbörja iordningställandet

av mottagningsanläggninger för oljespill

och annat avfall.

Dispositionsrätten över nämnda medel

har genom tidigare riksdagsbeslut

överlåtits åt regeringen, vilken, enligt

vad som framgår av propositionen,

beslutar om anslagets användning efter

förslag från statsministerns

Östersjöråd. Utskottet är av

uppfattningen att det inte bör ankomma

på riksdagen att på sätt som föreslås i

motionen detaljstyra anslagets

användning. Utskottet anser därför att

motionen bör avstyrkas.

I motionen U815 (c), yrkande 6, föreslås

att en särskild grupp ur Östersjörådet

bör tillsättas för att initialt föreslå

lämpliga samordningsåtgärder beträffande

Kalmar läns många och olika möjligheter

att utveckla ett ökat Östersjösamarbete.

Östersjörådet är organisatoriskt knutet

till Statsrådsberedningen. Enligt

utskottets mening ankommer det på

regeringen att organisera arbetet inom

regeringskansliet. Motionen bör därför

avstyrkas.

Utskottet finner regeringens förslag i

propositionens yrkande 16 lämpligt,

varför det enligt utskottets mening bör

tillstyrkas. Utskottet noterar i

sammanhanget att några ytterligare krav

för nu pågående insatser från Försvars-

makten avseende anslaget B 9 eller det i

budgetpropositionen föreslagna anslaget

B 4, inom utgiftsområde 5 inte

föreligger och inte heller kommer att

föreligga enligt vad som framgår av

propositionen.

Stockholm den 24 oktober 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Inga-Britt Johansson (s), Berndt Ekholm

(s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s),

Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s),

Bertil Persson (m), Tone Tingsgård (s),

Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s),

Lars Hjertén (m), Ingrid Näslund (kd),

Magnus Johansson (s), Håkan Holmberg

(fp) och Marianne Samuelsson (mp).

Avvikande meningar

1. Medel för Östersjösamarbetet m.m.

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil

Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:

Stödet till de nya demokratierna kring

Östersjön har hög prioritet. Det måste

dock vara en del av en långsiktig

strategi för att främja deras

självständighet, skapandet av en

rättsstat, marknadsekonomins utveckling

samt förbättring av miljön. Stödinsatser

bör på sedvanligt sätt redovisas i det

normala budgetarbetet och bli föremål

för de avvägningar som riksdagen gör.

Det särskilda anslaget bör upplösas och

pengar tillföras den av riksdagen

beslutade anslagsramen för stöd till

Central- och Östeuropa, som bör höjas

med motsvarande belopp. Ändamålet täcks

redan inom denna ram.

2. Medel ur anslaget till Samarbete och

utveckling inom Östersjöregionen

Eva Zetterberg (v), Marianne Samuelsson

(mp) och Ingrid Näslund (kd) anför:

Utskottet anser att medel från

regeringens miljardprogram för

Vstersjösamarbetet mycket väl kan

användas för de ändamål som föreslås i

motion U801 (kd). De ligger helt i linje

med de områden som medlen är avsedda att

bekosta både vad beträffar ömsesidigt

kunskapsutbyte och stärkt samarbete för

att skydda miljön runt Östersjön.

Mot bakgrund av den allvarliga

situationen i Östersjön med mer än ett

oljeutsläpp om dagen måste nu

extraordinära åtgärder vidtas. Resurser

bör anslås ur det miljardprogram som

regeringen avsatt för Östersjösamarbete

respektive investeringsbidrag för

omställning till hållbar utveckling för

att påbörja iordningställandet av

mottagningsanläggningar för oljespill

och annat avfall.

Utskottet anser därför att motion U801

(kd), yrkande 1, bör tillstyrkas.

Försvarsutskottets yttrande

1996/97:FöU2y

Tilläggsbudget 1995/96

Till finansutskottet

Bakgrund

Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105,

1995/96:FöU3, rskr. 1995/96:175) våren

1996 att förskottsbetalningar till

industrin framgent skall

lånefinansieras, och inte som hittills

avräknas från anslag uppförda på

statsbudgeten. Riksdagen bemyndigade

regeringen att ge Försvarets

materielverk möjlighet att uppta lån

inom en ram av 18 miljarder kronor genom

en räntekontokredit hos

Riksgäldskontoret. För att reformen

skall bli budgettekniskt neutral

bemyndigade riksdagen regeringen att

hålla inne ett belopp som motsvarar de

utestående förskotten på det under

fjärde huvudtiteln för budgetåret

uppförda ramanslaget A 1.

Försvarsmakten.

Regeringen har genom beslut den 19

september 1996 anmodat För-

svarsmakten att, såsom en besparing,

föra bort ett belopp på 14 582 752 160

kr senast den 30 september 1996.

Regeringen

Regeringen har i budgetpropositionen för

1997 lämnat förslag såvitt avser

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96. I

statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för Försvarsmaktens verksamhet

uppfört ett ramanslag på 55 965

440 000 kr. Regeringen föreslår bl.a.

att riksdagen beslutar att på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96

minska det under fjärde huvudtiteln

anvisade ramanslaget Försvarsmakten med

14 682 752 000 kr.

I tilläggsbudgetförslaget föreslår

regeringen resursförstärkningar inom

Utrikesdepartementets ansvarsområde med

185,2 miljoner kronor för att finansiera

merkostnader till följd av tillämpning

av skattelagstiftningen för personal i

Försvarsmaktens utlandsstyrka.

För att finansiera denna ökning

föreslår regeringen en minskning av

ramanslaget A 1. Försvarsmakten med 100

miljoner kronor.

Härutöver föreslår regeringen med

anledning av den av riksdagen godkända

tekniska justeringen, i anledning av att

de utestående förskotten ersattes med en

räntekontokredit, att ramanslaget A 1.

Försvarsmakten reduceras engångsvis med

14 582 752 000 kr.

Totalt föreslår regeringen sålunda att

ramanslaget A 1. Försvarsmakten

reduceras innevarande budgetår med

sammanlagt 14 682 752 000 kr.

Försvarsutskottet

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom

den budgettekniska omläggningen av

förskottsbetalningarna till

försvarsindustrin och bemyndigat

regeringen att vidta de budgettekniska

justeringar som behövs för att reformen

skall bli köpkraftsneutral för

Försvarsmakten. Regeringen har

verkställt detta.

Utskottet har för sin del inget att

erinra mot att åtgärden nu följs upp

från riksdagens sida genom att även

statsbudgetbeloppet under innevarande

budgetår korrigeras med motsvarande

belopp.

De merkostnader för staten som

uppkommit genom en förändrad tillämpning

av skattelagstiftningen för anställda i

utlandsstyrkan bör enligt utskottets

mening finansieras. Ett sådant

förfaringssätt ligger i linje med

synsättet bakom budgetreformen.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till hur

merkostnaderna bör finansieras.

Försvarsutskottet tillstyrker sålunda

regeringens förslag till reducering av

ramanslaget A 1. Försvarsmakten under

innevarande budgetår.

Stockholm den 24 oktober 1996

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson

(m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund

(s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg

(s), Henrik Landerholm (m), Karin

Wegestål (s), Ola Rask (s), My Persson

(m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta

Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Olle

Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke

Carnerö (kd), Ulf Kero (s) och Erik

Arthur Egervärn (c).

Avvikande mening

Arne Andersson, Henrik Landerholm, My

Persson och Olle Lindström (alla m)

anser:

I förslag till tilläggsbudget för

1995/96 föreslår regeringen en

resursförstärkning för att finansiera

merkostnader till följd av tillämpning

av skattelagstiftningen för personal i

Försvarsmaktens utlandsstyrka. Uppsåtet

är gott och vi delar regeringens

uppfattning att denna fråga måste klaras

ut.

För att finansiera denna ökning

föreslår regeringen bl.a. en minskning

av ramanslaget A 1. Försvarsmakten med

100 miljoner kronor. Enligt vår

uppfattning är denna minskning i

kameralt hänseende inte orimlig.

Principiellt är emellertid åtgärden

mycket allvarlig och ett definitivt steg

på väg mot den situation vi återkommande

varnat för i samband med överföringen av

anslaget för internationella

fredsbevarande insatser till

utgiftsområdet Totalförsvar.

Behov av ökade resurser för våra

internationella insatser får inte

tillåtas urholka vårt nationella

försvar. Regeringens förslag bådar i

detta avseende inte gott.

Socialutskottets yttrande

1996/97:SoU4y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett

socialutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1996/97:1

budgetpropositionen för år 1997 (volym

1) jämte motioner i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 i de delar som berör

utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande

till yrkande 18 i propositionen.

Regeringen föreslår i propositionen

att Statens institutionsstyrelse på

tilläggsbudget tillförs 88 300 000 kr

för att täcka ett prognostiserat

underskott i verksamheten budgetåret

1995/96.

Statens institutionsstyrelse (SiS)

bildades den 1 juli 1993 som central

förvaltningsmyndighet för de hem som

avses i 12 § lagen (1990:52) med

särskilda bestämmelser om vård av unga

(särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§

lagen (1988:870) om vård av missbrukare

i vissa fall (LVM-hem). Från och med den

1 april 1994 övertog SiS från landsting

och kommuner det formella huvudansvaret

för de institutioner som bedömdes

motsvara behovet av efterfrågan av

vårdplatser.

Verksamheten finansieras dels genom

anslag, dels genom vårdavgifter som tas

ut av kommunerna. I den proposition

(1992/93:61) som låg till grund för

riksdagens beslut om statligt

övertagande av huvudmannaskapet

beräknades att statens andel av

kostnaderna skulle utgöra cirka hälften

av ungdomshemmen och cirka en tredjedel

av LVM-hemmen. I dagsläget svarar den

anslagsfinansierade delen för 47

respektive 26 % av kostnaderna.

Fördelningen mellan anslagsfinansiering

och vårdavgifter överensstämmer således

inte med den tidigare beräknade.

I propositionen konstateras att

verksamheten vid SiS är mycket

omvärldsberoende och därför

svårplanerad. Efterfrågan på LVM-

placeringar har minskat kraftigt sedan

det statliga övertagandet, vilket gett

minskade intäkter och förorsakat

ekonomiska problem. SiS har på grund av

detta avvecklat två institutioner och

minskat antalet platser vid övriga

institutioner. Ytterligare neddragningar

kan bli nödvändiga. Efterfrågan på

ungdomssidan är större och där sker viss

utbyggnad. Anpassningen av verksamheten

är förenad med stora kostnader och tar

även viss tid att genomföra.

Avvecklingskostnaderna kan ligga kvar i

18 månader samtidigt som intäkterna i

form av avgifter helt försvinner.

Regeringen bedömer att de åtgärder som

SiS genomfört för att effektivisera och

omstrukturera vården vid institutionerna

varit nödvändiga. Trots att myndigheten

genomfört kraftiga åtgärder för att få

verksamheten i ekonomisk balans beräknas

underskottet för innevarande budgetår

komma att bli ca 90 miljoner kronor.

Regeringen har uppdragit år

Riksrevisionsverket att utvärdera

Statens institutionsstyrelses

hittillsvarande verksamhet och lämna

förslag till eventuella åtgärder som kan

skapa förutsättningar för en bättre

balans mellan tillgång och efterfrågan

på platser vid de särskilda

ungdomshemmen och LVM-hemmen.

Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelstilldelningen till Statens

institutionsstyrelse. Utskottet vill

samtidigt framhålla vikten av att

Riksrevisionsverkets utvärdering bedrivs

skyndsamt så att eventuella förändringar

för att skapa en bättre balans i

institutionsstyrelsens verksamhet kan

genomföras så snart som möjligt.

Stockholm den 17 oktober 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s),

Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö

(m), Roland Larsson (c), Conny Öhman

(s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Mariann Ytterberg (s), Stig

Sandström (v), Christin Nilsson (s),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp)

och Catherine Persson (s)

Utbildningsutskottets yttrande

1996/97:UbU2y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996

beslutat att bereda utbildningsutskottet

tillfälle att avge yttrande över

proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997 (volym

1) jämte motioner, i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 i de delar som berör

utskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det

följande propositionens förslag till

tilläggsbudget avsnitt 6.8

Utbildningsdepartementet (åttonde

huvudtiteln) jämte de motioner som

väckts med anledning av regeringens

förslag i detta avsnitt. Utskottet har

den 16 oktober 1996 beslutat att med

eget yttrande överlämna till

finansutskottet berörda delar av dessa

motioner, nämligen 1996/97:Ub5 (fp)

yrkande 3, 1996/97:Ub411 (m) yrkande 29,

1996/97:Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt

1996/97:Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23.

Skolväsendet

Riksdagen beslutade våren 1996 om

försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning (prop. 1995/96:145,

UbU8, rskr. 224). Medel för ändamålet -

51 miljoner kronor avseende 1 700

platser med utbildningsstart hösten 1996

- har förts upp under förslagsanslaget

A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet m.m. (prop.

1995/96:105 och prop. 150, UbU6y, FiU10,

rskr. 304). En särskild kommitté,

Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning (U 1996:02), har i

uppdrag att leda försöksverksamheten.

Kommittén har anmält för regeringen att

intresset för den kvalificerade

yrkesutbildningen är omfattande. Med

hänsyn till de kvalitetskrav som bör

ställas på de utbildningar som får delta

i försöket bedömer kommittén att det är

osäkert om alla de 1 700 platserna kan

utnyttjas under hösten 1996. Regeringen

anser, mot bakgrund av det stora

intresset, att det är mycket angeläget

att de utbildningsplatser som inte kan

tas i bruk under hösten i stället kan

starta år 1997. Då medlen för

verksamheten är anvisade under ett

förslagsanslag, kan de inte tas i

anspråk nästkommande budgetår.

Regeringen föreslår därför att 51

miljoner kronor skall anvisas under ett

nytt ramanslag A 18 Försöksverksamhet

med kvalificerad yrkesutbildning,

varigenom det ges möjlighet att

disponera medel nästkommande budgetår.

Anslaget A 9 Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet m.m. bör

minskas i samma omfattning.

Utskottet föreslår att finansutskottet

tillstyrker att den redovisade

anslagsförändringen genomförs, vilken

medger att medel som anvisats till

försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning hösten 1996, men inte

utnyttjas, i stället kan användas under

budgetåret 1997.

Universitet och högskolor

I den s.k. IT-propositionen (prop.

1995/96:125) tog regeringen bl.a. upp

frågor som berör Swedish University

Computer Network (SUNET). Regeringen

anförde att SUNET är en nationell

tillgång som bör kunna utnyttjas av ännu

fler, t.ex. hela biblioteksväsendet. En

utveckling av SUNET borde självfallet

ske så att dess ursprungliga syfte - att

betjäna universitet och högskolor - även

fortsättningsvis tillgodoses. Regeringen

anser i nu föreliggande proposition att

det är motiverat att under det

expansionsskede som förestår under de

närmaste åren underlätta måluppfyllelsen

genom att anvisa ytterligare medel för

de statliga myndigheternas del utöver de

reguljära medel (30 miljoner kronor) som

beräknats under anslaget C 51

Högskoleverket för innevarande budgetår.

Ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor

bör därför anvisas för att förbrukas

under minst en treårsperiod, föreslår

regeringen.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag och föreslår därför

att finansutskottet tillstyrker bifall

till propositionen i denna del. I

sammanhanget vill utskottet peka på att

regeringen i budgetpropositionen (utg.

omr. 16, s. 140 ff.) närmare går in på

frågan om en kraftig utveckling av SUNET

och för nästkommande budgetår föreslår

att medel för ändamålet anvisas under

ett nytt anslag, B 47 Sunet.

Nationella och internationella

forskningsresurser

Enligt regeringen bör möjligheterna att

inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg utredas.

Regeringen framhåller hur angeläget det

är, inte minst av samhällsekonomiska

skäl, att Sverige upprätthåller en hög

nivå på den tekniska forskningen och

menar att det är viktigt att inom vissa

områden genomföra koncentrerade statliga

satsningar som bidrar till ett ökat

utbyte mellan högskoleforskningen och

näringslivet. Ett sådant område utgör

den tekniska forskningen och

forskarutbildningen. Det föreslagna

institutet bör inte ha fasta

forskartjänster. I stället bör forskare

vid högskola och industri tillfälligt

kunna arbeta vid institutet, vilket

bidrar till en ökad rörlighet mellan

högskola, institut och industri. För den

löpande verksamheten bör institutet ha

en statlig grundfinansiering, resten bör

i huvudsak vara uppdragsforskning med

medel från industrin.

Som en utgångspunkt för det fortsatta

arbetet bör staten vara beredd att

ställa en engångssumma av 100 miljoner

kronor till förfogande under

förutsättning att utredningen leder till

att projektet kan genomföras. Medlen för

ändamålet bör avsättas för senare

användning, dels genom att 50 miljoner

kronor anvisas på tilläggsbudget under

anslaget D 21 Vissa bidrag till

forskningsverksamhet, dels genom att 50

miljoner kronor får användas av för

innevarande budgetår anvisade medel

under reservationsanslaget C 45 Vissa

särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m.

I motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande

3, 1996/97:Ub411 (m) yrkande 29,

1996/97:Ub452 (m) yrkandena 1 och 2 samt

1996/97:Ub483 (fp) yrkandena 22 och 23

föreslås att regeringens förslag skall

avslås. Moderata samlingspartiet

uppfattar förslaget som ett sätt att

angripa de fristående högskolorna och

försvåra deras verksamhet och hänvisar

till att det i Göteborg redan finns en

mycket väl fungerande teknisk högskola

med ett särskilt forskarcentrum som

samverkar med näringslivet. Folkpartiet

menar att projektet förefaller

otillräckligt motiverat och förankrat,

varför planeringen av ett nytt

forskningsinstitut i Göteborg kan

avbrytas tills vidare. Med hänvisning

härtill och av statsfinansiella skäl

avstyrks förslaget. Motsvarande medel

bör enligt Folkpartiet i stället satsas

på grundforskningen via forskningsråden.

Utskottet delar regeringens uppfattning

när det gäller åtgärder för att närma

högskolans forskning och industrins FoU-

verksamhet till varandra och har därmed

inget att erinra mot regeringens avsikt

att låta utreda möjligheterna att

inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg med den

inriktning som finns angiven i

propositionen. Utskottet vill

understryka vad regeringen anför om de

möjligheter som kan öppnas för en ökad

rörlighet mellan högskola, institut och

industri, vilket kan leda till en

effektiv kunskaps- och

kompetensöverföring i båda riktningarna.

Regeringen nämner i detta sammanhang ett

tänkbart samarbete med bl.a. Chalmers

tekniska högskola.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att finansutskottet bör

tillstyrka vad regeringen har föreslagit

beträffande dels användning av medel, 50

miljoner kronor, under anslaget Vissa

särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m., dels en ökning med 50

miljoner kronor på tilläggsbudget av

anslaget Vissa bidrag till

forskningsverksamhet. Finansutskottet

bör därjämte avstyrka samtliga

förevarande motionsyrkanden.

Utskottet vill avslutningsvis fästa

finansutskottets uppmärksamhet på att

regeringen i budgetpropositionen anmäler

för riksdagen att den har beslutat att

universiteten och högskolorna senast den

20 september 1996 skulle återbetala

sammanlagt 261 miljoner kronor till

staten. Till följd av denna förstärkning

av statsfinanserna anser regeringen att

det nu finns utrymme för de i det

föregående behandlade satsningarna på

ett tekniskt forskningsinstitut och

SUNET.

Stockholm den 24 oktober 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Eva Johansson (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s),

Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar

Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Margareta E

Nordenvall (m), Tomas Högström (m),

Chris Heister (m) och Siri Dannaeus

(fp).

Avvikande mening

Tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall

(m), Tomas Högström (m), Chris Heister

(m) och Siri Dannaeus (fp) anser att den

del av utbildningsutskottets yttrande i

avsnittet Nationella och internationella

forskningsresurser som börjar med

Utskottet delar och slutar med

förevarande motionsyrkanden bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna att medel inte bör anvisas

av riksdagen för det ändamål som

regeringen nu föreslår. Utskottet finner

inte att tillräckliga motiv har

framförts av regeringen för det aktuella

projektet. Syftet med regeringens

förslag - ökad samverkan mellan

universitetsforskningen och industrins

FoU-verksamhet - har utskottet inget att

erinra mot. Det bör emellertid kunna

uppnås utan den ändring av forskningens

organisation i Göteborg som förefaller

bli följden av regeringens förslag. Det

finns enligt utskottet all anledning att

erinra om verksamheten bl.a. vid

Chalmers tekniska högskola. Denna

högskola tillsammans med berörda

fakulteter vid Göteborgs universitet

utgör enligt utskottet en god bas för

fortsatt utbyggnad av samarbete när det

gäller industrirelaterad forskning och

forskarutbildning.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att finansutskottet med bifall

till de förevarande motionsyrkandena bör

avstyrka bifall till regeringens förslag

om medel till projektet tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg.

Jordbruksutskottets yttrande

1996/97:JoU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996

berett övriga utskott, däribland

jordbruksutskottet, tillfälle att avge

yttrande över proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997

(volym 1) jämte motioner, i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96.

Jordbruksutskottet behandlar i sitt

yttrande de förslag i propositionen som

avser Jordbruksdepartementet (nionde

huvudtiteln) såvitt avser anslaget Från

EG-budgeten finansierad kompensation för

revalvering av jordbruksomräkningskursen

(B 17) samt Miljödepartementet

(fjortonde huvudtiteln) såvitt avser

anslaget Investeringar inom miljöområdet

(A 4). I anslutning till yttrandet

behandlas en motion avlämnad under

allmänna motionstiden 1996. Motionen

överlämnas till finansutskottet för

fortsatt behandling i berörd del.

Motionen

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om revalveringskompensationen.

Utskottet

Från EG-budgeten finansierad

kompensation för revalvering av

jordbruksomräkningskursen (B 17)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 173 000 000 kr.

Anslaget anvisades med anledning av att

Sverige fick ge jordbrukssektorn av EG

finansierat kompensationsstöd till följd

av revalveringen av

jordbruksomräkningskursen, den s.k.

gröna kursen, i januari 1996. Kronans

gröna kurs har därefter åter

revalverats, varför anslaget nu behöver

ökas för att ta hänsyn till ytterligare

stöd. Anslaget föreslås ökas med samma

belopp som kommer att utbetalas från EG-

budgeten under tre år.

Europeiska unionens råd antog den 18

december 1995 en förordning om

kompensation för märkbara sänkningar av

jordbruksomräkningskurserna före den 1

juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95,

EGT nr L312/7). Den 24 juli beslutade

rådet att förlänga förordningens

giltighet fram till den 31 december

1996. Förordningen föreskriver att

Sverige, i det fall en sådan sänkning av

kursen sker, får bevilja stöd till

jordbruket under tre på varandra

följande tolvmånadersperioder med början

den månad då kursen revalverades.

Beloppet för den andra och tredje

perioden skall minskas med en tredjedel

av det belopp som ges under den första

perioden. Stödet får inte inriktas på en

viss produktion. Den svenska kronans

jordbruksomräkningskurs gentemot ecun

revalverades första gången den 11

januari 1996 med 3,3 %. Den 6 juli

skedde ytterligare en uppskrivning, även

denna gång med ca 3,3 %. Det innebär att

EG:s förordning åter skall tillämpas för

Sverige. Det nya kompensationsbelopp som

kommer att utgå från EG-budgeten uppgår

till totalt 316,6 miljoner kronor,

vilket skall fördelas på tre år.

På den svenska statsbudgeten tas anslag

upp motsvarande de belopp som Sverige

erhåller från EG-budgeten. Inkomsterna

som tas upp på inkomsttitel ökar med

samma belopp.

Tillämpningsreglerna för stödet

fastställs i kommissionens förordning

(EG) nr 2921/95 av den 18 december 1995

om närmare bestämmelser om kompensation

för sänkning av vissa

jordbruksomräkningskurser.

Förordningen tillåter att man, om

stödet per jordbruksföretag och år i

genomsnitt understiger 400 ecu (omkring

3 500 kr), avstår från att fördela

stödet direkt till företagen. Det stöd

som kom Sverige till godo i och med

revalveringen i januari låg under denna

gräns. Även denna gång är det

genomsnittliga stödbeloppet så lågt,

högst ca 1 800 kr per företag och år,

att kostnaden för att fördela och betala

ut det till företagen skulle bli orimlig

i förhållande till stödets storlek. Det

bör således i första hand bli tal om

utbetalning för kollektiva åtgärder.

På samma sätt som för det stöd som gavs

med anledning av den tidigare

revalveringen, avser regeringen att

utforma detaljplanerna för den andra

omgångens stöd och sedan i enlighet med

tillämpliga EG-regler underställa

kommissionen planerna för godkännande.

Regeringen har för avsikt att tillämpa

samma principer för fördelningen som vid

det tidigare tillfället. Det bör noteras

att även fiskerisektorn berörs av

revalveringen varför denna också kan

komma i åtnjutande av stödet. Åtgärder

som kan komma i fråga är inom forskning

och utveckling, marknadsfrämjande

åtgärder samt sociala åtgärder och

miljöåtgärder. Regeringen kommer att ta

slutlig ställning till programmet efter

samråd med företrädare för näringen.

Motionen

Enligt motion Jo236 yrkande 10 avser de

aktuella medlen en kompensation till

jordbruks- och trädgårdsföretagen för

valutaförändringar, och de bör därför

betalas ut direkt till företagen. De

medel som skall tillfalla frukt- och

grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda

beroende på beloppets relativt ringa

storlek.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen föreskriver

EG:s bestämmelser på detta område att

man, om beloppet understiger 400 ecu per

brukare och år, kan använda medlen

antingen till kollektiva åtgärder av

allmänt intresse för jordbruket eller

till andra av EG-kommissionen redan

godkända nationella stöd.

Utskottet behandlade frågan om

fördelning av det tidigare

kompensationsbeloppet under våren 1996

(1995/96:JoU6y) och anförde då att man

delade regeringens åsikt att den

tillgängliga summan borde fördelas

kollektivt eftersom summan inte var

tillräckligt stor för att kunna fördelas

på de enskilda företagen. Regeringen

anför i propositionen att det, med

hänsyn till beloppets relativt sett

ringa storlek, även i detta fall i

första hand torde bli tal om

finansiering av kollektiva åtgärder.

Regeringen avser enligt propositionen

att ta slutlig ställning till programmet

efter samråd med företrädare för

näringen. Utskottet har inga

invändningar mot regeringens

överväganden och avstyrker motion Jo236

yrkande 10.

Investeringar inom miljöområdet (A 4)

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 285 668 000 kr.

Sverige kan med stöd av LIFE-

förordningen (Rådets förordning (EEG) nr

1973/92 om inrättande av ett finansiellt

instrument för miljön LIFE) få bidrag

med 50 % för naturvårdsprojekt som skall

ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura

2000. Bidrag kan beviljas av EG-

kommissionen efter ansökan från

myndigheter, organisationer eller

enskilda. Fördelning av bidrag sker en

gång per år. För Sveriges del bedömer

Naturvårdsverket vilka ansökta projekt

som är de för naturvården mest

angelägna. Därefter lämnas

prioriteringsförslag till kommissionen.

Kommissionen är inte bunden att följa

Naturvårdsverkets prioriteringar. Det

finns inte heller bestämmelser om hur

LIFE-medlen skall fördelas mellan

medlemsländerna.

Regeringen beräknar att kommissionen

under budgetåret 1995/96, som innefattar

två fördelningstillfällen, fattar beslut

om att bevilja Naturvårdsverket LIFE-

bidrag i storleksordningen 50 miljoner

kronor. Utbetalningen av LIFE-bidragen

delas ofta upp på flera år eftersom de

sker i den takt projekten fortskrider.

Motsvarande belopp förs upp under

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag vad gäller anslaget

Investeringar inom miljöområdet.

Inkomsttitlar

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag såvitt avser

reviderad beräkning av inkomsterna på

inkomsttitlarna 6121 och 6911.

Stockholm den 24 oktober 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus,

Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s),

Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif

Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s),

Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa

Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och

Lennart Fremling (fp).

Avvikande mening

Från EG-budgeten finansierad

kompensation för revalvering av

jordbruksomräkningskursen

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

att utskottets överväganden under

rubriken Från EG-budgeten finansierad

kompensation för revalvering av

jordbruksomräkningskursen bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo236 yrkande 10

avser de aktuella medlen en kompensation

till jordbruks-, trädgårds- och

fiskeföretagen för valutaförändringar.

Utskottet anser därför att

kompensationsbeloppet i första hand

skall delas ut direkt till

producenterna. Undantag kan dock göras

för de medel som skall tillfalla frukt-

och grönsaksodlarna med hänsyn till det

relativt sett låga genomsnittliga

stödbelopp som skulle vara aktuellt för

denna grupp. Finansutskottet bör föreslå

ett tillkännagivande till regeringen med

denna innebörd.

Bostadsutskottets yttrande

1996/97:BoU2y

Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 i

vad avser bostadsutskottets

beredningsområde

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1996

beslutat bereda bostadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över

proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997 (volym

1) jämte motioner, i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 (yrkandena 13-31 och

36-39) i de delar som berör respektive

utskotts beredningsområde.

Sammanfattning

I yttrandet behandlas bl.a. regeringens

förslag om ett tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder jämte motioner.

Bostadsutskottet tillstyrker i allt

väsentligt propositionen i denna del.

Utskottet föreslår emellertid att

riksdagen gör ett tillkännagivande till

regeringen om att bidrag skall kunna

komma i fråga inte bara för anordnande

av studentbostäder som byggs på orter

med mindre högskolor utan också för

sådana studentbostäder som byggs vid de

universitet och högskolor som omfattas

av den utbildningssatsning vid högskolan

om vilken riksdagen fattade beslut

sommaren 1996.

Till yttrandet har fogats en avvikande

mening (m).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:1

såvitt avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

föreslagit att riksdagen

30. godkänner vad regeringen har

föreslagit i fråga om tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder,

38. beslutar att på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka

det under fjortonde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget Bidrag enligt

lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor,

39. beslutar att på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

minska det under fjortonde huvudtiteln

anvisade ramanslaget

Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000

kronor,

Motionerna

I yttrandet behandlas de med anledning

av budgetpropositionen väckta och till

bostadsutskottet hänvisade motionerna

1996/97:A278 av Per Unckel m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i fråga om tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av

studentbostäder i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bidrag till byggande av

studentbostäder skall utges även i

Storstockholm,

1996/97:Bo215 av Åsa Stenberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byggande av studentbostäder.

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anordnande av nya

studentbostäder.

Utskottet

Tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder m.m.

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen (prop. 1996/97:1,

volym 1, s. 118) att ett tillfälligt

investeringsbidrag införs för anordnande

av studentbostäder för byggen som

påbörjas under tiden den 1 oktober

1996-den 31 december 1999 och

färdigställs inom ett och ett halvt år

från påbörjandet. Bidrag föreslås lämnas

för upp till 15 000 bostäder med

maximalt 25 000 kronor för varje

studentrum.

I budgetpropositionen anges skälet till

regeringsförslaget vara riksdagens

beslut sommaren 1996 att öka antalet

utbildningsplatser inom högskolan med

sammanlagt 30 000 nya årsstudieplatser

under åren 1997-1999. Den snabba

ökningen av antalet utbildningsplatser

på de mindre högskoleorterna kommer,

enligt propositionen, att starkt öka

efterfrågan på ytterligare

studentbostäder från dem som inte är

bosatta på studieorten.

Det tillfälliga bidraget föreslås kunna

lämnas för sådana studentbostäder som

stöds med statlig

bostadsbyggnadssubvention och för vilka

inte samtidigt lämnas annat statligt

investeringsstöd.

I fyra motioner, som hänvisats till

bostadsutskottet, behandlas

regeringsförslaget. Utskottet har

beslutat att med detta yttrande

överlämna motionerna till

finansutskottet för fortsatt beredning.

I motion1996/97:A278 (m) yrkande 1

föreslås riksdagen avslå förslaget.

I Centerpartiets partimotion

1996/97:Fi210 yrkande 3 föreslås ett

riksdagens tillkännagivande till

regeringen om att det bör övervägas om

bidrag skall kunna utgå även vid

ombyggnad av befintliga bostäder till

studentbostäder.

I två motioner föreslås att bidrag

skall kunna utgå också för

studentbostäder som tillkommer på andra

högskoleorter än de mindre, dvs. i

praktiken på universitetsorter. Förslag

med denna innebörd förs fram i

motionerna 1996/97:A429 (fp) yrkande 5

och 1996/97:Bo215 (s). I fp-motionen tas

särskilt upp studentbostadssituationen i

Storstockholm medan i s-motionen hävdas

att brist på studentbostäder finns också

i Uppsala, Umeå, Lund, Linköping och

Göteborg. Vad i dessa motioner anförts

om möjligheten att

Sstudentbostadsinvesteringsbidrag bör

kunna utgå också vid byggande av

studentbostäder i universitetsorter bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet behandlar inledningsvis

avslagsyrkandet i m-motionen. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det

finns goda motiv att med ett temporärt

stöd i form av investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder följa upp

den satsning som riksdagen beslöt våren

1996 och som innebar en kraftig ökning

av antalet utbildningsplatser inom

högskolan. Denna uppfattning är

oförenlig med förslaget i motion

1996/97:A278 (m) yrkande 1 om avslag på

regeringsförslaget. Bostadsutskottet

anser att finansutskottet bör föreslå

riksdagen att avslå detta

motionsyrkande.

Förslaget i Centerpartiets partimotion

1996/97:Fi210 yrkande 3 om att bidrag

skall kunna utgå även vid ombyggnad av

befintliga bostäder ger bostadsutskottet

anledning anföra följande. Utskottet

delar uppfattningen i propositionen att

det - mot bakgrund av den kraftiga

satsningen på antalet utbildningsplatser

inom högskolan - finns skäl anta att

behovet av studentbostäder kommer att

öka i inte ringa grad. I detta läge

måste det anses välbetänkt att det

tillfälliga bidraget riktas mot projekt

som innebär en ökning av antalet

studentbostäder genom nybyggnad eller

genom sådan ombyggnad som innebär att

ytterligare bostäder kommer till.

Utskottet har erfarit att denna

uppfattning delas av regeringen och att

avsikten är att de närmare regler som

avses ligga till grund för

bidragsgivningen kommer att ge uttryck

för detta synsätt. Eftersom syftet med

förslaget i Centerpartiets partimotion i

allt väsentligt får anses tillgodosett

kan ett riksdagens tilkännagivande till

regeringen av motionärernas förslag

enligt bostadsutskottets mening inte

anses motiverat.

I motionerna 1996/97:A429(fp) yrkande 5

och 1996/97:Bo215 (s) föreslås, som

framgått ovan, att investeringsbidraget

bör kunna utgå vid anordnande av

studentbostäder inte bara på de mindre

högskoleorterna utan också i

universitetsorterna. Även om tillskottet

av studieplatser i första hand kommer

att ske vid de mindre högskolorna bör,

enligt bostadsutskottets mening,

investeringsbidrag kunna komma i fråga

också för anordnande av bostäder för

studeranden vid de universitet och

högskolor i övrigt som omfattas av

riksdagens ovannämnda beslut om ökningen

av antalet utbildningsplatser inom

högskolan. Det finns alltså ingen

anledning att utesluta någon högskole-

eller universitetsort. Bostadsutskottet

anser att finansutskottet, med anledning

av de båda nu behandlade motionerna bör

föreslå riksdagen att som sin mening ge

regeringen detta till känna.

Riksdagen föreslås godkänna att

investeringsbidraget finansieras genom

att högst 50 miljoner kronor av de för

budgetåret 1995/96 upptagna medlen på

reservationsanslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fram

till utgången av budgetåret 1997 får

användas för ändamålet. Denna del av

regeringsförslaget kommer att behandlas

av arbetsmarknadsutskottet i ett

yttrande till finansutskottet.

Vad i övrigt i budgetpropositionen i nu

behandlat avsnitt anförts har inte

givit bostadsutskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande.

Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet

m.m.

Regeringen föreslår (prop. 1996/97:1,

volym 1, s. 120) att riksdagen beslutar

att på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1995/96 öka det under

fjortonde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget Bidrag enligt

lantmäteritaxan med 14 000 000 kronor

och minska det under samma huvudtitel

anvisade ramanslaget

Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. med 14 000 000

kronor.

Vad i budgetpropositionen i denna del

föreslagits har inte mött erinringar i

motioner eller under bostadsutskottets

beredning av frågan. Utskottet anser att

finansutskottet bör föreslå riksdagen

att godkänna dessa förslag.

Stockholm den 24 oktober 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing

(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin

(s), Sten Andersson (m), Marianne

Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars

Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),

Erling Bager (fp), Lena Larsson (s),

Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m),

Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och

Carina Moberg (s).

Avvikande mening

1. Avslag på regeringens förslag om

tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder

Knut Billing (m), Sten Andersson (m),

Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Utskottet börjar med

Utskottet behandlar och slutar med

till känna bort ha följande lydelse:

Vad bostadsmarknaden i dag behöver är

inte ytterligare bidrag och statliga

regleringar. Det är tvärtom viktigt att

i snabbare takt än för närvarande

avveckla de bostadssubventioner som

finns. I Moderata samlingspartiets

partimotion 1996/97:Bo201 utvecklas

motiven för denna välgrundade

uppfattning. Här skall dessa motiv inte

nu utvecklas, det kommer senare under

hösten att göras i bostadsutskottets

yttrande 1996/97:BoU1y och i betänkandet

1996/97:BoU1. Utskottet, som delar

uppfattningen i den moderata

partimotionen om vikten av att selektiva

bostadssubventioner på sikt avvecklas,

tillstyrker med det anförda förslaget i

motion 1996/97:A278 (m) yrkande 1 om

avslag på regeringsförslaget om

tillfälligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder .

Den inställning som utskottet nu

intagit innebär att anledning saknas

att i sak bedöma de övriga motioner som

behandlas i detta yttrande. Dessa

motionsförslag avstyrks därför.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Inledning 1

Yttranden från andra utskott 2

Propositionen 2

Motionerna 4

Utskottet 7

Inledning 7

Statschefen och regeringen (första

huvudtiteln) 7

Utnyttjandet av anslaget

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen 7

Utrikesdepartementet (tredje

huvudtiteln) 10

Fredsbevarande verksamhet (B 9) 10

Försvarsdepartementet (fjärde

huvudtiteln) 11

Försvarsmakten (A 1) 11

Socialdepartementet (femte

huvudtiteln) 12

Statens institutionsstyrelse:

Vårdverksamhet (F 16) 12

Kommunikationsdepartementet (sjätte

huvudtiteln) 13

Utredningsarbete med anledning av

M/S Estonias förlisning (B 8) 13

Kostnader förenade med statens

ägande i SOS Alarm Sverige AB

(D 4) 13

Finansdepartementet (sjunde

huvudtiteln) 14

Särskilt bidrag avseende

kommuners och landstings

mervärdesskattesystem år 1996

(G 7) 14

Utbildningsdepartementet (åttonde

huvudtiteln) 15

Försöksverksamhet med

kvalificerad yrkesutbildning (A

18) och Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala

skolväsendet m.m. (A 9) 15

Högskoleverket (C 51) - SUNET 15

Vissa bidrag till

forskningsverksamhet (D 21) m.m.

V tekniskt forskningsinstitut 16

Folkbildningsrådet 17

Jordbruksdepartementet (nionde

huvudtiteln) 18

Från EG-budgeten finansierad

kompensation för revalvering av

jordbruksomräkningskursen (B 17) 18

Sametinget (D 1) 19

Arbetsmarknadsdepartementet (tionde

huvudtiteln) 20

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(A 2) - Tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande

av studentbostäder 20

Miljödepartementet (fjortonde

huvudtiteln) 21

Investeringar inom miljöområdet

(A 4) 21

Bidrag enligt lantmäteritaxan (C

3) och Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket m.m. (C 1) 22

Reviderad beräkning av inkomster

från EG-budgeten 22

Hemställan 23

Reservationer

1. Utnyttjandet av anslaget

Samarbete och utveckling inom

Östersjöregionen (mom. 1) (m) 28

2. Resurser från programmet för

Östersjösamarbete till

mottagningsanläggningar för

oljespill m.m. (mom. 2) (v, mp, kd) 28

3. Anslaget Vissa bidrag till

forskningsverksamhet samt

användning av medel till ett

tekniskt forskningsinstitut

(mom. 13) (m, fp) 29

4. Folkbildningsrådet (mom. 14)

(mp) 30

5. Anslaget Från EG-budgeten

finansierad kompensation för

revalvering av

jordbruksomräkningskursen (mom. 15)

(m) 30

6. Tillfälligt investeringsbidrag

för anordnande av studentbostäder

(mom. 17) (m) 31

Särskilt yttrande 32

Anslaget Försvarsmakten (mom. 5)

(m) 32

Bilagor

1. Konstitutionsutskottets yttrande

1996/97:KU6y 33

2. Utrikesutskottets yttrande

1996/97:UU2y 35

3. Försvarsutskottets yttrande

1996/97:FöU2y 41

4. Socialutskottets yttrande

1996/97:SoU4y 44

5. Utbildningsutskottets yttrande

1996/97:UbU2y 46

6. Jordbruksutskottets yttrande

1996/97:JoU2y 50

7. Bostadsutskottets yttrande

1996/97:BoU2y 54

Gotab, Stockholm 1996