Bet. 1996/97:FiU2

Finansutskottets betänkande

1996/97:FIU02

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning (prop. 1996/97:1)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

FiU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

anslagen och frågor inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Utskottet tillstyrker

budgetpropositionens förslag till

fördelning inom utgiftsområdet på

anslagsnivå. Vidare tillstyrker

utskottet förslagen beträffande Statens

fastighetsverk och kapitaltillskott till

Europeiska utvecklingsbanken.

Utskottet behandlar även motioner om

vissa statistik- och revisionsfrågor.

Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 11

reservationer och 4 särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1996/97:1

(budgetpropositionen) utgiftsområde 2

föreslår regeringen

3. att riksdagen godkänner att det

övergripande målet för verksamheten inom

Insättningsgarantinämndens ansvarsområde

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordat under anslag A 7,

4. att riksdagen godkänner regeringens

förslag att särskild prioritet skall ges

åt skärpt riskkontroll inom hela

Riksgäldskontorets verksamhetsområde

samt åt en intensifierad

upplåningsverksamhet på

hushållsmarknaden i enlighet med vad

regeringen förordar under anslag A 9,

5. att riksdagen medger att den

utgående reservationen på

reservationsanslaget D 5

Utvecklingsarbete under sjunde

huvudtiteln förs till ramanslaget A 18

Utvecklingsarbete,

6. att riksdagen godkänner den nya

treårsplanen för investeringar m.m. till

Statens fastighetsverk i enlighet med

vad regeringen förordat i avsnitt 4.2,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen

att besluta om att Statens

fastighetsverk får ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar m.m.

i enlighet med vad regeringen förordat i

avsnitt 4.2,

8. att riksdagen godkänner att Sverige

medverkar i den aktuella

kapitalhöjningen i Europeiska

utvecklingsbanken med inbetalningar om

51 300 000 ecu under åren

1997/98-2004/05 och att regeringen

tecknar andelar till ett belopp om 228

miljoner ecu,

9. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

enligt följande uppställning:

Anslag Anslag Anslags

styp belopp

(tusent

al kr)

A 1. ramans 29 208

Konjunkturinstitutet lag

A 2. ramans 177 167

Riksrevisionsverket lag

A 3. Statskontoret ramans 59 325

lag

A 4. Statistiska ramans 328 802

centralbyrån lag

A 5. Folk- och reserv

bostadsräkning a 70 000

tionsa

nslag

A 6. Finansinspektionen ramans 110 105

lag

A 7. ramans 2 000

Insättningsgarantinämnde lag

n

A 8. Riksgäldskontoret: ramans 83 348

Förvaltningskostnader lag

A 9. Riksgäldskontoret:

Kostnader för upplåning ramans 1 500

och låneförvaltning lag 000

A 10. Riksgäldskontoret: ramans 1

Garantiverksamhet lag

A 11. Statens ramans 17 029

lokalförsörjningsverk lag

A 12. Täckning av ramans 19 500

merkostnader för lokaler lag

A 13. Nämnden för ramans 6 348

offentlig upphandling lag

A 14. Ekonomiska rådet ramans 1 705

lag

A 15. Kostnader för obetec

vissa nämnder m.m. knat 1 552

anslag

A 16. Bokföringsnämnden ramans 4 468

lag

A 17. Bidrag till Stiftelsenobetec

för utvecklande av god knat 800

redovisningssed anslag

A 18. Utvecklingsarbete ramans 32 570

lag

A 19. Kammarkollegiet ramans 22 277

lag

A 20. Kontrollfunktionen reserv

i staten a 100 000

tionsa

nslag

B 1. Statlig kreditgaranti obetec

för knat 200

bostadsanskaffningslån anslag

B 2. Åtgärder för att stärka

det finansiella systemet ramans 205 000

lag

B 3. Statliga ägarinsatser ramans 100 000

m.m. i Nordbanken lag

B 4. Försäljning av aktier iramans 60 000

Stadshypotek AB lag

B 5. Bidrag till kapitalet i

Europeiska ramans 860 000

investeringsbanken lag

C 1. Riksdagens ramans 16 151

revisorer lag

Summa för utgiftsområdet 3 807

556

Motionerna

1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär

att SCB ges i uppdrag att omfördela

resurser från könsneutral till

könsuppdelad statistik i enlighet med

vad i motionen anförts (avsnitt 2.6),

19. att riksdagen hos regeringen begär

att Konjunkturinstitutet ges i uppdrag

att inleda projektet "könsräkenskaper" i

enlighet med vad i motionen anförts

(avsnitt 2.6),

1996/97:Fi412 av Lars Tobisson m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen till anslaget A

5 Folk- och bostadsräkning inom

utgiftsområde 2 för budgetåret 1997

anvisar 70 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 0

kr.

1996/97:Fi501 av Sten Tolgfors (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om upprättande av

kulturstiftelser för förvaltning av

statliga historiska byggnader i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi502 av Bengt Harding Olson

(fp) vari yrkas att riksdagen till

utgiftsområde 2 anslag A 6

Finansinspektionen för budgetåret 1997

anvisar 17 miljoner kronor mer än vad

regeringen har föreslagit eller således

127 105 000 kr.

1996/97:Fi503 av Hanna Zetterberg m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om

tillsättandet av en låg- och

höginkomstutredning enligt vad i

motionen anförts om studier av

fördelningeffekter i olika

befolkningsgrupper.

1996/97:Fi504 av Ingemar Josefsson och

Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att

åtgärder vidtas för att trygga en

kvalitativt hög offentlig lönestatistik.

1996/97:Fi505 av Bengt Harding Olson

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen till utgiftsområde 2 A

2 Riksrevisionsverket för budgetåret

1997 anvisar 14 000 000 kr mer än vad

regeringen har föreslagit eller således

191 167 000 kr,

2. att riksdagen i enlighet med vad i

motionen anförts minskar (utgiftsområde

2 A 3) Statskontorets anslagssparande

med 14 000 000 kr.

1996/97:Fi506 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statistikkostnader och

Statistiska centralbyrån.

1996/97:Fi508 av Michael Stjernström

m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

intensifierade insatser i syfte att

minska och förenkla regler och

uppgiftslämnande.

1996/97:Fi509 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att på

statsbudgeten för 1997 fördela anslagen

på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning för budgetåren 1998

och 1999,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av könsuppdelad

statistik,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på miljöräkenskaper.

1996/97:Fi510 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

att den avvecklar det ekonomiska rådet

och att verksamheten i stället inordnas

i Finansdepartementet eller i ordinarie

myndigheter och forskningsorganisation i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen för budgetåret 1997

med ändringar i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen

under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning enligt följande

uppställning:

A 14. Ekonomiska rådet; Regeringsför. 1

705; Anslagsförändring -1 705.

1996/97:Fi901 av Maud Ekendahl och Ulla

Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att

Riksrevisionsverket bör få i uppdrag att

utföra en uppföljning av ESO-rapporten i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi902 av Lars Tobisson m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en överföring av RRV:s

avdelning för effektivitetsrevision till

Riksdagens revisorer,

2. att riksdagen beslutar om omedelbara

förändringar beträffande den statliga

revisionen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Fi906 av Gudrun Lindvall och

Maggi Mikaelsson (mp, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

publicering av djurförsöksstatistik i

Statistisk årsbok.

1996/97:Fi917 av Margit Gennser (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ansvaret för att utveckla god

redovisningssed för den statliga

verksamheten.

1996/97:Fi918 av Margit Gennser (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kontroll- och

revisionsmyndighet med uppgift att

kontrollera de statliga och kommunala

aktiebolagen.

Utskottet

Fördelning på anslag inom utgiftsområde

2 år 1997

Utskottet redovisar i det följande

förslag om fördelningen på anslag inom

utgiftsområdet. En sammanställning över

regeringens och oppositionspartiernas

förslag till fördelning av anslagen inom

utgiftsområdet återfinns i tabellen

nedan. För Folkpartiet liberalernas del

redovisas det budgetalternativ som

presenterades i motion Fi211.

Folkpartiet liberalerna har avstått från

att lägga fram förslag på anslagsnivå.

Utskottet behandlade denna motion i

betänkande 1996/97:FiU1.

Regeringen

Regeringen föreslår i propositionen

yrkande 9 en fördelning av anslagen inom

utgiftsområdet som totalt uppgår till

3,8 miljarder kronor. Förslagen för

respektive anslag redovisas under

särskilda rubriker nedan.

Oppositionspartierna

Moderata samlingspartiet beräknar i sitt

budgetalternativ utgifter som sammanlagt

uppgår till ett 70 miljoner kronor lägre

belopp än i budgetpropositionen för

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning. Differensen förklaras

av att Moderaterna inte vill anvisa

medel för Folk- och bostadsräkningen för

år 1997 (se nedan under särskild

rubrik).

Även Folkpartiet liberalerna avvisar i

sitt alternativ att medel anvisas för

1997 till folk- och bostadsräkningen.

Därtill föreslår motionärerna att till

A 20 Kontrollfunktionen i staten anvisas

ett 40 miljoner kronor lägre belopp än

regeringen föreslagit.

I motion Fi510 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) föreslås en fördelning som

sammantaget är ca 1,7 miljoner kronor

lägre än enligt regeringens förslag

(yrkande 2). Motionärerna föreslår att

anslaget till Ekonomiska rådet avvecklas

(se nedan under särskild rubrik).

I motion Fi506 lägger även Miljöpartiet

de gröna fram ett förslag till

fördelning av utgifterna som sammanlagt

är lägre än regeringens förslag (yrkande

1, delvis). Utskottet redovisar

motionärernas förslag under respektive

rubrik.

Centerpartiet och Kristdemokraterna har

inte lämnat anslagsförslag för år 1997

inom utgiftsområdet som avviker från

budgetpropositionen.

Regeringens och oppositionspartiernas

förslag för utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1000-tal kr

Anslag Prop. m fp v mp

A 1 29 208 +4

Konjunkturinstit 000

utet

A 2 177

Riksrevisionsver 167

ket

A 3 Statskontoret 59 325

A 4 Statistiska 328 +5

centralbyrån 802 000

A 5 Folk- och 70 000 -70 -70 -40

bostadsräkning 000 000 000

A 6 110

Finansinspektion 105

en

A 7 2 000

Insättningsgaran

tinämnden

A 8 83 348

Riksgäldskontore

t:

Förvaltningskost

nader

A 9 1 500

Riksgäldskontore 000

t: Kostnader för

upplåning och

låneförvaltning

A 10 1

Riksgäldskontore

t:

Garantiverksamhe

t

A 11 Statens 17 029

lokalförsörjning

sverk

A 12 Täckning av 19 500

merkostnader för

lokaler

A 13 Nämnden för 6 348

offentlig

upphandling

A 14 Ekonomiska 1 705 -1

rådet 700

A 15 Kostnader för 1 552

vissa nämnder

A 16 4 468

Bokföringsnämnde

n

A 17 Bidrag till 800

Stiftelsen för

utvecklande av

god

redovisningssed

A 18 32 570

Utvecklingsarbet

e

A 19 22 277

Kammarkollegiet

A 20 100 -40

Kontrollfunktion 000 000

en i staten

B 1 Statlig 200

kreditgaranti

för

bostadsanskaffni

ngslån

B 2 Åtgärder för 205

att stärka det 000

finansiella

systemet

B 3 Statliga 100

ägarinsatser 000

m.m. i

Nordbanken

B 4 Försäljning av60 000

aktier i

Stadshypotek AB

B 5 Bidrag till 860

kapitalet i 000

Europeiska

investeringsbank

en

C 1 Riksdagens 16 151

revisorer

TOTALT 3 807 -70 -110 -1 -31

556 000 000 700 000

Konjunkturinstitutet (KI)

Det övergripande målet för

Konjunkturinstitutets verksamhet är att

följa och analysera den ekonomiska

utvecklingen inom och utom landet,

utarbeta prognoser för den svenska

ekonomin och bedriva forskning i

anslutning härtill. Verksamheten

omfattar tre huvudområden: analys- och

prognosverksamhet, forskning och

metodutveckling samt särskilda

utredningar.

A 1 Konjunkturinstitutet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 1

Konjunkturinstitutet (KI) för budgetåret

1997 skall föras upp med 29 208 000 kr

(yrkande 9, delvis). Det är en ökning

med ca 1,3 miljoner kronor jämfört med

budgetåret 1995/96 (12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 29,1

respektive 30,1 miljoner kronor.

De övergripande målen för KI bör enligt

propositionen ligga fast. Anslaget bör i

enlighet med det generella

besparingskravet räknas ned med 3 %.

Anslaget bör dock förstärkas med totalt

1 250 000 kr till följd av utökade

arbetsuppgifter för analys av

statsfinanserna, för arbetet med

miljöräkenskaper samt för utvecklande av

analysverktyg.

Motionerna

I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) yrkande 19 föreslås att

Konjunkturinstitutet bör inleda ett

arbete med att upprätta

könsräkenskaper med

miljöräkenskapsarbetet som förebild.

Konjunkturinstitutet bör klara detta

arbete inom den givna resursramen.

I motion Fi509 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) yrkande 10 i denna del

föreslås att ytterligare resurser ställs

till KI:s förfogande för att utveckla

statistiken vad gäller miljöområdet och

att påskynda arbetet med att upprätta

miljöjusterade nationalräkenskaper.

Motionärerna vill därför att KI:s anslag

i jämförelse med regeringens förslag

förstärks med 4 miljoner kronor.

Motionärerna föreslår samtidigt en

förstärkning av Statistiska

centralbyråns resurser för samma

ändamål.

Riksrevisionsverket

De övergripande målen för

Riksrevisionsverket (RRV) är att verka

för effektivitet i staten och i statliga

åtaganden samt en säker och

ändamålsenlig ekonomiadministration i

statlig verksamhet.

A 2 Riksrevisionsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att 177 167 000 kr

anvisas till ramanslaget A 2

Riksrevisionsverket budgetåret 1997

(yrkande 9, delvis). Det är en ökning

med drygt 5,7 miljoner kronor jämfört

med budgetåret 1995/96 (12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 177

respektive 183 miljoner kronor.

RRV skall enligt propositionen fullfölja

det generella sparkravet på totalt 11 %

t.o.m. budgetåret 1998. Det leder till

att RRV måste minska sin produktion,

utveckla effektivare arbetsmetoder samt

i övrigt minska sina totala kostnader.

Utifrån den resultatinformation RRV

redovisar i årsredovisningen bedömer

regeringen att verket har uppnått

verksamhetsmålen för 1994/95. Detta

innebär även att RRV bedrivit

verksamheten så att de övergripande

målen kan uppnås. De övergripande målen

skall ligga fast.

RRV har under 1996 inkommit med en

fördjupad anslagsframställning.

Regeringen bedömer att det i nuläget

inte kan bli aktuellt med någon

väsentlig höjning av basresurserna. Dock

bör RRV mot bakgrund av de behov och

krav som ställs på en viss omfattning av

årlig revision inom staten tillföras

vissa basresurser. Vidare bedömer

regeringen det som angeläget att

särskilda medel tillförs RRV under det

kommande budgetåret för att ytterligare

utveckla och stärka den ekonomiska

styrningen inom staten.

Motionen

I motion Fi505 av Bengt Harding Olson

(fp) föreslås att RRV erhåller ett

ekonomiskt tillskott om minst 14

miljoner kronor. Enligt motionären får

regeringens besparingsförslag allvarliga

konsekvenser i flera avseenden. Man

riskerar att urholka både revisionens

omfattning och kontrollnivå.

Det föreslagna resurstillskottet bör

enligt motionären specialdestineras för

följande ändamål: certifiering av

statliga revisorer, EU-insatser samt

insatser för effektivitetsrevision. För

att finansiera anslagsökningen bör 14

miljoner kronor dras in från

Statskontorets anslagssparande.

Statskontoret

Statskontorets övergripande mål är att

stödja regeringen i arbetet med att

ompröva, effektivisera och styra statlig

och statligt finansierad verksamhet.

A 3 Statskontoret

Propositionen

Regeringen föreslår att 59 325 000 kr

anvisas till ramanslaget Statskontoret

för budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis).

Det är en ökning med knappt 2 miljoner

kronor jämfört med 1995/96 (12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 61

respektive 63 miljoner kronor.

Regeringen gör i budgetpropositionen

bedömningen att Statskontoret har

uppnått ett tillfredsställande

verksamhetsresultat. Det övergripande

målet för verksamheten vid Statskontoret

bör vara oförändrat.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) har

ansvaret för följande verksamhet.

- Förvaltningsuppgifter såsom

grundläggande metodutveckling,

statistiksamordning, nomenklaturarbete,

internationellt statistiksamarbete,

publiceringsverksamhet och

informationsservice samt biblioteks- och

arkivservice.

- Officiell statistik som griper över

flera sektorer och som saknar en entydig

huvudanvändare eller där det påtagligt

gagnar förtroendet för statistiken.

- Vissa centrala databaser.

Sektorsmyndigheter och övriga användare

skall ansvara för nedanstående

verksamheter.

- Officiell statistik för avgränsade

sektorsområden. Statistiken skall

finansieras genom anslag hos berörda

sektorsmyndigheter.

- Övrig statistik och statistiska

tjänster. Verksamheten skall finansieras

av beställaren.

Denna ansvarsfördelning av

statistikproduktionen innebär för SCB:s

del att verket har till uppgift att

ansvara för statistikproduktion som inte

åligger någon annan myndighet. SCB skall

svara för samordning av den statliga

statistikproduktionen och för samordning

av den internationella

statistikrapporteringen.

A 4 Statistiska centralbyrån

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 4

Statistiska centralbyrån (SCB) för

budgetåret 1997 skall föras upp med

328 802 000 kr (yrkande 9, delvis). Det

är en minskning med ca 1 miljon kronor

jämfört med 1995/96 (12 månader).

Regeringen beräknar att

avgiftsinkomsterna kommer att uppgå till

330 miljoner kronor.

Medelsbehovet under 1998 och 1999

beräknar regeringen till 326 respektive

324 miljoner kronor.

De övergripande målen för SCB:s

verksamhet bör enligt propositionen vara

oförändrade. Besparingarna på anslaget

skärper ytterligare kravet på SCB att

genomföra omprioriteringar. Enligt

regeringens uppfattning skall sådan

produktion av statistik och sådana

förvaltningsuppgifter som stöder EU:s

gemensamma statistiksystem och centrala

svenska behov prioriteras. SCB bör

ytterligare noggrant pröva behovet av

befintlig och ny statistik. Prövningen

bör gälla samtliga statistikområden. SCB

bör löpande överväga bl.a. andra

produktionsformer, längre intervall

mellan undersökningarna eller att helt

lägga ner enskilda statistikprodukter.

Motionerna

I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) yrkande 18 och motion Fi509 av

Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 9

föreslår motionärerna att SCB avsätter

större resurser än för närvarande för

att bygga ut den könsuppdelade

statistiken. Enligt Vänsterpartiet bör

SCB klara detta inom den av regeringen

föreslagna resursramen. Miljöpartiet

föreslår ett utökat anslag till SCB med

5 miljoner kronor per år som till en del

skall utnyttjas för att förbättra denna

statistik.

I motion Fi509 (mp) yrkande 10 i denna

del föreslås att ytterligare resurser

ställs till SCB:s förfogande för att

utveckla statistiken vad gäller

miljöområdet och att påskynda arbetet

med att upprätta miljöjusterade

nationalräkenskaper. Motionärerna vill

därför att SCB:s anslag i jämförelse med

regeringens förslag förstärks med 5

miljoner kronor. Motionärerna föreslår

samtidigt en förstärkning av KI:s

resurser för samma ändamål.

Folk- och bostadsräkning

Anslaget A 5 Folk- och bostadsräkning

(FoB) finansierar uppbyggnad av

lägenhetsregister, förbättrad

folkbokföring och statistisk bearbetning

inför en registerbaserad folk- och

bostadsräkning. Anslaget disponeras av

Lantmäteriverket, Riksskatteverket och

Statistiska centralbyrån.

A 5 Folk- och bostadsräkning

Propositionen

I propositionen föreslås att 70 miljoner

kronor anvisas till reservationsanslaget

Folk- och bostadsräkning (FoB) för

budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis).

Kostnaderna för ett genomförande av en

registerbaserad FoB har tidigare

beräknats till 260 miljoner kronor.

Förnyade beräkningar av de medverkande

myndigheterna visar att reformen kan bli

betydligt dyrare. Regeringen har därför

uppdragit åt RRV att granska

förberedelserna inför folk- och

bostadsräkningen och lämna förslag till

kostnadsbegränsningar. Osäkerheten kring

kostnaderna gör att regeringen vill

avvakta resultatet av provverksamheten

innan ytterligare större utbyggnader

genomförs. Detta innebär att folk- och

bostadsräkningen kommer att försenas upp

till ett år.

Motionerna

I motion Fi412 av Lars Tobisson m.fl.

(m) anförs att mot bakgrund av

senareläggningen av folk- och

bostadsräkningen räcker det att börja

fondera pengar nästa år. Motionärerna

föreslår därför att något anslag inte

förs upp för folk- och bostadsräkningen

år 1997.

I motion Fi509 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) föreslås att regeringens

förslag till anslag för folk- och

bostadsräkningen för budgetåret 1997

dras ned från 70 miljoner kronor till 30

miljoner kronor (yrkande 1, delvis).

Finansinspektionen

De övergripande målen för

Finansinspektionens verksamhet är att

bidra till det finansiella systemets

stabilitet och effektivitet samt att

verka för ett gott konsumentskydd.

A 6 Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 6

Finansinspektionen för budgetåret 1997

skall föras upp med 110 105 000 kr

(yrkande 9, delvis). Det är en ökning

med 9,8 miljoner kronor jämfört med

budgetåret 1995/96 (12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 111

respektive 113 miljoner kronor.

Finansinspektionen tar för sin

verksamhet ut tillsynsavgifter av de

institut som står under inspektionens

tillsyn. Därtill kommer

ansökningsavgifter som tas ut vid

prövning av olika typer av ärenden.

Avgiftsinkomsterna, som tas upp på

statsbudgetens inkomstsida, skall

överensstämma med storleken på anslaget.

Finansinspektionen genomförde under

1994 en genomgripande omorganisation och

gjorde i samband med denna en översyn av

verksamhetens innehåll och inriktning.

Regeringen stöder den inriktning

inspektionen valt för att effektivisera

tillsynen över de finansiella instituten

och ser med tillfredsställelse på det

resultat som hittills uppnåtts.

I en fördjupad anslagsframställning för

1997-1999 yrkar inspektionen på kraftigt

utökade resurser avseende den operativa

tillsynen. Mot bakgrund av senare års

resurstillskott och den genomgripande

omorganisationen av Finansinspektionens

verksamhet aviserade regeringen i den

senaste budgetpropositionen (prop.

1994/95:100 bil. 8 s. 96) att

ambitionsnivå och resursbehov för den

finansiella tillsynen långsiktigt skulle

analyseras i samband med den fördjupade

prövningen av inspektionen för

budgetåren 1997-1999.

Regeringen tillsatte emellertid den 1

juni 1995 en kommitté med uppdrag att

göra en översyn av rörelse- och

tillsynsreglerna för kreditinstitut och

värdepappersbolag (Banklagskommittén, Fi

1995:09, dir. 1995:106).

Med beaktande av att

verksamhetsbetingelserna för de

finansiella företagen för närvarande är

gynnsamma och att Banklagskommitténs

analys inte bör föregripas, anser

regeringen att den slutliga bedömningen

av ambitionsnivå och långsiktigt

resursbehov för den finansiella

tillsynen bör anstå till dess kommittén

avlämnat ett betänkande i saken. I

avvaktan på den slutliga bedömningen av

Finansinspektionens långsiktiga

resursbehov bör emellertid inspektionen

redan för budgetåret 1997 och de därpå

nästföljande åren tilldelas medel för

att höja ambitionsnivån i arbetet med

att effektivisera den operativa

tillsynen.

Motionen

I motion Fi502 av Bengt Harding Olson

(fp) betonas att det nu är

utomordentligt angeläget att förstärka

finanstillsynen. Det arbete som inletts

av inspektionen för att utveckla den

operativa tillsynen måste ges uthålliga

resurser och fullföljas. En adekvat

operativ tillsyn - som säkerställer att

inspektionen lever upp till

internationellt sett god

tillsynsstandard - förutsätter att

Finansinspektionen ges ytterligare

resurser. Resursbehovet uppgår till

omkring 25 tjänster till en årlig

kostnad om ca 17 miljoner kronor. Med

hänvisning till det anförda hemställer

motionären att riksdagen till

utgiftsområde 2 anslag A 6

Finansinspektionen för budgetåret 1997

anvisar 17 miljoner kronor mer än vad

regeringen har föreslagit eller således

127 105 000 kr.

Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantinämnden är ansvarig

för administrationen av

insättningsgarantisystemet. Myndighetens

namn var tidigare Bankstödsnämnden.

Nämnden hade fram till den 30 juni 1996

även till uppgift att hantera frågor om

statligt stöd enligt lagen (1993:765) om

statligt stöd till banker och andra

kreditinstitut samt att förvalta statens

ägande i Securumkoncernen och

Nordbanken.

Insättningsgarantinämndens övergripande

mål

Propositionen

Något övergripande mål har inte

fastställts för den verksamhet som

Insättningsgarantinämnden driver sedan

den 1 juli 1996. I propositionen

föreslås att det övergripande målet för

Insättningsgarantinämndens verksamhet

skall vara att på ett kostnadseffektivt

sätt administrera

insättningsgarantisystemet och skapa

beredskap för att utbetalningar vid

ersättningsfall kan göras korrekt inom

de tidsramar som lagen om

insättningsgaranti föreskriver (yrkande

3).

A 7 Insättningsgarantinämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 7

Insättningsgarantinämnden för budgetåret

1997 skall föras upp med 2 000 000 kr

(yrkande 9, delvis).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till ca 1

miljon kronor för respektive år.

För år 1997 kan myndigheten enligt

propositionen förutses komma att ägna

sig främst åt följande uppgifter:

- Fastställa och debitera avgifter som

skall betalas av berörda institut.

Inbetalda avgifter skall förvaltas av

nämnden och placeras räntebärande i

Riksgäldskontoret sedan nämndens

förvaltningskostnader för garantin har

räknats av.

- Besluta om att insättningar som finns

hos svenska och utländska instituts

filialer skall omfattas av garantin.

- Ingå och följa upp samarbetsavtal med

utländska garantiordningar.

- Vidta de åtgärder som krävs för att

organisationen snabbt skall kunna

förstärkas i händelse av

ersättningsfall.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att

ta upp lån i Sverige och utlandet samt

att förvalta statsskulden.

Riksgäldskontoret tillhandahåller också

in- och utlåning åt statliga myndigheter

m.fl. Dessutom har Riksgäldskontoret

till uppgift att verka för en god

kassahållning inom statsförvaltningen,

att utfärda vissa garantier samt att ha

ett samordnande ansvar för den statliga

garantiverksamheten.

Riksgäldskontorets internkontroll

Propositionen

Regeringen föreslår att särskild

prioritet skall ges åt skärpt

riskkontroll inom hela

Riksgäldskontorets verksamhetsområde

(yrkande 4, delvis).

Av propositionen framgår att

Riksrevisionsverket har påtalat vissa

brister i Riksgäldskontorets interna

kontroll och riskhantering.

För att få till stånd en bättre intern

kontroll har Riksgäldskontoret

upphandlat ett nytt finansadministrativt

system och samtidigt lagt om rutinerna

för upplåningsverksamheten. Dessutom har

regeringen i Riksgäldskontorets

instruktion infört nya föreskrifter om

riskhantering och intern revision. I ett

ändrat regleringsbrev för innevarande

budgetår kräver regeringen vidare att

Riksgäldskontoret redovisar vilka

åtgärder som vidtas för att förbättra

den interna revisionen och

riskkontrollen inom kontorets hela

verksamhetsområde. Regeringen avser att

fortlöpande granska dessa åtgärder.

Mot denna bakgrund anser regeringen att

arbetet med att förstärka riskkontrollen

inom främst upplåningsverksamheten bör

ges hög prioritet.

A 8 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 8

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1997 skall föras upp med

83 348 000 kr (yrkande 9, delvis). Det

är en ökning med 6,8 miljoner kronor

jämfört med budgetåret 1995/96 (12

månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 81,2

respektive 84,0 miljoner kronor.

I april 1996 beslöt regeringen att utöka

Riksgäldskontorets låneram med 18,4

miljoner kronor för att ge kontoret

möjlighet att finansiera ett nytt finans-

administrativt system.

Riksgäldskontorets samlade låneram

uppgår därmed till 29,4 miljoner kronor.

Den ökade upplåningen väntas leda till

att kontorets kapitalkostnader ökar med

5,8 miljoner kronor per år under en

femårsperiod.

Enligt regeringens bedömning har

Riksgäldskontoret små möjligheter att

finansiera nya omfattande satsningar med

omprioriteringar och fortsatt kraftiga

rationaliseringar. Med hänsyn härtill

föreslår regeringen att

Riksgäldskontorets anslag skall ökas med

sammanlagt 6,5 miljoner kronor, räknat

från realt oförändrad nivå. Härav är 4,2

miljoner kronor avsedda att finansiera

kapitalkostnaderna för det nya

finansadministrativa systemet.

Resterande 2,3 miljoner kronor skall

enligt propositionen ses som en

engångsförstärkning under 1997 som

Riksgäldskontoret bör kunna använda till

att täcka ökade satsningar på

riskkontroll och upplåning på

hushållsmarknaden.

A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för

upplåning och låneförvaltning

Propositionen

Regeringen föreslår att särskild

prioritet skall ges åt en intensifierad

upplåningsverksamhet på

hushållsmarknaden i enlighet med vad som

förordas under anslaget A 9 (yrkande 4,

delvis),

Vidare föreslår regeringen att

ramanslaget A 9 Riksgäldskontoret:

Kostnader för upplåning och

låneförvaltning för budgetåret 1997

skall föras upp med 1 500 miljoner

kronor (yrkande 9, delvis). Det är en

ökning med närmare 280 miljoner kronor i

förhållande till det väntade utfallet

under kalenderåret 1996.

Under såväl budgetåret 1998 som 1999

beräknas utgifterna uppgå till

oförändrat 1 500 miljoner kronor.

Enligt vad regeringen uppger i

propositionen är upplåningskostnaderna

på hushållsmarknaden låga, även om

hänsyn tas till de

administrationskostnader som

Riksgäldskontoret har i sammanhanget.

Tillsammans understiger dessa kostnader

den alternativa upplåningskostnaden på

penning- och obligationsmarknaden.

Marginalerna för upplåningen på

hushållsmarknaden har emellertid minskat

under senare år, vilket till en del

sammanhänger med den blygsamma

utvecklingen i upplåningsvolymer och

marknadsandelar.

Samtidigt har också

provisionskostnaderna för

hushållsupplåningen ökat, vilket

sammanhänger med att återförsäljarna

ställt krav på ökade försäljnings- och

inlösenprovisioner för

premieobligationer samt ökade

provisioner för allemansspar. Bl.a. av

detta skäl anser regeringen att det är

önskvärt att upplåningen på

hushållsmarknaden intensifieras för att

statens upplåningskostnader varaktigt

skall kunna begränsas. Om

Riksgäldskontoret skall kunna dra till

sig hushållens sparande bör kontoret

arbeta aktivt med produktutbud,

försäljningskanaler och marknadsföring,

anser regeringen som finner det

angeläget att Riksgäldskontoret

utvecklar sin interna

försäljningsorganisation i syfte att

minska beroendet av konkurrerande

försäljningskanaler.

Trots den osäkerhet som finns om

provisionskostnadernas utveckling anser

regeringen att anslagsförbrukningen bör

kunna begränsas till 1,5 miljarder

kronor. Eventuella anslagsöverskridande

skall i första hand täckas av den

anslagskredit som fastställs för

anslaget.

A 10 Riksgäldskontoret:

Garantiverksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 10

Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för

budgetåret 1997 skall föras upp med ett

formellt belopp på 1 000 kr (yrkande 9,

delvis).

Enligt tidigare uppställda mål skall

verksamhetens kostnader täckas av dess

intäkter, sett över en längre

tidsperiod.

Under anslaget redovisas delar av den

statliga garantiverksamheten. Anslaget

får användas för att täcka eventuella

förluster dels till följd av statliga

garantier till svensk varvsindustri och

beställare av fartyg, dels till följd av

statliga garantier som inte belastar

annat anslag på statsbudgeten. Anslaget

får även användas för att täcka

eventuella förluster som uppkommer i

samband med Riksgäldskontorets utlåning

till statliga bolag.

Lönekostnader och andra

förvaltningskostnader som rör

garantiverksamheten belastar anslaget A

8 Förvaltningskostnader. Övriga utgifter

och kostnader skall emellertid täckas av

verksamhetens intäkter, huvudsakligen

influtna avgifter och återvunna medel.

Eventuella överskott i verksamheten förs

mot en inkomsttitel på statsbudgeten.

Enligt en av Riksgäldskontoret gjord

bedömning av kreditvärdigheten hos

kontorets garanti- och låntagare uppgick

kontorets exponering mot kunder med

kreditrisk till 102 miljarder kronor den

30 juni 1995. Härav hänförde sig 5 %

till kunder som bedömdes ha svag

kreditvärdighet.

Projekten med svag kreditvärdighet

utgörs huvudsakligen av garantier

lämnade till östeuropeiska stater samt

till projektinvesteringar i olika u-

länder. Ett nytt högriskprojekt som

tillkommit under 1995 är ett förlagslån

till Haninge Holding AB.

Det totala subventionsvärdet, dvs.

otillräckligt garantiavgiftsuttag i

förhållande till en uppskattad

marknadsprissättning, bedöms ligga i

intervallet 300-350 miljoner kronor.

Statens lokalförsörjningsverk

Statens lokalförsörjningsverk fungerar

som stöd åt regeringskansliet samt

statliga myndigheter i

lokalförsörjningsfrågor. Myndigheten är

uppdelad på en anslagsfinansierad

stabsdel, vilken stöder regeringen, och

en avgiftsfinansierad servicedel som på

marknadsmässiga villkor tillhandahåller

tjänster på lokalförsörjningsområdet

till statliga myndigheter.

A 11 Statens lokalförsörjningsverk

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 11

Statens lokalförsörjningsverk för

budgetåret 1997 skall föras upp med

17 029 000 kr (yrkande 9, delvis). Det

är en minskning med knappt 4 miljoner

kronor jämfört med budgetåret 1995/96

(12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till ca 17

miljoner kronor för respektive år.

I budgetpropositionen redovisar

regeringen att anslagssparandet 1994/95

är betydande och att prognosen för

1995/96 pekar på att myndigheten inte

kommer att utnyttja tilldelade

anslagsmedel fullt ut. Som en konsekvens

härav har regeringen dragit in 25

miljoner kronor av myndighetens

anslagssparande som en besparing.

Regeringen föreslår vidare att

anslagsnivån för 1997 dras ner. Enligt

regeringen visar årsredovisningen för

1994/95 att myndigheten kan fullfölja

sina åtaganden med betydligt mindre

resurser än vad riksdagen anvisade för

budgetåret 1994/95.

A 12 Täckning av merkostnader för

lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 12

Täckning av merkostnader för lokaler för

budgetåret 1997 skall föras upp med

19 500 000 kr (yrkande 9, delvis). Det

är en minskning med knappt 4 miljoner

kronor jämfört med budgetåret 1995/96

(12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till ca 24

miljoner kronor för respektive år.

De utgifter som belastar anslaget är

hyror för vissa tomma lokaler som staten

är tvungen att fortsätta att hyra till

dess avtalen går att avveckla. De

huvudsakliga faktorer som styr

utgifterna på området är

avtalskonstruktionerna samt

möjligheterna att upplåta lokalerna i

andra hand. Prognosen för innevarande

budgetår visar att anslaget sannolikt

kommer att överskridas.

Regeringen anser att besparingsmålet

för anslaget - 5 miljoner kronor årligen

fram t.o.m. 1998 - fortsatt bör

eftersträvas, trots att en minskning

bedöms mycket svår att genomföra.

Statens lokalförsörjningsverk kommer

därför att få i uppdrag att verka för en

tidigare avveckling av kontrakt och

ytterligare ökning av

andrahandsupplåtelser.

Nämnden för offentlig upphandling

De övergripande målen för Nämnden för

offentlig upphandling (NOU) är att verka

för att offentlig upphandling sker

affärsmässigt, effektivt och i enlighet

med lagen om offentlig upphandling

(LOU), EG:s rättssystem på området och

WTO-överenskommelsen om statlig

upphandling.

A 13 Nämnden för offentlig upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 13

Nämnden för offentlig upphandling för

budgetåret 1997 skall föras upp med

6 348 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är

en ökning med 158 000 kr jämfört med

budgetåret 1995/96 (12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 6,3

respektive 6,5 miljoner kronor.

Ekonomiska rådet

Ekonomiska rådet är ett organ knutet

till Finansdepartementet. Rådet består

av nationalekonomiska forskare

förordnade på i normalfallet tre år av

regeringen. Konjunkturinstitutets

generaldirektör och forskningschef är

adjungerade medlemmar. Ekonomiska rådets

övergripande mål är att initiera

forskning och utredningsarbete av

särskilt intresse för den ekonomiska

politikens utformning.

A 14 Ekonomiska rådet

Propositionen

Regeringen föreslår att 1 705 000 kr

anvisas till ramanslaget Ekonomiska

rådet under år 1997 (yrkande 9, delvis).

Det är i stort sett samma tilldelning

som under budgetåret 1995/96 (för 12

månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till ca 1,7

miljoner kronor respektive år.

Regeringen anser att Ekonomiska rådets

övergripande mål bör gälla även för

budgetåret 1997 och att verksamheten bör

fortsätta i nuvarande omfattning.

Motionen

I motion Fi510 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) föreslås att anslaget till

Ekonomiska rådet dras in från den 1

januari 1997.

Det ekonomiska rådet är enligt

motionärerna ett exempel på ett

mellanting mellan ett politiskt styrt

utredningsorgan och en grupp opolitiskt

obundna forskare - en konstruktion som

förekommer också inom andra

forskningsområden. Den oklarhet som

sådana hybrider skapar om vem som i

själva verket ansvarar för resultaten av

forskningen är olycklig. Motionärernas

uppfattning är att om

Finansdepartementet vill få ett visst

slags ekonomisk utredningsuppgift med

ett klart politiskt syfte utförd bör

denna utföras inom ramen för

departementets ordinarie organisation.

Handlar det om forskning där

allmänhetens förtroende för att

resultaten skall vara maximalt politiskt

neutrala bör uppdragen kunna läggas ut

som beställningar på fristående

myndigheter som Konjunkturinstitutet

eller Statistiska centralbyrån.

Kostnader för vissa nämnder m.m.

Från anslaget A 15 Kostnader för vissa

nämnder m.m. betalas utgifter - i regel

arvoden till ledamöter och ersättare

m.m. - för Statens tjänstebostads-nämnd,

Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i

vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för

arbetsmiljöfrågor, Statens ansvarsnämnd,

Offentliga sektorns särskilda nämnd,

Kontraktsdelegationen, Statens

tjänstepensions- och grupplivnämnd,

Nämnden för vissa pensionsfrågor,

Statens utlandslönenämnd, Statens

krigsförsäkringsnämnd och Statens

krigsskadenämnd. Från anslaget betalas

även Sveriges bidrag till Nordiska

skattevetenskapliga forskningsrådet.

A 15 Kostnader för vissa nämnder m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att till det

obetecknade anslaget A 15 Kostnader för

vissa nämnder m.m. skall 1 552 000 kr

anvisas för budgetåret 1997 (yrkande 9,

delvis).

För åren 1998 och 1999 beräknas

utgifterna bli realt oförändrade.

Den huvudsakliga faktorn som styr

utgifterna på området är hur

arbetsbelastningen påverkar antalet

sammanträden vid nämnderna eftersom de

flesta arvoden utgår per sammanträde.

Regeringen har i sin bedömning av

anslagets storlek bl.a. beaktat höjda

arvoden samt att

Statstjänstemannanämnden inte längre

belastar anslaget. Dessutom har

Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd

och Prövningsnämnden för bankstödsfrågor

upphört.

Bokföringsnämnden

De övergripande målen för

Bokföringsnämnden är att främja

utvecklingen av god redovisningssed i

företagens bokföring och offentliga

redovisningar. Nämnden skall också

utarbeta allmänna råd inom sitt

ansvarsområde.

A 16 Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 16

Bokföringsnämnden för budgetåret 1997

skall föras upp med 4 468 000 kr

(yrkande 9, delvis). Det är en höjning

med omkring 100 000 kr jämfört med

budgetåret 1995/96 (12 månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 4,4

respektive 4,5 miljoner kronor.

Regeringen anser att målen för

Bokföringsnämndens verksamhet måste

anses uppfyllda. Regeringen har inga

invändningar mot den omprioritering som

nämnden behövt göra på grund av bl.a.

arbetet med den nya redovisnings-

lagstiftningen eller i övrigt mot den

bedrivna verksamheten. Medelsbehovet för

kommande år har beräknats vara

oförändrat, bortsett från den generella

besparingen på statlig konsumtion.

Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed

Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed har bildats gemensamt av

staten genom Bokföringsnämnden,

Föreningen Auktoriserade Revisorer och

Sveriges Industriförbund.

A 17 Bidrag till Stiftelsen för

utvecklande av god redovisningssed

Propositionen

Regeringen föreslår att det obetecknade

anslaget A 17 Bidrag till Stiftelsen för

utvecklande av god redovisningssed för

budgetåret 1997 skall föras upp med 800

000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en

ökning med 200 000 kr jämfört med

budgetåret 1995/96 (12 månader)

För åren 1998 och 1999 har regeringen

beräknat oförändrade resurser.

Ökningen motiveras med att det skett och

kommer att ske omfattande förändringar

på redovisningslagstiftningens område.

Utvecklingsarbete

Anslaget A 18 Utvecklingsarbete används

bl.a. för att bekosta utvecklingsarbete

avseende styrning, budgetering och

redovisning av statens inkomster,

utgifter, tillgångar och skulder.

A 18 Utvecklingsarbete

Propositionen

För budgetåret 1997 föreslås till A 18

Utvecklingsarbete ett ramanslag på

32 570 000 kr (yrkande 9, delvis). Det

är en minskning med 5 miljoner kronor

jämfört med budgetåret 1995/96 (12

månader).

För budgetåren 1997 och 1998 beräknas

oförändrade resurser.

Vidare föreslår regeringen att

riksdagen medger att den utgående

reservationen från det under sjunde

huvudtiteln budgetåret 1995/96 uppförda

reservationsanslaget D 5

Utvecklingsarbete förs till detta anslag

(yrkande 5).

Kammarkollegiet

Propositionen

Det övergripande målet för

Kammarkollegiets myndighetsuppgifter är

en konsekvent rättstillämpning samt en

snabb och korrekt handläggning av

ärenden, med en lämplig avvägning av

resurser. För uppdragsverksamheten är

det övergripande målet att denna skall

utföras enligt marknadsmässiga principer

och med full kostnadstäckning.

A 19 Kammarkollegiet

Propositionen

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att ramanslaget A 19 Kammarkollegiet för

budgetåret 1997 skall föras upp med 22

277 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är

en minskning med knappt 700 000 kr

jämfört med budgetåret 1995/96 (12

månader).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 22,9

respektive 23,7 miljoner kronor.

Kammarkollegiet omfattas av regeringens

sparkrav på utgifter för statlig

konsumtion. Sedan budgetåret 1994/95 har

anslaget totalt minskats med 3 miljoner

kronor, vilket motsvarar 11 %.

Sammantaget bedömer regeringen att

Kammarkollegiet har åstadkommit ett

tillfredsställande verksamhetsresultat.

De övergripande målen har i allt

väsentligt uppnåtts.

Kontrollfunktionen i staten

A 20 Kontrollfunktionen i staten

Propositionen

För budgetåret 1997 föreslås att 100

miljoner kronor förs upp på ett nytt

reservationsanslag A 20

Kontrollfunktionen i staten (yrkande 9,

delvis).

För åren 1998 och 1999 bör enligt

regeringen 120 respektive 125 miljoner

kronor beräknas.

I den ekonomiska vårpropositionen

(1995/96:150) aviserades att regeringen

avsåg att föreslå riksdagen att

särskilda resurser skulle avsättas för

att möjliggöra en förstärkning av

kontrollfunktionen i staten. I

budgetpropositionen anför regeringen att

det för den offentliga sektorns

legitimitet är av fundamental betydelse

att de skatter som statsmakterna

beslutat om inbetalas, och att bidrag av

olika slag utbetalas endast till dem som

är berättigade till bidrag och då med

rätt belopp. Regeringen har vidtagit ett

antal åtgärder för att säkerställa att

så sker.

För att hålla samman regeringens

fortsatta insatser har en arbetsgrupp

bildats inom Finansdepartementet.

Åtgärder som initieras skall utmynna i

förslag till konkreta förändringar i

regelverk, organisations- och

systemändringar, försöksverksamhet och

liknande. För att snabbt uppnå önskvärda

resultat bedömer regeringen det

nödvändigt att särskilda medel i form av

projektbidrag tillförs berörda

organisationer för att stärka

kontrollfunktionen.

Tidsbegränsade åtaganden

B 1 Statlig kreditgaranti för

bostadsanskaffningslån

Enligt förordningen (1973:499) om

bostadsanskaffningslån med statlig

garanti till statstjänstemän m.fl. har

under vissa förutsättningar lån med

statlig garanti kunnat medges för

förvärv av bostadsrätt eller för

kontantinsats vid villaköp. Från

anslaget betalas de kostnader som kan

uppkomma till följd av att den statliga

garantin behöver tas i anspråk. Anslaget

disponeras av Kammarkollegiet.

Regeringen har upphävt förordningen om

bostadsanskaffningslån. Fr.o.m. den 1

januari 1992 beviljas inga nya lån.

Förordningen gäller dock för lån som har

beviljats dessförinnan.

Propositionen

Regeringen föreslår att det obetecknade

anslaget B 1 Statlig kreditgaranti för

bostadsanskaffningslån för budgetåret

1997 skall föras upp med 200 000 kr

(yrkande 9, delvis).

Medelsbehovet beräknas vara oförändrat

under budgetåren 1998 och 1999.

B 2 Åtgärder för att stärka det

finansiella systemet

Anslaget Åtgärder för att stärka det

finansiella systemet infördes i samband

med finanskrisen. Det belastas med

kostnaderna för bankstödet samt med de

kostnader som kunnat uppstå till följd

av att staten måste infria

garantiåtaganden gentemot Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB,

samt Venantius. Även inkomster i form av

garantiavgifter m.m. bokförs på

anslaget.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 2

Åtgärder för att stärka det finansiella

systemet för budgetåret 1997 skall föras

upp med 205 000 000 kr (yrkande 9,

delvis).

Medelsbehovet under budgetåren 1998 och

1999 beräknar regeringen till 140

miljoner kronor respektive år.

Medel anvisades tidigare över ett s.k. 1

000-kronorsanslag, men föreslås från

årsskiftet täckas av ett ramanslag i

enlighet med de nya

budgeteringsprinciperna.

Intäkterna under budgetåret har uppgått

till ca 4,1 miljarder kronor och utgörs

i huvudsak av utdelning från Nordbanken.

Kostnaderna, ca 400 miljoner kronor,

består till övervägande del av

räntekostnader på lån i

Riksgäldskontoret avseende

finansieringen av Securum och Retriva.

Intäkterna från försäljningen av aktier

i Nordbanken motsvarande 6,4 miljarder

kronor har redovisats under

inkomsttitel.

Vid beräkningen av anslaget har bl.a.

beaktats en rad förändringar som har att

göra med det nya garantisystemet i

staten, bruttoredovisningsprincipen samt

med nya former för förvaltningen av

statens ägande i Nordbanken och Securum

och för förvaltningen av lämnade

garantier avseende Securum (inkl.

Retriva).

B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i

Nordbanken

Anslaget Statliga ägarinsatser m.m. i

Nordbanken belastas med kostnader som

uppkommer vid förberedelser för och

genomförande av försäljning av statens

aktier i Nordbanken.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 3

Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken

för budgetåret 1997 skall föras upp med

100 000 000 kr (yrkande 9, delvis).

Medel anvisades tidigare över ett s.k. 1

000-kronorsanslag, men föreslås från

årsskiftet täckas av ett ramanslag i

enlighet med de nya

budgeteringsprinciperna.

Under hösten 1995 såldes 34,5 % av

statens aktier i Nordbanken. För det

fall att beslut fattas om ytterligare

försäljning under budgetåret 1997

budgeteras 100 miljoner kronor för detta

ändamål.

B 4 Försäljning av aktier i Stadshypotek

AB

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt

ramanslag B 4 Försäljning av aktier i

Stadshypotek AB för budgetåret 1997

skall föras upp med 60 000 000 kr

(yrkande 9, delvis).

Anslaget är avsett att användas för

kostnader som uppkommer vid

förberedelser för och genomförande av

försäljning av statens aktier i

Stadshypotek AB.

B 5 Bidrag till kapitalet i Europeiska

investeringsbanken

Propositionen

Svenskt medlemskap i Europeiska

investeringsbanken följer automatiskt

med medlemskap i Europeiska unionen.

Sveriges kapitalandel uppgår till 2 026

miljoner ecu vilket motsvarar 16 998

miljoner kronor.

De sammanlagda inbetalningarna som

Sverige skall göra till banken uppgår

till drygt 508 miljoner ecu vilket

motsvarar 4 262 miljoner kronor, av

vilket 402,4 miljoner ecu (motsvarande 3

376 miljoner kronor) har avsatts under

budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Inbetalningarna skall vara avslutade vid

utgången av 1998.

Under budgetåret 1997 skall två

delbetalningar om sammanlagt ca 102,4

miljoner ecu göras. Med hänsyn till

eventuella förändringar i kronans värde

i förhållande till ecu föreslår

regeringen att ett ramanslag på 860 000

000 kr anvisas för detta ändamål

(yrkande 9, delvis). Medelsbehovet för

1998 beräknar regeringen till 3,6

miljoner ecu vilket motsvarar 30

miljoner kronor.

Riksdagens revisorer

C 1 Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har till uppgift

att på riksdagens vägnar granska statlig

verksamhet. Uppgiften är till

övervägande delen av

förvaltningsrevisionell karaktär, och

syftet med revisorernas granskning är

att främja ett effektivt utbyte av de

statliga insatserna. Dessutom granskar

revisorerna som externrevisorer

Riksbanken, den inre

riksdagsförvaltningen, Riksdagens

ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfond.

Propositionen

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att Riksdagens revisorer för budgetåret

1997 beviljas ett ramanslag om 16 151

000 kr (yrkande 9, delvis).

Förslaget innebär en höjning med drygt 1

900 miljoner kronor jämfört med 1995/96

års anslag (räknat på 12 månader). I

höjningen har inräknats kompensation för

höjda arvoden till revisorerna. Vidare

föreslås kompensation för ökad

hyreskostnad.

För budgetåret 1998 och 1999 beräknas

medelsbehovet till 16,7 respektive 17,2

miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande till

anslagen inom utgiftsområde 2

Utskottet gör i detta avsnitt en samlad

bedömning av fördelningen av medel på

anslag inom utgiftsområdet samt

redovisar sitt ställningstagande till

här aktuella förslag. Ställningstagandet

skall enligt riksdagsordningen 5 kap.

12 § göras genom ett beslut.

Utskottet vill erinra om att riksdagens

beslut om ram för utgiftsområde 2 (bet.

1996/97:FiU1, rskr. 53) innebär en

restriktion för behandlingen av

anslagen. Utgifterna får högst uppgå

till 3 807 556 000 kr.

I betänkande 1996/97:FiU1 kunde

utskottet konstatera (s. 153) att de

myndigheter och insatser som finansieras

inom utgiftsområdet har en mycket

betydelsefull roll för en väl fungerande

och effektiv statsapparat. Eftersom

antalet myndigheter är stort och deras

verksamhet har skiftande karaktär

hänvisas i propositionen till de

resultatbedömningar som görs under

respektive anslag. En utvecklad

sammanfattande resultatredovisning för

utgiftsområdet i sin helhet finns

således inte i propositionen. Utskottet

uttryckte i betänkandet förståelse för

att detta heller inte kan göras på ett

enkelt sätt. Detta förhållande försvårar

emellertid samtidigt ställningstagandena

till såväl den totala

resurstilldelningen för utgiftsområdet

som till avvägningen mellan olika anslag

inom utgiftsområdet. Enligt utskottet

bör strävan i det fortsatta

utvecklingsarbetet vara att ta

ytterligare steg mot att belysa hur väl

de insatta resurserna uppfyller de mål

som riksdagen ställer upp för olika

verksamhetsområden inom utgiftsområdet

liksom för de olika myndigheterna och

deras verksamhet.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag till anslag för

Statistiska centralbyrån (SCB), men vill

i anslutning härtill göra följande

tillägg.

Av propositionen framgår att EU kommer

att ställa ytterligare krav på en

utvidgning av EU-statistiken. Det är

emellertid i dagsläget svårt att ange

hur stor del av SCB:s anslag som kan

komma att utnyttjas för detta ändamål.

SCB beräknar att produktionskostnaden

för EU-statistiken för år 1997 kan komma

att öka med 10 miljoner kronor. Enligt

Finansdepartementet pekar den senaste

informationen mot att detta belopp kan

vara något för högt. Vid bestämningen av

förslaget till anslag för SCB har

emellertid inte några medel avsatts för

nytillkommande EU-statistik. Regeringens

förslag innebär att kraven på ny EU-

statistik måste mötas med besparingar

inom andra statistik- områden. Utskottet

utgår ifrån att regeringen informerar

riksdagen ifall SCB tvingas till

påtagliga kvalitetsförsämringar inom

viktiga områden av den officiella

statistiken.

Utskottet vill med anledning av

yrkandena om könsuppdelad statistik i

motionerna Fi212 (v) och Fi509 (mp)

anföra följande.

De i motionerna framställda kraven på

en utbyggd jämställdhetsstatistik kan ge

intryck av att denna statistik är

lågprioriterad. Så är dock inte fallet.

1994 års nationella handlingsplan för

jämställdhetspolitik (prop. 1993/94:147)

resulterade för statistikens del i att:

- Jämställdhetsstatistik klassificerades

som officiell statistik våren 1994.

- I förordningen om den officiella

statistiken (ändring 1994:1108) infördes

en ny paragraf, 10 §, med lydelsen

Individbaserad officiell statistik

skall, när inte särskilda skäl talar

däremot, vara könsuppdelad .

Vid SCB har ett särskilt program

inrättats bestående av fyra handläggare

som arbetar med

jämställdhetsstatistiken. Arbetet

finansieras till hälften via anslag (ca

1,5 miljoner kronor) och till hälften

via uppdrag. Inom anslagsramen

finansieras programmet Information och

uppföljning vad gäller tillämpningen av

10 §. Programmet utvecklar därutöver

metoder för hur stati-stik skall

produceras och presenteras för att kunna

belysa olika frågor ur ett

jämställdhetsperspektiv. En kartläggning

av hur väl den officiella statistiken

följer kravet på könsuppdelad

individstatistik pågår med en genomgång

av i första hand SCB:s egen officiella

statistik. De brister som upptäcks

åtgärdas.

För all SCB:s individstatistik insamlas

uppgift om kön. Statistiken redovisas

också regelmässigt könsuppdelad. För

urvalsundersökningar presenteras dock

statistiken för små redovisningsgrupper

inte alltid könsuppdelad på grund av att

den statistiska osäkerheten blir för

stor. Allt dataunderlag från

undersökningarna, inklusive

Undersökningen av levnadsförhållanden

(ULF) och Hushållens inkomster (HINK),

kan analyseras ur ett jämställdhetsper-

spektiv.

Utskottet noterar också att av SCB:s

fördjupade anslagsframställning för åren

1997-1999 framgår att de besparingskrav

som lagts på SCB i budgetbehandlingen

inte kommer att innebära några

ambitionssänkningar vad gäller arbetet

med programmet för

Jämställdhetsstatistik.

Utskottet konstaterar med det anförda

att ett intensivt arbete pågår med att

utveckla jämställdhetsstatistiken.

Utskottet avstyrker motionerna Fi212 (v)

yrkandena 18 och 19 samt Fi509 (mp)

yrkande 9.

Utskottet vill beträffande förslaget i

motion Fi509 (mp) om miljöräkenskaper

erinra om att arbetet med framtagandet

av ett miljöräkenskapssystem i Sverige

och i de länder som arbetar med

motsvarande projekt kommer att ta tid.

Arbetet med miljöräkenskaperna utvecklas

enligt utskottets mening positivt.

Konjunkturinstitutet (KI) och SCB kommer

vid årsskiftet att presentera två

delrapporter rörande dels en värdering

av skadorna av kväveutsläppen (KI), dels

en lägesrapport om de fysiska

miljöräkenskaperna (SCB). I det korta

perspektivet kommer emellertid ingen

heltäckande miljöjusterad

nationalprodukt att kunna tas fram.

Arbetet inriktas alltjämt mycket på

forskning och metodutveckling. Det bör

framhållas att arbetet med att bygga ett

användbart miljöräkenskapssystem måste

ses som ett långsiktigt projekt.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att Konjunkturinstitutets anslag för år

1997 bör förstärkas med 1,25 miljoner

kronor varav ca hälften av denna

förstärkning skall utnyttjas för arbetet

med miljöräkenskaperna. Utskottet

avstyrker med det anförda motion Fi509

(mp) yrkande 10.

Beträffande anslaget Folk- och

bostadsräkning vill utskottet anföra

följande.

I propositionen föreslås att i avvaktan

på RRV:s utredning de 70 miljoner kronor

som beräknats för år 1997 tills vidare

skall disponeras av regeringen.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att vissa grundläggande förberedelser

måste vidtas under år 1997 för att även

en senarelagd räkning skall vara möjlig

att genomföra. Det innebär att en del av

det föreslagna anslaget kommer att

utnyttjas under nästa år. I detta

sammanhang bör också nämnas att EU

förbereder bestämmelser som innebär att

medlemsländerna skall genomföra folk-

och bostadsräkningar under våren 2001.

Som framgår av propositionen avser

regeringen att återkomma till riksdagen

när resultatet av provverksamheten

föreligger.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Fi412 (m).

Miljöpartiet reducerar anslaget till

folk- och bostadsräkningen till 30

miljoner kronor. Miljöpartiet avvisar

riksdagens tidigare beslut att inrätta

ett lägenhetsregister.

Utskottet vill framhålla att avsikten

med att upprätta ett lägenhetsregister

är att SCB skall få möjlighet att i

likhet med flera länder i Europa kunna

genomföra en registerbaserad FoB i

stället för en blankett-FoB. Kostnaden

för en blankett-FoB uppgår till minst

300 miljoner kronor medan kostnaden för

en motsvarande register-FoB kan beräknas

till ca 10 miljoner kronor.

Utskottet avstyrker med det anförda

Miljöpartiet de grönas förslag i motion

Fi509 (yrkande 1 i denna del) att

reducera 1997 års anslag till Folk- och

bostadsräkningen till 30 miljoner

kronor.

Beträffande Finansinspektionen vill

utskottet med anledning av motion Fi502

(fp) anföra att riksdagen tidigare

konstaterat att Finansinspektionen

vidtagit omfattande åtgärder för att

förbättra sina möjligheter att utföra en

effektiv operativ och finansiell tillsyn

(bet. 1993/94:NU18, rskr. 327 och bet.

1995/96:NU23, rskr. 285). Formerna för

det framtida tillsynsarbetet övervägs

för närvarande inom ramen för

Banklagskommitténs arbete. Utskottet

anser liksom regeringen att

Banklagskommitténs analys inte bör

föregripas. Den slutliga bedömningen av

ambitionsnivå och långsiktigt

resursbehov för den finansiella

tillsynen bör därför anstå till dess

kommittén avlämnat ett betänkande i

saken.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion Fi502 (fp).

Vad gäller Insättningsgarantinämnden

anser utskottet i likhet med regeringen

att det övergripande målet för

verksamheten inom

Insättningsgarantinämndens ansvarsområde

skall vara i enlighet med regeringens

förslag. Yrkande 3 i propositionen

tillstyrks därmed.

Utskottet vill beträffande

Riksgäldskontoret anföra följande.

Finansutskottet har inget att erinra

mot regeringens förslag till

medelsberäkning för Riksgäldskontorets

förvaltnings- och upplåningskostnader

(anslagen A 8 och A 9), ej heller till

att kontorets garantiverksamhet (anslag

A 10) förs upp med ett formellt belopp

på 1 000 kr.

Liksom regeringen anser utskottet att

det är angeläget att Riksgäldskontorets

interna kontroll stramas upp. Utskottet

förutsätter att regeringen återkommer

till riksdagen med en närmare

redovisning av de åtgärder som vidtagits

för att tillgodose detta krav.

Utskottet delar också regeringens

bedömning att hushållsupplåningen bör

ges ökad prioritet på det sätt som

regeringen föreslagit (yrkande 4).

Beträffande Ekonomiska rådet och

förslaget i motion Fi510 (v) att

avveckla rådet vill utskottet anföra

följande.

Våren 1993 avstyrkte utskottet (bet.

1992/93:FiU21 s. 3) en motion från

Vänsterpartiet med samma innebörd som i

det nu aktuella yrkandet. Som utskottet

ser det är Ekonomiska rådets roll som

initiativtagare till forskning och som

länk mellan Finansdepartementet resp.

Konjunkturinstitutet och den

nationalekonomiska forskningen

betydelsefull. Det råder heller ingen

oklarhet, vilket motionärerna hävdar, om

att det är den enskilde forskaren som

ansvarar för de slutsatser som redovisas

i Ekonomiska rådets rapporter.

Utskottet avstyrker motion Fi510 (v)

yrkande 1.

Beträffande anslaget Utvecklingsarbete

tillstyrker utskottet yrkande 5 i

propositionen att riksdagen medger att

den utgående reservationen på

reservationsanslaget D 5

Utvecklingsarbete under sjunde

huvudtiteln förs till ram- anslaget A 18

Utvecklingsarbete.

Beträffande anslaget till Riksdagens

revisorer vill utskottet först erinra om

den av talmanskonferensen tillsatta

Revisionsutredningen. Enligt

utredningens direktiv blir en central

del av utredningens arbete att överväga

vilka totala resurser ställt i relation

till uppgifter om ambitionsnivå som bör

avdelas för den statliga revisionen.

Vidare skall utredningen avväga hur

dessa skall fördelas mellan

Riksrevisionsverket och Riksdagens

revisorer.

I budgetpropositionen föreslås att

kompensation med 475 000 kr skall utgå

för den merkostnad som belastade

Riksdagens revisorers anslag under

budgetåret 1995/96 som en följd av

höjningen av revisorernas arvoden.

Riksdagen beslutade i december 1995

(förs. 1995/96:RFK3, bet. 1995/96:KU3,

rskr. 88-89) om en höjning av arvodena

för uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ samt av

tilläggsarvodet för uppdrag som vice

talman, ordförande och vice ordförande i

utskott.

I den budgetsanering som har varit

nödvändig att genomföra de senaste åren

har riksdagen ställt sig bakom

sparkraven på statlig konsumtion. En

utgångspunkt för besparingarna har varit

att samtliga myndigheters anslag fram

till budgetåret 1998 skall reduceras med

11 % (prop. 1994/95:100 bil. 1, bet.

1994/95:FiU10, rskr. 179). Utskottet

vill framhålla att mot bakgrund av de

besparingar som varit nödvändiga att

genomföra inom stora delar av den

offentliga verksamheten bör

anslagsprövningen också för riksdagens

myndigheter präglas av stor

återhållsamhet.

När det specifikt gäller myndigheternas

kostnader för lokaler innebär det system

som sedan några år tillämpas med ett

samlat anslag för en myndighets

kostnader att någon särskild

kompensation för hyreshöjningar normalt

inte skall utgå. Den lokalkostnadsnivå

som lokalhållaren, i detta fall

riksdagens förvaltningskontor, avser att

ta ut år 1997 för de lokaler som

Riksdagens revisorer disponerar

överensstämmer med vad som tillämpas för

övriga statliga myndigheter med

motsvarande läge och standard.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker

utskottet att Riksdagens revisorer för

år 1997 erhåller medel i enlighet med

riksdagens förvaltningsstyrelses

förslag.

Vad avser övriga förslag till anslag

inom utgiftsområde 2 i

budgetpropositionen har utskottet inget

att erinra om dessa. Sammantaget ställer

sig utskottet således bakom regeringens

förslag till fördelning av medel inom

utgiftsområdet, varför yrkande 9 i

budgetpropositionen tillstyrks. Detta

innebär att utskottet inte kan ställa

sig bakom förslagen i motionerna Fi509

(mp) yrkande 1 i denna del och Fi510 (v)

yrkande 2. Utskottet kan inte heller

förorda en omfördelning av det slag som

föreslås i motion Fi505 (fp) mellan

Statskontorets anslagssparande och en

ökning av Riksrevisionsverkets resurser

för budgetåret 1997.

Vad utskottet ovan anfört innebär

sammanfattningsvis att utskottet inte

har något att erinra mot

propositionsförslagen och därför

tillstyrker propositionen (yrkandena 3-5

och 9). Utskottet har ovan avstyrkt

motionerna Fi212 (v) yrkandena 18 och

19, Fi412 (m), Fi502 (fp), Fi505 (fp),

Fi509 (mp) yrkandena 1, 9 och 10 samt

Fi510 (v).

Utgiftsområde 2 åren 1998-1999

Motionen

I motion Fi509 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) föreslås att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag på utgiftsområde 2

för budgetåren 1998 och 1999 (yrkande

2).

Utskottet

Utskottet vill med anledning av motionen

anföra följande.

I juni fastställde riksdagen utgiftstak

för staten för år 1997, 1998 och 1999 i

samband med behandlingen av den

ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop.

1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 304). I

budgetpropositionen lägger regeringen

fram förslag till medelstilldelning för

år 1997 för de olika anslagen och

redovisar dessutom hur den beräknar

utvecklingen av de olika anslagen för

åren 1998 och 1999. Regeringen begär

emellertid inte något godkännande av

riksdagen för den beräkningen.

Det finns enligt utskottets mening inte

anledning att nu ta ställning till

beräkningen av de olika anslagen för

kommande år. Beslut om

anslagstilldelning för 1998 och 1999

kommer att ske under budgetberedningarna

1997 respektive 1998.

Vad utskottet här anfört innebär att

motion Fi509 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Övriga frågor

Revisions- och redovisningsfrågor

Uppföljning av ESO-rapport om

utvärderingar

Motionen

I motion Fi901 av Maud Ekendahl och Ulla

Löfgren (m) behandlas slutsatserna i

rapporten Kan myndigheter utvärdera sig

själva? (Ds 1996:36) från Expertgruppen

för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Enligt rapporten är kvaliteten på

myndigheternas utvärderingar av den egna

verksamheten ofta dålig - både när det

gäller metod och resultat - och

resonemang om ändamålsenlighet och

kostnadseffektivitet i den granskade

verksamheten saknas ofta helt.

I motionen hävdas att det är rimligt

att effekterna av de enligt motionärerna

enorma summor som slussas ut via olika

myndigheter granskas. I motionen anförs

att Riksrevisionsverket bör få i uppdrag

att utföra en uppföljning av ESO-

rapporten.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att utskottet flera gånger tidigare har

framhållit att de nya formerna för att

styra den statliga verksamheten liksom

den förändrade budgetprocessen ställer

ökade krav på uppföljning, utvärdering

och revision (t.ex. bet. 1995/96:FiU10

s. 136). Den aktuella ESO-rapporten är

ett viktigt bidrag till diskussionen om

myndigheternas självutvärderingar.

Rapporten reser bl.a. frågor om hur

utvärderingsprocessen skall kunna

förbättras och kvaliteten på

självutvärderingarna höjas.

Enligt förordningen (1996:882) om

myndigheters årsredovisning m.m. skall

årsredovisningarna bl.a. bestå av en

resultatredovisning. Myndigheterna skall

redovisa och kommentera verksamhetens

resultat i förhållande till de mål och i

enlighet med de krav på återrapportering

som regeringen har angivit i

regleringsbrev eller i något annat

beslut.

Vidare beslutar regeringen varje år

vilka verksamheter som skall genomgå

fördjupad prövning. Underlag för

fördjupad prövning skall bl.a innehålla

en sammanfattande resultatanalys. I

resultatanalysen skall verksamheten

utvärderas och redovisas i förhållande

till de mål för verksamheten som

regeringen fastställt.

Arbetet med att fortlöpande förbättra

resultatstyrningen bör enligt utskottets

uppfattning fortsätta. Utskottet har

inhämtat att den aktuella ESO-rapporten

har uppmärksammats inom

Finansdepartementet och beaktas i det

fortsatta utvecklingsarbetet.

Någon riksdagens åtgärd är därmed inte

påkallad. Med det anförda avstyrks

motion Fi901 (m).

Riksrevisionsverkets granskning av

myndigheters regelgivning

Motionen

Enligt motion Fi508 av Michael

Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) pressas

näringslivet, särskilt de mindre

företagen, hårt av den ökande strömmen

av lagar och regler. Inte minst gäller

detta regler från myndigheter.

Motionärerna erinrar om att en myndighet

numera i en s.k. problem- och

konsekvensanalys skall utreda

kostnadsmässiga och andra konsekvenser

av föreskrifter och allmänna råd innan

myndigheten beslutar om en regel.

Bland andra Riksrevisionsverket (RRV)

skall ges tillfälle att yttra sig över

utredningen. Enligt vad som anförs i

motionen uppvisar RRV:s arbete brister.

Verkets handläggning består till

övervägande del i att för statistiska

ändamål registrera de

konsekvensutredningar som ges in från de

aktuella myndigheterna. Någon faktisk

granskning av utredningens innehåll sker

sällan, enligt vad som anförs i

motionen.

Motionärerna framhåller att för att nå

syftet med reformen krävs att RRV:s

arbete sker med ökade insatser och högre

prioritet. RRV bör ges möjlighet att

intensifiera de insatser som reformen

förutsatte vad avser tillsyn,

utbildning, rådgivning och

metodutveckling.

Utskottet

Utskottet vill med anledning av motionen

anföra följande. Kravet på myndigheterna

att göra konsekvensutredningar som

belyser en regels kostnadsmässiga och

andra konsekvenser har funnits sedan

länge; inom regeringskansliet i interna

cirkulär och hos myndigheterna i den

tidigare begränsningsförordningen.

Kravet finns numera i verksförordningen

(1995:1322).

I Riksrevisionsverkets anvisningar sägs

bl.a. att utformningen av en regel och

dess tillsyn bör idealt sett spegla en

medveten avvägning mellan å ena sidan

behovet av samhällsekonomiskt motiverade

regler och å andra sidan eventuella

negativa effekter. Så upplevs inte

alltid regelverken i dag.

Genom kraven på konsekvensutredningar

av regler vill regering och riksdag få

bättre kontroll över de effekter som

reglerna medför. Konsekvensutredningen

klarlägger i förväg olika slag av

kostnader och andra konsekvenser för att

beslutsunderlaget skall bli så bra som

möjligt. De som berörs av reglerna skall

ges tillfälle att yttra sig över

konsekvensutredningen, liksom över

själva sakfrågan, dvs. om en regel är

den rätta lösningen på det bakomliggande

problemet.

Riksrevisionsverket är

tillsynsmyndighet för myndigheternas

regelgivning. RRV skall utveckla metoder

för konsekvensutredningar av

regelförslag och följa tillämpningen. I

dialogen mellan RRV och myndigheterna

kan olika problem vad gäller

tillämpningen av kravet på

konsekvensutredningar och eventuella

behov av förenklingar i förfarandet

uppmärksammas.

Inom RRV utreds för närvarande om

konsekvensutredningar och granskning av

dessa är rätt metod för att uppnå de

avsedda syftena. RRV:s utredning kan

förväntas bli klar i mars 1997.

Utskottet finner inte någon riksdagens

åtgärd påkallad och avstyrker därmed

motion Fi508 (kd, m, c, fp).

Statlig bokföringsnämnd

Motionen

I motion Fi917 av Margit Gennser (m)

erinras om att det privata näringslivets

redovisningspraxis är utförligt

normerad, bl.a. genom den statliga

bokföringsnämnden. Enligt motionären

förekommer inte motsvarande

normverksamhet på det statliga området

trots att statens verksamhet är mycket

omfattande.

Uppgiften att verka för en god och

enhetlig statlig redovisning genom att

föreskriva normer/regler för god statlig

redovisningssed bör, enligt motionären,

i första hand inte ankomma på RRV utan

åligga annan myndighet, t.ex.

Statskontoret. RRV skall svara för

kontrollen att god statlig

redovisningssed följs och också i sitt

arbete ge impulser för förbättringar och

vidareutveckling.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att

Riksrevisionsverkets föreskrifter är

normerande när det gäller statlig

redovisning. Enligt regleringsbrevet för

RRV skall RRV:s prestationer i form av

utbildning, råd och stöd vara inriktade

på att skapa sådana förutsättningar att

myndigheterna kan åstadkomma en

redovisning som är tillförlitlig och

rättvisande samt ändamålsenlig för såväl

statsmakterna som myndigheterna själva.

Lag, förordning och föreskrifter är

tvingande för myndigheterna.

Myndigheterna måste således följa

föreskrifterna från RRV.

Vid RRV finns ett särskilt råd för

redovisningsfrågor. Rådet skall ge

generaldirektören de råd som behövs för

att genom föreskrifter främja

utvecklingen av god redovisningssed i

myndigheternas redovisning. Rådet utses

av regeringen och har kompetens från

såväl privat som statlig sektor.

Vidare vill utskottet erinra om att

RRV:s revision skall bedrivas oberoende

även i förhållande till den normerande

verksamheten vid verket.

Med hänvisning till det anförda

avstyrks motion Fi917 (m).

Kontroll av statliga och kommunala

aktiebolag

Motionen

Enligt motion Fi918 av Margit Gennser

(m) har under de senaste åren en rad

brister i kontrollen av statlig och

kommunal verksamhet uppmärksammats.

Samtidigt har beslut tagits om en

särskild finanspolis för att stävja

ekonomisk brottslighet inom den privata

sektorn. För att åtgärder rörande den

privata sektorn skall vinna i

trovärdighet krävs enligt motionären att

icke korrekt handhavande av offentliga

medel i statliga och kommunala bolag

också beivras. Ett sätt att komma åt

problemet är enligt motionären att

inrätta en särskild kontroll- och

revisionsmyndighet som har till uppgift

att kontrollera att statliga och

kommunala bolag inte överskrider sina

befogenheter.

Motionären framhåller att den

föreslagna kontrollfunktionen är

ytterligt viktig eftersom ägarfunktionen

i de offentligt ägda bolagen är mycket

vag och ofta svagt utvecklad. I motionen

anförs vidare att man inom regeringen nu

under lång tid avsett att skapa en

statlig ägarpolicy och nya funktioner

för att denna skall tillämpas. Enligt

motionären har i praktiken dock inte

mycket hänt. En särskild

kontrollmyndighet avsedd att kontrollera

statliga och kommunala bolag skulle

sannolikt påskynda statens ägarpolicy i

statliga bolag i de fall nu staten skall

engagera sig i en sådan verksamhet.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att medrevisor

från Riksrevisionsverket utses i

statliga aktiebolag i de fall det

stipuleras i bolagsordningen eller om

bolagsstämman så beslutar. Vidare finns

en lag (1987:519) om RRV:s granskning av

statliga aktiebolag och stiftelser. Av

denna framgår att RRV får granska den

verksamhet staten bedriver i form av

aktiebolag, om verksamheten är reglerad

i författning eller om staten som ägare

eller genom tillskott av anslagsmedel

eller genom avtal eller på något annat

sätt har ett bestämmande inflytande över

verksamheten. De aktiebolag som RRV

granskar med stöd av nämnda lag är

skyldiga att på begäran av RRV lämna

verket de upplysningar som behövs om den

granskade verksamheten.

Inom RRV finns en särskild funktion för

att samordna och befrämja hög kvalitet

av revisionen av statliga bolag.

Revisorerna från RRV har en särskild

kompetens för att fokusera granskningen

kring befogenhetsfrågor.

Vidare vill utskottet erinra om de

huvudprinciper för förvaltningen av

statens företagsägande som riksdagen

beslutade om våren 1996 (prop.

1995/96:141, bet. NU26, rskr. 302):

- Statligt ägda företag skall arbeta

under krav på effektivitet, avkastning

på det kapital företaget representerar

och strukturanpassning.

- Den som utövar förvaltningen av ett

statligt ägt företag skall med

utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål

aktivt följa företagets utveckling och

vidta erforderliga åtgärder för att

företaget skall uppfylla kraven på

effektivitet, avkastning och

strukturanpassning.

Utskottet avstyrker med det anförda

motion Fi918 (m).

Huvudman för den statliga

förvaltningsrevisionen

Motionen

I motion Fi902 av Lars Tobisson m.fl.

(m) föreslås att Riksrevisionsverkets

avdelning för effektivitetsrevision

skall föras över till Riksdagens

revisorer (yrkande 1). Inte minst i ett

läge när det allmänt bedöms viktigt att

riksdagens arbete med uppföljning och

utvärdering intensifieras blir det

betydelsefullt om resultatet av den

statliga förvaltningsrevisionens arbete

direkt kan komma riksdagen och dess

utskott till del. Därmed läggs

effektivitetsrevisionen under

parlamentet på samma sätt som i de

flesta andra västliga demokratier.

Den nuvarande utformningen av den

statliga revisionen med ett resursstarkt

riksrevisionsverk och ett resurssvagt

Riksdagens revisorer är enligt

motionärernas uppfattning inte en

lämplig ordning. Uppläggningen strider

bl.a. mot vedertagna revisionsprinciper,

nämligen att den vars verksamhet skall

granskas inte ens skall kunna misstänkas

kunna styra granskningen. Med

motionärernas förslag blir

förvaltningsrevisionen i formellt

hänseende helt fristående och oberoende

av regeringen.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att ett yrkande

med identisk innebörd behandlades i det

av riksdagen godkända betänkandet

1994/95:FiU9 (rskr. 280).

Riksdagsutredningen föreslog i sitt

betänkande Reformera riksdagsarbetet!

(1993/94:TK1) en väsentlig utbyggnad av

Riksdagens revisorers kansli. Vid

behandlingen av Riksdagsutredningens

förslag godtog konstitutionsutskottet

och riksdagen endast den första

utbyggnadsetappen av tre föreslagna.

Konstitutionsutskottet föreslog att en

närmare utredning skulle företas av den

föreslagna utbyggnaden av Riksdagens

revisorers kansli och av relationen och

rollfördelningen mellan Riksdagens

revisorer och Riksrevisionsverket

(1993/94:KU18, rskr. 424-427).

Revisionsutredningen arbetar för

närvarande. Enligt de av

talmanskonferensen utfärdade direktiven

blir en central del i utredningsarbetet

att överväga vilka totala resurser

ställt i relation till uppgifter om

ambitionsnivå som bör avdelas för den

statliga revisionen och avväga hur dessa

skall fördelas mellan RRV och Riksdagens

revisorer. En annan viktig uppgift för

utredningen blir att ta ställning till

avgränsningar och samverkansformer

mellan de båda myndigheterna.

Utredningen kan förväntas avge sitt

huvudbetänkande före halvårsskiftet

1997. Utskottet vill inte föregripa

utredningens ställningstaganden.

Mot denna bakgrund anser utskottet att

motion Fi902 (m) yrkande 1 bör avslås av

riksdagen.

Den statliga revisionens rapportering

till riksdagen

Motionen

I motion Fi902 av Lars Tobisson m.fl.

(m) förordas vissa omedelbara

förändringar i syfte att utan dröjsmål

stärka riksdagens roll i uppföljning,

utvärdering och revision (yrkande 2):

- Alla orena revisionsberättelser med

anledning av RRV:s

redovisningsrevisionella granskning

skall tillställas både Riksdagens

revisorer och berörda utskott.

- Regeringen bör åläggas att årligen

redovisa vilka åtgärder som vidtagits

med anledning av de

redovisningsrevisionella granskningarna.

- Riksdagens revisorer bör utvidga sin

granskning till att också omfatta

statens årsbokslut och därmed de

dispositioner som görs av regeringen.

- Samtliga förvaltningsrevisioner som i

dag utförs av RRV bör delges Riksdagens

revisorer och berörda utskott.

- Samtliga revisionsrapporter, såväl

Riksdagens revisorers som RRV:s, skall

på begäran av en tredjedel av Riksdagens

revisorer kunna bli föremål för aktuell

debatt i riksdagen.

Utskottet

Utskottet vill även beträffande detta

yrkande erinra om att ett förslag med

identisk innebörd behandlades av

utskottet i betänkandet 1994/95:FiU9

(rskr. 280). Utskottet vill vidare

anföra följande.

Orena revisionsberättelser skickas för

kännedom till Riksdagens revisorer och

berörda utskott. Dessutom får utskotten

RRV:s årliga rapport om det

ekonomiadministrativa läget och

revisionens resultat i berörda delar.

Som utskottet tidigare har angivit (bet.

1995/96:FiU10, s. 137) har RRV under år

1996 inför mer än hälften av utskotten

redovisat och kommenterat sina

iakttagelser i samband med den årliga

revisionen.

Regeringen har nu ett par gånger

redovisat vilka bedömningar man gjort

med anledning av RRV:s granskning och

vilka åtgärder man vidtagit med

anledning därav. Som utskottet tidigare

uttalat anser utskottet att det är en

god praxis som därigenom etablerats.

Enligt budgetlagen, som träder i kraft

den 1 januari 1997, skall regeringen se

till att en årsredovisning för staten

lämnas till riksdagen (prop.

1995/96:220, yttr. 1995/96:FiU8y, bet.

1996/97:KU3, rskr. 1996/97:27-30).

Vidare vill utskottet erinra om att

Riksdagens revisorer nyligen har

granskat årsredovisningen för staten. I

granskningen har redovisningarna för

budgetåren 1993/94 och 1994/95 kunnat

beaktas. Revisorernas rapport

(1996/97:1) är för närvarande på remiss.

De förvaltningsrevisionella rapporter

som RRV utarbetar tillställs även

berörda utskott.

Som framgått av vad utskottet redovisat

är motionärernas önskemål i flera

avseenden i huvudsak tillgodosedda. De

förändringar som skett sedan ett så gott

som identiskt yrkande behandlades för

ungefär ett och halvt år sedan har

snarast gått i den riktning motionärerna

eftersträvar. Några ytterligare åtgärder

från riksdagens sida i dessa delar är

därför inte aktuella i detta sammanhang.

När det gäller förslaget i motionen att

revisionsrapporter på begäran av en

tredjedel av Riksdagens revisorer skall

kunna bli föremål för aktuell debatt i

riksdagen vill utskottet anföra

följande. Enligt riksdagsordningen (2

kap. 10 §) kan talmannen efter samråd

med de av partigrupperna utsedda

ledamöterna i talmanskonferensen besluta

att debatt utan samband med annan

handläggning får äga rum vid sammanträde

med kammaren. Vidare finns bl.a.

möjlighet för ledamot att ställa

interpellation eller fråga till

statsråd.

Beträffande riksdagens roll i

resultatstyrningen vill utskottet

framhålla följande. Utskottet har

tidigare (bet. 1995/96:FiU7, rskr. 189)

påpekat att en förutsättning för en god

resultatstyrning är att riksdag,

regering och myndigheter aktivt deltar i

processen. Det är, anförde utskottet

vidare, betydelsefullt att regeringen

löpande redovisar för riksdagen hur

styrningen fungerar och vilka åtgärder

regeringen avser att vidta för att

förbättra resultatanalysen för att denna

skall kunna utgöra ett relevant

beslutsunderlag för riksdagen. På

förslag från utskottet gav riksdagen som

sin mening regeringen detta till känna.

Enligt regeringens skrivelse 1996/97:15

med redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen

avser regeringen att återkomma till

riksdagen i budgetpropositionen för år

1998.

Med hänvisning till det anförda

avstyrks motion Fi902 (m) yrkande 2.

Vissa statistikfrågor

Heltäckande lönestatistik

Motionen

I motion Fi504 av Ingemar Josefsson och

Ann-Kristine Johansson (s) ställs krav

på en heltäckande lönestatistik.

Motionärerna menar att underlagen till

den nuvarande lönestatistiken övergått

till urvalsundersökningar i stället för

som tidigare totalräknad statistik.

Åtgärder måste vidtas för att säkra en

offentlig lönestatistik av kvalitet. Det

är inte bara arbetsmarknadens parter som

har behov av en sådan statistik. Det är

också av stor vikt att ha en så god

kunskap som möjligt om de faktorer som

bestämmer lönebildningen, att få en god

bild av lönenormeringen och att kunna

följa utvecklingen över tiden. En

alternativ uppläggning till dagens

framtagning av lönestatistik skulle

enligt motionärerna kunna vara att

inrätta ett gemensamt institut, ett

trepartsalternativ mellan

arbetsgivarparten, arbetstagarparten och

samhället, där man överenskommer om

statistik från arbetsmarknadens parter

som kan ligga till grund för den

offentliga statistiken. Samtidigt skall

det vara SCB:s uppgift att i samarbete

med parterna öka jämförbarheten mellan

olika delar av arbetsmarknaden.

Utskottet

Utskottet kan i flera hänseenden dela de

synpunkter som motionärerna framför på

utformningen av lönestatistiken. Den

nuvarande lönestatistiken från SCB kan

inte direkt användas som underlag för

avtalsförhandlingar. Orsaken är bl.a.

att uppgift om avtalsområde saknas i

SCB:s statistik samt att kraven på en

mer detaljerad redovisning inte är

uppfyllda. SCB uppger att dessa problem

självfallet kan avhjälpas om den

officiella lönestatistiken får i uppdrag

att också fungera som underlag för

löneförhandlingar. Kostnadsökningen för

en sådan produktion blir dock betydande.

Som även framhålls i motionen skulle en

utbyggd officiell lönestatistik dessutom

vara en viktig källa för

arbetsmarknadsforskning och analyser av

jämställdhet.

Som utskottet ser det kräver det

nuvarande budgetläget att

arbetsmarknadens parter visar ett

intresse för att medverka i

finansieringen av en utbyggd

lönestatistik.

Det bör också nämnas att Eurostats

statistikkrav vad gäller lönestatistiken

är mycket omfattande och i flera fall

större än medlemsländernas både i fråga

om mängden information och dess

precision. Som framhålls i SCB:s

anslagsframställning skulle, om

Eurostats planer avseende

lönestatistiken genomförs,

konsekvenserna för den nationella

statistiken bli mycket stora. Det kan

även mot den bakgrunden finnas skäl att

avvakta med ett ställningstagande till

en eventuell utbyggnad av denna

statistik tills EU gett ett definitivt

besked om vilka krav som kommer att

ställas på lönestatistiken.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion Fi504 (s).

Uppgifter i Statistisk årsbok om

djurförsök

Motionen

I motion Fi906 av Gudrun Lindvall och

Maggi Mikaelsson (mp, v) framhålls att

intresset för djurskydd och djuretik

ökar. Det är dock svårt att för den

intresserade allmänheten få svar på

frågor som rör djurförsök. Motionärerna

föreslår att de uppgifter om djurförsök

som Centrala djurförsöksnämnden

publicerar bör ingå i Statistisk årsbok.

Utskottet

Statistisk årsbok kan sägas fylla två

uppgifter. Årsboken är dels ett

statistiskt uppslagsverk som

sammanfattar uppgifter av stort allmänt

intresse från den officiella statistiken

och annan viktig statistik, dels en

vägvisare till andra statistiska

publikationer genom källanvisningar och

i årsbokens avsnitt Statliga statistiska

publikationer. Myndigheter,

institutioner (t.ex. Centrala

djurförsöksnämnden) och enskilda kan

lämna förslag till och underlag för

uppgifter som vederbörande anser bör

ingå i årsboken. Förslaget prövas av SCB

som har att ta hänsyn till om

allmänintresset är tillräckligt stort

och om SCB:s krav på den statistiska

kvaliteten är uppfyllda.

Enligt utskottets mening finns det

ingen anledning för riksdagen att ta på

sig uppgiften att välja ut de uppgifter

som skall ingå i Statistisk årsbok.

Utskottet avstyrker motion Fi906 (mp,

v).

Statistikkostnader för kommuner och

landsting

Motionen

I motion Fi506 av Bertil Persson (m)

anförs att Statistiska centralbyrån i

dag har ett bemyndigande att från

landsting, kommuner och myndigheter

kräva in omfattande statistiskt material

utan att ersätta dem för de kostnader

detta föranleder. Samtidigt har

Statistiska centralbyrån rätt att

belägga sina stati-stikleveranser till

landsting och kommuner med dryga

avgifter. Detta system är enligt

motionären orimligt. Antingen skall de

inbördes statistikleveranserna till

landsting, kommuner och myndigheter ske

kostnadsfritt eller också skall båda

parter ha rätt att debitera varandra.

Utskottet

Utskottet delar inte motionärens

uppfattning att SCB skall ersätta

landsting, kommuner och myndigheter för

deras kostnader för uppgiftslämnandet.

Uppgiftsinsamling från landsting,

kommuner och myndigheter är underlag för

den officiella statistiken, som

finansieras via anslag. Statistiken blir

därmed tillgänglig för användarna. Detta

innebär att viss översiktlig statistik

är tillgänglig fritt eller till en

kostnad motsvarande SCB:s

marginalkostnader för publikationer och

enklare uttag från databaserna. Det kan

i detta sammanhang nämnas att målet för

SCB är att i huvudsak hela SCB:s

officiella statistik skall göras

tillgänglig i statistikdatabaserna.

Utbyggnaden av databaserna skall vara

färdig år 2000. I fall där det handlar

om beställningar av speciella

bearbetningar och ytterligare utvecklade

statistikprodukter, blir det ett uppdrag

som utförs till speciell kostnad.

Utskottet avstyrker med det anförda

motion Fi506 (m).

En ny låg- och höginkomstutredning

Motionen

I motion Fi503 av Hanna Zetterberg m.fl.

(v) föreslås att en låg- och

höginkomstutredning tillsätts. I

motionen framhålls att regeringens egna

beräkningar i budgetpropositionen visar

att budgetsaneringen har bidragit till

att ytterligare öka skillnaden mellan de

mest lågavlönade och dem med de högs-ta

inkomsterna. Statistiken visar också att

det är stora skillnader i

inkomstfördelningen mellan kvinnor och

män. Till skillnad från den gamla

låginkomstutredningen bör, menar

motionärerna, den nya utredningen också

uppmärksamma höga inkomster och

förmögenheter.

Utskottet

Utskottet vill med anledning av motionen

anföra följande.

Krisen vid inledningen till 1990-talet

medförde ett kraftigt hot mot den

svenska välfärden. En snabbt växande

statsskuld med stigande

statsskuldsräntor började tränga ut

andra angelägna utgifter. Ett

genomförande av en sanering av

statsfinanserna blev därför nödvändigt

också ur en fördelningspolitisk

synvinkel. På kort sikt är det

ofrånkomligt att målkonflikter kan

uppträda mellan högt ställda krav på

utformningen av fördelningspolitiken och

åtgärder för att stimulera tillväxten i

ekonomin. Sett i ett längre perspektiv

är det emellertid nödvändigt att inrikta

den ekonomiska politiken mot att uppnå

en hög stabil tillväxt för att tvinga

tillbaka arbetslösheten. Utskottet vill

understryka att den viktigaste uppgiften

för regeringen när det gäller att minska

inkomstklyftorna är att vidta åtgärder

som minskar den nuvarande höga

arbetslösheten.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det är viktigt att

belysa hur den ekonomiska krisen har

påverkat inkomst- och

förmögenhetsställningen. Fr.o.m. våren

1994 har också i anslutning till de

reviderade finansplanerna samt årets

budgetproposition (jfr prop.

1993/94:150, 1994/95:150, 1995/96: 150

och 1996/97:1) en analys gjorts av hur

fördelningen av inkomsterna utvecklats.

I årets budgetproposition analyseras i

bilaga 4 utvecklingen av

inkomstfördelningen under perioden

1975-1994. I bilagan återfinns också en

förteckning över bl.a. utredningar som

belyser de fördelningspolitiska

effekterna av de vidtagna och nödvändiga

besparingsåtgärderna. Utskottet utgår

ifrån att denna redogörelse kommer att

följas upp vad gäller utvecklingen efter

år 1994 i nästa års vårproposition eller

budgetproposition. Det kan därvid också

övervägas om inte en motsvarande analys

för förmögenhetsutvecklingen bör

genomföras.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Fi503 (v).

Statens fastighetsverk

Statens fastighetsverk är en central

förvaltningsmyndighet med uppgift att

förvalta viss del av statens fasta

egendom tillhörande det nationella

kulturarvet: de kungliga slotten,

Djurgårdsmarken, regeringsbyggnaderna,

statens donationsfastigheter, utrikes

fastigheter, vissa älvsträckor,

markområden och byggnader. De

övergripande målen för Statens

fastighetsverk skall vara att för

statens räkning förvalta det

fastighetsbestånd som regeringen

bestämmer på ett sätt som innebär god

resurshushållning och hög ekonomisk

effektivitet samtidigt som

fastigheternas kultur- och

naturmiljövärden bevaras.

Propositionen

Regeringen bedömer att resultaten för

verksamheten är tillfredsställande.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner den nya treåriga planen för

investeringar m.m. i enlighet med vad

som redovisas i propositionen (yrkande

6). Vidare bedömer regeringen att den av

Fastighetsverket begärda låneramen om 7

miljarder kronor är rimlig och föreslår

att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta att Statens fastighetsverk får

ta upp lån i Riksgäldskontoret för

investeringar m.m. (yrkande 7).

I Statens fastighetsverks

investeringsplan uppgår behovet av

byggnadsinve-steringar till drygt 450

miljoner kronor på årsbasis 1997, för

att därefter minska under åren 1998 och

1999. För år 1997 prognostiseras ett

behov om 400 miljoner kronor och för

perioden 1998-1999 ett medelsbehov om ca

250 miljoner kronor per år. Det enda av

verket föreslagna projektet över 40

miljoner kronor är ombyggnad av kv.

Vinstocken i Stockholm.

Motionen

I motion Fi501 av Sten Tolgfors (m)

föreslås att riksdagen hos regeringen

begär förslag om upprättande av

kulturstiftelser för förvaltning av

statliga historiska byggnader.

Motionären menar att det inte är givet

att det bästa sättet för staten att

förvalta byggnaderna på är via

skattefinansiering. Stiftelseformen

möjliggör att enskilda människors

intresse och engagemang för att bevara

och utveckla kulturen kan tas till vara.

Den möjliggör också annan finansiering

än via statliga anslag, t.ex.

medlemsavgifter i stödföreningar,

enskilda bidrag och sponsring.

Motionären menar emellertid att staten

bör kvarstå som ägare även om stiftelser

ansvarar för fastighetsförvaltningen.

Utskottet

Statens fastighetsverk är en av de

myndigheter som tidigare hade ett

1 000-kronorsanslag. På grund av den nya

ordningen för statsbudgeten, där det

inte längre görs en nettoredovisning

över 1 000-kronorsanslag för

avgiftsfinansierad verksamhet,

förekommer inget särskilt anslag för

Fastighetsverket i budgeten. För att

möjliggöra för verket att lyfta medel

från Riksgäldskontoret för sina

investeringar begär regeringen ett

särskilt bemyndigande härför. Regeringen

begär också ett godkännande av Statens

fastighetsverks investeringsplan.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag.

Utskottet har tidigare behandlat ett

liknande förslag som framförs i

motionen. I betänkande 1994/95:FiU18

avstyrkte utskottet en motion av Sten

Tolgfors och Ulf Kristersson med samma

innebörd som den här aktuella.

Motiveringen den gången var att frågan

var under utredning. I SOU 1995:128

Kulturegendomar och kulturföremål

presenterade sedermera

Kulturarvsutredningen sina överväganden

i frågan (s. 193-196). Kulturutskottet

kommer i sitt betänkande 1996/97:KrU1

att ta upp frågan om stiftelsers

förvaltning av kulturmiljöer med

anledning av ett förslag i den moderata

partimotionen 1996/97:Kr207 yrkande 13.

Finansutskottet har här att ta ställning

till frågan om de av Statens

fastighetsverk förvaltade fastigheterna.

Finansutskottet, som alltså inte har

anledning att ta ställning till

kulturstiftelser allmänt, kan inte finna

skäl nog att inrätta stiftelser för

förvaltning av de fastigheter som i dag

förvaltas av Statens fastighetsverk.

Utskottet vill erinra om att regeringen

i 1991 års budgetproposition uttalade

att den har en restriktiv hållning till

statlig verksamhet i stiftelseform.

Riksdagen ställde sig bakom detta

uttalande. I proposition 1995/96:61

Former för verksamhet som är beroende av

statligt stöd, m.m. föreslog regeringen

att när staten, tillsammans med en annan

part, engagerar sig i verksamhet som är

beroende av statligt stöd skall detta

ske främst genom att ett aktiebolag

eller en ideell förening bildas.

Riksdagen har beslutat i enlighet med

propositionsförslaget (1995/96:LU7,

rskr. 79).

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen (yrkandena 6 och 7) och

avstyrker motion Fi501 (m).

Kapitalhöjning i Europeiska

utvecklingsbanken

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner att Sverige medverkar i den

aktuella kapitalhöjningen i Europeiska

utvecklingsbanken med inbetalningar om

51 300 000 ecu under åren

1997/98-2004/05 och att regeringen

tecknar andelar till ett belopp om 228

miljoner ecu (yrkande 8), vilket

motsvarar 1 913 miljoner kronor.

Målet för Europeiska utvecklingsbankens

verksamhet är att underlätta övergången

till öppna, marknadsorienterade

ekonomier och främja privata initiativ i

de länder i Central- och Östeuropa samt

före detta Sovjetunionen som utvecklas i

riktning mot flerpartisystem, demokrati

och pluralism.

EBRD:s kapital uppgår till 10 miljarder

ecu. Den svenska andelen utgör 2,28 %

eller 228 miljoner ecu. Vid EBRD:s

årsmöte i april 1996 fattades beslut om

en kapitalhöjning. Bankens kapital

fördubblas, vilket innebär en höjning

med 10 miljarder ecu. För Sveriges del

skulle medverkan i höjningen innebära

att kapitalinsatsen ökar med 228

miljoner ecu. Av detta belopp skall 22,5

%, 51,3 miljoner ecu eller ca 450

miljoner kronor, betalas in över åtta

år. De resterande 77,5 % utgör ett

garantiåtagande.

När det gäller finansieringen av de

svenska kapitalinbetalningarna kommer

utgifterna för budgetåret 1997 inte att

belasta anslaget. Det beror på att medel

till det föregående kapitaltillskottet

till EBRD (prop. 1990/91:16, UU12, rskr.

44) inte utnyttjats fullt ut. Den första

inbetalningen, som avser perioden den 16

september 1997 t.o.m. den 15 april 1998,

uppgår till 60 miljoner kronor (skall

rätteligen vara 60 miljoner kronor, ej

60 miljarder ecu som det står i

budgetpropositionen, utg.omr. 2, avsnitt

5.2).

Utskottet

Regeringen föreslår i propositionen att

riksdagen godkänner att Sverige skall

medverka i den aktuella kapitalhöjningen

i Europeiska utvecklingsbanken.

Utskottet tillstyrker att regeringen för

Sveriges räkning medverkar i den

aktuella kapitalhöjningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagen under

utgiftsområde 2 år 1997

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2

yrkandena 3-5 och 9 samt med avslag

på motionerna 1996/97:Fi212 yrkandena

18 och 19, 1996/97:Fi412,

1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505,

1996/97:Fi509 yrkandena 1, 9 och 10

samt 1996/97:Fi510

dels godkänner att det övergripande

målet för verksamheten inom

Insättningsgarantinämndens

ansvarsområde skall vara i enlighet

med vad regeringen förordat under

anslag A 7,

dels godkänner regeringens förslag

att särskild prioritet skall ges åt

skärpt riskkontroll inom hela

Riksgäldskontorets verksamhetsområde

samt åt en intensifierad

upplåningsverksamhet på

hushållsmarknaden i enlighet med vad

regeringen förordat under anslag A 9,

dels medger att den utgående

reservationen på reservationsanslaget

D 5 Utvecklingsarbete under sjunde

huvudtiteln förs till ramanslaget

A 18 Utvecklingsarbete,

dels för budgetåret 1997 anvisar

anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

enligt utskottets förslag i bilaga

till detta betänkande,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

2. beträffande utgiftsområde 2

åren 1998 -1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi509 yrkande 2,

res. 3 (mp) -

villk. res. 2

3. beträffande uppföljning av

ESO-rapport om utvärderingar

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi901,

4. beträffande

Riksrevisonsverkets granskning av

myndigheters regelgivning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi508,

res. 4 (m, fp, kd)

5. beträffande statlig

bokföringsnämnd

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi917,

res. 5 (m) - motiv.

6. beträffande kontroll av

statliga och kommunala aktiebolag

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi918,

res. 6 (m, fp) -

motiv.

7. beträffande huvudman för den

statliga förvaltningsrevisionen

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi902 yrkande 1,

res. 7 (m)

8. beträffande den statliga

revisionens rapportering till

riksdagen

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi902 yrkande 2,

res. 8 (m)

9. beträffande heltäckande

lönestatistik

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi504,

10. beträffande uppgifter i

Statistisk årsbok om djurförsök

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi906,

11. beträffande

statistikkostnader för kommuner och

landsting

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi506,

12. beträffande en ny låg- och

höginkomstutredning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi503,

res. 9 (v)

res. 10 (m, fp) -

motiv.

res. 11 (kd) -

motiv.

13. beträffande Statens

fastighetsverk

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2

yrkandena 6 och 7 samt med avslag på

motion 1996/97:Fi501

dels godkänner den nya treårsplanen

för investeringar m.m. till Statens

fastighetsverk i enlighet med vad

regeringen förordat,

dels bemyndigar regeringen att

besluta om att Statens fastighetsverk

får ta upp lån i Riksgäldskontoret

för investeringar m.m. i enlighet med

vad regeringen förordat,

14. beträffande kapitalhöjning

i Europeiska utvecklingsbanken

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2

yrkande 8 bemyndigar regeringen att

för Sveriges räkning medverka i den

aktuella kapitalhöjningen i

Europeiska utvecklingsbanken med

inbetalningar om 51 300 000 ecu under

åren 1997/98-2004/05 och godkänner

att regeringen tecknar andelar till

ett belopp om 228 miljoner ecu.

Stockholm den 5 december 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m)1, Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m)1, Anne Wibble

(fp)1, Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),

Fredrik Reinfeldt (m)1, Roy Ottosson

(mp), Sven-Erik Österberg (s), Per Bill

(m)1 och Michael Stjernström (kd)1.

1 dock ej i besluten under mom. 1 och 2

i hemställan

Reservationer

1. Anslagen under utgiftsområde 2 år

1997 (mom. 1)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Utskottet har

ingen och på s. 24 slutar med Fi509

(mp) yrkande 10 bort ha följande

lydelse:

Utskottet förordar en viss ökning av

anslaget till Konjunkturinstitutet (KI).

Motiveringen till denna

resursförstärkning framgår av det

följande. I anslutning till behandlingen

av anslaget till Statistiska

centralbyrån (SCB) vill utskottet

inledningsvis dock göra följande

tillägg.

Av propositionen framgår att EU kommer

att ställa ytterligare krav på en

utvidgning av EU-statistiken. I

propositionen anges emellertid inte hur

stor del av SCB:s anslag som kan komma

att utnyttjas för detta ändamål. SCB

beräknar att produktionskostnaden för EU-

statistiken för år 1997 kan komma att

öka med 10 miljoner kronor. Vid

bestämningen av förslaget till anslag

för SCB har emellertid inte några medel

avsatts för nytillkommande EU-statistik.

Som utskottet ser det kan skrivningen i

propositionen tolkas på två sätt.

Antingen har SCB tilldelats resurser som

mer än väl räcker till den produktion -

ny EU-statistik oräknad - som planeras

för år 1997 eller också kommer

nedskärningar eller

kvalitetsförsämringar att äga rum i

statistiken som emellertid användarna av

denna statistik i dag över huvud taget

inte är informerade om. En sådan ordning

kan utskottet inte acceptera. Regeringen

bör därför i anslutning till

vårpropositionen göra en förnyad

redovisning av hur de medel som ställs

till SCB:s disposition kommer att

utnyttjas. En ordning där kraven på ny

EU-statistik blir en faktor som påverkar

inriktningen av den övriga officiella

statistiken är oacceptabel.

Utskottet vill med anledning av

yrkandena om könsuppdelad statistik i

motionerna Fi212 (v) och Fi509 (mp)

anföra följande.

Sedan regeringen tillträdde har ett

antal ekonomisk-politiska propositioner

presenterats. Genomgående för dessa är

att de saknat könsuppdelad statistik.

Budgetpropositionen för år 1997 är inget

undantag.

I Sverige finns hos de flesta företag

och myndigheter en medvetenhet om den

könsbaserade statistikens betydelse för

jämställdheten mellan kvinnor och män.

Könsbaserad statistik synliggör

förhållandena mellan könen och

missförhållanden som kan visa på

könsdiskriminering. Utan könsbaserad

statistik kan inte heller några

konsekvensanalyser göras.

Om regeringen menar allvar med sitt

jämställdhetsarbete är en av grunderna

för detta arbete statistik uppdelad på

kön. Att som regeringen gör i sin

fördelningspolitiska redogörelse i

nästan alla tabeller och uppgifter

presentera förändringar uppdelade på

hushållen visar på en tillbakagång för

jämställdheten till de förhållanden och

attityder som rådde på 1950-talet.

Utskottet anser att regeringen i sina

propositioner i fortsättningen bör

presentera tabeller, diagram och

statistiska uppgifter baserade på kön.

Där sådan statistik inte finns att

tillgå bör regeringen genom lämpliga

åtgärder genomföra att det i

myndigheters uppgifter ingår att föra

sådan statistik. Vad gäller SCB måste

resurser omfördelas från könsneutral

till könsuppdelad statistik. På KI bör

ett projekt med könsräkenskaper med

miljöräkenskapsprojektet som förebild

inledas.

Utskottet tillstyrker yrkandena 18 och

19 i motion Fi212 (v). Vidare bör

riksdagen med anledning av motion Fi509

(mp) yrkande 9 ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om könsuppdelad

statistik. För att påbörja ett arbete

med könsräkenskaper och samtidigt öka

kvaliteten på jämställdhetsstatistiken

föreslår utskottet att KI får en

resursförstärkning med 1,7 miljoner

kronor utöver de medel som föreslås i

propositionen. Utskottet förutsätter att

KI utnyttjar denna resursförstärkning

för att tillsammans med SCB utveckla

jämställdhetsstatistiken.

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 26 börjar med Beträffande

Ekonomiska rådet och slutar med Fi510

(v) yrkande 1 bort ha följande lydelse:

Beträffande Ekonomiska rådet och

förslaget i motion Fi510 (v) att

avveckla rådet vill utskottet anföra

följande.

Enligt utskottets mening är Ekonomiska

rådet ett exempel på ett mellanting

mellan ett politiskt styrt

utredningsorgan och en grupp politiskt

obundna forskare - en konstruktion som

förekommer också inom andra

forskningsområden. Den oklarhet som

sådana hybrider skapar om vem som i

själva verket ansvarar för resultaten av

forskningen är särskilt olyckligt på

detta område - det är ju inte för inte

som nationalekonomin en gång kallades

för politisk ekonomi. Att t.ex. utreda

konsekvenser av ett eventuellt svenskt

medlemskap i EMU är omöjligt att göra

oberoende av politiska värderingar och

aspekter.

Om Finansdepartementet vill få en viss

slags ekonomisk utredningsuppgift med

ett klart politiskt syfte utförd bör

denna utföras inom ramen för

departementets ordinarie organisation.

Handlar det om forskning där

allmänhetens förtroende för att

resultaten skall vara maximalt politiskt

neutrala bör uppdragen kunna läggas ut

som beställningar på fristående

myndigheter som KI eller SCB. Man kan

naturligtvis också vända sig till de av

regeringen utsedda representanterna i

olika forskningsanslagsbeviljande organ

och framhålla vikten av att en viss

sorts forskning blir utförd. I det

senare fallet får man naturligtvis

acceptera att det är det aktuella

anslagsbeviljande organet som väljer

forskare.

Utskottet tillstyrker motion Fi510 (v)

yrkande 1 och föreslår att anslaget till

Ekonomiska rådet dras in från den 1

januari 1997. Eventuella

avvecklingskostnader får klaras inom

ramen för regeringskansliets anslag.

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Vad avser

övriga och slutar med samt Fi510 (v)

bort ha följande lydelse:

Vad avser övriga förslag till anslag

inom utgiftsområde 2 i

budgetpropositionen har utskottet inget

att erinra mot dessa. Sammantaget anser

utskottet således att riksdagen med

bifall till motion Fi510 (v) och med

anledning av propositionen yrkande 9 bör

anvisa medel i enlighet med motionens

uppställning. Dock gör utskottet den

ändringen i förhållande till

motionsförslaget att 1,7 miljoner kronor

tilldelas KI utöver vad som föreslagits

i såväl motionen som propositionen.

Utskottet kan inte heller förorda en

omfördelning av det slag som föreslås i

motion Fi505 (fp) mellan Statskontorets

anslagssparande och en ökning av

Riksrevisionsverkets resurser för

budgetåret 1997.

Vad utskottet ovan anfört innebär

sammanfattningsvis att utskottet

tillstyrker förslagen i motionerna Fi212

(v) yrkandena 18 och 19 och Fi510 (v)

med det tillägg som utskottet gör för

KI. Utskottet föreslår även att

riksdagen med anledning av motion Fi509

(v) yrkande 9 ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om könsuppdelad

statistik. Vidare tillstyrker utskottet

propositionen yrkandena 3-5. Utskottet

har ovan avstyrkt motionerna Fi412 (m),

Fi502 (fp), Fi505 (fp) samt Fi509 (mp)

yrkandena 1 och 10.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagen under

utgiftsområde 2 år 1997

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Fi212 yrkandena 18

och 19 och 1996/97:Fi510 samt med

anledning av propositionen och motion

1996/97:Fi509 yrkande 9 och med

avslag på motionerna 1996/97:Fi412,

1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505 samt

1996/97:Fi509 yrkandena 1 och 10

dels godkänner att det övergripande

målet för verksamheten inom

Insättningsgarantinämndens

ansvarsområde skall vara i enlighet

med vad regeringen förordat under

anslag A 7,

dels godkänner regeringens förslag

att särskild prioritet skall ges åt

skärpt riskkontroll inom hela

Riksgäldskontorets verksamhetsområde

samt åt en intensifierad

upplåningsverksamhet på

hushållsmarknaden i enlighet med vad

regeringen förordar under anslag A 9,

dels medger att den utgående

reservationen på reservationsanslaget

D 5 Utvecklingsarbete under sjunde

huvudtiteln förs till ramanslaget

A 18 Utvecklingsarbete,

dels för budgetåret 1997 anvisar

anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

enligt det som Reservation 1

betecknade förslaget i bilaga till

detta betänkande samt som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Anslagen under utgiftsområde 2 år

1997 (mom. 1)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Utskottet har

ingen och på s. 25 slutar med till 30

miljoner kronor bort ha följande

lydelse:

Utskottet förordar att ändringar görs

vad gäller anslagen till Statistiska

centralbyrån (SCB), Folk- och

bostadsräkningen och

Konjunkturinstitutet (KI).

Motiveringen till dessa ändringar är

följande.

Den könsuppdelade statistiken måste

byggas ut. Sedan regeringen tillträdde

har ett antal ekonomisk-politiska

propositioner presenterats. Genomgående

för dessa är att de saknat könsuppdelad

statistik. Budgetpropositionen för år

1997 är inget undantag.

I Sverige finns hos de flesta företag

och myndigheter en medvetenhet om den

könsbaserade statistikens betydelse för

jämställdheten mellan kvinnor och män.

Könsbaserad statistik synliggör

förhållandena mellan könen och

missförhållanden som kan visa på

könsdiskriminering. Utan könsbaserad

statistik kan inte heller några

konsekvensanalyser göras.

Om regeringen menar allvar med sitt

jämställdhetsarbete är en av grunderna

för detta arbete statistik uppdelad på

kön. Att som regeringen gör i sin

fördelningspolitiska redogörelse i

nästan alla tabeller och uppgifter

enbart presentera förändringar uppdelade

på hushållen, men inte alls på kön,

visar på en tillbakagång för

jämställdheten.

Utskottet anser att regeringen i sina

propositioner i fortsättningen också bör

presentera tabeller, diagram och

statistiska uppgifter baserade på kön.

Där sådan statistik inte finns att

tillgå bör regeringen genom lämpliga

åtgärder genomföra att det i

myndigheters uppgifter ingår att föra

sådan statistik.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet motion Fi509 (mp)

yrkande 9 och motion Fi212 (v) yrkande

18. Motion Fi212 yrkande 19 avstyrks.

Utskottet vill med anledning av

förslaget i motion Fi509 (mp) om

miljöräkenskaper anföra följande.

Miljöräkenskapsprojektet påbörjades

redan våren 1992. De regeringsuppdrag

som gavs till SCB och KI innebar att

arbetet med att utveckla ett svenskt

miljöräkenskapssystem fick följande

inriktning.

- Syftet skall vara att visa på samband

mellan miljö och ekonomi - formen för

redovisning är ett satellitsystem till

nationalräkenskaperna. Detta innebär att

miljöstatistiken kopplas ihop med den

ekonomiska statistiken.

- De fysiska miljöräkenskaperna skall

till att börja med inriktas på flöden av

miljöföroreningar.

- Uppbyggnaden av de fysiska

räkenskaperna vid SCB skall ske i nära

samarbete med utvecklingen av monetära

räkenskaper vid KI.

Under de fyra år som gått har SCB och KI

publicerat delrapporter inom ramen för

miljöräkenskapsprojektet. Enligt

utskottets uppfattning bör KI:s och

SCB:s arbete med att upprätta

miljöjusterade nationalräkenskaper (s.k.

grön BNP) m.m. både påskyndas och

utvecklas ytterligare. Räkenskaperna bör

ingå som en naturlig del i kommande

ekonomiska vårpropositioner och

budgetpropositioner, och där utgöra ett

viktigt underlag för bedömning av såväl

ekonomisk utveckling som beräkning av

utgiftstak m.m. Ytterligare 4 miljoner

kronor utöver propositionens förslag

till anslag bör därför anslås till KI.

Vidare måste SCB utveckla statistiken

vad gäller miljöområdet för att få ett

fungerande underlag till att upprätta

miljöjusterade nationalräkenskaper,

beräkningar av miljöskuld m.m.

Ytterligare 5 miljoner kronor anslås

till SCB för detta ändamål.

Med det anförda tillstyrker utskottet

att riksdagen med bifall till motion

Fi509 (mp) yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om satsning på

miljöräkenskaperna.

Beträffande anslaget Folk- och

bostadsräkning vill utskottet anföra

följande.

Enligt utskottet bör

förberedelsearbetet för den folk- och

bostadsräkning som skall äga rum vid

sekelskiftet upphöra. I likhet med vad

som framhålls i motion Fi509 (mp) bör en

registerbaserad folk- och bostadsräkning

enligt den nu planerade uppläggningen

inte genomföras. Även folk- och

bostadsräkningar med traditionell

inriktning och omfattning bör upphöra.

Om det föreligger behov av

aktualisering av viss statistik för att

framdeles utveckla t.ex. det kommunala

utjämningssystemet skall det finnas

möjligheter att med begränsade insatser

framställa sådan statistik. Sådana

uppgifter som hittills hämtats från

traditionell folk- och bostadsräkning

kan således skrivas fram med uppgifter

från tillgängliga register och

kompletteras med uppgifter som hämtas in

särskilt genom mer eller mindre

begränsade enkätundersökningar. Den

statistik som erhålls på detta sätt bör

kunna tillgodose väsentliga behov av

data för planeringsändamål på nationell

och regional nivå.

Kommuner och landsting, som är de

främsta användarna av hushållsstati-

stiken, kan med denna uppläggning styra

enkätundersökningarna efter sina

speciella behov.

Utskottet föreslår att 30 miljoner

kronor anslås för år 1997 för

framtagande av sådan statistik. I

förberedelsearbetet bör ingå en noggrann

analys av möjligheterna att minska

antalet uppgifter som skall ingå i

undersökningarna. I statistikinhämtandet

bör endast sådana uppgifter ingå som har

väsentlig betydelse för den verksamhet

som kommuner, landsting och stat

bedriver.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motion Fi509 (mp) yrkande 1 i här berörd

del. Däremot avstyrks motion Fi412 (m).

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Vad avser

övriga och slutar med samt Fi510 (v)

bort ha följande lydelse:

Vad avser övriga förslag till anslag

inom utgiftsområde 2 i

budgetpropositionen har utskottet inget

att erinra mot dessa. Sammantaget anser

utskottet således att riksdagen med

bifall till motion Fi509 (mp) i denna

del och med anledning av propositionen

yrkande 9 bör anvisa medel i enlighet

med motionens uppställning. Motion Fi510

yrkande 2 (v) avstyrks. Utskottet kan

inte heller förorda en omfördelning av

det slag som föreslås i motion Fi505

(fp) mellan Statskontorets

anslagssparande och en ökning av

Riksrevisionsverkets resurser för

budgetåret 1997.

Vad utskottet ovan anfört innebär

sammanfattningsvis att utskottet

tillstyrker förslagen i motion Fi509

(mp) yrkandena 1, 9 och 10. Utskottet

tillstyrker även motion Fi212 (v)

yrkande 18 vad gäller förslaget om

könsuppdelad statistik. Vidare

tillstyrker utskottet delvis

propositionen (yrkandena 3-5 och 9).

Utskottet har ovan avstyrkt motionerna

Fi212 (v) yrkande 19, Fi412 (m), Fi502

(fp), Fi505 (fp) samt Fi510 (v).

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagen under

utgiftsområde 2 år 1997

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Fi509 yrkandena 1,

9 och 10, 1996/97:Fi212 (v) yrkande

18 och med anledning av propositionen

samt med avslag på motionerna

1996/97:Fi212 yrkande 19,

1996/97:Fi412, 1996/97:Fi502,

1996/97:Fi505 samt 1996/97:Fi510

dels godkänner att det övergripande

målet för verksamheten inom

Insättningsga rantinämndens

ansvarsområde skall vara i enlighet

med vad regeringen förordat under

anslag A 7,

dels godkänner regeringens förslag

att särskild prioritet skall ges åt

skärpt riskkontroll inom hela

Riksgäldskontorets verksamhetsområde

samt åt en intensifierad

upplåningsverksamhet på

hushållsmarknaden i enlighet med vad

regeringen förordar under anslag A 9,

dels medger att den utgående

reservationen på reservationsanslaget

D 5 Utvecklingsarbete under sjunde

huvudtiteln förs till ramanslaget

A 18 Utvecklingsarbete,

dels för budgetåret 1997 anvisar

anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

enligt det som Reservation 2

betecknade förslaget i bilaga till

detta betänkande samt som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Utgiftsområde 2 åren 1998 -1999

(mom. 2)

Under förutsättning av bifall till

reservation 2

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 27 börjar med Utskottet vill

med och slutar med yrkande 2 avstyrks

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av

motionen anföra följande.

Regeringen redovisar i

budgetpropositionen sin beräkning av

anslagen inom utgiftsområdet för åren

1998 och 1999. Med anledning av att

utskottet ovan förordat förslaget i

motion Fi509 (mp) beträffande

fördelningen för 1997 bör regeringen

under sitt fortsatta arbete beakta

konsekvenserna av detta

ställningstagande. Regeringen bör

således framdeles räkna med de belopp

för anslagen som redovisas i

Miljöpartiets motion.

Detta bör riksdagen med anledning av

motion Fi509 (mp) yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande utgiftsområde 2 åren

1998 -1999

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Fi509 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Riksrevisionsverkets granskning av

myndigheters regelgivning (mom. 4)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m),

Per Bill (m) och Michael Stjernström

(kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 29 som börjar med Utskottet vill

och slutar med Fi508 (kd, m, c, fp)

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion

Fi508 (kd, m, c, fp) att näringslivet,

särskilt de mindre företagen, drabbas av

den ökande strömmen av lagar och regler.

Inte minst gäller detta regler från

myndigheter. Instabilitet skapar

osäkerhet bland företagen och ökade

kostnader. Med detta följer även minskad

investeringsvilja. För att delvis komma

till rätta med detta problem skall en

myndighet numera i en s.k. problem- och

konsekvensanalys utreda kostnadsmässiga

och andra konsekvenser av föreskrifter

och allmänna råd innan myndigheten

beslutar om en regel.

Bland andra Riksrevisionsverket (RRV)

skall ges tillfälle att yttra sig över

utredningen. RRV:s arbete uppvisar dock

brister. Verkets handläggning består

till övervägande del i att för

statistiska ändamål registrera de

konsekvensutredningar som ges in från de

aktuella myndigheterna. Någon faktisk

granskning av utredningens innehåll sker

sällan.

Utskottet vill framhålla att det för

att nå syftet med reformen krävs att

RRV:s arbete sker med ökade insatser och

högre prioritet. RRV bör ges möjlighet

att intensifiera de insatser som

reformen förutsatte vad avser tillsyn,

utbildning, rådgivning och

metodutveckling.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

bifall till motion Fi508 (kd, m, c, fp)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande Riksrevisionsverkets

granskning av myndigheters

regelgivning

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Fi508 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Statlig bokföringsnämnd (mom. 5,

motiveringen)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande på s.

30 som börjar med Utskottet vill och

slutar med vid verket bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill, i likhet med vad som

anförs i motion Fi917 (m), erinra om att

det privata näringslivets

redovisningspraxis är utförligt

normerad, bl.a. genom den statliga

bokföringsnämnden. Motsvarande

normverksamhet förekommer inte på det

statliga området trots att statens

verksamhet är mycket omfattande. Denna

brist försvårar analysen av de statliga

myndigheternas redovisning samt

effektivitetsjämförelser mellan olika

myndighetsområden.

Vid RRV finns ett särskilt råd för

redovisningsfrågor. Rådet skall ge

generaldirektören de råd som behövs för

att genom föreskrifter främja

utvecklingen av god redovisningssed i

myndigheternas redovisning. Rådet utses

av regeringen. Utskottet förutsätter att

regeringen verkar för att en god

redovisningssed för den statliga

verksamheten utvecklas.

6. Kontroll av statliga och kommunala

aktiebolag (mom. 6, motiveringen)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m)

och Per Bill (m) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 30 börjar

med Utskottet vill och på s. 31 slutar

med och strukturanpassning bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med vad som

anförs i motion Fi918 (m), erinra om att

en rad brister i kontrollen av statlig

och kommunal verksamhet har

uppmärksammats under de senaste åren.

Samtidigt har beslut fattats om en

särskild finanspolis för att stävja

ekonomisk brottslighet inom den privata

sektorn. För att åtgärder rörande den

privata sektorn skall vinna i

trovärdighet krävs enligt motionären att

icke korrekt handhavande av offentliga

medel i statliga och kommunala bolag

också beivras.

Motionären aktualiserar de problem som

uppstår när staten uppträder både som

ägare och som utformare av de regler som

gäller för näringslivets verksamhet.

Principen bör vara att konkurrensutsatt

verksamhet inte skall bedrivas i

offentlig regi.

Det åligger regeringen att verka för

att lagar och förordningar följs, att

god redovisningssed upprätthålls samt

att effektiva metoder för nödvändig

kontroll utvecklas.

7. Huvudman för den statliga

förvaltningsrevisionen (mom. 7)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 31 börjar med Utskottet vill

och på s. 32 slutar med av riksdagen

bort ha följande lydelse:

Den nuvarande utformningen av den

statliga revisionen med ett resursstarkt

riksrevisionsverk och ett resurssvagt

Riksdagens revisorer är enligt

utskottets uppfattning inte en lämplig

ordning. Uppläggningen strider bl.a. mot

vedertagna revisionsprinciper, nämligen

att den vars verksamhet skall granskas

inte ens skall kunna misstänkas kunna

styra granskningen. Om

förvaltningsrevisionen läggs under

riksdagen blir revisionen i formellt

hänseende helt fristående och oberoende

av regeringen. Regeringens möjligheter

att ta till sig revisionsrapporternas

innehåll föreligger fortfarande med en

sådan ordning.

Utskottet delar således uppfattningen i

motion Fi902 (m) att

Riksrevisionsverkets avdelning för

effektivitetsrevision bör föras över

till Riksdagens revisorer. Som påpekas i

motionen har riksdagen i regeringsformen

tilldelats granskningsmakten. Inte minst

i ett läge när det allmänt bedöms

viktigt att riksdagens arbete med

uppföljning och utvärdering

intensifieras blir det betydelsefullt om

resultatet av den statliga

förvaltningsrevisionens arbete direkt

kan komma riksdagen och dess utskott

till del. Därmed läggs

effektivitetsrevisionen under

parlamentet på samma sätt som i de

flesta andra västliga demokratier.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

bifall till motion Fi902 (m) yrkande 1

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande huvudman för den

statliga förvaltningsrevisionen

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Fi902 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Den statliga revisionens rapportering

till riksdagen (mom. 8)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 32 börjar med Utskottet vill

och på s. 33 slutar med yrkande 2 bort

ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion

Fi902 (m) bör vissa omedelbara

förändringar i syfte att utan dröjsmål

stärka riksdagens roll i uppföljning,

utvärdering och revision genomföras:

- Alla orena revisionsberättelser med

anledning av RRV:s

redovisningsrevisionella granskning

skall tillställas både Riksdagens

revisorer och berörda utskott.

- Regeringen bör åläggas att årligen

redovisa vilka åtgärder som vidtagits

med anledning av de

redovisningsrevisionella granskningarna.

- Riksdagens revisorer bör utvidga sin

granskning till att också omfatta

statens årsbokslut och därmed de

dispositioner som görs av regeringen.

- Samtliga förvaltningsrevisioner som i

dag utförs av RRV bör delges Riksdagens

revisorer och berörda utskott.

- Samtliga revisionsrapporter, såväl

Riksdagens revisorers som RRV:s, skall

på begäran av en tredjedel av Riksdagens

revisorer kunna bli föremål för aktuell

debatt i riksdagen.

Dessa åtgärder skulle enligt utskottets

uppfattning verksamt bidra till att öka

riksdagens möjligheter att fullgöra sitt

i regeringsformen förutsatta revisions-

uppdrag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Fi902 (m) yrkande 2

som sin mening ge regeringen respektive

talmanskonferensen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande den statliga

revisionens rapportering till

riksdagen

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Fi902 yrkande 2

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om

den statliga revisionens rapportering

till riksdagen,

dels som sin mening ger

talmanskonferensen till känna vad

utskottet anfört om aktuell debatt i

riksdagen,

9. En ny låg- och höginkomstutredning

(mom. 12)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 36 som börjar med Utskottet vill

med och slutar med motion Fi503 (v)

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion

Fi503 (v) anföra följande.

Inkomstklyftorna ökade markant under

1980- och 1990-talet. Detta gäller både

mellan olika löntagargrupper, mellan

kvinnor och män samt mellan löntagare

och kapitalägare. 1980-talet innebar att

också invandrarna fick en sämre

ställning på arbetsmarknaden. Allt

större belopp betalas ut i socialbidrag.

Den skattereform som genomfördes 1990/91

genom ett samarbete mellan

Socialdemokraterna och Folkpartiet har

fått stor kritik för att ha ökat de

sociala klyftorna.

Enligt uppgifter från Statistiska

centralbyrån har de som tillhör den

fattigaste tiondelen av hushållen tappat

27 % av sin reala disponibla inkomst

1989-1994 medan de som tillhör den

rikaste tiondelen har vunnit 17 %.

Regeringens egna beräkningar i

budgetpropositionen visar också att

budgetsaneringen har bidragit till att

ytterligare öka skillnaden mellan de

mest lågavlönade och de med de högsta

inkomsterna. Statistiken visar också att

det är stora skillnader mellan kvinnor

och män, något som utskottet ser som

mycket olyckligt.

En ny låg- och höginkomstutredning

måste med tanke på vad som nu händer i

ekonomin enligt utskottets mening

omedelbart tillsättas.

Till skillnad från den gamla

låginkomstutredningen bör den nya

uppmärksamma även höga inkomster och

förmögenheter. Vilka grupper har fått

det bättre under och efter 1980-talet?

Vilka vann och vilka förlorade på den

avreglerade penning- och kreditmarknaden

samt på börsuppgången? Som utskottet ser

det bör även utredningen redovisa de

könsmässiga skillnaderna.

Det är av vikt att få fram vilka

komponenter som ligger bakom

låginkomsttagares minskade och

höginkomsttagares ökade disponibla

inkomster. För låginkomsttagare kan

tänkbara komponenter vara

arbetslösheten, bidragsnivåerna, lönerna

och höjda skatter medan ökade inkomster

för höginkomsttagare kan bero på

aktiekurser, löner och sänkta skatter.

Dessa samband är av stor vikt att

redovisa i en ny hög- och

låginkomstutredning.

Även utvecklingen av

förmögenhetsfördelningen bör beaktas av

utredningen.

Utredningen bör kunna hämta sitt

material till stor del från redan gjorda

undersökningar som undersökningen av

levnadsförhållanden (ULF) och

undersökningen av hushållens inkomster

(HINK) vid Statistiska centralbyrån.

Utskottet tillstyrker med hänvisning

till det anförda motion Fi503 (v).

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande en ny låg- och

höginkomstutredning

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Fi503 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. En ny låg- och höginkomstutredning

(mom. 12, motiveringen)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m)

och Per Bill (m) anser att den del av

utskottets yttrande på s. 36 som börjar

med Utskottet vill med och slutar med

motion Fi503 (v) bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion

Fi503 (v) anföra följande. Sedan våren

1994 lämnar regeringen löpande och

omfattande fördelningspolitiska

redogörelser. Statistiska centralbyrån

(SCB) gör sedan år 1975 mätningar som

beskriver förändringar i

inkomstfördelningen. Utskottet utgår

från att fördelningseffekterna av bl.a.

dessa förändringar kommer att följas

upp.

Det är emellertid viktigt att notera

att dessa studier utgår från ett

statiskt betraktelsesätt. Enligt

utskottets mening får inte statiska

fördelningsanalyser tas till intäkt för

att regeringen bör avstå från att föra

en politik som leder till att välståndet

kan öka och att det största

fördelningsproblemet, arbetslösheten,

kan minskas.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Fi503 (v).

11. En ny låg- och höginkomstutredning

(mom. 12, motiveringen)

Michael Stjernström (kd) anser att den

del av utskottets yttrande på s. 36 som

börjar med Utskottet vill med och

slutar med motion Fi503 (v) bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion

Fi503 (v) anföra följande. Sedan våren

1994 lämnar regeringen löpande och

omfattande fördelningspolitiska

redogörelser. Statistiska centralbyrån

(SCB) gör sedan år 1975 mätningar som

beskriver förändringar i

inkomstfördelningen. Särskilda studier

har även genomförts av hur

ensamföräldrar påverkas av den

ekonomiska krisen och

saneringsprogrammet. I olika

undersökningar som gjorts av

utvecklingen under de senaste åren

analyseras hur inkomstfördelningen

påverkas av ändrade regler i skatte- och

bidragssystemen. Krisen i ekonomin har

medfört hög arbetslöshet, men

utvecklingen i vissa av de expanderande

sektorerna har samtidigt gett en allt

bättre reallöneutveckling.

Vidare har ett antal reformer

genomförts bl.a. inom det sociala

området (bostadsbidrag, socialbidrag,

underhållsstöd, pensioner). Utskottet

förutsätter att fördelningseffekterna av

bl.a. dessa förändringar kommer att

följas upp och även fortsättningsvis

löpande redovisas i vårpropositionen och

budgetpropositionen.

Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla att det är anmärkningsvärt att

regeringens propositioner praktiskt

taget genomgående saknar en ordentlig

analys av den förda politiken, såväl vad

avser den samlade ekonomiska

utvecklingen som de fördelningspolitiska

effekterna. Även på denna punkt

förutsätter utskottet att denna brist

kommer att rättas till i kommande vår-

och budgetpropositioner.

Utskottet avstyrker med det anförda

motion Fi503 (v).

Särskilda yttranden

1. Fördelningen av medel inom

utgiftsområdet (mom. 1 och 2)

Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför:

Den 22 november 1996 beslutade

riksdagens majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet att

fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende budgetåret 1997. Samtidigt

beslutades en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående

växling från subventioner och bidrag

till kraftiga skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är

i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 22 november valt en

annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i detaljbesluten. I konsekvens

härmed deltar vi inte i beslutet om

fördelning av medel inom utgiftsområde

2. Våra ståndpunkter för utgiftsområdet

framgår av motion Fi412 av Lars Tobisson

m.fl. (m). Vi menar att riksdagen inte

bör anvisa några medel till A 5 Folk-

och bostadsräkning för budgetåret 1997.

Det moderata alternativet för

utgiftsområdet är därför 70 miljoner

kronor lägre än propositionsförslaget.

2. Fördelningen av medel inom

utgiftsområdet (mom. 1 och 2)

Anne Wibble (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna presenterade

under allmänna motionstiden sitt budget-

alternativ i motion Fi211 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp). I motionen

presenterades förslag till sänkta

skatter för företagande och tillväxt med

en stark rättviseprägel genom en

tydligare omsorg om de mest utsatta i

och utanför Sverige. Finansutskottet

behandlade förslaget tidigare i höst i

betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna. Utskottet

avvisade då det liberala förslaget och

ställde sig i allt väsentligt bakom

propositionsförslagen om utgiftsramar

för utgiftsområdena. Vidare avvisades

Folkpartiets förslag på statsbudgetens

inkomstsida för år 1997. Det liberala

alternativet redovisades i reservation

nummer 48 med en ram för utgiftsområde 2

som var 110 miljoner kronor mindre än

regeringens. Riksdagen har sedermera

beslutat i enlighet med finansutskottets

förslag.

Eftersom Folkpartiets budgetförslag är

en helhet är det i detta skede av

budgetberedningen inte meningsfullt att

fullfölja våra förslag för utgiftsområde

2.

3. Fördelningen av medel inom

utgiftsområdet (mom. 1 och 2)

Michael Stjernström (kd) anför:

Kristdemokraterna presenterade under

allmänna motionstiden sitt

budgetalternativ i motion Fi214 av Alf

Svensson m.fl. (kd). I motionen

presenterades vårt samlade förslag för

både utgiftssidan och inkomstsidan av

statsbudgeten. Finansutskottet

behandlade vårt förslag tidigare i höst

i betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna.

Utskottet avvisade då det

kristdemokratiska förslaget och ställde

sig i allt väsentligt bakom

propositionsförslagen om utgiftsramar

för utgiftsområdena. Vidare avvisades

Kristdemokraternas förslag på

statsbudgetens inkomstsida för år 1997.

Vårt alternativ redovisades i

reservation nummer 51. Riksdagen har

sedermera beslutat i enlighet med

finansutskottets förslag.

Eftersom Kristdemokraternas

budgetförslag är en helhet, har jag i

detta skede av budgetberedningen avstått

från att delta i beslutet om fördelning

av medel inom utgiftsområdet.

4. Uppgifter i Statistisk årsbok om

djurförsök (mom. 10)

Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp)

anför:

I likhet med motionärerna anser vi att

det är angeläget att statistik om

djurförsök införs i Statistisk årsbok.

Därigenom blir dessa uppgifter allmänt

tillgängliga och mer spridda, samtidigt

som statistiken på området kan förväntas

bli mer enhetlig och trovärdig.

Statistiken finns redan och publiceras

av Centrala djurförsöksnämnden, men

deras skrifter är inte lika spridda och

använda. Avsaknaden av

djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok

kan förleda bibliotekarier, journalister

och andra till den felaktiga slutsatsen

att statistik saknas på området. Det bör

dock i första hand ankomma på

Statistiska cen- tralbyrån att själv

utforma sina publikationer. I

instruktionen för SCB ingår att de skall

publicera statistik av allmänt intresse.

Djurskyddsfrågorna har alltmer blivit av

allmänt intresse och vi förväntar oss

därför att djurskyddsstatistik kommer

att ingå i Statistisk årsbok i

framtiden.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna

och Kristdemokraterna redovisar sina

ställningstaganden i särskilda yttranden

till detta betänkande.

Verksamhetsområde Utskott Reservantern

Anslag ets as förslag i

förslag förhållande

till

utskottets

förslag

Res. Res. 2

1 (v) (mp)

A Centrala myndigheter och

nämnder

1 Konjunkturinstitut 29 208 + + 4

et (ram) 1705 000

2 Riksrevisionsverke 177 167

t (ram)

3 Statskontoret 59 325

(ram)

4 Statistiska 328 802 + 5

centralbyrån (ram) 000

5 Folk- och 70 000 -40 000

bostadsräkning

(res)

6 Finansinspektionen 110 105

(ram)

7 Insättningsgaranti 2 000

nämnden (ram)

8 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskost- 83 348

nader (ram)

9 Riksgäldskontoret:

Kostnader för upp- 1 500

låning och 000

låneförvaltning

(ram)

1 Riksgäldskontoret:

0 Garantiverksamhet 1

(ram)

1 Statens 17 029

1 lokalförsörjningsv

erk (ram)

1 Täckning av

2 merkostnader för 19 500

lokaler (ram)

1 Nämnden för

3 offentlig 6 348

upphandling (ram)

1 Ekonomiska rådet 1 705 -1

4 (ram) 705

1 Kostnader för 1 552

5 vissa nämnder

(obet)

1 Bokföringsnämnden 4 468

6 (ram)

1 Bidrag till

7 Stiftelsen för 800

utvecklande av

god

redovisningssed

(obet)

1 Utvecklingsarbete 32 570

8 (ram)

1 Kammarkollegiet 22 277

9 (ram)

2 Kontrollfunktionen 100 000

0 i staten (res)

B Tidsbegränsade åtaganden

1 Statlig

kreditgaranti för 200

bostadsanskaffnin

gslån (obet)

2 Åtgärder för att

stärka det 205 000

finansiella

systemet (ram)

3 Statliga

ägarinsatser m.m. 100 000

i Nordbanken

(ram)

4 Försäljning av 60 000

aktier i

Stadshypotek AB

(ram)

5 Bidrag till

kapitalet i 860 000

Europeiska

investeringsbanke

n (ram)

C Riksdagens revisorer

1 Riksdagens 16 151

revisorer (ram)

Summa för 3 807 0 - 31

utgiftsområdet 556 000

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

UTSKOTTET 5

Fördelning på anslag inom

utgiftsområde 2 år 1997 5

Regeringen 5

Oppositionspartierna 5

Konjunkturinstitutet (KI) 7

A 1 Konjunkturinstitutet 7

Riksrevisionsverket 7

A 2 Riksrevisionsverket 8

Statskontoret 8

A 3 Statskontoret 8

Statistiska centralbyrån 9

A 4 Statistiska centralbyrån 9

Folk- och bostadsräkning 10

A 5 Folk- och bostadsräkning 10

Finansinspektionen 11

A 6 Finansinspektionen 11

Insättningsgarantinämnden 12

Insättningsgarantinämndens

övergripande mål 12

A 7 Insättningsgarantinämnden 12

Riksgäldskontoret 13

Riksgäldskontorets internkontroll 13

A 8 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader 13

A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader

för upplåning och låneförvaltning 14

A 10 Riksgäldskontoret:

Garantiverksamhet 15

Statens lokalförsörjningsverk 15

A 11 Statens

lokalförsörjningsverk 15

A 12 Täckning av merkostnader för

lokaler 16

Nämnden för offentlig upphandling 16

A 13 Nämnden för offentlig

upphandling 16

Ekonomiska rådet 17

A 14 Ekonomiska rådet 17

Kostnader för vissa nämnder m.m. 17

A 15 Kostnader för vissa nämnder

m.m. 18

Bokföringsnämnden 18

A 16 Bokföringsnämnden 18

Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed 18

A 17 Bidrag till Stiftelsen för

utvecklande av god

redovisningssed 19

Utvecklingsarbete 19

A 18 Utvecklingsarbete 19

Kammarkollegiet 19

A 19 Kammarkollegiet 19

Kontrollfunktionen i staten 20

A 20 Kontrollfunktionen i staten 20

Tidsbegränsade åtaganden 20

B 1 Statlig kreditgaranti för

bostadsanskaffningslån 20

B 2 Åtgärder för att stärka det

finansiella systemet 21

B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i

Nordbanken 21

B 4 Försäljning av aktier i

Stadshypotek AB 22

B 5 Bidrag till kapitalet i

Europeiska investeringsbanken 22

Riksdagens revisorer 22

C 1 Riksdagens revisorer 22

Utskottets ställningstagande till

anslagen inom utgiftsområde 2 23

Utgiftsområde 2 åren 1998 1999 27

Övriga frågor 27

Revisions- och redovisningsfrågor 27

Uppföljning av ESO-rapport om

utvärderingar 27

Riksrevisionsverkets granskning

av myndigheters regel-

givning 28

Statlig bokföringsnämnd 29

Kontroll av statliga och

kommunala aktiebolag 30

Huvudman för den statliga

förvaltningsrevisionen 31

Den statliga revisionens

rapportering till riksdagen 32

Vissa statistikfrågor 33

Heltäckande lönestatistik 33

Uppgifter i Statistisk årsbok om

djurförsök 34

Statistikkostnader för kommuner

och landsting 35

En ny låg- och

höginkomstutredning 35

Statens fastighetsverk 36

Kapitalhöjning i Europeiska

utvecklingsbanken 38

Hemställan 39

Reservationer 42

1. Anslagen under utgiftsområde 2

år 1997 (mom. 1) (v) 41

2. Anslagen under utgiftsområde 2

år 1997 (mom. 1) (mp) 43

3. Utgiftsområde 2 åren 1998 1999

(mom. 2) (mp) 46

4. Riksrevisionsverkets granskning

av myndigheters regelgivning

(mom. 4) (m, fp, kd) 47

5. Statlig bokföringsnämnd (mom. 5,

motiveringen) (m) 47

6. Kontroll av statliga och

kommunala aktiebolag (mom. 6,

motiveringen) (m, fp) 48

7. Huvudman för den statliga

förvaltningsrevisionen (mom. 7) (m) 48

8. Den statliga revisionens

rapportering till riksdagen

(mom. 8) m) 49

9. En ny låg- och

höginkomstutredning (mom. 12) (v) 50

10. En ny låg- och

höginkomstutredning (mom. 12,

motiveringen) (m, fp) 51

11. En ny låg- och

höginkomstutredning (mom. 12,

motiveringen) (kd) 51

Särskilda yttranden 53

1. Fördelningen av medel inom

utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (m) 52

2. Fördelningen av medel inom

utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (fp) 52

3. Fördelningen av medel inom

utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (kd) 53

4. Uppgifter i Statistisk årsbok om

djurförsök (mom. 10) (v, mp) 53

Bilaga

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning 54