Bet. 1996/97:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, m.m.

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin ochväxthusnäringen
riksdagens skrivelse Rskr. 1996/97:283 Riksdagsskrivelse 1996/97:283
riksdagens skrivelse Rskr. 1996/97:284 Riksdagsskrivelse 1996/97:284

Bet. 1996/97:FiU20
Utskottsbetänkanden · FiU

Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, m.m.

1997-05-29 · 499 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:FiU20, Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1996/97:FIU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för

budgetåret 1997, m.m. (prop. 1996/97:150, 29, skr. 118)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna och inriktningen av den ekonomiska politiken

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

FiU20

Sammanfattning

Den ekonomiska politiken

Utskottet tillstyrker i betänkandet i allt väsentligt förslagen i den

ekonomiska vårpropositionen. Utskottet framhåller att den svenska ekonomin i

dag står starkare än på mycket länge. De offentliga finanserna har förbättrats

i en takt som saknar internationellt motstycke. Inflationen tillhör den lägsta

inom OECD-området och bytesbalansen uppvisar stora och växande överskott.

Tillväxt och ökad sysselsättning är nödvändiga för att pressa tillbaka

arbetslösheten och värna välfärden. Den viktigaste uppgiften är att öka

sysselsättningen och minska arbetslösheten. Målet är att halvera den öppna

arbetslösheten till 4 % år 2000.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den

ekonomiska politiken. Detta samarbete har enligt utskottet haft en avgörande

betydelse för Sverige och bidragit till sänkta räntor och stärkt krona. Den

ekonomiska vårpropositionen har föregåtts av överläggningar med Centerpartiet

som därför står bakom propositionens förslag.

Sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för en uthålligt ökande

sysselsättning. Mellan oktober 1991 och oktober 1994 nästan fördubblades

statsskulden och lånebehovet för budgetåret 1994/95 beräknades till över 230

miljarder kronor. År 1995 nådde statsskulden som andel av BNP sin topp på 84,3

%. Budgetunderskottet för 1997 beräknas till 2,1 % av BNP. År 1998 beräknas

budgeten vara i balans.

Utskottet delar regeringens bedömning att den gynnsamma ekonomiska

utvecklingen gör det möjligt att genomföra en rad åtgärder som syftar till att

öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Därmed kan regeringens

viktigaste mål - att halvera den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000 -

sättas i fokus.

Sysselsättningspolitiken bygger på fem grundstenar:

1. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen genom att fler människor får

arbete eller utbildning som ger ökade möjligheter till arbete. Arbets- och

kompetenslinjen gäller.

2. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kommande åren bör ske i den

privata sektorn.

3. I den offentliga sektorn skall verksamheter prioriteras framför

transfereringar. Vården, omsorgen och skolan utgör kärnan i välfärden.

4. Det krävs en bättre fungerande lönebildning för att arbetslösheten skall

kunna halveras.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

5. Statsfinanserna skall vara sunda och priserna stabila.

Utifrån detta synsätt aviserar regeringen ett s.k. fempunktsprogram för arbete

och utbildning omfattande totalt 16,3 miljarder kronor som utskottet ställer

sig bakom:

- Vården, omsorgen och skolan stärks för att främja sysselsättning och säkra

kvaliteten på välfärden.

- Utbildningen byggs ut ytterligare. Antalet högskoleplatser utökas med 15

000 hösten 1998 och ytterligare 15 000 hösten 2000. Totalt har då 60 000 nya

permanenta högskoleplatser inrättats under perioden 1997-2000. En utökning av

vuxenutbildningen görs successivt fram till år 2000 till att omfatta,

inklusive tidigare satsningar, totalt 140 000 platser.

- Politiken inriktas på hållbar tillväxt. Det lokala programmet omfattar 5,4

miljarder kronor under perioden 1998-2000. De nationella investeringarna

omfattar de energipolitiska programmen för en omställning av energisystemet.

- Företagsklimatet i Sverige förbättras ytterligare. Nedsättningen av

arbetsgivaravgifter med särskild inriktning mot mindre företag utvidgas.

- Arbetsmarknadspolitiken stärks för att minska risken för utslagning och

utanförskap. Regeringen aviserar en kvalitetshöjning genom att 1998 tillföra 1

miljard kronor för kvalificerad arbetsmarknadsutbildning. För att kraftsamla

resurserna till de yngre föreslås under 1997 en möjlighet till tillfällig

avgångsersättning för äldre arbetslösa. Dessutom aviseras i propositionen ett

förslag om generationsväxling.

Under mandatperioden har riksdagen fattat en rad viktiga beslut:

budgetsaneringen, EU-medlemskapet, omställningen av energisystemet,

arbetsmarknadspolitiken m.m. Att osäkerheten om dessa frågor försvinner och

att var och en kan lita på att välfärden bärs upp av sunda offentliga finanser

kommer att ha en positiv effekt på medborgarnas framtidstro.

Budgetpolitiken och utgiftstaket

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till budgetpolitiska mål. Sedan

tidigare har gällt att statsskulden mätt som andel av BNP skulle ha

stabiliserats senast 1996, att underskottet i de offentliga finanserna inte

får överstiga 3 % av BNP 1997, att de offentliga finanserna skall vara i

balans 1998 och att de offentliga finanserna därefter skall uppvisa ett

överskott. Det senare målet - målet om ett överskott - förtydligas nu och

anges som ett långsiktigt mål om överskott i de offentliga finanserna på i

genomsnitt 2 % av BNP sett över en konjunkturcykel. Dessutom föreslås att man

gradvis anpassar sig mot detta mål. Överskottet skall sålunda - vid de

prognosförutsättningar som anges i propositionen - motsvara 0,5 % av BNP år

1999, 1,5 % av BNP år 2000 och 2 % år 2001.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Liksom regeringen anser finansutskottet att de utgiftstak som tidigare

fastställts för åren 1998 och 1999 skall ligga fast. Utskottet biträder också

regeringens förslag till utgiftstak för år 2000. Det innebär att de statliga

utgifterna inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten inte

får överstiga 720, 735 respektive 744 miljarder kronor under de tre åren.

Taket, med de angivna nivåerna, omfattar inte utgifterna för statsskuldsräntor

som under de tre åren beräknas uppgå till 100, 91 respektive 89 miljarder

kronor.

Finansutskottet ansluter sig också till regeringens förslag till preliminär

fördelning av statliga utgifter på utgiftsområden under åren 1998-2000.

Tilläggsbudget

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag på tilläggsbudget till

statsbudgeten för år 1997 om bl.a. ökade statsbidrag till kommuner och

landsting, resursarbeten enligt den s.k. Kalmarmodellen, utökad

vuxenutbildningssatsning och tillfällig avgångsersättning. Dessa förslag ingår

i regeringens fempunktsprogram för arbete och utbildning. Totalt uppgår

satsningen inom programmet för 1997 till 5,5 miljarder kronor. Därutöver

behandlas även förslag om höjning av vissa anslag med anledning av ändrade

utgiftsprognoser eller ökningar av andra skäl. Andra anslag föreslås minskas,

bl.a. för att finansiera ökningar på andra anslag. Netto innebär

propositionens förslag högre anslag på ca 8,8 miljarder kronor för år 1997.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om resursarbeten men föreslår en

delvis annorlunda teknisk utformning av åtgärden. Ändringen innebär bl.a. att

ersättningen inte skall betalas ut i form av arbetslöshetsersättning utan i

form av lön. Arbetsgivaren skall sedan i efterskott kunna rekvirera ersättning

från Arbetsmarknadsverket med belopp som motsvarar den ersättning som

deltagaren annars skulle ha uppburit från a-kassan eller i form av KAS med ett

påslag motsvarande arbetsgivaravgifter. Dessa ändringar föranleder utskottet

att utöka anslaget A 1 Bidrag till Arbetslöshetsersättning på utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet med 103 miljoner kronor.

Utskottet biträder regeringens förslag om aktivare användning av

arbetslöshetsersättningen med den ändringen att åtgärden även skall kunna

bedrivas på deltid.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till nya och ändrade anslag

på tilläggsbudget med den ändring som reglerna för resursarbeten föranleder.

Dessutom föreslår utskottet att anslaget B 13 på utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske och anslutande näringar räknas ned med 15 miljoner kronor.

Utskottet godtar att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

tidigarelägga vissa angivna vägprojekt trots att grundprincipen enligt

budgetlagen är att statens infrastrukturinvesteringar skall finansieras med

anslag och ej med lån. Medgivandet bör dock enligt utskottet ses som ett

enstaka undantagsfall som görs mot bakgrund av de behov som föreligger att

skyndsamt åstadkomma ökad sysselsättning. Utskottet föreslår att riksdagen som

sin mening ger regeringen detta till känna.

I vårpropositionen föreslår regeringen att en bestämmelse införs i reglerna

för räntebidrag som innebär att ansökan om bidrag måste ha inkommit senast den

31 juli 1997 samt att projekten i sin helhet måste vara färdigställda senast

den 31 oktober samma år för att subvention skall utgå enligt 1992 års regler.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att tidsfristen

för färdigställande bör förlängas med tre månader, dvs. till den 31 januari

1998.

Utskottet avstyrker förslaget i propositionen om att inkomsterna från

försäljning av olja m.m. inom ramen för Statens oljelagers verksamhet skall

sättas in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att användas till

finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av

lagringsanläggningar. Utskottet anser att utgifterna för efterbehandling och

miljösäkring bör anvisas på anslag på sedvanligt sätt.

Med anledning av att det förekommer en felaktig uppgift i propositionen

föreslår utskottet att riksdagen, med anledning av motion Fi49 (m), som sin

mening ger regeringen till känna att även folkhögskolor, studieförbund och

enskilda utbildningsanordnare kan anlitas för den ökade utbildningssatsningen

inom det s.k. kunskapslyftet.

Skatter och avgifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende inkomstförändringar. Det

innebär bl.a. att beskattningen av små och medelstora företag lindras genom

att det s.k. löneunderlaget utvidgas. Räntesatsen för positiv räntefördelning

höjs med 2 procentenheter. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter med särskild

inriktning mot mindre företag utvidgas och föreslås omfatta en lönesumma på

högst 850 000 kr per år.

De föreslagna förändringarna i energibeskattningen tillstyrks.

Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks. Samtidigt höjs energiskatten på

el. Regeringen föreslog i proposition 1996/97:29 att koldioxidskatt för

industrin och växthusnäringen skulle höjas den 1 januari 1997. De nödvändiga

EU-beskeden hade dock ej inkommit vid årsskiftet. De nödvändiga beskeden har

nu inkommit och utskottet föreslår att höjningen träder i kraft den 1 juli

1997. För att finansiera skattebortfallet bör de generella koldioxidskatterna

varaktigt höjas med 0,7 %.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Vidare föreslås att skatten på tobak höjs med 29 % den 1 augusti 1997.

Omräkningstalen för hyreshus i vad avser värderingsenheter för bostäder samt

för småhusenheter skall vara desamma för år 1998 som dem som gäller för år

1997.

Kommunsektorn

Utskottet biträder förslaget i propositionen om ett resurstillskott till

kommuner och landsting med 4 miljarder kronor redan år 1997 och med 8

miljarder kronor fr.o.m. år 1998 för att värna kvaliteten i välfärdens

kärnområden och för att främja den kommunala sysselsättningen. Utskottet pekar

också särskilt på att det ökade resursutrymmet för kommuner och landsting har

stor betydelse ur regionalpolitisk synvinkel och kommer alla delar av landet

till godo.

Tillskottet till kommunerna fördelas till hälften efter åldersstruktur och

till hälften som generella invånarrelaterade bidrag. Medlen till landstingen

fördelas i sin helhet invånarrelaterat. En del av resurstillskottet går också

till särskilda insatser i kommuner och landsting som hamnat i en svår

ekonomisk situation.

Övriga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 161 reservationer och 18

särskilda yttranden som framgår av innehållsförteckningen. Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har avgivit ett

antal gemensamma reservationer bl.a. avseende den allmänna inriktningen av den

ekonomiska politiken och om inriktningen såvitt avser sysselsättning och

företagande.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1996/97:150 Ekonomisk vårproposition 1997 med förslag till

riktlinjer för den ekonomiska politiken, ett program för arbete och

utbildning, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa

skattefrågor, bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling, m.m. i vad

avser yrkandena 1-11, 18-79, 81 och 85-87,

dels proposition 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och

växthusnäringen,

dels regeringens skrivelse 1996/97:118 Utvecklingen inom den kommunala

sektorn,

dels de med anledning av proposition 150 väckta motionerna

1996/97:Fi42 av Carl Bildt m.fl. (m),

1996/97:Fi43 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),

1996/97:Fi44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) i vad avser yrkandena 1-42

och 48-75 (yrkandena 36, 51, 67 och 73 är återkallade och behandlas ej),

1996/97:Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) i vad avser yrkandena

1-28, 30, 31 och 33-55,

1996/97:Fi46 av Alf Svensson m.fl. (kd),

1996/97:Fi47 av Rolf Gunnarsson och Birgitta Wichne (m),

1996/97:Fi48 av Gullan Lindblad m.fl. (m),

1996/97:Fi49 av Lars Hjertén och Jan Backman (m),

1996/97:Fi50 av Beatrice Ask m.fl. (m),

1996/97:Fi51 av Ulla Löfgren och Patrik Norinder (m),

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

1996/97:Fi52 av Knut Billing m.fl. (m),

1996/97:Fi53 av Lennart Fremling (fp),

1996/97:Fi54 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1996/97:Fi55 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m),

1996/97:Fi56 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

1996/97:Fi57 av Arne Andersson m.fl. (m),

1996/97:Fi58 av Sten Östlund och Elving Andersson (s, c),

1996/97:Fi59 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1996/97:Fi60 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m),

1996/97:Fi61 av Helena Frisk (s),

1996/97:Fi62 av Karl-Gösta Svenson (m),

1996/97:Fi63 av Karin Olsson och Jan Björkman (s),

1996/97:Fi64 av Bo Nilsson m.fl. (s),

1996/97:Fi65 av Kenth Skårvik och Sigge Godin (fp),

1996/97:Fi66 av Carl-Johan Wilson (fp),

1996/97:Fi67 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp),

1996/97:Fi68 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp),

1996/97:Fi69 av Ronny Korsberg (mp),

1996/97:Fi70 av Ulf Björklund (kd),

1996/97:Fi71 av Berit Löfstedt m.fl. (s),

1996/97:Fi72 av Anne Wibble och Karin Pilsäter (fp),

1996/97:Fi73 av Barbro Westerholm m.fl. (fp),

1996/97:Fi74 av Karin Wegestål m.fl. (s),

1996/97:Fi75 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp),

1996/97:Fi76 av Erling Bager m.fl. (fp),

1996/97:Fi77 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c),

1996/97:Fi78 av Kjell Ericsson (c),

1996/97:Fi79 av Karin Israelsson och Carin Lundberg (c, s),

1996/97:Fi80 av Margareta Andersson och Sivert Carlsson (c),

1996/97:Fi81 av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel

Thurdin (c),

1996/97:Fi82 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c),

1996/97:Fi83 av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel

Thurdin (c),

1996/97:Fi84 av Sivert Carlsson m.fl. (c),

1996/97:Fi85 av Marie Wilén (c),

1996/97:Fi86 av Per Rosengren (v),

1996/97:Fi87 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m),

1996/97:Fi88 av Per Westerberg m.fl. (m),

1996/97:Fi89 av Karin Falkmer m.fl. (m),

1996/97:Fi90 av Bo Lundgren m.fl. (m),

1996/97:A47 av Hans Karlsson m.fl. (s),

1996/97:A48 av Per Unckel m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1 och 8-14,

1996/97:A49 av Elver Jonsson m.fl. (fp) i vad avser yrkandena 1-5, 12

och 13,

dels de med anledning av skrivelse 118 väckta motionerna

1996/97:Fi91 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1996/97:Fi92 av Anne Wibble och Karin Pilsäter (fp),

dels de med anledning av proposition 29 väckta motionerna

1996/97:Fi18 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m),

1996/97:Fi19 av Roy Ottosson m.fl. (mp),

1996/97:Fi20 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp),

1996/97:Fi21 av Karin Starrin (c),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1996/97:Fi203 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) i vad avser

yrkande 6,

1996/97:Fi909 av Carl Erik Hedlund (m),

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

1996/97:L215 av Lennart Hedquist (m),

1996/97:So424 av Gudrun Schyman m.fl. (v) i vad avser yrkande 13 och

1996/97:N269 av Carl Bildt m.fl. (m) i vad avser yrkande 15.

Regeringens lagförslag

Regeringens i propositionerna 150 och 29 framlagda lagförslag som behandlas av

finansutskottet återfinns i bilaga 1 till detta betänkande. Såvitt avser

förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring har

utskottet gjort viss redaktionell rättelse.

Utskottets lagförslag

Utskottets lagförslag återfinns i hemställan under mom. 30 beträffande

resursarbete och under mom. 94 beträffande skatter och avgifter.

Från skatteutskottet har överlämnats två lagförslag för författningsteknisk

samordning. Samordning har skett dels av ett i proposition 1996/97:100

framlagt förslag till ändring i 2 kap. 5 a § lagen (1981:691) om

socialavgifter med förslaget i proposition 1996/97:150, dels av ett i

proposition 1996/97:116 framlagt förslag till ändring i 12 kap. 1 § lagen

(1994:1776) om skatt på energi med förslaget i proposition 1996/97:29.

Utgiftstak och utgiftsramar 1998-2000

En tabell över utgiftstak och utgiftsramar för åren 1998-2000 föreslagna av

regering och oppositionspartier återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet

En sammanställning av Socialdemokraternas och Centerpartiets gemensamma

förslag till budgetåtgärder för åren 1998-2000 redovisade i proposition 150

samt parti- och kommittémotioner som väckts i anslutning till dem återfinns i

bilaga 3 till betänkandet.

En motsvarande sammanställning över Socialdemokraternas och Centerpartiets

tilläggsbudgetförslag under budgetåret 1997 redovisade i proposition 150 samt

oppositionspartiernas syn på förslagen återfinns i bilaga 4 till betänkandet.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över de

förslag i proposition 150 jämte motioner som rör respektive utskotts

beredningsområde. Yttranden har avlämnats från

- konstitutionsutskottet (1996/97:KU11y),

- skatteutskottet (1996/97:SkU5y),

- justitieutskottet (1996/97:JuU3y),

- utrikesutskottet (1996/97:UU4y),

- försvarsutskottet (1996/97:FöU4y),

- socialförsäkringsutskottet (1996/97:SfU6y),

- socialutskottet (1996/97:SoU7y och SoU8y),

- kulturutskottet (1996/97:KrU6y),

- utbildningsutskottet (1996/97:UbU5y),

- trafikutskottet (1996/97:TU2y),

- jordbruksutskottet (1996/97:JoU4y),

- näringsutskottet (1996/97:NU8y),

- arbetsmarknadsutskottet (1996/97:AU7y) samt

- bostadsutskottet (1996/97:BoU7y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 5-19 till betänkandet.

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet har även berett socialutskottet och utbildningsutskottet

tillfälle att avge yttrande över de förslag i skrivelse 118 jämte motioner som

rör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena 1996/97:SoU9y och

1996/97: UbU6y återfinns i bilagorna 20 och 21 till betänkandet.

Skatteutskottet yttrade sig över proposition 29 i 1996/97:SkU1y. Yttrandet

återfinns som bilaga i finansutskottets betänkande1996/97:FiU1.

Inkomna skrivelser

Under ärendets gång har utskottet mottagit ett antal skrivelser från

organisationer och privatpersoner.

Utfrågningar

Finansutskottet anordnade den 6 mars 1997 en offentlig utfrågning om struktur-

ella förutsättningar för ekonomisk tillväxt. I utfrågningen deltog Henning

Strand, OECD, Magnus Henrekson, Industriens Utredningsinstitut, Susanne Ackum-

Agell, Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning, och Svante

Axelsson, Svenska Naturskyddsföreningen.

En utfrågning av riksbankschefen Urban Bäckström angående utvecklingen i

svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken ägde rum inför utskottet den

15 maj 1997.

Under ärendets beredning har statssekreterare Peter Lagerblad,

Finansdepartementet inför utskottet lämnat upplysningar och svarat på frågor.

Protokoll från den offentliga utfrågningen återfinns i bilaga 22 till

betänkandet.

Propositionernas förslag

Proposition 150

I proposition 150 Ekonomisk vårproposition 1997 föreslår regeringen

(Finansdepartementet)

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska

politiken som regeringen förordar (avsnitt 1),

2. att riksdagen fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de

offentliga finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel (avsnitt 4.3),

3. att riksdagen fastställer målen för budgetpolitiken om ett överskott i de

offentliga finanserna till 0,5 % av bruttonationalprodukten för år 1999, 1,5 %

för år 2000 och 2 % för år 2001 (avsnitt 4.3),

4. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren

1998-2000 (avsnitt 5.5),

5. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till 744

miljarder kronor (avsnitt 5.5),

6. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på

utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete

(avsnitt 5.6 och tabell 5.8),

7. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala

sektorn (avsnitt 5.5 och avsnitt 8),

8. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

9. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

bankrörelselagen (1987:617),

10. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:389) om assistansersättning,

11. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försök med

resursarbete,

18. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om försök med resursarbete,

19. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar,

20. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

21. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349),

22. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag,

23. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1349) om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

24. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting,

25. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om avräkning av anslag

och inkomsttitlar (avsnitt 6.2),

26. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1997 ändra det under utgiftsområde 2 anvisade obetecknade anslaget

Kostnader för vissa nämnder till ett ramanslag,

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på annat sätt

helt eller delvis avyttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB,

28. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera ersättning som härrör

från avyttring av aktier i Värdepapperscentralen VPC AB till förvärv av aktier

i eller bildande av bolag som direkt eller indirekt driver verksamhet enligt

lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen

(1989:827),

29. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom apportförfarande, emis-

sion, kvittning eller på annat sätt överlåta försvarsfastigheter till ett av

staten ägt aktiebolag,

30. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktiebolag

för försvarsfastigheter samt att vidta de åtgärder som behövs för

genomförandet av bolagsbildningen,

31. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder

som är nödvändiga för genomförandet av bolagsbildningen,

32. att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra den slutliga

avvecklingen av Securum AB enligt de principer som redovisas (avsnitt 6.4),

33. att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för

teleberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 50 000 000 kr,

34. att riksdagen fastställer det sammanlagda avgiftsuttaget för

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

elberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 100 000 000 kr,

35. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåren 1997-2001 ikläda

staten ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om beredskapsåtgärder

inom elförsörjningen i enlighet med vad som anförs (avsnitt 6.7),

36. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar

på ytterligare 322 000 000 kr för att uppfylla det statliga garantiåtagandet

mot Nordiska Investeringsbanken,

37. att riksdagen godkänner att högst 500 000 000 kr får användas under

budgetåret 1997 för försöksverksamhet med friare användning av

arbetslöshetsersättning,

38. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillfällig

avgångsersättning,

39. att riksdagen godkänner att högst 100 000 000 kr av det under

utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får

användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och

arbetsmarknadsinstituten samt för kontroll och uppföljning av att åtgärderna

används på avsett sätt,

40. att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om förlängning av

tid i arbetslivsutveckling,

41. att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om förlängning av

tid i arbetsplatsintroduktion,

42. att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om att öka kvinnors

företagande,

43. att riksdagen godkänner regeringens förslag om ersättningsnivåer i

utbildningsbidraget,

44. att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om

Interpraktikstipendier,

45. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under

utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ett

belopp om högst 55 000 000 kr beställa tjänster som medför utgifter under

kommande budgetår,

46. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om bidragsnivåer för

anställda med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationer som erhållit

särskild dispens,

47. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att lönebidraget

lämnas i form av ett belopp per dag samt att rekvisitionerna av lönebidrag

skall ske månadsvis,

48. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag för

vuxenutbildning på grundskolenivå inom den särskilda

vuxenutbildningssatsningen,

49. att riksdagen godkänner regeringens förslag att 18 323 000 kr av

anslagsbehållningen på det i statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Övriga utgifter inom

forskning och forskarutbildning får användas som bidrag till särskilda

kostnader och vissa projekt för Malmö högskola,

50. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för anslaget Bidrag

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad besluta om bidrag på högst

40 000 000 kr för utbetalning under senare år, dock senast år 2000,

51. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för

räntesubventioner och investeringsbidrag för bostäder, såvitt gäller frågan om

vissa tidpunkter för bostäder såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter för

färdigställande m.m. (avsnitt 6.15),

52. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för

räntesubventioner för bostäder såvitt gäller frågor om beräkning av räntesats

i vissa fall (avsnitt 6.15),

53. att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade regler för

räntesubventioner för bostäder såvitt gäller frågan om räntebidrag efter

exekutiv försäljning (avsnitt 6.15),

54. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ersättning

till sekretariatsuppgifter för beslutsgruppen inom EG:s strukturfonder,

55. att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG,

56. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel på det

under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringsbidrag

för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,

57. att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 60 000 000 kr

av anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning till radonsanering av dricksvatten (avsnitt 6.17),

58. att riksdagen godkänner att regeringen, eller den myndighet som

regeringen beslutar, får besluta om förskottering av investeringar i statens

spåranläggningar och att villkoren för detta skall utformas i likhet med vad

som gäller för förskottering av väginvesteringar,

59. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Vägverket får ta

upp lån i Riksgäldskontoret för att tidigarelägga vägprojekt om

2 169 000 000 kr,

60. att riksdagen bemyndigar regeringen att belasta det under utgiftsområde

22 anvisade anslaget Byggande av vägar med kostnader för räntor och

amorteringar avseende lån för vägprojekten E 18/20 Örebro-Arboga, E 4 Stora

Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda,

61. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår avseende uppkomna

driftskostnader för administrationen av Jordbrukets blockdatabas,

62. att riksdagen bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bolagiserade

industriforskningsinstitut,

63. att riksdagen bemyndigar regeringen att tillsammans med Stiftelsen för

Kunskaps- och Kompetensutveckling bilda ett holdingbolag, som skall äga aktier

i de till aktiebolag ombildade industriforskningsinstituten,

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

64. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja det under utgiftsområde

24 anvisade anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. för statens kostnader vid bildandet av holdingbolaget,

65. att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning

av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager,

66. att riksdagen godkänner att inkomsterna från försäljning av olja m.m.

fr.o.m. 1 juli 1997 sätts in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för

att användas till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av

lagringsanläggningar,

67. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den verksamhet hos

Exportkreditnämnden som genom planerade EU-regler definieras som

konkurrensutsatt garantiverksamhet och om formerna och villkoren för

avvecklingen av sådan verksamhet, inkluderande en eventuell försäljning eller

överlåtelse av verksamheten,

68. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i

enlighet med specifikation i nedanstående tabell,

Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya

anslag för budgetåret 1997

Tusental kr

-------------------------------------------------------

| |Anslag |enl. |av ram/ |Ny |

| | | 1997 | |nivå |

-------------------------------------------------------

|1 |Rikets styrelse | 3 781 |-20 000 | 3 761|

| | | 330 | | 330|

-------------------------------------------------------

|E |Presstöd, ramanslag |541 579 |-20 000 |521 579|

|2 | | | | |

-------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och | 3 807 | +500 | 4 307|

| |finansförvaltning | 556 | 000 | 556|

-------------------------------------------------------

|B |Försäljning av aktier i |60 000 |-10 000 |50 000|

|4 |Stadshypotek AB, | | | |

-------------------------------------------------------

|B |Värdering m.m. av | 0 |+10 000 |10 000|

|6 |aktier i | | | |

-------------------------------------------------------

|B |Investeringar i | 0 | +500 |500 000|

|7 |infrastrukturen på den | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|4 |Rättsväsendet |20 824 |+18 000 |20 842|

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

| | | 537 | | 537|

-------------------------------------------------------

|B |Åklagarväsendet, |627 237 |+18 000 |645 237|

|1 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|5 |Utrikesförvaltning och | 2 757 |+2 000 | 2 759|

| |internationell | 203 | | 203|

-------------------------------------------------------

|E |Delegationen för | 0 |+2 000 | 2 000|

|5 |översättning av EG:s | | | |

-------------------------------------------------------

|6 |Totalförsvar |42 372 | +150 |42 522|

| | | 642 | 000 | 642|

-------------------------------------------------------

|B |Funktionen |152 886 |+50 000 |202 886|

|7 |Telekommunikationer, | | | |

-------------------------------------------------------

|B |Funktionen |27 612 | +100 |127 612|

|10 |Energiförsörjning, | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och |23 721 |-50 000 |23 671|

| |social omsorg | 787 | | 787|

-------------------------------------------------------

|A |Sjukvårdsförmåner m.m., |15 637 | -125 |15 512|

|1 |ramanslag | 000 | 000 | 000|

-------------------------------------------------------

|B |Vissa statsbidrag inom |711 200 | -300 |411 200|

|1 |äldre- och | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|B |Bilstöd till |343 944 | -130 |213 944|

|6 |handikappade, ramanslag | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|B |Kostnader för statlig | 3 663 | +475 | 4 138|

|7 |assistansersättning, | 000 | 000 | 000|

-------------------------------------------------------

|C |Alkohol- och | 0 |+30 000 |30 000|

|8 |drogpolitiska åtgärder, | | | |

-------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid |36 174 |+5 453 |41 627|

| |arbetslöshet | 384 | 000 | 384|

-------------------------------------------------------

|A |Bidrag till |34 088 |+5 453 |39 541|

|1 |arbetslöshetsersättning,| 334 | 000 | 334|

-------------------------------------------------------

|14 |Arbetsmarknad och |52 277 |-2 116 |50 160|

| |arbetsliv | 499 | 552 | 947|

-------------------------------------------------------

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

|A |Arbetsmarknadspolitiska |25 612 |-2 124 |23 488|

|2 |åtgärder, | 727 | 052 | 675|

-------------------------------------------------------

|A |Vissa kostnader för | 0 |+7 500 | 7 500|

|7 |införandet av en allmän | | | |

-------------------------------------------------------

|15 |Studiestöd |16 884 | +383 |17 267|

| | | 088 | 285 | 373|

-------------------------------------------------------

|A |Studiemedel, m.m., | 9 485 |+20 600 | 9 506|

|2 |ramanslag | 430 | | 030|

-------------------------------------------------------

|A |Vuxenstudiestöd, m.m., | 4 721 | +362 | 5 084|

|3 |ramanslag | 951 | 685 | 636|

-------------------------------------------------------

|16 |Utbildning och |25 357 | +205 |25 562|

| |universitetsforskning | 109 | 450 | 559|

-------------------------------------------------------

|A |Särskilda | 2 546 | +205 | 2 751|

|14 |utbildningsinsatser för | 348 | 450 | 798|

-------------------------------------------------------

|17 |Kultur, medier, | 7 161 |+49 537 | 7 211|

| |trossamfund och fritid | 590 | | 127|

-------------------------------------------------------

|G |Bidrag till |224 337 |+16 000 |240 337|

|2 |kulturmiljövård och | | | |

-------------------------------------------------------

|H |Centrala museer: |506 477 |+15 237 |521 714|

|1 |Myndigheter, | | | |

-------------------------------------------------------

|H |Stöd till icke-statliga |10 000 |+7 000 |17 000|

|5 |kulturlokaler, | | | |

-------------------------------------------------------

|N |Stöd till idrotten, |480 240 |+11 300 |491 540|

|3 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, |33 368 | ±0 |33 368|

| |bostadsförsörjning och | 197 | | 197|

-------------------------------------------------------

|A |Räntebidrag m.m., |23 400 |-25 000 |23 375|

|2 |ramanslag | 000 | | 000|

-------------------------------------------------------

|A |Bostadsbidrag, | 5 910 |+25 000 | 5 935|

|10 |ramanslag | 000 | | 000|

-------------------------------------------------------

|19 |Regional utjämning och | 3 726 |-6 500 | 3 719|

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

| |utveckling | 021 | | 521|

-------------------------------------------------------

|A |Regionalpolitiska | 1 453 | -122 | 1 331|

|1 |åtgärder, | 517 | 500 | 017|

-------------------------------------------------------

|A |Sysselsättningsbidrag, |200 000 |+35 000 |235 000|

|5 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|A |Transportbidrag, |303 000 |+81 000 |384 000|

|6 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|20 |Allmän miljö- och | 1 329 |+6 100 | 1 335|

| |naturvård | 871 | | 971|

-------------------------------------------------------

|A |Statens naturvårdsverk, |355 827 |+2 500 |358 327|

|1 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|A |Investeringar inom |217 992 |+3 600 |221 592|

|4 |miljöområdet, ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|21 |Energi |474 151 | +114 |588 151|

| | | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|A |Bidrag till | 0 |+80 000 |80 000|

|5 |investeringar i | | | |

-------------------------------------------------------

|A |Provning, märkning och | 0 |+4 000 | 4 000|

|6 |certifiering av | | | |

-------------------------------------------------------

|A |Kostnader för bildandet | 0 |+30 000 |30 000|

|7 |av en ny | | | |

-------------------------------------------------------

|22 |Kommunikationer |25 063 | +204 |25 267|

| | | 442 | 500 | 942|

-------------------------------------------------------

|A |Gemenskapens | 0 | +200 |200 000|

|10 |finansiella stöd för | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|B |Utredningsarbete m.m. | 0 |+4 500 | 4 500|

|7 |med anledning av M/S | | | |

-------------------------------------------------------

|23 |Jord- och skogsbruk, |13 324 | +247 |13 571|

| |fiske med anslutande | 084 | 774 | 858|

-------------------------------------------------------

|B |Statens jordbruksverk, |183 114 |+4 500 |187 614|

|1 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

|B |Kompletterande åtgärder | 1 085 |-5 000 | 1 080|

|12 |inom jordbruket, | 000 | | 000|

-------------------------------------------------------

|B |Jordbrukets | 0 | +100 |100 000|

|17 |blockdatabas, ramanslag | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|C |Strukturstöd till |30 890 |+10 300 |41 190|

|2 |fisket m.m., | | | |

-------------------------------------------------------

|C |Från EG-budgeten |80 000 |+74 474 |154 474|

|3 |finansierade struktur- | | | |

-------------------------------------------------------

|D |Ersättningar för |12 500 |+30 000 |42 500|

|2 |viltskador m.m., | | | |

-------------------------------------------------------

|E |Bekämpande av |89 500 |+20 500 |110 000|

|5 |smittsamma | | | |

-------------------------------------------------------

|E |Gränskontroll av | 0 |+13 000 |13 000|

|6 |livsmedel och levande | | | |

-------------------------------------------------------

|24 |Näringsliv | 2 859 | +136 | 2 996|

| | | 744 | 500 | 244|

-------------------------------------------------------

|A |Närings- och |353 268 |+6 500 |359 768|

|1 |teknikutvecklingsverket:| | | |

-------------------------------------------------------

|A |Kostnader för |25 000 | +130 |155 000|

|7 |omstrukturering av | | 000 | |

-------------------------------------------------------

|E |Exportkreditnämnden, |120 000 |-3 100 |116 900|

|3 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------

|E |AB Svensk Exportkredits |16 500 |+3 100 |19 600|

|4 |statsstödda | | | |

-------------------------------------------------------

|25 |Allmänna bidrag till |83 612 |+4 000 |87 612|

| |kommuner | 000 | 500 | 500|

-------------------------------------------------------

|A |Generellt statsbidrag |62 227 |+3 800 |66 027|

|1 |till kommuner och | 000 | 000 | 000|

-------------------------------------------------------

|A |Bidrag till särskilda |400 000 | +200 |600 000|

|2 |insatser i vissa kom- | | 000 | |

-------------------------------------------------------

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

|A |Bidrag till Rådet för | 0 | +500 | 500|

|4 |kommunal redovisning, | | | |

-------------------------------------------------------

|27 |Avgiften till |20 525 | -472 |20 053|

| |Europeiska gemenskapen | 000 | 000 | 000|

-------------------------------------------------------

|A |Avgift baserad på | 8 510 | -472 | 8 038|

|4 |bruttonationalinkomsten,| 000 | 000 | 000|

-------------------------------------------------------

| |Summa | |+8 805 | |

| | | | 594 | |

-------------------------------------------------------

69. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi,

70. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1220) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

71. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

72. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

73. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,

74. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter,

75. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

76. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändringstal för 1998

års taxeringsvärden,

77. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1563) om tobaksskatt,

78. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

79. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror

från land som är medlem i Europeiska unionen,

81. att riksdagen antar regeringens förslag till lag med särskilda

bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1998,

85. att riksdagen godkänner följande nya inkomsttitlar för redovisning av

statens inkomster: - Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit, -

Överskott av statsstödd exportkredit, - Ränteinkomster av lokaliseringslån, -

Offentlig lagring försäljningsintäkter, - Offentlig lagring,

86. att riksdagen godkänner att inkomsttitlarna 1425, 1426 och 1427 får

följande nya titel- och undertitelbenämningar: - Skatt på öl 1425:04, - Skatt

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

på vin och andra jästa drycker 1425:02, - Skatt på mellanklassprodukter

1425:03, - Skatt på etylalkohol föreslås få 1425:01, - Inkomsttiteln 1425

föreslås ändra namn till Alkoholskatt,

87. att riksdagen godkänner följande nya benämningar på inkomsttitlar: -

1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, - 6111 Arealersättning, -

6112 Kompletterande åtgärder, - 6113 Övriga interventioner.

Proposition 29

I proposition 29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen

föreslår regeringen (Finansdepartementet) att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Skrivelse 118

I regeringens skrivelse 118 Utvecklingen inom den kommunala sektorn lämnas en

översiktlig redovisning av hur den kommunala verksamheten utvecklas i

förhållande till de nationella mål som statmakterna satt upp för vissa

verksamhetsområden.

Motionsyrkandena

Motionsyrkanden med anledning av proposition 150

1996/97:Fi42 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar godkänna allmänna riktlinjer för den ekonomiska

politiken i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande riktlinjer för budgetpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande budgetprocessen, budgeteringsmarginalen och utgiftstaket,

4. att riksdagen fastställer ett långsiktigt mål om balans i de offentliga

finanserna i genomsnitt över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförts

i motionen,

5. att riksdagen beslutar godkänna beräkningen av de offentliga utgifterna

för åren 1998-2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar fastställa utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1998 till 660

miljarder kronor, för år 1999 till 649 miljarder kronor och för år 2000 till

640 miljarder kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar godkänna den preliminära fördelningen av

utgifterna på utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinjer för regeringens

budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar godkänna en beräkning av utgifterna i den

kommunala sektorn i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande förutsättningar för nya arbetstillfällen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattepolitikens inriktning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

anförts om det sociala ansvaret.

1996/97:Fi43 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska

politiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de

offentliga finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel till dess skuldkvoten sjunkit till 60 % av BNP,

3. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren

1998-2000 enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1998 till 696

miljarder kronor, för år 1999 till 710 miljarder kronor och för år 2000 till

717 miljarder kronor,

5. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på

utgiftsområden åren 1998-2000 som redovisas i motionen som riktlinjer för

budgetarbetet (tabell A. bilaga 1),

6. att riksdagen godkänner beräkningen i motionen av utgifterna inom den

kommunala sektorn,

7. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning,

8. att riksdagen avslår förslaget till lag om försök med resursarbete,

9. att riksdagen beslutar att de extra statsbidragen till kommuner och

landsting fördelas enligt principerna i det generella skatteutjämningssystemet

("påsen"),

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av de särskilda medlen till kommuner och landsting för

utvecklingsprojekt,

11. att riksdagen avslår förslaget om tillfällig avgångsersättning,

12. att riksdagen avslår förslaget om 100 miljoner kronor för tillfälliga

personalförstärkningar inom Arbetsmarknadsverket,

13. att riksdagen avslår förslaget om förlängning av tid i

arbetslivsutveckling,

14. att riksdagen avslår förslaget om s.k. lokala investeringsprogram,

15. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i

förhållande till regeringens förslag i enlighet med specifikation i tabell B

(bilaga 2),

16. att riksdagen avslår förslaget att högst 500 miljoner kronor får

användas under budgetåret 1997 för försöksverksamhet med friare användning av

arbetslöshetsersättning,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sänkning av

arbetsgivaravgifterna från den 1 juli 1997 så att uttaget minskar med 8

miljarder kronor räknat på helt år,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen för skattepolitiken,

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att presstödet bör avvecklas,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

1996/97:Fi44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner de riktlinjer

om den ekonomiska politiken som förordats i motionen (avsnitt 1.1-1.4),

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till målen för

budgetpolitiken förordar de budgetpolitiska målsättningar som anförts i

motionen (avsnitt 1.5),

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner de beräkningar

av offentliga utgiftsnivåer för åren 1998-2000 som förordats i motionen

(avsnitt 1.5),

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till utgiftstak inklusive

socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten för år 2000,

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner den preliminära

fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 1998 enligt vad som anförts i

motionen (tabell 2, avsnitt 6),

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till beräkning av utgifterna

inom den kommunala sektorn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finans- och penningpolitiken (avsnitt 1.3),

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall verka för förändring av EU:s riktlinjer för

den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3),

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regeringens hantering av inträdet i stabilitets- och tillväxtpakten

(avsnitt 1.3),

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattepolitiken (avsnitt 1.4),

11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1974:576) om statlig inkomstskatt till den del som avser höjning av

löneunderlaget från 70 till 100 procent,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU-finansieringen (avsnitt 1.6),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den kommunala ekonomin (avsnitt 2),

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lönebildningen (avsnitt 4.1),

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kön och makt (avsnitt 4.4),

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetstiderna (avsnitt 4.3),

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en lagstiftad arbetstidsförkortning (avsnitt 4.3),

19. att riksdagen hos regeringen begär att den tillsätter en utredning om

differentierade arbetsgivaravgifter enligt vad i motionen anförts (avsnitt

4.3),

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avsätta medel för en utvidgad försöksverksamhet (avsnitt 4.3),

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den ekonomiska demokratin (avsnitt 4.4),

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Vänsterpartiets sysselsättningsprogram (avsnitt 5),

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tandvårdsförsäkring

enligt vad i motionen anförts (avsnitt 6, utgiftsområde 9),

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rättighetslagstiftningar inte skall inordnas under de s.k.

taken för offentliga utgifter (avsnitt 6, utgiftsområde 9),

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en undersökning av pensionärernas villkor (avsnitt 6, utgiftsområde

11),

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningspolitiska konsekvensanalyser (avsnitt 6, utgiftsområde

11),

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenskt deltagande i Schengensamarbetet (avsnitt 6, utgiftsområde

22),

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det statliga aktieinnehavet i VPC (avsnitt 7, utgiftsområde 2),

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

återkomma med förslag till statsbudget för budgetåret 1997 med en ökning av

anslaget A 1 Polisorganisationen under utgiftsområde 4 med 25 000 000 kr

(avsnitt 7, utgiftsområde 4),

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om schablonisering av

assistansersättning enligt vad i motionen anförts om den enskilde

funktionshindrades behov (avsnitt 7, utgiftsområde 9),

31. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för assistans-

ersättning i linje med vad assistansberättigade föreslagit (avsnitt 7,

utgiftsområde 9),

32. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett kommunalt kostnadsansvar

för assistanskostnader upp till 20 timmar enligt vad i motionen anförts om

kommunalisering (avsnitt 7, utgiftsområde 9),

33. att riksdagen avslår regeringens besparing på 300 000 000 kr på

rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel till funktionshindrade (avsnitt 7,

utgiftsområde 9),

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

34. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudgeten till statsbudgeten för

budgetåret 1997 öka det anvisade anslaget till Assistansersättning med

125 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 4 263 000 000 kr

(avsnitt 7, utgiftsområde 9),

35. att riksdagen avslår regeringens förslag om högre självrisknivå i

tandvårdsförsäkringen enligt vad i motionen anförts om missgynnandet av

ekonomiskt svaga grupper (avsnitt 7, utgiftsområde 9),

36. (yrkandet återkallat),

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återinförande av änkepensionen (avsnitt 7, utgiftsområde 11),

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma på tilläggsbudget för år 1997 med ökat

anslag till Efterlevnadspension till vuxna med 125 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslår eller således 982 000 000 kr,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpningen av systemet med utgiftsområden (avsnitt 7,

utgiftsområde 13)

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sammanslagning av utgiftsområdena 13 och 14 (avsnitt 7,

utgiftsområde 13),

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den före 1 juli 1997 bör återkomma med förslag om att avskaffa

OTA,

42. att riksdagen, vid avslag på yrkande 41, som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att den bör lägga förslag om att avskaffa

avstängingsreglerna för OTA,

48. att riksdagen avslår regeringens förslag om att högst 500 000 000 kr får

användas under budgetåret 1997 för försöksverksamhet med friare användning av

arbetslöshetsersättning enligt vad i motionen anförts (avsnitt 7,

utgiftsområde 13),

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om restriktioner för användandet av resursarbeten (avsnitt 7,

utgiftsområde 13),

50. att riksdagen beslutar att i tilläggsbudgeten för budgetåret 1997

överföra 500 000 000 kr från utgiftsområde 13 anslag A 1 till utgiftsområde 14

anslag A 2 enligt vad i motionen anförts (avsnitt 7, utgiftsområde 13),

51. (yrkandet återkallat),

52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om slopande av volymkrav på antalet deltagare i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

53. att riksdagen avslår regeringens förslag om utbildningsbidrag för dem

som inte har arbetslöshetsersättning enligt vad i motionen anförts (avsnitt 7,

utgiftsområde 14),

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

återkomma på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 med förslag

till höjd ersättning vid deltagande i datorverksamhet enligt vad i motionen

anförts (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

55. att riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande om att

beställa tjänster för högst 55 000 000 kr enligt vad i motionen anförts

(avsnitt 7, utgiftsområde 14),

56. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1997 öka det anvisade anslaget till anslagspost A 2

med 1 360 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit (avsnitt 7,

utgiftsområde 14),

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

återkomma på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 med en

ökning av anslaget A 3 med 150 000 000 kr (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuella och målinriktade handlingsplaner för

lönebidragsanställda (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lönebidragsförordningen (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

60. att riksdagen avslår regeringens förslag att den genomsnittliga

bidragsnivån som lämnas till andra arbetsgivare än allmännyttiga

organisationer får uppgå till högst 60 % av den bidragsgrundande lönekostnaden

enligt vad i motionen anförts (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lönebidrag

skall kunna uppgå till högst 90 % av bidragsgrundande lönekostnad enligt vad i

motionen anförts (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilt rekryteringsstöd för lönebidragsanställda (avsnitt 7,

utgiftsområde 14),

63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Samhall och lönebidrag (avsnitt 7, utgiftsområde 14),

64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, enligt vad i

motionen anförts, högsta lönebidragsbelopp skall följa löneutvecklingen

(avsnitt 7, utgiftsområde 14),

65. att riksdagen beslutar, enligt vad i motionen anförts, att

lönebidragsbeloppet skall anges i procent och kunna ändras under

avtalsperioden samt att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske månadsvis

(avsnitt 7, utgiftsområde 14),

66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiestödets anpassning till studiernas omfattning (avsnitt 6,

utgiftsområde 15),

67. (yrkandet återkallat),

68. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

anförts om att medlen till Svenska Friidrottsförbundet skall tilldelas i form

av ett lån (avsnitt 7, utgiftsområde 17),

69. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag (avsnitt 7, utgiftsområde 18),

70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fördjupad översyn av bostadsbidragsreglerna (avsnitt 7,

utgiftsområde 18),

71. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen skall behöva förlora mer än 500 kr per månad på de

genomförda förändringarna av bostadsbidragsreglerna (avsnitt 7, utgiftsområde

18),

72. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

återkomma på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 och däri

anslå 5 000 000 kr till Nationella resurscentrumet för kvinnor (avsnitt 7,

utgiftsområde 19),

73. (yrkandet återkallat),

74. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 öka

anslaget A 1 Kostnader för rovdjursinventering med 2 500 000 kr,

75. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de ökade ränte- och amorteringskostnaderna under budgetpost A 3

i tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 1997 bör rymmas inom

anslaget för denna (avsnitt 7, utgiftsområde 22).

1996/97:Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska

politiken som förordas i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den ekonomiska utvecklingen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående den växande miljöskulden m.m. och nödvändigheten av att

minska denna,

4. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av miljöjusterad

bruttonationalprodukt och förändring av miljöskuld i anslutning till den

budgetproposition som skall lämnas i september 1997,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en mer aktiv miljöpolitik som drivkraft för en positiv ekonomisk

utveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående hushållens sparande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att premiereserven skall hänföras till privat sparande,

8. att riksdagen fastställer ett långsiktigt mål om överskott i de

offentliga finanserna på minst 1 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt

över en konjunkturcykel,

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

9. att riksdagen fastställer konjunkturrelaterade mål för budgetpolitiken om

ett överskott i de offentliga finanserna till 0,5 % av bruttonationalprodukten

för år 1999 och 1,5 % år 2000,

10. att riksdagen fastställer konjunkturrelaterat mål för överskott i de

offentliga finanserna för år 2001 i samband med vårpropositionen 1998,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagstiftade övergripande

mål för Riksbanken i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om låg realränta som mål för den ekonomiska politiken,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer och utformning av skatterna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en grön skatteväxling,

15. att riksdagen för budgetåren 1998-2000 godkänner de i motionen (tabell

1) föreslagna beräkningarna av budgeteffekter av förändrade skatter och

avgifter som riktlinjer för regeringens fortsatta budgetarbete,

16. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, beslutar att fastighetsskatt för

vattenkraftverk m.m. skall utgå med 4,1 %,

17. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar av skatt på

energi och i stället antar motionens förslag till ändringar av energi- och

miljörelaterade skatter och avgifter inom ramen för en grön skatteväxling,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utebliven höjning samt sänkning av egenavgifter som led i grön

skatteväxling och arbetstidsförkortning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkta arbetsgivaravgifter som led i grön skatteväxling,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjt grundavdrag i inkomstbeskattningen inom ramen för en

arbetstidsförkortning,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om permanent skikt med 25 % skatt i den statliga skatteskalan och om

uppjusterad skiktgräns för statlig skatt,

22. att riksdagen, med ändring av regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, beslutar att fr.o.m. 1998

fastighetsskatten för bostäder skall utgå med 1,5 %,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att aktier skall värderas

till 75 % av marknadsvärdet vid förmögenhetstaxering,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjning av alkoholskatten,

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för näringspolitiken,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningsutvecklingen,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningssatsningen och forskningsfinansieringen,

28. att riksdagen avslår regeringens förslag till tillfällig

avgångsersättning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslaget till generationskontrakt,

31. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om försök med

resursarbete,

33. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om försök med resursarbete,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för en bättre fördelningspolitik,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de tvivelaktiga ekonomiska effekterna av medlemskapet i Europeiska

unionen,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nackdelar och risker med ett eventuellt svenskt medlemskap i

Europeiska monetära unionen,

37. att riksdagen beslutar att svenskt medlemskap i Europeiska monetära

unionen skall avgöras i en beslutande folkomröstning,

38. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren

1998-2000 enligt vad som anförts i motionen (tabell 2),

39. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1999 till 732

miljarder kronor,

40. att riksdagen fastställer utgiftstaket inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till 728

miljarder kronor,

41. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 2)

godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden åren

1998-2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts vad gäller inriktning på fredsbefrämjande åtgärder och kustbevakning

inom utgiftsområdet för totalförsvar,

43. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förkortad sjuklöneperiod

till två veckor i enlighet med vad som anförts i motionen,

44. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ersättningsnivåer i

arbetslöshetsförsäkringen med 85 % av dagsförtjänsten för inkomstdelar

motsvarande upp till 4,2 basbelopp i årsinkomst och 40 % för inkomstdelar

däröver,

45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

anförts om inriktningen av det föreslagna investeringsprogrammet inom

utgiftsområde 18 Samhällplanering, bostadsförsörjning och byggande för att öka

den ekologiska hållbarheten,

46. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare nedsättning av

socialavgifterna av regionalpolitiska skäl i enlighet med vad som anförts i

motionen,

47. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i

förhållande till regeringens förslag i enlighet med specifikation i tabellen i

motionen (tabell 3),

48. att riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att besluta om

att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att tidigarelägga

vägprojekt om 2 169 000 000 kronor,

49. att riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att belasta det

under utgiftsområde 22 anvisade anslaget Byggande av vägar med kostnader för

räntor och amorteringar avseende lån för vägprojekten E 18/20 Örebro-Arboga, E

4 Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att förbättra kommunsektorns ekonomiska förhållanden,

t.ex. genom att ej höja egenavgifterna samt andra åtgärder som förbättrar

kommunernas skatteunderlag,

51. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala

sektorn i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 4),

52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om kommunernas rätt att höja eller sänka utdebiteringen utan

att drabbas av statliga sanktioner,

53. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om att minska statsbidrag till

kommuner som höjer sin kommunalskatt,

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

återkomma med förslag till utökat anslag i nästa tilläggsbudget för år 1997

för inventering av rovdjur och rovdjursföryngringar i enlighet med vad i

motionen anförts,

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör

återkomma med förslag till utökat anslag i nästa tilläggsbudget till

ersättningar för viltskador m.m. i enlighet med vad i motionen har anförts.

1996/97:Fi46 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag antar de allmänna

riktlinjer för den ekonomiska politiken som anförts i motionen,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om överskott i de

offentliga finanserna på 2 % som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om målet balans i de offentliga finanserna över en

konjunkturcykel,

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

3. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten till 705 miljarder kronor

år 1998, 721 miljarder kronor år 1999 och 729 miljarder kronor år 2000,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner den preliminära

fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinjer för

regeringens arbete i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 2),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av a-kassan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för tillväxt och företagande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förkortad sjuklöneperiod,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tjänstesektorn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkning av egenavgifter med 2,5 procentenheter fr.o.m. den 1

januari 1998,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiken,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkning av fastighetsskatten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöpolitiken,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om biståndspolitiken,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hushållssparande,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principer för energibeskattningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskattningen av lantbruksföretag,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om assistansersättning,

19. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om försök med

resursarbeten,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksverksamhet med särskilda projekt,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfällig avgångsersättning,

22. att riksdagen beslutar om nya bostadsbidragsregler att gälla fr.o.m. den

1 juli 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsbidraget,

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lönebidrag,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Jordbruksverkets blockdatabas,

26. att riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag

till tilläggsbudget för budgetåret 1997 i enlighet med vad som anförts i

motionen och tabell (bil. 1),

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsvillkoret för att få arbetslöshetsersättning,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsbidragen för vindkraft och småskalig vattenkraft.

1996/97:Fi47 av Rolf Gunnarsson och Birgitta Wichne (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar återställa änkepensionen till de nivåer som gällde

före den 1 april 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar förlänga omställningspensionen från nuvarande sex

till tolv månader fr.o.m. den 1 juli 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Fi48 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om direktiv till utredning om en ny tandvårdsförsäkring,

2. att riksdagen avslår förslaget att inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg minska anslaget B 1 Vissa statsbidrag inom äldre-

och handikappområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avvakta en schablonisering av assistansersättningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av hantering av assistansersättningen,

5. att riksdagen avslår förslaget att överföra delar av

finansieringsansvaret för assistansersättningen till kommunerna i enlighet med

vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av utnyttjandet av bilstödet.

1996/97:Fi49 av Lars Hjertén och Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge

folkbildningen en särskild utbildningsresurs inom det s.k. Kunskapslyftet.

1996/97:Fi50 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att bidrag för

vuxenutbildning inom den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall kunna

användas även för studier på grundskolenivå i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att 18 323 000 kr av

anslagsbehållningen för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

reservationsanslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning får

användas som bidrag till särskilda kostnader och vissa projekt vid Malmö

högskola i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 Studiemedel, m.m. inom

utgiftsområde 15 Studiestöd anvisa ett i förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 20 600 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslag A 3 Vuxenstudiestöd, m.m. inom

utgiftsområde 15 Studiestöd anvisa ett i förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 362 685 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslag A 14 Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 205 450 000 kr avseende 10 000 platser inom

vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en omprioritering inom befintliga budgetramar vad gäller antalet

platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen.

1996/97:Fi51 av Ulla Löfgren och Patrik Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämförbara konkurrensvillkor för svenskt jordbruk, speciellt med

avseende på fördyrande produktionsskatter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om neddragning av regionalt stöd.

1996/97:Fi52 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om definitionen av begreppet rörlig ränta,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändring av räntebidrag

efter exekutiv försäljning i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytnorm med garantinivå i

bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ytbegränsning och familjeinkomst i

bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar om bostadsbidrag till ungdomar under 29 år i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi53 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att

kapaciteten utökas på järnvägsspåren söderut från Stockholms central snarast

möjligt.

1996/97:Fi54 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

1. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att disponera

ersättning härrörande från avyttring av aktier i Värdepapperscentralen VPC AB

för insats i bolag med liknande inriktning på finansmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förberedelser för Vasakronan AB:s privatisering och tidpunkt för

nedskrivning av f.d. försvarsfastigheters värde,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring av

bankrörelselagen (1987:617).

1996/97:Fi55 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m ) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad medelstilldelning till anläggande av dammar och våtmarker inom

ramen för EU:s miljöstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att denna resursökning sker med tyngdpunkt mot södra Sverige.

1996/97:Fi56 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utbildningsplatser förlagda till Haninge.

1996/97:Fi57 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om likviditetsindragningar för Försvarsmakten,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag i avsnitt 5.6.2 avseende

besparingar inom utgiftsområde 6 Totalförsvar i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Fi58 av Sten Östlund och Elving Andersson (s, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för att genomföra väg- och kollektivtrafikprojekt i Göteborgsområdet.

1996/97:Fi59 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avreglering av kommunernas och landstingens verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensutsättning av kommunernas och landstingens verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medborgarnas rätt att välja skola och barnomsorg,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stimulans till kommunala

skattesänkningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar om ett grundlagsriktigt utjämningssystem från den

1 januari 1998, vilket skall ersätta dagens grundlagsstridiga system i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

generellt statsbidrag till kommuner och landsting i enlighet med vad som

anförts i motionen,

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun i syfte

att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning,

8. att riksdagen godkänner den beräkning av utgifterna inom den kommunala

sektorn (utgiftsområde 25) som följer av ett bifall till denna motion och den

moderata partimotionen med anledning av vårpropositionen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudget om ytterligare

4 000 000 000 kr i statsbidrag till kommuner och landsting i enlighet med vad

som anförts i motionen,

1996/97:Fi60 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att finansiera det ökade anslaget till Naturhistoriska riksmuseet

genom en motsvarande minskning av anslaget till Arbetets museum i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi61 av Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns i

generationsväxlingen.

1996/97:Fi62 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att den restituerade energiskatten även skall

inrymma den mervärdesskatt som är hänförlig till det restituerade beloppet i

enlighet med vad i motionen anförts.

1996/97:Fi63 av Karin Olsson och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om natur-, miljö-

och kulturvård som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

1996/97:Fi64 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av rättvisa

konkurrensvillkor för svensk varvsindustri.

1996/97:Fi65 av Kenth Skårvik och Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om situationen för Samhall AB,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lönekompensation för Samhall AB,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya jobb inom Samhall AB.

1996/97:Fi66 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en mer proportionell andel av kommande expansion av

högskolesystemet bör läggas vid resurserna för Högskolan i Jönköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att antalet platser för utbildning av lärare för grundskolan bör

utökas vid Högskolan för lärarutbildning och kommunikation vid Högskolan i

Jönköping,

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att resurser för utbildning av gymnasielärare bör tilldelas

Högskolan för lärarutbildning och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.

1996/97:Fi67 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ett särskilt utbildningsbidrag motsvarande a-kasseersättning/KAS skall

kunna betalas för högst fyra terminers studier.

1996/97:Fi68 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fördelningen av vuxenutbildningsplatser mellan kommunal

vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund för 1998, 1999 och 2000 ej

skall fastställas nu utan först sedan respektive anordnares insatser efter

tidigare riksdagsbeslut undersökts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att studieförbunden skall erhålla egna medel inom projektet

Kunskapslyftet.

1996/97:Fi69 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen av anslaget på 10 miljoner kronor till kooperativ

verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av anslaget på 10 miljoner till kvinnors företagande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget på 50 miljoner kronor för regional utveckling.

1996/97:Fi70 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt statsning på en

sammanhållen inlandsbana.

1996/97:Fi71 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur enprocentsmålet

för biståndsramen skall uppnås.

1996/97:Fi72 av Anne Wibble och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att bemyndiga regeringen att disponera

ersättningen från avyttring av Värdepapperscentralen VPC AB till förvärv av

ägande i ett nytt bolag på finansmarknaden,

2. att riksdagen avslår förslaget att anvisa 500 miljoner kronor för

investeringar i infrastrukturen på den svenska finansmarknaden (utg.omr. 2,

anslag B 7),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdering av tillgångarna i Securum AB vid överföring till

Vasakronankoncernen,

4. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617).

1996/97:Fi73 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en konsekvensanalys av regeringens totala

besparingsförslag,

2. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning och anslår på tilläggsbudget 125 miljoner kronor utöver

regeringens förslag till B 7 Kostnader för statlig assistansersättning

(utgiftsområde 9) varigenom regeringens förslag till en schablonisering och

kommunalisering av assistansersättningen avslås,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska anslaget till

rehabilitering och habilitering med 300 miljoner kronor (B 1 Vissa statsbidrag

inom äldre- och handikappområdet, utgiftsområde 9),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att aktivera försäkringspengar för att korta vårdköer m.m.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte minska hivanslagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tandvården.

1996/97:Fi74 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erfarenheterna

av KrAmi-verksamheten bör beaktas i underlaget vid utarbetandet av en svensk

modell för att minska arbetslösheten för lågutbildade ungdomar.

1996/97:Fi75 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skattepolitikens inriktning.

1996/97:Fi76 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1993:737) om bostadsbidrag beslutar om en sådan ändring av

bostadsbidragen som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fastighetsskatten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappanpassning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om radonsanering och allergisanering.

1996/97:Fi77 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökade reseavdrag.

1996/97:Fi78 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jordbruket i norra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunikationer och service,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade reseavdrag,

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statlig verksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiska stöd.

1996/97:Fi79 av Karin Israelsson och Carin Lundberg (c, s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stödet till Norrlandsjordbruket.

1996/97:Fi80 av Margareta Andersson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stödet till sjökalkningen.

1996/97:Fi81 av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ökning av biståndsnivån,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en plan över hur enprocentsmålet för biståndsramen skall uppnås

inom fem år.

1996/97:Fi82 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om permanent finansiering av regionala resurscentrer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisation och finansiering av ett nationellt resurscentrum.

1996/97:Fi83 av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade reseavdrag för boende i glesbygd.

1996/97:Fi84 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statmaktens helhetsansvar för den regionala utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till regionala utvecklingsgrupper,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avdrag för resor för landsbygdsboende och landsbygdspendlare.

1996/97:Fi85 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat regelverk och ökade

lokala befogenheter.

1996/97:Fi86 av Per Rosengren (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av tobaksskatten,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om

konsekvenserna av en kraftig tobaksskattehöjning enligt vad i motionen

anförts.

1996/97:Fi87 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett på sikt avvecklat presstöd.

1996/97:Fi88 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av samhällsekonomiska kalkyler och konsekvensanalyser vid

förskottering av medel till investeringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av telelagen.

1996/97:Fi89 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om tilläggsanslag under anslag A

5 inom utgiftsområde 21,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om tilläggsanslag under anslag A

6 inom utgiftsområde 21,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag av tilläggsanslag under anslag

A 7 inom utgiftsområde 21.

1996/97:Fi90 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

skatt på energi såvitt gäller koldioxidskatt och konsumtionsskatt på el,

2. att riksdagen beslutar om ändringar i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen om skatt på energi i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

socialavgifter,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare lindring om

produktionsfaktorsskatten på el i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

tobaksskatt,

6. att riksdagen beslutar om ändring i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m., samt i regeringens

förslag till lag om ändring i lagen om beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

1996/97:A47 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förenkla

regelverk och ge utrymme för arbetsförmedlingsnämnderna att utifrån lokala

förutsättningar och behov styra och prioritera åtgärdernas inriktning och

fördelning.

1996/97:A48 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om försök med

resursarbete,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om försök med resursarbete,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förmedlingsverksamheten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om volymmål i arbetsmarknadspolitiken,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förstärkning av arbetsmarknadsutbildningen,

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om starta-eget-bidragen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om interpraktikstipendier.

1996/97:A49 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att föra en politik som leder till fler jobb genom

företagande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de arbetshandikappades situation och behov av ökade insatser med

250 miljoner kronor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitet i arbetsmarknadspolitiken,

4. att riksdagen avslår förslaget om 100 miljoner kronor för tillfälliga

personalförstärkningar vid Arbetsmarknadsverket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering av hur personalförstärkningar vid

arbetsförmedlingarna har fungerat,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1997:000) om försök med resursarbete,

13. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller förlängning av

tid i åtgärden arbetslivsutveckling (ALU).

Motionsyrkanden med anledning av skrivelse 118

1996/97:Fi91 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en uppföljning av varför kommunala skattesänkningar inte

genomförs av kommuner och landsting som gynnas av det nya utjämningssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vidgad arbetsuppgift för den kommitté som utvärderar det nya

utjämningssystemet för kommuner och landsting,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de under denna mandatperiod pånyttfödda vårdköerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av vårdgaranti,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om äldreomsorgens prioritering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om valfrihet för äldre,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidragsreglerna för enskilda enheter inom barnomsorg och

skolbarnsomsorg,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt ålder för skolpliktens inträdande,

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans kostnader,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de fristående skolorna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de fristående skolorna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell skolpeng,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitetsarbetet i skolan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vuxenutbildningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av hur de olika alternativen inom skola, omsorg m.fl.

kommunala verksamhetsområden upplevs av dem verksamheten är till för.

1996/97:Fi92 av Anne Wibble och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsdirektiv till den kommitté som utreder det kommunala

utjämningssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kartläggning av den totala vård- och omsorgskön för äldre

människor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av kvaliteten i barnomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kartläggning av antalet barn utanför den pedagogiska förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kartläggning av möjligheterna för sexåringar att börja skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kartläggning av elevers reella möjligheter att välja skola.

Motionsyrkanden med anledning av proposition 29

1996/97:Fi18 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar medge växthusodlingen att mot försäkran få göra full

skattenedsättning på fakturan vid leverans av bränsle i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Fi19 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd koldioxidskatt för

industrin och växthusnäringen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade nedsättningsregler

för energiintensiv verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi20 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1996/97:29 i enlighet med vad som i motionen

anförts.

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

1996/97:Fi21 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskattning av råtallolja,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den finska modellen.

Motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1996/97:Fi203 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

6. att riksdagen avslår förslaget om höjd koldioxidskatt för företagen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi909 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen om

statlig skatt att fastighetsinvesteringsbolag kan tillskapas i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en effektivisering av fastighetsmarknaden i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:L215 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till lag om fastighetsinvesteringsbolag (FIB), i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:So424 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att följa av riksdagen tidigare fattade beslut om

fördelningspolitiska konsekvensanalyser.

1996/97:N269 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar avslå proposition 1996/97:29 vad avser höjd

koldioxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

Proposition 150

I propositionen framhålls att den svenska ekonomin i dag står starkare än på

mycket länge. De offentliga finanserna har förbättrats i en takt som saknar

internationellt motstycke. Inflationen tillhör den lägsta inom OECD-området

och bytesbalansen uppvisar stora och växande överskott. Härigenom har ett

handlingsutrymme skapats som gör det möjligt att presentera en rad åtgärder

som syftar till att öka sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten. Tillväxt

och ökad sysselsättning är nödvändiga för att pressa tillbaka arbetslösheten

och värna välfärden. Regeringens viktigaste uppgift är att öka

sysselsättningen och minska arbetslösheten. Målet är att halvera den öppna

arbetslösheten till 4 % år 2000.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den

ekonomiska politiken. Detta samarbete har enligt regeringen haft en avgörande

betydelse för Sverige och bidragit till sänkta räntor och stärkt krona. Den

ekonomiska vårpropositionen har föregåtts av överläggningar med Centerpartiet

som därför står bakom propositionens förslag.

Sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för en uthålligt ökande

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

sysselsättning. Mellan oktober 1991 och oktober 1994 nästan fördubblades

statsskulden och lånebehovet för budgetåret 1994/95 beräknades till över 230

miljarder kronor. Huvuduppgiften blev därför att snabbt och resolut minska

underskottet för att eliminera risken för en statsfinansiell kollaps. Regering

och riksdag har satt upp fyra budgetpolitiska mål. För det första skall

statsskulden som andel av BNP stabiliseras senast 1996. För det andra får

underskottet i de offentliga finanserna inte överstiga 3 % av BNP 1997. För

det tredje skall de offentliga finanserna vara i balans år 1998. För det

fjärde skall de offentliga finanserna uppvisa ett permanent överskott efter år

1998. Det första målet är redan uppnått. År 1995 nådde statsskulden som andel

av BNP sin topp på 84,3 %. Den konsoliderade skulden, som bl.a. används i de

s.k. Maastrichtkriterierna, nådde redan 1994 sitt maximum på 79,0 %.

Regeringen gör bedömningen att även det andra målet kommer att uppfyllas.

Underskottet för 1997 beräknas till 2,1 % av BNP efter beaktande av de

åtgärder som föreslås i tilläggsbudgeten för 1997. När det gäller målet om

balans 1998 gör regeringen bedömningen att även detta kommer att uppfyllas.

Underskottet för 1998 beräknas till 0,0 % av BNP efter beaktande av de

åtgärder som föreslås i propositionen. I propositionen föreslår regeringen en

precisering av målet om ett permanent överskott i de offentliga finanserna.

Det långsiktiga målet bör vara ett överskott på 2 % av BNP i genomsnitt över

en konjunkturcykel. Regeringen föreslår dessutom en gradvis anpassning genom

ett målsatt överskott på 0,5 % av BNP 1999, 1,5 % av BNP år 2000 och 2 % av

BNP år 2001. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl skulle bli väsentligt

lägre än den av regeringen prognostiserade, kommer regeringen att tillåta den

offentliga sektorns sparande att utvecklas sämre. Skulle tillväxten bli

väsentligt högre, kommer kravet på överskott att skärpas.

Det finns enligt regeringen en rad skäl till att de offentliga finanserna

under en konjunkturcykel skall uppvisa ett genomsnittligt överskott på 2 % av

BNP. Det är ett ansvarstagande för välfärden. De demografiska förhållandena

kommer nästa sekel att vara sådana att de offentliga finanserna kommer att

utsättas för en större belastning. Med ett överskott på 2 % som utgångsläge

finns det vidare en marginal att aktivt motverka konjunkturavmattningar. Ett

annat skäl är att en stor offentlig sektor kräver starka offentliga finanser.

Ett gemensamt sparande garanterar dessutom det demokratiska inflytandet över

vård, omsorg och skola. Vidare har alla EU:s medlemsstater i stabilitets- och

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

tillväxtpakten åtagit sig att på medellång sikt sträva mot offentliga balanser

nära balans eller med överskott. Genom ett långsiktigt mål om 2 % överskott

säkras en tillräcklig marginal till det s.k. referensvärdet för underskott i

de offentliga finanserna på 3 % av BNP. Slutligen ger ett högt offentligt

sparande utrymme för höga investeringar i Sverige utan att vår internationella

skuldsättning ökar.

Regeringen gör bedömningen att den gynnsamma ekonomiska utvecklingen gör det

möjligt att genomföra en rad åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen

och minska arbetslösheten. Därmed kan regeringens viktigaste mål - att halvera

den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000 - sättas i fokus.

Kunniga människor, ett gott företagsklimat och en omställning till ekologisk

hållbarhet skall enligt regeringen för lång tid göra Sverige som nation

starkare. Även kvaliteten på och tillgången till vård, skola och omsorg skall

förbättras för att möjliggöra ett högt deltagande i arbetskraften för både

kvinnor och män. Utbildning och kompetens skall prägla hela Sverige.

Arbetsmarknadspolitiken skall bli än mer flexibel, kvaliteten höjas och

utnyttjande av resurser förbättras. Sysselsättningspolitiken bygger på fem

grundstenar:

1. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen genom att fler människor får

arbete eller utbildning vilket ger ökade möjligheter till arbete. Arbets- och

kompetenslinjen gäller.

2. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kommande åren bör ske i den

privata sektorn.

3. I den offentliga sektorn skall verksamheter prioriteras framför

transfereringar. Vården, omsorgen och skolan utgör kärnan i välfärden.

4. Det krävs en bättre fungerande lönebildning för att arbetslösheten skall

kunna halveras.

5. Statsfinanserna skall vara sunda och priserna stabila.

Utifrån detta synsätt aviserar regeringen ett fempunktsprogram för arbete och

utbildning omfattande totalt 16,3 miljarder kronor:

- Vården, omsorgen och skolan stärks för att främja sysselsättning och säkra

kvaliteten på välfärden. Enligt regeringen skapar en satsning på

verksamheterna trygghet, både för dem som är anställda och för dem som är i

behov av kommunal service, samt upprätthåller respekten och tilltron till den

offentliga verksamheten. Den kommunala sektorn har dessutom stor betydelse för

möjligheten till jämställt förvärvsarbete. Regeringen föreslår därför i

propositionen bl.a. en nivåhöjande satsning på 8 miljarder kronor till

kommuner och landsting för 1998 och framåt. I tilläggsbudgeten för 1997

föreslår regeringen att halva beloppet, 4 miljarder kronor, skall tillföras

redan i år.

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

- Utbildningen byggs ut ytterligare för att långsiktigt stärka Sveriges

konkurrenskraft. Antalet högskoleplatser utökas med 15 000 hösten 1998 och

ytterligare 15 000 hösten 2000. Totalt har då 60 000 nya permanenta

högskoleplatser inrättats under perioden 1997-2000. En ny modern

lärlingsutbildning införs. Försöksverksamheten med den kvalificerade

yrkesutbildningen utökas för att totalt omfatta 9 000 platser 1998. En

utökning av vuxenutbildningen görs successivt fram till år 2000 till att

omfatta, inklusive tidigare satsningar, totalt 140 000 platser.

- Politiken inriktas på hållbar tillväxt. En rad allmänna åtgärder skall

vidtas. Därtill kommer ett lokalt och ett nationellt investeringsprogram. Det

lokala programmet omfattar 5,4 miljarder kronor under perioden 1998-2000. De

nationella investeringarna omfattar de energipolitiska programmen för en

omställning av energisystemet. Programmet att ställa om Sverige till ekologisk

hållbarhet bär i sig en tillväxtpotential. Om Sverige går före och utvecklar

ny teknik kan nya marknader skapas för svenska företag och många nya företag

etableras på energiområdet.

- Företagsklimatet i Sverige förbättras ytterligare. Nedsättningen av

arbetsgivaravgifter med särskild inriktning mot mindre företag utvidgas till

att omfatta en lönesumma om 850 000 kr per år. Beskattningen av små och

medelstora företag lindras genom att det s.k. löneunderlaget höjs från 70 till

100 %. Enskilda näringsidkare m.fl. kommer också att kunna ta ut en större del

av inkomsten som kapitalinkomst. Anslaget till miljöstöd för jordbruket höjs

så att EU-ramen kan utnyttjas fullt ut. Elbeskattningen läggs om, så att

belastningen på den elintensiva industrin minskas. Förslag kommer att läggas

om direktavkastning för investeringar i biobaserad energiproduktion. Rätt till

tjänstledighet införs vid start av eget företag.

- Arbetsmarknadspolitiken stärks för att minska risken för utslagning och

utanförskap. Regeringen aviserar en kvalitetshöjning genom att 1998 tillföra 1

miljard kronor för kvalificerad arbetsmarknadsutbildning. För att kraftsamla

resurserna till de yngre föreslås under 1997 en möjlighet till tillfällig

avgångsersättning för äldre arbetslösa. Dessutom aviseras ett förslag om

generationsväxling redan under 1997 där personer i åldern 63 och 64 år erbjuds

avgångsersättning om arbetsgivaren anställer en långtidsarbetslös yngre

person. För att påtagligt öka det lokala inflytandet och motverka passivitet

och utslagning föreslås regeringen få ett bemyndigande att använda a-

kassemedel på ett mera aktivt sätt under en tidsbegränsad period.

Under mandatperioden har riksdagen fattat en rad viktiga beslut:

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

budgetsaneringen, EU-medlemskapet, omställningen av energisystemet,

arbetsmarknadspolitiken m.m. Att osäkerheten om dessa frågor försvinner och

att var och en kan lita på att välfärden bärs upp av sunda offentliga

finanser, kommer att ha en positiv effekt på medborgarnas framtidstro.

Den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet.

Riksbanken bedriver penningpolitiken självständigt och riksbanksfullmäktige

har definierat prisstabilitetsmålet som att ökningen av konsumentprisindex

skall begränsas till 2 % med en tolerans om 1 % uppåt respektive nedåt. Det

ökande förtroendet för den svenska ekonomin har medfört att räntorna så gott

som halverats sedan januari 1995. Huvudorsaken till räntefallet är den

kraftiga förbättringen av de offentliga finanserna. Inflation och

inflationsförväntningar har fallit under 1996 och början av 1997. Dessa

framgångar i den ekonomiska politiken har enligt regeringen gjort det möjligt

för Riksbanken att stegvis sänka den s.k. reporäntan till strax över 4 % i

april 1997. För ett normalt villalån på 500 000 kr har månadskostnaden efter

skatt minskat med 1 500 kr sedan april 1995.

En väl fungerande lönebildning är en förutsättning för att arbetslösheten

skall kunna halveras. Viktiga förutsättningar för lönebildningen bestäms av

regeringens och riksdagens beslut avseende den samlade ekonomiska politiken.

Men det avgörande direkta inflytandet över lönebildningen ligger hos

arbetsmarknadens parter. Regeringen gav i maj 1996 i uppdrag åt parterna på

arbetsmarknaden att gemensamt formulera nödvändiga förändringar av

förhandlings- och medlingssystemet. Inom industrisektorn har diskussionerna

resulterat i ett samarbetsavtal och även inom andra avtalsområden har

initiativ tagits till liknande samarbetsavtal. Regeringen har nu även tillsatt

en utredning för att arbeta vidare med en del av de konstruktiva förslag som

framkommit. Utredningen skall bl.a. undersöka möjligheterna att förstärka

medlingsinstitutionen.

Under hösten 1997 skall riksdagen ta ställning till ett svenskt deltagande i

den europeiska valutaunionen. Regeringens uppfattning är att det i dag inte är

aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM. Valet av vilken

växelkurspolitik Sverige bör bedriva framgent är beroende av riksdagens beslut

hösten 1997 om ett svenskt deltagande i valutaunionen.

Motionerna och inriktningen av den ekonomiska politiken

Moderata samlingspartiets partimotion

I motion Fi42 (m) betonas att regeringen i stället för att skapa

förutsättningar för nya arbeten väljer att försöka dölja arbetslösheten genom

att avveckla arbetskraft. Genom kraftiga skattehöjningar ökar

bidragsberoendet.

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

Motionen syftar till att visa hur det åter skall kunna skapas goda

möjligheter för Sverige och för de människor som bor i vårt land.

En första huvuduppgift är att återupprätta Sverige som en nation i arbete.

Det behövs en företagandets renässans, en modernisering av arbetsrätt och

arbetsmarknadspolitik och en skattepolitik som uppmuntrar till initiativ,

företagande och arbetsinsatser.

För det andra måste det bli möjligt att leva på sin egen lön. I dag är

alltför många beroende av det offentliga för sin försörjning.

För det tredje måste det sociala ansvaret hävdas. Förtroendet för att de

grundläggande offentliga åtagandena skall kunna fullföljas måste återställas;

det gäller bl.a. sjukvård och utbildning. Rättstryggheten måste stärkas och

försvaret kunna utföra sina uppgifter.

Den moderata budget- och skattepolitiken innehåller betydande

skattesänkningar som möjliggörs av en mer restriktiv syn på det offentligas

uppgifter. I motionen poängteras att det går att minska den offentliga

sektorns andel av ekonomin till förmån för en växande privat sektor. Då

fungerar ekonomin bättre, jobben blir fler och medborgarnas möjligheter till

en egen försörjning stärks. Besparingarna skall inriktas på åtgärder som den

enskilde klarar att själv hantera genom det större utrymme som

skattesänkningarna ger, direkt eller genom ökade möjligheter att spara.

Regeringen utgår i sin medelfristiga kalkyl från att arbetsmarknaden och

framför allt lönebildningen skall fungera bättre i framtiden. I en sådan

betingad beräkning kan tillväxten såväl av bruttonationalprodukten som av nya

arbetstillfällen bli relativt hög utan att inflationen tar fart. Detta

betecknas i motionen som en glädjekalkyl. Arbetsmarknadens parter har inte

lyckats enas om ett gemensamt förslag för hur lönebildningen skall förbättras,

och regeringen har heller inte föreslagit någon lagändring som skulle

möjliggöra en sådan förbättring.

Vårpropositionen befäster enligt motionen de problem som präglar svensk

ekonomi. Den innebär ökade utgifter, ytterligare höjda skatter och

handlingsförlamning beträffande nödvändiga strukturreformer, särskilt på

arbetsmarknaden.

Kosmetiska förändringar av arbetsgivaravgifterna och andra marginella

förbättringar för företagarna skall enligt motionen ses mot bakgrund av att

regeringen avser att avveckla kärnkraften, att den höjt skatterna med över 80

miljarder kronor och att den genom ovilja till avreglering försvårat för

företag att anställa och driva verksamhet. Fortsatt motstånd mot ERM och

oklarhet beträffande EMU gör att realräntan förblir hög, vilket avhåller från

satsningar i nya investeringar och nya företag.

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

I motionen förordas en politik som sätter kvalitet och resultat främst. Man

motsätter sig regeringens nedrustning av forskningen.

En väsentlig förutsättning för att massarbetslösheten skall kunna elimineras

är enligt motionen att beskattningen av arbete, företagande och investeringar

lindras.

Konkurrensen bör förbättras genom att i princip all offentlig verksamhet som

inte är myndighetsutövning utsätts för konkurrens. Möjligheterna för kommuner

och landsting att bedriva näringsverksamhet bör begränsas kraftigt.

För att förbättra arbetsmarknadens och lönebildningens funktionssätt bör

dagens detaljerade och hämmande arbetsmarknadslagstiftning förenklas.

Inom arbetsmarknadspolitiken förordas en betydande effektivisering. En

allmän arbetslöshetsförsäkring skall ge alla arbetslösa skydd men samtidigt

inrymma starka incitament att ta erbjudet arbete.

Skall det bli möjligt för det stora flertalet medborgare att leva på sina

egna arbetsinkomster krävs skattesänkningar. Huvudinriktningen bör enligt

motionen vara att sänka skatten på arbete genom främst sänkta egenavgifter och

sänkt inkomstskatt för alla.

Genom de skattesänkningar som föreslås i motionen minskar behovet av bidrag

och subventioner. Det allmänna har emellertid ett grundläggande socialt

ansvar. Det är en gemensam uppgift att finansiera en bra sjukvård för alla i

vårt land liksom det är en gemensam angelägenhet att barnen får en bra

utbildning, att äldreomsorgen fungerar väl och att ingen far illa när

problemen inte kan lösas av individen själv.

De valfrihetsreformer som påbörjades under den borgerliga regeringen men

drogs tillbaka av Socialdemokraterna bör återinföras och fullföljas.

För att skapa förutsättningar för skattesänkningar som stärker medborgarna

och får ekonomin att fungera bättre föreslås att kostnadsdrivande regelsystem

avvecklas eller förenklas.

I motionen avvisas den ökning av statsbidragen till kommuner och landsting

som föreslås av regeringen i vårpropositionen. Vidare föreslås att staten

behåller ansvaret för att finansiera assistansersättningen för handikappade.

Regeringen vill sätta som mål att hålla ett överskott i de offentliga

finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Det innebär

enligt motionen en prioritering av offentlig kapitalbildning framför enskild i

ett läge där den enskilda kapitalbildningen måste öka. Ett sådant mål leder

dessutom till en alltför stram finanspolitik och håller därmed tillbaka

tillväxten. Balans i de offentliga finanserna över konjunkturcykeln bör i

stället vara målet för regeringens och riksdagens beslut angående

statsbudgeten.

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

Riksbankens trovärdighet i inflationsbekämpningen skulle kunna stärkas genom

att Riksbanken blev mer självständig i enlighet med vad vi förpliktat oss att

genomföra innan EMU:s tredje fas träder i kraft den 1 januari 1999. Som

förberedelse för snabbast möjliga övergång till den gemensamma valutan bör

Sverige också skyndsamt söka inträde i ERM.

För de kommande åren redovisas i motionen en budget som är i balans 1998

samt har ett överskott om 10 respektive 30 miljarder kronor för åren 1999 och

2000. Den högre tillväxten för åren 1999 och 2000 kan förväntas följas av en

lägre tillväxt de kommande åren. Genom ett överskott under de första åren

uppnås den eftersträvade balansen över konjunkturcykeln.

För 1998 föreslås en 50 miljarder kronor lägre utgiftsnivå än regeringens

och skattesänkningar på 38 miljarder kronor. För 1999 föreslås lägre utgifter

med 71 miljarder kronor och skattesänkningar på 74 miljarder kronor. För år

2000 slutligen blir det minskade utgifter med 83 miljarder kronor och

skattesänkningar på 97 miljarder kronor.

Folkpartiet liberalernas partimotion

Enligt motion Fi43 (fp) är massarbetslöshetens sociala och ekonomiska

skadeverkningar nu så omfattande att snabba och genomgripande åtgärder är

nödvändiga. Ca 40 000 fler än för ett år sedan är arbetslösa. Arboga och

Norrköping befaras enligt motionen att bara bli två exempel i en lång rad av

drabbade svenska krisorter. I motionen föreslås omprioriteringar av 45

miljarder kronor, av vilka den överväldigande delen används för att stimulera

nya jobb genom lägre skatter för företagare. Folkpartiets prioriteringar

sammanfattas med orden jobb, vård och skola.

Massarbetslösheten beror enligt motionen på strukturella problem, framför

allt inom företagarklimat, lönebildning och skattepolitik - och de lämnas

olösta i vårpropositionen. Den offentliga expansion som föreslås med

Fempunktsprogrammet för arbete och utbildning innebär att den grundläggande

obalansen i svensk ekonomi mellan privat och offentlig sektor förstärks.

Regeringen överger arbetslinjen. Kampen mot arbetslösheten har blivit en kamp

mot arbetskraften.

Redan från halvårsskiftet bör enligt motionärerna följande förändringar

genomföras:

- En sänkning av arbetsgivaravgifterna, i ett första steg med 5 procentenheter

för företag i tjänstesektorn. Den kortsiktiga budgeteffekten av detta blir

för staten 12 miljarder kronor per år. På längre sikt bör

arbetsgivaravgiften sänkas för alla företag genom att den allmänna

löneskatten avskaffas.

- Arbetsgivaravgiften för tjänster i hushåll avskaffas helt.

- En återgång görs till två veckors sjuklöneperiod. Fler småföretag skulle då

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

våga anställa och ha råd att ta in en vikarie när någon blir sjuk.

- Ändringar i arbetsrätten (LAS och MBL) som underlättar anställningar införs

i enlighet med liggande fp-motioner.

Företagsklimatet kan vidare enligt motionen påtagligt förbättras genom tre

beslut rörande energipolitiken, EMU och lönebildningen.

Enligt motionen rör sig de samhällsekonomiska kostnaderna för en

snabbstängning av Barsebäck om ca 20 miljarder kronor. Därtill kommer

långsiktiga svåröverskådliga kostnader som uppstår genom effekter på Sveriges

industristruktur och på grund av ett försämrat investeringsklimat. I stället

för att stänga Barsebäck föreslår motionen en successiv omställning av

energisystemet, som tar hänsyn till Sveriges behov av tillväxt och ökad

sysselsättning.

Enligt EU-kommissionen klarar en majoritet av EU-medlemsländerna i dag det

viktiga kravet om lågt budgetunderskott, vilket enligt motionen innebär att

ett svenskt deltagande i EMU från 1999 blir än mer angeläget. Med ett större

valutaområde blir medlemskapets fördelar än mer uppenbara, samtidigt som

kostnaderna för ett utanförskap ökar. Det är angeläget att nödvändig

lagstiftning förbereds i god tid.

Ansvaret för lönebildningen måste åtföljas av ett visst finansiellt ansvar

för dess konsekvenser. Folkpartiet föreslår att statsbidraget till a-kassorna

sänks till 75 % av kassornas utbetalning, utan att ersättningen till de

arbetslösa sänks.

Motionärerna kritiserar regeringen för att resonera som om det bara fanns

?ett? möjligt budgetsaneringsprogram. Regeringen har valt att låta

skattehöjningar dominera. Folkpartiet har i stället konsekvent föreslagit fler

besparingar och färre skattehöjningar. Det skulle enligt motionen ha inneburit

mindre konjunkturkänslighet i budgeten och starkare utvecklingskraft i den

svenska ekonomin.

I motionen framhålls vikten av att skapa förutsättningar för en dynamisk

samhällsekonomi, med växande näringsliv och sysselsättning. Ett sådant

samhälle ger utrymme åt initiativrika människor, skapar många återkommande

livschanser för alla medborgare och har resurser att skapa kunskapsbejakande

skolor och en värdig vård och omsorg. I detta syfte bör senast från årsskiftet

1997/98 enligt motionen en rad ytterligare förändringar genomföras, bl a

följande:

- Återinförande av ?hälften kvar? i skattesystemet, vilket skulle återställa

förtroendet för skattereformen. I dag betalar 4 av 10 heltidsarbetande denna

specialskatt för ?de rika?. I motionen betonas att man inte accepterar något

tekniskt tricksande som i praktiken innebär att den höga marginalskatten

blir kvar men under nytt namn.

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

- Ett avskaffande av dubbelbeskattningen på investeringar - en straffskatt på

nya jobb som Sverige numera är så gott som ensam om. Vidare föreslås även

andra lättnader i skatten på sparande, bl.a för att skapa en fungerande

riskkapitalmarknad.

- Genom att aktivera sjukförsäkringsmedel kan sjukvårdsköer kortas, lidande

minskas och därtill besparingar uppnås. En utvärdering av ett försök med

bättre samordning mellan försäkringskassans och sjukvårdens pengar, visar på

mycket positiva resultat. Utvärderingen talar om 8-9 % besparingseffekt.

- Förenklingar för enmansföretag och gynnsammare skattevillkor för

fåmansbolag, rimligare regler för momsinbetalningar m m. Dagens

företagsformer och det regelverk som omgärdar företagandet är anpassat

framför- allt till stora, tillverkande, kapitalintensiva företag. Reglerna

stämmer illa överens med dagens utveckling och med framväxten av små

tjänsteföretag.

- Ett införande av servicecheckar för köp av hushållstjänster. Förslaget är en

obyråkratisk lösning för dem som vill köpa hjälp till hemmet utan att fuska

med skatt eller försäkring. I kombination med skattesänkningar för

hushållstjänster borde potentialen för nya, vita jobb öka kraftigt.

- En möjlighet till ?ett friår mitt i livet? för kompetensutveckling eller

starta-eget genom gynnsammare skatteregler för sparande och återlånerätt i

pensionssystemet.

- Omfattande utförsäljningar av statliga aktieinnehav på i storleksordningen

75 miljarder kronor.

Folkpartiet föreslår lägre offentliga utgifter och lägre skatter än

regeringen. Utgiftstaket föreslås vara 24, 25 respektive 26 miljarder kronor

lägre åren 1998, 1999 respektive 2000.

Vänsterpartiets partimotion

I motion Fi44 (v) betonas att arbete åt alla ska vara ett överordnat politiskt

mål. En ökad sysselsättning - och ett ökat antal arbetstimmar totalt sett - är

det enda hållbara medlet för att på sikt få en mer stabil offentlig ekonomi,

trygga välfärden och motverka diskrimineringen av kvinnorna. Motionens förslag

syftar till att skapa förutsättningar för en sysselsättningstillväxt i både

offentlig och privat sektor.

Det anförs vidare att Sverige måste sätta målet högre än att halvera den

öppna arbetslösheten. I motionen säger man sig vilja bygga ett Sverige där

alla män och kvinnor ska ha rätt till ett arbete. Ett land där man tillsammans

arbetar fler och bättre timmar - utan att föröda arbetskraft och natur, ett

land där man delar arbetstiden så att alla kan ta del i samhällsbygget.

Uppgiften konstateras vara svår men inte omöjlig. Ca 600 000 arbetstillfällen

har gått förlorade sedan år 1990. Inledningsvis skall det satsas 21 miljarder

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

kronor på fler människor i arbete år 1998. I motionen föreslås ett konkret

sysselsättningsprogram för förnyelse, satsningar på offentlig och privat

tjänstesektor, stöd till småföretag och regionala utvecklingsprojekt totalt

omfattande 21 miljarder kronor. Vidare presenteras i motionen en politik som

vilar på följande fyra hörnstenar:

- Fördelningspolitik för rättvisa och ökad efterfrågan - en röd skatteväxling.

En grundläggande förutsättning för fler jobb är ökad efterfrågan. Skatterna

föreslås sänkas för låg och medelinkomsttagare och höjas för de med högre

inkomster. Det föreslås också att skatten höjs på bolag och kapital och

sänks för småföretag. Totalt föreslås skattehöjningar på 29,2 miljarder

kronor och skattesänkningar på 27,4 miljarder kronor räknat på årsbasis

1998. I programmet ingår en stegvis och varaktig förstärkning av den

kommunala ekonomin motsvarande 15 miljarder kronor år 2000.

Fördelningspolitiken är också internationell. En plan för att nå

enprocentsmålet för biståndet på tre år föreslås.

- Ny näringspolitik och utbildning för förnyelse och ekologisk omställning- en

grön skatteväxling. Ett strukturprogram för miljöomställning av produktion

och konsumtion och energiomställning skall skapa fler jobb. Skatterna på

konsumtion och produktion som skadar miljön föreslås höjas, skatterna på

arbete sänkas.

- En förkortning och omfördelning av arbetstiden så att fler kommer i arbete.

Man föreslår ekonomiskt stöd för försök med kortare arbetstid och kräver

lagstiftning före år 2000.

- Ekonomisk demokrati mot kapitalmakt och spekulation. Ett samhälle där den

ekonomiska makten koncentreras på allt färre och rikare skapar klyftor och

instabilitet. Det krävs därför ett nytt samhällskontrakt för ekonomisk

demokrati och balanserad lönebildning.

I motionen presenteras en rad åtgärder under innevarande budgetår och det

föreslås en ny inriktning på den ekonomiska politiken under budgetåren

1998-2000. Man konstaterar att regeringen närmat sig Vänsterpartiets tidigare

bedömning vad gäller utrymmet för sysselsättnings- och utbildningsinsatser år

1998. Den statsfinansiella återhämtningen sker i ungefär den hastighet som

Vänsterpartiet förutspått och medger således ett överskott på ca 14 miljarder

kronor redan år 1998, pengar som kan utnyttjas för att öka sysselsättningen.

Motionens förslag till offentliga utgifter och inkomster för år 1998 ligger

i princip på samma nivå som regeringens förslag. Utgifterna är 1,8 miljarder

kronor högre och detta finansieras med en mindre ökning av skatterna. Då man i

motionen anser det vara principiellt viktigt att riksdagen har kontroll över

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

och tar ansvaret för utgiftsnivåerna har man föreslagit en halvering av

budgeteringsmarginalen till 5 miljarder kronor. Detta gör att motionens

budgetalternativ disponerar 6,4 miljarder kronor utöver regeringens förslag.

Inom de totala utgifts- och inkomstramarna görs kraftfulla omfördelningar.

Förslagen för åren 1999 och 2000 kommer att avgöras av hur snabbt

sysselsättningen kan öka - målet att öka sysselsättningen är enligt motionen

det överordnade målet. Tills vidare föreslås för dessa år utgiftsnivåer som

ligger 10 respektive 20 miljarder kronor över regeringens förslag.

I motionen konstateras att sysselsättningsbortfallet under senare år har

motsvarats av offentliga underskott och urholkad välfärd. Kursen måste därför

läggas om. Motionen föreslår en ny sysselsättningspolitik inför 2000-talet: en

politik för uthållig tillväxt, radikal fördelningspolitik och omfördelning av

arbetstiderna. Sysselsättningspolitiken förutsätter en uppslutning från alla

samhällsintressen. Vi behöver en ny svensk modell, där politik och

samhällsgemenskap stärks på bekostnad av storfinans och kortsiktig

vinningslystnad. Samhällets resurser måste fördelas rättvist och

samhällsekonomiskt rationellt. Det förutsätter i sin tur en maktförskjutning

till demokratins och medborgarnas fördel.

Den anonyma kapitalmakten måste synliggöras och granskas. Radikala

förändringar av samhällets institutioner för att motverka spekulation på de

finansiella marknaderna och för att öka det kollektiva och långsiktiga ägar-

ansvaret i näringslivet förespråkas i motionen. I motionen presenteras ett

program för ökad sysselsättning som både innehåller större resurser till

offentlig sektor och insatser för att stärka tillväxtkraften i näringslivet.

Skall det vara möjligt att återvända till full sysselsättning krävs enligt

motionen långtgående strukturella reformer: En radikal omfördelning av

arbetstiderna med sikte på sex timmars normalarbetsdag, en omställning av

ekonomin så att den anpassas till det ekologiska kretsloppet samt en radikal

utbildningsreform med tyngdpunkt på den grundläggande utbildningen. Slutligen

hävdas att en framgångsrik sysselsättningspolitik också förutsätter en

förändrad maktbalans mellan arbete och kapital. Bara genom att stärka den

demokratiska och politiska makten på kapitalmaktens bekostnad är det möjligt

att öka sysselsättningsgraden och hävda välfärden.

Miljöpartiet de grönas partimotion

I motion Fi45 (mp) framhålls att regeringens vårproposition är ett

misslyckande för de arbetslösa, för miljön och för dem med små ekonomiska

marginaler som på ett orättvist sätt drabbats av besparingar och

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

skattehöjningar de senaste åren. Regeringen och stödpartiet Centern kritiseras

för avsaknad av en långsiktigt hållbar ekonomisk politik för att lösa de

avgörande strukturproblemen i svensk ekonomi. Det handlar enligt motionen om

en politik som mer avser att dölja problem än att varaktigt lösa dem.

I motionen föreslås en grön politik som verkningsfullt angriper de

strukturella felen i svensk ekonomi.

För det första måste miljöskuldens tillväxt, utarmningen av naturresurserna

och de ökade kostnaderna för miljöförstöringen stoppas. Skattesystemet är

utformat så att det ofta är lönsamt att ersätta människor med hjälpenergi,

vilket stimulerar en långsiktigt och miljömässigt ohållbar energianvändning.

Motionen hänvisar till studier av s.k. rättvist miljöutrymme som tydligt visar

att den ekonomiska utvecklingen är ekologiskt ohållbar. För att detta skall

vara möjligt måste det, både för producent och konsument, bli lönsamt och lätt

att bli mer energieffektiv och att minska miljöpåverkan. Miljölagstiftningen

måste utvecklas och skärpas och miljökostnaderna till fullo tas med i

ekonomiska bedömningar i såväl företagsekonomi som offentlig och privat

ekonomi. En grön skattereform där beskattningen av arbete minskas och i

stället skatterna på energi och miljöstörande utsläpp höjs, är en avgörande

förutsättning för att miljöinriktade investeringar och satsningar ska kunna ge

avsedd effekt på sikt.

För det andra måste arbetstiden generellt förkortas och i samband därmed

beskattningen på arbete sänkas. Motionsförslagen innebär att normalarbetstiden

sänks till 35 timmar per vecka, att lönen efter skatt blir oförändrad för

låginkomsttagare och att arbetslösheten sjunker en bit under 4 % år 2000.

Skatte- och avgiftssänkningarna finansieras av att statens kostnader för a-

kassa och arbetsmarknadspolitik samtidigt minskar. Det medför att både statens

utgifter och det totala skattetrycket minskar något. Förslaget innebär även

väsentligt förbättrad jämställdhet mellan könen, vilket också måste vara en

central målsättning för den ekonomiska politiken.

För det tredje minskas kostnaderna för arbetskraft och tjänster genom såväl

skatteväxlingen som skattesänkningen. Detta för att möjliggöra en snabb

arbetstidsförkortning, något som framför allt på längre sikt gynnar företag

inom den expansiva tjänstesektorn och miljösektorn (i vid mening). Särskilt

små och medelstora företag kan därigenom expandera och i ökad omfattning bidra

till en positiv ekonomisk utveckling. I motionen föreslås vidare att

sjuklöneperioden för företagen kortas från nuvarande fyra veckor till två

veckor.

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

För det fjärde föreslår motionen genom en lång rad åtgärder en mer aktiv

fördelningspolitik. Ersättningsnivån i socialförsäkringar och a-kassa föreslås

höjas till 85 % för låginkomsttagarna och successivt sänkas i högre

inkomstlägen. Sammanlagt läggs drygt 1,3 miljarder kronor på förbättrade

villkor för handikappade, pensionärer, sjuka, tandvårdsbehövande och människor

med små ekonomiska marginaler. Dessutom föreslås biståndet öka med drygt 2,3

miljarder kronor år 2000. Med tanke på de stora katatroferna just nu i

världen, katastrofer som fordrar snabba humanitära insatser, behövs en höjning

av anslaget till bistånd redan 1998 med drygt 1,5 miljarder kronor. Flertalet

av dessa förslag leder också till en väsentligt förbättrad jämlikhet mellan

könen.

För det femte leder den i motionen föreslagna politiken till en bättre

ekonomi för kommuner och landsting, vilket förbättrar situationen i skolorna,

i vården och i omsorgen. Regeringens satsningar välkomnas, men motionen anser

att ytterligare satsningar kan göras genom besparingar på andra områden.

Motionsförslagen innebär sammantaget att kommunsektorns ekonomi förbättras med

2 miljarder kronor ytterligare redan 1998 och 5 miljarder kronor mer år 2000.

Man avvisar samtidigt alla förslag att på olika sätt inskränka kommuners och

landstings självbestämmande genom skattetak, skattegolv eller

specialdestinerade bidrag.

Motionen föreslår besparingar på bl.a. det militära försvaret, på

regeringens förslag till ytterligare större vägutbyggnader, på bidrag till

näringslivet inklusive jordbruket och på bidrag till politiska partier m.m.

Förslagen innebär att motionen föreslår samma utgiftstak för staten som

regeringen 1998, sänker taket med 3 miljarder kronor 1999 och sänker det med

16 miljarder kronor år 2000 (allt jämfört med regeringens förslag).

Motionens förslag innebär att det offentliga finansiella sparandet blir

0,0 % av bruttonationalprodukten 1998, under förutsättningen att man liksom

regeringen räknar med att avsättningarna i premiereservsystemet ingår i det

offenliga sparandet. Långsiktigt bör överskottet i de offentliga finanserna

vara minst 1 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel. Härvid skall enligt motionen inte avsättningarna till

premiereservsy- stemet räknas in i det offentliga sparandet. Det offentliga

sparandet blir med motionens förslag något högre än i regeringens förslag.

I motionen presenteras bl.a. också Miljöpartiets syn på den ekonomiska

utvecklingen till följd av medlemskapet i Europeiska unionen och på frågan om

ett eventuellt medlemskap i Europeiska monetära unionen (EMU). I motionen

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

påpekas att det finns stora ekonomiska risker i ett EMU-medlemskap och att de

eventuella fördelarna är små och osäkra. Frågan om ett svenskt medlemskap i

EMU bör enligt motionen avgöras i en beslutande folkomröstning.

Kristdemokraternas partimotion

I motion Fi46 (kd) läggs fram förslag som sägs innebära en storsatsning på

vård och omsorg samtidigt som massiva insatser görs för fler och nya jobb.

Motionen kritiserar regeringens förslag som man menar saknar

tillväxtfrämjande, strukturella åtgärder som skulle kunna ge nya jobb i det

privata näringslivet. Vidare hävdas att vårpropositionen vittnar om en

allvarlig brist på förståelse för företagandets villkor.

Målsättningen skall vara att få fram fler ordinarie arbetstillfällen i nya

och växande företag inom den privata sektorn. Det skall också skapas

förutsättningar för arbetstillfällen inom den kommunala och

landstingskommunala sektorn, framför allt inom vården, äldreomsorgen och

skolans område. Målsättningen skall vara att halvera den totala

arbetslösheten, till skillnad från regeringens inriktning på endast den öppna

arbetslösheten. Politiken skall inriktas på att fler skall gå från

bidragsberoende till en egen lön där man betalar kommunalskatt och bidrar till

välfärden.

Motionen innehåller förslag som sammantaget ger 10,5 miljarder kronor till

vård och omsorg i förhållande till dagens situation, det vill säga 2,5

miljarder kronor mer än vad regeringen satsar. En del av detta tillskott

åstadkoms genom en sänkning av de allmänna egenavgifterna med 2,5

procentenheter i den överfinansierade sjukförsäkringen. Egenavgifterna som är

avdragsgilla orsakar enligt motionen stora bortfall av skatteinkomster för

kommunerna och är en betungande utgift för alla löntagare.

Som ett alternativ till vad man kallar ?regeringens statistikpolitik på

arbetsmarknadsområdet? görs i motionen en 15-miljarderssatsning för att få

till stånd ett bättre klimat för företag och företagande. Skattesänkningarna

finansieras genom besparingar. Den traditionella konjunkturorienterade

tillväxtpolitiken skall ge plats för en politik som via djupverkande och

långsiktiga insatser främjar de reella förutsättningarna för tillväxt. För de

mindre företagen, där den största sysselsättningspotentialen finns, måste

regelverket förenklas och kapitalförsörjningen förbättras bl.a. genom ett

permanent riskkapitalavdrag och en avveckling av dubbelbeskattningen.

Motionen betonar vikten av att stimulera utvecklingen av antalet

tjänsteföretag, dels för att skapa nya jobb, dels för att det ur

resurshushållningssynpunkt är angeläget att ge ökat utrymme för

tjänstesektorn, t.ex. när det gäller reparationer och underhåll.

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

Ett viktigt område för ökad sysselsättning är vidare miljö- och

energisektorn. Genom en skatteväxling med höjda skatter på ändliga

naturresurser och miljöskadliga utsläpp och sänkta kostnader för arbete skulle

fler arbetstillfällen ges samtidigt som miljön skyddas. I motionen konstateras

att det finns en uppenbar risk för att regeringen håller på att förfuska

utrymmet för skatteväxling genom ensidiga energi- och miljöavgifter. Vidare är

man kritisk till de lokala investeringsprogrammen där statsmakterna skall

bedöma vilka kommuner som skall belönas med pengar för lokala projekt.

Regeringen föreslår ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga

finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel. Detta är enligt motionen ett uttryck för den ideologiska

linjen att kapitalbildning och sparande skall ske inom den offentliga sektorn

och inte i hushållen. I stället anförs i motionen att en större del av

sparandet bör ske inom den privata sektorn. Det är därför mer rimligt att i

ett medelfristigt perspektiv ha målet om balans i de offentliga finanserna

över konjunkturcykeln.

Arbetsmarknadspolitiken bör enligt motionen reformeras.

Arbetsmarknadspolitiken skall vara subsidiär på så sätt att samhällets

insatser skall vara stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie

arbetsmarknad.

I motionen betonas vikten av att arbetslöshetsförsäkringen åter blir en

omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter. Genom

avgiftsfinansiering uppnås ett bättre samband mellan lönebildning och

arbetslöshet, vilket förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt.

Barnfamiljerna och de sämst ställda pensionärerna är två grupper som sägs

bli vinnare med Kristdemokraternas politik. Sammantaget satsas ca 3 miljarder

kronor bland annat på vårdnadsbidrag, återinförande av flerbarnstilläggen och

förbättrade bostadsbidrag.

För pensionärerna handlar det om ca 2 miljarder kronor för bättre

bostadstillägg och pensionstillskott. Regeringens försämringar för

efterlevande upphävs.

I motionen kritiseras en del av regeringens besparingsåtgärder som anses

vara förödande för enskilda människor. Som exempel anges besparingar på

änkepensionerna, bostadsbidragen och försämringar för ålderspensionärer.

För att vända rättsväsendets underläge gentemot brottsligheten föreslår

motionen ett resurstillskott för de kommande åren. Ekonomisk brottslighet

skall bekämpas med kraft, och motionen avvisar därför besparingarna inom

polisen och rättsväsendet.

Motionen är starkt kritisk till regeringens nedskärningspolitik när det

gäller biståndet och satsar stort för att återställa biståndet till

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

enprocentsnivån. År 1998 satsas 2 miljarder kronor, år 1999 2,4 miljarder

kronor och år 2000 2,8 miljarder kronor utöver regeringens förslag.

I syfte att skapa regional balans menar motionärerna att det är nödvändigt

att arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken harmonieras med

regionalpolitiken. I huvudsak krävs en aktiv generell regionalpolitik där

näringsliv och offentlig sektor i glesbygd kompenseras för långa avstånd, små

lokala marknader, brist på utbildad personal, sämre kringservice m.m.

Enligt motionen sänks med denna politik det totala skattetrycket med ca 15

miljarder kronor netto. I förhållande till regeringens förslag blir

utgiftstaket år 1998 15 miljarder kronor lägre, år 1999 14 miljarder kronor

lägre och för år 2000 15,2 miljarder kronor lägre.

Utskottet

Den ekonomiska politiken

Den internationella utvecklingen

En gradvis starkare tillväxt inom EU

I propositionen konstateras att utsikterna för den internationella ekonomin är

förhållandevis gynnsamma. I Europa hålls visserligen den inhemska efterfrågan

tillbaka av en fortsatt stram finanspolitik. Den starka amerikanska dollarn

banar dock väg för en exportledd tillväxt. I EU väntas konjunkturen gradvis

stärkas, och i USA och resten av världen, inte minst i Sydostasien och Kina,

är tillväxten fortsatt god. Detta medför en marknadstillväxt som gynnar den

svenska ekonomin via exportindustrin.

En viktig tendens i den internationella utvecklingen är att inflationen

fortsätter att vara låg.

Vidare förväntas det lägre ränteläget ge en successivt ökad stimulans till

ekonomin. Finanspolitiken i Europa förutses bli fortsatt stram, och de

offentliga finanserna fortsätter att stärkas. OECD beräknar underskottet i

EU:s samlade offentliga finanser till 3,3 % av BNP 1997 och 2,8 % 1998.

Arbetslösheten utgör fortfarande det dominerande problemet i de europeiska

länderna, vilka trots en relativt stark tillväxt endast väntas få marginella

ökningar i sysselsättningen.

I tabell 1 framgår att tillväxttakten i OECD som helhet under 1997 skrivits

ned något jämfört med prognosen i budgetpropositionen från i höstas. Det är

främst tillväxttakten i Japan och Italien som reviderats ned. Ser man enbart

till de nordiska länderna är dock tillväxtutsikterna betydligt starkare

jämfört med prognosen från i höstas.

Utvecklingen i de tre stora industriländerna samt i de nordiska grannländerna

Den amerikanska ekonomin fortsätter att präglas av en gynnsam ekonomisk

utveckling. Under 1996 förklaras den starka BNP-tillväxten främst av inve-

steringarna, inte minst inom informationsteknologiområdet. Inflationstakten

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

har inte tilltagit nämnvärt trots en god ekonomisk tillväxt och en relativt

låg arbetslöshet, vilket främst torde förklaras av den måttliga

lönekostnadsutvecklingen och dollarns appreciering. Överenskommelsen om en

balansering av budgeten år 2002 ligger fast. Såväl privat konsumtion som

investeringar förutses fortsätta att utvecklas relativt starkt under

prognosperioden. Under 1997 bedöms BNP-tillväxten ligga kvar på 2,4 % för att

sedan sjunka till 2,1 % 1998. Inflationen förväntas ligga kvar kring 3 %.

Efter ett mycket starkt första kvartal i Japan fortsatte den tidigare svaga

och gradvisa återhämtningen under resten av 1996. Efterfrågan inom offentlig

sektor och produktionen av bostäder växte starkt, samtidigt som överskottet i

bytesbalansen minskade kraftigt under samma period. Tillsammans med det låga

ränteläget väntas en stark utveckling av exporten bidra till att näringslivets

investeringar ökar väsentligt under prognosperioden. Den privata konsumtionen

bedöms öka endast måttligt. BNP-tillväxten förutses uppgå till 2,2 % 1997 och

3,0 % 1998.

I Tyskland blev BNP-tillväxten relativt svag 1996 till följd av bl.a.

minskade investeringar och en svag privat konsumtion. Konjunkturen

förbättrades dock under andra halvåret genom en ökande export. Under

prognosperioden förutses tillväxten komma att drivas av exporten, medan den

inhemska efterfrågan blir dämpad, bl.a. till följd av en fortsatt stram

finanspolitik. BNP-tillväxten bedöms bli 2,2 % i år och 2,6 % 1998.

Inflationstakten är fortsatt låg 1997 och tilltar något 1998 i samband med den

starkare tillväxten.

För de tre nordiska länderna Norge, Danmark och Finland förväntas BNP-

tillväxten sammantaget, i likhet med vad som varit fallet de senaste två åren,

bli högre än genomsnittet i OECD. Till skillnad från flertalet andra länder i

Europa har den inhemska efterfrågan bidragit starkt till den höga tillväxten i

samtliga av de tre länderna. En ökad efterfrågan i Europa väntas ge positiva

effekter på exporten samtidigt som ett fortsatt allmänt lågt ränteläge och en

gynnsam utveckling av sysselsättningen väntas stimulera den inhemska

efterfrågan ytterligare under prognosperioden. I Finland förutses en BNP-

tillväxt på hela 4 % 1997 till följd av en starkt ökande export av trä och

massa, medan tillväxten i Norge och Danmark väntas hamna på drygt 3 %.

Inflationstakten bedöms öka något under de två närmaste åren men förblir ändå

måttlig.

Tabell 1. BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet

Årlig procentuell förändring

-------------------------------------------------

| |1995 | 1996 | 1997 |1998|

-------------------------------------------------

|BNP | | | | |

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------

|OECD |2,0 | 2,2 | 2,3 | |

| | |(2,0)1 |(2,4) |2,4|

-------------------------------------------------

|EU |2,5 | 1,6 | 2,3 | |

| | |(1,4) |(2,4) |2,6|

-------------------------------------------------

|Norden |3,5 | 2,7 | 3,1 | |

| | |(2,0) |(2,4) |2,9|

-------------------------------------------------

|Förenta |2,0 | 2,4 | 2,4 | |

|staterna | |(2,4) |(2,3) |2,1|

-------------------------------------------------

|Japan |0,9 | 3,6 | 2,2 | |

| | |(2,8) |(2,5) |3,0|

-------------------------------------------------

|Tyskland |1,9 | 1,4 | 2,2 | |

| | |(0,5) |(2,1) |2,6|

-------------------------------------------------

|Frankrike |2,2 | 1,3 | 2,2 | |

| | |(1,1) |(2,2) |2,5|

-------------------------------------------------

|Italien |2,9 | 0,7 | 1,3 | |

| | |(1,7) |(2,2) |2,0|

-------------------------------------------------

|Storbritannien |2,4 | 2,2 | 3,0 | |

| | |(2,2) |(2,9) |2,6|

-------------------------------------------------

|Danmark |2,6 | 2,3 | 3,1 | |

| | |(1,5) |(2,5) |3,2|

-------------------------------------------------

|Finland |4,2 | 3,2 | 4,0 | |

| | |(2,5) |(3,3) |3,6|

-------------------------------------------------

|Norge |3,7 | 4,8 | 3,3 | |

| | |(4,0) |(2,3) |2,7|

-------------------------------------------------

-------------------------------------------------

|OECD |2,4 | 2,2 | 2,2 | |

| | |(2,3) |(2,3) |2,3|

-------------------------------------------------

|EU |3,1 | 2,5 | 2,3 | |

| | |(2,6) |(2,3) |2,3|

-------------------------------------------------

|Norden |2,3 | 1,1 | 1,6 | |

| | |(1,8) |(2,3) |2,1|

-------------------------------------------------

|% av | | | | |

| | | | | |

-------------------------------------------------

|OECD | 6,9 | 6,9 | 6,9 | |

| | |(6,9) |(6,9) |6,7|

-------------------------------------------------

|EU |11,2 |11,4 |11,5 |11,0|

| | |(11,4) |(11,3) | |

-------------------------------------------------

|Norden | 9,6 | 9,1 | 8,6 | |

| | |(9,0) |(8,7) |8,2|

-------------------------------------------------

1. Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i proposition

1996/97:1

september 1996.

Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

Arbetslösheten i OECD

I OECD som helhet låg arbetslösheten på samma nivå 1996 som året dessförinnan,

knappt 7 %. Skillnaden i utveckling mellan olika delar av världen var dock

påtaglig.

I Förenta staterna sjönk arbetslösheten under 1996 till den lägsta nivån

sedan 1989. Arbetsmarknadsläget i EU försämrades i stället under 1996.

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

Arbetslösheten ökade till följd av att utbudet av arbetskraft ökade mer än

antalet sysselsatta. Drygt 11 % av arbetskraften, eller omkring 18 miljoner

människor, är arbetslösa i EU. Bland de större medlemsländerna märks en

särskild försämring av arbetsmarknadsläget i Tyskland och Frankrike, medan

arbetslösheten sjunkit i Storbritannien, Danmark och Nederländerna. Den

förhållandevis höga arbetslösheten i EU som helhet beräknas minska endast

marginellt under prognosperioden trots den tilltagande tillväxten. Detta

framgår av tabell 1.

Osäkerheten i den internationella konjunkturbedömningen

En av de främsta riskfaktorerna i bedömningen är enligt propositionen

osäkerheten kring utvecklingen av den privata konsumtionen i de europeiska

länderna. Detta bl.a. mot bakgrund av att arbetslösheten väntas bli fortsatt

hög. Vidare kan osäkerheten kring vilka länder som kan komma att delta i EMU

leda till turbulens på ränte- och valutamarknaden i EU. En annan riskfaktor

gäller en eventuell vändning nedåt i de högt uppdrivna amerikanska

börskurserna, vilket skulle kunna få effekter på den reala ekonomin. Till

detta kommer risken att den amerikanska centralbanken till följd av

tilltagande inflationstakt skulle tvingas till mer omfattande räntehöjningar

än prognostiserat, vilket även skulle kunna ge effekter på ränteutvecklingen i

resten av världen.

I propositionen påpekas att det även finns en möjlighet att tillväxten blir

högre än beräknat. De förhållandevis låga räntorna i kombination med en

förstärkning av den amerikanska dollarn skulle kunna få ett större genomslag

på den reala utvecklingen än förutsett i prognosen.

Aktuella utfallssiffror över den internationella ekonomiska utvecklingen,

som inkommit efter det att regeringen avslutade sitt prognosarbete i början av

april, tyder på en mycket stark tillväxt i omvärlden. I Förenta staterna växte

produktionen med över 5 % i årstakt under första kvartalet i år. Också i Japan

och i flertalet europeiska länder pekar aktuell statistik på en stark

tillväxttakt under årets första kvartal. Samtidigt visar inflationstakten inga

tecken på att tillta, vare sig i Förenta staterna eller i Europa, utan har

tvärtom fallit i OECD som helhet under den senaste månaden. Den stabilt låga

pris- ökningstakten i Förenta staterna, i kombination med att tillväxten nu

tycks dämpas efter det mycket starka första kvartalet, innebär att risken för

kraftiga räntehöjningar från den amerikanska centralbankens sida inte längre

är överhängande.

I regeringens prognos görs bedömningen att en stark dollar skall bidra till

en exportledd konjunkturuppgång i Europa. Dollarkursens utveckling i

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

förhållande till de europeiska valutorna har fluktuerat kraftigt under senare

tid. Den successiva förstärkningen av dollarn som pågått hela våren har under

den senaste tiden vänts i en försvagning. Om denna försvagning skulle komma

att fortsätta finns det naturligtvis en risk för att den väntade exportledda

konjunkturuppgången i Europa blir mindre stark.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige

Konjunkturperspektivet. Utvecklingen fram t.o.m. år 1998

Prognosförutsättningar

I tabell 2 anges de prognosförutsättningar som gäller för vårpropositionens

bedömning av den svenska ekonomins utveckling. Jämfört med regeringens prognos

i budgetpropositionen antas dollarkursen vara betydligt starkare samtidigt som

räntorna dragits ner kraftigt.

En central förutsättning för prognosen över den svenska ekonomin är den

förhållandevis starka tillväxten i omvärlden. Räntorna förutsätts vara

fortsatt låga. Visserligen antas såväl korta som långa räntor stiga något i

många länder i takt med att kapacitetsutnyttjandet tilltar. De svenska korta

räntorna bedöms dock ligga kvar på i stort sett nuvarande nivå.

Obligationsräntorna väntas i viss mån följa den internationella trenden uppåt,

men de stabilt låga inflationsutsikterna antas leda till att räntemarginalen

mot bl.a. Tyskland krymper något. Kronan antas förstärkas gentemot såväl

dollarn som de europeiska valutorna, bl.a. beroende på att överskottet i

bytesbalansen successivt växer. Prognosen bygger på förutsättningen att EMU-

processen i Europa fortlöper som planerat.

Tabell 2. Prognosförutsättningar

------------------------------------------------------

| |1995| | |1998|

| | |1996 |1997 | |

------------------------------------------------------

|BNP-tillväxt i OECD |2,0 | 2,2 | 2,3 |2,4|

|(16) | |(2,0)2 |(2,4) | |

------------------------------------------------------

|Konsumentprisökning i |2,4 | 2,2 | 2,2 |2,3|

|OECD (16) | |(2,3) |(2,3) | |

------------------------------------------------------

|Dollarkurs (SEK)1 |7,1 | 6,7 | 7,3 |7,1|

| | |(6,7) |(6,7) | |

------------------------------------------------------

|TCW-index1 |127,3| 116,0 |119,2 |117,9|

| | |(116,0) |(115,0) | |

------------------------------------------------------

|Tysk ränta 5 års |6,0 | 5,0 | 4,4 |4,9|

|statsobligation1 | |(5,1) |(5,4) | |

------------------------------------------------------

|Svensk ränta 5 års |9,9 | 7,2 | 5,6 |5,9|

|statsobligation1 | |(7,5) |(7,0) | |

------------------------------------------------------

|Svensk ränta 6 |8,9 | 5,6 | 4,0 |4,1|

|månaders ssvx1 | |(6,0) |(5,4) | |

------------------------------------------------------

1 Årsgenomsnitt.

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

2 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i proposition

1996/97:1

september 1996.

Källa: Finansdepartementet

Timlönerna i ekonomin steg snabbare 1996 än vad som prognostiserats i höstens

budgetproposition. I år och nästa år förutses betydligt måttligare

löneökningar bl.a. till följd av allt lägre ställda inflationsförväntningar

och ökade ambitioner från arbetsmarknadens parter att åstadkomma en bättre

fungerande lönebildning.

Inflationstakten blev under förra året lägre än vad de flesta bedömare

räknat med och också betydligt lägre än vad som antogs i regeringens prognos

från i höstas. I propositionen förutses inflationen förbli låg och väl i linje

med Riksbankens mål.

Tabell 3. Nyckeltal

---------------------------------------------------------

| |1995 | | |1998|

| | |1996 |1997 | |

---------------------------------------------------------

|Timlön kostnad |3,4 | 6,1 | 4,7 |3,5|

| | |(5,6)3 |(4,5) | |

---------------------------------------------------------

|KPI, dec.-dec. |2,6 | -0,2 | 1,8 |1,5|

| | |(1,0) |(2,2) | |

---------------------------------------------------------

|NPI, dec.-dec. |1,0 | -1,3 | -0,8 |0,1|

| | |(0,5) |(0,8) | |

---------------------------------------------------------

|Disponibel inkomst | - | -0,1 | 0,4 |1,3|

| |0,4 |(1,2) |(0,8) | |

---------------------------------------------------------

|Sparkvot (nivå) |6,9 | 5,4 | 3,8 |3,2|

| | |(8,5) |(7,5) | |

---------------------------------------------------------

|Industriproduktion |9,8 | 2,1 | 4,8 |4,3|

| | |(2,5) |(5,3) | |

---------------------------------------------------------

|Öppen arbetslöshet1 |7,7 | 8,1 | 7,9 |7,1|

| | |(7,7) |(6,9) | |

---------------------------------------------------------

|Arbetsmarknadspolitiska|4,4 | 4,5 | 4,7 |4,7|

|åtgärder1 | |(5,0) |(5,4) | |

---------------------------------------------------------

|Handelsbalans (mdr kr) |106,0|120,0 |135,9 |152,9|

| | |(124,4) |(139,6) | |

---------------------------------------------------------

|Bytesbalans2 |2,1 | 2,5 | 3,5 |4,2|

| | |(3,1) |(3,7) | |

---------------------------------------------------------

|Finansiellt sparande i offentlig|-| -2,5| -2,1 |0,0|

| sektor2 |7,9 |(-4,0) |(-2,6) | |

---------------------------------------------------------

|Konsoliderad |78,2 | 77,7 | 77,1 |73,9|

|bruttoskuld2 | |(78,1) |(78,0) | |

---------------------------------------------------------

1 Andel av arbetskraften.

2 Procent av BNP.

3 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i proposition

1996/97:1

september 1996.

Källa: Finansdepartementet

Försörjningsbalansen

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

Produktionstillväxten, som hittills i huvudsak drivits av den

utlandskonkurrerande sektorn, väntas i ökad utsträckning komma att stimuleras

av den inhemska efterfrågan. Under 1996 hölls produktionstillväxten tillbaka

av ett betydande omslag i lagercykeln, motsvarande 1 % av BNP. Under 1997 och

1998 blir lagercykelns effekt på BNP-tillväxten närmast försumbar.

Produktionstillväxten tilltar under prognosperioden och drivs under 1998

främst av kraftiga investeringsökningar i de mer hemmamarknadsinriktade

delarna av näringslivet.

Exporten väntas öka något snabbare 1997 än 1996, vilket styrks av

orderingången hittills i år. Förstärkningen av exporten förklaras bl.a. av att

konjunkturen på Sveriges viktigaste avsättningsmarknader är på väg att

förbättras. Den svenska industrins goda lönsamhet och ett relativt lågt

kapacitetsutnyttjande torde vidare innebära att exportföretagen höjer priserna

i begränsad omfattning åren 1997 och 1998. Detta tillsammans med en gynnsam

exportinriktning med en växande andel elektroindustri bidrar till att

marknadsandelarna förblir oförändrade trots förra årets kraftiga

kronförstärkning. Exportökningen beräknas bli ca 5-6 % per år under de

kommande åren.

Importen steg förra året långsammare än den underliggande

efterfrågeutvecklingen. Under prognosperioden väntas importen i högre grad

följa den långsiktiga trenden, vilket resulterar i en årlig uppgång på drygt 5

Sammantaget är nettobidraget från utrikeshandeln fortsatt positivt både i år

och nästa år, vilket framgår av tabell 4.

SCB:s enkätundersökningar för 1997 tyder på att industrins investeringar

stagnerar medan en expansion sker i övrigt näringsliv. Byggandet bedöms ta

fart under 1998 till följd av att räntorna har kommit ner på en lägre nivå,

vakanserna på bostadsmarknaden har stabiliserats och priserna har börjat

stiga.

I propositionen framhålls att utvecklingen av privat konsumtion i nuläget är

svårbedömd. Den höga arbetslösheten och den kraftiga nedgången i sparkvoten

förra året - vilken minskar utrymmet för en ytterligare sänkt sparkvot - talar

för en svag utveckling av den privata konsumtionen. På samma gång har

konsumtionen i Sverige varit relativt svag i många år, vilket innebär att det

finns ett uppdämt behov av att förnya innehavet av kapitalvaror. Dessutom

torde lägre räntor samt stigande förmögenhetsvärden hos hushållen verka i

riktning mot en starkare privat konsumtion. Vidare förutses

arbetsmarknadsläget gradvis förbättras, vilket kommer att stärka hushållens

framtidstro. Mot denna bakgrund bedöms den privata konsumtionen öka med ca 2 %

per år under prognosperioden, vilket ger en sparkvot på omkring 3 % 1998.

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

Den offentliga konsumtionen väntas närmast stagnera efter de senaste årens

kraftiga neddragningar. Inom staten finns ett visst utrymme för en volymökning

i år och en stagnation eller en svag minskning nästa år. Inom kommunerna drev

den oväntat svaga finansiella situationen fram en minskning i

konsumtionsvolymen med nära 1 % under 1996. Trots de föreslagna resurs-

tillskotten till kommunerna beräknas nedgången i konsumtionen fortsätta i år

för att under 1998 vara realt oförändrad.

Tabell 4. Försörjningsbalans 1995-1998

----------------------------------------------------

| Mdr kr|

|Procentuell volymförändring |

----------------------------------------------------

| |1996 |1995| | |1998|

| | | |1996 |1997 | |

----------------------------------------------------

|Export |670,4 |12,6| 5,6 | 6,3 |5,8|

| | | |(6,5)2 |(5,6) | |

----------------------------------------------------

|Import |558,2 |10,3| 3,5 | 5,1 |5,6|

| | | |(2,7) |(4,9) | |

----------------------------------------------------

|Utrikeshandel,|112,2 |1,4 | 1,1 | 0,9 |0,6|

|netto1 | | |(1,6) |(0,7) | |

----------------------------------------------------

|Privat |885,3 |0,8 | 1,5 | 2,0 |2,0|

|konsumtion | | |(0,9) |(1,8) | |

----------------------------------------------------

|Offentlig |434,2 | - | -1,7 | -0,1 | -|

|konsumtion | |0,1 |(-1,0) |(-0,5) |0,2|

----------------------------------------------------

| Stat |132,2 | - | -3,7 | 1,5 | -|

| | |3,3 |(-1,0) |(0,0) |0,5|

----------------------------------------------------

| Kommuner |302,1 |0,0 | -0,9 | -0,9 |0,0|

| | | |(-1,0) |(-0,7) | |

----------------------------------------------------

|Bruttoinvesteringar|249,6|10,9| 4,7 | 1,5 |5,8|

| | | |(8,1) |(2,0) | |

----------------------------------------------------

| Näringsliv |183,6 |25,1| 5,9 | 5,0 |5,1|

| | | |(9,6) |(5,0) | |

----------------------------------------------------

| därav |69,1 |44,3|13,3 | 0,0 |3,0|

|industri | | |(16,0) |(-4,0) | |

----------------------------------------------------

| Bostäder |30,3 | - |14,7 |-12,3 |13,7|

| | |28,0|(16,1) |(2,7) | |

----------------------------------------------------

| Myndigheter |35,6 | - | -7,4 (- | -3,3 |3,3|

| | |0,5 |3,5) |(1,4) | |

----------------------------------------------------

|Lagerinvesteringar1|-3,2|0,5| -1,0 (-| 0,2 |0,0|

| | | |1,5) |(0,5) | |

----------------------------------------------------

|Total | 2 |5,1 | 1,7 | 3,0 |3,3|

|efterfrågan |236,3 | |(1,9) |(2,9) | |

----------------------------------------------------

|BNP |1678,1|3,6 | 1,1 | 2,3 |2,5|

| | | |(1,6) |(2,3) | |

----------------------------------------------------

1 Bidrag till BNP-tillväxt.

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

2 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i proposition

1996/97:1

september 1996.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Den offentliga sektorns finanser

Trots den svaga tillväxten förstärktes de offentliga finanserna kraftigt 1996.

Förbättringen blev betydligt större än vad som beräknades i samband med

höstens budgetproposition, vilket framgår av tabell 3. Underskottet i det

finansiella sparandet stannade vid 2,5 % av BNP. Den konsoliderade

bruttoskulden i offentlig sektor uppgick vid utgången av 1996 till motsvarande

77,7 % av BNP. Skuldkvoten sjönk därmed för andra året i rad. I propositionen

görs bedömningen att det finansiella underskottet och skuldkvoten fortsätter

att sjunka under 1997. Under 1998 beräknas balans mellan inkomster och

utgifter uppkomma i den offentliga sektorn. De samlade offentliga utgifterna

beräknas minska med ca 2 % i reala termer. Utan de föreslagna åtgärderna i

vårpropositionen skulle nedgången ha blivit större och den offentliga sektorn

uppvisat betydande överskott.

Arbetsmarknaden

Läget på arbetsmarknaden har gradvis försämrats sedan början av 1996. Under

årets första månader har den öppna arbetslösheten legat oförändrat högt på

nära 9 %. Enligt propositionen förklaras den svaga sysselsättningsutvecklingen

av låg tillväxt, förhållandevis stark produktivitetsökning samt stigande

medelarbetstid. Dessutom har sammansättningen av tillväxten i ekonomin, där

exportsektorn drivit utvecklingen, varit mindre fördelaktig ur

sysselsättningssynpunkt.

Sysselsättningen bedöms börja stiga igen under andra halvåret 1997. Mätt som

årsgenomsnitt faller dock sysselsättningen. Utbudet av arbetskraft dämpas av

att en allt större del av arbetsstyrkan, genom de föreslagna åtgärderna,

kommer att genomgå utbildning. Därigenom väntas den öppna arbetslösheten hamna

strax under 8 % för 1997. Högre BNP-tillväxt och ökade möjligheter för

kommunerna att behålla arbetskraft gör att 1997 års nedgång i sysselsättningen

tas igen under 1998. Även medelarbetstidens utveckling är här av stor

betydelse. En stor del av sysselsättningsuppgången mellan 1993 och 1995 tog

sig uttryck i en ökad medelarbetstid, dvs. det totala antalet arbetade timmar

ökade väsentligt mer än antalet sysselsatta personer. Den främsta orsaken

bakom den starka ökningen i medelarbetstid har varit en kraftigt minskande

sjukfrånvaro men även en ökande övertid har bidragit till uppgången. Under

loppet av förra året började medelarbetstiden plana ut, och denna utveckling

har fortsatt i år. Den väntade sysselsättningsuppgången under 1997 och framåt

bedöms därför i huvudsak ta sig uttryck i ett ökat antal sysselsatta.

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

Fortsatta satsningar på åtgärder begränsar utbudet av arbetskraft ytterligare,

och den öppna arbetslösheten beräknas falla till drygt 7 % 1998.

Tabell 5. Arbetsmarknad

---------------------------------------------------

|Årlig procentuell |1995| | |1998|

|förändring | |1996 |1997 | |

---------------------------------------------------

|BNP, producentpris |4,2 | 1,1 | 2,2 |2,4|

| | |(1,7)2 |(2,5) | |

---------------------------------------------------

|Produktivitet |2,0 | 1,0 | 2,7 |1,6|

| | |(1,5) |(1,7) | |

---------------------------------------------------

|Antal arbetade timmar |2,0 | 0,1 |-0,5 |0,7|

| | |(0,2) |(0,8) | |

---------------------------------------------------

|Medelarbetstid |0,5 | 0,7 | 0,2 |0,0|

| | |(0,9) |(0,2) | |

---------------------------------------------------

|Antal sysselsatta |1,5 |-0,6 |-0,7 |0,7|

| | |(-0,7) |(0,6) | |

---------------------------------------------------

|Arbetskraft |1,2 |-0,2 |-0,9 | -|

| | |(-0,7) |(-0,3) |0,2|

---------------------------------------------------

|Öppen arbetslöshet1 |7,7 | 8,1 | 7,9 |7,1|

| | |(7,7) |(6,9) | |

---------------------------------------------------

|Personer i konjunkturberoende|| | | |

| |4,4 | 4,5 | 4,7 |4,7|

|arbetsmarknadspolitiska| |(5,0) |(5,4) | |

---------------------------------------------------

1 Procent av arbetskraften, nivå.

2 Uppgifterna inom parentes uppger motsvarande bedömning i proposition

1996/97:1 september 1996.

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och

Finansdepartementet.

Osäkerheten i prognosen i ljuset av den senaste tidens statistik

Statistik som inkommit efter det att regeringen avslutat sitt prognosarbete

tyder på att Sveriges tillväxtutsikter för de närmaste åren är mycket

gynnsamma. Utskottet vill dock peka på några osäkerhetsfaktorer i prognosen.

Som påtalats tidigare i betänkandet finns en risk för att EMU-processen i

Europa ger upphov till oro på de finansiella marknaderna med betydande ränte-

och växelkursrörelser som följd. Erfarenhetsmässigt kan Sverige i ett sådant

läge - trots låg inflationstakt och förhållandevis starka statsfinanser -

komma att drabbas mer än genomsnittet. I så fall försämras naturligtvis

möjligheterna att uppnå en god ekonomisk utveckling.

Den privata konsumtionen är, av skäl som anförts tidigare i betänkandet, en

osäker komponent. Enligt flera av den senaste tidens indikatorer över privat

konsumtion tycks emellertid konsumtionen på flera områden vara på väg att

förstärkas i rask takt. Det gäller främst bilar och kapitalvaror men även

detaljhandeln, där SCB:s säljindex för mars månad tyder på den högsta

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

konsumtionsnivån sedan juni 1992. Enkätundersökningen Hushållens inköpsplaner

samt priser och omsättning på fastighetsmarknaden tyder även de på en gradvis

starkare privat konsumtion.

Tillväxtens inriktning framöver förutses i propositionens prognos komma att

drivas i större utsträckning av den inhemska efterfrågan. Industristatistik

för årets första 3-4 månader ger dock ännu inget stöd för en sådan

omsvängning. Konjunkturinstitutets senaste barometer och SCB:s statistik över

utrikeshandel och orderingång tyder i stället på en än starkare tillväxt i de

exportinriktade delarna av ekonomin jämfört med hemmamarknaden. Den senare

framstår som fortsatt svag, med undantag för bilindustrin och delar av

insatsvaruindustrin.

Aktuella siffror över arbetslösheten visar på en liten ljusning. Bilden är

dock i någon mån splittrad då SCB:s arbetskraftsundersökningar och AMS

statistik över antal registrerade arbetssökande ger delvis olika bild av hur

arbetslösheten utvecklats den senaste tiden. Enligt SCB är arbetslösheten

oförändrat hög. AMS siffror tyder på en viss nedgång i arbetslösheten den

senaste månaden. Dessutom visar varselstatistik och statistik över antalet

nyanmälda lediga platser på en liten förbättring jämfört med motsvarande

period föregående år.

Statens finanser bedöms fortsätta att förbättras i propositionens prognos.

Den senaste tidens prognoser från Riksgäldskontoret antyder att förbättringen

t.o.m. kan gå snabbare än vad regeringen förutspått, åtminstone 1997.

Riksgäldskontoret har i sin senaste prognos skrivit ner statens lånebehov för

1997 med omkring 10 miljarder kronor. Från att ha bedömt att lånebehovet

hamnar i intervallet 20-30 miljarder kronor 1997 anser man nu att det kommer

att stanna vid 10-20 miljarder kronor.

Ett scenario för ekonomin fram till sekelskiftet

Utöver kortsiktsprognosen redovisas i propositionen en kalkyl över den

ekonomiska utvecklingen fram t.o.m. år 2000. Beräkningarna bygger på flera

grundläggande antaganden. Tillväxten i OECD-länderna uppgår till 2,5 % per år.

Något explicit konjunkturmönster har inte antagits. Vidare antas att

Riksbankens inflationsmål uppnås och att den nominella löneökningstakten

begränsas till en genomsnittlig europeisk nivå på omkring 3,5 %. De

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna antas få de omfattande effekter på

arbetslösheten som avsetts.

Tabell 6. Försörjningsbalans, 1997-2000

--------------------------------------------------------------------

| Mdkr |

|Procentuell förändring |

-----------------------------------------------------------------

| |1996 |1997|B |H |1998|B | |1999|B |H |2000| | |

| | | | | | | |H | | | | |B |H|

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------------------

|BNP | 1 |2,3|(2,3)2|(2,6)|2,5|(2,6)|(3,5)|2,8|(2,4)|(3,3)|2,7|(2,0)|

(2,8) |

| |678,1| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------

|Import |558,2|5,1|(4,9)|(5,1)|5,6|(6,3)|(6,3)|5,4|(6,0)|(6,1)|5,0|(5,7)|

(5,8) |

-----------------------------------------------------------------

|Tillgång | 2 |3,0|(2,9)|(3,2)|3,3|(3,5)|(4,2)|3,4|(3,3)|(4,0)|3,3|(3,0)|

(3,6) |

| |236,3| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------

|tion |885,3|2,0|(1,8)|(2,1)|2,0|(2,4)|(2,8)|2,1|(2,5)|(2,9)|2,0|(2,2)|

(2,6) |

-----------------------------------------------------------------

|sumtion |434,2| - | (- |(- | - |(- |(- |0,2|(- |(0,3)|0,2|(0,2)|(1,0)|

| | |0,1|0,5)|0,3)|0,2|1,2)|0,4)||0,5)| | | | |

-----------------------------------------------------------------

| Stat |132,2|1,5|(0,0)| | - |(- | |0,5|(0,5)| |0,5|(0,5)||

| | | | | |0,5|1,5)| | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------

| Kommuner |302,1| - | (- | |0,0|(- | |0,0|(- | |0,0|(0,0)||

| | |0,9|0,7)| | |1,1)| | |1,0)| | | | |

-----------------------------------------------------------------

|Bruttoinvest.|249,6|1,5|(2,0)|(2,5)|5,8|(8,5)|(10,4)|7,6|(6,1)|(7,9)|6,8|

(3,7) |(5,0)|

-----------------------------------------------------------------

| exkl. |183,6|5,0|(2,0)| |5,1|(8,4)| |7,6|(7,0)| |5,8|(3,8)||

-----------------------------------------------------------------

| Bostäder |30,3 | - |(2,7)| |13,7|(15,0)||12,0|(10,0)||15,0|(10,0)||

| | |12,3| | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------

| Myndigheter|35,6|- |(1,4)| |3,3|(3,5)| |3,4|(- | |5,3|(- | |

| | |3,3| | | | | | |1,4)| | |3,0)||

-----------------------------------------------------------------

|Lagerinvest.1|-3,2|0,2|(0,5)|(0,5)|0,0|(0,1)|(0,1)|0,0|(0,0)|(0,0)|0,0|(0,0)|

(0,0) |

-----------------------------------------------------------------

|Export |670,4|6,3|(5,6)|(5,8)|5,8|(5,6)|(6,1)|5,2|(5,2)|(5,7)|5,1|(5,0)|

(5,5) |

-----------------------------------------------------------------

|Användning| 2 |3,0|(2,9)|(3,2)|3,3|(3,5)|(4,2)|3,4|(3,3)|(4,0)|3,3|(3,0)|

(3,6) |

| |236,3| | | | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------

|Inhemsk | 1 |1,5|(1,8)|(2,1)|2,1|(2,6)|(3,3)|2,6|(2,4)|(3,2)|2,5|(2,0)|

(2,7) |

|anv. |565,9| | | | | | | | | | | | |

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------------------

B = Basalternativ H = Högtillväxtalternativ enligt budgetpropositionen.

1 Förändring i procent av föregående års BNP.

2 Uppgifterna inom parentes anger motsvarande bedömning i proposition

1996/97:1

september 1996.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

I budgetpropositionen presenterades ett s.k. basalternativ och ett s.k.

högtillväxtalternativ för ekonomin fram till år 2000. Sifferjämförelsen i

tabell 6 avser båda dessa.

Till följd av att det sannolikt finns outnyttjad kapacitet i ekonomin i

slutet av 1998 och under antagandet att lönebildningen fungerar väl kan

tillväxten överstiga den långsiktiga trenden utan att inflationsproblem

uppstår. För åren 1999 och 2000 beräknas BNP-tillväxten bli 2,8 respektive 2,7

%. Tillväxten drivs i första hand av investeringar och privat konsumtion, men

även utrikeshandeln ger ett betydande bidrag. Givet dessa antaganden beräknas

den öppna arbetslösheten falla till 4,5 % år 2000.

Den höga tillväxttakten medför även en påtaglig förbättring av de offentliga

finanserna. Vid slutet av perioden skulle därmed ett betydande finansiellt

överskott uppstå. I kalkylen har antagits att budgetmålen är styrande och att

de offentliga överskotten bringas ned till de målsatta nivåerna. Därvid

återstår enligt beräkningarna ett utrymme för en överföring till hushållen på

ca 15 miljarder kronor 1999 och ytterligare ca 11 miljarder kronor år 2000.

Överföringen skall användas i syfte att öka rättvisan och jämlikheten i

Sverige.

Den minskande statsskulden medför att även ränteutgifterna faller i relation

till BNP.

Den främsta risken för att utvecklingen skall bli annorlunda än vad som

beskrivs i kalkylen hänger enligt propositionen samman med vad som händer på

arbetsmarknaden. Om lönebildningen fungerar sämre än antaget eller om de

föreslagna åtgärderna inte får avsedd effekt på arbetslösheten kan

utvecklingen i hela ekonomin komma att bli betydligt mindre gynnsam.

Partimotionernas syn på propositionens konjunkturbedömningar

I motionerna Fi42 (m) och Fi46 (kd) kritiseras regeringen för att bortse från

effekterna på tillväxten av den förda ekonomiska politiken. En väsentlig

förklaring till den lägre tillväxten i Sverige jämfört med resten av OECD-

länderna 1996 är enligt motionärerna skattehöjningar och återregleringar som

verkat starkt återhållande på tillväxten och framväxten av nya jobb.

Att den förda ekonomiska politiken skulle inverka hämmande på tillväxten

vill utskottet bestämt motsätta sig. Tvärtom har den förda ekonomiska

politiken lagt grunden för att vi de följande åren kan vänta oss en mer

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

uthållig och stark tillväxt i den svenska ekonomin.

I motion Fi43 (fp) framhålls att propositionen har en alltför optimistisk

syn på ränte- och växelkursutvecklingen. Enligt motionen är det sannolikt med

en viss turbulens inför EMU:s start och valet av deltagande länder.

Utskottets bedömning är att det inte kan uteslutas att EMU-processen

förorsakar en viss turbulens på de finansiella marknaderna med ränte- och

valutaoro som följd. I ett sådant fall försämras naturligtvis möjligheterna

att uppnå en god ekonomisk utveckling. Med tanke på att Sverige i dag har

förhållandevis starka ekonomiska fundamenta - låg inflation och sunda

statsfinanser - bedöms dock risken för någon mer långvarig ränteuppgång eller

valutaförsvagning som liten.

I motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp) och Fi46 (kd) riktas kritik mot

propositionens bedömning att hushållens sparkvot skall fortsätta att sjunka

ner mot 3,2 % 1998. Som hinder för ett lägre sparande anges bl.a. det fortsatt

svaga arbetsmarknadsläget. Motion Fi46 (kd) ifrågasätter även propositionens

kalkyler över den fortsatt måttliga inflationstakten 1999. Detta bl.a. mot

bakgrund av att den reala disponibelinkomsten samtidigt bedöms öka starkt.

Utskottet har tidigare i betänkandet redogjort för den bedömning som ligger

till grund för prognosen över privat konsumtion. Det finns ett övervägande

antal faktorer som talar för att vi står inför en relativt stark

konsumtionstillväxt de närmaste åren. Dessa är bl.a. lägre räntor, ökade

förmögenhetsvärden samt ett uppdämt behov hos hushållen av att införskaffa

kapitalvaror. Dessutom tyder de senaste månadernas statistik över

nybilsregistrering, sällanköp, omsättningen på fastighetsmarknaden m.m. på att

en ökad konsumtion redan tagit sin början.

Sammantaget innebär prognoserna över konsumtionen och de disponibla

inkomsterna att nedgången i nettosparkvoten under de senaste två åren

fortsätter. En stor del av den förväntade konsumtionsökningen utgörs dock av

olika typer av kapitalvaruinköp, som ur ekonomisk synvinkel är att jämställa

med en investering, dvs. som en form av sparande. Detta avspeglas emellertid

ej i nationalräkenskapernas definition av nettosparkvoten. Således kommer

sparandet i realiteten att vara högre än vad nedgången i sparkvoten indikerar.

Dessutom bör betänkas att trots att sparandet bedöms fortsätta att falla så är

ändå nästa års beräknade finansiella sparkvot historiskt hög vilket även det

utgör ett visst stöd för föreliggande prognos.

Beträffande ifrågasättandet i motion Fi46 (kd) av prognosen över

inflationstakten 1999 vill utskottet betona att vi fortfarande i slutet av år

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

1998 väntas ha mycket ledig kapacitet i ekonomin. Detta innebär att

tillväxttakten mycket väl kan överstiga den långsiktiga trenden utan att

inflationstendenser behöver uppstå.

I motion Fi42 (m) ifrågasätts propositionens bedömning att 1998 års

avtalsrörelse kommer att ge relativt måttliga löneökningar. I motionen anförs

bl.a. att de långtidsarbetslösa inte tycks utgöra någon dämpande effekt på

lönerna.

I motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp) och Fi46 (kd) anförs att den medelfristiga

kalkylen i propositionen vilar på alltför positiva antaganden. I motion Fi42

(m) kritiseras framför allt antagandena om lönebildningen som man menar är

orealistiska. I motion Fi46 (kd) är kritiken främst inriktad på antagandena om

arbetslösheten kring sekelskiftet.

Utskottet instämmer i att den höga arbetslösheten tycks ha haft en mycket

begränsad inverkan på löneutfallet i 1995 års avtalsrörelse. En annan viktig

orsak till att löneökningarna blev förhållandevis höga var felaktiga

inflationsförväntningar hos de avtalsslutande parterna. Lönebildningen hann

inte anpassas till den låginflationsekonomi Sverige hade blivit. Framöver ser

dock situationen betydligt ljusare ut. För det första är

inflationsförväntningarna i dag mer grundmurat lågt ställda. För det andra har

arbetslösheten nu i flera år legat på en hög nivå. Det senare har successivt

inneburit en ökad insikt hos arbetsmarknadens parter om lönebildningens

betydelse för arbetslöshet, sysselsättning och tillväxt. Ett tydligt tecken

på detta är det samarbetsavtal som slutits inom industrin och de initiativ

till liknande samarbetsavtal som tagits inom andra områden.

De löneavtal som slutits hittills under 1997 är i genomsnitt lägre än de

avtal som slöts 1995. SCB:s konjunkturstatistik över löneutvecklingen i

ekonomin under årets första månader pekar också på en kraftig dämpning i

löneökningstakten jämfört med tidigare.

Utskottet vill vidare påpeka, med anledning av vad som anförs om den

medelfristiga kalkylen, att denna inte skall ses som en regelrätt prognos utan

som en möjlig utveckling under vissa givna förutsättningar. De två viktigaste

förutsättningarna är att lönebildningens funktionssätt förbättras och att de

utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreslagits får

avsedda effekter på den öppna arbetslösheten. Samtidigt är det ett flertal

faktorer som talar för att de kommande åren kommer att innebära en stark och

stabil realekonomisk återhämtning. Utöver anpassningen till en

låginflationsekonomi skapar den kraftfulla förstärkningen av de offentliga

finanserna ett ökat förtroende bland hushållen och ett stabilt företags- och

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

investeringsklimat. De närmast halverade räntorna medför billigare

investeringar och ökad köpkraft för hushållen. I kombination med den stärkta

arbetsmarknadspolitiken och de stora utbildningssatsningarna medför

investeringarna att flaskhalsar i produktionen kan undvikas och inflationen

förbli låg. De många åtgärder som riksdagen har fattat beslut om under de

senaste två åren har avsevärt förbättrat förutsättningarna för en långsiktig

och stark tillväxt.

I övrigt vill utskottet påpeka att det hos landets prognosbedömare på några

års sikt tycks finnas en ganska stor överensstämmelse när det gäller de ljusa

tillväxtutsikterna. Nyligen publicerade prognoser från t.ex. Handelsbanken och

Nordbanken visar på en starkare BNP-tillväxt än regeringens prognos,

åtminstone efter 1997.

Utskottets förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska politiken

I samband med den statsfinansiella krisen har nästan alla svenskar fått göra

betydande uppoffringar. Det har genomförts såväl nedskärningar av utgifter som

höjningar av skatter. Saneringspolitiken har samtidigt varit nödvändig för att

återskapa förtroendet för svensk ekonomi och ekonomisk politik. Det är endast

härigenom det varit möjligt att åstadkomma en kraftig räntenedgång som i sin

tur är en viktig förutsättning för att öka sysselsättningen och minska

arbetslösheten. I förlängningen ger detta en möjlighet att slå vakt om och

utveckla välfärden för alla människor.

Den svenska ekonomin står i dag starkare än på mycket länge. Härigenom har

det skapats ett handlingsutrymme som gör det möjligt att föreslå en rad

åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten.

Den ekonomiska politikens mål är att skapa en stark och växande svensk

ekonomi. Detta förutsätter att fler människor sätts i arbete och att det finns

ett väl fungerande och utbyggt utbildningsväsende. Villkoren för företagande

måste fortsätta att förbättras, och arbetsmarknaden och lönebildningen måste

fås att fungera väl.

Den starka tillväxt som väntas uppkomma de närmaste åren, och som ligger till

grund för utskottets ställningstagande i många frågor, förutsätter bl.a. en

förstärkt internationell konjunktur. Tidigare i betänkandet har utskottet

redogjort för de risker som finns när det gäller den internationella

utvecklingen, bl.a. att den privata konsumtionen skulle kunna komma att

utveckla sig sämre än prognostiserat i de europeiska länderna. Aktuell

ekonomisk statistik talar emellertid för att tillväxttakten hittills i år

snarare är högre än i den bedömning som gjordes i vårpropositionen, såväl inom

landet som i Europa och Förenta staterna. Likaså innehåller nyligen

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

publicerade bedömningar från bl.a. Nordbanken tillväxtutsikter för de närmaste

åren som ligger betydligt över regeringens prognoser, åtminstone för 1998 och

framåt. Sammantaget stärker detta utskottets uppfattning om att en gynnsam

nationell och internationell utveckling är att vänta de närmaste åren.

I Moderata samlingspartiets motion Fi42 framhålls vikten av att det sociala

ansvar som ett civiliserat samhälle ålägger det offentliga upprätthålls

(yrkande 11). Förtroendet för att de grundläggande offentliga åtagandena,

bl.a. rättstryggheten och försvaret, skall kunna fullföljas måste återställas.

Vidare är det enligt motionärerna viktigt att prioritera kärnverksamheterna

inom kommuner och landsting. De extra bidrag, på sammanlagt 8 miljarder

kronor, som föreslås i propositionen kan enligt motionärerna snarast få

kontraproduktiva effekter genom att fördröja en sådan prioritering av

kärnverksamheten.

Motionärerna är vidare kritiska mot propositionens förslag om 2 % överskott

i de offentliga finanserna i genomsnitt över konjunkturcykeln, då denna enligt

motionärerna innebär en omotiverad prioritering av offentligt sparande framför

privat. I stället åberopas att målet bör vara balans i de offentliga

finanserna (yrkande 1 delvis). Liknande synpunkter framförs även i motion Fi46

(kd).

Utskottets uppfattning är i likhet med motionärernas att kärnverksamheterna,

dvs. vård, omsorg och skola, skall prioriteras inom kommuner och landsting.

Vid utformningen av saneringsprogrammet har en grundläggande princip varit att

verksamheter skall prioriteras framför transfereringar. Trots detta har

kommuner och landsting utsatts för svåra ekonomiska påfrestningar. Hade å

andra sidan ingenting gjorts för att lösa de statsfinansiella problemen hade

snabbt växande räntekostnader för statsskulden trängt undan väsentliga

utgifter för välfärden. Förslaget om ökade statsbidrag till kommunerna skall

ses utifrån perspektivet att det i dag råder ett läge med brister och

otillfredsställda behov som hotar att växa om ingenting görs.

Resurstillskottet avser bl.a. leda till att väntetiderna i sjukvården blir

kortare och att kvaliteten i äldreomsorgen blir högre samt inom skolan att

särskilda satsningar görs inom områdena miljö, teknik och natur och att

förstärkta resurser ges till elever med behov av särskilt stöd. Till följd av

den demografiska utvecklingen bedöms behoven av kommunal verksamhet fortsätta

att öka även efter sekelskiftet. Det är därmed nödvändigt att även i

fortsättningen arbeta med att åstadkomma ett bättre utnyttjande av befintliga

resurser. Omstruktureringen och effektiviseringen av den kommunala

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

verksamheten måste därför fortsätta även om statsbidragen ökar. Utskottet

anser av dessa skäl att motionärernas oro för kontraproduktiva effekter till

följd av resurstillskottet är obefogad.

Med anledning av vad som i motion Fi42 (m) anförs om det offentliga

sparandet hänvisar utskottet till redogörelsen i anslutning till motion Fi46

(kd).

Motion Fi42 (m) är starkt kritisk till förslaget om avveckling av kärnkraften,

då man anser att detta kommer att resultera i dyrare energi. Enligt

motionärerna saknar propositionen bedömningar av konsekvenserna för bl.a.

energiförsörjningen, miljön och hushållens ekonomi. Dessutom finns stora

frågetecken kring finansieringen av den förtida avvecklingen av Barsebäck som

enligt motionärerna beräknas kosta omkring 20 miljarder kronor.

Utskottet menar att programmet för att ställa om Sverige till ekologisk

hållbarhet bär i sig en tillväxtpotential och skall därför ses som en del i

politiken för att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka sysselsättningen.

Omställningen medför ett ökat behov av investeringar och utveckling av modern

teknik, inte minst på energiområdet. En effektivare energianvändning och ökad

användning av förnyelsebara energikällor är en avgörande del i

omställningsarbetet. För att minska belastningen på den elintensiva industrin

läggs elbeskattningen om genom att produktionsskatten på vattenkraft minskar.

Det program, omfattande 9 miljarder kronor, som ingår i de föreslagna

riktlinjerna för energipolitiken i proposition 1996/97:84 syftar till att på

ett kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja

det befintliga elsystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme från

förnybara energikällor. I samma proposition framgår att efter avställningen av

Barsebäcksverket skall en uppföljning ske av utvecklingen av elpriser,

investeringar, miljöpåverkan, sysselsättnings- och fördelningseffekter samt

elmarknadens funktionssätt m.m.

Slutligen vill utskottet anföra att anledningen till att inga siffror

angetts när det gäller kostnaden för avvecklingen av Barsebäck är att detta

inte är meningsfullt innan förhandlingarna med ägarna inletts. Utskottet

konstaterar att det i motionen inte presenteras något beräkningsunderlag som

grund för det nämnda beloppet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi42 (m) yrkandena 1 i denna del

och 11.

I Folkpartiet liberalernas motion Fi43 kritiseras den offentliga expansion som

föreslås i propositionen genom det s.k. fempunktsprogrammet för arbete och

utbildning. Detta innebär enligt motionärerna att den grundläggande obalansen

mellan privat och offentlig sektor förstärks. Vidare föreslås fler besparingar

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

och skattesänkningar i syfte att få till stånd mindre konjunkturkänslighet i

budgeten och starkare utvecklingskraft i ekonomin (yrkande 1 delvis).

Utskottet vill beträffande motionens kritik över den offentliga expansionen

påminna om att de offentliga utgifternas andel av BNP har minskat sedan 1993

då de utgjorde hela 72,8 % av BNP. Därefter har utgiftskvoten sjunkit

påtagligt och väntas i år stanna vid 64,7 % av BNP. Trots de satsningar som

görs i fempunktsprogrammet för arbete och utbildning prognostiseras

utgiftskvotens andel av BNP fortsätta att sjunka under prognosperioden, för

att år 2000 vara nere på knappt 58 % av BNP. I övrigt hänvisar utskottet till

sin redogörelse med anledning av motion Fi42 (m) om nödvändigheten av

resursförstärkningar inom områden som vård, omsorg och skola.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motion Fi43 (fp) yrkande 1 i denna

del.

I Vänsterpartiets motion Fi44 förordas en fördelningspolitik för rättvisa och

ökad efterfrågan (yrkande 1 delvis). I motionen framhålls vikten av en

balanserad lönebildning men också behovet av en maktförskjutning från kapital

till arbete (yrkande 15). I s.k. framtidsfonder, som utgör en del av

sysselsättningsprogrammet, föreslås de vinstrika företagen avsätta pengar till

att höja kunskapsnivån för de anställda.

I motionen föreslås vidare en parlamentarisk utredning om ekonomisk makt och

demokrati (yrkande 21). Dessutom betonas att den politiska makten i samhället

i högsta grad är könsbunden, vilket ställer krav på ett kraftfullt program för

omfördelning av makt, arbete och inkomster till förmån för kvinnorna (yrkande

16). Utredningen om den ekonomiska makten skall enligt motionärerna därför

även ta upp frågan om den könsbundna makten.

Kvinnor fortsätter att förvärvsarbeta i nästan lika hög utsträckning som män.

Det är enligt utskottets mening en styrka i svensk ekonomi. Arbetsmarknaden är

emellertid fortfarande könsuppdelad, vilket bl.a. leder till skilda villkor

när det gäller löner och utvecklingsmöjligheter. Utskottet anser det viktigt

att poängtera att jämställdhetsarbetet måste genomsyra alla områden. De

åtgärder som föreslås i propositionen bidrar också på bred front till en

minskad könssegregering och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Exempelvis torde satsningarna inom den kommunala sektorn gynna kvinnorna på

flera sätt - dels sysselsättningsmässigt, då den dominerande andelen

sysselsatta inom kommunerna är kvinnor, dels genom att kvinnorna är de som i

första hand drar nytta av exempelvis en förbättrad äldrevård och barnomsorg

samt av en utbyggd kollektivtrafik. Sverige behöver också fler kvinnliga

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

företagare. I propositionen aviseras ett tillskott för informationsinsatser

m.m. till kooperativt företagande och kvinnors företagande. I anslutning till

det förlängda starta-eget-bidraget för kvinnor föreslås den tid i arbetslöshet

som nu krävs, 24 månader, kortas till 6 månader.

Analyser av saneringsprogrammet visar att nettoeffekterna är i stort sett

lika för kvinnor och män. Män berörs i högre grad av skatteåtgärderna, kvinnor

främst av minskade transfereringar. Utskottet vill även betona att den största

fördelningspolitiska orättvisan i dag finns mellan dem som saknar arbete och

dem som arbetar, vilket motiverar att de huvudsakliga ansträngningarna läggs

ner på detta område.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi44 (v) yrkande 1 i denna del

samt yrkandena 15, 16 och 21.

I Miljöpartiet de grönas motion Fi45 framhålls att ett av de allvarligaste

problemen i svensk ekonomi är att miljökostnaderna inte till fullo tas med i

ekonomiska bedömningar och att detta leder till en ekologiskt ohållbar

utveckling med en växande miljöskuld (yrkande 3). Motionärerna anser att

propositionen visserligen innehåller en del lovvärda insatser på miljöområdet,

men att det också krävs en skärpning av miljölagstiftningen och mer

grundläggande förändringar i de ekonomiska spelreglerna (yrkande 5). I

motionen förordas en skatteväxling med lägre skatter på arbete och högre på

energi, utsläpp och råvaruförbrukning (yrkande 18, delvis).

Motionärerna ifrågasätter vidare att EU-medlemskapet gett några som helst

positiva ekonomiska effekter (yrkande 35).

Utskottet vill här anföra att en rad insatser redan har gjorts för att

förbättra miljön och hushålla med naturresurserna. Syftet med de föreslagna

åtgärderna på miljöområdet är att öka takten i omställningen till ett

ekologiskt hållbart samhälle. Det skall ske inom tre områden: åtgärder för

nationella investeringar, satsning på lokala investeringar och generella

åtgärder för att påverka arbetet inom alla berörda samhällsområden. Ett

investeringsprogram på 5,4 miljarder under tre år föreslås. Detta skall gå

till investeringar som ökar den ekologiska hållbarheten. Det lokala

perspektivet är av central betydelse, vilket konkretiseras i medel till lokala

investeringsprogram. Staten skall vara ett föredöme och statsförvaltningen

skall bl.a. arbeta med miljörevisorer och miljöledning. Den offentliga

upphandlingen skall i större utsträckning gynna miljön. Ekonomiska styrmedel

skall användas aktivt. Som anfördes i anslutning till behandlingen av motion

Fi42 (m) är också effektivare energianvändning och ökad användning av

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

förnybara energikällor en väsentlig del i omställningsarbetet. Omställningen

av energisystemet är ett led i Sveriges strävan att vara ett föregångsland när

det gäller att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. En rad generella

åtgärder vidtas. Exempelvis avser regeringen att årligen i budgetpropositionen

redovisa hur arbetet på respektive område fortskrider. Indikatorer för en

ekologiskt hållbar utveckling skall skapas. Propositioner och utredningar av

betydelse skall redovisa effekterna på miljö och resursförbrukning.

I motion Fi45 (mp) framhålls vidare att privat sparande bör uppmuntras

(yrkande 6). Förutsättningarna för ett sådant privat sparande måste dock bli

jämnare fördelade genom en mer aktiv fördelningspolitik (yrkande 34). Stark

kritik riktas mot den ?bristfälliga fördelningspolitik? som föreslås i

propositionen. Inkomstskillnaderna har enligt motionärerna förstärkts av den

statliga budgetsaneringen.

Utskottet vill här betona att saneringsprogrammet utformades efter tre

grundläggande principer. För det första skulle det verka så snabbt som

möjligt. För det andra skulle bördorna bäras rättvist. De som hade det bäst

ställt skulle bära den tyngsta bördan. För det tredje skulle vården, omsorgen

och skolan prioriteras framför transfereringar. Med en budgetsanering på 126

miljarder kronor på relativt kort tid har det varit oundvikligt att även

svagare grupper fått göra stora uppoffringar. I längden finns det dock inget

utrymme för en rättvis fördelningspolitik, om det saknas en fast grund

bestående av sunda finanser. Det är därför de svagare grupperna som har mest

att vinna på stärkta offentliga finanser. Även lägre räntor, prioriteringar av

de offentliga kärnverksamheterna samt kraftsamlingen mot arbetslösheten har

gynnsamma fördelningseffekter.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi45 (mp)

yrkandena 1 i denna del, 2, 3, 5, 6, 18 i denna del, 34 och 35.

I Kristdemokraternas motion Fi46 framhålls att hushållssparandet skall

prioriteras framför det offentliga sparandet (yrkande 15), och man är därför

kritisk till propositionens målsättning om 2 % överskott i de offentliga

finanserna (yrkande 1 i denna del).

Utskottets uppfattning är att ett långsiktigt överskott i de offentliga

finanserna innebär ett ansvarstagande för välfärden. Som ovan anförts kommer

de offentliga åtagandena på några års sikt att utsättas för en större

belastning bl.a. genom ett större antal äldre. Den offentliga sektorn måste då

vara beredd att möta denna utveckling utan att detta på nytt skall behöva leda

till stora budgetunderskott med förtroendekriser som följd. Med ett överskott

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

på 2 % finns det dessutom marginal att aktivt motverka konjunkturavmattningar.

Ytterligare en faktor som talar för ett överskott i de offentliga finanserna

är att tendenser till underskott uppmärksammas snabbt - både internationellt

och inom landet. I synnerhet gäller det för länder som Sverige med en stor

offentlig skuld. Med de senaste årens erfarenhet av vad förtroendekriser kan

innebära i termer av räntenivåer och valutakurser är det därför av stor vikt

att bygga upp starka offentliga finanser. Slutligen utgör en stark offentlig

sektor och ett gemensamt sparande en garanti för det demokratiska inflytandet

över vård, omsorg och skola.

Med anledning av vad utskottet anfört ovan avstyrks motion Fi46 (kd)

yrkandena 1 i denna del och 15.

Utskottets förslag till inriktning av den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande

I Moderata samlingspartiets motion Fi42 kritiseras regeringen för att vilja

minska arbetslösheten i huvudsak genom utbudssänkande åtgärder i stället för

att verka för en ökad sysselsättning. En huvuduppgift skall vara att

återupprätta Sverige som en nation i arbete (yrkande 1 delvis). De

förbättringar som föreslås i propositionen för t.ex. småföretagare är enligt

motionärerna helt otillräckliga, och i stället krävs betydligt mer långtgående

strukturella och institutionella förändringar av skattesystemet, arbetsrätten

och lönebildningen (yrkande 9).

Utskottet anser det vara en självklarhet att arbets- och kompetenslinjen skall

gälla när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Arbetslösheten skall minska

huvudsakligen genom att fler människor får arbete eller utbildning som ger

ökade möjligheter till arbete. Det finns inget motsatsförhållande i att

befrämja sysselsättningen och att lägga stora resurser på att höja kompetensen

och utbildningsnivån i landet. I ett längre perspektiv är en hög

utbildningsnivå snarast en förutsättning för att vi skall kunna skapa

konkurrenskraftiga produkter och därmed också befrämja en god

sysselsättningstillväxt.

Beträffande strukturella reformer, i syfte att befrämja företagens villkor,

har riksdagen redan tidigare beslutat om en rad förbättringar som t.ex. sänkta

socialavgifter med särskild inriktning på småföretag, lättnader i

ägarbeskattningen samt förenklingar i skattereglerna. Företagsbeskattningen i

Sverige är sedan länge förmånlig i ett internationellt perspektiv. Ytterligare

lättnader föreslås i propositionen i syfte att stärka särskilt de små och

medelstora företagen, bl.a. en utvidgning av nedsättningen av

arbetsgivaravgifter till att omfatta en lönesumma på 850 000 kr per år samt en

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

lindring i beskattningen genom att det s.k. löneunderlaget höjs från 70 till

100 %.

De ytterligare stora skattesänkningar som föreslås i motion Fi42 (m) skulle

betyda omfattande inkomstbortfall för staten och därmed också krav på stora

utgiftsnedskärningar, vilket enligt utskottets uppfattning skulle leda till

oacceptabla fördelningspolitiska konsekvenser. Det skall också poängteras att

det viktigaste för företagandet är förbättringen av de offentliga finanserna

och det därpå ökade förtroendet, de fallande räntorna och den därmed ökande

efterfrågan. En fortsatt ansvarstagande finanspolitik är därför det viktigaste

bidraget till ett gott företagsklimat.

När det gäller arbetsrätten vill utskottet hänvisa till de lagändringar som

riksdagen beslutade om i slutet av förra året och där merparten genomfördes

från årsskiftet. Lagändringarna kan ses som en anpassning till den förändrade

arbetsmarknaden. Med de nya reglerna ökar möjligheterna att anställa för

begränsad tid genom en ny anställningsform, ?överenskommen

visstidsanställning?. De nya lagreglerna är utformade så att de särskilt

gynnar småföretagen. I ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet (AU7y)

påpekas att den forskning som gjorts på området inte kunnat visa att olika

anställningsskyddsregler skulle kunna förklara skillnader i arbetslöshet

mellan olika länder. Däremot har anställningsskyddsreglerna tydliga effekter

på arbetslöshetens variabilitet över en konjunkturcykel, och ökade möjligheter

till tidsbegränsade anställningar förstärker sannolikt

sysselsättningsuppgången vid en högkonjunktur. Arbetsmarknadsutskottet anser

att de genomförda lagändringarna innebär en rimlig avvägning mellan

arbetsgivar- och arbetstagarintressen, och denna uppfattning delas av

finansutskottet. Dessutom anser finansutskottet att försämringar i

arbetsrätten enligt Moderaternas förslag skulle skada tillit och trygghet i

anställningen, något som i sin tur är avgörande för hushållens efterfrågan.

Med anledning av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi42 (m) yrkande 1

i denna del och 9.

I Folkpartiet liberalernas motion Fi43 beskrivs läget på arbetsmarknaden som

akut, och man föreslår stora omprioriteringar i budgeten i syfte att

åstadkomma fler arbetstillfällen. En generell kritik riktas mot regeringens

förslag när det gäller arbetsmarknadspolitiken (yrkande 20). I likhet med

motion Fi42 (m) framhålls kravet på genomgripande strukturella förändringar

när det gäller företagsklimat, lönebildning och skattepolitik (yrkande 1

delvis). Liknande krav framför Folkpartiet även i motion A49 (Elver Jonsson

m.fl.) (yrkande 1). Som exempel på förbättringar av företagsklimatet föreslås

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

arbetsgivaravgifterna sänkas i första hand för företag inom tjänstesektorn och

på längre sikt för alla företag.

Utskottet vill när det gäller särskilda satsningar på företag inom

tjänstesektorn avvakta remissbehandlingen av det slutbetänkande som nyligen

lämnats från Tjänstebeskattningsutredningen. Det pågår även ett arbete för att

förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare. I riksdagen behandlas för

närvarande ett förslag om ett nytt system för skattebetalningar, vilket kommer

att underlätta och effektivisera såväl företagens som skatteförvaltningens

arbete.

Utskottet anser att en väl fungerande lönebildning är en förutsättning för

att arbetslösheten skall kunna halveras. Konsekvenserna av brister i

lönebildningen blir betydligt allvarligare i dag jämfört med under 1970- och

1980-talen, då höga löner åtminstone på kort sikt kunde pareras med hög

inflation. På längre sikt ledde dock denna inflationsekonomi till stora

negativa fördelningspolitiska effekter. Viktiga förutsättningar för

lönebildningen bestäms av regeringens och riksdagens beslut avseende den

samlade ekonomiska politiken. Det avgörande direkta inflytandet över

lönebildningen ligger emellertid hos arbetsmarknadens parter, som bestämmer de

regler som styr avtalsförhandlingar och avtalsinnehåll. I maj 1996 gav

regeringen i uppdrag åt parterna på arbetsmarknaden att gemensamt komma med

förslag på nödvändiga förändringar i förhandlings- och lönebildningssystemet.

Uppdraget har resulterat i flera bidrag, och av särskilt intresse är det

samarbetsavtal som ingåtts mellan arbetstagare och arbetsgivare i industrin.

Regeringen har nu också tillsatt en utredning för att arbeta vidare med en del

av de konstruktiva förslag som inkommit. Utredningen skall bl.a. undersöka

möjligheterna att förstärka medlingsinstitutionen i syfte att främja de

övergripande samhällsintressena i avtalsförhandlingarna mellan

arbetsmarknadens parter.

När det gäller den mer generella kritiken i motion Fi43 (fp) av regeringens

förslag rörande arbetsmarknadspolitiken vill finansutskottet hänvisa till ett

yttrande från arbetsmarknadsutskottet (AU7y) där det framhålls att en mer

aktiv och flexibel användning av arbetslöshetsförsäkringen bör ses som en

möjlighet att stärka det lokala inflytandet. Propositionens förslag ligger väl

i linje med den utveckling i riktning mot ökad lokal förankring som bl.a.

kommit till uttryck genom den pågående försöksverksamheten med lokal samverkan

mot arbetslösheten och som riksdagen har ställt sig bakom (prop. 1995/96:148,

bet. AU13). Arbetsmarknadsutskottet menar också att förslaget innebär en ökad

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

möjlighet att hävda arbets- och utbildningslinjen framför det passiva

kontantstödet.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi43 (fp) yrkande 1 i denna

del och 20 samt motion A49 (fp) yrkande 1.

I Vänsterpartiets motion Fi44 anges att ?arbete åt alla? skall vara ett

överordnat politiskt mål. Partiet lägger fram ett förslag om ett

sysselsättningsprogram, omfattande 21 miljarder kronor. I programmet ingår

bl.a. vinstavsättningar till en framtidsfond, satsningar på näringspolitik och

regional utveckling, avgiftslättnader för vissa småföretag och tjänsteföretag

och ytterligare satsningar på aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser (yrkande

22). Näringslivets förnyelse förutsätter också att det finns ett stort utbud

av tjänster inom offentlig sektor (yrkande 1 delvis).

Utskottet anser att de förslag som läggs i propositionen syftar till att

åstadkomma en väl avvägd fördelning mellan privat och offentlig sektor.

Angående förslaget om s.k. framtidsfonder vill utskottet betona vikten av att

bevara företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden. Endast genom starka

företag i en konkurrenskraftig miljö kan Sverige fortsätta att utveckla ett

gott samhälle med hög tillväxt och välstånd för hela folket. Dessutom har

utskottet den senaste tiden noterat en utveckling i riktning mot att

arbetsmarknadens parter i ökad utsträckning avtalar om att använda delar av

vinsterna i kompetenshöjande syfte.

I motion Fi44 (v) framhålls att arbetstiderna måste fördelas jämnare i syfte

att få ner arbetslösheten (yrkande 17). Motionärerna ställer också krav på

lagstiftning om kortare arbetstid (yrkande 18) och även utvidgad

försöksverksamhet på detta område (yrkande 20). Bl.a. förordas en utredning

som skall arbeta fram en svensk modell i enlighet med en resolution i EU-

parlamentet. Denna bygger på idén med arbetsgivaravgifter som är

differentierade med hänsyn till antalet arbetade timmar hos varje anställd

(yrkande 19).

Enligt utskottets mening är frågan om att använda arbetstidsförkortning i

syfte att minska arbetslösheten mycket komplex. En genomgång av en rapport

från Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning (FIEF, Economic

Research Report Nr. 39, 1996) visar att resultaten från hittillsvarande

forskning om sysselsättningseffekter av generella arbetstidsförkortningar inte

är entydig. En av huvudslutsatserna är att förkortad arbetstid som medel att

öka sysselsättningen sannolikt ?fungerar bäst? i kombination med en mycket

flexibel arbetsmarknad, dvs. för en ekonomi där arbetslösheten inte är ett

dominerande problem. Slutbetänkandet från Arbetstidskommittén (SOU 1996:145),

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

som för närvarande bereds i Regeringskansliet och som bl.a. haft till uppgift

att analysera konsekvenserna för sysselsättningen av förkortad arbetstid,

visar inte heller det på några entydiga resultat. Utredningen konstaterar att

det med utgångspunkt i nationalekonomisk teoretisk forskning inte är möjligt

att förorda en generell arbetstidsförkortning i syfte att öka

sysselsättningen. De empiriska resultaten är däremot mer skiftande, och på

många håll där arbetstidsförkortningar genomförts visar resultaten på positiva

sysselsättningseffekter. Med tanke på den osäkerhet som råder beträffande

effekterna av en arbetstidsförkortning, och att olika branscher troligtvis

påverkas på högst olika sätt, är utskottets mening att arbetstidsförkortningar

i första hand skall avgöras av arbetsmarknadens parter.

Med anledning av vad utskottet anfört ovan avstyrks motion Fi44 (v)

yrkandena 1 i denna del, 17-20 och 22.

Enligt Miljöpartiet de grönas motion Fi45 måste näringspolitiken i högre grad

inriktas på skattelättnader för de små och medelstora företagen (yrkande 25).

Regeringens prognos över sysselsättningsutvecklingen kritiseras för att vara

alltför optimistisk, och enligt motionärerna är ekonomisk tillväxt inte längre

en garanti för ökad sysselsättning (yrkande 26).

En bidragande orsak till den höga arbetslösheten är enligt motionen det

faktum att arbetstiden sedan början av 1980-talet inte sänkts i takt med

produktiviteten, utan tvärtom ökat. I motionen föreslås en generell

arbetstidsförkortning ned till 35 timmar per vecka (yrkande 18, delvis).

Samtidigt skall skatten på arbete sänkas.

Utskottet hänvisar med anledning av vad som i motion Fi45 (mp) anförs om

näringspolitiken till redogörelsen i anslutning till behandlingen av motion

Fi42 (m), och beträffande arbetstidsförkortningen hänvisas till vad utskottet

säger i anslutning till motion Fi44 (v).

Med hänsyn till vad utskottet tidigare anfört avstyrks motion Fi45 (mp)

yrkandena 1 i denna del, 18 i denna del, 25 och 26.

I Kristdemokraternas motion Fi46 kritiseras propositionen för att överge

arbetslinjen och generationsväxla bort människor med livserfarenhet. Till

stora delar i överensstämmelse med vad som framförs i motion Fi42 (m) och Fi43

(fp) ställs krav på strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins

funktionssätt (yrkande 6). Arbetsmarknadspolitiken måste reformeras.

Samhällets insatser skall vara stödjande när så krävs - dock utan att skada

ordinarie arbetsmarknad (yrkande 9).

I motionen förordas vidare en aktiv och generell regionalpolitik som också

integreras med arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken. En

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

effektiv regionalpolitik verkar enligt motionärerna utjämnande på

konjunktursvängningarna och skapar goda förutsättningar för hela Sveriges

utveckling (yrkande 11).

Utskottet hänvisar med anledning av vad som i motion Fi46 (kd) sägs om

strukturella åtgärder för att förbättra ekonomins funktionssätt till vad som

anförs under behandlingen av motionerna Fi42 (m) respektive Fi43 (fp).

I likhet med vad motionärerna säger om arbetsmarknadspolitiken anser

utskottet att arbetslöshetsförsäkringen skall bidra till trygghet vid

omställning från ett arbete till ett annat, inte utgöra ett permanent

försörjningssystem. Försäkringen bygger på en arbets- och kompetenslinje där

aktiva insatser skall komma i första hand. Arbetslöshetsförsäkringen utgör ett

ömsesidigt kontrakt mellan den arbetslöse och samhället. Om den arbetslöse gör

allt vad han eller hon kan för att åter få ett jobb ställer staten upp med att

erbjuda utbildning och kompetenshöjning. Regeringen har föreslagit en höjning

av ersättningsnivån från 75 till 80 % från den 29 september 1997. Höjningen är

fullt ut finansierad bl.a. genom en höjning av arbetslöshetskassornas bidrag

till försäkringen.

Enligt utskottets mening innebär propositionens förslag att goda

förutsättningar skapas för en regionalt väl fördelad utveckling. På det

regionalpolitiska området föreslås att ytterligare 50 miljoner kronor skall

satsas på regional näringspolitik utöver de satsningar som under 1997

genomförs inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget. Det lokala

perspektivet i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling är också av

central betydelse. Genom förslaget om medel till lokala investeringsprogram

ges alla kommuner möjlighet att i samverkan med olika lokala investerare

utforma och föreslå program för insatser som ökar den ekologiska hållbarheten.

Målet är att hela Sverige skall delta i omställningsarbetet. Även de resurser

som enligt regeringens förslag tillförs kommuner och landsting kommer att

bidra till en jämnare regional utveckling. Beträffande ytterligare insatser på

regionalpolitikens område vill finansutskottet åberopa ett yttrande från

arbetsmarknadsutskottet (AU7y). Arbetsmarknadsutskottet hänvisar till

betänkande (SOU 1997:13) Regionpolitik för hela Sverige. I detta betänkande

görs en analys av de regionala konsekvenserna av förändringar i den statliga

sektorn. Dessa konsekvenser beskrivs i termer av grundläggande välfärd,

sysselsättning, servicetillgänglighet för hushållen, tillväxtbetingelser för

företagen samt graden av mobilisering av regionala resurser. Då dessa resultat

kommer att tas under övervägande i den aviserade regionalpolitiska

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

propositionen anser arbetsmarknadsutskottet att det är motiverat att riksdagen

avvaktar nämnda proposition.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi46 (kd) yrkandena 1 i

denna del, 6, 9 och 11.

Utskottet tillstyrker den inriktning av den ekonomiska politiken som förordas

i propositionen.

Penning- och valutapolitiken

Motionerna

I motion Fi44 anför Vänsterpartiet att man är starkt kritisk till den

inriktning som penningpolitiken fått under senare år. Riksbankens misslyckade

bedömningar av den svenska ekonomins inflationsbenägenhet och dess starkt

restriktiva räntepolitik har försvagat den svenska ekonomin och ökat

arbetslösheten. Det senaste årets deflation talar för att det finns ett

ansenligt utrymme för ytterligare räntesänkningar. Den nivå som gällt sedan

december 1996 bidrar till en hög realräntenivå.

Penningpolitiken måste underställas sysselsättningsmålet, inte styras av

abstrakta normer om prisökningstakt och penningmängd som saknar real-ekonomisk

relevans. Mot denna bakgrund stöder Vänsterpartiet förslaget att regeringen

skall ta över ansvaret för valutapolitiken. Det bör vara regeringen som

utifrån principiellt inriktade riksdagsbeslut tar besluten om fast eller

rörlig växelkurs inklusive önskvärd bandbredd gentemot strategiska valutor.

Vänsterpartiet avvisar alla förslag att i EMU-anpassningens namn genomföra

grundlagsändringar och minska riksdagens makt över Riksbanken. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 7).

Vidare anser motionärerna att regeringen i enlighet med EU:s krav bakbundit

finanspolitiken genom bland annat inflationsmålets överhöghet och genom

utgiftstaken. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att den

skall verka för förändring av EU:s riktlinjer för den ekonomiska politiken

(yrkande 8).

I motion Fi45 anför Miljöpartiet de gröna att Riksbanken i högre grad än

hittills skall stödja den långsiktiga ekonomiska politik som riksdagen

beslutat. Övergripande krav att minska miljöskulden och arbetslösheten skall

vara centrala. Motionärerna anser att riksdagen i lag ska fastställa att

Riksbankens mål skall vara att stödja den långsiktiga ekonomiska politiken.

Avgörande förändringar i den valutapolitiska regimen bör beslutas av

regeringen i stället för Riksbanken. Riksdagen, eller riksdagspartierna, måste

ges inflytande över sådana beslut

Även det penningpolitiska målet för Riksbanken bör fastställas av riksdagen.

Målet bör vara att bibehålla en prisstabilitet på god europeisk nivå.

Prisstabilitet har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en

ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. En varaktigt låg och stabil

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

inflationstakt medför bättre förutsättningar för ökad självtillit och

livskvalitet i vårt land (yrkandena 11 och 12).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill understryka att prisstabilitet förbättrar

förutsättningarna för en framgångsrik ekonomisk politik och ger en god grund

för att en sysselsättningsökning skall bli varaktig.

Beträffande motionsyrkandet om förändring av EU:s riktlinjer för den

ekonomiska politiken vill utskottet erinra om att det nyligen avstyrkt ett så

gott som identiskt yrkande i yttrandet till utrikesutskottet över regeringens

skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under år 1996 (1996/97: FiU3y).

Utskottet framhöll då bl.a. att de krav på sunda statsfinanser som ställs inom

ramen för samarbetet inom EU ligger i linje med de mål som gäller för den

svenska ekonomiska politiken. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna

fråga.

När det gäller Riksbankens ställning vill utskottet hänvisa till den

överenskommelse som nyligen slutits mellan fem av riksdagspartierna.

Överenskommelsen innebär följande avseende Riksbankens ställning.

Riksbanken ges ett överordnat mål för sin verksamhet som läggs fast i lag.

Målet för penningpolitiken skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde.

Härutöver gäller att mål för den ekonomiska politiken som formuleras av

riksdagen måste anses vara vägledande för myndigheter underställda riksdagen,

däribland Riksbanken. Detta behöver emellertid inte regleras i lag. Riksbanken

skall därför, utan att målet om fast penningvärde åsidosätts, stödja den

allmänna ekonomiska politiken, bland annat i syfte att främja en hållbar

tillväxt och en hög sysselsättning.

I regeringsformen tas in ett förbud för varje myndighet att ge instruktioner

till Riksbanken i frågor som rör penningpolitik. Detta förbud kompletteras med

att det i riksbankslagen förs in ett förbud för högre tjänstemän inom

Riksbanken att söka eller ta emot instruktioner.

Riksbankschefen får en stärkt ställning genom att det i regeringsformen

anges att denne får avsättas endast om han inte längre uppfyller de krav som

ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig

skyldig till allvarlig försummelse.

Den nuvarande bestämmelsen om samråd i 42 § riksbankslagen ändras till att

Riksbanken skall informera finansministern inför alla viktiga penning- och

valutapolitiska beslut.

Beträffande beslutanderätten över valutapolitiken skall enligt

överenskommelsen regeringen bestämma växelkurssystem. Denna ändring innebär en

ordning som överensstämmer med vad som gäller i flertalet övriga EU-länder.

Riksbanken skall bestämma om centralkurs och bandbredd i ett system med fast

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

växelkurs och om den praktiska tillämpningen av ett system med flytande

växelkurs.

Utskottet vill för sin del uttrycka sin tillfredsställelse över att en

överenskommelse med detta innehåll nåtts. Den breda uppslutningen kring

förslagen stärker tilltron till överenskommelsens hållbarhet och ökar

förtroendet för penning- och valutapolitiken.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Fi44 (v)

yrkandena 7 och 8 samt Fi45 (mp) yrkandena 11 och 12.

Den ekonomiska och monetära unionen (EMU)

Motionerna

Miljöpartiet de gröna berör i motion Fi45 nackdelar och risker med ett

eventuellt svenskt deltagande i valutaunionen. Enligt motionärerna kommer det

att finnas mycket starka skäl att centralisera den ekonomiska politiken. Med

hänsyn till Sveriges geografiska läge, befolkningstal och ekonomiska

förutsättningar skulle det vara en negativ utveckling. Vidare hävdas att EU-

länderna är alltför olika för att kunna bilda en framgångsrik valutaunion.

Sverige har under de senaste 30 åren oftast haft låg- eller högkonjunktur vid

andra tidpunkter än t.ex. Tyskland. Den förda politiken kommer att passa en

del länder bra, men andra sämre. Motionärerna menar också att den nya

europeiska centralbanken får ensamrätt på penning- och valutapolitiken och

kommer att styras av i praktiken oavsättliga tjänstemän. Sverige får alltså

inget ökat inflytande i utbyte mot den förlorade självständigheten inom

penning- och valutapolitiken (yrkande 36).

I samma motion reses vidare krav på att riksdagen beslutar att frågan om

svenskt deltagande i valutaunionen skall avgöras i en beslutande

folkomröstning. Det kan inte vara rimligt att i ett land med långtgående

demokratiska ambitioner avstå från en folkomröstning i en sådan fråga (yrkande

37).

Vänsterpartiet tar i motion Fi44 upp Sveriges deltagande i den s.k.

stabilitets- och tillväxtpakten. Deltagandet i pakten innebär att Sverige vid

beslut att stå utanför valutaunionen också fortsättningsvis skall leverera

årliga konvergensprogram. Enligt motionärerna är konvergensprogrammen en

förberedelse för inträde i valutaunionen, och därmed kan ett beslut av

riksdagen om att stå utanför valutaunionen ifrågasättas. Stabilitets- och

tillväxtpakten har dessutom ingåtts utan vare sig riksdagsdebatt eller

riksdagsbeslut. I motionen anförs att inträdet i ett samarbete med så

vittgående följder borde ha hanterats på annat sätt än bara genom viss

information till finansutskottet och samråd i EU-nämnden. Regeringens

hantering av inträdet i stabilitets- och tillväxtpakten är oacceptabelt. Detta

bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 9).

Finansutskottets ställningstagande

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor om EMU och dess

tredje etapp (se t.ex. 1995/96:FiU1, 1995/96:FiU10, 1996/97:FiU1,

1996/97:FiU3y). Utskottet vill erinra om att riksdagen skall ta ställning till

ett svenskt deltagande i valutaunionen under hösten 1997. Utskottet ser inte

heller denna gång någon anledning att förorda en annan beslutsordning.

Beträffande regeringens hantering av inträdet i stabilitets- och

tillväxtpakten har utskottet nyligen, med anledning av ett snarlikt

motionsyrkande, konstaterat att regeringen i denna fråga har uppfyllt sina

åtaganden enligt riksdagsordningen (1996/97:FiU3y). Utskottet har inte heller

nu funnit någon anledning att ha några invändningar mot regeringens kontakter

med riksdagen i denna fråga. Utskottet vill vidare erinra om att regeringen i

vårpropositionen (bilaga 2) lämnar den fjärde avstämningen av

konvergensprogrammet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Fi44 (v) yrkande 9 samt

Fi45 (mp) yrkandena 36 och 37.

Redovisning av miljöskulden

Motionen

I motion Fi45 (mp) efterfrågas en redovisning av miljöskuldens utveckling

(yrkande 4). I det konvergensprogram som regeringen lämnade till EU-

kommissionen i juni 1995 ingick ett miljömål och ett sysselsättningsmål vid

sidan av de i Maastrichtfördraget specificerade konvergenskraven. Miljömålet

specificerades som att miljöskulden inte skulle tillåtas växa i samband med

att konvergensprogrammet genomfördes. I programmet utlovas att riksdagen två

gånger om året skall få en redovisning av utvecklingen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill med anledning härav anföra att det i enlighet med

programmet varje halvår görs en avstämning vad avser den svenska ekonomins

utveckling i förhållande till konvergenskriterierna. Vad gäller utvecklingen

på miljöområdet har regeringen i stället valt att redovisa och följa upp den

löpande. Regeringens miljöpolitik redovisas t.ex. i samband med propositioner.

Nyligen, i regeringens miljöskrivelse till riksdagen (skr. 1996/97:50), gavs

en fyllig redogörelse av det aktuella miljöarbetet inom olika samhällssektorer

för att skapa en hållbar utveckling. Skillnaden i förhållande till de övriga

målsättningarna är snarare redovisningsteknisk än reell, och regeringen står

naturligtvis till fullo fast vid miljömålet liksom vid de övriga mål som satts

upp i konvergensprogrammet.

I vårpropositionen (bilaga 5) anger regeringen att man skall utveckla

indikatorer för en hållbar ekologisk utveckling; vidare att propositioner och

utredningar av betydelse skall redovisa effekterna på miljö och

resursförbrukning.

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

Med anledning av vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion Fi45 (mp)

yrkande 4.

Utgiftstaket

Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken har under senare år varit inriktad på att återställa balansen

i de offentliga finanserna. Fyra mål har väglett detta arbete. Statsskulden

mätt som andel av BNP stabiliseras senast 1996, underskottet i de offentliga

finanserna överstiger inte 3 % av BNP 1997, de offentliga finanserna är i

balans 1998 och uppvisar under de efterföljande åren ett överskott.

Det första målet har uppnåtts i och med att statsskulden stabiliserades

redan 1995. Eftersom underskottet i de offentliga finanserna i år väntas

motsvara 2,1 % av BNP kommer även det andra målet att nås. De prognoser som

redovisas i propositionen anger att de offentliga finanserna åter kommer att

vara i balans under 1998, och därmed skulle även det tredje målet vara

uppfyllt.

Budgetpolitiken styrs dessutom av ett nytt utgiftsrelaterat mål i form av

utgiftstaket, som för första gången tillämpas på innevarande års utgifter.

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 4.3) föreslår regeringen att det fjärde målet -

målet om varaktiga överskott i de offentliga finanserna - nu skall preciseras

och formuleras som ett långsiktigt mål om överskott i de offentliga finanserna

på i genomsnitt 2 % av BNP över en konjunkturcykel (yrkande 2). Dessutom

föreslås att man gradvis skall anpassa sig mot detta mål. Med de

prognosförutsättningar som anges i propositionen skall sålunda överskottet

motsvara 0,5 % av BNP år 1999, 1,5 % av BNP år 2000 och 2 % av BNP år 2001

(yrkande 3).

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi42 den föreslagna

målpreciseringen, vilken enligt partiets uppfattning leder till en onödigt

stram finanspolitik som håller tillbaka tillväxten. En sådan politik är enligt

motionärerna kontraproduktiv, eftersom tillväxt är det enklaste sättet att få

till stånd en minskning av skulden, mätt som andel av BNP. Motionärerna

föreslår i stället att man skall eftersträva att uppnå balans i de offentliga

finanserna sett över en konjunkturcykel (yrkande 4). Moderata samlingspartiet

har i sitt budgetalternativ inriktat budgetpolitiken på att minska utgifter

och sänka skatter för att på så sätt öka den privata och minska den offentliga

sektorn. Därmed sänks också känsligheten i de offentliga finanserna, påpekar

motionärerna (yrkande 2).

Folkpartiet godtar i motion Fi43 regeringens förslag till preciseringen av

målet, men bara så länge statsskulden mätt som andel av BNP överstiger 60 %

(yrkande 2).

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi44 regeringens förslag till mål för

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

budgetpolitiken. Partiet föreslår i stället en offentlig utgiftsnivå för 1998

som överstiger regeringens förslag med 1,8 miljarder kronor. För 1999 och 2000

föreslår Vänsterpartiet nivåer som överstiger regeringens förslag med 10

respektive 20 miljarder kronor (yrkande 2).

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi45 att det långsiktiga målet för

budgetpolitiken bör begränsas till ett överskott motsvarande minst 1 % av BNP

(yrkande 8). Partiet godtar de av regeringen föreslagna målen för 1999 och

2000 (yrkande 9). Målet för 2001 bör dock enligt partiets uppfattning

fastställas först i anslutning till 1998 års vårproposition (yrkande 10).

Kristdemokraterna avvisar i motion Fi46 regeringens förslag till mål och

anser man i ett medelfristigt perspektiv bör eftersträva balans i de

offentliga finanserna, sett över en konjunkturcykel (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill med anledning härav framhålla följande. Budgetarbetet har

under senare år vägletts av ett antal mål, som har det gemensamt att de är

tydliga och lätta att i efterhand avläsa. Nu föreslås att det senast tillkomna

målet - målet om ett överskott - skall förtydligas och kompletteras. Därmed

har vid sidan av utgiftstaket sex budgetpolitiska mål ställts upp för perioden

1996-2001. Varje år under denna sexårsperiod skall ett av dessa mål ha

uppnåtts.

År 1996 skulle statsskulden mätt som andel av BNP ha stabiliserats. Detta

mål nåddes redan 1995. Statsskulden mätt som andel av BNP nådde då sin kulmen

på 84,3 %.

År 1997 får underskottet i de offentliga finanserna inte överstiga 3 % av

BNP. Underskottet detta år beräknas i propositionen bli 2,1 %. Även med den

inom EU tillämpade definitionen av underskott i offentlig sektor beräknas

utfallet bli 2,1 % 1997. Sverige är därmed ett av de länder som klarar EMU-

kriteriet för underskott i de offentliga finanserna.

År 1998 skall de offentliga finanserna vara i balans. Trots den mycket

omfattande satsning som ligger i fempunktsprogrammet för arbete och utbildning

räknar regeringen med att det skall vara möjligt att nå detta mål.

Satsningarna i fempunktsprogrammet uppgår detta år till sammanlagt 16,3

miljarder kronor.

År 1999 skall överskottet i de offentliga finanserna motsvara 0,5 % av BNP.

År 2000 skall samma överskott uppgå till 1,5 % av BNP.

År 2001 och därefter skall det motsvara 2 % av BNP.

Målen för åren 1999-2001 gäller vid de prognosförutsättningar som anges i

propositionen. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl skulle bli väsentligt

lägre kommer, enligt vad regeringen uppger, den offentliga sektorns sparande

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

att tillåtas utvecklas sämre. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl skulle

bli väsentligt högre kommer kraven på överskott att skärpas, detta för att

finanspolitiken skall kunna utjämna konjunktursvängningarna.

Den förda politiken har enligt finansutskottets mening varit framgångsrik.

Regeringen räknar nu med att balansen i statsfinanserna skall ha återställts

på bara några år. Framgångarna har nåtts, mycket tack vare det nära samarbetet

mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Statens lånebehov uppgick 1993

till 242 miljarder kronor, vilket då motsvarade 16,7 % av BNP. År 2000 kommer

lånebehovet att helt ha eliminerats, men redan två år dessförinnan förutses de

offentliga finanserna vara i balans.

Regeringen väljer nu att gå vidare och inrikta politiken på att uppnå ett

överskott i de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % av BNP sett över en

konjunkturcykel. Enligt utskottets mening är detta ett ambitiöst mål, som

utgår från vad som krävs för att stabila statsfinanser skall kunna

upprätthållas även i ett längre tidsperspektiv.

En stor offentlig sektor kräver i sig starka offentliga finanser. Skall

Sverige kunna behålla en trygg och stabil välfärd krävs ett gemensamt

sparande. Detta garanterar ett demokratiskt inflytande över vård, omsorg och

skola.

Med ett överskott i de offentliga finanserna på föreslagen nivå finns det

dessutom en marginal som kan användas för att aktivt motverka konjunktur-

avmattningar.

Med ett högt offentligt finansiellt sparande skapas utrymme för höga

investeringar i Sverige utan att vår internationella skuldsättning behöver

öka.

Vid regeringskonferensen i Dublin i december 1996 antog EU-ländernas stats-

och regeringschefer en stabilitets- och tillväxtpakt. Pakten syftar till att

varaktigt åstadkomma sunda offentliga finanser i hela EU. Alla medlemsstater -

således även de som inte går in i EMU vid bildandet - har åtagit sig att på

medellång sikt sträva mot offentliga finanser nära balans eller med överskott.

Den ekonomiska krisen på 1990-talet medförde att den offentliga sektorns

nettoförmögenhet helt raderades ut. I år beräknas den offentliga sektorns

skulder överstiga tillgångarna med drygt 500 miljarder kronor.

En bit in på nästa sekel kommer med stor sannolikhet de offentliga

åtagandena att utsättas för en större belastning genom ett växande antal

äldre. Skall välfärden kunna värnas även i ett sådant läge måste den

offentliga sektorn stå finansiellt rustad för att kunna möta denna utveckling.

Det är därför enligt utskottets mening angeläget att politiken ges en sådan

inriktning att den offentliga nettoskulden kan amorteras av. Detta kräver

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

överskott i de offentliga finanserna.

Den ekonomiska politiken är inriktad på att öka sysselsättningen och minska

arbetslösheten. Målet är att den öppna arbetslösheten skall halveras från 8 %

1994 till 4 % år 2000. Sunda statsfinanser och stabila priser är nödvändiga

förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka uthålligt. Nya

budgetunderskott liksom ökat inflationstryck skulle allvarligt och långvarigt

försämra den svenska ekonomiska utvecklingen och därigenom göra

arbetslöshetsmålet omöjligt att nå. Finansutskottet kan med hänsyn härtill

inte ställa sig bakom den enligt utskottets mening alltför kortsiktiga

inställning som kommer till uttryck i Vänsterpartiets motion i synen på

budgetpolitiken.

Mot denna bakgrund anser finansutskottet att regeringens förslag till

långsiktigt budgetpolitiskt mål framstår som väl avvägt. Budgetpolitiken bör

således inriktas på att uppnå ett överskott i de offentliga finanserna

motsvarande i genomsnitt 2 % av BNP sett över en konjunkturcykel. Politiken

bör gradvis anpassas mot detta mål. Med de i propositionen redovisade

prognosförutsättningarna bör alltså överskottet motsvara 0,5 % av BNP år 1999,

1,5 % av BNP år 2000 och 2 % av BNP år 2001.

Den budgetpolitik som Moderata samlingspartiet förespråkar är inte förenlig

med dessa krav.

Folkpartiet godtar regeringens förslag om överskott i de offentliga

finanserna men bara så länge skuldkvoten överstiger 60 % av BNP, dvs. nivån

för skuldkriteriet enligt Maastrichtavtalet. Utskottet kan inte godta en sådan

begränsning. Såsom tidigare nämnts bör den långsiktiga inriktningen i stället

vara att den offentliga nettoskulden skall amorteras av.

Av vad utskottet nyss sagt framgår att utskottet inte biträder det förslag

Vänsterpartiet fört fram i detta sammanhang.

Miljöpartiet godtar det av regeringen föreslagna målet för 1999 och 2000 men

redovisar i övrigt andra alternativ. Eftersom yrkande 9 i motionen således är

tillgodosett genom regeringens förslag behöver detta förslag inte föranleda

någon åtgärd.

Kristdemokraterna har i synen på det långsiktiga målet för budgetpolitiken

samma uppfattning som Moderata samlingspartiet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker finansutskottet regeringens

förslag till budgetpolitiska mål, dvs. propositionens yrkanden 2 och 3.

Utskottet avstyrker samtidigt motionerna Fi42 (m) yrkandena 2 och 4, Fi43 (fp)

yrkande 2, Fi44 (v) yrkande 2, Fi45 (mp) yrkandena 8-10 samt Fi46 (kd) yrkande

Redovisning av premiereserven

Motionen

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi45 att den s.k. premiereserven inte

skall räknas som offentligt sparande och föreslår att riksdagen gör ett

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

uttalande av denna innebörd (yrkande 7).

Även Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är kritiska

till det sätt på vilket premiereservsmedlen redovisas, dock utan att framföra

några formella yrkanden i frågan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill med anledning härav framhålla följande. Som ett led i

reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet har riksdagen beslutat

(prop. 1994/95:41; bet. SfU6) att 11 % av inbetalade tilläggspensionsavgifter

skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret för att finansiera framtida

pensioner. På de insatta medlen skall lämnas marknadsmässig ränta.

I överensstämmelse med detta beslut har Riksförsäkringsverket (RFV) sedan

februari 1995 placerat 11 % av influtna tilläggspensionsavgifter

interimistiskt på ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. De årliga

inbetalningarna uppgår för närvarande till drygt 10 miljarder kronor. Vid

utgången av april 1997 uppgick behållningen på kontot till 24,0 miljarder

kronor.

Avsikten med denna särskilda förvaltning är att medlen skall användas inom

det premiereservsystem som skall inrättas enligt riksdagens tidigare

principbeslut om ett reformerat pensionssystem. Hur premiereservsystemet skall

utformas och när det skall träda i kraft är ännu inte bestämt. Medlen skall

förvaltas av Riksgäldskontoret i avvaktan på att de kan fördelas på de

enskilda pensionsspararnas individuella pensionskonton. Några regler för

beräkning av premiepensionsrätt har ännu inte lagts fast, än mindre har någon

enskild person beviljats en sådan fordran på staten. Det saknas därför grund

att redovisa medlen som privat sparande.

Det bör noteras att den offentliga sektorns finansiella sparande inte har

påverkats av den valda lösningen. Om inte medlen placerats i Riksgäldskontoret

hade de i stället förts till AP-fonden, som också ingår i den offentliga

sektorn. Men eftersom Riksgäldskontoret svarar för förvaltningen förbättras

statens finansiella sparande varje år med drygt 10 miljarder kronor, medan AP-

fondens försvagas med ett lika stort belopp.

Den tillämpade ordningen innebär att Riksgäldskontoret mot marknadsmässig

ränta kan tillgodogöra sig de influtna medlen. Kontoret slipper därmed att

låna upp motsvarande medel på den öppna marknaden.

Influtna premiereservmedel redovisas inte som en inkomst på statsbudgeten

men väl som en negativ post på budgetens utgiftssida under Myndigheters m.fl.

in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto. Premiereservmedlen bidrar

därigenom till att det på statsbudgeten redovisade upplåningsbehovet - numera

detsamma som budgetunderskottet - varje år blir drygt 10 miljarder kronor

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

lägre än annars. Därmed begränsas också den årliga ökningen av statsskulden

med ett lika stort belopp.

Avsättningen till individuella premiereserver kommer att påbörjas tidigast

1999. De innestående medlen skall då föras över till pensionsspararnas

individuella pensionskonton, vilket får till följd att denna särskilda

upplåning helt eller delvis ersätts av andra lån som Riksgäldskontoret tar upp

på den öppna marknaden. Sett utifrån Riksgäldskontorets perspektiv gör

kontoret därvid en omplacering i sin låneportfölj.

EU:s statistikorgan Eurostat har nyligen prövat hur överföringen av pre-

miereservmedel skall redovisas i nationalräkenskaperna. Enligt Eurostats

mening kan i dessa sammanhang premiereservsystemet hänföras till sektorn

socialförsäkringar, dvs. betraktas som en del av den offentliga sektorn. Euro-

stat anser vidare att tillgångarna i premiereservsystemet i

nationalräkenskaperna skall ses som offentliga medel och inte som privata

medel.

När premiereservsystemet träder i kraft kommer det alltså inte att innebära

någon förändring av de offentliga finanserna som de kommer till uttryck i

nationalräkenskaperna. Den offentliga sektorns finansiella sparande påverkas

inte. Följaktligen förändras inte heller hushållssektorns sparande i

nationalräkenskaperna av att medlen överförs till individuella premiereserver.

Det bör uppmärksammas att Eurostats uttalande endast anger hur

premiereservmedlen skall redovisas i nationalräkenskaperna och har inga konse-

kvenser för premiereservernas rättsliga ställning. Uttalandet förändrar på

intet sätt den pensionsuppgörelse som föreligger. De medel som framöver skall

sättas av till individuella premiereserver kommer således i rättsligt

hänseende att tillhöra pensionsspararna och kan inte tas i anspråk för något

annat ändamål.

Premiereservsystemets närmare utformning samt frågan om den interimistiska

förvaltningen av medlen utreds för närvarande av Premiereservutredningen.

Utredningens direktiv har skrivits efter överenskommelse mellan de fem partier

som står bakom pensionsuppgörelsen och som ingår i den s.k.

genomförandegruppen.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Fi45 (mp) yrkande 7.

Utformningen av utgiftstaket

Motionerna

Moderata samlingspartiet hävdar i motion Fi42 att det sätt på vilket

regeringen utnyttjar budgeteringsmarginalen står helt i strid med tanken bakom

den nya budgetprocessen och även med vad regeringen själv angivit i

budgetpropositionen. Stramheten i budgetprocesssen är mycket central för

förtroendet, framhåller motionärerna som avvisar det sätt på vilket regeringen

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

använder budgeteringsmarginalen. Enligt deras mening skall det inte förekomma

någon budgeteringsmarginal när taket fastställs (yrkande 3).

Vänsterpartiet anser i motion Fi44 att det är en orimlighet att

rättighetslagar som lagen om assistansersättning och lagen om personlig

assistans skall inordnas under de s.k. taken för offentliga utgifter. Enligt

motionärerna bör undantag göras för dessa lagar (yrkande 24).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet kommenterar i sitt yttrande (SoU8y) Vänsterpartiets kritik mot

att rättighetslagar inordnats under taket för den offentliga sektorn.

Socialutskottet delar inte Vänsterpartiets uppfattning att undantag skall

göras för dessa lagar.

Finansutskottets ställningstagande

Det statliga utgiftstaket omfattar samtliga anslag på statsbudgeten utom

anslaget för statsskuldsräntor. I utgiftstaket ingår också budgetposten

ökning/minskning av anslagsbehållningar liksom utgifterna för

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten. Dessutom är till

utgiftstaket knutet en budgeteringsmarginal. Den är en del av utgiftstaket men

ingår inte bland statsbudgetens utgifter. Budgeteringsmarginalen framkommer

som skillnaden mellan å ena sidan det fastställda utgiftstaket och å andra

sidan de takbegränsade utgifterna.

När utgiftstaket läggs fast råder det helt naturligt stor osäkerhet om

utgiftsutvecklingen under åren framöver. Det gör det motiverat att lägga in en

budgeteringsmarginal. Därigenom minskar behovet av att behöva ändra

utgiftstaket vid smärre avvikelser, t.ex. i den makroekonomiska utvecklingen

eller till följd av rent tekniska omläggningar av utgiftsredovisningen.

Eftersom budgeteringsmarginalen inte finns uppförd på statsbudgeten är den

helt ofinansierad. Den skall således inte förväxlas med det anslag för

oförutsedda utgifter som finns uppfört under utgiftsområde 26. I den mån

budgeteringmarginalen behöver tas i anspråk för ofinansierade utgiftsökningar

leder detta således till att budgetunderskottet ökar.

Det är emellertid inte avsikten att budgeteringsmarginalen skall användas på

detta sätt. Regeringen har tidigare förklarat att de saldorelaterade målen

skall respekteras, och det finns inget i den hittillsvarande utvecklingen som

antyder att så inte skett. Tvärtom beräknas statens lånebehov för 1997 nu vara

mindre än i den statsbudget som riksdagen fastställde i slutet av december

1996.

Till detta kommer att regeringen i vårpropositionen föreslår att utgifterna

på tilläggsbudget för 1997 skall räknas upp med netto 8,8 miljarder kronor.

Dessa åtgärder finansieras i allt väsentligt på utgiftssidan dels genom

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

indragningar av utestående reservationer och anslagssparande, dels genom att

belastningen minskat på andra anslag liksom på utgifterna inom

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten. Sammantaget är dessa

utgiftsminskningar av sådan omfattning att de balanserar de tillkommande

utgifterna så när som på drygt 660 miljoner kronor. Till följd härav begränsas

budgeteringsmarginalen med 663 miljoner kronor jämfört med situationen vid

budgetårets ingång.

Tabell 7. Utgiftstak och budgeteringsmarginal för 1997

Belopp i miljoner kronor

------------------------------------------------------

| |Statsbudget||Vårproposition||Ändring|

| | || || SB-VP|

------------------------------------------------------

|Takbegränsade |580 541 || 584 904 || +4 363|

|utgifter på SB | || || |

------------------------------------------------------

|Socialförsäkringar |131 957 || 128 257 || -3 700|

|utanför SB | || || |

------------------------------------------------------

|Summa utgifter inom |712 498 || 713 161 || +663|

|tak | || || |

------------------------------------------------------

|Budgeteringsmarginal|10 057 || 9 394 || -663|

------------------------------------------------------

|Utgiftstak |722 555 || 722 555 || ±0|

------------------------------------------------------

Finansutskottet har med hänsyn härtill inget att erinra mot det sätt på vilket

budgeteringsmarginalen kommit till användning, än mindre mot att en sådan

marginal räknas in under utgiftstaket. Utskottet avstyrker således motion Fi42

(m) yrkande 3.

Enligt finansutskottets mening är utgiftstaket ett viktigt ekonomisk-politiskt

instrument som verkningsfullt kan bidra till att upprätthålla en god

budgetdisciplin. Viljan att komma till rätta med rådande obalanser i

statsfinanserna bör inte kunna sättas i fråga, ej heller den beslutsamhet med

vilken statsmakterna fullgör detta åtagande. Ett strikt tillämpat utgiftstak

är ett stöd i dessa strävanden.

Enligt utskottets mening är det självklart att ingen kan förvägras rätten

till en lagreglerad förmån med hänvisning till att anvisade anslag inte räcker

till. Systemet med ett utgiftstak är så utformat att detta också säkerställs.

Lika självklart är emellertid att regering och riksdag måste ha kontroll över

anvisade medel och ges möjlighet att pröva hur uppkomna överskridanden skall

finansieras. För det är genom direkta politiska beslut som prioriteringar

mellan olika åtgärder skall avgöras, inte genom andra yttre omständigheter som

den demokratiska processen saknar inflytande över, såsom okontrollerbar

kostnadsutveckling eller andra oförutsedda effekter.

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

Liksom socialutskottet anser finansutskottet att Vänsterpartiets förslag

inte bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därmed motion Fi44 (v)

yrkande 24.

Utgiftstak för staten

Propositionen

I propositionen (avsnitt 5.5) föreslår regeringen att riksdagen skall

fastställa utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid

sidan av statsbudgeten för år 2000 till 744 miljarder kronor (yrkande 5).

Av propositionen framgår också att utgiftstaket för åren 1997-1999 ligger

fast. Det innebär att regeringen anser att utgiftstaket för åren 1998-2000 bör

uppgå till 720, 735 respektive 744 miljarder kronor.

Förslag till utgiftstak för staten

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens tak |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 720 || -60 || -24 || .. || ±0 || -15|

| || 000 || 000 || 000 || || || 000|

-----------------------------------------------------

|1999|| 735 || -86 || -25 || .. || -3 || -14|

| || 000 || 000 || 000 || || 000 || 000|

-----------------------------------------------------

|2000|| 744 || - || -27 || .. || -16 || -15|

| || 000 || 104 || 000 || || 000 || 000|

| || || 000 || || || || |

-----------------------------------------------------

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi42 att utgiftstaket under de tre

åren skall fastställas till respektive 660, 649 och 640 miljarder kronor

(yrkande 6).

Folkpartiet föreslår i motion Fi43 att utgiftstaket under de tre åren

fastställs till respektive 696, 710 och 717 miljarder kronor (yrkande 4).

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi44 regeringens förslag till utgiftstak för

år 2000 (yrkande 4).

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 att utgiftstaket för 1999 och

2000 skall fastställas till 732 respektive 728 miljarder kronor (yrkandena 39

och 40).

Kristdemokraterna förordar i motion Fi46 att utgiftstaket under de tre åren

skall fastställas till respektive 705, 721 och 729 miljarder kronor (yrkande

3).

Finansutskottets ställningstagande

Vårpropositionen med dess förslag till utgiftstak och preliminär fördelning på

utgiftsområden anger inriktningen på budgetpolitiken under de kommande tre

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

åren. Budgetpolitiken har därigenom fått en mer långsiktig utformning, vilket

utskottet finner värdefullt.

Vårpropositionen och beredningen av den kan också ses som första steget i

behandlingen av efterföljande års statsbudget. Riksdagen skall i anslutning

till vårpropositionen pröva vilken omfattning och huvudsaklig inriktning som

de statliga utgifterna skall ha under efterföljande år. Avgörande för detta

övergripande ställningstagande bör vara det allmänna ekonomiska läget, den

statsfinansiella utvecklingen och de mål som riksdagen har ställt upp för

budgetpolitiken. Däremot skall riksdagen inte i detta sammanhang ta ställning

till frågor som har anknytning till budgetens detaljer.

Stora skillnader föreligger mellan de olika partiernas förslag till

utgiftstak för den statliga verksamheten under åren 1998-2000. Vänsterpartiet

motsätter sig helt användningen av utgiftstak, medan Moderata samlingspartiet

år 2000 vill begränsa de taklagda utgifterna med över 100 miljarder kronor

jämfört med regeringens förslag. Till en del är den moderata avvikelsen inte

reell utan har sin grund i att detta parti motsätter sig användningen av en

budgeteringsmarginal. Moderata samlingspartiet hamnar därmed automatiskt på en

10-20 miljarder lägre utgiftsnivå än regeringen under de tre åren. Resterande

skillnad torde emellertid i allt väsentligt vara en återspegling av att

Moderata samlingspartiet med sin politik eftersträvar att begränsa den

statliga sektorns omfattning. Omfattande utgiftsbegränsningar parade med

skattesänkningar skall ge detta resultat.

Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna avviker med sina förslag

till utgiftstak i något mindre utsträckning från vad regeringen förordar.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den

ekonomiska politiken. Detta samarbete fullföljs nu med en bred uppgörelse som

omfattar inriktningen av den ekonomiska politiken, ett fempunktsprogram för

arbete och utbildning, förslaget till utgiftstak, kommunalekonomiska frågor

samt förslagen på tilläggsbudget.

Regeringen har i sitt förslag till utgiftstak beaktat effekten av de

tillkommande förslagen. Med den utformning och finansiering som de nya

förslagen har fått ryms de väl inom de för 1998 och 1999 tidigare fastställda

nivåerna för utgiftstaket. Satsningarna innebär också att de budgetmål som

utskottet redovisat och ställt sig bakom i det föregående - se avsnittet

budgetpolitiska mål - kan nås på ett balanserat sätt. Även i övrigt finner

utskottet detta förslag vara väl avvägt med hänsyn till å ena sidan vikten av

att den öppna arbetslösheten kan halveras till år 2000, å andra sidan behovet

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

av sunda och stabila statsfinanser som även i ett längre tidsperspektiv ger

utrymme för de krav medborgarna har rätt att ställa på en välfärdsstat.

Enligt finansutskottets mening finns det med hänsyn härtill inte anledning

att nu ompröva de tidigare fastställda utgiftstaken för 1998 och 1999.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag till utgiftstak för staten

för år 2000 (yrkande 5).

Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Fi42 (m) yrkande 6, Fi43 (fp)

yrkande 4, Fi44 (v) yrkande 4, Fi45 (mp) yrkandena 39 och 40 samt Fi46 (kd)

yrkande 3.

Den offentliga sektorns utgiftstak

Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av summan av det fastställda

statliga utgiftstaket och den beräknade kommunala utgiftsnivån med avdrag för

interna transaktioner mellan staten och kommunerna. De interna transaktionerna

består huvudsakligen av olika former av statsbidrag. De kommunala utgifterna

ingår i utgiftstaket för den offentliga sektorn, men fastställs inte direkt av

riksdagen. Genom bland annat statsbidragen åstadkoms emellertid en indirekt

påverkan på utgiftsnivån.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna den beräkning

av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000 som redovisas i propositionens

avsnitt 5.5 (yrkande 4).

Utvecklingen inom den kommunala sektorn påverkas i hög grad av de åtgärder

som aviseras i vårpropositionen. Av propositionen framgår att effekten av

dessa förslag har beaktats i den beräkning som riksdagen föreslås godkänna och

som har följande sammansättning.

Tabell. 8 Utgiftstak för offentlig sektor 1998-2000

Miljarder kronor

---------------------------------------------------

| || 1998 || 1999 ||2000|

---------------------------------------------------

| || || 735 || |

| || || || |

---------------------------------------------------

|Staten inkl. socialförsäk- || 720 || 735 ||744|

|ringssektorn || || || |

---------------------------------------------------

|Kommunerna || 442 || 455 ||468|

---------------------------------------------------

|Interna transaktioner || -130 || -133 || -|

| || || ||131|

---------------------------------------------------

|Summa ||1 032 ||1 057 || 1|

| || || ||081|

---------------------------------------------------

|Procent av BNP || 56,1 || 54,7 ||53,4|

---------------------------------------------------

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi42 att riksdagen skall godkänna

den beräkning av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000 som partiet

redovisar i motionen (yrkande 5).

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

Folkpartiet föreslår i motion Fi43 att riksdagen skall godkänna Folkpartiets

motsvarande beräkning (yrkande 3).

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att riksdagen skall avslå regeringens

förslag och i stället godkänna Vänsterpartiets beräkning (yrkande 3).

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 att riksdagen skall godkänna

Miljöpartiets beräkning av de offentliga utgifterna (yrkande 38).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i föregående avsnitt ställt sig bakom regeringens förslag

till utgiftstak för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av

statsbudgeten.

Längre fram i detta betänkande i avsnittet Utvecklingen av de kommunala

utgifterna behandlar utskottet regeringens och oppositionspartiernas förslag

till beräkning av de kommunala utgifterna. I det sammanhanget tillstyrker

utskottet att riksdagen skall godkänna regeringens förslag till beräkning av

utgifterna inom den kommunala sektorn.

Om man till det statliga utgiftstaket lägger utgifterna i den kommunala

sektorn motsvarar detta de samlade utgifterna för den offentliga sektorn. Med

hänsyn till utskottets båda övriga ställningstaganden tillstyrker utskottet

således även regeringens förslag till beräkning av de offentliga utgifterna

för åren 1998-2000 (yrkande 4).

Följaktligen avstyrks motionerna Fi42 (m) yrkande 5, Fi43 (fp) yrkande 3,

Fi44 (v) yrkande 3 och Fi45 (mp) yrkande 38.

Indelning av utgiftsområden

Motionen

Vänsterpartiet ifrågasätter i motion Fi44 det meningsfulla i att bestämma

utgiftsramar på områden som är hårt regelstyrda och mycket konjunkturberoende.

Det gäller bl.a. anslaget för arbetslöshetsersättningen som under förra

budgetåret successivt fick justeras upp med 14 miljarder kronor. Systemet med

utgiftsramar bör omprövas i fall som detta (yrkande 39). Det nära sambandet

mellan utgifterna inom utgiftsområdena 13 och 14 gör det också motiverat att

slå samman de båda utgiftsområdena (yrkande 40).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet (AU7y) avstyrker de båda yrkandena.

Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att utskottet tidigare, bl.a. i en

skrivelse till talmanskonferensen, har tagit upp förhållandet mellan

utgiftsområdena 13 och 14 och då påpekat att utgifterna på båda områdena är

starkt konjunkturberoende. Utgifterna inom område 13 styrs av den öppna

arbetslösheten, medan utgifterna inom område 14 till avsevärd del beror på

omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Ökar åtgärderna minskar

den öppna arbetslösheten. Arbetsmarknadsutskottet har framhållit att det kan

diskuteras om det finns skäl att hålla fast vid denna uppdelning, särskilt som

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

även kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till stor del ger

försörjning åt personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det finns skäl att upprepa dessa synpunkter

men är inte berett att tillstyrka Vänsterpartiets förslag.

Arbetsmarknadsutskottet anser dock att det skulle vara värdefullt med en

analys av frågan.

Den kritik som Vänsterpartiet riktar mot systemet med utgiftsramar för

regelstyrda och konjunkturberoende utgifter har arbetsmarknadsutskottet också

berört tidigare. Utskottet har då påpekat att det är viktigt att

budgetförslagen bygger på så säkra och realististiska prognoser som möjligt så

att utgiftsramarna inte behöver justeras upprepade gånger. Den höjning av

anslaget för arbetslöshetsersättning som nu föreslås i vårpropositionen talar

sitt tydliga språk. Arbetsmarknadsutskottet är dock inte berett att gå så

långt som att förorda en omprövning av systemet.

Finansutskottets ställningstagande

Uppdelningen mellan utgiftsområdena 13 och 14 återspeglar i princip hur

utgifterna fördelar sig på arbetslöshetsersättning respektive olika typer av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom att ha denna uppdelning får man en

bild av hur mycket regeringen och de olika oppositionspartierna önskar satsa

på respektive område. Såsom arbetsmarknadsutskottet framhåller finns det

starka kopplingar mellan de båda utgiftsområdena, och det kan även finnas skäl

att överväga för- och nackdelarna med den nuvarande lösningen.

Arbetsmarknadsutskottet anser också att det vore värdefullt med en analys av

frågan.

Av arbetsmarknadsutskottets skrivelse framgår också att

arbetsmarknadsutskottet i en skrivelse till talmanskonferensen berört

förhållandet mellan de båda utgiftsområdena. Talmanskonferensen har tillkallat

en särskild arbetsgrupp för vissa riksdagsfrågor med uppgift att bl.a.

utvärdera erfarenheterna av den nya budgetprocessen i riksdagen.

Finansutskottet utgår från att arbetsgruppen utan särskilt uttalande från

riksdagens sida kommer att överväga det förhållande som

arbetsmarknadsutskottet tagit upp i sin skrivelse. Motionen bör därför inte

föranleda någon åtgärd.

Finansutskottet har i det tidigare avsnittet Utformningen av utgiftstaket

redovisat sin syn på hur utgiftstaket bör tillämpas. Av vad utskottet där sagt

framgår att utskottet anser att det inte finns anledning att ifrågasätta

utgiftstakets och utgiftsramarnas tillämpning på vissa utgifter. Med det

anförda avstyrker utskottet bifall till motion Fi44 (v) yrkandena 39 och 40.

Preliminär fördelning på utgiftsområden

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna regeringens

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

förslag till preliminär fördelning på utgiftsområden under åren 1998-2000 som

riktlinjer för regeringens budgetarbete (yrkande 6).

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi42 att riksdagen i stället skall

godkänna den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden som redovisas

i motionen (yrkande 7).

Folkpartiet liberalerna begär i motion Fi43 att riksdagen skall godkänna den

preliminära beräkningen för olika utgiftsområden enligt vad som anförs i

motionen (yrkande 5).

I motion Fi44 avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag och förordar i

stället att riksdagen skall godkänna Vänsterpartiets förslag till fördelning

för 1998 (yrkande 5). Något förslag för 1999 och 2000 redovisar inte

Vänsterpartiet.

Miljöpartiet föreslår i motion Fi45 att riksdagen skall godkänna den

preliminära beräkning för samtliga utgiftsområden som partiet redovisar

(yrkande 41).

Kristdemokraterna begär i motion Fi46 att riksdagen skall godkänna den

preliminära fördelning på utgiftsområden som återfinns i motionen (yrkande 4).

Finansutskottet

Finansutskottet får i denna fråga framhålla följande. För att främja

sysselsättningen föreslår regeringen i vårpropositionen ett fempunktsprogram

för arbete och utbildning. Det innefattar satsningar på vård, omsorg och

skola, hållbar utveckling, utbildning, småföretag samt arbetsmarknadspolitik.

I programmet satsas brutto 5,5 miljarder kronor 1997, 16,3 miljarder kronor

1998, 21,0 miljarder kronor 1999 och 23,3 miljarder kronor 2000. Utgifterna

för programmet har i regeringens förslag fördelats på utgiftsområden.

Regeringen har i sitt förslag till fördelning på utgiftsområden också

beaktat de besparingsförslag som redovisas i propositionen - tabell 5.9 - och

som tillkommit för att finansiera fempunktsprogrammet, vissa andra satsningar

samt utgiftsökningar föranledda av nya antaganden om den ekonomiska

utvecklingen.

I det följande går utskottet igenom de olika utgiftsområdena samt redovisar

vilka förslag till förändringar som regeringen och oppositionspartierna

förordar inom respektive område. Bakom regeringens förslag till utgiftstak och

regeringens förslag till preliminärt beräknade ramar för utgiftsområdena står

även Centerpartiet. För varje utgiftsområde anges också de ramnivåer som

regeringen och respektive parti preliminärt beräknat för åren 1998-2000.

Genomgången avslutas med att finansutskottet samlat redovisar sin syn på hur

utgiftstaket preliminärt bör fördelas mellan olika utgiftsområden.

Vänsterpartiet har i sin motion inte lagt fram förslag till alternativa

ramar för utgiftsområdena under åren 1999 och 2000.

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

I bilaga 2 redovisas i tabellform regeringens och oppositionspartiernas

alternativa förslag till fördelning av utgifterna på utgiftsområden för vart

och ett av åren 1998-2000.

En översiktlig presentation av de förslag som är aktuella i sammanhanget ges

även i bilaga 3. Där redovisas i katalogform de förslag som förs fram i

vårpropositionen, vilka alla omfattas av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna

och Centerpartiet. De tilläggsbudgetförslag som läggs fram i vårpropositionen

redovisas på motsvarande sätt översiktligt i bilaga 4.

Preliminär fördelning på utgiftsområden 1998-2000

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, regeringen och riksdagen.

Dessutom ingår bland annat mediefrågor, partistöd, allmänna val samt vissa

centrala myndigheter. För år 1997 uppgår de totala utgifterna enligt

statsbudgeten till 3,8 miljarder kronor.

Av vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) framgår att regeringen vid sin beräkning

av den ekonomiska ramen har utgått från att den höjning av partistödet med 30

miljoner kronor som gjorts för år 1997 ligger kvar under perioden. Enligt

propositionen görs, utöver tidigare beslutade besparingar, en neddragning av

presstödet med 10 miljoner kronor fr.o.m. 1998. I propositionen anges vidare

att riksdagens planerade utgiftsökningar har beaktats i de ramar som

regeringen beräknat för utgiftsområdet.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||3 988 || - || - || - || - || -|

| || || 509 || 300 || 80 || 130 || 60|

-----------------------------------------------------

|1999||3 953 || - || - || .. || - || -|

| || || 743 || 300 || || 130 || 60|

-----------------------------------------------------

|2000||3 908 || - || - || .. || - || -|

| || || 758 || 300 || || 130 || 60|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi42 förslaget om en fortsatt

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

höjd nivå på partistödet och vill i stället reducera det fr.o.m. år 1998 till

en tredjedel av det nuvarande stödet. Härutöver anser Moderata samlingspartiet

att presstödet bör upphöra helt fr.o.m. år 1998.

I motion Fi87 (m) begär motionärerna ett tillkännagivande om ett på sikt

avvecklat presstöd.

I motion Fi43 begär Folkpartiet liberalerna ett riksdagens tillkännagivande

om att presstödet bör avvecklas (yrkande 19).

Vänsterpartiet stöder i motion Fi44 regeringens förslag om att minska

anslaget till presstödet med 10 miljoner kronor, men inte regeringens förslag

om att fortsätta höjningen av partistödet med 30 miljoner kronor årligen.

Partiet föreslår att anslaget Regeringskansliet m.m. (C 1) minskas med 50

miljoner kronor. Vänsterpartiet framhåller också att det är mycket angeläget

att det nya valsystemet med ett ökat personvalsinslag utvärderas och följs

noggrant.

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi45 att besparingar kan göras inom

Regeringskansliet m.m. genom effektiviseringar, mindre resor inom EU, bättre

utnyttjande av modern informationsteknik m.m. Miljöpartiet de gröna motsätter

sig förslaget om fortsatt förhöjt partistöd.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi46 lägre preliminära ramar för

utgiftsområdet än regeringen.

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU11y) propositionens

förslag och avstyrker de i sammanhanget aktuella motionerna. Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna har var för sig i avvikande meningar givit uttryck för en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar dels ett flertal myndigheter: Riksrevisionsverket,

Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet,

Finansinspektionen, Riksgäldskontoret m.fl., dels kostnader för statsskuldens

upplåning och låneförvaltning, samt inbetalning till Europeiska

Investeringsbanken.

De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudgeten för år

1997 till 3,8 miljarder kronor varav centrala myndigheters anslag uppgår till

1,1 miljard kronor, kostnaderna för statsskuldens upplåning och

låneförvaltning till 1,5 miljarder kronor samt inbetalning till Europeiska

Investeringsbanken till 0,9 miljarder kronor.

I vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) redovisas att utgifterna inom

utgiftsområdet sjunker mellan åren 1997 och 1998 med ca 1 miljard kronor,

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

främst beroende på att Sveriges inbetalningar till Europeiska

Investeringsbanken minskar kraftigt. Regeringen har vid sin beräkning av den

ekonomiska ramen utgått från att ytterligare besparingar görs inom

utgiftsområdet utöver tidigare beslutade neddragningar. De tillkommande

besparingarna uppgår till 18 miljoner kronor och möjliggörs bland annat genom

effektiviseringar av myndigheter. Besparingarna kommer att preciseras i

budgetpropositionen.

I en tablå redovisas föreslagna utgiftsramar enligt propositionen och

motionerna.

Förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||2 810 || (0 || -115 || - || -31 || (0|

| || || || || 50 || || |

-----------------------------------------------------

|1999||2 837 || (0 || -120 || - || -31 || (0|

-----------------------------------------------------

|2000||2 657 || (0 || -130 || - || -31 || (0|

-----------------------------------------------------

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 en minskning av ramen för 1998, vilket

kan åstadkommas genom att anslagsbehållningar tas i anspråk.

Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi45 förslagen om folk- och

bostadsräkningar samt inrättandet av lägenhetsregistret. Statistiska

centralbyrån bör i stället tillföras medel för förbättrad miljöstatistik,

könsuppdelad statistik liksom förbättrad statistik för att på ett bra sätt

klara kostnadsutjämningen mellan landsting och kommuner. Konjunkturinstitutet

bör tillföras medel för att utveckla och påskynda arbetet med miljöjusterade

nationalräkenskaper, s.k. grön BNP.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket.

Utgifterna för området uppgår enligt statsbudgeten för år 1997 till 5,7

miljarder kronor varav ca 4,7 miljarder kronor för skatteförvaltningen.

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

I vårpropositionen erinras om att en tidigare beslutad särskild satsning på

utbyggd skattekontroll innebär ett resurstillskott på 200 miljoner kronor per

år. Mot bakgrund av bland annat EU-medlemskapet görs en utvärdering av

Tullverket avseende den tidigare beslutade neddragningens och den påföljande

omorganisationens effekter på kontrollverksamheten och tullverksamheten i

övrigt. Utvärderingen har påbörjats och skall enligt direktiven vara avslutad

senast den 1 oktober 1997.

Regeringen har vid sina beräkningar av den ekonomiska ramen utgått från att

besparingar på 25 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet fr.o.m. 1998,

utöver tidigare beslutade neddragningar.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||5 698 || (0 || (0 ||+147 || (0 ||+300|

-----------------------------------------------------

|1999||5 867 || (0 || (0 || - || (0 ||+300|

-----------------------------------------------------

|2000||5 965 || (0 || (0 || - || (0 ||+300|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi42 att myndighetssamordningen mellan

tull och polis och skattemyndigheter bör öka när det gäller

narkotikabekämpning och smuggling av mineraloljor, sprit och tobak.

Motionärerna biträder regeringens förslag till ram för åren 1998-2000 men

anser att regeringen bör återkomma med förslag till nödvändiga

organisationsförändringar i syfte att utnyttja befintliga resurser på ett mer

effektivt sätt.

I motion Fi44 anför Vänsterpartiet att man tidigare har avvisat ett sparkrav

på 122 miljoner kronor för skattemyndigheterna och Tullverket och att

besparingarna inom skattemyndigheterna redan har lett till uppsägningar,

främst av kvinnor. Motionärerna åberopar att ökade resurser till

skattemyndigheterna för kontroll ger skatteintäkter som minst motsvarar stor-

leken av de ökade resurserna. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens

förslag till besparingar och föreslår en ramnivå för år 1998 som är 147

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

miljoner kronor högre än regeringens förslag.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi46 att extra resurser för

skattemyndigheternas samverkan med polisen i kampen mot ekonomisk brottslighet

anslås. Vidare anser Kristdemokraterna att det finns mycket goda skäl att

förstärka tullens möjligheter att hindra smuggling av bl.a. narkotika, tobak

och alkohol och avsätter därför extra resurser för nya tjänster inom

Tullverket.

Skatteutskottet instämmer i sitt yttrande (SkU5y) i regeringens och

motionärernas uppfattning att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt

skattekontrollen. Skatteutskottet framhåller att det är viktigt att

skatteförvaltningen även fortsättningsvis disponerar resurserna så att

skattekontrollen intensifieras.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser skatteutskottet att

regeringens förslag utgör en rimlig avvägning. Skatteutskottet tillstyrker

således propositionen och avstyrker motionerna i dessa delar. Avvikande

meningar har avgivits av Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och

Kristdemokraterna.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,

rättshjälpen, kriminalvården, kronofogdemyndigheterna, Brottsförebyggande

rådet, Brottsoffermyndigheten, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, m.m. De

totala utgifterna för området uppgår innevarande budgetår till 20,8 miljarder

kronor. Härav avser utgifterna för polisväsendet omkring hälften.

I vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) föreslås att utgiftsområdet tillförs

ytterligare 200 miljoner kronor för att nå det övergripande kriminalpolitiska

målet att öka tryggheten och minska brottsligheten. Samtidigt görs en

neddragning av ramen för utgiftsområdet med 64 miljoner kronor motsvarande

överkompensation för hyreskostnader inom kriminalvården. I propositionen

anförs vidare att en utgångspunkt för beräkningen är att det pågående arbetet

med effektivisering och modernisering av rättsväsendet fortsätter med

oförminskad kraft. En del i detta arbete är uppbygganden av

Ekobrottsmyndigheten som beräknas inleda sin verksamhet under 1997. Polisens

verksamhet kommer att beröras av Sveriges medlemskap i Schengensamarbetet.

Regeringen anser att eventuellt ökade kostnader under åren 1998-2000 med

anledning av Schengensamarbetet skall finansieras inom berörda utgiftsområden.

I en tablå redovisas föreslagna utgiftsramar enligt propositionen och

motionerna.

Förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet

avsnitt 105 Kontrollera mot PDF

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 21 ||+341 || +132 ||+198 || (0 ||+346|

| || 099 || || || || || |

-----------------------------------------------------

|1999|| 21 ||+657 || +257 || - || (0 ||+373|

| || 721 || || || || || |

-----------------------------------------------------

|2000|| 22 ||+684 || +267 || - || (0 ||+383|

| || 324 || || || || || |

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi42 att brott aldrig får löna sig och

att den som begår brott skall dömas till ansvar. Senare års besparingar på

rättsväsendet medför att medborgarnas berättigade krav på rättssäkerhet och

rättstrygghet inte längre tillgodoses varför det krävs förstärkningar främst

beträffande polisen, åklagarverksamheten, domstolsväsendet och kriminalvården.

Vänsterpartiet förespråkar i motion Fi44 en höjning av utgiftsramen för 1998

i första hand för att kunna tillföra åklagarväsendet, domstolsväsendet och

rättshjälpen ytterligare medel.

Kristdemokraterna motsätter sig i motion Fi46 regeringens besparingar inom

utgiftsområdet.

Justitieutskottet anser i sitt yttrande (JuU3y) att regeringens förslag bör

tillstyrkas och att motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi44 (v), Fi45 (mp) och

Fi46 (kd) i berörda delar bör avstyrkas. Beträffande kostnaderna för

Schengensamarbetet konstaterar justitieutskottet att det inte har något att

invända mot regeringens förslag att kostnaderna skall belasta respektive

utgiftsområde. Justitieutskottet anser dock inte att det är rimligt att på det

underlag som presenteras i propositionen ta ställning till att finansieringen

skall ske inom befintliga ramar. Detta är i stället en fråga som måste bedömas

från fall till fall.

Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig

avgivit avvikande meningar till yttrandet.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

avsnitt 106 Kontrollera mot PDF

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak förvaltningskostnader för

utrikesförvaltningen, dvs. Utrikesdepartementet och de 99

utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa internationella organisationer,

nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, handelspolitik samt information

om Sverige i utlandet. Utgifterna för utgiftsområdet uppgår enligt

statsbudgeten för år 1997 till ca 2,7 miljarder kronor, varav anslaget till

utrikesförvaltningen utgör ca 1,7 miljarder kronor.

I vårpropositionen erinras om att riksdagens beslut år 1995 om besparingar

under perioden fram till år 1998 innebar minskade bidrag till nordiskt

samarbete. Besparingsmålet för Nordiska ministerrådet har inte uppnåtts. Den

icke uppnådda besparingen finansieras genom en engångsindragning av

anslagssparandet. Sverige kommer dock att fortsätta arbeta för att minska

utgifterna för Nordiska ministerrådet.

Vid beräkningen av den ekonomiska ramen har regeringen utgått från att

besparingar på 19 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet fr.o.m. år 1998. De

tillkommande besparingarna möjliggörs bl.a. genom ökade effektivitetskrav på

Svenska institutet samt en sänkning av anslaget för fredsfrämjande verksamhet.

Omorganisationen av den administrativa verksamheten inom utrikesförvaltningen

kommer under år 1997 att leda till en rationalisering som skall användas till

att förstärka den operativa verksamheten.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan

Belopp i miljoner kronor

------------------------------------------------------

|År || Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser från|

| || ||propositionens ram |

-------------------------------------------------------

| || tionen || || || || || |

| || ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-------------------------------------------------------

|1998||2 807 || +50 || ± 0 || ± || ± 0 || ± 0|

| || || || || 0 || || |

-------------------------------------------------------

|1999||2 872 || +50 || ± 0 || .. || ± 0 || ± 0|

-------------------------------------------------------

|2000||2 943 || +50 || ± 0 || .. || ± 0 || ± 0|

-------------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi42 att internationaliseringen

avsnitt 107 Kontrollera mot PDF

ställer ökade krav på utrikesförvaltningen. Ett kraftfullt och framgångsrikt

agerande inom EU fordrar en gedigen kompetens samt svensk närvaro i hela

Europa och i Medelhavsområdet. I motionen föreslås att utgiftsområdet

förstärks med 50 miljoner kronor för vart och ett av de tre åren.

Utrikesutskottet anser i sitt yttrande (UU4y) att regeringens förslag är väl

avvägt och tillstyrker regeringens förslag samt avstyrker motionen. Moderata

samlingspartiet har fogat en avvikande mening till yttrandet.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och delar av det civila

försvaret, Kustbevakningen, nämnder samt stödverksamhet till det militära och

det civila försvaret. I utgiftsområdet ingår även den internationella

fredsfrämjande verksamhet som genomförs med svensk militär trupp utomlands.

De totala utgifterna för utgiftsområdet år 1997 beräknas uppgå till 42,4

miljarder kronor, varav utgifter för det militära och civila försvaret uppgår

till 41 miljarder kronor.

I propositionen erinras om att riksdagen i december 1996 fattade beslut om

totalförsvarets utveckling för femårsperioden 1997-2001. I sitt beslut tog

riksdagen bl.a. ställning till den kvantitativa och kvalitativa inriktningen

av det militära och det civila försvarets verksamhet i krig och i fred.

Regeringen har vid beräkningen av utgiftsramarna för åren 1998-2000 utgått

från att vissa förändringar görs avseende finansieringsformer och

budgeteringsprinciper. Förändringarna förutsätts inte påverka

försvarsförmågan. Regeringen har dessutom beslutat om kassamässiga

indragningar om 800 miljoner kronor för innevarande budgetår. Övriga

beloppsmässiga förändringar beror i allt väsentligt på nya antaganden om pris-

och löneutvecklingen för förvaltningskostnaderna.

Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i följande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 6 Totalförsvar

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År || ||Oppositionspartiernas avvikelser |

| ||Proposi-||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

avsnitt 108 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

|1998|| 41 || + 2 || ± 0 || - || - || +|

| || 129 || 275 || ||560 ||2400 || 170|

-----------------------------------------------------

|1999|| 43 || + 3 || ± 0 || -- || - 3 || +|

| || 662 || 577 || || || 000 || 220|

-----------------------------------------------------

|2000|| 45 || + 3 || ± 0 || -- || - 6 || +|

| || 313 || 193 || || || 300 || 220|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet anser i sin partimotion Fi42 att inriktningen i 1992

års försvarsbeslut bör fullföljas. Anslagsnivån måste därför höjas för att

fullfölja moderniseringen av försvaret och ge utrymme för fler kvalificerade

förband. Förslaget om civila beredskapsstyrkor bemannade med pliktpersonal bör

avvisas. Att flytta resurserna för den internationella fredsfrämjande

verksamheten från utgiftsområde 7 till detta utgiftsområde bryter mot en

överenskommelse i riksdagen. Därför bör 472 miljoner kronor överföras till

utgiftsområde 7.

Folkpartiet liberalerna föreslår i sin partimotion Fi43 samma ram för

utgiftsområdet som regeringen.

Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion Fi44 att de, i likhet med

regeringen, anser att Sveriges säkerhetspolitiska miljö inte i något

väsentligt avseende har förändrats sedan försvarsbeslutet i december 1996.

Tidigare framförda förslag till minskningar av resurserna till Försvarsmakten

kvarstår. Vänsterpartiet tar inte nu ställning till preliminär utgiftsnivå för

åren 1999 och 2000.

Miljöpartiet de grönas vision är i partimotion Fi45 (yrkande 42) en global

militär nedrustning. I stället för inköp av militära vapen vill man investera

i säkerhet bl.a. genom insatser för en förbättrad miljö och genom att bekämpa

fattigdom, vattenbrist samt för att förhindra social misär. Försvarsmakten bör

därför få i uppdrag att utforma ett militärt försvar med fyra flygflottiljer

och sex mekaniserade brigader. Kustbevakningen får ökade uppgifter till följd

av EU-medlemskapet. Därför bör Kustbevakningen ges ökade anslag till mer

personal för att kunna utnyttja fartygen effektivare, inte minst i

miljöskyddsarbetet. Miljöpartiet avvisar regeringens förslag att skära ned 100

miljoner för den fredsfrämjande verksamheten. Även om situationen i f.d.

Jugoslavien stabiliseras måste Sverige, som medlem av FN:s säkerhetsråd, ha en

hög beredskap för akuta insatser om sådana blir nödvändiga.

Kristdemokraterna avstyrker i partimotion Fi46 de aviserade besparingarna

1998 om 150 miljoner och med 200 miljoner fr.o.m. 1999 som bl.a. innebär en

avsnitt 109 Kontrollera mot PDF

neddragning på de internationella fredsfrämjande insatserna. Fredsfrämjande

insatser är numera en av totalförsvarets huvuduppgifter. Motionärerna utgår

från att krav på svensk medverkan kan öka. Vidare vill Kristdemokraterna

tillföra resurser till Kustbevakningen för att tillgodose de ökade krav på

övervakning som ställs genom Sveriges medlemskap i EU.

I motion Fi57 av Arne Andersson m.fl. (m) är motionärerna inte främmande för

att det skulle kunna gå att göra ytterligare rationaliseringsvinster inom

försvaret (yrkande 2). De vinster som förutsätts inom stödmyndigheterna som

t.ex. FMV och FOA är dock i huvudsak intecknade. Regeringens besparingskrav

kommer att innebära en uppenbar risk för kännbara verksamhetsneddragningar.

Därför bör förslagen avvisas.

Motionärerna pekar på att regeringen förutsatt att inga ytterligare krav

ställs på svensk medverkan i den internationella fredsfrämjande verksamheten.

Regeringen sänker ambitionsnivån och sänder en signal av snålhet och ovilja

till omvärlden. Riksdagen bör därför även i denna del avvisa förslaget.

Försvarsutskottet bedömer i sitt yttrande (FöU6y), beträffande möjligheterna

att åstadkomma besparingar genom ökade effektivitetskrav, att det -

sammantaget sett - borde finnas förutsättningar till ytterligare

effektivitetsvinster främst hos de avgiftsfinansierade stödmyndigheterna, i

den omfattning som regeringen har aviserat.

När det gäller förslagen om ökade resurser till Kustbevakningen anser

försvarsutskottet att regeringen bör pröva resursbehovet och avväga eventuella

resurstillskott mot andra angelägna behov i det fortsatta budgetarbetet och

återkomma med sitt ställningstagande i höstens budgetförslag.

Beträffande fredsbevarande insatser förutsätter försvarsutskottet att

regeringen, om behov uppkommer av Sveriges medverkan i internationella

fredsfrämjande insatser av större omfattning än vad som ryms inom föreliggande

budgetförslag, återkommer till riksdagen med förslag om motsvarande

förstärkning av utgiftsområdet. Pengar för att fullfölja åtagandet att - i

samarbete med andra länder - ställa en snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande

bör dock anvisas inom ordinarie budgetram.

Försvarsutskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen bör tillstyrka den

av regeringen föreslagna preliminära ramen för utgiftsområdet. De motioner som

förordar högre eller lägre nivåer bör därför avslås av riksdagen.

Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Moderaternas, Folkpartiets,

Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Kristdemokraternas företrädare.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

avsnitt 110 Kontrollera mot PDF

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med u-länder samt samarbete med

länder i Central- och Östeuropa. För år 1997 uppgår de totala utgifterna

enligt statsbudgeten till ca 11,0 miljarder kronor varav ca 10,2 miljarder

kronor för utvecklingssamarbete med u-länder och ca 0,8 miljarder kronor för

samarbetet med Central- och Östeuropa. Den totala biståndsramen (inkl.

avräkningar från andra utgiftsområden) för samarbetet med u-länder beräknas

till ca 11,9 miljarder kronor.

Regeringen anger i vårpropositionen att ambitionen är att Sverige åter skall

uppnå enprocentsmålet för biståndsramen när de statsfinansiella

förutsättningarna för detta föreligger. Från biståndsramen avräknas vissa

asylkostnader, medel för EU:s gemensamma bistånd samt vissa

administrationskostnader. Regeringen har i sin beräkning av ramen för

utgiftsområdet utgått från att biståndsramen även för åren 1998 och 1999 skall

uppgå till 0,7 % av BNI, för att år 2000 ökas till att motsvara 0,72 % av BNI.

Samarbetet med Central- och Östeuropa utgör en viktig del av svensk utrikes-

och säkerhetspolitik. Riksdagen har beslutat om ett samarbetsprogram

omfattande budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Regeringen kommer under 1998 att

lämna förslag på omfattningen och inriktningen av samarbetet efter år 1998.

Regeringen bedömer att samarbetet med Central- och Östeuropa kommer att

fortsätta och har beräknat medel motsvarande en nominellt oförändrad nivå även

efter 1998. Regeringen har därför preliminärt beräknat 810 miljoner kronor

vardera för åren 1999 och 2000. Innan medel anvisas för samarbetet med

Central- och Östeuropa skall dock en oberoende utvärdering av verksamheten

genomföras.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Belopp i miljoner kronor

------------------------------------------------------

|År || Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser från|

| || ||propositionens ram |

--------------------------------------------------------

| || tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

--------------------------------------------------------

|1998|| 11 ||-871 || +1 || +1 || +1 || +2|

| || 499 || || 500 || 000 || 530 || 000|

avsnitt 111 Kontrollera mot PDF

--------------------------------------------------------

|1999|| 12 || -2 || +1 || .. || +1 || +2|

| || 118 || 161 || 800 || || 860 || 400|

--------------------------------------------------------

|2000|| 13 || -2 || +2 || .. || +2 || +2|

| || 128 || 920 || 000 || || 330 || 800|

--------------------------------------------------------

Enligt vad Moderata samlingspartiet anför i motion Fi42 bör utgiftsområdet

omfatta insatser och stöd för att främja mänskliga rättigheter och demokrati,

fattigdomsutrotning i u-länder, omvandling i Central- och Östeuropa, humanitär

hjälp vid katastrofer, kriser och krig samt förebyggande, fredsbevarande och

fredsskapande verksamheter som genomförs med militär trupp utomlands.

Offentligt bistånd skall främst inriktas på att främja rättsstaten,

grundläggande utbildning samt grundläggande hälsovård för alla. I övrigt skall

särskilt hindren för människors strävan bort från fattigdomen undanröjas.

Motionärerna framhåller att de således förespråkar en annan utformning av

biståndspolitiken. Moderata samlingspartiet föreslår en lägre ramnivå än

regeringen.

Folkpartiet anser i motion Fi43 att mer medel än vad regeringen föreslår bör

anslås till det internationella biståndet.

Vänsterpartiet framhåller i motion Fi44 att det är av stor betydelse att

biståndet är effektivt och av hög kvalitet. Det är nödvändigt att svenska

skattepengar gör maximal nytta. Detta står dock enligt partiet inte i

motsättning till en hög biståndsnivå. Enligt motionärerna beklagade regeringen

förra året att det statsfinansiella läget var så dåligt att det inte tillät

att man höll sig kvar på den biståndsnivå man tidigare legat på. Man

proklamerade dock i samma andetag att så snart statsfinanserna blev bättre

skulle man åter börja klättringen tillbaka mot enprocentsmålet. I dag har det

statsfinansiella läget förbättrats, varför det borde vara rimligt att höja

biståndet. Vänsterpartiet föreslår att man genomför en plan omfattande tre år

för att uppnå enprocentsmålet. Biståndet bör höjas till 0,8 % år 1998, till

0,9 % för år 1999 och till 1 % för år 2 000. För att under 1998 uppnå 0,8 % av

BNI rekommenderar Vänsterpartiet att man, utöver att höja nivån på

utgiftsområdet med 1 miljard kronor, utnyttjar de stora reservationer som i

dag finns när det gäller det internationella utvecklingssamarbetet.

Miljöpartiet anser i motion Fi45 att regeringen sviker löftet om att så

snart som möjligt återgå till ett bistånd på 1 % av BNI. Miljöpartiet föreslår

en väsentligt snabbare upptrappningstakt: till 0,77 % år 1998, 0,79 % år 1999

och 0,83 % år 2000. Detta är, enligt motionärerna, en liten summa om man

avsnitt 112 Kontrollera mot PDF

sätter den i relation till den solidaritet och det stöd som den rikare delen

av världen är skyldig den fattigare delen. Vidare anser Miljöpartiet att

behovet av ekonomiskt bistånd till det fortsatta arbetet för miljön i och

kring Östersjön är stort, bl.a. för starthjälp till alternativ

energiproduktion. Det femåriga programmet på 1 miljard kronor för att stödja

utvecklingen i Östeuropa bör genomföras snabbare genom ökade anslag de

närmaste åren.

Kristdemokraterna beklagar i motion Fi46 regeringens stora nedskärningar av

biståndet. Kristdemokraterna står fast vid att biståndet som andel av BNI åter

måste nå enprocentsnivån i början av nästa sekel. Partiet föreslår därför en

högre ram för utgiftsområdet än regeringen.

I motion Fi46 (kd) anförs vidare att grundläggande för den kristdemokratiska

biståndspolitiken är solidaritetstanken - att alla människor har ett gemensamt

ansvar för varandra. För Kristdemokraterna har bekämpandet av den globala

fattigdomen genom ett effektivt och kraftfullt utvecklingsbistånd alltid

intagit en central och självklar plats i den svenska statsbudgeten. Utöver

höjningen av ramnivån bör delar av Sidas stora reservation av outbetalda medel

enligt motionärernas mening omfördelas till katastrofanslag, samt till stöd

till enskilda organisationers biståndsarbete. Detta kan uppnås genom att Sida

ges möjlighet till en mer flexibel hantering av reserverade medel som

möjliggör omfördelningar till akuta insatser. Vad som anförts om

biståndspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

(yrkande 14).

I motion Fi71 av Berit Löfstedt m.fl. (s) anförs att det är positivt att

återgången till enprocentsnivån för biståndet påbörjas. Motionärerna påpekar

att regeringen i propositionen, liksom i föregående års budgetproposition,

uttalar att ?ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enprocentsmålet för

biståndsramen när de statsfinansiella förutsättningarna för detta föreligger?.

I andra sammanhang har ambitionen uttryckts så att enprocentsmålet bör uppnås

så snart som möjligt efter det att ekonomin åter är i balans. Såväl i de

ekonomiska bedömningar som görs i vårpropositionen som i andra ekonomiska

prognoser beräknas statens budget ge ett rejält överskott de närmaste åren.

Det är därför, enligt motionärerna, angeläget att den utfästelse som

regeringen tidigare gjort och nu återupprepar i vårpropositionen uppfylls så

snart som möjligt. Mot denna bakgrund bör uppskrivningen av BNI-andelen för

biståndsramen efter år 2000 vara av sådan omfattning att enprocentsmålet kan

uppnås så snart som möjligt efter sekelskiftet. Regeringen bör också i samband

avsnitt 113 Kontrollera mot PDF

med nästa års vårproposition pröva om ekonomin då tillåter att innevarande års

förslag till uppskrivning av BNI-andelen ytterligare kan förbättras. Detta bör

enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Fi81 av Ingbritt Irhammar och Görel Thurdin (c) anförs att enligt

finansplanen har Sverige uppnått budgetbalans år 1998. En återgång till det

gamla enprocentsmålet bör påbörjas så snart som ekonomin är i balans.

Regeringen bör därför komma med ett förslag om en ökning av biståndsnivån

redan från 1998. En uppskrivning av BNI-andelen bör prövas senast i samband

med nästa års vårproposition (yrkande 1).

I samma motion framhålls att otillräckliga biståndsinsatser kan innebära

ökade miljöproblem, konflikter, svält och att fler flyktingar söker hjälp i

vårt land. När regeringen för ett år sedan föreslog jämställdhet som ett nytt

mål för Sveriges internationella bistånd hälsade vi det med tillfredsställelse

men nu, säger motionärerna, oroas vi över att det kommer att saknas resurser

för att uppfylla målet. Vi måste så snart som möjligt återgå till

enprocentsmålet. Regeringen bör ges i uppdrag att redovisa en plan över hur

det svenska biståndet senast inom fem år åter skall utgöra 1 % av BNI (yrkande

2).

Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU4y) regeringens förslag till

ramnivå och avstyrker motionärernas alternativa förslag till ramnivå.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet respektive Kristdemokraterna har avgivit avvikande meningar i den

delen. Vidare framhåller utrikesutskottet att man delar uppfattningen i motion

Fi71 (s) om hur enprocentsmålet för biståndsramen skall uppnås.

Utrikesutskottet anser att riksdagen bör ge regeringen motionärernas

uppfattning till känna med anledning av motionen. Övriga berörda motioner

avstyrks.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar den statliga migrations- och integrationspolitiken. De

totala utgifterna inom utgiftsområdet uppgår enligt 1997 års statsbudget till

knappt 3,5 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avser migrationspolitik

och 1,5 miljarder kronor integrationspolitik.

Av vårpropositionen framgår att antalet asylsökande i Sverige har minskat och

att medelsberäkningen utgår från ett antagande om drygt 13 000 asylsökande per

år. Utöver tidigare beslutade neddragningar räknar regeringen med att fr.o.m.

avsnitt 114 Kontrollera mot PDF

1998 kunna begränsa utgifterna inom utgiftsområdet med 41 miljoner kronor till

följd av minskat behov av ersättningar till kommuner för flyktingmottagande

(extraordinära kostnader) och effektivare flyktingtransporter. Å andra sidan

avsätts ytterligare 200 respektive 100 miljoner kronor under 1998 och 1999 för

särskilda insatser i invandrartäta områden. Dessutom tillförs ytterligare 10

miljoner kronor för att främja frivillig återvandring.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||3 760 || - || ±0 ||+615 || ±0 || ±0|

| || || 957 || || || || |

-----------------------------------------------------

|1999||3 773 || - || ±0 || -- || +88 || ±0|

| || || 874 || || || || |

-----------------------------------------------------

|2000||3 660 || - || ±0 || -- ||+200 || ±0|

| || || 788 || || || || |

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi42 att ramnivån begränsas

ytterligare med hänsyn till det allt mindre antalet flyktingar.

Vänsterpartiet anser i motion Fi44 att gjorda besparingar gått ut över en

korrekt rättstillämpning och föreslår därför att ytterligare medel avdelas för

asylmottagande och för ersättningen till kommuner för flyktingmottagande.

Miljöpartiet de gröna hävdar i motion Fi45 att det finns risk för att de av

regeringen föreslagna besparingarna inom något år kan visa sig vara oförenliga

med en human och rimlig flyktingpolitik. Partiet föreslår därför att ramen

utökas något.

Socialförsäkringsutskottet (SfU6y) godtar propositionens förslag till

besparing och ser positivt på att medel avsätts för särskilda insatser i

invandrartäta områden. Socialförsäkringsutskottet tillstyrker således

regeringens förslag till preliminära ramar för utgiftsområdet och avstyrker de

i sammanhanget aktuella motionerna.

Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har var

avsnitt 115 Kontrollera mot PDF

för sig i avvikande meningar anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för vård och omsorg

inklusive utgifterna för den övervägande delen av myndigheterna under

Socialdepartementet, bidrag till organisationer inom det sociala området samt

stimulans- och utvecklingsbidrag för skilda ändamål. De totala utgifterna för

utgiftsområdet uppgår enligt statsbudgeten för år 1997 till 23,7 miljarder

kronor.

I vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) uppger regeringen att den vid beräkningen

av den ekonomiska ramen utgått från att ytterligare besparingsåtgärder

genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de utgiftsminskningar som

ligger i konsolideringsprogrammet och för att finansiera överskridanden av

anslag under innevarande budgetår.

Regeringen erinrar vidare om att kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen

överförs år 1998 till landstingen och de tre landstingsfria kommunerna.

Apoteksbolaget kommer att åläggas att vidta kostnadsminskningar om minst 300

miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor åren 1998 och 1999. Fr.o.m. år

1998 övergår också kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar vid inkontinens

till landstingen vad avser brukare med eget boende och till kommunerna vad

avser brukare i särskilt boende, vilket beräknas innebära att 1 526 miljoner

kronor bör överföras till utgiftsområde 25. Fr.o.m. år 1998 övertar

landstingen debiteringen och uppbörden av de avgifter som pensionärer med hel

ålders- och förtidspension betalar när de får sjukhusvård. Omläggningen

innebär också att utgiftsområdet inte kommer att tillföras ett belopp av

motsvarande storlek som nuvarande avgiftssystem ger upphov till i form av

minskade avdrag på utgående allmänna pensionsförmåner.

I vårpropositionen aviserar regeringen att den avser att lämna förslag om en

förändrad tandvårdsförsäkring som kan träda i kraft den 1 januari 1999. Den

tidigare aviserade besparingen i tandvårdsförsäkringen begränsas till 500

miljoner kronor samtidigt som det nuvarande ersättningssystemet för

vuxentandvård behålls under år 1998. Regeringen föreslår att självrisken i

tandvårdsförsäkringen höjs från 700 till 1 300 kr fr.o.m. den 1 oktober 1997.

I propositionen uppges också att utgifterna för insatser mot aids reduceras

med 70 miljoner kronor år 1998, att bilstödet till handikappade reduceras med

avsnitt 116 Kontrollera mot PDF

130 miljoner kronor för år 1998 samt att 30 miljoner kronor anvisas för att

understödja ett mer långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete.

Regeringen har i proposition 1996/1997:146 lagt fram det i vårpropositionen

aviserade förslaget om ett kommunalt kostnadsansvar för delar av

assistansersättningen. Regeringen föreslår vidare i vårpropositionen att

assistans- ersättningen schabloniseras samt fastställs till ett visst belopp

per timme fr.o.m. den 1 september 1997. Dessa båda åtgärder sägs minska

utgifterna inom utgiftsområdet med ca 1,4 miljarder kronor budgetåret 1998.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omvårdnad

Belopp i miljoner kronor

------------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser från|

| || ||propositionens ram |

------------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

------------------------------------------------------

|1998|| 21 || - 3 || + 2 || + 1 || + ||+ 1|

| || 437 || 890 || 085 || 160 || 826 ||235|

------------------------------------------------------

|1999|| 22 || - 4 || + 2 || .. || + ||+ 1|

| || 927 || 814 || 085 || || 826 ||235|

------------------------------------------------------

|2000|| 24 || - 5 || + 2 || .. || + ||+ 1|

| || 018 || 223 || 085 || || 826 ||235|

------------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi42 att Apoteksbolagets monopol

bör avvecklas samtidigt som företaget bör privatiseras. Motionärerna önskar

vidare genomföra sina tidigare förslag till förändringar inom

läkemedelsförsäkringen och i högkostnadsskyddet, något som de anser skulle ge

större besparingar än vad regeringen föreslagit. Motionärerna avvisar

regeringens förslag om minskade anslag till insatser mot aids liksom

regeringens förslag att flytta finansieringsansvaret för de 20 första

assistanstimmarna per vecka från staten till kommunerna. I syfte att öka

insatserna för de psykiskt funktionshindrade vill motionärerna att 300

miljoner kronor anslås i särskilda stimulansbidrag till kommunerna för

budgetåren 1998 och 1999. Motionärerna anser vidare att Alkoholinspektionen

avsnitt 117 Kontrollera mot PDF

bör avvecklas från den 1 januari 1998. Motionärerna anser inte att landstingen

från 1998 skall överta ansvaret för debitering och uppbörd av avgifter som

pensionärer med hel ålders- eller förtidspension betalar när de får

sjukhusvård och avvisar därför att ramen för utgiftsområdet begränsas med de

400 miljoner kronor som landstingen beräknas få i merintäkter till följd av

omläggningen.

I Folkpartiet liberalernas motion Fi43 upprepas ett tidigare förslag om

ytterligare resurser för att stimulera utbyggnaden av fler äldrebostäder, så

att fler som så önskar kan få möjlighet till ett eget rum inom äldreboendet.

Motionärerna vill också ha ett bättre högkostnadsskydd och kortare

sjukvårdsköer. Motionärerna avvisar regeringens förslag till besparingar på

anslaget för insatser mot aids och vill ha en bättre assistansersättning.

Motionärerna avvisar därför förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389)

om assistans- ersättning.

Motionärerna bakom motion Fi73 (fp) avvisar besparingen på stödet för

insatser mot aids med 70 miljoner kronor (yrkande 5).

Vänsterpartiet föreslår enligt motion Fi44 en högre ram för budgetåret 1998

än regeringen och anser att medlen bör fördelas till tandvårdsförsäkringen,

psykädel, insatser mot hiv/aids, bilstödet för funktionshindrade,

assistansersättningen och Statens institutionsstyrelse. Vänsterpartiet anser

att en höjning av självrisken i tandvårdsförsäkringen från 700 kr till 1300 kr

kommer att få den effekten att orättvisorna förstärks och att fler kommer att

avstå från tandläkarbesök. Motionärerna vill att en tandvårdsförsäkring som i

korthet innebär att man jämställer medicinskt betingad tandvård med vanlig

läkarvård och därmed motsvarande taxor utreds och genomförs (yrkande 23).

Vidare begär motionärerna en översyn av reglerna för assistansersättningen i

linje med vad Intressegruppen för Assistansberättigade föreslagit.

Miljöpartiet de gröna anför i motion Fi45 att de inte kan acceptera den av

regeringen föreslagna höjningen av självrisken i tandvårdsförsäkringen.

Motionärerna anser också att assistansersättningen är kraftigt underbudgeterad

och att utgiftsområdet skall tillföras ytterligare medel för

assistansreformen. Andra områden som enligt motionärerna bör prioriteras mer

än vad regeringen nu föreslår är hivpreventionen, bilstödet till handikappade,

projekt för hemlösa, information till unga om tobakens hälsorisker samt

utvecklingen av familjerådslag inom socialtjänsten.

Kristdemokraterna anser enligt motion Fi46 att egenavgifterna i sjuk- och

tandvårdsförsäkringen tillsammans är för höga och hemställer om att en översyn

avsnitt 118 Kontrollera mot PDF

görs i syfte att slå samman sjuk- och tandvårdsförsäkringen. Samtidigt bör

möjligheten att införa fri barnsjukvård i likhet med den fria barntandvården

undersökas. Motionärerna vill också anvisa särskilda medel till

missbrukarvården. Kristdemokraterna understryker att assistansreformen inte

får försämras och att det är ett absolut krav att valfriheten för brukaren

beträffande val av personlig assistent bibehålls.

Socialutskottet instämmer i sitt yttrande (SoU8y) i regeringens bedömningar

och tillstyrker därför propositionens förslag. Motionerna i sammanhanget

avstyrks. Till yttrandet har fogats avvikande meningar av företrädarna för

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet de gröna respektive Kristdemokraterna.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner som lämnas vid ohälsa.

Förmånerna ges i form av dagersättningar såsom sjukpenning,

rehabiliteringsersättning, närståendepenning samt vissa

yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i utgiftsområdet folkpension och

pensionstillskott i form av förtidspension. ATP i form av förtidspension samt

utgifterna för arbetsskadeförsäkringen finansieras däremot vid sidan av

statsbudgeten. Inom utgiftsområdet redovisas även administrationskostnaderna

för socialförsäkringen, dvs. anslagen till Riksförsäkringsverket och de

allmänna försäkringskassorna.

I statsbudgeten för 1997 har utgiftsområdet förts upp med 35,8 miljarder

kronor.

Regeringen har vid beräkningen av sitt förslag till nivå för utgiftsområdet

utgått från att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och närståendepenningen

höjs till 80 % fr.o.m. år 1998. Höjningen finansieras främst genom ändrade

regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) samt genom

ändringar i tandvårdsförsäkringen. Försäkringskassorna tilldelas särskilda

medel för att åstadkomma en bättre samverkan vid rehabilitering. Beräkningen

innefattar också ett särskilt högriskskydd för arbetsgivare som har anställda

med risk för en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod.

I propositionen anmäls att frågan om förmåner och allmänna egenavgifter över

7,5 basbelopp kommer att beredas inom Regeringskansliet i anslutning till

frågan om löneindexering av taket inom det nya ålderspensionssystemet.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

avsnitt 119 Kontrollera mot PDF

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 35 || -8 || -830 ||+300 || +1 || -1|

| || 394 || 861 || || || 550 || 900|

-----------------------------------------------------

|1999|| 36 || -10 || +375 || -- || +1 || -2|

| || 778 || 129 || || || 615 || 900|

-----------------------------------------------------

|2000|| 37 || -10 || +250 || -- || +1 || -4|

| || 943 || 872 || || || 465 || 400|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet avvisar i motion Fi42 förslaget att höja ersättningen

i sjukförsäkringen till 80 % och föreslår i stället att ytterligare en

karensdag införs i sjukförsäkringen. Sjuklöneperioden bör enligt partiets

mening förkortas till de ursprungliga 14 dagarna, dock utan att

arbetsgivaravgiften höjs. Vidare bör SGI:n beräknas på ett medelvärde av de

senaste 24 månadernas inkomst.

Det moderata alternativet innebär också att kostnaderna för trafikskador,

som uppgår till mellan 4 och 5 miljarder kronor av sjukförsäkringens totala

kostnader, skall bekostas av en obligatorisk trafikskadeförsäkring utanför

statsbudgeten. Partiet anser vidare att det s.k. Finsamprojektet bör

utvecklas, och för att möjliggöra en ordentlig satsning på samverkan mellan

socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och

arbetsförmedlingen tillförs området ytterligare medel.

Folkpartiet föreslår i motion Fi43 att sjukförsäkringsmedel bör aktiveras

till insatser i vården för att på så sätt korta köerna till vården radikalt.

Därmed kan enligt partiet utgifterna för förtidspension minskas. Samma förslag

tas också upp i motion Fi73 (fp) som utmynnar i ett krav på ett

tillkännagivande om att sjukförsäkringsmedel bör aktiveras till insatser i

sjukvården (yrkande 4).

Vänsterpartiet anser i motion Fi44 att försäkringskassorna skall tilldelas

medel för en ökad satsning på rehabilitering men vill även i övrigt underlätta

kassornas arbete genom extra resurstillskott. Partiet anser att

avsnitt 120 Kontrollera mot PDF

ersättningsnivån i sjukförsäkringen bör höjas till 85 % fr.o.m. 1999 då också

förmånstaket bör höjas till 10 basbelopp. Företag med upp till tio anställda

bör enligt Vänsterpartiet helt befrias från skyldigheten att betala sjuklön,

och för övriga företag bör 14 dagars sjuklöneperiod återinföras.

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 att ett s.k. brutet tak införs

för sjukpenningen fr.o.m. år 1998, med en kompensationsnivå på 85 % för

inkomster upp till 4,2 basbelopp per år och 40 % på den del av inkomsten som

överstiger denna nivå. Ett enhetligt tak bör införas i socialförsäkringarna

och arbetslöshetsförsäkringen vid 6,5 basbelopp. I motionen föreslås också en

återgång till en sjuklöneperiod på två veckor (yrkande 43). Vidare anser

Miljöpartiet att man på kommunal nivå bör slå samman försäkringskassa,

arbetsförmedling och delar av socialtjänsten, vilket enligt partiet bör ge en

viss effektiviseringsvinst år 2000. Beräkningen av medelsbehovet för

pensionsförmåner påverkas av att partiets förslag till höjda miljöskatter

leder till ett högre basbelopp.

Kristdemokraterna kräver i motion Fi46 att sjuklöneperioden bör förkortas

till 14 dagar (yrkande 7). Vidare föreslås en ökad satsning på rehabilitering

för att minska förtidspensioneringen. Partiet föreslår också ett nytt

beräkningssätt för SGI grundat på inkomsten de senaste 24 månaderna samt att

en andra karensdag införs i sjukförsäkringen kombinerat med ett

högkostnadsskydd med högst 10 karensdagar per tolvmånadersperiod.

Socialförsäkringsutskottet (SfU6y) tillstyrker regeringens förslag till

ramberäkning och avstyrker de i sammanhanget aktuella motionerna.

Inledningsvis framhåller socialförsäkringsutskottet betydelsen av att

riksdagen tar ställning till preliminära ramar för de närmaste tre åren.

Socialförsäkringsutskottet delar alltså inte Vänsterpartiets uppfattning att

en ram bör anges bara för 1998. Ramarna utgör riktlinjer för regeringens

fortsatta budgetarbete, och genom dem betonas vikten av en långsiktig

planering och varaktig stabilitet i statens finanser. Förutsättningarna ökar

då också för att eventuella regelförändringar kan genomföras i god tid.

Socialförsäkringsutskottet pekar på vissa omständigheter som gör det svårt

att rätt bedöma de beräkningar som ligger till grund för de olika partiernas

förslag. Även bortsett från detta anser emellertid socialförsäkringsutskottet

att realismen i partiernas medelsberäkning kan sättas i fråga.

Socialförsäkringsutskottet kommer senare under våren att behandla

regeringens förslag (prop. 1996/97:63, SfU12) att höja kompensationsnivån till

80 % men anser sig inte ha anledning att nu invända mot regeringens

avsnitt 121 Kontrollera mot PDF

preliminära beräkning i detta avseende. Den närmare utformningen av SGI:n bör

avgöras först när ett förslag från regeringen föreligger senare i höst. På

motsvarande sätt bör frågan om en höjning av förmånstaket över 7,5 basbelopp

anstå i avvaktan på resultatet av den fortsatta beredningen inom

Regeringskansliet. Socialförsäkringsutskottet anser vidare att ytterligare en

karensdag skulle innebära en alltför stor påfrestning för den som blir sjuk.

Riksdagen bör enligt socialförsäkringsutskottet vidhålla sin tidigare

uppfattning att sjuklöneperioden skall vara 28 dagar. Det är dock viktigt att

förlängningen kombineras med ett förstärkt skydd för arbetsgivare som har

anställda med återkommande längre sjukperioder i de former regeringen

föreslagit i annat sammanhang.

I sitt yttrande tar socialförsäkringsutskottet också ett initiativ och

föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om försäkringskassornas

hårt ansträngda personal. Arbetsförhållandena beror inte enbart på minskade

resurserna till socialförsäkringsadministrationen utan har också sin grund i

de många och ofta snabba regeländringar som gjorts under senare tid, vilket

lett till ett ökat antal förfrågningar från enskilda medborgare liksom ett

ökat behov av kontakter mellan försäkringskassan och de enskilda. Även om de

snabba förändringarna har varit till men för verksamheten har de enligt

socialförsäkringsutskottet dock varit nödvändiga för att sanera statens

finanser. Till saken hör emellertid också att de besparingar som

försäkringskassorna fått vidkännas överstiger det generella besparingskravet.

Det är enligt socialförsäkringsutskottets mening viktigt att regeringen vid

utformningen av höstens budgetproposition beaktar behovet av en väl fungerande

administration så att socialförsäkringen och bidragssystemen kan hanteras

effektivt och rättssäkert. Socialförsäkringsutskottet anser att det är

nödvändigt att försäkringskassorna förfogar över tillräckliga resurser för att

även fortsättningsvis kunna arbeta aktivt med rehabilitering. Det är vidare

viktigt att försäkringskassorna har erforderliga resurser för att förebygga

fusk och missbruk av systemen. Eftersom bristande administrativa resurser

leder till onödigt höga försäkringskostnader bör tillräckliga medel kunna

avsättas för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna utan att de berörda

ramarna sammantaget behöver utvidgas, framhåller socialförsäkringsutskottet.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

avsnitt 122 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar folkpension och pensionstillskott i form av ålders-

pension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer (BTP)

samt särskilt pensionstillägg.

Statens utgifter inom området uppgår enligt 1997 års statsbudget till

närmare 64 miljarder kronor.

I propositionen anges att kostnaderna för pensionstillskott minskar eftersom

äldre pensionärer med låg ATP ersätts av yngre pensionärer med högre ATP.

Utgifter för efterlevandepension har minskat kraftigt på grund av

besparingsåtgärderna. Dessutom minskar antalet änkepensioner långsamt. Av

propositionen framgår att regeringen överväger frågan om privata

pensionsförsäkringars ställning vid inkomstberäkningen av efterlevandepension

och avser att återkomma med ett förslag i budgetpropositionen. Utgifterna för

bostadstillägg till pensionärer beräknas minska något till följd av att

antalet BTP-tagare minskar.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 62 ||+565 || +1 || +1 ||+250 || +2|

| || 317 || || 000 ||265 || || 075|

-----------------------------------------------------

|1999|| 62 ||+576 || +1 || -- ||+515 || +2|

| || 858 || || 000 || || || 075|

-----------------------------------------------------

|2000|| 63 ||+588 || +1 || -- ||+780 || +2|

| || 590 || || 000 || || || 075|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi42 att änkepensionerna bör

återställas till den nivå som gällde före den 1 april 1997. Dessutom bör den

generella tiden för omställningspension förlängas till tolv månader. Samma

förslag framförs också av Rolf Gunnarsson och Birgitta Wichne (m) i motion

avsnitt 123 Kontrollera mot PDF

Fi47. Vidare bör enligt Moderata samlingspartiet bostadstillägget till

pensionärer höjas från nuvarande 83 % av bostadskostnaden till den nivå som

gällde före den 1 januari 1997, dvs. 85 %. Samtidigt bör avräkningen av

bostadstillägget gentemot fritidsfastighet upphöra.

Folkpartiet kritiserar i motion Fi43 regeringen för att inte göra något åt

änkepensionen. En översyn aviseras, men något besked ges inte. Folkpartiet har

i sitt budgetalternativ beräknat 1 miljard kronor för att återställa

förändringarna av efterlevandeförmånerna.

Även Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att nivån på bostadstillägget för

pensionärer skall höjas till 85 % och att fritidshus inte skall beaktas vid

beräkning av bostadstillägget. Partiet anser vidare att efterlevandepensionen

skall utges under minst tolv månader och att det inte skall göras någon

behovsprövning av änkepensionerna. Änkepension enligt tidigare regler bör

därför återinföras (yrkande 37). Regeringen bör återkomma med förslag på

tilläggsbudget om ytterligare 125 miljoner kronor för detta ändamål (yrkande

38). Regeringen bör dessutom återkomma i budgetpropositionen med en

fördelningspolitisk konsekvensanalys av inkomstprövningen av änkepensionen

(yrkande 26). I motion So424 (v) begär partiet dessutom att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande om att regeringen skall följa riksdagens tidigare

beslut om konsekvensanalyser (yrkande 13).

Likaså Miljöpartiet anser i motion Fi45 att nivån på bostadstillägget bör

återställas till 85 % fr.o.m. år 1998. Utgiftsramen har också räknats upp med

anledning av partiets förslag till höjda miljöskatter som genom ett höjt

basbelopp får genomslag på pensionsförmånerna. Partiet förutsätter att

regeringen i budgetpropositionen skall föreslå att privata

pensionsförsäkringar inte skall ge upphov till reducerad folkpension i

änkepensionen.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi46 att inkomstprövningen av

änkepensionen tas bort och att omställningspensionen förlängs till ett år.

Kompensationsgraden i bostadstillägget bör dessutom återställas till 85 % och

fritidsfastighet skall inte räknas in i underlaget vid inkomstprövningen. För

att kunna kompensera de sämst ställda pensionärerna har partiet i sitt budget-

alternativ avdelat 900 miljoner kronor i höjt pensionstillskott, motsvarande

ett tillskott på 200 kr i månaden för denna grupp av pensionärer.

Socialförsäkringsutskottet biträder i sitt yttrande (SfU6) propositionens

förslag och avstyrker de i sammanhanget aktuella motionerna. Utskottet erinrar

om de stora besparingar som gjorts inom utgiftsområdet och ser ingen möjlighet

avsnitt 124 Kontrollera mot PDF

att kunna utöka ramen genom omprioriteringar inom andra områden. Man kan

därför, anser socialförsäkringsutskottet, inte återgå till tidigare regler för

bostadstillägg och efterlevandeförmåner. Socialförsäkringsutskottet noterar

dock att regeringen överväger frågan och avser att återkomma med förslag i

budgetpropositionen. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att regeringen

därvid kommer att redovisa konsekvenserna av eventuella förslag till

ytterligare regeländringar. Vad gäller effekterna av inkomstprövningen i

övrigt är detta något som på vanligt sätt får följas upp av RFV och

regeringen, anser socialförsäkringsutskottet.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer, dock inte

bostadsbidragen som redovisas under utgiftsområde 18 och studiebidragen som

hör till utgiftsområde 15. Förmånerna utgörs av allmänna barnbidrag,

föräldraförsäkring, inklusive havandeskapspenning samt underhållsstöd. Vidare

ingår bidrag till kostnader för internationella adoptioner, folkpension i form

av barnpension samt vårdbidrag till handikappade barn.

På statsbudgeten för 1997 har utgiftsområdet förts upp med drygt 35

miljarder kronor.

Av propositionen framgår att regeringen vid sin beräkning av medelsbehovet har

beaktat att ersättningsnivåerna fr.o.m. år 1998 kommer att höjas till 80 % i

föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen. Hänsyn har också tagits till

att SGI fr.o.m. år 1998 skall beräknas enligt nya regler. Regeringen avser att

inom ramen för utgiftsområdet föreslå ändrade regler för rätten till

vårdbidrag vid sjukhusvistelse och merkostnadsersättning. Dessutom skall

tillfällig föräldrapenning kunna utges i vissa fall vid övergångsboende.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

avsnitt 125 Kontrollera mot PDF

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 33 || -1 || +1 ||+200 || +30 || +1|

| || 297 || 200 || 800 || || || 964|

-----------------------------------------------------

|1999|| 33 || -2 || +1 || -- || +30 || +2|

| || 732 || 244 || 800 || || || 024|

-----------------------------------------------------

|2000|| 34 || -2 || +1 || -- || +30 || +2|

| || 133 || 289 || 800 || || || 093|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet avvisar i motion Fi42 förslaget att höja

kompensationsnivåerna inom föräldraförsäkringen från nuvarande 75 till 80 %.

Havandeskapspenningen bör enligt partiet avskaffas från den 1 januari 1998 och

för att uppnå likhet mellan reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen föreslås

att två karensdagar införs även för den tillfälliga föräldrapenningen.

Moderata samlingspartiet anser vidare att vårdnadsbidraget och avdragsrätten

för styrkta barnomsorgskostnader bör återinföras.

Folkpartiet föreslår i motion Fi43 att flerbarnstilläggen skall återinföras.

Partiets ramberäkning utgår också från att barnbidragen höjs med 2,3 miljarder

kronor, vilket motverkar effekterna av den matmomshöjning som Folkpartiet

också förordar. Den s.k. mamma/pappamånaden bör enligt Folkpartiet ha en högre

ersättningsnivå - 90 % - inte minst av jämställdhetsskäl.

Vänsterpartiet anser i motion Fi44 att ersättningen i föräldraförsäkringen

bör höjas till 85 % år 1999 då också förmånstaket bör höjas till 10 basbelopp.

För pappamånaden bör kompensationsnivån vara 90 %.

Miljöpartiet föreslår i motion Fi45 att ett brutet tak införs även i

föräldraförsäkringen fr.o.m. år 1998, där kompensationsnivån skall vara 85 %

på inkomster upp till 4,2 basbelopp och 40 % på den del av inkomsten som

överstiger denna nivå. Ett enhetligt tak bör införas i socialförsäkringarna

och arbetslöshetsförsäkringen och bestämmas till 6,5 basbelopp. Garantinivån i

föräldraförsäkringen bör enligt partiet höjas till 180 kr per dag samtidigt

som de tre månadernas ersättning på garantinivå tas bort. Partiet avdelar

vidare extra medel för resebidrag i underhållsstödet och anser att

barnbidraget bör höjas och beskattas.

Kristdemokraterna hävdar i motion Fi46 att familjen själv skall få avgöra

hur barnomsorgen skall ordnas och anser att vårdnadsbidrag skall återinföras.

Partiet föreslår också att flerbarnstilläggen återinförs.

avsnitt 126 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsberäkning och avstyrker de motioner som är aktuella i sammanhanget.

Socialförsäkringsutskottet erinrar om att det ekonomiska stödet till

barnfamiljer är av stor betydelse och finner det därför positivt att

regeringen i annat sammanhang har föreslagit att kompensationsnivån i

föräldraförsäkringen skall höjas till 80 %. För närvarande ser

socialförsäkringsutskottet ingen möjlighet att skapa ytterligare utrymme på

utgiftsområdet för att få till stånd förbättringar. Socialförsäkringsutskottet

avvisar den av Miljöpartiet föreslagna ersättningsmodellen, vilken riksdagen

avvisat senast i samband med budgetbehandlingen hösten 1996. Utskottet kan

inte heller godta förslaget om två karensdagar i den tillfälliga

föräldrapenningen, något som bedömts innebära alltför stora påfrestningar på

småbarnsföräldrar. Vidare bör havandeskaps- penningen finnas kvar, anser

utskottet, som likaså motsätter sig att vårdnadsbidrag och avdrag för

barnomsorgskostnader återinförs.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsförsäkringen,

utjämningsbidrag till arbetslöshetskassorna, ersättning till personer som

deltar i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna offentligt tillfälligt arbete

(OTA), resursarbete och tillfällig avgångsersättning samt bidrag till

lönegarantiersättning.

Utgifterna inom utgiftsområdet uppgår enligt 1997 års statsbudget till 41,6

miljarder kronor.

Regeringen har vid sin beräkning av medelsbehovet för utgiftsområdet beaktat

de förslag om en sammanhållen arbetslöshetsersättning som förts fram i annat

sammanhang (prop. 1996/97:107) och som bl.a. innebär att ersättningsnivån höjs

från 75 till 80 % samt att även taket för dagpenningen justeras upp.

Åtgärderna finansieras främst genom en höjning av den finansieringsavgift som

arbetslöshetskassorna betalar till staten och genom ett uppstramat

arbetsvillkor. Resterande finansieringsbehov täcks genom besparingar på andra

områden. Av propositionen framgår vidare att regeringen avser att genomföra

sådana ändringar av lönegarantibestämmelserna att kostnaderna kan minska med

300 miljoner kronor. I propositionen nämns också att regeringen senare kommer

avsnitt 127 Kontrollera mot PDF

att föreslå ett s.k. generationskontrakt vars innebörd är att personer i

åldern 63 och 64 år skall erbjudas avgångsersättning om arbetsgivaren

anställer en långtidsarbetslös yngre person. Dessutom kommer regeringen att

lägga fram förslag om ungdomsåtgärder och då särskilt överväga det system för

arbetslösa ungdomar som utvecklats i Danmark.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 40 || +12 || -10 || -1 || -3 || -7|

| || 631 || 730 || 319 ||400 || 770 || 472|

-----------------------------------------------------

|1999|| 31 || +3 || -10 || -- || -8 || -3|

| || 670 || 906 || 319 || || 970 || 900|

-----------------------------------------------------

|2000|| 25 || +2 || -10 || -- || -7 || -2|

| || 333 || 461 || 200 || || 670 || 900|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet avvisar i motion Fi42 de föreslagna förändringarna av

arbetslöshetsförsäkringen och vill i stället att egenfinansieringen av

försäkringen skall utökas samtidigt som man successivt skall införa en bortre

parentes för ersättningen. Moderaterna motsätter sig även förslaget om en

generationsväxling.

Folkpartiet godtar i motion Fi43 den föreslagna höjningen av

ersättningsnivån. Partiet vill emellertid införa en allmän

arbetslöshetsförsäkring med stramare arbetsvillkor, bortre parentes och en

högre grad av egenfinansiering. Det senare uppnås genom att statsbidraget till

a-kassorna minskas till 75 % av kassornas utbetalningar, dock utan att

ersättningsnivån sänks. Folkpartiet räknar med att därigenom kunna spara 9

miljarder kronor. En besparing uppkommer också genom att partiet avvisar

merparten av de utgifter som regeringen föreslår för avgångsersättningar och

generationsväxling.

Vänsterpartiet godtar i motion Fi44 den föreslagna höjningen av

ersättningsnivån men anser att nivån bör höjas till 85 % redan 1999. Dessutom

avsnitt 128 Kontrollera mot PDF

vill partiet att dagpenningens grundbelopp och tak skall räknas upp.

Begränsningsregeln för deltidsarbetslösa bör också avskaffas. Partiets förslag

att högst 2 miljarder kronor skall föras över till utgiftsområde 14 för att

där utnyttjas som aktivitetsstöd i samband med otraditionella projekt medför

att ramen i Vänsterpartiets budgetalternativ blir sammanlagt 1,4 miljarder

kronor lägre än vad regeringen föreslagit.

Miljöpartiet de gröna hävdar i motion Fi45 att regeringen ser alltför

optimistiskt på sysselsättningsökningen och att behovet av a-kassemedel kommer

att bli större än vad regeringen räknat med. Å andra sidan räknar partiet med

att dess förslag om en arbetstidsförkortning skall leda till en kraftigt

minskad belastning på försäkringen. Arbetstidsförkortningen är enligt

Miljöpartiet dessutom ett bättre alternativ än regeringens förslag till

generationsväxling som partiet avvisar (yrkande 30). Ramen påverkas även av

Miljöpartiets förslag till brutet tak i arbetslöshetsersättningen med 85 %

ersättning upp till inkomster på 4,2 basbelopp och 40 % på den del av

årsinkomsten som överstiger denna nivå (yrkande 44). Grundbeloppet i a-kassan

bör höjas till 246 kr per dag. Vidare bör ett enhetligt ersättningstak

motsvarande en årsinkomst på 6,5 basbelopp införas för socialförsäkringarna

och arbetslöshetsförsäkringen. Partiet föreslår också att arbetsvillkoret

skall vara fyra månader i stället för regeringsförslaget om sex månader.

Kristdemokraterna räknar i motion Fi46 med att partiets samlade förslag

kommer att främja sysselsättningen, vilket minskar belastningen på

arbetslöshetsersättningen. Belastningen på utgiftsområdet minskas också av att

partiet vill strama upp arbetsvillkoret (yrkande 27) och öka

egenfinansieringen för a-kassorna (yrkande 5) samt avskaffa åtgärden OTA med

tillhörande stimulansersättning.

I motion Fi61 framhåller Helena Frisk (s) att åldersgränsen för

generationsväxlingen inte får sättas för högt eftersom ungdomar då inte kommer

ut på arbetsmarknaden i tillräcklig omfattning.

I motion Fi74 föreslår Karin Wegestål m.fl. (s) att regeringen vid

utformningen av de aviserade ungdomsåtgärderna bör beakta de positiva

erfarenheterna av KrAmi-verksamheten, ett snart 20 år gammalt program för

lågutbildade arbetslösa ungdomar som är föremål för kriminalvård.

Arbetsmarknadsutskottet anser i sitt yttrande (AU7y) att regeringens förslag

till preliminär fördelning av utgifter på de utgiftsområden som hör till

utskottets beredningsområde kan godtas som riktlinjer för regeringens

budgetarbete under 1998-2000. Arbetsmarknadsutskottet godtar således

avsnitt 129 Kontrollera mot PDF

regeringens förslag till beräkning för utgiftsområde 13 och avstyrker

motsvarande förslag i de fem partimotionerna Fi42 (m) yrkande 7, Fi43 (fp)

yrkande 5, Fi44 (v) yrkande 5, Fi45 (mp) yrkande 42 och Fi46 (kd) yrkande 4.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker även motion Fi74 (s).

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

samt Kristdemokraterna har var för sig redovisat en avvikande mening.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

I utgiftsområdet ingår utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

arbetslivsfrågor, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader samt utgifter

för statliga arbetsgivarfrågor. Utgiftsområdet omfattar också utgifter för

jämställdhetspolitiska åtgärder bl.a. för Jämställdhetsombudsmannen (JämO).

De totala utgifterna inom utgiftsområdet uppgår enligt 1997 års statsbudget

till 52,3 miljarder kronor, varav utgifterna för konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgör ca 25,6 miljarder kronor.

Av propositionen framgår att regeringen vid beräkning av nivån på

utgiftsområdet har beaktat bl.a. en besparing på drygt 1 miljard kronor i form

av sänkt ersättningsnivå för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder med utbildningsbidrag. Å andra sidan har ramen justerats upp med ett

lika stort belopp till följd av en satsning på ökad kvalitet i den

yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Hänsyn har också tagits till

effekterna av de i annat sammanhang föreslagna ändringarna av

arbetslöshetsförsäkringen.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 49 || -23 || -8 || +5 || -1 || -2|

| || 209 || 280 || 198 ||983 || 500 || 900|

-----------------------------------------------------

avsnitt 130 Kontrollera mot PDF

|1999|| 50 || -23 || -7 || -- || -8 || -2|

| || 166 || 026 || 545 || || 400 || 900|

-----------------------------------------------------

|2000|| 48 || -22 || -8 || -- || -19 || -2|

| || 820 || 322 || 045 || || 680 || 900|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi42 att det är riktigt att

prioritera kvaliteten på den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen.

Partiet vill också skärpa kraven på åtgärder som ökar de arbetslösas möjlighet

att få arbete. Snarlika synpunkter framför partiet även i motion A48 där det

betonas att arbetsmarknadsutbildningen bör vara yrkesinriktad och i allt

väsentligt genomföras tillsammans med företagen. Motionärerna vill satsa

ytterligare resurser på den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen

(yrkande 11). Utbildning av mer generell natur bör hanteras utanför

arbetsmarknadspolitiken. Regeringens fempunktsprogram avvisas.

Folkpartiet räknar i motion Fi43 med att den egna politiken kommer att leda

till högre tillväxt och därmed också till minskat behov av arbetslöshets-

ersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I motionen föreslås ökde

insatser för arbetshandikappade.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att 2 miljarder kronor skall överföras

från utgiftsområde 13 för att ge utrymme för en utvidgad försöksverksamhet med

olika sysselsättningsprojekt. Partiet vill också öka satsningen på s.k.

otraditionella insatser, på åtgärder som bryter könssegregationen på

arbetsmarknaden samt på lönekompensation för arbetshandikappade vid Samhall.

Ytterligare medel avdelas också för särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder

för vissa kommunplacerade flyktingar samt för att höja kvaliteten bl.a. i

fråga om bidragsnivåerna för utbildningsvikariat och rekryteringsstöd. Partiet

motsätter sig också den av regeringen aviserade besparingen på

utbildningsbidraget till personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

Miljöpartiet de gröna räknar i motion Fi45 med att utgifterna inom

utgiftsområdet kommer att minska till följd av partiets förslag om förkortad

arbetstid. Dessutom uppnås ytterligare besparingar inom området eftersom

partiets förslag även har en gynnsam effekt på kommunernas ekonomiska

situation.

Kristdemokraterna uppger i motion Fi46 att partiets förslag om aktiva

åtgärder för att minska arbetslösheten kommer att minska trycket på de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Ytterligare medel bör dock anslås till

Samhalls verksamhet och till lönebidrag. Kristdemokraterna motsätter sig

regeringens förslag att försämra utbildningsbidragen.

I motion Fi63 föreslår Karin Olsson och Jan Björkman (s) att arbete inom

avsnitt 131 Kontrollera mot PDF

natur- och kulturmiljösektorerna införs som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Arbetsmarknadsutskottet anser i sitt yttrande (AU7y) att regeringens förslag

till preliminär fördelning av utgifter på de utgiftsområden som hör till

utskottets beredningsområde kan godtas som riktlinjer för regeringens bud-

getarbete under 1998-2000. Arbetsmarknadsutskottet godtar således regeringens

förslag till beräkning för utgiftsområde 14 och avstyrker motsvarande förslag

i de fem partimotionerna Fi42 (m) yrkande 7, Fi43 (fp) yrkande 5, Fi44 (v)

yrkande 5, Fi45 (mp) yrkande 42 och Fi46 (kd) yrkande 4.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker även motionerna A48 (m) yrkande 11 och

Fi63 (s).

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

samt Kristdemokraterna har var för sig redovisat en avvikande mening.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för studiefinansiering för studier på

gymnasienivå, vuxenstudier samt högskolestudier.

De totala utgifterna för utgiftsområdet enligt statsbudget uppgår år 1997

till ca 16,9 miljarder kronor varav ca 9,5 miljarder kronor avser studiemedel,

ca 4,7 miljarder kronor avser vuxenstudiestöd samt 1,9 miljarder kronor avser

studiehjälp till gymnasieungdomar.

Ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd har beräknats med utgångspunkt i de i

vårpropositionen aviserade satsningarna på fler utbildningsplatser inom ramen

för fempunktsprogrammet. Regeringen har vidare räknat med att år 1998 slopa

timersättningen för deltagare i svenska för invandrare (sfi) som förlorar

annan inkomst. Dessa avses i stället bli erbjudna samma studiestöd som övriga

vuxna. Därutöver räknar regeringen med besparingar genom att reglerna för

studiestöd vid utlandsstudier skärps och genom efterkontroll av inkomst inom

studiestödssystemet.

Riksdagen godkände i december 1996 riktlinjer för ett nytt vuxenstudie-stöd,

kallat särskilt utbildningsbidrag som skall införas den 1 juli 1997.

Arbetslösa, och under vissa förutsättningar anställda, skall kunna beviljas

särskilt utbildningsbidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå med

belopp som motsvarar det belopp som lämnas i arbetslöshetsersättning vid

arbetslöshet. Detta stöd skall kunna utgå under högst ett studieår. Regeringen

meddelar i vårpropositionen att det särskilda utbildningsbidraget kommer att

bibehållas som en del i satsningen på Kunskapslyftet.

Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för

avsnitt 132 Kontrollera mot PDF

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i följande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 15 Studiestöd

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 20 || - 2 || - || - || ± 0 || - 1|

| || 817 || 130 || 252 || 5 || || 128|

-----------------------------------------------------

|1999|| 22 || - 2 || - || -- || ± 0 || - 1|

| || 258 || 630 || 215 || || || 461|

-----------------------------------------------------

|2000|| 23 || - 3 || ± 0 || -- || ± 0 || - 1|

| || 486 || 470 || || || || 070|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi42 preliminära utgiftsramar för

utgiftsområde 15 som är lägre än i propositionen. Motionärerna avvisar

regeringens fempunktsprogram. Moderaterna anslår medel för kommunal

vuxenutbildning motsvarande den nivå som använts under föregående budgetår. De

vill bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen till 24 000 platser år 2000.

Moderaternas förslag till utgiftsram för utgiftsområde 15 är vidare beräknad

utifrån att de avvisar regeringens neddragning av stödet för utlandsstudier

och att de vill avskaffa stipendierna till dem som genomgått basår i komvux.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi43 något lägre preliminära

utgiftsramar för utgiftsområde 15 för åren 1998 och 1999 i förhållande till

regeringens förslag. Folkpartiet stöder regeringens förslag om fler

utbildningsplatser men anser att de farhågor som finns för kvaliteten måste

beaktas. De anser att det finns stort behov av att omvandla utbildningsbidrag

till doktorandtjänster. Folkpartiet vill återinföra barntillägget i svux och

svuxa. Skärpta regler för studiestöd vid utlandsstudier och förslaget att

avskaffa timersättningen vid sfi avvisas.

Vänsterpartiets förslag i motion Fi44 till preliminära utgiftsramar avviker

från regeringens förslag på så sätt att för år 1998 föreslås utgiftsområde 15

omfatta 5 miljoner kronor mindre. Skillnaden beror på att Vänsterpartiet vill

behålla timersättningen vid sfi men avskaffa dels rätten till särskilt

vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar, dels basårsstipendierna i komvux.

avsnitt 133 Kontrollera mot PDF

Vänsterpartiet föreslår vidare (yrkande 66) att regeringen i samband med

kommande budgetproposition skall pröva frågan om särskilt utbildningsbidrag

skall kunna utgå under hela studietiden. Motionärerna befarar att många eljest

kommer att avbryta studierna efter första året, eftersom ersättningen då

minskar drastiskt.

Miljöpartiet de gröna föreslår i sin partimotion samma preliminära ramar för

utgiftsområdet som regeringen.

Kristdemokraternas förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde

15 är drygt 1 miljarder kronor lägre än regeringens förslag. Kristdemokraterna

förespråkar en utbildningssatsning som sker i långsammare takt, eftersom det

finns risk för att kvaliteten på utbildningen eljest blir lidande.

Kristdemokraterna vill återställa barntillägget inom svuxa. De vill avskaffa

det särskilda N/T-stödet och stipendierna till dem som slutfört basår i

komvux.

I motion Fi67 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) framförs i likhet

med motion Fi44 (v) farhågor om att två terminers stöd är för kort tid.

Regeringen bör inför kommande studiestödsproposition pröva om särskilt

utbildningsbidrag skall kunna utgå för hela studietiden, eller i vart fall för

fyra terminers studier.

Utbildningsutskottet stöder i sitt yttrande (UbU5y) regeringens

utbildningssatsning. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och det

angelägna i de satsningar som regeringen föreslår anser utbildningsutskottet

vidare att riksdagen inte bör motsätta sig de besparingar som regeringen

räknat med inom utgiftsområdet. Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens

förslag till preliminära utgiftsramar.

Förslagen i vissa av motionerna att avskaffa stipendierna efter genomfört

basår i komvux, det särskilda vuxenstudiestödet för vissa N/T-studier och det

särskilda vuxenstudiestödet vid vissa lärarutbildningar liksom förslaget att

återinföra barntillägget i svux och svuxa har behandlats av riksdagen vid

upprepade tillfällen, senast i samband med fastställande av budget för år

1997. Utbildningsutskottet hänvisar till vad utskottet då anförde (bet.

1996/97:UbU2, rskr. 101) som motivering för sin avstyrkan av förslagen.

Den utgiftsram som regeringen föreslagit för år 1998 för utgiftsområde 15

inrymmer inte en utsträckning av tiden under vilken särskilt utbildningsbidrag

kan utgå. Motionsyrkanden härom avstyrks därför. Utbildningutskottet utgår

från att regeringen vid beredningen av förslag till ett nytt studiestödssystem

beaktar vikten av att systemet uppmuntrar lågutbildade vuxna till att påbörja

och fullfölja utbildning.

Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Moderaternas, Folkpartiets,

avsnitt 134 Kontrollera mot PDF

Vänsterpartiets och Kristdemokraternas företrädare.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för barnomsorg, skola, vuxenutbildning,

högskoleutbildning samt universitetsforskning. De totala utgifterna enligt

statsbudget uppgår för år 1997 till ca 25,4 miljarder kronor, varav

barnomsorg, skola och vuxenutbildning svarar för ca 4,3 miljarder kronor,

universitet och högskolor för ca 18,3 miljarder kronor samt nationella och

internationella forskningsresurser för ca 2,3 miljarder kronor.

Regeringen har för den ekonomiska ramen för 1998 beräknat tillkommande

besparingar inom området med 213 miljoner kronor. Dessa besparingar beräknas

genomföras genom att neddragning sker bland annat på statens bidrag till

svensk undervisning i utlandet med 20 miljoner kronor samt med resterande

belopp främst genom rationaliseringskrav på utbildningsverksamheterna.

Regeringen har för avsikt att i budgetpropositionen föreslå riksdagen en

utökning av den utbildningssatsning som beslutats i samband med

budgetpropositionen för år 1997. Under utgiftsområdet har därför beräknats

utgifter för ytterligare utbildningsplatser för treårsperioden 1998-2000.

Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i följande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 26 || - 1 || + || ± || + || -|

| || 715 || 928 || 180 || 0 || 40 || 390|

-----------------------------------------------------

|1999|| 28 || - 2 || + || -- || + || -|

| || 059 || 546 || 180 || || 40 || 790|

-----------------------------------------------------

|2000|| 29 || - 2 || ± 0 || -- || + || - 1|

| || 389 || 988 || || || 40 || 190|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet föreslår lägre preliminära utgiftsramar för

avsnitt 135 Kontrollera mot PDF

utgiftsområde 15 än propositionen. Motionärerna avvisar regeringens fempunkts-

program. Moderaterna anslår medel för kommunal vuxenutbildning motsvarande den

nivå som använts under föregående budgetår. De vill bygga ut den kvalificerade

yrkesutbildningen till 24 000 platser år 2000. Deras förslag innefattar

återförda och ökade medel för forskning och utveckling inom skolan,

tillskapandet av ett fristående institut för kvalitetsarbetet i skolan och

ytterligare medel till universitet och högskolor, forskningsråd och

forskningsinstitut.

Folkpartiet liberalerna stöder regeringens förslag om fler

utbildningsplatser men anser att de farhågor som finns för kvaliteten måste

behandlas mycket seriöst. Sommaruniversitet bör enligt motionärerna ingå i

varje högskolas utbildningsuppdrag. Folkpartiet säger nej till besparingen på

svensk undervisning i utlandet.

Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion samma ram för utgiftsområdet som

regeringen. I motionen anförs att Vänsterpartiet är tveksamt till

konstruktionen av den kvalificerade yrkesutbildningen. Partiet hade hellre

sett satsningar inom nuvarande system. Motionärerna anser att en väsentlig

kvalitetshöjning kan nås inom högskolan genom att studenterna får mer

inflytande över sin utbildning.

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 att medel bör tillföras för

pedagogiska hjälpmedel och aktiv hjälp för elever med läs- och

skrivsvårigheter samt till Naturvetenskapliga forskningsrådet för information

om genteknik. Motionärerna anför (yrkande 27) att en del av detta kan

finansieras genom en något lägre uppräkning av anslagen till särskilda

utbildningsinsatser för vuxna. Det behövs en kraftig förstärkning av

grundforskningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en

omfördelning från medel till tillämpad forskning till anslagen till

grundforskning.

Kristdemokraterna förespråkar en utbildningssatsning i långsammare takt,

eftersom det finns risk för att kvaliteten på utbildningen eljest blir

lidande. De anser att en viktig del av utbildningssatsningen måste göras inom

grundskolan och gymnasieskolan, vilken partiet vill möjliggöra genom en

förstärkning av kommunsektorn med 2,5 miljarder kronor. En större del av

resurserna än vad regeringen föreslagit bör enligt motionärerna användas till

att bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen.

I motionerna Fi56 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Fi66 av Carl-Johan

Wilson (fp) framförs förslag beträffande lokalisering av tillkommande

högskoleplatser. I den första förordas Haninge och i den andra Jönköping.

Utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet delar i sitt yttrande (UbU5y) regeringens åsikt att

avsnitt 136 Kontrollera mot PDF

nyckeln till lägre arbetslöshet, högre tillväxt, ökad jämställdhet och vidgad

valfrihet mer än något annat är utbildning och kompetenshöjning. Satsningen på

vuxenutbildning för dem som saknar fullständig gymnasial utbildning är enligt

utbildningsutskottets mening utomordentligt viktig för att förhindra att de

som har låg utbildning varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med

omstruktureringar inom olika branscher och offentliga verksamheter.

Erfarenheterna hittills av försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning tyder på att denna fyller ett viktigt behov i arbetslivet. Det

mycket stora sökandetrycket på högskolans grundutbildning, liksom

näringslivets uttalade behov av fler högskoleutbildade särskilt inom

naturvetenskapliga och tekniska områden, gör det angeläget att ytterligare

bygga ut högskolan.

Utbildningsutskottet utgår från att den utökade verksamheten skall bedrivas

med samma kvalitet som den hittills beslutade. Både för Kunskapslyftet och för

den kvalificerade yrkesutbildningen gäller redan att flera olika

utbildningsanordnare skall kunna medverka. Utbildningsutskottet noterar också

regeringens avsikt att anvisa medel för kompetensutveckling av högskolans

lärare och för att få fram fler personer med forskarutbildning.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och det angelägna i de satsningar

som regeringen föreslår anser utbildningsutskottet att riksdagen inte bör

motsätta sig de besparingar som regeringen räknat med inom utgiftsområde 16.

Finansutskottet bör enligt utbildningsutskottets mening också avstyrka

Miljöpartiets förslag om s.k. grundforskningsavdrag (yrkande 27). Riksdagen

avslog yrkanden om en utredning om detta i december 1996 (bet. 1996/97:UbU3,

rskr. 99). Vad gäller hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter hänvisar

utskottet till de ökade resurser till kommunerna som regeringen föreslår inom

utgiftsområde 25 och som enligt regeringen bl.a. skall användas till att ge

elever med behov av särskilt stöd den utbildning som de har rätt till. I fråga

om information om genteknik hänvisar utbildningsutskottet till sitt yttrande

över ett motsvarande yrkande från Miljöpartiet som riksdagen avslog i december

1996 (bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99).

Beträffande lokalisering av tillkommande utbildningsplatser anser

utbildningsutskottet att finansutskottet bör avstyrka motionerna, eftersom

riksdagen inte bör föregripa regeringens beredning av frågan om hur de

ytterligare platserna skall fördelas mellan lärosätena eller på olika

utbildningar.

Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Moderaternas, Folkpartiets,

Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Kristdemokraternas företrädare.

avsnitt 137 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar kulturområdet, exkl. presstöd och vissa andra

massmediefrågor, dvs frågor om arkiv, museer, kulturmiljövård, konstnärer,

teater, dans, musik, bibliotek, litteratur, tidskrifter, bildkonst,

konsthantverk, hemslöjd och film samt den samiska kulturen. Till

utgiftsområdet hör också folkbildningen. Utgiftsområdet omfattar även stöd

till trossamfund, ungdomsfrågor, folkrörelse- och idrottsfrågor samt

restaureringsarbeten vid de kungliga slotten m.m. De totala utgifterna för

utgiftsområdet uppgår enligt statsbudgeten för år 1997 till ca 7,2 miljarder

kronor.

Regeringen uppger i vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) att beräkningarna av

ramen för utgiftsområdet utgår ifrån att ytterligare besparingar på 6,5

miljoner kronor görs utöver tidigare beslutade neddragningar. Enligt

propositionen tillförs utgiftsområdet medel för en elitidrottssatsning under

perioden 1998-2004 under förutsättning av ett OS i Stockholm år 2004. För

deltagande i OS och Paralympics i japanska Nagano beräknas också vissa medel

för budgetåret 1998.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i följande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||7 324 || - || + 50 || + || ± 0 || +|

| || || 465 || ||200 || || 93|

-----------------------------------------------------

|1999||7 477 || - || + 50 || .. || ± 0 || +|

| || || 515 || || || || 93|

-----------------------------------------------------

|2000||7 632 || - || + 50 || .. || ± 0 || +|

| || || 570 || || || || 93|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet anför inledningsvis i motion Fi42 att kulturen bör

stå fri och obunden och att kulturyttringar i betydande omfattning kan ses som

avsnitt 138 Kontrollera mot PDF

en del av yttrandefriheten. Kulturen skall inte göras beroende av offentligt

stöd enligt motionärerna. Vidare anförs att Sveriges radios och Sveriges

televisions verksamhet bör koncentreras till två respektive en kanal medan

övriga kanaler säljs. Enligt motionärernas förslag kommer folkbildningen att

få bära en betydande del av besparingen. Besparingar kommer vidare att

föreslås på Statens kulturråd och på dess anslag för allmän kulturverksamhet.

I motionen föreslås också minskningar på anslaget för filmstöd och

litteraturstöd i den del som avser En bok för alla, samt på stödet till

ungdomsorganisationer och allmänna samlingslokaler. Motionärerna anser att

åtgärder bör vidtas för att öka de enskilda människornas bidrag till

kulturområdet genom t.ex. tillförsel av lotterimedel eller en

?dubbleringsfond? enligt Moderaternas förslag.

Folkpartiet föreslår i motion Fi43 högre preliminära ramar för

utgiftsområdet än regeringen.

Vänsterpartiet anser enligt motion Fi44 att det är angeläget att

folkhögskolor och studieförbund får ekonomiska förutsättningar för att ta

aktiv del i det s.k. Kunskapslyftet. Vänsterpartiet betonar att villkoren för

kulturtidskrifter är en angelägen fråga och framhåller att det i startskedet

måste satsas stort på det nya världsmuseet i Göteborg. Vänsterpartiet vill

också att det inrättas ett Kvinnomuseum med nationellt ansvar. Enligt

motionärerna är det också angeläget att se över vilka effekter principer för

förvaltning och hyressättning av fastigheter ger på kulturområdet.

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 en omfördelning av

kulturbudgeten inom den ram för utgiftsområdet som regeringen har föreslagit.

I stället för till fackliga organisationers uppsökande verksamhet önskar

motionärerna föreslå att mer medel fördelas till musik, lokalt arrangörsstöd,

kulturminnesvård, kvinno- och filmmuseum. Miljöpartiet de gröna utgår ifrån

att Stockholm inte erhåller någon sommarolympiad år 2004 och menar att de

extra medel till elitidrott som regeringen föreslår därför bör ingå som extra

stöd till permanenta kultursatsningar i hela landet.

Inledningsvis i motion Fi46 anför Kristdemokraterna att ett mångsidigt

kulturliv och en förståelse för vår egen och andras kulturtraditioner är en

viktig förutsättning för ett högtstående samhälle. Tidigare satsningar på den

ideella sektorn har, enligt motionärernas uppfattning, successivt urholkats.

Kristdemokraterna anser att extra satsningar bör göras på bland annat

folkbildningen och länsmusiken.

Kulturutskottet anför i sitt yttrande (KrU6y) att regeringen inte särskilt har

tagit upp frågan om en ändring av ramen för utgiftsområde 17 med hänsyn till

avsnitt 139 Kontrollera mot PDF

folkbildningens behov. De uttalanden som framförts motionsvägen om besparingar

på anslaget till folkbildningen eller om ökning av detta anslag motiverar

enligt kulturutskottets mening inte en ändring av storleken på ramen för

utgiftsområdet. Frågan huruvida medel bör anvisas för en elitidrottssatsning

inför ett OS i Stockholm år 2004 får enligt kulturutskottets mening prövas i

budgetsammanhang och sedan beslut om förläggningen av OS nämnda år har

fattats. Kulturutskottet anser dock att utrymme för en sådan satsning bör

skapas inom utgiftsramen. Kulturutskottet beaktar också att det av

vårpropositionen framgår att regeringen för budgetåret 1998 räknat med ett

visst reformutrymme, delvis finansierat genom omprioriteringar inom

utgiftsområdet. Regeringen har också i viss utsträckning angivit vilken

inriktning reformerna bör ha. Kulturutskottet anför att det inte har att ta

ställning till inriktningen i detta sammanhang.

Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag samt avstyrker behandlade

motionsyrkanden. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna respektive

Kristdemokraterna har till yttrandet avgivit avvikande meningar.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, planering av

markanvändning och bebyggelse, geotekniska frågor, länsstyrelserna samt

lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet. De totala utgifterna för

utgiftsområdet uppgår enligt statsbudget för år 1997 till 33,4 miljarder

kronor, varav räntebidrag m.m. 23,4 miljarder kronor, bostadsbidrag 5,9

miljarder kronor, länsstyrelserna 1,7 miljarder kronor samt

Bostadskreditnämndens garantiverksamhet 1,3 miljarder kronor. Utgifterna inom

utgiftsområdet beräknas minska främst som en följd av att utgifterna för

räntebidragen minskar.

I propositionen föreslår regeringen två regelförändringar i bostadsbidragssy-

stemet. Dels införs en lägsta nivå under vilken den bidragsgrundande

boendekostnaden inte skall reduceras på grund av bostadsytans storlek, dels

exkluderas räntebidrag från bidragsgrundande inkomst. Finansiering sker främst

genom en effektivisering av utbetalningsrutinerna inom räntebidragssystemet.

Regeringen har i beräkningen av den ekonomiska ramen utgått ifrån att en

ytterligare besparing på 300 miljoner kronor görs engångsvis för år 1998 på

räntebidrag m.m. samt att tillskapandet av en ny länsstyrelse ger

avsnitt 140 Kontrollera mot PDF

besparingseffekter. För att öka takten i omställningen till ett ekologiskt

hållbart samhälle tillförs utgiftsområdet medel för ett lokalt

investeringsprogram för att öka den ekologiska hållbarheten.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under perioden 1998-2000 redovisas i följande tabell:

Förslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 22 || -2 || -2 ||+975 || +5 || -|

| || 799 || 389 || 780 || || || 483|

-----------------------------------------------------

|1999|| 20 || -4 || -3 || .. || +5 || -|

| || 413 || 289 || 780 || || || 483|

-----------------------------------------------------

|2000|| 17 || -6 || -4 || .. || +5 || -|

| || 449 || 902 || 780 || || || 483|

-----------------------------------------------------

I motion Fi42 (m) förespråkar motionärerna lägre nivå på ramen än regeringens

förslag. Reglerna för beräkning av bostadsbidrag bör ändras så att

ytbegränsningen slopas och att inkomstprövningen återställs till 1996 års

regler. Dessutom bör bostadsbidrag till ungdomar slopas. Vidare anser

motionärerna att räntebidragssystemet bör återställas till de ursprungliga

s.k. Danell-reglerna. Motionärerna avvisar regeringens förslag till lokala

investeringsprogram.

Även i motion Fi43 (fp) föreslås lägre ram för utgiftsområdet. Regeringens

förslag till lokala investeringsprogram avvisas (yrkande 14). I motion Fi76 av

Erling Bager m.fl. (fp) (yrkandena 3 och 4) föreslås att plan- och bygglagen

(PBL) ändras för att möjliggöra bättre handikappanpassning av offentliga

miljöer samt att medel avsätts för att utöka radon- och allergisanering. När

det gäller radonsanering föreslås också att ett system upprättas där kommuner

utfärdar intyg om att ett hus inte är beläget i ett riskområde.

I motion Fi44 (v) föreslås en utökad ram för år 1998. Ytterligare medel

anslås för utökade bostadsbidrag, bidrag till solvärmeanläggningar,

allergisanering av fukt- och mögelskadade hus samt för handikappanpassningar

av den offentliga miljön.

avsnitt 141 Kontrollera mot PDF

I motion Fi45 (mp) föreslås en ökad ram för perioden. Motionärerna ställer

sig positiva till regeringens förslag om lokala investeringsprogram.

Programmet bör dock ges en tydligare inriktning på bl.a. allergi- och

radonsanering samt sanering av miljöskadade områden (yrkande 45).

I motion Fi46 (kd) föreslås en lägre ram för utgiftsområdet. Motionärerna

föreslår förändrade regler för bostadsbidrag samt besparingar på

räntebidragen.

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU7y) regeringens beräkning av

ram för utgiftsområdet. Bostadsutskottet konstaterar att ramen minskats

kraftigt för perioden främst beroende på minskade räntebidrag. En mer noggrann

bedömning avseende år 1998 sägs naturligen komma att göras i samband med

behandlingen av budgetpropositionen hösten 1997. Partimotionerna från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna avstyrks med motiveringen

att ytterligare minskningar av ramen skulle innebära alltför kraftiga ökningar

av boendekostnaderna. Partimotionerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna samt motion Fi76 (fp) avstyrks i de delar de rör de lokala

investeringsprogrammen med motiveringen att regeringen skall lämna

konkretiseringar och förslag i höst. Vänsterpartiets förslag om ökade medel

för bostadsbidrag avstyrks då bostadsutskottet inte anser att beslutet från

våren 1996 om bostadsbidrag bör omprövas i sina grundläggande delar nu.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

samt Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika former av företagsstöd,

medel för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram, medel från EG:s

regionalfond samt utgifter för Glesbygdsverket och Statens institut för

regional forskning. För år 1997 uppgår enligt statsbudgeten de totala

utgifterna till 3,7 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor avser

anslaget Regionalpolitiska åtgärder.

Utgiftsområdet brukar benämnas den ?lilla? regionalpolitiken. Med den

?stora? regionalpolitiken avses sakområdena inom andra samhällssektorer.

Utvecklingen inom dessa andra samhällssektorer är sammantaget mer

betydelsefull för den regionala balansen och den ekonomiska tillväxten än den

lilla regionalpolitiken.

På senare tid har verksamheten inom utgiftsområdet påverkats av

avsnitt 142 Kontrollera mot PDF

förberedelser för att ta del av återflödet av medel från EG:s strukturfonder.

Dessa har bl.a. skapats för att motverka de regionala obalanser som den inre

marknaden bedöms kunna medföra. Det sammanlagda återflödet av medel för

regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas under perioden 1995-1999 komma

att uppgå till ca 5,5 miljarder kronor.

Vid sin beräkning av den ekonomiska ramen har regeringen utgått från

följande förändringar. Under år 1998 ökas ramen genom dels vissa utgifter för

den s.k. Söderhamnssatsningen, dels ytterligare 50 miljoner kronor för

satsningar inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget. I det sistnämnda

fallet föreslås en ökning med samma belopp även för åren 1999 och 2000. Såvitt

gäller besparingar föreslås - utöver tidigare beslutade - att ramen minskas

med 90 miljoner kronor för vart och ett av de tre åren. Besparingen skall på

sikt i sin helhet tas ut på anslaget för sysselsättningsbidrag genom

regelförändringar. Denna besparing kan - enligt regeringens bedömning - göras

utan att man försämrar möjligheten att uppnå de regionalpolitiska målen.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under perioden 1998-2000 redovisas i följande tabell:

Förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||3 602 || - || -50 ||+500 ||+105 || +90|

| || || 635 || || || || |

-----------------------------------------------------

|1999||3 553 || - || -50 || .. ||+105 || +90|

| || || 795 || || || || |

-----------------------------------------------------

|2000||3 373 || -1 || -50 || .. ||+105 || +90|

| || || 045 || || || || |

-----------------------------------------------------

I motion Fi42 (m) föreslås minskade ramanslag för utgiftsområdet i förhållande

till regeringens alternativ (yrkande 7 i denna del). Motionärerna anser att

det är möjligt att förbättra villkoren för de regioner som i dag är föremål

för åtgärder enligt den ?lilla? regionalpolitiken med mindre resurser än vad

som i dag avsätts. Generella åtgärder, t.ex. minskad beskattning, avreglering

avsnitt 143 Kontrollera mot PDF

och goda möjligheter till utbildning, ger regionerna förutsättningar att växa

av egen kraft. Vidare bör medel från EG:s strukturfonder kunna användas för

utbildning och kompetensutveckling. Statens roll som medfinansiär bör minska.

I motion Fi43 (fp) föreslås att ramen minskas med 50 miljoner kronor för

vart och ett av åren 1998-2000 (yrkande 5 i denna del).

I motion Fi44 (v) föreslås en höjning av ramen för år 1998 jämfört med

regeringens förslag (yrkande 5 i denna del). Utgiftsökningarna berör tre

områden. Regeringens förslag om en besparing på 90 miljoner kronor på anslaget

för sysselsättningsbidrag tillbakavisas. En sådan besparing skulle drabba

sysselsättningen i regionalpolitiska stödområden, hävdas det i motionen. Det

s.k. landshövdingeuppdraget bör tillföras 400 miljoner kronor utöver det

belopp som föreslås i propositionen. Teknikspridning och stöd till upprättande

av nätverk mellan mindre företag är av särskild vikt. Program som särskilt

vänder sig till kvinnors näringsverksamhet och kooperativt företagande bör

också uppmärksammas. En fortsatt prioritering av ett nationellt resurscentrum

med 10 miljoner kronor ingår också i Vänsterpartiets regionalpolitiska ram.

I motion Fi45 (mp) förordas en höjning av ramen för vart och ett av åren med

105 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna anser att

nedsättningen av socialavgifter i inre Norrland bör återställas till den nivå

som gällde före år 1997. Det är viktigt att företagarna ges rimliga, stabila

och förutsebara villkor - även inom regionalpolitiken, anförs det (yrkande 41

i denna del). Ett separat yrkande med motsvarande syfte har framställts i

samma motion (yrkande 46).

I motion Fi46 (kd) avvisas regeringens aviserade besparingar om 90 miljoner

kronor avseende regionalpolitiska insatser (yrkande 4 i denna del). Detta

innebär en ökning av ramen jämfört med regeringens förslag med motsvarande

belopp. Motionärerna förespråkar att medlen används för att förändra

stödområdesindelningen. Gränserna för denna har gällt under lång tid, anför

motionärerna som samtidigt erinrar om att strukturen på arbetsmarknaden har

genomgått stora förändringar.

I motion Fi84 av Sivert Carlsson (c) betonas att för att problemen med

utflyttning från landsbygden och koncentration till storstadsområdena skall

kunna hejdas måste regionalpolitiken vara konsekvent, aktiv och offensiv. Den

växtkraft som finns i de tusentals utvecklingsgrupper som på landsbygden

arbetar i olika projekt måste stödjas (yrkande 2). I motionen välkomnas

förslagen i propositionen om utveckling av formerna för en ny regional

avsnitt 144 Kontrollera mot PDF

näringspolitik, men påpekas att ett sektorsövergripande arbete krävs för att

det skall bli resultat. Statens helhetsansvar för den regionala utvecklingen

betonas (yrkande 1).

I motion Fi78 av Kjell Ericsson (c) uttrycks oro för den omfattande

byråkrati som kringgärdar hanteringen av EG:s strukturfonder. Regeringen bör

därför snarast ta initiativ till en förenkling av rutinerna, främst genom att

så mycket som möjligt hanteras på länsnivå. Vidare påpekar motionären att

många regionalpolitiska EU-projekt kommer att kräva betydande statliga medel

för medfinansiering. Han befarar att de i propositionen beräknade medlen för

regional näringspolitik kan visa sig otillräckliga. Regeringen bör därför ha

beredskap att tillföra ytterligare medel för detta ändamål (yrkande 5). I

motionen anförs också att när myndigheter, institutioner etc. omstrukturerar

får detta dominoeffekter på övrig verksamheter på en ort. I den s.k. REKO-

STAT-utredningen konstateras att betydande förändringar av statlig verksamhet

har medfört att många arbetstillfällen har försvunnit från regionalpolitiskt

utsatta områden. Staten måste ta ett betydligt större ansvar, bl.a. genom ökad

decentralisering av sin verksamhet (yrkande 4).

I motion Fi69 av Ronny Korsberg (mp) förespråkas en viss användning av de

extra medel regeringen föreslår skall användas till satsningar inom

landshövdingeuppdraget. Motionären föreslår att dessa medel används till

regional medfinansiering av Lokala kooperativa utvecklingscentrum (yrkande 3).

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU7y) regeringens förslag

till utgiftsram i avvaktan på den regionalpolitiska propositionen som skall

läggas fram hösten 1997. Arbetsmarknadsutskottet avstyrker därmed motionerna

Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi44 (v), Fi45 (mp) samt Fi46 (kd) i berörda delar. Vad

gäller motionerna Fi84 (c) yrkande 1 och Fi78 (c) yrkande 4 instämmer

arbetsmarknadsutskottet i det som anförs i motionerna om den betydelse för den

regionala utvecklingen som de olika statliga sektorerna har och om

statsmakternas ansvar för en regional balans. Vidare sägs dock att det är

motiverat att riksdagen avvaktar den aviserade regionalpolitiska

propositionen. Därmed avstyrks motionerna. Motion Fi84 yrkande 2 avstyrks med

motiveringen att det som motionären syftar på ryms inom landshövdingeuppdraget

och att regeringen har föreslagit en ökad satsning på denna verksamhet. En

utvärdering av landshövdingeuppdraget förutsätts presenteras i

budgetpropositionen i höst. Slutligen säger arbetsmarknadsutskottet att det

kan förutsättas att regeringen, både vad gäller byråkratin i hanteringen och

avsnitt 145 Kontrollera mot PDF

frågan om medel för utnyttjande av EG:s strukturfonder, kommer att behandla

detta i den regionalpolitiska propositionen. Motion Fi78 (c) yrkande 5

avstyrks därmed.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna

samt Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande (NU8y) motion Fi69 av Ronny

Korsberg (mp) yrkande 3 med motiveringen att riksdagens ställningstagande nu

endast avser ramen för utgiftsområdet. I samband med budgetpropositionen

kommer riksdagen att ta ställning till mer detaljerade förslag av den karaktär

som förs fram i motionen.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande hushållning med naturresurser,

biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor,

bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemikaliekontroll,

strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt

miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter för Statens

naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen,

Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion.

De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår enligt statsbudgeten år 1997

till ca 1,3 miljarder kronor, varav ca 1,1 miljarder kronor för miljövård och

0,2 miljarder kronor för strålskydd och kärnsäkerhet.

Utöver de besparingar som ingår i konsolideringsprogrammet för år 1998 (177

miljoner kronor) har regeringen i vårpropositionen vid sin beräkning av de

preliminära utgiftsramarna utgått från att ytterligare besparingar görs inom

utgiftsområdet. Dessa besparingar uppgår till 18 miljoner kronor fr.o.m. år

1998. Vidare bortfaller fr.o.m. år 1999 resterande medel från

energiskatteöverenskommelsen. Ambitionen är att vissa besparingar skall kunna

kompenseras genom medel från Stiftelsen för strategisk miljöforskning

(MISTRA).

I en särskild bilaga till propositionen redovisas utförligt regeringens

strategi för att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart

samhälle (bilaga 5). Under utgiftsområde 18 har regeringen som ett inslag i

denna strategi beräknat totalt 5,4 miljarder kronor åren 1998 till 2000 för

ett lokalt investeringsprogram för ett ekologiskt hållbart samhälle.

Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för

avsnitt 146 Kontrollera mot PDF

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i följande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||1 150 || + || + || + || + 1 || +|

| || || 100 || 290 ||410 || 054 || 180|

-----------------------------------------------------

|1999||1 113 || + || + || -- || + 1 || +|

| || || 100 || 290 || || 072 || 180|

-----------------------------------------------------

|2000||1 124 || + || + || -- || + 1 || +|

| || || 100 || 290 || || 073 || 180|

-----------------------------------------------------

Enligt Moderata samlingspartiets motion Fi42 saknar regeringens miljöpolitik

en tydlig och sammanhållen strategi för att åstadkomma en verkningsfull

miljöpolitik och för att uppfylla statens ansvar på miljöområdet. Sänkningen

av anslagen för miljöforskning kan inte kompenseras med medel från

forskningsstiftelsen MISTRA. En del av den neddragning som regeringen föreslår

bör inte genomföras. Utgiftsramen bör höjas med 100 miljoner kronor de

närmaste åren.

I Folkpartiets budgetalternativ hösten 1996 anslogs nära 300 miljoner kronor

utöver regeringens förslag till miljövården. Det gällde uppköp av värdefull

mark, kalkning av försurade sjöar, miljöforskning, sanering av gamla

miljösynder och miljöövervakning. I motion Fi43 föreslår Folkpartiet att

utgiftsramarna för de närmaste åren bör höjas med 290 miljoner kronor.

Enligt Vänsterpartiet måste kalkningen av sjöar och vattendrag

upprätthållas. Ramen bör därför utökas med 70 miljoner kronor för bibehållna

kalkningsinsatser. Statens naturvårdsverk har när det gäller miljöskadade

områden identifierat 2 000 förorenade områden där sanering borde göras. Ramen

för sanering bör därför utökas med 190 miljoner kronor. Vidare framhålls att

det saknas skydd av produktiv skog i framför allt Götaland och Svealand samt

Norrlands kustland. Anslaget för inköp av värdefull skog bör därför ökas med

100 miljoner kronor per år. Vidare föreslås att Naturvårdsverkets ram ökas med

50 miljoner kronor. Sammanlagt bör utgiftsramen höjas med 410 miljoner kronor

det närmaste året.

avsnitt 147 Kontrollera mot PDF

Miljöpartiet de gröna föreslår högre utgiftsramar än regeringen. Av

höjningen skall knappt hälften gå till skydd av urskogar genom inköp. I övrigt

föreslås ökade anslag till Naturvårdsverket, kalkning, miljöforskning och till

sanering och återställning av miljöskadade områden. 40 miljoner kronor

återläggs till miljöforskningen eftersom det inte framgår klart att medlen

från MISTRA täcker behovet.

Kristdemokraterna avvisar i motion Fi46 regeringens aviserade besparingar

avseende miljöpolitiken. Ytterligare resurser bör i stället tillföras bl.a.

kalkningsverksamhet, miljöövervakning och miljösanering. Utgiftsramen bör

höjas med 180 miljoner kronor de närmaste åren.

I ett särskilt yrkande i samma motion föreslår motionärerna ett

tillkännagivande om vad som i motionen anförts om miljöpolitiken (yrkande 13).

I motion Fi80 av Margareta Andersson och Sivert Carlsson (c) framhålls

betydelsen av fortsatt stöd till sjökalkningen. En förnyad satsning på att

kalka sjöar och vattendrag på sydsvenska höglandet är nödvändig för att

behålla vattenkvalitet, flora och fauna i alla de vattendrag som rinner upp på

höglandet.

Jordbruksutskottet delar i sitt yttrande (JoU4y) regeringens uppfattning att

vissa besparingar bör kunna kompenseras genom medel från Stiftelsen för

strategisk miljöforskning (MISTRA). Samtidigt konstaterar jordbruksutskottet

att tidigare beslutade och nu föreslagna besparingar måste medföra en

omprioritering mellan de olika anslagen inom utgiftsområdet. Av propositionen

framgår inte närmare hur de föreslagna besparingarna skall genomföras.

Regeringen har däremot i budgetpropositionen för innevarande budgetår

förklarat sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen

för år 1998 med konkreta förslag till besparingsåtgärder.

Jordbruksutskottet ansluter sig till regeringens bedömning att verksamheten

kan genomföras inom den ram som regeringen preliminärt beräknar för

utgiftsområdet. Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionerna

Fi42 (m) yrkande 7 delvis, Fi43 (fp) yrkande 5 delvis, Fi44 (v) yrkande 5

delvis, Fi45 (mp) yrkande 41 delvis, Fi46 (kd) yrkande 4 delvis och Fi80 (c)

avstyrks.

Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Moderaternas, Folkpartiets,

Vänsterpartiets och Miljöpartiets företrädare.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar energiforskning och energiteknisk utveckling, in-

vesteringsbidrag till utbyggnad av el- och värmeproduktion, ekonomiskt stöd

avsnitt 148 Kontrollera mot PDF

för effektivisering och minskad elanvändning samt ett program för

energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. För år 1997 uppgår

de totala utgifterna för utgiftsområdet enligt statsbudget till 0,5 miljarder

kronor.

I vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) redovisas att regeringen i proposition

1996/97:84 En uthållig energiförsörjning har föreslagit riktlinjer för

energipolitiken. Ett nytt energipolitiskt program skall inrättas för

omställningen av det svenska energisystemet. Programmet, som omfattar drygt 9

miljarder kronor och löper fram till år 2004, syftar till att på ett

kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja det

befintliga elsystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme från

förnybara energikällor. En ny central energimyndighet föreslås bli inrättad

den 1 januari 1998.

Programmet skall finansieras i huvudsak på följande sätt. Inledningsvis

(åren 1997 och 1998) avses befintliga reserverade medel från tidigare

energiprogram samt medel från Energiteknikfonden dras in. Vidare planeras

befintligt resursutrymme inom utgiftsområde 21, motsvarande knappt 300

miljoner kronor per år, utnyttjas. Det återstående finansieringsbehovet avses

bli tillgodosett genom att en del av den ram som regeringen föreslår skall

avsättas för att en ekologiskt hållbar utveckling skall tas i anspråk för det

här aktuella ändamålet.

Medel till stödet till kärnteknisk forskning och forskningsreaktorn i

Studsvik, som hittills anvisats under utgiftsområde 21, föreslås fr.o.m. år

1998 anvisas under utgiftsområde 16.

I en tablå redovisas föreslagna utgiftsramar enligt propositionen och

motionerna.

Förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||1 569 || - || (0 || (0 ||+400 || +30|

| || || 867 || || || || |

-----------------------------------------------------

|1999||1 812 || - || (0 || - ||+400 || +30|

| || || 952 || || || || |

-----------------------------------------------------

|2000||1 490 || - || (0 || - ||+400 || +30|

| || || 703 || || || || |

-----------------------------------------------------

avsnitt 149 Kontrollera mot PDF

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi42 att energiforskningens andel av

den totala forskningsbudgeten under de senaste åren har varit jämförelsevis

låg varför det nu behövs vissa tillskott till energiforskningen. Motionärerna

avvisar regeringens omställningsprogram men föreslår ökade forskningsresurser.

I motionen påpekas att regeringens politik är skadlig för miljön,

sysselsättningen och tillväxten. De sammanlagda kostnaderna för att

kärnkraften avvecklas i förtid redovisas inte av regeringen men uppgår till

miljardbelopp.

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 en utökad ram för

utgiftsområdet. Ökningen skall användas för att snabbare kunna genomföra

omställningen till ett förnybart och miljövänligt energisystem. Det främsta

incitamentet är dock ett mer genomtänkt användande av ekonomiska styrmedel i

form av grön skatteväxling.

Kristdemokraterna förordar i motion Fi46 ett ökat investeringsbidrag till

vindkraft och småskalig vattenkraft.

Näringsutskottet anser i sitt yttrande (NU8y) att propositionen bör

tillstyrkas och att motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi44 (v), Fi45 (mp) och

Fi46 (kd) i berörda delar bör avstyrkas. Näringsutskottet har i sitt yttrande,

förutom budgetmässiga konsekvenser, inte gått närmare in på frågor om

energipolitiken. Näringsutskottet har i stället hänvisat till sin pågående

behandling av den energipolitiska propositionen. Behandlingen skall vara

avslutad i slutet av maj.

Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig avgivit avvikande

meningar till yttrandet.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar och

järnvägar. Utgiftsområdet omfattar även sjöfart, luftfart, post,

telekommunikationer, forskning samt övergripande informationsteknikfrågor. De

totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår under år 1997 enligt statsbudgeten

till 25,1 miljarder kronor.

Regeringen erinrar i vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) om att de svenska

flygplatserna måste anpassas till de krav som följer av Schengensamarbetet.

Regeringen redovisar att Luftfartsverket har presenterat ett förslag till

anpassningsprogram innebärande investeringar på 592 miljoner kronor under

tidsperioden 1997-1999. Regeringen anser inte att några särskilda anslagsmedel

kan disponeras för Luftfartsverket eller andra myndigheter men föreslår att en

avsnitt 150 Kontrollera mot PDF

viss nedsättning av Luftfartsverkets inleveranskrav får ske med hänsyn till

omfattningen av de investeringar som kommer att behöva ske. Regeringen avser

att återkomma med ett närmare förslag i budgetpropositionen i höst.

Av propositionen framgår vidare att utgiftsområdet beräknas tillföras 1 650

miljoner kronor fr.o.m. år 1999 för genomförandet av ett nationellt

investeringsprogram för infrastrukturutveckling. Programmet avses, enligt

propositionen, omfatta ytterligare medel som behövs för finansiering av vissa

infrastrukturinvesteringar som inte ingår i den ordinarie planeringsramen.

Programmet utgör en del av regeringens fempunktsprogram för arbete och

utbildning. I det nämnda nationella investeringsprogrammet för

infrastrukturutveckling ingår enligt propositionen (avsnitt 4.8) bl.a.

utbyggnad av Botniabanan mellan Nyland och Umeå samt en nationell finansiering

av reviderade storstadspaket för Stockholm respektive Göteborg. I programmet

medges också att det skapas en finansiell beredskap för fortsatt statligt stöd

till Inlandsbanan.

Regeringen aviserar också i propositionen att den avser att avge ett samlat

förslag till riksdagen under 1998 om den framtida kommunikationspolitiken.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 23 || - 1 || - 3 || - || + || -|

| || 957 || 871 || 300 ||700 || 719 || 185|

-----------------------------------------------------

|1999|| 26 || - 3 || - 3 || .. || + || -|

| || 459 || 922 || 300 || || 900 || 185|

-----------------------------------------------------

|2000|| 27 || - 6 || - 3 || .. || + || -|

| || 137 || 160 || 400 || ||1800 || 185|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi42 att det finns stora

möjligheter att effektivisera de statliga myndigheternas verksamhet genom

konkurrensutsättning och bolagiseringar. Motionärerna menar att varje

avsnitt 151 Kontrollera mot PDF

trafikslags konkurrenskraft skall vara neutral mot andra trafikslag.

Regeringens förslag om Botniabanan och Inlandsbanan måste granskas med detta

som bakgrund. Genom att Dennisöverenskommelsen bröts tidigare i vår står

trafiksituationen i Stockholm utan en varaktig lösning. Moderaterna kommer

även fortsättningsvis att verka för att trafiksituationen i våra två största

städer löses på ett ansvarsfullt sätt och eftersträvar en lösning där staten

tillsammans med kommunerna och trafikanterna tar ett gemensamt ansvar för att

lösa finansieringen.

I motion Fi88 (m) anförs att Telia AB behöver tillföras kapital. Därmed

skulle bolaget kunna utvecklas och stärka konkurrenskraften i svenskt

näringsliv och främja ökad sysselsättning. Vidare framhålls att avregleringen

av postområdet inte har skett på bästa sätt för landet och näringen. Det är

därför, enligt motionärernas mening, nödvändigt att se över postlagen och

genomföra de förändringar som krävs för att uppnå en konkurrensneutral och

effektiv postservice i hela landet (yrkande 2).

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi43 en minskning med drygt 3

miljarder kronor på utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag

genom tidförskjutning av infrastrukturinvesteringar.

Vänsterpartiet framhåller i motion Fi44 att man vill bereda rum för bl.a. en

sänkning av banavgifterna, upphandling av olönsam järnvägstrafik, biljettstöd

för SJ:s persontrafik och ökade kollektiva satsningar. Motionärerna önskar

finansiera kostnaderna härför i huvudsak med en minskning av anslaget för

drift och underhåll av vägar. Botniabanan bör snarast byggas och regeringen

bör inom EU driva frågan om att banan tas upp som ett TEN-projekt. Beträffande

Inlandsbanan ser Vänsterpartiet en fara i resonemanget att endast de mest

trafikerade bitarna skall stödjas. Regeringen bör enligt motionärerna söka

finna en lösning som rör hela banan. Vänsterpartiet framhåller också i

motionen att något beslut vad gäller svenskt deltagande i Schengensamarbetet

inte tagits i riksdagen (yrkande 27). Beträffande storstadssatsningarna

fr.o.m. år 1999 avvaktar Vänsterpartiet regeringens preciseringar i kommande

proposition.

Miljöpartiet de gröna framhåller inledningsvis i motion Fi45 att

investeringsplanerna för vägar och järnvägar måste omprövas utifrån ett mål om

god tillgång till kommunikationer i hela landet och drastiskt minskade utsläpp

från trafiken. Anslagen för byggande av vägar kan kraftigt minskas samtidigt

som det behövs en kraftigt utökad ram för byggande av järnvägar och

länstrafikanläggningar. Motionärerna anser att anslagen för drift och

avsnitt 152 Kontrollera mot PDF

underhåll av järnvägar och för köp av interregional persontrafik måste öka.

Anslaget till Vägverkets administrationskostnader kan dras ned. Miljöpartiet

avvisar regeringens förslag om att använda statliga medel för finansiering av

vägbyggande i Göteborg och Stockholm. Medlen bör i stället användas för

infrastrukturinvesteringar i främst järnvägar. Motionärerna avvisar också en

nedsättning av Luftfartsverkets inleveranskrav. Kostnaderna bör bäras av

flygpassagerarna i form av ytterligare luftfartsavgifter.

Kristdemokraterna godtar i motion Fi46 satsningen på Botniabanan och anser

att en finansiell beredskap i enlighet med propositionen måste skapas vad

gäller Inlandsbanan. Motionärerna anser också att garantier måste skapas för

att Inlandsbanan skall kunna hållas samman i hela sin längd från Mora till

Gällivare. Motionärerna anser att en helstatlig finansiering för

trafiklösningarna i Göteborg och Stockholm är enda sättet att ersätta den

havererade regionala finansieringen. Kristdemokraterna anser vidare att

besparingar kan göras genom rationaliseringar av Banverket och Vägverket.

Motionärerna menar också att en ökad satsning bör föreslås för att kunna

bevara kommunala flygplatser i skogslänen.

I motion Fi58 av Sten Östlund (s) och Elving Andersson (c) framhålls att det

nya förslaget till lösning för trafiköverenskommelsen för Göteborg skiljer sig

från den ursprungliga Göteborgsöverenskommelsen. Motionärerna önskar ett

riksdagens tillkännagivande till regeringen om vissa åtgärder för att

genomföra väg- och kollektivtrafikprojekt i Göteborgsområdet.

I motion Fi53 av Lennart Fremling (fp) framhålls att det är angeläget att de

1,1 miljarder kronor som kommer att behövas för fortsatta investeringar i

Stockholm utöver statliga infrastrukturplaner används för att i möjligaste mån

skynda på med kapacitetsökningen av järnvägen söderut från Stockholms central.

Enligt motion Fi78 av Kjell Ericsson (c) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationer och service.

Motionären framhåller att investeringar för att förbättra person- och

godstransporterna är av avgörande betydelse för att ge möjlighet till en

utveckling i alla delar av landet. Motionären betonar vidare att avregleringen

av post- och teletjänsterna inte får leda till att dessa blir sämre eller

dyrare i vissa delar av landet (yrkande 2).

Enligt motion Fi70 av Ulf Björklund (kd) är det viktigt att

banunderhållsmedel avsätts så att hela Inlandsbanans sträckning mellan Mora

och Gällivare kan bibehållas och utvecklas. För att inlandets näringsliv skall

kunna planera för framtiden och känna sig tryggt bör ett beslut om

avsnitt 153 Kontrollera mot PDF

Inlandsbanan vara långsiktigt.

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU2y) propositionens förslag och

avvisar motionernas alternativa förslag till ramnivåer. Avvikande meningar har

avgivits av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet de gröna.

Justitieutskottet anför i sitt yttrande (JuU3y) att justitieutskottet

naturligtvis ingenting har att invända mot att kostnaderna för

Schengensamarbetet belastar respektive utgiftsområde; något annat skulle med

det nya budgetsystemet knappast vara möjligt. Däremot anser justitieutskottet

det inte rimligt att på det underlag som presenteras i propositionen ta

ställning till att finansieringen skall ske inom befintliga ramar. Detta är

enligt justitieutskottets mening en fråga som måste bedömas från fall till

fall. Justitieutskottet noterar att regeringen i praktiken synes ha samma

uppfattning och hänvisar till vårpropositionen (s. 114), där regeringen

nämligen anför att en viss nedsättning av Luftfartsverkets inleveranskrav bör

kunna ske med hänsyn till omfattningen av de investeringar som kommer att

behövas.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, fiske, rennäring,

djurskydd och djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning och forskning

samt skogsnäring.

De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår år 1997 enligt statsbudget

till 13,3 miljarder kronor. Två tredjedelar av utgifterna finansieras från EG-

budgeten. Merparten av EG-stödet, 7,1 miljarder kronor, avser obligatoriska

åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.

Därtill kommer delfinansierade, frivilliga stöd och ersättningar som

förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa hör miljöersättningar, stöd

till mindre gynnade områden och strukturstöd.

Regeringen har vid beräkningen av utgiftsområdesramen utgått från en

neddragning med 50 miljoner kronor på regionala stöd till jordbruket, 13

miljoner kronor på stödet till avbytarverksamheten och 5 miljoner kronor på

Skogsvårdsorganisationen. Därtill har hänsyn tagits till den tidigare

aviserade besparingen på 23 miljoner kronor. Regeringen har även beaktat

driftskostnader för den digitala blockdatabasen. Ramen har också ökats med 700

miljoner kronor för bl.a. en utvidgning av miljöprogrammet för jordbruket,

vilket medfinansieras från EU-budgeten. Ramen kan komma att justeras i

avsnitt 154 Kontrollera mot PDF

budgetpropositionen, bl.a. för en ökning av antalet utbildningsplatser vid

Sveriges lantbruksuniversitet och för administration av system för märkning

och identifiering av nötkreatur samt för obligatoriska kontrollåtgärder inom

fiskets område.

Propositionens och oppositionens förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i följande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 13 || ± 0 || ± 0 || - || - || +|

| || 938 || || ||247 || 118 || 25|

-----------------------------------------------------

|1999|| 14 || ± 0 || ± 0 || -- || - || +|

| || 014 || || || || 128 || 25|

-----------------------------------------------------

|2000|| 14 || ± 0 || ± 0 || -- || - || +|

| || 084 || || || || 138 || 25|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi42 och Folkpartiet

liberalerna i sin partimotion Fi43 samma preliminära ramar för utgiftsområdet

som regeringen.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 en något lägre preliminär utgiftsram

för år 1998 än regeringen. Enligt motionärerna är det bättre att utnyttja den

sista delen av den framförhandlade ramen för miljöstöden inför den nya

femårsperioden som träder i kraft år 2000. Då finns det tid att göra en

grundlig översyn och förbättring av de nuvarande stöden. Regeringens förslag

beträffande regionalt stöd och avbytarverksamhet avvisas. En neddragning av de

regionala stöden är en signal om att regeringen inte värnar om jordbruket i

norra Sverige samt skogs- och mellanbygderna. Vidare bör ramen utökas med 20

miljoner kronor för fiskevård. Ytterligare 20 miljoner kronor bör tillföras

ramen för finansiering av regeringens program för radonsanering. Enligt

motionärerna är det olämpligt att använda medel ur reservationsanslaget

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning

för detta ändamål.

I motion Fi45 anser Miljöpartiet de gröna att det framförhandlade

avsnitt 155 Kontrollera mot PDF

miljöstödet bör utnyttjas på sikt. Den av regeringen föreslagna ökningen av

miljöstödet reduceras dock något av flera skäl. Dels bör den svenska delen av

miljöstödet bekostas av höjda skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

dels återförs den av regeringen föreslagna reduktionen av regionala stöd på 50

miljoner kronor. Den ökade ramen för miljöstöd skall användas inom de

existerande miljöstöden och i övrigt till program utformade så att de små och

medelstora gårdarna i skogs- och mellanbygd gynnas. Enligt motionärerna var

sänkningen av avbytarstödet år 1997 alltför kraftig, och därför föreslås ett

högre stöd för åren 1998 och 1999. I stället för fiskevårdsavgift bör stöd

till fiskevård rymmas inom ramen för statsbudgeten.

I motion Fi46 yrkar Kristdemokraterna på högre preliminära utgiftsramar än

regeringen föreslagit. Enligt motionärerna bör ytterligare 12 miljoner kronor

avsättas för att i första hand stärka LFA-områden. Regeringens tänkta

besparing med 13 miljoner kronor på avbytarverksamheten avvisas.

Enligt motion Fi51 av Ulla Löfgren och Patrik Norinder (m) är det angeläget

att miljönytta och enkla regler får prägla ramarna för ett utbyggt

miljöprogram och även att miljöersättningen kan utgå i hela Sverige. Då kan de

unika miljökriterier som det norrländska odlingslandskapet och jordbruket

skapar säkras och utvecklas positivt (yrkande 1). Vidare framhålls betydelsen

av jämförbara konkurrensvillkor för svenskt jordbruk, speciellt med avseende

på fördyrande produktionsskatter. Det är angeläget att regeringen skapar

villkor för det svenska och norrländska jordbruket så att produkter från vårt

jordbruk kan konkurrera på jämförbara villkor med jordbruksprodukter från

andra EU-länder (yrkande 2). När det gäller en eventuell neddragning av

regionalt stöd får detta enligt motionärerna inte innebära att det nationella

stödet skärs ner i stödområdena 1-3 och inte heller någon besparing på LFA-

nord (yrkande 3).

I motion Fi55 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Ericsson (m) framhålls

betydelsen av ökad medelstilldelning till anläggande av dammar och våtmarker

inom ramen för EU:s miljöstöd (yrkande 1). Näringsläckaget i Sydsverige

fortsätter oförminskat till havet. Den mest verkningsfulla åtgärden är en

restaurering av det vattenhållande landskapet. Denna resursökning bör ske med

tyngdpunkt mot södra Sverige (yrkande 2).

Enligt motion Fi78 av Kjell Ericsson (c) yrkande 1 utlovades vid Sveriges

EU-inträde att norra Sverige skulle erhålla oförändrad nivå på

regionalersättningen i jordbruket. Regeringsförslaget att minska det regionala

stödet till jordbruket med 50 miljoner kronor står därför inte i

avsnitt 156 Kontrollera mot PDF

överensstämmelse med tidigare uttalanden. En utredning har tillsatts med

uppdrag att göra en översyn av de regionala stöden till jordbruket. Att i

detta läge genomföra en besparing på stödet till jordbruket i norra Sverige

kan inte anses vara rimligt.

I motion Fi79 av Karin Israelsson och Carin Lundberg (c, s) framhålls att

det ökade miljöstödet inte kommer att fördelas till samma brukare som nu får

del av Norrlandsstödet. Stödet bör därför utges i nuvarande utsträckning, och

dessa medel bör tas från miljöstödet.

Jordbruksutskottet delar i sitt yttrande (JoU4y) regeringens bedömning att

verksamheten kan genomföras inom den ram som preliminärt beräknas för

utgiftsområdet och tillstyrker regeringens förslag i denna del. Detta innebär

att vissa ytterligare besparingar måste göras inom utgiftsområdet trots att

den totala ramen utökas. Ett slutgiltigt ställningstagande i denna del

förutsätter en mer ingående bedömning av de förslag och överväganden som

framförts i propositionen och de med anledning härav väckta motionerna.

Jordbruksutskottet avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkande 5 delvis, Fi45 (mp)

yrkande 41 delvis, Fi46 (kd) yrkande 4 delvis, Fi51 (m) yrkande 3, Fi78 (c)

yrkande 1 och Fi79 (c, s).

Jordbruksutskottet har ingen annan uppfattning än den som redovisas i

motionerna Fi51 (m) och Fi55 (m) när det gäller betydelsen av ett restaurerat

vattenhållande landskap och att enkelhet och miljönytta bör prägla ett utökat

miljöersättningsprogram till jordbruket. I avvaktan på regeringens fortsatta

beredning av förslaget om miljöersättningsprogram från Jordbruksverket anser

utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med

anledning av motionerna Fi51 (m) yrkande 1 och Fi55 (m). Motionerna avstyrks i

berörda delar.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att studera vissa frågor av

särskild betydelse för livsmedelssektorns omställning och expansion (dir.

1996:73). Uppdraget skall redovisas i september 1997. Jordbruksutskottet ser

ingen anledning att gå närmare in på dessa frågor i detta sammanhang och

avstyrker motion Fi51 (m) yrkande 2.

Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Vänsterpartiets och

Miljöpartiets företrädare.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk infrastruktur,

konkurrensfrågor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande, kooperativa frågor samt konsumentfrågor. För år 1997

avsnitt 157 Kontrollera mot PDF

uppgår de totala utgifterna enligt statsbudget till 2,9 miljarder kronor.

I vårpropositionen (avsnitt 5.6.2) redovisas att under den fortsatta

mandatperioden kommer småföretagens - inklusive de kooperativa företagens -

betydelse som skapare av sysselsättning m.m. att uppmärksammas i högre grad.

Riksdagen fattade i december 1996, på regeringens förslag, beslut om den

forskningspolitik som skall gälla för budgetåren 1997(1999. Beslutet innebar

bl.a. ökade krav på högskolans samverkan med det omgivande samhället samt

fasta och ökade forskningsresurser vid de små och medelstora högskolorna.

Dessa förändringar bidrar till att stärka svenska företags kunskapsbas och

internationella konkurrenskraft.

En varaktig besparing uppgående till 287 miljoner kronor har genomförts på

anslaget för teknisk forskning och utveckling budgetåret 1997, och en

besparing om ytterligare 100 miljoner kronor är sedan tidigare beslutad för

budgetåret 1998. Dessa besparingar kommer till viss del att kompenseras av

medel från de s.k. forskningsstiftelserna. Hänsyn har vidare tagits till i

vårpropositionen föreslagna extra insatser på 10 miljoner kronor vardera för

information om kooperativt företagande och kvinnors företagande fr.o.m. år

1998. Utöver de nyssnämnda besparingarna föreslår regeringen ytterligare

besparingar på 39 miljoner kronor fr.o.m. år 1998, avsedda att finansiera

föreslagna utgiftsökningar.

I en tablå redovisas föreslagna utgiftsramar enligt propositionen och

motionerna.

Förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998||2 572 ||+100 || -63 ||+500 || - ||+400|

| || || || || || 218 || |

-----------------------------------------------------

|1999||2 555 ||+100 || -63 || - || - ||+700|

| || || || || || 228 || |

-----------------------------------------------------

|2000||2 602 ||+100 || -63 || - || - || +1|

| || || || || || 230 || 000|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi42 att näringspolitiken måste ges en

radikalt annorlunda inriktning. De tidigare aktieförsäljningarna i statliga

avsnitt 158 Kontrollera mot PDF

företag borde återupptas, vilket även skulle stärka statsfinanserna.

Motionärerna avvisar regeringens besparing vad avser den tekniska forskningen.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall få ett ökat anslag med 400 miljoner

kronor för 1998 som ett steg i riktning mot att utveckla de s.k.

tillväxtbranscherna. För att återupprätta de svenska varvens konkurrenskraft

borde riksdagen anslå 80 miljoner kronor till varvsindustrin för 1998.

Motionärerna föreslår även att ytterligare 20 miljoner kronor skall anslås

till Konsumentverket för att kommuner som vill bygga upp eller vidareutveckla

redan befintlig ekonomisk rådgivning för enskilda hushåll skall ges en

möjlighet att söka bidrag för sådan verksamhet.

Miljöpartiet förespråkar i motion Fi45 en neddragning av utgifterna på

utgiftsområdet avseende bl.a. NUTEK:s förvaltningskostnader, turistfrämjande

verksamhet, teknisk forskning och utveckling, rymdverksamhet och

investeringsfrämjande verksamhet.

Kristdemokraterna förordar i motion Fi46 stimulanser för att påskynda

utvecklingen av antalet tjänsteföretag eftersom detta skulle få påtagliga

effekter på antalet nya jobb. Motionärerna anser att hushållssektorn har en

stor potential och de anser att det i Sverige skall införas en modell för

hushålls- tjänster motsvarande den som finns i Danmark. De föreslår därför en

ökning av utgiftsramen.

I motion Fi64 av Bo Nilsson m.fl. (s) begärs att riksdagen skall göra ett

uttalande om nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk

varvsindustri.

I motion Fi69 av Ronny Korsberg (mp) yrkandena 1 och 2 anförs att riksdagen

bör göra uttalanden om fördelningen och användningen av de medel som aviseras

i propositionen för informationsinsatser m.m. för kooperativt företagande (10

miljoner kronor) och för kvinnors företagande (10 miljoner kronor).

Näringsutskottet anser i sitt yttrande (NU8y) att propositionen bör

tillstyrkas och att motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi44 (v), Fi45 (mp), Fi46

(kd), Fi64 (s) och Fi69 (mp) bör avstyrkas. Näringsutskottet behandlar inte

näringspolitiken i sitt yttrande utan hänvisar i stället till betänkande

1996/97:NU10 där näringsutskottet nyligen redovisat sin syn på hur

näringspolitiken bör inriktas och utformas.

Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig

avgivit avvikande meningar till yttrandet.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

avsnitt 159 Kontrollera mot PDF

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och

landsting. För år 1997 beräknas de totala utgifterna enligt statsbudget till

83,6 miljarder kronor, varav 62,2 miljarder kronor avser det generella

statsbidraget till kommuner och landsting, 21,0 miljoner kronor avser det

statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting samt 0,4 miljarder

kronor bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Det

statliga utjämningsbidraget motsvaras av en lika hög utjämningsavgift på

statsbudgetens inkomstsida.

I vårpropositionen föreslås att utgiftsområdet skall tillföras 8 000 miljoner

kronor fr.o.m. år 1998. Syftet är att upprätthålla och vidareutveckla en god

kvalitet i vården, omsorgen och skolan samt att stimulera den kommunala

sysselsättningen. Regeringen uttalade hösten 1996 att den är beredd att

utfärda ett s.k. återbetalningsskydd på upp till 2 600 miljoner kronor, med

anledning av regeringens beslut att räkna upp de preliminära skatteinkomsterna

för år 1997. Regeringens nuvarande bedömning är att utgiftsområdet engångsvis

och för år 1999 bör tillföras ytterligare 2 300 miljoner kronor för att

finansiera återbetalningsskyddet. Utgiftsområdet påverkas också av vissa

regleringar av statliga åtgärder som har kommunalekonomiska effekter.

Regeringen beräknar ramen för utgiftsområdet till 93 255 miljoner kronor för

år 1998, till 95 988 miljoner kronor för år 1999 och 93 848 miljoner kronor

för år 2000.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell. Av

oppositionspartierna är det endast Moderaterna som säger nej till att höja

statsbidragsnivån. Partiet avvisar också, i likhet med Folkpartiet, förslaget

till ändrad finansiering av assistansersättningen. Till detta kommer för

samtliga partier avvikelser från regeringens ramförslag till följd av direkta

och indirekta effekter på de kommunala finanserna av respektive partiers

förslag. För en närmare beskrivning av propositionens och

oppositionspartiernas förslag hänvisas till den del av betänkandet där

kommunsektorn behandlas.

Förslag till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Belopp i miljoner kronor

------------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser från|

| || ||propositionens ram |

---------------------------------------------------------

| ||tionen|| || || || || |

| || ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

avsnitt 160 Kontrollera mot PDF

| || || || || ||gröna || |

---------------------------------------------------------

|1998|| 93 || - 12 ||- 300 || -4 || + 1 || - 7|

| || 255 || 575 || || 000 || 000 || 600|

---------------------------------------------------------

|1999|| 95 || - 14 ||- 300 || .. || + 9 || - 8|

| || 988 || 875 || || || 800 || 200|

---------------------------------------------------------

|2000|| 93 || - 12 ||- 300 || .. || + 8 || - 8|

| || 848 || 575 || || || 200 || 200|

---------------------------------------------------------

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden samt oförutsedda

utgifter. Statsskuldsräntorna omfattas inte av utgiftstaket.

För 1997 beräknas de totala utgifterna till 102 410 miljoner kronor, varav

10 miljoner kronor avdelats för oförutsedda utgifter.

Av propositionen framgår att ränteutgiftsnivån beräknas vara i stort sett

oförändrad fram till 1999 då den faller med omkring 10 miljarder kronor. Den

stabila utgiftsnivån beror på förhållandevis små förändringar i

statsskuldsstocken samt relativt stabila ränteantaganden under perioden.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 99 || ±0 || -5 || ±0 || ±0 || ±0|

| || 910 || || 000 || || || |

-----------------------------------------------------

|1999|| 91 || ±0 || -6 || -- || ±0 || ±0|

| || 210 || || 500 || || || |

-----------------------------------------------------

|2000|| 89 || ±0 || -6 || -- || ±0 || ±0|

| || 410 || || 500 || || || |

-----------------------------------------------------

Folkpartiet räknar i motion Fi43 med att partiets förord för en svensk

avsnitt 161 Kontrollera mot PDF

anslutning till EMU kommer att leda till att räntenivån sänks med 0,5 procent-

enheter, vilket gynnsamt påverkar utgifterna för statsskuldsräntor.

Finansutskottet kommer längre fram i betänkandet i avsnittet Finansutskottets

sammanfattande bedömning av budgetförslagen att redovisa sin syn på den

preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens allmänna

budget (EU-budgeten). För år 1997 beräknas de totala utgifterna till 18,8

miljarder kronor.

Som framgår av vårpropositionen fastställs EU-budgeten årligen inom ramen för

ett fastställt flerårigt budgetbeslut, s.k. finansiellt perspektiv. Det

nuvarande beslutet avser åren 1995-1999. Det tak som gäller för år 1999

förlängs tills annat beslutas. Taket uttrycks som procentuell andel av

gemenskapens samlade BNI. För år 1997 uppgick taket till 1,24 % av BNI. För år

1998 uppgår taket till 1,26 % av BNI och för år 1999 till 1,27 % av BNI.

Beslutet innebär alltså en real ökning av utrymmet för gemenskapsbudgetens

omfattning och en potentiell ökning av Sveriges avgift till budgeten om

unionen väljer att utnyttja detta utrymme fullt ut.

Budgetläget i flera medlemsländer, tillsammans med de budgetpolitiska

åtaganden medlemsländerna gjort vad gäller de nationella budgetarna, gör det

dock mindre sannolikt att unionen kommer att välja att utnyttja detta utrymme

fullt ut.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för

utgiftsområdet under åren 1998-2000 redovisas i efterföljande tabell. Som

framgår av tabellen har inget parti föreslagit någon annan ram för

utgiftsområdet än vad regeringen föreslagit.

Förslag till ram för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Belopp i miljoner kronor

------------------------------------------------------

|År || Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser från|

| || ||propositionens ram |

-------------------------------------------------------

| || tionen || || || || || |

| || ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-------------------------------------------------------

|1998|| 20 || ± 0 || ± 0 || ± || ± 0 || ± 0|

| || 006 || || || 0 || || |

-------------------------------------------------------

|1999|| 21 || ± 0 || ± 0 || .. || ± 0 || ± 0|

| || 169 || || || || || |

-------------------------------------------------------

|2000|| 21 || ± 0 || ± 0 || .. || ± 0 || ± 0|

avsnitt 162 Kontrollera mot PDF

| || 864 || || || || || |

-------------------------------------------------------

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen och redovisar sina överväganden beträffande

fördelningen av utgifter på utgiftsområden.

Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten

Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på statsbudgeten. Vid sidan av

statsbudgeten finns dock den allmänna tilläggspensionen (ATP), försäkringen

för delpension samt arbetsskadeförsäkringen.

Enligt en aktuell prognos beräknas utgifterna uppgå till 128,3 miljarder

kronor under 1997.

I propositionen erinras om att regeringen tidigare har aviserat att reglerna

för beräkning av antagandeinkomst för förtidspension skall ändras. Ett sådant

förslag avsett att träda i kraft den 1 januari 1998 kommer att redovisas i den

kommande budgetpropositionen. Vid beräkning av den ekonomiska ramen har

regeringen utgått från att besparingar kommer att genomföras motsvarande 67

miljoner kronor år 1998, 200 miljoner kronor år 1999 samt 317 miljoner kronor

år 2000.

Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå

under åren 1998-2000 framgår av efterföljande tabell.

Förslag till ram för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------

|År ||Proposi-||Oppositionspartiernas avvikelser|

| || ||från propositionens ram |

-----------------------------------------------------

| || || || || || || |

| ||tionen ||Moderata||Folkpartiet||Vänster-||Miljö-||Kristdemo-|

| || ||samlings-||liberalerna||partiet||partiet||kraterna|

| || ||partiet|| || ||de || |

| || || || || ||gröna || |

-----------------------------------------------------

|1998|| 133 || -4 || -1 || ±0 || ±0 || -1|

| || 047 || 000 || 250 || || || 750|

-----------------------------------------------------

|1999|| 138 || -5 || -1 || -- ||+630 || -2|

| || 150 || 800 || 625 || || || 750|

-----------------------------------------------------

|2000|| 143 || -10 || -1 || -- || +1 || -4|

| || 162 || 100 || 750 || || 300 || 250|

-----------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi42 en utökad finansiell samverkan

på utgiftsområde 10, vilket också minskar utgifterna inom

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten, framför allt kostnaderna

för förtidspensioner. Partiet föreslår också att delpensionen avvecklas samt

att arbetsskadeförsäkringen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts av en

avsnitt 163 Kontrollera mot PDF

obligatorisk arbetsskadeförsäkring helt utanför statsbudgeten, vilken i större

utsträckning tar hänsyn till företagens skadeutfall. Kompensationsnivån för

arbetsskadelivräntorna föreslås bli sänkt till 80 %.

Folkpartiet förordar i motion Fi43 att man skall begränsa kostnaderna för

förtidspension genom rehabilitering.

Miljöpartiets förslag till höjd energibeskattning för med sig en viss

uppgång av basbeloppet, vilket i sin tur leder till högre kostnader för

pensioner.

Kristdemokraterna satsar på ökad rehabilitering och räknar därigenom med att

kunna begränsa kostnaderna när den reella pensionsåldern höjs och

arbetsskadepensionen inte belastas i samma grad.

Socialförsäkringsutskottet biträder propositionen och avstyrker de i

sammanhanget aktuella motionerna.

Utskottet erinrar i sitt yttrande (SfU6y) om att delpensionen kommer att

avskaffas när det reformerade pensionssystemet införs. Det finns därför, anser

utskottet, inte anledning att ändra på denna princip. Vad gäller

arbetsskadeförsäkringen har regeringen anmält att nuvarande regler tills

vidare bör behållas i avvaktan på en översyn av försäkringen. Enligt

socialförsäkringsutskottet bör utgifterna inom området beräknas med

utgångspunkt i dagens arbetsskadeförsäkring.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet de gröna och

Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottet redovisar i efterföljande avsnitt sin syn på den preliminära

fördelningen av utgifterna på utgiftsområden.

Finansutskottets sammanfattande bedömning av budgetförslagen

Finansutskottet har tidigare i detta betänkande tagit ställning till

regeringens och oppositionspartiernas förslag till budgetpolitiska mål, liksom

till de olika förslag som har förts fram rörande utgiftstaket för såväl den

offentliga sektorn som för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan

av statsbudgeten. De budgetpolitiska målen och utgiftstaket för staten

fastställs av riksdagen och är avsedda att fungera som riktlinjer för

regeringens fortsatta budgetarbete.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen dessutom skall godkänna

hur utgiftstaket för staten preliminärt skall fördelas på de olika

utgiftsområdena under åren 1998-2000. Även denna fördelning är avsedd att

fungera som riktlinjer för regeringens fortsatta budgetarbete. Till hösten

kommer riksdagen emellertid att på nytt ta ställning till utgifternas

fördelning på utgiftsområden under efterföljande år och detta beslut blir -

tillsammans med det tidigare fastställda utgiftstaket för 1998 - därefter

avsnitt 164 Kontrollera mot PDF

styrande för regeringens uppföljning av utgiftsutvecklingen under budgetåret

1998.

Det nu aktuella förslaget till preliminär fördelning på utgiftsområden

redovisas i propositionen i avsnitt 5.6. Där beskrivs utgiftsområdesvis vilka

förhållanden som ligger till grund för regeringens förslag till

utgiftsfördelning. Bakom detta förslag står som tidigare nämnts både

Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Samtliga övriga partier har i sina partimotioner redovisat förslag till

alternativa fördelningar - Vänsterpartiet dock endast för 1998. Förslag som

påverkar nivån på utgiftsområdena har också presenterats i ett stort antal

kommittémotioner och enskilda motioner.

Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över den

ekonomiska vårpropositionen, och av dessa är det bara lagutskottet som har

avstått från att svara. Lagutskottet har i den nya budgetprocessen inget

beredningsansvar i budgetfrågor. Resterande 14 utskott har yttrat sig över

sina respektive ansvarsområden, vilket med statsbudgetens nya indelning

motsvarar 23 utgiftsområden samt därjämte utgifterna inom

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten. För övriga fyra

utgiftsområden är finansutskottet beredningsansvarigt.

Av redovisningen på de närmast föregående 52 sidorna framgår vad regeringen,

oppositionspartierna, enskilda motionärer och ansvarigt fackutskott anser om

medelsberäkningen och förslagen inom respektive utgiftsområde.

Som kan utläsas av denna redovisning har samtliga utskott som yttrat sig

tillstyrkt eller ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsfördelning

samt avstyrkt de förslag till alternativ fördelning som förts fram i olika

motioner.

I samtliga fall utom i ett har utskotten också avstyrkt eller lämnat utan

stöd de motionsyrkanden som utan att beröra avvägningen i stort mellan

utgiftsområdena tar upp särskilda frågor med anknytning till respektive

utgiftsområde.

Undantaget gäller utrikesutskottet som i sitt yttrande anser att

finansutskottet med anledning av ett motionsyrkande bör föreslå riksdagen att

göra ett tillkännagivande om hur enprocentsmålet för biståndsramen skall

uppnås (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd).

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. I en tid när de

internationella biståndsflödena tyvärr minskar kraftigt, ser finansutskottet

det som betydelsefullt att Sverige har möjlighet att bygga ut sitt bistånd.

Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse regeringens förslag att höja

biståndsramen till 0,72 % av BNI år 2000. Enligt prognoserna beräknas Sveriges

bistånd öka med 1,2 miljarder kronor fram till år 2000, då ytterligare 1,0

avsnitt 165 Kontrollera mot PDF

miljarder kronor tillförs ramen. Det innebär att ramen detta år väntas uppgå

till 14,2 miljarder kronor, jämfört med dagens nivå på 11,95 miljarder kronor.

Mot bakgrund av både enprocentsmålets betydelse och hur den nya

budgetprocessen fungerar ser utskottet det som självklart att det i

regeringens beredningsarbete inför vårpropositionen 1998 kommer att ske en

prövning av förutsättningarna för en ytterligare ökning av biståndet för år

2001. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte behövs något särskilt

tillkännagivande om detta, varför den aktuella motionen - motion Fi71 (s) -

avstyrks.

Några utskott tar i yttrandena upp frågor inom sina respektive

utgiftsområden som man ser som särskilt viktiga att uppmärksamma framöver.

Detta gäller bl.a. socialförsäkringsutskottet som i sitt yttrande tar upp

försäkringskassornas situation. Socialförsäkringsutskottet föreslår att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om kassornas hårt ansträngda

personal (utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp).

I anslutning härtill vill finansutskottet anföra följande. Som

socialförsäkringsutskottet framhåller är det angeläget att försäkringskassorna

kan hantera socialförsäkringen och bidragssystemen effektivt och rättssäkert.

Det aktiva arbetet med rehabilitering måste också bedrivas med god kvalitet

och i erforderlig omfattning. Finansutskottet utgår från att regeringen är

medveten om de administrativa problem som socialförsäkringsutskottet redovisar

i sitt yttrande och att regeringen inför budgetpropositionen i september

kommer att överväga denna fråga ytterligare. Mot denna bakgrund anser

finansutskottet det inte vara nödvändigt att föreslå något särskilt

tillkännagivande.

Försvarsutskottet tar i sitt yttrande upp frågan om medelsbehovet vid

framtida, större internationella fredsfrämjande insatser (utgiftsområde 6

Totalförsvar).

Enligt finansutskottets mening finns det inte anledning att i detta skede av

budgetberedningen behandla förslag om inriktningen av fredsbefrämjande

åtgärder. Beredningen av de enskilda anslagen inom utgiftsområdet bör anstå

till nästa riksmötes höstsession. Finansutskottet instämmer dessutom i

försvarsutskottets bedömning att det bör vara möjligt att genomföra de

besparingar som regeringen förutsätter för sina beräkningar.

För finansutskottets egna utgiftsområden - dvs. utgiftsområdena 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommunerna,

26 Statsskuldräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - liksom

beträffande den föreslagna budgeteringsmarginalen har finansutskottet ingen

annan uppfattning än regeringen.

avsnitt 166 Kontrollera mot PDF

Med hänvisning härtill bör enligt finansutskottets mening riksdagen godkänna

den i propositionen redovisade preliminära beräkningen för samtliga

utgiftsområden som riktlinjer för regeringens budgetarbete (yrkande 6).

Riksdagen bör som en följd härav avslå partimotionerna Fi42 (m) yrkande 7,

Fi43 (fp) yrkande 5, Fi44 (v) yrkande 5, Fi45 (mp) yrkande 41 samt Fi46 (kd)

yrkande 4.

Utskottet har tidigare framhållit att förslag som främst avser budgetfrågor

med anknytning till enskilda anslag inte bör prövas i detta sammanhang. Med

hänvisning härtill och till vad övriga utskott anfört i sina respektive

yttranden avstyrks även följande motioner, för vilka berörda utgiftsområden

anges inom parentes.

Partimotionerna:

Fi43 (fp) yrkandena 14 och 19 (utgiftsområdena 1 och 18),

Fi44 (v) yrkandena 23, 26, 27, 37, 38 och 66 (utgiftsområdena 9, 11, 15 och

22),

So424 (v) yrkande 13 (utgiftsområde 11),

Fi45 (mp) yrkandena 27, 30 och 42-46 (utgiftsområdena 6, 10, 13, 16, 18 och

19),

Fi46 (kd) yrkandena 5, 7, 13, 14, 27 och 28 (utgiftsområdena 7, 10, 13, 20 och

21),

Kommittémotionerna:

Fi57 av Arne Andersson m.fl. (m) yrkande 2 (utgiftsområde 6),

Fi73 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) yrkandena 4 och 5 (utgiftsområdena 9 och

10),

Fi76 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 3 och 4 (utgiftsområde 18),

Fi87 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) (utgiftsområde 1),

Fi88 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkande 2 (utgiftsområde 22),

A48 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 11 (utgiftsområde 14),

Enskilda motioner:

Fi47 av Rolf Gunnarsson och Birgitta Wichne (m) (utgiftsområde 11),

Fi51 av Ulla Löfgren och Patrik Norinder (m) (utgiftsområde 23),

Fi53 av Lennart Fremling (fp) (utgiftsområde 22),

Fi55 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) (utgiftsområde 23),

Fi56 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) (utgiftsområde 16),

Fi58 av Sten Östlund (s) och Elving Andersson (c) (utgiftsområde 22),

Fi61 av Helena Frisk (s) (utgiftsområde 13),

Fi63 av Karin Olsson och Jan Björkman (s) (utgiftsområde 14),

Fi64 av Bo Nilsson (s) (utgiftsområde 24),

Fi66 av Carl-Johan Wilson (fp) (utgiftsområde 16),

Fi67 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) (utgiftsområde 15),

Fi69 av Ronny Korsberg (mp) (utgiftsområdena 19 och 24),

Fi70 av Ulf Björklund (kd) (utgiftsområde 22),

Fi71 av Berit Löfstedt m.fl. (s) (utgiftsområde 7),

Fi74 av Karin Wegestål m.fl. (s) (utgiftsområde 13),

Fi78 av Kjell Ericsson (c) yrkandena 1, 2, 4 och 5 (utgiftsområdena 19, 22 och

23),

Fi79 av Karin Israelsson (c) och Carin Lundberg (s) (utgiftsområde 23),

Fi80 av Margareta Andersson och Sivert Carlsson (c) (utgiftsområde 20),

avsnitt 167 Kontrollera mot PDF

Fi81 av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel Thurdin (c) (utgifts-

område 7),

Fi84 av Sivert Carlsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 (utgiftsområde 19).

Övriga frågor

Uppräkning av basbeloppet

Som ett led i ansträngningarna att begränsa budgetunderskottet har basbeloppet

sedan 1995 räknats upp med 60 % av prisförändringen. Det skall man göra så

länge budgetunderskottet överstiger 100 miljarder kronor. Om budget-

underskottet är mindre än 100 miljarder kronor men större än 50 miljarder

kronor skall uppräkningen motsvara 80 % av prisförändringen. Avsikten är att

återgå till full värdesäkring av de basbeloppsanknutna förmånerna när

budgetunderskottet är mindre än 50 miljarder kronor. För utfallet under det 18

månader långa budgetåret 1995/96 skall de angivna underskottsgränserna

multipliceras med 1,5.

I propositionen (avsnitt 5.9) framhålls att budgetunderskottet för 1995/96

understiger 150 miljarder kronor men överstiger 75 miljarder kronor. Fr.o.m.

1998 skall basbeloppet därför räknas upp med 80 % av förändringen i det

allmänna prisläget från juni 1996 till juni året före det som basbeloppet

avser. Bastalet som ligger till grund för beräkningen skall vara 36 273 kr.

Regeringen föreslår (propositionens lagförslag 3.1) att riksdagen antar ett

förslag till ändring i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring

(yrkande 8). De nya bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. 1998 års basbelopp.

I propositionen anges att basbeloppet beräknas bli detsamma år 1998 som år

1997.

Propositionen har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden. I

motivtexten till motion Fi42 framhåller dock Moderata samlingspartiet att

uppräkningen bör vara 100 %.

Socialförsäkringsutskottet (SfU6y) tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottet får i denna fråga framhålla följande. Regeringens förslag är

utformat i enlighet med det principbeslut riksdagen fattade hösten 1994 om en

begränsad uppräkning av basbeloppet. Finansutskottet har därför inget att

erinra mot förslaget utan tillstyrker att riksdagen antar regeringens förslag

till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (yrkande 8).

Levnadsnivåundersökning

Vänsterpartiet erinrar i motion Fi44 om att partiet tidigare fått gehör i

riksdagen för en levnadsnivåundersökning av pensionärernas villkor. Eftersom

regeringen ännu inte redovisat någon samlad undersökning av begärt slag

framhåller Vänsterpartiet vikten av att en sådan undersökning blir gjord.

Partiet föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd

(yrkande 25).

Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt yttrande (SfU6y) om frågans tidigare

avsnitt 168 Kontrollera mot PDF

behandling och framhåller i det sammanhanget att regeringen tidigare anmält

att den avsåg att återkomma till riksdagen i ärendet under innevarande

riksmöte. På förslag av socialutskottet har riksdagen nyligen avslagit ett

motionsyrkande snarlikt det nu aktuella. Socialförsäkringsutskottet

förutsätter att regeringen i enlighet med tidigare utfästelse realtivt snart

återkommer till riksdagen i frågan och avstyrker motionen.

Finansutskottet biträder socialförsäkringsutskottets förslag och avstyrker

motion Fi44 (v) yrkande 25.

Redovisning av mål och resultat i budgetpropositionen för år 1998 m.m.

I det följande redovisar finansutskottet vissa erfarenheter av och synpunkter

på det pågående utvecklingsarbetet beträffande styrning och uppföljning av

statlig verksamhet sett ur riksdagens synvinkel.

Mål- och resultatstyrningen och den nya budgetprocessen innebär att riksdag

och regering skall bestämma mål och inriktning för den statliga verksamheten

och ställa bestämda resultatkrav. De statliga myndigheterna har samtidigt

getts en större frihet att välja medel för att nå målen. Denna ökade

ekonomiska ramstyrning syftar inte minst till att decentralisera ansvar och

befogenheter och skapa ett ökat utrymme för analys av verksamhetens utfall.

En grundläggande utgångspunkt har varit att genom återrapportering av

resultatinformation tillförsäkra riksdagen och regeringen ett bättre och mer

relevant beslutsunderlag. Därmed ges också ökade möjligheter på statsmaktsnivå

att kontrollera att de uppställda målen uppfylls. De ändrade styrformerna har

främst påverkat samspelet mellan regeringen och myndigheterna men har också i

hög grad betydelse för riksdagens arbete. Det var bl.a. mot denna bakgrund som

Riksdagsutredningen år 1993 förordade en ökad satsning från riksdagens sida på

uppföljning, utvärdering och revision, något som riksdagen sedermera ställde

sig bakom (bet. 1993/94:KU18, rskr 424-427). Under de senaste åren har därför

inom riksdagen bedrivits ett arbete med att bl.a. utveckla delvis nya former

för utskottens medverkan i efterhandskontrollen av riksdagens beslut och

resultatet av dessa beslut.

Regeringen har under senare år fortlöpande rapporterat till riksdagen hur

mål- och resultatstyrningen utvecklats. Utskottet har erfarit att en sådan

redovisning kommer att lämnas i årets budgetproposition. Finansutskottet har i

dessa sammanhang vid några tillfällen gett sin syn på hur mål- och

resultatstyrningen bör utvecklas utifrån riksdagens perspektiv. I sitt

betänkande 1993/94:FiU10 betonade utskottet t.ex. att det är viktigt att de

nya styrformerna fungerar i hela styrkedjan. Samtidigt underströk utskottet

avsnitt 169 Kontrollera mot PDF

att intresset från riksdagens sida när det gäller resultatåterrapportering

främst gäller effekter, utfall och måluppfyllelse av statliga beslut och

åtgärder. Vad utskottet anförde gavs regeringen till känna.

Utskottet tog upp mål- och resultatstyrningsfrågorna våren 1996 i samband

med behandlingen av ett förslag från Riksdagens revisorer (bet. 1995/96:

FiU7). Utskottet delade därvid revisorernas uppfattning att riksdagen och

utskotten måste inta en aktiv roll i mål- och resultatstyrningen för att de

avsedda politiska effekterna skall kunna uppnås. Riksdagens roll bör t.ex.

stärkas genom att utvecklingsarbetet med övergripande mål och verksamhetsmål

drivs vidare av regeringen och genom att riksdagen ställer krav på regeringen

på förbättrad återrapportering av resultat av olika verksamheter. Utskottet

ansåg det också betydelsefullt att regeringen fortlöpande redovisar för

riksdagen hur styrningen fungerar och vilka åtgärder regeringen avser att

vidta för att förbättra resultatanalysen. På utskottets förslag beslutade

riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.

Regeringen har anmält att den avser att återkomma till riksdagen i frågan i

årets budgetproposition (regeringens skrivelse 1996/97:15 s. 83).

Utskottet konstaterar att regeringen enligt 2 § lagen (1996:1059) om

statsbudgeten för riksdagen skall redovisa de mål som åsyftas och de resultat

som uppnåtts på olika verksamhetsområden. Det naturliga tillfället för en

sådan redovisning av mål och resultat är i anslutning till budgetförslaget

för nästkommande år. Som ett led i en utvärdering av den nya budgetprocessen

har utskotten på förslag av talmanskonferensen granskat budgetpropositionen

för år 1997 ur mål- och resultatsynpunkt. Flera utskott har påpekat att

resultatinformationen inom deras respektive utgiftsområden var bristfällig och

behöver förbättras.

Exempel på mer generella synpunkter som i sammanhanget framförts från

utskotten är att övergripande mål i princip bör fastställas av riksdagen, att

målen bör vara konkreta och uppföljningsbara samt att målen bör avse den

påverkan som kan uppnås med statliga insatser. Vidare har pekats på att

kopplingen mellan mål på olika nivåer kan förbättras liksom kopplingen mellan

mål- och resultatredovisning Resultatinformationen bör också ge bättre

indikation på måluppfyllelsen och i ökad utsträckning möjliggöra jämförelser

över tiden. En annan synpunkt som tagits upp är att kravet på

resultatredovisning bör gälla för alla myndigheter, inklusive myndigheter

under riksdagen och regeringen.

Finansutskottet vill för egen del också understryka att en viktig

avsnitt 170 Kontrollera mot PDF

förutsättning för att riksdagen skall kunna ta ställning till fördelningen av

utgifter på utgiftsområden, men också till de konkreta anslagen, är att det

finns en resultatanalys av föregående års verksamhet. Det bör också vid

budgetprövningen finnas en bedömning av i vilken utsträckning som målen och

resultaten har uppnåtts och - om de inte uppnåtts - vad som är orsaken till

detta. En annan viktig komponent för regeringens överväganden bör vara en

omvärldsanalys där olika externa faktorer som kan påverka verksamheten

belyses. Med utgångspunkt från ett sådant underlag kan sedan regeringens

förslag till fördelningen av resurserna presenteras för riksdagen.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att det under år 1997 görs en

satsning inom Regeringskansliet på att utveckla mål- och resultatstyrningen,

bl.a. när det gäller att förbättra redovisningen av mål och resultat till

riksdagen. Som ett led i arbetet har under våren på tjänstemannanivå förts en

mål- och resultatdialog för de olika utgiftsområdena mellan respektive berört

utskott och departement. I denna dialog har den granskning som utskotten

genomfört av föregående års budgetproposition och de yttranden som avgivits

till talmankonferensen utgjort en viktig utgångspunkt. Finansutskottet utgår

från att regeringen vid utformningen av budgetpropositionen för år 1998 i

möjligaste mån försöker att tillgodose de synpunkter som framförts från

utskotten. Finansutskottet förutsätter slutligen att regeringen i anslutning

till den av riksdagen tidigare begärda redogörelsen redovisar hur den ser på

den fortsatta utvecklingen av mål- och resultatstyrningen samt redovisar

planerade åtgärder i syfte att förbättra den praktiska tillämpningen.

Tilläggsbudget för 1997

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa

nya anslag. I den nya budgetprocessen avses regeringen redovisa förslag till

tilläggsbudget vid två tillfällen. De förändrade medelsbehov i förhållande

till gällande statsbudget som regeringen nu anser föreligga redovisas i

vårpropositionen. Om ytterligare förändringar av anslag för innevarande

budgetår skulle visa sig nödvändiga, kommer de att föreläggas riksdagen i

samband med budgetpropositionen hösten 1997.

Finansutskottet behandlar i detta avsnitt vårpropositionens

tilläggsbudgetförslag jämte de motioner som har väckts med anledning av dessa

förslag. Förslagen finns översiktligt redovisade i en sammanställning i bilaga

5. Avsnittet är disponerat så att förslagen redovisas utgiftsområdesvis. Det

avslutas med avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och

avsnitt 171 Kontrollera mot PDF

utgiftsramar på tilläggsbudget, där utskottet redovisar konsekvenserna av sina

ställningstaganden för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Avräkning av anslag och inkomsttitlar

Bakgrund

Av 10 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten följer att inkomster av skatter och

utgifter för transfereringar skall avräknas mot inkomsttitlar respektive

anslag då betalning sker, dvs. avräkningen skall ske på kassamässig grund.

Andra inkomster och utgifter på statsbudgeten skall avräknas det budgetår till

vilket de hänför sig, dvs. avräkningen skall ske på inkomst- respektive

utgiftsmässig grund. Enligt fjärde stycket i angivet lagrum har riksdagen

möjlighet att för ett anslag eller en inkomsttitel besluta att avräkning skall

göras på någon annan grund. Vid utformningen av verkställighetsföreskrifter

till budgetlagen har kunnat konstateras att det för en del anslag sedan

tidigare har tillämpats en avräkningsgrund som varken är kassamässig eller

utgiftsmässig. För en del andra anslag och inkomsttitlar tillämpas kassamässig

avräkning när det enligt lagbestämmelserna rätteligen borde vara utgifts-

respektive inkomstmässig avräkning. I flera fall har regeringen tidigare

inhämtat riksdagens bemyndigande att använda det aktuella

avräkningsförfarandet. I anslutning till att riksdagen antog budgetlagen,

beslutade riksdagen dock att tidigare givna bemyndiganden och andra beslut

skulle upphöra att gälla i de avseenden som lagen reglerar. Äldre

bemyndiganden eller beslut om särskilda avräkningsgrunder får därför numera

anses upphävda.

Propositionen

Enligt regeringens uppfattning bör de avräkningsförfaranden som avviker från

huvudreglerna i lagen och som i sak är lämpliga ges förnyad giltighet. I

vårpropositionen (avsnitt. 6.2) redovisar regeringen i vilka avseenden detta

är aktuellt.

Med hänsyn till att äldre bemyndiganden att tillämpa vissa förfaranden är

upphävda föreslår regeringen att riksdagen på nytt bör bemyndiga regeringen

att även i fortsättningen tillämpa de särskilda avräkningsgrunder för bl.a.

anslag till främst universitet och högskolor som riksdagen tidigare beslutat

om och som angetts i propositionen. Vidare bör den budgetmässiga hanteringen

av EU-relaterade inkomster och utgifter även i fortsättningen ske enligt de

grunder som riksdagen tidigare beslutat om och som angetts i propositionen.

Dessutom föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om sådana praktiskt motiverade avvikelser från de avräkningsgrunder som anges

i 10 § budgetlagen och som angetts i det föregående.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 25). Riksdagen bör

avsnitt 172 Kontrollera mot PDF

med stöd av 10 § fjärde stycket lagen om statsbudgeten godkänna ett antal

redan etablerade avräkningsförfaranden m.m. Utskottet utgår ifrån att

regeringen, i ett sammanhang som regeringen finner lämpligt, kommer att

redovisa vilka anslag och inkomsttitlar som under år 1997 blivit föremål för

särskilt avräkningsförfarande enligt riksdagens bemyndigande. När regeringen i

fortsättningen anser att en särskild eller avvikande avräkningsgrund bör

tillämpas på något område, bör regeringen, såsom aviseras i propositionen, ta

upp detta i anslutning till förslag om anslag eller inkomsttitlar.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Presstöd (E 2)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.3) uppger regeringen att anslaget för presstödet

inte kommer att utnyttjas helt under år 1997 enligt Presstödsnämndens prognos.

Regeringen föreslår därför i vårpropositionen att anslaget minskas med 20

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts i denna del.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU11y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Även finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Kostnader för vissa nämnder (A 15)

Propositionen

I vårpropositionen anges att det i statsbudgeten för innevarande budgetår för

detta ändamål finns uppfört ett obetecknat anslag på 1 552 000 kr. Från

anslaget betalas främst arvoden till ledamöter och ersättare m.m. Regeringen

anser att ramanslag är en mer ändamålsenlig anslagsform för nämnda utgifter.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att ramanslag är en mer

ändamålsenlig anslagsform för anslaget A 15 Kostnader för vissa nämnder.

Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag (yrkande 26).

Avyttring av statens aktier i Värdepapperscentralen VPC AB

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.4) redovisas att staten för närvarande äger 50 %

av aktierna i VPC, fondhandeln 25 % samt emittenterna genom Industriförbundet

och Stockholms Handelskammare tillsammans 25 % av aktierna i VPC.

Regeringen har den 13 mars 1997 beslutat att staten bör inleda förhandlingar

med övriga ägare av VPC rörande bolagets framtida verksamhet och ägande. En

förändring av statens ägande i VPC förutsätter riksdagens godkännande. För att

möjliggöra för staten att genomföra förhandlingarna och att ingå de

avsnitt 173 Kontrollera mot PDF

överenskommelser som dessa kan resultera i föreslås riksdagen bemyndiga

regeringen att sälja, byta eller på annat sätt helt eller delvis avyttra

statens aktieinnehav i VPC. Vidare bör regeringen bemyndigas att disponera

ersättningen från en avyttring till förvärv av aktier i eller bildande av

bolag som direkt eller indirekt driver verksamhet enligt lagen (1992:543) om

börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen (1989:827).

I propositionen föreslås även att 10 miljoner kronor anvisas som ett ram-

anslag för kostnader som uppkommer i samband med värdering och

försäljningsåtgärder som syftar till en avyttring av statens aktieinnehav i

VPC. Anslaget omfattar även kostnader vid förberedelse och genomförande av

direkta eller indirekta förvärv för statens räkning av aktier i en börs eller

clearingorganisation eller i samband med att ett särskilt bolag bildas eller

förvärvas för detta ändamål. Regeringen avser att återkomma i 1998 års

budgetproposition om medel behöver tas i anspråk även det året eller därefter.

Regeringen föreslår vidare att 500 miljoner kronor anvisas för investeringar

i företag som har en central roll inom den svenska finansiella

infrastrukturen. Som nämnts ovan kan en omstrukturering av den svenska

finansiella infrastrukturen komma att ske inom den närmaste tiden. Det är dock

inte möjligt att för närvarande bedöma vad denna process kommer att leda till

eller vilken roll staten bör ha i den framtida svenska finansiella

infrastrukturen. Det förslag som lämnats syftar till att regeringen på ett

flexibelt sätt skall kunna ta tillvara statens intressen oavsett hur

utvecklingen blir. Regeringen avser att återkomma i 1998 års budgetproposition

om medel behöver tas i anspråk även det året eller därefter.

Motionerna

I motion Fi44 (v) anförs att staten bör öka sitt ägarinflytande på

finansmarknaden (yrkande 28). Särskilt gäller detta infrastrukturen, dvs. de

institutioner och informationssystem som aktörerna behöver för att kunna

operera på marknaden. Motionärerna anser inte att det är lämpligt att sälja

statens aktier i VPC förrän en konkret plan finns för hur ägarinflytandet i

övrigt skall ökas. Detta bör ges regeringen till känna.

Motionärerna i Fi54 (m) yrkande 1 och Fi72 (fp) yrkandena 1 och 2 delar

regeringens uppfattning att staten bör sälja sitt aktieinnehav i VPC.

Motionärerna anser däremot inte att staten bör gå in som ägare i en blivande

börs- eller clearingorganisation eller i ett holdingbolag som äger aktier i

ett företag som driver sådan verksamhet. De säkerhets- och kontrollaspekter

som tidigare anförts som skäl för delägandet av VPC kan tillgodoses genom

avsnitt 174 Kontrollera mot PDF

tillsyn. Vidare avvisar motionärerna regeringens förslag om att 500 miljoner

kronor skall anvisas för investeringar på den svenska finansmarknaden med

hänvisning till att staten inte behöver ha något ägarinflytande på den svenska

finansmarknaden.

Finansutskottets ställningstagande

Vad gäller frågan om avyttring av statens aktieinnehav i VPC delar

finansutskottet regeringens bedömning att det i nuläget inte är möjligt att

bedöma vad de inledda förhandlingarna kan komma att leda till. För att

möjliggöra för regeringen att på ett flexibelt sätt kunna ta tillvara statens

intressen oavsett hur utvecklingen blir anser finansutskottet att riksdagen

bör lämna regeringen de föreslagna bemyndigandena och anvisa de föreslagna

medlen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker finansutskottet

regeringens förslag (yrkandena 27, 28 och 68 i denna del) samt avstyrker

motionerna Fi44 (v) yrkande 28, Fi54 (m) yrkande 1 och Fi72 (fp) yrkandena 1

och 2.

Till frågan om medelsberäkningen på anslagen Värdering m.m. av aktier i

Värdepapperscentralen VPC AB och Investeringar i infrastrukturen på den

svenska finansmarknaden återkommer utskottet senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Utveckling av vissa försvarsfastigheter och slutlig avveckling av Securum AB

Propositionen

I vårpropositionen föreslår regeringen att ett aktiebolag bildas för att

utveckla försvarsfastigheter som avvecklas genom 1996 års försvarsbeslut.

Fortifikationsverket ansåg i början av år 1996 att de aktuella

försvarsfastigheternas marknadsvärde uppgick till 250-300 miljoner kronor. Den

bedömningen grundades på avyttring i befintligt skick. Det bokförda värdet

uppgår till 1 360 miljoner kronor. Oavsett hur och när försvarsfastigheterna

säljs kommer med största sannolikhet en nedskrivning av fastigheterna att

behöva göras.

I vårpropositionen anförs att Securum AB i sitt arbete med avvecklingen av

tillgångarna som övertagits i samband med bankkrisen (prop. 1991/92:153, bet.

NU36, rskr. 352) har kommit så långt att det inte är försvarbart eller

lämpligt att fortsätta med nuvarande organisation. Projektet med avvecklingen

kommer enligt planerna att avslutas under år 1997.

De återstående tillgångarna i Securum AB är, när projektet avslutas,

huvudsakligen aktieposter i svenska fastighetsbolag, utländska fastigheter och

dotterbolaget Kungsleden AB. Regeringens uppfattning är att alla

fastighetsrelaterade tillgångar i Securumkoncernen bör överföras till

Vasakronan-koncernen. Övriga kvarvarande tillgångar i Securum AB utgörs av

finansverksamhet samt garantiförpliktelser från tidigare försäljningar av

avsnitt 175 Kontrollera mot PDF

industriföretag m.m. Regeringen avser att föra dessa verksamheter till ett för

ändamålet lämpligt annat statligt bolag. Överföringen av fastighetsrelaterade

tillgångar till Vasakronan bör få ske till lägre värde än bokfört värde.

Skillnaden bör få uppgå till högst två miljarder kronor. Sammanslagningen

innebär inte någon ändrad inriktning vare sig för Vasakronankoncernens del

eller för de återstående tillgångarna i Securum AB. Regeringen avser att

inordna det nybildade utvecklingsbolaget för vissa försvarsfastigheter i den

sammanslagna koncernen.

Motionerna

I motion Fi54 (m) yrkande 2 ställer sig motionärerna bakom regeringens förslag

att övertaliga försvarsfastigheter förs över till ett utvecklingsbolag. Enligt

motionärernas uppfattning bör en privatisering av Vasakronan i dess helhet

förberedas. Från denna utgångspunkt är det angeläget att de tidigare

försvarsfastigheterna inte förs in i det nya bolaget med ett bokfört värde som

avsevärt överstiger uppskattat marknadsvärde. Den enligt propositionen

nödvändiga nedskrivningen bör enligt motionärernas uppfattning ske innan det

nybildade utvecklingsbolaget blir ett dotterbolag till Vasakronan. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna.

I motion Fi72 (fp) yrkande 3 förespråkas att överföringen av återstående

tillgångar i Securumkoncernen till Vasakronan inte bör ske till sådana

undervärden som försvårar en börsintroduktion av Vasakronan. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anser i sitt yttrande (FöU4y) att propositionens förslag

beträffande utveckling av vissa försvarsfastigheter bör tillstyrkas och att

motion Fi54 (m) yrkande 2 bör avstyrkas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar regeringens uppfattning om hur utvecklingen av vissa

försvarsfastigheter samt den slutliga avvecklingen av Securum AB skall

genomföras. Regeringens förslag (yrkandena 29-32) tillstyrks och motionerna

Fi54 (m) yrkande 2 och Fi72 (fp) yrkande 3 avstyrks.

Inlåning i Riksgäldskontorets regi

Propositionen

I vårpropositionen redovisas att Riksgäldskontoret enligt nu gällande

lagstiftning är förhindrad att ta emot inlåning på konto från allmänheten i

egen regi. I stället har kontoret använt sig av bankerna för att kunna erbjuda

en inlåningsprodukt, allemansspar.

Regering och riksdag har tagit ställning för att Riksgäldskontoret under

innevarande budgetår bör göra en intensifierad satsning på hushållsmarknaden i

syfte att begränsa kostnaderna för statsskuldens finansiering (prop.

1996/97:1, bet. FiU2). Regeringen har också uppmanat kontoret att se över sitt

avsnitt 176 Kontrollera mot PDF

produktutbud i syfte att kunna erbjuda konkurrenskraftiga produkter på denna

marknad. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen det som önskvärt att

Riksgäldskontoret nu får möjlighet att ta emot inlåning på konto från

allmänheten i egen regi.

Reglerna i bankrörelselagen är uppställda till skydd för insättarna samt för

att tillgodose kraven på stabilitet i betalningssystemet. Enligt regeringens

uppfattning ligger den föreslagna förändringen väl i linje med motiven bakom

lagstiftningen. Riksgäldskontorets verksamhet utgör inte någon del av

betalningssystemet. Eftersom Riksgäldskontoret är en del av staten är skyddet

för insättarna därigenom omhändertaget. Det saknas därför anledning att

ansluta Riksgäldskontoret till insättningsgarantisystemet. Det nuvarande

allemanssparandet omfattas heller inte av insättningsgarantin. I stället

garanteras insättarna av Riksgäldskontoret.

Regeringen anser emellertid att det är väsentligt att Riksgäldskontoret inte

breddar sitt produktutbud utan endast tillhandahåller rena spartjänster. Det

är av vikt att kontoret inte blir en statlig bank med ett brett produktutbud

riktat mot privatpersoner. Riksgäldskontoret bör således inte tillhandahålla

allmänheten transaktionskonton.

Motionerna

I motionerna Fi54 (m) yrkande 3 och Fi72 (fp) yrkande 4 motsätter sig

motionärerna regeringens förslag. De anför att regeringens förslag skulle

verka snedvridande på kreditmarknaden och därför torde strida mot

konkurrenslagstiftningen. Bl.a. skulle Riksgäldskontoret slippa betala avgift

till insättningsgarantin som svenska banker är skyldiga att erlägga.

Regeringens förslag skulle i praktiken innebära att en ny statlig ?bank?

skapas som dessutom ges konkurrensfördelar gentemot övriga banker.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att regeringens förslag att Riksgäldskontoret skall få

möjlighet att ta emot inlåning på konto från allmänheten i egen regi ligger

väl i linje med vad finansutskottet tidigare uttalat (bet. 1996/97:FiU2). Som

betonas i propositionen skall Riksgäldskontoret endast tillhandahålla rena

spartjänster och det är av vikt att kontoret inte blir en statlig bank.

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att det med hänvisning till att

Riksgäldskontoret inte kan försättas i konkurs och att insättarna därigenom

skyddas på annat sätt saknas anledning att ansluta Riksgäldskontoret till

insättningsgarantisystemet. Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet

regeringens förslag (yrkande 9) och motionerna Fi54 (m) yrkande 3 och Fi72

(fp) yrkande 4 avstyrks.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Åklagarväsendet (B 1)

Propositionen

avsnitt 177 Kontrollera mot PDF

I vårpropositionen redovisas att åklagarväsendet har en ansträngd ekonomisk

situation. Som angavs i budgetpropositionen för 1997 beräknas den nya

organisationen, som infördes den 1 juli 1996, möjliggöra kostnadssänkningar.

Dessa slår dock igenom fullt ut först år 1998 medan omorganisationen medför

vissa initialkostnader under 1997. Regeringen bedömer att åklagarväsendet

behöver en engångsvis anslagshöjning med 18 miljoner kronor för att klara

övergångskostnaderna. Anslagshöjningen finansieras genom en indragning av

medel på anslaget för kriminalvården.

Motionen

I motion Fi44 (v) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma

med ett förslag om att på tilläggsbudget för år 1997 tillföra utgiftsområdet

ytterligare 25 miljoner kronor till Polisorganisationen (yrkande 29).

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet föreslår i sitt yttrande (JuU3y) att propositionens förslag

bör tillstyrkas och att motion Fi44 (v) bör avstyrkas. Med hänvisning till att

regeringen anmält att medel som tillförts exekutionsväsendet och

kriminalvården, 64 respektive 24 miljoner kronor, inte kommer att användas för

det avsedda ändamålet utan föreslagit riksdagen alternativa användningssätt -

åklagarverksamheten och fempunktsprogrammet - gör justitieutskottet följande

kommentar. Justitieutskottet har inte något i princip att invända mot detta

förfarandesätt men det kan få negativa konsekvenser på sikt. Om myndigheterna

inte kan räkna med att senare få tillgodogöra sig ett anslagssparande utan

finner att detta i stället dras in till staten försvinner incitamentet till en

långsiktig och god hushållning inom myndigheterna.

Företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna har var för sig

avgivit avvikande meningar till yttrandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar justitieutskottets uppfattning att ytterligare 18

miljoner kronor bör anvisas till åklagarväsendet. Finansutskottet tillstyrker

således regeringens förslag och avstyrker motion Fi44 (v) yrkande 29.

Till frågan om medelsberäkningen på anslaget Åklagarväsendet återkommer

utskottet senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och

utgiftsramar på tilläggsbudget.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Delegationen för översättning av EG:s regelverk (E 5)

Propositionen

I vårpropositionen föreslås att 2 miljoner kronor anvisas som ett

engångsbelopp för att täcka det beräknade underskottet i den verksamhet som

Delegationen för översättning av EG:s regelverk (Översättningsdelegationen)

avsnitt 178 Kontrollera mot PDF

bedriver. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten

för innevarande budgetår.

Delegationen skall under en begränsad övergångstid bistå gemenskapens

institutioner och andra organ med översättningar till svenska av EU-dokument.

Verksamheten skall finansieras med avgifter men delegationen redovisar för

budgetåret 1995/96 en negativ kapitalförändring på drygt 2 miljoner kronor.

Underskottet, när Översättningsdelegationen upphör under året, beräknas bli

mindre än den redovisade kapitalförändringen på grund av inbetalningar under

1997. Finansieringen av underskottet skall ske genom en indragning av sparade

medel på anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1.

Inga motioner har väckts i denna del.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har utifrån sina utgångspunkter ingen anledning att göra någon

annan bedömning än utrikesutskottet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

(yrkande 68 i denna del).

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar

konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år

1997.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Vissa funktioner inom det civila försvaret

Propositionen

Regeringen har i vårpropositionen lämnat förslag till anslagsökningar inom

vissa funktioner inom det civila försvaret.

Regeringen har i proposition 1996/97:61 Översyn av telelagen m.m. bedömt det

som rimligt att teleoperatörerna bidrar till finansiering av de åtgärder som

behövs för att skydda det allmänna fasta telenätet mot sabotage och

terroristangrepp i fred. Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer

dessa åtgärder att finansieras av en offentligrättsligt reglerad avgift som

kommer att tas ut av vissa teleoperatörer. Regeringen bedömer att det

sammanlagda avgiftsuttaget under 1997 bör uppgå till 50 miljoner kronor.

Ramanslagsbeloppet bör därför under innevarande budgetår räknas upp med 50

miljoner kronor från 152 886 000 kr till 202 886 000 kr.

Regeringen har även nyligen i proposition 1996/97:86 föreslagit nya regler

för elberedskapen. Bland annat föreslås att en särskild elberedskapsavgift

skall införas och betalas av innehavare av nätkoncession för att finansiera

nödvändiga elberedskapsåtgärder. Under förutsättning att riksdagen godkänner

förslaget föreslår regeringen att avgiftsuttaget under 1997 beräknas till 100

miljoner kronor. Ramanslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning bör därför

avsnitt 179 Kontrollera mot PDF

räknas upp med 100 miljoner kronor från 27 612 000 kr till 127 612 000 kr.

Regeringen framhåller att elberedskapen bör kunna planeras långsiktigt.

Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att medge Svenska kraftnät att under

budgetåret 1997 besluta om sådana åtgärder som innebär åtaganden under en

femårsperiod. Åtagandena bör uppgå till högst 100 miljoner kronor under 1997

och till högst 50 miljoner kronor för vart och ett av åren 1998-2001.

Inga motioner har väckts i denna del.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anser (FöU4y) att regeringens förslag beträffande

funktionerna Energiförsörjning och Telekommunikationer ligger helt i linje med

intentionerna i 1996 års försvarsbeslut. Försvarsutskottet anser vidare, i

likhet med regeringen, att avgifterna skall bruttobudgeteras, dvs. att

avgifterna skall inbetalas till statsbudgetens inkomstsida och motsvaras av

anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Försvarsutskottet anser sålunda att riksdagen bör godkänna förslagen att

räkna upp ramanslagen till funktionerna Energiförsörjning och

Telekommunikationer och en därav följande uppräkning av ramen för

utgiftsområde 6 Totalförsvar. De begärda beställningsbemyndigandena för

åtgärder inom elområdet bör även beviljas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med försvarsutskottet att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört i hemställan yrkandena 33-35 och 68 i vad

avser utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Inleverering av vissa likvida medel

Propositionen

Regeringen redovisar i vårpropositionen att den avser att under innevarande

budgetår besluta om att till statsbudgetens inkomstsida engångsvis inleverera

vissa likvida medel om sammanlagt 800 miljoner kronor.

Regeringen avser sålunda att reducera kassabehållningen med 200 miljoner

kronor på FMV:s s.k. avräkningskonton för reservmateriel och drivmedel. Vidare

avses det ingående saldot på Försvarsmaktens räntekonto i Riksgäldskontoret

reduceras med 600 miljoner kronor. Något godkännande av riksdagen avseende

dessa åtgärder begärs inte av regeringen.

Motionen

I motion Fi57 av Arne Andersson m.fl. (m) framhålls att det finns starka motiv

att minska saldot på Försvarsmaktens räntekonto i Riksgäldskontoret eftersom

Försvarsmakten inte skall vara mer likvid än vad som behövs för att genomföra

verksamheten. Däremot motsätter sig motionärerna minskningen av

kassabehållningen för reservmateriel och drivmedel. Indragningen på 200

avsnitt 180 Kontrollera mot PDF

miljoner kronor ger visserligen ingen omedelbar negativ effekt, men kommer att

synliggöras då övningsverksamheten ökar i omfattning i förhållande till dagens

låga nivå. Eftersom indragningen av de 200 miljonerna kommer att resultera i

motsvarande verksamhetsbegränsning, bör den inte genomföras (yrkande 1).

Försvarsutskottets yttrande

När det gäller frågan om indragning av 800 miljoner kronor i likvida medel har

försvarsutskottet erfarit att den kassabehållning som för närvarande finns på

Försvarsmaktens räntekonto i Riksgäldskontoret överstiger dess

anslagssparande. Något behov av överlikviditet finns inte, varför det är

motiverat att vidta den åtgärd som regeringen aviserat. Även åtgärden att

reducera kassabehållningarna på FMV:s avräkningskonton för reservmateriel och

drivmedel ligger enligt utskottets mening inom ramen för regeringens

beslutsbefogenheter.

Regeringens avsikt att dra in likviditet om 800 miljoner kronor bör sålunda

inte föranleda något särskilt beslut av riksdagen. Om reduceringarna leder

till de konsekvenser som framhålls i motion Fi57 (m) yrkande 1, och när de i

så fall uppstår, kan inte utskottet nu överblicka. Yrkandet bör som följd

härav inte bifallas av riksdagen.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Moderata samlingspartiets

företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har inget att erinra mot den indragning av vissa likvida medel

om sammanlagt 800 miljoner kronor som regeringen föresltagit. Som

försvarsutskottet anfört är det fråga om en åtgärd som inte kommer att påverka

verksamheten under år 1997 eftersom medlen inte skulle tagits i anspråk.

Motion Fi57 (m) yrkande 1 avstyrks.

Utskottet återkommer i avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget beträffande inleveransens betydelse för att

finansiera ökade utgifter på tilläggsbudget.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Nordiska investeringsbanken

Propositionen

I vårpropositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda

staten betalningsansvar på ytterligare 322 miljoner kronor för att uppfylla

det statliga garantiåtagandet mot Nordiska investeringsbanken.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har 15 miljoner kronor anvisats

under anslaget B 2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportgarantier. Vidare finns ett statligt

betalningsansvar i form av statsgarantier till ett belopp om 150 miljoner

kronor.

De nordiska statsministrarna beslutade den 26 augusti l996 att upprätta en

nordisk miljöinvesteringslåneordning (MIL) på 100 miljoner ecu (ca

avsnitt 181 Kontrollera mot PDF

830 miljoner kronor) vid Nordiska investeringsbanken (NIB) för att skapa

förbättrade förutsättningar för finansiering av miljöprojekt i Nordens

närområden. Förslaget förutsätter en hundraprocentig statsgaranti från de

nordiska länderna. Enligt den nordiska fördelningsnyckeln blir Sveriges andel

38,8 procent (ca 322 miljoner kronor).

Regeringen föreslår således, utöver vad som föreslagits i prop. l996/97:1,

att staten ikläder sig ett betalningsansvar på ytterligare 322 miljoner

kronor, vilket innebär ett totalt åtagande på 472 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts i denna del.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet har i sitt yttrande (UU4y) inga invändningar i sakfrågan om

ett utökat statligt åtagande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har, liksom utrikesutskottet, inget att invända mot ett utökat

statligt garantiåtagande. Utskottet noterar att avsättning för den utökade

ramen kommer att ske i budgetpropositionen för år 1998 och år 1999. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag (yrkande 36).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.9) anför regeringen att tandvårdsförsäkringen -

och därmed ramanslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1) - under år 1997 skall

grundas på en anslagsnivå som är 125 miljoner kronor lägre än vad som tidigare

gällt för år 1997. Detta i syfte att bidra till finansieringen av

överskridandet av anslaget Kostnader för statlig assistansersättning (B 7).

Regeringen aviserar mot denna bakgrund en höjning av den s.k. självrisken i

tandvårdsförsäkringen från 700 kronor till 1 300 kronor fr.o.m. den 1 oktober

1997.

Motionerna

I motion Fi48 begär Moderata samlingspartiet ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om en ny tandvårdsförsäkring (yrkande 1). Motionärerna

biträder regeringens förslag om en höjning av högkostnadsskyddet till 1 300

kronor för år 1998 och anser att det är viktigt att den nya utredning som

regeringen aviserar ges klara och tydliga direktiv. Enligt motionärerna bör

utredningen studera Moderaternas förslag om en självrisk på 3 000 kronor och

ett gott högkostnadsskydd med begränsad självrisk samt fri prissättning upp

till högkostnadstaket. Även frågan om ett bonussystem för de patienter som

följer tandläkarens råd om tandhygien bör studeras.

Även Folkpartiet liberalerna stöder i motion Fi73 regeringens förslag till

höjning av självrisken i tandvårdsförsäkringen men vidhåller tidigare krav på

en väl fungerande tandvårdsförsäkring för alla som bör utformas med beaktande

av kraven på stimulans till bättre tandhälsa, etableringsfrihet, friare regler

avsnitt 182 Kontrollera mot PDF

för privattandläkarnas prissättning och ett rimligt högkostnadsskydd. Dessa

riktlinjer bör enligt motionärerna vara vägledande för den utredning som nu

skall arbeta fram ett förslag till en ny reviderad tandvårdsförsäkring. Vidare

anser motionärerna att utredningen skall vara parlamentariskt tillsatt

(yrkande 6).

Vänsterpartiet avslår i motion Fi44 förslaget till höjning av självrisken i

tandvårdsförsäkringen eftersom höjningen, enligt motionärerna, anses missgynna

ekonomiskt svaga grupper och förstärka orättvisorna (yrkande 35).

Även Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi45 förslaget om höjd självrisk

i tandvårdsförsäkringen (yrkande 47 i denna del). Motionärerna anser att

förslaget tillsammans med tidigare genomförda besparingar på

tandvårdsförsäkringen riskerar att leda till att bra tänder åter blir en

klassfråga.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU7y) regeringens förslag.

Samtliga i sammanhanget aktuella motioner avstyrks i socialutskottets

yttranden (SoU7y och SoU8y). Till yttrandena har fogats avvikande meningar av

företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet de gröna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen annan mening än socialutskottet och tillstyrker

propositionens förslag. Finansutskottet avstyrker därför motionerna Fi48 (m)

yrkande 1, Fi73 (fp) yrkande 6, Fi44 (v) yrkande 35 och Fi45 (mp) yrkande 47 i

denna del.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Vissa statsbidrag inom äldre- ochhandikappområdet (B 1)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.9) föreslår regeringen att anslaget Vissa

statsbidrag inom äldre- och handikappområdet (B 1) reduceras med totalt 300

miljoner kronor för år 1997 i syfte att finansiera ökade kostnader för

assistansersättningen.

Motionerna

Moderata samlingspartiet avvisar förslaget i motion Fi48 (yrkande 2).

Motionärerna kan inte acceptera en politik som innebär att de som har störst

behov av vård och omsorg konsekvent får se sin trygghet allt mer urgröpt.

Även Folkpartiet liberalerna avvisar förslaget i två motioner. I motion Fi43

(fp) säger sig Folkpartiet vilja gå en motsatt väg (yrkande 15 i denna del). I

motion Fi73 (fp) anförs att besparingen kommer att slå mot människor med svåra

och kroniska sjukdomar och därför är orättfärdig (yrkande 3).

Motsätter sig förslaget gör också Vänsterpartiet i motion Fi44 (yrkande 33).

avsnitt 183 Kontrollera mot PDF

Motionärerna anser att statens och kommunernas satsningar på rehabilitering

och adekvata hjälpmedel är en investering som på rätt kort tid ger stora

besparingar genom att funktionshindrade kan undvika mer långvarig vård och

hjälpas till ett bättre liv.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU7y) regeringens förslag och

avstyrker motionerna. Till yttrandet har företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna respektive Vänsterpartiet fogat

avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen annan mening än socialutskottet och tillstyrker

således regeringsförslaget. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi48 (m)

yrkande 2, Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del, Fi73 (fp) yrkande 3 och Fi44 (v)

yrkande 33.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Bilstöd till handikappade (B 6)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.9) föreslås att bilstödet till handikappade

reduceras med 130 miljoner kronor. Anslaget har under senare år inte

utnyttjats i sin helhet. Regeringen anför samtidigt att kostnaderna för den

statliga assistansersättningen har överskridits med 290 miljoner kronor

budgetåret 1995/96. Enligt regeringens mening bör detta överskridande delvis

finansieras genom besparingen i bilstödet.

Motionen

Moderata samlingspartiet tillstyrker i motion Fi48 att anslaget för bilstöd

till handikappade reduceras med 130 miljoner kronor men anser att regeringen

bör få i uppdrag att noga följa utvecklingen på området och återkomma till

riksdagen med eventuella förändringar om behovet skulle öka igen (yrkande 6).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet utgår i sitt yttrande (SoU7y) från att regeringen noga följer

utvecklingen när det gäller bilstödet och återkommer till riksdagen med

eventuella förslag till de förändringar som kan anses motiverade.

Socialutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen. Till

yttrandet har företrädarna för Moderata samlingspartiet fogat en avvikande

mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner inte anledning att göra någon annan bedömning än den

som redovisas i socialutskottets yttrande. Finansutskottet tillstyrker i

enlighet med detta regeringens förslag och avstyrker motion Fi48 (m) yrkande

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

avsnitt 184 Kontrollera mot PDF

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Kostnader för statlig assistansersättning (B 7)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.9) anges att kostnaderna för statlig

assistansersättning enligt prognos kommer att överskridas med 600 miljoner

kronor samtidigt som det finns ett överskridande på 290 miljoner kronor från

föregående budgetår. För att finansiera överskridandet har regeringen i

vårpropositionen föreslagit utgiftsminskningar inom utgiftsområdet utöver dem

som avser assistansersättningen. Regeringen föreslår att ramanslaget Kostnader

för personlig assistansersättning (B 7) ökas med 475 miljoner kronor för år

1997. Regeringen föreslår också att assistansersättningen schabloniseras samt

fastställs till ett visst belopp per timme fr.o.m. den 1 september 1997 och

föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:389) om assistansersättning (yrkande 10). Regeringen har i proposition

1996/97:146 lagt fram det i vårpropositionen aviserade förslaget om ett

kommunalt finansieringsansvar för delar av assistansersättningen. De båda

förändringarna motsvarar en sammantagen besparing på 125 miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet avvisar i motion Fi48 regeringens förslag om det

kommunala kostnadsansvaret för delar av assistansersättningen (yrkande 5).

Motionärerna menar att en uppdelning av huvudmannaskapet vore djupt olycklig

eftersom enskilda funktionshindrade då riskerar att hamna mellan

ansvarsområdena, att kontinuiteten i assistansen bryts och att de

funktionshindrade förlorar rätten att välja sin egen assistent. Motionärerna

avvisar också förslaget om att assistansersättningen skall schabloniseras samt

fastställas till ett visst belopp per timme. Enligt motionärerna bör en

justering avvaktas i väntan på resultaten av den av regeringen tillsatta

arbetsgruppen som har till uppgift att långsiktigt säkra assistansreformen

(yrkande 3). Motionärerna anser också att regeringen bör ges i uppdrag att

följa särskilt kommunernas hantering av ersättningen för de personliga

assistenterna och se till att dessa redovisas på ett godtagbart sätt (yrkande

4).

Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi43 regeringsförslagen och anslår

125 miljoner kronor mer än regeringen (yrkande 7).

Också i motion Fi73 (fp) avslås regeringens båda förslag om personlig

assistans. Motionärerna anför att den största försämringar är att kommunerna

skall ha finansieringsansvaret för de första 20 assistanstimmarna.

Motionärerna anser vidare att en schablonisering dels strider mot principen

att assistansersättningen är en individuell rättighet, dels riskerar att

avsnitt 185 Kontrollera mot PDF

försvåra för - eller rent av slå ut - många brukarkooperativ och kan dessutom

komma att inskränka rätten att välja personlig assistent. Motionärerna avvisar

därför den föreslagna schabloniseringen av assistansersättningen och anslår på

tilläggsbudget 125 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Fi73 (fp) efterlyser också en konsekvensbeskrivning

av hur regeringens samlade besparingar slår mot människor (yrkande 1).

Vänsterpartiet begär i motion Fi44 att regeringens förslag om en

schablonisering och införande av en 20-timmarsregel när det gäller

assistansersättningen avslås och att 125 miljoner kronor anslås utöver vad

regeringen föreslagit (yrkande 30, 32 och 34). Motionärerna anför vidare att

en översyn av reglerna för assistansersättning i linje med vad intressegruppen

för Assistansberättigade föreslagit bör göras (yrkande 31).

Kristdemokraterna avvisar i motion Fi46 regeringens förslag med hänvisning

till att regeringens besparingar på handikappområdet tidigare avvisats och att

det är ett absolut krav att valfriheten för brukaren beträffande val av

personlig assistent bibehålls (yrkande 18).

Socialutskottets yttrande

I sitt yttrande tillstyrker socialutskottet (SoU7y) regeringens förslag

beträffande en schabloniserad assistansersättning samt fastställande till ett

visst belopp per timme. Enligt socialutskottets mening är den föreslagna

möjligheten för ersättningsberättigade som har särskilda skäl att erhålla en

högre ersättning än schablonen nödvändig. Socialutskottet betonar också att

många har valt att anordna sin assistans via brukarkooperativ och att det är

angeläget att brukarna själva (eller deras anhöriga) kan besluta om på vilket

sätt de vill anordna assistansen. Socialutskottet understryker också att

prövningen av den högre ersättningen skall ske individuellt från fall till

fall med beaktande av de särskilda behov som den enskilde kan ha och de

särskilda kostnader som detta kan medföra. Socialutskottet erinrar också om

att regeringen har redovisat att den har för avsikt att noga följa

resursutvecklingen på området och vid behov återkomma till riksdagen i frågan.

Socialutskottet tillstyrker propositionens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:389) om assistansersättning.

Socialutskottet har inte heller något att invända mot principen att

finansieringsansvaret för de 20 första assistanstimmarna per vecka överförs

från staten till kommunerna, men betonar att formerna för genomförandet av

förslaget kommer att behandlas i samband med den särskilda proposition som

regeringen kommer att avlämna. Den funktionshindrades rätt att själv välja sin

avsnitt 186 Kontrollera mot PDF

assistent eller den enskildes möjlighet att använda stödet för att anlita

annan, t.ex. ett kooperativ eller annat fristående organ som arbetsgivare

skall, enligt socialutskottets uppfattning, inte påverkas av förslaget.

Socialutskottet tillstyrker också förslaget att anslaget Kostnader för

statlig assistansersättning (B 7) för budgetåret 1997 ökas med 475 miljoner

kronor.

Socialutskottet anser att samtliga i sammanhanget aktuella motioner bör

avstyrkas. Till yttrandet har företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna respektive Vänsterpartiet fogat avvikande meningar.

Miljöpartiet de gröna har i en avvikande mening anfört att

assistansersättningen inte skall försämras och att resurser för detta ändamål

avsatts för år 1998. Kristdemokraternas ledamot har avgivit ett särskilt

yttrande om att assistansreformen inte bör försämras.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen anledning att göra något annat ställningstagande än

socialutskottet och tillstyrker således propositionens förslag (yrkandena 10

och 68 i denna del) och avslår motionerna Fi48 (m) yrkandena 3-5, Fi43 (fp)

yrkande 7, Fi73 (fp) yrkandena 1 och 2, Fi44 (v) yrkandena 30, 32 samt 34 och

Fi46 (kd) yrkande 18.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Alkohol- och drogpolitiska åtgärder (C 8)

I vårpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till olika alkohol- och

drogpolitiska åtgärder anvisar ett ramanslag på 30 miljoner kronor för att

kunna understödja ett mer långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete och

dessutom ha den handlingsberedskap som kan behövas.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU7y) regeringens förslag.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet (SoU7y), regeringens

förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Utgiftsområdet är i statsbudgeten för 1997 uppfört med 36,2 miljarder kronor.

På utgiftsområdet finns två anslag, av vilka ramanslaget Bidrag till

arbetslöshetsersättning är det helt dominerande med en anslagsnivå på 34,1

miljarder kronor. De tilläggsbudgetförslag som regeringen för fram i

vårpropositionen (avsnitt 6.10) på utgiftsområdet berör samtliga detta anslag

avsnitt 187 Kontrollera mot PDF

som föreslås bli utökat med sammanlagt 5,5 miljarder kronor.

Anslagsjusteringen föranleds framför allt av

- att den öppna arbetslösheten nu bedöms ligga en procentenhet högre än vad

som förutsågs i budgetpropositionen (+5,8 miljarder kronor),

- att offentliga tillfälliga arbeten (OTA) inte nått den omfattning som man

räknade med i budgetpropositionen (-1,2 miljarder kronor),

- tillkommande utgifter med anledning av förslagen i proposition 107 om en

allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring,

- övriga tilläggsbudgetförslag som redovisas i vårpropositionen, dvs.

finansieringen av stimulansersättningen vid OTA, förslag om en aktivare

användning av arbetslöshetsersättning, resursarbete och tillfällig

avgångsersättning.

I det följande behandlar finansutskottet de olika frågor som regeringen tar

upp i detta sammanhang.

Stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa

Riksdagen har tidigare beslutat att den som deltar i den arbetsmarknads-

politiska åtgärden offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA)

skall få en stimulansersättning på 45 kr per dag. Kostnaden för ersättningen

under 1997 beräknas nu till 59 miljoner kronor. Denna utgift var inte

medräknad i regeringens budgetförslag för 1997.

Propositionen

Regeringen föreslår i vårpropositionen att anslaget Bidrag till

arbetslöshetsersättning räknas upp med 59 miljoner kronor.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att åtgärden OTA skall avskaffas fr.o.m.

den 1 juli 1997. Regeringen bör dessförinnan återkomma till riksdagen med ett

förslag av denna innebörd (yrkande 41). Om detta yrkande avslås bör regeringen

ges i uppdrag att utforma ett förslag som innebär att avstängningsreglerna för

OTA avskaffas (yrkande 42).

Även Kristdemokraterna anser i motion Fi46 att åtgärden OTA snarast bör

avskaffas. Partiet motsätter sig därför att medel för stimulansersättning

anvisas (yrkande 26, delvis).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet har i samband med höstens budgetbehandling tillstyrkt

att åtgärden OTA kommer till stånd och biträder därför (AU7y) även förslaget

om att 59 miljoner kronor skall anvisas för att finansiera den särskilda

stimulansersättningen under 1997. De i sammanhanget aktuella motionerna

avstyrks av arbetsmarknadsutskottet.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna

har avgivit en gemensam avvikande mening i frågan medan Vänsterpartiet

redovisat sin uppfattning i en egen avvikande mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets uppfattning och avstyrker

avsnitt 188 Kontrollera mot PDF

motionerna Fi44 (v) yrkandena 41 och 42 samt Fi46 (kd) yrkande 26 (delvis).

Till frågan om medelsberäkningen på anslaget Bidrag till

arbetslöshetsersättning för 1997 återkommer utskottet senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

En aktiv och flexibel användning av arbetslöshetsförsäkringen

Regeringen anser att man i begränsad omfattning bör kunna använda

arbetslöshetsförsäkringen för andra situationer än öppen arbetslöshet. I detta

syfte föreslår regeringen tre nya åtgärder: aktivare användning av

arbetslöshetsersättningen, resursarbeten och tillfällig avgångsersättning.

Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen

Arbetslöshetsersättning får enligt gällande regler i princip bara betalas ut

till den som är arbetslös och som står till arbetsmarknadens förfogande.

I propositionen framhålls att denna restriktiva ordning kan passivera i

stället för att främja återgången till arbetsmarknaden. Regeringen föreslår

därför att den skall bemyndigas att under en begränsad tidsperiod få använda

medel för arbetslöshetsersättning på ett mer aktivt sätt. Avsikten härmed är

bl.a. att öka det lokala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslöshetsersättningen skall emellertid också kunna utnyttjas som stöd för

olika typer av utbildning och i samband med praktik som inte ryms inom de

vanliga praktiksystemen. Enligt förslaget skall regeringen för särskilda

projekt kunna tillåta att arbetslöshetsersättning lämnas till personer som

deltar i försöksverksamheten, trots att dessa, enligt den definition lagarna

bygger på, formellt sett inte är arbetslösa. Bemyndigandet gäller således

endast personer som redan uppbär ersättning. Personer med en svagare ställning

på arbetsmarknaden såsom ungdomar, långtidsarbetslösa, äldre,

arbetshandikappade och utomnordiska medborgare skall prioriteras.

Projekten får enligt propositionen inte medföra konkurrenssnedvridningar. De

får heller inte leda till undanträngning av ordinarie arbetstillfällen. Vidare

får projekten inte medföra några inlåsningseffekter. Projekt skall kunna komma

i fråga på hela arbetsmarknaden.

Ersättningen skall beräknas enligt normala regler. Verksamheten skall

betraktas som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och de dagar en anvisad deltar

i ett projekt skall inte räknas in i den period då arbetslöshetsersättning

utgår. Genom att delta i ett projekt kvalificerar sig deltagarna för nya

ersättnings- perioder. Enligt propositionen skall åtgärden bedrivas på heltid.

Verksamheten skall bedrivas som ett försök under perioden den 1 juli 1997

till utgången av 1998. För budgetåret 1997 skall högst 500 miljoner kronor få

avsnitt 189 Kontrollera mot PDF

användas för försöket (yrkande 37) och för 1998 högst 1 000 miljoner kronor.

Försöksverksamheten skall utvärderas varvid man särskilt skall undersöka i

vilken utsträckning åtgärderna underlättar för deltagarna att få anställning.

Vidare skall utvärderingen omfatta eventuella undanträngnings- och

inlåsningseffekter.

Förslaget föranleder ändringar i de nuvarande ALF- och KAS-lagarna samt i

den nya lagen om arbetslöshetsersättning.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt betänkande med anledning av propositionen

om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (1996/97: AU13)

behandlat den lagreglering som öppnar möjlighet för försöksverksamheten. På

finansutskottet ankommer att pröva förslaget som sådant samt

medelstilldelningen till verksamheten.

Motionerna

Folkpartiet avvisar i motion Fi43 förslaget att högst 500 miljoner kronor

skall få användas för försöket (yrkande 16).

Vänsterpartiet kritiserar i motion Fi44 uppdelningen på de båda

utgiftsområdena 13 och 14 och anser att man i 1998 års budget skall föra över

anslaget för arbetslöshetsersättning till utgiftsområde 14, där ett anslag för

omställningskostnader bör införs. Som ett exempel på att nuvarande indelning

kan vara förvirrande pekar motionärerna på regeringens önskan att få använda

anslaget för arbetslöshetsersättning på ett mer aktivt sätt för att få till

stånd projektverksamhet. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag att under

1997 få disponera 500 miljoner kronor för detta ändamål (yrkande 48) och

föreslår att motsvarande belopp i stället förs över till ramanslaget A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på utgiftsområde 14 (yrkande 50).

Kristdemokraterna vänder sig i motion Fi46 mot det bristfälliga

beslutsunderlaget i propositionen men motsätter sig inte försöksverksamheten

som sådan. Regeringen bör emellertid återkomma med förslag om hur man på lokal

nivå skall kunna finna bra lösningar i samverkan mellan kommun,

arbetsförmedling, försäkringskassa, lokala företagsorganisationer samt

fackliga och ideella organisationer. Genom sådan lokal samverkan kan risker

för konkurrenssnedvridning, undanträngning och inlåsning undanröjas (yrkande

20).

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet motsätter sig de

lagändringar som föranleds av försöksverksamheten. Dessa yrkanden har

emellertid överlämnats till arbetsmarknadsutskottet för beredning.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker i sitt yttrande (AU7y) de i sammanhanget

aktuella motionerna och tillstyrker att försöksverksamheten kommer till stånd

i enlighet med regeringens förslag. Vidare biträds förslaget att regeringen

avsnitt 190 Kontrollera mot PDF

skall få disponera 500 miljoner kronor för detta ändamål under 1997.

Arbetsmarknadsutskottet föreslår dock att regeringsförslaget jämkas i ett

avseende. Av propositionen framgår att de som deltar i försöket skall göra det

på heltid. Arbetsmarknadsutskottet anser emellertid att deltagande i den

aktuella åtgärden skall kunna ske även på deltid och föreslår att

finansutskottet gör ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet har avgivit en gemensam avvikande

mening i frågan medan Vänsterpartiet och Kristdemokraterna var för sig

redovisat avvikande uppfattningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser i likhet med arbetsmarknadsutskottet att det finns behov

av att pröva nya åtgärder som kan förbättra effektiviteten i de

arbetsmarknadspolitiska insatserna. Det är också angeläget att de arbetslösa

kan engageras i meningsfull verksamhet under den tid de är arbetslösa och på

så sätt ges möjlighet att upprätthålla kontakten med arbetslivet.

Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag om aktivare

användning av arbetslöshetsersättningen liksom förslaget om att 500 miljoner

kronor skall få utnyttjas för detta ändamål under 1997. Likaså biträder

finansutskottet arbetsmarknadsutskottets förslag att åtgärden skall kunna

bedrivas även på deltid och föreslår att riksdagen som sin mening ger detta

till känna för regeringen. I likhet med arbetsmarknadsutskottet ser också

finansutskottet det som angeläget att försöksverksamheten utvärderas på det

sätt som angivits i propositionen. Utvärderingen bör således omfatta såväl

eventuella undanträngnings- och inlåsningseffekter som i vilken utsträckning

deltagarna får ett bättre fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden.

Med det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi43 (fp) yrkande 16,

Fi44 (v) yrkandena 48 och 50 samt Fi46 (kd) yrkande 20. Ett tillkännagivande

bör göras med anledning av yrkande 37 i propositionen om möjligheten att delta

i åtgärden på deltid. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag. Till

frågan om medelsberäkningen på anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning

för 1997 återkommer utskottet senare i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Resursarbete enligt den s.k. Kalmarmodellen

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att arbetstagarorganisationer och

arbetsgivare på en arbetsplats i den offentliga sektorn skall kunna komma

överens om att inrätta resursarbeten inom alla yrkeskategorier. Sådana arbeten

skall alltså kunna inrättas i statlig, kommunal, landstingskommunal och

avsnitt 191 Kontrollera mot PDF

kyrkokommunal verksamhet liksom hos de allmänna försäkringskassorna. Till

resursarbeten skall långtidsarbetslösa personer som får

arbetslöshetsersättning kunna tas in som en extra resurs i det ordinarie

arbetet i syfte att åstadkomma kvalitetshöjande insatser. De anvisade skall

delta i åtgärden på heltid och ha rätt till arbetslöshetsersättning. Under

minst 10 % av tiden i åtgärden skall de anvisade vara aktiva som

arbetssökande.

En anvisning får omfatta högst sex månader med möjlighet till förlängning

till nio månader. Som motprestation skall arbetsgivaren förbinda sig att täcka

alla kortare vikariatsbehov som uppstår med dessa arbetslösa. Arbetsgivaren

tillåts komplettera ersättningen så att den uppgår till högst 90 % av den

dagpenninggrundande inkomsten, dock till högst 620 kr per dag t.o.m. den 28

december 1997 och till högst 638 kr där efter.

Verksamheten skall vara en försöksverksamhet och pågå under tiden den 1 juli

1997 till utgången av december 1998.

Den som deltar i resursarbete skall likställas med dem som deltar i

arbetsmarknadsutbildning vid tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringens

bestämmelser om tillgodoräkningsbar tid och om avstängning från rätt till

ersättning.

Regeln om samordning mellan arbetslöshetsersättning och ersättning från

annan än arbetslöshetskassa skall inte gälla i detta fall.

Regeringens förslag bygger på de erfarenheter som vunnits vid ett

försöksprojekt inom vård och omsorg i Kalmar. Preliminära bedömningar visar,

anser regeringen, att projektet har haft positiva effekter. Genom att de

arbetslösa redan finns på arbetsplatsen och känner till rutiner och övrig

personal har de utan dröjsmål kunnat gå in på de vikariatsarbetsuppgifter som

har uppstått. Under vikariatet bryts arbetslösheten och vikarien uppbär

avtalsenlig lön. I genomsnitt har de arbetslösa haft vikariatstjänstgöring

under drygt hälften av den tid de deltagit i projektet, vilket medfört en

minskning av utbetalning från berörda arbetslöshetskassor. Deltidsarbetslösa

har vidare fått möjlighet till heltidsarbete.

På grundval av erfarenheterna från detta projekt föreslår regeringen nu att

en tillfällig lag införs om försök med resursarbete i offentlig verksamhet

(yrkandena 11 och 18). Av lagförslaget (propositionens lagförslag 3.4 Förslag

till lag om försök med resursarbete) framgår att de personer som anvisats ett

resursarbete inte skall anses som arbetstagare under den tid de deltar i

åtgärden utom i fråga om vissa regler i arbetsmiljölagen. I lagförslaget slås

också fast att tiden i resursarbete skall anses som s.k. jämställd tid och

således kunna kvalificera för ytterligare ersättningsperioder. Vidare

avsnitt 192 Kontrollera mot PDF

föreskrivs att den som avböjer att delta i ett anvisat resursarbete skall

kunna stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning.

Åtgärden kommer enligt propositionen att utvärderas med avseende på bl.a.

sysselsättningseffekter, undanträngning och inlåsning.

Motionerna

Moderata samlingspartiet avvisar i motion A48 regeringens förslag till lag om

försök med resursarbete (yrkandena 1 och 8). Resursarbetena kan enligt

motionärerna bidra till att kommunernas pågående utvecklingprocess bromsas och

att deltagarma blir mindre benägna att starta egen verksamhet eller utbilda

sig för att kunna ta arbeten inom andra sektorer. Dessutom inskränks

arbetsgivarens möjlighet att välja vikarier kraftigt, samtidigt som många

arbetslösa kommer att uteslutas från möjligheter att delta i åtgärden.

Lagförslaget avvisas även av Folkpartiet i motionerna Fi43 (yrkande 8) och

A49 (yrkande 12). Förslag om defensiva åtgärder som leder till färre

sysselsatta bör avslås, anser motionärerna. Anslaget bör minskas i motsvarande

mån enligt motion Fi43 yrkande 15 (i denna del).

Likaså Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi45 lagförslaget (yrkandena

31 och 33). Enligt motionärerna kommer man i längden inte att kunna skilja

personal som är verksam i resursarbete från normalt anställd personal. Risken

för övervältringseffekter och inlåsning är betydande.

Också Kristdemokraterna motsätter sig i motion Fi46 den föreslagna lagen

(yrkande 19). Partiet anser att det är fel väg att först säga upp människor

för att sedan låta dem komma tillbaka som ett B-lag på a-kassenivå i egenskap

av kvalitetshöjare som inte får utföra ordinarie arbetsuppgifter.

Vänsterpartiet däremot säger i motion Fi44 att partiet med vissa

restriktioner kan acceptera förslaget under en övergångsperiod (yrkande 49).

De kompletterande krav Vänsterpartiet för fram innebär att arbetsgivaren skall

fylla ut ersättningen till 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten, att i

genomsnitt minst 50 % av resursarbetarnas arbetstimmar skall vara

vikariatstimmar och att det på de arbetsplatser som deltar i försöket skall

råda uppsägningsstopp. Dessutom skall i genomsnitt högst 15 000 personer per

månad kunna anvisas resursarbete under år 1998.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet biträder (AU7y) med vissa justeringar regeringens

förslag och avstyrker de i sammanhanget aktuella motionerna.

Resursarbete skall enligt propositionen riktas till långtidsarbetslösa

personer. Med denna avgränsning finns det enligt arbetsmarknadsutskottet risk

för att långtidsinskrivna personer kan komma att utestängas från resursarbete

avsnitt 193 Kontrollera mot PDF

om de avbryter sin arbetslöshet för att förvärvsarbeta under några enstaka

dagar eller under kortare perioder. En sådan effekt skulle motverka syftet med

åtgärden, påpekar arbetsmarknadsutskottet, som föreslår att åtgärden i stället

skall riktas mot arbetslösa arbetssökande som varit inskrivna vid

arbetsförmedlingen under en sammanhängande tid av minst 6 månader. Därvid bör

man enligt arbetsmarknadsutskottet bortse från tillfälliga och korta uppehåll

i arbetslösheten för förvärvsarbete. Detta föranleder en ändring i 1 § i det

av regeringen framlagda förslaget till lag om försök med resursarbete.

Dessutom anser arbetsmarknadsutskottet att ett klarläggande bör göras

beträffande den kompletterande ersättning som skall kunna lämnas till

deltagarna. Arbetsmarknadsutskottet anser att anordnarna inte skall betala

någon sådan ersättning direkt till deltagarna. I stället bör ersättningen

finansieras med en avgift som anordnaren betalar till staten, enligt en modell

liknande den som tillämpas vid arbetsplatsintroduktion (API). Avgiften bör

bestämmas till ett schablonbelopp och erläggas till försäkringskassan, som

uppbär den för statens räkning. Den kompletterande ersättningen betalas ut

till deltagaren av arbetslöshetskassan tillsammans med dagpenningen, eller om

det är fråga om kontant arbetsmarknadsstöd av Riksförsäkringsverket.

Med hänsyn härtill anser arbetsmarknadsutskottet att ytterligare två

paragrafer bör föras in i lagen om försök med resursarbete (propositionens

lagförslag 3.4). Det får till följd att numreringen av paragraferna 4 och 5

enligt propositionens förslag ändras till 6 och 7. Arbetsmarknadsutskottet

förordar att 1, 4 och 5 §§ lagen om försök med resursarbete får följande

lydelse.

1 § Försök med resursarbete innebär att arbetslösa personer som varit

inskrivna vid arbetsförmedlingen under en sammanhängande tid av minst sex

månader och som uppbär - - -.

4 § Regeringen får föreskriva att anordnare som tillhandahåller plats för

resursarbete skall betala finansieringsbidrag.

5 § Den allmänna försäkringskassa, hos vilken deltagaren i resursarbete är

inskriven, skall ta till vara statens rätt med avseende på betalningen av

finansieringsbidraget. Är deltagaren inte inskriven hos en allmän

försäkringskassa, skall uppgiften fullgöras av Stockholms läns allmänna

försäkringskassa. Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan

försäkringskassa att fullgöra uppgiften.

Försäkringskassan skall underrätta den länsarbetsnämnd som har anvisat

deltagaren om en anordnare inte har betalat finansieringsbidraget inom begärd

tid.

Motsvarande ändringar bör enligt arbetsmarknadsutskottet göras i förslaget

avsnitt 194 Kontrollera mot PDF

till lag om ändring i lagen (1997:000) om försök med resursarbete

(propositionens lagförslag 3.11).

Enligt arbetsmarknadsutskottet föranleder förslaget om ett

finansieringsbidrag att man också ändrar i bestämmelserna om den

kompletterande ersättningen som föreslås kunna utgå till deltagarna i

resursarbeten i form av ett tilläggsbelopp. Arbetsmarknadsutskottet anser att

den totala ersättningen inkl. tilläggsbelopp för samtliga deltagare i

resursarbete som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa bör

uppgå till 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten, dock till högst 620 kr

per dag till och med den 28 december 1997 och till högst 638 kr därefter. För

deltagare som är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd bör ett fast

belopp i kronor utgå.

Arbetsmarknadsutskottet bedömer att den av utskottet förordade

konstruktionen med en tilläggsersättning är saldomässigt neutral i förhållande

till den modell som föreslås i propositionen. Förslaget leder dock till en

viss ökning av utgifterna på utgiftsområde 13, samtidigt som statens inkomster

ökar genom den avgift som anordnaren inlevererar till staten.

Liksom beträffande förslaget om en aktivare användning av

arbetslöshetsförsäkringen anser arbetsmarknadsutskottet att deltagande i

resursarbete skall kunna ske även på deltid. Arbetsmarknadsutskottet föreslår

att finansutskottet gör ett tillkännagivande till regeringen av denna

innebörd.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet de gröna och

Kristdemokraterna har avgivit en gemensam avvikande mening i frågan medan

Vänsterpartiet redovisat en avvikande uppfattning.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgått ovan föreslår regeringen att arbetstagarorganisationer och

arbetsgivare på en arbetsplats inom stat, kommun, landsting, kyrklig kommun

eller allmän försäkringskassa skall kunna komma överens om att inrätta

resursarbeten. Detta kan ske utan begränsning till viss yrkeskategori.

Avsikten är att långtidsarbetslösa personer som får arbetslöshetsersättning

skall kunna tas in som en extra resurs i det ordinarie arbetet i syfte att

åstadkomma kvalitetshöjande effekter. Som motprestation förbinder sig arbets-

givaren att använda dessa personer för att täcka kortare vikariatsbehov.

Regeringen föreslår att försöksverksamheten med resursarbete skall pågå i

hela landet och bedrivas fr.o.m. den 1 juli 1997 intill utgången av december

månad 1998. Försöksverksamheten med resursarbete är en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd.

Regeringens förslag innebär att det skall införas en tillfällig lag om

försök med resursarbete, i vilken de grundläggande förutsättningarna för

avsnitt 195 Kontrollera mot PDF

åtgärden anges. En grundläggande förutsättning för deltagande skall vara att

den arbetslöse uppbär ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring eller

lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. I lagen anges också att deltagaren inte

skall anses som arbetstagare när han eller hon deltar i åtgärden utom såvitt

gäller vissa regler i arbetsmiljölagen. I lagförslaget regleras också vilka

rättigheter resursarbete skall ge i fråga om arbetslöshetsersättning.

Regeringsförslaget innebär att deltagaren uppbär arbetslöshetsersättning, som

benämns utbildningsbidrag. Arbetsgivaren skall sedan kunna komplettera ersätt-

ningen upp till viss nivå. Deltagande i åtgärden skall utgöra s.k. jämställd

tid, vilket innebär att den skall kvalificera för en ny ersättningsperiod.

Arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation skall gemensamt ansöka om

att få delta i projektet. Arbetsförmedlingsnämnden i kommunen eller

motsvarande nämnd skall sedan pröva ansökningen. Det föreslagna förfarandet

vid inrättande av resursarbete bör enligt finansutskottets bedömning minska

riskerna för undanträngning.

Finansutskottet anser i likhet med regeringen att en grundläggande

förutsättning för deltagande skall vara att den arbetslöse uppbär ersättning

enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring eller lagen om kontant arbetsmarknads-

stöd. Genom den nya arbetsmarknadspolitiska åtgärden kan personer som varit

arbetslösa under längre tid erbjudas fortsatt kontakt med arbetslivet för att

kunna upprätthålla sin kompetens, vilket kan bidra till att motverka

långtidsarbetslöshet och långtidsinskrivning vid arbetsförmedlingen. I likhet

med arbetsmarknadsutskottet anser finansutskottet att det med den föreslagna

avgränsningen i propositionen, nämligen att åtgärden riktas enbart mot

långtidsarbetslösa, finns en risk för att långtidsarbetslösa personer som

avbryter sin arbetslöshet och förvärvsarbetar under tillfälliga och korta

perioder kan komma att utestängas från möjligheten till resursarbete.

Finansutskottet ansluter sig därför till arbetsmarknadsutskottets uppfattning

att åtgärden skall riktas mot arbetslösa arbetssökande som har varit inskrivna

vid arbetsförmedlingen under en sammanhängande tid av minst sex månader.

Finansutskottet anser det väsentligt att åtgärden resursarbete kan anpassas

till de lokala förhållanden som råder. Arbetsgivaren och den fackliga

organisationen förutsätts träffa avtal om de närmare villkoren för åtgärden,

ungefär på motsvarande sätt som vid beredskapsarbete.

Detta innebär att parterna också träffar avtal om ersättningen till

deltagaren. Ersättningen bör därför inte utges i form av

avsnitt 196 Kontrollera mot PDF

arbetslöshetsersättning utan som lön. Arbetsgivaren skall sedan månadsvis i

efterskott för den tid individen deltagit i åtgärden kunna rekvirera

ersättning från Arbetsmarknads- verket med belopp som motsvarar den ersättning

som deltagaren skulle ha uppburit från arbetslöshetsförsäkringen eller det

kontanta arbetsmarknadsstödet. Ersättningsbeloppet skall därvid räknas upp med

en procentsats motsvarande det sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter

inklusive allmän löneavgift. En förutsättning för att arbetsgivaren skall

erhålla ersättning från Arbetsmarknadsverket är att den lön som deltagaren

uppburit uppgår till maximalt 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten, dock

till högst 620 kr per dag till och med den 28 december 1997 och till högst 638

kr därefter.

Den nu föreslagna modellen ger åtgärden en sådan karaktär att deltagaren bör

betraktas som arbetstagare. Utskottet anser att åtgärden bör klassificeras som

beredskapsarbete, vilket kan regleras förordningsvägen. Av det följer att

lagen om anställningsskydd inte är tillämplig, eftersom den lagen enligt 1 §

från sitt tillämpningsområde utesluter bl.a. arbetstagare som har anvisats

beredskapsarbete. Deltagandet i åtgärden kan därmed t.ex. inte grunda någon

företrädesrätt till återanställning (25 §).

Utskottet anser liksom regeringen att deltagaren vid behov skall kunna

arbeta reguljärt när ett vikariatsbehov uppkommer. Arbetslösheten bryts då,

och vanliga regler gäller enligt lag och avtal.

I enlighet med propositionens förslag bör en anvisning till resursarbete

omfatta högst sex månader men innefatta en möjlighet till förlängning till nio

månader. Finansutskottet anser att det är viktigt att de långtidsinskrivna

personer som deltar i åtgärden resursarbete samtidigt får tillfälle att

förbättra sina möjligheter till en stadig förankring på arbetsmarknaden.

Resursarbetet skall ses som ett led i den individuella handlingsplan som skall

finnas för alla som riskerar långtidsarbetslöshet. I anslutning till att hand-

lingsplanen utarbetas eller revideras bör den arbetssökande och arbetsför-

medlingen överväga om kompetensen behöver förstärkas, yrkesinriktningen

preciseras eller arbetssökandet utvecklas eller intensifieras. För att

motverka inlåsningseffekter anser finansutskottet att en tid motsvarande 10 %

skall användas för kompetensutveckling och aktivt arbetssökande.

Enligt regeringens förslag skall de anvisade delta i åtgärden resursarbete

på heltid. Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning att

deltagande i åtgärden resursarbete skall kunna ske på såväl hel- som deltid.

Med den av utskottet förordade lösningen kommer deltagandet i åtgärden,

avsnitt 197 Kontrollera mot PDF

eftersom det är fråga om beredskapsarbete, att utgöra s.k. jämställd tid i

arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet, vilket

innebär att deltagandet kvalificerar för en ny ersättningsperiod, men däremot

inte för en första ersättningsperiod. Åtgärden riktar sig ju för övrigt till

personer som redan uppbär ersättning enligt något av ersättningssystemen. En

ändring blir nödvändig i 14 § i de båda lagarna och i 22 § lagen (1997:000) om

arbetslöshetsförsäkring till följd av att deltagaren enligt utskottets förslag

inte skall uppbära arbetslöshetsersättning i samband med deltagandet.

Som framgått av den ovan lämnade beskrivningen innebär den

arbetsmarknadspolitiska åtgärden efter de justeringar som finansutskottet

föreslår att en anställning uppkommer. Utskottet vill dock understryka att det

är fråga om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som skall ha tillfällig karaktär.

Sammanfattningsvis anser utskottet att arbetstagarorganisationer och

arbetsgivare på en arbetsplats inom stat, kommun, landsting, kyrklig kommun

eller allmän försäkringskassa skall kunna komma överens om att inrätta

resursarbeten utan begränsning till viss yrkeskategori. En grundläggande

förutsättning för deltagande skall vara att den arbetslöse uppbär ersättning

enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring eller lagen om kontant

arbetsmarknadsstöd. Åtgärden skall riktas mot arbetslösa arbetssökande som har

varit inskrivna vid arbetsförmedlingen under en sammanhängande tid av minst

sex månader. Som motprestation förbinder sig arbetsgivaren att använda dessa

personer till kortare vikariatsbehov. För att åtgärden resursarbete skall

kunna anpassas till de lokala förhållanden som råder förutsätts att

arbetsgivaren och den fackliga organisationen träffa avtal om de närmare

villkoren för åtgärden, ungefär på motsvarande sätt som vid beredskapsarbete.

Detta innebär att parterna också träffar avtal om ersättningen till

deltagaren. Ersättningen bör därför utges i form av lön. Arbetsgivaren skall

sedan månadsvis i efterskott för den tid individen deltagit i åtgärden kunna

rekvirera ersättning från Arbetsmarknadsverket med belopp som motsvarar den

ersättning som deltagaren skulle ha uppburit från arbetslöshetsförsäkringen

eller det kontanta arbetsmarknadsstödet med ett påslag motsvarande

arbetsgivar- avgiften. En förutsättning är att den lön som deltagaren uppburit

uppgår till maximalt 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten, dock till

högst 620 kr per dag till och med den 28 december 1997 och till högst 638 kr

därefter. Den nu föreslagna modellen ger åtgärden en sådan karaktär att

avsnitt 198 Kontrollera mot PDF

deltagaren bör betraktas som arbetstagare. Åtgärden bör klassificeras som

beredskaps- arbete. Deltagaren skall vid behov kunna arbeta reguljärt när ett

vikariats- behov uppkommer. Arbetslösheten bryts då, och vanliga regler gäller

enligt lag och avtal. Eftersom det är fråga om beredskapsarbete kommer

deltagande i åtgärden att utgöra s.k. jämställd tid i

arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet, vilket

innebär att deltagandet kvalificerar för en ny ersättningsperiod, men däremot

inte för en första ersättningsperiod. En anvisning till resursarbete bör

omfatta högst sex månader men innefatta en möjlighet till förlängning till nio

månader. En tid motsvarande minst 10 % av tjänsten skall de anvisade ägna åt

kompetens- utveckling och aktivt arbetssökande. Deltagande i åtgärden

resursarbete skall kunna ske på såväl hel- som deltid.

I den medelsberäkning som ligger till grund för beräkningen av anslaget A 1

Bidrag till arbetslöshetsersättning har regeringen utgått från att åtgärden

resursarbete kommer att få en omfattning motsvarande 310 miljoner kronor för

1997 och 653 miljoner kronor för 1998. Den av utskottet förordade lösningen

innebär att dessa belopp ökar till 413 respektive 868 miljoner kronor.

Ökningen har sin motsvarighet i ökade inkomster i form av arbetsgivaravgifter.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en

redovisning om åtgärden får en omfattning som väsentligt avviker från vad som

nu beräknats. Anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning kommer genom

den av utskottet förordade lösningen att delvis användas för ett nytt ändamål,

nämligen ersättning till arbetsgivare.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår utskottet att riksdagen avslår

regeringens förslag om lag om resursarbete och lag om ändring i lagen om

resursarbete. Finansutskottet föreslår i stället att riksdagen godkänner och

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

resursarbete samt antar utskottets förslag till ändringar i de tre ovan nämnda

lagarna. Motionerna Fi43 (fp) yrkandena 8 och 15 i denna del, Fi44 (v) yrkande

49, Fi45 (mp) yrkandena 31 och 33, Fi46 (kd) yrkande 19, A48 (m) yrkandena 1

och 8 samt A49 (fp) yrkande 12 bör avstyrkas.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Tillfällig avgångsersättning

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att arbetslösa som har fyllt 60 år men

inte 65 år och som under tiden fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 15 april

avsnitt 199 Kontrollera mot PDF

1997 fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd under minst 12 månader skall få rätt att uppbära

arbetslöshetsersättning utan aktivitetskrav (yrkande 38). Erbjudandet skall

gälla mellan den 1 juli och den 31 december 1997. Enligt förslaget skall

ersättningen betalas ut till dess att mottagaren fyller 65 år eller

dessförinnan börjat uppbära hel förtidspension eller alternativt återgår i

arbete. Tillfällig avgångsersättning skall inte kunna utges till den som

erhåller inkomst av arbete.

Eftersom ersättningen utges i form av arbetslöshetsersättning skall den

räknas som inkomst av tjänst när inkomstprövade ersättningar såsom änkepension

och bostadsbidrag beräknas. Den är också pensionsgrundande. Vid partiell

förtidspension sker samordning mellan förmånerna.

Förslaget föranleder även ändringar i ALF- och KAS-lagarna liksom i den av

regeringen föreslagna nya lagen om arbetslöshetsförsäkring och i lagen om

arbetslöshetskassor. Dessa lagförslag har emellertid arbetsmarknadsutskottet

behandlat i sitt betänkande 1996/97:AU13.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion Fi43 att förslaget om tillfällig avgångsersättning

skall avslås (yrkande 11).

Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi45 förslaget som enligt partiet

tydligt visar på en total hållningslöshet och inkonsekvens i regeringens

politik. Å ena sidan har den tidigare möjligheten att förtidspensionera äldre

på arbetsmarknadsmässiga grunder tagits bort, å andra sidan vill regeringen

?förtidspensionera? fem årskullar av arbetslösa genom tillfällig

avgångsersättning (yrkande 28).

Kristdemokraterna motsätter sig i motion Fi46 inte förslaget men anser att

bara de som har varit arbetslösa i minst två år skall kunna få del av denna

åtgärd (yrkande 21).

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet de gröna yrkar avslag

på de förslag till lagändringar som föranleds av den tillfälliga

avgångsersättningen. Dessa yrkanden har emellertid arbetsmarknadsutskottet

behandlat i sitt betänkande 1996/97:AU13.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU7y) regeringens förslag

om tillfällig avgångsersättning och avstyrker de i sammanhanget aktuella

motionerna. Liksom regeringen anser arbetsmarknadsutskottet att det är av

största vikt att en åtgärd av denna karaktär görs temporär och endast riktas

till personer som varit arbetslösa under lång tid.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet har avgivit en gemensam avvikande

mening i frågan medan Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna var för sig

redovisat avvikande uppfattningar.

Finansutskottets ställningstagande

avsnitt 200 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet ansluter sig till arbetsmarknadsutskottets uppfattning och

biträder således regeringens förslag. Även finansutskottet vill emellertid

betona vikten av att åtgärden görs temporär och begränsas till att omfatta

personer som varit arbetslösa under lång tid.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen

godkänner regeringens förslag om tillfällig avgångsersättning (yrkande 38) och

avstyrker motionerna Fi43 (fp) yrkande 11, Fi45 (mp) yrkande 28 samt Fi46 (kd)

yrkande 21.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Decentralisering av arbetsmarknadspolitiken

Propositionen

Regeringen redogör i propositionen för det pågående arbetet med att

ytterligare decentralisera arbetsmarknadspolitiken. Under föregående budgetår

förenklades en rad regler för att underlätta såväl för de arbetslösa som för

dem som är verksamma på arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut med

dessa frågor.

Motionerna

I motion A47 påpekar Hans Karlsson m.fl. (s) att det engagemang och den

kunskap som finns i de lokala arbetsförmedlingsnämnderna inte har tagits till

vara på ett tillräckligt offensivt sätt. Många gånger anser nämnderna att

centrala regelverk sätter hinder i vägen för att fullt ut kunna använda de

idéer som arbetet leder fram till. Riksdagen bör göra ett uttalande om behovet

av att förenkla regelverket och ge utrymme för arbetsförmedlingsnämnderna att

utifrån lokala förutsättningar och behov styra åtgärdernas inriktning och

fördelning.

Även i motion Fi85 av Marie Wilén (c) aktualiseras frågan om ett förenklat

regelverk och behovet av utökade befogenheter för arbetsförmedlingsnämnderna.

Stelbenta centrala regler får inte äventyra den decentraliseringsreform som

dessa eftersträvar.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker (AU7y) de båda motionerna.

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en

decentraliserad arbetsmarknadspolitik är ett viktigt inslag i kampen mot

arbetslöshet. En större handlingsfrihet på den lokala nivån och en klarare

rollfördelning mellan AMV och de lokala aktörerna är därför önskvärd. Arbetet

med att förenkla och harmonisera dagens arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste

därför fortsätta, framhåller arbetsmarknadsutskottet som anser att reglerna

skall vara enkla och lättolkade för alla berörda parter. Inte minst viktigt är

att de arbetsförmedlingsnämnder som nu får ett allt större ansvar för den

avsnitt 201 Kontrollera mot PDF

lokala arbetsmarknadspolitiken också känner att de verktyg de hanterar kan

användas på ett effektivt sätt.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att regeringens insatser för att

förenkla och förtydliga regelsystemet drivs vidare. På lokal nivå skall man

kunna fatta beslut om den för individen lämpligaste insatsen.

Arbetsmarknadsutskottet utgår från att utrymmet för lokala lösningar kommer

att vidgas när de hinder som i dag begränsar de lokala initiativen försvinner.

Arbetsmarknadsutskottet hänvisar i sammanhanget också till de förslag som

regeringen i detta syfte lägger fram i vårpropositionen, t.ex. friare

användning av arbetslöshetsförsäkringen och ökad satsning på otraditionella

insatser.

Finansutskottets ställningstagande

Även finansutskottet avstyrker motionerna Fi85 (c) och A47 (s).

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet är i statsbudgeten för 1997 uppfört med 52,3 miljarder kronor.

De förslag på tilläggsbudget som regeringen för fram i vårpropositionen

innebär att nivån på utgiftsområdet sänks med 2,1 miljarder kronor. Förslagen

har inte alla gånger någon omedelbar budgeteffekt men berör tre anslag på

utgiftsområdet. De aktuella anslagen och förslagen gäller följande frågor.

A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (- 2,1 mdkr)

- Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

- Tillkommande utgifter med anledning av förslagen i proposition 107 om en

allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring

- Tillfälliga personalförstärkningar vid AMV (+ 0,1 mdkr)

- Utökad medelsram för otraditionella insatser (+ 0,1 mdkr)

- Sänkt ersättningsnivå för vissa med utbildningsbidrag (- 0,6 mdkr)

- Förlängd ALU-tid

- Förlängd API-tid

- Förmånligare starta eget-bidrag för kvinnor

- Ändrade bidrag vid ungdomspraktik i utlandet

- Kommuners ansvar för ungdomar

- Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade (± 0 mdkr)

- Ändrade regler för anställning med lönebidrag

A 7 Vissa kostnader för införandet av en allmän sammanhållen

arbetslöshetsförsäkring (+ 7,5 mkr)

- Nytt anslag

I det följande behandlar finansutskottet de olika frågor som regeringen tar

upp i detta sammanhang.

Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Propositionen

Enligt regeringen bör under innevarande budgetår de insatser som finansieras

från anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas från 228 000 till i

genomsnitt minst 207 000 personer per månad. Härigenom frigörs 2,3 miljarder

kronor, varav 0,8 miljarder kronor används för att skapa ett större utrymme

för den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen och för ytterligare

avsnitt 202 Kontrollera mot PDF

personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut.

Resterande 1,5 miljarder kronor finansierar regeringens förslag om bl.a.

resursarbeten, tillfälliga avgångsersättningar och ökade

utbildningssatsningar.

Motionerna

Moderata samlingspartiet erinrar i motion A48 om att arbetsmarknadspolitiken

länge har styrts av kvantitativa mål, vilket motionärerna anser vara

olyckligt. Regeringens förslag att sänka volymmålet är därför riktigt sett ur

kvalitets- och effektivitetssynpunkt. Att varje enskild insats leder till

arbete, eller märkbart förbättrar möjligheten att återgå till arbetslivet, är

viktigare än att en viss mängd arbetslösa erbjuds en aktivitet. Kvaliteten

måste vara helt avgörande för utformningen av arbetsmarknadspolitiken (yrkande

10).

Folkpartiet påpekar i motion A49 att partiet tidigare har satt i fråga

volymmålen. Det är därför glädjande att regeringen nu tydligare betonar

kvalitetskravet i framför allt arbetsmarknadsutbildningen. Detta tänkande bör

genomsyra även resten av arbetsmarknadspolitiken (yrkande 3).

Vänsterpartiet anser i motion Fi44 att det inte behövs något explicit

volymkrav. Som styrmedel räcker det med de övergripande

arbetsmarknadspolitiska målen och prioriteringarna, kompletterade med det

övergripande målet att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. En lämplig

avvägning av åtgärderna ger en rationell nivå på åtgärdsvolymen (yrkande 52).

Kristdemokraterna anser i motion Fi46 att de resurser som frigörs i huvudsak

borde användas till tillväxt- och företagsbefrämjande åtgärder (yrkande 26,

delvis).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker (AU7y) de i sammanhanget aktuella

motionerna. Med anledning av den kritik som riktas mot volymmålen erinrar

arbetsmarknadsutskottet om att det i såväl privat som offentlig verksamhet

anses önskvärt att sätta upp mål som är operationellt definierade. Detta är

angeläget av bl.a. budgetmässiga skäl för att kunna beräkna utgifterna.

Samtidigt måste givetvis en viss flexibilitet vara inbyggd i systemet, så att

hänsyn kan tas till ändrade förutsättningar, påpekar arbetsmarknadsutskottet.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna

har var för sig redovisat avvikande uppfattningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser i likhet med arbetsmarknadsutskottet att de återgivna

motionerna inte bör föranleda någon åtgärd. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag till medelsberäkning i denna del och avstyrker således

motionerna A48 (m) yrkande 10, A49 (fp) yrkande 3, Fi44 (v) yrkande 52 och

Fi46 (kd) yrkande 26 (delvis).

Tillfälliga personalförstärkningar hos AMV

avsnitt 203 Kontrollera mot PDF

Propositionen

I propositionen erinras om att Arbetsmarknadsverket tidigare bemyndigats att

under 1997 använda 600 miljoner kronor av anslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader för tillfälliga personalförstärkningar vid

arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Arbetsmarknadsverket behöver

emellertid tillföras ytterligare medel för detta ändamål, och regeringen

föreslår därför att högst 100 miljoner kronor av anslaget A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga

personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten

samt för kontroll och uppföljning av att åtgärderna används på rätt sätt

(yrkande 39).

Motionerna

Moderata samlingspartiet godtar i motion A48 förslaget eftersom det avser

endast 1997. Motionärerna anser emellertid att medlen i första hand bör

användas för en omorganisation av verksamheten hos arbetsförmedlingen, varvid

själva förmedlingsverksamheten skall prioriteras framför de åtgärdsrelaterade

insatserna (yrkande 9).

Folkpartiet avstyrker i motion Fi43 det föreslagna tillskottet (yrkande 12).

Samma yrkande framför partiet också i motion A49 (yrkande 4). I denna motion

ifrågasätts också att arbetsförmedlingarna får ständiga tillskott utan att

någon utvärdering görs av deras effekter (yrkande 5).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet biträder i sitt yttrande (AU7y) propositionens förslag

och avstyrker motionsyrkandena. Förmedlingen av arbeten - platsförmedlingen -

är enligt arbetsmarknadsutskottet en grundläggande uppgift för den offentliga

arbetsförmedlingen. Att hålla nere vakanstiderna är ett övergripande mål för

AMV. Arbetsmarknadsutskottet har i det avseendet ingen annan uppfattning än

den som redovisas i motion A48 (m).

Arbetsmarknadsutskottet påminner emellertid samtidigt om den

kvalitetshöjning som framkommit i de individuella handlingsplaner som

arbetsförmedlingarna numera upprättar och som syftar till att de

arbetssökande/arbetslösa skall kunna få en anställning. För att kunna göra en

korrekt och framåtsyftande handlingsplan tillsammans med en arbetssökande

krävs särskild kompetens och tid. Denna kompetens finns i dag ofta hos de

yrkesvägledare som är verksamma på arbetsförmedlingar och

arbetsmarknadsinstitut. Med en ytterligare personalförstärkning ges fler

arbetslösa möjlighet till kvalificerad vägledning.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet har var för sig redovisat avvikande

uppfattningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ansluter sig till arbetsmarknadsutskottet och tillstyrker det

i propositionen föreslagna medelsutnyttjandet (yrkande 39) samt avstyrker

avsnitt 204 Kontrollera mot PDF

motionerna A48 (m) yrkande 9, Fi43 (fp) yrkande 12 samt A49 (fp) yrkandena 4

och 5.

Till frågan om medelsberäkningen på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder återkommer utskottet längre fram i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Otraditionella insatser

Medel för otraditionella insatser bekostar insatser som motiveras av

arbetsmarknadsskäl men som inte ryms inom det ordinarie regelverket och som

inte heller ger rätt till annat statligt stöd. Som exempel på åtgärder som kan

komma i fråga kan nämnas särskilda insatser för kvinnor som berörs av

strukturförändringar inom den offentliga sektorn.

Propositionen

I propositionen föreslås att ramen för otraditionella insatser under

innevarande år skall höjas från 450 miljoner kronor till högst 550 miljoner

kronor. Syftet är att öka möjligheterna till lokal samverkan.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att ytterligare 200 miljoner kronor

skall anvisas för ändamålet (yrkande 56, delvis).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet anser att medlen för otraditionella insatser är ett

viktigt komplement till de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Inte

minst viktigt är att de underlättar för lokalt anpassade lösningar. Den av

regeringen föreslagna höjningen av ramen med 100 miljoner kronor ter sig väl

avvägd. Arbetsmarknadsutskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Vänsterpartiet har avgivit en avvikande mening i denna fråga.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser liksom arbetsmarknadsutskottet att den av regeringen

föreslagna nivån för otraditionella insatser framstår som väl avvägd. Med

hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Fi44 (v) yrkande 56 (delvis).

Till frågan om medelsberäkningen på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder återkommer utskottet längre fram i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Utbildningsbidrag

Den som deltar i bl.a. arbetsmarknadsutbildning, yrkesinriktad rehabilitering

och datortek kan enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd få ett

utbildningsbidrag som utgår i form av en dagpenning. Om deltagaren är eller

skulle ha varit berättigad till a-kasseersättning utgår dagpenningen under

vissa förutsättningar med ett belopp som motsvarar a-kasseersättning. Annars

är dagpenningen 230 kr.

Propositionen

I propositionen föreslås att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

med utbildningsbidrag utan att ha rätt till arbetslöshetsersättning skall från

och med den 1 juli 1997 få ett utbildningsbidrag som efter skatteavdrag i

avsnitt 205 Kontrollera mot PDF

princip motsvarar studiebidraget. Studiebidraget uppgår för närvarande till

1 967 kr per månad och utbildningsbidraget föreslås därför utgå med 2 275 kr

per månad (yrkande 43). Utbildningsbidraget för ungdomar som inte fyllt 25 år

kommer med regeringens förslag till ny bidragsnivå att öka. Förslaget väntas

ge en besparing på 624 miljoner kronor under budgetåret 1997.

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi44 den föreslagna sänkningen av

utbildningsbidraget. Förslaget är enligt motionärerna fördelningspolitiskt

oacceptabelt och drabbar en grupp med dåligt fotfäste på arbetsmarknaden,

såsom invandrare och socialbidragsberoende ungdomar (yrkande 53). Motionärerna

anser dessutom att de ungdomar under 25 år som deltar i datortek skall ha rätt

till utbildningsbidrag på dagens nivå. Enligt deras mening bör regeringen

därför återkomma till riksdagen med förslag på tilläggsbudget om en höjd

ersättningsnivå för deltagare i datortek (yrkande 54). Jämfört med regeringens

förslag bör med anledning härav ramen för utgiftsområdet höjas med 660

miljoner kronor, anser motionärerna (yrkande 56 delvis).

Likaså Kristdemokraterna avvisar i motion Fi46 den föreslagna sänkningen av

bidragsnivån som man anser på ett orättfärdigt sätt skulle drabba dem som inte

lyckats etablera sig på arbetsmarknaden (yrkande 23). Motionärerna uppger att

de i sitt tilläggsbudgetförslag har satt av de medel som behövs för att denna

grupp skall kunna få ett studiebidrag på rimlig nivå (yrkande 26, delvis).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet biträder (AU7y) regeringens förslag och avstyrker

motionerna. Liksom regeringen anser arbetsmarknadsutskottet att nivån på

utbildningsstödet bör vara enhetlig oavsett om utbildningen genomförs inom det

reguljära utbildningsväsendet eller som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Detta ligger också i linje med den pågående utbildningssatsningen som innebär

att delar av arbetsmarknadsutbildningen förs över till det reguljära

utbildningssystemet.

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har var för sig redovisat avvikande

meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets uppfattning och

tillstyrker propositionens förslag (yrkande 43) samt avstyrker motionerna Fi44

(v) yrkandena 53, 54 och 56 (delvis) samt Fi46 (kd) yrkandena 23 och 26

(delvis).

Till frågan om medelsberäkningen på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder återkommer utskottet längre fram i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Arbetslivsutveckling (ALU)

Syftet med arbetslivsutveckling (ALU) är att ge de arbetslösa ett skydd mot

avsnitt 206 Kontrollera mot PDF

utförsäkring och en möjlighet att upprätthålla kontakten med arbetslivet.

Normalt skall åtgärden anvisas för sex månader. Finns det synnerliga skäl kan

ALU-perioden för en person på samma arbetsplats dock förlängas med som mest

sex månader.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen i förenklingssyfte att kravet på

synnerliga skäl vid förlängning av ALU-perioden på samma arbetsplats skall

ändras till särskilda skäl. Ändringen som enligt förslaget skall träda i kraft

den 1 juli 1997 uppges inte påverka ramen för utgiftsområdet (yrkande 40).

Motionerna

Moderata samlingspartiet avvisar i motion A48 den vidgade möjligheten att

förlänga en ALU-period. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste tydligare

än i dag inriktas på att förbättra de enskildas möjligheter att återkomma till

reguljärt arbete, och inte på att erbjuda aktivitet åt så många arbetslösa som

möjligt (yrkande 12, delvis).

Folkpartiet motsätter sig i motion Fi43 förslaget att underlätta möjligheten

att förlänga tiden i ALU (yrkande 13). Samma förslag framför partiet även i

motion A49. Enligt motionärerna har ALU varit och måste även i framtiden vara

en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som tillgrips i allra sista hand när alla

andra möjligheter har prövats (yrkande 13).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet biträder (AU7y) propositionens förslag och anser att

de återgivna motionerna skall avslås. Arbetsmarknadsutskottet föreslår således

att kriteriet för att kunna förlänga en ALU-period skall ändras från

synnerliga skäl till särskilda skäl.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet har var för sig redovisat avvikande

meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets uppfattning och

tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen (yrkande 40) samt

avstyrker motionerna A48 (m) yrkande 12 (delvis), Fi43 (fp) yrkande 13 och A49

(fp) yrkande 13.

Arbetsplatsintroduktion (API)

Arbetsplatsintroduktion (API) är en åtgärd som får beviljas arbetslösa från

och med den 1 juli det år de fyller 20 år. Tiden i API får normalt vara högst

sex månader.

Propositionen

I propositionen föreslås att tiden i arbetsplatsintroduktion (API) skall kunna

förlängas med högst sex månader för arbetshandikappade och utomnordiska

medborgare. Förslaget innebär ingen begränsning i den nuvarande

förlängningsmöjligheten för unga handikappade. För dessa gäller ingen

tidsgräns vid förlängning. Förslaget som avses träda i kraft den 1 juli 1997

påverkar enligt regeringen inte ramen för utgiftsområdet (yrkande 41).

Motionen

Moderata samlingspartiet avvisar i motion A48 den vidgade möjligheten att

avsnitt 207 Kontrollera mot PDF

förlänga API med samma motivering som partiet givit uttryck för i sin syn på

regeringens förslag till förändring av ALU (yrkande 12, delvis).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet biträder (AU7y) propositionens förslag och avstyrker

det aktuella motionsyrkandet. Arbetsmarknadsutskottet delar motionärernas

uppfattning att de enskildas möjligheter att återkomma till ett reguljärt

arbete måste förbättras men påpekar samtidigt att det nu aktuella förslaget

gäller endast personer som av olika skäl inte ens har fått tillträde till

arbetsmarknaden.

Moderata samlingspartiet har avgivit en avvikande mening i denna fråga.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet är av samma uppfattning som arbetsmarknadsutskottet och

biträder förslaget i propositionen (yrkande 41) samt avstyrker motion A48 (m)

yrkande 12 (delvis).

Insatser för att öka kvinnors företagande

Sommaren 1996 beslutade riksdagen om ett särskilt förlängt starta eget-

bidrag/aktivitetsstöd för att öka kvinnors företagande. Stödet som utgår i

form av utbildningsbidrag riktar sig till främst sådana kvinnor som varit

anställda inom offentlig sektor. Det lämnas under högst 12 månader till

kvinnor som varit inskrivna på arbetsförmedlingen i mer än två år och som vill

starta företag eller kooperativ.

Propositionen

I propositionen föreslås att kravet för att kvalificera sig för det särskilda

utbildningsbidraget skall kortas ned. Från och med den 1 juli 1997 skall

sålunda krävas bara sex månaders inskrivning vid en arbetsförmedling för att

bli berättigad till detta bidrag (yrkande 42). Förslaget påverkar enligt

regeringen inte ramen för utgiftsområdet.

Motionen

Moderata samlingspartiet avvisar i motion A48 den föreslagna förändringen med

samma motivering som partiet redovisat beträffande regeringsförslagen om ALU

och API (yrkande 13).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet biträder (AU7y) propositionens förslag och avstyrker

motionen. Enligt arbetsmarknadsutskottet har kravet för att få förlängt bidrag

visat sig vara för högt ställt, vilket bidragit till att andelen kvinnor med

starta eget-bidrag inte ökat påtagligt. Det kan antas att de som är bäst

lämpade att starta egen verksamhet har en kortare arbetslöshetsperiod än två

år, skriver arbetsmarknadsutskottet, som därför finner det välbetänkt att

sänka kravet till minst sex månader.

Moderata samlingspartiet har redovisat en avvikande mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med arbetsmarknadsutskottet propositionen

(yrkande 42) och avstyrker motion A48 (m) yrkande 13.

Interpraktikstipendier

avsnitt 208 Kontrollera mot PDF

Arbetslösa ungdomar kan med stöd av s.k. Europastipendier praktisera utomlands

på företag i Europa. Under budgetåret 1995/96 fick ca 200 ungdomar sådana

stipendier men hittills under innevarande budgetår har få ungdomar utnyttjat

denna möjlighet.

Propositionen

Av propositionen framgår att det ringa intresset för stipendieformen torde

sammanhänga med de villkor som varit förbundna med stödet. Regeringen föreslår

därför att en ny form, kallad Interpraktikstipendier, skall ersätta nuvarande

Europastipendier. I propositionen anges de villkor som skall gälla för det nya

stipendiet, som enligt förslaget skall börja tillämpas den 1 oktober 1997. Så

t.ex. anser regeringen att stipendiet skall kunna användas vid praktik utanför

Europa. Det kan, sägs det i propositionen, exempelvis gälla volontärverksamhet

i utvecklingsländer (yrkande 44).

Kostnaden för stipendiet inklusive administrationen av det beräknas i

propositionen till 8,3 miljoner kronor under sista kvartalet 1997. Förslaget

påverkar enligt regeringen inte ramen för utgiftsområdet.

Motionen

Moderata samlingspartiet godtar i motion A48 att ett program utformas för att

ge yngre människor bättre möjlighet att tillgodogöra sig erfarenheter från

övriga EU-länder men också en chans att etablera sig på den alleuropeiska

arbetsmarknaden. Däremot bör enligt partiets uppfattning inte insatser i

utvecklingsländerna finansieras med medel avsatta för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Motionärerna avvisar därför förslaget såvitt gäller möjligheten att

utnyttja stipendiet för volontärarbete i utvecklingsländer (yrkande 14).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar regeringens förslag om vissa ändringar i

villkoren för stipendieverksamheten. Utskottet ser heller inget hinder för att

stipendierna utvidgas till att kunna omfatta även volontärarbete i

utvecklingsländer. Samtidigt noteras regeringens avsikt att lägga ansvaret för

Interpraktikstipendier på Svenska EU Programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling. Med det sagda föreslår arbetsmarknadsutskottet att

riksdagen godkänner regeringens förslag.

Moderata samlingspartiet har redovisat en avvikande mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder arbetsmarknadsutskottets förslag och tillstyrker

propositionen (yrkande 44) samt avstyrker motion A48 (m) yrkande 14.

Till frågan om medelsberäkningen på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder återkommer utskottet längre fram i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Kommunernas ansvar för ungdomar

Kommuner kan med stöd av en särskild lag anordna praktik eller annan

avsnitt 209 Kontrollera mot PDF

verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar fram till det år de fyller 20 år.

Statsbidrag utgår om verksamheten uppfyller vissa villkor. I lagen anges att

ungdomar som deltar i verksamheten inte skall anses som arbetstagare. Någon

särskild bestämmelse om att arbetsmiljölagen skall tillämpas på deltagarna

finns däremot inte. Åtgärden har inte heller angivits vara utbildning.

Av propositionen framgår att det uppstått en viss osäkerhet om vilket

arbetsmiljöansvar som gäller för ungdomar som deltar i verksamhet som omfattas

av den nu aktuella lagen när verksamheten bedrivs ute på en arbetsplats.

Regeringen föreslår därför (yrkande 19) att det i den aktuella lagen - lagen

(1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar - införs en uttrycklig bestämmelse

om att arbetsmiljölagen (1977:1160) i vissa delar skall vara tillämplig på de

ungdomar som deltar i denna åtgärd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1

juli 1997.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar det klarläggande som regeringen föreslår och

tillstyrker förslaget i propositionen.

Även finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 19).

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder och Särskilda medel

Propositionen

I propositionen påpekar regeringen att en stor del av de åtgärder som

finansieras över anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder grundas på

beslut som fattas ett år men som leder till utgifter som uppkommer först under

ett efterföljande budgetår. Regeringen begär därför att få ett s.k.

beställningsbemyndigande så att den kan fatta beslut som medför utgifter om

högst 55 miljoner kronor under kommande budgetår. Det är regeringens avsikt

att använda medlen för beställning av tjänster för bl.a.

sysselsättningsskapande åtgärder (yrkande 45).

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi44 det begärda bemyndigandet. Några motiv

för förslaget har inte angetts i propositionen, påpekar motionärerna som också

ifrågasätter varför medel skall disponeras av regeringen i stället för av

ansvarig myndighet. Det blir lätt fråga om det slags politiska ?lekpengar? som

Riksdagens revisorer har varnat för (yrkande 55).

Även Kristdemokraterna avvisar i motion Fi46 förslaget. I konsekvens med

Kristdemokraternas ställningstagande till försöksverksamhet med

sysselsättningsskapande åtgärder behövs inte särskilda medel för detta ändamål

under år 1997 (yrkande 26, delvis).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet uppger i sitt yttrande att det enligt regleringsbrevet

finns tre delposter under ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

nämligen Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Försöksverksamhet med

avsnitt 210 Kontrollera mot PDF

sysselsättningsskapande åtgärder samt Särskilda medel. Anslaget är i

statsbudgeten för 1997 uppfört med 25 613 miljoner kronor, varav de båda

sistnämnda delposterna uppgår till sammanlagt 110 miljoner kronor. Dessa medel

disponeras av Regeringskansliet.

Arbetsmarknadsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag men

anser att det inför 1998 års budget kan finnas skäl för riksdagen att närmare

överväga det fortsatta behovet av medel för den här berörda verksamheten.

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har var för sig redovisat avvikande

meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Varje år anvisar

riksdagen medel på statsbudgeten för utgifterna under närmast efterföljande

år. I den mån medlen inte förbrukas får de - om det är frågan om ramanslag

eller reservationsanslag - sparas till efterföljande budgetår för att då

användas för det anvisade ändamålet.

I regeringsformen (RF 9:10) föreskrivs dock att regeringen inte får ikläda

staten ekonomiska förpliktelser utan riksdagens bemyndigande. Utfästelser som

kommer att kräva anslag av riksdagen fordrar således särskilda bemyndiganden.

För att klara denna typ av utgifter används ett system med

beställningsbemyndiganden. Framför allt gäller detta vissa

investeringsliknande verksamheter. Ett beställningsbemyndigande innebär enligt

12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten att riksdagen bemyndigar regeringen

att intill ett visst belopp och för ett visst ändamål beställa varor och

tjänster som kommer att levereras och betalas under en följd av år. Det

aktuella lagrummet har följande lydelse:

12 §

För det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer får

regeringen beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning,

lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det

statsbudgeten avser.

Förslaget i propositionen innebär att regeringen beviljas ett

beställningsbemyndigande kopplat till anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som ger regeringen rätt att för högst 55 miljoner kronor beställa

tjänster som medför utgifter under kommande budgetår.

Finansutskottet tillstyrker att regeringen beviljas det begärda

bemyndigandet (yrkande 45) och avstyrker motionerna Fi46 (kd) yrkande 26 i

denna del och Fi55 (v) yrkande 55.

A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade - Lönebidrag

Bakgrund

Stödformen anställning med lönebidrag är ett statsbidrag till arbetsgivare.

Dess syfte är att tillförsäkra arbetshandikappade samma rätt och möjlighet att

delta i arbetslivet som icke arbetshandikappade har. Bestämmelserna om

avsnitt 211 Kontrollera mot PDF

lönebidrag är intagna i förordningen (1991:333) om lönebidrag.

Lönebidraget är flexibelt och skall fastställas med hänsyn till den

arbetssökandes behov och förutsättningar med hänsyn till hans arbetsförmåga

och graden av funktionsnedsättning. En av målsättningarna med det flexibla

lönebidragssystemet är att få ner den genomsnittliga bidragsnivån. I mars 1997

låg den genomsnittliga bidragsnivån, efter att ha varit uppe på 73 %, på 65 %

att jämföra med 67 % i februari 1991.

Nya och omförhandlade lönebidrag lämnas med högst 80 % av lönekostnaden. För

allmännyttiga organisationer gäller en särreglering fram till den 1 juli 1997

(bet. 1995/96:AU15, rskr. 1995/96:276). Reglerna innebär att dessa

organisationer vid en förlängning av anställningen kan erhålla bidrag med ett

oförändrat belopp. För vissa grupper med svårare funktionshinder kan bidrag

alltjämt lämnas med upp till 100 % av lönekostnaden.

En särskild utredare, som antagit namnet LOSAM-utredningen, avlämnade i

januari 1997 delbetänkandet (SOU 1997:5) Aktivt lönebidrag - Ett effektivare

stöd för arbetshandikappade.

Lönebidragets utformning och nivå

Propositionen

Regeringen föreslår (yrkande 46) att en allmännyttig organisation från den

1 juli 1997 vid nyanställning av en arbetshandikappad sökande efter en

anvisning av af/Ami, eller i samband med en förlängning av ett beslut om

lönebidrag efter de första fyra anställningsåren, får beviljas bidrag med upp

till 90 % av den bidragsgrundande lönekostnaden för den anställde. Den del av

bidraget som överstiger 80 % av den bidragsgrundande lönekostnaden får dock

beviljas bara om följande villkor är uppfyllda:

- arbetet skall vara lämpligt utformat efter den sökandes behov och bidra till

att den anställde kan utvecklas/rehabiliteras och förbättra sin arbetsförmåga,

- arbetsmiljön skall vara tillfredsställande och uppfylla arbetsmiljölagens

krav.

Främst skall dispensen omfatta de allmännyttiga organisationer som har svårt

att bära den kostnadsökning som en högsta bidragsnivå på 80 % kan innebära.

Regeringen påpekar samtidigt att det är angeläget att de genomsnittliga

bidragsnivåerna för de allmännyttiga organisationerna sjunker på sikt.

Det bör enligt regeringen ankomma på AMS att på grundval av reglerna om

beskattning av ideella föreningar i enlighet med lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt utfärda närmare föreskrifter om vad som avses med allmännyttiga

organisationer. De fackliga organisationerna bör enligt regeringen ingå i

denna definition.

Förslaget skall enligt regeringen finansieras genom att det genomsnittliga

bidrag som lämnas till andra arbetsgivare än allmännyttiga organisationer får

avsnitt 212 Kontrollera mot PDF

uppgå till högst 60 % av den bidragsgrundande lönekostnaden.

Regeringen gör bedömningen att det flexibla lönebidragssystemet bör

bibehållas och att den högsta bidragsnivån för arbetsgivare som inte omfattas

av den föreslagna dispensen inte skall överstiga 80 %. Vissa grupper skall

dock kunna ersättas med 100 %.

Motionerna

I motion Fi44 (v) yrkande 61 föreslås att den högsta bidragsnivån skall ligga

på 90 % för alla arbetsgivare. Partiet påpekar att nära 7 000

arbetshandikappade fick lämna sina anställningar, huvudsakligen på grund av

arbetsgivarnas ekonomiska situation, när den högsta bidragsnivån sänktes till

80 %.

I samma motion föreslår partiet (yrkande 59) att den tidigare bestämmelsen i

lönebidragsförordningen om att risken för uppsägning skall beaktas vid

omförhandling av lönebidrag skall återinföras.

Vidare avvisas i motionen (yrkande 60) regeringens målsättning om en högsta

genomsnittlig bidragsnivå på 60 %. Bedömningen av bidragsdelens storlek skall

grundas på den arbetshandikappades behov och inte på statens kostnad för

åtgärden.

I motion Fi46 (yrkande 24) avvisar även Kristdemokraterna målsättningen att

sänka den genomsnittliga bidragsnivån till högst 60 %. Enligt motionärerna kan

regeringens förslag leda till att gravt handikappade inte kan bli aktuella vid

nya beslut om lönebidrag, vilket inte kan accepteras.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU7y) regeringens förslag

(yrkande 46). I yttrandet påpekas att vid en omprövning skall den högre

ersättningen regelmässigt gälla även fortsättningsvis om inte

förutsättningarna ändrats.

Vidare delar arbetsmarknadsutskottet regeringens syn när det gäller det

flexibla lönebidraget, den högsta bidragsnivån samt den genomsnittliga

bidragsnivån. Mot bakgrund av att de högsta bidragsnivåerna återfinns hos

offentliga arbetsgivare och att det kan förutsättas att dessa agerar på ett

socialt ansvarsfullt sätt samt med beaktande av finansieringsbehovet för

förslaget om en särbehandling av de allmännyttiga organisationerna avstyrks

aktuella motionsyrkanden.

Slutligen avstyrker arbetsmarknadsutskottet motion Fi44 (v) yrkande 59 med

motiveringen att en sådan bestämmelse skapar oklarheter om vilka bidragsnivåer

som skall gälla och blir därmed svår att hantera för arbetsförmedlingen.

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har var för sig i avvikande meningar

anmält andra uppfattningar än utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen annan uppfattning om det flexibla lönebidraget, den

högsta bidragsnivån eller målsättningen att få ner den genomsnittliga

avsnitt 213 Kontrollera mot PDF

bidragsnivån till högst 60 % än den arbetsmarknadsutskottet ger uttryck för i

sitt yttrande. Finansutskottet tillstyrker också, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, regeringens yrkande 46 om högre bidragsnivåer till

anställda i allmännyttiga organisationer i vissa fall. Finansutskottet

avstyrker därmed motionerna Fi44 (v) yrkandena 59-61 samt Fi46 (kd) yrkande

24.

Uppföljning och kontroll av lönebidragsutbetalningarna

Propositionen

I propositionen föreslås (yrkande 47) att lönebidraget, fr.o.m. den 1 juli

1997, skall lämnas i form av ett belopp per dag i stället för per månad och

att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske månadsvis. Vidare föreslår

regeringen att lönebidraget vid deltidsarbete skall reduceras i proportion

till arbetstiden. Syftet med förändringen är att effektivisera AMS

administrativa rutiner och att erhålla säkrare prognoser för kostnaderna för

lönebidragen.

Det är angeläget, enligt regeringen, att statistikredovisningen när det

gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förbättras i syfte att bättre

kunna belysa funktionshindrade kvinnors och mäns villkor. Dessutom aviserar

regeringen att AMS skall ges i uppdrag att inleda ett treårsprojekt för att se

över de problem som finns när det gäller bidragshanteringen. Projektet skall

ha till syfte att förbättra den lokala hanteringen av åtgärden anställning med

lönebidrag. Kostnaden för genomförandet av projektet beräknas uppgå till

totalt 10 miljoner kronor och skall finansieras inom ramen för medel till

anslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU7y) regeringens förslag

och delar dess bedömningar i övrigt.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med arbetsmarknadsutskottet regeringens

yrkande 47 om utbetalningsrutiner för lönebidraget. Utskottet stöder också

regeringens bedömningar vad gäller vikten av att följa upp och utvärdera

insatser avseende funktionshindrade mäns och kvinnors villkor samt av att

förbättra den lokala hanteringen av åtgärden anställning med lönebidrag.

Lönebidrag och rehabilitering

Regeringen anser att lönebidragets rehabiliterande inriktning bör förstärkas

från den 1 juli 1997 genom upprättandet av individuella och målinriktade

handlingsplaner för alla anställda med lönebidrag. Syftet anges vara att

underlätta övergångar till osubventionerat arbete.

Motionen

Vänsterpartiet ansluter sig i motion Fi44 (yrkande 58) till regeringens

bedömning att individuella handlingsplaner skall upprättas. Partiet är dock

kritiskt till att handlingsplanens enda syfte skall vara att underlätta

avsnitt 214 Kontrollera mot PDF

övergångar till osubventionerat arbete. Detta är enligt motionen ett alldeles

för snävt och orealistiskt perspektiv. Handlingsplaner måste även finnas för

dem som genom sin sjukdom får sitt tillstånd försämrat.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

I sitt yttrande (AU7y) stöder arbetsmarknadsutskottet regeringens bedömning om

vikten av upprättande av individuella och målinriktade handlingsplaner för

alla anställda med lönebidrag. Arbetsmarknadsutskottet framhåller att en

handlingsplan i första hand är till för att förbättra situationen för den

enskilde individen, inte att underlätta för samhället. Men därutöver är det

självklart en målsättning att de individuella handlingsplanerna leder till att

så många arbetshandikappade som möjligt kan övergå till arbete utan, eller med

minskad, statlig subvention. Motionen avstyrks därmed.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets bedömning och avstyrker

därmed motion Fi44 (v) yrkande 58.

Lönebidrag för invandrare med språksvårigheter samt för äldre personer

Fram t.o.m. utgången av år 1997 finns en möjlighet att lämna bidrag till

anställningar av långtidsarbetslösa, lokalt bundna personer som fyllt 60 år

och som får ersättning från arbetslöshetskassa.

Den tillfälliga utvidgningen av målgruppen för anställning med lönebidrag

bör enligt regeringen inte förlängas efter utgången av budgetåret 1997.

Brister i språkfärdigheter eller det förhållandet att en arbetssökande tillhör

de äldsta på arbetsmarknaden kräver helt andra insatser och skall inte, enligt

regeringen, jämställas med ett funktionshinder.

Motionen

Kristdemokraterna anser i motion Fi46 (kd) (yrkande 26 i denna del) att det

för invandrare, med enbart bristande kunskaper i svenska språket, och för

långtidsarbetslösa, lokalt bundna personer som fyllt 60 år bör finnas en

bättre lösning än förtidspensionering eller OTA. Motionärerna anser att

regeringen måste finna en annan lönebidragsliknande åtgärd för dessa grupper.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet delar i sitt yttrande (AU7y) regeringens bedömningar

och avstyrker motionen.

Kristdemokraterna har i en avvikande mening anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet bedömer i likhet med arbetsmarknadsutskottet att invandrare

och äldre arbetslösa inte bör omfattas av åtgärden anställning med lönebidrag

av de nu aktuella anledningarna. Utskottet anser att det inte heller är

motiverat med en lönebidragsliknande åtgärd för dessa grupper och avstyrker

motion Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del.

Lönebidragsanställdas löneutveckling

Motionen

avsnitt 215 Kontrollera mot PDF

Vänsterpartiet framhåller i motion Fi44 (yrkande 64) att det nuvarande låga

lönetaket för arbetshandikappade innebär att arbetsmarknaden förblir smal för

dessa. Taket skall på sikt tas bort enligt motionärerna. Partiet föreslår nu

att den högsta nivån skall följa löneutvecklingen. I samma motion (yrkande 65)

föreslås att lönebidraget skall anges i procent av aktuell lön och att

bidraget skall kunna ändras under avtalsperioden. Motionärerna påpekar att

många lönebidragsanställda i nuvarande läge inte får sin avtalsmässiga

löneökning förrän bidraget omförhandlas vid nästa tillfälle.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

I det rådande ekonomiska läget är arbetsmarknadsutskottet (AU7y) inte berett

att ställa sig bakom krav på ytterligare statsutgifter. Motionsyrkandena

avstyrks därför.

Vänsterpartiet har i en avvikande mening anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning och avstyrker motion

Fi44 (v) yrkandena 64 och 65.

Särskilt rekryteringsstöd

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 (yrkande 62) att ett särskilt

rekryteringsstöd införs för arbetshandikappade. Stödet skall omfatta högst

tolv månader och bidragsnivån skall ligga på högst 90 %. Genom en

kvalitetssäkrad handlingsplan kan enligt motionärerna förutsättningarna bättre

fastställas för hur den arbetshandikappade kan klara ett arbete. Enligt

motionärerna blir dessutom lönebidraget lättare att fastställa än i dag.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning (AU7y) leder de förslag regeringen

nu lägger fram till att bättre förutsättningar skapas för en bedömning av de

arbetshandikappades arbetsförmåga. Detta gör i sin tur det lättare att

bestämma lönebidragets storlek. Med hänsyn härtill samt det statsfinansiella

läget avstyrks motionen.

Vänsterpartiet har i en avvikande mening anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker i likhet med arbetsmarknadsutskottet motion Fi44 (v)

yrkande 62.

Samhall och lönebidrag

Motionerna

Enligt motion Fi44 (v) yrkande 63 är lönebidraget av stor betydelse för

Samhalls målsättning att klara övergångar från Samhall. Partiet anser därför

att en särskild kvot eller ett särskilt lönebidrag bör införas för övergångar

från Samhall.

Kenth Skårvik och Sigge Godin (fp) tar i motion Fi65 under tre yrkanden upp

frågor som rör Samhall. Motionärerna är (yrkande 1) oroliga för att Samhalls

sparkrav skall leda till dramatiska förändringar för de där anställda

arbetshandikappade. Motionärerna befarar att arbetslösheten för dessa kommer

avsnitt 216 Kontrollera mot PDF

att öka. Motionärerna anser vidare (yrkande 2) att Samhall skall erhålla

lönekompensation för arbetshandikappade anställda på samma sätt som tidigare

och som även gäller för anställda med lönebidrag. Samhall har inför 1998 till

regeringen föreslagit att Samhall kan sysselsätta ytterligare 1 500

arbetshandikappade till en merkostnad av 180 miljoner kronor. Motionärerna

anser (yrkande 3) att regeringen noga bör överväga detta förslag.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker (AU7y) yrkandena med motiveringen att

regeringen planerar att överväga förslagen i LOSAM-utredningens slutbetänkande

(SOU 1997:64) Samhall - En arbetsmarknadspolitisk åtgärd under hösten 1997.

Det ställningstagandet bör inte föregripas. Mot denna bakgrund bör motionerna

avstyrkas.

Vänsterpartiet och Folkpartiet har var för sig i avvikande meningar anmält

en annan uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning och avstyrker

motionerna Fi44 (v) yrkande 63 och Fi65 (fp).

Behov av ytterligare medel för lönebidrag

Motionerna

Folkpartiet framhåller i kommittémotion A49 (yrkande 2) att det inte är

rimligt att man i dagens arbetsmarknadspolitiska läge förvärrar för dem som

har det allra svårast. Motionärerna anser att man i budgeten för 1997 skall

anslå ytterligare 250 miljoner kronor till de arbetshandikappade.

Enligt Vänsterpartiet, motion Fi44 (yrkande 57), finns det ett stort behov

av att öka antalet lönebidragsanställda. För detta ändamål vill Vänsterpartiet

ha ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till

tilläggsbudget för 1997 med en ökning av anslaget A 3 med 150 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet (AU7y) gör den bedömningen att fler

lönebidragsanställningar i första hand skall åstadkommas genom en

effektivisering av handläggningen av lönebidragen. Motionerna bör därmed inte

bifallas.

Vänsterpartiet och Folkpartiet har var för sig i avvikande meningar anmält

en annan uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet gör samma bedömning som arbetsmarknadsutskottet och avstyrker

motionerna Fi44 (v) yrkande 57 och A49 (fp) yrkande 2.

Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen

arbetslöshetsförsäkring (A 7)

I propositionen föreslås att det på tilläggsbudget skall föras upp ett nytt

ramanslag benämnt A 7 Vissa kostnader för införandet av en allmän och

sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Riksdagen har på förslag i proposition

1996/97:107 beslutat att en kompletterande arbetslöshetskassa skall bildas av

avsnitt 217 Kontrollera mot PDF

rikstäckande organisationer som företräder anställda respektive arbetsgivare

på arbetsmarknaden. För att förbereda kassans verksamhet behövs under

uppbyggnadsskedet 7,5 miljoner kronor under budgetåret 1997. Regeringen

föreslår att det nya anslaget förs upp med detta belopp.

Arbetsmarknadsutskottet (AU7y) tillstyrker förslaget.

Även finansutskottet biträder regeringens förslag.

Till själva frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet längre fram i

avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Studiemedel m.m. (A 2) samt Vuxenstudiestöd m.m. (A 3)

Propositionen

Den tredje punkten i fempunktsprogrammet är Utbildning. För budgetåret 1997

föreslår regeringen att ytterligare 383 285 000 kr tillförs utgiftsområde 15

Studiestöd. Resurstillskottet avser studiestöd till deltagarna i den utökade

utbildningen i form av studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

och särskilt utbildningsbidrag. Medlen skall fördelas med 20,6 miljoner kronor

på A 2 Studiemedel m.m. och 362,7 miljoner kronor på A 3 Vuxenstudiestöd m.m.

Motionen

Moderata samlingspartiet avstyrker i motion Fi50 regeringens förslag om ökade

anslag inom utgiftsområde 15 för de 10 000 nya platserna inom Kunskapslyftet

(yrkandena 3 och 4).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet, som ställer sig bakom propositionsförslaget om en

utbildningssatsning, tillstyrker i sitt yttrande (UbU5y) regeringens förslag

om att öka anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 3 Vuxenstudiestöd m.m. Motionen

avstyrks.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Moderata samlingspartiets

företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet gör ingen annan bedömning än utbildningsutskottet beträffande

medelstilldelning på tilläggsbudget för studiemedel och vuxenstudie- stöd.

Propositionen tillstyrks i aktuell del och motionen Fi50 (m) yrkandena 3 och 4

avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Beräkning av vuxenstudiestöd för dem som före studierna förvärvsarbetat på

heltid

Propositionen

Särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(svuxa) utgår med ett belopp som är knutet till den ersättning som den

studerande är berättigad till från arbetslöshetskassa eller KAS. För den som

arbetat deltid har dock såväl svux eller svuxa som utbildningsbidrag enligt

förordningen om arbetsmarknadsutbildning beräknats utifrån dagpenning

avsnitt 218 Kontrollera mot PDF

motsvarande heltid, om studierna bedrivs på heltid. Enligt den nya

förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd lämnas emellertid utbildningsbidrag

vid arbetsmarknadsutbildning med samma belopp som deltagaren är berättigad

till i arbetslöshetsersättning. Uppräkning av dagpenningen för

deltidsarbetande till att motsvara heltidsarbete sker alltså inte längre vid

arbetsmarknadsutbildning. När det gäller svux och svuxa är däremot de äldre

reglerna fortsatt giltiga fram till den 1 juli 1997. Regeringen anser att de

hittillsvarande reglerna om tillämpning av dagpenning motsvarande

heltidsarbete även när det gäller dem som endast arbetat deltid har verkat

rekryterande till vuxenutbildning och i sak bör bibehållas för svux och svuxa.

Därför föreslås nu att en ny paragraf 6 a införs i 7 kap. studiestödslagen

(1973:349) och en hänvisning till denna i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med utbildningsutskottet (UbU5y)

propositionens förslag (yrkandena 20 och 21 i denna del) om ändring i 7 kap.

studiestödslagen och i 2 § lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Studiestöd och EG-rätt

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring i 1 kap. 8 § studiestödslagen (1973:349) i

syfte att klargöra att egenföretagare och deras familjer jämställs med

arbetstagare och deras familjer när det gäller tillämpning av EG-rätten eller

EES-avtalet i studiestödssammanhang. Centrala studiestödsnämnden tillämpar

enligt propositionen redan i dag studiestödslagen på det sättet, men

regeringen föreslår alltså nu att lagen förtydligas på denna punkt.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet (UbU5y),

regeringens förslag (yrkande 21 i denna del) om ändring i 1 kap. 8 §

studiestödslagen.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (A 14)

Propositionen

Den tredje punkten i fempunktsprogrammet är Utbildning. För budgetåret 1997

föreslår regeringen att ytterligare 205 450 000 kr tillförs utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning. De tillförda resurserna inom

utgiftsområdet skall finansiera ytterligare 10 000 platser inom den särskilda

vuxenutbildningssatsningen (det s.k. Kunskapslyftet) i kommunerna och

ytterligare 1 500 platser inom försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning fr.o.m. hösten 1997.

Regeringen föreslår också (yrkande 48) att ett begränsat antal av de

tillkommande platserna inom Kunskapslyftet får användas för att ge statsbidrag

för vuxenutbildning på grundskolenivå, om det visar sig nödvändigt för att

avsnitt 219 Kontrollera mot PDF

säkerställa att Kunskapslyftet kommer särskilt utsatta grupper till del.

Förslaget skall ses mot bakgrund av att regeringen i proposition 1995/96:222

(s. 6.16) anförde att den utbildning som ges med hjälp av särskilt bidrag från

staten bör avse gymnasial vuxenutbildning.

Motionen

Moderata samlingspartiet avstyrker i motion Fi50 yrkande 5 regeringens förslag

om ökade anslag inom utgiftsområde 16 för de 10 000 nya platserna inom

Kunskapslyftet. De anser (yrkande 6) att en omprioritering bör göras inom

befintliga budgetramar så att antalet platser inom kvalificerad

yrkesutbildning kan ökas. Vad gäller regeringens förslag att en del av medlen

inom Kunskapslyftet skall få användas för utbildning på grundskolenivå påpekas

i motionen att kommunerna i dag har en lagstadgad skyldighet att ordna sådan

utbildning i den omfattning som krävs. Finansiering av grundläggande

vuxenutbildning skall enligt motionärernas uppfattning vara kommunernas

ansvar. Regeringens förslag avstyrks därför (yrkande 1).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet ställer sig i sitt yttrande (UbU5y) bakom regeringens

förslag om anslagsökningar inom utgiftsområde 16 för att möjliggöra en

utbyggnad av Kunskapslyftet och den kvalificerade yrkesutbildningen redan

fr.o.m. hösten 1997. Motion Fi50 yrkande 5 bör således avstyrkas av

finansutskottet.

Yrkande 6 i motionen bör enligt utbildningsutskottets mening också

avstyrkas. Den kvalificerade yrkesutbildningen vänder sig till personer som

redan har kunskaper motsvarande ett nationellt program i gymnasieskolan.

Kunskapslyftet däremot vänder sig till personer som saknar fullständig

gymnasieutbildning. Utbildningsutskottet anser att båda utbildningstyperna är

angelägna och är inte berett att förorda att den förstnämnda expanderar på

bekostnad av Kunskapslyftet.

Finansutskottet bör enligt utbildningsutskottets mening även tillstyrka

regeringens yrkande 48 om bidrag till ett begränsat antal kommuner för

vuxenutbildning på grundskolenivå, och således avslå motion Fi50 yrkande 1.

Liksom motionärerna konstaterar utbildningsutskottet att kommunerna har en

lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning för de

invånare som har rätt till utbildningen och önskar delta i den. Det normala är

därför enligt utbildningsutskottets mening att kommunerna själva finansierar

denna obligatoriska verksamhet. Regeringen begär i vårpropositionen möjlighet

att ge statsbidrag till grundläggande vuxenutbildning inom Kunskapslyftet till

ett begränsat antal kommuner, och detta avses ske om det visar sig nödvändigt

för att säkerställa att Kunskapslyftet kommer särskilt utsatta grupper till

avsnitt 220 Kontrollera mot PDF

del. Med dessa begränsningar anser utbildningsutskottet att riksdagen bör

godkänna vad regeringen förordar på denna punkt. Utbildningsutskottet utgår

från att regeringen kommer att följa utvecklingen av detta mycket noga och att

förändringen inte tillåts medföra att kommuner vältrar över det ekonomiska

ansvaret för den grundläggande vuxenutbildningen på staten.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Moderata samlingspartiets

företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen annan mening än utbildningsutskottet varför

propositionen i denna del (yrkandena 48 och 68 i denna del) tillstyrks med

beaktande av de begränsningar som utbildningsutskottet anger, medan motion

Fi50 (m) yrkandena 1, 5 och 6 avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Studieförbundens och folkhögskolans roll inom Kunskapslyftet

Bakgrund

Som framgått i det föregående föreslår regeringen i vårpropositionen att medel

beräknas för ytterligare platser både i kvalificerad yrkesutbildning och i den

del som kommunerna skall ha ansvaret för.

När det gäller den sistnämnda har en särskild förordning utfärdats

(1996:1502). Regeringen fördelar medlen mellan kommunerna efter förslag från

en särskild delegation. Kommunerna skall planera och anordna verksamheten så

att utbildningens inriktning och omfattning kan bestämmas med utgångspunkt i

den studerandes önskemål, behov och förutsättningar. En kommun kan enligt

skollagen (1985:1100) uppdra åt andra att anordna komvux. Såväl studieförbund

som folkhögskolor och andra utbildningsanordnare kan alltså anlitas av

kommunerna för detta. Även folkhögskolekurser kan finansieras inom ramen för

den del av Kunskapslyftet som kommunerna har ansvaret för, nämligen om det

finns en överenskommelse därom mellan kommunen och en folkhögskola. I sin

ansökan till Delegationen för Kunskapslyftet skall kommunen bl.a. redovisa hur

den värderar olika utbildningsanordnares förmåga och lämplighet att utföra

aktuella uppgifter.

I den förra året beslutade vuxenutbildningssatsningen ingår som nämnts

dessutom 10 000 platser i folkhögskolan, för vilka medel är beräknade inom

utgiftsområde 17, som tillhör kulturutskottets beredningsområde. Regeringen

har i vårpropositionen inte föreslagit någon ändring i den delen. Medlen

fördelas av Folkbildningsrådet.

Motionerna

I motion Fi49 av Lars Hjertén och Jan Backman (m) sägs att folkbildningen bör

få en särskild utbildningsresurs inom det s.k. Kunskapslyftet. Motionärerna

avsnitt 221 Kontrollera mot PDF

hävdar att komvux i praktiken har fått monopol på utbildningen, vilket strider

mot intentionerna i riksdagens beslut. Enligt motion Fi68 (fp) av Carl-Johan

Wilson och Kenth Skårvik bör fördelningen av vuxenutbildningsplatser mellan

komvux, folkhögskolor och studieförbund för åren 1998, 1999 och 2000 inte

fastställas nu. Det bör i stället ske först sedan respektive anordnares

insatser efter tidigare riksdagsbeslut har undersökts (yrkande 1).

Motionärerna vill också att studieförbunden skall erhålla egna medel inom

Kunskapslyftet (yrkande 2).

Även i partimotionerna från Folkpartiet liberalerna Fi43 och

Kristdemokraterna Fi46 påtalas folkhögskolornas och studieförbundens roll för

att genomföra Kunskapslyftets utbildningar, dock utan att några yrkanden

framställs.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU5y) att finansutskottet bör

avstyrka motionerna.

Det är enligt utbildningsutskottets mening av stort värde att kommunerna

dels har fått den helt övervägande delen av ansvaret för

vuxenutbildningssatsningen, dels har fått frihet att välja den organisation

och utnyttja de utbildningsanordnare som är effektivast och som bäst svarar

mot målgruppernas behov och de lokala förutsättningarna, förutsättningar som

självfallet varierar mellan kommunerna. Utbildningsutskottet vill särskilt

påminna om att det är den studerandes önskemål, behov och förutsättningar som

skall vara styrande i kommunernas arbete med Kunskapslyftet. Detta markeras i

den nyss nämnda förordningen (1996:1502), där det också föreskrivs att det för

varje studerande skall upprättas en individuell studieplan. När riksdagen

godkände riktlinjerna för vuxenutbildningssatsningen underströks vikten av att

utnyttja folkbildningens, inte minst studieförbundens, kapacitet att nå ut

till de människor som är arbetslösa eller korttidsutbildade (bet. 1995/96:

FiU15). Delegationen för kunskapslyftet har fört dialog med samtliga kommuner

inför deras ansökningar om medel. Enligt vad utskottet erfarit har

delegationens företrädare därvid understrukit vikten av att kommunerna visar

öppenhet mot andra utbildningsanordnare. Kunskapslyftskommittén har fått

tilläggsdirektiv att följa den femåriga vuxenutbildningssatsningen och den

verksamhet som kommer till stånd som en följd av denna (dir. 1996:71).

Kommittén skall årligen 1998 och 1999 lämna rapport till regeringen och har då

möjlighet att lämna delförslag till förändringar och justeringar.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet, som yttrar sig över propositionsförslaget jämte motion Fi49,

anför i sitt yttrande (KrU4y) att det från Utbildningsdepartementet inhämtat

avsnitt 222 Kontrollera mot PDF

att uttrycket ?kommunal vuxenutbildning?, som använts i propositionen,

egentligen avser ?utbildning anordnad av kommun?. Regeringen har således inte

haft för avsikt att inskränka kommunernas möjlighet att anlita andra

utbildningsanordnare än den kommunala vuxenutbildningen.

Kulturutskottet anser mot denna bakgrund att finansutskottet i sitt

betänkande bör klargöra att kommunerna, även när det gäller den föreslagna

utökade utbildningen, i enlighet med intentionerna i riksdagens beslut om

Kunskapslyftet aktivt skall pröva möjligheten att anlita även andra olika

utbildningsanordnare än den kommunala vuxenutbildningen, nämligen

folkhögskolor, studieförbund och enskilda utbildningsanordnare. Detta bör

riksdagen med anledning av motion Fi49 (m) som sin mening ge regeringen till

känna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att det av den aktuella förordningen (1996:1502) framgår

att för Kunskapslyftet skall kommunerna, på det sätt som bäst gagnar

individerna, aktivt pröva möjligheten att anlita även andra

utbildningsanordnare än den kommunala vuxenutbildningen, nämligen

folkhögskolor, studieförbund och enskilda utbildningsanordnare. Detta ligger,

såsom både utbildningsutskottet och kulturutskottet påpekar, väl i linje med

intentionerna med riksdagens beslut om Kunskapslyftet och det arbete som

Delegationen för kunskapslyftet hittills bedrivit. Det överensstämmer också

med de intentioner som ligger bakom regeringens förslag att i vårpropositionen

föreslå ytterligare medel både för kvalificerad yrkesutbildning och för den

del som kommunerna skall ha ansvaret för.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi49 (m) bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Motion Fi68 (fp) avstyrks.

Malmö högskola

Propositionen

På högskoleområdet föreslår regeringen (yrkande 49) att 18 323 000 kr av

anslagsbehållningen på det i statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Övriga utgifter inom

forskning och forskarutbildning får användas som bidrag till särskilda

kostnader och vissa projekt för Malmö högskola. Det rör sig främst om visst

Europasamarbete och om extra kostnader i den nya högskolans uppbyggnadsskede.

Motionen

I motion Fi50 av Beatrice Ask m.fl. (m) avstyrks förslaget (yrkande 2).

Motiveringen i motionen är att de tveksamheter som Moderaterna tidigare anfört

beträffande Malmöhögskolan inte fått tillfredsställande svar.

Utbildningsutskottets yttrande

När det gäller Malmö högskola anser utbildningsutskottet (UbU5y) att

finansutskottet bör tillstyrka regeringens yrkande 49 och avslå motion Fi50

avsnitt 223 Kontrollera mot PDF

yrkande 2. Riksdagen godkände i december 1996 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1, rskr.100) att en högskola inrättas i Malmö med en inriktning som

bl.a. innefattar att Europakunskap skall utgöra ett av högskolans profil-

områden. Utskottet anser inte att riksdagen bör motsätta sig att regeringen

använder anslagsbehållning på ett reservationsanslag från 1995/96 för de

ändamål vid Malmö högskola som beskrivs i vårpropositionen och som ligger väl

i linje med riksdagens beslut om inrättande av den nya högskolan.

Finansutskottets ställningstagande

I likhet med utbildningsutskottet tillstyrker finansutskottet regeringens

förslag (yrkande 49) att medel får användas för uppbyggnaden av högskolan i

Malmö. Motion Fi50 (m) yrkande 2 avstyrks.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Bidrag till kulturmilj v?rd och kulturstöd vid ombyggnad (G 2)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.14) anges att medel för kulturmiljövård och

kulturstöd vid ombyggnad tidigare har anvisats på förslagsanslag med en

därtill knuten beslutsram. Från och med budgetåret 1997 anvisas medel under

förevarande anslag på ett ramanslag. I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad uppfört ett ramanslag

på 224 337 000 kr. I vårpropositionen anges att vissa beslut om bidrag som

beviljats inom beslutsramarna under tidigare år - och som ännu inte har

betalats ut - uppgår till cirka 100 miljoner kronor. I det belopp som anvisats

för år 1997 under förevarande anslag är inte medel avsatta för dessa beviljade

bidrag. Mot denna bakgrund föreslås i vårpropositionen att ytterligare 16

miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1997. Regeringen har

tidigare fått riksdagens bemyndigande att inom förevarande anslags ram få

besluta om bidrag för utbetalningar under senare år än 1997, dock längst

t.o.m. år 1999 (1996/97:KrU1). Regeringen föreslår i vårpropositionen att

bemyndigandet utökas till år 2000 och att beloppet för senare utbetalningar

får uppgå till högst 40 miljoner kronor (yrkande 50).

Inga motioner har väckts i denna del.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU6y) propositionens förslag om

ytterligare medelsanvisning under anslaget med 16 miljoner kronor.

Kulturutskottet anser vidare att finansutskottet med anledning av regeringens

förslag skall föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut bemyndiga

regeringen att besluta om bidrag på högst 40 miljoner kronor för utbetalning

under senare år, dock senast år 2000.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har, beträffande bemyndigandet, ingen anledning att göra något

avsnitt 224 Kontrollera mot PDF

annat ställningstagande än kulturutskottet. Finansutskottet menar därför att

riksdagen bör fatta beslut om att med ändring av tidigare beslut bemyndiga

regeringen att inom ramen för det under utgiftsområde 17 anvisade anslaget

Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad (G 2) besluta om

bidrag på högst 40 miljoner kronor för utbetalning under senare år, dock

senast år 2000 (yrkande 50). Utskottet tillstyrker också regeringens förslag

om ytterligare medelsanvisning under anslaget med 16 miljoner kronor.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Centrala museer: Myndigheter (H 1)

Propositionen

Regeringen redovisar i vårpropositionen (avsnitt 6.14) att Moderna museet och

Arkitekturmuseet hösten 1997 kommer att flytta till nya lokaler på

Skeppsholmen i Stockholm. Hyreskostnaderna för år 1997 kommer därigenom att

öka och regeringen anh?ller d rf r om att ytterligare 12 296 000 kr anvisas p?

till ggsbudgeten f r budget?ret 1997. Den högre anslagsbelastningen uppvägs

enligt propositionen av den ökade inleverans från Statens fastighetsverk som

möjliggörs genom hyresinbetalningen.

Regeringen redovisar dessutom att de anvisade medlen för Naturhistoriska

riksmuseet inte täcker de hyreskostnader som museet har för de underjordiska

lokaler som hyser museets spritlagda samlingar. Regeringen föreslår d rf r att

ytterligare 2 941 000 kr anvisas p? till ggsbudgeten f r budget?ret 1997,

vilket finansieras genom indragning av anslagssparande inom utgiftsområdet.

Motionen

I motion Fi60 avvisar Moderata samlingspartiet den föreslagna finansieringen

av Naturhistoriska riksmuseets hyreskostnader för de aktuella lokalerna och

föreslår i stället att riksdagen beslutar att finansiera det ökade anslaget

till Naturhistoriska riksmuseet genom en motsvarande minskning av anslaget

till Arbetets museum.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag i sitt yttrande (KrU6y) och

avstyrker motion Fi60 (m). Till kulturutskottets yttrande har av Moderata

samlingspartiet fogats en avvikande mening till stöd för motion Fi60 (m).

Moderata samlingspartiet har även en avvikande mening i fråga om ramen för

utgiftsområde 17 för budgetåret 1997.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen anledning att göra något annat ställningstagande än

kulturutskottet och tillstyrker regeringens förslag. Motion Fi60 (m) avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

avsnitt 225 Kontrollera mot PDF

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Stöd till icke-statliga kulturlokaler (H 5)

Med anledning av det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:KrU1 föreslår

regeringen i vårpropositionen (avsnitt 6.14) att 7 miljoner kronor skall

anvisas på anslaget på tilläggsbudget för år 1997.

Inga motioner har väckts i denna del.

Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag i sitt yttrande (KrU6y).

Även finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Stöd till idrotten (N 3)

Propositionen

Enligt vårpropositionen (avsnitt 6.14) har Svenska Friidrottsförbundet hamnat

på obestånd efter en omfattande ekonomisk förlust vid arrangemanget av

världsmästerskapen i friidrott år 1995. I propositionen sägs att

Friidrottsförbundet, Ackordscentralen Stockholm AB och Sveriges

Riksidrottsförbund, i en skrivelse till regeringen, har begärt ett bidrag från

staten för att möjliggöra Friidrottsförbundets fortlevnad. Regeringen föreslår

i vårpropositionen att riksdagen anvisar 11,3 miljoner kronor för att

möjliggöra Friidrottsförbundets fortsatta verksamhet. Det bör, enligt

propositionen, ankomma på regeringen att närmare bestämma villkoren för detta

bidrag. Regeringen framhåller att anslagsökningen bör finansieras genom

indragning av medel på det under trettonde huvudtiteln anvisade anslaget

Utveckling av ideell verksamhet (E 4).

Motionen

Vänsterpartiet anser i motion Fi44 att det är särskilt angeläget för staten

att ta en välgenomtänkt och principiellt hållbar ställning i den nu aktuella

typen av frågor eftersom Stockholm kan komma att anordna OS år 2004.

Vänsterpartiet anser därför att riksdagen bör fatta beslut om att medlen till

Svenska Friidrottsförbundet skall tilldelas i form av ett lån (yrkande 68).

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande (KrU6y) att en lånefinansiering

enligt kulturutskottets mening inte skulle vara ägnad att ge

Friidrottsförbundet möjligheter att inom rimlig tid förbättra sin ekonomi.

Kulturutskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motion Fi44 (v)

yrkande 68. Vänsterpartiets ledamot har till yttrandet fogat en avvikande

mening till stöd för nämnda motion.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion Fi44 (v)

yrkande 68 med hänvisning till den motivering som kulturutskottet anfört.

avsnitt 226 Kontrollera mot PDF

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Räntebidrag m.m.

Gällande bestämmelser

Statligt räntebidrag enligt förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag

för ny- och ombyggnad av bostäder (1992 års subventionssystem) lämnas för

projekt som har påbörjats under år 1992 samt i vissa fall för projekt som

påbörjats under år 1993. I övrigt lämnas bidrag för projekt som är påbörjade

efter utgången av år 1992 enligt förordningen (1992:986) om statlig

bostadsbyggnadssubvention (1993 års subventionssystem). Räntesubventioner

enligt 1993 års subventionssystem lämnas i form av ett årligt bidrag under

viss tid till den som byggt eller byggt om bostäder för permanent bruk. Det

årliga bidraget utgår med ett belopp som motsvarar en viss andel av ett för

året beräknat räntebelopp. Bidragsandelen är differentierad både vad gäller

upplåtelseformer och år då projektet påbörjas. Andelen är högst för projekt

som påbörjats under år 1993.

Enligt både 1992 och 1993 års subventionssystem är huvudregeln att

bidragstiden börjar löpa vid dagen för färdigställandet. Bidragstiden delas in

i femårsperioder. Det finns en möjlighet till uppskjutande av den första

femårsperioden under maximalt ett år. Vid uppskjutande beräknas räntebidraget

för ettårsperioden på samma sätt som för efterföljande femårsperioder,

nämligen efter en subventionsränta som fastställs med utgångspunkt från de

räntesatser som tillämpas på den allmänna kreditmarknaden vid köp av

bostadsobligationer med en återstående löptid av fem år.

Räntebidrag lämnas - med vissa undantag - inte för den tid ett hus ingår i

ett konkursbo. I fråga om hus med räntebidrag enligt de regler som gällde fram

till utgången av år 1991 gäller även att räntebidrag inte lämnas för tid efter

konkursen i vissa fall. Detta gäller om huset sålts till ett pris som lett

till förluster på det statligt reglerade lånet och det beräknade nuvärdet av

framtida räntebidrag är mindre än förlusten. Är nuvärdet större reduceras i

stället de framtida räntebidragen med hänsyn till förlusten. Motsvarande

regler om indragning av räntebidrag efter konkurs m.m. gäller inte för hus med

stöd enligt 1992 eller 1993 års subventionssystem.

Vissa tidpunkter för färdigställande m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att en bestämmelse införs i regelsystemet

som innebär att ansökan om bidrag måste ha inkommit till länsstyrelsen senast

avsnitt 227 Kontrollera mot PDF

31 juli 1997 samt att projekten i sin helhet måste vara färdigställda senast

den 31 oktober 1997 för att subvention skall utgå enligt 1992 års regler.

Motivet är att det nu gått drygt fyra år sedan merparten av projekten enligt

1992 års subventionssystem påbörjades samt att ändringen ger förbättrade

möjligheter att kontrollera statens utgifter. Vidare föreslår regeringen att

motsvarande tidsfrister införs för investeringsbidraget för ny- och ombyggnad

av bostäder som infördes den 1 januari 1991.

I reglerna för 1993 års subventionssystem föreslår regeringen att det skall

införas en regel som innebär att ett projekt aldrig skall anses påbörjat

tidigare än två år före dagen då ansökan inkom till länsstyrelsen. Motivet för

denna förändring är att projekt som har utförts under en viss tidsperiod i

större utsträckning skall få samma bidragsandel.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet förordar i sitt yttrande (BoU7y) att tidsfristen för

färdigställandet av projekt och ansökan om utbetalning av räntebidrag enligt

1992 års subventionssystem förlängs med tre månader, dvs. till den 31 januari

1998. Förlängningen av tidsfristen ger enligt bostadsutskottet rimliga

förutsättningar att fullfölja pågående byggnadsprojekt inom ramen för det

subventionssystem som ursprungligen avsetts. Moderata samlingspartiet och

Kristdemokraterna har gemensamt i en avvikande mening anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten när det gäller tidsfristen för ansökan om

utbetalning av räntebidrag enligt 1992 års subventionsprogram. Vad gäller

tvåårsregeln i 1993 års subventionssystem samt tidsfrister i

investeringsbidraget för ny- och ombyggnad av bostäder tillstyrker

bostadsutskottet förslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i bostadsutskottets bedömning att tidsfristen för

räntebidrag enligt 1992 års subventionssystem bör förlängas med tre månader i

förhållande till regeringens förslag. Senaste datum för ansökan om utbetalning

och färdigställande av projekt bör därmed bli den 31 januari 1998.

Färdigställs projektet senare kommer ärendet automatiskt att erhålla bidrag

enligt 1993 års system med den av regeringen föreslagna och av

bostadsutskottet godtagna kompletteringen att ett projekt aldrig skall anses

påbörjat tidigare än två år före färdigställandet. Kompletteringsregeln kommer

att gälla alla som efter den 31 oktober 1997 ansöker om utbetalning enligt

1993 års regler. Finansutskottet har inhämtat uppgift, från

finansdepartementet, om beräknad kostnad för förlängningen av tidsfristen.

Enligt denna beräkning uppgår kostnaden till maximalt 10 miljoner kronor. Den

avsnitt 228 Kontrollera mot PDF

effektivisering av betalningsrutinerna inom räntebidragssystemet som föreslås

i propositionen väntas ge besparingseffekter som även kan finansiera den nu

aktuella åtgärden. Finansutskottet gör bedömningen att någon ytterligare

finansieringsåtgärd därför inte är nödvändig. Det bör ankomma på regeringen

att utforma de regeländringar som behövs med anledning av det förslag som

utskottet förordat.

Vad utskottet anfört med anledning av propositionens yrkande 51 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Beräkning av räntesats i vissa fall

Regeringen föreslår i propositionen att subventionen skall beräknas utifrån en

räntesats för lån med rörlig ränta för den tid som föregår den första

femårsperioden vid uppskjutande enligt ovan. Ändringen motiveras med att det

är rimligt att anta att projektet är finansierat med lån som löper med rörlig

ränta under denna period.

Motionen

I motion Fi52 (m), yrkande 1, föreslås att begreppet rörlig ränta skall

definieras. Det sägs att det är viktigt med klara signaler till byggsektorn

och de berörda aktörerna bör i god tid få information om begreppets innebörd.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU7y) regeringens förslag. Vad

gäller definitionen av begreppet rörlig ränta anför bostadsutskottet att

regeringen avser att använda definitionen av SubB enligt Boverkets

föreskrifter om subventionsräntesatser. Denna ränta bestäms med utgångspunkt

från räntan på tremånaders statsskuldväxlar med ett visst

administrationstillägg och efter viss avrundning. Därmed anses motionsyrkandet

vara tillgodosett och avstyrks därför.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med bostadsutskottet regeringens förslag

(yrkande 52) att subventionen skall beräknas utifrån en rörlig räntesats vid

uppskjutande av den första femårsperioden. Utskottet avstyrker mot bakgrund av

bostadsutskottets förtydligande vad gäller definitionen av rörlig ränta motion

Fi52 (m) yrkande 1.

Räntebidrag efter exekutiv försäljning

Regeringen föreslår i propositionen att räntebidrag enligt 1992 års

subventionssystem dras in om en exekutiv försäljning medför att den statliga

kreditgarantin tas i anspråk för att täcka förluster på lån. De stora

överensstämmelserna i kreditsystemen mellan hus som byggts med stöd av äldre

regler och hus som byggts med stöd av 1992 års subventionssystem talar, enligt

regeringen, för att ekonomiskt likvärdiga villkor bör gälla också i fråga om

räntestöd efter exekutiv försäljning.

I motion Fi52 (m), yrkande 2, avstyrks regeringens förslag. Motivet till

avslaget är att det riskerar att rubba balansen i räntebidragssystemet.

avsnitt 229 Kontrollera mot PDF

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring. Motivet för

förslaget i motionen har enligt bostadsutskottet inte den tyngden att

regeringens förslag bör avslås. Därmed bör motionsyrkandet avslås.

Moderata samlingspartiet har i en avvikande mening anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med bostadsutskottet regeringens förslag

(yrkande 53) och avstyrker motion Fi52 (m), yrkande 2.

Räntebidrag m.m. (A 3)

I propositionen föreslås att anslaget Räntebidrag m.m. minskas med 25 miljoner

kronor för att finansiera en höjning av anslaget Bostadsbidrag.

I motion Fi43 (fp), yrkande 15 i denna del, föreslås att anslaget till

räntebidrag för år 1997 minskas med 250 miljoner kronor. Minskningen anses

möjlig på grund av den lägre ränta som enligt motionärerna följer om Sverige

kommer att ingå i EMU.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag. Förslaget i motionen

avstyrks med anledning av att det inte är realistiskt att beräkna en minskning

av anslaget med hänvisning till Sveriges ställningstagande i EMU-frågan då

beslut om ställningstagande ännu inte fattats av riksdagen.

Folkpartiet har i en avvikande mening anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

Även finansutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandet.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Bostadsbidrag (A 10)

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen dels att en lägsta nivå införs under

vilken boendekostnaden inte skall reduceras på grund av bostadsytans storlek,

dels att räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst. Motivet till

förändringen är att effekten av de nya bestämmelserna för de hushåll vars

bostadsbidrag påverkats på ett ogynnsamt sätt skall mildras. Vidare föreslår

regeringen att statligt räntebidrag för den bostad för vilken bostadsbidrag

söks inte skall inräknas i den bidragsgrundande inkomsten. Utgiftsökningen som

följer av förslagen skall, enligt regeringens förslag, finansieras genom en

omfördelning från räntebidragen till bostadsbidragen. Anslaget föreslås höjas

med 25 miljoner kronor.

Motionerna

I motion Fi52 (m) avstyrks förslaget till ytnorm med garantinivå som

regeringen föreslår (yrkande 3). Enligt motionen bör i stället dagens ytnorm

höjas med 10 m2 för alla hushållstyper och den individuella inkomstprövningen

avsnitt 230 Kontrollera mot PDF

tas bort (yrkande 4). Förändringarna föreslås finansierade genom att

bostadsbidragen till ungdomar under 29 år avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1997

(yrkande 5).

I motion Fi76 (fp) yrkande 1 avvisas det av regeringen framlagda förslaget

till ytnorm med garantinivå. I stället föreslås dels att dagens ytnorm höjs

med 10 m2 för alla hushållstyper, dels att den individuella inkomstprövningen

tas bort. För att finansiera de förordade förbättringarna i bostadsbidragen

för barnfamiljerna föreslås att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år

avvecklas.

I motion Fi44 (v) föreslås att regeringens förslag inte skall godkännas

(yrkande 69). Vidare sägs att en grundligare analys av problem bör genomföras

(yrkande 70). Motionärerna förordar att ingen bidragstagare skall behöva

förlora mer än 500 kronor per månad som en följd av 1997 års regeländringar

(yrkande 71). Denna begränsningsregel skall enligt förslaget träda i kraft den

1 april i år.

I motion Fi46 (kd) avvisas regeringens förslag. I stället föreslås att den

individuella inkomstprövningen slopas, att ytnormen ökas med 10 m2 samt att

bostadsbidragen slopas för icke-studerande ungdomar. Förslagen skall träda i

kraft den 1 juli 1997 (yrkande 22). Anslaget föreslås minskas med 90 miljoner

kronor (yrkande 26 i denna del).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU7y) regeringens förslag om

ytnorm med garantinivå enligt propositionens yrkande 22. Även regeringens

förslag om att exkludera räntebidrag från den bostadsbidragsgrundande

inkomsten (yrkande 23) tillstyrks av utskottet. Bostadsutskottet förutsätter

att den uppföljning av förändringarna i reglerna om bostadsbidrag som planeras

inom regeringen kommer att presenteras för riksdagen i budgetpropositionen i

höst. Bostadsutskottet avstyrker därför motionernas yrkanden i avvaktan på den

aviserade uppföljningen.

Vänsterpartiet har i en avvikande mening anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och

Kristdemokraterna har gemensamt i en avvikande mening anmält en annan

uppfattning än utskottsmajoriteten när det gäller ändringar av reglerna för

bostadsbidrag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med bostadsutskottet regeringens förslag

om ytnorm med garantinivå i bostadsbidragsreglerna. Även förslaget om att

exkludera räntebidrag från den bostadsbidragsgrundande inkomsten tillstyrks av

finansutskottet (yrkandena 22 och 23). Vidare tillstyrks förslaget att höja

anslaget med 25 miljoner kronor. Utskottet avstyrker därmed motionerna Fi52

yrkandena 3-5, Fi76 yrkande 1, Fi44 yrkandena 69-71, samt Fi46 yrkandena 22

avsnitt 231 Kontrollera mot PDF

och 26 (i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Regionalpolitiska åtgärder (A 1)

I statsbudgeten för budgetåret 1997 finns under anslaget A 1 Regionalpolitiska

åtgärder uppfört medel om 1 453,5 miljoner kronor (ramanslag).

Regeringen föreslår nu att anslaget minskas med 122,5 miljoner kronor.

Minskningen är avsedd att finansiera ökningar av tre anslag, nämligen dels

sysselsättningsbidrag respektive transportbidrag inom utgiftsområde 19, dels

Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) anslag inom utgiftsområde 24.

Enligt regeringens bedömning bör under innevarande budgetår ytterligare 9

miljoner kronor tillföras NUTEK för dess administrativa uppgifter inom ramen

för programmet Regional utjämning och utveckling. Mot denna bakgrund föreslår

regeringen att 6,5 miljoner kronor överförs till anslaget A 1 Närings- och

teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24.

Resterande belopp på 2,5 miljoner kronor finansieras genom omfördelning inom

NUTEK:s förvaltningsanslag.

Beslutsgruppen inom EG:s strukturfondsprogram

Inom EG:s olika strukturfondsprogram finns beslutsgrupper som är självständiga

myndigheter men som inte har egna personella resurser. Berörda länsstyrelser

ansvarar för sekretariatsfunktionen åt beslutsgrupperna. Behov av ytterligare

resursförstärkningar för beslutsgruppssekretariaten har påtalats från

länstyrelserna och Riksrevisionsverket samt i ett preliminärt resultat av den

utvärdering av programmen som beställts av övervakningskommittéerna.

Regeringen har också beslutat att några länsstyrelser skall ta över de

fondförvaltande centrala verkens uppgifter vad gäller vissa Interreg-IIA-

program. Regeringen föreslår (yrkande 54) att medel från anslaget

Regionalpolitiska åtgärder skall kunna användas även för sekretariatsuppgifter

till beslutsgrupperna. Förslaget motiveras med att det behövs en snabb och

säker administration för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig återflödet

från strukturfonderna för innevarande programperiod till och med år 1999.

Sysselsättningsbidrag (A 5)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 200 miljoner kronor. Enligt NUTEK:s bedömning kommer anslaget att

överskridas med 35 miljoner kronor under budgetåret 1997. Orsaken anges vara

den förbättrade ekonomiska konjunkturen. I propositionen föreslås att anslaget

avsnitt 232 Kontrollera mot PDF

A 5 Sysselsättningsbidrag ökas med 35 miljoner kronor och finansieras genom en

minskning av anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder med samma belopp.

Transportbidrag (A 6)

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 303 miljoner kronor. Enligt NUTEK:s bedömning kommer anslaget att

överskridas med 81 miljoner kronor under budgetåret 1997. Skälen är dels en

volymökning, dels att den tidigare beslutade besparingen får effekt först

under andra halvåret 1997 och dels också kvarstående ansökningar som avser

budgetåret 1995/96. I propositionen föreslås att anslaget A 6 Transportbidrag

ökas med 81 miljoner kronor och finansieras genom en minskning av anslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder med samma belopp.

Nationellt resurscentrum

Motionerna

I motion Fi44 (v) läggs fram förslag som går ut på att regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om tilläggsbudget. Såvitt gäller

utgiftsområde 19 bör det, menar motionärerna, innehålla förslag om att

5 miljoner kronor skall tillföras anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för

Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC) (yrkande 72).

Även i motion Fi82 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) tas

frågan om ett Nationellt resurscentrum upp. Motionärerna anser att frågorna om

organisation och finansiering måste lösas (yrkande 2). Målet, anför de, måste

vara att det inom en snar framtid skall finnas lika många kvinnor som män som

är företagare. I motionen utvecklas en rad argument för ett fortsatt stöd till

ett NRC. En permanent finansiering av regionala resurscentrum är också

angelägen (yrkande 1).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande (AU7y) avstyrkt motionerna i

berörda delar. Regeringen aviserade i budgetpropositionen ett

ställningstagande i frågan om ett nationellt resurscentrum.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att någon redogörelse inte lämnats i

vårpropositionen men att en sådan kan väntas i budgetpropositionen. Därför

saknas för närvarande skäl att ta ställning till motionsyrkandena.

Vänsterpartiet har i en avvikande mening anmält en annan uppfattning än

utskottsmajoriteten.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet redogör kort i sitt yttrande (NU8y) för de åtgärder som

statsmakten vidtagit för att stödja kvinnors företagande. Mot den bakgrunden

och det faktum att riksdagens ställningstagande nu endast avser ramen för

utgiftsområdet avstyrker näringsutskottet motionsyrkandena.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har var för sig i avvikande

meningar anmält en annan uppfattning än utskottsmajoriteten.

Finansutskottets ställningstagande

avsnitt 233 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet tillstyrker i likhet med arbetsmarknadsutskottet regeringens

förslag (yrkande 54) att medel från anslaget Regionalpolitiska åtgärder skall

kunna användas för sekretariatsuppgifter till beslutsgruppen inom EG:s

strukturfonder.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med arbetsmarknadsutskottet regeringens

förslag till ändringar av anslag på tilläggsbudget.

Vidare avstyrks motion Fi44 (v) yrkande 72 samt motion Fi82 (c) i sin helhet

om nationella resurscentra.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Statens naturvårdsverk (A 1)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 355 827 000 kr.

Det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar bygger på principen att

ersättning utgår för förekomst och föryngring av rovdjur inom

renskötselområdena. Det förutsätter återkommande inventeringar för att

fastställa sådan förekomst. För innevarande budgetår beräknas inventeringarna

kosta ca 5 000 000 kr. Dessa kostnader föreslås finansieras till hälften genom

omprioriteringar inom Statens naturvårdsverks ramanslag. Resterande 2 500 000

kr föreslås tillföras verkets ramanslag. Finansiering sker genom att utnyttja

från EU retroaktivt medfinansierade medel för startstöd till yngre jordbrukare

inom utgiftsområde 23 avseende budgetåret 1995/96.

Regeringen föreslår därför att ytterligare 2 500 000 kr tillförs ramanslaget

Statens naturvårdsverk för kostnader för inventeringarna.

Motionerna

Enligt motion Fi44 (v) yrkande 74 bör Naturvårdsverket kompenseras fullt ut

för den ökade kostnaden för rovdjursinventeringen.

Enligt motion Fi45 (mp) är det oacceptabelt att hälften av kostnaden för

rovdjursinventeringen finansieras inom ramen för Naturvårdsverkets ramanslag.

Regeringen bör därför återkomma med förslag till ökat anslag i nästa

tilläggsbudget för år 1997 för inventering av rovdjur och

rovdjursföryngringar (yrkande 54).

Jordbruksutskottets yttrande

I sitt yttrande (JoU4y) anför jordbruksutskottet att rovdjursfrågan berör

många viktiga aspekter av Sveriges nationella och internationella åtaganden

inom faunavården och har dessutom stor betydelse för vissa näringsgrenar.

Jordbruksutskottet föreslog därför i samband med riksdagens behandling av 1997

års budget att regeringen skulle utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som

möjliggör en helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga

avsnitt 234 Kontrollera mot PDF

frågorna. I samband härmed skulle även undersökas hur de fortsatta

rovdjursinventeringarna skall utformas och finansieras. Riksdagen beslutade i

enlighet med jordbruksutskottets förslag (1996/97:JoU1, rskr. 113-114). Som

framgår av propositionen kommer regeringen inom kort att tillsätta en särskild

utredning med anledning av riksdagens beslut.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker jordbruksutskottet regeringens

förslag. Därmed avstyrks motionerna.

Till yttrandet har fogats avvikande meningar av Vänsterpartiets och

Miljöpartiet de grönas företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker i likhet med jordbruksutskottet regeringens

förslag och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkande 74 och Fi45 (mp) yrkande 54.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Investeringar inom miljöområdet (A 4) samt reviderad beräkning av inkomster

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Investeringar inom miljöområdet

tillförs ytterligare 3 600 000 kr. Detta motsvarar det ytterligare bidrag,

utöver tidigare gjorda beräkningar, som Sverige med stöd av LIFE-förordningen

(rådets förordning (EEG) nr 1973/92 om inrättande av ett finansiellt

instrument för miljön - LIFE) erhållit från EG-budgeten för naturvårdsprojekt

som skall ingå i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000. Bidraget tas upp på

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG som ökar med 3 600 000 kr (yrkande

55).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med vad jordbruksutskottet gjort i sitt

yttrande (JoU4y), regeringens förslag (yrkandena 55 och 68 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning

Propositionen

Riksdagen beslutade i juli 1996 om ett femårigt program för investeringsbidrag

för omställning till hållbar utveckling (prop. 1995/96:222, FiU15, rskr. 307).

Det femåriga programmet för investeringsbidrag syftar till att driva på den

tekniska utvecklingen samt att skapa sysselsättning främst genom

kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Förordningen

(1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar

utveckling har EU-notifierats. Regeringens förordning i frågan har

utgångspunkt i de stödbestämmelser inom EU som stadgar att för bidrag till

avsnitt 235 Kontrollera mot PDF

näringslivet i miljöfrågor får ges högst 30 % av investeringskostnaden. Med

hänvisning till vad som i propositionen anförts beträffande radonsanering av

dricksvatten, föreslås att regeringen skall ha möjlighet att besluta om en

högre bidragsprocent för vissa typer av stödobjekt med beaktande av EU:s

regler (yrkande 56).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med vad jordbruksutskottet gjort i sitt

yttrande (JoU4y), regeringens förslag (yrkande 56).

Utgiftsområde 21 Energi

Omställning och utveckling av energisystemet

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.18) redovisas att regeringen i proposition

1996/97:84 Ett uthålligt energisystem har föreslagit riktlinjer för

energipolitiken. Ett nytt energipolitiskt program föreslås för omställningen

av energisystemet. Programmet omfattar åtgärder som syftar till att på ett

kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja det

befintliga energisystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme från

förnybara energikällor. Av dessa förslag följer att medel för energipolitiska

åtgärder behöver anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1997. Tre anslag

föreslås för ändamålet, förutsatt att riksdagen godkänner de föreslagna

riktlinjerna.

Ramen för utgiftsområde 21 föreslås bli ökad med 114 miljoner kronor.

Finansiering skall ske genom indragning av reservationer på äldre anslag under

den tolfte huvudtiteln, genom engångsvisa indragningar av anslagsmedel för

vissa anslag under utgiftsområde 21 Energi samt genom neddragningar av medel

från Energiteknikfonden.

Regeringen har i proposition 1996/97:84 föreslagit riktlinjer för ett

fortsatt bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme,

vindkraftverk och småskalig vattenkraft. Ett bidrag föreslås där kunna lämnas

med 3 000 kr per installerad kW elproduktionskapacitet för investeringar i

kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen, dock högst 25 % av investeringen.

För bidraget beräknas medel om 450 miljoner kronor under en femårsperiod

räknat från den 1 juli 1997. För budgetåret 1997 föreslås att 45 miljoner

kronor anvisas.

Ett bidrag föreslås vidare lämnas med 15 % av investeringen i vindkraftverk

med en eleffekt på minst 200 kW. Medel om 300 miljoner kronor beräknas för en

femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För budgetåret 1997 föreslås att 30

miljoner kronor anvisas. Ett bidrag föreslås också lämnas med 15 % av

investeringen i miljövänliga, småskaliga vattenkraftverk, för vilket beräknas

150 miljoner kronor under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För

budgetåret 1997 föreslås att 5 miljoner kronor anvisas.

avsnitt 236 Kontrollera mot PDF

Sammantaget föreslås således för budgetåret 1997 att 80 miljoner kronor

anvisas på ett nytt ramanslag A 5 Bidrag till investeringar i elproduktion

från förnybara energikällor.

Regeringen har vidare i proposition 1996/97:84 föreslagit att särskilda

medel skall anvisas för kunskapsförmedling, provning, märkning och

certifiering av energikrävande produkter och system. Under ett nytt ramanslag

A 6 Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning m.m.

avses 40 miljoner kronor anvisas under en femårsperiod räknat från den 1 juli

1997. För budgetåret 1997 föreslås att 4 miljoner kronor anvisas.

Regeringen har också föreslagit att en ny central energimyndighet skall

inrättas. Inrättandet kommer att vara förenat med vissa kostnader, främst

beroende på utökade ansvarsområden föranledda av 1997 års energipolitiska

överenskommelse. Vidare kommer kostnader att uppkomma för bl.a. lokaler och

personal. För budgetåret 1997 föreslås att 30 miljoner kronor anvisas på ett

nytt ramanslag A 7 Kostnader för bildandet av en ny energimyndighet.

Motionerna

I motion Fi89 (m) avvisas regeringens förslag om att höja ramen för

utgiftsområdet med 114 miljoner kronor. Motionärerna finner det märkligt att

regeringen - genom det föreslagna investeringsstödet till utbyggnad av

småskalig vattenkraft - vill subventionera en vattenkraftsutbyggnad som

regelmässigt sägs leda till konflikt med miljöintressena. De motsätter sig

också förslagen om att anslå medel till provning, märkning och certifiering av

energikrävande utrustning samt bildandet av en ny energimyndighet.

I motion Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del avvisas förslaget om ett nytt

ramanslag till kostnader för bildandet av en ny energimyndighet.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet föreslår i sitt yttrande (NU8y) att förslagen i propositionen

bör tillstyrkas och att motionerna Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del och Fi89

(m) bör avstyrkas.

Företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har var

för sig avgivit avvikande meningar till yttrandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet gör ingen annan bedömning än näringsutskottet. Finansutskottet

tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motionerna Fi43 (fp)

yrkande 15 i denna del och Fi89 (m).

Till frågan om medelsberäkningen på anslagen Bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara energikällor, Provning, märkning och certifiering

av energikrävande utrustning m.m. och Kostnader för bildandet av en ny

energimyndighet återkommer utskottet senare i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

avsnitt 237 Kontrollera mot PDF

Gemenskapens finansiella stöd för Transeuropeiska nätverk (TEN) (A 10)

Regeringen erinrar i vårpropositionen (avsnitt 6.19) om att Sveriges

medlemskap i EU bl.a. innebär möjlighet för Sverige att ansöka om gemenskapens

finansiella stöd för projekt av gemensamt intresse på området för trans-

europeiska nät för infrastrukturerna inom transport och telekommunikationer.

Regeringen anser att bidrag från EU bör bruttoredovisas. Regeringen föreslår

därför att utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret 1997 höjs med ett

belopp motsvarande det förväntade finansiella stödet under 1997. För

budgetåret 1997 bör därför 200 miljoner kronor anvisas på ett nytt ram- anslag

benämnt Gemenskapens finansiella stöd för Transeuropeiska nätverk.

Inga motioner har väckts i denna del.

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU2y) propositionens förslag.

Finansutskottet gör ingen annan bedömning än trafikutskottet och tillstyrker

således regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Förskottering av medel till infrastrukturinvesteringar

Propositionen

Regeringen framhåller i vårpropositionen (avsnitt 6.19) att kommuner och

företag kan förskottera medel till väginvesteringsobjekt som inte inom rimlig

tid kan byggas med traditionell finansiering via anslag på statsbudgeten.

Riksdagen har beslutat om bemyndigande för regeringen att medge Vägverket att

tidigarelägga byggande av vägar eller broar med lån (förskottering) från

kommuner eller företag. Regeringen menar att möjligheten till finansiering med

förskottering bör utvidgas till att även omfatta investeringar i statens

spåranläggningar och föreslår i vårpropositionen (yrkande 58) att riksdagen

godkänner att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får

besluta om förskottering av investeringar i statens spåranläggningar och att

villkoren för detta skall utformas i likhet med vad som gäller för

förskottering av väginvesteringar.

Moderata samlingspartiet menar i motion Fi88 att skillnaden är stor mellan en

kommunal förskottering och en möjlighet att via lånefinansiering tidigarelägga

investeringar i statliga spåranläggningar. Motionärerna anser att förslaget

kan accepteras men bara efter samhällsekonomiska kalkyler och

konsekvensanalyser (yrkande 1 i denna del).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU2y) regeringens förslag och

avslår motionen. Moderata samlingspartiet har till trafikutskottets yttrande

fogat en avvikande mening.

avsnitt 238 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen anledning att inta någon annan ståndpunkt än

trafikutskottet och tillstyrker därför regeringens förslag (yrkande 58) samt

avslår motion Fi88 (m) yrkande 1 i denna del.

Byggande av vägar (A 3)

Propositionen

Regeringen framhåller i vårpropositionen (avsnitt 6.19) att det inom

Vägverkets ansvarsområde finns ett antal vägobjekt som är mycket angelägna ur

trafiksäkerhets- och sysselsättningssynpunkt och som är färdiga för byggstart

redan under år 1997. Dessa vägprojekt är E 18/20 Örebro-Arboga, E 4 Stora

Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda. Regeringen

uppger att anslagna medel under de kommande åren inte är tillräckliga för att

byggstart skall ske redan detta år. Regeringen föreslår därför att Vägverket

får möjlighet att låna 2 169 miljoner kronor i Riksgäldskontoret (yrkande 59).

Vidare föreslås i propositionen att det under utgiftsområde 22 anvisade

anslaget Byggande av vägar (A 3) belastas med kostnader för räntor och

amorteringar avseende lån för de angivna vägprojekten (yrkande 60).

Motionerna

Moderata samlingspartiet avstyrker i sin motion Fi88 regeringens förslag och

framhåller att investeringar i infrastruktur principiellt skall finansieras

löpande över statsbudgeten. Vidare anförs att investeringar som görs också

skall vara lönsamma ur ett samhällsperspektiv (yrkande 1 i denna del).

I motion Fi44 tillstyrker Vänsterpartiet propositionens förslag men menar

att riksdagen bör ge regeringen till känna att de ökade ränte- och

amorteringskostnaderna redan ryms inom anslaget (yrkande 75).

Miljöpartiet de gröna vill i motion Fi45 avslå propositionens förslag och

menar att Vägverket i första hand bör prioritera angelägna projekt ur

säkerhetssynpunkt. Vägverket bör sålunda vidta åtgärder inom ordinarie anslag

eller vänta med byggande till dess att medel tilldelas nästa budgetår.

Miljöpartiet de gröna anser vidare att det ur arbetsmarknadssynpunkt är

angelägnare att vidta andra åtgärder (yrkandena 48 och 49).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet (TU2y) delar regeringens uppfattning om att åtgärder bör

vidtas så att de i propositionen angivna vägprojekten snarast kan påbörjas.

Trafikutskottet har inte heller någon erinran mot regeringens förslag att

Vägverket ges möjlighet att låna 2 169 miljoner kronor för att genomföra de i

propositionen angivna vägprojekten och att kostnaderna för räntor och

amorteringar för lånen belastar anslaget Byggande av vägar (A 3). Vad gäller

frågan hur infrastrukturinvesteringar skall finansieras anser trafikutskottet

att det bör ankomma på finansutskottet att överväga denna fråga. De i

avsnitt 239 Kontrollera mot PDF

sammanhanget aktuella motionerna avstyrks. Moderata samlingspartiet,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har till yttrandet fogat avvikande

meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten gäller som grundprincip att

statens infrastrukturinvesteringar skall finansieras med anslag och ej

lånefinansieras. I förarbetena till budgetlagen anges bl.a. att

anslagsfinansiering av infrastrukturella investeringar ger riksdagen bättre

överblick och större inflytande än lånefinansiering (prop. 1995/96:220, s.

50).

Finansutskottet kan godta att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret

för att tidigarelägga vissa angivna vägprojekt. Detta medgivande bör dock ses

som ett enstaka undantagsfall som sker mot bakgrund av de behov som föreligger

av speciella åtgärder för att skyndsamt kunna åstadkomma ökad sysselsättning

och tillväxt. Den statsfinansiella belastningen sedd över en begränsad

tidsperiod får därvid inte öka. Som villkor för återbetalning av de aktuella

lånen, inklusive räntor, bör därför gälla att detta skall ske inom den

tidsrymd då projekten skulle ha genomförts enligt ordinarie

infrastrukturplanering. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge

regeringen detta till känna.

Med det ovan anförda avstyrks motionerna Fi88 (m) yrkande 1 i denna del,

Fi44 (v) yrkande 75 och Fi45 (mp) yrkandena 48 och 49.

Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning (B 7)

Regeringen redovisar i vårpropositionen (avsnitt 6.19) att utredningsarbetet

med anledning av M/S Estonias förlisning kommer att fortgå även under första

halvåret 1997 och att tidigare anvisade medel är förbrukade. Statens

haverikommissions kostnader för det fortsatta arbetet beräknas till 3,5

miljoner kronor. Regeringen anser vidare att skäl föreligger att bidrag med

högst 1 miljon kronor lämnas till Ersta sjukhus för anhörigarbete. Regeringen

föreslår ett nytt obetecknat anslag Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S

Estonias förlisning (B 7) på 4,5 miljoner kronor. Av propositionen framgår att

den ökade kostnaden finansieras genom indragning av reservationsmedel inom

utgiftsområde 22 (3,5 miljoner kronor) och anslagssparande inom utgiftsområde

1 (1 miljon kronor).

Inga motioner har väckts i denna del.

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU2y) regeringens förslag.

Även finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- venserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

avsnitt 240 Kontrollera mot PDF

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget B 1 Statens jordbruksverk tillförs

ytterligare 4 500 000 kr för att täcka Jordbruksverkets kostnader för s.k.

fjärranalys i samband med kontroll av arealbaserade EU-stöd.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet (JoU4y),

regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12)

Propositionen

Utökade medel föreslås för informationsinsatser m.m. avseende miljöstöden. Ett

engångsbelopp på 10 000 000 kr tillförs ramanslaget B 12 Kompletterande

åtgärder inom jordbruket. Med hänsyn till att 15 miljoner kronor har överförts

till anslaget Ersättning för viltskador m.m. (D 2) innebär regeringens förslag

att anslaget minskas med 5 000 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet (JoU4y),

regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Jordbrukets blockdatabas (B 17)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för

innevarande budgetår.

Det svenska medlemskapet i EU innebär ett åtagande att delta i den

gemensamma jordbrukspolitiken. Med hänsyn till att det finns en mängd olika

stödformer till jordbruket som så långt möjligt lämpligen bör administreras

och kontrolleras gemensamt har en enhetlig ram för handläggning av flera

typer av stöd införts genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27

november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av

vissa stödsystem inom gemenskapen. Enligt den förordningen skall varje

medlemsstat upprätta ett s.k. integrerat administrations- och kontrollsystem

(IAKS). I det integrerade systemet ingår bl.a. särskilda krav på ett system

för arealidentifikation som skall utgöra grunden vid handläggning av de

arealbaserade stöden. Att upprätta det digitala kartmaterialet kommer att

innebära stora kostnader av engångskaraktär. Kostnaden har beräknats uppgå

till ca 100 miljoner kronor. Till detta kommer driftkostnader som beräknas

uppgå till drygt 17 miljoner kronor per år. Enligt riksdagens beslut med

anledning av proposition 1996/97:48 skall dessa kostnader finansieras med en

avsnitt 241 Kontrollera mot PDF

kartavgift. Intäkten av denna avgift beräknas bli drygt 27 miljoner kronor per

år. Regeringen föreslår att ett ramanslag på 100 000 000 kr förs upp på

statsbudgeten för att användas för att täcka nödvändiga uppbyggnadskostnader.

Finansieringen sker genom att intäkterna från kartavgiften successivt

inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten. Investeringskostnaderna

beräknas vara helt finansierade år 2019.

Motionerna

I motion Fi43 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag att anvisa 100 miljoner

kronor för budgetåret 1997 (yrkande 15 delvis).

Enligt motion Fi46 (kd) borde uppbyggnaden av den digitala blockdatabasen

finansieras via omfördelningar inom Jordbruksverkets administrationskostnader

under samma tidsrymd som den nu beslutade kartavgiften beräknas klara denna

finansiering (yrkande 25).

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU4y) regeringens förslag.

Motionerna avstyrks.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Folkpartiets företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer i jordbruksutskottets yttrande och tillstyrker

regeringens förslag (yrkandena 61 och 68 i denna del). Motionerna Fi43 (fp)

yrkande 15 i denna del och Fi46 (kd) yrkande 25 avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Strukturstöd till fisket m.m. (C 2) samt Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. (C 3)

Propositionen

Vissa under budgetåret 1995/96 beslutade investeringsstöd till fisket kommer

inte att betalas ut förrän under budgetåret 1997. Medlen avseende dessa beslut

kan med hänsyn till den tidigare anslagsformen inte föras över till år 1997.

För att de ändamål som riksdagen beslutat om skall kunna tillgodoses föreslår

regeringen därför att anslaget C 2 Strukturstöd till fisket m.m. höjs med 10

300 000 kr. På motsvarande sätt förhåller det sig med anslaget C 3 Från EG-

budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Regeringen föreslår därför

att anslaget höjs med 74 474 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet (JoU4y),

regeringens förslag till höjda anslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Ersättningar för viltskador m.m. (D 2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

avsnitt 242 Kontrollera mot PDF

ramanslag på 12 500 000 kr.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under ramanslaget B 12

Kompletterande åtgärder inom jordbruket anvisat 15 miljoner kronor avseende

den nationella delen för ett nytt delprogram inom ramen för jordbrukets

miljöprogram för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom

renskötselområdet. Under ramanslaget B 13 Från EG-budgeten finansierade

kompletterande åtgärder inom jordbruket har för samma ändamål beräknats 15

miljoner kronor motsvarande EG:s finansiering av detta program. Programmet,

som avsågs verka från år 1997, uppskattas omfatta totalt 30 miljoner kronor,

varav hälften medfinansieras av EG. Regeringens överläggningar med EG-

kommissionen har ännu inte resulterat i ett godkännande av delprogrammet.

Regeringen gör den bedömningen att ett godkännande inte kommer att kunna ske

inom sådan tid att utbetalning till renägarna kan äga rum under år 1997.

Ersättning för rovdjursrivna renar innevarande budgetår måste därför helt

lämnas av nationella budgetmedel. Medel för ersättning för rovdjursrivna

renar bör anvisas över ramanslaget D 2 Ersättningar för viltskador m.m.

Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 30 000 000 kr. Anslagen B 12

Kompletterande åtgärder inom jordbruket och B 13 Från EG-budgeten finansierade

kompletterande åtgärder inom jordbruket minskas med 15 000 000 kr vardera.

Finansiering sker genom indragning av anslagsmedel.

Motionen

Enligt motion Fi45 (mp) innebär 29 a § jaktförordningen (1987:905) i sin

lydelse fr.o.m. den 1 juli 1995 att bidrag eller ersättning för djur som

rivits av de fredade rovdjuren inte betalas ut om djuret kan försäkras.

Eftersom försäkringsbolagen sedan årsskiftet inte ersätter rovdjursrivna

tamdjur i näringsverksamhet innebär detta att får, getter och nötkreatur som

rivs av något av de stora rovdjuren måste ersättas av staten. Regeringen har

inte anslagit några medel för detta ändamål. Regeringen bör därför återkomma

med förslag till utökat anslag i nästa tilläggsbudget för år 1997 till

ersättningen för viltskador (yrkande 55).

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU4y) regeringens förslag att

anslaget D 2 ökas med 30 000 000 kr. Detta innebär att anslagen B 12

Kompletterande åtgärder inom jordbruket och B 13 Från EG-budgeten finansierade

kompletterande åtgärder inom jordbruket skall minskas med 15 miljoner kronor

vardera. Såvitt framgår av propositionen har regeringen dock inte i sitt

förslag till ändrade ramar för utgiftsområde 23 för budgetåret 1997 (prop. s.

37 f.) minskat anslaget B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande

avsnitt 243 Kontrollera mot PDF

åtgärder inom jordbruket med detta belopp. Jordbruksutskottet föreslår därför

att detta anslag minskas med 15 miljoner kronor med motsvarande revidering av

utgiftsramen.

Enligt vad jordbruksutskottet erfarit har samtliga berörda försäkringsgivare

fr.o.m. år 1997 upphört med att teckna försäkringar för täckande av skador på

andra rovdjursrivna tamdjur än hästar och hundar. Regeringen har fått i

uppdrag att utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en

helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. I samband

härmed skulle även möjligheterna att utvidga rätten till statlig ersättning

för rovdjursskador på andra tamdjur än renar prövas. Mot bakgrund av det

anförda föreslår jordbruksutskottet att motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Miljöpartiet de grönas

företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, regeringens

förslag. Motion Fi45 (mp) yrkande 55 avstyrks. Riksdagen bör också minska

anslaget B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom

jordbruket med 15 miljoner kronor, vilket jordbruksutskottet föreslagit.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)

Propositionen

EG-kommissionen har i beslut den 28 november 1996 efter särskild ansökan från

Sverige godkänt det svenska bekämpningsprogrammet avseende sjukdomen Enzootisk

bovin leukos (EBL). Enligt beslutet är Sverige berättigat till bidrag från EU

för utgifter för provtagning och ersättning till djurägare som slaktar djur

till följd av EBL-smitta. Detta innebär enligt regeringen att något mer än 50

% av programmet måste finansieras nationellt. Bidraget från EU lämnas i

efterhand. Därför uppkommer ett behov av att temporärt finansiera även den del

av programmet som avses att täckas av EU-bidraget. Regeringen föreslår därför

att 20 500 000 kr tillförs anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1997.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet (JoU4y),

regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Gränskontroll av livsmedel och levande djur (E 6)

Mot bakgrund av Sveriges medlemskap i EU pågår för närvarande en anpassning av

avsnitt 244 Kontrollera mot PDF

de svenska gränskontrollstationerna mot tredje land till EG:s bestämmelser.

Enligt rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom

veterinärområdet kan ett medlemsland under en övergångsperiod få finansiellt

stöd för att införa den nya kontrollstrategi som följer av genomförandet av

den inre marknaden för levande djur och animaliska produkter. För utbetalning

av gemenskapens bidrag till berörda kommuner krävs att ett särskilt anslag

anvisas på den svenska statsbudgeten. Regeringen föreslår mot bakgrund härav

att ett reservationsanslag, E 6 Gränskontrollstationer, tas upp på

statsbudgeten med 13 000 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet (JoU4y),

regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Radon i dricksvatten

Propositionen

Regeringen anser att det är viktigt att fastställa gränsvärden för radon i

dricksvatten på grund av den negativa hälsopåverkan som radon har. Regeringen

anser att samma gränsvärde för tjänligt vatten med anmärkning på grund av

radonhalten bör gälla vatten från såväl allmänna som enskilda täkter.

Kommunerna bör kompenseras för de kostnader för radonavskiljare i de kommunala

vattenverken som föranleds av nya gränsvärden. Regeringen föreslår att bidrag

ges även till enskilda vattentäkter som står under särskild tillsyn och till

övriga enskilda täkter, dock inte till andra täkter än kommunala som betjänar

fritidshus. Bidragsförslaget som avser allmänna och enskilda vattentäkter

innebär ett anslagsbehov om ca 60 miljoner kronor.

Regeringen har för avsikt att besluta om en särskild förordning om bidrag

till åtgärder mot radon i dricksvatten. Statens utgifter i anslutning till

bidragsgivningen bör betalas från det under fjortonde huvudtiteln för

budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget Investeringsbidrag för

främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning.

Motionen

Enligt motion Fi44 (v) yrkande 5 i denna del är det inte lämpligt att använda

medel ur Investeringsbidrag för omställning i ekologiskt hållbar riktning till

sanering av radon i dricksvatten.

Jordbruksutskottets yttrande

I likhet med regeringen anser jordbruksutskottet i sitt yttrande (JoU4y) att

det är viktigt att fastställa gränsvärden för radon i dricksvatten på grund av

den negativa hälsopåverkan som radon har. Samma gränsvärde för vatten tjänligt

med anmärkning på grund av radonhalten bör gälla vatten från såväl allmänna

avsnitt 245 Kontrollera mot PDF

som enskilda täkter. Som regeringen anför bör kommunerna kompenseras för de

kostnader för radonavskiljare i de kommunala vattenverken som föranleds av nya

gränsvärden. Bidrag bör även ges till enskilda vattentäkter som står under

särskild tillsyn och till övriga enskilda täkter, dock inte till andra täkter

än kommunala som betjänar fritidshus. Jordbruksutskottet tillstyrker

regeringens förslag att använda högst 60 miljoner kronor av anslaget Invest-

eringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning till

radonsanering av dricksvatten. Därmed avstyrks motionen.

Till yttrandet har fogats en avvikande mening av Vänsterpartiets

företrädare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, att högst 60

miljoner kronor av anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning får användas till radonsanering av dricksvatten

(yrkande 57). Motion Fi44 (v) yrkande 5 delvis avstyrks.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

I vårpropositionen (avsnitt 6.21) redovisas att under tidigare budgetår har

medel för att täcka NUTEK:s kostnader för viss administration av

regionalpolitiska företagsstöd, EG:s strukturfondsprogram och regional

projektverksamhet anvisats över olika regionalpolitiska anslag. Genom

riksdagens beslut om 1997 års budgetproposition överfördes 22,9 miljoner

kronor till det här aktuella anslaget. Nya beräkningar visar att de medel som

fördes över är otillräckliga för att NUTEK skall kunna genomföra de aktuella

uppgifterna. Ytterligare 9 miljoner kronor bör därför tillföras NUTEK:s

program Regional utjämning och utveckling för förvaltningsändamål. Detta

föreslås ske genom att 6,5 miljoner kronor överförs till det här aktuella

anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader från

utgiftsområde 19, anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder. Resterande belopp

på 2,5 miljoner kronor skall omfördelas inom ramen för nuvarande ramanslag.

Motionen

Miljöpartiet anför i motion Fi45 i denna del att det föreslagna

resurstillskottet på 6,5 miljoner kronor till NUTEK:s förvaltningskostnader

bör kunna rymmas genom omfördelning inom anslaget och avvisar därför

regeringens förslag.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU8y) regeringens förslag och

avstyrker motion Fi45 (mp).

Företrädaren för Miljöpartiet de gröna har avgivit en avvikande mening till

yttrandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar näringsutskottets bedömning att 6,5 miljoner kronor bör

avsnitt 246 Kontrollera mot PDF

överföras till det här aktuella anslaget från utgiftsområde 19, anslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder. Regeringens förslag tillstyrks och motion Fi45

(mp) yrkande 45 i denna del avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. (A 7)

Propositionen

I vårpropositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att motta

aktier i bolagiserade industriforskningsinstitut och att bilda ett med

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, samägt

holdingbolag dit dessa aktier överförs. Syftet är bl.a. att holdingbolaget

skall ansvara för ägar- och strukturfrågor och för finansieringen av delar av

forskningen vid instituten. Statens del av kostnaderna för bildandet av

holdingbolaget skall belasta anslaget A 7 Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m.

I propositionen redovisas att riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:59, bet.

TU20) beslöt att delta i en omstrukturering av det svenska ägandet i

Scandinavian Airlines System (SAS). Staten beslöt därvid att teckna en revers

på 119,3 miljoner kronor som löper fram till den 1 november 1997 med 30 dagars

uppsägning. Kostnaderna för och inlösen av reversen skulle enligt

riksdagsbeslutet belasta det här aktuella A 7-anslaget. Regeringen har våren

1997 redogjort för den ytterligare omstrukturering och renodling av ägandet i

konsortiet SAS som genomförts under år 1996. Renodlingen innebar för SAS

Sverige AB:s del att en engångsutdelning beslöts vid bolagsstämman år 1996,

vilket för statens del innebar en särskild utdelning på 856 miljoner kronor i

juni 1996.

Regeringen anser, mot bakgrund bl.a. av nyssnämnda utdelning, att det nu

åter bör skapas förutsättningar för staten att lösa lånet den 1 november 1997

när reversen löper ut. Utöver reversbeloppet kommer skulden även att omfatta

ränta för det sista året. Sammanlagt kan medelsbehovet beräknas omfatta ca 130

miljoner kronor som bör belasta det nämnda A 7-anslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet (NU8y), regeringens

förslag (yrkandena 62-64 och 68 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Sveriges geologiska undersökning (SGU): Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Propositionen

avsnitt 247 Kontrollera mot PDF

I vårpropositionen redovisas att regeringen gör bedömningen att verksamheten

vid SGU inte kräver ytterligare anslagsmedel för innevarande budgetår. Detta

förutsätter att uppdragsintäkterna kan hållas på budgeterad nivå. Den

maringeologiska verksamheten kan därmed bibehållas på 1996 års nivå.

Regeringen anför vidare att en sammanslagning av de båda myndigheterna SGU

och Statens Oljelager (SOL) bedöms på kort sikt, då verksamheten domineras av

försäljning och miljösäkring av anläggningar, ge samordningsvinster främst på

det administrativa området, samtidigt som det ställs ökade krav på SGU:s

resurser för ekonomiadministration. Längre fram då verksamheten omfattar

efterkontroll av miljösäkrade anläggningar finns samordningsvinster i att SGU

har både centrala och regionala resurser för att sköta kontrollprogrammen. SGU

kan dessutom förväntas tillgodogöra sig kompetens från efterbehandling av

förorenade anläggningar och områden för framtida uppdrag beträffande utredning

och styrning m.m. av stora miljösäkringsprojekt.

Regeringen aviserar att den i kommande budgetproposition skall återkomma

till riksdagen med förslag rörande mineralpolitiken och SGU. I detta ingår

även förslag rörande en sammanslagning av verksamheterna vid SGU och SOL

fr.o.m. den 1 januari 1998. För att en sammanslagning skall kunna göras

effektiv krävs dock åtgärder på myndighetsnivå redan under innevarande

budgetår, framför allt gällande samordning av redovisning och

ekonomiadministrativa system. Det är därför viktigt att få riksdagens

godkännande av inriktningen av ett framtida sammangående mellan myndigheterna.

Av propositionen framgår vidare att SOL i en skrivelse till regeringen

föreslagit att inkomsterna från försäljning av olja m.m. fr.o.m. den 1 juli

1997 skall få sättas in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att

användas till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av

lagringsanläggningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att det i propositionen föreslås att riksdagen

godkänner att inkomsterna från försäljning av olja m.m. fr.o.m. den 1 juli

1997 sätts in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att användas

till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av

lagringsanläggningar. Finansutskottet anser dock att ett sådant förfarande

skulle strida mot bruttoredovisningsprincipen, dvs. att inkomster redovisas på

inkomstsidan och utgifterna på utgiftssidan. En korrekt redovisning borde i

stället vara att utgifterna för efterbehandling och miljösäkring anvisas över

anslag. Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet regeringens förslag i

denna del (yrkande 66).

avsnitt 248 Kontrollera mot PDF

I likhet med näringsutskottet (NU8y) tillstyrker finansutskottet regeringens

förslag i övrigt (yrkande 65).

Exportkreditnämnden (E 3)

Propositionen

I vårpropositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att

besluta dels om avveckling av den verksamhet hos Exportkreditnämnden som genom

planerade EU-regler definieras som konkurrensutsatt garantiverksamhet med

riskperioder på upp till två år, dels om formerna och villkoren för

avvecklingen, inkluderande en eventuell försäljning eller överlåtelse av

verksamheten.

Anslaget E 3 Exportkreditnämnden föreslås minskas med 3,1 miljoner kronor

för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget E 4 AB Svensk

Exportkredits statsstödda exportkreditgivning.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet (NU8y), regeringens

förslag (yrkande 67).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)

Propositionen

För innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16,5

miljoner kronor. De utbetalningar som år 1997 belastar anslaget avser

åtaganden som gjorts före år 1984 vad gäller vissa förmånliga krediter till u-

länder. Beträffande övrig statsstödd verksamhet redovisar AB Svensk

Exportkredit för närvarande ett överskott.

Anvisade medel för år 1997 kommer inte enligt vårpropositionen att vara

tillräckliga för att täcka utbetalningarna. Uppskattningsvis kommer

ytterligare 3,1 miljoner kronor att behövas, vilka föreslås bli anvisade på

det här aktuella anslaget. Ökningen skall finansieras genom att anslaget E 3

Exportkreditnämnden minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar näringsutskottets bedömning (NU8y) och tillstyrker

regeringens förslag.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse- kvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Ökade statsbidrag till kommuner och landsting, m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget A 1 Generellt statsbidrag till kommuner

och landsting tillförs 3 800 miljoner kronor utöver tidigare anslagna 62 227

miljoner kronor samt att anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting ökas med 200 miljoner kronor till sammanlagt 600

avsnitt 249 Kontrollera mot PDF

miljoner kronor. Vidare föreslås att för innevarande budgetår på ett nytt

obetecknat anslag A 4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning anvisas 0,5

miljoner kronor.

Regeringen pekar på att kommunsektorns finansiella utveckling varit ogynnsam

under en rad år. Under åren 1992-1996 har konsumtionen inom sektorn minskat

med drygt 4 % i fasta priser. Sysselsättningen har minskat med 140 000

personer sedan år 1990. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kommuner

och landsting skall tillföras 8 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. För att

redan under år 1997 motverka en fortsatt sysselsättningsminskning och

samtidigt värna kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna bör 4 000

miljoner kronor tillföras kommuner och landsting på tilläggsbudget. Av

tillskottet bör 3 800 miljoner tillföras det generella statsbidraget, varav 2

660 miljoner kronor till kommunerna och 1 140 miljoner kronor till

landstingen. Resterande 200 miljoner kronor bör förstärka anslaget till

särskilda insatser.

Det ökade generella bidraget till landstingen skall enligt

regeringsförslaget fördelas enligt nuvarande regler med ett enhetligt belopp

per invånare. Av det ökade generella bidraget till kommunerna bör hälften

fördelas enligt nuvarande regler och hälften utgöra ett åldersbaserat bidrag

omfattande åldersgrupperna för grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Mot

denna bakgrund föreslås i propositionen en ändring i lagen (1995:1514) om

generellt statsbidrag till kommuner och landsting.

I propositionen Den kommunala redovisningen (prop.1996/97:52) föreslogs att

ett oberoende organ för redovisningsfrågor tillskapas. Huvuduppgiften för

rådet skall vara att främja och utveckla god redovisningssed i enlighet med

den föreslagna lagen om kommunal redovisning. Enligt ett utarbetat förslag

till avtal skall staten och de två kommunförbunden stödja verksamheten

ekonomiskt med vardera 500 000 kr för år 1997 och vardera 700 000 kr för vart

och ett av åren 1998-2001. Finansutskottet har i betänkandet 1996/97:FiU15

tillstyrkt propositionens lagförslag. Betänkandet kommer att behandlas av

riksdagen under innevarande riksmöte.

Motionerna

I motion Fi59 (m) avstyrks regeringens förslag att under det löpande

budgetåret öka statsbidragen till den kommunala verksamheten (yrkande 9). Det

är enligt motionärerna viktigare att kommuner och landsting får bedriva en

förnyelseverksamhet enligt den moderata modellen så att långsiktiga resultat

till gagn för medborgarna uppnås. I motionen hävdas att förändringsarbetet

under 1995 och 1996 avstannat på många håll och att regeringens oförmåga att

lägga fram förslag till riksdagen om ytterligare viktiga avregleringar

avsnitt 250 Kontrollera mot PDF

inneburit svårigheter för kommunsektorn att anpassa sin verksamhet till de

lokala förutsättningarna. Enligt moderaterna måste i stället den fortsatta

avregleringen påskyndas, något som innebär såväl bättre förutsättningar för

den lokala politiken som positiva samhällsekonomiska verkningar.

I motionen avstyrks också det i propositionen framlagda förslaget till

ändring i lagen om generellt statsbidrag (yrkande 6). Motionärerna har också

invändningar mot regeringens propåer om uppföljning av hur just tillskottet av

medel till kommuner och landsting används. Regeringen tycks tro, heter det,

att dessa pengar skulle ha någon speciell färg som möjliggör en sådan

uppföljning. Synsättet är förvånande med hänsyn till den uppgiftsfördelning

som finns mellan stat och kommun i samband med statliga resursöverföringar.

I motion Fi43 (fp) yrkandena 9 och 10 tillstyrks den föreslagna höjningen av

statsbidragen till kommuner och landsting. Folkpartiet anser dock att de medel

- sammanlagt 600 miljoner kronor - som avsatts till en särskild ?kommunakut?

skall destineras till de förortsområden runt våra större städer där

segregationsproblemen är allra störst. Motionärerna kräver också att kommuner

och landsting i allt väsentligt fritt skall få förfoga över de extra medlen

och är kritiska till att regeringen vill ?öronmärka? belopp till särskilda

åldersgrupper. Det är, menar man, i respektive kommun som man bäst vet var de

extra resurserna gör störst nytta. Om någon kommun gör bedömningen att den

bästa metoden för att skapa livskraft och ekonomisk utveckling är en stimulans

genom lägre skatter skall detta självklart vara tillåtet.

Enligt motion Fi45 (mp) yrkande 50 är regeringens förslag att höja det

generella statsbidraget till kommuner och landsting med 4 000 miljoner kronor

år 1997 och med 8 000 miljoner per år fr.o.m. år 1998 välkommet och

tillgodoser delvis krav från Miljöpartiet om en vidgad ekonomisk ram för

kommunsektorn. Motionärerna anser dock att regeringens bedömning om att

ytterligare personalminskningar i kommunsektorn skall kunna undvikas fr.o.m.

år 1998 är alltför optimistisk och hänvisar till beräkningar som gjorts av de

två kommunförbunden. Enligt dessa är fortsatta personalminskningar nödvändiga

om målet om ekonomisk balans år 2000 skall kunna uppnås.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att ge

kommuner och landsting ett väsentligt resurstillskott redan under innevarande

budgetår för att vidmakthålla en god kvalitet i vården, omsorgen och skolan

och för att stimulera den kommunala sysselsättningen. Utskottet ställer sig

avsnitt 251 Kontrollera mot PDF

också bakom förslaget att vid fördelningen av resurserna rikta in delar av de

ytterligare medlen till de åldersgrupper där behoven kan antas vara särskilt

stora. Som utskottet ser det ligger detta väl inom ramen för ett generellt

bidragssystem.

Utskottet ser positivt på att regeringen genom enkäter och motsvarande avser

att följa upp effekterna av denna satsning på kommunal verksamhet och

sysselsättning. Samtidigt kan konstateras att de generella statsbidragen

enligt nu gällande lag utgör ett allmänt finansiellt stöd till kommunsektorn

och att medlen utges till kommuner och landsting utan villkor från

statsmakternas sida. Det är således kommuner och landsting som fritt har att

avgöra hur medlen används i den kommunala verksamheten.

Utskottet kan också konstatera att det finns en bred uppslutning i riksdagen

om behovet av resurstillskott till kommuner och landsting för att främst värna

de kommunala kärnverksamheterna. Det är endast Moderata samlingspartiet som

har en starkt avvikande syn på den kommunala sektorns omfattning, inriktning

och finansiering. Mot denna bakgrund är det inte heller förvånande att partiet

ensamt ställer sig avvisande till regeringens nu aktuella förslag. Utskottet

kommer senare att närmare utveckla sin syn på de alternativa förslagen till

kommunalekonomiskt utrymme i ett särskilt avsnitt i betänkandet om

utvecklingen av de kommunala utgifterna.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört tillstyrks förslagen i

propositionen om anvisning av sammanlagt 4 000,5 miljoner kronor på

tilläggsbudget för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 25 och förslaget

(yrkande 24) om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag samt

avstyrks motionerna Fi43 (fp) yrkandena 9 och 10, Fi45 (mp) yrkande 50 samt

Fi59 (m) yrkandena 6 och 9.

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning

av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konsekvenserna av

sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år har 8 510 000 000 kr anvisats över anslaget

A 4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten. Anslaget avser den del av

avgiften till EU:s budget som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Denna

del av avgiften anpassas till EU-budgetens beräknade finansieringsbehov sedan

övriga avgiftsslag prognostiserats.

Till följd av beslut inom EU beräknas den svenska avgiften baserad på BNI

bli 472 miljoner kronor lägre än vad Europeiska kommissionen beräknade i sitt

avsnitt 252 Kontrollera mot PDF

budgetförslag. Regeringen föreslår med anledning av detta i vårpropositionen

att anslaget och ramen för utgiftsområdet minskas med samma belopp. Nytt

anslagsbelopp blir därmed 8 038 000 000 kr.

Inga motioner har väckts i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 68 i denna del).

Finansutskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar

konsekvenserna av sitt ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år

1997.

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

Uppföljningen av 1997 års utgiftstak i vårpropositionen

Som ett led i den nya stramare budgetprocessen gör regeringen och

Riksrevisionsverket regelbundna uppföljningar av både utgifts- och

inkomstutvecklingen. Under budgetåret 1995/96 inleddes en försöksverksamhet

med en månadsvis uppföljning av utgifterna. Från början ingick endast de

största anslagen (ca 100 st) i uppföljningen. Dessa jämfördes månadsvis och

ackumulerat med en s.k. utgiftsprofil, dvs. tilldelade medel fördelade på

månader. Verksamheten har nu utvidgats till att omfatta samtliga anslag och

dessutom inkomster på en aggregerad nivå.

I vårpropositionen lämnas i avsnittet 5.4 Uppföljning av 1997 uppgift om

vissa förutsedda, större anslagsförändringar som kan få ett mer betydande

genomslag på statsbudgetens utgifter under 1997. I detta sammanhang redovisas

också i tabellform (tabell 5.4) en ny beräkning av statens lånebehov och

statsskuldens utveckling under åren 1993-2000, och av denna tabell går att

utläsa hur stora samlade inkomster och utgifter på statsbudgeten som nu

förutses under 1997. Utgiftstaket för 1997 kommenteras däremot inte närmare.

I propositionen saknas uppgift om hur budgeteringsmarginalen och de

budgetposter som ingår i utgiftstaket för 1997 påverkas av de nya

beräkningarna. Under finansutskottets beredning har Finansdepartementet

meddelat att budgeteringsmarginalen i vårpropositionen beräknas minska med

knappt 700 miljoner kronor, enligt beräkning i följande tabell.

Tabell 9. Utgiftstak och budgeteringsmarginal 1997 i vårpropositionen

Miljoner kronor

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|utgifter på |580 541 | 584 904 | + 4363|

------------------------------------------------------

|utanför statsbudgeten |131 957 | 128 257 |- 3 700|

------------------------------------------------------

avsnitt 253 Kontrollera mot PDF

|Summa utgifter inom |712 498 | 713 161 | + 663|

|tak | | | |

------------------------------------------------------

|Budgeteringsmarginal | 10 057 | 9 394 | - 663|

------------------------------------------------------

|Utgiftstak |722 555 | 722 555 | 0|

------------------------------------------------------

Källa: Finansdepartementet, Budgetavdelningen

Förändringarna jämfört med statsbudgeten beror i huvudsak på två faktorer. För

det första finns nya utgiftsprognoser för de olika utgiftsområdena. För det

andra föreslås ökade utgifter inom vissa områden, bl.a. i samband med

fempunktsprogrammet. I samband med detta föreslås i propositionen också

åtgärder för finansiering.

De nya prognoserna pekar inom vissa områden på högre utgifter än de ramar

som fastställts i statsbudgeten. Dessa ökade utgifter motsvaras delvis av

minskade anslagsbehållningar. Inom andra områden innebär den reviderade

prognosen väsentligt lägre utgifter än vad som förutsågs i statsbudgeten.

Detta gäller även socialförsäkringar utanför statsbudgeten.

Eftersom de samlade utgifterna under utgiftstaket enligt bedömningen i

vårpropositionen understiger det tidigare fastställda utgiftstaket anser

regeringen att det inte finns anledning att föreslå någon ändring av

utgiftstaket. Däremot minskar budgeteringsmarginalen.

Förslag om ändrade anslag och utgiftsramar

Nettot av de utgiftsökningar och utgiftsminskningar som i vårpropositionen

föreslås på tilläggsbudget för budgetåret 1997 uppgår till 8 806 miljoner

kronor. Utgiftsökningarna år 1997 är till största delen hänförbara till ökade

anslag för bidrag för arbetslöshetsersättning och ökade anslag till

kommunsektorn. Mot bakgrund av den höga arbetslösheten ser regeringen ingen

möjlighet att helt finansiera de ökade utgifterna för

arbetslöshetsersättningen inom utgiftsområdet.

De delar av fempunktsprogrammet som föreslås genomföras redan under

innevarande år medför ökade utgifter om ca 5,5 miljarder kronor enligt

följande.

Tabell 10. Fempunktsprogram för arbete och utbildning (år 1997)

Miljoner kronor

---------------------------------------

|Satsning |mkr|

---------------------------------------

|Ökade statsbidrag till kommuner | |

|och landsting | 4|

| |000|

---------------------------------------

|Vuxenutbildning |489|

---------------------------------------

|Kvalificerad yrkesutbildning | 57|

---------------------------------------

|Resursarbeten |310|

---------------------------------------

|Tillfällig avgångsersättning |597|

---------------------------------------

| | |

|Summa | 5|

| |453|

---------------------------------------

Källa: Vårpropositionen, Tabell 4.2

avsnitt 254 Kontrollera mot PDF

Finansiering av tilläggsbudgetförslagen

I tabell 5.5 i vårpropositionen redovisas en sammanställning över olika

åtgärder som regeringen kommer att vidta för att finansiera de ökade utgifter

som fempunktsprogrammet ger upphov till under 1997. Finansieringsåtgärderna

summerar sig till 4 491 miljoner kronor. Av detta belopp bör emellertid i

detta sammanhang en besparing på 472 miljoner kronor på utgiftsområde 27

(Indragning av medel för avgift till EG-budgeten) dras bort eftersom denna

besparing ingår bland regeringens tilläggsbudgetförslag och således redan är

beaktad i ovanstående nettobelopp på 8 806 miljoner kronor.

Resterande finansiering - 4 019 miljoner kronor - kan delas upp i tre

huvudgrupper, nämligen

- direkta inkomstförstärkningar i form av skattehöjningar,

- inkomstförstärkningar i form av ökade inleveranser från myndigheter m.m.

samt

- indragning av anslagssparande och outnyttjade reservationsmedelsbehållningar

m.m.

Ett skatteförslag ingår i regeringens finansieringspaket, förslaget till höjd

tobaksskatt som under 1997 väntas ge ett inkomsttillskott på 660 miljoner

kronor.

Inleveranserna hänför sig till Statens fastighetsverk som utöver tidigare

krav skall leverera in 1 060 miljoner kronor till statsverket under 1997. På

försvarets område kommer under innevarande budgetår engångsvisa inleveranser

av likvida medel på 800 miljoner kronor att genomföras (se vårpropositionen

avsnitt 5.6.2). Vidare kommer räntesättning och utbetalningsrutiner för medel

till materielinköp att ses över, något som beräknas resultera i

inkomstförstärkningar motsvarande 100 miljoner kronor. Från utgiftsområde 23

(Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar) skall slutligen också en

opreciserad inleverans på 13 miljoner kronor göras.

Den tredje gruppen av åtgärder - indragning av anslagssparande och

outnyttjade reservationsmedelsbehållningar - kommenteras inte närmare i

propositionen.

När det gäller de förslag på tilläggsbudget som inte ingår i

fempunktsprogrammet anges vid i princip varje anslagshöjning hur höjningen

skall finansieras. Finansieringen kan innebära att ett annat anslag minskas på

tilläggsbudget, att medel på andra anslag dras in eller att inkomsterna ökar.

Det sistnämnda, att mer medel kommer in på en inkomsttitel, gäller bland annat

några anslag där EU är medfinansiär och där EU-bidraget bruttoredovisas över

statsbudgetens inkomstsida.

De totala statliga utgifterna för 1997 beräknas bli ca 2 600 miljoner kronor

högre än tidigare budgeterat. Samtidigt beräknas statens inkomster i avsnitt

6.1 ligga 3 700 miljoner kronor högre än vad som beräknades i

avsnitt 255 Kontrollera mot PDF

budgetpropositionen. Underskottet är därmed 1 100 miljoner kronor lägre.

I tabell 5.4 i vårpropositionen har emellertid statens inkomster under 1997

angivits till 652,2 miljarder kronor, vilket är 25,1 miljarder mer än vad som

sägs i tilläggsbudgetavsnittet (avsnitt 6.1). Skillnaden förklaras av att

inkomster från försäljning av statens egendom är inkluderade i det högre

beloppet. Detta framgår dock inte av propositionen. Med denna beräkning blir

underskottet i statsbudgeten (propositionens tabell 5.4) 25,7 miljarder kronor

eller 1,5 procent av BNP.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till nya anslag och utgiftsramar för budgetåret

1997 redovisas i tabell 12. I tabellen har hänsyn tagits till att anslaget B

13 på utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

justerats ned med 15 miljoner kronor i enlighet med vad som redovisas i

propositionen på s. 175. Därutöver har anslaget A 1 Bidrag till

arbetslöshetsersättning (utg.omr. 13) reviderats med anledning av vad

utskottet anfört om resursarbeten i det föregående. Anslaget bör ökas med 103

miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet har redovisat sin syn på propositionens förslag på

tilläggsbudget i olika kommittémotioner. I dessa föreslås sammantaget lägre

anslag i sju fall och högre i ett. Under utskottets beredning har partiets

företrädare därtill yrkat att anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning

skall reduceras med 369 miljarder kronor. Anledningen är att de avvisas

regeringens förslag om resursarbeten och stimulansersättning vid offentliga

tillfälliga arbeten (OTA). Netto innebär det att utgifterna för 1997 i

moderaternas förslag är ca 5,2 miljarder kr lägre än i propositionen.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi43 (yrkande 15) att riksdagen

beslutar om anslagsändringar för 1997 och ändrade ramar i enlighet med vad som

redovisas i en i motionen bilagd tabell. I motionen föreslås lägre anslag i

fem fall och högre i två. Därtill har partiets företrädare i utskottet under

beredningen föreslagit att anslag A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning

minskas med 59 miljoner kronor till följd av att partiet avvisar förslaget om

stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten (OTA). Nettoskillnaden

mot propositionen är därmed ca 825 miljoner kronor.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att riksdagen måtte besluta om lägre

anslag i ett fall och om högre i tre. Under utskottets beredning har partiets

företrädare därtill yrkat på en minskning av anslaget A 1 Bidrag till

arbetslöshetsersättning med anledning av att förslaget om stimulansersättning

vid offentliga tillfälliga arbeten (OTA) avvisas. Netto innebär detta ökade

avsnitt 256 Kontrollera mot PDF

utgifter om ca 1,3 miljarder kronor i förhållande till propositionens förslag.

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi45 (yrkande 47) att riksdagen

beslutar om ett högre och ett lägre anslag och att utgiftsramarna revideras

med anledning därav. Därutöver har Miljöpartiets företrädare i utskottet under

beredningen framställt ett yrkande om att minska anslaget A 1 Bidrag till

arbetslöshetsersättning med 368 miljoner kronor med anledning av att förslaget

om stimuilansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten (OTA) avvisas.

Netto innebär det ca 250 miljoner kronor lägre utgifter.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi46 (yrkande 26) netto 54 miljoner

kronor lägre utgifter. Två lägre anslag föreslås och ett högre. Under

beredningen har partiets företrädare i utskottet föreslagit att anslaget A 1

Bidrag till arbetslöshetsersättning minskas med ytterligare 310 miljoner

kronor med anledning av att förslaget om resursarbeten avvisas. Minskningen

uppgår därmed till ca 364 miljoner kronor i förhållande till propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudget skall regeringen under löpande

budgetår vid minst två tillfällen för riksdagen redovisa prognoser över

utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Regeringen

skall enligt samma paragraf förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade

belopp och beräknat utfall. I motivtexten till detta lagrum säger regeringen i

proposition 1995/96:220 (avsnitt 12.2) bl.a. följande:

Riksdagen bör vid några tillfällen under löpande budgetår tillställas en

redovisning av budgetutfallet dittills under budgetåret och framför allt en

bedömning av utfallet för hela budgetåret. Sådan rapportering kan anses ingå i

den redovisningsskyldighet som regeringen har inför riksdagen. (s. 73)

Längre fram i propositionen återkommer regeringen till frågan om redovisningen

till riksdagen och framhåller i det sammanhanget följande:

I avsnitt 12.2 föreslås att regeringen vid minst två tillfällen under löpande

budgetår för riksdagen skall redovisa prognoser avseende utfallet på bl.a.

statens inkomster och utgifter och förklara väsentliga skillnader i

förhållande till de belopp som upptagits i statsbudgeten. Har riksdagen

beslutat om ett utgiftstak eller i beslutsprocessen använt utgiftsramar bör

även skillnader i förhållande till utgiftstak och utgiftsramar förklaras. Det

är vidare lämpligt att regeringen i ett sådant sammanhang redovisar vilka

åtgärder den själv vidtagit respektive vilka åtgärder den föreslår riksdagen

att besluta om. (s. 80)

Uppföljningsredovisningen i vårpropositionen 1997 är den första som görs sedan

avsnitt 257 Kontrollera mot PDF

budgetlagen trätt i kraft. Finansutskottet noterar att redovisningen i

propositionen är mycket kortfattad när det gäller uppföljningen av utgiftstak

och utgiftsramar. Vid prognostillfället var endast en månads utfall känt och

prognosverksamheten är fortfarande under utveckling. Det framgår inte hur

budgeteringsmarginalen påverkas av de prognoser regeringen har haft under

beredningen av propositionen. Underlaget för utgiftsprognosen måste således

betraktas som mycket osäkert. Det består dels av bedömningar från ansvariga

departement, dels av Riksrevisionsverkets budgetprognos nr 1 1997.

Uppföljningen av inkomsterna redovisas på en mycket aggregerad nivå och

kommenteras endast i begränsad omfattning. Av RRV:s budgetprognos 1 framgår

däremot att avvikelserna avseende olika inkomsttitlar är betydande i

förhållande till i statsbudgeten upptagna belopp.

Det kan här skjutas in att uppföljningen av inkomsterna inte uppmärksammas

annat än allmänt i budgetlagen. Det kan självfallet finnas anledning för

regeringen att följa, kommentera och eventuellt vidta åtgärder också om inte

inkomsterna skulle utveckla sig på det sätt som förutsågs då statsbudgeten

fastställdes. Det är därför viktigt att regeringen redovisar beräkningar av

statens inkomster och förklarar väsentliga skillnader i förhållande till de

belopp som upptagits i statsbudgeten.

Beträffande finansieringen av de ökade satsningarna på tilläggsbudget kan

noteras att den tredje gruppen av finansieringsåtgärder - indragning av

anslagssparande och outnyttjade reservationsmedelsbehållningar - inte

kommenteras närmare i propositionen. Det går inte att avgöra i vilken

utsträckning indragningarna leder till att verksamheter kommer att begränsas

(eller om de grundas på regeländringar) eller om medlen ändå hade tillfallit

statskassan när dispositionsrätten till dem upphört. Det förefaller utskottet

som om dessa åtgärder i huvudsak är åtgärder av engångskaraktär och därför

inte kan bidra till att varaktigt finansiera de utgiftsökningar som är av

bestående karaktär.

Riksdagen har tidigare (bet. 1995/96:FiU10 s. 68-69, rskr. 304) uttalat en

önskan om att bättre kunna bevaka utgiftsutvecklingen och måste för att kunna

ta detta ansvar få ett underlag som tydligt redovisar och analyserar alla

större budgetavvikelser och deras finansiering. Finansutskottet utgår ifrån

att regeringen kommer att arbeta vidare med att utveckla formerna för att

följa upp statsbudgeten under löpande budgetår och formerna för hur detta på

bästa sätt bör redovisas för riksdagen. Detta gäller inte minst uppföljningen

av inkomsterna under löpande budgetår. Tilläggsbudgeten har en tendens att i

avsnitt 258 Kontrollera mot PDF

hög grad fokusera på statsbudgetens utgiftssida.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till propositionens förslag om

nya och ändrade anslag i följande avsnitt:

---------------------------------------------------------

| || |

|Presstöd (E 2) ||Stöd till idrotten (N 3)|

| || |

|Avyttring av statens aktier ||Räntebidrag m.m. (A 3) |

|i Värdepappers- || |

| centralen VPC AB ||Bostadsbidrag (A 10) |

| || |

|Åklagarväsendet (B 1) ||Regionalpolitiska |

| ||åtgärder (A 1) |

|Delegationen för || |

|översättning av EG:s ||Sysselsättningsbidrag (A|

| regelverk (E 5) ||5) |

| || |

|Vissa funktioner inom det ||Transportbidrag (A 6) |

|civila försvaret || |

| ||Statens naturvårdsverk (A|

|Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1) ||1) |

| || |

|Vissa statsbidrag inom ||Investeringar inom|

|äldre- och handi- ||miljöområdet (A 4) |

| kappområdet (B 1) || |

| ||Omställning och|

|Bilstöd till handikappade (B ||utveckling av energi- |

|6) || systemet |

| || |

|Kostnader för statlig ||Gemenskapens finansiella|

|assistansersättning ||stöd för |

| (B 7) || Transeuropeiska|

| ||nätverk (TEN) |

|Alkohol- och drogpolitiska || |

|åtgärder (C 8) ||Utredningsarbete m.m. med|

| ||anledning av |

|Stimulansersättning vid || M/S Estonias|

|offentliga tillfälliga ||förlisning (B 7) |

| arbeten för äldre || |

|arbetslösa ||Statens jordbruksverk (B|

| ||1) |

|En aktiv och flexibel || |

|användning av arbets- ||Kompletterande åtgärder|

| löshetsförsäkringen ||inom jordbru- |

| || ket (B 12) |

|Resursarbete || |

| ||Jordbrukets blockdatabas|

|Tillfälliga ||(B 17) |

|personalförstärkningar hos || |

|AMV ||Strukturstöd till fisket|

| ||m.m. (C 2) samt |

|Otraditionella insatser || |

| ||Från EG-budgeten|

|Utbildningsbidrag ||finansierade strukturstöd|

| ||till fisket m.m. (C 3) |

|Interpraktikstipendier || |

| ||Ersättning för viltskador|

|Vissa kostnader för ||m.m. (D 2) |

|införandet av en allmän || |

| och sammanhållen ||Bekämpande av smittsamma|

|arbetslöshetsförsäkring ||husdjurs- |

| (A 7) || sjukdomar (E 5) |

| || |

|Studiemedel m.m. (A 2) samt ||Gränskontroll av|

|Vuxenstudie- ||livsmedel och levande |

| stöd m.m. (A 3) || djur (E 6) |

| || |

|Särskilda ||Närings- och|

|utbildningsinsatser för ||teknikutvecklingsverket:|

|vuxna || Förvaltningskostnader|

| (A 14) ||(A 1) |

| || |

|Bidrag till kulturmilj v?rd ||Kostnader för|

|och kulturstöd ||omstrukturering av vissa|

| vid ombyggnad (G 2) || statligt ägda företag|

| ||m.m. (A 7) |

|Centrala museer: Myndigheter || |

|(H 1) ||Exportkreditnämnden (E 3)|

| || |

|Stöd till icke-statliga ||Ökade statsbidrag till|

|kulturlokaler ||kommuner och |

avsnitt 259 Kontrollera mot PDF

| (H 5) || landsting, m.m. |

| || |

| ||Sveriges avgift till|

| ||gemenskapsbudgeten |

| || |

---------------------------------------------------------

Utskottet har i dessa avsnitt tillstyrkt propositionens tilläggsbudgetförslag

(yrkande 68). Därutöver har utskottet justerat ned anslaget B 13 Från EG-

budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket på utgiftsområde

23 med 15 miljoner kronor och ökat anslaget A 1 Bidrag till

arbetslöshetsersättning på utgiftsområde 13 med 103 miljoner kronor. Förslagen

i motionerna i motsvarande delar har avstyrkts av utskottet. Nu kvarstår att

beräkna konsekvenserna av dessa ställningstaganden för anslagen och

utgiftsramarna. Utskottets ställningstagande leder till ökade utgifter om ca

8,9 miljarder kronor och leder till ändrade anslag och utgiftsramar enligt

kolumnerna Utskottets förslag i följande tabell.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen i denna

del och med avslag på motionerna Fi43 (yrkande 15), Fi47 (yrkande 47) och Fi46

(yrkande 26) i berörda delar bör anvisa medel på tilläggsbudget samt besluta

om ändrade utgiftsramar enligt följande.

Tabell 11. Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden samt

reviderade och nya anslag för budgetåret 1997

Tusental kronor

Utskottets förslag till ram och anslag överensstämmer med regeringens förslag

utom vad avser A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning (utgiftsområde 13) och

B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket

(utgiftsområde 23). Ändrade anslag och ramar är kursiverade.

-------------------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde gammal ||Belopp |Utskottets | |

Oppositionspartiernas förslag

| | ||enl. |förslag | |

förändringar av ramar /

-------------------------------------------------------------------------------

| |Anslag ||statsbudget|Förändring|Ny ram /Ny|i

förhållande till regeringens

| | || |av| |till Ny

ram / Ny

-------------------------------------------------------------------------------

| | ||1997 |ram / |anslagsnivå|| (m) |

(fp)

(v)

(mp)

(kd)

| | || |anslag | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Rikets styrelse || 3 781 | -20 000 | 3 761 | | ±0 |

±0

| | || 330 | | 330 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| E 2|Presstöd, ramanslag ||541 579| -20 000 |521 579 | | ±0 |

±0

avsnitt 260 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och || 3 807 |+500 000 | 4 307 | | -500 |

-500

±0

| |finansförvaltning || 556 | | 556 | | 000 |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| B 4|Försäljning av aktier i || | | | | |

| |Stadshypotek AB, ramanslag ||60 000 | -10 000 | 50 000 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| B 6|Värdering m.m. av aktier i || | | | | |

| |Värdepapperscentralen VPC AB, || 0 | +10 000 | 10 000 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B 7|Investeringar i infrastrukturen || | | | | |

| |på den svenska finansmarknaden, || 0 |+500 000 |500 000 | | -500 |

-500

±0

| |ramanslag || | | | | 000 |

000

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Rättsväsendet ||20 824 | +18 000 | 20 842 | | ±0 |

±0

| | || 537 | | 537 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B 1|Åklagarväsendet, ramanslag ||627 237| +18 000 |645 237 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

|5 |Utrikesförvaltning och || | | | | |

| |internationell samverkan || 2 757 | +2 000 | 2 759 | | ±0 |

±0

| | || 203 | | 203 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| E 5|Delegationen för översättning av || | | | | |

| |EG:s regelverk, || 0 | +2 000 | 2 000 | | ±0 |

±0

| |reservationsanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|6 |Totalförsvar ||42 372 |+150 000 | 42 522 | | ±0 |

±0

| | || 642 | | 642 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B 7|Funktionen Telekommunikationer, ||152 886| +50 000 |202 886 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

avsnitt 261 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------------------------------

| B |Funktionen Energiförsörjning, ||27 612 |+100 000 |127 612 | | ±0 |

±0

|10 |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och social ||23 721 | -50 000 | 23 671 | | +300 |

+425

+125 000

±0

| |omsorg || 787 | | 787 | | 000 |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| A 1|Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag||15 637 |-125 000 | 15 512 | | ±0 |

±0

+125 000

±0

| | || 000 | | 000 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B 1|Vissa statsbidrag inom äldre- och|| | | | | |

| |handikappområdet, ||711 200|-300 000 |411 200 | | +300 |

+300

±0

| |reservationsanslag || | | | | 000 |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| B 6|Bilstöd till handikappade, ||343 944|-130 000 |213 944 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B 7|Kostnader för statlig || | | | | |

| |assistansersättning, ramanslag || 3 663 |+475 000 | 4 138 | | ±0 |

+125

±0

| | || 000 | | 000 | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| C 8|Alkohol- och drogpolitiska || 0 | +30 000 | 30 000 | | ±0 |

±0

| |åtgärder, || | | | | |

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid ||36 174 | +5 556 | 41 730 | | -369 |

-369

-559

-369 000

-369

| |arbetslöshet || 384 | 000 | 384 | | 000 |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| A 1|Bidrag till ||34 088 | +5 556 | 39 644 | | -369 |

-369

-559

-369 000

-369

| |arbetslöshetsersättning, || 334 | 000 | 334 | | 000 |

000

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

avsnitt 262 Kontrollera mot PDF

|14 |Arbetsmarknad och arbetsliv ||52 277 | -2 116 | 50 160 | | ±0 |

±0

+1 360

±0

+95 000

| | || 499 | 552 | 947 | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| A 2|Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,||25 612 | -2 124 | 23 488 | | ±0 |

±0

+1 360

±0

+95 000

| |ramanslag || 727 | 052 | 675 | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| A 7|Vissa kostnader för införandet av|| | | | | |

| |en allmän och sammanhållen || | | | | |

| |arbetslöshetsförsäkring, || 0 | +7 500 | 7 500 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |Studiestöd ||16 884 |+383 285 | 17 267 | | -383 |

±0

| | || 088 | | 373 | | 285 |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 2|Studiemedel, m.m., ramanslag || 9 485 | +20 600 | 9 506 | |-20 600|

±0

| | || 430 | | 030 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 3|Vuxentudiestöd, m.m., ramanslag || 4 721 |+362 685 | 5 084 | | -362 |

±0

| | || 951 | | 636 | | 685 |

-------------------------------------------------------------------------------

|16 |Utbildning och ||25 357 |+205 450 | 25 562 | | -205 |

±0

| |universitetsforskning || 109 | | 559 | | 450 |

-------------------------------------------------------------------------------

| A |Särskilda utbildningsinsatser för|| | | | | |

|14 |vuxna, ramanslag || 2 546 |+205 450 | 2 751 | | -205 |

±0

| | || 348 | | 798 | | 450 |

-------------------------------------------------------------------------------

|17 |Kultur, medier, trossamfund och || 7 161 | +49 537 | 7 211 | |-2 941 |

±0

| |fritid || 590 | | 127 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| G 2|Bidrag till kulturmiljövård och || | | | | |

| |kulturstöd vid ombyggnad, ||224 337| +16 000 |240 337 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

avsnitt 263 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------------------------------

| H 1|Centrala museer: Myndigheter, ||506 477| +15 237 |521 714 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| H 4|Bidrag till vissa museer, ||38 451 | ±0 | 38 451 | |-2 941 |

±0

| |obetecknat anslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| H 5|Stöd till icke-statliga || | | | | |

| |kulturlokaler, ||10 000 | +7 000 | 17 000 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| N 3|Stöd till idrotten, ramanslag ||480 240| +11 300 |491 540 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, || | | | | |

| |bostadsförsörjning och byggande ||33 368 | ±0 | 33 368 | | ±0 |

-250

±0

-90 000

| | || 197 | | 197 | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| A 2|Räntebidrag m.m., ramanslag ||23 400 | -25 000 | 23 375 | | ±0 |

-250

±0

| | || 000 | | 000 | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| A |Bostadsbidrag, ramanslag || 5 910 | +25 000 | 5 935 | | ±0 |

±0

-90 000

|10 | || 000 | | 000 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|19 |Regional utjämning och utveckling|| 3 726 | -6 500 | 3 719 | | ±0 |

±0

| | || 021 | | 521 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 1|Regionalpolitiska åtgärder, || 1 453 |-122 500 | 1 331 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || 517 | | 017 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 5|Sysselsättningsbidrag, ramanslag ||200 000| +35 000 |235 000 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| A 6|Transportbidrag, ramanslag ||303 000| +81 000 |384 000 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

avsnitt 264 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------------------------------

|20 |Allmän miljö- och naturvård || 1 329 | +6 100 | 1 335 | | ±0 |

±0

| | || 871 | | 971 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 1|Statens naturvårdsverk, ramanslag||355 827| +2 500 |358 327 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| A 4|Investeringar inom miljöområdet, ||217 992| +3 600 |221 592 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|21 |Energi ||474 151|+114 000 |588 151 | | ±0 |

-30 000

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| A 5|Bidrag till investeringar i || | | | | |

| |elproduktion från förnybara || 0 | +80 000 | 80 000 | | ±0 |

±0

| |energikällor, ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 6|Provning, märkning och || | | | | |

| |certifiering av energikrävande || 0 | +4 000 | 4 000 | | ±0 |

±0

| |utrustning, m.m., ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 7|Kostnader för bildandet av en ny || | | | | |

| |energimyndighet, ramanslag || 0 | +30 000 | 30 000 | | ±0 |

-30 000

±0

-------------------------------------------------------------------------------

|22 |Kommunikationer ||25 063 |+204 500 | 25 267 | | ±0 |

±0

| | || 442 | | 942 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A |Gemenskapens finansiella stöd för|| | | | | |

|10 |Transeuropeiska nätverk, || 0 |+200 000 |200 000 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B 7|Utredningsarbete m.m. med || | | | | |

| |anledning av M/S Estonias || 0 | +4 500 | 4 500 | | ±0 |

±0

| |förlisning, obetecknat anslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

avsnitt 265 Kontrollera mot PDF

|23 |Jord- och skogsbruk, fiske med || | | | | |

| |anslutande näringar ||13 324 |+232 774 | 13 556 | | ±0 |

-100

±0

| | || 084 | | 858 | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| B 1|Statens jordbruksverk, ramanslag ||183 114| +4 500 |187 614 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| B |Kompletterande åtgärder inom || | | | | |

|12 |jordbruket, ramanslag || 1 085 | -5 000 | 1 080 | | ±0 |

±0

| | || 000 | | 000 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B |Från EG-budgeten finansierade || | | | | |

|13 |kompletterande åtgärder inom || 1 092 | -15 000 | 1 077 | | ±0 |

±0

| |jordbruket, ramanslag1 || 500 | | 500 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| B |Jordbrukets blockdatabas, || 0 |+100 000 |100 000 | | ±0 |

-100

±0

|17 |ramanslag || | | | | |

000

-------------------------------------------------------------------------------

| C 2|Strukturstöd till fisket m.m., ||30 890 | +10 300 | 41 190 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| C 3|Från EG-budgeten finansierade || | | | | |

| |strukturstöd till fisket m.m., ||80 000 | +74 474 |154 474 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| D 2|Ersättningar för viltskador m.m.,||12 500 | +30 000 | 42 500 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| E 5|Bekämpande av smittsamma || | | | | |

| |husdjurssjukdomar, ramanslag ||89 500 | +20 500 |110 000 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| E 6|Gränskontroll av livsmedel och || | | | | |

| |levande djur, reservationsanslag || 0 | +13 000 | 13 000 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

|24 |Näringsliv || 2 859 |+136 500 | 2 996 | | ±0 |

±0

-6 500

±0

| | || 744 | | 244 | | |

avsnitt 266 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------------------------------

| A 1|Närings- och || | | | | |

| |teknikutvecklingsverket: Förvalt-||353 268| +6 500 |359 768 | | ±0 |

±0

-6 500

±0

| |ningskostnader, ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 7|Kostnader för omstrukturering av || | | | | |

| |vissa statligt ägda företag, ||25 000 |+130 000 |155 000 | | ±0 |

±0

| |m.m., ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| E 3|Exportkreditnämnden, ramanslag ||120 000| -3 100 |116 900 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

| E 4|AB Svensk Exportkredits || | | | | |

| |statsstödda exportkreditgivning, ||16 500 | +3 100 | 19 600 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |

|1 Förslag grundat på propositionens text. |

-------------------------------------------------------------------------------

|25 |Allmänna bidrag till kommuner ||83 612 | +4 000 | 87 612 | |-4 000 |

±0

| | || 000 | 500 | 500 | | 000 |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 1|Generellt statsbidrag till || | | | | |

| |kommuner och landsting, ||62 227 | +3 800 | 66 027 | |-3 800 |

±0

| |ramanslag || 000 | 000 | 000 | | 000 |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 2|Bidrag till särskilda insatser i|| | | | | |

| |vissa kommuner och landsting, ||400 000|+200 000 |600 000 | | -200 |

±0

| |reservationsanslag || | | | | 000 |

-------------------------------------------------------------------------------

| A 4|Bidrag till Rådet för kommunal || | | | | |

| |redovisning, obetecknat anslag || 0 | +500 | 500 | | ±0 |

±0

-------------------------------------------------------------------------------

|27 |Avgiften till Europeiska ||20 525 |-472 000 | 20 053 | | ±0 |

±0

| |gemenskapen || 000 | | 000 | | |

avsnitt 267 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------------------------------

| A 4|Avgift baserad på || | | | | |

| |bruttonationalinkomsten, || 8 510 |-472 000 | 8 038 | | ±0 |

±0

| |ramanslag || 000 | | 000 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Summa || | +8 893 | | |-5 160 |

-824

+1 226

-250

-364

| | || | 594 | | | 676 |

000

500

000

-------------------------------------------------------------------------------

Vissa skattefrågor

Skattepolitikens allmänna inriktning

Propositionen

I vårpropositionen framhåller regeringen att det är viktigt att skattesystemet

stimulerar till arbete och investeringar. Skatternas främsta syfte är dock att

finansiera våra gemensamma utgifter. Om man tar hänsyn till att även

underskotten måste betalas har det egentliga skatteuttaget, dvs. skattekvoten

plus det offentliga underskottet, sjunkit sedan 1993. Det förbättrade

statsfinansiella läget gör att även det totala skatteuttaget kommer att kunna

minskas något från 1999.

Beträffande företagsbeskattningen erinrar regeringen om att den sedan länge

är förmånlig i Sverige i ett internationellt perspektiv. I vårpropositionen

presenteras ytterligare åtgärder som förbättrar företagsklimatet för de mindre

och medelstora företagen.

Skatteväxling har kommit att diskuteras alltmer under senare år.

Skatteväxlingskommittén presenterade i början av året en grundlig analys.

Regeringen avser att senare för riksdagen redovisa sin bedömning av frågan och

också presentera olika förslag.

Skatter och avgifter har en central roll i sysselsättningspolitiken.

Tjänstebeskattningsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande som nu är

föremål för remissbehandling. Det pågår även ett arbete för att förenkla

skattereglerna för enskilda näringsidkare.

Ett högt skatteuttag ställer stora krav på att skattesystemet är ekonomiskt

effektivt. Genom skattereformen 1990-1991 fick Sverige ett hållbart

skattesystem med förhållandevis enkla regler baserade på sunda principer.

Sambandet mellan inkomsten och hur mycket man faktiskt betalade i skatt ökade

väsentligt. Regeringen kommer att redovisa sin slutgiltiga bedömning av

skattereformen i budgetpropositionen i höst.

Socialförsäkringarna finansieras genom allmänna egenavgifter, socialavgifter

och allmänna skattemedel. De senaste åren har det gjorts stora förändringar av

regelverket. Regeringen avser att se över strukturen på socialavgifterna och

återkomma till riksdagen.

avsnitt 268 Kontrollera mot PDF

I förra årets ekonomiska vårproposition redovisade regeringen för första

gången s.k. skatteavvikelser, som beskriver de stöd och i vissa fall de

sanktioner, som riktas mot olika grupper. En förnyad redovisning lämnas i

bilaga 4 till årets vårproposition. Redovisningen möjliggör en jämförelse

mellan budgetens inkomst- och utgiftssida.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi42 att skatterna på arbete,

företagande och investeringar måste sänkas för att massarbetslösheten skall

kunna elimineras. Motionärerna förordar en aktiv skattesänkningspolitik som

syftar till att växla lägre skatter mot minskat behov av bidrag och offentliga

subventioner. Det lägre skattetrycket innebär att tillväxtkraften i ekonomin

stärks så att den höga arbetslösheten kan pressas tillbaka och antalet

medborgare som blir beroende av det offentliga för sin försörjning kan

begränsas. Bland annat föreslås slopad dubbelbeskattning på riskbärande eget

kapital, lindrade regler för fåmansbolagsägare, förlängning av perioden för

inbetalning av mervärdesskatt och återställande av avdraget för

representation. Reklamskatten bör slopas. Vidare bör skatten på

förvärvsinkomster generellt minskas genom sänkta egenavgifter, sänkta

kommunalskatter samt slopad allmän löneavgift. En skattereduktion på 50 %,

alternativt skattereduktion på 30 % i kombination med slopade

arbetsgivaravgifter, för reparation och underhåll av bostäder samt för

sedvanliga hushållstjänster bör införas. Vidare föreslås höjt grundavdrag,

grundavdrag för barn, avdrag för barnomsorgskostnader, fullt inflations- skydd

och sänkt fastighetsskatt. Å andra sidan föreslås att momsen på livsmedel

återställs till sin tidigare nivå. Den allmänna momsnivån 25 % bör enligt

motionärerna på sikt sänkas till 21 %. Enligt motionen innebär Moderata

samlingspartiets alternativ för budgetåren 1998-2000 jämfört med regeringens

förslag skattesänkningar på 37, 70 resp. 86 miljarder kronor netto (yrkande

10).

Folkpartiet liberalerna understryker i motion Fi43 att principen att det skall

löna sig att arbeta, spara och satsa på företagande och utbildning är en

grundbult för en växande och dynamisk samhällsekonomi. Enligt motionärerna har

Sverige världens högsta skattetryck och skatternas nivå och utformning bidrar

till att hämma utvecklingskraften i ekonomin. De mest skadliga skatterna, dvs.

de som påverkar arbete och företagande negativt, skall sänkas först. Till

åtgärderna hör att den högsta marginalskatten bör sänkas till ca 50 %procent

och att dubbelbeskattningen av riskkapital avskaffas. Arbetsgivaravgifterna

bör sänkas med 12 miljarder kronor, riktat mot tjänstesektorn. Redan under år

avsnitt 269 Kontrollera mot PDF

1997 bör arbetsgivaravgifterna sänkas så att uttaget minskar med 8 miljarder

kronor räknat på helår. Under en försöksperiod bör arbetsgivaravgifterna för

tjänster till hushållssektorn, där problemen med ?dubbla skattekilar? är som

störst, slopas helt (yrkandena 17 och 18).

I motion Fi75 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) utvecklas

Folkpartiet liberalernas syn på skattepolitiken. Motionärerna menar att

skattesänkningar utöver de som beskrivs i ovanstående motion bör mildra

marginaleffekterna för barnfamiljerna och göra det möjligt för fler

låginkomsttagare att leva på sin lön. Vidare är motionärerna positiva till

s.k. grön skatteväxling. Beträffande fastighetsskatten förordas att endast

hälften av markvärdet på småhus skall utgöra underlag för fastighetsskatt och

att en takregel införs för markvärdet. Vidare bör sambeskattningen av

förmögenheter avskaffas, förmögenhetsvärderingen av aktier återgå till 75 % av

det noterade värdet och den skattefria gränsen för förmögenhetsskatten höjas

till 2 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis anser Folkpartiet liberalerna att skatterna bör sänkas

med cirka 35 miljarder kronor för att skapa förutsättningar för fler jobb

genom företagande. Höjd matmoms finansierar en del, men sammantaget innebär

förslagen att skatteuttaget sänks med cirka 25 miljarder kronor.

I motion Fi76 av Erling Bager m.fl. (fp) föreslås (yrkande 2) samma åtgärder

avseende en begränsning av fastighetsskatten som i motion Fi75 (fp).

Vänsterpartiet framhåller i motion Fi44 att skattepolitiken måste utformas med

inriktning på ökad sysselsättning. Totalt föreslås skattehöjningar på cirka 29

miljarder kronor och skattesänkningar på ca 27 miljarder kronor räknat på

helår. Enligt Vänsterpartiet talar fördelningspolitiska och miljöpolitiska

skäl för två typer av skatteväxling, en röd och en grön. Den röda

skatteväxlingen innebär sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare och höjd

skatt på högre inkomster och på bilförmåner, höjd skatt på bolag och kapital

och sänkt skatt för småföretag. Grundavdraget bör slopas för inkomster över

brytpunkten och höjas för inkomster under brytpunkten. Därigenom omfördelas

köpkraft och efterfrågan på hemmamarknaden ökar. Vidare ställs ett belopp på 5

miljarder kronor till förfogande för tillväxt inom den privata tjänstesektorn,

men motionärerna avvaktar remissvaren på Tjänstebeskattningsutredningens

förslag innan slutlig ställning tas till hur stödet skall konstrueras. För att

finansiera förslagen föreslår Vänsterpartiet vissa skattehöjningar för den

delen av näringslivet som bl.a. gynnats av exportkonjunktur och låg kronkurs.

avsnitt 270 Kontrollera mot PDF

Bland förslagen finns att bolagsskatten höjs från 28 till 30 % och att en s.k.

värnbolagsskatt tas ut med 5 % på vinster över 50 miljoner kronor (yrkande

10).

I Miljöpartiet de grönas motion Fi45 framhålls att skatterna skall utformas så

att en god hushållning med begränsade resurser främjas och så att enskilda

människors kreativitet och skaparkraft gynnas (yrkande 13). Miljöpartiet

förordar en skatteväxling med lägre skatter på arbete och högre på energi,

utsläpp och råvaruförbrukning. Skatteväxlingen föreslås omfatta drygt 22

miljarder kronor år 2000 och cirka 100 miljarder kronor år 2010. Energi- och

miljörelaterade skatter bör höjas successivt och enligt en i förväg annonserad

plan för att ge företag och hushåll möjlighet att planera för en smidig

anpassning (yrkande 14). Beträffande skatteförslagen hänvisas till en motion

som väcktes hösten 1996 samt en tabell i den nu aktuella motionen (yrkande

15). Arbetsgivaravgifterna bör sänkas som ett led i den gröna skatteväxlingen,

där sänkta skatter på arbete motsvaras av bl.a. höjda energirelaterade skatter

(yrkande 19). För att underlätta en arbetstidsförkortning bör sänkningen av

skatten på arbete för hushållen ha en tyngdpunkt på låg- och

mellanlönegrupper. Grundavdraget bör höjas till 23 500 kr i inkomstskiktet

125 000-150 000 kr (yrkande 20). Beträffande den statliga inkomstskatten

föreslås bl.a. att den s.k. värnskatten ersätts med ett permanent skatteuttag

på 25 % i inkomstskikt över 7,5 basbelopp (yrkande 21). Fastighetsskatten bör

sänkas till 1,5 % (yrkande 22), och aktier skall värderas till 75 % av

marknadsvärdet vid förmögenhetstaxering (yrkande 23). Vidare bör

alkoholskatten höjas till den tidigare nivån (yrkande 24).

I Kristdemokraternas motion Fi46 anförs bl.a. att skattereglerna inte skall

missgynna produktiva investeringar i förhållande till riskfritt sparande.

Syftet är att skapa ett bättre klimat för företag och företagande genom

skattesänkningar. Åtgärderna består bl.a. i sänkt skatt på arbetande kapital,

avskaffad skatt på royaltyinkomster under två år, avskaffad värnskatt och

inflationsskydd för brytpunkten, slopat grundavdrag vid statlig beskattning,

slopad dubbelbeskattning, slopad särskild löneskatt på vinstandelar och

återgång till den gamla tidpunkten för momsinbetalning. Livsmedelsmomsen och

skatten på öl bör höjas. Kristdemokraterna anser att egenavgifterna bör sänkas

med 2,5 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1998. Avgifterna är en betungande

utgift för alla löntagare (yrkande 10). Fastighetsskatten bör enligt

motionärerna i ett första steg sänkas från 1,7 till 1,5 % av taxeringsvärdet.

avsnitt 271 Kontrollera mot PDF

På sikt bör systemet med statlig fastighetsskatt avvecklas (yrkande 12).

Enligt Kristdemokraterna bör tjänstesektorn stimuleras, bl.a. genom att den

modell för hushållstjänster som finns i Danmark införs i Sverige (yrkande 8).

För energibeskattningen bör några tydliga principer läggas fast. Bland sådana

principer skall ingå att förnybara energikällor skall vara skattebefriade för

överskådlig tid och att fossilbränslen successivt skall beläggas med högre

koldioxidavgifter (yrkande 16 i denna del). Kristdemokraterna framhåller att

jordbrukets och livsmedelssektorns konkurrenskraft gentemot omvärlden måste

stärkas. Ett sätt är att lantbruksföretag och företag inom livsmedelssektorn

får motsvarande befrielse från konsumtionsskatten på el som företag med

industriell tillverkning har (yrkande 17).

Fyra motioner berör bilavdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. I

motion Fi77 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) anförs att avdrags-

beloppet bör höjas från 13 till 15 kr per mil och att avdrag bör medges även

för resor till och från barnomsorg. I motionerna Fi78 av Kjell Ericsson (c)

yrkande 3 och Fi83 av Ingbritt Irhammar och Görel Thurdin (c) föreslås att

reseavdraget justeras till åtminstone 15 kr per mil. I motion Fi84 av Sivert

Carlsson m.fl. (c) begär motionärerna att avdraget utformas på ett sätt som

stimulerar till en snabbare övergång till miljövänliga bränslen och bidrar

till en nödvändig utveckling av en levande landsbygd (yrkande 3).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet avstyrker motionerna i berörda delar i sitt yttrande (SkU5y).

Skatteutskottet hänvisar till sitt yttrande till finansutskottet i höstas över

budgetpropositionen (1996/97:SkU1y). Där framhölls bl.a. att det saknas

utrymme för skattelättnader av den art och omfattning som föreslås i flertalet

motioner och att möjligheterna till ett ökat skatteuttag också är starkt

begränsade. Skatteutskottet har också understrukit att de åtgärder som vidtas

måste ha en acceptabel fördelningspolitisk profil och att de bördor som den

förda saneringspolitiken krävt måste fördelas rättvist. De förslag på

skatteområdet som motionärerna nu framför har i stort sett samma inriktning

som tidigare, och skatteutskottet kan därför i allt väsentligt hänvisa till

innehållet i sitt nämnda yttrande. Regeringens förslag att nu genomföra

skattelättnader med inriktning på förbättringar för de mindre företagen ryms

inom de budgetpolitiska målsättningarna. Enligt skatteutskottets uppfattning

är dessa förslag väl avvägda. Beträffande miljö- och energibeskattningens

framtida utformning och frågorna om skatteväxling och beskattningen inom

avsnitt 272 Kontrollera mot PDF

tjänstesektorn anser skatteutskottet nu liksom tidigare att resultatet av den

pågående beredningen av dessa frågor bör avvaktas. Skatteutskottet påpekar att

bilavdraget fastställdes till oförändrat belopp, 1:30 kr per km, så sent som i

höstas (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1), vilket då bedömdes täcka

bilkostnaderna, och att avdraget kommer att omprövas om kostnadsutvecklingen

föranleder det. Representanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna respektive

Kristdemokraterna tillstyrker i avvikande meningar fogade till

skatteutskottets yttrande sina respektive motioner.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet välkomnar i sitt yttrande (SfU6y) den aviserade

översynen av socialavgifternas struktur. I yttrandet framhålls att i avvaktan

på resultatet av denna översyn några mer genomgripande förändringar i

avgiftsuttaget inte bör göras. Representanterna för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna respektive

Kristdemokraterna tillstyrker i avvikande meningar sina respektive motioner.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tar i sitt yttrande (BoU7y) upp fastighetsbeskattningen.

Bostadsutskottet finner det sammanfattningsvis lämpligt att avvakta

regeringens ställningstagande till den bostadspolitiska utredningens förslag

samt resultatet av den pågående utredningen om fastighetstaxeringen och

fastighetsskatten. Enligt bostadsutskottet kan det vid behandlingen av

kommande regeringsförslag finnas anledning för riksdagen att överväga bl.a.

nivån på och underlaget för fastighetsskatten. De aktuella motionerna bör

därför inte nu föranleda något uttalande från riksdagen. Bostadsutskottet

avstyrker således motionerna. I denna del har avvikande meningar avgivits av

representanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Miljöpartiet de gröna respektive Kristdemokraterna. Centerpartiets respektive

Vänsterpartiets representant har avgivit var sitt särskilt yttrande på denna

punkt.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Skattepolitiken är en

central del av den ekonomiska politiken. Som anförs i vårpropositionen har en

rad åtgärder genomförts och genomförs för att ytterligare förbättra

företagsklimatet för de mindre och medelstora företagen. Skattesystemet

medverkar också till en rättvis fördelning. Beträffande socialavgifternas

struktur välkomnar utskottet den aviserade översynen. Som

socialförsäkringsutskottet anför är det angeläget inte minst för människors

förtroende för socialförsäkringssy-stemet att socialavgifter som riksdagen

avsnitt 273 Kontrollera mot PDF

beslutat om också används för de angivna ändamålen.

Utskottet, som inte har några invändningar mot vad som anförs i

propositionen om skattepolitikens inriktning, finner det för sin del inte

meningsfullt att i detta sammanhang gå in på en närmare diskussion om de

enskilda förslagen i motionerna. Utskottet anser, liksom skatteutskottet,

socialförsäkringsutskottet och bostadsutskottet, att motionerna inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Fi42 (m) yrkande 10,

Fi43 (fp) yrkandena 17 och 18, Fi44 (v) yrkande 10, Fi45 (mp) yrkandena 13-15,

19, 20-24, Fi46 (kd) yrkandena 8, 10, 12, 16 (i denna del) och 17, Fi75 (fp),

Fi76 (fp) yrkande 2, Fi77 (c), Fi78 (c) yrkande 3, Fi83 (c) samt Fi84 (c)

yrkande 3.

Utskottet vill avslutningsvis i detta sammanhang ta upp redovisningen av

skatteavvikelser. En skatteavvikelse kan antingen utgöra en skatteförmån -

t.ex. undantag från skatteplikt - eller en skattesanktion. I förra årets

vårproposition presenterade regeringen för första gången en redovisning av

skatteavvikelser, och i årets vårproposition lämnas en förnyad redovisning (s.

188 och bilaga 4 i propositionen). Utskottet välkomnade i förra årets

betänkande med anledning av vårpropositionen (1995/96:FiU10 s. 139-140)

redovisningen av skatteavvikelser. Utskottet vidhåller sin positiva

uppfattning och vill framhålla att redovisningen fyller en viktig funktion.

Med beaktande av de osäkerheter som föreligger, bl.a. avseende vilken

jämförelsenorm som bör tillämpas, vill utskottet understryka att en löpande

och öppen redovisning av var för sig välmotiverade avvikelser i skattesystemet

också möjliggör en kontinuerlig prövning av samma slag som den som görs för

budgetens utgiftssida. Riksdagens prioriteringar mellan olika utgiftsområden

underlättas om stöd på både budgetens utgiftssida och inkomstsida kan beaktas.

Redovisningen i vårpropositionen av skatteavvikelsernas fördelning på

utgiftsområden är därför särskilt viktig. Det är vidare önskvärt att

skatteavvikelser och utgiftsförslag kopplas samman i budgetpropositionen på så

sätt att regeringen i anslutning till varje utgiftsområde också lämnar uppgift

om de större skatteavvikelser som har anknytning till utgiftsområdet.

Energibeskattning

Produktionsbeskattningen av vattenkraftverk

I vårpropositionen föreslår regeringen att produktionsbeskattningen av

vattenkraftverk halveras. Produktionsbeskattningen har enligt regeringen

kritiserats eftersom det visat sig att elproducenterna har möjlighet att

direkt övervältra skatten på sina kunder, vilket kan ge upphov till problem i

avsnitt 274 Kontrollera mot PDF

den konkurrensutsatta elintensiva industrin. Regeringen anser att det är

lämpligt att fastighetsskatten på vattenkraft sänks med 50 % av den nivå som

fastställdes hösten 1996 vid omvandlingen av den tidigare produktionsskatten

till fastighetsskatt. Vid fastställandet av den nya skattesatsen bör beaktas

att den nuvarande skattenivån, 3,42 %, fastställdes utan att hänsyn togs till

den skatt (0,5 %) som redan då utgick på markvärdet. Vid bestämmandet av den

nya skattesatsen, 2,21 %, har detta korrigerats. Samtidigt bör

energiskattesatsen på el höjas med 1,4 öre per kWh för att kompensera det

skattebortfall som uppstår vid sänkningen av produktionsskatten på

vattenkraft.

I motion Fi90 av Bo Lundgren m.fl. (m) accepterar motionärerna regeringens

förslag om en halvering av produktionsbeskattningen av vattenkraftverk men

avvisar den föreslagna finansieringen genom höjd konsumtionsskatt på el

(yrkande 1 och yrkande 2, båda i denna del). Motionärerna har i sitt

budgetalternativ skapat utrymme för en ytterligare sänkning av

produktionsbeskattningen och föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som innebär att produktionsbeskattningen avskaffas helt (yrkande 4).

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi45 att fastighetsskatt för

vattenkraftverk skall utgå med 4,1 % (yrkande 16). Motionärerna föreslår

vidare att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av energiskatten på

el och hänvisar till att de framställt yrkanden om en årlig höjning av bl.a.

energi- skatten på el och fossila bränslen. Skattehöjningarna utgör ett led i

en grön skatteväxling enligt det budgetalternativ som motionärerna förespråkar

(yrkande 17 delvis).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anser i sitt yttrande (SkU5y) att den förhållandevis kraftiga

sänkning av produktionsbeskattningen som regeringen nu föreslår är väl avvägd.

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Representanterna för Moderata samlingspartiet respektive Miljöpartiet de gröna

har avgivit avvikande meningar på denna punkt.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets uppfattning att regeringens förslag bör

genomföras. Därmed tillstyrks propositionens förslag i denna del (yrkandena 70

i denna del och 75) medan motionerna Fi90 (m) yrkandena 1 och 2 (båda i denna

del) och 4 samt Fi45 (mp) yrkandena 16 och 17 (i denna del) avstyrks.

Utskottet vill påpeka att i det förslag till lag om ändring i lagen

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt som läggs fram i proposition 150 dagen

för ikraftträdande skall vara den 1 januari 1998 och inte den 1 juli 1997 som

avsnitt 275 Kontrollera mot PDF

felaktigt anges i lagtexten. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna bör

ändras i enlighet härmed. Utskottets förslag framgår av hemställan.

Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen (proposition 29)

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:29 - som lades fram samtidigt som

budgetpropositionen hösten 1996 - att koldioxidskatten för industrin och

växthusnäringen skall fördubblas från den 1 januari 1997. Det sker genom att

koldioxidskatten för berörda verksamheter höjs från 25 % till 50 % av den

generella nivån. I propositionen föreslås också vissa skattelättnader för

energiintensiv verksamhet. En förutsättning för genomförandet är dock att

nödvändiga besked erhålls från EU.

Eftersom något slutgiltigt beslut ännu inte hade fattats av EU-institution-

erna när finansutskottet justerade betänkandet 1996/97:FiU1 i november 1996,

beslutade utskottet bordlägga frågan. Skattehöjningen kunde alltså inte träda

i kraft den 1 januari 1997. I nämnda betänkande föreslog utskottet i stället

ett tillkännagivande till regeringen om att den skulle återkomma med förslag

om hur inkomstbortfallet skulle täckas. Riksdagen följde utskottets förslag

(rskr. 53).

EU-institutionerna har nu lämnat de besked som behövs för att proposition 29

skall kunna antas, och regeringen konstaterar i vårpropositionen att förslagen

kan träda i kraft den 1 juli 1997.

Motionerna

Två motionsyrkanden från allmänna motionstiden tas upp i detta sammanhang.

I motionerna N269 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 15 och Fi203 av Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 6 yrkas avslag på förslaget i

proposition 29.

Även i motion Fi20, som väckts med anledning av proposition 29 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp), hemställs att proposition 29 avstyrks. En

höjning av koldioxidskatten kan enligt dessa motionärer accepteras endast om

den utgör ett led i en skatteväxling med sänkta arbetsgivaravgifter.

Enligt motion Fi19 av Roy Ottosson m.fl. (mp) bör regeringen återkomma med

förslag som innebär att industrins koldioxidskatt höjs ytterligare (yrk- ande

1). Vidare bör regeringen komma med förslag om nedsättningsregler som innebär

att endast sådan industri där energikostnaden överstiger 1,7 % av

produktionskostnaden kan komma i fråga (yrkande 2).

I motion Fi18 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) föreslås

att växthusodlingens rätt att mot försäkran få göra full skattenedsättning på

fakturan vid leverans av bränsle behålls.

Karin Starrin (c) tar i motion Fi21 upp problemen vid beskattning av råtall-

olja. En lösning är att låta råtalloljeproducenterna (massabruken) som säljer

avsnitt 276 Kontrollera mot PDF

råtallolja för förädling (dvs. ej som bränsle) få skattebefrielse för

motsvarande mängd eldningsolja. I Finland har man valt lösningen att beskatta

råtallolja som eldningsolja (yrkandena 1 och 2).

I Kristdemokraternas motion Fi46 (väckt med anledning av vårpropositionen)

anförs att en effekt av höjningen av industrins koldioxidskatt är att

förädling av en biprodukt från massaindustrin, råtallolja, drabbas. Detta kan

enligt motionärerna inte ha varit avsikten varför regeringen bör återkomma med

ett förslag som undanröjer denna olägenhet (yrkande 16 delvis).

Skatteutskottets yttranden

Skatteutskottet yttrade sig över proposition 29 och tillhörande motioner i

yttrandet till finansutskottet i budgetprocessens första steg i höstas

(1996/97: SkU1y). Yttrandet återfinns som bilaga till finansutskottets

betänkande 1996/97:FiU1. Skatteutskottet tillstyrkte propositionens förslag om

höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen. Företrädarna

för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna respektive Miljöpartiet

de gröna avgav avvikande meningar.

Beträffande råtalloljan tar skatteutskottet upp motion Fi46 (kd) yrkande 16

(delvis) i yttrandet över vårpropositionen (SkU5y). Skatteutskottet anför

bl.a. att man är medveten om att energi- och koldioxidbeskattningen medför en

förhållandevis stark konkurrensfördel för vissa högkvalitativa biobränslen på

det fullbeskattade området och att detta kan medföra en kostnadsökning för de

företag och branscher som använder sådana biobränslen som råvara. När det

gäller eventuella prishöjande effekter av industrins koldioxidbeskattning

finns det enligt skatteutskottets mening anledning att noga följa utveck-

lingen. Enligt skatteutskottets mening är det viktigt att energi- och

koldioxidbeskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den

svenska industrins internationella konkurrenskraft och säkrar lönsamheten för

investeringar i varuproduktion i Sverige. Skatteutskottet erinrar om att en

genomgripande översyn av hela energibeskattningsområdet för närvarande

genomförs inom regeringen. Syftet är att lägga fram förslag till riksdagen

under våren 1998 med sikte på ett ikraftträdande tidigast den 1 januari 1999.

Översynen gäller bl.a. industrins energibeskattning. Skatteutskottet utgår

ifrån att regeringen följer utvecklingen på området och avstyrker det aktuella

motionsyrkandet.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har

avgivit en avvikande mening i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets uppfattning att förslaget i proposition

avsnitt 277 Kontrollera mot PDF

29 om en höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen bör

tillstyrkas.

Beträffande växthusnäringens rätt till skattenedsättning när bränslet leve-

reras föreslog skatteutskottet i yttrandet 1996/97:SkU1y att finansutskottet

skulle förelägga riksdagen förslag till en sådan lagändring att denna rätt

kvarstod i avvaktan på regeringens översyn. Finansutskottet föreslog riksdagen

en sådan lagändring. Kammaren biföll utskottets förslag (1996/97:FiU1, rskr.

53). Regeringen anger nu i vårpropositionen att man avser att pröva frågan om

försäkranssystem för växthusnäringen så att regeringens ställningstagande kan

redovisas i samband med budgetpropositionen hösten 1997.

Beträffande råtalloljan anser utskottet, mot bakgrund av skatteutskottets

yttrande SkU5y, att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks proposition 29 med den ändringen

att höjningen bör träda i kraft den 1 juli 1997. Motionerna Fi18 (m), Fi19

(mp), Fi20 (fp), Fi21 (c), Fi203 (m) yrkande 6, N269 (m) yrkande 15 samt Fi46

(kd) yrkande 16 (delvis) avstyrks.

Vissa lagtekniska justeringar bör genomföras. Riksdagen har, som påpekats

ovan, under hösten 1996 beslutat att växthusnäringen tills vidare skall ha

kvar möjligheten att få energi- och koldioxidskattenedsättning redan vid inköp

av bränslet. För att regeringens förslag om en höjning av koldioxid- skatten

även skall gälla de växthusföretag som får sin nedsättning på detta sätt bör

punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1776) om skatt på energi

anpassas till de nya reglerna. Vidare bör den nya regeln om nedsättning av

skatt som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet tillämpas också på de

växthusföretag som får sin energi- och koldioxidskattenedsättning redan vid

inköp av bränslet. Någon justering av den i proposition 29 föreslagna

lagtexten behövs inte eftersom den nya regeln i 9 kap. 9 § är formulerad på

ett sådant sätt att den kan tillämpas även i dessa fall. Av samordningsskäl

bör slutligen den ändring i 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi

som föreslagits i proposition 1996/97:116 Ändringar i skatteregisterlagen,

m.m. och som tillstyrkts av skatteutskottet i betänkandet 1996/97:SkU19

genomföras i detta sammanhang.

Höjning av de generella koldioxidskattesatserna

Propositionen

Det försenade ikraftträdandet av proposition 29 beräknas medföra en

budgetförsvagning med 190 miljoner kronor för den offentliga sektorn under år

1997. För att finansiera skattebortfallet föreslås nu i vårpropositionen att

de generella koldioxidskattesatserna varaktigt höjs med 0,7 % den 1 juli 1997.

avsnitt 278 Kontrollera mot PDF

I vårpropositionen anförs att varken energiskatten på el eller

koldioxidskatten av praktiska skäl bör räknas om med hänsyn till förändringar

av konsumentprisindex förrän vid skatteuttaget för år 1999.

Motionerna

I motion Fi90 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget (yrkandena 1

och 2, båda i denna del).

Enligt motion Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) behövs en mer

genomgripande omläggning av energi- och miljöskatterna. Riksdagen bör avslå

regeringens förslag i denna del. Motionärerna hänvisar till att de föreslagit

att riksdagen fattar beslut om en långsiktig och stegvis höjning av bl.a.

energi- skatten och koldioxidskatten (yrkande 17 delvis).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet menar i sitt yttrande (SkU5y) att det rör sig om endast en

mindre skattehöjning. Regeringens förslag tillstyrks och motionerna avstyrks.

Moderata samlingspartiets och Miljöpartiet de grönas representanter har

avgivit avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen annan uppfattning än skatteutskottet i denna fråga

och tillstyrker regeringens förslag (yrkandena 69 och 70 i denna del).

Motionerna Fi90 (m) yrkandena 1 och 2 (båda i denna del) samt Fi45 (mp)

yrkande 17 avstyrks.

Återbetalning av energiskatt

Propositionen

I propositionen anförs att regeringen bereder vissa frågor som gäller växthus-

näringens och yrkesfiskarnas nedsättning av energi- och koldioxidskatt och att

beredningsarbetet bedöms kunna avslutas i sådan tid att regeringens

ställningstagande kan redovisas i samband med budgetpropositionen hösten 1997.

Motionen

I motion Fi62 av Karl-Gösta Svenson (m) anför motionären att mervärdesskatten

utgör en kostnad för organisationer och andra som inte bedriver

mervärdesskattepliktig verksamhet och att detta bör beaktas när energiskatt

återbetalas. Båtklubbar kan t.ex. ha rätt till återbetalning av energi- och

koldioxidskatt men får då inte någon ersättning för den mervärdesskatt som

hänför sig till punktskatten.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet säger i sitt yttrande (SkU5y) att det kan finnas anledning att

se närmare på den problemställning som motionären tar upp, och skatteutskottet

utgår ifrån att regeringen uppmärksammar problemet. Skatteutskottet avstyrker

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser, i likhet med skatteutskottet, att motion Fi62 (m) bör

avstyrkas av riksdagen.

Småföretagsåtgärder

Lättnader i beskattningen för ägare i små och medelstora företag

Propositionen

Riksdagen antog hösten 1996 ett förslag om lättnad i ägarbeskattningen i små

och medelstora företag (prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, rskr.

avsnitt 279 Kontrollera mot PDF

1996/97:133). Bestämmelserna innebär att viss del av avkastningen på aktier i

onoterade svenska och utländska företag undantas från beskattning hos

aktieägaren. Det belopp som undantas från skatteplikt (lättnadsutrymmet)

beräknas med hänsyn bl.a. till de löner som har utbetalats till anställda i

företaget. Löneunderlaget uppgår till 70 % av lönesumman minskat med 10

basbelopp, fördelat per aktie i bolaget. Lättnadsutrymmet uppgår till summan

av löneunderlaget och anskaffningskostnaderna för aktierna, multiplicerat med

65 % av statslåneräntan. Om skattelättnaden inte kan utnyttjas får beloppet

sparas och dras av mot reavinst när aktierna avyttras.

I vårpropositionen föreslås att löneunderlaget höjs från 70 till 100 % av

lönesumman som ett led i satsningarna på småföretag. Skattelättnaden för

ägarna kan enligt propositionen få gynnsamma sysselsättningseffekter.

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi44 (v) yrkas avslag på propositionen (yrkande 11).

Vänsterpartiet anser att det lönebaserade lättnadsutrymmet skall tas bort och

anför bl.a. att basbeloppsregeln innebär att de små företagen inte kommer i

åtnjutande av dessa förmåner.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU5y) propositionens förslag och

avstyrker motionen. Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har

avgivit en avvikande mening. Vänsterpartiets representant har i en avvikande

mening till yttrandet tillstyrkt partiets motion.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet gör utifrån sina utgångspunkter ingen annan bedömning än

skatteutskottet. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (yrkande 71

i denna del) medan motion Fi44 (v) yrkande 11 avstyrks.

Avgränsning av småföretag m.m.

Propositionen

I vårpropositionen föreslås ett par detaljjusteringar i fråga om

definitionerna av vad som avses med ett fåmansföretag. I propositionen

föreslås också ett förtydligande av reglerna om en karenstid på 5 år som

enligt de s.k. 3:12-reglerna skall tillämpas i vissa situationer i fråga om

kvalificerade aktier.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU5y) dessa förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet, som inte har någon annan uppfattning än skatteutskottet i

denna fråga, tillstyrker propositionens förslag i denna del (yrkandena 71 i

denna del samt 72).

Positiv räntefördelning

Propositionen

Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges vid beräkning av inkomst av

näringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital i

verksamheten. Reglerna syftar till att enskilda näringsidkare skall beskattas

avsnitt 280 Kontrollera mot PDF

för avkastning på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller för ägare av

enmansaktiebolag.

Som redovisats ovan föreslår regeringen i vårpropositionen att

löneunderlaget för fåmansföretagen höjs från 70 till 100 % av lönesumman. En

motsvarande lättnad i beskattningen bör införas för enskilda näringsidkare och

handelsbolagsdelägare. Regeringen föreslår i vårpropositionen att frågan om en

likvärdig beskattning löses genom att räntesatsen för positiv räntefördelning

höjs med 2 procentenheter.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU5y) förslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets uppfattning i denna fråga och

tillstyrker propositionens förslag i denna del (yrkande 73).

Nedsättning av arbetsgivaravgifter

Propositionen

Från och med den 1 januari 1997 får en arbetsgivare vid beräkningen av

arbetsgivaravgifter varje månad göra ett särskilt avdrag med 5 % av

avgiftsunderlaget, dock högst med 2 500 kr (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97:

FiU1, rskr. 1996/97:53). Detta motsvarar ett årligt underlag på högst 600 000

kr. För en arbetsgivare med en månatlig lönesumma på minst 50 000 kr innebär

detta ett högsta årligt avdrag med 30 000 kr per år. Syftet med gällande

regler är att underlätta för små och medelstora företag och därmed förbättra

förutsättningarna för nyföretagande och nyanställningar. I syfte att stimulera

egenföretagande finns en kompletterande regel som medger avdrag vid

beräkningen av de socialavgifter i form av egenavgifter som betalas av

enskilda näringsidkare och sådana delägare i handelsbolag som är fysiska

personer.

För att ytterligare stimulera nyanställningar med inriktning på små och

medelstora företag föreslår regeringen i vårpropositionen att nuvarande regler

om nedsättning av socialavgifter utvidgas från den 1 januari 1998. Avdraget

med 5 % av avgiftsunderlaget höjs till högst 3 550 kr per månad, motsvarande

ett årligt underlag på 852 000 kr. För egenföretagarnas avdrag från

egenavgifter föreslås inga förändringar. I de fall både egenavgifter och

arbetsgivaravgifter erläggs höjs dock gränsen för det sammanlagda avdraget

till 42 600 kr. Vissa konsekvensändringar görs i reglerna för delägare i

handelsbolag.

Motionerna

I motion Fi90 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget (yrkande 3).

Motionärerna erinrar om att Moderata samlingspartiet i sitt budgetalternativ

har reserverat utrymme för en betydligt större generell sänkning av

arbetsgivaravgifterna genom att den allmänna löneavgiften på 2,6 % slopas.

Också Vänsterpartiet föreslår i motion Fi44 att förslaget avstyrks (yrkande

avsnitt 281 Kontrollera mot PDF

12). Bland annat invänder Vänsterpartiet att nedsättningen av

arbetsgivaravgifter bör begränsas till företag med högst tio anställda.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU6y) att eftersom

ytterligare åtgärder för att stimulera nyanställningar är nödvändiga bör

förslaget genomföras. Socialförsäkringsutskottet vill dock påpeka att

konstruktionen med ett högsta avdrag per månad innebär att ett företag med

säsongsverksamhet endast kan utnyttja avdraget under den tid företaget har

säsong. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att regeringen överväger

möjliga åtgärder om denna konstruktion visar sig betydligt minska stimulansen.

Till yttrandet har avvikande meningar fogats av företrädarna för Moderata

samlingspartiet respektive Vänsterpartiet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar socialförsäkringsutskottets uppfattning att

nedsättningen av arbetsgivaravgifter bör vidgas.

Vidare vill utskottet anföra följande.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande 1996/97:SfU6y påpekat att

konstruktionen med ett högsta avdrag per månad innebär att ett företag med

säsongsverksamhet endast kan utnyttja avdraget under de månader det har

betalat lön eller motsvarande. Detsamma kan gälla för andra företag som har

varierande lönekostnader under året. De kan således inte utnyttja den sänkta

avgiften på hela sin årslönesumma även om den ligger inom den angivna

årsramen. Att lagregeln fått denna utformning beror på att arbetsgivaravgiften

fastställs och redovisas månadsvis. Om avdrag i stället skulle beräknas på

årsbasis skulle det krävas ett administrativt merarbete i form av en årlig

avstämning i efterhand. Utskottet finner inte denna ordning tillfredsställande

och förutsätter att regeringen överväger möjligheten av en årlig avstämning.

Utskottet vill också erinra om att det, bl.a. från kooperationens sida, har

påtalats att avdraget påverkar konkurrensförhållanden. Utskottet konstaterar

att effekten är en direkt följd av att avdraget utformats för att ge en

relativ förbättring av de minsta företagens situation. Utskottet utgår från

att regeringen kommer att följa vilka effekter avdraget kan få i

konkurrenshänseende.

Propositionens yrkande 74 tillstyrks med hänvisning till det anförda.

Motionerna Fi90 (m) yrkande 3 samt Fi44 (v) yrkande 12 avstyrks. En lagteknisk

justering och en samordning av ikraftträdandet bör göras i lagförslagets 2

kap. 5 a § med anledning av ett lagförslag i proposition 1996/97:100.

Övriga frågor

Omräkningstalen för 1998 års taxeringsvärden

Propositionen

Från och med år 1996 beaktas prisutvecklingen för åren mellan de allmänna

avsnitt 282 Kontrollera mot PDF

fastighetstaxeringarna genom ett särskilt omräkningsförfarande.

Riksskatteverkets beslut angående omräkning år 1996 innebar att de redan höga

taxeringsvärdena i vissa områden skulle höjas ytterligare. Förhållandena

föranledde att riksdagen, som begärt en översyn av

fastighetstaxeringsförfarandet, i avvaktan på resultatet av denna översyn

begränsade omräkningstalen för bostäder i hyreshus med värdeår 1988 eller

senare till 0,96 och för småhus till högst 1,07 (bet. 1996/97:SkU14, rskr.

1996/97:134).

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över förfarandet vid

fastighetstaxeringen. Uppdraget skall vara avslutat före utgången av 1998.

I vårpropositionen föreslår regeringen, i avvaktan på resultatet av

översynen, att omräkningsförfarandet inte bör leda till någon förändring av

taxeringsvärdena för hyreshus till den del de avser värderingsenheter för

bostäder samt för småhusenheter för år 1998. Detta innebär att omräkningstalen

för dessa typer av fastigheter skall vara desamma för år 1998 som de som

gäller för år 1997.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU5y) att man inte har något emot

att frysa omräkningstalen för bostäder i avvaktan på utredningsresultatet.

Innebörden härav är, enligt skatteutskottets yttrande, att Riksskatteverket

inte skall fastställa omräkningstal för år 1998 för småhusenheter eller för

bostadsdelarna i hyreshusenheter. Skatteutskottet konstaterar att förslaget i

övrigt innebär att förberedelsearbetet inför 1998 års omräkning till viss del

inte behöver genomföras.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med skatteutskottet, propositionens

förslag i denna del (yrkande 76).

Höjd tobaksskatt

Propositionen

I vårpropositionen föreslås att skatten på tobaksvaror höjs med 29 % den 1

augusti 1997. Skattehöjningen bidrar till att finansiera regeringens fem-

punktsprogram för arbete och utbildning. För en höjning av tobaksskatten talar

enligt propositionen även folkhälsoskäl och att Sverige ännu inte uppnått

miniminivån för cigarettskatt inom EU. Enligt EU-reglerna skall tobaksskatten

exklusive moms uppgå till minst 57 % av detaljhandelspriset, och Sverige skall

uppnå den nivån senast vid utgången av 1998. Motsvarande ändringar föreslås

även i fråga om importreglerna.

Motionerna

I motion Fi90 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionens förslag

i avvaktan på att regeringen förelägger riksdagen tillräckligt beslutsunderlag

(yrkandena 5 och 6).

I motion Fi86 av Per Rosengren (v) yrkas avslag på propositionen i denna del

(yrkande 1) och att konsekvenserna av en kraftig tobaksskattehöjning i fråga

avsnitt 283 Kontrollera mot PDF

om smuggelrisk, folkhälsoperspektiv och fördelningspolitiska aspekter utreds

(yrkande 2).

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU5y) att Skatteflyktskommittén

(Fi1994:04) har i uppdrag att kartlägga de brister och problem som finns vid

punktskattekontrollen av EU-interna varor (dir. 1995:96) och att kommittén

inom kort kommer att lägga fram sitt förslag i dessa frågor. I avvaktan härpå

gäller provisoriska regler som syftar till att råda bot på en del av

kontrollproblemen. Skatteutskottet förutsätter att detta arbete leder till att

omfattningen av den illegala hanteringen kan nedbringas. Skatteutskottet

tillstyrker propositionens förslag och avstyrker motionerna. Avvikande mening

har avgivits av representanterna för Moderata samlingspartiet och

Vänsterpartiet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar skatteutskottets uppfattning att regeringens förslag bör

bifallas. I likhet med skatteutskottet anser finansutskottet att det inte

finns skäl att nu frångå regeringens beräkningar av skatteutfallet, eftersom

effekterna inte kan beräknas exakt.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen (yrkandena 77-79) och

avstyrker motionerna Fi86 (v) samt Fi90 (m) yrkandena 5 och 6.

Inskränkt skattskyldighet för Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för

vetenskap, teknik och miljö

Propositionen

I propositionen föreslås att Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap,

teknik och miljö befrias från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst

av näringsverksamhet som hänför sig till fastighetsinnehav.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU5y) förslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har utifrån sina utgångspunkter ingen anledning att göra någon

annan bedömning än skatteutskottet. Propositionens förslag i denna del

tillstyrks (yrkande 71 i denna del).

Nya benämningar och nya inkomsttitlar

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna fem nya inkomsttitlar,

nya titel- och undertitelbenämningar på vissa inkomsttitlar samt nya

benämningar på fyra inkomsttitlar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkandena 85-87).

Kommunsektorn

Utvecklingen av de kommunala utgifterna

Propositionen

I propositionen betonas att den svenska välfärden i stor utsträckning bygger

på att verksamheten i kommuner och landsting fungerar väl. Under 1990-talet

har stora krav ställts på omställningar och neddragningar inom den kommunala

sektorn. Detta har bl.a. inneburit en starkt minskad kommunal sysselsättning.

avsnitt 284 Kontrollera mot PDF

Trots detta bedömer regeringen att den kommunala verksamheten generellt sett

håller en hög kvalitet, även om en del tecken tyder på att kvaliteten i vissa

delar har påverkats negativt. Fortsatta rationaliseringar de närmaste åren

riskerar att medföra kvalitetsförsämringar och ytterligare minskad

sysselsättning. Samtidigt kommer behoven att öka inom främst skolan och

äldreomsorgen till följd av förändringar i befolkningsstrukturen.

Med hänsyn till de besparingar som gjorts kan behovsökningen enligt regeringen

bli svår att klara inom nuvarande ekonomiska ramar, om kvaliteten samtidigt

skall kunna hävdas. Regeringen bedömer mot denna bakgrund, och med hänsyn till

det förbättrade samhällsekonomiska läget, att det nu finns utrymme för en ökad

satsning på de kommunala kärnverksamheterna vård, omsorg och utbildning.

Regeringen föreslår därför på tilläggsbudget för budgetåret 1997 ökade

statsbidrag till kommuner och landsting på 4 000 miljoner kronor samt att

riksdagen godkänner att den preliminära ramen för utgiftsområde 25 höjs med 8

000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. De ökade statsbidragen förutsätts bidra

till att vidareutveckla kvaliteten i kärnverksamheterna samt också ha en

positiv sysselsättningseffekt.

Regeringen beräknar, med beaktande av förslagen i propositionen, att ramen

för utgiftsområde 25 för år 1998 preliminärt bör uppgå till 93 255 miljoner

kronor, för år 1999 till 95 988 miljoner kronor och för år 2000 till 93 848

miljoner kronor. I samband med denna preliminära beräkning har regeringen

tagit hänsyn till vissa ekonomiska regleringar enligt den s.k.

finansieringsprincipen (det s.k. återbetalningsskyddet, administration av

avgifter för sjukhusvård, kostnader för inkontinensartiklar och för

assistansersättning samt omläggning av systemet med sjömansskatt). Regeringen

återkommer i budgetpropositionen med förslag till regleringar inför år 1998. I

vårpropositionen hemställer regeringen att riksdagen skall godkänna

beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn (yrkande 7).

Motionerna

Moderata samlingspartiet behandlar kommunsektorns ekonomiska utrymme i

partimotionen Fi42 (m) yrkande 8 och i kommittémotionen Fi59 (m) yrkande 8.

För att skapa förutsättningar för skattesänkningar som stärker medborgarna och

får ekonomin att fungera bättre föreslår motionärerna en annan

medelsfördelning mellan stat och kommun är regeringens. Genom att höja

grundavdraget i beskattningen till 10 000 kr samt införa ett extra grundavdrag

per barn på 10 000 kr sänks den utdebiterade kommunalskatten med 8,3 miljarder

kronor fr.o.m. år 1998. Kommunerna kompenseras enligt det moderata

avsnitt 285 Kontrollera mot PDF

alternativet genom ett i motsvarande mån höjt statsbidrag. Partiet avvisar

däremot regeringens förslag att höja statsbidragsnivån med 8 miljarder kronor

för den allmänna kommunala verksamheten och vill skapa ett ekonomiskt utrymme

för en generell sänkning av kommunalskatterna genom att staten tar över

finansieringen av skolan i form av en s.k. nationell skolpeng.

Moderaterna avvisar också regeringens s.k. återbetalningsskydd och förslaget

att överföra delar av finansieringsansvaret för assistansersättningen till

kommunerna. Motionärerna tillgodoräknar sig därutöver de effekter för

kommunsektorn som följer av förslagen till kortare sjuklöneperiod för

arbetsgivare, minskade lönekostnader till följd av ytterligare en karensdag

samt lägre barnomsorgskostnader på grund av ett återinfört vårdnadsbidrag.

Sammanlagt minskar kostnaderna för kommunsektorn därmed enligt motionen med 5

025 miljoner kronor för vardera åren 1998, 1999 och 2000. I motionerna hävdas

också att de moderata förslagen stärker kommunernas ekonomiska utrymme genom

avveckling av kostnadsdrivande statlig reglering och genom ökad

konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten. Det moderata alternativet

innebär en minskning av regeringens ramförslag med brutto 12 575 miljoner

kronor för år 1998, med 14 875 miljoner kronor för år 1999 och med 12 575

miljoner kronor för år 2000.

I motion Fi43 (fp) tillstyrks (yrkande 6) den föreslagna höjningen av

statsbidragen till kommuner och landsting. Samtidigt anser motionärerna att

höjningen av bidragen inte kommer att innebära att uppsägningarna upphör.

Möjligen kan takten i uppsägningarna komma att dämpas enligt de beräkningar

som Svenska Kommunförbundet presenterat. Regeringens insatser är därför

otillräckliga. En bidragande orsak är att det kommunala skatteunderlaget

sviktar. Detta är enligt Folkpartiet liberalerna en tydlig illustration till

att Sverige behöver flera skattebetalare. Folkpartiet avvisar förslaget från

regeringen till besparingar på 800 miljoner kronor i assistansersättningen,

vilket innebär ett motsvarande större resursutrymme för kommunerna i

förhållande till regeringens förslag. Enligt motionen är Folkpartiets

alternativa förslag till ramnivåer för kommunbidragen 300 miljoner kronor

lägre än propositionens förslag för vart och ett av åren 1998, 1999 och 2000.

Enligt motion Fi44 (v) yrkandena 6 och 14 har den ekonomiska och

statsfinansiella krisen drabbat kommunsektorn genom minskat skatteunderlag

parallellt med ökade sociala utgifter. Samtidigt har den statliga

budgetsaneringen försämrat kommunernas ekonomiska förutsättningar bl.a. genom

avsnitt 286 Kontrollera mot PDF

höjda egenavgifter och sänkta nivåer i socialförsäkringssystemen. Med i bilden

finns också ett under de senaste åren växande gap mellan de kommunala

resurserna och de ökande behoven av kommunala tjänster. Den negativa trenden

har förstärkts genom att staten satt upp nya hinder genom balanskrav i

resultatredovisningen, genom restriktioner i den kommunala beskattningsrätten

och genom att finansieringsprincipen inte tillämpats fullt ut.

Vänsterpartiet välkomnar att kommunsektorn får ökade resurser men betonar

samtidigt att regeringens förslag inte medger någon tillväxt av den kommunala

konsumtionen. Omfördelningen till kommunerna motsvarar inte heller 8 miljarder

kronor netto för år 1998 eftersom belastningen på kommunerna samtidigt ökar

inom vissa verksamhetsområden. Enligt motionärerna måste kommunerna få en

större del av den framtida tillväxten. Partiet vill därför höja statsbidragen

med 4 miljarder kronor i form av ett åldersrelaterat anslag. Genom att

vidhålla sitt tidigare förslag om en riktad sänkning av arbetsgivaravgifterna

för kommuner och landsting motsvarande 5 miljarder kronor förbättras

kommunsektorns finansiella situation enligt motionärerna med 1 miljard kronor

i förhållande till regeringens förslag.

Även Miljöpartiet de gröna välkomnar i motion Fi45 förslaget att höja

statsbidragen till kommuner och landsting (yrkande 51), något som delvis

tillgodoser partiets tidigare krav på vidgad ekonomisk ram för kommunsektorn.

Motionärerna anser dock att regeringens bedömning om att ytterligare

personalminskningar kan undvikas är alltför optimistisk. I motionen hävdas att

Miljöpartiets förslag till ekonomisk politik leder till en förstärkt ekonomi i

kommunsektorn som gör det möjligt att begränsa fortsatta

personalneddragningar. En skatteväxling skulle leda till att kommunsektorns

kostnader för arbetsgivaravgifter och sjuklön minskar väsentligt mer än

kostnadsökningarna till följd av höjda energiskatter. Kommunernas kostnader

för socialbidrag och arbetsmarknadsåtgärder skulle också minska till följd av

förslagen till brutet tak i socialförsäkringarna, kortare kvalificeringsperiod

till a-kassan och minskad arbetslöshet till följd av arbetstidsförkortning.

Miljöpartiets förslag skulle därmed indirekt förstärka de kommunala finanserna

med netto 2 miljarder kronor för år 1998, 3,5 miljarder kronor år 1999 och 5

miljarder kronor år 2000.

Enligt motion Fi46 (kd) ligger grunden till kommunsektorns resursproblem i

att regeringens politik genom indirekta effekter minskat det ekonomiska

utrymmet med mellan 15 och 20 miljarder kronor. Till följd av den allmänna

avsnitt 287 Kontrollera mot PDF

ekonomiska utvecklingen med minskade skatteintäkter, minskade statliga bidrag,

skattestopp och ökade sociala kostnader har den kommunala sektorn under de

senaste åren varit utsatt för mycket omfattande förändringar. Därför är

förslaget att återföra indragna resurser med 8 miljarder kronor från år 1998

välkommet men inte tillräckligt. Enligt motionärerna innebär

Kristdemokraternas samlade ekonomiska politik påtagliga förbättringar i

förhållande till regeringens politik. Effekterna av denna politik uppges i

motionen leda till att kommunerna trots minskade statsbidrag skulle få ett

nettotillskott på 2,5 miljarder kronor per år jämfört med regeringens förslag.

Den valda metoden bygger främst på sänkta egenavgifter som ger kommunerna

ökade skatteintäkter på drygt 6 miljarder kronor, återinförande av

vårdnadsbidraget som innebär minskade barnomsorgskostnader för kommunerna, en

återgång till fjorton dagars arbetsgivaransvar i sjukförsäkringen, en andra

karensdag samt en effektivare skatteindrivning. För att inte överkompensera

kommunsektorn återförs 7,6 miljarder kronor. Av detta skäl blir ramen för

utgiftsområde 25 lägre än i propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ansluter sig till det som anförs i propositionen om den stora

betydelse som kommunernas och landstingens verksamhet har inom svensk

välfärdspolitik. Utskottet anser också i likhet med regeringen att förslagen

till ordentliga satsningar genom höjda statsbidrag verksamt kan bidra till att

hävda kvaliteten inom vården, omsorgen och skolan liksom till att främja

sysselsättningen. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på att det ökade

resursutrymmet för kommuner och landsting dessutom också har stor betydelse ur

regionalpolitisk synvinkel och kommer alla delar av landet till godo.

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt att statsbidragen till

kommuner och landsting tillförs 4 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för år

1997 samt att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner höjs

med 8 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.

Regeringen begär i vårpropositionen också att riksdagen skall godkänna den

gjorda beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn. Vänsterpartiet

föreslår att riksdagen skall avslå regeringens beräkning av de kommunala

utgifterna samt göra ett tillkännagivande om vad som sägs i motionen om

förbättrade förutsättningar för den kommunala ekonomin. Moderaterna,

Folkpartiet och Miljöpartiet föreslår att riksdagen skall godkänna de

beräkningar som partierna gör i sina respektive motioner.

Folkpartiets förslag avviker endast marginellt från propositionen. Förslagen

avsnitt 288 Kontrollera mot PDF

från övriga partier innebär ett fullföljande av respektive partiers tidigare

budgetpolitiska alternativ. Partierna tillgodoräknar sig bl.a. positiva

kommunalekonomiska effekter av sina förslag till sänkta arbetsgivaravgifter

(v), återinförande av vårdnadsbidrag (m) och avdragsgilla egenavgifter (mp),

Moderaterna även för förslaget till ytterligare en karensdag. Utskottet kan

konstatera att samtliga här aktuella förslag till regeländringar har avvisats

av riksdagen.

En betydande del av skillnaden mellan Moderata samlingspartiets beräkningar

av utgifterna inom den kommunala sektorn och övriga partiers alternativ

förklaras av att Moderata samlingspartiet ensamt avvisar propositionens

förslag till ökade statsbidrag. Utskottet har redan i det föregående

tillstyrkt förslagen i propositionen och avstyrkt det moderata alternativet

med hänsyn främst till behovet att värna kvaliteten i de kommunala

kärnverksamheterna. I konsekvens härmed avvisar utskottet även det här

aktuella yrkandet.

Propositionens beräkning av utvecklingen inom kommunsektorn bygger på

antaganden som görs i finansplanen. Utskottet anser att de bedömningar som

görs i propositionen om utvecklingen av de kommunala utgifterna är väl avvägda

sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utskottet tillstyrker således att

riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av utgifterna inom den

kommunala sektorn (yrkande 7). Det innebär att utskottet även ansluter sig

till vad regeringen anför om ekonomiska regleringar enligt

finansieringsprincipen inför år 1998.

Motionerna Fi42 (m) yrkande 8, Fi43 (fp) yrkande 6, Fi44 (v) yrkandena 6 och

14, Fi45 (mp) yrkande 51 och Fi59 (m) yrkande 8 avstyrks.

Vissa kommunalekonomiska frågor

Inledning

I detta avsnitt behandlas ett antal kommunalekonomiska frågor som tagits upp i

motioner väckta med anledning av vårpropositionen. I anslutning därtill

behandlas också några yrkanden i motioner, väckta med anledning av regeringens

skrivelse 1996/97:118 om utvecklingen inom den kommunala sektorn, med

anknytning till här behandlade frågor. Övriga yrkanden i motioner väckta med

anledning av regeringens skrivelse 118 behandlas i avsnittet om den kommunala

verksamhetens utveckling.

Utjämningssystemet för kommuner och landsting

Motionerna

I motion Fi59 (m) återkommer Moderata samlingspartiet (yrkande 5) till sitt

krav på att det inomkommunala utjämningssystemet skall ersättas med ett enligt

motionärerna grundlagsriktigt system. Den grundläggande principen för den

kommunala självstyrelsen bör vara att det en kommun upptar i kommunalskatt

skall disponeras fullt ut av kommunen för dess lokala uppgifter. När staten

avsnitt 289 Kontrollera mot PDF

disponerar den skatt som en kommun eller ett landsting upptar för sina lokala

uppgifter är detta, heter det i motionen, ett grundskott mot den kommunala

självstyrelsen.

Det inomkommunala utjämningssystemet innebär också enligt motionen en

felaktig fördelningspolitik med sneda effekter av olika slag. För de kommuner

som förlorar mycket på systemet blir effekten särskilt stor för låg- och

medelinkomsttagare, och den kommunala servicen påverkas negativt.

En annan allvarlig effekt är att systemet inte ger den minsta stimulans till

ekonomisk tillväxt i kommunerna. Tvärtom blir effekten i kommuner som ökar sin

skattekraft att de inte får behålla denna. Den parlamentariska utredning som

skall utvärdera det nya utjämningssystemet bör få som en särskild uppgift att

iaktta och analysera det beslutade systemets effekt på incitamenten för

enskilda kommuner att bidra till ekonomisk tillväxt i Sverige.

Även i motion Fi91 (m), väckt med anledning av regeringens skrivelse

1996/97:118, ställs krav på att den parlamentariska utredning som följer

utjämningssystemet skall få vidgade arbetsuppgifter. Det är enligt motionen av

stor betydelse att klarlägga de negativa effekter för landet och

samhällsekonomin som ett sådant tillväxtfientligt system får. I samma motion

framhålls också att det är en oroande tendens att kommuner som gynnats av de

nya reglerna för inkomst- och strukturkostnadsutjämning ej sänkt sin skatt.

Kommuner som erhåller relativt förbättrade villkor utnyttjar således inte

tillfället att sänka sin ofta höga utdebitering. Eftersom ett framskjutet

argument för utjämningssystemet varit att utjämna skillnader i kommunalskatt är

det anmärkningsvärt att någon uppföljning inte tycks ske av varför detta mål

inte nås. I motionen begärs därför att en sådan uppföljning skall komma till

stånd (yrkandena 1 och 2).

I motion Fi92 (fp), som också väckts med anledning av regeringens skrivelse

1996/97:118, ställs krav på att tilläggsdirektiv skall ges till utredningen om

det kommunala utjämningssystemet (yrkande 1). Enligt Folkpartiet bör

inkomstutjämningen sättas till 90 i stället för 95 % av medelskattekraften,

detta för att minimera det antal kommuner som råkar i en Pomperipossa-situation

och för att det skall finnas ett kommunalpolitiskt incitament att öka den egna

kommunens skattekraft. Motionärerna anser också att ytterligare medel skall

fördelas i enlighet med de grundläggande kriterier som föreslogs av den s.k.

Henstrandska utredningen. Sedan dess har segregationen tilltagit och det

sociala utgiftstrycket på vissa kommuner ökat. Detta förstärker behovet av att

de ursprungligen framlagda sociala kriterierna får ökad tyngd.

avsnitt 290 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tar i sitt yttrande (KU11y) upp kravet i motion Fi59 (m)

på att riksdagen skall besluta om ett grundlagsriktigt kommunalt

utjämningssystem fr.o.m. den 1 januari 1998. Konstitutionsutskottet föreslår

att motionen skall avstyrkas och hänvisar därvid helt kort till sitt förra

våren avgivna yttrande (1995/96:KU10y) i samma fråga. I detta yttrande ansåg

konstitutionsutskottet att kravet byggde på den felaktiga förutsättningen att

det nuvarande statsbidragssystemet skulle vara grundlagsstridigt och pekade på

den grundliga prövning som frågan fick under år 1995 i samband med att systemet

infördes. Någon omprövning av systemet utifrån konstitutionella utgångspunkter

behöver således inte ske, ansåg konstitutionsutskottet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill i anslutning till vad som i motion Fi59 (m) sägs om det

nuvarande bidrags- och utjämningssystemet och dess förhållande till

grundlagsbestämmelserna hänvisa till vad konstitutionsutskottet anfört i

frågan. Finansutskottet anser liksom våren 1996, då ett motsvarande

motionsyrkande behandlades, att systemets grundlagsenlighet är ställd utom

allt tvivel (bet. 1995/96:FiU10). I likhet med konstitutionsutskottet anser

finansutskottet att någon omprövning av systemet utifrån konstitutionella

utgångspunkter inte behövs.

Utskottet konstaterar beträffande övriga motionskrav som gäller bidrags- och

utjämningssystemet att identiska eller likartade yrkanden har behandlats och

efter förslag från utskottet avslagits av riksdagen under 1995 och 1996 (bet.

1994/95:FiU19, 1995/96:FiU5 och 1996/97:FiU7).

Med hänvisning till det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi59

(m) yrkande 5, Fi91 (m) yrkandena 1 och 2 samt Fi92 (fp) yrkande 1.

Den kommunala beskattningsrätten

Motionen

I motion Fi45 (mp) sägs att beslutet att minska statsbidragen till de kommuner

och landsting som höjer sin utdebitering år 1998 bör rivas upp av såväl

principiella som ekonomiska skäl. Beslutet innebär i praktiken ett allvarligt

ingrepp i det kommunala självbestämmandet. Sådana ingrepp bör bara ses som en

yttersta nödfallsåtgärd om det föreligger reella hot att kommunerna genom

okontrollerade skattehöjningar riskerar att allvarligt skada den totala

samhällsekonomin. Något sådant hot föreligger enligt motionärernas mening inte

för närvarande (yrkande 53).

I motionen avvisas också (yrkande 54) tankarna på att i någon form straffa

de kommuner och landsting som sänker skatten. Ingrepp i den kommunala

beskattningsrätten som riktar sig mot såväl höjda som sänkta skatter är ett

avsnitt 291 Kontrollera mot PDF

utslag för ett fyrkantigt regleringstänkande som inte är förenligt med den

långvariga svenska traditionen med kommunalt självstyre. Om ett litet antal

kommuner eller landsting med mycket god respektive mycket dålig ekonomi vill

ändra sin utdebitering bör detta ses som naturliga inslag i en fortgående

process där kommunerna anpassar sin verksamhet och skattesats till ändrade

yttre förutsättningar och kommuninvånarnas önskemål. Ingrepp i denna process,

framhålls i motionen, leder bara till ineffektivitet, dåligt resursutnyttjande

och skador på den demokratiska processen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet framhöll hösten 1996 - i samband med sin behandling av

förslaget att införa en tvåårig spärr mot höjningar av de kommunala

utdebiteringarna - att konstruktionen utgjorde en lämplig avvägning mellan

kraven på samhällsekonomisk balans och kraven på kommunal självstyrelse.

Utskottet konstaterade också att konstitutionsutskottet godtagit förslaget

utifrån konstitutionella utgångspunkter och att regeringen hade inhämtat

Lagrådets yttrande (bet. 1996/97:FiU6 s. 5). Utskottet står fast vid denna

ståndpunkt och noterar samtidigt att något förslag att ingripa mot kommuner

och landsting som avser att sänka sina skatter inte föreligger. Något

uttalande från riksdagens sida är därför inte påkallat.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi45 (mp) yrkandena 52 och 53.

Stimulans till kommunala skattesänkningar

Motionen

I motion Fi59 (m) understryks, i anslutning till yrkande 4, att den nuvarande

spärren mot kommunala skattehöjningar, dvs. lagen om minskning i särskilda

fall av det generella statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997 och

1998, måste kompletteras med en stimulans till vissa kommuner att sänka sin

höga kommunalskatt. Genom att de kommuner som gynnats av det nya

utjämningssystemet ej sänker sin skatt konserveras den höga skattenivån, trots

bidragstillskottet. Genom att nu även framställa kommunalskattesänkningar som

oacceptabla visas också, enligt motionärerna, bilden av en regering som inte

vill ge låg- och mellaninkomsttagarna en helt nödvändig lindring av

skattebördan genom en sänkning av inkomstskatten. I motion Fi91 (yrkande 1),

som ovan behandlats av utskottet, har Moderata samlingspartiet ställt krav på

en uppföljning och ett klarläggande av varför skatterna inte sänkts i de

kommuner och landsting som gynnats av det nya utjämningssystemet. I den nu

aktuella motionen begärs att regeringen skall lägga fram förslag till

stimulans till skattesänkningar i de aktuella kommunerna och landstingen.

Finansutskottets ställningstagande

avsnitt 292 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet har redan två gånger under innevarande riksmöte avstyrkt

yrkanden från Moderata samlingspartiet med likartad innebörd (bet. 1996/97:

FiU3 s. 19 och bet. 1996/97:FiU6 s. 6). Utskottet har därvid inte varit berett

att ställa sig bakom statliga åtgärder riktade mot kommuner och landsting i

syfte att förmå dem att sänka sin skattesatser. Samtidigt har utskottet

förutsatt att kommuner och landsting som gynnats av det nya bidrags- och

utjämningssystemet överväger en sänkning av sina skattesatser. Utskottet har

inte ändrat uppfattning och avstyrker således motion Fi59 (m) yrkande 4.

Avreglering, konkurrensutsättning och ändrad uppgiftsfördelning

Motionen

I motion Fi59 (m) framhålls (yrkande 1) att en avreglering bör ske av

kommunernas och landstingens verksamhet i syfte att stärka det lokala

självstyret och vitalisera demokratin. Utgångspunkten bör vara att de

uppgifter i samhället som kräver lokala lösningar och som bäst utformas på

lokal nivå också skall skötas lokalt. Statlig reglering måste begränsas till

att ange ramarna för den kommunala verksamheten i stort och att lägga fast de

ekonomiska förutsättningar som gäller för en sund offentlig ekonomi som

helhet. Det är inte motiverat att staten reglerar och standardiserar

verksamhet som kommunerna skall bedriva.

Det kommunala skattetrycket måste enligt motionärerna sänkas, kommunernas

verksamhet effektiviseras och koncentreras till kärnuppgifterna samt

konkurrensutsättas genom fler entreprenader. Till de genuina kommunala

ansvarsområdena hör det lokala samhällets utveckling genom bl.a. fysisk

planering, teknisk service och infrastruktur, viktiga omsorgsfrågor inte minst

för de äldre samt myndighetsutövning vad gäller sociala frågor och frågor som

rör natur- och stadsmiljö. Kommunerna skall också ansvara för det sociala

biståndet när andra trygghetssystem inte förslår, sägs det i motionen. Stödet

till barnfamiljer bör lämnas genom skatteminskning och inte genom kommunala

subventioner av vissa barnomsorgsformer. Rätten till en grundläggande

utbildning och rätten att välja skola skall garanteras genom införandet av en

nationell skolpeng.

I motion Fi59 (m) sägs också (yrkande 2) att konkurrensutsättningen ökades

påtagligt under föregående mandatperiod, något som ledde till en markant höjd

produktivitet. Mycket av det interna utvecklingsarbete som skedde under denna

period var en effekt av en mer stimulerande konkurrensmiljö. Den nuvarande

regeringen har enligt motionärerna inte tilltro till att kommunsektorn skall

kunna fortsätta ett viktigt effektiviseringsarbete till gagn för medborgarna.

avsnitt 293 Kontrollera mot PDF

I stället tror man lösningen vara att överföra ytterligare statliga pengar i

bidrag, en åtgärd som troligtvis på sikt är direkt kontraproduktiv. Genom att

kommunsektorn är så omfattande anser motionärerna att positiva förändringar

genom t.ex. en ökad konkurrensutsättning långsiktigt skulle få gynnsamma

effekter på hela samhällsekonomin.

För att uppnå ett långsiktigt stabilt system för de ekonomiska relationerna

mellan stat och kommun bör, enligt motion Fi59 (m) yrkande 7, en översyn

omedelbart påbörjas i syfte att inom de närmaste åren inleda en successiv

förändring av den offentliga sektorns omfattning och ansvarsfördelning. Med

den omfattning som den kommunala sektorn har i vårt land blir skillnaderna i

egen skattekraft och opåverkbara kostnader så betydande mellan enskilda

kommuner att det krävs ett statligt system för att ge kommunerna likvärdiga

förutsättningar att sköta sina uppgifter. Förutsättningarna för att hitta ett

långsiktigt hållbart system skulle emellertid öka avsevärt om de kommunala

uppgifterna/utgifterna och det kommunala finansieringsansvaret begränsades.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill peka på att riksdagen så sent som i december 1996 på

förslag av utskottet avslog en motion från Moderata samlingspartiet med tre

likalydande yrkanden som de nu aktuella om avreglering, konkurrensutsättning

respektive översyn av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun (bet.

1996/97:FiU3 s. 22).

Utskottet anförde därvid bl.a. följande:

Utskottet anser att statsmakternas roll är att ange ramarna för den kommunala

verksamheten liksom de ekonomiska förutsättningarna. Bland de nationella

intressen som måste hävdas finns, förutom likvärdig och rättvist fördelad

samhällsservice, skydd för medborgarnas liv och hälsa, skydd för särskilt

utsatta grupper liksom rättssäkerhet. Det finns därför enligt utskottet ett

grundläggande behov av en viss reglering av den kommunala verksamheten, t.ex.

när det gäller skolverksamheten. Samtidigt anser utskottet att lokala frågor

så långt som möjligt skall skötas lokalt.

Utskottet håller givetvis fast vid denna grundläggande syn på samspelet mellan

stat och kommun. Utskottet vill också peka på att regeringen i skrivelse

1996/97:118 om utvecklingen inom den kommunala sektorn redovisat exempel på

erfarenheter av ökad konkurrensutsättning i kommuner och landsting.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motion Fi59 (m) yrkandena 1, 2 och

Medborgarperspektivet

Motionerna

I såväl motion Fi59 (m) yrkande 3 som motion Fi91 (m) yrkande 15 understryks

att det ofta framhålls att undersökningar visar att medborgarna är ganska

avsnitt 294 Kontrollera mot PDF

nöjda med den kommunala servicen. Härav framgår, hävdar motionärerna, att den

produktivitetsförbättring som uppnåddes i kommunsektorn under den föregående

mandatperioden lät sig väl förenas med bibehållen service. Intressant är

emellertid att de privata alternativen inom t.ex. skola och omsorg ofta har

mer nöjda kunder, samtidigt som de i regel har betydligt lägre kostnader. Mot

den bakgrunden vore det på sin plats att regeringen redovisar de skäl som

ligger bakom regeringens ovilja mot elevers och föräldrars rätt att välja

skola och omsorg, en rätt som borde vara självklar. I den diskussion som förs

om mångfald och kvalitet inom de kommunala verksamhetsområdena är det enligt

motionärerna särskilt viktigt att lyfta fram hur resultatet till sist värderas

av dem som verksamheten är till för.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår i sitt yttrande (UbU6y) att finansutskottet

skall avstyrka yrkande 15 i motion Fi91 (m). Utbildningsutskottet pekar på att

det inom Skolverket pågår olika studier om valfrihet och segregation där

frågor av det slag som motionärerna väcker delvis har studerats och även

fortsättningsvis kommer att studeras. I rapporten Att välja skola - effekter

av valmöjligheter i grundskolan (Skolverkets rapport nr 109) ges t.ex. en

beskrivning av effekter och förhållningssätt till rätten att välja skola i

tolv kommuner, främst storstäderna och andra större städer. Även i rapporten

Likvärdighet - ett delat ansvar (Skolverkets rapport nr 110) berörs frågan om

valfrihet. En utvärdering som redovisas i rapporten belyser effekter av

möjligheten att välja skola i grundskolan.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet avstyrker i sitt yttrande (SoU8y) yrkande 3 i motion Fi59,

dock utan att ta ställning i sak till motionsyrkandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar i likhet med utbildningsutskottet att

motionärernas krav delvis redan är tillgodosett genom de studier som pågår och

planeras genom de statliga skolmyndigheternas försorg. Utskottet har ingen

annan uppfattning i sakfrågan än utbildningsutskottet och avstyrker därför

motionerna Fi59 (m) yrkande 3 och Fi91 (m) yrkande 15.

Den kommunala verksamhetens utveckling m.m. (regeringens skrivelse

1996/97:118)

Inledning

Regeringen har i skrivelse 118 lämnat en översiktlig redovisning av hur den

kommunala verksamheten utvecklats i förhållande till de nationella mål som

statsmakterna satt upp för vissa verksamhetsområden. I redovisningen ingår

därför inte de verksamheter som kommuner och landsting bedriver frivilligt. I

skrivelsen ges också en redovisning av kommunernas och landstingens ekonomi

avsnitt 295 Kontrollera mot PDF

liksom utvecklingen av organisations- och verksamhetsformerna. Statistiska

uppgifter har endast funnits att tillgå i preliminär form för verksamhetsåret

1996. Därför avser den övervägande delen av redovisningen verksamheten år

1995. Regeringens skrivelse har karaktären av en verksamhetsberättelse för den

samlade kommunala verksamheten och är således tillbakablickande och i allt

väsentligt deskriptiv. Regeringen har inte begärt något ställningstagande från

riksdagens sida.

Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion Fi92 av Anne

Wibble och Karin Pilsäter (fp) ställs krav på ytterligare uppföljningsinsatser

för att belysa den hittillsvarande utvecklingen inom ett antal kommunala

verksamhetsområden. I motion Fi91 av Lars Tobisson m.fl. (m) begärs på

motsvarande sätt ytterligare analyser och kartläggningar på ett antal områden

men också framtida åtgärder och förslag till ändrad inriktning av politiken på

vårdområdet och för skolan.

I det följande redovisas först motionärernas yrkanden verksamhetsområdesvis

samt berörda utskotts ställningstaganden till dessa. Därefter gör

finansutskottet ett sammanfattande utlåtande över regeringens skrivelse 118

och motionsförslagen.

Hälso- och sjukvård

Motionerna

I motion Fi92 (fp) framhålls att Sverige åter har blivit ett kösamhälle. Det

är enligt motionärerna ett minimikrav att regeringen kartlägger hur den totala

kösituationen ser ut för äldre människor. Mer än 13 000 personer står i kö

till viktiga operationer och behandlingar, uppger motionärerna. Hur många som

köar för att komma fram till kön är det ingen som vet (yrkande 2 delvis).

Även i motion Fi91 (m) konstateras att regeringens skrivelse nu visar att

vårdköerna har pånyttfötts och blivit allt allvarligare (yrkande 3). Samtidigt

som väntetiderna för vård och behandling kontinuerligt ökar har regeringen och

den socialdemokratiska majoriteten i Landstingsförbundet beslutat att avskaffa

den vårdgaranti som infördes av den borgerliga regeringen och som enligt

motionärerna så tydligt visat sig fungera. Det är enligt motionen allvarligt

att regeringen så uppenbart nonchalerar problemet med de växande vårdköerna.

Det är väsentligt att återinföra en vårdgaranti motsvarande den under förra

mandatperioden (yrkande 4). Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

sådant förslag. Motionärerna anser också att landstingens pengar i en

situation då köerna växer och bristerna inom hälso- och sjukvården blivit

alltmera uppenbara i första hand bör gå till just hälsovård och inte till

annan verksamhet såsom kollektivtrafik, kulturverksamhet eller utbildning.

Socialutskottets yttrande

avsnitt 296 Kontrollera mot PDF

Socialutskottet framhåller i sitt yttrande (SoU9y) att de aktuella

motionsyrkandena bör avstyrkas. Socialutskottet pekar på att vårdgarantin i

sin ursprungliga utformning infördes för att lösa köproblemen inom vården i en

tid när det fortfarande fanns outnyttjad kapacitet på många håll. Extramedel

från staten till insatser av detta slag och strukturella förändringar inom

vården bidrog också till att köerna kortades. Utvärderingar av vårdgarantin

har emellertid visat att effekten var kortvarig. Socialutskottet anser att

vårdgarantin i sin ursprungliga utformning har spelat ut sin roll och att den

nya besöksgarantin i stället tar sikte på att öka tillgängligheten för alla

patienter.

När det gäller kravet på kartläggning av kösituationen erinrar

socialutskottet om att utskottet nyligen (1996/97:SoU14) ställt sig bakom

vissa riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna

baseras på etiska principer och exemplifieras med fyra breda

prioriteringsgrupper. Socialutskottet pekar också på att Kommittén om hälso-

och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) i delbetänkandet

Behov och resurser i vården - en analys (SOU 1996:163) bl.a. gjort prognoser

av resursbehovet fram till år 2010. En demografisk framskrivning innebär att

kraven på resurser för landstingens hälso- och sjukvård ökar under perioden.

Beredningen av dessa frågor pågår i Socialdepartementet. Socialutskottet anser

att riksdagen inte bör föregripa regeringens kommande förslag på området.

Äldreomsorg

Motionerna

I motion Fi91 (m) anförs att regeringens beskrivning av problemen inom

äldreomsorgen pekar på att kommunerna under flera år prioriterat andra

verksamheter än den kärnuppgift som äldreomsorgen är. Detta måste tydligt

observeras och diskuteras mot bakgrund av att behoven av äldrevård kommer att

öka i takt med att antalet personer över 80 år blir allt större.

Utgångspunkten bör enligt motionärerna vara att kommunerna koncentrerar sin

verksamhet kring ett begränsat antal kärnområden, något som ställer nya krav

på kommunerna (yrkande 5).

I motionen understryks också att det är viktigt att betona de äldres rätt

till valfrihet vad gäller omsorg och boendeformer. Rätten till valfrihet bör

således skrivas in i socialtjänstlagen. Ett sätt att garantera en sådan

valfrihet, samtidigt som man minimerar risken för att äldre ansvarsmässigt

hamnar mellan olika stolar, vore att införa en äldreomsorgsförsäkring (yrkande

6).

I motion Fi92 (fp) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kartläggning av den totala vård- och

omsorgskön för äldre människor. Motionärerna anser att regeringen skall

avsnitt 297 Kontrollera mot PDF

kartlägga hur den totala kösituationen ser ut för äldre människor bl.a. såvitt

gäller köer till värdigt äldreboende samt kvarvarande behov av utbyggnad till

eget rum (yrkande 2 delvis).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet framhåller i sitt yttrande (SoU9y) med anledning av vad som

anförs i motion Fi91 (m) att utskottet vidhåller sin inställning att

äldreomsorgen är en gemensam angelägenhet som skall finansieras solidariskt

och styras offentligt. Kommunerna har ansvar för omsorgen och skall fördela

resurserna efter behov. Det av regeringen nyligen föreslagna resurstillskottet

syftar enligt socialutskottet bl.a. till att kvaliteten i äldreomsorgen skall

kunna höjas. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Med anledning av vad som anförs i motion Fi92 (fp) framhåller

socialutskottet att en positiv konsekvens av ädelreformen är, enligt en

rapport av Socialstyrelsen, att antalet äldrebostäder har ökat betydligt och

då inte minst gruppbostäder för dementa. Valfrihet och integritet är enligt

socialutskottets mening ett par av huvudprinciperna för äldreomsorgen. En

förutsättning för att dessa principer skall kunna genomföras är enligt

utskottets mening att den som så önskar skall kunna få bo i eget rum.

Socialstyrelsen skall även under den närmaste treårsperioden aktivt följa

utvecklingen på området. Socialutskottet anser att motion Fi92 (fp) bör

avstyrkas i här aktuell del.

Barnomsorgen

Motionerna

Enligt motion Fi91 (m) bör regeringen återkomma med förslag om att återinföra

kommunernas skyldighet att lämna bidrag till enskild förskole- eller

barnomsorgsverksamhet (yrkande 7). Det vore ett viktigt steg för att stärka de

enskilda förskolornas position i avvaktan på mer genomgripande

familjepolitiska reformer. Bidragsregler och styrsystem måste, menar

motionärerna, utformas så att vissa verksamhetsformer, t.ex. familjedaghem,

inte missgynnas. Barnomsorgen måste utformas efter föräldrarnas önskemål och

barnens behov och inte utifrån politiska eller administrativa förutsättningar,

heter det.

I motion Fi92 (fp) reses krav på en utvärdering av kvaliteten inom

barnomsorgen (yrkande 3). Det sker mot bakgrund av att det av regeringens

skrivelse framgår att några studier på nationell nivå av utvecklingen under

senare år inte finns. Med tanke på de omfattande omstruktureringar,

effektiviseringar och besparingar som under denna tid genomförts vore det

angeläget med en bred analys av kvaliteten i förhållande till de medel och

behov som finns och att denna analys sätts i relation till beräkningsmetoderna

i det kommunala kostnadsutjämningssystemet.

En kartläggning av antalet barn utanför den pedagogiska förskolan bör också

avsnitt 298 Kontrollera mot PDF

enligt motionärerna genomföras (yrkande 4). Den pedagogiska

förskoleverksamheten är av stor betydelse för barnen själva. Alla barn skall

erbjudas en plats från tre års ålder. I skrivelsen framgår att ett stort antal

kommuner inte ger barn till arbetslösa och föräldralediga denna möjlighet. För

att kunna få en bild av hur långt det är till målet om allmän förskola från

tre års ålder bör därför uppgifter om antalet barn som står utanför förskolan

tas fram.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet vidhåller i sitt yttrande (SoU9y) sin tidigare inställning att

familjepolitiken, som bygger på en flexibel föräldraförsäkring, en väl utbyggd

barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en bra skola för alla, främjar

jämställdheten och ökar valfriheten för både kvinnor och män. Enskild

barnomsorg kan enligt utskottet berika barnomsorgen och bidra till en positiv

utveckling. Någon anledning att ändra reglerna för kommunernas ersättning till

enskilda alternativ föreligger emellertid inte. Motion Fi91 (m) i här aktuell

del bör därför enligt socialutskottet avstyrkas.

Socialutskottet delar uppfattningen i motion Fi92 (fp) att den pedagogiska

förskoleverksamheten är av stor betydelse för barnen själva. Utvecklingen på

området följs dock av ansvariga myndigheter. Något initiativ av det slag som

föreslås i motionen behövs inte. Motionsyrkandet bör således avstyrkas.

En integration av förskola, skola och skolbarnsomsorg förväntas kunna leda

till en utveckling som aktivt bidrar till höjd kvalitet i verksamheten.

Socialutskottet delar denna uppfattning. Arbete härmed pågår inom

Regeringskansliet och ansvariga myndigheter. Något tillkännagivande som

föreslås i motion Fi92 (fp) behövs därför inte. Yrkandet är i huvudsak

tillgodosett och bör sålunda enligt socialutskottet avstyrkas.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anser enligt sitt yttrande (UbU6y) inte att reglerna för

bidrag till enskild förskole- och barnomsorgsverksamhet skall ändras på det

sätt som föreslås i motion Fi91 (m). Utskottet anser att det aktuella motions-

yrkandet bör avstyrkas av finansutskottet och hänvisar bl.a. till att

socialutskottet tidigare i år avslagit ett motsvarande förslag.

När det gäller kravet i motion Fi92 (fp) på en utvärdering av kvaliteten i

barnomsorgen avser regeringen enligt utbildningsutskottet att ge Skolverket i

uppdrag att utföra nya utvärderingar av kvaliteten inom barnomsorgen, när

myndigheten övertagit tillsynsansvaret för barnomsorgen, vilket beräknas ske

den 1 januari 1998. Utskottet anser mot denna bakgrund att yrkandet i huvudsak

är tillgodosett.

Kravet i folkpartimotionen på en kartläggning av antalet barn utanför den

avsnitt 299 Kontrollera mot PDF

pedagogiska förskolan avstyrks av utbildningsutskottet med hänvisning till att

regeringen uppmärksammat problemen med barn som av kommunerna blivit ställda

utanför barnomsorgen och noggrant följer utvecklingen ute i kommunerna.

Skolväsendet

Motionerna

Inom skolsektorn begärs i motion Fi91 (m) ytterligare kartläggningar och

analyser inom två områden. Mot bakgrund av vad som redovisas i skrivelsen

anser motionärerna att det finns all anledning att på nationell nivå gå vidare

och analysera de stora skillnaderna i grundskolekostnader mellan kommunerna.

Framför allt gäller detta i vilken utsträckning skillnader i kostnader

motsvaras av skillnader i elevernas kunskapsutveckling och skolans resultat i

övrigt (yrkande 9). När det gäller rätten att välja skola och program

konstateras i skivelsen att andelen elever som fått sina önskemål om att få gå

i en annan skola än den närmaste har minskat. Motionärerna anser att en analys

av de kriterier som kommunerna använder för att motsätta sig vårdnadshavarnas

önskemål bör genomföras (yrkande 10).

Även i Folkpartiets motion Fi92 understryks behovet av ytterligare

kartläggning och analys inom skolområdet. Motionärerna anser således att en

kartläggning bör genomföras av elevernas reella möjligheter att välja skola.

Denna rätt är av mycket stor betydelse. Hur många kommuner som i praktiken

inte ger sina elever rätt att välja skola är inte känt. Det saknas t.ex.

uppgifter på hur många elever som tillåtits välja annan skola än den anvisade

och hur många som nekats byte. På motsvarande sätt bör uppgifter tas fram om

hur många kommuner och skolor som inte ansett sig kunna bereda intresserade

sexåringar någon plats i skolan. För att få en rättvisande bild av valfriheten

inom skolan behöver dessa uppgifter tas fram av regeringen genom Skolverkets

försorg (yrkandena 5 och 6).

I den moderata motionen Fi91 framförs också ett antal krav på framtida

åtgärder och förslag på skolområdet. Regeringen bör således snarast återkomma

med förslag om att åldern för skolplikten skall sänkas till sex år (yrkande

8). När det gäller valfriheten och mångfalden i skolan spelar de fristående

skolorna en särskild roll. De utgör en viktig del av skolsystemet och ger

elever, föräldrar och lärare ökade möjligheter att välja bland olika

utbildningar, arbetsformer och pedagogiska inriktningar. De nya reglerna

riskerar enligt vad som hävdas i motionen att allvarligt försvåra de

fristående skolornas verksamhet (yrkande 11). I motionen framförs också

förslaget att införa en s.k. nationell skolpeng. Innebörden skulle vara att

staten övertar finansieringsansvaret för skolan medan ansvaret för

avsnitt 300 Kontrollera mot PDF

verksamheten decentraliseras ytterligare, ända ut till den enskilda skolan.

Detta skulle, menar man, gynna likvärdigheten, öka inflytandet och mångfalden

och förstärka kvali- tetsarbetet samt skapa utrymme för en sänkning av

kommunalskatten (yrk-ande 12). Motionärerna föreslår också en ökad satsning på

kvalitetsarbetet i skolan (yrkande 13). Bland annat pekas på behovet av ett

fristående kvalitets- och utvärderingsinstitut och en fördjupad granskning av

de kommunala huvudmännen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet har behandlat de aktuella motionsyrkandena i sitt

yttrande (UbU6y) till finansutskottet. Först redovisas de motionsyrkanden där

krav reses på ytterligare uppföljningsinsatser.

När det gäller frågan om en analys av skillnaderna i kostnader för den

kommunala grundskolan noterar utbildningsutskottet att regeringen i skrivelsen

återger vad Skolverket hittills kommit fram till beträffande orsaker till

skillnaderna i grundskolekostnaderna. Det är även enligt utbildningsutskottets

uppfattning angeläget att närmare undersöka huruvida skillnaderna i kostnader

ger utslag i skolans resultat.

Utbildningsutskottet har erfarit att Skolverket har påbörjat ett projekt som

skall studera sambandet mellan resurser och resultat. Även andra faktorer,

såsom socioekonomiska förhållanden, skall beaktas i utredningen. Resultatet

planeras kunna presenteras under våren 1998. Syftet med yrkandet är enligt

utbildningsutskottet tillgodosett varför något uttalande av riksdagen inte är

påkallat. Finansutskottet bör därför avstyrka motion Fi91 (m) yrkande 9.

Frågan om kartläggning och analys av rätten och möjligheten att välja skola

tas upp i motionerna Fi91 (m) och Fi92 (fp). Utbildningsutskottet erinrar om

att det är föreskrivet att kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor

skall beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en

viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på

placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen (4 kap. 6 §

skollagen). Utskottet finner det rimligt att kommunen informerar föräldrarna

om detta. Det borde även, enligt utskottet, vara naturligt att kommunen

underrättar föräldrar om möjligheten att söka plats på en fristående skola, om

sådan finns i kommunen. Utbildningsutskottet avstyrker bifall till motion

Fi91(m) yrkande 10 och motion Fi92 (fp) yrkande 6.

Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka yrkandet i

motion Fi92 (fp) om en kartläggning av möjligheterna för sexåringar att börja

avsnitt 301 Kontrollera mot PDF

skolan. Utskottet erinrar om kommunernas skyldighet att på begäran av

föräldrarna ta emot sexåringar i skolan. Mot bakgrund av vad som anförs i

motionen framhåller utbildningsutskottet att det av Skolverkets undersökningar

framgår att 249 kommuner (86 %) läsåret 1995/96 uppgav att de tog emot alla

sexåringar som ville börja skolan (Skolverkets rapport nr 107). Skolverket har

däremot inte närmare studerat varför många kommuner och skolor inte ansett sig

kunna bereda intresserade sexåringar någon plats i skolan på grund av att

verkets ansvarsområde ännu ej omfattar sexåringarna.

I den moderata motionen Fi91 ställs krav på framtida åtgärder och förslag

inom skolområdet när det gäller skolpliktens inträdande, fristående skolor,

införandet av en nationell skolpeng och satsning på kvalitetsarbetet i skolan.

Utbildningsutskottet erinrar om att man redan vid två tillfällen under

innevarande riksmöte utförligt behandlat frågan om ålder för skolstart och

skol- pliktens omfattning och därvid bl.a. avstyrkt yrkanden från Moderaterna

med i huvudsak samma innebörd som det nu aktuella. Med hänvisning till detta

och till att kommunerna efter den 1 juli 1997 är skyldiga att ta in sexåringar

i skolan, om föräldrarna önskar det, samt till den förestående samordningen av

förskoleverksamheten och skolan, bör även det nu förevarande yrkandet enligt

utbildningsutskottet avslås av riksdagen.

Beträffande de fristående skolorna erinrar utbildningsutskottet om att

regeringen i anslutning till riksdagens beslut om nya bidragsregler för

fristående skolor informerade riksdagen om sin avsikt att låta en

expertkommitté under två år följa hur bidragsgivningen fungerar. Regeringen

har den 15 maj 1997 beslutat om direktiv för en sådan uppföljning. Resultatet

skall redovisas senast den 1 oktober 1999. En kommitté har tillsatts. Den

skall bl.a. belysa resursfördelningens effekter för såväl fristående

grundskolor som kommuner. Motionsyrkandet avstyrks mot denna bakgrund av

utbildningsutskottet.

Utbildningsutskottet noterar att man avstyrkte fyra yrkanden med begäran om

införande av nationell skolpeng i anslutning till behandlingen av

budgetpropositionen hösten 1996. Bland annat hänvisade utskottet då till sin

motivering för avslag på ett likartat yrkande tidigare samma år vid

behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen. Med hänvisning till vad

utbildningsutskottet anförde vid båda dessa tillfällen anser utskottet att

riksdagen bör avslå yrkandet.

Utbildningsutskottet avstyrker också yrkandet om kvalitetsarbetet i skolan

och hänvisar därvid till den utförliga behandling som regeringen i sin till

avsnitt 302 Kontrollera mot PDF

riksdagen nyligen avlämnade skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola

och vuxenutbildning ägnar frågan om kvalitetsutvecklingen i skolan (skr.

1996/97:112 s. 99 ff.). Utbildningsutskottet behandlar denna fråga mer

utförligt i sitt betänkande 1996/97:UbU13 med anledning av skrivelsen jämte de

motioner som väckts med anledning av den.

Vuxenutbildningen

Motionen

I motion Fi91 (m) konstateras att besparingarna i kommunerna, enligt

skrivelsen, främst har genomförts inom områdena yrkesutbildning och

påbyggnadsutbildning som vuxna vill genomgå i en annan kommun. Orsakerna till

detta och konsekvenserna av denna utveckling behöver undersökas. Enligt

motionärerna talar inte minst ekonomiska skäl för att samverkan över

kommungränserna vad avser yrkesinriktad utbildning bör uppmuntras (yrkande

14).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande (UbU6y) att den av motionärerna

uppmärksammade utvecklingen inte är tillfredsställande. Sett till komvux som

helhet minskade andelen elever som fick sin utbildning i annan kommun från

17,5 % läsåret 1991/92 till 9,5 % läsåret 1993/94 för att åter stiga något

till 11,0 % läsåret 1994/95. Nedgången, anför regeringen, kan ha flera

förklaringar. Den kan bero på att vuxnas behov av utbildning tillgodoses i den

egna kommunen. Den kan också bero på att utbildningen saknas i hemkommunen och

kommunen inte anser sig ha råd att betala för den i en annan kommun.

Utbildningsutskottet instämmer också i uppfattningen rent allmänt att

samverkan mellan kommuner borde kunna motiveras av bl.a. ekonomiska skäl. I

sammanhanget vill utskottet peka på att regeringen i 1997 års ekonomiska

vårproposition aviserar tillsättandet inom kort av en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet med uppgift att förbereda ett regeringsförslag, så att ett

riksdagsbeslut om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid kan fattas

senast våren 1999 (prop. 1996/97:150 s. 84). Utbildningsutskottet förordar att

det aktuella motionsyrkandet skall avstyrkas av finansutskottet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser för egen del att regeringens årliga redogörelse för

utvecklingen inom den kommunala sektorn utgör ett viktigt samlat underlag för

överväganden och diskussion om kommunsektorns ekonomiska utveckling liksom för

hur de nationella målen för olika kommunala verksamheter uppnås. Den belyser

också kommunernas och landstingens betydelsefulla roll i välfärdspolitiken och

för sysselsättningen.

Enligt utskottets bedömning har redogörelsen utvecklats innehållsligt, men

också successivt blivit alltmer omfattande. Utskottet utgår från att

avsnitt 303 Kontrollera mot PDF

regeringen i det fortsatta arbetet överväger hur uppgifter om främst olika

kommunala verksamheter bäst skall presenteras för att undvika att riksdagen i

onödan tyngs av detaljuppgifter och dubbelredovisningar samtidigt som

ambitionen att utforma en sammanhållen och kontinuerlig uppföljningsverksamhet

upprätthålls.

Samtliga motionsyrkanden om såväl ytterligare uppföljningsinsatser som

förslag till ändrad inriktning av politiken på ett antal kommunala

verksamhetsområden har avstyrkts av socialutskottet respektive

utbildningsutskottet. Finansutskottet ser för sin del ingen anledning att

frångå ställningstagandena från berörda ansvariga fackutskott. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet motion Fi91 (m) yrkandena 3-14 och motion Fi92

(fp) yrkandena 2-6. Utskottet föreslår också riksdagen att besluta att lägga

regeringens skrivelse till handlingarna.

Ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga kommunerna år 1998

Propositionen

I propositionen föreslås att de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid

ingången av år 1998 skall minskas med 1,3 % med avseende på statliga

regeländringar som påverkat kyrkokommunernas ekonomi, främst skatteunderlaget.

Därutöver skall skattemedelsfordran minskas med 4 % som ersättning till staten

för administrationen av församlingsskatten på motsvarande sätt som skett sedan

år 1995. De föreslagna förändringarna skall enligt propositionen regleras i en

lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1998.

Förslaget återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Finansutskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till lag

med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1998 (yrkande 81).

Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhetsåret 1995

Propositionen

I proposition 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen m.m. redogjorde regeringen bl.a. för hanteringen av Revisionsrättens

årliga rapport. I vårpropositionen redogörs för Revisionsrättens rapporter för

verksamhetsåret 1995 (avsnitt 9 i propositionen).

Revisionsrätten, som svarar för den externa revisionen inom EU, avger i

november varje år dels en årsrapport i vilken rätten redovisar sina

iakttagelser från granskningen av hur EU-budgeten genomförs, dels en s.k.

revisionsförklaring. I den senare lämnas ett utlåtande över om redovisningen

är rättvisande och om de underliggande transaktionerna är lagliga och

korrekta. Rätten kan också närhelst den önskar avge s.k. särskilda rapporter.

Årsrapporten (publicerad i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 96/C

340/01) innehåller iakttagelser rörande finansiell förvaltning inom de olika

avsnitt 304 Kontrollera mot PDF

sektorer som finansierar eller finansieras av EU-budgeten. Revisionsrätten har

även för år 1995 konstaterat ett stort antal exempel på otillfredsställande

räkenskapsmässig förvaltning, men även förbättringar i förhållande till

föregående år redovisas. Rätten välkomnar det arbete som utförs inom ramen för

kommissionens s.k. SEM 2000 program (Sound and Efficient Management), som

syftar till att förbättra den finansiella styrningen och kontrollen av

gemenskapsmedel.

Enligt revisionsförklaringen (publicerad i Europeiska gemenskapernas

officiella tidning 96/C 395/01) har Revisionsrätten genom sin granskning

erhållit en rimlig säkerhet att EU:s räkenskaper för budgetåret 1995 ger en

korrekt bild av inkomsterna och utgifterna samt av unionens ekonomiska

ställning. Trots detta föreligger det alltför många felaktigheter i de

underliggande transaktionerna för utbetalningar för att rätten skall kunna ge

en övergripande positiv förklaring om deras laglighet och korrekthet.

I propositionen redovisas också andra rapporter från Revisionsrätten.

Vidare redogör regeringen för sin bedömning av iakttagelser rörande Sverige.

År 1995 var Sveriges första år som medlem i Europeiska unionen och Sverige

omnämns av naturliga skäl mycket sparsamt i årsrapporten. Revisionsrätten

konstaterar att de anslag som tilldelats Europeiska socialfonden för år 1995

kraftigt underutnyttjats, och som de mest signifikanta fallen nämns Italien,

Sverige och Belgien. Sverige hade bara utnyttjat 45,5 % av

betalningsbemyndigandena. I propositionen anger regeringen att detta förklaras

av tidskrävande förberedelser. Verksamheten inom de olika programmen kom i

gång först under år 1996. Regeringen bedömer att medelsutnyttjandet fr.o.m. år

1997 kommer att ligga i nivå med planerna.

Motionen

Enligt Vänsterpartiets motion Fi44 har Sverige kraftigt underutnyttjat

fonderna de första två medlemsåren. Det är enligt motionärerna olyckligt att

de strukturfondsmedel som avsatts för Sverige inte utnyttjas. Förutom att

Sveriges nettobidrag har blivit betydligt större än väntat bidrar EU-

anpassnings- arbetet till extrakostnader för statsförvaltningen. Motionärerna

anser att regeringen bör tillsätta en utredning om hur den offentliga sektorns

ekonomi påverkats av EU-medlemskapet. En sådan utredning bör också i detalj

klargöra varför det planerade återflödet inte fungerar. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen detta till känna (yrkande 13).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet välkomnar redovisningen i vårpropositionen av Revisionsrättens

rapporter. Som regeringen anger i propositionen finns det en mängd skäl till

avsnitt 305 Kontrollera mot PDF

att stödja strävandena inom EU för ökad effektivitet, säker medelshantering,

stärkt kontroll och revision. Utskottet delar uppfattningen att det är av

avgörande betydelse för den gemensamma politiken att medlen går till avsedda

ändamål och inte slösas bort på grund av dålig finansiell kontroll.

Utskottet vill framhålla vikten av att regeringen redogör för sin bedömning

av iakttagelser rörande Sverige i Revisionsrättens rapporter. I den

utsträckning Sverige uppmärksammas i framtida rapporter, förutsätter utskottet

att regeringen redogör för vilka åtgärder som vidtas med anledning av

iakttagelserna. På motsvarande sätt som regeringen i budgetpropositionen

kommer att ange vilka åtgärder den vidtagit med anledning av

Riksrevisionsverkets granskning, är det naturligt att regeringen redovisar

åtgärder vidtagna med anledning av Revisionsrättens granskning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att Sverige i arbetet med att ta

fram en rekommendation till parlamentet rörande ansvarsfrihet för kommissionen

har vinnlagt sig om att rådet drar operativa slutsatser.

Beträffande yrkandet i motion Fi44 (v) vill utskottet erinra om att utskottet

nyligen behandlade ett liknande motionsyrkande i yttrandet till

utrikesutskottet över regeringens skrivelse 1996/97:80 om verksamheten i

Europeiska unionen under år 1996 (1996/97:FiU3y). Utskottet påpekade då att

återflödet till Sverige bara är ett mått, och inte ens det bästa, på vad

Sverige får ut av medlemskapet i Europeiska unionen. Vid sidan av betydelsen

av att Sverige är med och påverkar Europas framtid har t.ex. tillgången till

den inre marknaden betydelse för vår ekonomis utveckling. Utskottet ansåg inte

att någon åtgärd var påkallad av det då aktuella motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill vidare påpeka att regeringen

i vårpropositionen förklarar den förhållandevis låga nivån på Sveriges

medelsutnyttjande. Som redovisats ovan bedömer regeringen att

medelsutnyttjandet fr.o.m. år 1997 kommer att ligga i nivå med planerna.

Någon riksdagens åtgärd är inte påkallad och motion Fi44 (v) yrkande 13

avstyrks därmed.

Övrigt

Fastighetsinvesteringsbolag

Motionerna

I motionerna Fi909 av Carl Erik Hedlund (m) och L215 av Lennart Hedquist (m)

anförs att det är av stort allmänt intresse att fastighetsmarknaden blir mer

likvid än vad den är i dag. Omstruktureringsbehovet bland de stora

fastighetsägarna kan beräknas till 200 miljarder kronor. Det kommer att ta

mycket lång tid att skapa effektiva och anpassade fastighetsinnehav, om

ingenting görs för att underlätta för marknadens aktörer. Effektivitet i

avsnitt 306 Kontrollera mot PDF

prisbildningen kan uppnås via en hög avkastning i värdepapper med rätt till

avkastning i fastighetsportföljer. Motionärerna föreslår att det skapas en ny

företagsform, s.k. fastighetsinvesteringsbolag, för att effektivisera

fastighets- och kapitalmarknaderna. Ett fastighetsinvesteringsbolag definieras

som ett svenskt aktiebolag som uteslutande eller så gott som uteslutande äger

och förvaltar fastigheter, vars uppgift är att erbjuda aktie- och andelsägare

möjlighet till direkt tillgång till väl specificerade fastigheters avkastning

och vari ett stort antal fysiska och juridiska personer äger aktier eller

andelar. Ett fastighetsinvesteringsbolag liknar investmentbolag, men till

skillnad från dessa skall realisationsvinster beskattas. Det skall finnas en

skyldighet för fastighetsinvesteringsbolagen att utdela 80 % av vinsten. Denna

utdelning skall vara avdragsgill till 100 %. Förslaget innebär att

privatpersoner kan investera i fastigheter så att de dels har ägandets

ekonomiska fördelar, dels har samma skattevillkor som om de skulle placera i

direktägande av fastigheter. Även för större investerare skulle förslaget

innebära ett säkrare, enklare och mer flexibelt sätt att variera

fastighetsandelen i sina portföljer.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har från Finansdepartementet inhämtat att det till

departementet har inkommit skrivelser med begäran om införande av nya regler

för fastighetsinvesteringsbolag. Regeringen har vid sammanträde den 28

november 1996 beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av

skrivelserna med hänvisning till att problemen på fastighetsmarknaden torde

kunna lösas med tillämpning av befintliga regler. Samma resultat, dvs.

enkelbeskattning, kan uppnås genom att ett fastighetsbolag ger ut ett lån. Mot

denna bakgrund avstyrker finansutskottet motionerna Fi909 (m) och L215 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

Den ekonomiska politiken

1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna

del och 11, 1996/97:Fi43 yrkande 1 i denna del, 1996/97:Fi44 yrkandena 1

i denna del, 15, 16 och 21, 1996/97:Fi45 yrkandena 1 i denna del, 2, 3,

5, 6, 18 i denna del, 34 och 35 samt 1996/97:Fi46 yrkandena 1 i denna del

och 15 godkänner vad som förordats i proposition 1996/97:150 yrkande 1 i

denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 1 (m, fp, kd)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna

avsnitt 307 Kontrollera mot PDF

del och 9, 1996/97:Fi43 yrkandena 1 i denna del och 20, 1996/97:Fi44

yrkandena 1 i denna del, 17-20 och 22, 1996/97:Fi45 yrkandena 1 i denna

del, 18 i denna del, 25 och 26, 1996/97:Fi46 yrkandena 1 i denna del, 6,

9 och 11 samt 1996/97:A49 yrkande 1 godkänner vad som förordats i

proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (m, fp, kd)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

3. beträffande penning- och valutapolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 7 och 8 samt

1996/97:Fi45 yrkandena 11 och 12,

res. 7 (v)

res. 8 (mp)

4. beträffande den ekonomiska och monetära unionen (EMU)

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 9 och 1996/97:

Fi45 yrkandena 36 och 37,

res. 9 (v)

res. 10 (mp)

res. 11 (m, fp) - motiv.

res. 12 (kd) - motiv.

5. beträffande redovisning av miljöskulden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi45 yrkande 4,

res. 13 (mp)

Utgiftstak

6. beträffande budgetpolitiska mål

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 2 och 3

samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 2 och 4,

1996/97:Fi43 yrkande 2, 1996/97:Fi44 yrkande 2, 1996/97:Fi45 yrkandena

8-10 och 1996/97:Fi46 yrkande 2

dels fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga

finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel,

dels fastställer målen för budgetpolitiken om ett överskott i de

offentliga finanserna till 0,5 % av bruttonationalprodukten för 1999,

1,5 % för år 2000 och 2 % för år 2001,

res. 14 (m)

res. 15 (fp)

res. 16 (v)

res. 17 (mp)

res. 18 (kd)

7. beträffande redovisning av premiereserven

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi45 yrkande 7,

res. 19 (mp)

8. beträffande utformningen av utgiftstaket

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 3 och 1996/97:Fi44

yrkande 24,

res. 20 (m)

res. 21 (v)

res. 22 (fp, kd) - motiv.

9. beträffande utgiftstak för staten

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 5 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 6, 1996/97:Fi43 yrkande 4,

1996/97:Fi44 yrkande 4, 1996/97:Fi45 yrkandena 39 och 40 samt

1996/97:Fi46 yrkande 3 fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till 744

miljarder kronor,

res. 23 (m)

res. 24 (fp)

res. 25 (v)

res. 26 (mp)

res. 27 (kd)

10. beträffande den offentliga sektorns utgiftstak

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 4 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 5, 1996/97:Fi43 yrkande 3,

1996/97:Fi44 yrkande 3 och 1996/97:Fi45 yrkande 38 godkänner beräkningen

avsnitt 308 Kontrollera mot PDF

av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000,

res. 28 (m) - villk. res. 23

res. 29 (fp) - villk. res. 24

res. 30 (v) - villk. res. 25

res. 31 (mp) - villk. res. 26

11. beträffande indelning av utgiftsområden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi44 yrkandena 39 och 40,

res. 32 (v)

12. beträffande preliminär fördelning på utgiftsområden

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 6 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi43 yrkande 5,

1996/97:Fi44 yrkande 5 i denna del, 1996/97:Fi45 yrkande 41 och

1996/97:Fi46 yrkande 4 godkänner den preliminära fördelningen av

utgifterna på utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinjer för

regeringens budgetarbete samt avslår motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 14

och 19, 1996/97:Fi44 yrkandena 23, 26, 27, 37, 38 och 66, 1996/97:Fi45

yrkandena 27, 30 och 42-46, 1996/97:Fi46 yrkandena 5, 7, 13, 14, 27 och

28, 1996/97:Fi47, 1996/97:Fi51, 1996/97:Fi53, 1996/97:Fi55, 1996/97:Fi56,

1996/97:Fi57 yrkande 2, 1996/97:Fi58, 1996/97:Fi61, 1996/97:Fi63,

1996/97:Fi64, 1996/97:

Fi66, 1996/97:Fi67, 1996/97:Fi69, 1996/97:Fi70, 1996/97:Fi71,

1996/97:Fi73 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Fi74, 1996/97:Fi76 yrkandena 3

och 4, 1996/97:Fi78 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1996/97:Fi79, 1996/97:Fi80,

1996/97:Fi81, 1996/97:Fi84 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi87, 1996/97:Fi88

yrkande 2, 1996/97:So424 yrkande 13 samt 1996/97:A48 yrkande 11,

res. 33 (m) - villk. res. 23

res. 34 (fp) - villk. res. 24

res. 35 (v) - villk. res. 25

res. 36 (mp) - villk. res. 26

res. 37 (kd) - villk. res. 27

13. beträffande uppräkning av basbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 8 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

res. 38 (m) - motiv.

14. beträffande levnadsnivåundersökning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi44 yrkande 25,

res. 39 (v)

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

15. beträffande avräkning av anslag och inkomsttitlar

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 25

godkänner vad regeringen förordat om avräkning av anslag och

inkomsttitlar,

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

16. beträffande anslaget Kostnader för vissa nämnder

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 26 beslutar

att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 ändra det

under utgiftsområde 2 anvisade obetecknade anslaget Kostnader för vissa

nämnder till ett ramanslag,

17. beträffande avyttring av statens aktier i Värdepapperscentralen

VPC AB

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 27, 28

avsnitt 309 Kontrollera mot PDF

och 68 i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 28,

1996/97:Fi54 yrkande 1 och 1996/97:Fi72 yrkandena 1 och 2

dels bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på annat sätt helt

eller delvis avyttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB,

dels bemyndigar regeringen att disponera ersättning som härrör från

avyttring av aktier i Värdepapperscentralen VPC AB till förvärv av aktier

eller bildande av bolag som direkt eller indirekt driver verksamhet

enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller

aktiekontolagen (1989:827),

dels godkänner vad utskottet anfört om medelsberäkningen,

res. 40 (m, fp)

res. 41 (v)

18. beträffande utveckling av vissa försvarsfastigheter och slutlig

avveckling av Securum AB

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 29-32

samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi54 yrkande 2 och 1996/97:Fi72

yrkande 3

dels bemyndigar regeringen att genom apportförfarande, emission,

kvittning eller på annat sätt överlåta försvarsfastigheter till ett av

staten ägt aktiebolag,

dels bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktiebolag för

försvarsfastigheter,

dels bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är

nödvändiga för genomförandet av bolagsbildningen,

dels bemyndigar regeringen att genomföra den slutliga avvecklingen av

Securum AB enligt de principer som redovisas,

res. 42 (m, fp)

19. beträffande inlåning i Riksgäldskontorets regi

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 9 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi54 yrkande 3 och 1996/97:Fi72 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617),

res. 43 (m, fp)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

20. beträffande anslaget Åklagarväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkande 29 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 44 (v)

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

21. beträffande vissa funktioner inom det civila försvaret

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 33-35

dels fastställer ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften

under budgetåret 1997 till sammanlagt 50 000 000 kr,

dels fastställer det sammanlagda avgiftsuttaget för

elberedskapsavgiften under budgetåret 1997 till sammanlagt 100 000 000

kr,

dels bemyndigar regeringen att för budgetåren 1997-2001 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om beredskapsåtgärder inom

elförsörjningen i enlighet med vad som anförts,

22. beträffande inleverering av vissa likvida medel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi57 yrkande 1,

res. 45 (m)

avsnitt 310 Kontrollera mot PDF

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

23. beträffande Nordiska investeringsbanken

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 36

bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar på ytterligare

322 000 000 kr för att uppfylla det statliga garantiåtagandet mot

Nordiska investeringsbanken,

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 35, 1996/97:Fi45

yrkande 47 i denna del, 1996/97:Fi48 yrkande 1 och 1996/97:Fi73 yrkande 6

godkänner vad utskottet anfört,

res. 46 (m)

res. 47 (fp)

res. 48 (v)

res. 49 (mp)

25. beträffande anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och

handikappområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del,

1996/97:Fi44 yrkande 33, 1996/97:Fi48 yrkande 2 och 1996/97:Fi73 yrkande

3 godkänner vad utskottet anfört,

res. 50 (m)

res. 51 (fp)

res. 52 (v)

26. beträffande anslaget Bilstöd till handikappade

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motion 1996/97:Fi48 yrkande 6 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 53 (m)

27. beträffande anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 10 och 68

i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 7,

1996/97:Fi44 yrkandena 30-32 och 34, 1996/97:Fi46 yrkande 18,

1996/97:Fi48 yrkandena 3-5 och 1996/97:Fi73 yrkandena 1 och 2 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning samt godkänner vad utskottet anfört,

res. 54 (m)

res. 55 (fp)

res. 56 (v)

res. 57 (kd)

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

28. beträffande stimulansersättning vid offentliga tillfälliga

arbeten för äldre arbetslösa

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 41 och 42 samt

1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del godkänner vad utskottet anfört om

medelsberäkningen,

res. 58 (m, fp, mp, kd)

res. 59 (v)

29. beträffande aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 37 samt

med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 16, 1996/97:Fi44 yrkandena

48 och 50 samt 1996/97:Fi46 yrkande 20

dels godkänner att högst 500 000 000 kr får användas under budgetåret

1997 för försöksverksamhet med friare användning av

arbetslöshetsersättning,

avsnitt 311 Kontrollera mot PDF

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

möjligheten att delta i åtgärden på deltid,

res. 60 (m, fp)

res. 61 (v)

res. 62 (kd)

30. beträffande resursarbete enligt den s.k. Kalmarmodellen

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 11 och

18 samt motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 8 och 15 i denna del,

1996/97:Fi44 yrkande 49, 1996/97:Fi45 yrkandena 31 och 33, 1996/97:Fi46

yrkande 19, 1996/97:A48 yrkandena 1 och 8 samt 1996/97:A49 yrkande 12

dels godkänner vad utskottet anfört om åtgärden resursarbete samt som

sin mening ger regeringen detta till känna,

dels antar följande av utskottet upprättade förslag till

a) Lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 i

paragrafens lydelse enligt lagen (1997:000) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| 14 §2 |

--------------------------------------------------------

|Ersättning utgår under längst 300 dagar|

|(ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder|

|innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i|

|stället 450 dagar. |

-------------------------------------------------------

|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|

|inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under|

|vilka den försäkrade har |vilka den försäkrade har|

|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|

|arbetslivsutveckling, ett |arbetslivsutveckling, ett|

|offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|

|arbete för äldre |arbete för äldre|

|arbetslösa, verksamhet med |arbetslösa eller|

|resursarbete eller |verksamhet där ersättning|

|verksamhet där ersättning |enligt 3 a § utgår i|

|enligt 3 a § utgår i |enlighet med föreskrifter|

|enlighet med föreskrifter |som har meddelats av|

|som har meddelats av |regeringen. |

|regeringen. | |

--------------------------------------------------------

|I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i|

|fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra|

|arbetslöshetskassan. |

| Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före|

|den under vilken den försäkrade fyller 65 år. |

--------------------------------------------------------

1 Lagen omtryckt 1991:1334.

2 Senaste lydelse 1997:000.

b) Lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1973:371) om kontant

avsnitt 312 Kontrollera mot PDF

arbetsmarknadsstöd1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:000) om ändring i

nämnda lag skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| 14 §2 |

--------------------------------------------------------

|Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar|

|(ersättningsperioden), om inte annat följer av andra|

|stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren|

|uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått|

|till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan|

|stödtagaren uppnått 60 års ålder, är|

|ersättningsperioden 450 dagar. |

-------------------------------------------------------

|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|

|inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under|

|vilka stödtagaren har |vilka stödtagaren har|

|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|

|arbetslivsutveckling, ett |arbetslivsutveckling, ett|

|offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|

|arbete för äldre |arbete för äldre|

|arbetslösa, verksamhet med |arbetslösa eller verksam-|

|resursarbete eller |het där ersättning enligt|

|verksamhet där ersättning |3 a § utgår i enlighet|

|enligt 3 a § utgår i |med de föreskrifter som|

|enlighet med de |har meddelats av|

|föreskrifter som har |regeringen. |

|meddelats av regeringen. | |

--------------------------------------------------------

|Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid|

|utgången av månaden före den under vilken den|

|arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan|

|börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension|

|eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän|

|försäkring. |

--------------------------------------------------------

1 Lagen omtryckt 1994:929.

2 Senaste lydelse (1997:000).

c) Lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring

skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| 22 § |

--------------------------------------------------------

|Ersättning lämnas under längst 300 dagar|

|(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år|

|före ersättningsperiodens slut är perioden i stället|

|450 dagar. |

-------------------------------------------------------

|I ersättningsperioden | I ersättningsperioden|

|räknas inte in dagar under |räknas inte in dagar under|

|vilka den sökande har |vilka den sökande har|

avsnitt 313 Kontrollera mot PDF

|anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för|

|arbetslivsutveckling, ett |arbetslivsutveckling, ett|

|offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt|

|arbete för äldre |arbete för äldre|

|arbetslösa, verksamhet med |arbetslösa eller|

|resursarbete eller |verksamhet där ersättning|

|verksamhet där ersättning |enligt 3 a § utgår i|

|enligt 3 a § utgår i |enlighet med föreskrifter|

|enlighet med föreskrifter |som har meddelats av|

|som har meddelats av |regeringen. |

|regeringen. | |

--------------------------------------------------------

|Om den sökande omedelbart före inträdet i en|

|arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan|

|arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra|

|kassan in i ersättningsperioden. |

--------------------------------------------------------

|Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före|

|den månad då den arbetslöse fyller 65 år. |

--------------------------------------------------------

res. 63 (m, fp, mp, kd)

31. beträffande tillfällig avgångsersättning

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 38 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 11, 1996/97:Fi45 yrkande 28 och

1996/97:Fi46 yrkande 21 godkänner vad regeringen föreslår om tillfällig

avgångsersättning,

res. 64 (m, fp, mp)

res. 65 (kd)

32. beträffande decentralisering av arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi85 och 1996/97:A47,

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

33. beträffande omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 52, 1996/97:Fi46

yrkande 26 i denna del, 1996/97:A49 yrkande 3 och 1996/97:A48 yrkande 10

godkänner vad utskottet anfört om medelsberäkningen,

res. 66 (m)

res. 67 (fp)

res. 68 (v)

res. 69 (kd)

34. beträffande tillfälliga personalförstärkningar hos AMV

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 39 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 12, 1996/97:A48 yrkande 9 och

1996/97:A49 yrkandena 4 och 5 godkänner att högst 100 000 000 kr av det

under utgiftsområde 14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid

arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten samt för kontroll och

uppföljning av att åtgärderna används på avsett sätt,

res. 70 (m)

res. 71 (fp)

35. beträffande otraditionella insatser

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkande 56 i denna del

godkänner vad utskottet anfört om medelsberäkningen,

avsnitt 314 Kontrollera mot PDF

res. 72 (v)

36. beträffande utbildningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 43 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 53, 54 och 56 i denna del

samt 1996/97:Fi46 yrkandena 23 och 26 i denna del godkänner regeringens

förslag om ersättningsnivåer i utbildningsbidraget,

res. 73 (v)

res. 74 (kd)

37. beträffande arbetslivsutveckling (ALU)

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 40 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 13, 1996/97:A48 yrkande 12 i

denna del och 1996/97:A49 yrkande 13 godkänner regeringens förslag i

fråga om förlängning av tid i arbetslivsutveckling,

res. 75 (m)

res. 76 (fp)

38. beträffande arbetsplatsintroduktion (API)

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 41 samt med

avslag på motion 1996/97:A48 yrkande 12 i denna del godkänner regeringens

förslag i fråga om förlängning av tid i arbetsplatsintroduktion,

res. 77 (m)

39. beträffande insatser för att öka kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 42 samt med

avslag på motion 1996/97:A48 yrkande 13 godkänner regeringens förslag i

fråga om att öka kvinnors företagande,

res. 78 (m)

40. beträffande Interpraktikstipendier

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 44 samt med

avslag på motion 1996/97:A48 yrkande 14 godkänner regeringens förslag i

fråga om Interpraktikstipendier,

res. 79 (m)

41. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 19 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:706) om kommuners

ansvar för ungdomar,

42. beträffande försöksverksamhet med sysselsättningsskapande

åtgärder och Särskilda medel

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 45 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 55 och 1996/97:Fi46 yrkande 26

i denna del bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde

14 anvisade anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till ett belopp om

högst 55 000 000 kr beställa tjänster som medför utgifter under kommande

budgetår,

res. 80 (v)

res. 81 (kd)

43. beträffande lönebidragets utformning och nivå

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 46 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 59-61 och 1996/97:Fi46

yrkande 24 godkänner vad regeringen föreslår om bidragsnivåer för

anställda med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationer som erhållit

särskild dispens,

res. 82 (v)

res. 83 (kd)

44. beträffande uppföljning och kontroll av

lönebidragsutbetalningarna

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 47

avsnitt 315 Kontrollera mot PDF

godkänner vad regeringen föreslår om att lönebidraget lämnas i form av

ett belopp per dag samt att rekvisitionerna av lönebidrag skall ske

månadsvis,

45. beträffande lönebidrag och rehabilitering

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi44 yrkande 58,

res. 84 (v)

46. beträffande lönebidrag för invandrare med språksvårigheter samt

för äldre personer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del,

res. 85 (kd)

47. beträffande lönebidragsanställdas löneutveckling

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi44 yrkandena 64 och 65,

res. 86 (v)

48. beträffande särskilt rekryteringsstöd

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi44 yrkande 62,

res. 87 (v)

49. beträffande Samhall och lönebidrag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 63 och 1996/97:Fi65,

res. 88 (fp)

res. 89 (v)

50. beträffande behov av ytterligare medel för lönebidrag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 57 och 1996/97:A49

yrkande 2,

res. 90 (fp)

res. 91 (v)

Utgiftsområde 15 Studiestöd

51. beträffande anslagen Studiemedel m.m. samt Vuxenstudiestöd

m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motion 1996/97:Fi50 yrkandena 3 och 4 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 92 (m)

52. beträffande beräkning av vuxenstudiestöd för dem som före

studierna förvärvsarbetat på heltid

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 20 och 21

i denna del antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa,

dels lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), såvitt avser 7 kap.

6 a §,

53. beträffande studiestöd och EG-rätt

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 21 i denna

del antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1973:349) i den mån den inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan

(mom. 52),

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

54. beträffande anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 48 och 68

i denna del samt med avslag på motion 1996/97:Fi50 yrkandena 1, 5 och 6

godkänner vad regeringen förordar om bidrag för vuxenutbildning på

grundskolenivå inom den särskilda vuxenutbildningssatsningen samt

godkänner vad utskottet anfört,

res. 93 (m)

55. beträffande studieförbundens och folkhögskolans roll inom

Kunskapslyftet

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi49 samt med avslag på

motion 1996/97:Fi68 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

56. beträffande Malmö högskola

avsnitt 316 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 49 samt med

avslag på motion 1996/97:Fi50 yrkande 2 godkänner regeringens förslag att

18 323 000 kr av anslagsbehållningen på det i statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning

får användas som bidrag till särskilda kostnader och vissa projekt för

Malmö högskola,

res. 94 (m)

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

57. beträffande anslaget Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd

vid ombyggnad

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 50, med

ändring av tidigare beslut, bemyndigar regeringen att inom ramen för det

under utgiftsområde 17 anvisade anslaget Bidrag till kulturmiljövård och

kulturstöd vid ombyggnad besluta om bidrag på högst 40 000 000 kr för

utbetalning under senare år, dock senast år 2000,

58. beträffande anslaget Centrala museer: Myndigheter

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motion 1996/97:Fi60 godkänner vad utskottet anfört,

res. 95 (m)

59. beträffande anslaget Stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkande 68 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 96 (v)

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

60. beträffande vissa tidpunkter för färdigställande m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 51

godkänner vad utskottet anfört om ändrade regler för räntesubventioner

och investeringsbidrag för bostäder, såvitt gäller frågan om vissa

tidpunkter för färdigställande m.m., samt som sin mening ger regeringen

till känna att tidsfristen bör förlängas till den 31 januari 1998,

res. 97 (m, kd)

61. beträffande beräkning av räntesats i vissa fall

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 52 samt med

avslag på motion 1996/97:Fi52 yrkande 1 godkänner regeringens förslag

till ändrade regler för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller

frågor om beräkning av räntesats i vissa fall,

62. beträffande räntebidrag efter exekutiv försäljning

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 53 samt med

avslag på motion 1996/97:Fi52 yrkande 2 godkänner regeringens förslag

till ändrade regler för räntesubventioner för bostäder såvitt gäller

frågan om räntebidrag efter exekutiv försäljning,

res. 98 (m)

63. beträffande anslaget Räntebidrag m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motion 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del

avsnitt 317 Kontrollera mot PDF

godkänner vad utskottet anfört,

res. 99 (fp)

64. beträffande bostadsbidragen

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 22, 23

och 68 i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena

69-71, 1996/97:Fi46 yrkandena 22 och 26 i denna del, 1996/97:Fi52

yrkandena 3-5 och 1996/97:Fi76 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört

om medelsberäkningen samt antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

dels lag om ändring i lagen (1996:1349) om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag,

res. 100 (m, fp, kd)

res. 101 (v)

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

65. beträffande beslutsgruppen inom EG:s strukturfondsprogram

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 54

godkänner vad regeringen föreslår i fråga om ersättning till

sekretariatsuppgifter för beslutsgruppen inom EG:s strukturfonder,

66. beträffande nationellt resurscentrum

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 72 och 1996/97:Fi82,

res. 102 (v)

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

67. beträffande anslaget Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 74 och

1996/97:Fi45 yrkande 54 godkänner vad utskottet anfört om

medelsberäkningen,

res. 103 (v)

res. 104 (mp)

68. beträffande reviderad beräkning av inkomster

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 55

godkänner den reviderade beräkningen av inkomsterna på inkomsttitel 6911

Övriga bidrag från EG,

69. beträffande investeringsbidrag för främjande av omställning i

ekologiskt hållbar riktning

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 56

godkänner den föreslagna användningen av medel på det under fjortonde

huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Investeringsbidrag för främjan-

de av omställning i ekologiskt hållbar riktning,

Utgiftsområde 21 Energi

70. beträffande omställning och utveckling av energisystemet

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del och

1996/97:Fi89 godkänner vad utskottet anfört,

res. 105 (m)

res. 106 (fp)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

71. beträffande förskottering av medel till

infrastrukturinvesteringar

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 58 samt med

avslag på motion 1996/97:Fi88 yrkande 1 i denna del godkänner att

regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, får besluta om

förskottering av investeringar i statens spåranläggningar och att

avsnitt 318 Kontrollera mot PDF

villkoren för detta skall utformas i likhet med vad som gäller för

förskottering av väginvesteringar,

res. 107 (m)

72. beträffande byggande av vägar

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 59 och 60

samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 75, 1996/97:Fi45

yrkandena 48 och 49 samt 1996/97:Fi88 yrkande 1 i denna del

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Vägverket får ta upp lån

i Riksgäldskontoret för att tidigarelägga vägprojekt om 2 169 000 000 kr,

dels bemyndigar regeringen att belasta det under utgiftsområde 22

anvisade anslaget Byggande av vägar med kostnader för räntor och

amorteringar avseende lån för vägprojekten E 18/20 Örebro-Arboga, E 4

Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 108 (m, fp)

res. 109 (v)

res. 110 (mp)

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

73. beträffande anslaget Jordbrukets blockdatabas

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 61 och 68

i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna

del och 1996/97:Fi46 yrkande 25 godkänner vad regeringen föreslår

avseende uppkomna driftskostnader för administrationen av Jordbrukets

blockdatabas samt godkänner vad utskottet anfört om medelsberäkningen,

res. 111 (fp)

res. 112 (kd)

74. beträffande anslaget Ersättningar för viltskador m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motion 1996/97:Fi45 yrkande 55 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 113 (mp)

75. beträffande radon i dricksvatten

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 57 och med

avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkande 5 i denna del godkänner att

regeringen får använda högst 60 000 000 kr av reservationsanslaget

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar

riktning till radonsanering av dricksvatten,

res. 114 (v)

Utgiftsområde 24 Näringsliv

76. beträffande anslaget Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motion 1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

res. 115 (mp)

77. beträffande anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa

statliga ägda företag, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 62-64

dels bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bolagiserade

industriforskningsinstitut,

dels bemyndigar regeringen att tillsammans med Stiftelsen för kunskaps-

avsnitt 319 Kontrollera mot PDF

och kompetensutveckling bilda ett holdingbolag som skall äga aktier i de

till aktiebolag ombildade industriforskningsinstituten,

dels bemyndigar regeringen att utnyttja det under utgiftsområde 24

anvisade anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. för statens kostnader vid bildandet av holdingbolaget,

78. beträffande Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

att riksdagen

dels med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 65 godkänner de

föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning av Sveriges geologiska

undersökning och Statens oljelager,

dels avslår proposition 1996/97:150 yrkande 66,

79. beträffande Exportkreditnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 67

bemyndigar regeringen att besluta om den verksamhet hos

Exportkreditnämnden som genom planerade EU-regler definieras som

konkurrensutsatt garantiverksamhet och om formerna och villkoren för

avvecklingen av sådan verksamhet, inkluderande en eventuell försäljning

eller överlåtelse av verksamheten,

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

80. beträffande allmänna bidrag till kommuner m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 24 och 68

i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 9 och

10, 1996/97:Fi45 yrkande 50 samt 1996/97:Fi59 yrkandena 6 och 9 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt

statsbidrag till kommuner och landsting samt godkänner vad utskottet

anfört om medelsberäkningen,

res. 116 (m)

res. 117 (fp)

res. 118 (mp)

Sammanställning av tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

81. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för budgetåret 1997

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del,

1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna

del på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 beslutar om

ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag i

enlighet med Utskottets förslag i den efter hemställan infogade

specifikationen (tabell 12),

res. 119 (m) - villk. res. 40, 50, 58, 63,

92, 93, 95, 116

res. 120 (fp) - villk. res. 40, 51, 55, 58,

63, 99, 106, 111

res. 121 (v) - villk. res. 52, 56, 59, 61,

72, 73

res. 122 (mp) - villk. res. 49, 58, 63,

115

res. 123 (kd) - villk. res. 58, 63, 81, 100

Vissa skattefrågor

82. beträffande skattepolitikens allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 10, 1996/97:Fi43

avsnitt 320 Kontrollera mot PDF

yrkandena 17 och 18, 1996/97:Fi44 yrkande 10, 1996/97:Fi45 yrkandena

13-15, 19 och 20-24, 1996/97:Fi46 yrkandena 8, 10, 12, 16 i denna del och

17, 1996/97:Fi75, 1996/97:Fi76 yrkande 2, 1996/97:Fi77, 1996/97:Fi78

yrkande 3, 1996/97:Fi83 samt 1996/97:Fi84 yrkande 3,

res. 124 (m)

res. 125 (fp)

res. 126 (v)

res. 127 (mp)

res. 128 (kd)

83. beträffande produktionsbeskattningen av vattenkraftverk

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 70 i

denna del och 75 samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi45 yrkandena 16

och 17 i denna del samt 1996/97:Fi90 yrkandena 1 och 2, båda i denna del,

och 4 godkänner vad utskottet anfört,

res. 129 (m)

res. 130 (mp)

84. beträffande höjning av koldioxidskatten för industrin och

växthusnäringen

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:29 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi18, 1996/97:Fi19, 1996/97:Fi20, 1996/97:Fi21,

1996/97:Fi203 yrkande 6, 1996/97:N269 yrkande 15 samt 1996/97:Fi46

yrkande 16 i denna del godkänner vad utskottet anfört,

res. 131 (m)

res. 132 (fp)

res. 133 (mp)

res. 134 (kd)

85. beträffande höjning av de generella koldioxidskattesatserna

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 69 och 70

i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi45 yrkande 17 i denna

del och 1996/97:Fi90 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, godkänner vad

utskottet anfört,

res. 135 (m)

res. 136 (fp) - villk. res. 132

res. 137 (mp)

86. beträffande återbetalning av energiskatt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi62,

res. 138 (m)

87. beträffande lättnader i beskattningen för ägare i små och

medelstora företag

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 71 i denna

del samt med avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkande 11 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 139 (m, fp, kd)

res. 140 (v)

88. beträffande avgränsning av småföretag m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 71 i

denna del och 72 godkänner vad utskottet anfört,

89. beträffande positiv räntefördelning

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 73

godkänner vad utskottet anfört,

90. beträffande nedsättning av arbetsgivaravgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 74 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 12 och 1996/97:Fi90 yrkande 3

godkänner vad utskottet anfört,

res. 141 (m)

res. 142 (v)

91. beträffande omräkningstalen för 1998 års taxeringsvärden

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 76

godkänner vad utskottet anfört,

92. beträffande höjd tobaksskatt

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 77-79

avsnitt 321 Kontrollera mot PDF

samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi86 och 1996/97:Fi90 yrkandena 5

och 6 godkänner vad utskottet anfört,

res. 143 (m)

93. beträffande inskränkt skyldighet för Konung Carl XVI Gustafs 50-

årsfond för vetenskap, teknik och miljö

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 71 i denna

del godkänner vad utskottet anfört,

94. beträffande lagförslagen avseende skatter och avgifter

att riksdagen med anledning av propositionerna 1996/97:29 i denna del,

1996/97:100 i denna del, 1996/97:116 i denna del samt 1996/97:150 i denna

del och till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt (mom. 83-85

och 87-93)

dels antar de i proposition 150 yrkandena 69-79 framlagda förslagen

till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1996:1220) om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,

6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter med

a) den ändringen att 2 kap. 5 a § tredje stycket erhåller följande som

Utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| 2 kap. |

| 5 a § |

--------------------------------------------------------

|Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en|

|arbetsgivare från arbetsgivaravgifterna varje månad|

|göra avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock|

|högst 3 550 kronor. |

--------------------------------------------------------

|Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern,|

|skall de vid bedömningen av avdragsrätt enligt första|

|stycket anses som en arbetsgivare. Avdraget skall i|

|sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Om|

|avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det|

|utnyttjas av dotterföretagen i den ordning|

|moderföretaget bestämmer. |

-------------------------------------------------------

|Om en arbetsgivare med | Om en arbetsgivare med|

|stöd av 7 § andra stycket |stöd av 10 kap. 12 §|

|lagen (1984:668) om |skattebetalningslagen |

|uppbörd av socialavgifter |(1997:000) medgivits|

|från arbetsgivare |dispens från skyldigheten|

|medgivits dispens från |att redovisa arbetsgivar-|

|skyldigheten att redovisa |avgifterna varje månad får|

|arbetsgivaravgifterna |han, i stället för vad som|

|varje månad får han, i |föreskrivs i första|

|stället för vad som |stycket, från arbetsgivar-|

|föreskrivs i första |avgifterna varje år göra|

avsnitt 322 Kontrollera mot PDF

|stycket, från arbetsgivar- |avdrag med 5 procent av|

|avgifterna varje år göra |avgiftsunderlaget, dock|

|avdrag med 5 procent av |högst 3 550 kronor för|

|avgiftsunderlaget, dock |varje månad verksamheten|

|högst 3 550 kronor för |bedrivits. |

|varje månad verksamheten | |

|bedrivits. | |

-------------------------------------------------------

b) den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller

följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| (Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser) |

-------------------------------------------------------

|Denna lag träder i kraft | 1. Denna lag träder i|

|den 1 januari 1998. |kraft den 1 januari 1998.|

| 1. Äldre föreskrifter i | 2. Äldre föreskrifter i|

|2 kap. gäller fortfarande |2 kap. gäller fortfarande|

|i fråga om |i fråga om|

|arbetsgivaravgifter som |arbetsgivaravgifter som|

|belöper på tid före |belöper på tid före|

|ikraftträdandet. |ikraftträdandet. |

| 2. De nya föreskrifterna | 3. De nya föreskrifterna|

|i 3 kap. skall tillämpas |i 3 kap. skall tillämpas|

|första gången vid 1999 års |första gången vid 1999 års|

|taxering. |taxering. |

-------------------------------------------------------

7. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, med den

ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller

följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| (Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser) |

-------------------------------------------------------

|1. Denna lag träder i | 1. Denna lag träder i|

|kraft den 1 juli 1997 och |kraft den 1 januari 1998|

|tillämpas första gången |och tillämpas första|

|vid 1998 års taxering. |gången vid 1999 års|

| |taxering. |

--------------------------------------------------------

|2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet|

|tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret|

|som infaller före ikraftträdandet. |

--------------------------------------------------------

8. lag om ändringstal för 1998 års taxeringsvärden,

9. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

10. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,

m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel

av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska

unionen,

avsnitt 323 Kontrollera mot PDF

dels antar det i proposition 29 framlagda förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med

a) den ändringen att 12 kap. 1 § erhåller följande som Utskottets

förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| 12 kap. |

| 1 § |

-------------------------------------------------------

|Följande beslut av | Följande beslut av|

|beskattningsmyndigheten |beskattningsmyndigheten |

|får överklagas hos allmän |får överklagas hos allmän|

|förvaltningsdomstol av den |förvaltningsdomstol av den|

|skattskyldige, sökanden |skattskyldige, sökanden|

|och Riksskatteverket, |och Riksskatteverket,|

|nämligen |nämligen |

| 1. beslut om medgivande | 1. beslut om medgivande|

|enligt 2 kap. 9 §, |enligt 2 kap. 9 §, |

| 2. beslut om godkännande | 2. beslut om godkännande|

|enligt 4 kap. 3 och 6 samt |enligt 4 kap. 3 och 6 samt|

|8 och 10 §§, |8 och 10 §§, |

| 3. beslut om | 3. beslut om|

|återkallelse enligt 4 kap. |återkallelse enligt 4 kap.|

|5 och 6 samt 8 och 10 §§, |5 och 6 samt 8 och 10 §§,|

| 4. beslut om | 4. beslut om|

|registrering enligt 6 kap. |registrering enligt 6 kap.|

|10 § andra stycket, |10 § andra stycket, |

| 5. beslut om ställande | 5. beslut om säkerhet|

|av säkerhet enligt denna |enligt denna lag, |

|lag, | 6. beslut om|

| 6. beslut om |återbetalning av,|

|återbetalning av eller |nedsättning av eller|

|kompensation för skatt |kompensation för skatt|

|enligt 9 kap. 1-12 §§, och |enligt 9 kap. 1-12 §§, och|

| 7. beslut om särskild | 7. beslut om särskild|

|avgift och nedsättning av |avgift och nedsättning av|

|eller befrielse från sådan |eller befrielse från sådan|

|avgift enligt 10 kap. 8 §. |avgift enligt 10 kap. 8 §.|

--------------------------------------------------------

|Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett|

|beslut enligt första stycket förs det allmännas talan|

|av Riksskatteverket. |

--------------------------------------------------------

b) den ändringen att punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen

(1994:1776) om skatt på energi erhåller följande som Utskottets förslag

betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| (Punkt 61 av övergångsbestämmelserna) |

-------------------------------------------------------

|6. För bränsle, som | 6. För bränsle, som|

|förbrukas för |förbrukas för|

|växthusuppvärmning vid |växthusuppvärmning vid|

|yrkesmässig växthusodling |yrkesmässig växthusodling|

avsnitt 324 Kontrollera mot PDF

|av någon som inte är |av någon som inte är|

|skattskyldig, skall ingen |skattskyldig, skall ingen|

|energiskatt tas ut och |energiskatt tas ut och|

|koldioxidskatt tas ut |koldioxidskatt tas ut|

|efter en skattesats som |efter en skattesats som|

|svarar mot en fjärdedel av |svarar mot hälften av den|

|den skattesats som enligt |skattesats som enligt den|

|den nya lagen gäller för |nya lagen gäller för|

|ifrågavarande bränsle. I |ifrågavarande bränsle. |

|fråga om gasol för drift | |

|av stationära motorer | |

|skall dock koldioxidskatt | |

|tas ut med 350 kronor per | |

|1 000 kilogram. | |

-------------------------------------------------------

1 Lydelse enligt 1996:1220.

c) den ändringen att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

till lagförslaget erhåller följande som Utskottets förslag betecknade

lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| (Punkt 1 av ikraftträdande- och |

| övergångsbestämmelserna) |

-------------------------------------------------------

|1. Denna lag träder i | 1. Denna lag träder i|

|kraft den 1 januari 1997. |kraft den 1 juli 1997.|

|Äldre bestämmelser gäller |Äldre bestämmelser gäller|

|fortfarande i fråga om |fortfarande i fråga om|

|förhållanden som hänför |förhållanden som hänför|

|sig till tiden före |sig till tiden före|

|ikraftträdandet. |ikraftträdandet. |

-------------------------------------------------------

95. beträffande nya benämningar och nya inkomsttitlar

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 85-87

dels godkänner följande nya inkomsttitlar för redovisning av statens

inkomster:

- Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit,

- Överskott av statsstödd exportkredit,

- Ränteinkomster av lokaliseringslån,

- Offentlig lagring, försäljningsintäkter,

- Offentlig lagring,

dels godkänner att inkomsttitlarna 1425, 1426 och 1427 får följande nya

titel- och undertitelbenämningar:

- Skatt på etylalkohol 1425:01,

- Skatt på vin och andra jästa drycker 1425:02,

- Skatt på mellanklassprodukter 1425:03,

- Skatt på öl 1425:04,

- Inkomsttiteln 1425 ändrar namn till Alkoholskatt,

dels godkänner följande nya benämningar på inkomsttitlar:

- 1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter,

- 6111 Arealersättning,

- 6112 Kompletterande åtgärder,

- 6113 Övriga interventioner,

Kommunsektorn

96. beträffande utvecklingen av de kommunala utgifterna

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 7 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 8, 1996/97:Fi43 yrkande 6,

avsnitt 325 Kontrollera mot PDF

1996/97:Fi44 yrkandena 6 och 14, 1996/97:Fi45 yrkande 51 och 1996/97:Fi59

yrkande 8 godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn,

res. 144 (m)

res. 145 (fp)

res. 146 (v)

res. 147 (mp)

97. beträffande utjämningssystemet för kommuner och landsting

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi59 yrkande 5, 1996/97:Fi91

yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Fi92 yrkande 1,

res. 148 (m)

res. 149 (fp)

98. beträffande den kommunala beskattningsrätten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi45 yrkandena 52 och 53,

res. 150 (v, mp)

res. 151 (m, fp, kd) - motiv.

99. beträffande stimulans till kommunala skattesänkningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi59 yrkande 4,

res. 152 (m)

res. 153 (fp) - motiv.

100. beträffande avreglering, konkurrensutsättning och ändrad

uppgiftsfördelning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi59 yrkandena 1, 2 och 7,

res. 154 (m)

res. 155 (fp) - motiv.

101. beträffande medborgarperspektivet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi59 yrkande 3 och 1996/97:Fi91

yrkande 15,

res. 156 (m)

res. 157 (fp, kd) - motiv.

102. beträffande den kommunala verksamhetens utveckling m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fi91 yrkandena 3-14 och

1996/97:Fi92 yrkandena 2-6 lägger regeringens skrivelse 1996/97:118 till

handlingarna,

res. 158 (m)

res. 159 (fp)

103. beträffande ekonomiska regleringar mellan staten och de

kyrkliga kommunerna år 1998

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 81 antar

regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av

skattemedel år 1998,

Europeiska revisionsrätten

104. beträffande europeiska revisionsrättens rapporter för

verksamhetsåret 1995

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi44 yrkande 13,

res. 160 (v)

Övrigt

105. beträffande fastighetsinvesteringsbolag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi909 och 1996/97:L215.

res. 161 (m)

Stockholm den 29 maj 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lisbet

Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m),

Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina

Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd),

Sven-Erik Österberg (s), Per Bill (m), Carin Lundberg (s) och Bo Lundgren (m).

Förslag till beslut om tilläggsbudget för budgetåret 1997

(mom. 81 i hemställan)

-----------------------------------------------------------------

|Tabell 12. Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden|

|samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1997 |

-----------------------------------------------------------------

avsnitt 326 Kontrollera mot PDF

|Tusental kronor |

-----------------------------------------------------------------

|Utskottets förslag till ram och anslag överensstämmer med|

|regeringens förslag utom vad avser A 1 Bidrag till|

|arbetslöshetsersättning (utgiftsområde 13) och B 13 Från EG-|

|budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket|

|(utgiftsområde 23). |

-----------------------------------------------------------------

| | |enl. |förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget|| Ny|

| | | |av| |

-----------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | ram |anslagsnivå|

-----------------------------------------------------------------

|1 |Rikets styrelse |3 781 330| -20 000 | 3 761|

| | | | | 330|

-----------------------------------------------------------------

|E 2 |Presstöd, ramanslag | 541 579 | -20 000 |521 579|

-----------------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och |3 807 556|+500 000 | 4 307|

| |finansförvaltning | | | 556|

-----------------------------------------------------------------

| B 4|Försäljning av aktier i | | | |

| |Stadshypotek AB, ramanslag | 60 000 | -10 000 | 50 000|

-----------------------------------------------------------------

| B 6|Värdering m.m. av aktier i | | | |

| |Värdepapperscentralen VPC AB, | 0 | +10 000 | 10 000|

-----------------------------------------------------------------

| B 7|Investeringar i | | | |

| |infrastrukturen på den | 0 |+500 000 |500 000|

-----------------------------------------------------------------

|4 |Rättsväsendet | 20 824 | +18 000 | 20 842|

| | | 537 | | 537|

-----------------------------------------------------------------

| B 1|Åklagarväsendet, ramanslag | 627 237 | +18 000 |645 237|

-----------------------------------------------------------------

|5 |Utrikesförvaltning och | | | |

| |internationell samverkan |2 757 203| +2 000 | 2 759|

| | | | | 203|

-----------------------------------------------------------------

| E 5|Delegationen för översättning | | | |

avsnitt 327 Kontrollera mot PDF

| |av EG:s regelverk, | 0 | +2 000 | 2 000|

-----------------------------------------------------------------

|6 |Totalförsvar | 42 372 |+150 000 | 42 522|

| | | 642 | | 642|

-----------------------------------------------------------------

| B 7|Funktionen | | | |

| |Telekommunikationer, ramanslag| 152 886 | +50 000 |202 886|

-----------------------------------------------------------------

| B |Funktionen Energiförsörjning, | 27 612 |+100 000 |127 612|

|10 |ramanslag | | | |

-----------------------------------------------------------------

| | |enl. |förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget|| Ny|

| | | |av| |

-----------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | ram |anslagsnivå|

-----------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och social| 23 721 | -50 000 | 23 671|

| |omsorg | 787 | | 787|

-----------------------------------------------------------------

| A 1|Sjukvårdsförmåner m.m., | 15 637 |-125 000 | 15 512|

| |ramanslag | 000 | | 000|

-----------------------------------------------------------------

| B 1|Vissa statsbidrag inom äldre- | | | |

| |och handikappområdet, | 711 200 |-300 000 |411 200|

-----------------------------------------------------------------

| B 6|Bilstöd till handikappade, | 343 944 |-130 000 |213 944|

-----------------------------------------------------------------

| B 7|Kostnader för statlig | | | |

| |assistansersättning, ramanslag|3 663 000|+475 000 | 4 138|

| | | | | 000|

-----------------------------------------------------------------

| C 8|Alkohol- och drogpolitiska | | | |

| |åtgärder, ramanslag | 0 | +30 000 | 30 000|

-----------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid | 36 174 | +5 556 | 41 730|

| |arbetslöshet | 384 | 000 | 384|

-----------------------------------------------------------------

| A 1|Bidrag till | 34 088 | +5 556 | 39 644|

| |arbetslöshetsersättning, | 334 | 000 | 334|

-----------------------------------------------------------------

avsnitt 328 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------------------

|14 |Arbetsmarknad och arbetsliv | 52 277 | -2 116 | 50 160|

| | | 499 | 552 | 947|

-----------------------------------------------------------------

| A 2|Arbetsmarknadspolitiska | 25 612 | -2 124 | 23 488|

| |åtgärder, ramanslag | 727 | 052 | 675|

-----------------------------------------------------------------

| A 7|Vissa kostnader för införandet| | | |

| |arbetslöshetsförsäkring, | 0 | +7 500 | 7 500|

-----------------------------------------------------------------

|15 |Studiestöd | 16 884 |+383 285 | 17 267|

| | | 088 | | 373|

-----------------------------------------------------------------

| A 2|Studiemedel, m.m., ramanslag |9 485 430| +20 600 | 9 506|

| | | | | 030|

-----------------------------------------------------------------

| A 3|Vuxenstudiestöd, m.m., |4 721 951|+362 685 | 5 084|

| |ramanslag | | | 636|

-----------------------------------------------------------------

|16 |Utbildning och | 25 357 |+205 450 | 25 562|

| |universitetsforskning | 109 | | 559|

-----------------------------------------------------------------

| A |Särskilda utbildningsinsatser | | | |

|14 |för vuxna, ramanslag |2 546 348|+205 450 | 2 751|

| | | | | 798|

-----------------------------------------------------------------

|17 |Kultur, medier, trossamfund |7 161 590| +49 537 | 7 211|

| |och fritid | | | 127|

-----------------------------------------------------------------

| G 2|Bidrag till kulturmiljövård | | | |

| |och kulturstöd vid ombyggnad, | 224 337 | +16 000 |240 337|

-----------------------------------------------------------------

| H 1|Centrala museer: Myndigheter, | 506 477 | +15 237 |521 714|

-----------------------------------------------------------------

| H 5|Stöd till icke-statliga | | | |

| |kulturlokaler, ramanslag | 10 000 | +7 000 | 17 000|

-----------------------------------------------------------------

| N 3|Stöd till idrotten, ramanslag | 480 240 | +11 300 |491 540|

-----------------------------------------------------------------

| | |enl. |förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget|| Ny|

avsnitt 329 Kontrollera mot PDF

| | | |av| |

-----------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | ram |anslagsnivå|

-----------------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, | | | |

| |bostadsförsörjning och | 33 368 | ±0 | 33 368|

| |byggande | 197 | | 197|

-----------------------------------------------------------------

| A 2|Räntebidrag m.m., ramanslag | 23 400 | -25 000 | 23 375|

| | | 000 | | 000|

-----------------------------------------------------------------

| A |Bostadsbidrag, ramanslag |5 910 000| +25 000 | 5 935|

|10 | | | | 000|

-----------------------------------------------------------------

|19 |Regional utjämning och |3 726 021| -6 500 | 3 719|

| |utveckling | | | 521|

-----------------------------------------------------------------

| A 1|Regionalpolitiska åtgärder, |1 453 517|-122 500 | 1 331|

| |ramanslag | | | 017|

-----------------------------------------------------------------

| A 5|Sysselsättningsbidrag, | 200 000 | +35 000 |235 000|

-----------------------------------------------------------------

| A 6|Transportbidrag, ramanslag | 303 000 | +81 000 |384 000|

-----------------------------------------------------------------

|20 |Allmän miljö- och naturvård |1 329 871| +6 100 | 1 335|

| | | | | 971|

-----------------------------------------------------------------

| A 1|Statens naturvårdsverk, | 355 827 | +2 500 |358 327|

-----------------------------------------------------------------

| A 4|Investeringar inom | 217 992 | +3 600 |221 592|

-----------------------------------------------------------------

|21 |Energi | 474 151 |+114 000 |588 151|

-----------------------------------------------------------------

| A 5|Bidrag till investeringar i | | | |

| |elproduktion från förnybara | 0 | +80 000 | 80 000|

-----------------------------------------------------------------

| A 6|Provning, märkning och | | | |

| |certifiering av energikrävande| 0 | +4 000 | 4 000|

-----------------------------------------------------------------

| A 7|Kostnader för bildandet av en | | | |

| |ny energimyndighet, ramanslag | 0 | +30 000 | 30 000|

-----------------------------------------------------------------

avsnitt 330 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------------------

|22 |Kommunikationer | 25 063 |+204 500 | 25 267|

| | | 442 | | 942|

-----------------------------------------------------------------

| A |Gemenskapens finansiella stöd | | | |

|10 |för Transeuropeiska nätverk, | 0 |+200 000 |200 000|

-----------------------------------------------------------------

| B 7|Utredningsarbete m.m. med | | | |

| |anledning av M/S Estonias | 0 | +4 500 | 4 500|

-----------------------------------------------------------------

| | |enl. |förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget|| Ny|

| | | |av| |

-----------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | ram |anslagsnivå|

-----------------------------------------------------------------

|23 |Jord- och skogsbruk, fiske med| | | |

| |anslutande näringar | 13 324 |+232 774 | 13 556|

| | | 084 | | 858|

-----------------------------------------------------------------

| B 1|Statens jordbruksverk, | 183 114 | +4 500 |187 614|

-----------------------------------------------------------------

| B |Kompletterande åtgärder inom | | | |

|12 |jordbruket, ramanslag |1 085 000| -5 000 | 1 080|

| | | | | 000|

-----------------------------------------------------------------

| B |Från EG-budgeten finansierade | | | |

|13 |kompletterande åtgärder inom |1 092 500| -15 000 | 1 077|

| |jordbruket, ramanslag | | | 500|

-----------------------------------------------------------------

| B |Jordbrukets blockdatabas, | 0 |+100 000 |100 000|

|17 |ramanslag | | | |

-----------------------------------------------------------------

| C 2|Strukturstöd till fisket m.m.,| 30 890 | +10 300 | 41 190|

-----------------------------------------------------------------

| C 3|Från EG-budgeten finansierade | | | |

| |strukturstöd till fisket m.m.,| 80 000 | +74 474 |154 474|

-----------------------------------------------------------------

| D 2|Ersättningar för viltskador | 12 500 | +30 000 | 42 500|

-----------------------------------------------------------------

| E 5|Bekämpande av smittsamma | | | |

| |husdjurssjukdomar, ramanslag | 89 500 | +20 500 |110 000|

avsnitt 331 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------------------

| E 6|Gränskontroll av livsmedel och| | | |

| |levande djur, | 0 | +13 000 | 13 000|

-----------------------------------------------------------------

|24 |Näringsliv |2 859 744|+136 500 | 2 996|

| | | | | 244|

-----------------------------------------------------------------

| A 1|Närings- och | | | |

| |teknikutvecklingsverket: | 353 268 | +6 500 |359 768|

-----------------------------------------------------------------

| A 7|Kostnader för omstrukturering | | | |

| |av vissa statligt ägda | 25 000 |+130 000 |155 000|

-----------------------------------------------------------------

| E 3|Exportkreditnämnden, ramanslag| 120 000 | -3 100 |116 900|

-----------------------------------------------------------------

| E 4|AB Svensk Exportkredits | | | |

| |statsstödda export- | 16 500 | +3 100 | 19 600|

-----------------------------------------------------------------

|25 |Allmänna bidrag till kommuner | 83 612 | +4 000 | 87 612|

| | | 000 | 500 | 500|

-----------------------------------------------------------------

| A 1|Generellt statsbidrag till | | | |

| |kommuner och landsting, | 62 227 | +3 800 | 66 027|

| |ramanslag | 000 | 000 | 000|

-----------------------------------------------------------------

| A 2|Bidrag till särskilda insatser| | | |

| |i vissa kommuner och | 400 000 |+200 000 |600 000|

-----------------------------------------------------------------

| A 4|Bidrag till Rådet för kommunal| | | |

| |redovisning, obetecknat anslag| 0 | +500 | 500|

-----------------------------------------------------------------

|27 |Avgiften till Europeiska | 20 525 |-472 000 | 20 053|

| |gemenskapen | 000 | | 000|

-----------------------------------------------------------------

| A 4|Avgift baserad på | | | |

| |bruttonationalinkomsten, |8 510 000|-472 000 | 8 038|

| |ramanslag | | | 000|

-----------------------------------------------------------------

| |Summa | | +8 893 | |

| | | | 594 | |

-----------------------------------------------------------------

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (mom. 1)

avsnitt 332 Kontrollera mot PDF

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell

(kd), Per Bill (m) och Bo Lundgren (m) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Partimotionernas syn på

propositionens konjunkturbedömningar bort utgå,

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets förslag till inriktning

av den allmänna ekonomiska politiken bort ha följande lydelse:

Den ekonomiska utvecklingen

Utskottet konstaterar att den ekonomiska utvecklingen i Sverige sedan 1970-

talets början varit svagare än i flertalet jämförbara länder. År 1970 var

Sverige det tredje rikaste landet i världen, räknat i BNP per invånare. I

dagsläget har vi halkat ner till ungefär sjuttonde plats. Sverige ligger under

genomsnittet bland EU-länderna. I en tid när hundratals miljoner människor

lyfts ur fattigdom till välstånd och optimism präglar både nya

marknadsekonomier, som de i Sydostasien och Östeuropa, och gamla, som USA,

sitter många länder i Västeuropa fast i massarbetslöshet, växande sociala

klyftor och låg tillväxt. Bland Europas problemländer är Sverige i många

avseenden mest illa ute.

Den ekonomiska tillväxten är låg. Arbetslösheten är hög och sysselsättningen

låg. På flera decennier har sysselsättningen inte ökat alls i det privata

näringslivet. Reallöneutvecklingen har varit synnerligen blygsam. Sveriges

ekonomiska historia de senaste decennierna är en inflations- och

devalveringshistoria.

Samtidigt sker ett skifte av fokus i den internationella utvecklingen.

Europa tappar mark. USA:s ekonomi visar styrka, men den verkliga expansionen

finns i Sydostasien. Den allt snabbare internationaliseringen skärper dagligen

konkurrenstrycket och kraven på teknik- och kunskapsförnyelse.

Hos många medborgare finns en okunskap om dessa ekonomiska realiteter.

- En klar majoritet tror att Sverige tillhör den rika halvan av EU. Det är

fel.

- Sju av tio tror att de nya generationerna i genomsnitt är bättre utbildade

än sina föräldrar. Det är fel.

- Hälften av alla företagsledare tror att industriinvesteringar i genomsnitt

har varit lönsammare än statsobligationer. Det är fel.

Utskottet konstaterar dess värre att även regeringen tycks omedveten om detta.

Den ekonomiska bild som presenteras i denna proposition likaväl som i

tidigare saknar analys av den globala utvecklingen och konkurrensen och är

påfallande historielös vad gäller Sverige. Utskottet anser att denna

kortsiktiga och felaktiga verklighetsbild är en viktig orsak till den

felaktiga inriktningen av den ekonomiska politiken. En alternativ förklaring

är att verkligheten krockar med de socialdemokratiska dogmerna, vilket lämnar

politikens utformare villrådiga.

avsnitt 333 Kontrollera mot PDF

Regeringens beskrivning av den ekonomiska utvecklingen gäller enbart det

kortsiktiga konjunkturperspektivet. Utskottet anser detta helt otillräckligt.

Sveriges ekonomiska problem är inte konjunkturellt utan strukturellt.

Utvecklingen på arbetsmarknaden illustrerar detta. Sysselsättningen hade

börjat öka i slutet av år 1993 och detta fortsatte under 1994-1995.

Allteftersom den socialdemokratiska politiken - med skattechock och

strukturella ?återställare? - fick genomslag försvann emellertid allt fler

jobb. I dagsläget är sysselsättningen den lägsta sedan år 1974, dvs. på 23 år!

Jämförelsen gäller april månad respektive år. Jämfört med för ett år sedan har

det som de tre borgerliga oppositionspartierna Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna varnade för i en gemensam

reservation - att ytterligare jobb skulle gå förlorade - tyvärr inträffat.

Sysselsättningen har på årsbasis minskat med ca 66 000 personer. Regeringen

räknar med fortsatt minskning detta år och en blygsam ökning under 1998, så

att läget då återgår till vad som gällde under 1996. I stora drag innebär

regeringens egna prognoser att ökningen i antalet jobb under mandatperioden

1994-1998 är obefintlig.

Vad gäller de kortsiktiga prognoserna över den ekonomiska utvecklingen vill

utskottet resa frågetecken med anledning av den osäkerhet som

erfarenhetsmässigt vidlåder prognoser över hushållens sparande. Regeringen

förutser en kraftig minskning av sparkvoten. Om den inte inträffar kommer

efterfrågan att bli svagare än i prognosen, i synnerhet som

investeringsefterfrågan påverkas negativt av politikens utformning.

Stor osäkerhet måste också anses gälla utvecklingen på ränte- och

valutamarknaderna. Många bedömare befarar en viss turbulens på dessa marknader

inför starten av EMU:s tredje fas och valet av deltagande länder. Det finns en

risk att regeringen varit alltför optimistisk i sina antaganden.

En misslyckad politik

Regeringen är medveten om att den enligt egna utsagor högst prioriterade

uppgiften - att minska arbetslösheten - är på väg mot ett katastrofalt

misslyckande. Antalet jobb växer inte. Den nu aktuella propositionen utgör

enligt utskottet en kapitulation inför detta faktum - en flykt bort från

arbetslinjen. Kampen mot arbetslösheten har blivit en kamp mot arbetskraften.

Huvuddragen i regeringens ekonomiska politik är ransonering av arbeten. Det

är enligt utskottet en destruktiv politik med olika varianter på ?dela-på-

jobben-temat?. Utskottet anser att det handlar om att statistiskt manipulera

arbetslöshetssiffrorna genom att människor flyttas bort från arbetsmarknaden.

avsnitt 334 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetsförsäkringen skall användas som permanent försörjning, arbetslösa

skall förtidspensioneras av arbetsmarknadsskäl och man aviserar ett kommande

förslag om s.k. generationsväxling, där människor som har arbete skall

uppmuntras att sluta detta.

Utskottet anser att sådana förslag vittnar om en gammalmodig och defensiv

syn på arbetsliv och företagande. Medarbetare betraktas som utbytbara klossar.

Kunskap och erfarenhet värderas till noll.

Utskotter ser också med oro på effekterna av att regeringen tycks ha

övergivit prioriteringen av fler jobb i privata företag som huvudstrategi i

kampen mot arbetslösheten. I det s.k. fempunktsprogrammet satsas 15 av 16

miljarder kronor på ökade offentliga insatser och ökade offentliga jobb, medan

åtgärder för ett bättre företagsklimat med några mindre undantag lyser med sin

frånvaro. Utskottet anser att Socialdemokraterna - med Centerns aktiva stöd -

gör om sitt klassiska misstag att vilja stimulera den offentliga sektorn utan

att samtidigt skapa förutsättningar för ett växande privat näringsliv.

De åtgärder som rubriceras lokala investeringsprogram är ett tecken på

detta. Utskottet avvisar dessa förslag på ökade selektiva byggstöd i

miljöförklädnad. De är ett avskräckande exempel på vad som händer när man inte

längre driver miljöpolitik för miljöns skull. Detsamma gäller energipolitiken

som påstås främja en miljömässigt positiv utveckling, trots att den i

verkligheten tvärtom ökar miljöproblemen med ökande koldioxidutsläpp. Till

detta kommer de negativa effekterna för tillväxt och sysselsättning.

Utskottet erinrar om att regeringen tidigare beskrivit sin ekonomiska

politik som en trestegsstrategi. Först kom saneringsfasen, därefter skulle

tillväxtfasen komma och slutligen skördetiden. Politikens nuvarande inriktning

tycks emellertid innebära ett försök att hoppa över tillväxtfasen och undvika

de strukturella reformer som därvid krävs. Utskottet är mycket kritiskt till

en sådan uppläggning och ser i stället behovet av strukturella reformer, i

synnerhet på arbetsmarknaden, som helt nödvändiga. Detta är också den

uppfattning som t.ex. OECD och IMF, liksom flertalet fristående ekonomer,

förordat för Sveriges ekonomi.

Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

Den ekonomiska utvecklingen visar att Sverige lider av allvarliga

strukturproblem. Det räcker inte - som regeringen och Centerpartiet tycks tro

- med bättre konjunktur för att knäcka massarbetslösheten. Därför måste

politiken läggas om.

Finanspolitiken måste vara fortsatt stram. Sammansättningen av åtgärderna

måste ändras till större andel besparingar och sänkta skatter.

avsnitt 335 Kontrollera mot PDF

Dagens höga offentliga skuldsättning försämrar förtroendet för den

ekonomiska politiken med onödigt höga räntor som följd. Den medför även att de

offentliga finanserna är mycket känsliga för förändringar i räntenivå och

valutakurs, eftersom lån successivt måste omsättas till rådande marknadsränta.

I syfte att stoppa skulduppbyggnaden har omfattande budgetförstärkningar

genomförts sedan 1991 och riksdagen har beslutat att balans skall uppnås i de

offentliga finanserna fr.o.m. år 1998. Sverige bör enligt utskottet driva en

ekonomisk politik som syftar till att minska den konsoliderade bruttoskulden

från nuvarande nivå på nära 78 %. Maastrichtfördraget innebär att

bruttoskulden får vara högst 60 % av BNP.

Målet bör mot denna bakgrund vara att efter 1998 gradvis minska den

offentliga skulden i förhållande till BNP. En viktig förutsättning för detta

är att de offentliga finanserna inte uppvisar underskott över

konjunkturcykeln. Det bästa sättet att få ned skuldkvoten är att driva en

ekonomisk politik som genererar hög långsiktig tillväxt. De åtgärder för

arbete och företagande som Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna

föreslår skulle enligt utskottet främja en högre tillväxt och därmed en

snabbare nedgång av skuldkvoten. Dessutom bör ytterligare åtgärder, som

exempelvis försäljning av statliga tillgångar, genomföras för att minska de

offentliga finansernas konjunkturkänslighet och snabbare än med regeringens

politik uppnå Maastrichtfördragets kriterium.

Skattepolitiken måste inriktas på att sänka det totala skattetrycket. De

skattebelastningar på arbete, sparande och kapitalbildning som försämrar

förutsättningarna för företagande och investeringar måste avskaffas. Utskottet

anser det vara synnerligen riskabelt att låta skattetrycket överskrida nivån

50 % av BNP, vilket emellertid är vad som skett sedan regimskiftet hösten

1994. Utskottet återkommer nedan till specifika skattesänkningar för att

förbättra företagsklimatet, särskilt för mindre och medelstora företag samt

inom tjänstesektorn, men vill också betona behovet av sådana skattesänkningar

som gör det möjligt för fler människor att leva på sin lön. Däri ingår också

en sänkning av fastighetsskatten.

Utskottet konstaterar att den svenska välfärdspolitiken bygger på hög tillväxt

och hög sysselsättning. Den nuvarande utvecklingen urholkar basen för

välfärden. Viktiga kärnområden inom vård, omsorg och utbildning måste ges goda

utvecklingsförutsättningar. Det sker bl.a. vid en god tillväxt som ökar

kommuners och landstings skattebas. Utskottet vill dessutom betona vikten av

att stat, kommun och landsting i högre grad än för närvarande använder sig av

avsnitt 336 Kontrollera mot PDF

enskilda entreprenörer för att skapa en effektivitetsfrämjande konkurrens och

för att ge medborgarna valfrihet. Den valfrihetsrevolution som inleddes under

den borgerliga regeringsperioden men som därefter förbytts i sin motsats måste

återupprättas. Utskottet vill också betona vikten av allmän avreglering,

slopande av offentliga monopol samt färre kommunala bolag.

Utskottet gör i flera avseenden en annan politisk prioritering än regeringen

och Centerpartiet. T.ex. avvisar utskottet föreslagna besparingar inom

handikappolitiken, vad gäller änkepensionerna och inom rättssystemet.

En viktig princip i en tillväxtfrämjande politik är enligt utskottet värnet om

privat ägande och privat sparande. Privat ägande och sparande är enligt

utskottet grundbultar i en marknadsekonomi. Utskottet ser därför med

tillfredsställelse den pensionsreform vars huvudinriktning är beslutad med

bred parlamentarisk majoritet. Särskilt inslaget med privat premiereserv är

välkommet och utgör enligt utskottet en viktig strukturell förbättring i den

svenska ekonomin. Utskottet vill betona att premiereserverna är de blivande

pensionärernas tillgångar. Möjligheten att i nationalräkenskaperna bokföra

premiereserven som offentligt sparande, som Eurostat nyligen medgivit, ändrar

inga reala förhållanden och ger varken större eller mindre utrymme för lägre

skatter eller ökade offentliga utgifter.

Utskottet förordar vidare att den sjätte AP-fonden avskaffas. Erfarenheten

visar att kollektiv kapitalbildning inte kan lösa de problem med

kapitalförsörjning som bl.a. skapats av dubbelbeskattningen. Endast ökat

hushållssparande skapar goda förutsättningar för nödvändig

riskkapitalförsörjning.

Vad gäller penning- och valutapolitiken har utskottet inte någon annan

uppfattning än den som kommer till uttryck i den nyligen träffade

fempartiuppgörelsen om Riksbankens ställning. Utskottet hälsar

överenskommelsen med tillfredsställelse och konstaterar att den i allt

väsentligt uppfyller de krav som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna och Kristdemokraterna tidigare ställt på en oberoende riksbank -

krav som då avvisats av socialdemokrater och centerpartister.

Utskottet återkommer nedan till andra nödvändiga strukturförändringar, i

synnerhet vad gäller lönebildning och arbetsmarknad, men vill också betona

vikten av att återupprätta kvaliteten i utbildningspolitiken. Den avgörande

utgångspunkten för nödvändiga satsningar inom skola och högskola måste vara

utbildningens kvalitet. Det innebär att själva takten i utbyggnaden av antalet

platser aldrig får bli det viktigaste. Det bör mot denna bakgrund övervägas

avsnitt 337 Kontrollera mot PDF

särskilda kvalitetsinsatser. Utskottet beklagar att det åter blivit nödvändigt

att påpeka att det för den enskilde måste löna sig med utbildning och att

detta ställer krav på t.ex. lönebildning och skattepolitik.

Sammanfattningsvis instämmer utskottet i de allmänna riktlinjer för den

ekonomiska politiken som beskrivs i partimotionerna från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Den politik

som beskrivs i propositionen - och som stöds av Centerpartiet - avstyrks. Den

politik som redovisas i motioner från Vänsterpartiet och Miljöpartiet avviker

på väsentliga punkter från vad utskottet ovan anfört och den avstyrks därför.

Vad utskottet här anfört om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

med anledning av motionerna Fi42 (m) yrkandena 1 i denna del och 11, Fi43 (fp)

yrkande 1 i denna del och Fi46 (kd) yrkandena 1 i denna del och 15 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse

1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 1 i denna del, 15, 16 och 21,

1996/97:Fi45 yrkandena 1 i denna del, 2, 3, 5, 6, 18 i denna del, 34 och

35 samt med anledning av motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna del

och 11, 1996/97:Fi43 yrkande 1 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkandena 1 i

denna del och 15 godkänner vad utskottet anfört och som sin mening ger

regeringen detta till känna,

2. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (mom. 1)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Partimotionernas syn på

propositionens konjunkturbedömningar bort utgå,

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets förslag till inriktning

av den allmänna ekonomiska politiken bort ha följande lydelse:

Den missriktade ekonomiska politiken bidrog enligt utskottets mening starkt

till att utlösa och förvärra den svåra ekonomiska krisen under 1990-talets

första hälft. Men i botten fanns strukturella problem - främst

industriproduktionens sammansättning, nya internationella

konkurrensförutsättningar och kraften i den globala finansmarknaden. Den

ekonomiska politiken måste mot bakgrund av de tidigare erfarenheterna inriktas

på en radikal förnyelse av näringslivet, på att skapa förutsättningar för nya

företag, nya produkter och sysselsättningstillväxt i privat verksamhet. Det

finns knappast något som är så negativt ur fördelningspolitisk synpunkt som

ett svagt näringsliv och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Låg tillväxt och hög

avsnitt 338 Kontrollera mot PDF

arbetslöshet slår ofelbart över i skev inkomst- och förmögenhetsfördelning,

parallellt med en utarmning av offentlig verksamhet. Samtidigt förutsätter

näringslivets förnyelse att det finns ett stort utbud av tjänster inom

offentlig sektor för att underlätta såväl företags som individers omställning

till nya villkor.

I vårpropositionen skriver regeringen att den svenska ekonomin är stark och

att man i princip har lyckats lösa alla viktiga problem. Regeringens syn

präglas då huvudsakligen av konvergenskrav och EMU-anpassning. Regeringens

ansvar kan dock enligt utskottets mening inte begränsas till statsbudgetens

saldo eller till nivån på den offentliga sektorns finansiella sparande.

Utskottet anser visserligen att det är bra med ett stort offentligt sparande,

särskilt i högkonjunktur, men vi motsätter oss att sparmålen överordnas

sysselsättningsmålet. Det är orimligt med så stora offentliga överskott i en

situation där en stor del av arbetskraften och andra produktiva resurser är

outnyttjade.

Skattepolitiken måste enligt utskottets mening utformas med inriktning på ökad

sysselsättning. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att vi inte tappar

kontrollen över statsfinanserna. Utskottet menar att det i nuvarande situation

inte är möjligt att sänka skattekvoten, då det vore att äventyra

statsfinanserna. Utskottet delar inte heller uppfattningen att lösningen på

sysselsättningsproblemen ligger i stora generella skattesänkningar.

Utskottet anser att fördelningspolitiska och miljöpolitiska skäl talar för

två typer av skatteväxling, en röd och en grön. Den röda skatteväxlingen

innebär höjd skatt för höginkomsttagare och sänkt skatt för låginkomsttagare.

Samtidigt höjs skatterna för storföretag och sänks på motsvarande sätt för

småföretag. Utskottet menar, i likhet med flertalet bedömare, att det är de

små företagen som i framtiden kommer att stå för merparten av sysselsättnings-

ökningen i landet.

Det är främst hushåll i de högre inkomstskikten som ökat sitt sparande under

senare år. Ett ökat skatteuttag som riktar in sig på de högre inkomstskikten

kan därför huvudsakligen antas påverka dessa gruppers sparande och inte

hushållens totala konsumtion.

Den gröna skatteväxlingen syftar till att åstadkomma en ny näringspolitik

för utbildning och förnyelse. Häri skall innefattas ett strukturprogram för

miljöomställning av produktion, konsumtion och energiförsörjning som skapar

fler jobb. Skatten på produktion och konsumtion som skadar miljön skall höjas

och skatten på arbete skall sänkas.

Utskottet avvisar balanskravet för kommuner och landsting och menar att det är

avsnitt 339 Kontrollera mot PDF

ett oberättigat ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten. Även de

restriktioner för skattehöjningar som regeringen drivit igenom är ett uttryck

för en misstro mot kommunalpolitikerna, vilka enligt utskottets mening är

fullt kapabla att ta samhällsekonomiskt ansvar. Det är dessutom politikerna i

kommuner och landsting som bäst kan bedöma vilka behov som måste tillgodoses.

Regeringen kalkylerar i praktiken dessutom med att den kommunala sektorn

skall fortsätta att minska som andel av BNP. Det är en politisk bedömning som

utskottet avvisar.

Lönebildning och vinster utgör enligt utskottets mening en del av

fördelningspolitiken. Regeringen fäster stora förhoppningar vid att

lönebildningen i Sverige skall komma in i mer återhållsamma och stabila banor.

Sysselsättning och välfärd beror i stor utsträckning på ekonomins

konkurrenskraft, och arbetskraftskostnaderna utgör naturligtvis en viktig

faktor bakom inflationen.

Utskottet delar regeringens bedömning att lönebildningen är en strategisk

fråga för svensk ekonomi, men menar samtidigt att den inte kan ses isolerad.

Utskottet välkomnar en utredning om lönebildningen men betonar samtidigt

vikten av att lönebildningen också ses i ljuset av de växande inkomstklyftorna

och de enorma finansiella förmögenheter som skapats under senare år. De senare

avspeglar i sin tur vinstvolymerna i de stora företagen. Höga vinster är

inflationsdrivande lika väl som höga löner. Övervinsterna och de växande

inkomst- och samhällsklyftorna måste motarbetas parallellt med insatserna för

en hållbar lönebildning. Vidare måste en hållbar lönebildning innebära att man

bekämpar alla former av lönediskriminering.

Skall vi kunna begära återhållsamhet från löntagarna måste vi också vara

förvissade om att företagen använder vinsterna till framåtsyftande

investeringar, inte bara till utdelningar till aktieägare och extra förmåner

för företagens ledningsgrupper. Det förutsätter ett demokratiskt inflytande

över viktiga ekonomiska beslut. Utskottet föreslår en framtidsfond, där de

vinstrika företagen får avsätta pengar till att höja kunskapsnivån för de

anställda efter överenskommelser med facket. LO:s förslag till

företagsavsättningar till speciella kompetensfonder är ett annat förslag i

samma riktning. Det är viktigt att de lokala fackliga organisationerna ges ett

påtagligt inflytande över disponeringen av dessa fonder.

Utskottet föreslår en parlamentarisk utredning om ekonomisk makt och demokrati

med deltagande av samtliga riksdagspartier. Utredningens uppgift skall vara

att lägga fram förslag till hur maktkoncentrationen i det privata näringslivet

avsnitt 340 Kontrollera mot PDF

skall brytas och hur demokratin skall stärkas på kapitalmaktens bekostnad.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att motarbeta att

ägarintressena blir alltmer koncentrerade i näringslivet och den därmed

följande fåtalsmakten över svensk ekonomi. Ett sätt är att styra över

vinstmedel i företagen till framtidsfonder, som nämndes ovan. Fonder som efter

gemensamma beslut med löntagarna skall disponeras för kompetensutveckling och

nysatsningar i arbetslivet. Utskottet föreslår vidare ökad rätt för AP-

fonderna att köpa aktier samt införande av en förköpsrätt för anställda vid

företagsförvärv. Mot bakgrund av de alltmer koncentrerade ägarintressena är

det inte heller rimligt med fortsatt utförsäljning av statliga företag.

Ovanstående förslag skulle fullt förverkligade innebära en maktförskjutning

från kapital till arbete.

Både den ekonomiska och den politiska makten i samhället är också i högsta

grad könsbunden. I det av riksdagen antagna betänkandet om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna från i höstas (1996/97: FiU1) konstateras att

det finns stora brister när det gäller balansen mellan kvinnors och mäns

inflytande och maktförhållanden mellan könen. Finansutskottet uttalade ?att

ett stort antal insatser behövs för att öka kvinnors makt och inflytande på

alla områden och nivåer i samhället? (s. 53). Utskottet uttalade också att

budgetpropositionen visade att regeringen ?tar arbetet för ökad jämställdhet

på största allvar? (s. 54).

Tyvärr tvingas utskottet nu konstatera att regeringen i vårpropositionen har

svårt att leva upp till dessa deklarationer. Arbetslösheten har på senare tid

ökat mer för kvinnor än för män.

Den utredning om den ekonomiska makten som vi skriver om ovan måste också ta

upp den könsbundna makten. Regeringen uppmanas att i höstens budgetproposition

presentera ett kraftfullt program för omfördelning av makt, arbete och

inkomster till förmån för kvinnor.

Vad utskottet här anfört om riktlinjer för den ekonomiska politiken med

anledning av motion Fi44 (v) yrkande 1 i denna del samt yrkandena 15, 16 och

21 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

De förslag till inriktning av den ekonomiska politiken som förordas i

propositionen och i motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi45 (mp) och Fi46 (kd)

avvisas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna del och 11, 1996/97: Fi43

yrkande 1 i denna del, 1996/97:Fi45 yrkandena 1 i denna del, 2, 3, 5, 6,

avsnitt 341 Kontrollera mot PDF

18 i denna del, 34 och 35 samt 1996/97:Fi46 yrkandena 1 i denna del och

15 godkänner vad som förordas i motion 1996/97:Fi44 yrkandena 1 i denna

del, 15, 16 och 21 och som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (mom. 1)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Partimotionernas syn på

propositionens konjunkturbedömningar bort utgå,

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets förslag till inriktning

av den allmänna ekonomiska politiken bort ha följande lydelse:

Den ekonomiska politiken skall enligt utskottets mening förvalta och

utveckla samhällets ekonomiska tillgångar inom givna ekologiska ramar för att

uppnå såväl individuellt välstånd som större social rättvisa. För att detta

verkligen skall kunna uppnås krävs en ny ekonomisk politik med utgångspunkt i

ett demokratiskt och ekologiskt synsätt där socialt ansvar sätts i första

rummet. Den ekonomiska politik som förts i Sverige under överskådlig tid har

däremot medfört en tilltagande utarmning av naturkapital, ökad miljöförstöring

och under senare tid också massarbetslöshet och ökade sociala motsättningar.

Detta är ett uttryck för grundläggande strukturfel i svensk ekonomi. I

regeringens ekonomiska vårproposition saknas en långsiktigt hållbar ekonomisk

politik för att lösa de avgörande strukturproblemen i svensk ekonomi.

Skattesystemet är utformat på ett sådant sätt att det ofta är lönsamt att

ersätta människor med hjälpenergi, vilket stimulerar en långsiktigt och

miljömässigt ohållbar energianvändning. Prisrelationerna blir, bl.a. till

följd av skattesystemets utformning, ofta sådana att resursslösande och

miljöfientligt beteende på marknaderna gynnas. Regeringen föreslår en del

lovvärda satsningar på miljöområdet, men eftersom de samtidigt inte förändrar

de grundläggande ekonomiska spelreglerna som gör det lönsamt med rovdrift och

miljöförstöring, och dessutom skär ner kraftigt i ordinarie verksamhet på

bl.a. Naturvårdsverket, så kommer den negativa utvecklingen att bestå.

Utskottet anser det viktigt att uppmärksamma problemet med den sannolikt

växande miljöskulden. Långtidsutredningen 1992 föreslog att välfärdsbegreppet

borde utvidgas till att innefatta faktorer som utarmning av naturresurser och

kostnader för reparation av miljöskador. Den svenska miljöskulden beräknades

1992 till minst 260 miljarder kronor med en årlig ökningstakt på ca 7

miljarder kronor (SOU 1992:58). Den OECD-rapport om svensk miljövård som kom

under 1996 visar att Sverige har stora brister inom framför allt naturvården.

avsnitt 342 Kontrollera mot PDF

Detta tyder på att miljöskulden sannolikt fortfarande ökar. Beräkningar av det

s.k. rättvisa miljöutrymmet som gjorts av ett antal miljöorganisationer pekar

på att Sverige har en ekologiskt ohållbar utveckling. År 1996 publicerade

Stockholm Environmental Institute (SEI) en rapport om bl.a. miljöjusterad BNP

för Sverige under perioden 1950-1992. Enligt dessa beräkningar skedde ett

trendbrott kring 1980, varefter den justerade BNP-siffran har haft en fallande

trend. År 1992 ligger den justerade BNP-siffran per capita 27 % lägre än den

traditionellt beräknade. Den ekonomiska utvecklingen under hela perioden

1950-1992 har således varit betydligt svagare än vad den tradionella BNP-

beräkningen visar. Tillväxten har i medeltal varit 0,9 % per år och invånare,

dvs. knappt hälften av vad som vanligen uppges. Sedan 1980 har tillväxten

varit obefintlig eller negativ, dvs. de negativa miljöeffekterna har varit

större än den traditionellt beräknade ekonomiska tillväxten.

Utskottet är mycket kritiskt till den bristfälliga fördelningspolitik som

regeringen för. En jämnare fördelning av samhällets ekonomiska resurser leder,

enligt utskottets uppfattning, till en totalt sett stabilare och starkare

ekonomi. Internationellt sett har Sverige tidigare lyckats föra en

förhållandevis verkningsfull fördelningspolitik, vilket effektivt bidragit

till en positiv ekonomisk utveckling. Den ekonomiska recessionen i början av

1990-talet innebar bl.a. en statsfinansiell kris som gjorde en snabb och

omfattande budgetsanering nödvändig. Det sätt på vilket regeringen genomförde

besparingar och skattehöjningar medförde emellertid ökade ekonomiska klyftor i

samhället med ökad utslagning, ökade ekonomiska orättvisor och ökade

motsättningar som följd. Under senare år har ökade inkomstskillnader

redovisats för svensk del, bl.a. i ett särskilt avsnitt i budgetpropositionen

hösten 1996. De redan fattiga har blivit ännu fattigare. Dessa ökade

skillnader har, som angavs ovan, förstärkts av den statliga budgetsaneringen.

De med minst disponibel inkomst har tvingats ge ifrån sig en större andel än

medel- och till del även höginkomsttagare. Detta är naturligtvis helt

oacceptabelt. Utskottet anser att vid en finansiell åtstramning måste också

fördelningspolitiken skärpas - annars får man en omfördelning från de

ekonomiskt svagare till de starkare och så har det också blivit under senare

år. Många av våra förslag tar därför sikte på att omfördela resurserna så att

de ekonomiskt svagare får ett större utrymme.

Utskottet anser principiellt att det privata hushållssparandet bör uppmuntras.

Förutsättningarna för privat sparande måste dock bli jämnare fördelade genom

avsnitt 343 Kontrollera mot PDF

en mer aktiv fördelningspolitik så att även hushåll med lägre inkomster får

möjlighet att lägga undan en del av sina inkomster för att öka sin ekonomiska

trygghet och handlingsfrihet. Ett ökat och mer spritt hushållssparande ger

också ökade möjligheter till ett spritt ägande och risktagande i näringslivet.

Det finns inget egenvärde i ett högt offentligt sparande mer än vad som är

nödvändigt för att långsiktigt säkra den välfärd som vi valt att trygga inom

ramen för den gemensamma sektorn. Det finns dock skäl att diskutera om kravet

på överskott i de offentliga finanserna också skall ta hänsyn till en

troligtvis ökande miljöskuld. En ökande miljöskuld kan ju leda till krav på

ökade offentliga utgifter på längre sikt för att sanera denna skuld. Med tanke

på den bristfälliga miljöpolitik som den nuvarande regeringen bedriver och som

ligger i antagandena i vårpropositionen kan det vara motiverat att sätta upp

ett relativt högt krav på överskott i de offentliga finanserna. Enligt

utskottets mening vore det dock betydligt bättre att satsa mer kraftfullt på

åtgärder för att motverka en framtida ökning av miljöskulden. Hit hör bl.a. en

kraftfull satsning på skatteväxling, en skärpt miljölagstiftning och

ytterligare ?reguljära? anslag på miljöområdet. Med sådana satsningar kan

också kravet på överskott i de offentliga finanserna minskas.

En sammanvägning av den förda diskussionen leder, enligt utskottets

uppfattning, till att kravet på framtida överskott i de offentliga finanserna

kan ställas något lägre än vad regeringen föreslår.

En grön skattepolitik skall, enligt utskottets mening, utformas så att en god

hushållning med begränsade resurser främjas och så att enskilda människors

kreativitet och skaparkraft gynnas. I takt med att arbetslösheten minskas och

statens utgifter för arbetslösheten minskar skall skatterna totalt sett

sänkas, i första hand på arbete. En lägre beskattning av arbete, högre

miljöskatter och åtgärder för att skapa förutsättningar för en växande privat

sektor med fler små och medelstora företag utgör viktiga led i strävandena att

vrida utvecklingen i rätt riktning. Skatterna påverkar i hög grad

prisbildningen och utgör ett mycket viktigt politiskt medel att påverka

samhällsutvecklingen.

Inom ramen för ett totalt oförändrat skatteuttag föreslår utskottet att en

skatteväxling genomförs med lägre skatter på arbete och högre på energi,

utsläpp och råvaruförbrukning. Skatteväxlingen föreslås omfatta drygt 22

miljarder kronor år 2000 och ca 100 miljarder kronor år 2010. Inom den ramen

föreslås skatten på arbete (arbetsgivaravgifter, egenavgifter och i viss mån

avsnitt 344 Kontrollera mot PDF

inkomstskatten) sänkas med nära 12 procentenheter. Det behövs klara

långsiktiga beslut som anger färdriktningen mot ett ekologiskt hållbart

kretsloppssamhälle. Riksdagen bör därför nu fatta beslut om skatteväxling för

åren 1998-2000 och principbeslut om fortsatt skatteväxling fram till år 2010.

Höjningen av energi- och miljörelaterade skatter inom ramen för en

skatteväxling bör ske successivt och enligt en i förväg annonserad plan för

att ge företag och hushåll möjlighet att planera för en smidig anpassning.

Vad utskottet här anfört om riktlinjer för den ekonomiska politiken med

anledning av motion Fi45 (mp) yrkandena 1 i denna del, 2, 3, 5, 6, 18 i denna

del, 34 och 35 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

De förslag till inriktning av den ekonomiska politiken som förordas i

propositionen och i motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi44 (v) och Fi46 (kd)

avvisas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna del och 11, 1996/97: Fi43

yrkande 1 i denna del, 1996/97:Fi44 yrkandena 1 i denna del, 15, 16 och

21 samt 1996/97:Fi46 yrkandena 1 i denna del och 15 godkänner vad som

förordas i motion 1996/97:Fi45 yrkandena 1 i denna del, 2, 3, 5, 6, 18 i

denna del, 34 och 35 och som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser sysselsättning och

företagande (mom. 2)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell

(kd), Per Bill (m) och Bo Lundgren (m) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets förslag till inriktning

av den ekonomiska politiken såvitt avser sysselsättning och företagande bort

ha följande lydelse:

Utvecklingen på arbetsmarknaden inger en djup oro. Sedan arbetslösheten

exploderat som en följd av 1970- och 1980-talens misstag i den ekonomiska

politiken och spekulationsekonomin under andra hälften av 1980-talet vände

utvecklingen under våren 1994. Trenden fram till regeringsskiftet i oktober

1994 var entydigt positiv. Denna utveckling bröts emellertid under 1995.

Arbetslösheten började, som framgår av nedanstående diagram, åter att stiga

och har nu befästs på en mycket hög nivå. Utsikterna för den närmaste

framtiden är enligt Arbetsmarknadsstyrelsen mycket dystra och den förbättring

av arbetsmarknadsläget som man förutspår för nästa år är blygsam.

Situationen är emellertid sämre än vad arbetslöshetsstatistiken visar. Antalet

avsnitt 345 Kontrollera mot PDF

sysselsatta är i dag lägre än någon gång sedan 1974 och visar ingen tendens

att öka. Den låga sysselsättningsgraden är den viktigaste signalen om

ekonomins otillräckliga förmåga att med nuvarande politik skapa fler riktiga

arbeten.

Den politik som förordas i regeringens vårproposition handlar främst om att

minska arbetskraften för att på så vis dölja arbetslösheten och inte om att

skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Förslag om den s.k.

Kalmarmodellen, tillfälligt avgångsvederlag för långtidsarbetslösa som fyllt

60 år, möjlighet för personer mellan 63 och 64 år att gå i förtida pension och

satsningen på nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder läggs i stället för

nödvändiga förändringar vad gäller bl.a. skattepolitikens inriktning och

arbetsmarknadslagstiftningen.

Regeringen försöker i vårpropositionen göra gällande att arbetslösheten

kommer att kunna minska rejält fram till år 2000. Så är emellertid inte

fallet. Man utgår från det i detta sammanhang ofullständiga måttet öppen

arbetslöshet. Ett sådant mått kan nämligen manipuleras. Som framgår av

tabellen räknar regeringen själv med att den totala arbetslösheten bara

minskar marginellt, från 14,1 % av arbetskraften till 13,3 %.

-----------------------------------------------------

| |1996 | |2000 | |

-----------------------------------------------------

|Öppen |347 000|8,1 % |192 000| 4,5 %|

-----------------------------------------------------

|I åtgärder |196 000|4,5 % |185 000| 4,4 %|

-----------------------------------------------------

|utbildningsplatser| |1,5 % |188 000| 4,4 %|

| |66 000 | | | |

-----------------------------------------------------

| | | 14,1 | | 13,3 %|

| | | % | | |

-----------------------------------------------------

Regeringens oförmåga förstärker det mänskliga lidande som ligger i den

massarbetslöshet som nu håller på att permanentas. De som drabbas får inte

bara sämre ekonomi utan också bristande självkänsla och många gånger sociala

problem. Till det kommer att arbetslösheten för med sig stora kostnader i form

av lägre produktion och stora utgifter för stöd till dem som är arbetslösa.

Dessa kostnader finansieras med högre skatter som främst drabbar låg- och

medelinkomsttagare.

Enligt bedömningar av Riksbanken innebär varje procentenhet arbetslöshet i

samhällsekonomiskt hänseende en förlust på ungefär 1 procentenhet av BNP.

Sammantaget innebär det drygt 200 miljarder kronor eller räknat per hushåll i

genomsnitt drygt 50 000 kr årligen.

Som under de senaste månaderna förordats i OECD:s Sverigerapport, i EU:s

avsnitt 346 Kontrollera mot PDF

ministerråds rekommendation till Sverige samt i Internationella valutafondens

bedömning av svensk ekonomi, måste företagsklimatet förbättras avsevärt.

Organisationerna menar bl.a. att åtgärder som leder till en mer flexibel

arbetsmarknad och lägre beskattning av arbete måste genomföras.

Enligt utskottets mening måste utgångspunkten för en politik som syftar till

att eliminera massarbetslösheten vara en insikt om att det är i företagen nya

arbetstillfällen måste växa fram. Det som avgör om en sådan utveckling kan

realiseras är de människor som driver dagens företag och överväger att starta

morgondagens. Den politiska uppgiften är att skapa ett så gott närings- och

företagandeklimat att besluten tas om att expandera, om att starta nya företag

och om att anställa.

Huvudinslagen i en sådan politik bör vara:

- Lindrad beskattning av arbete och företagande, särskilt med tonvikt på

tjänstesektorn.

- Goda förutsättningar för privat kapitalbildning.

- En flexibel arbetsmarknad och reformerad lönebildning.

- En prioritering av kvalitativ kunskapsuppbyggnad.

- Tryggad energiförsörjning.

- Minskat krångel.

Utskottet förordar därför med utgångspunkt i de förslag som framlagts i

motionerna 1996/97:Fi42 av Moderaterna, 1996/97:Fi43 av Folkpartiet

liberalerna och 1996/97:Fi46 av Kristdemokraterna följande program för högre

tillväxt, fler arbetstillfällen och ökat och välstånd.

Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen halveras

Den beslutade förlängningen av arbetsgivarperioden från 2 till 4 veckor utan

motsvarande minskningar av arbetsgivaravgiften är, som regeringen själv

framhåller i sin proposition, att betrakta som en ren skattehöjning. Den ökar

kostnaderna för att anställa och snedvrider också i övrigt. För framför allt

företag ökar osäkerheten, såväl ekonomiskt som vad avser produktionsplanering.

Beslutet bör undanröjas.

Marginalskattereformen återställs omedelbart

Den s.k. värnskatt som infördes år 1995 innebar att marginalskatten höjdes med

5 procentenheter för ungefär en tredjedel av alla heltidsarbetande. Den

motverkar intresset för att skaffa bättre kunskap och högre kompetens och

försämrar dessutom arbetsutbudet. Den statliga inkomstskatten bör sänkas till

20 % den 1 januari 1998.

Permanenta åtgärder för expansion i tjänstesektorn

Beskattningen av arbete måste sänkas generellt. Särskilda insatser krävs

emellertid för den privata tjänstesektorn. Det gäller särskilt tjänster till

enskilda hushåll, som påverkas mycket negativt av de stora skattekilarna på

arbete. I debatten finns olika förslag som syftar till lägre eller slopad

mervärdesskatt på tjänster, inkomstskatteavdrag, skattereduktioner eller

avsnitt 347 Kontrollera mot PDF

sänkta eller slopade arbetsgivaravgifter. Det finns också förslag om att i

Sverige införa en modell motsvarande den som används i Danmark för vissa

hushållstjänster. Regeringens utredning om tjänstesektorns beskattning pekar

också på problem och möjligheter i detta sammanhang. Enligt utskottets mening

bör permanenta åtgärder genomföras redan den 1 januari 1999. En rejäl

belysning av samtliga de förslag som i dag finns i debatten bör genomföras.

Omedelbara åtgärder för tjänstesektorn

I avvaktan på att den breda utredning utskottet vill förespråka kan redovisa

sitt resultat bör omedelbara åtgärder som skapar förutsättningar för en

expansion inom den privata tjänstesektorn genomföras. Under perioden den 1

oktober 1997 till den 31 december 1998 bör arbetsgivaravgifter inte tas ut för

sedvanliga hushållstjänster som exempelvis städning, trädgårdsarbete och icke-

subventionerad barn- och äldreomsorg. Dessutom bör en skattereduktion införas

på 30 % av arbetskostnaden för den som köper tjänsten. Skattereduktionen bör

också gälla när barn betalat för dessa tjänster åt pensionerade föräldrar.

Genom dessa förslag reduceras skattekilen kraftigt och elimineras i vissa

fall. Regeringen bör omedelbart återkomma med förslag.

Slopad dubbelbeskattning

Dubbelbeskattningen av utdelade och kvarhållna vinster i bolag skadar särskilt

mindre och medelstora företag, vars riskkapitalförsörjning försvåras. Dessutom

stiger avkastningskraven. De begränsade lindringar som genomförts är helt

otillräckliga. En ytterligare nackdel med dubbelbeskattningen som gäller alla

företag är att kapital låses in i historiskt vinstrika företag till nackdel

för en fungerande kapitalförsörjning för nya och växande företag. Fullständig

enkelbeskattning bör införas från den 1 januari 1998.

Slopad straffbeskattning av fåmansbolag

Dagens spärregler för s.k. fåmansaktiebolag är särskilt diskriminerande för

vinstrika och snabbväxande mindre företag. Reglerna måste ändras så att

kapitalavkastning också i dessa företag beskattas som kapitalinkomst.

Förbättrade regler för inbetalning av skatt

Förändringen av reglerna för betalning av mervärdesskatt innebar att företag i

många fall kan tvingas betala mervärdesskatt trots att de själva inte erhållit

betalning från kunder. Dessa regler stred mot det allmänna rättsmedvetandet

och innebar dessutom försämrad likviditet och högre kostnader för företagen.

De föreslagna reglerna för skattekonton innebär en förkortning av

betalningstidpunkterna för också andra skatter samtidigt som

arbetsbelastningen på företagen ökar. Reglerna måste ändras så att sådana

effekter undanröjs.

Royalty av patent beskattas som kapitalinkomst

avsnitt 348 Kontrollera mot PDF

Det är viktigt att skapa en god miljö för innovatörer och uppfinnare. Det bör

därför införas en möjlighet för den som har royaltyinkomster grundade på

patent att fr.o.m. år 1997 få dessa att beskattas som kapitalinkomst. En

tidsbegränsad skattebefrielse för inkomster från nya patent bör övervägas.

En ny arbetsrätt

Den arbetsrättsliga lagstiftningen har stor betydelse för företagens

möjligheter till smidig anpassning till nya krav. Detta förhållande kommer att

förstärkas i takt med att omvandlingshastigheten på arbetsmarknaden ökar. Den

lagstiftning som i dag reglerar villkoren på arbetsmarknaden är i stora delar

skapad för förhållanden som inte längre är för handen. Lagstiftningen måste

förändras och moderniseras. En utredning med denna inriktning bör snarast

tillsättas.

Omedelbar återgång till 1994 års regler i LAS och MBL

Den arbetsrättsliga reglering som infördes av den borgerliga regeringen och

gällde 1994 bör omedelbart införas i avvaktan på en generell modernisering av

den arbetsrättsliga lagstiftningen. Därigenom underlättas provanställningar

och tidsbegränsade anställningar vid arbetsanhopning. Turordningsreglerna blir

mindre rigida. Genom att vetoreglerna i MBL slopas underlättas entreprenader

samtidigt som stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag förbjuds.

En allmän arbetslöshetsförsäkring införs

Regeringens förslag till förändringar av arbetslöshetsförsäkringen är

ogenomtänkt och svårhanterligt. En allmän arbetslöshetsförsäkring som till

större del än i dag finansieras med egenavgifter bör i stället återinföras.

Därigenom får den enskilde ett verkligt val när det gäller hur han eller hon

vill ordna sin fackliga tillhörighet och arbetslöshetsförsäkring. Försäkringen

medverkar också till att löneavtal som leder till ökad arbetslöshet inte

träffas. Karaktären av omställningsförsäkring måste understrykas.

Lönebildningen reformeras

En reformering av lönebildningen är inte enbart en fråga för arbetsmarknadens

parter. De institutionella ramar som satts genom lagstiftning måste ses över

så att balans vad gäller bl.a. konfliktregler uppnås. Förutsättningarna för en

väl fungerande lönebildning bör också stärkas genom en ökad egenfinansiering

av arbetslöshetsförsäkringen.

Utbildning med högre kvalitet

Den avgörande utgångspunkten för en fortsatt utbyggnad av den högre

utbildningen och fördelningen av platser mellan lärosäten måste vara

utbildningens kvalitet. Betydelsen av kvalitetssäkring innebär att själva

takten i utbyggnaden aldrig får bli det viktigaste. Det bör mot denna bakgrund

övervägas särskilda kvalitetsinsatser för att ge företräde åt

avsnitt 349 Kontrollera mot PDF

kvalitetsinvesteringar i form av bl.a. lärarkompetens och utrustning.

Införande av personliga utbildningskonton

Genom ett system med personliga utbildningskonton kan bättre ekonomiska

förutsättningar skapas för alla vuxna att påbörja fort- och vidareutbildning.

Det kan ske genom att den enskilde medges skattebefrielse för de medel som

avsätts samtidigt som arbetsgivaren ges rätt att skattefritt avsätta lika

mycket som den enskilde. En form av utfyllnad på kontot kan övervägas för

låginkomsttagare.

Ett utbyggt lärlingsprogram

Lärlingssystem bör ingå som en naturlig del i såväl ungdoms- som

vuxenutbildning. Genom att yrkesinriktad utbildning integreras mer målmedvetet

i företagen förbättras effektiviteten. Lärlingsutbildningen bör expandera och

ersättningarna fastställas till en nivå som gör lärlingsprogrammen attraktiva

också för företagen.

Tryggad energiförsörjning

Den energiöverenskommelse som slutits mellan regeringen, Centerpartiet och

Vänsterpartiet bör avvisas. Ett sådant beslut skapar oro för den framtida

försörjningen med elenergi till rimliga priser, vilket skadar Sveriges

anseende som investeringsland. Till det kommer att den föreslagna

snabbstängningen av Barsebäck innebär en kapitalförstöring och medför stora

kostnader, sannolikt i storleksordningen 20 miljarder kronor.

Avskaffa den sjätte AP-fonden

Beslutet om att införa en sjätte AP-fond var en återgång till de idéer som en

gång låg bakom införandet av löntagarfonder. Erfarenheten har visat att

kollektiv kapitalbildning inte kan lösa de problem med kapitalförsörjningen

som bl.a. skapats av dubbelbeskattningen.

Minskat krångel

Krångel i myndighetsrelationer och krav på allehanda uppgiftslämnande innebär

en särskilt betungande uppgift för småföretagen. För många småföretagare utgör

krånglet ett så stort problem att det direkt motverkar möjligheterna till

expansion. En nödvändig reform är att underlätta för företagare att kunna få

F-skattsedel.

Ett visst uppgiftslämnande är en nödvändig förutsättning för att

rättssamhället skall fungera, men den uppsjö av uppgiftskrav som företagarna i

dag möter kan inte försvaras. Inte heller är nuvarande detaljreglering av

företagens verksamheter motiverad.

En förenklingskommission bör få uppdraget att fortlöpande se över befintlig

och planerad lagstiftning som rör företag och föreslå förenklingar. Regeringen

bör snarast utse ett ansvarigt statsråd att leda arbetet.

Vad utskottet här anfört om riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt

avser sysselsättning och företagande bör med anledning av motionerna Fi42 (m),

Fi43 (fp) och Fi46 (kd) i dessa delar ges regeringen till känna.

avsnitt 350 Kontrollera mot PDF

Vad utskottet här anfört innebär att den inriktning som förordas i

motionerna Fi44 (v) och Fi45 (mp) avstyrks av utskottet,

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 1 i denna del, 17-20 och 22,

1996/97:Fi45 yrkandena 1 i denna del, 18 i denna del, 25 och 26 samt med

anledning av motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna del och 9,

1996/97:Fi43 yrkandena 1 i denna del och 20 samt 1996/97:Fi46 yrkandena 1

i denna del, 6, 9 och 11 samt 1996/97: A49 yrkande 1 godkänner vad

utskottet anfört och som sin mening ger regeringen detta till känna,

5. Riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser sysselsättning och

företagande (mom. 2)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets förslag till inriktning

av den ekonomiska politiken såvitt avser sysselsättning och företagande bort

ha följande lydelse:

Tudelningen av svensk ekonomi i en stark exportindustri och en svagare

hemmamarknadssektor består, och den reguljära sysselsättningen beräknas enbart

stiga med ca 150 000 personer fram till sekelskiftet. Att den öppna

arbetslösheten ändå bedöms sjunka till 4,5 % år 2000 beror på en kraftig

utökning av antalet personer i olika typer av åtgärder och utbildningsprogram

samt på ett minskat arbetskraftsutbud. Mot bakgrund av detta är det på det

hela taget inte någon särskilt ljus bild som regeringen visar.

En högre sysselsättningsnivå, fler reguljära jobb och ett ökat antal

arbetstimmar totalt sett, är viktiga förutsättningar för att vi skall kunna

motverka klassklyftor, könsorättvisor och nedskärningar i den offentliga

verksamheten. Utskottet vill bestämt motsätta sig ett socialt tudelat Sverige

och förordar i stället en politik för social och ekonomisk upprustning och för

fler arbetstillfällen i såväl offentlig som privat sektor.

En av de viktigaste åtgärderna för att öka sysselsättningen i näringslivet

är att ta bort det anställningshinder som den förlängda sjuklöneperioden

utgör. Utskottet menar att arbetsgivarinträdet helt borde avskaffas för

företag med upp till tio anställda och att man återgår till 14 dagars

sjuklöneperiod för övriga företag. Utskottet förespråkar dessutom ett

kreditstöd för investeringar samt en del andra lättnader inriktade på mindre

företag.

För att finansiera dessa förslag föreslår utskottet vissa skattehöjningar

för den delen av näringslivet som bl.a. gynnats av exportkonjunktur och låg

kronkurs.

avsnitt 351 Kontrollera mot PDF

Enligt utskottets uppfattning måste arbetstiderna fördelas jämnare. Vi har

ett alltmer produktivt arbetsliv. Vi producerar alltmer med allt färre

anställda. Den här utvecklingen kommer inte att brytas. Det kommer att krävas

allt färre arbetstimmar för att producera det som behövs för att åstadkomma

ett rimligt materiellt välstånd.

I dag är arbetstiderna fördelade på så sätt att ca 4 miljoner människor finns

på arbetsmarknaden samtidigt som 1 miljon människor är placerade utanför

arbetsmarknaden i olika försörjningssystem. Arbetstiderna är också fördelade

på så sätt att männen lönearbetar 41 timmar i veckan och kvinnor lönearbetar

27 timmar i veckan. På fyra år har antalet arbetade timmar ökat med 400

miljoner. Om denna timuppgång tagits ut genom fler människor i arbete i

stället för genom ökad arbetstid hade en kvarts miljon fler människor varit i

arbete.

En omfördelning kan också ske inom ramen för ett växande totalt antal

arbetstimmar. Den motsättning mellan en arbetstidsförkortning och ökad

sysselsättning som en del ekonomer målar upp är enligt utskottets uppfattning

felaktig. Skattesystemet och arbetsmarknadslagstiftningen måste utformas så

att det lönar sig bättre för ett företag att ersätta de redan anställdas

kortare arbetstid med nyrekryterad arbetskraft.

Utskottet anser att det måste till en lagstiftning för att sänka normen för

heltidsarbete. Det handlar om att fördela arbetstiden så att alla kan finnas

på arbetsmarknaden. Det handlar också om att fördela arbetstiden så att både

män och kvinnor får en reell möjlighet att arbeta heltid och försörja sig

själva. I ett första steg skall normen för heltidsarbete sänkas till 35 timmar

i veckan före år 2000, för att sedan nå 30 timmar per vecka på andra sidan

sekelskiftet. Sedan skall parterna avtalsvägen anpassa arbetstidens

förläggning efter verksamhetens krav och individens behov.

EU-parlamentets utredning - ledd av förre socialistiske premiärministern i

Frankrike Rocard - har lanserat idén med differentierade arbetsgivaravgifter.

Förslaget innebär att arbetsgivarna får betala en högre nivå på

arbetsgivaravgiften för de löntagare som arbetar mer än ett visst antal timmar

i veckan, och en lägre nivå för dem som arbetar (en sänkt) normalarbetstid.

Eftersom en arbetstidsförkortning som leder till nyanställningar skulle minska

utgifterna i olika system (a-kassa, socialbidrag, arbetsmarknadspolitik m.fl.)

och öka skatteintäkterna så menar Rocard att det finns ett samhällsekonomiskt

utrymme för förslaget. EU-parlamentet har i sin resolution den 18 september

1996 antagit Rocards förslag.

Utskottet menar att det är dags att följa det goda europeiska exemplet genom

avsnitt 352 Kontrollera mot PDF

att regeringen tillsätter en utredning som har i uppdrag att ta fram en svensk

modell för differentierade arbetsgivaravgifter enligt Rocards förslag.

I dag pågår en försöksverksamhet med förkortad arbetstid på en rad orter

runt om i landet, varav några har permanentats. Utskottet anser att det är

dags att utvidga den försöksverksamheten, dels för att stimulera till

nyanställningar, dels för att få en bredare erfarenhet av

arbetstidsförkortningens effekter på nyanställningar, dels

produktivitetsutveckling, arbetsrelaterade sjukdomar, deltidsarbetslöshet,

socialförsäkringssystemen m.m.

Försöksverksamheten har hittills varit koncentrerad till offentlig sektor

men bör nu utvidgas till att omfatta samtliga branscher och sektorer.

Regeringens sysselsättningspolitik är otillräcklig och alltför kortsiktigt

inriktad. Utskottet vill i stället betona vikten av att skapa förutsättningar

för ordinarie arbetstillfällen, inte bara tillfälliga sysselsättningar

finansierade med arbetsmarknadsmedel. En sådan sysselsättningspolitik skulle

enligt utskottet bygga på följande huvuddelar:

- Skatte- och avgiftssänkningar för att stimulera nyinvesteringar och jobb i

näringslivet. Att sänka arbetsgivaravgifter, egenavgifter och skatter för

vissa småföretag och tjänsteföretag är ett effektivt sätt att stimulera

arbetskraftsintensiv verksamhet, stärka kvinnornas positioner på

arbetsmarknaden och justera för produktivitetsskillnader mellan varu- och

tjänsteproduktion.

- Vinstavsättningar till en framtidsfond. Arbetslivet står inför stora

förändringskrav i framtiden. Behoven av grundläggande kompetenslyft är stora.

De lokala fackliga organisationerna måste ges ett betydande inflytande över

dessa framtidsinvesteringar. Det ligger dessutom helt i linje med samhällets

krav på att övervinsterna i näringslivet skall utnyttjas för strategiska

framtidssatsningar och inte gå till aktieutdelningar och passiv

förmögenhetsuppbyggnad.

- Större satsningar på näringspolitik och regional utveckling behövs, bl.a. på

de s.k. landshövdingeprogrammen för regional ekonomisk utveckling och

samverkan mellan offentliga institutioner och privata företag.

Näringspolitiken skall vara inriktad på förnyelse och ekologisk omställning.

Förnyelsen skapar förutsättningar för såväl högförädlad och

sysselsättningsintensiv produktion som regional balans.

- Lättnader i arbetsgivaravgifter för att stimulera företag, kommuner,

landsting eller statliga institutioner som vill förkorta arbetstiden. Den

strukturella delen av arbetslösheten skall motverkas med en omfördelning av

arbetstiderna. Detta måste ske inom ramen för ett totalt växande antal

årsarbetstimmar i svensk ekonomi.

avsnitt 353 Kontrollera mot PDF

- Ytterligare förstärkningar av den kommunala ekonomin behövs. Bakgrunden är

de nedskärningar som genomförts i kommuner och landsting. Nedskärningarna

slår direkt mot välfärdens kärnverksamheter, bidrar till klass- och

könsklyftor och försämrar den sociala och ekonomiska infrastrukturen i

landet. Nedskärningarna i den offentliga verksamheten går i förlängningen

också ut över näringslivet genom att investeringarna minskar och den

ekonomiska tillväxten hämmas.

- Ökade satsningar på aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser, bl.a. i form av

extra stöd till arbetshandikappade, större kvinnosatsningar och

utbildningsinvesteringar. Utskottet vill därmed motverka den passiva

inriktning arbetsmarknadspolitiken fått under senare år.

Vad utskottet här anfört om riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt

avser sysselsättning och företagande med anledning av motion Fi44 (v)

yrkandena 1 i denna del, 17-20 och 22 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

De förslag till inriktning av den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande som framförs i propositionen och i motionerna

Fi42 (m), Fi43 (fp), A49 (fp), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) avvisas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna del och 9, 1996/97:Fi43

yrkandena 1 i denna del och 20, 1996/97:A49 yrkande 1, 1996/97:Fi45

yrkandena 1 i denna del, 18 i denna del, 25 och 26 samt 1996/97:Fi46

yrkandena 1 i denna del, 6, 9 och 11 godkänner vad som förordas i motion

1996/97:Fi44 yrkandena 1 i denna del, 17-20 och 22 och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser sysselsättning och

företagande (mom. 2)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Utskottets förslag till inriktning

av den ekonomiska politiken såvitt avser sysselsättning och företagande bort

ha följande lydelse:

Regeringen klarar inte målet att minska den öppna arbetslösheten till 4 % år

2000, trots mycket optimistiska beräkningar av sysselsättningsutvecklingen och

trots att en betydande del av arbetslösheten ?göms undan? i form av

?förtidspensioneringar?, extra utbildningsinsatser och nya former av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Slutresultatet av regeringens strategi

riskerar att bli en sorts sämre variant av arbetstidsförkortning där allt

färre måste jobba allt hårdare för att med höga skatter försörja allt fler som

avsnitt 354 Kontrollera mot PDF

utestängs från arbetsmarknaden.

Utskottet anser i stället att man skall gå den motsatta vägen och sänka

skatterna på arbete, skapa bättre och långsiktigt hållbara förutsättningar för

företagen samt förkorta normalarbetstiden. En generell arbetstidsförkortning

innebär att den ekonomiska tillväxten och den behövliga totala arbetstiden

fördelas på ett socialt mer rättvist sätt.

Regeringen räknar med att den totala sysselsättningen efter en minskning

1997 skall öka med ca 150 000 personer från 1997 till år 2000 eller med i

genomsnitt 1,2 % per år samtidigt som BNP under samma tid beräknas öka med i

genomsnitt 2,6 % per år. Även om produktivitetsutvecklingen kan variera mellan

olika år anser utskottet att regeringens bedömning av

sysselsättningsutvecklingen är alltför optimistisk. Ekonomisk tillväxt är inte

längre på samma sätt som förr en garant för ökad sysselsättning och det vore

farligt att bygga hela landets arbetsmarknadspolitik på antaganden om sådana

samband. Risken är stor att förhoppningarna kommer på skam och då har

situationen för både de arbetslösa och samhället i stort snarare förvärrats. I

stället behövs mer strukturella grepp mot arbetslösheten i form av lägre

skatter på arbete och en kortare arbetstid.

Priset på tjänster och arbete är för högt som en följd av att skatterna är för

höga. Det innebär att arbetsmarknaden pressats ihop, att främst småföretag

inte kan växa trots goda förutsättningar i övrigt, att storföretag

rationaliserar bort människor mycket hårt, att många tjänster aldrig blir

utförda, att mer arbetskrävande återvinning har svårt att konkurrera samt att

både privat och offentlig social service blir sämre eller uteblir helt.

Förutsättningar måste skapas för en växande privat sektor med fler små,

medelstora eller kooperativa företag. Detta skall ske på ett sådant sätt att

ett resurs- och energieffektivt produktionssätt främjas och så att

sysselsättningen ökar. Det är angeläget att hålla nere realräntorna och att

underlätta för främst små och medelstora företag att öka sina investeringar.

Höjda energirelaterade skatter och lägre kostnader för arbetslösheten vid en

arbetstidsförkortning möjliggör sänkta skatter på arbete de närmaste åren. För

företagen föreslår utskottet en sänkning av arbetsgivaravgifterna med

1 procentenhet under treårsperioden samtidigt som företagen avlastas kostnader

genom att sjuklöneperioden återställs till 14 dagar. Sänkningen av skatten på

arbete för hushållen bör ha en tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare,

bl.a. för att underlätta en arbetstidsförkortning. Utskottet föreslår för

perioden 1998-2000 att egenavgifterna inte höjs som tidigare planerat utan i

avsnitt 355 Kontrollera mot PDF

stället successivt sänks med 2 procentenheter, att fastighetsskatten sänks

till 1,5 % av taxeringsvärdet och att inkomstskatten sänks genom att

grundavdraget höjs.

Arbetstiden har sedan 1980-talets början inte sänkts i takt med

produktivitetsökningen utan tvärtom ökat. Detta har starkt bidragit till

massarbetslöshet och att främst ungdomar permanent har ställts utanför den

normala arbetsmarknaden. Denna arbetslöshet ökar de ekonomiska orättvisorna i

samhället, skapar ökade sociala klyftor, motverkar en ökad jämlikhet mellan

könen samt föder våld och missnöje.

Utskottet anser att många skäl talar för både kortare och mer flexibla

arbetstider. Kortare arbetstider är en fråga om ökad livskvalitet som medger

mer tid för barn och familj. I många slitsamma yrken kan också en kortare

arbetstid bidra till färre arbetsskador och en förbättrad hälsa. Det har

visats vid försöksverksamheter inom bl.a. hemtjänsten och sjukvården under

senare år.

I dagens läge på arbetsmarknaden skulle också en arbetstidsförkortning

aktivt kunna bidra till en sänkning av arbetslösheten. De senaste årens

utveckling visar att traditionella medel som ökad ekonomisk tillväxt inte

längre förmår att komma till rätta med arbetslösheten. Framtidens arbetsliv

kommer att kunna se ut på ett helt annat sätt än man hittills varit van vid.

Det långsiktiga målet bör vara en förkortning av arbetstiden till 30 timmar

per vecka. Dagens höga arbetslöshet gör att det bör vara möjligt att sänka ar-

betstiderna till 35 timmar i veckan i en första etapp utan att den totala

produktionen minskar.

Frågan om eventuell lönekompensation bör avgöras i fackliga förhandlingar.

Om timlönerna höjs i samma grad som produktiviteten ökar till följd av

arbetstidsförkortningen, ökar inte arbetsgivarnas kostnader för arbetskraften.

För den offentliga sektorn innebär en arbetstidsförkortning både ett minskat

skatteunderlag och minskade utgifter för stöd till arbetslösa. Netto uppkommer

enligt utskottets beräkningar besparingar på drygt 20 miljarder kronor. Dessa

nettobesparingar bör användas till att sänka egenavgifterna och till att höja

grundavdraget med inriktning på gruppen lågavlönade heltidsarbetande. Höjd

timlön, sänkta egenavgifter och höjt grundavdrag i kombination med att

genomförandeårens normala utrymme för reallöneökningar ianspråktas gör att

arbetstidsförkortningen kan genomföras utan sänkningar av den reala

månadsinkomsten för lågavlönade heltidsarbetande. Medel- och högavlönade får

mindre sänkningar av inkomsten. De som i dag är arbetslösa eller arbetar

deltid får i stället en kraftigt höjd inkomst.

avsnitt 356 Kontrollera mot PDF

Arbetstidsförkortningen bör genomföras i samspel mellan staten och parterna

på arbetsmarknaden. Detta bör ske genom ett övergripande ?kontrakt? mellan

dessa parter som ger ramarna för arbetstidsförkortningen.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi45 (mp) yrkandena 1 i denna

del, 18 i denna del, 25 och 26 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

De förslag till inriktning av den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande som framförs i propositionen och motionerna

Fi42 (m), Fi43 (fp), A49 (fp), Fi44 (v) och Fi46 (kd) avvisas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för den ekonomiska politiken såvitt avser

sysselsättning och företagande

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 1 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkandena 1 i denna del och 9, 1996/97:Fi43

yrkandena 1 i denna del och 20, 1996/97:A49 yrkande 1, 1996/97:Fi44

yrkandena 1 i denna del, 17-20 och 22 samt 1996/97: Fi46 yrkandena 1 i

denna del, 6, 9 och 11 godkänner vad som förordas i motion 1996/97:Fi45

yrkandena 1 i denna del, 18 i denna del, 25 och 26 och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Penning- och valutapolitiken (mom. 3)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Penning- och

valutapolitiken som börjar med ?Finansutskottet vill understryka? och slutar

med ?11 och 12? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar Vänsterpartiets starkt kritiska hållning till den

inriktning som penningpolitiken fått under senare år. Riksbankens misslyckade

bedömningar av den svenska ekonomins inflationsbenägenhet och dess starkt

restriktiva räntepolitik har försvagat den svenska ekonomin och ökat

arbetslösheten. Det senaste årets deflation talar för att det finns ett

ansenligt utrymme för ytterligare räntesänkningar. Den nivå som gällt sedan

december 1996 bidrar till en hög realräntenivå.

Enligt utskottets uppfattning måste penningpolitiken underställas

sysselsättningsmålet, inte styras av abstrakta normer om prisökningstakt och

penningmängd som saknar realekonomisk relevans. Mot denna bakgrund anser

utskottet att regeringen skall ta över ansvaret för valutapolitiken. Det bör

vara regeringen som utifrån principiellt inriktade riksdagsbeslut tar besluten

om fast eller rörlig växelkurs inklusive önskvärd bandbredd gentemot

strategiska valutor.

Utskottet anser alltså att den uppgörelse som nyligen slutits mellan några

av riksdagspartierna är ett steg i fel riktning. Det folkliga inflytandet över

avsnitt 357 Kontrollera mot PDF

valutapolitiken bör bli större, inte mindre. Utskottet avvisar således alla

förslag att i EMU-anpassningens namn genomföra grundlagsändringar och minska

riksdagens makt över Riksbanken.

Vidare delar utskottet Vänsterpartiets uppfattning att regeringen i enlighet

med EU:s krav bakbundit finanspolitiken genom bl.a. inflationsmålets

överhöghet och genom utgiftstaken. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

till känna att den skall verka för förändring av EU:s riktlinjer för den

ekonomiska politiken.

Därmed tillstyrks motion Fi44 (v) yrkandena 7 och 8. Motion Fi45 (mp)

yrkandena 11 och 12 bör inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande penning- och valutapolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkandena 7 och 8 samt med

avslag på motion 1996/97:Fi45 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Penning- och valutapolitiken (mom. 3)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Penning- och

valutapolitiken som börjar med ?Finansutskottet vill understryka? och slutar

med ?11 och 12? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar Miljöpartiet de grönas uppfattning att Riksbanken i

högre grad än hittills skall stödja den långsiktiga ekonomiska politik som

riksdagen beslutat. Övergripande krav att minska miljöskulden och

arbetslösheten skall vara centrala. Riksdagen skall i lag fastställa att

Riksbankens mål skall vara att stödja den långsiktiga ekonomiska politiken.

Enligt utskottets uppfattning bör avgörande förändringar i den

valutapolitiska regimen beslutas av regeringen i stället för Riksbanken.

Riksdagen, eller riksdagspartierna, måste ges inflytande över sådana beslut.

Även det penningpolitiska målet för Riksbanken bör fastställas av riksdagen.

Målet bör vara att bibehålla en prisstabilitet på god europeisk nivå.

Prisstabilitet har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå en

ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. En varaktigt låg och stabil

inflationstakt medför bättre förutsättningar för ökad självtillit och

livskvalitet i vårt land.

Det sagda innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom den uppgörelse som

nyligen slutits om Riksbanken. Även om det är positivt att prisstabilitet

betonas, har kraven på att Riksbanken skall stödja den långsiktiga ekonomiska

politiken kommit alltför mycket i skymundan i uppgörelsen.

Därmed tillstyrks motion Fi45 (mp) yrkandena 11 och 12. Motion Fi44 (v)

yrkandena 7 och 8 bör inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

avsnitt 358 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande penning- och valutapolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkandena 11 och 12 samt

med avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (mom. 4)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den ekonomiska och

monetära unionen (EMU) som börjar med ?Finansutskottet har flera? och slutar

med ?36 och 37? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill påpeka att stabilitets- och tillväxtpakten har ingåtts

utan vare sig riksdagsdebatt eller riksdagsbeslut. Utskottet delar

Vänsterpartiets uppfattning att inträdet i ett samarbete med så vittgående

följder borde ha hanterats på annat sätt än bara genom viss information till

finansutskottet och samråd i EU-nämnden. Regeringens hantering av inträdet i

stabilitets- och tillväxtpakten är oacceptabelt.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi44 (v) yrkande 9

som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi45 (mp) yrkandena 36 och 37

bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den ekonomiska och monetära unionen (EMU)

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 9 samt med avslag på

motion 1996/97:Fi45 yrkandena 36 och 37 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

10. Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (mom. 4)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den ekonomiska och

monetära unionen (EMU) som börjar med ?Finansutskottet har flera? och slutar

med ?36 och 37? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar Miljöpartiet de grönas uppfattning om nackdelar och

risker med ett eventuellt svenskt deltagande i valutaunionen. Enligt utskottet

riskerar EU-länderna att vara alltför olika för att kunna bilda en

framgångsrik valutaunion. Bl.a. därför finns det starka skäl att centralisera

den ekonomiska politiken om valutaunionen kommer till stånd. Med hänsyn till

Sveriges geografiska läge, befolkningstal och ekonomiska förutsättningar

skulle det vara en negativ utveckling. Sverige har under de senaste 30 åren

oftast haft låg- eller högkonjunktur vid andra tidpunkter än t.ex. Tyskland.

Den förda politiken kommer att passa en del länder bra, men andra sämre.

Utskottet vill också erinra om att den nya europeiska centralbanken får

ensamrätt på penning- och valutapolitiken och kommer att styras av i praktiken

avsnitt 359 Kontrollera mot PDF

oavsättliga tjänstemän. Sverige får i praktiken inget ökat inflytande i utbyte

mot den förlorade självständigheten inom penning- och valutapolitiken.

Utskottet delar också Miljöpartiets uppfattning att riksdagen bör besluta

att frågan om svenskt deltagande i valutaunionen skall avgöras i en beslutande

folkomröstning. Utskottet vill framhålla att det inte kan vara rimligt att i

ett land med långtgående demokratiska ambitioner avstå från en folkomröstning

i en sådan fråga.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi45 (mp)

yrkandena 36 och 37 som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi44 (v)

yrkande 9 bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den ekonomiska och monetära unionen (EMU)

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 36, med anledning av

motion 1996/97:Fi45 yrkande 37 samt med avslag på motion 1996/97:Fi44

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (mom. 4, motiveringen)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Bo Lundgren (m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken

Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) som börjar med ?Finansutskottet har

flera? och slutar med ?en annan beslutsordning? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla fördelarna med ett fullt svenskt deltagande i EMU:s

tredje fas från starten år 1999. Det skulle stärka kronan och sänka räntenivån

om regeringen klargjorde sin avsikt att när konvergensvillkoren är uppfyllda

föreslå att Sverige skall delta i valutaunionen från starten. Det finns också

ett stort politiskt värde i att ingå i den grupp av länder som aktivt arbetar

för fortsatt integration. Möjligheten att spela en mer pådrivande och

inflytelserik roll för EU:s utveckling, t.ex. i fråga om östutvidgningen,

Östersjösamarbetet, miljön samt förstärkningen av fred och demokrati i Europa,

ökar om vi deltar i det valutapolitiska samarbetet fullt ut.

12. Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (mom. 4, motiveringen)

Mats Odell (kd) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Den

ekonomiska och monetära unionen (EMU) som börjar med ?Finansutskottet har

flera? och slutar med ?en annan beslutsordning? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att Sverige bör avstå från att delta i EMU:s tredje

fas år 1999. De strukturella problemen i svensk ekonomi är alltför stora för

att Sverige bör bli medlem i valutaunionen. Utskottet har vidare den

uppfattningen att det är Sveriges riksdag som skall avgöra om Sverige skall

avsnitt 360 Kontrollera mot PDF

delta i valutaunionen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandena är inte påkallad.

13. Redovisning av miljöskulden (mom. 5)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Redovisning av

miljöskulden börjar med ?Utskottet vill med? och slutar med ?Fi45 (mp) yrkande

4? bort ha följande lydelse:

År 1996 publicerade Stockholm Environment Institute (SEI) en rapport om

bl.a. miljöjusterad BNP för Sverige under perioden 1950-1992. Metoden, som har

prövats på en rad västländer, innebär att ett index för hållbar ekonomisk

välfärd (Index of Sustainable Economic Welfare, ISEW) beräknas och adderas

till det traditionellt beräknade BNP-värdet. Förutom en rad miljöfaktorer

ingår även vissa sociala faktorer, främst för inkomstfördelning (jämnare

fördelning ger högre värde) och kostnader för sjukvård m.m. Sedan 1980 har den

sålunda justerade BNP:n visat en svagt fallande trend. Om de socialt betingade

faktorerna tas bort, och således justeringen enbart görs för miljöfaktorerna,

började fallet några år tidigare. Beloppsmässigt ligger den miljöjusterade

siffran mer än 30 % lägre år 1992 än den traditionellt beräknade BNP:n.

Sedan 1992 har inga förändringar skett som kan antas ha minskat de negativa

miljöeffekterna i någon större omfattning, varför vi kan anta att en fortsatt

fallande trend är för handen.

I det konvergensprogram som regeringen lämnade till EU-kommissionen i juni

1995 ingick ett miljömål och ett sysselsättningsmål vid sidan av de i

Maastrichtfördraget specificerade konvergenskraven. Miljömålet specificerades

som att miljöskulden inte skulle tillåtas växa i samband med att

konvergensprogrammet genomförs. I programmet utlovas att riksdagen två gånger

om året skall få en redovisning av utvecklingen, och så har också skett vad

gäller konvergenskraven och arbetslösheten i samband med budget- och

vårpropositionerna.

Dess värre tvingas utskottet konstatera att regeringen inte har redovisat

vare sig miljöskuldens, den miljöjusterade bruttonationalproduktens eller den

samlade miljösituationens utveckling i vårpropositionen. Inte heller i något

annat sammanhang har regeringen för riksdagen gjort någon sådan redovisning.

Det är därför uppenbart att regeringen inte följer sitt eget konvergensprogram

på den punkten. Det innebär att riksdagen inte har fått det utlovade

underlaget för att kunna bedöma den ekonomiska utvecklingen ur miljösynpunkt.

Utskottet anser att detta missförhållande är djupt otillfredsställande.

Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att snarast möjligt, dock

senast i samband med budgetpropositionen i september, redovisa miljöskulden

avsnitt 361 Kontrollera mot PDF

eller miljösituationens utveckling. En sådan redovisning kan också göras på

ett motsvarande sätt som ovan refererade ISEW-studie. Enligt utskottets mening

bör riksdagen med bifall till motion Fi45 (mp) yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande redovisning av miljöskulden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Budgetpolitiska mål (mom. 6)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Budgetpolitiska mål som

börjar med ?Finansutskottet vill med? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande 2?

bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att man skall fastställa ett långsiktigt mål om

överskott i de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % av BNP över en

konjunkturcykel. Enligt utskottets mening skulle ett sådant mål leda till en

onödigt stram finanspolitik som håller tillbaka tillväxten. Det vore

kontraproduktivt, eftersom det är med tillväxt man enklast kan minska

statsskulden i förhållande till BNP. Med nuvarande bruttoskuld på 1 431

miljarder kronor skulle skuldkvoten minska med 12 procentenheter över en

femårsperiod vid en årlig tillväxt på 1,5 % och med drygt 15 procentenheter

vid en tillväxt på 2,5 % utan att någon nettoamortering sker. Då skulle vi i

det närmaste vara nere vid Maastrichtfördragets krav om en bruttoskuld på

högst 60 % av BNP.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det långsiktiga målet för

budgetpolitiken bör formuleras som ett krav på balans i de offentliga

finanserna över en konjunkturcykel. Vad utskottet här har sagt bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Den budgetstrategi som bör tillämpas skall inte bara inriktas på balans i de

offentliga finanserna utan också på balans mellan privat och offentlig sektor.

Det sker genom fullt finansierade skattesänkningar som inriktas på att minska

beskattningen av arbetsinkomster för främst låg- och medelinkomsttagare.

Nödvändiga besparingar möjliggörs genom att skattesänkningarna minskar behovet

av bidrag och subventioner. Därför kan exempelvis en andra karensdag införas i

sjukförsäkringen och dagens kompensationsnivåer bibehållas. Stat och kommun

måste prioritera sina kärnuppgifter och utföra dem väl.

Liksom Moderata samlingspartiet anser utskottet att de medborgare som är

beroende av offentligt stöd för att klara sin vardag måste värnas inom ramen

för en socialt genomtänkt besparingsprofil. Därför motsätter sig utskottet

avsnitt 362 Kontrollera mot PDF

besparingar som drabbar exempelvis änkor, föräldralösa barn och handikappade.

Besparingar skall genomföras på områden där skattesänkningarna gör det möjligt

att hantera de förändrade ekonomiska villkoren.

Sjukvård, omsorg och undervisning skall prioriteras inom ramen för de

omfattande resurser som finns i kommuner och landsting. På dessa områden bör

enligt utskottets mening inga besparingar genomföras.

En stram finanspolitik som bäddar för en högre tillväxt och fler människor i

arbete medger lägre skatter i kommunerna. För låg- och medelinkomsttagare är

sådana skattesänkningar centrala.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet Moderata

samlingspartiets förslag till budgetpolitiska mål i motion Fi42 yrkandena 2

och 4. Utskottet avstyrker samtidigt propositionen i denna del samt motionerna

Fi43 (fp), Fi44 (v), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande budgetpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi42 yrkandena 2 och 4 samt med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 2 och 3 samt motionerna

1996/97:Fi43 yrkande 2, 1996/97:Fi44 yrkande 2, 1996/97:Fi45 yrkandena

8-10 och 1996/97:Fi46 yrkande 2 fastställer ett långsiktigt mål om balans

i de offentliga finanserna i genomsnitt över en konjunkturcykel och att

riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna,

15. Budgetpolitiska mål (mom. 6)

Anne Wibble (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Budgetpolitiska mål som

börjar med ?Den förda politiken? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande 2? bort ha

följande lydelse:

Liksom Folkpartiet anser utskottet att det är angeläget att minska

konjunkturkänsligheten och föreslår därför både lägre inkomster och lägre

utgifter än regeringen. En hög statsskuld innebär också att statsfinanserna är

mycket känsliga för ränte- och växelkursförändringar.

Enligt utskottets mening är det med hänsyn härtill lämpligt att

budgetpolitiken under kommande år inriktas på att sänka både utgifts- och

skattekvoten liksom att minska skuldkvoten. Utskottet konstaterar att t.ex.

Internationella valutafonden har betonat vikten av detta i sin senaste

Sverigeöversyn. Skuldkvoten bör långsiktigt inte överstiga 60 % av BNP. Den är

för närvarande ca 78 %. Minskningen bör ske både genom högre tillväxt och

genom överskott i de offentliga finanserna. Takten i skuldminskningen påverkas

av den ekonomiska utvecklingen, vilket också beskrivs i propositionen. Om och

när det målet uppnåtts finns anledning att på nytt diskutera budgetpolitikens

och statsskuldspolitikens mål.

avsnitt 363 Kontrollera mot PDF

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet det budgetpolitiska

mål som förordas i motion Fi43 (fp) yrkande 2 och avstyrker motionerna Fi42

(m), Fi44 (v), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande budgetpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi43 yrkande 2 samt med anledning

av proposition 1996/97:150 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna

1996/97:Fi42 yrkandena 2 och 4, 1996/97:Fi44 yrkande 2, 1996/97:Fi45

yrkandena 8-10 och 1996/97:Fi46 yrkande 2

dels fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga

finanserna på 2 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel till dess skuldkvoten har begränsats till 60 % av BNP,

dels fastställer målen för budgetpolitiken om ett överskott i de

offentliga finanserna till 0,5 % av bruttonationalprodukten för år 1999,

1,5 % för år 2000 och 2 % för år 2001,

16. Budgetpolitiska mål (mom. 6)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Budgetpolitiska mål

börjar med ?Den förda politiken? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande 2? bort ha

följande lydelse:

Liksom Vänsterpartiet anser utskottet att det är bra med ett stort

offentligt sparande, särskilt i högkonjunktur. Men det är ännu viktigare att

sysselsättningen ökar. Överskott i de offentliga finanserna får således inte

överordnas sysselsättningsmålet. Det är enligt utskottets mening orimligt med

stora offentliga överskott i ett läge då en stor del av arbetskraften och

andra produktiva resurser är outnyttjade.

Finansutskottet avvisar således regeringens riktlinjer för budgetpolitiken

och det föreslagna målet om ett permanent överskott på 2 % över

konjunkturcyklerna. Hur stora offentliga överskott som bör genereras åren 1999

och 2000 får enligt utskottet avgöras av sysselsättningsutvecklingen. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge till känna för

regeringen.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till budgetpolitiska mål i

motion Fi44 (v) yrkande 2. Utskottet avstyrker samtidigt propositionen i denna

del samt motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda

delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande budgetpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 2 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkandena 2 och 3 liksom motionerna 1996/97:Fi42

yrkandena 2 och 4, 1996/97:Fi43 yrkande 2, 1996/97:Fi45 yrkandena 8-10

samt 1996/97:Fi46 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

avsnitt 364 Kontrollera mot PDF

utskottet anfört om att överskott i de offentliga finanserna inte får

överordnas sysselsättningsmålet,

17. Budgetpolitiska mål (mom. 6)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Budgetpolitiska mål som

börjar med ?Den förda politiken? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande 2? bort ha

följande lydelse:

Liksom Miljöpartiet de gröna anser finansutskottet att det långsiktiga målet

för överskott i de offentliga finanserna bör vara minst 1 % av BNP i

genomsnitt över en konjunkturcykel. Premiereserven skall dock inte räknas med.

Detta genomsnittliga mål bör uppnås successivt genom att det sätts till 0 % år

1998, 0,5 % år 1999 och 1 % fr.o.m. år 2000. Från det genomsnittliga målet

skall sedan avsteg kunna göras uppåt eller nedåt för enskilda år beroende på

konjunkturen. I takt med att statsskuldens andel av BNP minskar bör det

budgetpolitiska målet kunna omprövas.

De kalkyler som ligger till grund för regeringens beräkningar med en snabb

tillväxt i slutet av budgetperioden motiverar att det konjunkturanpassade

målet räknas upp till 1,5 % av BNP år 2000. Något konjunkturanpassat mål för

år 2001 bör inte fastställas nu utan först i samband med vårbudgeten år 1998.

Som Miljöpartiet de gröna påpekar förhåller det sig så att de konjunktur-

anpassade målen inte uppnås vare sig med regeringens eller Miljöpartiets

förslag om premiereserven räknas bort från det offentliga sparandet. För år

1998 blir det offentliga sparandet exklusive premiereserv -0,6 % av BNP. Det

får som Miljöpartiet fört fram accepteras att målet inte nås helt detta år.

För åren 1999 och 2000 bör däremot målen kunna uppnås genom att i de

bakomliggande kalkylerna reducera posten ?överföring från den offentliga

sektorn till den privata? med 10-12 miljarder kronor per år motsvarande

premiereserven. Denna post uppgår enligt regeringens kalkyler till 15

miljarder kronor år 1999 och 26 miljarder kronor år 2000 innan reduktionen för

premiereserven skett. Därmed uppnås ett offentligt sparande för år 1998 om -

0,6 %, för år 1999 om 0,6 % och för år 2000 med 1,5 %.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller

motion Fi45 (mp) yrkandena 8-10 och avslår regeringens och övriga partiers

motsvarande förslag samt fastställer ett långsiktigt mål om överskott i de

offentliga finanserna på minst 1 % av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel. Riksdagen bör vidare fastställa konjunkturrelaterade mål för

budgetpolitiken om ett överskott i de offentliga finanserna till 0,5 % av BNP

för år 1999 och med 1,5 % för år 2000 samt besluta att ett konjunkturrelaterat

avsnitt 365 Kontrollera mot PDF

mål för överskott i de offentliga finanserna för år 2001 skall fastställas

först i samband med vårpropositionen 1998.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande budgetpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkandena 8-10 samt med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 2 och 3 och motionerna

1996/97:Fi42 yrkandena 2 och 4, 1996/97:Fi43 yrkande 2, 1996/97:Fi44

yrkande 2 och 1996/97:Fi46 yrkande 2

dels fastställer ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga

finanserna på minst 1 % av bruttonationalprodukten i genomsnitt över en

konjunkturcykel,

dels fastställer konjunkturrelaterade mål för budgetpolitiken om ett

överskott i de offentliga finanserna till 0,5 % av

bruttonationalprodukten för år 1999 och 1,5 % för år 2000,

dels fastställer att konjunkturrelaterat mål för överskott i de

offentliga finanserna för år 2001 skall beslutas i samband med

vårpropositionen 1998,

18. Budgetpolitiska mål (mom. 6)

Mats Odell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Budgetpolitiska mål som

börjar med ?Finansutskottet vill med? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande 2?

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet kan inte godta regeringens förslag om ett långsiktigt mål om

ett överskott i de offentliga finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel. Utskottet anser att regeringens förslag är ett uttryck för en

felaktig uppfattning om att kapitalbildning och sparande bör ske inom den

offentliga sektorn och inte i hushållen. Utskottet delar inte denna

uppfattning utan anser att ett mål om balans i de offentliga finanserna över

en konjunkturcykel är rimligt i ett medelfristigt perspektiv. Med avslag på

regeringens förslag och med bifall till motion Fi46 (kd) yrkande 2 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna. Utskottet avstyrker

samtidigt motionerna Fi42 (m), Fi43 (fp), Fi44 (v) och Fi45 (mp) i berörda

delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande budgetpolitiska mål

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 2 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkandena 2 och 3 och motionerna 1996/97:Fi42

yrkandena 2 och 4, 1996/97:Fi43 yrkande 2, 1996/97: Fi44 yrkande 2,

1996/97:Fi45 yrkandena 8-10 fastställer ett långsiktigt mål om balans i

de offentliga finanserna i genomsnitt över en konjunkturcykel samt som

sin mening ger detta till känna för regeringen,

19. Redovisning av premiereserven (mom. 7)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Redovisning av pre-

avsnitt 366 Kontrollera mot PDF

miereserven som börjar med ?Finansutskottet vill med? och slutar med ?Fi45

(mp) yrkande 7? bort ha följande lydelse:

Som Miljöpartiet påpekat är det utskottets uppfattning att premiereserven

skall bokföras som privat sparande i nationalräkenskaperna. Sparandet i

premiereserven får under inga omständigheter tas till intäkt för ökade

utgifter på statsbudgeten. Eurostats besked om hur premiereserven kan bokföras

hindrar inte heller att den bokförs som privat sparande. Utskottet anser att

en ändring av redovisningen av premiereservmedlen vid sammanställningar av det

offentliga sparandet bör ske snarast möjligt, senast fr.o.m. år 1999.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet motion Fi45 (mp) yrkande 7.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande redovisning av premiereserven

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utformningen av

utgiftstaket som börjar med ?När utgiftstaket läggs fast? och slutar med

?motion Fi42 (m) yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Budgeteringsmarginalen har av regeringen motiverats med den osäkerhet som

finns i utgiftsberäkningar som sträcker sig över flera år.

Budgeteringsmarginalen är inlagd som en buffert mellan det fastställda

utgiftstaket och de takbelagda utgifterna på statsbudgeten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten. Med en

budgeteringsmarginal minskar behovet av att ändra utgiftstaket vid smärre

avvikelser har regeringen påpekat.

Utskottet vill för egen del framhålla följande. Den nya budgetprocessen med en

ny behandlingsordning i riksdagen och ett utgiftstak för staten är två viktiga

förändringar som kan påskynda saneringen av statsfinanserna. Regeringen har

emellertid knappt börjat skönja ett överskott i statsfinanserna förrän

tillämpningen av de nya reglerna förslappas. I samband med behandlingen av

förra årets vårproposition riktade Moderata samlingspartiet kritik mot att man

till de beräknade statliga utgifterna skulle lägga en budgeteringsmarginal, en

marginal som under treårsperioden 1997-1999 skulle uppgå till 15, 18

respektive 22 miljarder kronor.

Redan i 1996 års budgetproposition hade regeringen tagit i anspråk 3

miljarder kronor av 1997 års marginal och 4 miljarder kronor av 1998 års

marginal. Hur dessa utgiftsökningar skall finansieras redovisas inte i årets

avsnitt 367 Kontrollera mot PDF

vårproposition. Tvärtom vill regeringen nu ta i anspråk budgeteringsmarginalen

för nya ofinansierade utgifter. De tillkommande utgifterna uppgår till 4

miljarder kronor 1998, vilket innebär att marginalen detta år därmed har

sjunkit till 10 miljarder kronor. År 1999 uppgår de tillkommande utgifterna

till 8,5 miljarder kronor och som en följd härav är 1999 års marginal nu nere

i 13,5 miljarder kronor.

Att på detta sätt ta i anspråk budgeteringsmarginalen för ofinansierade

utgiftsökningar står helt i strid med tanken bakom den nya budgetprocessen.

Förfarandet har också uppmärksammats av Internationella valutafonden (IMF) som

i sin nyligen publicerade Sverigerapport riktar stark kritik mot regeringen

för dess användning av budgeteringsmarginalen som finansieringskälla av nya

utgiftsprogram i vårbudgeten. Agerandet underminerar den nyskapade

budgetdisciplinen, anser IMF.

Finansutskottet delar Moderata samlingspartiets uppfattning att det inte

skall förekomma någon budgeteringsmarginal. Dessutom motsätter sig utskottet

det sätt på vilket budgeteringsmarginalen använts i just detta fall. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi42 (m) yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utformningen av utgiftstaket

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi42 yrkande 3 samt med avslag på

motion 1996/97:Fi44 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om användningen av budgeteringsmarginalen,

21. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utformningen av

utgiftstaket som börjar med ?Det statliga utgiftstaket omfattar? och slutar

med ?motion Fi44 (v) yrkande 24? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Lagen om assistans-

ersättning och lagen om personlig assistans är båda rättighetslagar. I likhet

med Vänsterpartiet anser finansutskottet att det är orimligt att

rättighetslagstiftningen har inordnats under utgiftstaket för staten. Undantag

bör därför göras för sådana lagar som LASS och LSS. Lika orimligt är det att

bestämma nivåer för utgifter som på annat sätt är helt regelstyrda och/eller

konjunkturbestämda, som t.ex. utgifterna för sjukersättningen,

föräldraförsäkringen och a-kassan. Det orimliga i detta illustreras också i

vårpropositionen där regeringen bl.a. har fått skjuta till betydligt mer

pengar på utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet än vad som

beräknades i budgetpropositionen hösten 1996. Detta bör riksdagen med bifall

avsnitt 368 Kontrollera mot PDF

till motion Fi44 (v) yrkande 24 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utformningen av utgiftstaket

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 24 samt med avslag

på motion 1996/97:Fi42 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om att förmåner reglerade i rättighetslagar inte

skall omfattas av utgiftstaket,

22. Utformningen av utgiftstaket (mom. 8, motiveringen)

Anne Wibble (fp) och Mats Odell (kd) anser att den del av utskottets yttrande

under rubriken Utformningen av utgiftstaket som börjar med ?Eftersom

budgeteringsmarginalen inte? och slutar med ?motion Fi42 (m) yrkande 3? bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det behov av en budgeteringsmarginal eftersom

utgiftstaket fastställs drygt två och ett halvt år i förväg och det av

naturliga skäl då råder stor osäkerhet om utgiftsutvecklingen under det

aktuella året. Den bör dock vara avsevärt mindre än vad regeringen föreslagit.

Av vårpropositionen framgår att utgifterna, exklusive statsskuldsräntor, nu

beräknas vara mellan 5 och 15 miljarder kronor högre per år under de närmaste

åren jämfört med vad som redovisades i budgetpropositionen. Syftet med den nya

budgetprocessen var bl.a. att förhindra denna typ av utgiftsökningar under

pågående budgetår.

Finansmakten ligger hos riksdagen som i olika sammanhang uttalat att den

önskar få en bättre kontroll över utgiftsutvecklingen. En mindre

budgeteringsmarginal innebär att kraven på budgetdisciplinen skärps. Om

utgifterna hotar att överstiga utgiftstaket tvingas regeringen förklara

eventuella överskridanden och motivera varför ett nytt högre utgiftstak måste

fastställas.

Användningen av budgeteringsmarginalen måste således stramas upp.

Internationella valutafonden (IMF) har i sin senaste Sverigerapport riktat

stark kritik mot regeringen för det sätt på vilket marginalen använts som

finansieringskälla för nya utgiftsprogram i vårbudgeten. Agerandet

underminerar den nyskapade budgetdisciplinen, anser IMF.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Fi42 (m) yrkande 3.

23. Utgiftstak för staten (mom. 9)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgiftstak för staten

som börjar med ?Vårpropositionen med dess? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande

3? bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet har en budgetstrategi som väsentligen minskar

känsligheten i de offentliga finanserna. Resultatet av en sådan politik är

lägre räntor, en långsiktigt hållbar och hög tillväxttakt och ett starkare

avsnitt 369 Kontrollera mot PDF

förtroende för svensk ekonomi. Utskottet biträder en sådan inriktning av

budgetpolitiken som innebär att man genom utgiftsminskningar och

skattesänkningar ökar den privata och minskar den offentliga sektorns andel av

svensk samhällsekonomi.

De utgiftsminskningar utskottet föreslår för de kommande tre budgetåren

leder till att det statliga utgiftstaket kan bestämmas till belopp som är i

motsvarande mån lägre. Utskottet avvisar användandet av de

budgeteringsmarginaler som regeringen föreslagit eftersom de påverkar

budgetdisciplinen negativt. Om de föreslagna taken för statens utgifter

behöver överskridas, får regeringen i stället återkomma till riksdagen med en

redovisning av varför det ökade resursbehovet uppstått samt förslag till

åtgärder för att uppfylla det ursprungligen fastställda taket för de statliga

utgifterna.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att det statliga utgiftstaket bestäms

till 660 miljarder kronor 1998, 649 miljarder kronor 1999 och 640 miljarder

kronor år 2000. Det är en minskning med 60, 86 respektive 104 miljarder kronor

jämfört med regeringens förslag för de tre åren.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi42 (m) yrkande 6. Samtidigt

avstyrker utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi43 (fp), Fi44

(v), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utgiftstak för staten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi42 yrkande 6 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 5 och motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 4,

1996/97:Fi44 yrkande 4, 1996/97:Fi45 yrkandena 39 och 40 samt

1996/97:Fi46 yrkande 3 fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1998 till 660

miljarder kronor, för år 1999 till 649 miljarder kronor och för år 2000

till 640 miljarder kronor,

24. Utgiftstak för staten (mom. 9)

Anne Wibble (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgiftstak för staten

som börjar med ?Stora skillnader föreligger? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande

3? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med Folkpartiet att både inkomster och

utgifter bör reduceras för att skapa bättre förutsättningar för en växande

ekonomi. Dessutom bör de löpande utgifterna fördelas på ett annat sätt än i

propositionen, med mer betoning på insatser för de mest utsatta grupperna i

det Glömda Sverige.

Enligt finansutskottets mening bör utgiftstaket för treårsperioden 1998-2000

i enlighet med Folkpartiets förslag fastställas till 705, 710 respektive 744

miljarder kronor.

avsnitt 370 Kontrollera mot PDF

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi43 (fp) yrkande 4. Samtidigt

avstyrker utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi42 (m), Fi44

(v), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utgiftstak för staten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi43 yrkande 4 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 5 och motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 6,

1996/97:Fi44 yrkande 4, 1996/97:Fi45 yrkandena 39 och 40 samt

1996/97:Fi46 yrkande 3 fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1998 till 705

miljarder kronor, för år 1999 till 710 miljarder kronor samt för år 2000

till 744 miljarder kronor,

25. Utgiftstak för staten (mom. 9)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgiftstak för staten

som börjar med ?Stora skillnader föreligger? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande

3? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet noterar att regeringens viktigaste kriterium för en

framgångsrik ekonomisk politik är ett positivt budgetsaldo. Självklart skall

betydelsen av den statsfinansiella återhämtningen inte underskattas. Men

regeringens syn är, enligt utskottets mening, ett uttryck för en inskränkt

konservativ ekonomisk-politisk uppfattning.

Regeringen har alltså sänkt den finanspolitiska ambitionsnivån.

Huvudambitionen tycks nu vara att göra statsbudgeten immun mot arbetslösheten,

inte att skapa nya jobb. De offentliga utgifterna skall ned på varaktigt lägre

nivåer. Statsbudgetens utfall skall bli mindre känsligt för

konjunktursvängningar och variationer i sysselsättningsnivåer. För att uppnå

detta har regeringen tvingats göra stora ingrepp i den generella välfärden,

spara på de svagaste grupperna i samhället och acceptera allt större

samhällsklyftor.

Regeringen har i enlighet med EU:s krav bakbundit finanspolitiken genom

inflationsmålets överhöghet, genom utgiftstaken och genom inskränkningarna i

kommunernas ekonomiska rörelsefrihet.

I likhet med Vänsterpartiet anser finansutskottet att utgiftstaket

kombinerat med balanskraven och skatteregleringarna i kommunerna är ett

uttryck för en samhällsvision som egentligen är arbetarrörelsen djupt

främmande: Den demokratiskt och politiskt styrda sfären i ekonomin skall

hållas tillbaka och den privata öka.

Finansutskottet ansluter sig mot denna bakgrund till Vänsterpartiets mycket

kritiska uppfattning beträffande konstruktionen av utgiftstaken. På ett

övergripande plan är det orimligt att på detta sätt begränsa utrymmet för en

aktiv konjunkturpolitik.

avsnitt 371 Kontrollera mot PDF

Riksdagen bör således avvisa alla förslag som innebär att ett tak läggs över

de offentliga utgifterna. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi44 (v) yrkande 4. Samtidigt

avstyrker utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi42 (m), Fi43

(fp), Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utgiftstak för staten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 4 avslår proposition

1996/97:150 yrkande 5 samt motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 6,

1996/97:Fi43 yrkande 4, 1996/97:Fi45 yrkandena 39 och 40 samt

1996/97:Fi46 yrkande 3 samt som sin mening ger regeringen till känna att

något utgiftstak inte skall tillämpas,

26. Utgiftstak för staten (mom. 9)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utgiftstak för staten

som börjar med ?Vårpropositionen med dess? och slutar med ?Fi46 (kd) yrkande

3? bort ha följande lydelse:

Vid beräkningen av nivåerna för utgiftstaken utgår utskottet från de av

Miljöpartiet föreslagna prioriteringarna i den gröna finansplanen. För år 1998

förordar utskottet samma nivå på utgiftstaket som regeringen. För åren 1999

och 2000 anser utskottet, i likhet med Miljöpartiet, att utgiftstaket bör

fastställas till 732 respektive 728 miljarder kronor, dvs. något lägre än vad

regeringen förslagit. Vad som främst bidrar till de lägre nivåerna på utgifts-

taket är lägre kostnader för arbetslösheten.

Utskottet tillstyrker således Miljöpartiets förslag i motion Fi45 yrkandena

39 och 40. Utskottet avstyrker propositionens förslag yrkande 5 samt

motionerna Fi42 (m) yrkande 6, Fi43 (fp) yrkande 4, Fi44 (v) yrkande 4 och

Fi46 (kd) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utgiftstak för staten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkandena 39 och 40 samt med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 5 och motionerna 1996/97:Fi42

yrkande 6, 1996/97:Fi43 yrkande 4, 1996/97:Fi44 yrkande 4 samt

1996/97:Fi46 yrkande 3 fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1999 till 732

miljarder kronor och för år 2000 till 728 miljarder kronor,

27. Utgiftstak för staten (mom. 9)

Mats Odell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utgiftstak för

staten börjar med ?Stora skillnader föreligger? och slutar med ?samt Fi46 (kd)

yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör Kristdemokraternas förslag till

budgetförstärkningar stödjas. Utskottet föreslår därför neddragningar på

avsnitt 372 Kontrollera mot PDF

utgiftssidan som motsvaras av neddragningar på intäktssidan i form av sänkta

skatter och egenavgifter i syfte att stimulera ett bättre företags- och

tillväxtklimat och skapa incitament och förutsättningar för arbete, sparande

och personligt ansvarstagande.

De förslag Kristdemokraterna för fram bör enligt utskottets mening styra

utformningen av budgetpolitiken under de närmaste åren. Utskottet föreslår

således att utgiftstaket fastställs till 705, 721 respektive 729 miljarder

kronor under åren 1998-2000.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi46 (kd) yrkande 3. Samtidigt

avstyrker utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi42 (m), Fi43

(fp), Fi44 (v) och Fi45 (mp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utgiftstak för staten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 3 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 5 och motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 6,

1996/97:Fi43 yrkande 4, 1996/97:Fi44 yrkande 4 samt 1996/97:Fi45

yrkandena 39 och 40 fastställer utgiftstaket för staten inklusive

socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1998 till 705

miljarder kronor, för år 1999 till 721 miljarder kronor och för år 2000

till 744 miljarder kronor,

28. Den offentliga sektorns utgiftstak (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 23 (mom. 9)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den offentliga sektorns

utgiftstak som börjar med ?Finansutskottet har i? och slutar med ?Fi45 (mp)

yrkande 38? borde ha haft följande lydelse:

I en tidigare reservation tillstyrks Moderata samlingspartiets förslag till

utgiftstak för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av

statsbudgeten. Om man till det statliga utgiftstaket lägger de beräknade

utgifterna inom den kommunala sektorn motsvarar detta utgiftstaket för den

offentliga sektorn.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet således även Moderata

samlingspartiets förslag till beräkning i motion Fi42 yrkande 5 av de

offentliga utgifterna för åren 1998-2000.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi46 (kd) yrkande 3. Samtidigt

avstyrker utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi42 (m), Fi43

(fp), Fi44 (v) och Fi45 (mp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande den offentliga sektorns utgiftstak

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi42 yrkande 5 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 4 och motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 3,

avsnitt 373 Kontrollera mot PDF

1996/97:Fi44 yrkande 3 och 1996/97:Fi45 yrkande 38 godkänner beräkningen

av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000,

29. Den offentliga sektorns utgiftstak (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 24 (mom. 9)

Anne Wibble (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den offentliga sektorns

utgiftstak som börjar med ?Finansutskottet har i? och slutar med ?Fi45 (mp)

yrkande 38? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner Folkpartiets förslag till

beräkning av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000. Samtidigt avstyrker

utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi42 (m), Fi44 (v) och

Fi45 (mp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande den offentliga sektorns utgiftstak

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi43 yrkande 3 samt med avslag

på proposition 1996/97:150 yrkande 4 och motionerna 1996/97:Fi42 yrkande

5, 1996/97:Fi44 yrkande 3 och 1996/97:Fi45 yrkande 38 godkänner

beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000,

30. Den offentliga sektorns utgiftstak (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 25 (mom. 9)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den offentliga sektorns

utgiftstak som börjar med ?Finansutskottet har i? och slutar med ?och Fi45

(mp) yrkande 38? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet föreslår med hänvisning till det tidigare anförda att

riksdagen godkänner de beräkningar av de offentliga utgiftsnivåer för

1998-2000 som Vänsterpartiet redovisar i sin motion Fi44 yrkande 3. Samtidigt

avstyrker utskottet propositionen i denna del samt motionerna Fi42 (m), Fi43

(fp) och Fi45 (mp) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande den offentliga sektorns utgiftstak

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 3 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 4 liksom motionerna 1996/97:Fi42 yrkande

5, 1996/97:Fi43 yrkande 3 och 1996/97:Fi45 yrkande 38 godkänner

beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000,

31. Den offentliga sektorns utgiftstak (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 26 (mom. 9)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den offentliga sektorns

utgiftstak som börjar med ?Finansutskottet har i? och slutar med ?och Fi45

(mp) yrkande 38? bort ha följande lydelse:

I en tidigare reservation tillstyrks Miljöpartiets förslag till utgiftstak

för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten. På

avsnitt 374 Kontrollera mot PDF

annan plats tillstyrks också Miljöpartiets förslag till beräkning av

utgifterna inom den kommunala sektorn.

Om man till det statliga utgiftstaket lägger utgifterna i den kommunala

sektorn motsvarar detta de samlade utgifterna för den offentliga sektorn. Med

hänsyn till dessa båda övriga ställningstaganden tillstyrker utskottet således

även Miljöpartiets förslag till beräkning av de offentliga utgifterna för åren

1998-2000 i motion Fi45 (mp) yrkande 38. Propositionens förslag (yrkande 4)

och motionerna Fi42 (m) yrkande 5, Fi43 (fp) yrkande 3 och Fi44 (v) yrkande 3

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande den offentliga sektorns utgiftstak

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 38 samt med avslag

på proposition 1996/97:150 yrkande 4 och motionerna 1996/97:Fi42 yrkande

5, 1996/97:Fi43 yrkande 3 och 1996/97:Fi44 yrkande 3 godkänner

beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1998-2000,

32. Indelning av utgiftsområden (mom. 11)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Indelning av

utgiftsområden som börjar med ?Uppdelningen mellan? och slutar med ?Fi44 (v)

yrkandena 39 och 40? bort ha följande lydelse:

Såsom Vänsterpartiet framhåller i sin motion finns det ett nära samband

mellan utgifterna inom utgiftsområdena 13 och 14. En övervägande del av

kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna avser försörjningsmedel

vars alternativ vore a-kasseersättning. Av de totala kostnaderna i budgeten

för 1997 för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och kontantstöd uppgår drygt

80 % - ca 53 miljarder kronor - till försörjningsmedel av olika slag. Med

tilläggsbudgetens förändringar höjs andelen till nästan 90 %. Omfattningen av

kostnaderna för den öppna arbetslösheten beror till avsevärd del på

åtgärdernas omfattning. Så t.ex. bidrog regeringens indragning av 3 miljarder

kronor av åtgärdsmedlen våren 1996 till att kostnaderna för

arbetslöshetsersättningen i stället ökade kraftigt.

Mycket talar därför för att man i enlighet med Vänsterpartiets förslag bör

föra över anslaget för arbetslöshetsersättning från utgiftsområde 13 till

utgiftsområde 14 och att ett anslag för omställningskostnader införs i

enlighet med vad AMS har föreslagit. Ett sådant system skulle innebära en

förenkling och samtidigt ge större flexibilitet under budgetåret. Det skulle

därmed ge utrymme för ett aktivare förhållningssätt som kan minska det passiva

bidragsberoendet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi44 (v)

yrkandena 39 och 40 ge till känna för regeringen.

avsnitt 375 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande indelning av utgiftsområden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkandena 39 och 40 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Preliminär fördelning på utgiftsområden (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 23 (mom. 9)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen bort ha följande lydelse:

Regeringens budgetpolitik är inriktad på att bygga upp ett ökat offentligt

sparande. Denna strävan att socialisera sparandet och överbeskatta

befolkningen är direkt kontraproduktiv, eftersom den hämmar tillväxten. Genom

kraftiga skattehöjningar som fortsätter i år och nästa år ökar

bidragsberoendet. Samtidigt medför en illa genomtänkt besparingsstrategi att

utsatta grupper såsom handikappade och änkor får en sämre situation.

Politiken måste i stället inriktas på att återupprätta Sverige som en nation

i arbete. Det måste bli möjligt att leva på sin lön utan att vara beroende av

det offentliga för sin försörjning. Bidragsberoende kan och måste brytas.

Vidare måste det sociala ansvaret hävdas och förtroendet för de grundläggande

offentliga åtagandena återställas. Det är därvid av stor vikt att

rättstryggheten kan stärkas och försvaret ges möjlighet att utföra sina

uppgifter. Kärnverksamheten inom dagens offentliga verksamhet som vård, skola

och omsorg måste garanteras ett kvalitativt utförande. Utskottet anser att

detta kan göras genom att de befintliga resurserna utnyttjas bättre.

De förslag till förändringar inom olika utgiftsområden som redovisas i den

moderata motionen ser utskottet som första steget mot en erforderlig förnyelse

av budgetpolitiken. Utrymme måste skapas för en nödvändig sänkning av skatten

på arbete för främst låg- och medelinkomsttagare och av beskattningen av

företagande och investeringar. Därigenom minskar också behovet av olika former

av bidrag. Nödvändiga besparingar skall utformas så att naturliga gemensamma

åtagandena inte äventyras. Att som regeringen gjort rikta in dem på

försämringar för handikappade och dem som uppbär barn- och änkepension kan

inte godtas.

I den moderata motionen redovisas en samlad strategi för lägre offentliga

utgifter och därmed lägre skatter för enskilda och företag. För 1998 föreslår

partiet en 50 miljarder kronor lägre utgiftsnivå inom den offentliga sektorn

än regeringen och skattesänkningar på 38 miljarder kronor. För 1999 föreslås

en utgiftsnivå som är 71 miljarder kronor lägre och skattesänkningar på 74

avsnitt 376 Kontrollera mot PDF

miljarder kronor. För år 2000 slutligen ligger utgiftsnivån i det moderata

alternativet 83 miljarder kronor lägre, medan skattesänkningarna det året

beräknas till 97 miljarder kronor. Skattesänkningarna innefattar bl.a. en

sänkning av kommunalskatten med ca 3 kr per skattekrona samt en sänkning av

egenavgifterna med närmare 6 procentenheter. En sådan förändring bidrar enligt

utskottets mening till att stärka såväl växtkraften i den svenska ekonomin som

enskilda människors möjlighet att råda över den egna tillvaron. En sådan

politik är en grundläggande förutsättning för framväxten av ökat företagande

och nya arbetstillfällen.

Inriktningen av det moderata budgetalternativet på de olika utgiftsområdena

finns redovisad på de 52 närmast föregående sidorna. Budgeteffekten av

förslagen under åren 1998-2000 kan sammanfattas på följande sätt.

Moderata samlingspartiets förslag till utgiftsramar 1998-2000

Belopp i miljoner kronor, löpande priser

Förändringar i relation till regeringens förslag till utgiftsramar

Enligt finansutskottets mening bör budgetpolitiken utformas i enlighet med

Moderata samlingspartiets förslag. I den budgetproposition som regeringen

skall lägga fram till hösten bör sålunda utgifterna fördelas på utgiftsområden

enligt ovanstående uppställning.

Liksom Moderata samlingspartiet anser utskottet att ytterligare medel bör

tillföras rättsväsendet. I Sverige finns en alltmer utbredd rättsotrygghet som

måste ses mot bakgrund av senare års stora besparingar på detta område.

Försvaret har under senare år varit föremål för alltför långtgående

besparingar. Den inriktning som angavs i 1992 års försvarsbeslut bör

fullföljas. Av detta följer att anslagsnivån måste höjas. Vidare bör

utgifterna för internationell fredsfrämjande verksamhet inte belasta försvaret

utan utgiftsområdet för internationellt bistånd.

Läkemedelsförsäkringen bör reformeras på det sätt Moderata samlingspartiet

föreslagit. Det ger en större besparing än med regeringens lösning, samtidigt

som de personer som har störst behov av läkemedel får ett bättre skydd.

Utskottet avvisar regeringens förslag att flytta finansieringsansvaret för de

20 första assistanstimmarna per vecka till kommunerna.

Regeringens förslag att höja ersättningen i sjukförsäkringen,

föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen till 80 % bör inte

genomföras. Tvärtom bör ytterligare en karensdag införas i sjukförsäkringen

och två dagar i föräldraförsäkringen. Havandeskapspenningen bör avskaffas. I

likhet med det moderata alternativet anser utskottet att den tilltänkta

ändringen av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bör utformas så att den

avsnitt 377 Kontrollera mot PDF

grundas på ett medelvärde av de senaste 24 månadernas inkomst. Arbetsgivarnas

sjuklöneperioden bör förkortas till de ursprungliga 14 dagarna. Dessutom bör

samhällets kostnader för sjukskrivningar föranledda av trafikolyckor föras

över på den obligatoriska trafikskadeförsäkringen.

Utskottet instämmer också i det moderata kravet att änkepensionerna bör

återställas till den nivå som gällde före den 1 april 1997 och på att

avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader och vårdnadsbidraget bör

återinföras.

Arbetslöshetsförsäkringen bör i enlighet med den moderata lösningen utformas

och finansieras så att den stimulerar ett aktivt sökbeteende och en sundare

lönebildning. Detta uppnås bl.a. med en högre grad av egenfinansiering kopplad

till samtidiga skattesänkningar och en successivt införd bortre parentes.

Liksom Moderata samlingspartiet avvisar utskottet regeringens fempunktsprogram

och föreslår att sådana medel som finns uppförda på utgiftsområde 14 och som

kan hänföras till aktivitetsstöd skall föras över till utgiftsområde 13.

Reglerna för bostadsbidrag bör ändras. Man bör därvid återgå till

familjeinkomstbegreppet vid inkomstprövningen och avskaffa ytbegränsningen i

bostadsbidragen. Bostadsbidragen till ungdomar under 29 år bör samtidigt

avskaffas.

Vidare måste näringspolitiken ges en radikalt annorlunda inriktning. De

breda aktieförsäljningarna i statliga företag bör såsom Moderaterna föreslår

återupptas, vilket även stärker statsfinanserna.

Avregleringen av kommunsektorn inleddes under föregående mandatperiod, men

det finns behov av fortsatta avregleringar och ändrade ansvarsförhållanden

mellan stat och kommun, både för att stärka den lokala demokratin och för att

skapa förutsättningar för kommunerna att effektivisera sin verksamhet.

De moderata förslagen om förändringar inom sjukförsäkringen och partiets

förslag rörande familjepolitiken medför att kommunerna får ett större

skatteunderlag och minskade kostnader.

Dessa och övriga åtgärder som ingår i Moderata samlingspartiets förslag till

preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden under 1998-2000 bör enligt

utskottets mening utgöra riktlinjer för regeringens fortsatta budgetarbete.

Det innebär att utskottet tillstyrker motion Fi42 (m) yrkande 7 samt avstyrker

motsvarande yrkanden i dels propositionen (yrkande 6), dels partimotionerna

Fi43 (fp) yrkande 5, Fi44 (v) yrkande 5 i denna del, Fi45 (mp) yrkande 41 samt

Fi46 (kd) yrkande 4.

Utskottet biträder även de förslag som Moderata samlingspartiet för fram i

ett antal kommittémotioner i fråga om dels besparingar inom försvaret (Fi57

avsnitt 378 Kontrollera mot PDF

yrkande 2), dels presstöd (Fi87), dels översyn av telelagen (Fi88 yrkande 2),

dels förstärkning av arbetsmarknadsutbildningen (A48 yrkande 11). Utskottets

ställningstagande till änkepensioner innebär att även motion Fi47 av Rolf

Gunnarsson och Birgitta Wichne (m) tillgodoses.

Övriga i sammanhanget aktuella motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande preliminär fördelning på utgiftsområden

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi57

yrkande 2, 1996/97:Fi87, 1996/97:Fi88 yrkande 2, 1996/97:A48 yrkande 11

och 1996/97:Fi47 samt med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 6 och

motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 5, 14 och 19, 1996/97:Fi44 yrkandena 5

i denna del, 23, 26, 27, 37, 38 och 66, 1996/97:Fi45 yrkandena 27, 30,

41-46 och 1996/97:Fi46 yrkandena 4, 5, 7, 13, 14, 27 och 28,

1996/97:Fi51, 1996/97:Fi53, 1996/97:Fi55, 1996/97:Fi56, 1996/97:Fi58,

1996/97: Fi61, 1996/97:Fi63, 1996/97:Fi64, 1996/97:Fi66, 1996/97:Fi67,

1996/97:Fi69, 1996/97:Fi70, 1996/97:Fi71, 1996/97:Fi73 yrkandena 4 och 5,

1996/97:Fi74, 1996/97:Fi76 yrkandena 3 och 4, 1996/97:Fi78 yrkandena 1,

2, 4 och 5, 1996/97:Fi79, 1996/97:Fi80, 1996/97:Fi81, 1996/97:Fi84

yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:So424 yrkande 13 godkänner den preliminära

fördelningen av utgifter på utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinje

för regeringens budgetarbete enligt vad utskottet förordat,

34. Preliminär fördelning på utgiftsområden (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation. 24 (mom. 9)

Anne Wibble (fp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt Folkpartiet liberalernas förslag i

motion Fi43 till utgiftstak för åren 1998-2000. Utgifterna bör preliminärt

fördelas på utgiftsområdena såsom föreslås i samma motion (yrkande 5) enligt

följande tabell.

Utskottets förslag till utgiftsramar 1998-2000

Miljoner kronor, löpande priser

Förändringar i relation till regeringens förslag till utgiftsramar

Utskottet instämmer i vad motionärerna har förordat om en politik som skapar

förutsättningar för en dynamisk samhällsekonomi med växande näringsliv och

ökad sysselsättning. Ett sådant samhälle ger utrymme åt initiativrika

människor, skapar återkommande livschanser för alla medborgare, har resurser

att skapa kunskapsbejakande skolor och en värdig vård och omsorg.

Förutsättningarna för att skapa detta bygger på tre pelare:

* Jobb genom företagande

* Satsning på vård, omsorg och det glömda Sverige

* Satsning på skola och utbildning

avsnitt 379 Kontrollera mot PDF

För att kunna genomföra denna politik bör omprioriteringar göras i förhållande

till den fördelning mellan utgiftsområdena som regeringen föreslagit.

Utskottet anser att medel bör avsättas för tillskott till vård, omsorg och

skola samt det glömda Sverige, samt för att sänka skatter som är skadliga för

företagande och jobb. Samtidigt bör besparingar göras inom företagsstöd,

arbetslöshetsförsäkringen, avgångsersättningar och generationsväxling.

På något års sikt kommer en politik med denna inriktning att leda till högre

tillväxt och lägre arbetslöshet. Därmed reduceras utgifterna för den öppna

arbetslösheten inom utgiftsområde 13 liksom för de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna ytterligare inom utgiftsområde 14.

Inom utgiftsområde 1 bör presstödet avvecklas på sikt (yrkande 19).

Beträffande det internationella biståndet på utgiftsområde 7 anser utskottet

att anslaget bör höjas i förhållande till propositionen. Vidare måste det

upprättas en strategi för att nå enprocentsmålet. Det är angeläget att det kan

nås så snart ekonomin tillåter det. Utskottet delar utrikesutskottets

uppfattning i denna del och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande av

den innebörd som utrikesutskottet föreslår.

Socialförsäkringsutskottet tar i sitt yttrande över utgiftsområde 10 upp

försäkringskassornas situation. Socialförsäkringsutskottet föreslår att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om kassornas hårt ansträngda

personal. Finansutskottet delar uppfattningen att kassornas personal är hårt

ansträngd.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Fi43, att Sverige bör

delta i EMU:s tredje fas och att ett uttalande med denna innebörd bör göras.

Genom deltagandet kommer räntorna att sjunka, vilket i sin tur kommer att leda

till lägre statsutgifter om uppskattningsvis 5 miljarder kronor (0,5

procentenheter lägre räntor), bl.a. lägre kostnader för statsskulden.

Folkpartiet liberalerna har i sitt budgetalternativ tillgodoräknat sig

effekten av lägre räntor även på räntebidragen inom utgiftsområde 18.

Dessutom bör riksdagen inte anvisa medel för lokala investeringsprogram

(yrkande 14).

Utskottet föreslår ingen ändring av propositionsförslaget beträffande

utgifterna på utgiftsområde 21 Energi. Dock bör noteras att regeringen i

propositionen inte beaktat konsekvenserna av en nedläggning av Barsebäck. De

samhällsekonomiska kostnaderna för en snabbstängning uppgår till ca 20

miljarder kronor. Snabbstängningen måste därför stoppas. Energipolitiken måste

få en ny inriktning än den som nu råder.

Utskottet anser att det finns behov av en budgeteringsmarginal men att den

bör minskas i förhållande till propositionen.

avsnitt 380 Kontrollera mot PDF

Med hänvisning till vad utskottet här anfört bör enligt finansutskottets

mening riksdagen godkänna den i motion Fi43 (fp) yrkande 5 redovisade

preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden som riktlinjer för

regeringens budgetarbete. Propositionen i denna del avstyrks liksom samtliga

övriga här aktuella yrkanden i den mån de ej behandlats i det föregående.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande preliminär fördelning på utgiftsområden

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 5, 14 och 19

och 1996/97:Fi71 samt med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 6 och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi44 yrkandena 5 i denna del,

23, 26, 27, 37, 38 och 66, 1996/97:Fi45 yrkandena 27, 30, 41-46,

1996/97:Fi46 yrkandena 4, 5, 7, 13, 14, 27 och 28, 1996/97:Fi47,

1996/97:Fi51, 1996/97:Fi53, 1996/97:Fi55, 1996/97: Fi56, 1996/97: Fi57

yrkande 2, 1996/97:Fi58, 1996/97:Fi61, 1996/97: Fi63, 1996/97:Fi64,

1996/97:Fi66, 1996/97:Fi67, 1996/97:Fi69, 1996/97:Fi70, 1996/97:Fi73

yrkandena 4 och 5, 1996/97:Fi74, 1996/97:Fi76 yrkandena 3 och 4,

1996/97:Fi78 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1996/97:Fi79, 1996/97:Fi80,

1996/97:Fi81, 1996/97:Fi84 yrkanden 1 och 2, 1996/97:Fi87, 1996/97:Fi88

yrkande 2, 1996/97:So424 yrkande 13 och 1996/97:A48 yrkande 11

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

enprocentsmålet för det internationella biståndet,

dels godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på

utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinje för regeringens budgetarbete,

35. Preliminär fördelning på utgiftsområden (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 25 (mom. 9)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar uppfattningen i Vänsterpartiets motion Fi44 att

utgifterna bör ligga något högre än vad regeringen föreslår för 1998.

Utskottet ställer sig bakom Vänsterpartiets konkreta sysselsättningsprogram

för förnyelse, satsningar på offentlig och privat tjänstesektor, stöd till

småföretag och regionala utvecklingsprojekt omfattande totalt 21 miljarder

kronor år 1998.

I tabellen redovisas Vänsterpartiets förslag till preliminär fördelning på

utgiftsområden för år 1998. Beloppen avser utskottets förslag, och

förändringarna skillnaden mot regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker denna fördelning som riktlinje för regeringens budget-

arbete.

Utskottets förslag till utgiftsramar 1998

Miljoner kronor, löpande priser

Förändringar i relation till regeringens förslag till utgiftsramar

avsnitt 381 Kontrollera mot PDF

* Kommunerna tillförs 5 miljarder på annat sätt.

Utskottets förslag till offentliga utgifter och inkomster för år 1998 ligger i

princip på samma nivå som regeringens förslag. Budgeteringsmarginalen har dock

halverats till 5 miljarder, och utskottets budgetförslag disponerar 6,4

miljarder kronor utöver regeringens förslag. Inom de totala utgifts- och

inkomstramarna görs kraftfulla omfördelningar.

Utskottet går nu över till att redovisa vissa viktigare förändringar i

regeringens förslag på ett antal utgiftsområden. Om inget annat anges avses år

1998.

Inom utgiftsområde 1 bör besparingar göras på Regeringskansliet och

partistödet.

Myndigheterna inom utgiftsområde 2 måste vara föredömen när det gäller

effektivisering och budgetdisciplin, om den nya budgetprocessen skall ha

trovärdighet inom andra utgiftsområden. Ramen bör sänkas med 50 miljoner

kronor.

Utskottet vill beträffande utgiftsområde 3 framhålla att ökade resurser till

skattemyndigheterna ger skatteintäkter som minst motsvarar storleken av de

ökade resurserna. Även tullens verksamhet bör stärkas.

Också inom utgiftsområde 4 behövs förstärkningar för att upprätthålla

rättssäkerheten.

Anslagen inom utgiftsområde 6 Totalförsvar bör minskas med drygt en halv

miljard kronor jämfört med regeringens förslag.

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att 1 miljard kronor bör anslås

till internationellt bistånd (utgiftsområde 7) utöver regeringens förslag. En

plan bör genomföras under tre år för att biståndet år 2000 skall uppgå till 1%

av BNI. I likhet med Vänsterpartiet noterar utskottet att med regeringens

ökningstakt när det gäller biståndet skulle inte enprocentsmålet vara uppfyllt

förrän år 2042.

Utskottet vill också i detta sammanhang ta upp motion Fi71 (s). I motionen

föreslås att uppskrivningen av BNI-andelen för biståndsramen efter år 2000 bör

vara av sådan omfattning att enprocentsmålet kan uppnås så snart som möjligt

efter sekelskiftet. Regeringen bör också i samband med nästa års

vårproposition pröva om ekonomin då tillåter att innevarande års förslag till

uppskrivning av BNI-andelen ytterligare kan förbättras. I likhet med

utrikesutskottet (UU4y) delar finansutskottet denna motionärernas uppfattning

och anser att den med anledning av motion Fi71(s) bör ges regeringen till

känna.

Inom utgiftsområde 8 ställer utskottet krav på en korrekt tillämpning av

utlänningslagens regler om asyl och rätt till skydd.

Inom utgiftsområde 9 vill utskottet framhålla Vänsterpartiets förslag

rörande tandvårdsförsäkringen. I korthet innebär förslaget att man jämställer

medicinskt betingad tandvård med vanlig läkarvård och därmed motsvarande

avsnitt 382 Kontrollera mot PDF

taxor. Regeringen bör återkomma med ett förslag om en tandvårdsförsäkring

enligt denna konstruktion.

Totalt vill utskottet höja ramen för utgiftsområde 9 med drygt 1 miljard

kronor utöver regeringens förslag. Medlen fördelas, utöver till

tandvårdsförsäkringen, till Psykädel, hiv/aids, bilstöd, assistansersättning

och Statens institutionsstyrelse.

Utskottet föreslår att 300 miljoner kronor anslås inom utgiftsområde 10 till

rehabilitering och administration. 100 miljoner kronor bör gå till att

underlätta försäkringskassornas arbete. Försäkringskassorna som förmedlar en

stor och viktig del av vår välfärd har fått vidkännas kraftiga besparingar.

Vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet bör ersättningsnivån höjas

till 85 % den 1 januari 1999, vilket påverkar utgiftsområdena 10, 12 och 13.

Beträffande utgiftsområde 11, Ekonomisk trygghet vid ålderdom, anser

utskottet att regeringen bör återkomma i budgetpropositionen med

fördelningspolitiska analyser. Det bör inte ske någon behovsprövning av

änkepensionerna, vilket innebär att de gamla reglerna bör återinföras.

Efterlevandepensionen skall vara 12 månader. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Inom utgiftsområde 12 bör pappamånaden införas.

För att arbetsmarknadspolitiken skall bli effektiv och kompetensinriktad

måste ytterligare resurser sättas in, särskilt om det lokala inflytandet skall

få något verkligt innehåll. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv bör höjas med nära 4 miljarder kronor. Bland annat bör 2 miljarder

kronor föras från utgiftsområde 13 för att skapa en utvidgad försöksverksamhet

med lokala sysselsättningsprojekt.

Inom utgiftsområde 15 bör man pröva om särskilt utbildningsbidrag skall

kunna utgå under hela studietiden.

Det är vidare principiellt viktigt att studiestödet baseras på omfattningen

av studierna.

Utskottet välkomnar regeringens satsning inom utgiftsområde 16 på fler

platser inom Kunskapslyftet som innebär att det nu faktiskt sker en reell

ökning av platserna.

Det är angeläget att folkhögskolor och studieförbund får ekonomiska

förutsättningar att ta aktiv del i Kunskapslyftet. Tillsammans med övriga

satsningar på kulturområdet, bl.a. på ett Kvinnomuseum med nationellt ansvar,

innebär det att ytterligare 200 miljoner kronor bör avsättas till

utgiftsområde 17.

För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

avsätter utskottet nära 1 miljard kronor mer än regeringen. Medlen bör bl.a.

gå till en höjning av bostadsbidragen och allergisanering.

Inom regionalpolitiken, utgiftsområde 19, finns det ett stort behov av att

avsnitt 383 Kontrollera mot PDF

stimulera nyföretagande och kvinnors deltagande i näringslivet. Det regionala

perspektivet måste förstärkas, och bl.a. bör ytterligare 400 miljoner kronor

fördelas till det s.k. landshövdingeuppdraget.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård bör tillföras drygt 400

miljoner kronor. Medlen bör gå till kalkning, marksanering, inköp av skogsmark

och en utökad ram till Naturvårdsverket.

Beträffande utgiftsområde 22 Kommunikationer vill utskottet, utöver att

minska ramen med 700 miljoner kronor, påminna regeringen om att något beslut

vad gäller svenskt deltagande i Schengen inte tagits i riksdagen.

Beträffande Jord- och skogsbruk m.m. (utgiftsområde 23) föreslår utskottet

att den av regeringen föreslagna utökningen av miljöprogrammet för jordbruket

på 700 miljoner kronor flyttas fram till år 2000. Neddragningarna på regionala

stöd och avbytarverksamhet avstyrks. Vidare föreslås 20 miljoner kronor till

fiskevård respektive 20 miljoner kronor för radonsanering.

NUTEK (utgiftsområde 24) bör, som ett steg i riktningen att utveckla vissa

strategiska branscher, få ett utökat anslag om 400 miljoner kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp varvsindustrins situation.

Avveckling av stöd till varvsindustri har sitt ursprung i den internationella

överenskommelse som träffades inom OECD 1994, om att statligt varvsstöd skulle

avvecklas senast 1996. Men eftersom Förenta staterna inte har ratificerat

avtalet har det ännu inte trätt i kraft. Praktiskt taget alla länder - utom

Sverige - fortsätter att subventionera sin varvsproduktion. Det leder till en

snedvriden konkurrens, till nackdel för den svenska varvsindustrin. Som anförs

i motion Fi64 (s) är det första och mest naturliga att Sverige agerar

kraftfullt för att avveckla subventionerna i alla länder. Till dess att andra

länder är beredda att avveckla sina subventioner bör vi också lämna

subventioner på i huvudsak samma villkor som de andra länderna. Under år 1998

bör varvsindustrin tillföras 80 miljoner kronor. Vad utskottet anfört om

nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk varvsindustri bör

riksdagen med bifall till motion Fi44 (v) i berörd del och motion Fi64 (s) som

sin mening ge regeringen till känna.

Kommunerna bör stärkas med 1 miljard kronor utöver regeringens förslag år

1998 (utgiftsområde 25). Detta bör ske genom att kommunerna medges 5 miljarder

i minskade arbetsgivaravgifter. Själva utgiftsområdet Allmänna bidrag till

kommunerna minskar då med 4 miljarder kronor.

I övrigt hänvisar utskottet till tabellen, Vänsterpartiets partimotion Fi44

samt de avvikande meningar av Vänsterpartiets företrädare som fogats till

avsnitt 384 Kontrollera mot PDF

utskottens yttranden till finansutskottet.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört bör enligt finansutskottets

mening riksdagen godkänna den i motion Fi44 (v) yrkande 5 redovisade

preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden år 1998 som riktlinjer för

regeringens budgetarbete. Även yrkandena 23, 26, 27, 37, 38 och 66 i motion

Fi44 (v) tillstyrks. Som framgått ovan bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi64

(s) och Fi71 (s). Propositionen i denna del avstyrks liksom samtliga övriga

här aktuella motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande preliminär fördelning på utgiftsområden

att riksdagen

dels med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkandena 5 i denna del och 23,

26, 27, 37, 38 och 66 och med anledning av motionerna 1996/97:Fi64 och

1996/97:Fi71 samt med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 6 och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi43 yrkande 5, 1996/97:Fi45

yrkande 41 och 1996/97:Fi46 yrkande 4 godkänner den preliminära

fördelningen av utgifterna på utgiftsområden år 1998 som riktlinje för

regeringens budgetarbete,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

enprocentsmålet för det internationella biståndet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att

regeringen bör återkomma med förslag till tandvårdsförsäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

fördelningspolitiska konsekvensanalyser,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

svenskt deltagande i Schengen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

återinförande av änkepensionen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

efterlevandepensionen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

studiestödets anpassning till studiernas omfattning,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk varvsindustri,

dels avslår motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 14 och 19, 1996/97:Fi45

yrkandena 27, 30, 42-46, 1996/97:Fi46 yrkandena 5, 7, 13, 14, 27 och 28,

1996/97:Fi47, 1996/97:Fi51, 1996/97:Fi53, 1996/97:Fi55, 1996/97:Fi56,

1996/97:Fi57 yrkande 2, 1996/97:Fi58, 1996/97:Fi61, 1996/97:Fi63,

1996/97:Fi66, 1996/97:Fi67, 1996/97: Fi69, 1996/97:Fi70, 1996/97:Fi73

yrkandena 4 och 5, 1996/97:Fi74, 1996/97:Fi76 yrkandena 3 och 4,

1996/97:Fi78 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1996/97:Fi79, 1996/97:Fi80,

1996/97:Fi81, 1996/97:Fi84 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi87, 1996/97:Fi88

avsnitt 385 Kontrollera mot PDF

yrkande 2, 1996/97:So424 yrkande 13 samt 1996/97:A48 yrkande 11,

36. Preliminär fördelning på utgiftsområden (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 26 (mom. 9)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet ställer sig bakom Miljöpartiets alternativ i motion Fi45

till regeringens vårproposition. Detta innebär att ekonomin för kommuner och

landsting förbättras vilket också medför att situationen i skolorna, vården

och omsorgen förbättras. Ytterligare satsningar utöver de som regeringen

föreslagit måste göras. Utskottets förslag innebär sammantaget att

kommunsektorns ekonomi förbättras med 2 miljarder kronor redan år 1998 och med

5 miljarder kronor år 2000, allt utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet förordar vidare besparingar på bl.a. det militära försvaret, på

regeringens förslag till ytterligare större vägutbyggnader, på bidrag till

näringslivet inklusive jordbruket och på bidrag till politiska partier.

I en tidigare reservation tillstyrks Miljöpartiets förslag i motion Fi45 om

utgiftstak för åren 1998-2000. Utskottets syn på regeringens förslag till

preliminär fördelning på statsbudgetens 27 utgiftsområden sammanfattas i den

efterföljande tabellen och kommenteras nedan.

Utskottets förslag till utgiftsramar 1998-2000

Miljoner kronor, löpande priser

Förändringar i relation till regeringens förslag till utgiftsramar

Besparingar kan göras inom regeringskansliet m.m. (utgiftsområde 1) genom

effektiviseringar, färre onödiga och dyra resor inom EU, bättre utnyttjande av

modern IT-teknik m.m.. Förslaget om fortsatt förhöjt partistöd avstyrks.

Utskottet avvisar förslag om folk- och bostadsräkningar inklusive

inrättandet av lägenhetsregistret (utgiftsområde 2). Statistiska Centralbyrån

bör däremot tillföras medel för förbättrad miljöstatistik, könsuppdelad

statistik liksom förbättrad statistik för att på ett bra sätt klara

kostnadsutjämningen mellan landsting och kommuner. Konjunkturinstitutet bör

tillföras medel för att utveckla och påskynda arbetet med miljöjusterade

nationalräkenskaper, s.k. grön BNP.

Det särskilda resurstillskottet till skatteförvaltningen bör i

fortsättningen enligt utskottets uppfattning bli permanent (utgiftsområde 3).

För att över huvud taget kunna bryta brottskurvan måste bekämpningen av den

antalsmässigt dominerade vardagsbrottsligheten intensifieras (utgiftsområde

4). Det är nödvändigt att polisen får de medel som krävs för närpolisens

fortsatta utveckling.

Utskottet anser att det är möjligt att spara mer pengar på det militära

avsnitt 386 Kontrollera mot PDF

försvaret än vad som kommit till uttryck i de försvarspolitiska besluten

(utgiftsområde 6). Kustbevakningen har fått ökade uppgifter till följd av EU-

medlemskapet. Det är viktigt att den icke-militära bevakningen av våra gränser

fungerar tillfredsställande.

Enligt utskottets uppfattning bör upptrappningstakten av biståndet som andel

av BNI vara snabbare än vad regeringen föreslagit, nämligen 0,77 % för år

1998, 0,79 % för år 1999 och 0,83 % för år 2000 (utgiftsområde 7).

Sverige kan och bör utöka mottagningen av kvotflyktingar och ha en bra

beredskap för ökat flyktingmottagande (utgiftsområde 8).

Utskottet motsätter sig regeringens förslag om höjning av självrisken i

tandvårdsförsäkringen (utgiftsområde 9). Utskottet kan heller inte acceptera

regeringens försämringar av assistansreformen för handikappade. Ytterligare

medel bör tillföras utgiftsområdet.

I likhet med Miljöpartiet anser utskottet att en återgång till en

sjuklöneperiod på två veckor bör ske (utgiftsområde 10). Utskottet anser

vidare att ett s.k. brutet tak i sjukpenningen bör införas fr.o.m. 1998 med 85

% ersättning på inkomster upp till 4,2 basbelopp per år och 40 % på den del av

inkomsten som överstiger 4,2 basbelopp. Ett enhetligt tak bör också införas i

socialförsäkringarna och a-kassan och sättas till 6,5 basbelopp.

Nivån på bostadstillägget bör återföras till 85 % (utgiftsområde 11).

Ett s.k. brutet tak bör även införas i föräldraförsäkringen fr.o.m. 1998

(utgiftsområde 12). Ett enhetligt tak i alla försäkringar bör också införas.

Vidare bör barnbidraget höjas och beskattas.

Utskottet befarar att regeringens prognos för ökad sysselsättning är alltför

optimistisk (utgiftsområde 13). Kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen

måste därför räknas upp. Eftersom Miljöpartiets förslag om

arbetstidsförkortning genomförs kan dock utgiftsramen räknas ned. Ett brutet

tak i arbetslöshetsförsäkringen och ett enhetligt tak för alla försäkringar

genomförs.

Utskottet beräknar minskade kostnader för utgiftsområde 14 till följd av

förslaget om arbetstidsförkortning. En uppräkning bör dock ske av lönebidragen

till arbetshandikappade.

Ytterligare medel bör tillföras utgiftsområde 16 för pedagogiska hjälpmedel

och aktiv hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter samt till

naturvetenskapliga rådet för information om genteknik. Vidare måste

grundforskningen stärkas kraftigt.

Beträffande utgiftsområde 17 förordar utskottet en omfördelning inom den

föreslagna ramen.

Regeringens förslag beträffande bostadsbidragen är inte tillräckligt

(utgiftsområde 18). Ytterligare avvägningar måste göras för att förbättra

avsnitt 387 Kontrollera mot PDF

situationen. Regeringens satsning på ett program för att skapa ett ekologiskt

hållbart samhälle är bra men den skall ges klarare riktlinjer. Områden som bör

prioriteras är t.ex. allergisaneringsprogrammet och radonsanering.

Nedsättningen av socialavgifterna i inre Norrland bör återställas till den

nivå den hade före 1997 (utgiftsområde 19).

Utskottet är liksom Miljöpartiet mycket kritiskt till de stora

nedskärningarna som gjorts inom den reguljära miljöbudgeten. Utskottet vill

därför öka ramen för utgiftsområde 20 med drygt 1 miljard kronor per år.

Utskottet förordar att ytterligare medel tillförs utgiftsområde 21 för att

omställningen till ett förnybart och miljövänligt energisystem snabbare skall

kunna genomföras.

Anslagen för byggande av nya vägar bör minska kraftigt samtidigt som det

behövs en avsevärt utökad ram för byggande av järnvägar och

länstrafikanläggningar (utgiftsområde 22). Förslaget att använda statliga

medel för finansiering av vägbyggande i storstadsområden avvisas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att hela det framförhandlade

miljöstödet skall utnyttjas på sikt (utgiftsområde 23). Ökningen bör dock

reduceras något av följande skäl. T.ex. bör skatten på handelsgödsel och

bekämpningsmedel öka. Vidare föreslår utskottet en ökning av stödet till

avbytarverksamheten.

Den ökning av ramen för utgiftsområde 25 som utskottet föreslår är främst en

kompensation för minskade skatteintäkter till kommunsektorn till följd av

förslaget om arbetstidsförkortning.

Med hänvisning till vad finansutskottet här anfört bör enligt utskottets

mening riksdagen godkänna den i motion Fi45 (mp) yrkandena 27, 30 och 41-46

redovisade preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden som riktlinjer

för regeringens budgetarbete. Propositionen i denna del avstyrks liksom

samtliga övriga här aktuella motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande preliminär fördelning på utgiftsområden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkandena 27, 30 och 41-46

samt med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 6 och motionerna

1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi43 yrkande 5, 1996/97:Fi44 yrkande 5 i

denna del och 1996/97:Fi46 yrkande 4

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

polisorganisationen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

inriktningen på fredsbefrämjande åtgärder och kustbevakningen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

utbildningssatsningen och forskningsfinansieringen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

avsnitt 388 Kontrollera mot PDF

förkortad sjuklöneperiod till två veckor,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

förslaget om generationskontrakt,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

inriktningen av det lokala investeringsprogrammet inom utgiftsområde 18,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ytterligare nedsättning av socialavgifterna av regionalpolitiska skäl,

dels godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på

utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinje för regeringens budgetarbete

som utskottet förordat samt avslår motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 14

och 19, 1996/97:Fi44 yrkandena 23, 26, 27, 37, 38 och 66, 1996/97:Fi46

yrkandena 5, 7, 13, 14, 27 och 28, 1996/97:Fi47, 1996/97:Fi51,

1996/97:Fi53, 1996/97:Fi55, 1996/97:Fi56, 1996/97: Fi57 yrkande 2,

1996/97:Fi58, 1996/97:Fi61, 1996/97:Fi63, 1996/97: Fi64, 1996/97:Fi66,

1996/97:Fi67, 1996/97:Fi69, 1996/97:Fi70, 1996/97:Fi71, 1996/97:Fi73

yrkandena 4 och 5, 1996/97:Fi76 yrkandena 3 och 4, 1996/97:Fi74,

1996/97:Fi78 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1996/97:Fi79, 1996/97:Fi80,

1996/97:Fi81, 1996/97:Fi84 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi87, 1996/97:Fi88

yrkande 2, 1996/97:So424 yrkande 13 samt 1996/97:A48 yrkande 11,

37. Preliminär fördelning på utgiftsområden (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 27 (mom. 9)

Mats Odell (kd) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Finansutskottets sammanfattande

bedömning av budgetförslagen bort ha följande lydelse:

I det föregående har redovisats regeringens förslag till inriktning av

politiken inom olika utgiftsområden. Utskottets syn på regeringens förslag

till preliminär fördelning på statsbudgetens 27 utgiftsområden sammanfattas i

efterföljande tabell och kommenteras i det följande.

Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar 1998-2000

Miljoner kronor, löpande priser.

Förändringar i relation till regeringens förslag till utgiftsramar.

Resurserna till tullen (utgiftsområde 3) har skurits ner i en orimlig

omfattning och utskottet anser att det finns mycket goda skäl att avsätta

extra resurser för nya tjänster inom Tullverket.

Arbetssituationen för polis, åklagare, domstolar, kronofogde och

kriminalvård är i dag mycket pressad. Utskottet går därför emot de

nedskärningar regeringen föreslår inom utgiftsområde 4. De besparingar som kan

göras på grund av effektiviseringar och förändrade ekonomiska förhållanden

skall återföras till utgiftsområdet.

Utskottet kan inte acceptera regeringens förslag till besparingar på

avsnitt 389 Kontrollera mot PDF

utgiftsområde 6 som bl.a. innebär neddragningar på de internationella

fredsfrämjande insatserna. Utskottet vill vidare tillföra resurser till

Kustbevakningen för att tillgodose de ökade krav på övervakning som ställs

bland annat i samband med Sveriges EU-medlemskap.

Utskottet beklagar regeringens stora nedskärningar av biståndet

(utgiftsområde 7). Biståndet som andel av BNI måste i början av nästa sekel

åter nå enprocentsnivån (yrkande 14).

När det gäller utgiftsområde 9 och de aviserade förändringarna av personlig

assistans vill utskottet särskilt framhålla att valfriheten för brukaren

beträffande val av personlig assistent är ett absolut krav. Egenavgifterna i

sjuk- och tandvårdsförsäkringen är enligt utskottets mening tillsammans för

höga. Utskottet anser att en översyn bör göras i syfte att slå samman sjuk-

och tandvårdsförsäkringarna. Utskottet anvisar särskilda medel till

missbrukarvården.

Utskottet anser att sjuklöneperioden bör kortas från 28 till 14 dagar

(yrkande 7). Utskottet vill även öka satsningen på rehabilitering för att

minska förtidspensioneringen och menar att det i sin tur leder till

besparingar för staten. Utskottet föreslår vidare en ny beräkning av SGI och

en andra karensdag i sjukförsäkringen kombinerat med ett högkostnadsskydd

(utgiftsområde 10).

Enligt utskottets mening har regeringen inom utgiftsområde 11 genomfört en

rad orimliga försämringar. Utskottet anser att inkomstprövningen av

änkepensionen bör tas bort, att kompensationsgraden i bostadstillägget bör

återställas, att fritidsfastigheter inte skall ingå i inkomstprövningen och

att omställningspensionen bör förlängas till ett år. Utskottet anser att 900

miljoner kronor bör anslås i höjt pensionstillskott till de pensionärer som

bara har folkpension.

Utskottet anser att vårdnadsbidraget bör återinföras (utgiftsområde 12).

Nettokostnaden för en sådan reform - 2 600 miljoner kronor - finansieras genom

en motsvarande sänkning av statsbidraget till kommunerna som genom reformen

avlastas kostnader. Vidare bör flerbarnstilläggen återinföras.

Det är utskottets uppfattning att sysselsättningen kommer att öka och att

belastningen på utgiftsområde 13 kommer att minska genom att utskottet ställer

sig bakom Kristdemokraternas samlade förslag för tillväxt- och företags-

främjande åtgärder samt ökade resurser till kommunsektorn. Åtgärden

tillfälligt offentligt arbete (OTA) med tillhörande stimulansersättning bör

avskaffas. Dessutom föreslår utskottet strukturella förändringar i

arbetsvillkoret samt en ökad självfinansieringsgrad inom a-kassan (yrkandena 5

och 27).

Genom att utskottet ställer sig bakom Kristdemokraternas förslag om aktiva

avsnitt 390 Kontrollera mot PDF

insatser för att minska arbetslösheten kommer de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna att kunna minska i omfattning. Utskottet föreslår dock för

utgiftsområde 14 ytterligare medel för Samhalls verksamhet och lönebidragen.

Utskottet anser att vissa förbättringar är möjliga att genomföra inom ramen

för det nuvarande studiestödssystemet men menar att ett bättre fungerande

system måste utformas snarast möjligt (utgiftsområde 15). Utskottet föreslår

att barntillägget i svuxa återställs och att det särskilda N/T-stödet samt

stipendierna för dem som slutfört basåret i komvux avskaffas.

Den av regeringen föreslagna utbyggnaden av högskolan och vuxenutbildningen

måste ske i ett lugnare tempo och fördelningen av utbildningsplatserna göras

på ett annat sätt (utgiftsområde 16). Resurserna för studiemedel kan minskas i

motsvarande grad. Utskottet ifrågasätter dessutom det kloka i att enbart satsa

på eftervård och inte på förebyggande insatser. Utskottet anser att en viktig

del av utbildningssatsningen måste göras inom grund- och gymnasieskolan.

Komvux, folkhögskolor och studieförbund kompletterar varandra och bör få

utökade resurser. Medel bör avsättas för att dämpa de negativa effekterna på

den svenska undervisningen i utlandet.

Utskottet noterar att en tidigare satsning på den ideella sektorn successivt

har urholkats. Utskottet föreslår att extra satsningar inom utgiftsområde 17

skall göras bl.a. på folkbildningen och länsmusiken.

Utskottet föreslår, inom utgiftsområde 18, förändrade regler för

bostadsbidrag och besparingar på räntebidragen.

Utskottet avvisar regeringens aviserade besparingar avseende

regionalpolitiska insatser (utgiftsområde 19). Medlen kan användas för att

förändra stödområdesindelningen.

Utskottet menar att ytterligare resurser bör tillföras för bl.a.

kalkningsverksamhet, miljöövervakning samt miljösanering inom utgiftsområde 20

och avvisar därför regeringens aviserade besparingar avseende miljöpolitiken

(yrkande 13).

Utskottet anser att utgiftsområde 21 bör ökas med 30 miljoner kronor per år

fr.o.m. budgetåret 1998 som en följd av ökat investeringsbidrag till vindkraft

och småskalig vattenkraft (yrkande 28).

Utskottet föreslår, inom utgiftsområde 22, en ökad satsning för att kunna

bevara kommunala flygplatser i skogslänen. Enligt utskottets uppfattning kan

besparingar göras genom rationaliseringar inom Ban- och Vägverket.

EU:s miljöstöd bör enligt utskottet användas fullt ut (utgiftsområde 23).

Utskottet anser att ytterligare medel bör avsättas för att stärka LFA-områden.

Regeringens tänkta besparing på avbytarverksamheten avvisas.

Utskottet välkomnar regeringens satsning på kommuner och landsting.

avsnitt 391 Kontrollera mot PDF

Utskottet ställer sig bakom Kristdemokraternas förslag om att sänka

egenavgifterna i sjukförsäkringen med 2,5 procentenheter, vilket innebär att

anslaget för utgiftsområde 25 minskar genom att delar av de ökade

skatteintäkterna dras tillbaka i enlighet med finansieringsprincipen.

Återinförandet av vårdnadsbidraget leder till minskade barnomsorgskostnader

för kommunerna och motiverar därför att anslaget för utgiftsområdet minskar.

Återgången till 14 dagars arbetsgivaransvar i sjukförsäkringen, en andra

karensdag samt en effektivare skatteindrivning minskar kommunernas kostnader

ytterligare och ökar skatteintäkterna. Nettoeffekten innebär att kommunsektorn

får 2,5 miljarder kronor mer varje år jämfört med regeringens politik.

Utskottet ställer sig således bakom Kristdemokraternas alternativ till

regeringens vårproposition, vilket innebär en storsatsning på vård och omsorg

samtidigt som massiva insatser görs för fler och nya jobb. Sammantaget ställer

sig utskottet bakom förslag om 10,5 miljarder kronor till vård och omsorg i

förhållande till dagens situation, vilket är 2,5 miljarder kronor mer än vad

regeringen satsar. Utskottet delar också Kristdemokraternas uppfattning om

behovet av en satsning för att få till stånd ett bättre klimat för företagare

och företagande.

Utskottet menar också att särskilda satsningar är angelägna för

barnfamiljerna och de sämst ställda pensionärerna och satsar därför ca 3

miljarder kronor på bl.a. vårdnadsbidrag, återinförande av flerbarnstilläggen

och förbättrade bostadsbidrag samt ca 2 miljarder kronor för bättre

bostadstillägg och pensionstillskott för pensionärerna. Utskottet anser också

att regeringens försämringar för efterlevande bör upphävas.

Utskottet ställer sig vidare bakom Kristdemokraternas förslag om resurs-

tillskott för rättsväsendet och om att återställa biståndet till

enprocentsnivån.

Utskottet ställer sig med det anförda bakom Kristdemokraternas förslag i

motion Fi46 (kd) yrkande 4 till preliminär beräkning för samtliga

utgiftsområden som riktlinjer för regeringens budgetarbete. Regeringens

motsvarande förslag i denna del avstyrks. Vidare bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört om respektive utgiftsområde.

Därmed tillstyrker utskottet motion Fi46 (kd) yrkandena 5, 7, 13, 14, 27 och

28, medan motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi43 yrkande 5,

1996/97:Fi44 yrkande 5 i denna del och 1996/97:Fi45 yrkande 41 avstyrks. Även

övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande preliminär fördelning på utgiftsområden

avsnitt 392 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkandena 4, 5, 7, 13,

14, 27 och 28 samt med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 6 och

motionerna 1996/97:Fi42 yrkande 7, 1996/97:Fi43 yrkande 5, 1996/97:Fi44

yrkande 5 i denna del och 1996/97:Fi45 yrkande 41

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

finansiering av a-kassan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

förkortad sjuklöneperiod,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

miljöpolitiken,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

biståndspolitiken,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

arbetsvillkoret för att få arbetslöshetsersättning,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

investeringsbidragen för vindkraft och småskalig vattenkraft,

dels godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på

utgiftsområden åren 1998-2000 som riktlinje för regeringens budgetarbete

som utskottet förordat samt avslår motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 14

och 19, 1996/97:Fi44 yrkandena 23, 26, 27, 37, 38 och 66, 1996/97:Fi45

yrkandena 27, 30, 42-46, 1996/97:Fi47, 1996/97:Fi51, 1996/97:Fi53,

1996/97:Fi55, 1996/97:Fi56, 1996/97: Fi57 yrkande 2, 1996/97:Fi58,

1996/97:Fi61, 1996/97:Fi63, 1996/97: Fi64, 1996/97: Fi66, 1996/97:Fi67,

1996/97:Fi69, 1996/97:Fi70, 1996/97:Fi71, 1996/97:Fi73 yrkandena 4 och 5,

1996/97:Fi74, 1996/97:Fi76 yrkandena 3 och 4, 1996/97:Fi78 yrkandena 1,

2, 4 och 5, 1996/97:Fi79, 1996/97:Fi80, 1996/97:Fi81, 1996/97:Fi84

yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi87, 1996/97:Fi88 yrkande 2, 1996/97:So424

yrkande 13 samt 1996/97:A48 yrkande 11,

38. Uppräkning av basbeloppet (mom. 13, motiveringen)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande under rubriken Uppräkning av basbeloppet

som börjar ?Finansutskottet får i? och slutar med ?allmän försäkring (yrkande

8)? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet tillstyrker att riksdagen antar regeringens förslag till

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (yrkande 8). Under många år

har dock pensionerna successivt urholkats genom att reglerna för beräkningen

av basbeloppet förändrats. Utskottet anser därför att regeringen bör lägga

fram ett förslag om värdesäkring av pensionerna i budgetpropositionen.

39. Levnadsnivåundersökning (mom. 14)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Levnadsnivåundersökning

som börjar med ?Finansutskottet biträder? och slutar med ?motion Fi44 (v)

yrkande 25? bort ha följande lydelse:

avsnitt 393 Kontrollera mot PDF

På förslag av bl.a. Vänsterpartiet har riksdagen tidigare uttalat att det är

önskvärt att pensionärernas levnadsnivå blir närmare analyserad. Ett sådant

uttalande gjordes exempelvis hösten 1994. Såsom framgår av

socialförsäkringsutskottets yttrande har vissa aspekter på detta problem

tagits upp i rapporter och undersökningar. Någon samlad analys av begärt slag

har dock inte gjorts. Det är viktigt att en sådan studie genomförs. Riksdagen

bör därför på nytt uttala att den förväntar sig en undersökning som belyser

effekten av alla de beslut som berör pensionärer såsom kostnader för medicin,

läkarvård, hemtjänsttaxor, urholkning av basbelopp och förändringar i

bostadstillägget för pensionärer. Detta bör med bifall till motion Fi44 (v)

yrkande 25 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande levnadsnivåundersökning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 25 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

levnadsnivåundersökning för pensionärer,

40. Avyttring av statens aktier i Värdepapperscentralen VPC AB (mom. 17)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Avyttring av

statens aktier i Värdepapperscentralen VPC AB bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i Fi54 (m) yrkande 1 och Fi72 (fp) yrkandena 1 och

2 delar finansutskottet regeringens uppfattning att staten bör sälja sitt

innehav i VPC och att 10 miljoner kronor bör anvisas för detta ändamål.

Utskottet anser däremot inte att staten bör gå in som ägare i en blivande

börs- eller clearingorganisation eller i ett holdingbolag som äger aktier i

ett företag som driver sådan verksamhet. De säkerhets- och kontrollaspekter

som tidigare anförts som skäl för delägandet av VPC kan tillgodoses genom

tillsyn. Eftersom utskottet anser att staten inte skall ha något

ägarinflytande på den svenska finansmarknaden avvisas regeringens förslag om

att 500 miljoner kronor skall anvisas för investeringar på den svenska

finansmarknaden.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

yrkandena 27 och 68 såvitt avser inrättandet av och anvisandet av medel till

anslaget B 6. Utskottet tillstyrker vidare motionerna Fi54 (m) yrkande 1 och

Fi72 (fp) yrkandena 1 och 2 och avstyrker regeringens förslag såvitt avser

yrkandena 28 och 68 såvitt avser inrättandet av och anvisande av medel till

anslaget B 7.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande avyttring av statens aktier i Värdepapperscentralen VPC

avsnitt 394 Kontrollera mot PDF

att riksdagen

dels bifaller proposition 1996/97:150 yrkande 27 och yrkande 68 såvitt

avser inrättande av och anvisande av medel till anslaget B 6,

dels med bifall till motionerna 1996/97:Fi54 yrkande 1 och 1996/97:Fi72

yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1996/97:150 yrkandena 28 och 68

såvitt avser inrättandet av och anvisande av medel till anslaget B 7 och

motion 1996/97:Fi44 yrkande 28 samt bemyndigar regeringen att sälja, byta

eller på annat sätt helt eller delvis avyttra statens aktieinnehav i

Värdepapperscentralen VPC AB,

41. Avyttring av statens aktier i Värdepapperscentralen VPC AB (mom. 17)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Avyttring av

statens aktier i Värdepapperscentralen VPC AB bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Fi44

(v) yrkande 28 att staten bör öka sitt ägarinflytande på finansmarknaden.

Detta gäller särskilt infrastrukturen, dvs. de institutioner och

informationssystem som aktörerna behöver för att kunna operera på marknaden.

Utskottet anser inte att det är lämpligt att sälja statens aktier i VPC förrän

en konkret plan finns för hur ägarinflytandet i övrigt skall ökas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi44 (v) yrkande

28 och med avstyrkande av motionerna Fi54 (m) yrkande 1 och Fi72 (fp)

yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande avyttring av statens aktier i Värdepapperscentralen VPC

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 27, 28 och 68

i denna del och motion 1996/97:Fi44 yrkande 28 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi54 yrkande 1 och 1996/97:Fi72 yrkandena 1 och 2

dels bemyndigar regeringen att sälja, byta eller på annat sätt helt eller

delvis avyttra statens aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB,

dels bemyndigar regeringen att disponera ersättning som härrör från

avyttring av aktier i Värdepapperscentralen VPC AB till förvärv av aktier

eller bildande av bolag som direkt eller indirekt driver verksamhet

enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller

aktiekontolagen (1989:827),

dels godkänner vad utskottet anfört om medelsberäkningen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Utveckling av vissa försvarsfastigheter och slutlig avveckling av Securum

AB (mom. 18)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utveckling av vissa

avsnitt 395 Kontrollera mot PDF

försvarsfastigheter och statlig avveckling av Securum AB bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att övertaliga

försvarsfastigheter bör föras över till ett nytt utvecklingsbolag inrangerat i

Vasakronankoncernen. Utskottet anser samtidigt liksom motionärerna i Fi54 (m)

yrkande 2 att en privatisering av Vasakronan i sin helhet bör förberedas. För

att inte försämra förutsättningarna för en kommande privatisering är det

angeläget att de tidigare försvarsfastigheterna inte förs in i det nya bolaget

till ett bokfört värde som överstiger det uppskattade marknadsvärdet. Den

enligt propositionen nödvändiga nedskrivningen bör enligt utskottets

uppfattning ske innan det nybildade utvecklingsbolaget blir ett dotterbolag

till Vasakronan. I likhet med motionärerna i Fi72 (fp) yrkande 3 anser

utskottet på motsvarande sätt att överföringen av återstående tillgångar i

Securum till Vasakronan inte bör ske till undervärden som försvårar en

börsintroduktion av Vasakronan.

Vad utskottet anfört med bifall till motionerna Fi54 (m) yrkande 2 och Fi72

(fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande utveckling av vissa försvarsfastigheter och slutlig

avveckling av Securum AB

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 29-32 och

motionerna 1996/97:Fi54 yrkande 2 och 1996/97:Fi72 yrkande 3

dels bemyndigar regeringen att genom apportförfarande, emission,

kvittning eller på annat sätt överlåta försvarsfastigheter till ett av

staten ägt aktiebolag,

dels bemyndigar regeringen att bilda ett särskilt aktiebolag för

försvarsfastigheter,

dels bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är

nödvändiga för genomförandet av bolagsbildningen,

dels bemyndigar regeringen att genomföra den slutliga avvecklingen av

Securum AB enligt de principer som redovisas,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Inlåning i Riksgäldskontorets regi (mom. 19)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Inlåning i

Riksgäldskontorets regi bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med motionärerna i Fi54 (m) yrkande 3 och

Fi72 (fp) yrkande 4 att regeringens förslag att Riksgäldskontoret skall få en

möjlighet att ta emot inlåning på konto från allmänheten i egen regi skulle

verka snedvridande på kreditmarknaden. Förslaget torde därför strida mot

konkurrenslagstiftningen. Riksgäldskontoret slipper t.ex. betala avgift till

avsnitt 396 Kontrollera mot PDF

insättningsgarantin som svenska banker är skyldiga att erlägga. Förslaget

skulle i praktiken innebära att en ny statlig bank skapas som dessutom ges

konkurrensfördelar gentemot övriga banker.

Utskottet tillstyrker motionerna Fi54 (m) yrkande 3 och Fi72 (fp) yrkande 4

och avstyrker regeringens förslag (yrkande 9).

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande inlåning i Riksgäldskontorets regi

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi54 yrkande 3 och

1996/97:Fi72 yrkande 4 avslår regeringens förslag i proposition

1996/97:150 yrkande 9,

44. Anslaget Åklagarväsendet (mom. 20)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Åklagarväsendet

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar justitieutskottets uppfattning att ytterligare 18

miljoner kronor bör anvisas till åklagarväsendet. Utskottet anser vidare, med

bifall till motion Fi44 (v) yrkande 29, att riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna att regeringen bör återkomma på tilläggsbudget för år

1997 med förslag om att ytterligare 25 miljoner kronor bör anvisas till

Polisorganisationen och att regeringen skall presentera ett återställande

lagförslag om rättshjälpen under hösten.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslaget Åklagarväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och motion 1996/97:Fi44 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

45. Inleverering av vissa likvida medel (mom. 22)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Inleverering av

vissa likvida medel bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den del av likviditetsindragningen som hänför

sig till reservdelar och drivmedel obefogad och skadlig. Indragningen på 200

miljoner kronor ger, vilket anförs i motionen, visserligen ingen omedelbar

negativ effekt. Denna visar sig först senare då övningsverksamheten når en

sådan nivå att kostnaderna synliggörs.

Redan i dagsläget råder brist på reservdelar. Indragningen gör att denna

brist till viss del kan bli bestående eller i värsta fall förvärras. Den

viktiga verksamheten i Bosnien är ett exempel på materielförslitning som

orsakat ett stort förnyelsebehov, ett behov som beräknats till uppemot

miljardbelopp. Detta accentuerar nyanskaffningsbehovet av bl.a. reservdelar.

Således saknas utrymme för besparingar på detta område.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion Fi57 (m)

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

avsnitt 397 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande inleverering av vissa likvida medel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi57 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (mom. 24)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Sjukvårdsförmåner

m.m. (A 1) bort ha följande lydelse:

Utskottet stöder propositionens förslag till höjning av självrisken i

tandvårdsförsäkringen men delar Moderata samlingspartiets uppfattning att det

är anmärkningsvärt att regeringen ånyo väljer att utreda frågan om tandvårdens

framtid. När nu regeringen ändå väljer att göra det anser utskottet att det är

viktigt att den nya utredningen ges klara och tydliga direktiv. Enligt

utskottets mening bör utredningen studera det moderata förslaget till

tandvårdsförsäkring. Utredningen bör arbeta så att föreslagna förändringar kan

träda i kraft den 1 januari 1999.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motion Fi48 (m) yrkande 1 och

med anledning av propositionen (yrkande 68 i denna del) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet här anfört. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi48 yrkande 1 och med

anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 35, 1996/97:Fi45 yrkande 47 i

denna del och 1996/97:Fi73 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

47. Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (mom. 24)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Sjukvårdsförmåner

m.m. (A 1) bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen har backat ett steg i fråga om

besparingar inom tandvården. Utskottet stöder propositionens förslag till

höjning av självrisken i tandvårdsförsäkringen men anser att den nya

utredningen bör studera Folkpartiets förslag till tandvårdsförsäkring. Vidare

anser utskottet att utredningen skall vara parlamentariskt tillsatt.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motion Fi73 (fp) yrkande 6 och

med anledning av propositionen (yrkande 68 i denna del) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet här anfört. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi73 yrkande 6 och med

avsnitt 398 Kontrollera mot PDF

anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 35, 1996/97:Fi45 yrkande 47 i

denna del och 1996/97:Fi48 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

48. Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (mom. 24)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Sjukvårdsförmåner

m.m. (A 1) bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta den höjning av självrisken i tandvårdsförsäkringen

som regeringen har aviserat, eftersom höjningen innebär att ekonomiskt svaga

grupper missgynnas och att orättvisorna förstärks. Utskottet anser i stället

att ett förslag där medicinskt betingad tandvård jämställs med vanlig

läkarvård och därmed motsvarande taxor bör utredas och genomföras.

Utskottet föreslår därför att riksdagen tillstyrker motion Fi44 (v) yrkande

35 och avstyrker regeringens förslag om högre självrisknivå i

tandvårdsförsäkringen. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 35 och med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt motionerna

1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del, 1996/97:Fi48 yrkande 1 och

1996/97:Fi73 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört,

49. Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. (mom. 24)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Sjukvårdsförmåner

m.m. (A 1) bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta den höjning av självrisken i tandvårdsförsäkringen

som regeringen har aviserat, eftersom förslaget tillsammans med tidigare

genomförda besparingar inom tandvårdsförsäkringen riskerar att leda till att

bra tänder åter blir en klassfråga.

Utskottet föreslår därför att riksdagen tillstyrker motion Fi45 (mp) yrkande

47 i denna del och avstyrker regeringens förslag om högre självrisknivå i

tandvårdsförsäkringen. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del

och med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt

motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 35, 1996/97:Fi48 yrkande 1 och

1996/97:Fi73 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört,

50. Anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och handikapp- området (mom. 25)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Vissa statsbidrag

avsnitt 399 Kontrollera mot PDF

inom äldre- och handikappområdet (B 1) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet menar att regeringens förslag innebär att de som har störst

behov av vård och omsorg konsekvent får se sin trygghet allt mer urgröpt. En

sådan politik kan utskottet inte acceptera.

Utskottet tillstyrker därför motion Fi48 (m) yrkande 2 samt avstyrker

propositionens förslag till reducering av anslaget Vissa statsbidrag inom

äldre- och handikappområdet. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och

handikappområdet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi48 yrkande 2 samt med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt motionerna

1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del, 1996/97:Fi44 yrkande 33 och

1996/97:Fi73 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört,

51. Anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och handikapp- området (mom. 25)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Vissa statsbidrag

inom äldre- och handikappområdet (B 1) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet menar att regeringens förslag innebär att två utsatta

grupper ställs mot varandra och att besparingen slår emot människor med svåra

och kroniska sjukdomar. En sådan politik kan utskottet inte acceptera.

Utskottet tillstyrker därför motionerna Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del och

Fi73 (fp) yrkande 3 samt avstyrker propositionens förslag till reducering av

anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och

handikappområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna

del och 1996/97:Fi73 yrkande 3 samt med avslag på proposition 1996/97:150

yrkande 68 i denna del samt motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 33 och

1996/97:Fi48 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

52. Anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och handikapp- området (mom. 25)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Vissa statsbidrag

inom äldre- och handikappområdet (B 1) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet menar att statens och kommunernas satsningar på

rehabilitering och adekvata hjälpmedel är en investering som på rätt kort tid

ger stora besparingar genom att funktionshindrade kan undvika mer långvarig

vård och hjälpas till ett bättre liv.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motion Fi44 (v) yrkande 33,

medan propositionens förslag till reducering av anslaget Vissa statsbidrag

avsnitt 400 Kontrollera mot PDF

inom äldre- och handikappområdet avstyrks. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande anslaget Vissa statsbidrag inom äldre- och

handikappområdet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 33 samt med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt motionerna

1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del, 1996/97:Fi48 yrkande 2 och

1996/97:Fi73 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört,

53. Anslaget Bilstöd till handikappade (mom. 26)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Bilstöd till

handikappade (B 6) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet kan godta att anslaget för bilstöd till handikappade

reduceras med 130 miljoner kronor men anser att regeringen bör få i uppdrag

att noga följa utvecklingen på området och återkomma till riksdagen med

eventuella förändringar om behovet skulle öka igen.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motion Fi48 (m) yrkande 6 och

med anledning av propositionen (yrkande 68 i denna del) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande anslaget Bilstöd till handikappade

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi48 yrkande 6 och med

anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning (mom. 27)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Kostnader för

statlig assistansersättning (B 7) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet avvisar regeringens förslag om det kommunala

kostnadsansvaret för delar av assistansersättningen. Enligt utskottets mening

vore en uppdelning av huvudmannaskapet djupt olycklig. Det finns risk för att

enskilda funktionshindrade hamnar mellan ansvarsområdena, att kontinuiteten i

assistansen bryts och att de funktionshindrade förlorar rätten att välja sin

egen assistent.

Utskottet avvisar också regeringens förslag om att assistansersättningen

skall schabloniseras samt fastställas till ett visst belopp per timme. Enligt

utskottet bör en justering avvaktas i väntan på resultaten av den av

regeringen tillsatta arbetsgruppen som har till uppgift att långsiktigt säkra

assistansreformen. Utskottet anser vidare att regeringen bör ges i uppdrag att

särskilt följa kommunernas sätt att hantera ersättningen för de personliga

avsnitt 401 Kontrollera mot PDF

assistenterna och se till att ersättningen redovisas på ett godtagbart sätt.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motion Fi48 (m) yrkandena 3-5

och avstyrker regeringens förslag om att överföra delar av

finansieringsansvaret för assistansersättningen till kommunerna samt som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört om en

schablonisering och uppföljning av hanteringen av assistansersättningen.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi48 yrkandena 3-5 och med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 10 och 68 i denna del samt

motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 7, 1996/97:Fi44 yrkandena 30-32 och 34,

1996/97:Fi46 yrkande 18 och 1996/97:Fi73 yrkandena 1 och 2 godkänner vad

utskottet anfört samt som sin mening ger regeringen detta till känna,

55. Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning (mom. 27)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Kostnader för

statlig assistansersättning (B 7) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet menar att regeringens ständiga försämringar av den

personliga assistansersättningen leder till otrygghet bland de handikappade

och att regeringens förslag i vårpropositionen innebär en försämring av många

funktionshindrades möjlighet till ett mer självständigt och värdigt liv.

Enligt utskottet innebär en rekommunalisering av rätten till assistans ett

stort steg tillbaka och risk för kommunalt godtycke.

I sammanhanget vill utskottet framhålla behovet av en konsekvensbeskrivning

av hur regeringens samlade besparingar inom det sociala området slår mot

enskilda människor och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om ett sådant behov.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motionerna Fi43 (fp) yrkande 7

och Fi73 (fp) yrkandena 1 och 2 och anslår 125 miljoner kronor på

tilläggsbudget för år 1997 samt avstyrker regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning (yrkande 10). Också

propositionens förslag om att överföra delar av finansieringsansvaret för

assistansersättningen till kommunerna avstyrks. Samtliga övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 7 och

1996/97:Fi73 yrkandena 1 och 2 och med avslag på proposition 1996/97:150

avsnitt 402 Kontrollera mot PDF

yrkandena 10 och 68 i denna del samt motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena

30-32 och 34, 1996/97:Fi46 yrkande 18 och 1996/97:Fi48 yrkandena 3-5

godkänner vad utskottet anfört och som sin mening ger regeringen detta

till känna,

56. Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning (mom. 27)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Kostnader för

statlig assistansersättning (B 7) bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets uppfattning skall den personliga

assistansersättningen ersätta faktiska kostnader, och den schablon som

regeringen nu föreslår är därtill för låg och diskriminerande. Finansutskottet

befarar också att regeringen inte har övergivit tanken på att helt överföra

ansvaret för assistansverksamheten till kommunerna. Enligt utskottets mening

riskerar schabloniseringen och kommunaliseringen att medföra en utslagning av

fristående alternativ som kooperativ.

Finansutskottet föreslår därför att riksdagen tillstyrker motion Fi44 (v)

yrkandena 30-32 och avstyrker regeringens förslag om schablonisering

respektive kommunalt kostnadsansvar för assistansersättningen upp till 20

timmar samt att riksdagen på tilläggsbudet för år 1997 anvisar 125 miljoner

kronor på anslaget Kostnader för statlig assistansersättning. Utskottet

föreslår också att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för

assistansersättningen i linje med vad Intressegruppen för Assistansberättigade

(Ifa) föreslagit (yrkande 34). Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkandena 30-32 och 34

och med avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 10 och 68 i denna del

samt motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 7, 1996/97: Fi46 yrkande 18,

1996/97:Fi48 yrkandena 3-5 och 1996/97:Fi73 yrkandena 1 och 2 godkänner

vad utskottet anfört och som sin mening ger regeringen detta till känna,

57. Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning (mom. 27)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Kostnader för

statlig assistansersättning (B 7) bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets uppfattning är det ett absolut krav att friheten att

välja personlig assistent bibehålls. Det finns anledning att återkomma till

frågan vad gäller de aviserade förändringarna i samband med behandlingen av

regeringens proposition 1996/97:146 som aviserats i vårpropositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen avstyrker regeringens förslag (yrkande 10

avsnitt 403 Kontrollera mot PDF

och 68 i denna del) och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om assistansersättningen. Motion Fi46 (kd) yrkande 18 tillstyrks

således. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande anslaget Kostnader för statlig assistansersättning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 18 och med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 10 och 68 i denna del samt

motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 7, 1996/97:Fi44 yrkandena 30-32 och 34,

1996/97:Fi48 yrkandena 3-5 och 1996/97:Fi73 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. Stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten för äldre

arbetslösa (mom. 28)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Mats Odell (kd), Per Bill (m) och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Stimulansersättning

vid offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa bort ha följande

lydelse:

Finansutskottets uppfattning är att åtgärden Offentliga tillfälliga arbeten

för äldre arbetslösa (OTA) är ogenomtänkt och snarast bör avskaffas. Utskottet

delar alltså Kristdemokraternas uppfattning i motion Fi46 att medel för

stimulansersättning vid OTA inte bör anslås. Åtgärden riskerar att förvärra

arbetsmarknadssituationen för de äldre. Riskerna är uppenbara att

arbetsförmedlingarna minskar sina insatser för de äldre och att kommunerna

räknar med att få förstärkning utan motsvarande kostnader. Detta kan leda till

att ytterligare personal sägs upp. Det anförda innebär att utskottet med

anledning av motion Fi46 (kd) avstyrker propositionens förslag samt motion

Fi44 (v).

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande stimulansersättning vid offentliga tillfälliga

arbeten för äldre arbetslösa

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del samt

med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del och motion

1996/97:Fi44 yrkandena 41 och 42 godkänner vad utskottet anfört,

59. Stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten för äldre

arbetslösa (mom. 28)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Stimulansersättning

vid offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet anser att åtgärden Offentliga tillfälliga arbeten för äldre

arbetslösa (OTA) bör avskaffas, detta i ljuset av förslagen om utökade

resurser till kommunerna, resursarbete, tillfällig avgångsersättning och

avsnitt 404 Kontrollera mot PDF

friare lokal användning av åtgärdsmedel. Nu pågående placeringar i OTA bör få

fortgå som planerat om inte annat överenskommes.

Finansutskottet avstyrker därmed propositionen i berörd del och tillstyrker

motion Fi44 (v) yrkande 41 att riksdagen bör ge regeringen till känna att OTA

bör avskaffas.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande stimulansersättning vid offentliga tillfälliga

arbeten för äldre arbetslösa

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 41 och med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del och motionerna

1996/97:Fi44 yrkande 42 och 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

60. Aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen (mom. 29)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Aktivare användning

av arbetslöshetsförsäkringen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att

den uppmuntrar aktivt sökbeteende, främjar en reformerad lönebildning,

medverkar till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och därmed i

förlängningen bidrar till ett ökat antal arbetstillfällen. Detta kräver

emellertid att regelverket är tydligt och stringent. Avsteg från

ersättningsreglerna bör kunna medges endast om synnerliga skäl föreligger,

exempelvis vid individuellt behov av en fokuserad yrkesutbildning. Utskottet

anser att regeringens förslag om att lämna arbetslöshetsersättning till

personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande inte utgör ett sådant

skäl. Regeringens förslag beträffande åtgärden bör därför avslås i enlighet

med Folkpartiets förslag.

Utskottets ställningstagande innebär att propositionens förslag yrkande 37

och motion Fi46 (kd) yrkande 20 avstyrks. Motion Fi43 (fp) yrkande 16

tillstyrks och motion Fi44 (v) yrkande 48 kan anses vara tillgodosedd med

detta. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 16 och

1996/97:Fi44 yrkande 48 avslår proposition 1996/97:150 yrkande 37 och

motionerna 1996/97:Fi46 yrkande 20 och 1996/97:Fi44 yrkande 50,

61. Aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen (mom. 29)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Aktivare användning

av arbetslöshetsförsäkringen bort ha följande lydelse:

avsnitt 405 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att passiva

ersättningsperioder borde minimeras. Enligt utskottets mening bör det göras en

åtskillnad mellan kontantstöd och aktivitetsstöd. Därför förordas att man i

stället för att införa den nu föreslagna försöksverksamheten överför medel

från utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14 för att användas inom ramen för

otraditionell verksamhet med stor flexibilitet. De lokala

arbetsförmedlingsnämnderna skall fatta besluten efter det att

projektansökningarna godkänts och medel fördelats av AMS. Utskottet delar

Vänsterpartiets mening i Fi44 att det skulle vara mycket olyckligt att ge

regeringen särskilda befogenheter att fördela medel till lokala projekt. Det

finns enligt utskottets mening saklighets- och samordningsskäl till att

arbetsmarknadsmyndigheterna bör fördela medel enligt generella kriterier som

överensstämmer med de arbetsmarknadspolitiska målen.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi44 (v)

yrkandena 48 och 50 samt Fi43 (fp) yrkande 16. Propositionens förslag i berörd

del och motion Fi46 (kd) yrkande 20 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 16 samt

1996/97:Fi44 yrkandena 48 och 50 samt med avslag på proposition

1996/97:150 yrkande 37 och motion 1996/97:Fi46 yrkande 20 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. Aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen (mom. 29)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Aktivare användning

av arbetslöshetsförsäkringen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet instämmer i Kristdemokraternas påpekande i motion Fi46 att

förslaget om aktivare och friare användning av arbetslöshetsersättningen är

bristfälligt underbyggt. En rad avgränsningsproblem föreligger. En strategi

för hur åtgärden i förlängningen skall kunna leda till ett arbete på den

reguljära arbetsmarknaden saknas. Utskottet anser i likhet med

Kristdemokraterna att detaljutformningen bör ske i bred samverkan på lokal

nivå. Finansutskottet förordar därmed ett tillkännagivande till regeringen med

denna innebörd.

Med anledning av vad utskottet anfört tillstyrks motion Fi46 (kd) yrkande

20. Propositionen i berörd del samt motionerna Fi43 (fp) yrkande 16 och Fi44

(v) yrkande 48 avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande aktivare användning av arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion1996/97:Fi46 yrkande 20 och med avslag på

avsnitt 406 Kontrollera mot PDF

proposition 1996/97:150 yrkande 37 och motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 16

och 1996/97:Fi44 yrkandena 48 och 50 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

63. Resursarbete enligt den s.k. Kalmarmodellen enligt den s.k. Kalmarmodellen

(mom. 30)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Mats Odell (kd), Per Bill (m) och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Resursarbete enligt

den s.k. Kalmarmodellen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar den åsikt som kommer till uttryck i motionerna A48

(m), Fi43 (fp), A49 (fp), Fi45 (mp) samt Fi46 (kd) att förslaget med

resursarbete måste avvisas. Förslaget är defensivt och förknippat med en rad

problem. Förändringsarbetet i kommunerna riskerar att avta,

undanträngningseffekterna blir betydande och det finns uppenbara risker för

snedvriden konkurrens samt övervältrings- och inlåsningseffekter. Därtill kan

många enskilda förledas att tro att de har ett reguljärt arbete i stället för

en tillfällig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker propositionen yrkandena 11 och

18 och motion Fi44 (v) yrkande 49 samt tillstyrker motionerna Fi43 (fp)

yrkande 8, A49 (fp) yrkande 12, A48 (m) yrkandena 1 och 8, Fi45 (mp) yrkandena

31 och 33 samt Fi46 (kd) yrkande 19.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande resursarbete enligt den s.k. Kalmarmodellen enligt

den s.k. Kalmarmodellen

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 8 och 15 i

denna del, 1996/97:Fi45 yrkandena 31 och 33, 1996/97:Fi46 yrkande 19,

1996/97:A48 yrkandena 1 och 8 samt 1996/97:A49 yrkande 12 avslår

proposition 1996/97:150 yrkandena 11 och 18 samt motion 1996/97:Fi44

yrkande 49,

64. Tillfällig avgångsersättning (mom. 31)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson

(mp), Per Bill (m) och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tillfällig

avgångsersättning bort ha följande lydelse:

Finansutskottet instämmer i uppfattningen, som redovisas i motionerna Fi43

och Fi45, att förslaget om tillfällig avgångsersättning ger en felaktig signal

som redan på kort sikt riskerar att påverka arbetsgivares attityd till äldre

medarbetare negativt. Metoden att ?pensionera bort? äldre långtidsarbetslösa

är ineffektiv, oekonomisk och orättfärdig och måste avvisas. Utskottet anser

också att förslaget är inkonsekvent inte minst med tanke på att möjligheten

till förtidspensionering på grund av arbetsmarknadsmässig bedömning tagits

bort nyligen.

avsnitt 407 Kontrollera mot PDF

Med hänvisning till det anförda och med anledning av motionerna Fi43 (fp)

yrkande 11 och Fi45 (mp) yrkande 28 avstyrker utskottet således propositionens

yrkande 38.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande tillfällig avgångsersättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 11 och

1996/97:Fi45 yrkande 28 avslår proposition 1996/97:150 yrkande 38 och

motion 1996/97:Fi46 yrkande 21,

65. Tillfällig avgångsersättning (mom. 31)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tillfällig

avgångsersättning bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att förslaget om tillfällig avgångsersättning är

uttryck för uppgivenhet och inkonsekvens. Utskottet delar Kristdemokraternas

uppfattning i motion Fi46 att det behövs fler och inte färre personer i arbete

för att välfärden skall kunna värnas. Antalet personer som kan komma att

beröras av denna åtgärd är dock förhållandevis begränsat. Därför är utskottet

inte berett att motsätta sig denna åtgärd. I enlighet med Kristdemokraternas

förslag bör dock förslaget modifieras så till vida att man skall ha varit

arbetslös i minst två år för att kunna ta del av åtgärden. Utskottet förordar

att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.

Det anförda innebär att motion Fi46 (kd) yrkande 21 och propositionens

förslag i berörd del tillstyrks medan motionerna Fi43 (fp) yrkande 11 och Fi45

(mp) yrkande 28 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande tillfällig avgångsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 21 och med anledning

av proposition 1996/97:150 yrkande 38 samt med avslag på motionerna

1996/97:Fi43 yrkande 11 och 1996/97:Fi45 yrkande 28 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (mom. 33)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Omfattningen av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att det finns fog för den kritik mot kvantitativa mål

inom arbetsmarknadspolitiken som förs fram i motion A48 yrkande 10 av Per

Unckel m.fl. (m). Genom fastställande av volymmål för AMV finns det risk att

fokuseringen inriktas på AMV:s förmåga att nå dessa mål snarare än på

kvaliteten på och effekterna av de olika åtgärdsprogrammen. Detta är

olyckligt, särskilt som volymmålen ofta grundar sig på politiska hänsyn

snarare än hänsynen till vad som är optimalt för arbetsmarknaden. En av

avsnitt 408 Kontrollera mot PDF

effekterna av för högt satta volymmål är att AMV - för att tillmötesgå

statsmakternas krav - omfördelar resurser till billigare åtgärder som ger fler

platser för pengarna. Volymmålen leder därför till att högt ställda krav på

kvalitet och effektivitet åsidosätts till förmån för en arbetsmarknadspolitisk

massproduktion. Utskottet noterar dock att regeringen nu - delvis - tycks ha

insett detta genom att presentera ett förslag om sänkning av volymmålet. Dock

borde regeringen helt ha övergivit volymmålet. Vad utskottet anfört med bifall

till motion A48 (m) yrkande 10 och med anledning av motion Fi44 (v) yrkande 52

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker

motionerna A49 (fp) yrkande 3 och Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A48 yrkande 10 och

1996/97:Fi44 yrkande 52 samt proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna

del och med avslag på motionerna 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del och

1996/97:A49 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

67. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (mom. 33)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Omfattningen av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets uppfattning måste volymen på de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna reduceras. Detta är också den uppfattning

som kommer till uttryck i motion A49 yrkande 3 av Elver Jonsson m.fl. (fp).

Hittills har politiken präglats av föreställningen att så många av de

arbetslösa som möjligt skall omfattas av åtgärder. Däremot har intresset varit

ringa att se om åtgärden verkligen leder till något konstruktivt som kan ge

ett riktigt arbete. Finansutskottet hänvisar till den nyligen presenterade

undersökningen från Näringslivets ekonomifakta, som visar att AMS-insatser har

mycket liten, om ens någon, effekt på chansen att få ett arbete. I genomsnitt

hade endast omkring 14,4 % av dem som deltagit i en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd och som var arbetslösa i januari 1996 ett år senare fått ett arbete. Av

dem som inte deltagit i en åtgärd hade 14,8 % fått ett arbete efter ett år.

Enligt utskottet bör de frigjorda medlen i stället användas för att sänka

arbetsgivaravgifterna så att fler nya jobb kan tillkomma.

Det är glädjande, anser utskottet, att regeringen nu tydligare betonar

kvalitetskraven i framför allt arbetsmarknadsutbildningen. Detta tänkande bör

avsnitt 409 Kontrollera mot PDF

genomsyra även den övriga arbetsmarknadspolitiken. Utskottet kan följaktligen

inte ställa sig bakom vad regeringen har anfört i denna del. Med det sagda

tillstyrks motion A49 (fp) i denna del samt avstyrks motionerna A48 (m)

yrkande 10, Fi44 (v) yrkande 52 och Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och med bifall till motion 1996/97:A49 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 52, 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del

och 1996/97:A48 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

68. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (mom. 33)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Omfattningen av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets uppfattning har arbetsmarknadspolitiken överlastats

med alltför höga volymkrav. Kvaliteten i arbetsmarknadspolitiken har sjunkit

avsevärt, en utveckling som Vänsterpartiet i motion Fi44 yrkande 52 säger sig

ha varnat för tidigare. Regeringens förhoppning om att förslagen skall

?ytterligare förenkla och effektivisera? arbetsmarknadspolitiken är

orealistisk, anser utskottet. I själva verket har utvecklingen varit den

motsatta. Höga volymkrav i kombination med en rad detaljregler har begränsat

det lokala handlingsutrymmet. Byråkrati hindrar de lokala

arbetsförmedlingsnämnderna att utnyttja resurserna rationellt. En annan effekt

är att den arbetsmarknadspolitiska profilen har blivit allt mindre

kompetensinriktad samt mindre inriktad mot det reguljära arbetslivet.

Finansutskottet noterar nu att regeringen har insett dessa negativa effekter

och går Vänsterpartiet till mötes genom sänkta volymkrav. Samtidigt anser

utskottet att det inte behövs något explicit volymkrav. Som styrmedel räcker

det med de övergripande arbetsmarknadspolitiska målen, kompletterade med det

övergripande målet att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Riksdagen

bör göra ett tillkännagivande om slopande av kraven på en viss volym av

antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Motionerna Fi44 (v)

yrkande 52 och A48 (m) yrkande 10 tillstyrks medan motionerna A49 (fp) yrkande

3 och Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 52 och med anledning

avsnitt 410 Kontrollera mot PDF

av motion 1996/97:A48 yrkande 10 samt med proposition 1996/97:150 yrkande

68 i denna del och med avslag på motionerna 1996/97:Fi46 yrkande 26 i

denna del och 1996/97:A49 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

69. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (mom. 33)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Omfattningen av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bort ha följande lydelse:

Finansutskottet noterar att regeringen nu har insett svårigheterna med de

åtgärdsvolymer som tidigare har satts upp som mål. Detta är en insikt som

också Kristdemokraterna ger uttryck för i motion Fi46 yrkande 26 delvis.

Utskottet välkomnar att regeringen nu har anammat det kristdemokratiska

synsättet att man skall öka omfattningen på den yrkesinriktade

arbetsmarknadsutbildningen och förenkla och effektivisera de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Frigjorda resurser bör, menar utskottet, i

huvudsak avsättas till tillväxt- och företagsbefrämjande åtgärder. Riksdagen

bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet med vad utskottet här har

förordat. Motion Fi46 (kd) yrkande 26 tillstyrks följaktligen och motionerna

A48 (m) yrkande 10, A49 (fp) yrkande 3 och Fi44 (v) yrkande 52 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del och

med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt med

avslag på motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 52, 1996/97:A49 yrkande 3 och

1996/97:A48 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

70. Tillfälliga personalförstärkningar hos AMV (mom. 34)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tillfälliga

personalförstärkningar hos AMV bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening måste förmedlingsverksamheten förbättras.

Såsom anförs i motion A48 yrkande 9 av Per Unckel m.fl. (m) utgör

förmedlingsinsatser det effektivaste inslaget i varje slags

arbetsmarknadspolitik. Den hastiga försämringen av arbetsmarknaden har

belastat framför allt den offentliga arbetsförmedlingen hårt. Förmedling av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder har upptagit mycket av den tid som annars

kunde ägnas åt förmedling av arbeten. Finansutskottet anser därför att man bör

göra en markerad separering mellan de arbetsförmedlande och de

åtgärdsrelaterade verksamheterna som ett första nödvändigt steg. I kombination

avsnitt 411 Kontrollera mot PDF

med den minskade åtgärdsvolym som är en följd av den politik som förordas i

motion A48 (m) kommer detta att förbättra villkoren för arbetsförmedlingarna

att fullgöra sin huvudsakliga uppgift, att förmedla arbeten. Propositionens

yrkande 39 och motion A48 (m) yrkande 9 tillstyrks alltså. Motionerna Fi43

(fp) yrkande 12 samt A49 (fp) yrkandena 4 och 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande tillfälliga personalförstärkningar hos AMV

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 39 och med

bifall till motion 1996/97:A48 yrkande 9 samt med avslag på motionerna

1996/97:Fi43 yrkande 12 och 1996/97:A49 yrkandena 4 och 5 godkänner att

högst 100 000 000 kr av det under utgiftsområde 14 anvisade anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas i enlighet med av utskottet

anfört,

71. Tillfälliga personalförstärkningar hos AMV (mom. 34)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tillfälliga

personalförstärkningar hos AMV bort ha följande lydelse:

Finansutskottet instämmer med Folkpartiet liberalerna i motion Fi43 yrkande

12 samt motion A49 yrkande 4 av Elver Jonsson m.fl. (fp) att volymen

beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör minskas. Som en

konsekvens därav bör regeringens förslag om en tillfällig personalförstärkning

hos AMV avvisas. Härigenom kan utgifterna i tilläggsbudgeten minskas med 100

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Dessutom anser utskottet - i likhet med vad som sägs i motion A49 yrkande 5

(fp) - att inga personalförstärkningar bör medges innan en utvärdering har

gjorts av effekterna av de tidigare förstärkningarna.

Genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd blir förslagen i

motionerna Fi43 (fp) och A49 (fp) tillgodosedda. Utskottet tillstyrker alltså

dessa i berörda delar. Propositionens yrkande 39 samt motion A48 (m) yrkande 9

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande tillfälliga personalförstärkningar hos AMV

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 12 och

1996/97:A49 yrkandena 4 och 5 samt med avslag på proposition 1996/97:150

yrkande 39 och motion 1996/97:A48 yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

72. Otraditionella insatser (mom. 35)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Otraditionella

insatser bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att medel för otraditionella insatser är viktiga för

att man skall ha en rimlig möjlighet att tillgodose krav från

avsnitt 412 Kontrollera mot PDF

arbetsförmedlingsnämnderna. Det är, menar utskottet, angeläget att dessa

nämnder ges ett friare spelrum - inte bara genom minskad byråkrati utan också

genom ökade ekonomiska resurser. Det är genom den lokala verksamheten som

arbetslösheten bäst kan bekämpas. Därför ansluter sig utskottet till

Vänsterpartiets uppfattning i motion Fi44 yrkande 56 delvis om att ytterligare

medel bör tillföras denna anslagspost. Härvid bör insatser för utomnordiska

invandrare prioriteras. Motion Fi44 (v) tillstyrks med det nu anförda såvitt

den berör otraditionella insatser.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande otraditionella insatser

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 56 i denna del och

med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

73. Utbildningsbidrag (mom. 36)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utbildningsbidrag

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet instämmer med Vänsterpartiet i motion Fi44 yrkande 53 att

regeringens förslag om minskad ersättningsnivå i utbildningsbidraget för dem

som inte har rätt till arbetslöshetsersättning bör avvisas. Förslaget är

fördelningsmässigt helt oacceptabelt och strider mot de

arbetsmarknadspolitiska ambitionerna att effektivt stödja de mest resurssvaga

grupperna på arbetsmarknaden.

Förslaget om besparing avser dem som inte har rätt till

arbetslöshetsersättning vid deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att ungefär en tredjedel av dem

som deltar i åtgärderna starta eget, API, datortek, AMI och

arbetsmarknadsutbildning saknar a-kassa eller KAS.

Det rör sig här om en grupp med dåligt fotfäste på arbetsmarknaden såsom

invandrare och socialbidragsberoende ungdomar. Redan i dag är ersättningsnivån

alltför låg, anser utskottet. Dessutom skulle en besparing av detta slag

innebära en ytterligare övervältring på kommunerna när det gäller social-

bidragskostnader. Det blir svårare att motivera gruppen utanför försäkringen

till aktiva åtgärder.

Därutöver anser finansutskottet att regeringen bör återkomma med ett nytt

förslag på tilläggsbudget som går ut på att ersättningen för deltagare i

datortekverksamheten som är under 25 år skall justeras uppåt, nämligen till

samma nivå som gäller för utbildningsbidraget. Utskottet ställer sig alltså

bakom det förslag som framförs av Vänsterpartiet (yrkande 54).

Det sammantagna belopp som finansutskottet därvid föreslår uppgår till 660

miljoner kronor för innevarande budgetår. Enligt utskottets mening bör sålunda

avsnitt 413 Kontrollera mot PDF

riksdagen dels avslå regeringens förslag om ersättningsnivån i

utbildningsbidraget, dels anmoda regeringen att återkomma när det gäller

ersättningsnivån för deltagande i datortek. Motionerna Fi44 (v) yrkandena 53,

54 och 56 i denna del samt Fi46 (kd) yrkande 23 tillstyrks alltså, medan

yrkande 26 i denna del i sistnämnda motion avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande utbildningsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 53, 54 samt

56 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkande 23 samt med avslag på proposition

1996/97:150 yrkande 43 och motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. Utbildningsbidrag (mom. 36)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utbildningsbidrag

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet avvisar regeringens förslag om en försämrad nivå i

utbildningsbidraget för dem som inte får a-kassa eller KAS. Detta är, menar

utskottet med instämmande i Kristdemokraternas motion Fi46 yrkande 26 delvis,

ett orättfärdigt förslag som drabbar dem som inte har lyckats etablera sig på

arbetsmarknaden. Utskottet föreslår således att riksdagen beslutar om de medel

som behövs för studiebidrag på en rimlig nivå för denna grupp. Motionerna Fi46

(kd) yrkandena 23 och 26 i denna del samt Fi44 (v) yrkande 53 tillstyrks

alltså, medan propositionens yrkande 43 och motion Fi44 yrkandena 54 och 56 i

denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande utbildningsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi46 yrkandena 23 och 26 i

denna del och 1996/97:Fi44 yrkande 53 samt med avslag på proposition

1996/97:150 yrkande 43 och motion 1996/97:Fi44 yrkandena 54 och 56 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

75. Arbetslivsutveckling (ALU) (mom. 37)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken

Arbetslivsutveckling (ALU) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet finner att de regelförändringar som berör de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ALU och API handlar om att ge ökad

möjlighet till förlängning av perioden. Denna inriktning av

arbetsmarknadspolitiken kan emellertid inte utskottet ställa sig bakom. I

stället förordas den politik som redovisas i motion A48 yrkande 12 av Per

Unckel m.fl. (m), nämligen att flera av de nuvarande åtgärderna successivt

skall minskas i omfattning för att senare helt utgå. Åtgärdssammansättningen

avsnitt 414 Kontrollera mot PDF

måste tydligare än i dag inriktas på att förbättra den enskildes möjligheter

att återkomma till reguljärt arbete, inte på att erbjuda aktivitet åt så många

arbetslösa som möjligt. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna. Med det

sagda tillstyrks förslaget i motion A48 (m) i nu behandlade delar samt

avstyrks propositionens yrkande 40 och motionerna Fi43 (fp) yrkande 13 och A49

(fp) yrkande 13.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande arbetslivsutveckling (ALU)

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A48 yrkande 12 i denna del samt

med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 40 och motionerna

1996/97:Fi43 yrkande 13 och 1996/97:A49 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. Arbetslivsutveckling (ALU) (mom. 37)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken

Arbetslivsutveckling (ALU) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet motsätter sig regeringens förslag om en förlängning av ALU-

perioden. Förslaget innebär att den tid som en person kan delta i en ALU-

åtgärd förlängs från sex till tolv månader. Såsom sägs i Folkpartiet

liberalernas motion Fi43 yrkande 13 samt i motion A49 yrkande 13 av Elver

Jonsson m.fl. (fp) har ALU varit - och måste även i framtiden vara - en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd som tillgrips endast i sista hand, dvs. först

när alla andra möjligheter har prövats. Denna ståndpunkt innebär att utskottet

inte kan ställa sig bakom regeringens förslag i denna del, som således

avstyrks. Riksdagen bör däremot uttala sig till förmån för de synpunkter som

förs fram i motionerna Fi43 (fp) och A49 (fp), vilka tillstyrks. Motion A48

(m) yrkande 12 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande arbetslivsutveckling (ALU)

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 13 och

1996/97:A49 yrkande 13 samt med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande

40 och motion 1996/97:A48 yrkande 12 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

77. Arbetsplatsintroduktion (API) (mom. 38)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken

Arbetsplatsintroduktion (API) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet avstyrker regeringens förslag yrkande 41 vad gäller

förändringen i reglerna för API. Utskottet ställer sig bakom den politik som

förordas i motion A48 yrkande 12 delvis av Per Unckel m.fl. (m) enligt samma

motivering som i den moderata reservationen om arbetslivsutveckling.

avsnitt 415 Kontrollera mot PDF

Motionsyrkandet bör alltså bifallas av riksdagen, och propositionens förslag

bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande arbetsplatsintroduktion (API)

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A48 yrkande 12 i denna del avslår

proposition 1996/97:150 yrkande 41 i fråga om förlängning av tid i

arbetsplatsintroduktion samt som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

78. Insatser för att öka kvinnors företagande (mom. 39)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Insatser för att

öka kvinnors företagande bort ha följande lydelse:

Finansutskottet noterar att regeringens förslag beträffande det förlängda

starta-eget-bidraget för kvinnor snarast gäller en vidgning av målgruppen. I

likhet med den syn som förs fram i motion A48 yrkande 13 av Per Unckel m.fl.

(m) anser utskottet att detta är exempel på en arbetsmarknadspolitik som leder

fel. Enligt utskottets uppfattning bör i stället flera av de nuvarande

åtgärderna successivt minska i omfattning för att senare helt utgå.

Åtgärdssammansättningen måste tydligare än i dag inriktas på att förbättra den

enskildes möjligheter att återkomma till ett reguljärt arbete, inte på att

erbjuda aktivitet åt så många arbetslösa som möjligt. Finansutskottet avvisar

därför regeringens förslag och tillstyrker med det sagda motion A48 (m) i

aktuellt hänseende.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande insatser för att öka kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A48 yrkande 13 avslår

proposition 1996/97:150 yrkande 42 samt som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

79. Interpraktikstipendier (mom. 40)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken

Interpraktikstipendier bort ha följande lydelse:

Finansutskottet noterar att de den 1 juli 1995 införda Europastipendierna

inte varit någon framgång. Från såväl ungdomars som företags sida har

intresset varit svagt. Regeringen föreslår därför att sådana stipendier skall

ersättas med s.k. Interpraktikstipendier. Enligt vad som sägs i propositionen

skall dessa nya stipendier göras tillgängliga även för volontärarbete i

utvecklingsländer. Finansutskottet kan inte dela denna uppfattning. I detta

avseende är utskottets linje i överensstämmelse med den som redovisas i motion

A48 yrkande 14 av Per Unckel m.fl. (m). I stället anser utskottet att syftet

avsnitt 416 Kontrollera mot PDF

med program av detta slag bör vara att erbjuda unga människor bättre möjlighet

att tillgodogöra sig erfarenheter från övriga EU-länder men också en chans att

etablera sig på den alleuropeiska marknaden. Att uppmuntra och finansiera

frivilliga insatser i tredje världen genom medel avsatta för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte försvarbart. Finansutskottet avvisar

därför den uppfattning som regeringen redovisar i denna fråga. Motion A48 (m)

tillstyrks därmed i detta avseende.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Interpraktikstipendier

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A48 yrkande 14 samt med avslag på

proposition 1996/97:150 yrkande 44 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om inriktning av Interpraktikstipendier,

80. Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder och Särskilda medel

(mom. 42)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Försöksverksamhet

med sysselsättningsskapande åtgärder och Särskilda medel bort ha följande

lydelse:

I likhet med Vänsterpartiet i motion Fi44 yrkande 55 avvisar finansutskottet

regeringens förslag om att utnyttja 55 miljoner kronor på anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att beställa vissa tjänster. Några motiv

framgår inte av propositionen. Inte heller sägs tydligt varför det är

regeringen som skall disponera medlen; det slags ?lekpengar? som det kan bli

fråga om innebär minskad insyn för riksdagen av hur medlen används. Riksdagen

bör ansluta sig till vad utskottet nu förordat. Genom en sådan åtgärd blir

motionerna Fi44 (v) yrkande 55 samt Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del

tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande försöksverksamhet med sysselsättningsskapande

åtgärder och Särskilda medel

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 55 och med anledning

av motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del avslår proposition

1996/97:150 yrkande 45,

81. Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder och Särskilda medel

(mom. 42)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Försöksverksamhet

med sysselsättningsskapande åtgärder och Särskilda medel bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet är - i likhet med Kristdemokraterna i motion Fi46 yrkande 26

delvis - kritiskt till de slags anslag som här benämns Försöksverksamhet med

sysselsättningsskapande åtgärder och Särskilda medel. Utskottet menar att de

inte behövs. Förslaget om ett beställningsbemyndigande, som innebär att

avsnitt 417 Kontrollera mot PDF

utgifterna får föras över till nästa budgetår, bör därmed avslås. Med det

sagda tillstyrker utskottet motionerna Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del och

Fi44 (v) yrkande 55.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande försöksverksamhet med sysselsättningsskapande

åtgärder och Särskilda medel

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del

och 1996/97:Fi44 yrkande 55 avslår proposition 1996/97: 150 yrkande 45,

82. Lönebidragets utformning och nivå (mom. 43)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Lönebidragets

utformning och nivå bort ha följande lydelse:

Finansutskottet är i likhet med Vänsterpartiet oroat över de effekter som

följer av sänkta bidragsnivåer för lönebidragsanställda. AMS har påpekat att

när bidragsnivån under budgetåret 1995/96 sänktes till 80 % fick nära 7 000

arbetshandikappade lämna sina lönebidragsanställningar för att gå till af/Ami

som arbetssökande. De flesta fick lämna sina anställningar på grund av

arbetsgivarnas bristande förmåga att betala en större del av lönekostnaderna.

Detta skall enligt utskottet ställas mot de möjligheter på arbetsmarknaden i

övrigt som de arbetshandikappade har. Alternativet för en arbetshandikappad

som förlorar sin lönebidragsanställning är oftast en öppen arbetslöshet eller

en förtidspensionering. Utskottet delar Vänsterpartiets åsikt att det för alla

arbetsgivare skall vara möjligt att få en bidragsdel på 90 %.

Utskottet delar vidare Vänsterpartiets uppfattning i motion Fi44 yrkande 59

att den numera slopade bestämmelsen i 17 a § i lönebidragsförordningen skall

återinföras. Bestämmelsen innebar att arbetsförmedlingen i samband med en

omförhandling av ett lönebidrag särskilt skulle beakta risken för att den

arbetshandikappade förlorade arbetet.

Slutligen ställer sig finansutskottet kritiskt till regeringens förslag om

att det genomsnittliga bidrag som lämnas till andra arbetsgivare än

allmännyttiga organisationer skall få uppgå till högst 60 % av den

bidragsgrundande lönekostnaden. De med grava handikapp och de som har störst

behov av lönebidraget kan enligt utskottet på detta sätt få det svårare att få

en anställning. I dag ligger genomsnittet på ca 65 % för alla arbetsgivare.

Bortser man från de allmännyttiga arbetsgivarna torde som motionärerna

framhåller bidragsdelen ligga nära 60 %. Den 60-procentiga norm som regeringen

föreslår borde därför enligt utskottet vara överflödig för att minska

bidragsdelen, samtidigt som normen kan skapa problem för arbetshandikappade.

Lönebidraget bör enligt utskottet utgå från den arbetshandikappades behov,

avsnitt 418 Kontrollera mot PDF

vilket skall bedömas av arbetsförmedlingen. Förslaget om en högsta

genomsnittlig bidragsdel på 60 % för andra arbetsgivare än allmännyttiga

organisationer bör således enligt utskottet avvisas.

Vad utskottet anfört bör med bifall till motionerna Fi44 (v) yrkandena 59-61

och Fi46 (kd) yrkande 24 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande lönebidragets utformning och nivå

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkandena 59-61 och med

anledning av 1996/97:Fi46 yrkande 24 avslår proposition 1996/97:150

yrkande 46 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

83. Lönebidragets utformning och nivå (mom. 43)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Lönebidragets

utformning och nivå bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att regeringens förslag om högsta genomsnittliga

bidragsnivå på 60 % bör avvisas då förslaget kan leda till att gravt

handikappade inte kommer i fråga vid nya beslut om lönebidrag. Detta kan

utskottet inte acceptera, vilket bör ges regeringen till känna.

Ställningstagandet innebär att utskottet tillstyrker motionerna Fi46 (kd)

yrkande 24 och Fi44 (v) yrkande 60.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande lönebidragets utformning och nivå

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi46 yrkande 24 och

1996/97:Fi44 yrkande 60 samt med anledning av proposition 1996/97:150

yrkande 46 och med avslag på motion 1996/97:Fi44 yrkandena 59 och 61 ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en lägsta genomsnittlig

bidragsnivå på 60 %,

84. Lönebidrag och rehabilitering (mom. 45)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Lönebidrag och

rehabilitering bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att individuella

handlingsplaner för de arbetshandikappade är viktigt och nödvändigt. Utskottet

anser dock i likhet med vad som anförs i motion Fi44 (v) att perspektivet i

propositionen är alltför snävt och orealistiskt när handlingsplanerna anses ha

det enda syftet att underlätta övergångar till osubventionerat arbete. Även då

övergång till annan anställningsform inte bedöms vara möjlig skall

handlingsplaner upprättas som ger den anställde utveckling i arbetet och

planerad rehabilitering.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande lönebidrag och rehabilitering

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 58 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

avsnitt 419 Kontrollera mot PDF

85. Lönebidrag för invandrare med språksvårigheter samt för äldre personer

(mom. 46)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Lönebidrag för

invandrare med språksvårigheter samt för äldre personer bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet bedömer i likhet med arbetsmarknadsutskottet att invandrare

och äldre personer inte bör omfattas av åtgärden anställning med lönebidrag av

de anledningar som anförs i propositionen. I likhet med Kristdemokraterna

anser dock finansutskottet att invandrare med språksvårigheter och äldre

långtidsarbetslösa bör omfattas av en lönebidragsliknande åtgärd, vilket är

bättre än förtidspensionering eller OTA. Det anförda innebär att motion Fi46

(kd) yrkande 26 i motsvarande del bör tillstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande lönebidrag för invandrare med språksvårigheter samt

för äldre personer

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

86. Lönebidragsanställdas löneutveckling (mom. 47)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken

Lönebidragsanställdas löneutveckling bort ha följande lydelse:

Högsta bidragsnivå för arbetshandikappade med lönebidrag är i dag 13 700 kr.

Beloppet har legat stilla sedan 1992. Detta låga, oförändrade tak innebär

enligt finansutskottet att arbetsmarknaden förblir smal för

arbetshandikappade. Möjligheten till personlig utveckling minskas härmed

drastiskt för dessa personer. Som motionärerna framhåller i motion Fi44 (v)

bör hela arbetsmarknaden öppnas för de arbetshandikappade, och steg bör tas

för att taket skall tas bort. Ett minimum är enligt utskottet att det högsta

bidragsbeloppet skall följa löneutvecklingen. Detta bör gälla från den 1 juli

1997.

Finansutskottet anser vidare att riksdagen skall besluta att lönebidraget

skall anges i procent av aktuell lön, i stället för som i dag i kronor, och

att bidraget skall kunna ändras under avtalsperioden. Som systemet är i dag

får många lönebidragsanställda inte sin avtalsmässiga löneökning förrän

bidraget omförhandlas vid nästa tillfälle.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker motion Fi44

(v) yrkandena 64 och 65.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande lönebidragsanställdas löneutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkandena 64 och 65 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

87. Särskilt rekryteringsstöd (mom. 48)

Johan Lönnroth (v) anser

avsnitt 420 Kontrollera mot PDF

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Särskilt

rekryteringsstöd bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att ett särskilt

rekryteringsstöd skall införas. Stödet skall ges under 12 månader med 90 % av

den bidragsgrundande inkomsten som högsta bidragsnivå. Genom en

kvalitetssäkrad handlingsplan kan som motionärerna framhåller

förutsättningarna för hur den arbetshandikappade kan klara ett arbete

fastställas, vilket också enligt utskottet leder till att lönebidragets

storlek bättre kan fastställas än i dag. Införandet av stödet medför enligt

utskottet ökade kostnader samtidigt som en bättre förberedelse inför

fastställandet av lönebidragets storlek kan medföra lägre kostnader.

Vad utskottet anfört bör med bifall till motion Fi44 (v) yrkande 62 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande särskilt rekryteringsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 62 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

88. Samhall och lönebidrag (mom. 49)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Samhall och

lönebidrag bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion Fi65 att läget

för Samhall är mycket bekymmersamt. Sedan övergången till aktiebolagsform 1992

har Samhall levt med ett långsiktigt resultatförbättringskrav från riksdag och

regering. Härtill kommer effekterna av uteblivna kompensationer för

löneökningar, förlängd arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen m.m. Sammantaget

kommer besparingarna enligt utskottet att leda till dramatiska förändringar

för de arbetshandikappade som är anställda inom Samhall. För många är Samhall

en inkörsport till ett riktigt arbete, och kan en nyrekrytering inte ske

kommer det enligt utskottet att leda till en ökad arbetslöshet för de

handikappade. Utskottet anser att detta vore ytterst olyckligt då de

handikappade redan i dag är en av de grupper på arbetsmarknaden som har det

allra svårast.

Det mest akuta problemet för Samhall just nu är som motionärerna framhåller

att det i vårbudgeten inte finns några pengar avsatta till lönekompensation

för de anställda för år 1998. Utskottet anser att Samhall skall erhålla

lönekompensation för arbetshandikappade anställda på samma sätt som tidigare

och som även gäller för anställda med lönebidrag.

Utskottet anser vidare att regeringen noga bör överväga Samhalls förslag

inför 1998, som innebär att Samhall kan sysselsätta ytterligare 1 500

arbetshandikappade till en merkostnad av 180 miljoner kronor.

avsnitt 421 Kontrollera mot PDF

Det anförda bör enligt utskottet ges regeringen till känna, och motion Fi65

(fp) yrkandena 1-3 bör tillstyrkas. Motion Fi44 (v) yrkande 63 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande Samhall och lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi65 yrkandena 1-3 och med avslag

på motion 1996/97:Fi44 yrkande 63 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

89. Samhall och lönebidrag (mom. 49)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Samhall och

lönebidrag bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att lönebidraget är av

stor betydelse för Samhalls målsättning att klara övergångar från Samhall.

Ryckigheten i Samhalls arbete med övergångar, på grund av förändringar i

lönebidragsvolymen, medför stora problem. För att Samhall skall kunna arbeta

långsiktigt måste koncernen enligt utskottet säkras tillgång till en viss

volym av lönebidrag. Utskottet anser därför att en särskild kvot eller ett

särskilt lönebidrag för övergångar från Samhall bör införas. Vad utskottet

anfört bör med bifall till motion Fi44 (v) yrkande 63 ges regeringen till

känna. Motion Fi65 (fp) yrkandena 1-3 bör avstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande Samhall och lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 63 och avslag på

motion 1996/97:Fi65 yrkandena 1-3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

90. Behov av ytterligare medel för lönebidrag (mom. 50)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Behov av

ytterligare medel för lönebidrag bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar Folkpartiets åsikt att sparkraven på Samhall måste

mildras och att nedskärningarna på lönebidragen måste stoppas. Det kan enligt

utskottet inte vara rimligt att man i dagens arbetsmarknadspolitiska läge

förvärrar för dem som har det allra svårast. Vad utskottet anfört bör med

bifall till motion A49 (fp) yrkande 2 ges regeringen till känna. Motion Fi44

(v) yrkande 57 bör avstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande behov av ytterligare medel för lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A49 yrkande 2 och med avslag på

motion 1996/97:Fi44 yrkande 57 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

91. Behov av ytterligare medel för lönebidrag (mom. 50)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Behov av

ytterligare medel för lönebidrag bort ha följande lydelse:

avsnitt 422 Kontrollera mot PDF

Finansutskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att ytterligare 150

miljoner kronor skall anslås under resterande delen av 1997 för att öka

antalet lönebidragsanställningar. Detta bör ges regeringen till känna.

Ställningstagandet innebär att utskottet tillstyrker motion Fi44 (v) yrkande

57. Därmed blir även motion A49 (fp) i viss mån tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande behov av ytterligare medel för lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 57 samt med avslag

på motion 1996/97:A49 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

92. Anslagen Studiemedel m.m. samt Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 51)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Studiemedel m.m. (A

2) samt Vuxenstudiestöd m.m. (A 3) bort ha följande lydelse:

Med erfarenhet av hur tillgängliga platser tidigare har använts avvisar

utskottet den utökning av kunskapslyftet som regeringen föreslår. Utskottet

tillstyrker motion Fi50 (m) yrkandena 3 och 4 och avstyrker regeringens

förslag till anslag på tilläggsbudget inom utgiftsområde 15.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande anslagen Studiemedel m.m. samt Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi50 yrkandena 3 och 4 avslår

proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del,

93. Anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (mom. 54)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna bort ha följande lydelse:

Med erfarenhet av hur tillgängliga platser tidigare har använts avvisar

utskottet den utökning av kunskapslyftet som regeringen föreslår. Utskottet

hälsar med tillfredsställelse att regeringen insett betydelsen av och

intresset för den kvalificerade yrkesutbildningen. Denna utbildningsform bör

enligt utskottets mening öka snabbare än regeringen föreslagit, genom en

omprioritering inom redan beslutad budgetram mellan sådana platser och andra

utbildningsplatser. Finansutskottet tillstyrker motion Fi50 (m) yrkandena 1, 5

och 6 och avstyrker regeringens förslag till anslag på tilläggsbudget inom

utgiftsområde 16.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi50 yrkandena 1, 5 och 6 avslår

proposition 1996/97:150 yrkandena 48 och 68 i denna del,

94. Malmö högskola (mom. 56)

avsnitt 423 Kontrollera mot PDF

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Malmö högskola bort

ha följande lydelse:

När det gäller Malmö högskola anser utskottet att många och avgörande frågor

för Malmöhögskolans framtid inte ännu är lösta eller tillfredsställande

analyserade. Innan de tveksamheter som framfördes i motion Ub411 yrkande 12

fått ett tillfredsställande svar bör riksdagen enligt utskottets mening inte

ställa medel till organisationskommitténs förfogande för olika forsknings- och

samarbetsprojekt. Finansutskottet föreslår därför att riksdagen med bifall

till motion Fi50 (m) yrkande 2 avslår regeringens förslag (yrkande 49) att

använda 18 323 000 kronor av anslagsbehållningen för budgetåret 1995/96 på

reservationsanslaget Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning som

bidrag till viss verksamhet vid Malmö högskola.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande Malmö högskola

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi50 yrkande 2 avslår proposition

1996/97:150 yrkande 49,

95. Anslaget Centrala museer: Myndigheter (mom. 58)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Centrala museer:

Myndigheter (H 1) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser inte att regeringens förslag till finansieringen av

Naturhistoriska riksmuseets hyreskostnader för lokaler som hyser museets

spritlagda samlingar kan accepteras och föreslår därför i stället att

riksdagen beslutar att finansiera det ökade anslaget till Naturhistoriska

riksmuseet genom en motsvarande minskning av anslaget till Arbetets museum.

Enligt utskottet är det rimligt att de organisationer som står bakom

Stiftelsen Arbetets museum nu tar ett större ekonomiskt ansvar för

verksamheten. Regeringsbeslutet om att finansiera de ökade hyreskostnaderna

genom indragning av anslagssparande inom utgiftsområdet vad gäller

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Riksarkivet samt

Svenskt biografiskt lexikon bör således ändras.

Utskottet avstyrker regeringens förslag och tillstyrker motion Fi60 (m).

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande anslaget Centrala museer: Myndigheter

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi60 avslår proposition

1996/97:150 yrkande 68 i denna del och godkänner vad utskottet anfört,

96. Anslaget Stöd till idrotten (mom. 59)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Stöd till idrotten

(N 3) bort ha följande lydelse:

avsnitt 424 Kontrollera mot PDF

Det är enligt finansutskottets uppfattning viktigt att Svenska

Friidrottsförbundet kan fortsätta sin verksamhet. Med anledning av att

Stockholm kan komma att anordna OS år 2004 är det särskilt angeläget för

staten att ta en välgenomtänkt och principiellt hållbar ställning i fråga om

hur Svenska Friidrottsförbundet bör hjälpas. Utskottet anser i likhet med

Vänsterpartiet att riksdagen bör fatta beslut om att de av regeringen

föreslagna medlen till Svenska Friidrottsförbundet skall tilldelas i form av

ett lån.

Utskottet föreslår därför att riksdagen tillstyrker motion Fi44 (v) yrkande

68 och med anledning av propositionens förslag fattar beslut om att de av

regeringen föreslagna medlen till Svenska Friidrottsförbundet skall tilldelas

i form av ett lån.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande anslaget Stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 68 och med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del godkänner vad

utskottet anfört,

97. Vissa tidpunkter för färdigställande m.m. (mom. 60)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Per Bill (m) och

Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Vissa tidpunkter

för färdigställande bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att den tidsfrist som regeringen föreslår för ansökan

om utbetalning av räntebidrag enligt 1992 års subventionsprogram skulle slå

hårt mot den bostadsproduktion för vilken de egentliga byggnadsarbetena

påbörjats under andra halvåret 1996 eller i början av år 1997 innan

regeringens förslag var känt. För dessa projekt hade den byggande rimligen

inte anledning att räkna med att förutsättningarna för finansieringen av

projektet skulle komma att förändras, något som förmodligen undantagslöst blir

fallet om regeringens förslag om färdigställande senast den 31 oktober 1997

genomförs. Även bostadsutskottets förslag till tidsfrist bedöms alltför snäv.

Finansutskottet vill inte medverka till ett förslag som förändrar

?spelreglerna under spelets gång?. Utskottet föreslår därför att den senaste

tidpunkten för ansökan om räntebidrag och färdigställande förlängs till den 30

juni 1998. Färdigställs projektet senare kommer projektet att erhålla bidrag

enligt 1993 års system. En övergångstid av den omfattning utskottet nu

föreslår bör i väsentlig omfattning undanröja de problem ett genomförande av

regeringsförslaget onekligen skulle ha inneburit.

Det bör ankomma på regeringen att utforma de regeländringar som behövs med

anledning av det förslag som utskottet ovan förordat.

avsnitt 425 Kontrollera mot PDF

Vad finansutskottet nu med anledning av yrkande 51 i propositionen anfört om

vissa tidpunkter för färdigställande m.m. bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Vad i propositionen i övrigt föreslagits om vissa

tidpunkter för färdigställande m.m. tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande vissa tidpunkter för färdigställande m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 51 godkänner

vad utskottet anfört om ändrade regler för räntesubventioner och

investeringsbidrag för bostäder, såvitt gäller frågan om vissa tidpunkter

för färdigställande m.m., samt som sin mening ger regeringen till känna

att tidsfristen bör förlängas till den 1 juni 1998,

98. Räntebidrag efter exekutiv försäljning (mom. 62)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Räntebidrag efter

exekutiv försäljning bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar uppfattningen i motion Fi52 (m) att ett godkännande av

regeringens förslag om beräkning av räntebidrag efter exekutiv försäljning för

bostäder finansierade enligt 1992 års subventionssystem skulle rubba

stabiliteten i systemet. Ett genomförande av regeringens förslag riskerar att

öka kostnaderna vid kreditgivningen. Dessutom innebär förslaget att de

ursprungliga förutsättningarna för finansieringen i det enskilda fallet kan

komma att förändras på ett sätt som återigen minskar tilltron till

statsmakternas förmåga och vilja att ge subventionssystemet sådana

förutsättningar som är nödvändiga för en långsiktigt hållbar finansiering.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi52 (m) yrkande 2 och

propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:

62. beträffande räntebidrag efter exekutiv försäljning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi52 yrkande 2 avslår proposition

1996/97:150 yrkande 53,

99. Anslaget Räntebidrag m.m. (mom. 63)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Anslaget

Räntebidrag m.m. bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att riksdagen bör uttrycka som sin uppfattning att

Sverige bör delta i EMU från starten 1999. Detta kommer att få en positiv

effekt på räntenivån i Sverige. Tillsammans med den ekonomiska politik som

förs fram i Folkpartiet liberalernas partimotion Fi43 och som finansutskottet

förordar ger detta sådana positiva effekter på räntenivån att det blir

möjligt att redan innevarande år göra besparingar på anslaget till räntebidrag

om 250 miljoner kronor.

avsnitt 426 Kontrollera mot PDF

Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del

ge regeringen till känna. Utgiftsramen bör således beräknas inklusive den

besparing som förs fram i partimotionen.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande anslaget Räntebidrag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del och

med avslag på proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

100. Bostadsbidragen (mom. 64)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell

(kd), Per Bill (m) och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Bostadsbidrag bort

ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att det av regeringen framlagda förslaget om en ytnorm

med garantinivå för att minska effekterna av de nya reglerna för bostadsbidrag

är helt otillräckligt. Den av riksdagen beställda analysen av effekterna för

hushållen av de nya reglerna visar det som redan tidigare stod klart - de nya

reglerna ger i många fall helt orimliga konsekvenser. Av analysen framgår att

vissa hushåll får sina bidrag minskade med mer än 2 500 kr per månad. Hela 15

% av bidragshushållen förlorar mer än 500 kr per månad på de nya reglerna.

Till betydande del är det barnfamiljer som bor i egnahem utanför de större

städerna som har fått vidkännas stora minskningar. Finansutskottet anser

därför att regeringens förslag i enlighet med förslagen i motionerna Fi52 (m),

Fi76 (fp), Fi46 (kd) och Fi44 (v) bör avvisas av riksdagen.

Det är framför allt två av de ändringar i bidragsreglerna som träder i kraft

fr.o.m. år 1997 som drabbar barnfamiljerna. Det gäller dels införandet av

individuella inkomstgränser, dels begränsningen av den bidragsgrundande

bostadsytan.

Den individuella inkomstprövningen ger för många hushåll helt orimliga

konsekvenser. Det gäller särskilt de hushåll där någon av föräldrarna är hemma

för att se till familjens barn eller på grund av arbetslöshet. Det kan också

gälla hushåll där en av föräldrarna studerar eller arbetar deltid. För många

av dessa familjer ger de nya bidragsreglerna en minskning av bostadsbidraget

med närmare 1 000 kr i månaden. Detta är naturligtvis inte rimligt. Hur

makarna i en familj frivilligt eller ofrivilligt, t.ex. som en följd av

situationen på arbetsmarknaden, väljer att fördela yrkesarbetet mellan sig

skall naturligtvis inte styras av bostadsbidragsreglerna eller av några andra

statliga regler. För att återställa neutraliteten i bostadsbidragssystemet

måste därför enligt finansutskottets mening reglerna om individuell

avsnitt 427 Kontrollera mot PDF

inkomstprövning avskaffas och de tidigare reglerna, där bostadsbidraget

baseras på den sammanlagda hushållsinkomsten, återinföras.

De tidigare bostadsbidragsreglerna innebar inte några begränsningar av den

bostadsyta som kunde ligga till grund för bostadsbidraget. I praktiken torde

dock de hyresgränser inom vilka bidraget beräknas innebära en viss begränsning

av bostadens storlek genom det samband som normalt finns mellan bostadens

storlek och bostadskostnaden. Trots detta kunde naturligtvis bostadsbidrag,

med tidigare regler, utgå för större bostadsytor än vad som kan anses vara

bostadspolitiskt motiverat. Mot denna bakgrund delar utskottet uppfattningen i

regeringens ursprungsförslag i proposition 1995/96:186, att bostadsbidragen

bör kunna reduceras för de bostäder som ligger väsentligt över vad som kan

anses vara en normal ytstandard. Däremot bör inte gränserna för den

bidragsgrundande bostadsytan sättas så snävt som riksdagens beslut våren 1996

innebär. De ytgränser som bör gälla bör i stället motsvara dem som regeringen

ursprungligen föreslog, dvs. de bör för alla hushållstyper ökas med 10 m2.

De nya reglerna för bostadsbidragen bör träda i kraft den 1 juli 1997.

Den nu förordade ändringen i bostadsbidragsreglerna innebär att statens

kostnader för bostadsbidragen ökar redan för innevarande budgetår. För att

regeländringen inte skall påverka det totala budgetutfallet bör den

finansieras inom bostadsbidragsanslaget genom att bostadsbidrag för icke-

studerande ungdomar slopas.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i partimotionerna Fi46 (kd)

yrkandena 22 och 26 i denna del samt motionerna Fi52 (m) yrkandena 4 och 5

samt Fi76 (fp) yrkande 1 i motsvarande del anfört om utformningen av

bostadsbidragen m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Därmed tillgodoses även motion Fi44 (v) yrkande 69. Övriga yrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:

64. beträffande bostadsbidragen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi46 yrkandena 22 och 26 i

denna del, 1996/97:Fi52 yrkandena 3-5, 1996/97:Fi76 yrkande 1 och

1996/97: Fi44 yrkande 69 samt med avslag på proposition 1996/97:150

yrkandena 22, 23 och 68 i denna del och motion 1996/97:Fi44 yrkandena 70

och 71 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

101. Bostadsbidragen (mom. 64)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Bostadsbidrag bort

ha följande lydelse:

Regeringen har på riksdagens uppdrag genomfört en preliminär analys av

effekterna för hushållen av de sedan 1997 gällande reglerna för

avsnitt 428 Kontrollera mot PDF

bostadsbidragen. Finansutskottet konstaterar nu att av analysen framgår att av

de hushåll som ingår i den har omkring 42 000 fått sina bidrag sänkta med mer

än 500 kr per månad. Nya beräkningar visar att av dessa hushåll blir bara

3 000 hjälpta av den ytnorm med garantinivå som regeringen föreslår skall

införas. Finansutskottet anser att ett förslag med så begränsad effekt

naturligtvis är helt oacceptabelt. Regeringens förslag i denna del bör därför

avvisas i enlighet med förslagen i motionerna Fi44 (v), Fi46 (kd), Fi52 (m)

och Fi76 (fp).

Även om den preliminära analysen ger ett visst underlag för vilka

förändringar som erfordras för att återge bostadsbidragen en

fördelningspolitiskt riktig profil är den enligt utskottets mening inte

tillräcklig. I enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion Fi44 bör

därför en bredare analys och problembeskrivning som avser samtliga

bidragshushåll genomföras. En sådan fördjupad analys utgör enligt utskottets

mening en förutsättning för att nödvändiga förändringar skall kunna ges en

riktig och rättvis utformning. Den nu förordade analysen bör genomföras med

största skyndsamhet så att de nya reglerna kan träda i kraft så snart som

möjligt. Det bör därför uppdras åt regeringen att senast i budgetpropositionen

för år 1998 återkomma till riksdagen med förslag med denna inriktning.

Med avseende på de kraftiga bidragsminskningar som de nya reglerna inneburit

för många hushåll måste åtgärder vidtas i avvaktan på att nya regler kan träda

i kraft. Utskottet delar sålunda vad som i Vänsterpartiets partimotion Fi44

anförts om att en övergångsregel bör införas som innebär att ingen

bidragstagare skall behöva förlora mer än 500 kr per månad till följd av de

regelförändringar som trätt i kraft 1997. Denna garantiregel bör träda i kraft

den 1 april 1997 och tillämpas retroaktivt på de hushåll som drabbats.

Det ökade anslagsbehov som blir en följd av de nu förordade förbättringarna

av bostadsbidragen bör finansieras genom att medel omdisponeras från anslaget

till räntebidrag. Som bl.a. framgår av en av Boverket presenterad prognos

förväntas utgifterna på detta anslag minska med 3 miljarder kronor i

förhållande till vad som anslagits för år 1997.

Vad utskottet nu i anslutning till Vänsterpartiets partimotion Fi44

yrkandena 69-71 och motion Fi52 (m) yrkande 3 anfört om utformningen av

bostadsbidragen m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:

64. beträffande bostadsbidragen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi44 yrkandena 69-71 och

avsnitt 429 Kontrollera mot PDF

1996/97:Fi52 yrkande 3 samt med avslag på proposition 1996/97:150

yrkandena 22, 23 och 68 i denna del samt motionerna 1996/97:Fi46

yrkandena 22 och 26 i denna del, 1996/97:Fi52 yrkandena 4-5 samt 1996/97:

Fi76 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

102. Nationellt resurscentrum (mom. 66)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill starkt understryka vikten av den verksamhet som bedrivs

inom det nationella resurscentrumet för kvinnor (NRC). Det stöder och

kompletterar de regionala och lokala resurscentrumen som går ut på att

utveckla kvinnors arbetsliv. Detta är också den uppfattning som kommer till

uttryck i Vänsterpartiets motion Fi44 yrkande 72. NRC har hittills drivits i

projektform, och anslag för verksamheten har anvisats t.o.m. budgetåret 1996.

I budgetpropositionen för år 1997 utfäste sig regeringen att under hösten 1996

ta ställning till NRC:s fortsatta verksamhet. Finansutskottet tvingas

konstatera att någon redovisning av ett sådant ställningstagande inte

återfinns i den nu framlagda vårpropositionen. För att NRC skall kunna planera

sina projekt även under innevarande år bör medel anvisas redan i år. Utskottet

föreslår därför att regeringen uppmanas att återkomma på tilläggsbudget med

ett förslag om 5 miljoner kronor till NRC. Vad utskottet nu förordat bör

riksdagen ställa sig bakom.

Vidare anser finansutskottet, i likhet med vad som anförs i motion Fi82 (c),

att det måste vara ett mål att det skall finnas lika många kvinnor som män

bland företagare. För att se till att olika insatser inom näringspolitiken,

regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken kommer kvinnor och män till del

i lika stor omfattning kan resurscentrum, såväl regionala som ett nationellt,

ha stor betydelse. Finansutskottet anser därför att riksdagen genom ett

uttalande skall anmoda regeringen att vidta åtgärder så att en permanent

finansiering av dessa centrum kan komma till stånd.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna Fi44 (v) och Fi82 (c) i berörda

delar och avstyrker propositionen i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse:

66. beträffande nationellt resurscentrum

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi44 yrkande 72 och

1996/97:Fi82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

103. Anslaget Statens naturvårdsverk (mom. 67)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Statens

naturvårdsverk (A 1) bort ha följande lydelse:

avsnitt 430 Kontrollera mot PDF

Enligt utskottets mening är det oacceptabelt att hälften av kostnaden för

rovdjursinventeringen finansieras inom ramen för Naturvårdsverkets ramanslag.

Regeringen bör därför återkomma med förslag på tilläggsbudget för budgetåret

1997 om att öka medlen för rovdjursinventering med 2 500 000 kr. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Fi44 (v) yrkande 74 bör ges regeringen till

känna. Därmed tillgodoses även motion Fi45 (mp) yrkande 54.

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:

67. beträffande anslaget Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 74 och med anledning

av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt motion

1996/97:Fi45 yrkande 54 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

104. Anslaget Statens naturvårdsverk (mom. 67)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Statens

naturvårdsverk (A 1) bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening är det oacceptabelt att hälften av kostnaden

för rovdjursinventeringen finansieras inom ramen för Naturvårdsverkets

ramanslag. Regeringen bör därför återkomma med förslag till ökat anslag i

nästa tilläggsbudget för år 1997 för inventering av rovdjur och

rovdjursföryngringar. Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi45 (mp)

yrkande 54 bör ges regeringen till känna. Därmed tillgodoses även motion Fi44

(v) yrkande 74 .

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:

67. beträffande anslaget Statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 54 och med anledning

av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del samt motion

1996/97:Fi44 yrkande 74 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

105. Omställning och utveckling av energisystemet (mom. 70)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under avsnittet Omställning och

utveckling av energisystemet bort ha följande lydelse:

Finansutskottet avvisar - i likhet med vad som görs i motion Fi89 (m) - de

av regeringen föreslagna insatserna baserade på energiomställningsprogrammet.

De stora kostnader som de av regeringen förordade stöden och bidragen medför

är onödiga, eftersom de problem de är avsedda att komma till rätta med inte

hade uppstått om regeringen hade avstått från den extrema energipolitik som

föreslagits. Utskottet anser att staten har en roll att fylla när det gäller

stöd till teknisk forskning och utveckling på energiområdet, men ett system

med statliga bidrag som utgör en löpande subvention till gammal, befintlig

avsnitt 431 Kontrollera mot PDF

teknik är olämpligt.

Genom det av regeringen föreslagna investeringsstödet till utbyggnad av

småskalig vattenkraft kommer en vattenkraftsutbyggnad som regelmässigt leder

till konflikt med miljöintressen att subventioneras. Finansutskottet anser att

det är viktigt att det finns fungerande provning, märkning och certifiering av

elektriska produkter, men detta behöver inte åstadkommas på ett sätt som

belastar staten och därmed skattebetalarna med ytterligare kostnader. Några

egentliga skäl för att bryta sönder NUTEK och inrätta en ny energimyndighet

redovisas inte i propositionen. Enligt utskottets mening hade den lämpliga

ordningen varit att först låta utreda vilka uppgifter en ny myndighet skall ha

och därefter begära riksdagens godkännande - regeringen gör tvärtom.

Finansutskottet anser att det är olämpligt att inrätta en ny energimyndighet

också av det skälet att energisektorn inte är betjänt av en ökad politisk

styrning. Förnyelsen och omställningen av energisystemet gagnas bäst av

stabila spelregler och ett minimum av politisering.

Utskottet tillstyrker motion Fi89 (m) och tillstyrker därmed delvis motion

Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del samt avstyrker regeringens förslag yrkande 68

i denna del.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. beträffande omställning och utveckling av energisystemet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi89 och med anledning av motion

1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del avslår regeringens förslag i

proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del,

106. Omställning och utveckling av energisystemet (mom. 70)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under avsnittet Omställning och

utveckling av energisystemet bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del anser

finansutskottet inte att det bör inrättas någon ny energimyndighet. Förslaget

om att anvisa 30 miljoner kronor för detta ändamål avvisas därför. När det

gäller omfattningen av det av regeringen föreslagna omställningsprogrammet har

utskottet inget att invända, varför de övriga två anslagen, bidrag till

investeringar i elproduktion från förnybara energikällor (A 5) och provning,

märkning och certifiering av energikrävande utrustning, m.m. (A 6),

tillstyrks.

Utskottet tillstyrker motion Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del och Fi89 (m)

yrkande 3 men avstyrker regeringens förslag att anvisa 30 miljoner kronor till

inrättandet av en ny energimyndighet. Regeringens förslag i övrigt tillstyrks.

Motion Fi89 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

avsnitt 432 Kontrollera mot PDF

70. beträffande omställning och utveckling av energisystemet

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del och

1996/97:Fi89 yrkande 3 avslår regeringens förslag i proposition

1996/97:150 yrkande 68 i denna del såvitt avser inrättandet av och

anvisandet av medel till anslaget A 7,

dels med bifall till proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

såvitt avser inrättandet av och anvisandet av medel till anslagen A 5 och

A 6 samt med avslag på motion 1996/97:Fi89 yrkandena 1 och 2 godkänner

vad utskottet anfört,

107. Förskottering av medel till infrastrukturinvesteringar (mom. 71)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förskottering av

medel till infrastrukturinvesteringar bort ha följande lydelse:

Finansutskottet menar att skillnaden är stor mellan en kommunal

förskottering och en möjlighet att via lånefinansiering tidigarelägga

investeringar i statliga spåranläggningar. Vårpropositionens förslag kan

enligt utskottets bedömning därför endast accepteras efter att

samhällsekonomiska kalkyler och konsekvensanalyser har presenterats.

Utskottet anser att riksdagen bör tillstyrka motion Fi88 (m) yrkande 1 i

denna del och med anledning av propositionens förslag som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande förskottering av medel till

infrastrukturinvesteringar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi88 yrkande 1 i denna del

och med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 58 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

108. Byggande av vägar (mom. 72)

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)

och Bo Lundgren (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Byggande av vägar

(A 3) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med regeringen att de angivna vägprojekten är

angelägna. Utskottet vill dock framhålla att lagen (1996:1059) om

statsbudgeten som grundprincip anger att statens infrastrukturinvesteringar

skall finansieras med anslag och ej lånefinansieras. I förarbetena till

budgetlagen anges bl.a. att anslagsfinansiering av infrastrukturella

investeringar ger riksdagen bättre överblick och större inflytande än

lånefinansiering (prop. 1995/96:220, s. 50). Utskottet kan mot denna bakgrund

inte godta att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att

tidigarelägga vissa angivna vägprojekt. Enligt utskottet riskerar förslaget

avsnitt 433 Kontrollera mot PDF

dessutom att försena andra projekt då räntor och amorteringar kommer att

belasta de anslag som annars avsatts för investeringar under löpande år.

Förslaget är ännu ett exempel på hur tillämpningen av det nya budgetsy-

stemet på ett olyckligt sätt har förslappats. Genom den föreslagna ordningen

lyckas man undvika att belasta de utgifter som ingår i utgiftstaket, vilket

kan ge sken av att utrymme finns att senare öka utgifterna ytterligare genom

att använda den s.k. budgeteringsmarginalen. Regeringen har vidare försummat

att redovisa att den genom förslaget ökar det statliga budgetunderskottet och

upplåningsbehovet.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi88 (m) yrkande 1

i denna del avstyrker propositionens yrkanden 59 och 60 och övriga

motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande byggande av vägar

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi88 yrkande 1 i denna del

avslår proposition 1996/97:150 yrkandena 59 och 60 samt motionerna

1996/97:Fi44 yrkande 75 och 1996/97:Fi45 yrkandena 48 och 49 och som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

109. Byggande av vägar (mom. 72)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Byggande av vägar

(A 3) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att lagen (1996:1059) om

statsbudgeten anger som grundprincip att statens infrastrukturinvesteringar

skall finansieras med anslag och ej lånefinansieras. I förarbetena till

budgetlagen anges bl.a. att anslagsfinansiering av infrastrukturella

investeringar ger riksdagen bättre överblick och större inflytande än

lånefinansiering (prop. 1995/96:220, s. 50).

Utskottet kan godta att Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att

tidigarelägga vissa angivna vägprojekt. Detta medgivande bör dock ses som ett

enstaka undantagsfall som sker mot bakgrund av de behov som föreligger av

speciella åtgärder för att skyndsamt kunna åstadkomma ökad sysselsättning och

tillväxt. Enligt utskottets uppfattning finns det redan utrymme inom

Vägverkets anslag för byggande av statliga vägar för de ökade ränte- och

amorteringskostnaderna.

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker motion Fi44 (v) yrkande 75 och

med anledning av propositionens förslag yrkandena 59 och 60 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet här anfört. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande byggande av vägar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 75 och med

avsnitt 434 Kontrollera mot PDF

anledning av proposition 1996/97:150 yrkandena 59 och 60 samt med avslag

på motionerna 1996/97:Fi45 yrkandena 48 och 49 och 1996/97:Fi88 yrkande 1

i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Vägverket får ta upp lån i

Riksgäldskontoret för att tidigarelägga vägprojekt om 2 169 000 000 kr,

dels bemyndigar regeringen att belasta det under utgiftsområde 22

anvisade anslaget Byggande av vägar med kostnader för räntor och

amorteringar avseende lån för vägprojekten E 18/20 Örebro-Arboga, E 4

Stora Åby-Väderstad, E22 Söderåkra-Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda,

110. Byggande av vägar (mom. 72)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Byggande av vägar

(A 3) bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att Vägverket i första hand bör prioritera angelägna

projekt ur säkerhetssynpunkt. Vägverket bör sålunda vidta åtgärder inom

ordinarie anslag eller vänta med byggande till dess att medel tilldelas nästa

budgetår.

Utskottet tillstyrker därför motion Fi45 (mp) yrkandena 48 och 49 och

avstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att besluta om att

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för att tidigarelägga vissa

angivna vägprojekt (yrkande 59) och regeringens förslag att bemyndiga

regeringen att belasta det under utgiftsområde 22 anvisade anslaget Byggande

av vägar (A 3) med kostnader för räntor och amorteringar avseende ovanstående

lån (yrkande 60). Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande byggande av vägar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkandena 48 och 49 och

med avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 59 och 60 samt motionerna

1996/97:Fi44 yrkande 75 och 1996/97:Fi88 yrkande 1 i denna del godkänner

vad utskottet anfört,

111. Anslaget Jordbrukets blockdatabas (mom. 73)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Jordbrukets

blockdatabas bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag att anvisa 100 miljoner kronor för

budgetåret 1997. Därmed tillstyrker utskottet motion Fi43 (fp) yrkande 15

delvis. Motion Fi46 (kd) yrkande 25 avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. beträffande anslaget Jordbrukets blockdatabas

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del och

proposition 1996/97:150 yrkande 61 avslår proposition 1996/97:150 yrkande

68 i denna del och motion 1996/97:Fi46 yrkande 25,

avsnitt 435 Kontrollera mot PDF

112. Anslaget Jordbrukets blockdatabas (mom. 73)

Mats Odell (kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Jordbrukets

blockdatabas bort ha följande lydelse:

Utbyggnaden av den digitala blockdatabasen bör enligt utskottets mening

finansieras genom omfördelningar inom anslaget för Jordbruksverkets

administrationskostnader i enlighet med vad som föreslås i motion Fi46 (kd)

yrkande 25. Motionen tillstyrks. Däremot avstyrks motion Fi43 (fp) yrkande 15

i denna del.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. beträffande anslaget Jordbrukets blockdatabas

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi46 yrkande 25 och proposition

1996/97:150 yrkande 61, med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande

68 i denna del och med avslag på motion 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna

del,

dels godkänner vad regeringen föreslår avseende uppkomna driftskostnader

för administrationen av Jordbrukets blockdatabas,

dels godkänner vad utskottet anfört om databasens finansiering,

113. Anslaget Ersättningar för viltskador m.m. (mom. 74)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Ersättning för

viltskador m.m. (D 2) bort ha följande lydelse:

Utskottet kan acceptera regeringens förslag på tilläggsbudget men menar att

regeringen inte går tillräckligt långt. Enligt vad utskottet erfarit har

samtliga berörda försäkringsgivare fr.o.m. år 1997 upphört med att teckna

försäkringar för täckande av skador på andra rovdjursrivna tamdjur än hästar

och hundar. Som jordbruksutskottet anfört i sitt yttrande har regeringen fått

i uppdrag att utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en

helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. I samband

härmed skulle även möjligheterna att utvidga rätten till statlig ersättning

för rovdjursskador på andra tamdjur än renar prövas. Regeringen har inte

anslagit några medel för detta ändamål under innevarande budgetår och bör

därför återkomma med förslag till utökat anslag i nästa tilläggsbudget för år

1997 till ersättningen för viltskador. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Fi45 (mp) yrkande 55 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande anslaget Ersättningar för viltskador m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och motion 1996/97:Fi45 yrkande 55

dels godkänner vad utskottet anfört om regeringens förslag om anslaget

Ersättningar för viltskador m.m.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ytterligare medel,

114. Radon i dricksvatten (mom. 75)

avsnitt 436 Kontrollera mot PDF

Johan Lönnroth (v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Radon i

dricksvatten bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att använda medel ur

investeringsbidrag för omställning i ekologiskt hållbar riktning till sanering

av radon i dricksvatten. Dessa medel är främst avsedda för att åtgärda sådana

miljöproblem som har sin grund i mänsklig aktivitet. Utskottet ansluter sig

därmed till vad som anförts i motion Fi44 (v) yrkande 5 delvis och avstyrker

regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:

75. beträffande radon i dricksvatten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi44 yrkande 5 i denna del avslår

proposition 1996/97:150 yrkande 57,

115. Anslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader

(mom. 76)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under avsnittet Närings- och

teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1) bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna i Fi45 (mp) anser utskottet att det uppkomna

medelsbehovet på NUTEK:s förvaltningsanslag bör kunna tillgodoses genom en

omfördelning inom anslaget. Med bifall till motion Fi45 (mp) yrkande 47 i

denna del avstyrker utskottet regeringens förslag, yrkande 68 i denna del, om

att ytterligare 6,5 miljoner kronor skall överföras till det aktuella

anslaget.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. beträffande anslaget Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del

avslår proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del,

116. Allmänna bidrag till kommuner m.m. (mom. 80)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner m.m. bort ha följande lydelse:

Finansutskottet avvisar regeringens förslag om ökat statsbidrag till

kommuner och landsting innevarande budgetår. Enligt utskottets mening är i

stället en politik i linje med den som presenteras i motion Fi59 (m) att

föredra. Genom konkurrensutsättning av kommunsektorn och avreglering av den

kommunala verksamheten skapas utrymme för kommunerna att bedriva sin

verksamhet inom en rimligare samhällsekonomisk ram.

Finansutskottet ställer sig vidare, i likhet med motionärerna i motion Fi59,

avvisande till regeringens intention att följa upp hur just de ökade bidragen

används inom kommunerna. Regeringens hållning är mycket förvånande mot

bakgrund av de principer som gäller för uppgiftsfördelningen mellan stat och

avsnitt 437 Kontrollera mot PDF

kommun i förening med att statens överföring till kommunsektorn i huvudsak är

generell.

Utskottet kan således konstatera att de här aktuella statsbidragen i sin

helhet enligt den nu gällande lagen utgör ett allmänt finansiellt stöd till

kommunsektorn. Medlen utges till kommuner och landsting utan villkor från

statsmaktens sida. Det är således kommuner och landsting som fritt avgör hur

medlen används i den kommunala verksamheten.

Med hänvisning till det ovan sagda tillstyrker utskottet motion Fi59 (m)

yrkandena 6 och 9. Samtidigt avstyrker utskottet regeringens förslag i denna

del samt övriga här aktuella motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande allmänna bidrag till kommuner m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi59 yrkandena 6 och 9 samt med

avslag på proposition 1996/97:150 yrkandena 24 och 68 i denna del och

motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 9 och 10 samt 1996/97:Fi45 yrkande 50

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

117. Allmänna bidrag till kommuner m.m. (mom. 80)

Anne Wibble (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner m.m. bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att

kommunsektorn tillförs ytterligare medel redan under innevarande budgetår.

Förslaget om ett ökat statsbidrag tillstyrks alltså. Regeringens förslag om

fördelningen av resurserna efter vissa åldersgrupper avvisas dock av

utskottet. I likhet med vad som framförs i motion Fi43 (fp) anser utskottet

att kommuner och landsting i allt väsentligt fritt skall kunna förfoga över

dessa medel. Det är i respektive kommun som man vet bäst var de extra

resurserna gör störst nytta. Om någon kommun gör bedömningen att den bästa

metoden för att skapa livskraft och ekonomisk utveckling är en stimulans genom

sänkta skatter skall detta självklart vara tillåtet.

Finansutskottet anser vidare att de ökade medlen till anslaget Bidrag till

särskilda insatser i vissa kommuner och landsting skall destineras till de

förortsområden runt större städer där segregationsproblemen är allra störst.

Medlen bör användas till att skapa lokal mobilisering i dessa problemtyngda

områden.

Utskottet tillstyrker motion Fi43 (fp) yrkandena 9 och 10. Övriga här

aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande allmänna bidrag till kommuner m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och motion 1996/97:Fi43 yrkandena 9 och 10 samt med avslag på proposition

avsnitt 438 Kontrollera mot PDF

1996/97:150 yrkande 24 och motionerna 1996/97:Fi45 yrkande 50 och

1996/97:Fi59 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

118. Allmänna bidrag till kommuner m.m. (mom. 80)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner m.m. bort ha följande lydelse:

Finansutskottet välkomnar regeringens förslag att höja statsbidragen till

kommunsektorn för innevarande budgetår med 4 miljarder kronor. Utskottet anser

dock i likhet med vad som anförs i motion Fi45 (mp) att denna åtgärd är

otillräcklig för att förhindra ytterligare personalminskningar i kommunerna.

Utskottet förordar därför en politik i linje med vad som presenteras i

Miljöpartiets partimotion. En sådan politik innefattar bl.a. beslut om slopade

höjningar av egenavgifterna och andra åtgärder för att öka kommunernas

skatteunderlag.

Med hänvisning till vad utskottet anfört tillstyrks propositionens förslag och

motion Fi45 (mp) yrkande 50. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande allmänna bidrag till kommuner m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:150 yrkandena 24 och 68 i

denna del samt motion 1996/97:Fi45 yrkande 50 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi43 yrkandena 9 och 10 och 1996/97:Fi59 yrkandena 6

och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

119. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1997 (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 40, 50, 58, 63, 92, 93, 95

och 116 (mom. 17, 25, 28, 30, 51, 54, 58 och 80)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande som under rubriken

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

börjar med ?Utskottet har i det? och slutar med tabell 11 bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens tilläggsbudgetförslag

med undantag för följande anslag:

* utgiftsområde 2: B 7 Investeringar i infrastrukturen på den svenska

finansmarknaden (- 500 mkr)

* utgiftsområde 9: B 1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet

(+ 300 mkr)

* utgiftsområde 15: A 2 Studiemedel, m.m. (- 20,6 mkr)

* utgiftsområde 15: A 3 Vuxenstudiestöd. m.m. (-362,7 mkr)

* utgiftsområde 16: A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (-205,4

mkr)

* utgiftsområde 17: H 4 Bidrag till vissa museer (- 2,9 mkr)

* utgiftsområde 25: A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting (-

3 800 mkr)

avsnitt 439 Kontrollera mot PDF

* utgiftsområde 25: A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting (- 200 mkr)

Vad avser dessa anslag har utskottet tillstyrkt förslag i moderata

kommittémotioner, vilka sammanlagt leder till lägre anslag för år 1997 om

netto ca 4,8 miljarder kronor än propositionen. Utskottet avvisar vidare

regeringens förslag om resursarbeten och stimulansersättningen vid offentliga

tillfälliga arbeten (OTA). Detta torde innebära en besparing på utgiftsområde

13 på sammantaget 369 miljoner kronor. Enligt utskottets beräkningar torde

därmed de sammantagna utgifterna för 1997 bli netto ca 5,2 miljarder kronor

lägre än i regeringens förslag.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen yrkande

68 i denna del och med avslag på motionerna Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del,

Fi45 (mp) yrkande 47 i denna del och Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del bör

anvisa medel på tilläggsbudget samt besluta om ändrade utgiftsramar i

förhållande till regeringens förslag enligt följande tabell.

Förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för

budgetåret 1997 i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | | |

--------------------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och |4 307 556|3 807 556| -|

| |finansförvaltning | | |500 000|

--------------------------------------------------------------------

| B |Investeringar i infrastrukturen på | | | |

|7 |den svenska finans- marknaden, |500 000 | 0 | -|

| |ramanslag | | |500 000|

--------------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och social |23 671 787|23 971 787|+300 000|

--------------------------------------------------------------------

| B |Vissa statsbidrag inom äldre- och | | | |

|1 |handikappområdet, |411 200 |711 200 |+300 000|

--------------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |41 627 384|41 258 384| -|

| | | | |369 000|

avsnitt 440 Kontrollera mot PDF

--------------------------------------------------------------------

| A |Bidrag till |39 541 334|39 172 334| -|

|1 |arbetslöshetsersättning, ramanslag | | |369 000|

--------------------------------------------------------------------

|15 |Studiestöd |17 267 373|16 884 073| -|

| | | | |383 285|

--------------------------------------------------------------------

| A |Studiemedel, m.m., ramanslag |9 506 030|9 485 430|-20 600|

|2 | | | | |

--------------------------------------------------------------------

| A |Vuxenstudiestöd, m.m., ramanslag |5 084 636|4 721 936| -|

|3 | | | |362 685|

--------------------------------------------------------------------

|16 |Utbildning och |25 562 559|25 357 159| -|

| |universitetsforskning | | |205 450|

--------------------------------------------------------------------

| A |Särskilda utbildningsinsatser för |2 751 798|2 546 398| -|

|14 |vuxna, ramanslag | | |205 450|

--------------------------------------------------------------------

|17 |Kultur, medier, trossamfund och |7 211 127|7 208 186|-2 941|

--------------------------------------------------------------------

|H 4 |Bidrag till vissa museer, |38 451 |35 510 |-2 941|

--------------------------------------------------------------------

|25 |Allmänna bidrag till kommuner |87 612 500|83 612 500| -|

| | | | |4 000 000|

--------------------------------------------------------------------

| A |Generellt statsbidrag till kommuner | | | |

|1 |och landsting, ramanslag |66 027 000|62 227 000| -|

| | | | |3 800 000|

--------------------------------------------------------------------

| A |Bidrag till särskilda insatser i | | | |

|2 |vissa kommuner och landsting, |600 000 |400 000 | -|

| |reservationsanslag | | |200 000|

--------------------------------------------------------------------

| |till regeringens förslag | | | -|

| | | | |5 160 676|

--------------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för budgetåret 1997

avsnitt 441 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del,

1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna

del på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 beslutar om

ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag i

enlighet med Moderata samlingspartiets förslag i ovanstående tabell,

120. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1997 (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 40, 51, 55, 58, 63, 99, 106

och 111 (mom. 17, 25, 27, 28, 30, 63, 70 och 73)

Anne Wibble (fp) anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande som under rubriken

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

börjar med ?Utskottet har i det? och slutar med tabell 11 bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens tilläggsbudgetförslag

med undantag för följande anslag:

* utgiftsområde 2: B 7 Investeringar i infrastrukturen på den svenska

finansmarknaden (- 500 mkr)

* utgiftsområde 9: B 1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet

(+ 300 mkr)

* utgiftsområde 9: B 7 Kostnader för statlig assistansersättning (+ 125 mkr)

* utgiftsområde 13: A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning (- 310 mkr)

* utgiftsområde 18: A 2 Räntebidrag m.m. (- 250 mkr)

* utgiftsområde 21: A 7 Kostnader för bildandet av en ny energimyndighet (-

30 mkr)

* utgiftsområde 23: B 17 Jordbrukets blockdatabas (- 100 mkr)

Vad avser dessa anslag har utskottet tillstyrkt förslag i Folkpartiet

liberalernas motioner, vilka sammantaget leder till netto 765 miljoner kronor

lägre anslag än propositionen för år 1997. Utskottet anser vidare att

förslaget om stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten (OTA)

skall avstyrkas. Detta torde innebära en ytterligare besparing på

utgiftsområde 13 på 59 miljoner kronor utöver besparingen till följd av att

resursarbeten ej införs. Enligt utskottets beräkningar torde därmed de

sammantagna utgifterna för 1997 bli netto ca 825 miljoner kronor lägre än i

regeringens förslag. Utskottet erinrar därtill om motionärernas hemställan om

förslag från regeringen om ytterligare besparingar vad gäller presstöd och

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen yrkande

68 i denna del och motion Fi43 (fp) yrkande 15 i denna del samt med avslag på

motionerna Fi45 (mp) och Fi46 (kd) i berörda delar bör anvisa medel på

tilläggsbudget samt besluta om ändrade utgiftsramar i förhållande till

avsnitt 442 Kontrollera mot PDF

regeringens förslag i enlighet med följande tabell.

Förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för

budgetåret 1997 i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

| | |enl. |/Ny |för |

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och |4 307 556|3 807 556| -|

| |finansförvaltning | | |500 000|

--------------------------------------------------------------------

| B |Investeringar i infrastrukturen på | | | |

|7 |den svenska finansmarknaden, |500 000 | 0 | -|

| |ramanslag | | |500 000|

--------------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och social |23 671 787|24 096 787|+425 000|

--------------------------------------------------------------------

| B |Vissa statsbidrag inom äldre- och | | | |

|1 |handikappområdet, reservationsanslag |411 200 |711 200 |+300 000|

--------------------------------------------------------------------

| B |Kostnader för statlig |4 138 000|4 263 000|+125 000|

|7 |assistansersättning, ramanslag | | | |

--------------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |41 627 384|41 258 384|-|

| | | | |369 000|

--------------------------------------------------------------------

| A |Bidrag till arbetslöshetsersättning, |39 541 334|39 172 334|-|

|1 |ramanslag | | |369 000|

--------------------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, |33 368 197|33 118 197|-|

| |bostadsförsörjning och byggande | | |250 000|

--------------------------------------------------------------------

| A |Räntebidrag m.m., ramanslag |23 375 000|23 125 000|-|

|2 | | | |250 000|

--------------------------------------------------------------------

|21 |Energi |588 151 |558 151 | -|

| | | | |30 000|

--------------------------------------------------------------------

| A |Kostnader för bildandet av en ny | | | |

avsnitt 443 Kontrollera mot PDF

|7 |energimyndighet, ramanslag |30 000 | 0 | -|

| | | | |30 000|

--------------------------------------------------------------------

|23 |Jord- och skogsbruk, fiske med |13 571 858|13 471 858|-|

| |anslutande näringar | | |100 000|

--------------------------------------------------------------------

| B |Jordbrukets blockdatabas, ramanslag |100 000 | 0 | -|

|17 | | | |100 000|

--------------------------------------------------------------------

| |Summa | | | -|

| | | | |824 000|

--------------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för budgetåret 1997

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och motion 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkande

26 i denna del på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med Folkpartiets förslag i ovanstående tabell,

121. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1997 (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 52, 56, 59, 61, 72 och 73

(mom. 25, 27, 28, 29, 35 och 36)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande som under rubriken

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

börjar med ?Utskottet har i det? och slutar med tabell 11 bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens tilläggsbudgetförslag

med undantag för följande anslag:

* utgiftsområde 9: B 1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet

(+ 300 mkr)

* utgiftsområde 9: B 7 Kostnader för statlig assistansersättning (+125 mkr)

* utgiftsområde 13: A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning (- 500 mkr)

* utgiftsområde 14: A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (+ 1 360 mkr)

Vad avser dessa anslag har utskottet tillstyrkt förslag i Vänsterpartiets

motioner vilka sammantaget leder till högre anslag för år 1997 om netto ca 1,3

miljarder kronor än propositionen. Utskottet avvisar vidare förslaget om

stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten (OTA). Detta torde

innebära en besparing på utgiftsområde 13 på 59 miljoner kronor. Enligt

avsnitt 444 Kontrollera mot PDF

utskottets beräkningar torde därmed de sammantagna utgifterna för 1997 bli

netto drygt 1,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Utskottet

vill också erinra om Vänsterpartiets förslag om att regeringen bör återkomma

med förslag ytterligare medel till rättsväsendet och till kostnader för

rovdjursinventering. Vidare föreslås i motion Fi44 att medel förs till

nationella resurscentrum för kvinnor. Medel bör också tillföras

änkepensionerna och efterlevandepensionen.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av propositionens yrkande

68 i denna del samt med avslag på motionerna Fi43 (fp), Fi45 (mp) och Fi46

(kd) i berörda delar bör anvisa medel på tilläggsbudget samt besluta om

ändrade utgiftsramar i förhållande till regeringens förslag i enlighet med

följande tabell.

Förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för

budgetåret 1997 i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

| | |enl. |/Ny |för |

---------------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | | |

---------------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och social |23 671 787|24 096 787|+425 000|

---------------------------------------------------------------------

| B |Vissa statsbidrag inom äldre- och | | | |

|1 |handikappområdet, reservationsanslag |411 200 |711 200 |+300 000|

---------------------------------------------------------------------

| B |Kostnader för statlig |4 138 000|4 263 000|+125 000|

|7 |assistansersättning, ramanslag | | | |

---------------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |41 627 384|41 068 384| -|

| | | | |559 000|

---------------------------------------------------------------------

| A |Bidrag till arbetslöshetsersättning, |39 541 334|38 982 334| -|

|1 |ramanslag | | |559 000|

---------------------------------------------------------------------

|14 |Arbetsmarknad och arbetsliv |50 160 947|51 520 947|+1 360 000|

---------------------------------------------------------------------

| A |Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, |23 488 675|24 848 675|+1 360 000|

avsnitt 445 Kontrollera mot PDF

|2 |ramanslag | | | |

---------------------------------------------------------------------

| |Summa ändringar i förhållande till | | |+1 226 000|

---------------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för budgetåret 1997

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del,

1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna

del på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 beslutar om

ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag i

enlighet med Vänsterpartiets förslag i ovanstående tabell,

122. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1997 (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 49, 58, 63 och 115 (mom.

24, 28, 30 och 76)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande som under rubriken

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

börjar med ?Utskottet har i det? och slutar med tabell 11 bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens tilläggsbudgetförslag

med undantag för följande anslag:

* utgiftsområde 9: A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. (+ 125 mkr)

* utgiftsområde 24: A 1 Näringslivs- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (- 6, 5 mkr)

Vad avser dessa anslag har utskottet tillstyrkt förslag i Miljöpartiet de

grönas motioner vilka sammantaget leder till högre anslag än propositionen för

år 1997 om netto ca 118 mkr. Utskottet ansluter sig också till Miljöpartiets

uppfattning att regeringens förslag om resursarbeten inte skall införas och

att stimulansersättning vid offentliga tillfälliga arbeten (OTA) inte skall

införas. Detta torde innebära en besparing på utgiftsområde 13 på sammantaget

369 mkr. Enligt utskottets beräkningar torde därmed de sammantagna utgifterna

för 1997 bli netto ca 250 mkr lägre än i regeringens förslag. Utskottet vill

också erinra om att det ställt sig bakom Miljöpartiets uppfattning att

regeringen bör återkomma med förslag om att på tilläggsbudget tillföra

ytterligare 2,5 mkr till Naturvårdsverket för inventering av rovdjursrivna

renar under utgiftsområde 20. Regeringen bör också återkomma med förslag om

avsnitt 446 Kontrollera mot PDF

att på tilläggsbudget tillföra ytterligare 2 mkr till ersättningar för

rovdjursrivna tamdjur under utgiftsområde 23.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av propositionens yrkande

68 i denna del och motion Fi45 (mp) yrkande 47 i denna del samt med avslag på

motionerna Fi43 (fp) och Fi46 (kd) i berörda delar bör anvisa medel på

tilläggsbudget samt besluta om ändrade utgiftsramar i förhållande till

regeringens förslag i enlighet med följande tabell.

Förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för

budgetåret 1997 i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

| | |enl. |/Ny |för |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och |23 671 787|23 796 787|+125 000|

-------------------------------------------------------------

| A |Sjukvårdsförmåner m.m., |15 512 000|15 637 000|+125 000|

|1 |ramanslag | | | |

-------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid |41 627 384|41 258 384|-|

| |arbetslöshet | | |369 000|

-------------------------------------------------------------

| A |Bidrag till |39 541 334|39 172 334|-|

|1 |arbetslöshetsersättning, | | |369 000|

-------------------------------------------------------------

|24 |Näringsliv | 2 996 | 2 989 |-6 500|

| | | 244 | 744 | |

-------------------------------------------------------------

| A |Närings- | | | |

|1 | och teknikutvecklingsverket: |359 768 |353 268 |-6 500|

-------------------------------------------------------------

| |förhållande till regeringens | | | -|

| |förslag | | |250 500|

-------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för budgetåret 1997

avsnitt 447 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och motion 1996/97:Fi45 yrkande 47 i denna del samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del och 1996/97:Fi46 yrkande

26 i denna del på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med Miljöpartiets förslag i ovanstående tabell,

123. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1997 (mom. 81)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 58, 63, 81 och 100 (mom.

28, 30, 42 och 64)

Mats Odell (kd) anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande som under rubriken

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

börjar med ?Utskottet har i det? och slutar med tabell 11 bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens

tilläggsbudgetförslag med undantag för följande anslag:

* utgiftsområde 13: A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning (- 59 mkr)

* utgiftsområde 14: A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (+ 95 mkr)

* utgiftsområde 18: Bostadsbidrag (- 90 mkr)

Vad avser dessa anslag har utskottet tillstyrkt förslag i Kristdemokraternas

motioner vilka sammantaget leder till lägre anslag för år 1997 om netto ca 54

mkr än propositionens förslag. Utskottet avvisar vidare regeringens förslag om

resursarbeten. Detta torde innebära en besparing på utgiftsområde 13 på

ytterligare 310 mkr, utöver besparingen avseende stimulansersättning vid

offentliga tillfälliga arbeten (OTA). Enligt utskottets beräkningar torde

därmed de sammantagna utgifterna för 1997 bli netto ca 364 mkr lägre än i

regeringens förslag. Utskottet vill också erinra om Kristdemokraternas förslag

om arbetsvillkoret för att få arbetslöshetsersättning. Bidragsnivån i

lönebidraget bör inte sänkas. Vidare önskar Kristdemokraterna en 25 % högre

nivå än regeringen på investeringsbidragen för vindkraft och småskalig

vattenkraft.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av propositionens yrkande

68 i denna del och motion Fi46 (kd) yrkande 26 i denna del samt med avslag på

motionerna Fi43 (fp) och Fi45 (mp) i berörda delar bör anvisa medel på

tilläggsbudget samt besluta om ändrade utgiftsramar i förhållande till

regeringens förslag i enlighet med följande tabell.

Förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för

budgetåret 1997 i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------------

avsnitt 448 Kontrollera mot PDF

------------------------------------------------------------------------

| | |enl. |/Ny |för ram|

------------------------------------------------------------------------

| |Anslag |1997 | | |

------------------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet |41 627 384|41 258 384| -|

| | | | |369 000|

------------------------------------------------------------------------

| A |Bidrag till arbetslöshetsersättning, |39 541 334|39 172 334| -|

|1 |ramanslag | | |369 000|

------------------------------------------------------------------------

|14 |Arbetsmarknad och arbetsliv |50 160 947|50 255 947|+95 000|

------------------------------------------------------------------------

| A |Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, |23 488 675|23 583 675|+95 000|

|2 |ramanslag | | | |

------------------------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, bostadsförsörjning |33 368 197|33 278 197|-90 000|

------------------------------------------------------------------------

| A |Bostadsbidrag, ramanslag |5 935 000|5 845 000|-90 000|

|10 | | | | |

------------------------------------------------------------------------

| |Summa förändringar i förhållande till | | | -|

| |regeringens förslag | | |364 000|

------------------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för budgetåret 1997

att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:150 yrkande 68 i denna del

och motion 1996/97:Fi46 yrkande 26 i denna del samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi43 yrkande 15 i denna del och 1996/97:Fi45 yrkande

47 i denna del på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med Kristdemokraternas förslag i ovanstående tabell,

124. Skattepolitikens allmänna inriktning (mom. 82)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande under rubriken Skattepolitikens

avsnitt 449 Kontrollera mot PDF

allmänna inriktning som börjar med ?Finansutskottet vill för? och slutar med

?anknytning till utgiftsområdet? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar uppfattningen i Moderata samlingspartiets motion Fi42

att skatterna på arbete, företagande och investeringar måste sänkas för att

massarbetslösheten skall kunna elimineras. Utskottet förordar dessutom en

inriktning av skattepolitiken som syftar till att växla lägre skatter mot

minskat behov av bidrag och offentliga subventioner.

Om nu regeringen förutser överskott i de offentliga finanserna är det

anmärkningsvärt att regeringen inte föreslår lättnader i det rekordhöga

skattetrycket. I stället planeras för ökade utgifter och ett genomsnittligt

överskott på 2 % av bruttonationalprodukten. Utskottet motsätter sig en sådan

överbeskattning av medborgarna.

Ett lägre skattetryck innebär att tillväxtkraften i ekonomin stärks. Därmed

kan den höga arbetslösheten pressas tillbaka, och antalet medborgare som blir

beroende av det offentliga för sin försörjning kan begränsas. Utskottet

ställer sig bakom Moderata samlingspartiets förslag om slopad

dubbelbeskattning på riskbärande eget kapital, lindrade regler för

fåmansbolagsägare, förlängning av perioden för inbetalning av mervärdesskatt

och återställande av avdraget för representation. Reklamskatten bör slopas.

Vidare bör skatten på förvärvsinkomster generellt minskas genom sänkta

egenavgifter, sänkta kommunalskatter samt slopad allmän löneavgift. En

skattereduktion på 50 %, alternativt skattereduktion på 30 % i kombination med

slopade arbetsgivaravgifter, för reparation och underhåll av bostäder samt för

sedvanliga hushållstjänster bör införas.

Vidare föreslår utskottet höjt grundavdrag, grundavdrag för barn, avdrag för

barnomsorgskostnader, fullt inflationsskydd och sänkt fastighetsskatt. Å andra

sidan anser utskottet att momsen på livsmedel bör återställas till sin

tidigare nivå. Den allmänna momsnivån 25 % bör på sikt sänkas till 21 %.

Moderata samlingspartiets förslag, som utskottet ställer sig bakom, innebär

skattesänkningar under budgetåren 1998-2000 på 37, 70 respektive 86 miljarder

kronor netto jämfört med regeringens förslag. Skattebortfallet finansieras

fullt ut genom åtgärder som stärker statsfinanserna och långsiktigt skapar

förutsättningar för en stabilare politik.

Utskottet ställer sig således bakom riktlinjerna för skattepolitiken i

motion Fi42 (m) yrkande 10. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte är

tillgodosedda genom det anförda.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp redovisningen av skatteavvikelser.

Redovisningen skulle kunna bidra till att utvidga riksdagens beslutsunderlag i

avsnitt 450 Kontrollera mot PDF

den nya budgetprocessen. Redovisningen är dock känslig för vilka normer som

fastställs. Om utgångspunkten är att allt skall beskattas fullt ut och utan

avdrag räknas varje avvikelse från denna norm som ett stöd - en

skattesubvention. Den jämförelsenorm som valts innebär i stor utsträckning att

man utgår från ett sådant synsätt. En sådan utgångspunkt är naturlig för den

som betraktar högskattesamhället som önskvärt och som utgår från att

individens inkomster egentligen tillhör staten. Enligt utskottets mening blir

därför denna redovisning mindre meningsfull. Fastställdes andra normer skulle

redovisningen kunna vara mera värdefull.

dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:

82. beträffande skattepolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi42 yrkande 10 avslår motionerna

1996/97:Fi43 yrkandena 17 och 18, 1996/97:Fi44 yrkande 10, 1996/97:Fi45

yrkandena 13-15 och 19-24, 1996/97:Fi46 yrkandena 8, 10, 12, 16 i denna

del och 17, 1996/97:Fi75, 1996/97:Fi76 yrkande 2, 1996/97:Fi77,

1996/97:Fi78 yrkande 3, 1996/97:Fi83 samt 1996/97:Fi84 yrkande 3 samt som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

125. Skattepolitikens allmänna inriktning (mom. 82)

Anne Wibble (fp) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande under rubriken Skattepolitikens

allmänna inriktning som börjar med ?Finansutskottet vill för? och slutar med

?anknytning till utgiftsområdet? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet ställer sig bakom Folkpartiet liberalernas riktlinjer för

skattepolitiken. Principen att det skall löna sig att arbeta, spara och satsa

för företagande och utbildning är en grundbult för en dynamisk

samhällsekonomi.

Det höga skattetrycket i Sverige innebär att de enskilda initiativ som

driver ekonomisk utveckling och stigande sysselsättning hämmas. Dagens nivå på

skattetrycket, som hör till de högsta bland jämförbara länder, är oacceptabelt

hög, och det är nödvändigt med en successiv sänkning. Utskottet vill framhålla

att skattesänkningarna skall finansieras, bland annat genom besparingar inom

de selektiva företagsstöden och planekonomiska investeringsprogrammen. Allt

eftersom sysselsättningen ökar och fler människor kan leva på sin lön i

stället för olika bidrag ökar möjligheterna till fortsatta finansierade

skattesänkningar.

De mest skadliga skatterna, bedömt från ett samhällsekonomiskt perspektiv,

skall sänkas först. I första hand bör man sänka skatter på sparande och

kapitalbildning, skatter som omintetgjort principen om "hälften kvar" i den

stora skattereformen och skatter som motverkar expansionen inom tjänste-

avsnitt 451 Kontrollera mot PDF

sektorn. Inhemskt sparande och kapitalbildning är nödvändigt för god tillgång

på riskkapital, särskilt för de mindre och medelstora företagen. Detta innebär

t.ex. att dubbelbeskattningen av riskkapital måste avskaffas samt att dagens

hårda beskattning av fåmansbolag måste lindras.

Utskottet vill framhålla den princip om "hälften kvar" som slogs fast i den

stora skattereformen och som innebär att det skall löna sig att arbeta och att

satsa på utbildning eller enskilt företagande. Den högsta marginalskatten bör

sänkas till 50 %, och den tillfälliga värnskatten bör avskaffas och självklart

inte ersättas av någon annan skatt med samma effekter.

Arbetsgivaravgifterna bör sänkas med 12 miljarder kronor, riktat mot

tjänstesektorn. Redan under år 1997 bör arbetsgivaravgifterna minska så att

uttaget minskar med 8 miljarder kronor räknat på helår. Arbetsgivaravgifterna

bör, under en försöksperiod, helt slopas för tjänster riktade till

hushållssektorn, där de dubbla skattekilarna är som störst.

Skattepolitiken på längre sikt bör gå ut på att mildra marginaleffekterna

för barnfamiljerna och göra det möjligt för fler låginkomsttagare att leva på

sin lön. Många barnfamiljer har i dag totala marginaleffekter på 80 % eller

mer på grund av en kombination av inkomstskatt, progressiva barn-

omsorgsavgifter och avtrappningsregler i bostadsbidragen. Det innebär att det

är nästan omöjligt för dessa familjer att genom egna insatser förbättra sin

ekonomiska situation - de är fast i fattigdomsfällan. Det är angeläget att

fler människor kan leva på sin lön och att dessa höga marginaleffekter

begränsas. När det gäller socialförsäkringarna bör man på sikt slopa de

avgifter som i dag tas ut på inkomstdelar som inte berättigar till förmåner.

Utskottet är positivt till s.k. grön skatteväxling mellan sänkta

inkomstskatter och höjda miljöskatter.

Fastighetsskatten har skärpts på ett sätt som för många boende är orimligt

och obegripligt. Skatten bör därför sänkas. En möjlighet är enligt utskottet

att endast hälften av markvärdet utgör underlag för fastighetsskatten och en

takregel införs för markvärdet.

När det gäller förmögenhetsskatten anser utskottet att den föråldrade sam-

beskattningen skall avskaffas. Utskottet anser också att

förmögenhetsvärderingen av aktier bör återgå till 75 % av det noterade värdet

och att den skattefria gränsen bör höjas till 2 miljoner kronor.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi43 (fp) yrkandena 17 och

18, Fi75 (fp) och Fi76 (fp) yrkande 2. Övriga motioner avstyrks i den mån de

inte är tillgodosedda genom det anförda.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp redovisningen av skatteavvikelser.

avsnitt 452 Kontrollera mot PDF