Bet. 1996/97:FiU25

Finansutskottets betänkande

1996/97:FIU25

Riksbankens förvaltning år 1996, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1996/97

FiU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin

förvaltning under 1996.

Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av

Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens

balansräkning och resultaträkning.

I betänkandet behandlar utskottet även två motioner, en rörande

penningpolitikens inriktning och en om särskilda avkänningsmärken för blinda

på sedlar och mynt. Båda motionerna avstyrks.

Redogörelserna

Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1996

I berättelsen (redog. 1996/97:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den

förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare

lämnar fullmäktige förslag till dispositionen av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna

balans- och resultaträkningar för år 1996,

2. att riksdagen beslutar att Riksbankens resultat som efter avsättning till

resultatutjämningsfonden uppgår till 14 056 miljoner kronor skall fördelas så

att

a) 5 956 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och

b) 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket.

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet

under år 1996

I berättelsen (redog. 1996/97:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer

1. att fullmäktige i Riksbanken beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens

förvaltning under år 1996,

2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna

balans- och resultaträkningar för år 1996.

Riksdagens revisorer har också lämnat utskottet en mer utförlig

granskningsrapport (daterad 1997-02-03) som utarbetats gemensamt av

Riksbankens revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens

revisorers uppdrag svarar för granskningsarbetet, KPMG Bohlins AB.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till

riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll för år 1996.

Motionerna

En motion har väckts i ärendet, nämligen motion 1996/97:Fi36 av Gudrun Schyman

m.fl. (v). I den föreslår Vänsterpartiet:

1. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som

sägs i motionen om de negativa effekterna av den alltför restriktiva

penningpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som

sägs i motionen om behovet av att utvidga målet för penningpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som

sägs i motionen om riksbanksfullmäktiges ställningstagande till en svensk

anslutning till ERM.

I detta sammanhang behandlar utskottet också den under allmänna motionstiden

1996 väckta motionen 1996/97:Fi923 av Ronny Olander (s). I den föreslås att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen om

införande, överläggningar och initiativ i fråga om avkänningsmärken på nya

sedlar och mynt.

Utskottet

Riksbankens förvaltning och resultat

Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med riktlinjer

som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har

godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket

leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens

genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall avrundas

till jämnt hundratal miljoner kronor. Dessutom skall till dispositionsfonden

varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat. Återstoden av årets

resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto.

Den resultatpåverkan som uppkommer vid en eventuell

uppskrivning/nedskrivning av kronans värde skall inte påverka det

årsgenomsnitt som läggs till grund för inleveranserna. Detsamma gäller de

valutakurseffekter som är en följd av en växelkursregim med flytande krona. I

stället skall dispositionsfonden användas för att balansera den effekt som en

ändrad växelkurs har på resultatet.

Riksbankens resultat före bokslutsdispositioner under 1996 uppgår till 18 630

miljoner kronor. Exklusive valutakurseffekten är resultatet 13 689 miljoner

kronor. Fullmäktige föreslår att detta korrigerade resultat läggs till grund

för beräkningen av inleveransen till statsverket.

I överensstämmelse med de tidigare fastlagda riktlinjerna föreslår

fullmäktige att 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket och att

1 015 miljoner kronor sätts av till dispositionsfonden. Till

dispositionsfonden skall enligt förslaget dessutom föras den för 1996 positiva

valutakurseffekten på 4 941 miljoner kronor. Totalt kommer därmed överföringen

till dispositionsfonden att uppgå till 5 956 miljoner kronor. Resterande del

av årets resultat - 4 574 miljoner kronor - skall enligt förslaget sättas av

till resultatutjämningsfonden.

Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot fullmäktiges förslag

till disposition av 1996 års resultat. Liksom Riksdagens revisorer tillstyrker

utskottet också att riksdagen fastställer de balans- och resultaträkningar för

år 1996 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse.

Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande

som bilaga 1 resp. bilaga 2.

Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning under 1996 inte

heller i övrigt funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med

Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas

ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1996.

Riktlinjer för penningpolitiken m.m.

Vänsterpartiet framför i motion Fi36 kritik mot tre olika inslag i den förda

penningpolitiken.

I motionen kritiseras riksbanksfullmäktige för de negativa effekterna av

den, som motionärerna ser det, alltför restriktiva penningpolitiken. De finner

det positivt att Riksbanken under 1996 har ändrat strategi och inlett en

successiv sänkning av reporäntan parallellt med mer målmedvetna interventioner

på penningmarknaden för att stabilisera växelkursen. Riksbankens mycket

restriktiva penningpolitik har emellertid försämrat förutsättningarna för en

återhämtning av ekonomin, påpekar motionärerna som anser att Riksbanken därför

måste ta på sig en stor del av ansvaret för de svårigheter som drabbade svensk

ekonomi under föregående år.

Motionärerna ser också mycket kritiskt på de uttalanden som

riksbanksfullmäktige gjort i frågan om en eventuell svensk anslutning till

ERM. Enligt deras mening ger riksbanksfullmäktige i förvaltningsberättelsen

sitt stöd för en ERM-anslutning, men detta är, anser de, en fråga för riksdag

och regering att avgöra.

Slutligen anser motionärerna att målet för penningpolitiken inte kan

begränsas till prisstabilitet. I stället måste det enligt deras mening

utvidgas och innefatta också tillväxt- och sysselsättningsnivåer.

Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Motionärerna

ifrågasätter inte att riksbanksfullmäktige skall beviljas ansvarsfrihet för

sin förvaltning under föregående år. De har inte heller något att erinra mot

vare sig det sätt på vilket Riksbankens resultat föreslås bli disponerat,

eller att balans- och resultaträkningarna fastställs. Deras kritik riktar sig

inte i första hand mot fullmäktiges verksamhet under 1996 utan mer mot

penningpolitikens utformning i stort och de riktlinjer som styr

penningpolitiken. De frågor som aktualiseras är delvis också av framåtsyftande

karaktär.

Riksdagens ställningstagande till principiella frågor av denna art bör

enligt utskottets mening inte i första hand äga rum i anslutning till

behandlingen av riksbanksfullmäktiges förvaltning utan i stället ske i ett

större ekonomiskt politiskt sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion Fi36 (v).

Avkänningsmärken på sedlar och mynt

I motion Fi923 av Ronny Olander (s) påtalas behovet av särskilda

avkänningsmärken på sedlar och mynt för synskadade. När nya sedlar och mynt

tas fram är det enligt motionären viktigt att utformningen av dessa diskuteras

med de synskadades organisationer. Det hade varit önskvärt med sådana

kontakter när 20-kronorssedeln togs fram, men så skedde inte, påpekar

motionären som anser att någon typ av avkänningsmärke borde ha kunnat prövas

på den nya 50-kronorssedel som infördes i mars 1996.

Inom en snar framtid kommer det att avgöras om Sveriges skall delta i EMU

och valutaunionen, påpekar motionären. Frågan om avkänningsmärken berör

samtliga länder som deltar i EMU- och EU-samarbetet. Regeringen bör därför

agera inom gemenskapen med en positiv inställning till frågan.

Motionären erinrar om att det är Riksbanken som enligt lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank bestämmer hur sedlar och mynt skall vara utformade. I den

mån det behövs för att riksdagen aktivt skall kunna gå in och påverka

utformningen av nya sedlar och mynt, bör finansutskottet föreslå nödvändiga

förändringar av riksbankslagen, anser motionären. Något yrkande om en sådan

förändring framförs dock inte i motionen.

Finansutskottet vill med anledning härav framföra följande synpunkter.

Det är angeläget att utformningen av sedlar och mynt anpassas till

synskadade och andra handikappades särskilda behov. Så har också skett,

framför allt när det gäller mynt där bl.a. allergikers och synskadades behov

påverkat formen, präglingen och valet av legering. Sedelvalörerna skiljs åt,

förutom av motiv, färg och tryckeriteknik, också av storlek. Sålunda är 20-

och 100-kronorssedlarna båda 72 mm breda men 130 resp. 140 mm långa. På

motsvarande sätt är 500- och 1 000-kronorssedlarna båda 82 mm breda men 150

respektive 160 mm långa. Den nya 50-kronorssedeln är 77 mm bred och 120 mm

lång samt har, i förhållande till övriga sedlar, ett mer centerat porträtt på

framsidan.

Företrädare för synskadades organisationer har till Riksbanken framfört

kritik mot den nuvarande 20-kronorssedelns utformning. Förväxlingsrisken

mellan den och 100-kronorssedeln är enligt deras mening alltför stor.

Införandet av den nya 50-kronorssedeln har föregåtts av kontakter med de

synskadades organisationer. Dessa har då också givits tillfälle att lämna

synpunkter på behovet av en ny 20-kronorssedel. Under hösten 1997 kommer en ny

sådan sedel att införas. Den nya sedeln är mindre än den nuvarande och avviker

också i färg.

Vad beträffar eurosedlarna finns det ännu inte något beslut om deras

slutliga utformning. Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid en

arbetsgrupp föreslagit att dessa, i första hand de högre sedelvalörerna, skall

förses med särskilda avkänningsmärken.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat med något

särskilt initiativ från riksdagens sida. Motion Fi923 (s) avstyrks av

utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för

förvaltningen av Riksbanken under 1996,

2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar

att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna

balansräkning och resultaträkning för år 1996,

3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat

att riksdagen beslutar att Riksbankens resultat, som efter avsättning till

resultatutjämningsfonden uppgår till 14 056 miljoner kronor, skall

fördelas så att 5 956 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden

och 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket under budgetåret

1997,

4. beträffande riktlinjer för penningpolitiken m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi36,

res. (v)

5. beträffande avkänningsmärken på sedlar och mynt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi923.

Stockholm den 17 april 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören

Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne

Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp),

Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Per Bill (m) och Ronny Korsberg (mp).

Reservation

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Riktlinjer för

penningpolitiken m.m. som börjar med ?Finansutskottet vill i denna? och slutar

med ?motion Fi36 (v)? borde ha haft följande lydelse:

Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Såsom motionärerna

framhåller presenterar riksbanksfullmäktige en relativt ljus bild av den

svenska ekonomins framtid. Utskottet kan i stora delar dela denna optimism.

Men det förutsätter att penningpolitiken ges en annan inriktning än den som

hittills förts. I likhet med motionärerna anser utskottet att Riksbanken, med

sin mycket restriktiva tillämpning av penningpolitiken, måste ta på sig en

stor del av ansvaret för de svårigheter som drabbade svensk ekonomi under

föregående år. Den nödvändiga budgetsaneringen hade inte behövt bli lika tung,

och sysselsättningen hade kunnat utvecklas mera positivt, om inte Riksbanken

så allvarligt missbedömt den ekonomiska situationen.

I grunden handlar det om att riksbanksfullmäktige underskattar de negativa

realekonomiska effekterna av en ensidigt inflationsbekämpande politik. I dag

råder i det närmaste deflation, något som inte hänt sedan 1920-talet. Det

privata sparandet är för högt och sysselsättningsnivån för låg. Riksbankens

prisstabilitetspolitik har varit mycket kostsam för det svenska folkhushållet.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är fel att reducera

målet för penningpolitiken till en fråga om prisstabilitet. Givet det målet

har den svenska Riksbanken varit mycket lyckosam, men det har varit en

pyrrhusseger. Målet för penningpolitiken måste utvidgas till att innefatta

också tillväxt- och sysselsättningsnivåer. Detta bör riksdagen som sin mening

ge till känna för riksbanksfullmäktige.

I förvaltningsberättelsen ger riksbanksfullmäktige sitt stöd för en ERM-

anslutning. Utskottet anser i likhet med motionärerna att detta är en fråga

för riksdag och regering. Detta bör också riksdagen som sin mening ge till

känna för riksbanksfullmäktige.

dels att utskottets hemställan under 4 borde ha haft följande lydelse:

4. beträffande riktlinjer för penningpolitiken m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi36 som sin mening ger

riksbanksfullmäktige till känna vad utskottet anfört om de negativa

effekterna av den alltför restriktiva penningpolitiken, om behovet av att

utöka målet för penningpolitiken och om riksbanksfullmäktiges

ställningstagande till en svensk anslutning till ERM,

Särskilt yttrande

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4)

Johan Lönnroth (v) anför:

Som finansutskottets majoritet säger är Vänsterpartiets motion Fi36 delvis

framåtsyftande; den handlar bl.a. om den framtida penningpolitiken. Men

motionen är också inriktad på vad Riksbanken gjort under 1996. Jag finner det

synnerligen märkligt att utskottet inte skulle kunna ha synpunkter på och

rikta kritik mot vad Riksbanken gjort oavsett vad vi säger om ansvarsfrihet

för fullmäktige, dispositionen av resultatet samt balans- och

resultaträkningarna. Riksbanken är riksdagens bank och det är självklart en

rättighet för oss att ha synpunkter på all dess verksamhet i samband med

behandlingen av verksamhetsberättelsen.

Riksbankens bokslut

Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och

inlåningsrepor har värdena i balansräkningen för 1994 justerats.

Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och

inlåningsrepor har värdena i balansräkningen för 1994 justerats.

Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och

inlåningsrepor har värdena i resultaträkningen för 1994 justerats.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Redogörelserna........................................1

Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1996 1

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens

verksamhet under år 1996

1

Fullmäktiges protokoll 2

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................2

Riksbankens förvaltning och resultat 2

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. 3

Avkänningsmärken på sedlar och mynt 4

Hemställan 5

Reservation...........................................5

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) (v) 6

Särskilt yttrande.....................................7

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) (v) 7

Bilagor

1. Riksbankens balansräkning 8

2. Riksbankens resultaträkning 10