Bet. 1996/97:FiU26

Finansutskottets betänkande

1996/97:FIU26

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m. (prop. 1996/97:114)

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1996/97

FiU26

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1996/97:114 föreslagna

ändringarna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.fl. lagar. I

propositionen föreslår regeringen bl.a. att tillståndspliktig

finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget

innebär att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver

att sådan verksamhet endast får bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även

på ekonomiska föreningar. Lagen föreslås ändra namn till lagen om

finansieringsverksamhet. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag

föreslås skyldiga att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare

föreslås en rad följdändringar av i huvudsak teknisk natur, bl.a. i

redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Av samordningsskäl flyttas behandlingen av lagförslaget om ändring i

kreditupplysningslagen till beredningen av proposition 1996/97:65 som kommer

att äga rum senare i vår (bet. 1996/97:FiU23).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt.

Propositionens förslag

I proposition 1996/97:114 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i föräldrabalken,

7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

9. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

10. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,

13. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

14. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

15. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för

kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall,

16. lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar,

17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

18. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,

19. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

20. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet. Såvitt avser

förslaget till (1) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

har utskottet rättat ett skrivfel på så sätt att ordet bolaget ändrats till

företaget i 5 kap. 15 § femte stycket. Beträffande förslaget till (17) lag om

ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter har

utskottet rättat ett skrivfel på så sätt att hänvisningen till 32 b § rättats

till 3 kap. 32 b §. Vad avser förslaget till (20) lag om ändring i lagen

(1996:764) om företagsrekonstruktion har utskottet rättat ett skrivfel på så

sätt att hänvisningen till 3 § rättats till 1 kap. 3 §.

Propositionens förslag till (7) lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173) behandlas i utskottets betänkande 1996/97:FiU23 (prop.

1996/97:65).

Utskottet

I propositionen behandlas finansieringsverksamhet i ekonomisk förening och

vissa redovisningsfrågor.

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening

Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition här i landet.

Föreningarna har varierat i fråga om såväl verksamhetsinriktning som

medlemssammansättning. De senaste årtiondena har bank- eller annan

finansieringsverksamhet i föreningsform bedrivits i huvudsak av

föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek,

Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits

föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de

har riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats

auktorisationskrav och tillsyn. De tre hypoteksinstituten har var för sig

varit föremål för särskild lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som

organisationsform. Genom lagändringar 1992 och 1994 beslutade riksdagen att

Stadshypotek respektive Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och

Landshypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform.

Även föreningsbanksrörelsen är numera ombildad till bankaktiebolag.

Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har haft rätt att från

allmänheten ta emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är

tillgänglig med kort varsel. För att få rätt att bedriva denna typ av

inlåningsverksamhet krävs ett särskilt tillstånd - s.k. bankoktroj. Med

bankoktrojen följer också rätt att bedriva en rad andra finansiella

verksamheter. Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig

finansieringsverksamhet utan att samtidigt bedriva bankinlåningsverksamhet

behöver inte bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd

enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser inte är lika begränsande

som bankrörelselagens. Enligt lagen om kreditmarknadsbolag kan endast

aktiebolag komma i fråga för tillståndspliktig finansieringsverksamhet.

Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i

förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet uttryckte sin positiva

syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Näringsutskottet

uttalade att det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av

regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en

styrning bort från denna företagsform. Näringsutskottet hemställde att

riksdagen genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de

kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen

biföll näringsutskottets hemställan (rskr. 1993/94:222).

Bankverksamhet får fr.o.m. den 1 januari 1996 bedrivas i ekonomisk förening

(prop. 1995/96:74, bet. NU9, rskr. 112, 113). I motiven till lagstiftningen

uttalade regeringen bl.a. följande. Utgångspunkten vid bedömningen av om en

viss associationsform skall accepteras som grund för bankverksamhet är att

kravet på finansiell stabilitet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga

att ställa på finansiell verksamhet har manifesterats genom bl.a. regler om

startkapital, rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till

reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar i lika hög

grad som på aktiebolag.

Av propositionen framgår att regeringen anser att de skäl som talar för att

bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska föreningens form gör sig i

lika hög grad gällande beträffande finansieringsverksamhet som kräver

tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag. Frågan om

möjligheten att bedriva just finansieringsverksamhet i ekonomisk förening har

även behandlats av riksdagen i samband med beslutet om ombildning av

Landshypoteksinstitutionen. Riksdagen beslutade då att Landshypoteks rörelse

skall bedrivas i aktiebolag, men att om Landshypotek så önskar och vissa

kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Landshypotek efter den 1 januari 1998

driva verksamheten i ekonomisk förening (prop. 1993/94:216, bet. NU27, rskr.

446).

Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att möjligheten att bedriva

tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse bör

öppnas även för ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen genom att lagen om

kreditmarknadsbolag görs tillämplig även på ekonomiska föreningar, dvs. sådana

föreningar som avses i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Med

anledning av det utvidgade tillämpningsområdet bör lagen om

kreditmarknadsbolag ändra namn till det associationsneutrala lagen om

finansieringsverksamhet. På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och

vad som gäller för aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande

kreditmarknadsbolagen om annat inte har föreskrivits i lagen om

kreditmarknadsbolag, skall vad som gäller för ekonomiska föreningar i

allmänhet - särskilt lagen om ekonomiska föreningar - reglera de ekonomiska

föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Det är

sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den associationsrättsliga

basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningarna.

Regeringen föreslår vidare att även kreditmarknadsföreningarna skall

omfattas av ägarprövningsregler och regler om förstärkt tillsyn som gäller för

kreditmarknadsbolagen. Ägarprövningsreglerna innebär att förvärvare av

kvalificerat innehav i kreditinstitut skall underrätta behörig myndighet om

förvärvet. Myndigheten har rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till

att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av

kreditinstitutet. Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som

i lagen om kreditmarknadsbolag. Ägarprövningsreglerna har även gjorts

tillämpliga på medlemsbanker. Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)

gäller sekretess i ärende hos statlig myndighet om innehav av aktier i bl.a.

bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i

medlemsbanker och ekonomiska föreningar skall kunna bli föremål för ägar-

prövning föreslås i propositionen att sekretessbestämmelsen utvidgas till att

omfatta även ärenden om innehav av andelar i sådana företag.

I propositionen föreslås också att en insats i en kreditmarknadsförening

alltid skall fullgöras med pengar. Även en förlagsinsats i en medlemsbank

måste fullgöras i pengar. Överinsatser får återbetalas bara om det kan ske med

hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. En kreditmarknadsförenings styrelse

måste upprätta kontrollbalansräkning om det kan antas att föreningen inte

uppfyller kraven på kapitaltäckning. Om antagandet är riktigt skall styrelsen

underrätta Finansinspektionen.

En kreditmarknadsförening skall vidare enligt propositionen avsätta minst 10

% av nettovinsten till reservfonden. Om reservfonden uppgår till 10 % av

föreningens utlåning behöver reservfondsavsättning inte ske.

Vissa redovisningsfrågor

Kreditmarknadsföreningar skall enligt propositionen omfattas av lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL).

Regeringen föreslår att större kreditmarknadsföreningar och

kreditmarknadsföreningar som är moderbolag i större koncerner skall upprätta

en finansieringsanalys.

I ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om indelning av eget

kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen. I ÅRKL föreskrivs

också att medlemsbanker skall lämna vissa särskilda upplysningar om

medlemsantal och insatsbelopp i förvaltningsberättelsen. De särregler som

föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör enligt regeringens mening göras

tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar.

Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag omfattas av offentlighetsreglerna

i 8 kap. i årsredovisningslagen (1995:1554). Bestämmelserna innebär bl.a. att

års- och koncernredovisningar samt revisionsberättelserna skall offentliggöras

genom att inom en månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och

registreringsverket för att kungöras i en tidning. Banker och hypoteksinstitut

skall offentliggöra redovisningshandlingarna genom att så snart det kan ske

efter fastställelsebeslutet ge in dessa till Finansinspektionen för

motsvarande kungörande. Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att

redovisningshandlingarna offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos

föreningen för alla som är intresserade. Kreditmarknadsföreningar kan bedömas

komma att vara av större externt intresse än flertalet av de föreningar som

lagen om ekonomiska föreningar i dag är tillämplig på. Den form för

offentliggörande som föreskrivs i den nya redovisningslagstiftningen är

dessutom föreskriven i EG:s redovisningsdirektiv. Regeringen föreslår därför

att kreditmarknadsföreningarna bör omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap.

årsredovisningslagen.

För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. årsredovisningslagen vissa

sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända in

redovisningshandlingarna. Regeringen föreslår att kreditmarknadsföreningarna

bör lyda under samma sanktionsregler som motsvarande bolag. När det gäller

ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler om indelning i

publika och privata företag. En sådan gränsdragning föreskrivs för

kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse för storleken av de

avgifter som ett företag kan få betala om företaget försummar att ge in

redovisningshandlingarna inom föreskriven tid. Regeringen föreslår att

samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör behandlas som publika

företag vid tillämpningen av bestämmelserna i 8 kap. årsredovisningslagen om

förseningsavgifter.

Regeringen föreslår också att samtliga kreditmarknadsföretag och

värdepappersbolag skall åläggas att avge minst en delårsrapport under

räkenskapsåret

Utskottets bedömning

De ändringar som regeringen föreslår i kreditupplysningslagen förutsätter att

de i proposition 1996/97:65 Ändringar i Kreditupplysningslagen föreslagna

ändringarna genomförs. Behandlingen av de i den nu aktuella propositionen

föreslagna ändringarna i kreditupplysningslagen bör därför flyttas till

utskottets behandling av proposition 1996/97:65 senare i vår (bet.

1996/97:FiU23).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:114, i denna del, antar

de av regeringen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i föräldrabalken,

7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

8. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

9. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

11. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,

12. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

13. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

14. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för

kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall,

15. lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar,

16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

17. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,

18. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

19. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Stockholm den 17 april 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner

(s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth

(v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Per Bill

(m) och Ronny Korsberg (mp).

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

6. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

7. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

8. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

9. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

10. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

11. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot

penningtvätt

12. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och

stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

13. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

14. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

15. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för

kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall

16. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen

(1972:262) om understödsföreningar

17. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter1, övergångsbesstämmelserna till lagen (1994: 2012) om

ändring i nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1995:576) om ändring i nämnda lag, ordet ?kreditmarknadsbolag? skall bytas ut

mot ?finansieringsverksamhet?.

18. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna

hypoteksbank

19. Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

20. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 § lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion ordet ?kreditmarknadsbolag? skall bytas ut mot

?kreditmarknads- företag?.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionens förslag................................1

Utskottet.............................................2

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening 2

Vissa redovisningsfrågor 4

Utskottets bedömning 5

Hemställan 5

Propositionens lagförslag.............................7

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag 7

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

18

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

23

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 24

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar 25

6. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 31

7. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 32

8. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 34

9. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse 36

10. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska

filialer m.m. 37

11. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot

penningtvätt 38

12. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning

och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

39

13. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 42

14. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

43

15. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt

för kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall

44

16. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen

(1972:262) om understödsföreningar

45

17. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter

46

18. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna

hypoteksbank

47

19. Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 48

20. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion 49