Bet. 1996/97:FiU7

Finansutskottets betänkande

1996/97:FIU07

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1995/96:194)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

FiU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

regeringens skrivelse 1995/96:194 om

utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Finansutskottet ställer sig positivt

till en sammanhållen

uppföljningsverksamhet för den samlade

kommunala sektorn liksom till en årlig

återrapportering av resultatet till

riksdagen.

Utskottet behandlar i betänkandet också

fyra motioner som väckts med anledning

av regeringens skrivelse. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats åtta

reservationer och ett särskilt yttrande.

Regeringens skrivelse

I skrivelse 1995/96:194 lämnar

regeringen (Finansdepartementet) en

översiktlig redovisning av utvecklingen

inom den kommunala sektorn.

Motionerna

1995/96:Fi102 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om analyser av kommunala

besparingar och ökad arbetslöshet bland

offentliganställda,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsdirektivet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnomsorg,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunala bolags sociala

ansvar,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om offentlighet av

anställningsförmåner och styrelsearvoden

för chefstjänstemän i de kommunala

bolagen.

1995/96:Fi103 av Anne Wibble m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya spelregler och

avreglering för att främja det kommunala

förnyelsearbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avveckling av kommunala

bolag,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av konkurrens och

avskaffandet av kommunala monopol,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett rättvisare

statsbidragssystem,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den s.k. kommunakuten,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om metoder att bekämpa

segregation,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunal ekonomi i balans.

1995/96:Fi104 av Lars Tobisson m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en uppföljning av

varför kommunala skattesänkningar inte

genomförs av kommuner och landsting som

gynnas av det nya utjämningssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vidgad arbetsuppgift för den

kommitté som utvärderar det nya

utjämningssystemet för kommuner och

landsting,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vårdköerna,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en redovisning av hur

inkomstrelaterade taxor inom

barnomsorgen ökar marginaleffekterna för

barnfamiljerna och vad detta leder till,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en analys av hur olika

elevers behov skall kunna tillgodoses i

svensk skola,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om specialpedagogisk

påbyggnadsutbildning och

kommunaliseringen av särskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av den

arbetsplatsförlagda praktiken - APU,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lagen om

entreprenadförhållanden i skolan,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska för invandrare,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att välja som en grund

för förnyelse och utveckling av vård,

barnomsorg och utbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av effekterna av

konkurrensutsättning av kommunal

verksamhet,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av hur de olika

alternativen inom skola, omsorg m.fl.

kommunala verksamhetsområden upplevs av

dem verksamheten finns för,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att kunna välja skola

och omsorg.

1995/96:Fi105 av Fredrik Reinfeldt m.fl.

(m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vidgad arbetsuppgift

för kommittén som utvärderar det nya

utjämningssystemet mellan kommuner och

landsting.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet beslöt den 21 maj 1996

att bereda konstitutionsutskottet,

socialförsäkringsutskottet,

socialutskottet och utbildningsutskottet

tillfälle att yttra sig över regeringens

skrivelse.

Socialutskottets yttrande

(1996/97:SoU2y) och

utbildningsutskottets yttrande

(1995/96:UbU8y) återfinns som bilagorna

1 och 2 till detta betänkande.

Konstitutionsutskottet och

socialförsäkringsutskottet har beslutat

att avstå från att yttra sig över

skrivelsen.

Utskottet

Regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse 1995/96:194

lämnas en översiktlig redogörelse av hur

den kommunala verksamheten har

utvecklats under den första hälften av

1990-talet i förhållande till de

nationella mål som statsmakterna satt

upp. Vidare ges i skrivelsen en

redovisning av kommunernas och

landstingens ekonomiska ställning och av

utvecklingen av organisations- och

verksamhetsformerna. Vissa beslut som

statsmakterna fattat, som berör kommuner

och landsting, samt vissa utredningars

förslag redovisas kortfattat i bilagor.

En motsvarande redovisning lämnades för

första gången till riksdagen våren 1995

i anslutning till

kompletteringspropositionen (skrivelse

1994/95:

220, bet. FiU19). Redovisningen är

tillbakablickande och i huvudsak

deskriptiv. Regeringen har inte begärt

något ställningstagande från riksdagens

sida.

I vårpropositionen (prop. 1995/96:150

s. 176) gör regeringen en sammanfattande

värdering av resultatet av den

uppföljning som redovisas i skrivelsen.

Regeringen framhåller att

kostnadsneddragningar skett i delar av

den kommunala verksamheten samtidigt som

en viss expansion skett inom t.ex. skola

och barnomsorg. Det material som

redovisas ger, sägs i vårpropositionen,

inte grund för att påstå att kvaliteten

generellt försämrats inom vård, omsorg

och utbildning. Skillnaderna mellan

enskilda kommuner och landsting har

hittills tenderat att öka, men genom det

system för utjämning av inkomster och

strukturella kostnader som riksdagen

beslutat om under år 1995, förbättras de

ekonomiska förutsättningarna för en

likvärdig verksamhet i olika kommuner

och landsting, heter det.

Motionerna

Regeringens skrivelse 194 om

utvecklingen inom den kommunala sektorn

har föranlett fyra motioner. I

motionerna framställs i princip två

typer av yrkanden,

dels krav och önskemål om ytterligare

kartläggningar, analyser och

undersökningar som belyser den

hittillsvarande utvecklingen inom den

kommunala sektorn eller inom olika

verksamhetsområden,

dels krav och önskemål om framtida

åtgärder och/eller förslag från

regeringens sida samt förslag till

allmänna policyuttalanden från

riksdagens sida.

Krav och önskemål om ytterligare

uppföljningsinsatser

I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.

(m) anförs att regeringens skrivelse är

ett viktigt inslag i den

uppföljningsverksamhet som riksdagen

alltmer ägnar sig åt. Det är därför bra

med en årlig redovisning av utvecklingen

inom den för samhällsekonomin så viktiga

kommunsektorn, inte minst därför att den

svarar för en betydande del av den

offentliga sektorns verksamhet.

Riksdagen bör enligt motionärerna uttala

att den önskar en mer ingående

redovisning av utvecklingstendenser och

resultat inom följande områden:

- En uppföljning av varför kommunala

skattesänkningar inte genomförs av

kommuner och landsting som gynnas av det

nya utjämningssystemet (yrkande 1)

- En uppföljning av hur vårdköerna har

utvecklats (yrkande 3)

- En redovisning av effekterna för

barnfamiljerna av inkomstrelaterade

taxor inom barnomsorgen (yrkande 4)

- Regeringen bör snarast återkomma med en

analys av hur svag- och högpresterande

elevers behov skall kunna tillgodoses i

svensk skola (yrkande 5)

- En redovisning för utvecklingen när det

gäller lärare som genomgått

specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

och av effekterna av kommunaliseringen

av särskolan (yrkande 6)

- En fyllig redovisning av effekterna av

konkurrensutsättning inom olika

verksamhetsområden (yrkande 11)

- En redovisning av hur de olika

alternativen inom skola, omsorg m.fl.

kommunala verksamhetsområden upplevs av

dem som verksamheten är till för

(yrkande 12)

Enligt motion Fi102 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) bekräftar regeringens

skrivelse att kommuner och landsting

spelar en avgörande roll för de goda

levnadsvillkor som en stor majoritet -

trots 1990-talets arbetslöshetskris -

har i Sverige. Den visar också hur de

som arbetar i kommunsektorn förmått

upprätthålla en mycket hög genomsnittlig

standard på de offentliga tjänsterna

trots starka påfrestningar i form av

ökande behov, sviktande skatteunderlag

och minskade statsbidrag.

Enligt motionärerna bör inom ramen för

en fortlöpande uppföljning av

kommunsektorn följande kompletteringar

göras:

- Kalkyler och analyser bör tas fram över

effekterna i olika offentliga budgetar

av kommunala besparingar och ökad

arbetslöshet bland offentliganställda

(yrkande 1)

- Analyser bör göras av hur kvinnorna

drabbas av nedskärningarna i barnomsorg,

skola och äldreomsorg (yrkande 2)

- Analyser av effekterna på barn av

nedskärningar inom skola och barnomsorg

bör tas fram (yrkande 3)

- Regeringen bör i sin nästa redovisning

också belysa hur de kommunala företagen

tar sitt sociala ansvar (yrkande 4)

Krav och önskemål om framtida åtgärder

och förslag

I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.

(m) ställs följande krav på åtgärder:

- Den kommitté som utvärderar det nya

utjämningssystemet för kommuner och

landsting bör ges i uppgift att

analysera systemets effekt på

incitamenten för enskilda kommuner att

bidra till ekonomisk tillväxt (yrkande

2)

- Regeringen bör återkomma med förslag

till finansieringsmodell för

arbetsplatsförlagd utbildning - APU

(yrkande 7)

- Lagstiftningen bör ändras så att

kommunernas rätt att lägga ut utbildning

på entreprenad vidgas (yrkande 8)

- Regeringen bör ges i uppdrag att

snarast för riksdagen redovisa skälen

för och planerade åtgärder mot den höga

bortfallsfrekvensen inom sfi - svenska

för invandrare (yrkande 9)

- De enskilda initiativen är av största

vikt för att nå en förnyelse och

utveckling av skolan. Regeringen bör

redovisa sakskälen som ligger till grund

för en politik som riktar sig mot

elevernas och förädrarnas rätt att välja

skola och barnomsorg (yrkandena 10 och

13)

Även i motion Fi105 av Fredrik Reinfeldt

m.fl. (m) begärs att arbetsuppgifterna

för den kommitté som utvärderar det nya

utjämningssystemet för kommuner och

landsting skall vidgas till att även

avse den s.k. Pomperipossaeffekten, som

enligt motionärerna ger upphov till en

tillväxtfientlig politik.

I motion Fi103 av Anne Wibble m.fl. (fp)

framhålls att verksamheten i

kommunsektorn inte bara är av central

betydelse för medborgarna utan också

intimt hänger samman med den allmänna

ekonomiska utvecklingen. Motionärerna

pekar på att det i regeringens skrivelse

konstateras att prestationsvolymen har

ökat inom flera områden, t.ex.

barnomsorg och grundskola, men att det

givetvis är svårt att på nationell nivå

värdera verksamhetens kvalitet och

effekter. Den kursomläggning som skett

sedan 1994 beträffande förnyelsearbetet

har enligt motionen haft en förödande

effekt för produktiviteten och därmed

för verksamhetens utflöde i form av

utbildning, vård och omsorg. I motionen

begärs följande åtgärder och förslag:

- Nya spelregler och avreglering behövs

för att främja det kommunala

förnyelsearbetet (yrkande 1)

- De kommunala bolagen bör i de allra

flesta fall säljas ut eller drivas i

förvaltningsform (yrkande 2)

- Kommunala monopol bör avskaffas och

verksamheterna utsättas för konkurrens

(yrkande 3)

- Ett rättvisare bidrags- och

utjämningssystem bör utarbetas som

stimulerar tillväxten,

inkomstutjämningen bör sättas till 90 %

och kostnadsutjämningen bör spegla de

faktiska kostnadsskillnaderna (yrkande

4)

- Den s.k. kommunakuten bör slopas och

medlen fördelas efter generella

principer (yrkande 5)

- Föräldrakooperativ, föreningsdrift,

personalkooperativ, privatägda eller

kommunala skolor och dagis med

brukarstyrelser måste ges stabila och

bra regler för att kunna verka även i

utsatta bostadsområden (yrkande 6)

- Kravet på balans i de kommunala

budgetarna bör gälla fr.o.m. år 1997

(yrkande 7)

I motion Fi102 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) begärs att regeringen skyndsamt

skall lägga fram förslag om offentlighet

när det gäller anställningsförmåner och

styrelsearvoden för chefstjänstmän i de

kommunala bolagen (yrkande 5).

Yttranden från andra utskott

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tar i sitt yttrande

(1996/97:SoU2y) upp fyra yrkanden i

motionerna inom utskottets

beredningsområde. Det gäller yrkande 3 i

motion Fi104 (m) om vårdköerna samt

yrkande 3 i motion Fi103 (v) och

yrkandena 4 och 10 i motion Fi104 (m) om

barnomsorgen.

Vårdköerna

När det gäller vårdköerna lämnas i

regeringens skrivelse en redogörelse för

den vårdgaranti för att minska köer och

väntetider inom vården som infördes år

1992 samt resultatet av en uppföljning

som genomfördes av Landstingsförbundet

vid årsskiftet 1995/96. I anslutning

till yrkande 3 i motion Fi104 (m) finner

motionärerna det mycket anmärkningsvärt

att en skrivelse som skall följa upp

utvecklingen inom den kommunala sektorn

helt går förbi den för så många

medborgare oroande utvecklingen med

pånyttfödda oacceptabla vårdköer.

Enligt socialutskottet är vårdgarantin

en angelägen fråga i regeringens

överläggningar med Landstingsförbundet

om den s.k. Dagmaröverenskommelsen för

år 1997. Utskottet ser med stor oro på

att köerna i vården ökar och utgår från

att regeringen återkommer till riksdagen

i frågan så snart förhandlingarna har

avslutats. Något tillkännagivande med

anledning av motion Fi104 (m) yrkande 3

behövs inte enligt socialutskottet.

Barnomsorgen

Beträffande barnomsorgen redovisar

regeringen i skrivelse 194 bl.a.

uppgifter om utvecklingen av

barnomsorgens utbyggnad när det gäller

såväl den kommunala som den icke-

kommunala verksamheten liksom uppgifter

om kostnader och produktivitet. Vidare

behandlas frågor om personalen inom

barnomsorgen, bl.a. när det gäller

utbildningsnivån, samt om den

taxesättning som tillämpas i kommunerna.

I motion Fi102 (v) efterfrågas

ytterligare och bredare analyser av

effekterna av den produktivitetsökning

på 22 % som inträffat mellan åren 1990

och 1994 (yrkande 3). Motionärerna menar

bl.a. att effekterna på barn av

nedskärningarna inom skola och

barnomsorg delvis kan utläsas av det

vkade antal barn som kommer till barn-

och ungdomsmottagningarna. I motion

Fi104 (m) begärs ett tillkännagivande

till regeringen om rätten att välja som

en grund för förnyelse och utveckling av

vård, omsorg och utbildning. Regeringen

bör redovisa de sakskäl som ligger till

grund för den politik som förs och som

enligt motionen motarbetar elevernas och

föräldrarnas rätt att välja skola och

barnomsorg (yrkande 10). I anslutning

till yrkande 4 i samma motion ställs

krav på ytterligare belysning av hur

inkomstrelaterade taxor inom

barnomsorgen påverkar barnfamiljerna.

Enligt motionärerna bottnar denna typ av

kommunal fördelningspolitik i en felsyn.

Socialutskottet framhåller i sitt

yttrande att en väl utbyggd barnomsorg

av god kvalitet är en viktig del i

familjepolitiken för att främja

föräldrars möjlighet att kombinera

föräldraskap och förvärvsarbete.

Utskottet konstaterar att kunskapen om

effekterna av den ökande storleken på

barngrupperna ännu är begränsad och

hänvisar bl.a. till en pågående studie

av Socialstyrelsen som beräknas bli klar

i början av år 1997. Enligt

socialutskottet bör motion Fi102 (v)

yrkande 3 inte föranleda något uttalande

från riksdagens sida.

Inte heller motion Fi104 (m) yrkande 10

om valfrihet inom barnomsorgen bör

enligt socialutskottet föranleda någon

åtgärd. Utskottet framhåller att

barnomsorgen skall präglas av rättvis

fördelning och ökad valfrihet. Samtidigt

anför utskottet att det är kommunens

ansvar att tillgodose behovet av

barnomsorg och att kommunen därför måste

ha möjlighet att planera all barnomsorg

inom kommunen, såväl den som bedrivs av

kommunen själv som den enskilda.

Utskottet konstaterar samtidigt att den

icke-kommunala barnomsorgen successivt

ökat i omfattning.

Socialutskottet påpekar att avgifterna

inom barnomsorgen är en kommunal

angelägenhet. Enligt 35 §

socialtjänstlagen får kommunen ta ut

skäliga avgifter enligt grunder som

kommunen bestämmer. Avgiften får dock

inte överstiga kommunens självkostnad.

Enligt socialutskottet bör motion Fi104

(m) yrkande 4 avstyrkas.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet behandlar i sitt

yttrande (1995/96:UbU8y) tio yrkanden om

den kommunala skolverksamheten, nämligen

yrkande 6 i motion Fi103 (fp) samt

yrkandena 5-13 i motion Fi104 (m).

Skolan

Regeringens skrivelse innehåller för

utbildningsområdet bl.a. de nationella

målen för respektive utbildning och

utvecklingen av de kommunala kostnaderna

samt en belysning av kvalitetsfrågor och

måluppfyllelse. I skrivelsen redovisas

också en undersökning av Skolverket som

visar att skolan är ett av de

samhällsområden som allmänheten har

störst förtroende för.

Frågan om hur olika elevers behov skall

kunna tillgodoses m.m. behandlas i

motion Fi104 (m). Motionärerna anser

således att regeringen snarast bör

återkomma med en analys av hur olika

elevers behov skall kunna tillgodoses i

svensk skola (yrkande 5). I samma motion

ställs i anslutning till yrkande 6 krav

på att en kommande uppföljning av den

kommunala verksamheten även skall

innehålla en redovisning av utvecklingen

när det gäller de lärare som genomgått

specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

samt av effekterna av kommunaliseringen

av särskolan.

Utbildningsutskottet erinrar i sitt

yttrande (1995/96:UbU8y) om vad som sägs

i skollagen och i de nya läroplanerna

för det obligatoriska skolväsendet och

för de frivilliga skolformerna om de

övergripande målen och riktlinjerna för

skolverksamheten samt om kommunernas

ansvar för genomförandet. Enligt

utskottet ger de nya läroplanerna alla

elever - såväl svag- som högpresterande

- goda möjligheter till utveckling.

Skolverket har vidare getts i uppdrag

att utvärdera hur kommunerna fördelar

resurserna för att tillgodose elever med

behov av särskilt stöd.

När det gäller frågan om

specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

och kommunalisering av särskolan pekar

utskottet bl.a. på regeringens

föreskrifter i gällande regleringsbrev,

Skolverkets roll, en pågående översyn av

lärarutbildningen liksom en kommande

utvärdering av konsekvenserna av det

ändrade huvudmannaskapet för särskolan

och särvux. Enligt utbildningsutskottet

bör yrkandena 5 och 6 i motion Fi104 (m)

avstyrkas av finansutskottet.

Finansiering av den arbetsplatsförlagda

utbildningen (APU) i gymnasieskolan

behandlas i yrkande 7 i motion Fi104

(m). Motionärerna understryker att

studier visar att många skolor inte kan

få ut sina elever på arbetsplatsförlagd

utbildning i den omfattning som regering

och riksdag har beslutat. Regeringen bör

därför återkomma med förslag till

finansieringsmodell för APU enligt det

föreliggande utredningsförlaget i

betänkande SOU 1994:101.

Utbildningsutskottet pekar på att ett

identiskt krav om finansieringen av APU

behandlas av utskottet i samband med

beredningen av proposition 1995/96:206

Vissa skolfrågor m.m. Med hänvisning

därtill anser utskottet att det nu

aktuella yrkandet bör avslås av

riksdagen.

Kommunernas möjligheter att lägga ut

undervisning på entreprenad bör enligt

motion Fi104 (m) yrkande 8 vidgas genom

dndringar i lagstiftningen. Lagen om

entreprenadförhållanden inom skolan bör

förtydligas så att det i framtiden blir

möjligt för kommuner att uppdra åt andra

utbildningsanordnare att bedriva

undervisning inom ett flertal olika

ämnen.

Utbildningsutskottet behandlade frågan

om vidgade möjligheter att lägga ut

undervisning på entreprenad i sitt

betänkande 1994/95:UbU10 (s. 24).

Utskottet fann inte då skäl att ändra

gällande föreskrifter som innebär att

över 700 av ca 750 kurser i

gymnasieskolan kan läggas ut på

entreprenad. Utskottet föreslår att

finansutskottet avstyrker bifall till

det aktuella yrkandet.

Enligt motion Fi104 (m) yrkande 9 bör

regeringen ges i uppdrag att snarast för

riksdagen redovisa skälen för och

planerade åtgärder mot den höga

bortfallsfrekvensen inom undervisning i

svenska för invandrare (sfi).

Utbildningsutskottet anser att det

aktuella yrkandet bör avstyrkas mot

bakgrund av att en ingående utvärdering

av bl.a. kvaliteten i sfi-undervisningen

pågår och beräknas bli klar under år

1996.

Entreprenader och konkurrens

Regeringens skrivelse innehåller bl.a.

ett avsnitt om entreprenader och

konkurrens (s. 98-99). Där redovisas

t.ex. att några kommuner har utvärderat

de senaste årens konkurrensutsättning av

kommunal verksamhet. Det finns exempel

på både positiva och negativa

erfarenheter. Någon samlad bild av

förändringarna under de senaste åren går

enligt regeringens bedömning knappast

att ge.

I motion Fi104 (m) behandlas frågor om

ökad valfrihet inom skolan m.m. De

enskilda initiativen är av största vikt

för att nå en förnyelse och utveckling

av skolan, anser motionärerna. Arbetet

för en ökad valfrihet inom skola och

barnomsorg måste fortsätta, ett arbete

som regeringen enligt motionen

motarbetar. Regeringen bör redovisa de

sakskäl som ligger till grund för denna

politik mot elevernas och föräldrarnas

rätt att välja skola (yrkande 10).

Motionärerna anser vidare att mycket av

det interna utvecklingsarbetet i

kommuner och landsting är en direkt

följd av en stimulerande

konkurrensmiljö. De anser att det är

märkligt att regeringens skrivelse så

litet berör effekterna av

konkurrensutsättningen. Det bör vara

möjligt för regeringen att till kommande

år ge en fyllig redovisning av

effekterna på olika verksamhetsområden

av konkurrensutsättningen (yrkande 11).

Utbildningsutskottet konstaterar

sammanfattningsvis - efter att ha gjort

en genomgång av gällande regler och en

redovisning av rapporten Bilden av

skolan 1996 från Skolverket - att det

finns en omfattande valfrihet inom

skolväsendet och att elever och

föräldrar successivt har givits större

rätt och möjlighet att välja men att det

finns skillnader vad avser utnyttjandet

av denna rätt. Utskottet tillbakavisar

påståendet i motionen att regeringen

motverkar elevers och föräldrars rätt

att välja skola. Utbildningsutskottet

föreslår med hänvisning därtill att

finansutskottet avstyrker yrkandena.

Medborgarperspektivet

Regeringen framhåller att enligt flera

lokala undersökningar är medborgarna i

stort sett ganska nöjda med den

kommunala servicen. Från några

undersökningar redovisas slutsatsen att

medborgaren anser att hans eller hennes

påverkansmöjligheter på den kommunala

servicen är begränsade. Mellan 30 och 40

% upplever sig inte ha några

påverkansmöjligheter alls. Regeringen

pekar på att det sedan länge funnits en

viss valfrihet att välja t.ex. skola för

sina barn. Möjligheterna för medborgaren

att själv välja producent ökar och

omfattar allt fler områden.

Vidare framhålls i skrivelsen att

brukarinflytande också kan utövas via

samråd, självförvaltningsorgan,

opolitiska nämnder, villkorad delegation

m.m. I några kommuner övervägs att

inrätta opolitiska nämnder i en del av

kommunen. Invånarna kan då få välja

ledamöterna via ett valförfarande där

kandidaternas namn kryssas för eller

skrivs till på en särskild valsedel.

Sådana nämnder kan få ansvaret för t.ex.

skola, barn- och äldreomsorg inom sin

kommundel.

I motionerna Fi104 (m) och Fi103 (fp)

behandlas frågor med anknytning till

medborgarperspektivet. I den första av

motionerna hänvisas till redovisningen i

skrivelsen av att medborgarna är ganska

nöjda med den kommunala servicen.

Motionärerna anser att det är en brist

att regeringen inte redovisat att

medborgare som valt de privata

alternativen inom t.ex. skola och omsorg

ofta är mer nöjda. Mot den bakgrunden

vore det på sin plats att regeringen

redovisar de skäl som ligger bakom

regeringens ovilja mot elevers och

föräldrars rätt att välja skola och

omsorg (yrkande 13). Motionärerna anser

vidare att det i den diskussion som förs

om mångfald och kvalitet inom de

kommunala verksamhetsområdena är

särskilt viktigt att lyfta fram hur

resultatet till sist värderas av dem som

verksamheten är till för. En redovisning

bör därför ges av hur de olika

alternativen inom skola, omsorg m.fl.

kommunala verksamhetsområden upplevs av

dem verksamheten är till för (yrkande

12).

I yrkande 6 i folkpartimotionen anförs

att det allra viktigaste för att bekämpa

segregationen är att människor får makt

över sina egna liv. En viktig

förutsättning är därvid att de måste

kunna ta makten över de viktiga

verksamheterna inom framför allt skolan

och barnomsorgen. Motionärerna pekar på

att valfrihet inte är en lyx som endast

skall unnas de välbeställda.

Självstyrande skolor, elev- och

föräldramedverkan och enskilt drivna

skolor i olika former är minst lika

angelägna i utsatta bostadsområden. Det

aktuella regeringsförslaget att

ytterligare försämra villkoren för

friskolorna är i detta sammanhang ett

allvarligt steg i helt fel riktning,

heter det i motionen.

Utbildningsutskottet hänvisar till

gällande regler för elevers och

föräldrars rätt att välja skola. Mot

bakgrund av uppgifter i Skolverkets

rapport Bilden av skolan 1996

konstaterar utskottet vidare att även om

alla erbjuds samma formella rätt att

välja så finns det skillnader vad avser

utnyttjandet av denna rätt.

Skolverket tar också i rapporten upp

frågan om valmöjligheter och segregation

och pekar på att verket i en utvärdering

läsåret 1992/93 kunde konstatera vissa

tendenser till ökad segregation som en

följd av de ökade möjligheterna att

välja skola. Tendensen var speciellt

märkbar i storstadsområdena och då

framför allt i de invandrartäta

bostadsområdena. Skolverket pekar på att

om möjligheterna att välja skola medför

en ensidig förflyttning av elever kan

valmöjligheterna tänkas bidra till att

förstärka bostadsmiljöns segregerande

mekanismer. Skolverket anser det för

tidigt att säga om val i skolan orsakar

segregation eller inte. Däremot

konstateras att valmöjligheterna

utnyttjas olika av olika grupper. Det är

ännu för tidigt att säga vilka konse-

kvenser detta får på lång sikt för

skolans struktur och sammansättning,

anser Skolverket. Denna uppfattning

delas av utbildningsutskottet.

Utbildningsutskottet erinrar om att

riksdagen har beslutat om en

försöksverksamhet fr.o.m. den 1 juli

1996 med lokala självstyrelser med

föräldramajoritet inom skolan.

Försöksverksamheten skall pågå under en

femårsperiod. Utbildningsutskottet anser

att yrkandena 12 och 13 i motion Fi104

(m) och yrkande 6 i motion Fi103 (fp)

bör avstyrkas.

Utbildningsutskottet förordar vidare

att skrivelsen i de delar som berör

utbildningsutskottets beredningsområde

av riksdagen bör läggas till

handlingarna.

Finansutskottets bedömning

Allmänt om inriktningen av

uppföljningsverksamheten

Finansutskottet noterar inledningsvis

att regeringens skrivelse 1995/96:194

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

är en översiktlig redovisning av

inträffade förändringar av kommunal

verksamhet och ekonomi under den första

hälften av 1990-talet. Det bör enligt

utskottet understrykas att skrivelsen

således är tillbakablickande och i allt

väsentligt deskriptiv. Den innehåller

inte några bedömningar eller förslag om

den framtida politiken för kommunsektorn

eller för olika kommunala

verksamhetsområden. Regeringen har

heller inte begärt något

ställningstagande från riksdagens sida.

Skrivelsen kan i likhet med vad som

anförs i några av motionerna närmast ses

som ett led i riksdagens

uppföljningsverksamhet. Enligt

utskottets mening är den samlade

redovisning inom området som nu för

andra gången presenteras av regeringen

också värdefull som ett underlag för en

allmän diskussion om samspelet mellan

stat och kommun och om utvecklingen inom

den kommunala sektorn.

Utskottet underströk redan våren 1992 i

samband med beslutet om ett nytt

generellt statsbidragssystem behovet av

en fortlöpande uppföljning av den

kommunala verksamheten. Vid detta

tillfälle var det i första hand utfallet

av statsbidragssystemet som stod i

fokus. Utskottet pekade vid detta

tillfälle på att återrapporteringen till

riksdagen lämpligen kunde ske i samband

med den årliga revideringen av

riktlinjerna för den kommunala ekonomin

(bet. 1991/92:FiU29). Utskottet anser

att strävan bör vara att regeringens

redogörelse fortsättningsvis skall

redovisas av regeringen i sådan tid att

den kan behandlas i anslutning till

beredningen av vårpropositionen. Enligt

vad utskottet erfarit har regeringen för

avsikt att så även skall ske. Därigenom

skulle redogörelsen kunna utgöra en del

av underlaget för riksdagens

ställningstagande under våren till den

övergripande inriktningen av den

kommunala ekonomin för de närmaste åren.

Finansutskottet ser sammanfattningsvis

positivt på en sammanhållen

uppföljningsverksamhet för den samlade

kommunala sektorn liksom till en årlig

återredovisning av resultatet till

riksdagen. Utskottet återkommer i det

följande med vissa synpunkter på

utformningen av uppföljningsinsatserna.

Krav och önskemål om ytterligare

uppföljningsinsatser

I de med anledning av skrivelsen väckta

motionerna har en rad krav och önskemål

framförts om en breddad och fördjupad

redogörelse av hittillsvarande

utveckling av den kommunala

verksamheten.

Uppföljningsinsatser inom områdena vård

och barnomsorg

När det gäller önskemålen i motion Fi102

(v) om analyser av effekterna av

nedskärningarna inom barnomsorgen

(yrkande 3) och i motion Fi104 (m) om

uppföljning av vårdköernas utveckling

(yrkande 3) respektive av effekterna av

inkomstrelaterade taxor inom

barnomsorgen (yrkande 4) får utskottet

hänvisa till vad socialutskottet anfört

i sitt yttrande. Socialutskottet

avstyrker bifall till dessa yrkanden.

Uppföljningsinsatser inom skolans område

Önskemålen i motion Fi104 (m) om

redovisningar och analyser av hur olika

elevers behov skall kunna tillgodoses

(yrkandena 5 och 6) samt kraven på en

fyllig redovisning av effekterna på

olika områden av konkurrensutsättningen

(yrkande 11) och önskemålet om en

redovisning av hur alternativa

verksamhetsformer upplevs av dem som

verksamheten är till för ((yrkande 12)

behandlas i utbildningsutskottet till

vilket finansutskottet hänvisar.

Utbildningsutskottet anser att samtliga

motionsyrkanden bör avstyrkas.

Uppföljningsinsatser i övrigt

I Vänsterpartiets motion Fi102 förordas

att kalkyler och effekter skall tas fram

över effekterna i olika offentliga

budgetar av kommunala besparingar och

ökad arbetslöshet bland

offentliganställda (yrkande 1), att

analyser bör göras av hur kvinnorna

drabbas av nedskärningarna i barnomsorg,

skola och äldreomsorg (yrkande 2) samt

att en belysning i nästa redovisning bör

göras av hur de kommunala företagen tar

sitt sociala ansvar (yrkande 4). Enligt

motion Fi104 (m) bör en uppföljning

göras av varför kommunala

skattesänkningar inte genomförs av

kommuner och landsting som gynnas av det

nya utjämningssystemet (yrkande 1).

Finansutskottet

Finansutskottet finner för egen del att

flera av de önskemål som framförts i

motionerna är väl värda att överväga i

det fortsatta arbetet inom

uppföljningsområdet. Det gäller inte

minst frågorna om de

fördelningspolitiska och

samhällsekonomiska effekterna av den

omställning som pågår inom den kommunala

sektorn. Det får emellertid ankomma på

regeringen att pröva om denna typ av

kartläggningar och analyser skall

presenteras i samma form som i nu

aktuellt sammanhang eller i annan form.

Utskottet vill samtidigt varna för att

den årliga redogörelsen svämmar ut och

blir ohanterlig. Tyngdpunkten i

redogörelsen bör som utskottet ser det

ligga i en redovisning av tidsserier av

kommunalekonomiska fakta rörande

utvecklingen av resultat, kostnader,

personal, verksamhetsförändringar etc.

Med anledning av vad utskottet här

anfört om krav och önskemål om

ytterligare uppföljningsinsatser

föreslår utskottet riksdagen besluta att

avslå motionerna Fi102 (v) yrkandena 1-4

samt Fi104 (m) yrkandena 1, 3-6, 11 och

12.

Krav och önskemål om framtida åtgärder

och förslag

Åtgärder inom skolan

I motion Fi104 (m) framställs flera krav

på åtgärder och förslag inom det

skolpolitiska området. Det gäller

begäran om förslag till ny

finansieringsmodell för

arbetsplatsförlagd utbildning - APU

(yrkande 7), krav på lagändringar som

vidgar kommunernas rätt att lägga ut

utbildning på entreprenad (yrkande 8),

önskemål om åtgärder mot

bortfallsfrekvensen inom sfi - svenska

för invandrare (yrkande 9) samt förord

för en ändrad politik beträffande

elevers och föräldrars rätt att bl.a.

välja skola (yrkande 13). I Folkpartiets

motion Fi103 tas frågan om

valmöjligheter och segregation upp

(yrkande 6). Enligt motionen är

självstyrande skolor, elev- och

föräldramedverkan och enskilt drivna

skolor inte minst angelägna i utsatta

bostadsområden.

Utbildningsutskottet behandlar samtliga

dessa yrkanden i sitt yttrande över

skrivelsen och förordar att de bör

avstyrkas av finansutskottet.

Finansutskottet delar vad som har

anförts av utbildningsutskottet och

avstyrker således motionerna Fi103 (fp)

yrkande 6 och Fi104 (m) yrkandena 7-9

och 13.

Åtgärder inom barnomsorgen

I motion Fi104 (m) yrkande 10 begärs ett

tillkännagivande till regeringen om

rätten att välja som en grund förnyelse

och utveckling av vård, barnomsorg och

utbildning. Motionärerna menar att

fristående alternativ ofta enligt gjorda

studier uppnår hög kvalitet till

relativt sett lägre kostnader.

Finansutskottet anser i likhet med

socialutskottet att motion Fi104 (m)

yrkande 10 inte bör föranleda något

uttalande från riksdagens sida.

Motionens yrkande avstyrks därför av

utskottet.

Åtgärder på det kommunalrättsliga

området

I motionerna finns tre yrkanden som har

anknytning till konstitutionsutskottets

ansvarsområde. I motion Fi102 (v)

yrkande 5 begär motionärerna att

regeringen skyndsamt skall lägga fram

förslag om offentlighet när det gäller

anställningsförmåner och styrelsearvoden

för chefstjänstemän i de kommunala

bolagen. I motion Fi103 (fp) hemställs

att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avveckling av kommunala bolag

(yrkande 2). De allra flesta kommunala

bolag kan enligt motionärerna säljas ut

eller övergå i förvaltningsform. I samma

motion (yrkande 3) anförs att kommunala

monopol bör avskaffas och verksamheterna

utsättas för konkurrens. Konkurrens och

valfrihet är enligt motionen bra oavsett

om man har ett skattebetalar-, medborgar-

eller personalperspektiv.

Konstitutionsutskottet har avstått från

att yttra sig över motionsyrkandena.

Finansutskottet har erfarit att

konstitutionsutskottet i ett kommande

betänkande kommer att behandla olika

kommunala frågor baserat på motioner om

bl.a. de kommunala bolagen och om den

kommunala kompetensen. Med hänvisning

därtill bör kraven i motionerna enligt

finansutskottets mening inte nu

föranleda någon åtgärd. Utskottet

avstyrker därför motionerna Fi102 (v)

yrkande 5 och Fi103 (fp) yrkandena 2 och

3.

Åtgärder på det kommunalekonomiska

området

I motion Fi103 (fp) aktualiseras några

frågor med kommunalekonomisk inriktning.

Motionärerna hävdar bl.a. att nya

spelregler och avreglering behövs för

att främja det kommunala

förnyelsearbetet (yrkande 1). Vidare

ställs krav på ett rättvisare bidrags-

och utjämningssystem som stimulerar

tillväxten, där inkomstutjämningen bör

sättas till 90 % och där

kostnadsutjämningen bör spegla de

faktiska kostnadsskillnaderna (yrkande

4). Den s.k. kommunakuten bör också

slopas och medlen fördelas efter

generella principer (yrkande 5) och

kravet på balans i de kommunala

budgetarna bör gälla redan fr.o.m. år

1997 (yrkande 7). Slutligen föreslås i

motion Fi104 (m) yrkande 2 och i motion

Fi105 (m) att den kommitté som

utvärderar det nya utjämningssystemet

för kommuner och landsting skall ges

vidgade uppgifter och även analysera

systemets effekt på den ekonomiska

tillväxten.

Finansutskottet konstaterar att

identiska eller likartade yrkanden när

det gäller utjämningssystemet har

behandlats och efter förslag från

utskottet avslagits av riksdagen under

år 1995 (bet. 1994/95:FiU19 och 1995/96:

FiU5). Samma är förhållandet när det

gäller frågor om avreglering och nya

spelregler (bet. 1994/95:FiU19).

Utskottet tog vidare ställning till

kravet på balans fr.o.m. 1997 i de

kommunala budgetarna i samband med sin

behandling av vårpropositionen. Detta

skedde med anledning av ett yrkande från

Moderata samlingspartiet (bet.

1995/96:FiU10).

Enligt utskottets mening finns det inte

anledning att ompröva tidigare gjorda

ställningstaganden med anledning av

regeringens nu föreliggande skrivelse.

Med hänvisning därtill föreslår

utskottet att motionerna Fi103 (fp)

yrkandena 1, 4, 5 och 7, Fi104 (m)

yrkande 2 samt Fi105 (m) bör avslås av

riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens

skrivelse 1995/96:194

att riksdagen lägger regeringens

skrivelse 1995/96:194 om utvecklingen

inom den kommunala sektorn till

handlingarna,

2. beträffande ytterligare

uppföljningsinsatser

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Fi102 yrkandena 1-4 och

1995/96:Fi104 yrkandena 1, 3-6, 11

och 12,

res. 1 (m)

res. 2 (v)

3. beträffande åtgärder inom

skolan

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Fi103 yrkande 6 och

1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och 13,

res. 3 (m, fp, kd)

4. beträffande åtgärder inom

barnomsorgen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Fi104 yrkande 10,

res. 4 (m, fp, kd)

5. beträffande åtgärder på det

kommunalrättsliga området

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Fi102 yrkande 5 och

1995/96:Fi103 yrkandena 2 och 3,

res. 5 (m, fp, kd)

res. 6 (v)

6. beträffande åtgärder på det

kommunalekonomiska området

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4, 5 och

7, 1995/96:Fi104 yrkande 2 och

1995/96:Fi105.

res. 7 (m)

res. 8 (fp)

Stockholm den 8 oktober 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist

(s), Sören Lekberg (s), Bo Nilsson (s),

Sonja Rembo (m), Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein

(s), Johan Lönnroth (v), Kristina

Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m),

Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd),

Kjell Nordström (s), Sven-Erik Österberg

(s), Karin Starrin (c), Karin Pilsäter

(fp) och Bo Lundgren (m).

Reservationer

1. Ytterligare uppföljningsinsatser

(mom. 2)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m) och Bo Lundgren

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Finansutskottet

finner och på s. 13 slutar med 11 och

12 bort ha följande lydelse:

Finansutskottet finner för egen del att

flera av de önskmål om ytterligare

uppföljningsinsatser som framförts i

motion Fi104 (m) är väl värda att

överväga i det fortsatta arbetet inom

uppföljningsområdet. Utskottet anser i

likhet med motionärerna att det är

angeläget att göra en uppföljning av

varför kommunala skattesänkningar inte

genomförs i kommuner och landsting som

gynnas av det nya utjämningssystemet

liksom av effekterna av

konkurrensutsättning inom olika

verksamhetsområden. På det

socialpolitiska området delar utskottet

motionärernas mening att en uppföljning

av hur vårdköerna utvecklas liksom en

redovisning av fördelningseffekterna av

inkomstrelaterade barnomsorgstaxor bör

genomföras. Även inom skolområdet bör

ytterligare kartläggningar och analyser

genomföras på det sätt som föreslås i

motionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motion Fi104 (m) yrkandena 1, 3-6, 11

och 12.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande ytterligare

uppföljningsinsatser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi104 yrkandena 1, 3-6, 11

och 12 samt med avslag på motion

1995/96:Fi102 yrkanden 1-4 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Ytterligare uppföljningsinsatser

(mom. 2)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Finansutskottet

finner och på s. 13 slutar med 11 och

12 bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att flera av de

önskemål om ytterligare

uppföljningsinsatser som tagits upp i

motionerna är väl värda att överväga i

det fortsatta arbetet. Det gäller inte

minst frågorna om de

fördelningspolitiska och

samhällsekonomiska effekterna av den

omställning som nu pågår inom den

kommunala sektorn. Med anledning av vad

som framförs i motion Fi102 (v) vill

utskottet särskilt peka på behovet av

analyser av effekterna i olika

offentliga budgetar av besparingarna

inom den kommunala sektorn och den därav

följande ökade arbetslösheten bland

offentliganställda.

Det är mycket som talar för att

kvinnorna drabbas särskilt hårt av

nedskärningarna inom barnomsorg, skola

och äldreomsorg. Inom detta område är

behovet av ytterligare kartläggningar

och analyser enligt utskottets mening

stort. Andra förhållanden som kräver

ytterligare belysning är effekterna på

barn av nedskärningarna inom skola och

barnomsorg samt av hur de kommunala

företagen tar sitt sociala ansvar. Det

får enligt utskottet ankomma på

regeringen att närmare pröva formerna

för dessa uppföljningsinsatser och för

återrapporteringen till riksdagen. Med

det anförda tillstyrker utskottet motion

Fi102 (v) yrkandena 1-4.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande ytterligare

uppföljningsinsatser

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi102 yrkandena 1-4 samt med

avslag på motion 1995/96:Fi104

yrkandena 1, 3-6, 11 och 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Åtgärder inom skolan (mom. 3)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd),

Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med Finansutskottet

delar och slutar med och 13 bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna bakom motionerna Fi103 (fp)

och Fi104 (m) att arbetet för en ökad

valfrihet inom skola och barnomsorg

skall fortsätta. Flera rapporter har

nyligen visat att fristående alternativ

inom skola och barnomsorg uppnår hög

kvalitet till relativt sett lägre

kostnader. Verksamhet utvecklas när den

konkurrensutsätts och kostnadsjämförs.

Mycket av det interna utvecklingsarbetet

i kommuner och landsting är en direkt

följd av en stimulerande

konkurrensmiljö. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med en

redovisning av planerade åtgärder för

att åstadkomma en ökad valfrihet inom

dessa områden.

Utskottet anser vidare att kvalitet och

varationsrikedom i t.ex. undervisningen

främjas bäst om skolor med olika

inriktningar, arbetssätt och huvudmän

kan verka sida vid sida. Enligt

utskottets uppfattning är det en

självklar rätt för föräldrar att kunna

välja skola och barnomsorg. Valfrihet är

en rättighet som bör tillkomma alla

oavsett bostadsort. Självstyrande

skolor, elev- och föräldramedverkan och

enskilt drivna skolor är inte minst

angelägna i utsatta bostadsområden. Att

människor tilltros såväl att kunna välja

det som passar dem bäst som att utforma

verksamheterna är en viktig grundsten i

arbetet för att bekämpa utanförskap och

vanmakt.

Utskottet tillstyrker med det anförda

motionerna 1995/96:Fi103 yrkande 6 och

1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och 13.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder inom skolan

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Fi103 yrkande 6

och 1995/96:Fi104 yrkandena 7-9 och

13 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Åtgärder inom barnomsorgen (mom. 4)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd),

Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 13 som börjar med Finansutskottet

anser och slutar med av utskottet

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att varje familj

skall ha rätt att välja den barnomsorg

som passar familjen bäst. Detta

förutsätter att det finns olika former

av barnomsorg att tillgå och att

familjernas val respekteras genom att

även privat barnomsorg som uppfyller

kvalitetskraven ges rätt till offentligt

stöd. Med hänvisning till vad utskottet

anfört tillstyrks motion Fi104 (m)

yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande åtgärder inom

barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi104 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Åtgärder på det kommunalrättsliga

området (mom. 5)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd),

Karin Pilsäter (fp) och Bo Lundgren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Finansutskottet

har och slutar med 2 och 3 bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet ställer sig bakom det

som i motion Fi103 (fp) anförs om att

det från såväl demokratiska som

ekonomiska utgångspunkter finns

nackdelar med kommunal verksamhet i

bolagsform. Det finns även många exempel

på att konkurrensen sätts ur spel till

men för det lokala näringslivet och för

skattebetalarna. Enligt utskottet bör

stor restriktivitet iakttas när det

gäller nybildning av bolag samtidigt som

en stor del av det kommunala ägandet av

bolag bör avvecklas. Verksamhet som

skall behållas bör med fördel kunna

övergå till förvaltningsformen som är

den för kommunal verksamhet mest

lämpade.

Utskottet delar också motionärernas

uppfattning att konkurrensutsättning av

kommunal verksamhet är ett verksamt sätt

att åstadkomma effektiviseringar och

höjd produktivitet. Konkurrens och

valfrihet är enligt utskottet bra ur

såväl ett skattebetalar-, medborgar- som

personalperspektiv.

Med vad utskottet ovan anfört

tillstyrks motion Fi103 (fp) yrkandena 2

och 3.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande åtgärder på det

kommunalrättsliga området

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi103 yrkandena 2 och 3 samt

med avslag på motion 1995/96:Fi102

yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Åtgärder på det kommunalrättsliga

området (mom. 5)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Finansutskottet

har och slutar med 2 och 3 bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad

som anförs i motion Fi102 (v) att

regeringen skyndsamt skall lägga fram

förslag om en offentlig redovisning av

anställningsförmåner och styrelsearvoden

för chefstjänstemän i de kommunala

bolagen. Visserligen har möjligheterna

till insyn i de kommunala företag där

kommuner eller landsting har ett

rättsligt bestämmande inflytande ökat

sedan en tid genom ändringar i

lagstiftningen. Det är emellertid

angeläget att gå vidare och ytterligare

förbättra allmänhetens insyn i de

kommunala företagen. Särskilt angeläget

är det att åtgärder vidtas för att

förbättra insynen i bolag med kommunalt

delägande. Med vad utskottet här anfört

tillstyrks motion Fi102 (v) yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande åtgärder på det

kommunalrättsliga området

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi102 yrkande 5 och med

avslag på motion 1995/96:Fi103

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Åtgärder på det kommunalekonomiska

området (mom. 6)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),

Fredrik Reinfeldt (m) och Bo Lundgren

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Finansutskottet

konstaterar och slutar med avslås av

riksdagen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med

motionärerna bakom motionerna Fi104 (m)

yrkande 2 och Fi105 (m) att den

parlamentariska kommitté som skall

utvärdera det nya utjämningssystemet bör

få utvidgade arbetsuppgifter och ett

mandat att föreslå åtgärder för hur

kommunsektorn skall kunna medverka till

ett bättre tillväxtklimat i vårt land.

Således bör utredningen analysera det

beslutade systemets effekt på

incitamenten för enskilda kommuner att

bidra till ekonomik tillväxt. Utskottet

tillstyrker motionerna Fi104 (m) yrkande

2 och Fi105 (m).

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande åtgärder på det

kommunalekonomiska området

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Fi104 yrkande 2

och 1995/96:Fi105 samt med avslag på

motion 1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4,

5 och 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

8. Åtgärder på det kommunalekonomiska

området (mom. 6)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Finansutskottet

konstaterar och slutar med avslås av

riksdagen bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad

som anförs i motion Fi103 (fp) att det

är angeläget att det kommunala

förnyelsearbetet garanteras genom

avregleringar och större organisatorisk

frihet. Detta är nödvändigt för att

kommunerna skall kunna klara kvaliteten

i verksamheten på ett acceptabelt sätt.

Enligt utskottets mening bör vidare

arbetet med att utforma ett rättvisare

ujämnings- och bidragssystem fortsätta i

enlighet med de linjer som hösten 1994

presenterades av beredningen för

statsbidrag och utjämning i

kommunsektorn under ledning av förre

statssekreteraren Kjell-Åke Henstrand

och som accepterades av ett flertal

remissinstanser. Inkomstutjämningen i

systemet bör således sättas till 90 % i

stället för 95 % och kostnadsutjämningen

bör spegla faktiska

strukturkostnadsskillnader på det sätt

som föreslogs av beredningen.

Utskottet delar också motionärernas

uppfattning att den s.k. kommunakuten

bör slopas och att de medel som avsatts

för denna bör fördelas efter generella

principer. Strävan bör vara att

formulera klara spelregler för

kommunsektorn. Kraven på kommuner och

landsting kommer även framgent att vara

stora, men de löses inte genom en pott

som fördelas efter särskilda kriterier.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande åtgärder på det

kommunalekonomiska området

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Fi103 yrkandena 1, 4, 5 och 7

samt med avslag på motionerna

1995/96:Fi104 yrkande 2 och

1995/96:Fi105 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Särskilt yttrande

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Roy Ottosson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har i samband med

1996 års vårproposition, proposition

1995/96:213 om minskning av

statsbidraget till kommunsektorn i

särskilda fall och under allmänna

motionstiden framfört sina synpunkter på

utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Vi har inte haft anledning att återkomma

med i stort sett samma synpunkter också

i samband med regeringens skrivelse

1995/96:194 om utvecklingen inom den

kommunala sektorn då denna i tiden

behandlas nära de andra nämnda

motionstillfällena.

Vad gäller innehållet i den skrivelse

som behandlas i detta betänkande så

saknar den bl.a. analyser av de sociala

effekterna inom kommunsektorn till följd

av den statliga budgetsaneringen.

Behovet av sådana har vi påpekat i

samband med andra propositioner, och vi

återkommer med krav på sådana analyser i

en särskild motion under den allmänna

motionstiden. Regeringens skrivelse kan

vara lämplig för att redovisa sådana

analyser.

Vad gäller Miljöpartiets förslag om

statliga åtgärder för att på olika sätt

förbättra ekonomin inom den kommunala

sektorn så ingår dessa också i ovan

nämnda motioner. Det gäller också

regleringen av olika åtaganden och

förhållandet mellan stat och kommun.

Vi avser således att återkomma till

dessa frågor i samband med

propositioner, budgetbehandlingen och i

övrigt i samband med att motioner lagda

under den allmänna motionstiden

behandlas.

Socialutskottets yttrande

1996/97:SoU2y

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 maj beslutat

bereda socialutskottet tillfälle att

yttra sig över regeringens skrivelse

1995/96:194 om utvecklingen inom den

kommunala sektorn.

Socialutskottet begränsar yttrandet

till avsnitten 3.1.1 Hälso- och sjukvård

och 3.1.2 Barnomsorg i skrivelsen samt

till motionerna Fi102 yrkande 3 och

Fi104 yrkandena 3, 4 och 10.

Vårdköerna

I regeringens skrivelse redovisas att

det år 1992 infördes en vårdgaranti för

att minska köer och väntetider inom

vården. Garantin innebar att patienter

inom de grupper som omfattades av

garantin (höftledsoperationer,

operationer mot gråstarr,

kranskärlsförträngning m.fl.) skall

erbjudas behandling inom tre månader

från det att patienten satts upp på

vårdplaneringslista. Vidare anförs att,

i den s.k. Dagmaröverenskommelsen mellan

staten och Landstingsförbundet för år

1996, den nu gällande vårdgarantin har

utvecklats till att omfatta även

tillgängligheten till basal hälso- och

sjukvård i primärvården samt till

bedömning av specialist efter det att

remiss har utfärdats. Den nu utvidgade

vårdgarantin innebär också att särskilda

nationella vårdprogram skall upprättas

för vissa patienter som lider av

allvarlig kronisk sjukdom.

Vidare anförs att Landstingsförbundet i

en rapport har redovisat resultatet av

en uppföljning av vårdgarantin som

genomfördes vid årsskiftet 1995/96. När

undersökningen genomfördes pågick sedan

sex veckor omfattande vårdstrejker.

Enligt Landstingsförbundet har dessa

strejker haft stor inverkan på de

uppgifter som presenterades i rapporten.

Vid tiden för undersökningen fanns 61

000 personer i kö till behandlingar som

omfattades av vårdgarantin, vilket

innebar att köerna under år 1995 hade

ökat med 33 % eller 14 900 personer.

Antalet patienter som omfattades av

vårdgarantin och som väntat mer än tre

månader ökade under år 1995 med 5 600

personer till totalt 11 600. Detta

betyder att antalet patienter som

omfattas av vårdgarantin och som väntat

mer än tre månader på aktuell behandling

har mer än tredubblats jämfört med

årsskiftet 1993/94. Av dessa hade 82 %

själva valt att stå kvar på klinikens

väntelista i stället för att hänvisas

till en klinik med kortare väntetid,

anförs det.

I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.

(m) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vårdköerna (yrkande 3).

Motionärerna finner det anmärkningsvärt

att regeringens skrivelse inte med ett

enda ord berör de allt längre köerna

till operationer och behandlingar.

Vårdköerna försvann under den föregående

mandatperioden men ökar nu igen i en

oroande takt.

Enligt en enkät som Landstingsförbundet

presenterade i maj 1995 fanns då i minst

fem landsting köer utanför vårdgarantin

som av den medicinska sakkunskapen

ansågs vara medicinskt oacceptabla.

Enkäten visade också att bara 14 av 21

sjukvårdshuvudmän sade sig följa

vårdgarantins rekommendationer.

Situationen har sedan dess ytterligare

förvärrats enligt motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet ser med oro på att köerna i

vården ökar. Av Landstingsförbundets

rapport framgår visserligen att ökningen

av köerna under år 1995 till viss del

kan förklaras av vårdstrejken i slutet

av året. Detta är dock inte hela

förklaringen.

Vårdgarantin är en angelägen fråga i

regeringens pågående överläggningar med

Landstingsförbundet om den s.k.

Dagmaröverenskommelsen för 1997.

Utskottet utgår från att regeringen

återkommer till riksdagen i denna fråga

så snart förhandlingarna har avslutats.

Det totala resursbehovet för svensk

hälso- och sjukvård övervägs för

närvarande inom HSU 2000, som kommer att

överlämna ett delbetänkande om

resursfrågorna under hösten. Något

tillkännagivande med anledning av motion

Fi104 (m) yrkande 3 behövs inte enligt

utskottets mening.

Barnomsorgen

I regeringens skrivelse anförs att

barnomsorgen genom pedagogisk

gruppverksamhet skall ge barn stöd och

stimulans för deras emotionella, sociala

och intellektuella utveckling, bidra

till goda uppväxtvillkor och ge barn med

speciella behov av särskilt stöd för sin

utveckling den omsorg som deras

speciella behov kräver.

Under 1990-talet har barnomsorgen

byggts ut kraftigt, anförs det. År 1990

fanns 531 900 barn i åldrarna 0-12 år

inskrivna i daghem, familjedaghem och

fritidshem. I slutet av 1994 fanns 645

500 barn inskrivna, vilket innebär en

ökning med drygt 20 %. Under år 1995

byggdes barnomsorgen ut med ytterligare

20 000 platser, och för år 1996 räknar

kommunerna med att bygga ut med

ytterligare 25 000 platser enligt

Svenska Kommunförbundet.

I många kommuner har det blivit vanligt

med särskilda verksamheter som omfattar

alla sexåringar som organisatoriskt

tillhör skolförvaltningen. Ökningen av

antalet inskrivna barn är därför

särskilt stor i åldersgruppen sex till

sju år.

Vidare har den icke-kommunala

barnomsorgen successivt ökat i

omfattning. År 1990 var det totala

antalet inskrivna barn i icke-kommunala

daghem eller fritidshem 16 000.

Motsvarande siffra år 1994 var 47 000

barn. Den vanligaste formen för att

driva icke-kommunal barnomsorg var som

föräldrakooperativ.

I fasta priser har

bruttodriftskostnaderna för barnomsorgen

sjunkit med 3 % samtidigt som antalet

inskrivna barn ökat med 19 %. Detta ger

en sammantagen produktivitetsutveckling

för hela barnomsorgen under perioden

motsvarande 22 %. Gruppstorlekarna har

ökat med i genomsnitt 0,5 barn per

daghemsgrupp och 1,8 barn per

fritidshemsgrupp mellan åren 1993 och

1994. År 1994 hade 58 % av alla

årsarbetare i förskolor och fritidshem

förskollärar- eller

fritidspedagogsutbildning medan 2 %

saknade formell utbildning för arbete

med barn. År 1990 var motsvarande

andelar 49 respektive 7 %.

Undersökningar gjorda av Svenska

Kommunförbundet visar att kommunerna

alltmer sällan tillämpar enhetstaxor och

att de i stället övergår till

avgiftstaxor som är baserade på procent

av bruttoinkomsten. En tendens är att

kommunerna även inför en mer

differentierad avgiftstaxa vad avser

vistelsetid med olika tidsintervaller.

Allt fler kommuner går också ifrån

systemet med en betalningsfri månad

under sommaren och inför tolv månaders

betalningsplikt. Inför år 1996 beräknar

kommunerna att höja sina avgifter med i

genomsnitt 3 % över inflationen.

I motion Fi102 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnomsorg (yrkande 3).

Motionärerna konstaterar att

produktivitetsökningen på 22 % för hela

barnomsorgen mellan åren 1990 och 1994

till huvuddelen har kommit till stånd

genom fler inskrivna barn. Detta innebär

att personalen (vilka i princip är

kvinnor) fått en större arbetsbörda, och

barnen har inte fått samma möjligheter

att utvecklas i en pedagogisk miljö.

Detta ger effekter på lång sikt som i

dag är svåra att mäta i

prestationstermer. En ökad arbetsbörda

för barnomsorgspersonalen leder också

till att den uppmätta effektiviteten

riskerar att ätas upp av ohälsoproblem,

vilket då framför allt drabbar kvinnor.

Motionärerna anför att effekterna på

barn av nedskärningar inom skola och

barnomsorg delvis kan utläsas av det

ökade antal barn som kommer till barn-

och ungdomsmottagningarna. En

systematisk urholkning av barnens

livsmiljöer leder enligt motionärerna

till ökad utslagning av barn. Tidigare

kunde skola och barnomsorg fånga upp

dessa barn, men dessa klarar inte längre

av denna uppgift, eftersom den största

delen av tiden går åt till gruppen som

helhet och inte riktas till den enskilda

individen. Detta försvårar för

personal/lärare att upptäcka dem som

behöver extra stöd.

I motion Fi104 av Lars Tobisson m.fl.

(m) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om vad i motionen anförts om

rätten att välja som en grund för

förnyelse och utveckling av vård,

barnomsorg och utbildning (yrkande 10).

Motionärerna anför att de enskilda

initiativen är av största vikt för att

nå en förnyelse och utveckling av

skolan. Det är motionärernas övertygelse

att kvalitet och variationsrikedom i

undervisningen bäst främjas om skolor

med olika inriktning, arbetssätt och

huvudmän kan verka sida vid sida. De

vill fortsätta att arbeta för ökad

valfrihet inom barnomsorg och skola,

vilket de anser att regeringen

motarbetar. Detta förvånar motionärerna

eftersom flera rapporter nyligen visat

att fristående alternativ inom skola och

barnomsorg uppnår hög kvalitet till

relativt sett lägre kostnader.

Regeringen bör därför redovisa de

sakskäl som ligger till grund för denna

politik mot elevernas och föräldrarnas

rätt att välja skola och barnomsorg.

I motionen yrkas även att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en redovisning av

hur inkomstrelaterade taxor inom

barnomsorgen ökar marginaleffekterna för

barnfamiljerna och vad detta leder till

(yrkande 4). Regeringens skrivelse

anger att kommunerna alltmer sällan

tillämpar enhetstaxor utan i stället

övergår till avgiftstaxor som är

baserade på bruttoinkomsten.

Motionärerna anför att detta är en dålig

utveckling som har stimulerats av olika

uttalanden av regeringsföreträdare.

Innebörden av denna avgiftspolitik blir

att just barnfamiljer utsätts för

särskilt hårda och för samhällsekonomin

skadliga marginaleffekter vid inkomst-

ökning. Konstruktionen av

inkomstrelaterade taxor inom vissa

speciella områden bottnar i en märklig

felsyn att också kommunerna ovanpå den

statliga fördelningspolitiken genom

skatternas och vissa bidrags utformning

skall bedriva fördelningspolitik. Varför

man i så fall låter detta gälla just

barnomsorgen men inte t.ex.

kollektivtrafik förefaller gåtfullt.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare

uppfattning att en väl utbyggd

barnomsorg av god kvalitet är en viktig

del i familjepolitiken för att främja

föräldrars möjlighet att kombinera

föräldraskap och förvärvsarbete. Ett

viktigt steg för att nå målen för

barnomsorgen var införandet av de

bestämmelser i socialtjänstlagen som

preciserar barnomsorgens uppgift och de

kvalitetskrav som gäller för

verksamheten.

Utskottet kan konstatera att

barnomsorgen har byggts ut kraftigt

under 1990-talet för att möta

familjernas behov. Samtidigt har

personalens utbildningsnivå höjts,

vilket är viktigt för kvaliteten.

Utskottet kan vidare konstatera att

antalet barn i barngrupperna har ökat.

Kunskapen om effekterna av detta är ännu

begränsad. Utskottet har dock inhämtat

att Socialstyrelsen för närvarande

arbetar med en studie om situationen för

barn med särskilda behov inom

barnomsorgen. Studien, som beräknas bli

klar i början av 1997, bör kunna ge

värdefull kunskap om situationen inom

barnomsorgen. Vidare pågår inom

Välfärdsprojektets ram en jämförande

studie av barnomsorgen i Tyskland och

Sverige, vilken även kan ge ny kunskap.

Utskottet anser att motion Fi102 (v)

yrkande 3 inte bör föranleda något

uttalande från riksdagens sida.

Utskottet har bl.a. i betänkande

1994/95:SoU8 framhållit att barnomsorgen

skall präglas av rättvis fördelning och

ökad valfrihet. Utskottet anförde

samtidigt att det är kommunens ansvar

att tillgodose behovet av barnomsorg och

att kommunen därför måste ha möjlighet

att planera all barnomsorg inom kommunen

såväl den som bedrivs av kommunen som

den enskilda. Utskottet kan nu

konstatera att den icke-kommunala

barnomsorgen successivt ökat i

omfattning. Utskottet anser inte att

motion Fi104 (m) yrkande 10 bör

föranleda något uttalande från

riksdagens sida.

Avgifterna inom barnomsorgen är en

kommunal angelägenhet. Enligt 35 §

socialtjänstlagen får kommunen ta ut

skäliga avgifter enligt grunder som

kommunen bestämmer. Avgiften får dock

inte överstiga kommunens självkostnad.

Motion Fi104 (m) yrkande 4 bör, enligt

utskottets mening, avstyrkas.

Stockholm den 4 september 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s),

Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c),

Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s),

Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg

(s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin

(mp), Christin Nilsson (s), Elisebeht

Markström (s) och Tuve Skånberg (kd).

Avvikande meningar

1. Vårdköerna

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),

Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Birgitta Wichne (m) och Tuve

Skånberg (kd) anser att utskottets

bedömning under avsnittet Vårdköerna

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen i sin

skrivelse inte tillräckligt ingående

redovisat den oroande utvecklingen med

allt längre köer till operationer och

behandlingar. Vårdköerna försvann under

den föregående mandatperioden men ökar

nu igen i en oroande takt. Regeringen

försöker hävda att sjuksköterskestrejken

i slutet av 1995 är anledningen till att

köerna har vuxit. Detta stämmer inte.

Redan i början av 1995 kunde landsting

efter landsting konstatera att köerna

växte. Landstingsförbundet har

konstaterat att strejken endast

förstärkte en redan pågående trend.

Enligt en enkät som Landstingsförbundet

presenterade i maj 1995 fanns då i minst

fem landsting köer utanför vårdgarantin

som av den medicinska sakkkunskapen

ansågs vara medicinskt oacceptabla.

Enkäten visade också att bara 14 av 21

sjukvårdshuvudmän sade sig följa

vårdgarantins rekommendationer.

Situationen har sedan dess förvärrats.

Enligt utskottet bör detta ges

regeringen till känna med anledning av

motion Fi104 (m) yrkande 3.

2. Besparingar inom barnomsorgen

Stig Sandström (v) anser att den del av

utskottets bedömning under avsnittet

Barnomsorg som börjar med Utskottet

vidhåller och slutar med riksdagens

sida. bort ha följande lydelse:

Utskottet oroas över besparingarna inom

barnomsorg och skola. Den

produktivitetsökning som regeringen

redovisar i sin skrivelse har i huvudsak

kommit till stånd genom fler inskrivna

barn. Med andra ord har personalen fått

en större arbetsbörda och barnen har

inte fått samma möjligheter att

utvecklas i en pedagogisk miljö. Detta

ger effekter på lång sikt som i dag är

svåra att mäta.

Effekterna av besparingar inom skola

och barnomsorg kan delvis utläsas av det

ökande antal barn som kommer till barn-

och ungdomsmottagningarna. En

systematisk urholkning av barnens

livsmiljö leder till ökad utslagning av

barn. Tidigare kunde skola och

barnomsorg fånga upp dessa barn, vilket

är svårare i dag då större delen av

tiden går åt till gruppen som helhet och

inte riktas till den enskilda individen.

Detta försvårar för personal/lärare att

upptäcka de barn som behöver extra stöd.

Enligt utskottets mening bör detta ges

regeringen till känna med anledning av

motion Fi102 (v) yrkande 3.

3. Förnyelse och utveckling inom skolan

och barnomsorgen

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),

Roland Larsson (c), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Birgitta Wichne

(m) och Tuve Skånberg (kd) anser att den

del av utskottets bedömning under

avsnittet Barnomsorgen som börjar med

Utskottet har och slutar med mening,

avstyrkas. bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att varje familj skall

ha rätt att välja den barnomsorg som

passar familjen bäst. Detta förutsätter

att det finns olika former av barnomsorg

att tillgå och att familjernas val

respekteras genom att även privat

barnomsorg som uppfyller kvalitetskraven

ges rätt till offentligt stöd. Utskottet

anser således att riksdagen bör besluta

i enlighet med riksdagsbeslutet enligt

betänkande 1993/94:SoU11.

Utskottet anser att riksdagen med

anledning av motion Fi104 (m) yrkandena

4 och 10 bör ge regeringen detta till

känna.

Utbildningsutskottets yttrande

1995/96:UbU8y

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 21 maj 1996

beslutat att bereda bl.a.

utbildningsutskottet tillfälle att yttra

sig över regeringens skrivelse

1995/96:194 Utvecklingen inom den

kommunala sektorn jämte motioner, i de

delar som skrivelsen och motionerna

berör utskottets beredningsområde.

I de motioner som väckts med anledning

av skrivelsen finns 10 yrkanden som

berör utbildningsutskottets

beredningsområde. Utskottet behandlar i

det följande motionsyrkandena under tre

huvudrubriker som ansluter till

skrivelsens avsnitt 3.2 Skolan, 4.3

Mindre förändringar i organisationen

efter valet 1994, delavsnittet om

entreprenader och konkurrens och 4.4

Medborgarper-spektivet stärks.

Skolan

I skrivelsen lämnar regeringen en

översiktlig redovisning av hur den

kommunala verksamheten utvecklas i

förhållande till de nationella mål som

statsmakterna har satt upp för vissa

verksamhetsområden. Ett av de områden

som behandlas är skolan (s. 59-76).

Regeringen redovisar bl.a. att

utbildningsområdet i genomsnitt svarar

för 29 % av kommunernas löpande

bruttokostnader och att totalkostnaden

för utbildning år 1994 var 86,6

miljarder kronor (fasta priser). För de

olika skolformerna ges en kortfattad

redovisning av de nationella målen för

respektive utbildning, antal elever och

lärare, kostnader, kvalitet,

måluppfyllelse samt för grund- och

gymnasieskolan antalet elever m.m. i

fristående skolor.

I skrivelsen redovisas också bl.a.

Skolverkets undersökning läsåret 1993/94

Attityder till skolan (rapport nr 72), i

vilken ett representativt urval av

allmänhet, föräldrar, elever och lärare

tillfrågats om sin syn på skolan. Av

undersökningen framgår att skolan är ett

av de samhällsområden som allmänheten

har störst förtroende för. Tre av fyra

tillfrågade har en positiv uppfattning.

Två av tio föräldrar har litet eller

inget förtroende för skolan. En

majoritet av allmänhet och föräldrar

tycker att vi i dag har en lika bra

eller bättre skola än den man själv gick

i. Både allmänhet, föräldrar och lärare

anser att skolans uppgifter är viktiga,

men att skolan inte lyckas fullt ut med

att nå målen. Många menar att skolan

lyckas bättre med att förmedla kunskap

än med sina personlighetsdanande

uppgifter. De flesta lärare och elever

trivs i skolan. Mobbningsproblemen är

störst på högstadiet.

Frågan om hur olika elevers behov skall

kunna tillgodoses m.m. behandlas i

motion 1995/96:Fi104 (m). Enligt

motionärerna handlar det om att höja den

generella kunskapsnivån så att svenska

elever i alla ämnen tillhör de absolut

främsta i världen. Det handlar också om

att stävja tendenserna till ökade

skillnader i resultat mellan dem som kan

mest och dem som kan minst. Regeringen

bör snarast återkomma med en analys av

hur olika elevers behov skall kunna

tillgodoses i svensk skola (yrkande 5).

En viktig fråga där underlag saknas i

regeringens skrivelse berör utvecklingen

när det gäller lärare som har genomgått

specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.

Dessa lärare utgör en relativt liten

grupp med hög kompetens och hög

medelålder. Motionärerna är allvarligt

bekymrade för återväxten inom denna

grupp. Vidare framhåller motionärerna

att det hade varit önskvärt med en

redovisning i skrivelsen av effekterna

av kommunaliseringen av särskolan

(yrkande 6).

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att det offentliga skolväsendet enligt 1

kap. 2 § skollagen (1985:1100) skall ge

alla barn och ungdomar, oberoende av

kön, geografisk hemvist samt sociala och

ekonomiska förhållanden, lika tillgång

till utbildning. Utbildningen skall inom

varje skolform vara likvärdig varhelst

den anordnas i landet. Utbildningen

skall ge eleverna kunskaper och

färdigheter samt, i samarbete med

hemmen, främja deras harmoniska

utveckling till ansvarskännande

människor och medborgare. Utbildningen

skall vidare ta hänsyn till elever med

särskilda behov.

Nya läroplaner för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga

skolformerna (Lpf 94) har nyligen

införts (prop. 1992/93:220, bet.

1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.

93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m. läsåret

1995/96 i årskurserna 1-7 och fr.o.m.

läsåret 1997/98 i hela grundskolan. Lpf

94 tillämpas fr.o.m. läsåret 1994/95 för

den nya reformerade gymnasieskolan.

Läroplanerna utgår från en

ansvarsfördelning där staten anger de

övergripande målen och riktlinjerna för

skolverksamheten och kommunerna ansvarar

för genomförandet. Enligt de nya

läroplanerna skall undervisningen

anpassas till varje elevs behov.

Läroplanerna kompletteras med kursplaner

för alla ämnen och timplaner för de

olika skolformerna. I kursplanerna anges

de mål som alla elever skall ges

möjlighet att nå. Skolan har ansvaret

för att anpassa undervisningen så att

eleverna når minst dessa mål. Dessutom

anges i kursplanerna de mål skolan skall

sträva mot. Dessa mål sätter inte upp

något tak för elevernas kunskaper och

utveckling utan är vida och högt

ställda. Strävansmålen ger skolan goda

möjligheter att lägga upp en

undervisning som är anpassad efter varje

elevs förutsättningar. Strävansmålen ger

ett stort utrymme för fördjupning och

breddning av elevernas kunskaper. De nya

läroplanerna ger således alla elever -

såväl svag- som högpresterande elever -

goda möjligheter till utveckling.

Utskottet vill även peka på att elever

med behov av särskilt stöd enligt den

nationella utvecklingsplanen skall

uppmärksammas särskilt. Regeringen har i

regleringsbrev för 1995/96 bl.a. gett

Skolverket i uppdrag att utvärdera hur

kommunerna fördelar resurserna för att

tillgodose elever med behov av särskilt

stöd. Skolverket har i sin

verksamhetsplan för 1995/96 prioriterat

frågor kring elever med behov av

särskilt stöd.

När det gäller yrkandet om

specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

och kommunaliseringen av särskolan vill

utskottet peka på att universitet och

högskolor enligt bestämmelser i

regleringsbrev för 1995/96 skall samråda

med kommunerna, Statens skolverk samt i

förkommande fall med näringslivets

branschorganisationer före beslut om

dimensionering av olika fördjupningar

och specialiseringar inom

lärarutbildningarna. Grundskolans och

gymnasieskolans behov av lärare med

specialpedagogisk examen och lärare i

svenska som andraspråk skall särskilt

beaktas.

Arbetsgruppen för översyn av

lärarutbildningen har överlämnat sin

rapport Lärarutbildning i förändring (Ds

1996:16) till departementet i mars 1996.

Rapporten har nyligen remissbehandlats.

Utskottet konstaterar vidare att

ansvaret för särskolan och särvux

överfördes från landstingen till

kommunerna slutligt med utgången av år

1995. Skolverket skall senast den 1

februari 1998 redovisa en utvärdering av

konsekvenserna av det ändrade

huvudmannaskapet för särskolan och

särvux.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör finansutskottet avstyrka

yrkandena 5 och 6 i motion

1995/96:Fi104.

Finansiering av den arbetsplatsförlagda

utbildningen (APU) i gymnasieskolan tas

upp i yrkande 7 i motion 1995/96:Fi104

(m). Motionärerna hänvisar till

rapporter från Svenska kommunförbundet

och Skolverket som visar att många

skolor inte kan få ut sina elever på

arbetsplatsförlagd utbildning i den

omfattning som regering och riksdag har

beslutat. Detta förhållande är mycket

allvarligt. Regeringen bör återkomma med

ett förslag till finansieringsmodell för

APU utifrån de riktlinjer som föreslogs

av utredningen om kompetenskrav för

gymnasielärare i yrkesämnen i

betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101).

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Regeringen har i proposition

1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.

behandlat den arbetsplatsförlagda

utbildningen (APU) i gymnasieskolan. I

propositionen betonas vikten av APU, och

regeringen föreslår att även program som

inte har yrkesämnen skall, om kommunen

så beslutar, kunna arbetsplatsförläggas.

Regeringen anser också att en särskild

målbeskrivning bör fastställas för APU i

syfte att höja kvaliteten i denna del av

gymnasieutbildningen. Även andra ämnen

än yrkesämnen skall kunna

arbetsplatsförläggas.

Utbildningsutskottet avser att inom kort

behandla den nu nämnda propositionen

jämte bl.a. ett identiskt likalydande

yrkande som det nu förevarande om

finansiering av APU. Utskottet kommer

således att inom kort utförligt behandla

frågor med anknytning till APU inklusive

finansieringsfrågan. Med hänvisning

härtill anser utskottet att det nu

förevarande yrkandet bör avslås av

riksdagen.

Moderaterna pekar i sin motion

1995/96:Fi104 yrkande 8 på möjligheten

att vidga kommunernas rätt att lägga ut

undervisning på entreprenad. Nu gällande

lag möjliggör entreprenad endast i

sådana ämnen som enligt skollagen

betecknas som estetiska ämnen,

ekonomiska ämnen, tekniska ämnen eller

yrkesämnen. Lagen om

entreprenadförhållanden inom skolan bör

förtydligas så att det i framtiden blir

möjligt för kommuner att uppdra åt andra

utbildningsanordnare att bedriva

undervisning inom ett flertal olika

ämnen.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Enligt lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden inom skolan får

kommuner och landsting sluta avtal med

en enskild fysisk eller juridisk person

om att denne skall bedriva viss

undervisning i gymnasieskolan. Avtalet

får som motionärerna påpekar endast avse

undervisning inom ämnesblocken estetiska

ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen

och yrkesämnen. Detta innebär att över

700 av ca 750 kurser i gymnasieskolan

kan läggas ut på entreprenad. För

undervisning inom andra områden än de nu

nämnda får regeringen, om det finns

särskilda skäl i det enskilda fallet,

medge entreprenaddrift. Utskottet har

tidigare behandlat frågan om vidgade

möjligheter att lägga ut undervisning på

entreprenad (bet. 1994/95:UbU10 s. 24).

Utskottet ansåg då att det inte fanns

skäl att ändra gällande föreskrifter om

undervisning på entreprenad inom

skolområdet och avstyrkte de

föreliggande motionerna. Utskottet

finner inte anledning att ändra sitt

ställningstagande och föreslår således

att finansutskottet avstyrker bifall

till förevarande yrkande.

Enligt yrkande 9 i motion 1995/96:Fi104

(m) bör regeringen snarast för riksdagen

redovisa skälen för och planerade

åtgärder mot den höga

bortfallsfrekvensen inom undervisningen

i svenska för invandrare (sfi).

Motionärerna pekar på att 17 % av

eleverna avbryter sina studier i sfi,

vilket leder till slöseri med resurser

och tid.

I regeringens skrivelse uppges att 17 %

av eleverna i sfi-utbildningen avbröt

sina studier under läsåret 1994/95.

Utskottet har erfarit att av dessa har

52,6 % avbrutit på grund av annan

utbildning, studieuppehåll, flyttning,

arbete, sjukdom eller problem med

barnomsorg. För övriga som avbrutit sina

studier angavs att det skett av okänd

anledning .

Skolverket har uppdragit åt Centrum för

tvåspråkighetsforskning vid Stockholms

universitet att genomföra en utvärdering

av sfi. Syftet är att göra en ingående

utvärdering av bl.a. kvaliteten i sfi-

undervisningen. Utvärderingen beräknas

avslutas i december 1996. Mot bakgrund

av pågående utvärdering bör yrkandet

avstyrkas.

Entreprenader och konkurrens

I skrivelsen finns ett avsnitt om

entreprenader och konkurrens (s. 98-99).

Regeringen redovisar bl.a. att några

kommuner har utvärderat de senaste årens

konkurrensutsättning av kommunal

verksamhet. Det finns exempel på både

positiva och negativa erfarenheter, och

någon samlad bild av förändringarna

under de senaste åren går enligt

regeringens bedömning knappast att ge.

I motion 1995/96:Fi104 (m) behandlas

frågor om ökad valfrihet inom skolan

m.m. De enskilda initiativen är av

största vikt för att nå en förnyelse och

utveckling av skolan, anser

motionärerna. Arbetet för en ökad

valfrihet inom skola och barnomsorg

måste fortsätta, ett arbete som

regeringen enligt motionen motarbetar.

Flera rapporter har visat att fristående

alternativ inom dessa områden uppnår

högre kvalitet till relativt sett lägre

kostnader. Regeringen bör därför

redovisa de sakskäl som ligger till

grund för denna politik mot elevernas

och föräldrarnas rätt att välja skola

(yrkande 10). Motionärerna anser vidare

att mycket av det interna

utvecklingsarbetet i kommuner och

landsting är en direkt följd av en

stimulerande konkurrensmiljö. De anser

att det är märkligt att regeringens

skrivelse så litet berör effekterna av

konkurrensutsättningen. Det bör vara

möjligt för regeringen att till kommande

år ge en fyllig redovisning av

effekterna på olika verksamhetsområden

av konkurrensutsättningen (yrkande 11).

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att det finns en omfattande valfrihet

inom skolväsendet. Elever och föräldrar

har successivt givits större rätt och

möjlighet att välja skola. För

grundskolan gäller t.ex. att kommunen

vid fördelningen av elever på de olika

skolenheterna skall beakta föräldrarnas

önskemål om att deras barn skall tas

emot vid en viss skola så långt det är

möjligt utan att andra elevers

berättigade krav på placering i en skola

nära hemmet åsidosätts eller att

betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för

kommunen. En kommun skall i sin

grundskola även ta emot en elev för vars

grundskoleutbildning kommunen inte är

skyldig att svara, om eleven med hänsyn

till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i den kommunens

grundskola. I gymnasieskolan finns en

mångfald av utbildningsvägar. Eleverna

har rätt att genomgå sådan utbildning

som inte anordnas av den egna kommunen

varhelst den anordnas i landet, och

hemkommunen är skyldig att betala

utbildningen. Inom både grundskolan och

gymnasieskolan finns ett stort antal

fristående skolor som eleverna har

möjlighet att välja som alternativ till

den kommunala skolan. Godkända

fristående grundskolor och

gymnasieskolor har rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner.

I Skolverkets rapport Bilden av skolan

1996 konstateras att det är få föräldrar

som hittills utnyttjat möjligheten att

välja en annan skola än den anvisade

till sina barn. I fyra av fem kommuner

utnyttjar mindre än 2 % denna möjlighet.

I de kommuner där valmöjligheten

utnyttjas flitigast är andelen föräldrar

som väljer annan skola 15 %.

Föräldrarnas utbildningsnivå har stor

betydelse för hur och i vilken

utsträckning valmöjligheter utnyttjas.

Bland dem som väljer en annan skola

dominerar högskoleutbildade föräldrar,

och denna grupp är också mest positiv

till valfriheten. Högutbildade väljer

också i större utsträckning fristående

skolor. Även om alla erbjuds samma

formella rätt att välja finns det

således reella skillnader vad avser

utnyttjandet av denna rätt. Skolverkets

rapport visar också att möjligheten att

välja en fristående skola varierar

beroende på var man bor. Drygt hälften

av skolorna är belägna i de tre

storstäderna, medan det i två

tredjedelar av landets kommuner inte

finns någon fristående skola. I

storstadsområdena väljer knappt 6 % av

föräldrar och elever en fristående

skola.

Utskottet konstaterar

sammanfattningsvis att det finns en

omfattande valfrihet inom skolväsendet

och att elever och föräldrar successivt

har givits större rätt och möjlighet att

välja men att det finns skillnader vad

avser utnyttjandet av denna rätt.

Utskottet tillbakavisar påståendet i

motionen att regeringen motverkar

elevers och föräldrars rätt att välja

skola. Senast har riksdagen under hösten

1995 på förslag från regeringen beslutat

anta en lag om försöksverksamhet med

ökat föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång (prop.

1994/95:212, bet. 1995/96:UbU1, rskr.

27).

Utskottet föreslår med hänvisning till

det anförda att finansutskottet

avstyrker yrkandena.

Medborgarperspektivet

Regeringen framhåller att enligt flera

lokala undersökningar är medborgarna i

stort sett ganska nöjda med den

kommunala servicen. Från några

undersökningar redovisas slutsatsen att

medborgaren anser att hans eller hennes

påverkansmöjligheter på den kommunala

servicen är begränsade. Mellan 30 och 40

% upplever sig inte ha några

påverkansmöjligheter alls. Regeringen

pekar på att det sedan länge funnits en

viss valfrihet att välja t.ex. skola för

sina barn. Möjligheterna för medborgaren

att själv välja producent ökar och

omfattar allt fler områden.

Vidare framhålls i skrivelsen att

brukarinflytande också kan utövas via

samråd, självförvaltningsorgan,

opolitiska nämnder, villkorad delegation

m.m. I några kommuner övervägs att

inrätta opolitiska nämnder i en del av

kommunen. Invånarna kan då få välja

ledamöterna via ett valförfarande där

kandidaternas namn kryssas för eller

skrivs till på en särskild valsedel.

Sådana nämnder kan få ansvaret för t.ex.

skola, barn- och äldreomsorg inom sin

kommundel.

I två motioner, 1995/96:Fi104 (m) och

1995/96:Fi103 (fp), behandlas frågor med

anknytning till medborgarperspektivet. I

den först nämnda motionen hänvisas till

redovisningen i skrivelsen av att

medborgarna är ganska nöjda med den

kommunala servicen, och man anser att

det är en brist att regeringen inte

redovisat att medborgare som valt de

privata alternativen inom t.ex. skola

och omsorg ofta är mer nöjda. Mot den

bakgrunden vore det på sin plats att

regeringen redovisar de skäl som ligger

bakom regeringens ovilja mot elevers och

föräldrars rätt att välja skola och

omsorg. Motionärerna anser det

självklart med en rätt för föräldrar att

välja skola och omsorg (yrkande 13).

Motionärerna anser vidare att det i den

diskussion som förs om mångfald och

kvalitet inom de kommunala

verksamhetsområdena är särskilt viktigt

att lyfta fram hur resultatet till sist

värderas av dem som verksamheten är till

för. En redovisning bör därför ges av

hur de olika alternativen inom skola,

omsorg m.fl. kommunala

verksamhetsområden upplevs av dem

verksamheten finns för (yrkande 12).

I yrkande 6 i den senare motionen

anförs att det allra viktigaste för att

bekämpa segregationen är att människor

får makt över sina egna liv. En viktig

förutsättning är därvid att de måste

kunna ta makten över de viktiga

verksamheterna inom framför allt skolan

och barnomsorgen. Motionärerna pekar på

att valfrihet inte är en lyx som endast

skall unnas de välbeställda.

Självstyrande skolor, elev- och

föräldramedverkan och enskilt drivna

skolor i olika former är minst lika

angelägna i utsatta bostadsområden. Det

aktuella regeringsförslaget att

ytterligare försämra villkoren för

friskolorna är i detta sammanhang ett

allvarligt steg i helt fel riktning,

heter det i motionen.

Utskottet har under avsnittet om

entreprenader och konkurrens

vversiktligt redovisat gällande regler

för elevers och föräldrars rätt att

välja skola. Mot bakgrund av uppgifter i

Skolverkets rapport Bilden av skolan

1996 har utskottet vidare kunnat

konstatera att även om alla erbjuds

samma formella rätt att välja så finns

det skillnader vad avser utnyttjandet av

denna rätt.

Skolverket tar också i rapporten upp

frågan om valmöjligheter och segregation

och pekar på att verket i en utvärdering

läsåret 1992/93 kunde konstatera vissa

tendenser till ökad segregation som en

följd av de ökade möjligheterna att

välja skola. Tendensen var speciellt

märkbar i storstadsområdena och då

framför allt i de invandrartäta

bostadsområdena. Både svenska elever och

vissa elever med invandrarbakgrund sökte

sig till skolor i andra områden. Vidare

framhålls att den faktor som ytterst

verkar segregerande i samhället är

boendet. Skolornas upptagningsområden

avspeglar det omgivande bostadsområdets

etniska och sociala sammansättning.

Skolverket pekar på att om möjligheterna

att välja skola medför en ensidig

förflyttning av elever kan

valmöjligheterna tänkas bidra till att

förstärka bostadsmiljöns segregerande

mekanismer. Skolverket anser det för

tidigt att säga om val i skolan orsakar

segregation eller inte. Däremot

konstateras att valmöjligheterna

utnyttjas olika av olika grupper. Det är

t.ex. avsevärt lättare för akademiskt

utbildade föräldrar att hävda sina

önskemål och rättigheter jämfört med

lågutbildade. Det är ännu för tidigt att

säga vilka konsekvenser detta får på

lång sikt för skolans struktur och

sammansättning, anser Skolverket. Denna

uppfattning delar utskottet.

Utskottet erinrar om att riksdagen har

beslutat om en försöksverksamhet

fr.o.m. den 1 juli 1996 med lokala

självstyrelser med föräldramajoritet

inom skolan (prop. 1995/96:157, bet.

UbU9, rskr. 259). Försöksverksamheten

skall pågå under en femårsperiod.

Med hänvisning till vad utskottet har

anfört avstyrker utskottet förevarande

yrkanden.

Enligt utbildningsutskottets uppfattning

bör finansutskottet föreslå riksdagen

att lägga skrivelsen i den del den berör

utbildningsutskottets beredningsområde

till handlingarna.

Stockholm den 27 augusti 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren

(c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie

Danestig-Olofsson (v), Majléne

Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger

Davidson (kds) och Siri Dannaeus (fp).

Avvikande meningar

1. Hur olika elevers behov skall kunna

tillgodoses m.m.

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

att den del av utbildningsutskottets

yttrande i avsnittet Skolan som börjar

med Utskottet vill och slutar med

motion 1995/96:Fi104 bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning och anser det av största

vikt att den generella kunskapsnivån

höjs så att svenska elever i alla ämnen

tillhör de absolut främsta i världen.

Men det handlar också om att stävja

tendenserna till ökade skillnader i

resultat mellan dem som kan mest och dem

som kan minst. Enligt utskottets

uppfattning bör regeringen återkomma med

en analys av orsakerna till de ökade

skillnaderna, liksom med förslag till

hur såväl svag- som högpresterande

elevers behov skall kunna tillgodoses i

svensk skola. Utskottet vill i

sammanhanget peka på att det är

oacceptabelt att barn med särskilda

behov inte får det stöd de har rätt

till. En viktig fråga där underlag

saknas i regeringens skrivelse är

utvecklingen när det gäller lärare som

har genomgått specialpedagogisk

påbyggnadsutbildning. Dessa lärare utgör

en relativt liten grupp med hög

kompetens. Utskottet delar

motionärernas oro för återväxten inom

denna grupp lärare och anser att

regeringen bör återkomma med förslag

till åtgärder inom området.

Enligt utskottet bör finansutskottet

föreslå riksdagen att med bifall till

yrkande 5 och med anledning av yrkande 6

i motion 1995/96:Fi104 som sin mening ge

regeringen till känna vad

utbildningsutskottet har anfört.

2. Finansiering av den

arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i

gymnasieskolan

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

att den del av utbildningsutskottets

yttrande i avsnittet Skolan som börjar

med Regeringen har och slutar med av

riksdagen bort ha följande lydelse:

På de yrkesinriktade programmen i

gymnasieskolan skall minst 15 veckor av

undervisningstiden vara förlagda till en

eller flera arbetsplatser. Andelen

arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är i

en internationell jämförelse mycket låg.

Det är skolan som har ansvaret för att

anskaffa utbildningsplatser. Rapporter

från Kommunförbundet och Skolverket

visar att många skolor inte kan få ut

sina elever på APU i den omfattning som

regering och riksdag har beslutat.

Utskottet ser mycket allvarligt på

detta. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att skola och arbetsliv

måste ta ett större ansvar för att

förverkliga den arbetsplatsförlagda

utbildningen. Regeringen bör återkomma

med ett förslag till finansieringsmodell

för APU utifrån de riktlinjer som

föreslogs i betänkandet Höj ribban! Vad

utskottet har anfört bör finansutskottet

med bifall till motion 1995/96:Fi104

yrkande 7 föreslå att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna.

3. Undervisning på entreprenad

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

att den del av utbildningsutskottets

yttrande i avsnittet Skolan som börjar

med Enligt lagen och slutar med

förevarande yrkande bort ha följande

lydelse:

Enligt lagen (1993:802) om

entreprenadförhållanden i skolan får

kommuner sluta avtal med en enskild

fysisk eller juridisk person om att

denne skall bedriva viss undervisning i

gymnasieskolan. Avtalet får endast avse

undervisning inom ämnesblocken estetiska

ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen

och yrkesämnen. Om det finns särskilda

skäl i det enskilda fallet får

regeringen medge att även annan

undervisning får läggas ut på

entreprenad. Utskottet anser att

möjligheterna för kommunerna att - utan

särskilt medgivande från regeringen -

lägga ut undervisning på entreprenad bör

vidgas och gälla fler ämnen och även

hela program. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till sådana

ändringar i lagen om

entreprenadförhållanden i skolan. Vad

utskottet nu har anfört bör

finansutskottet med bifall till motion

1995/96:Fi104 yrkande 8 föreslå att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna.

4. Undervisningen i svenska för

invandrare (sfi)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

att den del av utbildningsutskottets

yttrande i avsnittet Skolan som börjar

med I regeringens skrivelse och slutar

med yrkandet avstyrkas bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det uppseendeväckande

att en så stor andel som 17 % av

eleverna i sfi-utbildningen avbryter

sina studier. Utskottet delar därvid

motionärernas uppfattning att detta

innebär slöseri med resurser och tid.

Regeringen bör därför snarast redovisa

skälen för och planerade åtgärder mot

den höga bortfallsfrekvensen i sfi.

Utbildningsutskottet anser att

finansutskottet med bifall till motion

1995/96:Fi104 yrkande 9 bör föreslå att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad utbildningsutskottet har

anfört.

5. Ökad valfrihet inom skolan m.m.

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kds) anser att den

del av utbildningsutskottets yttrande i

avsnittet Entreprenader och konkurrens

som börjar med Utskottet vill och

slutar med avstyrker yrkandena bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna att arbetet för en ökad

valfrihet inom skola och barnomsorg

skall fortsätta. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med en

redovisning av planerade åtgärder för

att åstadkomma en ökad valfrihet inom

dessa områden.

Flera rapporter har nyligen visat att

fristående alternativ inom skola och

barnomsorg uppnår hög kvalitet till

relativt sett lägre kostnader.

Verksamhet utvecklas när den

konkurrensutsätts och kostnadsjämförs.

Mycket av det interna utvecklingsarbetet

i kommuner och landsting är en direkt

följd av en stimulerande

konkurrensmiljö. Det vore av stort

intresse att få en närmare redovisning

av dessa positiva effekter av

konkurrensutsättning av kommunal

verksamhet. Utskottet anser att

regeringen till kommande år bör ge en

sådan redovisning. Enligt

utbildningsutskottets uppfattning bör

finansutskottet tillstyrka motion

1995/96:Fi104 yrkandena 10 och 11.

6. Medborgarperspektivet

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger

Davidson (kds) och Siri Dannaeus (fp)

anser att den del av

utbildningsutskottets yttrande i

avsnittet Medborgarper-spektivet som

börjar med Utskottet har och slutar

med förevarande yrkanden bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att kvalitet och

varationsrikedom i t.ex. undervisningen

främjas bäst om skolor med olika

inriktningar, arbetssätt och huvudmän

kan verka sida vid sida. Enligt

utskottets uppfattning är det en

självklar rätt för föräldrar att kunna

välja skola och barnomsorg. Valfrihet är

ingen lyx som endast skall unnas de

välbeställda. Självstyrande skolor, elev-

och föräldramedverkan och enskilt drivna

skolor är minst lika angelägna i utsatta

bostadsområden. Att människor tilltros

såväl att kunna välja det som passar dem

bäst som att utforma verksamheterna är

en viktig grundsten i arbetet för att

bekämpa utanförskap och vanmakt.

Medborgare som valt de privata

alternativen är ofta mer nöjda. I

diskussionen om mångfald och kvalitet

inom de kommunala verksamhetsområdena är

det viktigt att lyfta fram hur

resultatet till sist värderas av dem som

verksamheten är till för. En redovisning

bör därför göras av hur de olika

alternativen inom skola och barnomsorg

m.fl. kommunala verksamhetsområden

upplevs av dem som verksamheten finns

för.

Utskottet föreslår att finansutskottet

tillstyrker motionerna 1995/96:Fi103

yrkande 6 och 1995/96:Fi104 yrkandena 12

och 13.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens skrivelse 1

Motionerna 1

Yttranden från andra utskott 3

Utskottet 3

Regeringens skrivelse 3

Motionerna 3

Krav och önskemål om ytterligare

uppföljningsinsatser 4

Krav och önskemål om framtida

åtgärder och förslag 5

Yttranden från andra utskott 6

Socialutskottets yttrande 6

Vårdköerna 6

Barnomsorgen 7

Utbildningsutskottets yttrande 7

Skolan 8

Entreprenader och konkurrens 9

Medborgarperspektivet 9

Finansutskottets bedömning 11

Allmänt om inriktningen av

uppföljningsverksamheten 11

Krav och önskemål om ytterligare

uppföljningsinsatser 12

Uppföljningsinsatser inom

områdena vård och barnomsorg 12

Uppföljningsinsatser inom

skolans område 12

Uppföljningsinsatser i övrigt 12

Finansutskottet 12

Krav och önskemål om framtida

åtgärder och förslag 13

Åtgärder inom skolan 13

Åtgärder inom barnomsorgen 13

Åtgärder på det

kommunalrättsliga området 13

Åtgärder på det

kommunalekonomiska området 14

Hemställan 14

Reservationer

1. Ytterligare uppföljningsinsatser

(mom. 2) 16

2. Ytterligare uppföljningsinsatser

(mom. 2) 16

3. Åtgärder inom skolan (mom. 3) 17

4. Åtgärder inom barnomsorgen

(mom. 4) 18

5. Åtgärder på det

kommunalrättsliga området (mom. 5) 18

6. Åtgärder på det

kommunalrättsliga området (mom. 5) 19

7. Åtgärder på det

kommunalekonomiska området (mom. 6) 19

8. Åtgärder på det

kommunalekonomiska området (mom. 6) 20

Särskilt yttrande

Utvecklingen inom den kommunala

sektorn 20

Bilagor

Socialutskottets yttrande

1996/97:SoU2y 21

Utbildningsutskottets yttrande

1995/96:UbU8y 28

Gotab, Stockholm 1996