Bet. 1996/97:JoU1

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU01

Statsbudgeten för budgetåret 1997

(Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

JoU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 1997 om

anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, jämte 191 motionsyrkanden.

Riksdagen har den 22 november 1996

fastställt utgiftsramen för

utgiftsområdet till 13 324 082 000 kr.

Regeringens förslag om medelsanvisning

på anslag m.m. tillstyrks. Utskottet

anser i likhet med regeringen att en

besparing på totalt 223 miljoner kronor

bör göras inom utgiftsområdet. Härutöver

skapas genom överföringar av medel från

andra utgiftsområden, tillskott av medel

från EG:s budget och ytterligare medel

till miljöersättningsprogrammet ett

utrymme för reformer som uppgår till

knappt 820 miljoner kronor. Härigenom

möjliggörs bl.a. en utökning av

miljöprogrammet som innebär att

insatserna för att utveckla det

konventionella jordbruket mot en

ekologiskt hållbar produktion kan öka.

Vidare föreslås ett nytt

investeringsstöd till jordbrukssektorn

och ytterligare satsning på energiskog.

När det gäller det utökade

miljöersättningsprogrammet förordar

utskottet bl.a. att det kommande

vallstödet förenas med tydliga miljökrav

och att reglerna för det nya stödet

utformas i samklang med det befintliga

miljöprogrammet. Vidare är det angeläget

att åtgärderna utformas på ett sådant

sätt att en förstärkt miljöeffekt kan

uppnås med ett administrativt enkelt

system. Det utökade programmet bör vara

generellt och stimulera till en

miljövänlig vallproduktion i hela

landet. Särskild hänsyn bör tas till

förhållandena i stödområde 4 i mellersta

Sverige. Därmed tillgodoses ett antal

motionsyrkanden (s, m, c, v, kd) helt

eller delvis.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande

innebärande att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag om

hur angelägna fiskevårdsåtgärder skall

finansieras. Vidare föreslår utskottet

ett tillkännagivande med innebörden att

regeringen bör utarbeta en sammanhållen

rovdjurspolitik och snarast möjligt

återkomma till riksdagen i frågan. Dessa

tillkännagivanden innebär att ett antal

motionsyrkanden (s, m, c, v, mp, kd)

tillgodoses helt eller delvis.

I övrigt avstyrker utskottet

motionerna.

I betänkandet behandlas även vissa

forskningsfrågor i anslutning till

proposition 1996/97:5 Forskning och

samhälle.

Till betänkandet har fogats 20

reservationer och 4 särskilda yttranden.

Budget

propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:1

utgiftsområde 23 föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

utsädeslagen (1976:298),

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skogsvårdslagen (1979:429),

3. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om upphävande av lagen

(1990:1496) om hur ledamöter i

skogsvårdsstyrelserna utses,

4. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Statens jordbruksverks

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar under anslaget B

1. Statens jordbruksverk,

5. att riksdagen godkänner att Statens

jordbruksverk skall ha tillgång till en

kredit på myndighetens särskilda

räntekonto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder

kronor,

6. att riksdagen godkänner vad

regeringen anfört under anslaget B 2.

Stöd till jordbrukets rationalisering

m.m. om jordfondens storlek och

användning,

7. att riksdagen godkänner ett

nationellt anläggningsstöd för

plantering av fleråriga grödor för

produktion av biomassa,

8. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat om ett nytt

delprogram inom ramen för

miljöprogrammet för ersättning till

rennäringen för bevarande av rovdjur

inom renskötselområdet,

9. att riksdagen godkänner att anslaget

B 16. Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. även får belastas

med kostnader för eventuella finansiella

sanktioner,

10. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat om slopande av den

obligatoriska kvalitetsmärkningen av

matpotatis,

11. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat om bestrålning av

vissa livsmedel,

12. att riksdagen godkänner att de

övergripande målsättningarna för

verksamheten inom Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämndens ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar under anslaget F 2.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,

13. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Sveriges

lantbruksuniversitet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar

under anslaget G 1. Sveriges

lantbruksuniversitet,

14. att riksdagen för år 1997 anvisar

anslagen under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt följande uppställning:

Internationellt samarbete

A 1. Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.; ramanslag;

37 414 000 kr,

Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag;

183 114 000 kr,

B 2. Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m.; ramanslag; 45 000

000 kr,

B 3. Stöd till avbytarverksamhet;

obetecknat anslag; 13 000 000 kr,

B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag;

966 000 kr,

B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1

300 000 kr,

B 6. Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket; reservationsanslag; 23 857

000 kr,

B 7. Bekämpande av växtsjukdomar;

ramanslag; 2 629 000 kr,

B 8. Strukturstöd inom

livsmedelssektorn; ramanslag; 149 000

000 kr,

B 9. Från EG-budgeten finansierat

strukturstöd; ramanslag; 184 000 000 kr,

B 10. Regionala stöd till jordbruket;

ramanslag; 719 000 000 kr,

B 11. Från EG-budgeten finansierade

regionala stöd till jordbruket;

ramanslag; 325 000 000 kr,

B 12. Kompletterande åtgärder inom

jordbruket; ramanslag; 1 085 000 000 kr,

B 13. Från EG-budgeten finansierade

kompletterande åtgärder inom jordbruket;

ramanslag; 1 092 500 000 kr,

B 14. Arealersättning och djurbidrag

m.m.; ramanslag; 4 950 000 000 kr,

B 15. Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter; ramanslag;

2 139 000 000 kr,

B 16. Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.; ramanslag; 119

333 000 kr,

Fiske

C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 58 166

000 kr,

C 2. Strukturstöd till fisket m.m.;

ramanslag; 30 890 000 kr,

C 3. Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m.;

ramanslag; 80 000 000 kr,

C 4. Fiskevård; ramanslag; 4 612 000 kr,

Rennäring m.m.

D 1. Främjande av rennäringen m.m.;

ramanslag; 61 700 000 kr,

D 2. Ersättningar för viltskador m.m.;

ramanslag; 12 500 000 kr,

D 3. Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538

000 kr,

Djurskydd och djurhälsovård

E 1. Statens veterinärmedicinska

anstalt; ramanslag; 74 004 000 kr,

E 2. Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen;

obetecknat anslag; 77 691 000 kr,

E 3. Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag;

16 832 000 kr,

E 4. Centrala försöksdjursnämnden;

ramanslag; 6 909 000 kr,

E 5. Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000

kr,

Livsmedel

F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag;

103 051 000 kr,

F 2. Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden; ramanslag; 3 868 000

kr,

F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap;

ramanslag; 28 415 000 kr,

F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 31

291 000 kr,

F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten;

ramanslag; 6 000 000 kr,

Utbildning och forskning

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet;

ramanslag; 980 773 000 kr

G 2. Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Förvaltningskostnader;

ramanslag; 10 501 000 kr,

G 3. Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning och kollektiv

forskning; ramanslag; 204 850 000 kr,

G 4. Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien; obetecknat anslag;

882 000 kr,

Skogsnäring

H 1. Skogsvårdsorganisationen;

ramanslag; 271 393 000 kr,

H 2. Bidrag till skogsvård m.m.;

reservationsanslag; 10 000 000 kr,

H 3. Täckande av förluster till följd av

statliga kreditgarantier för lån till

byggande av skogsvägar;

reservationsanslag; 1 000 000 kr,

H 4. Insatser för skogsbruket;

ramanslag; 80 200 000 kr,

H 5. Internationellt skogssamarbete;

ramanslag; 1 405 000 kr,

H 6. Från EG-budgeten finansierade medel

för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6

000 000 kr.

Lagförslagen fogas som bilaga 3 till

detta betänkande.

Proposition 1996/97:5 Forskning och

samhälle

I betänkandet redovisas även vissa

överväganden om forskning inom

Jordbruksdepartementets

verksamhetsområde.

Proposition 1995/96:224 Följdfrågor med

anledning av den ändrade länsindelningen

i Skåne m.m.

I betänkandet behandlas propositionens

yrkande 3 om förslag till lag om val av

ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne

län.

Lagförslaget fogas som bilaga 4 till

detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1996

1996/97:Jo203 av Jan-Olof Franzén och

Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

förenklingar i miljöstödsprogrammet.

1996/97:Jo206 av Sten Svensson och Lars

Hjertén (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat utnyttjande av EU:s

miljöersättningsprogram, samt att

reglerna bör förenklas inför nästa

ersättningsperiod,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av vad

ytterligare utnyttjande av

investeringsstöd från EU till

animalieproduktionen skulle innebära för

sysselsättningen.

1996/97:Jo207 av Per Erik Granström

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett djurrelaterat

vallstöd.

1996/97:Jo210 av Ulla Löfgren (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering och förslag till

förbättringar angående

lönsamhetsutvecklingen för

Norrlandsjordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparing i LFA-stöd,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om administrativ hantering och

rättssäkerhet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vallstöd,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hållandetider i LFA-systemet,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om grisproduktionen i norra

Sverige,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om intransportstöd till

livsmedelsföretag i norra Sverige,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om äggproduktionen i norra

Sverige,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om potatisodling i norra

Sverige,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utnyttjande av

miljöprogrammet,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om synliggörande av de

norrländska landskapstyperna i

miljöprogrammet,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behållande av dagens

arealkrav i öppet odlingslandskap,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsstöd.

1996/97:Jo211 av Kjell Ericsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett speciellt djuranknutet

vallstöd i stödområde 4,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppflyttning av vissa

kommuner i högre stödområde.

1996/97:Jo212 av Kjell Ericsson och

Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inlemma

hästhållning inom ramen för stödet till

mindre gynnade områden, det s.k. LFA-

stödet,

2. att riksdagen beslutar att

hästhållning skall ingå som en

ersättningsberättigad produktionsgren

inom ramen för programmet att bevara ett

öppet odlingslandskap inom stödområdena

13,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den nordsvenska hästen

skall omfattas av stöd till

utrotningshotade raser.

1996/97:Jo214 av Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödområdesindelning.

1996/97:Jo215 av Lisbeth Staaf-Igelström

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett djuranknutet

vallstöd.

1996/97:Jo216 av Axel Andersson m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om decentraliserad arbetsordning

av handläggning av jordbruksstöden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett utvecklat ADB-stöd för

jordbruksstöd.

1996/97:Jo217 av Sven-Erik Österberg

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om LFA-områden.

1996/97:Jo220 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rutiner som tillgodoser

behovet av regional redovisning inom

olika stödnivåer och stödformer,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att SKB-kons speciella

kvaliteter tas till vara inom ramen för

ett särskilt miljöprogram för fjäll- och

inlandsjordbruket,

1996/97:Jo221 av Dan Ericsson (kd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd för maskinringar inom

jordbruksnäringen.

1996/97:Jo222 av Maggi Mikaelsson (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att getnäringen bör ges ett

eget utrymme inom ramen för EU:s

miljöstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad kunskap om

getter.

1996/97:Jo225 av Torsten Gavelin (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om intransportstöd för

jordbruksprodukter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot osund konkurrens

från finska ägg.

1996/97:Jo226 av Agne Hansson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöstödens utformning och

behov av översyn av reglernas utformning

inför ansökningsperioden 1997,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändringen av regelsystemet

för värdefulla natur- och kulturvärden

inför 1997 års ansökningar så att

kulturvärden även på mindre lantbruk kan

bevaras samt att kraven på Gotland och

Öland likställs med övriga riket.

1996/97:Jo229 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av anslaget för

ekologisk produktion under anslaget B 6,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordning av insatserna

under anslaget B 6 med SLU,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det är de framförhandlade

nivåerna som skall gälla för LFA-stödet

till områdena 14 samt mål 6-området,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det nationella stödet

snarast bör utbetalas i dess helhet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av det s.k.

vallstödet,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta ett särskilt

fjällmiljöprogram för jordbruket i

Norrlands inland,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärderingen av

miljöstödsprogrammen,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma

med ett samlat förslag om fiskevårdens

finansiering,

11. att riksdagen avslår förslaget om

sänkt prisstöd till rennäringen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en statlig

rovdjurspolitik,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöersättningsprogram

för rovdjursrivna renar måste bygga på

den överenskommelse som gjorts med

Naturvårdsverket och Sametinget,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslaget för

rovdjursrivna renar bör vara ett

reservationsanslag,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ersättning för

rovdjursrivna tamdjur skall kunna utgå,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör ta

initiativ i EU till en

viltskadeersättning för husdjur

motsvarande den som skall gälla för

renar,

1996/97:Jo233 av Ola Sundell och Eva

Björne (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en rovdjurspopulation på en

för rennäringen hanterbar nivå.

1996/97:Jo234 av Eva Eriksson m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att använda EU-

medel för miljöstöd till jordbruket,

3. att riksdagen till B 12.

Kompletterande åtgärder inom jordbruket

(utgiftsområde 23) för budgetåret 1997

anvisar 600 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 1

685 000 000 kr.

1996/97:Jo235 av Margareta Andersson

m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändrade regler vid

fördelning av LFA-stödet.

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i EU skall verka

för en förenkling av regelverken för

EU:s olika ersättningssystem,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om våtmarker,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sammanhållet delprogram för

konventionellt jordbruk inom ramen för

EU:s miljöprogram för jordbruket,

7. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till förenkling av regelverken

för miljöersättningen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vallstöd,

9. att riksdagen hos regeringen begär

en uppföljning av jordbrukspolitikens

konsekvenser i norra Sverige i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo237 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av anslaget för

ekologisk produktion under anslaget B 6,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordning av insatserna

under anslaget B 6 med SLU,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det är de framförhandlade

nivåerna som skall gälla för LFA-stödet

till områdena 1-4 samt mål 6-området,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det nationella stödet

snarast bör utbetalas i dess helhet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av det s.k.

vallstödet,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta ett särskilt

fjällmiljöprogram för jordbruket i

Norrlands inland,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärderingen av

miljöstödsprogrammen,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma

med ett samlat förslag om fiskevårdens

finansiering,

11. att riksdagen avslår förslaget om

sänkt prisstöd till rennäringen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en statlig

rovdjurspolitik,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöersättningsprogram

för rovdjursrivna renar måste bygga på

den överenskommelse som gjorts med

Naturvårdsverket och Sametinget,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslaget för

rovdjursrivna renar bör vara ett

reservationsanslag,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ersättning för

rovdjursrivna tamdjur skall kunna utgå,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör ta

initiativ i EU till en

viltskadeersättning för husdjur

motsvarande den som skall gälla för

renar,

19. att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag beslutar om ramar för

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar enligt

uppställning:

Anslag

Regeringens förslag Anslagsförändring

B 3. Stöd till avbytarverksamhet m.m.

13 000 35 000

B 12. Kompletterande åtgärder inom1 085

000 100 000

jordbruket

C 4. Fiskevård 4 612

20 000

D 2.Ersättningar för viltskador m.m.12

500 6 000

E 1.Statens veterinärmedicinska anstalt

74 004 7 800

1996/97:Jo238 av Ulf Björklund (kd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen av det

tillkommande miljöstödet, så att

tillskottet fördelas på det mest

verkningsfulla och rättvisa sättet.

1996/97:Jo239 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vall- och betesstödet

utformas på ett generellt sätt gällande

i hela landet,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man snarast bör använda

sig av det maximala miljöstödet,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenklat regelverk för

miljöstöden till kulturmiljövård och

biologisk mångfald,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i EU på nytt pröva frågan

om att LFA-stödet skall omfatta områden

som inte kom med i samband med

förhandlingarna 1995,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU skall

verka för ett förenklat regelsystem för

ekologiskt jordbruk,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU skall

verka för att omläggningstiden

(karensen) för omställning till

ekologisk produktion skall vara ett år,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att prioritera forskning

kring utveckling av ett energieffektivt

jordbruk - på sikt helt självförsörjande

med egen förnybar energiproduktion,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om öronmärkta anslag till SLU

och SJFR för utveckling av ekologiskt

lantbruk,

16. att riksdagen beslutar bibehålla

oförändrad anslagsnivå för djurskydd,

17. att riksdagen beslutar om

oförändrat prisstöd till renkött,

18. att riksdagen beslutar avsätta

särskilda medel för rovdjursinventering,

19. att riksdagen med följande

förändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag Anslagsförändring

B 3.Stöd till avbytarverksamhet 13 000 +

85 000

B 10.Regionala stöd till jordbruket719

000 + 15 000

B 12. Kompletterande åtgärder inom1 085

000 + 100 000

jordbruket

D 1.Främjande av rennäringen m.m.61 700+

9 000

E 3.Djurhälsovård och djurskydds-16 832+

10 000

främjande åtgärder

1996/97:Jo241 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskning runt riskerna

med genmanipulation i livsmedel och

miljö bör vara ett prioriterat område,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en

djurskyddsprofessur,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om ekologiskt

lantbruk,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till avbytarverksamhet,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arealersättningen för

ekologiskt lantbruk skall vara 2 000 kr

per hektar i hela landet,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av möjligheten att

differentiera stödet till ekologisk

odling,

15. att riksdagen hos regeringen begär

att den snarast skall återkomma med

förslag till återstående finansiering

upp till 30 miljoner kronor för

budgetåret 1997 för stöd till

rovdjursrivna renar om finansiering inom

EU:s miljöstöd inte visar sig möjlig,

18. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en allmän fiskevårdsavgift,

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts under rubriken ersättning för

viltskador,

20. att riksdagen avslår regeringens

förslag att godkänna vad regeringen

förordat om bestrålning av vissa

livsmedel,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bestrålning av kryddor

och import av bestrålade kryddor inte

skall vara tillåten,

22. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa medel till

anslagen under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt Miljöpartiets förslag i

tabell,

Regeringens

Anslagsföränd-

Anslag förslag 1997 tkr

ring 1997 tkr

B 3.Stöd till avbytarverksamhet m.m.

13 000 35 000

B 12.Kompletterande åtgärder inom1 085

000 50 000

jordbruket

B 13.Från EG-budgeten finansierade1 093

000 50 000

kompletterande åtgärder inom

jordbruket

C 4. Fiskevård 5 000

20 000

D 2.Ersättningar för viltskador m.m.

13 000 5 000

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

för åren 1998 och 1999 enligt tabell,

Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

Anslag 1998 1999 1998 1999

B 3. Stöd till avbytarverksamhet13 00013

000 20 000 10 000

B 12.Kompletterande åtgärder1 085 0001

085 000 100 000150 000

inom jordbruket

B 13.Från EG-budgeten finansi-1 093 0001

093 000 100 000150 000

erade kompletterande åt-

gärder inom jordbruket

D 2.Ersättningar för viltskador13 00013

000 5 000 5 000

m.m.

1996/97:Jo244 av Marie Wilén (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättning till

jordbruksområden i norra Västmanland,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i 1997 års översyn även

Heby kommun bör ingå.

1996/97:Jo245 av Kjell Ericsson m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering och förslag till

förbättringar av lönsamhetsutvecklingen

för Norrlandsjordbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparing i LFA-stöd,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om administrativ hantering och

rättssäkerhet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vallstöd,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hållandetider i LFA-systemet,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om grisproduktionen i norra

Sverige,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om intransportstöd till

livsmedelsföretag i norra Sverige,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om äggproduktionen i norra

Sverige,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om potatisodling i norra

Sverige,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utnyttjande av

miljöprogrammet,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om synliggörande av de

norrländska landskapstyperna i

miljöprogrammet,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behållande av dagens

arealkrav i öppet odlingslandskap,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avbytartjänsten samt skogs-

och lantbrukshälsan,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsstöd.

1996/97:Jo246 av Sinikka Bohlin m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett basstöd med miljökrav,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett enkelt regelverk,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det nya stödet skall

samverka med det befintliga

miljöprogrammet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vallproduktion med klart

definierade miljökrav i hela landet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regional fördelning och

stödområde 4,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medfinansiering från EU,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningseffekterna.

1996/97:Jo248 av Dan Ericsson (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gentemot EU driva kravet

om korrigerad gränslinje för LFA-stöd så

att socknarna Kvarsebo, Tjällmo,

Kristberg och Motala skogsbygd

fortsättningsvis erhåller stöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gentemot EU driva kravet

att det stora skogsbygdsområdet mellan

Östgötaslätten i söder och Närkes och

Södermanlands slättbygder i norr förs in

i 5B-stödområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vid översynen av LFA-

indelningen tillse att de bygder som

klassats för lågt lyfts upp till korrekt

klass.

1996/97:Jo249 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nivån på anslaget B 10 inom

utgiftsområde 23,

4. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 12 inom utgiftsområde 23

anvisa ett i förhållande till regeringen

ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under

anslaget C 1 inom utgiftsområde 23

anvisa ett i förhållande till regeringen

minskat anslag med 10 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under

anslaget C 4 inom utgiftsområde 23

anvisa ett i förhållande till regeringen

ökat anslag med 5 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att under

anslaget F 2 inom utgiftsområde 23

anvisa ett i förhållande till regeringen

minskat anslag med 3 868 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att under

anslaget H 1 inom utgiftsområde 23

anvisa ett i förhållande till regeringen

ökat anslag med 5 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo251 av Lennart Brunander (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidraget till bifonden.

1996/97:Jo253 av Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändrad indelning vid

fastställande av arealersättningsområden

och LFA-ersättningsområden i Skaraborgs

län.

1996/97:Jo255 av Göthe Knutson och

Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöstöd till de lantbrukare

som förlorat regionalstöd - främst då i

område 4,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om 20-ko-begränsningen inom LFA-

stödet,

3. att riksdagen hos regeringen begär

en konsekvensanalys i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av ett

investeringsstöd.

1996/97:Jo256 av Marie Wilén och

Margareta Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

avbytartjänsten.

1996/97:Jo257 av Lennart Brunander m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av det utökade

miljöstödsprogrammet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändrade gränser för LFA-

områden,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisationen av den svenska

jordbruksadministrationen.

1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och

Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenskt lantbruks

konkurrenssituation och åtgärdsprogram

vid utformningen av det utökade

miljöstödsprogrammet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beaktande av Ölands

särställning,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avbytarverksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av kriterier och

gränsdragning beträffande LFA-stöd,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av hänsyn till lokala

förhållanden, ökad flexibilitet och en

mera modifierad tillämpning beträffande

miljöersättningsprogrammet.

1996/97:Jo303 av Sven Lundberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Skogsvårdsstyrelsen i

Västernorrland.

1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skogsvårdsorganisationen.

1996/97:Jo312 av Maggi Mikaelsson och

Bengt Hurtig (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiskt stöd till

skogsvård,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till skogsbilvägar.

1996/97:Jo403 av Sigrid Bolkéus m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en allmän

fiskevårdsavgift.

1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget till fiskevård.

1996/97:Jo410 av Maggi Mikaelsson och

Bengt Hurtig (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fiskevårdens behov och

kostnaderna för densamma.

1996/97:Jo515 av Lennart Brunander m.fl.

(c) vari yrkas

3. att riksdagen ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

bestrålning av vissa livsmedel,

1996/97:Jo522 av Inga Berggren och Anna

Åkerhielm (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördjupad forskning om

samband mellan komponenter i livsmedel

och fysiologiska funktioner -

livsmedelsrelaterad näringsforskning.

1996/97:Jo530 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag att godkänna vad regeringen

förordat om bestrålning av vissa

livsmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bestrålning av kryddor

inte skall vara tillåten,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att import av bestrålade

livsmedel inte skall vara tillåten.

1996/97:Jo601 av Sivert Carlsson m.fl.

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av skoglig

utbildning och forskning i södra

Sverige.

1996/97:Jo602 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Alnarp.

1996/97:Jo603 av Anders G Högmark och

Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av statliga satsningar på FoU-

arbetet inom skogsnäringen.

1996/97:Jo604 av Peter Weibull Bernström

m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skapande av ett samlat

livsmedelstekniskt forsknings- och

utvecklingsprogram.

1996/97:Jo773 av tredje vice talman

Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglerna för miljöstöd när

det gäller ersättning för våtmarker.

1996/97:Jo775 av Peter Weibull Bernström

och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att regler

avseende anläggning av våtmarker och av

småvatten får en ändamålsenligare

utformning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att inom EU arbeta

för ändrade regler vad avser våtmarker,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjlighet att medfinansiera

anläggande av våtmarker och småvatten.

1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att jordbrukets

miljöersättningar kompletteras så att

ersättning kan utgå även till odling av

äldre genetiskt värdefulla kulturväxter

och ogräs.

1996/97:Jo902 av Eskil Erlandsson och

Kjell Ericsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av en samlad rovdjurspolicy och

ersättningsbestämmelser vid

rovdjursskador.

1996/97:Jo903 av Carl G Nilsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning för att skyndsamt ta fram

underlag för en nationell strategi för

balansering av rovdjursstammarna i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skador orsakade av rovdjur.

1996/97:Jo907 av Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om återinförande av varg till 27

och 28 §§ jaktförordningen.

1996/97:Jo908 av Kjell Ericsson och

Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

återinförande av ersättning för samtliga

tamdjur som dödas av stora rovdjur.

1996/97:Jo909 av Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om återinförande av varg i 27

och 28 §§ jaktförordningen.

1996/97:Jo910 av Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättning för skador

förorsakade av de fyra stora rovdjuren.

1996/97:Jo913 av Bo Finnkvist och Jarl

Lander (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning till

ägare av rovdjursrivna tamdjur.

1996/97:Jo921 av Gudrun Lindvall (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av 29 a §

jaktförordningen.

1996/97:Jo926 av Göthe Knutson och

Gullan Lindblad (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en

utredning om en nationell strategi för

balansering av rovdjursstammarna i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo927 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av balans i

rovdjursstammen.

1996/97:Jo929 av Göthe Knutson och

Gullan Lindblad (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

ersättning för skador vållade av

rovdjur.

1996/97:K918 av Ulf Björklund (kd) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en garanti för att det nya

ersättningssystemet för rovdjursrivna

renar kan leva vidare,

7. att riksdagen beslutar om oförändrat

prisstöd till renkött och således

behåller nivån 11 kr per kilo för vuxen

ren och 17 kr per kilo för renkalv och i

budgeten för detta ändamål avsätter 5

miljoner kronor,

8. att riksdagen beslutar att för

rovdjursinventeringen kommande vinter

avsätta 4 miljoner kronor i budgeten.

1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)

vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och utveckling inom

skogsnäringen.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:5 Forskning och

samhälle

1996/97:Jo1 av Helena Frisk (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och utveckling inom

det ekologiska lantbruket.

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att SLU och SJFR bör

överföras till Utbildningsdepartementets

ansvarsområde.

1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på att naturvårds- och

miljöskyddsaspekter beaktas vid en

utredning om samordnad skogsindustriell

forskning,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den kommande utredningen

vad gäller forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin inte får sakna

explicita krav på att livsmedel skall

framställas på ett miljövänligt sätt och

vara hälsosamma,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att SJFR bör överföras till

Utbildningsdepartementet.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kvalificerad

forskning inom Jordbruksdepartementets

område.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Representanter för

Jordbruksdepartementet har lämnat

information om de regionala stödsystemen

inom jordbruket. Vidare har utskottet

uppvaktats av representanter för LRF:s

Norrlandsgrupp, LRF Västerbotten, SLU:s

studentkår (SLUSS) och Svenska Samernas

Riksförbund.

Utskottet har mottagit ett antal

skrivelser i ärendet.

Utskottet

1. Inledning

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande

internationellt samarbete inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde,

jordbruk, trädgårdsnäring, fiske,

rennäring, djurskydd, djurhälsovård,

livsmedel, utbildning och forskning samt

skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar

bl.a. utgifter för Jordbruksverket,

Fiskeriverket, Veterinärmedicinska

anstalten, Centrala försöksdjursnämnden,

Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden, Lantbruksuniversitetet

och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd. Inom utgiftsområdet

redovisas även utgifter inom ramen för

EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP)

och den gemensamma fiskepolitiken.

Jordbruksutskottet har i yttrande den

24 oktober 1996 till finansutskottet

över proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997 jämte

motioner tillstyrkt regeringens förslag

till utgiftsramar inom

jordbruksutskottets beredningsområde,

dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö-

och naturvård och 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar. Efter behandling i

finansutskottet har riksdagen genom

beslut den 22 november 1996 bl.a.

fastställt utgiftsramen för

utgiftsområde 23 till 13 324 082 000 kr.

Beslutet överensstämmer med regeringens

förslag. Detta innebär att huvuddelen av

de motioner som berör enskilda anslag

bör avslås på den grunden att de inte

ryms inom den beslutade utgiftsramen.

Regeringens förslag för år 1997 innebär

att 37,4 miljoner kronor reserveras för

internationellt samarbete inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde,

11 032,7 miljoner kronor för jordbruk

och trädgårdsnäring, 173,7 miljoner

kronor för fiske, 75,7 miljoner kronor

för rennäring m.m., 264,9 miljoner

kronor för djurskydd och djurhälsovård,

172,6 miljoner kronor för livsmedel, 1

197,0 miljoner kronor för utbildning och

forskning samt 370,0 miljoner kronor för

skogsnäring. Förslagen innebär att

besparingarna uppgår till sammanlagt 223

miljoner kronor inklusive den av

riksdagen tidigare (prop. 1995/96:150,

FiU10, rskr. 304). beslutade besparingen

om 193 miljoner kronor. Ramen utökas

genom omföringar till och från andra

utgiftsområden med 95 miljoner kronor,

tillskott av EU-medel med 366 miljoner

kronor, budgettekniska justeringar med

26 miljoner kronor samt finansiering av

miljöersättningsprogram med 300 miljoner

kronor. Besparingarna tillsammans med

den i förhållande till vårpropositionen

utökade ramen (+ 787 miljoner kronor)

innebär att utrymmet för reformer uppgår

till knappt 820 miljoner kronor. För år

1998 planeras besparingar om ytterligare

23 miljoner kronor.

2. Internationellt samarbete

Propositionen

Många av de problem som världen i dag

står inför kan enbart bemötas på global

nivå genom multilateralt samarbete. Som

exempel kan nämnas globala livsmedels-

försörjningsfrågor, övergripande

hälsofrågor för människor och djur samt

miljöfrågor. Det sistnämnda är till stor

del liktydigt med uppföljning av

miljökonferensen i Rio de Janeiro år

1992. Vidare kräver det nationella

beslutsfattandet internationella

utblickar och hänsynstaganden. Detta

gäller inte minst inom vårt närområde i

Östeuropa där det sker stora

förändringar som har inverkan på vår

marknad. Det är av stor vikt att Sverige

aktivt deltar i det internationella

samarbetet inom jordbrukets och fiskets

områden.

Den beräknade utgiftsutvecklingen

avseende det internationella samarbetet

till följd av tidigare beslut samt

förslagen i 1996 års budgetproposition

är följande (i miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 1998 1999

38,9 40,0 37,4 37,4 37,4

3. Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. (A 1)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslaget A 1.

4. Jordbruk och trädgårdsnäring

Propositionen

Regeringen anser att fortsatt

reformering av den gemensamma

jordbrukspolitiken är av stor vikt.

Utgångspunkterna bör vara en ökad

marknadsorientering, avreglering och

konsumentanpassning av

jordbrukspolitiken samt en större

miljöhänsyn syftande till ett

långsiktigt hållbart jordbruk.

Överkompensationen inom

vegetabiliesektorn bör minskas genom ett

avskaffande av exportbidrags- och

avgiftssystemen samt kravet på träda.

Vad gäller nötköttsmarknaden anser

regeringen att obalansen på den

gemensamma marknaden kortsiktigt bör

lösas genom att priset ges en ökad roll.

Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att

återupprätta konsumenternas förtroende

för nötkött. Dessutom bör

produktionsformerna ändras i en mer

extensiv riktning med god

miljöanpassning och hög kvalitet i

djuromsorg. Insatserna för att utveckla

jordbruket mot en ekologiskt hållbar

produktion ökar genom att ytterligare

medel under år 1997 avsätts inom ramen

för jordbrukets miljöprogram. På

regeringens initiativ har flera förslag

till aktionsplaner och handlingsprogram

för att minska riskerna vid användningen

av bekämpningsmedel, öka den ekologiska

produktionen samt för att bevara den

biologiska mångfalden och

odlingslandskapets kulturvärden tagits

fram. Detta sker som ett led i arbetet

med att minska jordbrukets

miljöbelastning och skapa goda

betingelser för biologisk mångfald i

odlingslandskapet.

Den beräknade utgiftsutvecklingen

avseende jordbruk och trädgårdsnäring

till följd av tidigare beslut samt

förslagen i 1996 års budgetproposition

är följande (i miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 1998 1999

3 045,8 15 970,8 11 032,7 10

989,7 10 996,7

5. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Statens jordbruksverk har som

övergripande mål att inom jordbrukets och

rennäringens områden arbeta aktivt för en

konkurrenskraftig, miljöanpassad och

djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion

till nytta för konsumenterna.

Jordbruksverket har av regeringen fått

till uppgift att följa, utvärdera och

hålla regeringen informerad om

utvecklingen inom näringarna, bistå

regeringen och medverka i arbetet med

internationella frågor och förhandlingar

samt medverka i Sveriges strävan att

uppnå en från samhällsekonomisk synpunkt

mer effektiv och miljöanpassad

jordbrukspolitik inom EU. Jordbruksverket

skall även vidta åtgärder i syfte att

säkerställa ett gott hälsotillstånd hos

husdjuren och genomföra skärpta

djurskyddskrav, förebygga spridning av

och bekämpa växtskadegörare och

smittsamma djursjukdomar, åstadkomma ett

rikt och varierat odlingslandskap, bevara

den biologiska mångfalden och se till att

jordbrukets belastning på miljön blir så

liten som möjligt samt skapa

förutsättningar för ett livskraftigt

jordbruk i mindre gynnade områden.

Jordbruksverket har även till uppgift att

vara fondkoordinator för EG-stöd.

Regeringen anser att det finns skäl att

ytterligare revidera den övergripande

målsättningen så att det med tydlighet

framgår att Sverige nu anpassas efter

den gemensamma jordbrukspolitiken. Det

övergripande målet för Jordbruksverkets

verksamhet bör således vara att verka

för en konkurrenskraftig, miljö- och

djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion

till nytta för konsumenterna samt att

administrera den gemensamma

jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s

regelverk.

Jordbruksverkets verksamhet har i

huvudsak kommit att inrikta sig mot

tillämpning av EG:s regleringar och

stödsystem. Detta tar i anspråk mycket

stora resurser. De omfattande

finansiella flöden verket hanterar

föranleder därför särskild

uppmärksamhet. Jordbruksverkets

anslagssparande uppgick totalt till 47,2

miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Detta har under budgetåret 1995/96

använts till de ökade arbetsinsatser som

föranletts av Sveriges EU-medlemskap.

Anslagssparandet minskar därför hastigt

och beräknas vid utgången av budgetåret

1995/96 uppgå till drygt 10 miljoner

kronor. Regeringen föreslår att 183 114

000 kr förs upp under ramanslaget,

vilket innebär en besparing på drygt 16

miljoner kronor. Avgiftsinkomsterna inom

växtinspektion, vattenhushållning,

foderkontroll, införsel av djur,

försäljning av material samt

köttklassificering beräknas under

budgetåret 1995/96 uppgå till

43,7 miljoner kronor. Verket föreslås

under år 1997 få bedriva den

avgiftsfinansierade verksamheten i

oförändrad omfattning. För denna period

beräknas intäkterna till 30,6 miljoner

kronor.

Eftersom utbetalningar av EU-stöd

ersätts i efterskott från EU-budgeten

uppstår ett kreditbehov för

Jordbruksverket. Regeringen bedömer

detta kreditbehov till 5,5 miljarder

kronor. Statens jordbruksverk föreslås

därför få tillgång till en kredit på

myndighetens särskilda räntebelagda

konto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder

kronor.

Motionerna

Enligt motion Jo210 (m) yrkande 4 har

Jordbruksverket valt administrativa

lösningar som försämrar möjligheterna

för jordbruksnäringen att erhålla de

politiskt beslutade ramarna. Dessutom

har Jordbruksverket inte uppfyllt

grundläggande rättssäkerhetskrav. Verket

måste införa besvärsrätt samt åläggas

att utbetala berörda ersättningar

snabbt. I motionen framhålls vidare att

det är besvärligt att erhålla nödvändig

statistik från Jordbruksverket som visar

på vilka resurser som utbetalts.

Informationen bör dessutom vara uppdelad

på ett sådant sätt att uppgifter kan

erhållas angående respektive stödområde

i förhållande till övriga Sverige. I

motion Jo216 (s) begärs ett förslag om

decentraliserad arbetsordning när det

gäller handläggning av jordbruksstöd.

Länsstyrelserna bör så långt som möjligt

handlägga enskilda ärenden men däremot

bör Jordbruksverkets samordningsansvar

markeras (yrkande 1). Vidare framhåller

motionärerna betydelsen av mer

utvecklade ADB-rutiner för jordbruksstöd

(yrkande 2). Enligt motion Jo220 (v)

yrkande 1 är det svårt att få fram

statistik som visar vilka resurser som

utbetalts. Jordbruksverket bör utarbeta

nya rutiner som tillgodoser behovet av

regional redovisning inom olika

stödnivåer och stödformer. Enligt

motionerna Jo229 (v) yrkande 4 och Jo237

(v) yrkande 4 måste det nationella

stödet snarast utbetalas i sin helhet.

Dven i motion Jo245 (c) yrkande 3

hävdas att Jordbruksverket valt

administrativa lösningar som försämrar

möjligheterna för jordbruksnäringen att

erhålla de politiskt beslutade ramarna

och att stödhanteringen inte uppfyller

grundläggande rättssäkerhetskrav. Verket

måste införa besvärsrätt samt åläggas

att utbetala berörda ersättningar

snabbt. Vidare konstateras att det är

besvärligt att erhålla nödvändig

statistik från Jordbruksverket som visar

på vilka resurser som utbetalts. För att

möjliggöra en uppföljning av de

regionala stödutbetalningarna måste

tillgänglig information vara uppdelad på

ett sådant sätt att uppgifter kan

erhållas angående respektive stödområde

i förhållande till övriga Sverige.

Enligt motion Jo257 (c) bör

Jordbruksverkets uppdrag och

organisation bli föremål för en

förutsättningslös genomgång.

Arbetsordningen bör vara sådan att

länsstyrelserna så långt som möjligt

handlägger enskilda ärenden (yrkande 3).

I motion Jo251 (c) föreslås att bidraget

till bifonden skall vara oförändrat.

Bidraget bör därför höjas med 200 000 kr

och detta skall finansieras inom ramen

för ifrågavarande anslag.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslaget B 1. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det finns

skäl att ytterligare revidera den

övergripande målsättningen för

Jordbruksverkets verksamhet så att det

med tydlighet framgår att Sverige nu

anpassas efter den gemensamma

jordbrukspolitiken. Det övergripande

målet för Jordbruksverkets verksamhet

bör således vara att verka för en

konkurrenskraftig, miljö- och

djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion

till nytta för konsumenterna samt att

administrera den gemensamma

jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s

regelverk.

Utskottet har heller ingen erinran mot

vad regeringen anfört om

Jordbruksverkets tillgång till kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för EU-

verksamhet i Riksgäldskontoret.

Utskottet föreslår därför att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört i dessa

delar.

Med anledning av de i motionerna

framförda synpunkterna beträffande

Jordbruksverkets administration av för

Sverige aktuella stödsystem inom ramen

för den gemensamma jordbrukspolitiken

vill utskottet anföra följande.

År 1995 introducerades en helt ny

jordbrukspolitik, i grunden skild från

den som tillämpats sedan år 1990.

Budgetåret 1995/96 har för

Jordbruksverket inneburit att huvuddelen

av verkets resurser koncentrerats på

utveckling och administration av

aktuella stödsystem inom ramen för denna

nya gemensamma jordbrukspolitik. Enligt

vad utskottet inhämtat har några

förseningar av stödutbetalningarna i

förhållande till de av EU uppställda

reglerna inte inträffat. Jordbruksverket

hade som målsättning att det stora

flertalet av brukarna skulle erhålla

sina utbetalningar under år 1995. Vissa

brukare har dock inte kunnat få del av

stödet vid samma tidpunkt som övriga.

Detta har givetvis inneburit olägenheter

för berörda brukare. Stödutbetalningarna

genomfördes under stor tidspress bl.a.

med anledning av att de slutliga

besluten om stödens utformning i flera

fall fattades i ett mycket sent skede.

Detta gäller särskilt i fråga om

miljöstöden samt de regionala och

nationella stöden. I många fall har

förseningarna berott på att

ansökningarna varit ofullständiga. I

sammanhanget bör även uppmärksammas att

Jordbruksverket inte i något fall

drabbats av de av EU tillämpade

sanktionsavgifterna på grund av för sena

stödutbetalningar.

I juli 1995 tillkallade regeringen en

särskild utredare med uppgift att göra

en uppföljning av den gemensamma

jordbrukspolitikens administrativa

konsekvenser för länsstyrelserna,

Jordbruksverket och andra berörda

myndigheter. I april 1996 överlämnade

utredningen sitt betänkande

Administrationen av EU:s

jordbrukspolitik i Sverige (SOU

1996:65). Utredningens förslag innebär i

korthet bl.a. en fortsatt

decentralisering av handläggningen på

länsstyrelsenivå och att länsstyrelserna

skall eftersträva en mer kundorienterad

ärendehantering. Kontrollverksamheten

bör enligt utredningen genomföras helt

skild från hanteringen av stödärenden.

Vidare bör Jordbruksverket i samverkan

med övriga berörda myndigheter genomföra

en datorisering av stödhandläggningen.

Enligt utredningen framkommer en stor

rationaliseringspotential genom

decentraliserad stödhantering, enkla

handläggningsrutiner, undvikande av

detaljregler och datorisering.

Enligt utskottets mening bör den

svenska administrationen av EU:s

gemensamma jordbrukspolitik vara

utformad så att den medverkar till att

uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett

bärkraftigt och effektivt jordbruk,

biologisk mångfald, bibehållet

kulturlandskap och regional utveckling.

Det är vidare av nationellt intresse att

administrationen bidrar till att svenskt

jordbruk kan få det stöd som det är

berättigat till. Samtidigt måste

administrationen fungera så att den i

största möjliga utsträckning förhindrar

fusk, oegentligheter och rena misstag.

Vidare är det ett viktigt mål att

administrationen förorsakar minsta

möjliga kostnader i form av pengar och

arbete dels internt, dels externt hos

t.ex. jordbrukarna och övriga berörda

myndigheter. Som framgår av

propositionen kommer arbetet med att

vidareutveckla och förbättra de

administrativa systemen att fortsätta

under år 1997 för att möta de krav som

ställs från EG-kommissionen och från

berörda intressenter inom landet.

Vidare är ovan redovisade

utredningsförslag för närvarande föremål

för beredning inom regeringskansliet.

Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo210 yrkande 4, Jo216

yrkandena 1 och 2, Jo220 yrkande 1,

Jo245 yrkande 3 och Jo257 yrkande 3

lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Även motionerna Jo229 yrkande 4 och

Jo237 yrkande 4 synes i allt väsentligt

kunna tillgodoses med det anförda.

Utskottet är inte berett att göra en

sådan detaljprövning av anslaget som

förutsätts i motion Jo251. Det får i

första hand ankomma på Jordbruksverket

att bedöma behovet av en eventuell

omfördelning av resurserna till

bifonden. Motionen avstyrks.

6. Stöd till jordbrukets rationalisering

m.m. (B 2)

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till yttre

och inre rationalisering enligt

förordningen (1978:250) om statligt stöd

till jordbrukets rationalisering

(omtryckt 1988:999). Enligt tidigare

regeringsbeslut lämnas även statsbidrag

för åtgärder mot översvämningar i Emån.

Bidrag lämnas också enligt förordningen

(1987:606) om statligt regionalt stöd

till jordbruks- och trädgårdsföretag.

Jordfondens verksamhet regleras i

förordningen (1989:281) om jordfonden.

På jordfonden bokförs kostnader för

länsstyrelsernas förvärv, överlåtelse

och förvaltning av jordfondsfastigheter

samt köpeskilling för sålda fastigheter.

Överskott och underskott i verksamheten

regleras mot statsbudgetens inkomstsida.

Enligt riksdagsbeslut (prop.

1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU13,

rskr. 1994/95:291) skall jordfonden på

sikt avvecklas. I regleringsbrev för

budgetåret 1995/96 har fastslagits att

målsättningen för jordfondens avveckling

är att denna skall ske i sådan takt att

360 miljoner kronor skall kunna

inlevereras senast vid utgången av år

1997. Med anledning av statsmakternas

beslut har Jordbruksverket fått i

uppdrag bl.a. att redovisa en plan

utvisande hur jordfondens resterande

tillgångar skall användas, prioriteras

och så småningom realiseras samt vilka

förutsättningarna är och hur en tidsplan

kan se ut för att slutföra pågående

projekt för yttre rationalisering.

Jordbruksverket har i skrivelse den 27

februari 1996 redovisat uppdraget till

regeringen. Regeringen anser att

jordförvärvslagstiftningen bör finnas

kvar i sin nuvarande form. Detta innebär

att så länge det finns en

inlösensskyldighet kopplad till jord-

förvärvslagen vid vägrat

förvärvstillstånd i vissa fall måste

jordfonden finnas kvar. Med bibehållen

jordförvärvslagstiftning gör regeringen

bedömningen att fondens storlek bör

uppgå till ca 100 miljoner kronor. Med

hänsyn till att fondfastigheternas

bokförda värde väsentligt understiger

försäljningsvärdet, bedömer regeringen

att målsättningen om en inleverans av

360 miljoner kronor bör kunna nås om

fondens storlek begränsas till detta

belopp. Regeringen anser vidare att

bokföringsrutinerna för fonden bör

ändras för att ge en klarare överblick

av fondens innehav och finansiella

status.

Enligt regeringen bör anslagsposten för

jordbrukets rationalisering föras upp

med 5 miljoner kronor. Vidare föreslås

att anslagsposten för täckande av

förluster på grund av statlig

kreditgaranti förs upp med 40 miljoner

kronor. För budgetåret 1997 bör

anslagsposten föras upp med totalt 45

000 000 kr.

Utskottets övervägande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslaget B 2.

Utskottet delar regeringens bedömning

att jordfonden måste finnas kvar med

bibehållen jordförvärvslagstiftning.

Utskottet föreslår därmed att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört om

jordfondens storlek och användning.

7. Stöd till avbytarverksamhet (B 3)

Propositionen

Anslaget har budgetåret 1995/96

innefattat stöd till avbytarverksamhet

och stöd till jordbrukets

företagshälsovård. Stödet till

avbytarverksamheten syftar till att

förbättra lantbrukarnas sociala

situation. Stödet regleras i

förordningen (1994:1832) om stöd till

avbytarverksamhet inom jordbruket.

Stödet till jordbrukets

företagshälsovård syftar till att

erbjuda rikstäckande hälsovård inriktad

på de speciella omständigheter och de

behov som gäller för jord- och

skogsbruksföretag. Verksamheten blir på

grund av företagens storlek och

geografiska spridning relativt sett

dyrare än annan jämförbar

företagshälsovård. Av det årliga

stödbeloppet åtgår cirka hälften till

förebyggande arbete, forsknings- och

informationsinsatser.

Enligt regeringen bör stödet till

företagshälsovården avskaffas då

företagen anses ha goda möjligheter att

få ändamålsenlig hälsovård även utan

statliga subventioner. Dessutom anser

regeringen, i likhet med vad som gäller

för andra områden, att staten bör minska

sina bidragsåtaganden. Möjligheterna och

formerna för att bedriva

avbytarverksamhet har på regeringens

uppdrag utretts ( SOU 1995:107). I

utredningen slås bl.a. fast att om

avbytarverksamheten helt skall vila på

marknadsmässiga grunder kommer

tillgången på avbytarhjälp i glesbygd

inte att kunna garanteras. Om det

uppstår brist på avbytare inom en region

kan taxorna komma att påverkas så att

mindre jordbruksföretag missgynnas.

Vidare framhålls att om

avbytarföretagens basverksamhet minskar

kommer det att bli svårt att

upprätthålla en fungerande

jourverksamhet. Dessutom kommer behovet

av utbildning för avbytarna inte att

kunna tillgodoses. När det gäller annan

avbytarverksamhet än ren jourverksamhet

kan nya former för verksamheten som ökat

samarbete eller gemensamma satsningar

från t.ex. mejeribranschen vara möjliga

lösningar. Detta skulle kunna lösas med

ett ökat samarbete och en breddad

verksamhet hos avbytarföretagen.

Näringen anges ha ett särskilt ansvar

för att säkra djurskydd och verksamhet i

glesbygd. Jourverksamheten anses däremot

vara så betydelsefull att den bör

upprätthållas även om detta kräver

anslagsfinansiering. Detta gäller

särskilt i glesbygdsområden och i

områden med lägre djurtäthet.

Regeringens bedömning stämmer i stort

överens med utredningens förslag.

Regeringen anser dock att ett särskilt

stöd bör kunna utgå till

avbytarföretagens jourverksamhet. Detta

är av särskilt stor vikt inom

glesbygdsområden. För ändamålet bör 13

000 000 kr anvisas för budgetåret 1997.

Regeringen beräknar anslagets storlek

till samma belopp för åren 1998 och

1999.

Motionerna

Enligt motion Jo237 (v) kan stödet till

avbytartjänsten inte avbrytas så abrupt

som regeringen föreslår. Under de två år

som stödet avtrappats har 22 % av de ca

1 700 anställda förlorat sitt arbete.

Med föreslagen ram kommer ytterligare ca

400 avbytare att mista sitt arbete.

Stödet bör i stället avvecklas under en

treårsperiod och därför bör ramen höjas

med 35 000 000 kr (yrkande 19 delvis).

Enligt motion Jo239 (kd) bör det

statliga stödet till avbytartjänsten

finnas kvar. Därför bör ytterligare 85

000 000 kr utöver regeringens förslag

anvisas till fortsatt stöd till

avbytartjänsten (yrkande 19 delvis). I

motion Jo241 (mp) yrkande 12 framhålls

att avbytarverksamheten är viktig och

att den måste värnas. Samtidigt

konstateras att det vore bra om näringen

själv solidariskt kunde finansiera

verksamheten. För att göra omställningen

möjlig föreslås att ytterligare 35 000

000 kr utöver regeringens förslag

tillförs anslaget (yrkande 22 delvis).

För budgetåren 1998 och 1999 beräknas

tillskottet till 20 000 000 kr resp. 10

000 000 kr utöver regeringens förslag

(yrkande 23 delvis). Enligt motion Jo245

(c) yrkande 15 bör tillgängliga medel

anvisas till de mest djurglesa områdena.

Vidare framhålls att jourdelen är mycket

angelägen både från mänsklig och från

djurskyddssynpunkt. Möjligheterna att

finansiera verksamheten med s.k.

revalveringspengar bör undersökas. I

motionerna Jo256 (c) och Jo258 (c)

yrkande 4 betonas att avbytartjänsten

ger jordbrukare med djurhållning

trygghet vid sjukdom/olycksfall och

möjlighet till ledighet. Den ger även

ökad aktivitet på landsbygden.

Verksamheten måste upprätthållas till

ett rimligt pris. Regeringen bör

initiera samtal med näringen för att

överbrygga eventuella problem.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning

när det gäller jourverksamhetens stora

betydelse och att den bör upprätthållas

även om detta kräver

anslagsfinansiering. Därmed tillstyrker

utskottet regeringens förslag till

medelsanvisning för detta ändamål.

Motionerna Jo237 yrkande 19 delvis,

Jo239 yrkande 19 delvis och Jo241

yrkandena 12 och 22 delvis avstyrks. De

i motionerna framförda yrkandena om en

höjning av anslaget ryms inte inom den

av riksdagen beslutade ramen för

utgiftsområdet.

Vidare avstyrks motion Jo241 yrkande 23

delvis.

Som framhålls i flera motioner ger

avbytarverksamheten lantbrukaren social

trygghet och avbytarna värdefulla

arbetstillfällen, särskilt i glesbygd.

Utskottet har ovan anslutit sig till

regeringens förslag när det gäller

finansieringen av den fortsatta

jourverksamheten. Den är av stor

betydelse särskilt inom glesbygdsområden

och i områden med lägre djurtäthet. En

fungerande jourverksamhet är också en

förutsättning för att ett gott djurskydd

skall kunna garanteras. Beträffande

annan avbytarverksamhet än ren

jourverksamhet bör nya former och

gemensamma satsningar från branschen

prövas för att man även i fortsättningen

skall kunna tillhandahålla en fungerande

avbytartjänst. Detta kräver både ökat

samarbete och en breddad verksamhet hos

avbytarföretagen. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo245

yrkande 15, Jo256 och Jo258 yrkande 4

lämnas utan någon riksdagens vidare

etgärd.

8. Statens utsädeskontroll (B 4)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslaget B 4.

9. Statens växtsortnämnd (B 5)

Propositionen

Statens växtsortnämnd handlägger ärenden

om växtförädlarrätt enligt

växtförädlarrättslagen (1971:392) och är

behörig myndighet i frågor som rör

internationella konventionen för skydd

av växtförädlingsprodukter (UPOV-

konventionen). Växtsortnämnden fullgör

vidare de uppgifter som får utföras av

ett nationellt organ enligt rådets

förordning (EG) nr 2100/94 om ge-

menskapens växtförädlarrätt. Nämnden

handlägger också ärenden enligt

utsädesförordningen (1993:1375) om

intagning av växtsorter i sortlistan.

Det övergripande målet för Statens

växtsortnämnd är att i fråga om

växtförädlarrätt och godkännande för

intagning i sortlistan erbjuda en

kostnadseffektiv service.

Växtsortnämndens inkomster har hittills

härrört från den avgiftsbelagda

registreringen av nya växtsorter för

växtförädlarrätt. Nämndens arbete

rörande godkännande av nya växtsorter

för intagning i den svenska sortlistan

och för omprövning av godkända sorter

finansieras däremot över statsbudgeten.

Regeringen föreslår i enlighet med

Växtsortnämndens eget förslag att även

sortlisteprövningen avgiftsbeläggs.

Därmed skulle nämndens hela verksamhet

bedrivas med full kostnadstäckning som

mål. Detta skulle innebära en besparing

för staten, motsvarande närmare 700 000

kr.Växtsortnämndens anslagsbehov kommer

att öka till 1 300 000 kr. Ökningen är

dock inte reell utan mot bakgrund av vad

som nyss anförts enbart av teknisk

karaktär. Anledningen till detta är att

nämnden i samband med en

avgiftsbeläggning av

sortlisteverksamheten kommer att övergå

till bruttoredovisning och inleverera

avgiftsinkomsterna på statsbudgetens

inkomstsida. Inkomsterna beräknas till

ca 1 300 000 kr. Avgiftsbeläggningen

föranleder en ändring i utsädeslagen

(1976:298). Regeringen föreslår att det

i utsädeslagen införs ett bemyndigande

för regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer att besluta om

avgifter i ärenden enligt lagen eller

enligt föreskrifter som meddelas med

stöd av lagen.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Statens växtsortnämnd anvisar ett ram

anslag på 1 300 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning

när det gäller medelsbehovet under

anslaget B 5 och tillstyrker därför

regeringens förslag. Vidare tillstyrker

utskottet med en liten redaktionell

ändring förslaget till lag om ändring i

utsädeslagen (1976:298).

10. Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket (B 6)

Propositionen

Anslaget disponeras av Statens

jordbruksverk för att genom

huvudsakligen försöks- och

utvecklingsverksamhet styra utvecklingen

inom jordbruket och trädgårdsnäringen

mot minskat växtnäringsläckage, minskad

ammoniakavgång, säkrare och minskad

användning av kemiska bekämpningsmedel,

bevarande av biologisk mångfald och ökad

andel ekologisk produktion.

Regeringen föreslår att anslagets

reservation under perioden 1997-2001

skall utnyttjas för försöks- och

utvecklingsverksamhet avseende

miljöförbättrande åtgärder. Regeringen

anser att medel inom anslaget bl.a.

skall användas för att genomföra den av

Jordbruksverket föreslagna aktionsplanen

för ekologisk produktion. För år 1997

innebär det att försöks- och

utvecklingsverksamhet samt

marknadsstödjande åtgärder inom området

ekologisk produktion förslagsvis kan

uppgå till 15 miljoner kronor varav

högst 2 miljoner kronor avser

marknadsstödjande åtgärder. Medel

avseende marknadsstödjande åtgärder bör

initialt kunna bekostas inom anslaget.

På sikt är det dock rimligt att

marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret

för sådana åtgärder. Regeringen

bedömer det totala anslagsbehovet till

23 857 000 kr efter en besparing på

1,2 miljoner kronor till följd av det

statsfinansiella läget.

Motionerna

Enligt motion Jo229 (v) yrkandena 1 och

2 får inte tillåtas att anvisade medel

för ekologisk produktion under anslaget

B 6 omdisponeras till annan verksamhet.

Vidare framhålls att anvisade medel inte

kommer att räcka och att det krävs

aktiva bidrag även från andra aktörer

inom detta område. Vidare bör regeringen

inför kommande budgetår pröva om inte

verksamheten under anslaget B 6 kan

samordnas med den försöks- och

utvecklingsverksamhet som bedrivs vid

Sveriges lantbruksuniversitet.

Motsvarande yrkanden framförs även i

motion Jo237 (v) yrkandena 1 och 2.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning

när det gäller medelsbehovet under

anslaget B 6 och tillstyrker därför

regeringens förslag i denna del.

Som framgår av propositionen anser

regeringen att den av Jordbruksverket

föreslagna aktionsplanen för ekologisk

produktion skall genomföras. Detta

innebär att sammanlagt 15 miljoner

kronor skall avsättas för budgetåret

1997 till försöks- och

utvecklingsverksamhet samt

marknadsstödjande åtgärder inom området

ekologisk produktion. Högst 2 miljoner

kronor skall avse marknadsstödjande

åtgärder. När det gäller samordning

hänvisar utskottet till de

forskningsprogram och övriga åtgärder

som redovisas i avsnitt 34 i det

följande. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna Jo229 yrkandena

1 och 2 samt Jo237 yrkandena 1 och 2

lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

11. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslaget B 7.

12. Strukturstöd inom livsmedelssektorn

(B 8) och Från EG-budgeten finansierat

strukturstöd (B 9)

Propositionen

Under anslaget B 8 anvisas medel för

investeringsstöd till lantbrukare,

startstöd till yngre jordbrukare och

stöd till bearbetning och avsättning av

jord- och skogsbruksprodukter. Dessa

stöd ingår i mål 5a.

Enligt regeringen kommer ett svenskt

program för investeringsstöd till

lantbrukare att överlämnas till

kommissionen under hösten 1996.

Kommissionens godkännande av programmet

krävs för att investeringsstödet skall

kunna träda i kraft. Stödet har

utformats i enlighet med rådets

förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15

juli 1991 om förbättringar av

jordbruksstrukturens effektivitet och

bygger på det förslag som godkändes av

riksdagen i juli 1996 (prop.

1995/96:222, FiU15, rskr. 307).

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

år 1997 till 149 000 000 kr. Anslaget

fördelas på posterna investeringsstöd

till lantbrukare med 75 000 000 kr,

startstöd till yngre lantbrukare med 27

000 000 kr och stöd till bearbetning och

avsättning av jord- och

skogsbruksprodukter med 47 000 000 kr.

Med hänvisning till vad som anförts

under anslaget B 8 bör under anslaget B

9 anvisas ett belopp motsvarande EG:s

finansiering av strukturstöd inom

livsmedelssektorn.

Motionerna

Enligt motion Jo206 (m) yrkande 4 bör

regeringen utvärdera vilka effekter för

sysselsättningen som ett

investeringsstöd till animaliesektorn

kan få. I motionerna Jo210 (m) yrkande

16 och Jo245 (c) yrkande 16 framhålls

att investeringsstödet skall ses som en

förlängning av befintligt landsbygdsstöd

som utgått till jordbruksinvesteringar i

de sju nordliga länen. Berörda

länsstyrelser bör tilldelas anslag för

fördelning inom respektive område. Ett

investeringsbidrag på 45 % bör införas i

mål 6-området. I övriga delar av de sju

länen bör bidraget uppgå till 35 %. Inga

begränsningar bör införas utöver de krav

som gäller enligt EU:s regler. Enligt

motion Jo255 (m) yrkande 4 bör stor vikt

läggas vid förhållandena i norra Sverige

när detaljerna för investeringsstödet

läggs fast. Vissa företag måste ges

möjlighet att utvidga verksamheten för

att kompensera för den produktion som

försvinner på gårdar som upphör.

Näringen klarar annars inte att

upprätthålla produktionen i norra

Sverige. Enligt motionärerna behövs

speciallösningar för norra Sverige.

Enligt motion Jo221 (kd) är det helt

nödvändigt att verksamheten med

maskinringar får fortsatt stöd. Det

gäller såväl uppbyggnad av flera lokala

maskinringar som för den centrala

verksamheten som syftar till en

vidareutveckling av

maskinringsverksamheten. Ett fortsatt

stöd kan inrymmas inom EU:s

strukturfonder för stöd till

landsbygdsutveckling (mål 5b).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslagen B 8 och B 9.

Som regeringen redovisat i

propositionen kommer ett svenskt program

för investeringsstöd till lantbrukare

att överlämnas till kommissionen under

innevarande höst. Förslaget har

utarbetats i enlighet med tidigare

riksdagsbeslut. Utgångspunkten är att

stödet skall ge möjligheter till ökad

sysselsättning i glesbygdsområden och

möjlighet att förstärka åtgärder för

djurskyddet och miljön. Stödet skall

huvudsakligen lämnas till

jordbruksinvesteringar i de sju

nordligaste länen. Stöd bör också

fortsättningsvis kunna lämnas till

kombinationsverksamhet i hela landet

samt kunna utformas som ett instrument

för att främja miljö- och

djurskyddsinvesteringar i hela landet.

Utskottet utgår från att

investeringsstödet efter kommissionens

godkännande införs utan dröjsmål. Enligt

utskottets bedömning kan syftet med

motionerna Jo210 yrkande 16, Jo245

yrkande 16 och Jo255 yrkande 4 med det

anförda i allt väsentligt anses

tillgodosett. Yrkandena påkallar således

ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

I avvaktan på att kommissionen

godkänner det svenska programmet för

investeringsstöd är utskottet inte

berett att föreslå något uttalande av

riksdagen i enlighet med motion Jo206

yrkande 4. En eventuell utvärdering av

investeringsstödets effekter på

sysselsättningen bör givetvis ta sikte

på ett system som trätt i kraft och

tillämpats under så lång tid att det är

möjligt att dra slutsatser av de

praktiska erfarenheterna av stödet.

Motionen avstyrks i berörd del.

Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen lämnat ett förslag till

kommissionen om stöd till verksamhet med

maskinringar. Enligt förslaget skall

stödet finansieras genom att 4,5

miljoner kronor tas från tidigare

utbetald revalveringskompensation.

Regeringen avvaktar för närvarande

kommissionens beslut. Mot bakgrund av

det anförda föreslår utskottet att

motion Jo221 lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

13. Regionala stöd till jordbruket (B

10) och Från EG-budgeten finansierade

regionala stöd (B 11)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget B 10

är den nationella delen av EG:s

regionala stöd till jordbruket, nämligen

dels kompensationsbidrag till norra

respektive södra Sverige, dels

nationellt stöd till jordbruket i norra

Sverige.

Enligt regeringen är överläggningarna

med EG-kommissionen om utformningen av

de regionala stöden nu avslutade.

Medelstilldelningen under detta anslag

skall anpassas till utfallet av dessa

överläggningar. Den nationella

finansieringen av kompensationsbidraget

beräknas uppgå till 399 miljoner kronor,

vilket är 21 miljoner kronor lägre än

vad som antogs innan överläggningarna

med EG-kommissionen var avslutade.

Regeringens förslag innebär vidare att

högst 320 miljoner kronor avsätts för

nationellt stöd till jordbruket i norra

Sverige. Det nationella stödet skall

komplettera kompensationsbidraget samt

miljöstödet till öppet odlingslandskap i

stödområdena 1-3.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

år 1997 till 719 000 000 kr. Med

hänvisning till vad som anförts under

anslaget B 10 bör under anslaget B 11

anvisas ett belopp motsvarande EG:s

finansiering av regionala stöd till

jordbruket.

Motionerna

Anslagen

Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 19

delvis avvisas regeringens förslag att

sänka ramarna för LFA-stödet. Detta

innebär ett felaktigt budskap som

minskar möjligheten att få in fler

områden i LFA-systemet. Ytterligare

15 000 000 kr bör således anvisas för

LFA-stöd. När det gäller nivån på

anslaget B 10 bör regeringen enligt

motion Jo249 (m) yrkande 3 återkomma med

förslag till finansiering om

utnyttjandet av stöden når upp till

ursprungliga ramar.

De regionala stöden

I motion Jo210 (m) framhålls att ej

utbetalda ersättningar i Norrlandsstödet

innebär ett urholkande med cirka 10 % av

den politiskt beslutade nivån. Det

behövs därför en omedelbar utvärdering

av stödet och förslag till förbättringar

när det gäller lönsamhetsutvecklingen

för Norrlandsjordbruket (yrkande 1).

Regeringens förslag att spara 14

miljoner kronor på LFA-stödet i norra

Sverige innebär att norra Sveriges

merkostnadskompensation urholkas

ytterligare och att den relativa

konkurrenskraften gentemot övriga

svenska jordbrukare försämras (yrkande

3). När det gäller s.k. hållandetider

framhåller motionärerna att rådande

system för att kontrollera djurantalet

vid beräkning av rätten till ersättning

inte passar Sverige på grund av LFA-

områdets storlek. Det krävs ett annat

kontrollsystem än det rådande där djur

skall hållas upp till två månader efter

ansökan om ersättning (yrkande 6). När

det gäller grisproduktionen i norra

Sverige konstateras att den drabbats av

sänkt lönsamhet.

Merkostnadskompensationen kan ej

beräknas på mer än att 1/3 av grisens

spannmålsbehov odlas på gården om

oförändrad ersättning jämfört med

situationen före EU-inträdet skall

uppnås. I dag beräknas kompensationen på

2/3 (yrkande 9). Enligt yrkande 10

behöver intransportstödet till

livsmedelsföretag i norra Sverige

återinföras för kött- och äggproduktion.

Stödets nivå bör återställas för mjölk.

Detta förutsätter att ytterligare 30

miljoner kronor tillförs stöden till

jordbruket i Norrland. När det gäller

äggproduktionen i norra Sverige kräver

motionärerna likabehandling för de

svenska producenterna. Det nationella

stödet bör fördubblas (yrkande 11).

Vidare bör ett miljöstöd införas för

potatisodlingen i norra Sverige (yrkande

12). Enligt motion Jo212 (c) yrkande 1

bör hästhållningen rymmas inom ramen för

stödet till mindre gynnade områden. Även

enligt motion Jo225 (fp) bör det s.k.

intransportstödet för jordbruksprodukter

höjas och ytterligare medel därför

tillföras stöden till jordbruket i

Norrland (yrkande 1). Vidare framhålls

att den svenska äggproduktionen kämpar

mot en osund konkurrens från finska ägg

som dumpas i Sverige med statliga

subventioner. Detta förhållande kräver

svenska motåtgärder (yrkande 2). Enligt

motionerna Jo229 (v) yrkande 3 och

Jo237 (v) yrkande 3 skall de

framförhandlade nivåerna gälla för LFA-

stödet till områdena 1-4 samt mål 6-

området. I motion Jo236 (m) yrkande 9

begärs en uppföljning av

jordbrukspolitikens konsekvenser i norra

Sverige. I motion Jo245 (c) framhålls

att ej utbetalda ersättningar i

Norrlandsstödet innebär ett urholkande

med ca 10 % av den politiskt beslutade

nivån. Det behövs därför en omedelbar

utvärdering av stödet när det gäller

lönsamhetsutvecklingen för det

norrländska jordbruket under 1990-talet.

En jämförelse bör även göras med

lantbrukarnas situation i Finland och

Norge (yrkande 1). Regeringens förslag

att spara 14 miljoner kronor på LFA-

stödet i norra Sverige innebär att norra

Sveriges merkostnadskompensation

urholkas och att den relativa

konkurrenskraften gentemot övriga

svenska jordbrukare försämras (yrkande

2). När det gäller s.k. hållandetider

framhåller motionärerna att rådande

system för att kontrollera djurantalet

vid beräkning av rätten till ersättning

inte passar Sverige på grund av LFA-

områdets storlek. Nuvarande system

innebär att marknadstillförseln av slakt

minskar kraftigt under hållandeperioden

varvid andra aktörer får fritt tillträde

till den norrländska

livsmedelsindustrins hemmamarknad

(yrkande 5). När det gäller

grisproduktionen i norra Sverige

konstateras att den drabbats av sänkt

lönsamhet. Merkostnadskompensationen kan

ej beräknas på mer än att 1/3 av grisens

spannmålsbehov odlas på gården om

oförändrad ersättning jämfört med

situationen före EU-inträdet skall

uppnås. I dag beräknas kompensationen på

2/3. Förslaget innebär att det

nationella stödet skulle behöva

tillföras ytterligare 7 miljoner kronor.

Beloppet skulle kunna tas av det utrymme

som skapas genom regeringens besparing

inom LFA-systemet (yrkande 8). Enligt

yrkande 9 behöver intransportstödet till

livsmedelsföretag i norra Sverige

återinföras för kött- och äggproduktion

samt nivån återställas för mjölk. Stöden

till jordbruket i Norrland borde därför

tillföras ytterligare 30 miljoner

kronor. När det gäller äggproduktionen i

norra Sverige kräver motionärerna

likabehandling för de svenska

producenterna. Det nationella stödet bör

fördubblas (yrkande 10). Vidare bör ett

miljöstöd införas för potatisodlingen i

norra Sverige (yrkande 11). Enligt

motion Jo255 (m) yrkande 2 bör den

nuvarande stödbegränsningen till 20 kor

inom LFA-stödet tas bort. Vidare yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en

konsekvensanalys avseende

lönsamhetsutvecklingen för jordbruket i

norra Sverige. Analysen bör inrymma även

gränsdragningen mellan olika stödområden

(yrkande 3).

I motion Jo217 (s) påtalas behovet av

nationellt riktade åtgärder för att

åstadkomma hållbara lösningar för

jordbruket i de områden som hamnade

utanför de slutgiltiga LFA-områdena.

Enligt motion Jo235 (c) yrkande 2 bygger

den nuvarande områdesindelningen för LFA-

stöd på det gamla skördeskadeskyddet.

Detta har fått till följd att områden

med samma produktionsförutsättningar får

olika bidrag. Enligt motionärerna behövs

en översyn av rådande system. Enligt

motion Jo239 (kd) bör man på nytt pröva

frågan om LFA-stödet skall kunna omfatta

områden som inte kom med i samband med

förhandlingarna år 1995 (yrkande 8).

Enligt motion Jo255 (m) yrkande 1 måste

det vara bättre samhällsekonomi att

stötta och rädda kvar mjölkproduktion

och den vägen få öppna landskap och

biologisk mångfald än att bevilja bidrag

för naturvård som inte är kopplat till

produktionen. Det är därför motiverat

att öronmärka visst miljöstöd för att

leva upp till de politiska

målsättningarna om oförändrad

kostnadstäckning beträffande det

regionala stödet framför allt i område

4. I motion Jo258 (c) yrkas på en

översyn av kriterier och gränsdragning

när det gäller LFA-stödet (yrkande 5).

Vissa stödområden m.m.

I motion Jo211 (c) yrkande 2 framförs

krav på uppflyttning av kommunerna

Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga,

Kil samt Älvsbacka och Nyeds

församlingar i Karlstads kommun i

Värmland till stödområde 3. Enligt

motion Jo214 (c) är den gjorda

stödområdesindelningen orimlig i vad

avser stora delar av södra och norra

Östergötland. Områdena är av

höglandskaraktär och starkt

skogsdominerade men har klassats lägre

än motsvarande områden i angränsande

län. Enligt motion Jo244 (c) tog man i

samband med förhandlingen hösten 1995

bort Surahammars kommun, Möklinta,

Västerfärnebo, Fläckebo, Västra Skedvi,

Kolsva Bergslagen och norra delen av

Odensvi församlingar som var föreslagna

att ingå i LFA-området. I avvaktan på en

översyn av områdesindelningen bör

ersättning utgå till dessa områden

motsvarande det uteblivna LFA-stödet

(yrkande 1). Vid den kommande översynen

bör Heby kommun ingå (yrkande 2). I

motion Jo248 (kd) yrkas att Sverige

gentemot EU driver kravet om korrigerad

gränslinje för LFA-stöd så att socknarna

Kvarsebo, Tjällmo, Kristberg och Motala

skogsbygd fortsättningsvis kan erhålla

stöd (yrkande 1). Vidare bör man

gentemot EU driva kravet att det stora

skogsbygdsområdet mellan Östgötaslätten

i söder och Närkes och Södermanlands

slättbygder i norr förs in i 5b-

stödområdet (yrkande 2). Vidare

framhålls behovet av en översyn av LFA-

indelningen när det gäller Östergötlands

södra och norra skogsbygder och att man

därvid tillser att de bygder som

klassats för lågt lyfts upp till korrekt

klass (yrkande 3). I motion Jo253 (c)

yrkas på en förändrad indelning vid

fastställande av arealersättningsområden

och LFA-ersättningsområden i Skaraborgs

län.

Enligt motion Jo257 (c) yrkande 2 togs

vid förhandlingarna mellan

Jordbruksdepartementet och EU år 1995 en

del områden i södra Sveriges skogs- och

mellanbygder bort som enligt tidigare

förslag skulle ha ingått i LFA-områdena.

Dessa områden befinner sig i dag i en

besvärlig situation och det är rimligt

att de kan tillföras ersättning

motsvarande den som utgår till mindre

gynnade områden. För att verifiera detta

behov bör en översyn göras, med

församlingarna som geografiskt underlag,

i samband med att de nya

miljöstödsmedlen fördelas. I motion

Jo258 (c) framhålls behovet av att

beakta Ölands särställning med en

befolkning helt beroende av jordbruket.

Öns särart måste även i fortsättningen

beaktas för bevarande av bl.a. biologisk

mångfald även i ett europeiskt

perspektiv (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Anslagen

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslagen B 10 och B 11. Därmed avstyrks

motion Jo239 yrkande 19 delvis. Det i

motionen framförda yrkandet om en

höjning av anslaget ryms inte inom den

av riksdagen beslutade ramen för

utgiftsområdet.

Vidare avstyrks motion Jo249 yrkande 3.

De regionala stöden

Med anledning av att flera motioner tar

upp lönsamhetsutvecklingen och behovet

av förändringar när det gäller de

nuvarande stödsystemen och deras

betydelse för jordbruksnäringen inom det

tidigare norra stödområdet samt skogs-

och mellanbygderna i södra Sverige vill

utskottet anföra följande.

Förhandlingsresultatet mellan EU och

Sverige avseende stödet till jordbruket

i norra Sverige innebar att den totala

stödnivån skulle kunna behållas. Stödet

fick dock en annan utformning med en

uppdelning på tre olika stödsystem. Hela

det dåvarande norra stödområdet

(stödområdena 1, 2a, 2b, 3 och 4) har nu

definierats som mindre gynnat område

(LFA-områdena 1-4). Vidare har vissa

skogs- och mellanbygder i södra Sverige

klassats som mindre gynnade områden

(område 5). Stödet till dessa LFA-

områden lämnas i första hand per

djurenhet men även per ha. Stödet

omfattar mjölkkor, andra nötkreatur, får

och getter samt i viss utsträckning

spannmålsgrödor och potatis. LFA-

områdena 1-3 har definierats som att

klimatologiskt motsvara bergsområde

vilket innebär att stöd till

mjölkföretag där kan utgå för fler än 20

mjölkkor per företag. I LFA-områdena 4

och 5 begränsas stödet till 20 mjölkkor

per företag. I LFA-områdena 1-3

tillämpas vidare ett nationellt stöd som

helt finansieras av Sverige. Stödet, som

inte får leda till att produktionen i

regionen ökar, omfattar produktion av

mjölk, smågrisar, slaktsvin, getter,

ägg, potatis, bär och grönsaker. Vidare

lämnas transportstöd för mjölk.

Utöver nationellt stöd och LFA-stöd

utgår också vissa ersättningar enligt

det svenska miljöprogrammet för

jordbruket. Programmet är utformat i

enlighet med EU:s regler för

kompletterande åtgärder inom den

gemensamma jordbrukspolitiken.

Ersättningen för miljöåtgärder är till

viss del differentierad med avseende på

stödområde.

Regionalstöd kompletterade med

miljöstöd m.m. lämnas för att skapa

bättre förutsättningar för jordbruk inom

områden i norra Sverige där det med

hänsyn till klimat och andra

produktionsförutsättningar är särskilt

svårt att driva verksamhet. Sverige har

i och med sitt medlemskap i EU gått från

ett system med prisstöd till djurstöd

kombinerat med arealstöd samt miljöstöd.

Omställningen fick genomföras under stor

tidspress och resultatet var kanske inte

till alla delar helt överblickbart innan

det skulle träda i kraft år 1995. Av

stor betydelse är att en sådan radikal

omställning av stödsystemet kan

genomföras med beaktande av regionala

skillnader och med en rättvis och

balanserad fördelning av stöden inom och

mellan de olika områdena. För att

dessutom uppnå nödvändiga och

förbättrade möjligheter att slå vakt om

ett rikt och varierat odlingslandskap,

bevara den biologiska mångfalden samt

minimera jordbrukets miljöbelastning

måste en helhetssyn anläggas på

stödsystemens utformning.

Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen för avsikt att göra en mer

sammanhållen analys när det gäller

effekterna av de nya stödformerna inom

jordbruksnäringen bl.a. med avseende på

ekonomisk måluppfyllelse. Vidare har

utskottet erfarit att regeringen kommer

att ge Jordbruksverket i uppdrag att

senast den 1 april 1998 redovisa en mer

övergripande och sammanhållen översyn av

stödsystemen inom jordbruksnäringen. I

samband härmed kommer Jordbruksverket

att ges i uppdrag att se över

stödområdesindelningen i vad avser de

områden som i slutförhandlingarna med EU

inte ansågs uppfylla gällande kriterier

och därför hamnade utanför nuvarande

stödsystem. Arbetet skall vara avslutat

den 1 juli 1997. Vidare bör nämnas att

Jordbruksverket i samband med sitt

uppdrag att göra en samlad utvärdering

och översyn av

miljöersättningsprogrammet för

jordbruket bl.a. har att pröva behovet

av förändringar i fråga om kriterier för

områdesavgränsning för åtgärden

bevarande av ett öppet odlingslandskap

utanför stödområdena 1-3. I detta

sammanhang bör även regeringens förslag

om ett program för investeringsstöd till

lantbrukare uppmärksammas. Programmet,

som innebär att stöd huvudsakligen skall

lämnas till jordbruksinvesteringar i de

sju nordligaste länen, skall överlämnas

till kommissionen under hösten 1996 (se

föregående avsnitt). Regeringen har

dessutom föreslagit att nivån på

miljöersättningsprogrammet under

anslaget Kompletterande åtgärder inom

jordbruket skall höjas från år 1997. I

utformningen av det utökade programmet

skall särskild hänsyn tas till behovet

av att stödja och stimulera

vallproduktionen (se avsnitt 14 nedan).

Enligt utskottets mening finns det

starka skäl som talar för att en mer

sammanhållen utvärdering görs av de

nuvarande stödsystemen med avseende på

jordbruksnäringens situation inom

framför allt stödområdena 1-4. Som

redovisats ovan har regeringen påbörjat

arbetet med partiell översyn av nu

gällande stödsystem. Vidare kommer

ytterligare utredningsuppdrag att ges

till Jordbruksverket i vad avser en mer

samlad översyn. Utskottet utgår från att

de med stödområdesindelningen förenade

gränsdragningsproblemen samt

förutsättningarna för jordbruket i

Norrlands inland kommer att

uppmärksammas i samband med den

fortsatta beredningen. Det bör härvid

också ankomma på regeringen att pröva

möjligheterna att genom ytterligare

förändringar i stödsystemen eller på

annat sätt försöka åstadkomma en mer

ändamålsenlig reglering av de olika

intressen som här är i fråga.

Med det anförda får syftet med

motionerna Jo210 yrkandena 1, 10, 11 och

12, Jo212 yrkande 1, Jo217, Jo225

yrkandena 1 och 2, Jo235 yrkande 2,

Jo236 yrkande 9, Jo239 yrkande 8, Jo245

yrkandena 1, 9, 10 och 11, Jo255

yrkandena 1, 2 och 3 samt Jo258 yrkande

5 i allt väsentligt anses tillgodosett.

Utskottet föreslår därför att berörda

motionsyrkanden lämnas utan riksdagens

vidare åtgärd.

Vidare avstyrks motionerna Jo210

yrkande 3, Jo229 yrkande 3, Jo237

yrkande 3 och Jo245 yrkande 2.

Vissa stödområden m.m.

Utskottet är inte berett att utöver vad

som anförts ovan om

stödområdesindelningen nu ta ställning

till de mer preciserade synpunkter

beträffande förändringar i den rådande

områdesindelningen som redovisas i

motionerna Jo211 yrkande 2, Jo214, Jo244

yrkandena 1 och 2, Jo248 yrkandena 1, 2

och 3, Jo253, Jo257 yrkande 2 och Jo258

yrkande 3. Berörda motionsyrkanden

avstyrks därmed i den mån de inte kan

anses tillgodosedda.

Vad utskottet anfört ovan beträffande

en samlad översyn, som bl.a. berör

stödsystemen för jordbruksnäringen i

norra Sverige, är även ägnat att

tillgodose syftet med motionerna Jo210

yrkandena 6 och 9 samt Jo245 yrkandena 5

och 8. Motionerna avstyrks i berörda

delar.

14. Kompletterande åtgärder inom

jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder

inom jordbruket (B 13)

Propositionen

Anslaget B 12 används för att finansiera

de kompletterande åtgärder inom den

gemensamma jordbrukspolitiken som är

obligatoriska för Sverige som

medlemsstat. Dessa är miljöåtgärder och

skogsbruksåtgärder inom jordbruket

(Rådets förordningar EEG nr 2078/92 och

EEG nr 2080/92). Hälften av kostnaden

för åtgärderna medfinansieras från EG-

budgeten. De kompletterande åtgärderna

skall bl.a. medverka till att miljömålen

för jordbruket nås. Anslaget föreslås

också användas för att finansiera ett

nationellt anläggningsstöd för

plantering av energiskog (Rådets

förordning EEG nr 1765/92).

Enligt regeringen verkar

miljöprogrammet för jordbruket i full

omfattning från år 1996. Inom programmet

erbjuds jordbrukare att göra

miljöåtaganden för vilka de kompenseras

motsvarande den kostnad eller det

inkomstbortfall som åtagandet innebär.

Programmet har utformats i linje med de

svenska miljömålen för jordbruket. Av de

utgifter som belastar anslaget avser

1 050 miljoner kronor jordbrukets

miljöprogram. Mot bakgrund av de höga

ambitioner som finns för jordbrukets

miljöarbete föreslår regeringen att

nivån på miljöersättningsprogrammet höjs

från år 1997. Ytterligare 300 miljoner

kronor avsätts därför av nationella

medel och motsvarande medfinansiering

erhålls från EG:s budget. Sammanlagt kan

omfattningen av programmet därmed höjas

med 600 miljoner kronor per år. Målet är

att ett utökat program skall kunna

framförhandlas med EG-kommissionen för

att kunna träda i kraft under år 1997.

Enligt regeringen kan insatserna för att

utveckla det konventionella jordbruket

mot en ekologiskt hållbar produktion

därmed öka. I utformningen av det nya

programmet skall särskild hänsyn tas

till behovet att stödja och stimulera

vallproduktionens miljöfördelar med

avseende på bl.a. växtnäringsläckaget

och kretsloppsanpassning av jordbrukets

driftsformer.

Ökningen av anslaget för den svenska

delen av miljöstödet finansieras genom

att 50 miljoner kronor vardera från

Programmet för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt, Programmet för

omställning till hållbar utveckling och

Programmet för samarbete och utveckling

i Östersjöområdet (prop. 1995/96:222 om

vissa åtgärder för att halvera

arbetslösheten till år 2000), tas i

anspråk år 1997. Ytterligare 50 miljoner

kronor per år finansieras inom

Arbetsmarknadsdepartementets område.

Därutöver finansieras 100 miljoner

kronor varaktigt på statsbudgetens

inkomstsida genom förändringar i

energibeskattningen.

Miljöersättningsprogrammet utvärderas

för närvarande. Enligt regeringen skall

utvärderingen kunna utgöra underlag för

att bedöma behovet av förändringar i

programmet. Regeringens målsättning är

att den nu föreslagna nivåhöjningen och

utvärderingen så långt möjligt skall

kunna bedömas i ett sammanhang.

Samtidigt är det angeläget att de ökade

insatserna kan genomföras så snabbt som

möjligt. Regeringen avser att låta

Jordbruksverket snarast lägga förslag om

användningen av det nu föreslagna

medelstillskottet. Det är angeläget att

åtgärderna utformas så att de ger den

bästa sammanlagda miljöeffekten och att

eventuella förändringar kan genomföras

och utformas så att de ger ett för

brukaren översiktligt och hanterbart

system.

Ett förslag till svenskt program för

skogsbruksåtgärder i enlighet med

riksdagens beslut (prop. 1995/96:76,

JoU7, rskr. 100) kommer att överlämnas

till EG-kommissionen för godkännande.

Programmet beräknas kunna genomföras år

1997. Åtgärderna har inriktats på

skogsplantering inom områden i södra och

mellersta Sveriges slättbygder där detta

är önskvärt av miljöskäl. Regeringen

föreslår vidare att ett nationellt

anläggningsstöd införs för plantering av

fleråriga grödor för produktion av

biomassa enligt rådets förordning (EEG)

nr 1765/92 av den 30 juni 1992. Av de

årliga utgifter som belastar anslaget

under perioden 1997-2000 avser 10

miljoner kronor skogsbruksåtgärder i

jordbruket och 10 miljoner kronor

anläggningsstöd för energiskog.

Regeringen överlägger för närvarande

med kommissionen om ett nytt delprogram

inom ramen för jordbrukets miljöprogram

för ersättning till rennäringen för

bevarande av rovdjur inom

renskötselområdet. Avsikten med

programmet är att skapa ett bevarandemål

för rovdjuren inom renskötselområdet med

långsiktigt livskraftiga populationer.

Bevarandemålet medför för vissa

rovdjursarter att populationen ökar.

Detta medför större kostnader för

renförluster och merarbete för

rennäringen än vad som gäller i dag.

Programmet baseras på den av riksdagen

beslutade principen om ersättning efter

rovdjursförekomst. Programmet har till

syfte att Sverige skall leva upp till

sina åtaganden om bevarande av hotade

arter, samtidigt som rennäringen skall

kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt

och utvecklas med ekonomisk bärkraft.

Detta program, som avses verka från år

1997, uppskattas omfatta totalt

30 miljoner kronor, varav hälften

medfinansieras av EG. Anslaget bör

därför höjas med 15 miljoner kronor.

Detta finansieras genom överföring av

ett motsvarande belopp från anslaget D 2

Ersättning för viltskador m.m.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

år 1997 till 1 085 000 000 kr. Enligt

regeringen förutsätter jordbrukets

miljöanpassning ett långsiktigt arbete.

Programmen bygger på ömsesidiga

åtaganden mellan stat och stödmottagare

med en varaktighet av minst fem år.

Finansieringen av de miljöåtgärder som

omfattas av fattade beslut kräver därför

att medel ställs till förfogande under

hela stödperioden. För åren 1998 och

1999 beräknas därför utgifterna uppgå

till samma belopp som det nu för år 1997

föreslagna.

Med hänvisning till vad som anförts

ovan beträffande anslaget B 12 bör under

anslaget B 13 anvisas ett belopp på 1

092 500 000 kr motsvarande EG:s

finansiering av kompletterande åtgärder

inom jordbruket. Den nationella

finansieringen av vissa informations-,

rådgivnings- och utbildningsinsatser för

skogsägare med jordbruksmark sker över

anslaget Skogsvårdsorganisationen (H 1).

Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor

för EG:s medfinansiering avseende

vitaliseringsgödsling av

försurningsdrabbad skogsmark.

Motsvarande nationell finansiering sker

över anslaget Insatser för skogsbruket

(H 4).

Motionerna

Anslagen

I motion Jo234 (fp) yrkas att riksdagen

till Kompletterande åtgärder inom

jordbruket (B 12) för budgetåret 1997

anvisar ytterligare 600 000 000 kr

(yrkande 3). I motionerna Jo237 (v)

yrkande 19 delvis och Jo239 (kd) yrkande

19 delvis föreslås att anslaget tillförs

ytterligare 100 000 000 kr utöver

regeringens förslag. Enligt motion Jo241

(mp) bör det under anslaget B 12 anvisas

ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 50 000 000 kr

(yrkande 22 delvis). För budgetåren 1998

och 1999 beräknas anslagshöjningen till

100 miljoner kronor respektive 150

miljoner kronor (yrkande 23 delvis). I

motion Jo249 (m) yrkande 4 föreslås en

höjning av anslaget B 12 med 30 000 000

kr.

I motion Jo241 (mp) yrkas vidare att

det under anslaget Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder

inom jordbruket (B 13) anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 50 000 000 kr (yrkande

22 delvis). För budgetåren 1998 och 1999

beräknas anslagshöjningen till 100

miljoner kronor respektive 150 miljoner

kronor (yrkande 23 delvis).

Utökat miljöstöd

När det gäller det utökade

miljöstödsprogrammet framhålls i motion

Jo207 (s) att det från ett

samhällsperspektiv är angeläget att slå

vakt om en näring som är så stabil,

arbetskrävande och arealkrävande som

mjölk- och köttproduktionen. För att

åstadkomma detta är det nödvändigt att

lönsamheten förbättras framför allt inom

stödområde 4. De utökade medlen som nu

föreslås bör därför riktas på ett sådant

sätt att de kommer de som är aktiva

mjölk- och köttproducenter till godo.

Detta sker bäst genom att vallstödet

djurrelateras. I motion Jo210 (m)

yrkande 5 framhålls att ett vallstöd är

synnerligen välkommet för norra Sveriges

bönder som har ett stort kunnande när

det gäller vallproduktion. Vallstödet

bör vara generellt, dvs. vara lika stort

i hela landet. I norra Sverige bör det

riktas till animalieproducenterna.

Enligt motion Jo211 (c) yrkande 1 har

område 4 drabbats hårdast av de nya EU-

stöden. Genom bl.a. begränsningar i

stödet till antalet djur och genom

avsaknaden av tillräcklig spannmålsareal

innebär de nya EU-stöden klara

försämringar och därmed en dålig

lönsamhet. För att snabbt åtgärda detta

problem vore det önskvärt att införa ett

speciellt djuranknutet vallstöd i område

4. Enligt motion Jo215 (s) förändrades i

och med EU-inträdet förutsättningarna

för jordbruket i delar av det som

tidigare tillhört stödområde 4. På grund

av EU:s regler har stora delar av det

gamla ?Norrlandsstödet´ försvunnit och

mycket lite har kommit i dess ställe.

Det är därför viktigt att se över

möjligheterna till ett djuranknutet

vallstöd för stödområde 4. I

Vänsterpartiets motioner Jo229 yrkande 5

och Jo237 yrkande 5 framhålls att

vallstödet bör utformas med tydliga

miljökriterier som premierar en

anpassning av produktionsmetoderna.

Vidare bör stödet bidra till att lösa de

obalanser som uppstått inom stödområde 4

och det fjällnära jordbruket. Vallstödet

bör dessutom vara generellt. Även i

motion Jo236 (m) yrkas att vallstödet

skall vara generellt. Vidare bör vall

och bete på åkermark prioriteras.

Reglerna bör vara enkla och utformas som

minimikrav för skötsel av de slåtter-

och betesvallar som får stöd. Kopplingen

till djurhållning är positiv (yrkande

8). Enligt motion Jo238 (kd) bör det

tillkommande miljöstödet fördelas så att

en avstämning med LFA-stödet i område 4

kan göras. Vidare bör ett särskilt

miljöstöd utgå till besättningar med

fler än 20 kor. I motion Jo239 (kd)

yrkande 5 framhålls att lönsamheten i

den miljövänliga mjölk- och

nötköttsproduktionen samt annan

vallbaserad animalieproduktion är mycket

pressad. Ett sätt att förändra

förutsättningarna för denna produktion

är att införa ett generellt vallstöd.

Stödet bör sedan utökas till sin

maximala nivå. Enligt motion Jo245 (c)

yrkande 4 bör vallstödet användas till

att lösa de orättvisor som uppstått på

grund av den nya jordbrukspolitiken.

Stödområde 4 samt det fjällnära

jordbruket bör få extra tilldelning.

Därutöver bör beloppet i det generella

vallstödet vara generellt samt i norra

Sverige riktat till

animalieproducenterna. Motionärerna i

motion Jo246 (s) delar regeringens

uppfattning om att de ökade insatserna

kommer att förbättra förutsättningarna

för ett miljöanpassat jordbruk.

Produktionen går i ekologiskt hållbar

riktning så att de uppsatta miljömålen

för jordbruket kan uppnås. Stödet skall

vara ett basstöd som åtföljs av klara

miljökrav (yrkande 1). Det är angeläget

att åtgärderna utformas så att den bästa

sammanlagda miljöeffekten kan

åstadkommas med ett administrativt

enkelt system. Föreslagna förändringar

bör genomföras och utformas så att de

ger ett för brukaren översiktligt och

hanterbart ersättningssystem (yrkande

2). De nya åtgärderna måste också

utformas på ett sådant sätt att de

samverkar med åtgärderna i det

befintliga miljöersättningsprogrammet

(yrkande 3). Särskild hänsyn måste tas

till behovet av att stimulera

vallproduktion med klart definierade

miljökrav i hela landet. Tillgången och

fördelningen av betesdjuren i landet bör

därför särskilt uppmärksammas (yrkande

4). Det är viktigt att en regionalt

rättvis fördelning erhålls av de

tillkommande medlen. Särskild hänsyn

skall i detta sammanhang tas till

stödområde 4 (yrkande 5). Möjligheterna

till medfinansiering från EU skall

beaktas för att få ett optimalt

ekonomiskt utbyte av insatta medel

(yrkande 6). Vidare förutsätts att

regeringen även tar hänsyn till

sysselsättningseffekterna när man

utformar de nya stödformerna (yrkande

7). Enligt motion Jo257 (c) yrkande 1

bör det utökade miljöstödets regelverk

få en enkel och tydlig utformning så att

medel ej förblir outnyttjade. Medel bör

gå till den som brukar marken och hela

landet bör får del av stödet. Särskild

hänsyn måste tas till

animalieproducenterna i stödområde 4. I

motion Jo258 (c) yrkande 1 framhålls att

en analys av det svenska lantbrukets

konkurrenssituation bör ingå vid

utformningen av det utökade

miljöstödsprogrammet.

Utvärdering m.m.

Enligt motion Jo203 (m) präglas det

svenska miljöersättningsprogrammet till

vissa delar av en helt orimlig

detaljstyrning i kombination med

ständiga regeländringar och en aldrig

sinande ström av krav på nya uppgifter.

Programmet behöver förenklas. Även i

motion Jo206 (m) yrkas att reglerna bör

förenklas. Vidare framhålls att Sverige

bör sträva efter att ta emot det

miljöstöd vårt land har rätt till

(yrkande 3). Ett ökat utnyttjande av den

framförhandlade ramen för

miljöprogrammet yrkas också i motion

Jo210 (m) yrkande 13. Enligt yrkande 14

måste de norrländska landskapstyperna

synliggöras i miljöprogrammet. Vissa

typer av foderarealer erhåller ej

ersättning. Delprogrammet för värdefulla

natur- och kulturvärden är ej anpassat

till Norrland. Vidare måste dagens

arealkrav i öppet odlingslandskap

behållas (yrkande 15). Enligt motion

Jo212 (c) yrkande 2 bör hästhållning

ingå som en ersättningsberättigad

produktionsgren inom ramen för

programmet för bevarande av ett öppet

odlingslandskap inom stödområdena 1-3.

Vidare bör den nordsvenska hästen

omfattas av stödet till utrotningshotade

raser (yrkande 3). I motion Jo220 (v)

yrkande 2 framhålls SKB-kons speciella

kvaliteter och att dessa bör tas

tillvara inom ramen för ett särskilt

miljöprogram för fjäll- och

inlandsjordbruk. Getnäringen bör enligt

motion Jo222 (v) yrkande 1 ges ett eget

utrymme inom ramen för EU:s miljöstöd.

Vidare bör behovet av ökad kunskap om

getter uppmärksammas (yrkande 2). Enligt

motion Jo226 (c) är vall med nuvarande

system missgynnat jämfört med andra

grödor. Vidare framhålls att det råder

osäkerhet om tolkningen av regelverket.

Markägarna vågar därmed inte binda sig

för femårsperioder med risk för

återbetalningsskyldighet. Det är därför

av största vikt att regelsystemet ändras

(yrkande 1). För att även kulturvärdena

på mindre lantbruk skall kunna bevaras

samt att kraven på Gotland och Öland

skall kunna likställas med övriga riket

måste regelsystemet för värdefulla

natur- och kulturvärden inför 1997 års

ansökningar ändras (yrkande 2). Enligt

motionerna Jo229 (v) yrkande 6 och Jo237

(v) yrkande 6 bör ett särskilt

fjällmiljöprogram för jordbruket i

Norrlands inland inrättas. Vidare yrkas

i motionerna att miljöstödsprogrammet

utvärderas (yrkandena 7 resp. 7). I

motion Jo234 (fp) yrkande 1 framhålls

betydelsen av att använda hela ramen för

EU-medel för miljöstöd till jordbruket.

Enligt motion Jo236 (m) yrkande 4 skall

Sverige i EU verka för en förenkling av

regelverken avseende EU:s olika

ersättningssystem. Vidare yrkas att

reglerna ändras så att våtmark på

betesmark kan tillåtas. I detta

sammanhang finns inte heller något skäl

att hindra ansvarsfull vattentäkt eller

bete på sådan mark. Vidare bör

ersättning utgå även för

anläggningskostnader (yrkande 5). Ett

sammanhållet delprogram för

konventionellt jordbruk inom ramen för

EU:s miljöprogram för jordbruket bör

utarbetas (yrkande 6) och vidare bör

regeringen ges i uppdrag att utarbeta

ett förslag till förenkling av

regelverken för miljöersättningar

(yrkande 7). Enligt motion Jo239 (kd)

yrkande 6 bör man snarast använda sig av

det maximala miljöstödet. Vidare

framhålls behovet av ett förenklat

regelverk för miljöstöd till

kulturmiljövård och biologisk mångfald

(yrkande 7). Sverige skall inom EU verka

för ett förenklat regelsystem för

ekologiskt jordbruk (yrkande 10). Vidare

bör man inom EU verka för att

omläggningstiden (karensen) för

omställning till ekologisk produktion

skall vara ett år (yrkande 11). Enligt

motion Jo241 (mp) bör arealersättningen

för ekologiskt lantbruk vara av sådan

storlek att det blir ekonomiskt

lönsammare att odla ekologiskt än

konventionellt. Stödet bör därför höjas

till 2 000 kr per hektar i hela landet

(yrkande 13). Vidare bör möjligheten att

differentiera stödet till ekologisk

odling ses över. Härigenom kan en

omläggning av gårdens hela areal och

djurhållning stimuleras (yrkande 14).

Ett ökat utnyttjande av den

framförhandlade ramen för

miljöprogrammet yrkas också i motion

Jo245 (c) yrkande 12. Enligt yrkande 13

måste de norrländska landskapstyperna

synliggöras i miljöprogrammet. Vissa

typer av foderarealer erhåller ej

ersättning. Delprogrammet för värdefulla

natur- och kulturvärden är ej anpassat

till Norrland. Vidare måste dagens

arealkrav i öppet odlingslandskap

behållas (yrkande 14). Enligt motion

Jo258 (c) måste behovet av hänsyn till

lokala förhållanden, ökad flexibilitet

och en mera modifierad tillämpning

beträffande miljöersättningsprogrammet

uppmärksammas (yrkande 6). I motion

Jo773 (fp) yrkas att reglerna för

miljöstöd när det gäller ersättning för

våtmarker ändras. Stödet bör riktas till

miljökänsliga områden och kravet på att

våtmarken skall ligga på åkermark bör

slopas. Däremot skall våtmarken

huvudsakligen ta emot vatten från

åkermark (yrkande 3). I motion Jo775 (m)

yrkande 1 framhålls nödvändigheten av

att regler avseende anläggning av

våtmarker och småvatten får en

ändamålsenligare utformning. Det är

enligt motionärerna av stor betydelse

att man inom EU arbetar för ändrade

regler vad avser våtmarker (yrkande 2)

och att ett ökat utnyttjande av EU:s

miljöstöd bl.a. får medfinansiera

anläggandet av våtmarker och småvatten

(yrkande 3). Enligt motion Jo797 (mp)

bör jordbrukets miljöersättningar

kompletteras så att ersättning kan utgå

även till odling av äldre genetiskt

värdefulla kulturväxter och ogräs

(yrkande 5).

Enligt motion Jo229 (v) yrkande 13

måste ett miljöersättningsprogram för

rovdjursrivna renar bygga på den

överenskommelse som gjorts med

Naturvårdsverket och Sametinget. Vidare

framhålls att anslaget för rovdjursrivna

renar bör vara ett reservationsanslag

(yrkande 14). Motsvarande yrkanden

framställs även i motion Jo237 (v)

yrkandena 13 respektive 14.

Utskottets övervägande

Anslagen

Utskottet har tidigare tillstyrkt

regeringens förslag beträffande ramen

för utgiftsområde 23. De i motionerna

Jo234 yrkande 3, Jo237 yrkande 19

delvis, Jo239 yrkande 19 delvis, Jo241

yrkande 22 delvis och Jo249 yrkande 4

framförda yrkandena om en höjning av

anslagen B 12 och B 13 ryms inte inom

denna av riksdagen nu fastställda ram.

Utskottet delar således regeringens

bedömning när det gäller medelsbehovet

under anslagen och avstyrker motionerna

i berörda delar.

Vidare avstyrks motion Jo241 yrkande 23

delvis.

Utökat miljöstöd

Mot bakgrund av de höga ambitioner som

finns för jordbrukets miljöarbete har

regeringen föreslagit att nivån på

miljöersättningsprogrammet skall höjas

från år 1997. I utformningen av det nya

programmet skall särskild hänsyn tas

till vallproduktionens miljöfördelar.

Utskottet konstaterar att förslaget om

ett utökat miljöprogram innebär att

insatserna för att utveckla det

konventionella jordbruket mot en

ekologiskt hållbar produktion kan öka.

De åtgärder som enligt utskottets mening

bör ersättas inom ramen för det utbyggda

programmet måste därvid utformas på ett

sådant sätt att vallodlingens

miljöfördelar tas till vara.

Vallodlingen kan t.ex. medverka till att

minska växtnäringsläckage och erosion

från åkermark, minska riskerna vid

bekämpningsmedelsanvändning samt främja

den biologiska mångfalden i

odlingslandskapet. Utskottet förutsätter

således att åtgärderna förenas med

tydliga miljökrav och att reglerna för

det nya stödet utformas i samklang med

det befintliga miljöprogrammet. I detta

sammanhang bör tillgången på och

fördelningen av betesdjur i landet

särskilt uppmärksammas. Vidare är det

angeläget att åtgärderna utformas på ett

sådant sätt att en förstärkt miljöeffekt

kan uppnås. Utskottet vill särskilt

understryka att regelverket utformas så

att det blir administrativt enkelt

eftersom många brukare kommer att

beröras av vallstödet. Genom ett enkelt

regelverk får brukarna ett översiktligt

och hanterbart ersättningssystem. Det

utökade programmet bör vara generellt

och stimulera till en miljövänlig

vallproduktion i hela landet. Särskild

hänsyn bör tas till förhållandena i

stödområde 4 i mellersta Sverige.

Utskottet förutsätter att regeringen

prövar möjligheterna fullt ut när det

gäller medfinansieringen från EG-

budgeten för att uppnå ett optimalt

ekonomiskt utbyte. Vidare måste hänsyn

tas till de sysselsättningsfrämjande

effekterna vid utformandet av de nya

stöden. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo207, 210

yrkande 5, Jo211 yrkande 1, Jo215, Jo229

yrkande 5, Jo236 yrkande 8, Jo237

yrkande 5, Jo238, Jo239 yrkande 5, Jo245

yrkande 4, Jo246, Jo257 yrkande 1 och

Jo258 yrkande 1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Utvärdering m.m.

Som framgår av propositionen har

Jordbruksverket fått regeringens uppdrag

(beslut den 22 februari 1996) att i

samråd med Naturvårdsverket utvärdera

det svenska miljöersättningsprogrammet

inom jordbruket i enlighet med rådets

förordning (EEG) nr 2078/92 med avseende

på programmets ändamål och resultat.

Utvärderingen skall sedan utgöra

underlag för en bedömning av behovet av

förändringar i programmet. Regeringen

har vidare i samma beslut gett

Jordbruksverket i uppdrag att i samråd

med Naturvårdsverket och

Riksantikvarieämbetet redovisa ett

särskilt förslag till delprogram för

resurshushållande konventionellt

jordbruk inom ramen för rådets

förordning (EEG) nr 2078/92. Uppdragen

skall redovisas senast den 1 april 1997.

Utgångspunkterna för det svenska

miljöersättningsprogrammet är miljömålen

inom jordbrukspolitiken och behovet av

åtgärder för att nå dessa mål. Förutom

att främja införandet av miljövänliga

produktionsmetoder skall programmet

också syfta till att uppnå andra mål för

den gemensamma jordbrukspolitiken.

Miljöersättningsprogrammet har i Sverige

också en regionalpolitisk funktion genom

den särskilda miljöersättningen till

jordbruket i norra Sverige. Som

framhålls i flera motioner finns det

stora svårigheter för delar av

jordbruksnäringen att tillgodogöra sig

de olika stödformerna inom det nuvarande

miljöprogrammet. Framför allt

uppmärksammas den annorlunda struktur

och de olika förutsättningar som präglar

jordbruket i Norrlands inland. Det kan

gälla allt från små enheter till långa

avstånd, bristande förutsättningar att

odla spannmål samt brist på

rationaliseringsmöjligheter. Vidare

påtalas behovet av ett mer förenklat

regelsystem, ökad flexibilitet,

differentierat stöd till ekologisk

odling och ett särskilt stöd till

getnäringen.

Norra Sverige har en särställning i

miljöprogrammet genom den

regionalpolitiska kopplingen, framför

allt i åtgärden för bevarande av ett

öppet odlingslandskap. Stödområdena 1-3

undantas också från grundregeln att

olika ersättningar bara får kombineras

på samma areal upp till gränsen för EU:s

medfinansiering (3 850 kr/ha).

Överskjutande del får finansieras med

nationella medel. Odlingslandskapet i

norra Sverige skiljer sig från övriga

delar av landet varför villkoren för

stöd inte alltid är möjliga att

uppfylla. Odlingslandskapets utbredning

är väsentligt mindre med andra markslag

och av historiska skäl är kontinuiteten

i odlingen kortare. Klimatfaktorer och

andra fysiska förutsättningar medverkar

också till att odlingslandskapet har ett

annorlunda utseende än i södra Sverige.

Miljösituationen är också en annan där

det norrländska jordbruket belastar

miljön i mindre utsträckning. Norra

Sverige saknar till viss del de inslag i

natur- och kulturmiljön som är

ersättningsberättigade i andra delar av

landet. Samtidigt ersätts andra typiskt

norrländska företeelser såsom

skogsarbeten, fäboddrift och användning

av hotade husdjursraser. Inom ramen för

ersättningen till bevarande av

värdefulla natur- och kulturmiljöer

ingår ängslador och andra för norra

Sverige typiska byggnader. Av tekniska

skäl kan emellertid inte stöd utgå för

att vårda dessa inom ramen för

miljöprogrammet. I gengäld finns en

programåtgärd inom mål 6- området som

gäller för perioden 1995-1999. Under

åtgärd 3.8 Miljö- och landskapsvård kan

stöd bl.a. ges till skydd av äldre

jordbruksbyggnader såsom värdefulla

inslag i landskapet. Sådana byggnader

kan exempelvis utgöras av hölador och

lador för torkning av lin. Under

åtgärden finns avsatt 8 miljoner ecu för

hela perioden varav 50 % finansieras av

EU och 50 % av Sverige.

Sverige kommer löpande att till EU

redovisa miljöersättningsprogrammets

utveckling och effekter samt i vilken

utsträckning de olika målen nås med

avseende på såväl kvalitet som

kvantitet. För att möjliggöra detta

uppföljningsarbete och för att få ett

underlag för en bedömning av behovet av

förändringar i programmet har regeringen

lämnat ovan redovisade

utvärderingsuppdrag till

Jordbruksverket. Utskottet utgår från

att bl.a. de nu redovisade behoven är

väl kända för regeringen och att de

kommer att beaktas i samband med det

fortsatta förändringsarbetet. Utskottet

finner mot bakgrund härav inte anledning

föreslå någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionerna Jo210 yrkande

15, Jo212 yrkandena 2 och 3, Jo226

yrkandena 1 och 2, Jo229 yrkande 7,

Jo236 yrkande 6, Jo237 yrkande 7, Jo239

yrkandena 7 och 11, Jo241 yrkandena 13

och 14, Jo245 yrkande 14 och Jo258

yrkande 6. Motionerna avstyrks således i

berörda delar.

Med samma motivering avstyrks även

motionerna Jo236 yrkande 5, Jo773

yrkande 3 och Jo775 yrkandena 1-3.

Med det anförda avstyrks även

motionerna Jo210 yrkande 14 och Jo245

yrkande 13.

De i motionerna Jo220 yrkande 2, Jo222

yrkandena 1 och 2, Jo229 yrkande 6 och

Jo237 yrkande 6 framförda kraven

beträffande ett särskilt

fjällmiljöprogram m.m. för jordbruket i

Norrlands inland bör mot bakgrund av det

anförda också kunna lämnas utan

riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker

därför berörda motionsyrkanden.

Vidare avstyrks motion Jo797 yrkande 5.

Med anledning av de i motionerna Jo206

yrkande 3, Jo210 yrkande 13, Jo234

yrkande 1, Jo239 yrkande 6 och Jo245

yrkande 12 framförda synpunkterna

beträffande ramen för det nationella

miljöersättningsprogrammet vill

utskottet anföra följande.

I samband med riksdagens behandling av

statsbudgeten för innevarande budgetår

godkände riksdagen ett uttalande om att

den framförhandlade ramen för det

nationella programmet för

miljöersättningar inom jordbruket låg

fast och att den får utnyttjas utifrån

en samlad bedömning av samhällsekonomi

och miljöbehov. De ersättningar som kan

utgå enligt den framförhandlade

tillämpningen av EG:s miljöprogram är

bl.a. beroende av det statsfinansiella

läget och ett ställningstagande i denna

del innebär inte på något sätt att

Sverige avsagt sig möjligheterna till

fortsatta miljösatsningar inom ramen för

miljöprogrammet (1994/95:JoU13, rskr.

290-292). Som regeringen redovisat ovan

förbereds flera förslag som innebär att

ramen för det nationella programmet för

miljöersättningar inom jord- och

skogsbruk m.m. utökas påtagligt.

Inklusive finansieringen från EG-

budgeten innebär förslagen en

resursförstärkning med drygt 600

miljoner kronor. Riksdagens uttalande om

den framförhandlade ramen gäller

givetvis fortfarande. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo206

yrkande 3, Jo210 yrkande 13, Jo234

yrkande 1, Jo239 yrkande 6 och Jo245

yrkande 12 lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Frågan om ett förenklat regelverk för

miljöersättningar inom jordbruket är

föremål för en särskild översyn inom

regeringskansliet. Utskottet anser det

lämpligt att avvakta resultatet av den

fortsatta beredningen i denna fråga och

föreslår att motionerna Jo203, Jo236

yrkandena 4 och 7 samt Jo239 yrkande 10

lämnas utan någon riksdagens vidare

etgärd.

När det gäller miljöprogrammet för att

bevara den biologiska mångfalden i

renskötselområdet framgår det av

regeringens förslag att programmet

baseras på den av riksdagen beslutade

principen om ersättning efter

rovdjursförekomst (1992/93:BoU8, rskr.

115). Syftet är att Sverige skall leva

upp till sina åtaganden om bevarande av

hotade arter samtidigt som rennäringen

skall kunna bedrivas på ett meningsfullt

sätt och utvecklas med ekonomisk

bärkraft. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner vad regeringen

förordat om ett nytt delprogram inom

ramen för miljöprogrammet för ersättning

till rennäringen för bevarande av

rovdjur inom renskötselområdet. I

avsnitt 23 i det följande förordar

utskottet att regeringen utarbetar en

sammanhållen rovdjurspolitik. Motionerna

Jo229 yrkande 13 och Jo237 yrkande 13

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

I anslutning till motionerna Jo229

yrkande 14 och Jo237 yrkande 14 om

anslagstyp i fråga om ersättning för

rovdjursrivna renar får utskottet anföra

följande. Riksdagen har nyligen antagit

en lag om statsbudgeten (1996/97:KU3,

rskr. 27-30). Såvitt avser villkoren för

de olika anslagstyperna kan utskottet

konstatera att både reservationsanslag

och ramanslag ger möjlighet att utnyttja

budgetmedel under ett följande budgetår.

Utskottet ser ingen anledning att göra

något uttalande om anslagstyp i detta

sammanhang och avstyrker därmed

motionerna i berörda delar.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

godkänner vad regeringen förordat om

införande av ett nationellt

anläggningsstöd för plantering av

fleråriga grödor för produktion av

biomassa enligt rådets förordning (EEG)

nr 1765/92 av den 30 juni 1992.

15. Arealersättning och djurbidrag m.m.

(B 14) och Intervention och exportbidrag

för jordbruksprodukter (B 15)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen B 14 och B 15.

16. Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. (B 16)

Propositionen

Under anslaget redovisas de

räntekostnader och kursdifferenser som

uppstår för staten till följd av att

ersättningen från EG:s jordbruksfond

erläggs i efterskott. En jämförelse

mellan budget och utgiftsprognos

budgetåret 1995/96 visar på en lägre

belastning på anslaget än beräknat.

Detta beror på en initial svårighet att

uppskatta i vilken utsträckning

jordbrukarna skulle komma att utnyttja

möjliga ersättningar. Anslaget bör även

få belastas med eventuella finansiella

sanktioner från EG.

Erfarenheter från andra länder talar

för att Sverige liksom alla övriga

medlemsstater riskerar att drabbas av

finansiella sanktioner/korrigeringar som

beslutas av EG-kommissionen. Regeringen

föreslår att eventuella finansiella

sanktioner/korrigeringar från EG i

fortsättningen får betalas från

anslaget. Om sanktion uppkommer kommer

den att belasta anslaget och motsvarande

belopp krediteras berörd inkomsttitel.

Regeringen har som målsättning att

sanktioner skall bli så låga som möjligt

och har därför avsatt särskilda medel

för utökad kontrollverksamhet

(utgiftsområde 2, anslag B 20

Kontrollfunktionen i staten). Anslaget

bör föras upp med 119 333 000 kr för

räntekostnader och eventuella

finansiella sanktioner från EG.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslaget B 16.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

godkänner att anslaget även får belastas

med kostnader för eventuella finansiella

sanktioner.

17. Fiske (C)

Propositionen

Det övergripande målet för den svenska

fiskeripolitiken är att verka för en

ansvarsfull hushållning med

fiskresurserna bl.a. så att den

biologiska mångfalden bevaras. Vidare är

målet att verka för tillgång på fisk av

god kvalitet och utveckling av

konkurrenskraftiga företag inom fisket

och vattenbruket.

Regeringen planerar att under

budgetåret 1997 återkomma till riksdagen

vad gäller de förslag Fiskeriverket

redovisat i rapporten Aktionsplan för

biologisk mångfald.

En översyn av EU:s gemensamma

fiskeripolitik (CFP) är planerad till år

2002. Regeringen avser att aktivt

medverka i reformeringen av CFP.

Förberedelser för detta inleds redan nu

bl.a. genom en översyn av Fiskeriverket

där också effekterna av det svenska

medlemskapet i EU på fiskets område

skall följas upp.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på

fiskets område till följd av tidigare

fattade beslut samt förslagen i 1996 års

budgetproposition är följande (i

miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 19981999

111,5 279,9 173,7 174,1 175,7

18. Fiskeriverket (C 1)

Propositionen

Sveriges inträde i den gemensamma

fiskeripolitiken har medfört att

Fiskeriverkets verksamhet i hög grad

kommer att inriktas mot tillämpningen av

CFP:s regelsystem. Det finns emellertid

skäl att vidareutveckla och förbättra de

administrativa systemen, särskilt vad

gäller kontrollfrågorna, för att möta

krav från EG-kommissionen och från

berörda intressenter i landet. För detta

ändamål avser regeringen att genomföra

en översyn av Fiskeriverket. I detta

sammanhang bör verkets stöd till FoU och

dess egen undersökningsverksamhet bli

föremål för särskild uppmärksamhet.

Översynen skall även omfatta en

uppföljning och utvärdering av

effekterna på fiskets område genom det

svenska medlemskapet i EU. Därvid skall

de strategiska frågor som Sverige bör

prioritera framöver ur ett nationellt

perspektiv respektive ett gemenskaps

perspektiv tas fram inför en kommande

översyn inom gemenskapen av den

gemensamma fiskeripolitiken år 2002.

Med hänsyn till det statsfinansiella

läget minskar regeringen anslaget för

Fiskeriverket år 1997 med 6 miljoner

kronor. Resurserna för EU-relaterade

uppgifter, för vilka verket fått

särskild förstärkning, får inte tas i

anspråk vid eventuella omprioriteringar.

Insatser för utveckling av fritidsfiske

och fisketurism bör beaktas men med

hänsyn till tillgängliga resurser och

CFP:s krav. Fritidsfiskets och

fisketurismens utvecklingspotential är

en fråga som även berör regionala och

lokala aktörer, bl.a. länsstyrelser.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Fiskeriverket anvisar ett ramanslag på

58 166 000 kr. För budgetåren 1998 och

1999 beräknas anslaget till 58 629 000

respektive 60 149 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo249 (m) yrkande 5 bör

Fiskeriverket på sikt samordnas med

Jordbruksverket. Ett

rationaliseringsarbete med denna

inriktning bör snarast sättas i gång

vilket gör att Fiskeriverkets anslag kan

minskas med 10 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag.

Utskottets överväganden

Regeringen föreslår i propositionen att

anslaget till Fiskeriverket minskas med

6 miljoner kronor. Den ytterligare

sänkning av anslaget som föreslås i

motion Jo249 yrkande 5 kan enligt

utskottets uppfattning inte genomföras

utan att det medför avsevärda

svårigheter för Fiskeriverket att

uppfylla de målsättningar som uppställts

för verksamheten. Som framgår av

propositionen avser regeringen att

genomföra en översyn av Fiskeriverket,

framför allt med syfte att

vidareutveckla och förbättra de

administrativa systemen. Mot bakgrund av

det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag. Motionen avstyrks.

19. Strukturstöd till fisket m.m. (C 2)

och Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. (C 3)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen C 2 och C 3.

20. Fiskevård (C 4)

Propositionen

Riksdagen beslutade den 11 juni 1996

(prop. 1995/96:150, FiU10, JoU6y) att

minska de tidigare anvisade anslagen

Bidrag till fiskevård och Ersättning för

intrång i enskild fiskerätt m.m. samt

att anslå motsvarande medel under det

nya ramanslaget Fiskevård.

Anslaget bör användas för att uppdatera

och färdigbehandla ansökningar om bidrag

till förrättningskostnader för

fiskevårdsområden som inkommit före den

1 september 1990, men även för bidrag

till att i övrigt bilda eller

omarrondera fiskevårdsområden.

Anslaget bör även användas för

fisketillsyn längs kusterna och i de

stora sjöarna som ett led i fiskevården.

Kostnader för åtgärder för biotop- och

fiskevård såsom utsättningar av

angelägna arter och insatser för att

bevara hotade fiskarter kan belasta

anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen för

ändamålet anvisar ett ramanslag på

4 612 000 kr. Samma belopp beräknas för

budgetåren 1998 respektive 1999.

Motionerna

I Vänsterpartiets motioner Jo229 yrkande

10 och Jo237 yrkande 10 anförs att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett samlat förslag om fiskevårdens

finansiering. Detta kan lämpligen ske i

samband med att regeringen redovisar

sina planer med anledning av

Fiskeriverkets förslag till aktionsplan

för biologisk mångfald. Fiskevården bör

även i fortsättningen till viss del

finansieras över statsbudgeten, och

Vänsterpartiet föreslår därför i den

senare motionens yrkande 19 att anslaget

C 4 ökas med 20 miljoner kronor för år

1997. Det anslag som regeringen föreslår

för fiskevård är enligt Miljöpartiet

inte tillräckligt för att man skall

kunna vidta nödvändiga åtgärder, och i

motion Jo241 yrkande 22 föreslår man

därför att anslaget ökas med 20 miljoner

kronor. Staten måste enligt motion Jo249

yrkande 6 och motion Jo408 yrkande 10

(båda m) ta ansvar för att

fiskevårdsinsatser sker på de vatten där

fisket släppts fritt. Eftersom det i

regeringens förslag saknas utrymme för

detta inom anslaget för fiskevård måste

anslaget ökas med 5 miljoner kronor. I

motion Jo410 (v) yrkande 2 anförs att

Fiskeriverket bedömt det årliga behovet

av medel för fiskevård till 65 miljoner

kronor. Mot den bakgrunden är det enligt

motionärerna oansvarigt att som i årets

budget föreslå 4,6 miljoner kronor för

ändamålet.

Enligt motion Jo241 (mp) bör riksdagen

hos regeringen begära förslag om en

allmän fiskevårdsavgift (yrkande 18).

Även i motion Jo403 (s) anförs att en

allmän fiskevårdsavgift bör införas.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om

utgiftsram för utgiftsområde 23

(1996/97:FiU1) avstyrker utskottet

motionerna Jo237 yrkande 19 (delvis),

Jo241 yrkande 22 (delvis), Jo249 yrkande

6 och Jo408 yrkande 10.

En rik tillgång på fisk av olika arter

och i alla vatten är en viktig del av

den biologiska mångfalden. Att skapa och

återskapa biotoper som ger

förutsättningar för detta är en viktig

uppgift. Enligt motion Jo410 har

Fiskeriverket beräknat det årliga

behovet av medel för fiskevårdsinsatser

till drygt 65 miljoner kronor per år.

Fiskevården i Sverige finansieras i dag

via flera källor, bl.a. över

statsbudgeten, med vattenavgiftsmedel,

regionalpolitiska medel,

arbetsmarknadsmedel och medel från EU.

Som framgått ovan föreslår regeringen

att 4 612 000 kr avsätts på

statsbudgeten för ändamålet år 1997.

I samband med att regeringen i november

1995 återkallade proposition 1994/95:231

Allmän fiskevårdsavgift m.m. förklarade

regeringen sin avsikt att återkomma med

ett förslag till finansiering av

angelägna fiskevårdsåtgärder (skr.

1995/96:114). De redovisningar och

förslag som lämnats i propositionerna

1995/96:150 (JoU6y) och 1996/97:1

behöver enligt utskottets uppfattning

kompletteras. Utskottet delar den

uppfattning som framförs i de aktuella

motionerna så till vida att det finns

ett stort behov av fiskevårdande

insatser och att ytterligare resurser

bör ställas till förfogande för detta

ändamål. Finansieringsfrågan bör dock

lösas efter andra principer än de som

förordades i proposition 1994/95:231.

Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen med en samlad redovisning av

nödvändiga fiskevårdsåtgärder samt

förslag om hur dessa skall finansieras.

Vad utskottet här anfört med anledning

av motionerna Jo229 yrkande 10, Jo237

yrkande 10, Jo241 yrkande 18, Jo403 och

Jo410 yrkande 2 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

21. Rennäring

Propositionen

Det område inom vilket rennäringen

utövas i Sverige sträcker sig från Idre

i Dalarna till Treriksröset i Lappland

och från riksgränsen mot Norge till

Norrlands kustland. Renskötseln får

utövas på både statlig och privat mark.

Marken används samtidigt av andra

areella näringar. Renskötseln bedrivs

ofta på marker som är känsliga för

påverkan. Genom ett förslag i

proposition 1995/96:226 om hållbar

utveckling i landets fjällområden införs

ett miljömål för rennäringen

(1996/97:JoU5). Näringen skall bedrivas

med bevarande av naturbetesmarkernas

långsiktiga produktionsförmåga så att

dessa ger en uthålligt god avkastning

samtidigt som den biologiska mångfalden

behålls.

Genom fortsatta renbetesinventeringar

och utvecklad markanvändningsplanering

underlättas för näringen att nå

miljömålet.

Det planerade

miljöersättningsprogrammet för bevarande

av rovdjur i renskötselområdet syftar

till att skapa ett bevarandemål för

långsiktigt livskraftiga populationer.

Ersättningen till rennäringen skall

baseras på förekomst och fördelning av

rovdjur.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på

området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1996 års

budgetproposition är följande (i

miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 19981999

93,4 125,6 75,7 75,7 75,7

22. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är

bl.a. underhåll av riksgränsstängsel

m.m., samebyarnas utvecklings- och

markanvändningsplanering,

renbetesinventeringar, prisstöd till

rennäringen, ersättningar till följd av

Tjernobylolyckan samt övriga åtgärder

för främjande av rennäringen.

Enligt förordningen (1986:255) om

pristillägg på renkött lämnas

pristillägg för renkött som godkänts vid

köttbesiktning. Pristillägget lämnades

före den 1 juli 1994 med 10 kr per kg

för vuxen ren och med 16 kr per kg för

renkalv. Efter detta datum uppgår

pristillägget till 11 respektive 17 kr

per kg. Antalet slaktade renar uppgick

under slaktsäsongen 1995/96 till drygt

65 000 renar vilket innebär ett

väsentligt minskat slaktuttag i

förhållande till tidigare år.

Avräkningspriset på renkött har stigit

mycket kraftigt under senare år.

Genomsnittspriset till producenterna har

ökat med 43 % på två år. Mot bakgrund av

den mycket kraftiga höjningen av

avräkningspriset och med hänsyn till det

statsfinansiella läget anser regeringen

att pristillägget på renkött i

fortsättningen bör lämnas med 9 kr per

kg för vuxen ren och med 14,50 kr per kg

för renkalv.

Sammantaget bedömer regeringen

anslagsbehovet till 61,7 miljoner

kronor, vilket är 15,6 miljoner kronor

lägre än föregående år. För åren 1998

och 1999 beräknas utgifterna vara

oförändrade.

Motionerna

I samtliga motioner under anslaget

anförs att riksdagen bör avslå förslaget

om sänkt prisstöd till rennäringen.

Enligt motionerna Jo229 yrkande 11 och

Jo237 yrkande 11 (båda v) bör ett

oförändrat prisstöd rymmas inom

budgetramen eftersom antalet renar har

minskat.

I motionerna Jo239 yrkande 17 och K918

yrkande 7 (båda kd) föreslås också att

pristillägget på renkött skall vara

oförändrat. Detta skall finansieras

genom att anslaget ökas med 9 miljoner

kronor enligt yrkande 19 i den

förstnämnda motionen.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om

budgetram för utgiftsområde 23 avstyrker

utskottet motionerna Jo239 yrkandena 17

och 19 (delvis) och K918 yrkande 7.

Enligt motionerna Jo229 yrkande 11 och

Jo237 yrkande 11 bör ett oförändrat

pristillägg per kg renkött rymmas inom

budgetramen eftersom antalet slaktade

renar har minskat. Enligt utskottets

mening kan dock inga säkra slutsatser

dras härav såvitt gäller budgetåret

1997. Utgångspunkten för utskottets

anslagsprövning måste vara att en

regeländring enligt motionen också

påverkar utgiftsramen. Med hänsyn

härtill och till att priset på renkött

stigit kraftigt anser utskottet att

prisstödet inte bör ökas jämfört med

regeringens förslag.

23. Ersättning för viltskador (D 2)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser

bidrag till åtgärder för att förebygga

skada av vilt och ersättning för sådan

skada enligt 29 a § jaktförordningen

(1987:905).

De skador rovdjuren förorsakar på ren

avses i fortsättningen ersättas genom

det delprogram inom ramen för EG:s

program för miljöåtgärder inom

jordbruket som är utformat i enlighet

med förordning (EEG) nr 2078/92 av den

30 juni 1992. Genom programmet lämnas

ersättning till rennäringen för

bevarande av rovdjur inom

renskötselområdet. Programmet har

beskrivits närmare under anslaget B 12

Kompletterande åtgärder inom jordbruket.

De medel som föreslås för skada på

annat än ren fördelas av

Naturvårdsverket på samtliga

länsstyrelser. De senare beslutar om

bidrag för att förebygga skada och för

att ersätta inträffad skada.

Inriktningen är att viltskador så långt

möjligt skall förebyggas. Med hänsyn

till skadeutvecklingen bör ytterligare

983 000 kr anvisas för bidrag och

ersättningar.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

skada på annat än ren till 12 500 000

kr. För åren 1998 och 1999 beräknas

utgifterna vara oförändrade.

Motionerna

Ett flertal motioner tar upp frågan om

ersättning för rovdjursrivna tamdjur och

övriga skador som det är möjligt att

försäkra sig emot. I motionerna Jo229

(v) yrkande 15, Jo237 (v) yrkande 15,

Jo241 (mp) yrkande 19, Jo902 (c), Jo903

(m) yrkande 2, Jo908 (c), Jo910 (s),

Jo913 (s) Jo921 (mp) och Jo929 anförs

att reglerna för ersättningen bör ändras

så att all egendom som utsätts för skada

av våra rovdjur kan ersättas av allmänna

medel. Enligt motion Jo237 (v) yrkande

19 bör anslaget ökas med 6 miljoner

kronor för detta ändamål. Av samma

anledning bör anslaget ökas med 5

miljoner kronor för vart och ett av åren

1997, 1998 och 1999 enligt motion Jo241

(mp) yrkandena 22 och 23. I motionerna

Jo229 (v) yrkande 16 och Jo237 (v)

yrkande 16 anförs att regeringen bör ta

initiativ i EU till en

viltskadeersättning för husdjur

motsvarande den som skall gälla för

renar.

I motion Jo902 (c) tas även behovet av

en samlad rovdjurspolicy upp. Samma ämne

behandlas i motionerna Jo229 yrkande 12

och Jo237 yrkande 12 (båda v). Enligt

motion Jo233 (m) yrkande 2 bör

rovdjurspopulationen hållas på en för

näringen hanterbar nivå. I motionerna

Jo903 yrkande 1 och Jo926 (båda m)

efterfrågas en utredning för att

skyndsamt få fram underlag för en

nationell strategi för balansering av

rovdjursstammen. Behovet av balans i

rovdjursstammen påpekas även i motion

Jo927 (m) yrkande 2. Rätten att skydda

tamdjur vid angrepp av varg bör enligt

motionerna Jo907 och Jo909 (båda c)

regleras. Vidare anförs i motionerna att

tillstånd bör kunna ges för jakt på

varg.

I motion Jo239 (kd) yrkande 18 anförs

att riksdagen omedelbart bör avsätta

särskilda medel för rovdjursinventering.

Den summa som bör avsättas specificeras

i motion K918 (kd) yrkande 8 till 4

miljoner kronor.

I motion Jo241 (mp) yrkande 15 anförs

att regeringen snarast bör återkomma

till riksdagen med förslag till

återstående finansiering upp till 30

miljoner kronor för år 1997 för stöd

till rovdjursrivna renar om finansiering

från EU:s miljöstöd inte visar sig

möjlig. Enligt motion Jo918 (kd) yrkande

6 bör riksdag och regering lämna

garantier för att det nya

ersättningssystemet för rovdjursrivna

renar kan leva vidare, oavsett EU:s

inblandning i ärendet.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om

utgiftsram för utgiftsområde 23

avstyrker utskottet motionerna Jo237

yrkande 19 (delvis), Jo241 yrkande 22

(delvis) samt K918 yrkande 8.

Även motion Jo241 yrkande 23 rörande

anslagen för åren 1998 och 1999

avstyrks.

I anslutning till motionerna om en

samlad rovdjurspolitik m.m. vill

utskottet anföra följande. Den svenska

rovdjurspolitiken omfattar ett stort

antal områden alltifrån jaktregler och

åtaganden enligt internationella

konventioner till ersättning för

rovdjursskadad egendom.

Sverige har genom Bernkonventionen

åtagit sig att genom lagstiftning

förbjuda bl.a. avsiktlig fångst och

avsiktligt dödande av varg, järv och

kungsörn. I EU:s art- och

habitatdirektiv åläggs medlemsstaterna

motsvarande skyldighet att förbjuda

avsiktlig fångst och avsiktligt dödande

av bl.a. järv och lo. Detsamma gäller

för kungsörn enligt EU:s fågeldirektiv.

För undantag från sådant jaktförbud

krävs enligt konventionen och direktiven

att det skall finnas ett godtagbart skäl

till jakten; t.ex. kan skyddsjakt

medges. I Sverige är det förbjudet att

jaga djur av dessa arter utan särskilt

tillstånd av Naturvårdsverket. Frågan om

eventuell skyddsjakt regleras i 27 §

jaktförordningen (1987:905). Där anges

att skyddsjakt får ske inom områden där

stammen av björn, järv, lo eller örn

utvecklats så att den är till synnerligt

obehag för befolkningen eller orsakar

avsevärd skada för tamdjursskötseln.

Sådan skyddsjakt får bara bedrivas om

det resultat som eftersträvas med jakten

inte kan uppnås på något annat

tillfredsställande sätt.

Naturvårdsverket beslutade den 13

november 1996 om tillstånd till

skyddsjakt efter 98 lodjur inom sex

områden som omfattar 33 samebyar i hela

Jämtlands län samt i delar av

Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län. Beslut fattades även om

borttagande av järvar i tre järvlyor i

tre samebyar i Norrbottens län.

Bakgrunden till beslutet är att både lo-

och järvstammen har ökat kraftigt,

vilket medfört att många samebyar har så

många rovdjur att rennäringen skadas mer

än vad som kan accepteras. Enligt

Naturvårdsverket har antalet lodjur i

Sverige ökat från ett par hundra år 1991

då de fridlystes till över 1 000 i dag.

Järvarna har varit fridlysta i Sverige

sedan 1969 då antalet uppgick till fem

stycken. I dag uppskattas antalet järvar

i landet till mellan 200 och 250

stycken.

Många samebyar hade begärt att få

minska antalet rovdjur i

renbetesområdena väsentligt mer än vad

Naturvårdsverkets beslut tillåter.

Enligt Naturvårdsverket har man utgått

från försiktighetsprincipen vid beslutet

och de tillstånd till skyddsjakt som nu

ges kan vara i underkant. För att kunna

följa utvecklingen och skaffa underlag

till nya bedömningar behövs en ny

rovdjursinventering i vinter.

I 29 a § jaktförordningen regleras

rätten till ersättning för

rovdjursskadad egendom (utom renar). För

skada orsakad av vilt får i mån av

tillgång på medel ersättning lämnas av

statsmedel, om det är uppenbart oskäligt

att den skadelidande själv svarar för de

kostnader som skadan föranleder. Bidrag

eller ersättning lämnas numera inte om

det gått att försäkra egendomen mot

skadan (se 1994/95:BoU16, SFS 1995:443).

Utskottet har erfarit att det för

djurägare med mindre besättningar är i

det närmaste omöjligt att erhålla

försäkringar på rimliga villkor.

Möjligheten att få ersättning i någon

form för rovdjursskador har härigenom

inskränkts på ett sätt som inte

förutsågs när de nya principerna för

viltskadeersättning infördes.

Riksdagen beslutade under riksmötet

1992/93 om principer för ett nytt

ersättningssystem för rovdjursrivna

renar (1992/93:BoU8). Naturvårdsverket

och Sametinget lämnade i en gemensam

rapport till regeringen i februari 1995

förslag till utformning av ett

ersättningssystem grundat på riksdagens

beslut. Systemet, som gäller sedan den 1

januari 1996, innebär i korthet att

varje föryngring av järv och lo ersätts

med värdet av 200 renar och regelbunden

förekomst med värdet av 50 renar per

art. Sker föryngring av både lo och järv

i samma sameby sker viss reducering. En

vargföryngring ersätts med värdet av 500

renar och regelbunden förekomst av varg

med värdet av 50 renar per individ.

Tillfällig förekomst av järv, lo och

varg ersätts genom en arealbaserad

ersättningsnorm. Systemet förutsätter

regelbundet återkommande

rovdjursinventeringar. Sametinget har

med tillämpning av resultatet av vårens

rovdjursinventeringar och de ovan nämnda

ersättningsnivåerna betalat ersättning

för ca 48 000 renar med totalt 21,8

miljoner kronor. Detta innebär således

att varje ren ersatts med drygt 450 kr,

vilket är lägre än den ersättning som

tidigare lämnades för varje återfunnen

ren. Det totala antalet renar som nu

ersätts är emellertid enligt regeringen

väsentligt högre än det verkliga antalet

rovdjursrivna renar.

Som tidigare redovisats under anslaget

B 12 överlägger regeringen för

närvarande med EG-kommissionen om ett

nytt delprogram inom ramen för

jordbrukets miljöprogram för ersättning

till rennäringen för bevarandet av

rovdjur inom renskötselområdet. Avsikten

med programmet är att skapa ett

bevarandemål för rovdjuren inom

renskötselområdet med långsiktigt

livskraftiga populationer. Programmet

baseras, liksom det nuvarande systemet,

på principen om ersättning efter

rovdjursförekomst. Programmet, som avses

verka från år 1997, uppskattas omfatta

totalt 30 miljoner kronor, varav hälften

medfinansieras av EG. Detta program

bygger på att renskötarna ansöker om

ersättning. Det är sedan, i likhet med

vad som gäller för övriga miljöprogram,

myndigheternas ansvar att kontrollera de

uppgifter som lämnas.

Rovdjursinventering i någon form torde

därmed bli nödvändigt även inom ramen

för det nya programmet. De regler som

finns för EU:s miljöprogram medger inte

att medel används för

rovdjursinventeringar.

Av utskottets redovisning framgår att

rovdjursfrågan berör många viktiga

aspekter av Sveriges nationella och

internationella åtaganden inom

faunavården och dessutom har stor

betydelse för vissa näringsgrenar. Den

omvittnat starka ökningen av

rovdjursstammen kräver särskild

uppmärksamhet när det gäller

utformningen av skyddsjakten och

intresset av en bibehållen eller utökad

biologisk mångfald. Utskottet anser

därför att regeringen bör utarbeta en

sammanhållen rovdjurspolitik som

möjliggör en helhetssyn på de

biologiska, jaktliga och näringsmässiga

frågorna. I samband härmed bör även

undersökas hur de fortsatta

rovdjursinventeringarna skall utformas

och finansieras. Vidare bör regeringen

pröva möjligheterna att utvidga rätten

till statlig ersättning för

rovdjursskador på andra tamdjur än

renar. De finansieringsmöjligheter som

medlemskapet i EU ger bör givetvis ingå

i analysen. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag

till en sammanhållen rovdjurspolitik i

enlighet med vad utskottet här anfört.

Ett lämpligt tillfälle för en sådan

redovisning är t.ex. budgetpropositionen

för år 1998. Vad utskottet här anfört

med anledning av motionerna Jo233

yrkande 2, Jo229 yrkandena 12,15 och 16,

Jo237 yrkandena 12, 15 och 16, Jo239

yrkande 18, Jo241 yrkande 19, Jo902,

Jo903 yrkandena 1 och 2, Jo907, Jo908,

Jo909, Jo910, Jo913, Jo921, Jo926, Jo927

yrkande 2 och Jo929 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

I avvaktan på resultatet av utskottets

överväganden och pågående verksamhet i

övrigt bör motionerna Jo241 yrkande 15

och K918 yrkande 6 lämnas utan vidare

åtgärd.

24. Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m. (D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslaget D 3.

25. Djurskydd och djurhälsovård

Propositionen

Djurskydd och djurhälsovård inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde

omfattar verksamhet vid Statens

jordbruksverk med

distriktsveterinärorganisationen,

Statens veterinärmedicinska anstalt och

Centrala försöksdjursnämnden. Det är

viktigt med en bra djurhälsovård och ett

väl fungerande smittskydd i landet.

Under hösten 1995 kunde ett utbrott av

Newcastlesjukan hos fjäderfä konstateras

i södra Sverige. Newcastlesjukan är en

av de mest fruktade sjukdomarna hos

fjäderfä och har inte funnits i Sverige

sedan år 1956. Under Jordbruksverkets

ledning vidtogs i ett tidigt skede ett

omfattande arbete för att bekämpa

sjukdomen och hindra att den skulle

spridas. I slutet av december 1995 kunde

konstateras att Sverige åter var fritt

från Newcastlesjukan. Bovin spongiform

encefalopati (BSE) har fått formen av en

epidemi hos nötkreatur i Storbritannien.

I Sverige har inte konstaterats något

fall av BSE. Det har presenterats

forskningsresultat som visar att det

inte kan uteslutas att BSE smittar till

människa och att det kan finnas ett

samband mellan några dödsfall bland

människor i Europa och BSE. Denna

situation har orsakat en stark reaktion

hos konsumenterna i flera länder med en

ekonomisk kris som följd inom sektorn

för nötkreatursuppfödning och

närliggande sektorer. Under år 1995

antogs ett nytt, strängare EG-direktiv

om skydd av djur under transporter.

Direktivet antogs efter omfattande

massmedierapportering om långa och

plågsamma djurtransporter mellan olika

medlemsländer. Sverige har införlivat

direktivet genom att Jordbruksverket har

utfärdat transportföreskrifter som

trädde i kraft den 1 augusti 1996.

Därmed är Sverige ett av de första

länder inom EU som infört

transportdirektivet.

Enligt regeringens bedömning fungerar

inte den nuvarande tillsynen enligt

djurskyddslagen (1988:534) på ett

tillfredsställande sätt. Denna slutsats

dras bl.a. med anledning av den

granskning som Riksdagens revisorer har

utfört (1993/94:RR8). I februari 1996

lämnade Utredningen om

djurskyddstillsynen sitt betänkande

Offentlig djurskyddstillsyn (SOU

1996:13) vilket redovisade och

utvärderade hur tillsynen enligt

djurskyddslagen och med stöd av lagen

meddelade föreskrifter bedrivs.

Utredningen lämnade vidare förslag till

hur tillsynen fortsättningsvis bör

anordnas. Betänkandet har

remissbehandlats. Mot bakgrund av den

stora betydelse som en väl fungerande

djurskyddstillsyn kan anses ha för

efterlevnaden av djurskyddslagen måste

de fortbildningskurser i djurskydd som

anordnas av Sveriges

lantbruksuniversitet åtnjuta hög

prioritet i budgetsammanhang.

Den beräknade utgiftsutvecklingen

avseende djurskydd och djurhälsovård

till följd av tidigare beslut samt

förslagen i 1996 års budgetproposition

är följande (i miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 1998 1999

290,7 363,6 264,9 270,0 275,3

26. Statens veterinärmedicinska anstalt

(E 1)

Propositionen

Statens veterinärmedicinska anstalt

(SVA) är veterinärmedicinskt expert- och

serviceorgan åt myndigheter och enskilda

och utreder bl.a. smittsamma

djursjukdomars uppkomst, orsak och

spridningssätt. SVA skall bedriva

diagnostisk verksamhet och vara

veterinärmedicinskt centrallaboratorium.

Vidare skall SVA medverka i förebyggande

och bekämpande av djursjukdomar samt

bedriva forsknings- och

utvecklingsarbete inom sitt

verksamhetsområde. Det övergripande

målet för myndigheten är en god djur-

och folkhälsa genom förebyggande,

diagnostiserande och bekämpande av

infektionssjukdomar hos djur.

SVA:s verksamhet består av

anslagsfinansierade myndighetsuppgifter

samt avgiftsfinansierad

uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan

budget och utfall budgetåret 1994/95

visar att myndighetsuppgifterna givit

ett underskott på 0,5 miljoner kronor.

Orsaken till detta är i första hand

ökade uppgifter i anslutning till

medlemskapet i EU. Prognosen för

innevarande budgetår tyder på ett

underskott på 3,6 miljoner kronor för

denna del av verksamheten. Under

budgetåret 1994/95 uppgick de

sammanlagda uppdragsintäkterna till

116,3 miljoner kronor vilket motsvarar

en ökning med 20 %. Uppdragsverksamheten

gav under budgetåret 1994/95 ett

överskott på 2,9 miljoner kronor.

Antalet anställda har från den 1 juli

1995 till den 30 juni 1996 ökat med 25

heltidstjänster på grund av ökade

uppgifter till följd av EU-anslutningen.

Ökningen ligger inom hela SVA:s

verksamhetsfält, dvs.

myndighetsuppgifter, uppdragsverksamhet

och uppdragsforskning. Ökningen bedöms

fortsätta i samma takt under andra

halvåret 1996 för att därefter avta. SVA

hemställer i sin anslagsframställning

att myndigheten erhåller

resursförstärkning med 11,5 miljoner

kronor per år för att genomföra

arbetsuppgifter som är en konsekvens av

EU-anslutningen, bl.a. zoonosarbete i

enlighet med EG:s zoonosdirektiv.

Kostnaderna för SVA:s verksamhet

beräknar regeringen för år 1997 till 214

050 000 kr. Dessa finansieras dels genom

bidrag över statsbudgeten med 74 004 000

kr, dels med avgiftsintäkter som

beräknas till 140 046 000 kr. På grund

av ökade arbetsuppgifter med anledning

av medlemskapet i EU föreslår regeringen

således att anslaget förs upp med 74 004

000 kr, vilket motsvarar en ökning av

anslaget med knappt 3,7 miljoner kronor.

Av detta bör 3,5 miljoner kronor

användas för arbete vid zoonoscentrum.

Motionen

Enligt motion Jo237 (v) har arbetet på

SVA ökat kraftigt på grund av EU-

medlemskapet. Regeringen redovisar i

budgetpropositionen att antalet

heltidstjänster ökat under föregående

budgetår och att ökningen ligger inom

hela verksamhetsfältet. I sina

anslagsäskanden begär SVA

resursförstärkning med 11,5 miljoner

kronor. Regeringen beviljar 3,7 miljoner

kronor. Enligt motionärerna är det

särskilt angeläget att SVA har

tillräckliga resurser att bedriva sin

verksamhet och man föreslår därför att

anslaget räknas upp med 7,8 miljoner

kronor (yrkande 19 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslaget E 1. Därmed avstyrks motion

Jo237 yrkande 19 delvis. Det i motionen

framförda yrkandet om en höjning av

anslaget ryms inte inom den av riksdagen

beslutade ramen för utgiftsområdet.

27. Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen (E 2)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslaget E 2.

28. Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för

kostnader för prövning från

djurskyddssynpunkt av

djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer

i stallar m.m. och utbildning i

djurskyddstillsyn. Under anslaget

anvisas också medel för en del av den

djurhälsovård som tidigare finansierats

inom ramen för jordbruksprisregleringen.

Med stöd av lagen (1985:343) om kontroll

av husdjur m.m. har Statens

jordbruksverk utfärdat föreskrifter om

organiserad hälsokontroll av husdjur och

utsett huvudmän för de olika

kontrollerna. Syftet med kontrollerna är

att motverka eller förebygga sjukdomar

hos husdjur. Anslutningen till

kontrollen är frivillig.

Enligt regeringen bör för den delen av

djurhälsovården som tidigare

finansierats inom ramen för

jordbruksprisregleringen anvisas 16 832

000 kr, vilket innebär en besparing på

ca 10 miljoner kronor. Konsekvenserna av

denna besparing är att statens medverkan

i de aktiviteter som organiseras av

Svenska djurhälsovården i denna del

minskar. Det blir därmed en fråga om hur

mycket Djurhälsovården och näringen

själva är beredda att betala,

alternativt en omprioritering av dagens

verksamhet.

Regeringen anser att insatser för att

ta fram alternativa inhysningssystem för

höns är viktiga och måste prioriteras.

Motionen

Enligt motion Jo239 (kd) verkar

regeringens förslag om besparing med 10

miljoner kronor på djurskyddsfrämjande

åtgärder vara framtaget i all hast och

dåligt underbyggt. Enligt motionärerna

bör riksdagen besluta om oförändrad

anslagsnivå för djurskydd och därmed

anvisa ytterligare 10 000 000 kr utöver

regeringens förslag (yrkandena 16 och 19

delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt

regeringens förslag beträffande ramen

för utgiftsområde 23. Det i motion Jo239

yrkandena 16 och 19 delvis framförda

yrkandet om en höjning av anslagen E 3

ryms inte inom denna av riksdagen nu

fastställda ram. Utskottet delar således

regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslagen och

avstyrker motionen i berörda delar.

29. Centrala försöksdjursnämnden (E 4)

och Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar (E 5)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen E 4 och E 5.

30. Livsmedel

Propositionen

Mot bakgrund av att kontrollen av

bekämpningsmedelsrester i vegetabilier

och främmande ämnen i animalier som förs

in från andra EU-länder inte längre kan

finansieras via importavgifter föreslår

regeringen att ytterligare 8,5 miljoner

kronor anvisas till Livsmedelsverket.

Regeringen anser att planering och

säkerställande av

livsmedelsförsörjningen bör kunna ske på

annat sätt än genom fredstida lagring av

livsmedel. Beredskapslagringen av

livsmedel föreslås därför i huvudsak

avvecklas.

Regeringen bedömer att en

effektivisering av produktionen av

livsmedelsstatistik är möjlig och

föreslår därför en viss minskning av

anslaget.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på

området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1996 års

budgetproposition är följande (i

miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 19981999

527,3 425,8 172,6 178,1 182,8

31. Statens livsmedelsverk (F 1)

Propositionen

Allmänt

Statens livsmedelsverk är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att

handlägga frågor om livsmedel, i den mån

sådana frågor inte skall handläggas av

annan myndighet. Verket är

chefsmyndighet för besiktningsveterinär

organisationen som utför köttbesiktning

vid kontrollslakterier m.m.

Mot bakgrund av Livsmedelsverkets

anslagsframställning beräknar regeringen

anslaget för år 1997 till 103 051 000

kr. De angivna anslagsbeloppen för åren

1998 och 1999 är beräknade med

utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.

Kvalitetsmärkning av matpotatis

Livsmedelsverket har efter en

framställning av Stiftelsen

potatisbranschen i juni 1994 om ändrade

märkningsbestämmelser och efter

diskussioner med olika

intresseorganisationer utarbetat ett

förslag som i huvudsak innebär att

bestämmelserna rörande kvalitetsmärkning

av matpotatis slopas. Livsmedelsverkets

förslag har remitterats. Av

remissutfallet i ärendet framgår att

samstämmighet råder om att den

obligatoriska kvalitetsmärkningen av

matpotatis bör slopas och att det i

stället bör bli en fråga för branschen

att tillgodose konsumentönskemål om

efterfrågade kvaliteter.

Mot bakgrund härav gör regeringen

bedömningen att den obligatoriska

kvalitetsmärkningen av matpotatis bör

slopas.

Bestrålning av kryddor

I maj 1996 tog Jordbruksdepartementet

initiativ till en hearing om

kontaminering av kryddor. Det kunde då

konstateras att såväl representanterna

för myndigheter som för konsumenter och

kryddimportörer ser allvarligt på de

sjukdomsrisker, främst salmonella, som

är förknippade med att obehandlade

kryddor kommer ut på marknaden. Man

kunde därför tänka sig strålbehandling

av kryddor där det för närvarande inte

finns andra acceptabla

behandlingsmetoder.

Regeringen bedömer att bestrålning av

kryddor bör tillåtas under förutsättning

att kryddorna inte kan behandlas med

upphettning och det således inte finns

någon alternativ behandlingsmetod.

Härigenom undanröjs risken att

förorenade kryddor kan komma ut på

marknaden. Regeringen vill dock betona

att den begränsade tillåtligheten av

bestrålning inte får vara en inkörsport

till behandling av andra livsmedel än

kryddor. I det internationella

samarbetet avser regeringen att även i

fortsättningen inta en restriktiv

hållning till bestrålning av livsmedel.

Enligt rådets direktiv 79/112/EEG av

den 18 december 1978 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om

märkning, presentation och reklam i

fråga om livsmedel skall livsmedel som

bestrålats märkas med orden bestrålad

eller behandlad med joniserande

strålning . Ett förslag till direktiv

rörande bestrålning av livsmedel har

under flera år diskuterats inom

gemenskapen. Förslaget i dess nuvarande

lydelse innebär att bestrålning tillåts

när det gäller livsmedel enligt en

förteckning som skall vara upprättad

senast den 31 december år 2000. Inom den

arbetsgrupp där förslaget bereds har

bl.a. föreslagits att en produkt som

innehåller en bestrålad ingrediens skall

märkas på motsvarande sätt som ett

bestrålat livsmedel. Regeringen anser

att det är viktigt att så långt möjligt

genom märkning informera konsumenterna

om att en krydda har bestrålats eller om

en sådan krydda ingår i ett livsmedel.

Motionerna

Samtliga motioner under anslaget tar upp

frågan om bestrålning av livsmedel.

Enligt motionerna Jo241 och Jo530 (båda

mp) bör riksdagen inte godkänna vad

regeringen förordat om bestrålning av

vissa livsmedel (yrkandena 20 resp. 1).

Ej heller bör bestrålning av kryddor

vara tillåtet (yrkandena 21 resp. 2).

Enligt yrkande 3 i motion Jo530 skall

inte heller import av bestrålade

livsmedel vara tillåten. Även i motion

Jo515 (c) yrkande 3 anförs att riksdagen

inte bör godkänna vad regeringen

förordat om bestrålning av vissa

livsmedel.

Utskottets överväganden

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag vad gäller anslaget

till Livsmedelsverket eller

kvalitetsmärkning av matpotatis.

Beträffande bestrålning av kryddor vill

utskottet anföra följande. Kryddor är en

kategori livsmedel som vid införsel till

Sverige ofta innehåller

sjukdomsframkallande bakterier som kan

orsaka bl.a. salmonellaepidemier.

Bakgrunden till regeringens förslag

angående bestrålning av kryddor är att

den gas, etylenoxid, som tidigare

använts för att döda bakterier i de

kryddor som ej tål upphettning befunnits

vara cancerogen. Förutom de skaderisker

som hanteringen av gasen medför kan

restprodukter från gasbehandlingen

finnas kvar i kryddorna vid

konsumtionen. Med stöd av

regeringsbeslut från år 1992 får gasen i

avvaktan på regeringens slutliga beslut

importeras till Sverige och får användas

i vakuumanläggningar för

dekontamineringsändamål. En sådan

användning av gasen är emellertid inte

förenlig med rådets direktiv 79/117/EEG

av den 21 december 1978 om förbud mot

att växtskyddsprodukter som innehåller

vissa verksamma ämnen släpps ut på

marknaden och används.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att bestrålning av kryddor som ej tål

upphettning bör tillåtas i den mån det

ej finns godkända alternativa metoder

för att avdöda eventuella bakterier.

Utskottet vill understryka att

tillståndet endast skall gälla den

begränsade kategori livsmedel som här

angivits och vill i övrigt instämma i

regeringens ståndpunkt att denna

regeländring inte får vara en inkörsport

till strålbehandling av andra livsmedel.

Motionerna Jo241 yrkandena 20 och 21,

Jo515 yrkande 3 och Jo530 yrkandena 1, 2

och 3 avstyrks med det anförda.

32. Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden (F 2)

Propositionen

De övergripande målen för

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

(LES) är att dels ansvara för att

statistik tas fram i tillräcklig

omfattning för att motsvara de krav som

ställs på officiell statistik både i

Sverige och inom EU, dels genom kalkyler

och utredningar belysa den ekonomiska

utvecklingen inom livsmedelsområdet.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till

3 868 000 kr. Anslagsbehoven för åren

1998 och 1999 är beräknade med

utgångspunkt i 1997 års anslagsbehov.

Motionen

I motion Jo249 (m) yrkande 7 anförs att

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

bör läggas ned och dess uppgifter föras

över till Jordbruks- och

Livsmedelsverken. Anslaget F 2 kan

därmed minskas med 3 868 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning angående Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämndens verksamhet och

resursbehov och avstyrker motion Jo249

yrkande 7. I anslutning till motionen

bör tilläggas att full besparingseffekt

ej kan uppnås under budgetåret 1997,

även om myndigheten avvecklas helt. På

grund av gällande bestämmelser om

anställningsskydd och uppsägningstid för

personalen uppkommer lönekostnader även

efter den 1 januari 1997. En stor del av

nämndens arbetsuppgifter är dessutom

sådana som enligt EU:s lagstiftning

måste utföras, och personalkostnaderna

måste därför i huvudsak överföras till

andra myndigheter vid en avveckling.

33. Kostnader för livsmedelsberedskap

m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen F 3, F 4 och F 5.

34. Utbildning och forskning

Inledning

Under denna rubrik behandlar utskottet

även de följdmotioner till prop.

1996/97:5 Forskning och samhälle som

berör utgiftsområde 23. Berörda delar av

propositionen redovisas under rubriken

Utskottets överväganden.

Proposition 1996/97:1

Regeringen bedömer att forskningen om

naturresurserna och de areella

näringarna kommer att vara mycket

central under de kommande åren. Viktiga

globala miljö- och

livsmedelsförsörjningsfrågor måste lösas

genom samverkan mellan många länder och

mellan forskare från olika vetenskapliga

discipliner. Svenskt deltagande i EU:s

forskningsprogram öppnar nya och större

möjligheter till internationell

samverkan inom forskningen. Svenska

forskningsmyndigheter och forskare bör

aktivt ta del i denna samverkan.

Regeringen prioriterar den högre

utbildningen och därvid en ökad

dimensionering av antalet studieplatser

inom Sveriges lantbruksuniversitets

(SLU) utbildningsprogram. Regeringen

föreslår att antalet utbildningsplatser

ökar med sammantaget 400 under

planeringsperioden 19971999.

Regeringen anger i den

forskningspolitiska propositionen

Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5)

riktlinjerna för den allmänna

forskningspolitiken och den forskning

som bedrivs vid SLU respektive

finansieras av Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR).

Regeringen föreslår att SJFR genomför

ett treårigt forskningsprogram för

ekologisk produktion inom jordbruk och

trädgårdsnäring. Vidare föreslås en

förbättrad samordning av den

skogsindustriella forskningen,

livsmedelsforskningen och forskningen om

landsbygdsutveckling.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på

området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1996 års

budgetproposition är följande (i

miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 19981999

1 281,4 1 736,3 1 197,0 1

240,3 1 287,2

Motionerna

Ekologiskt lantbruk

Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 13 bör

forskning kring utveckling av ett

energieffektivt jordbruk prioriteras.

Enligt yrkande 14 i motionen bör en viss

del av anslagen till SLU och SJFR

öronmärkas för utveckling av ekologiskt

lantbruk syftande till uthållighet och

biologiskt fullvärdiga livsmedel. Motion

Jo1 (s) berör också forskning om

ekologiskt jordbruk. I motionen anförs

bl.a. nödvändigheten av satsningar på

tillämpad försöks- och

utvecklingsverksamhet, tvärvetenskaplig

forskning samt konsumentinformation och

marknadsföring. Enligt motion Jo241 (mp)

yrkande 11 bör man se över möjligheterna

att använda en större andel av de

forskningsmedel som avsatts för

ekologisk odling för tillämpad

verksamhet.

Livsmedelsforskning

Enligt motion Jo604 (m) yrkande 2 är det

angeläget att ett samlat livsmedels

tekniskt forsknings- och

utvecklingsprogram skapas för att stärka

livsmedelsforskningen. Praktisk

samverkan bör kunna ske inom ramen för

ett livsmedelstekniskt forskningscentrum

i Skåne. I motion Jo522 (m) yrkande 1

påtalas behovet av fördjupad forskning

om samband mellan komponenter i

livsmedel och fysiologiska funktioner,

s.k. livsmedelsrelaterad

näringsforskning. Den aviserade

utredningen om forskning och utveckling

inom livsmedelsområdet får enligt motion

Ub10 yrkande 17 inte sakna explicita

krav på att livsmedel skall framställas

på ett miljövänligt sätt och vara

hälsosamma.

Skogsforskning

I motion Jo603 (m) påtalas behovet av

statliga satsningar på forsknings- och

utvecklingsarbetet inom skogsnäringen.

Enligt motion Ub10 (mp) yrkande 16 måste

miljöskydds- och naturvårdsaspekter

beaktas vid en utredning om samordnad

skogsindustriell forskning. Skogsbrukets

och skogsindustrins fundamentala

betydelse för svensk ekonomi påtalas i

motion A432 (c) yrkande 21. Ökad

forskning och utveckling inom området

skulle kunna öka förädlingsgraden och är

därför angelägen.

Övrigt

Behovet av kvalificerad forskning inom

Jordbruksdepartementets område framhålls

i motion Ub411 (m) yrkande 37. I

sammanhanget nämns bl.a. forskning kring

miljöförbättringar i det konventionella

jordbruket och betydelsen av

skogsforskning.

I motion Jo241 (mp) yrkande 9 anförs

att forskning om riskerna med

genmanipulation i livsmedel och miljö

bör vara ett prioriterat område. Vidare

anförs i motionens yrkande 10 att SLU

bör inrätta en djurskyddsprofessur.

Utskottets överväganden

Forskning om ekologiskt lantbruk

I den forskningspolitiska propositionen

(prop. 1996/97:5) föreslår regeringen

att resurserna för forskning och

utveckling av ekologisk produktion inom

jordbruket och trädgårdsnäringen

förstärks med sammantaget 46,5 miljoner

kronor under åren 19961998. Sveriges

ambition är att vara vägledande inom EU

på området. Vidare bör sammantaget 122

miljoner kronor tillföras Stiftelsen

lantbruksforskning för forskning och

utveckling samt marknadsbefrämjande

åtgärder inom sektorn. Regeringen utgår

ifrån att Stiftelsen lantbruksforskning

genom sina medel medverkar till att

jordbruket och trädgårdsnäringen ställs

om mot en mer ekologiskt hållbar

produktion. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att motionerna

Jo239 yrkandena 13 och 14 samt Jo1 är i

huvudsak tillgodosedda.

Regeringen avser att när riksdagen

fattat beslut i frågan uppdra åt SJFR

att planera och genomföra ett treårigt

forskningsprogram för ekologisk

jordbruks- och trädgårdsproduktion.

Forskningsprogrammet bör enligt

regeringen bl.a. främja en god

vetenskaplig utveckling, näringens

långsiktiga utveckling samt samverkan

och dialog mellan forskningen och hela

kedjan från producent till konsument.

Det ankommer på SJFR att besluta om och

genomföra forskningsprogrammet. SJFR bör

samråda med berörda intressenter om

programmets inriktning. Den föreslagna

uppläggningen ger alla möjligheter att

beakta sådana synpunkter som framförs i

motion Jo241. Utskottet har inga

invändningar mot regeringens förslag om

programmets utformning och avstyrker

motion Jo241 yrkande 11 i den mån den

inte tillgodosetts genom det anförda.

Livsmedelsforskning

En väl fungerande svensk

livsmedelsindustri är enligt prop.

1996/97:5 nödvändig för att kunna förse

hemma- och exportmarknaden med

attraktiva och prisvärda produkter men

också för att kunna bidra till att

upprätthålla sysselsättningen i såväl

stora som små och medelstora företag i

landet. Det är av vikt att svensk

livsmedelsindustri utvecklas mot

förbättrad produktkvalitet, ökad bredd i

produkter samt ökad produktivitet och

konkurrenskraft. Livsmedelsforskningen

har stor betydelse för att stödja

industrins utveckling av processer och

av produkter som motsvarar

konsumenternas krav.

Statligt finansierad

livsmedelsforskning har enligt

propositionen länge inriktats på att ge

grundläggande kunskaper om livsmedlens

sammansättning, om samband mellan kost

och hälsa samt om övriga frågor som rör

konsumenten. Vid högskola och institut

bedrivs livsmedelsrelaterad forskning

som täcker breda områden. För att

stimulera till ett ökat antal

industriella tillämpningar av

forskningsresultat samt till en utvidgad

samverkan mellan högskola och industri

behöver olika forskningsområden

samordnas. Svensk livsmedelsforskning

bör i ökad grad inriktas på att bidra

med kunskaper om sambanden mellan

produkt och process, sett i ett

integrerat perspektiv från jordbruk till

konsumtion.

Regeringen anför att samråd mellan

forskningsfinansierande myndigheter

(NUTEK, SJFR, NFR m.fl.) bör komma till

stånd för att utreda och föreslå former

för en samlad insats för forskning och

utveckling som tillvaratar de

långsiktiga behoven inom svensk

livsmedelsindustri. Regeringen avser att

se över insatserna för

livsmedelsforskningen i en kommande

utredning av livsmedelsindustrin.

De i propositionen förordade och

aviserade åtgärderna ligger väl i linje

med de mer allmänna synpunkterna i

motion Jo604 yrkande 2 angående

livsmedelsforskningen. Utskottet utgår

från att dessa synpunkter kommer att

beaktas men går i övrigt inte närmare in

på utformningen eller lokaliseringen av

livsmedelsforskningen. Motionen

avstyrks.

Enligt utskottets mening är det likaså

naturligt att man i en översyn av

livsmedelsforskningen tar stor hänsyn

till sambandet mellan olika komponenter

i livsmedel och deras fysiologiska

funktioner. Motion Jo522 yrkande 1

avstyrks i den mån den ej tillgodoses

med det anförda.

Vad gäller motion Ub10 yrkande 17 vill

utskottet anföra följande. Den

övergripande målsättning som regeringen

föreslår i den forskningspolitiska

propositionen innebär bl.a. att

forskningen skall bidra till samhällets

omställning mot en hållbar utveckling.

Detta torde gälla även

livsmedelsforskningen, och utskottet

förutsätter att regeringen vid

utformningen av riktlinjerna för den

aviserade satsningen har denna

övergripande målsättning i åtanke.

Motionen avstyrks i den mån den inte

tillgodosetts med det anförda.

Skogsforskning

I proposition 1996/97:5 framhålls att

sektorn skogsbruk och skogsindustri är

den största enskilda inkomstkällan för

det svenska samhället. Skogssektorn

sysselsätter ca 191 000 personer, varav

ett stort antal i glesbygden.

Den totala årliga insatsen för

forskning och utveckling inom skogsbruk

och skogsindustri uppgår till ca 2

miljarder kronor. Huvuddelen av detta

FoU-arbete sker inom de större

industriföretagen. Resterande del utförs

inom högskolan och i forskningsinstitut,

finansierade av statliga och enskilda

forskningsfinansiärer. Den samlade FoU-

insatsen är dock låg i förhållande till

andra branscher och även sett i ett

internationellt perspektiv.

Regeringen anför att det för att

långsiktigt klara konkurrenskraften

krävs en väl utvecklad och effektiv FoU.

Stora vinster kan göras genom bättre

samordning. Dessutom behövs ytterligare

resursförstärkningar inom forskning och

utveckling för att långsiktigt stärka

konkurrenskraften.

Regeringen avser mot denna bakgrund att

ge NUTEK och SJFR ett uppdrag att

gemensamt lämna förslag på hur en bättre

samordning av de statliga

forskningsmedlen skall uppnås. Förslaget

bör även omfatta forskningsområden och

former för samverkan mellan statliga och

enskilda forskningsfinansiärer samt

skogsnäringen. Regeringen är beredd att

tillskjuta extra medel till denna

forskning.

Utskottet vill tillägga att regeringen

genom beslut den 31 oktober 1996 gav

NUTEK och SJFR i uppdrag att gemensamt

utarbeta ett program för ökad samordning

av forskning för skogsindustri och

skogsbruk. Programmet skall syfta till

att öka skogs- och

skogsindustriproduktionens värde och

bredd. I uppdraget skall även ingå att

öka branschens ekonomiska insatser på

området. Regeringen har beslutat

tillskjuta 40 miljoner kronor för

ändamålet. En första redovisning av

uppdraget skall göras senast den 15

januari 1997 i syfte att närmare inrikta

det slutliga programarbetet. Uppdraget

skall redovisas i sin helhet senast den

30 april 1997.

Enligt utskottets uppfattning torde vad

som ovan anförts till stor del

tillgodose motion Jo603. Utskottet är

inte heller i detta fall berett att

föregå den utredning som beslutats genom

uttalanden om hur forskningen skall

organiseras eller lokaliseras.

Även motion A432 yrkande 21 avstyrks i

den mån den inte tillgodosetts genom vad

som ovan redovisats.

Enligt den skogspolitik som beslutades

år 1993 skall miljömålet och

produktionsmålet för skogspolitiken vara

jämställda. Utskottet förutsätter att

regeringen och berörda myndigheter och

forskningsorgan beaktar de mål som

uppställts för skogspolitiken även vid

utformandet av programmet för

skogsforskning. Motion Ub10 yrkande 16

avstyrks med det anförda.

Övrigt

Av proposition 1996/97:5 framgår att

målet för SLU:s verksamhet skall vara

att utveckla kunskapen om de biologiska

naturresurserna och människans hållbara

nyttjande av dessa. SJFR skall enligt

sin instruktion främja och stödja i

första hand grundläggande forskning som

gagnar ett hållbart utnyttjande av de

biologiska resurserna med särskild

inriktning på de areella näringarna. Av

SLU:s strategidokument SLU inför 2000-

talet framgår att universitetet satsar

en större del av anslaget på forskning

jämfört med andra universitet. Ett av de

forskningsområden som prioriteras skall

enligt dokumentet vara produktionssystem

där produktions- och miljömål är

likställda. Motion Ub411 yrkande 37 bör

lämnas utan åtgärd med hänvisning till

att de forskningssatsningar på

jordbrukets område som efterfrågas torde

inrymmas i de målsättningar som

redovisats ovan. Vad gäller

skogsforskning vill utskottet även

hänvisa till sina överväganden i det

föregående.

Utskottet vill även med anledning av

motion Jo241 yrkande 9 hänvisa till

SLU:s målformulering respektive SJFR:s

instruktion. Dessa är enligt utskottets

uppfattning väl avvägda och bör kunna

inrymma de forskningssatsningar som

efterfrågas i motionen. Utskottet är

inte berett att göra ytterligare

uttalanden om forskningens inriktning

med anledning av motionen.

I motion Jo241 yrkande 10 anförs att

SLU bör inrätta en djurskyddsprofessur.

Enligt förordningen för SLU (1993:221)

ankommer det på universitetets styrelse

att besluta om inrättande av tjänst som

professor och utskottet är därför inte

berett att vidta någon åtgärd med

anledning av motionen. Utskottet har

dock erfarit att vissa

djurskyddsorganisationer i samarbete med

Veterinärförbundet genomför en insamling

för att samla in 5 miljoner kronor.

Syftet med insamlingen är att finansiera

en djurskyddsprofessur på SLU. Ett krav

för genomförandet av planerna är att

regeringen bidrar med motsvarande summa.

Utskottet vill i sammanhanget också

hänvisa till att regeringen i

föreliggande proposition (utgiftsområde

23, avsnitt 8. Djurskydd och

djurhälsovård) anför att de

fortbildningskurser i djurskydd som ges

vid SLU måste åtnjuta hög prioritet i

budgetsammanhang med hänvisning till den

stora betydelse som en väl fungerande

djurskyddstillsyn kan anses ha för

efterlevnaden av djurskyddslagen.

35. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1)

och Skogs- och jordbrukets forskningsråd

(G 2)

Propositionen

För den kommande planeringsperioden

skall det övergripande målet för SLU

vara att utveckla kunskapen om de

biologiska naturresurserna och

människans hållbara utnyttjande av

dessa. Detta sker genom utbildning,

forskning, fortlöpande miljöanalys och

information.

Med anledning av regeringens program

för en utökning av antalet studieplatser

inom högskolan föreslås att antalet

studieplatser vid SLU:s utbildningar

ökas med 200 hösten 1997 samt med

ytterligare 200 hösten 1999. Antalet

helårsprestationer år 2000 har därvid

utökats med 400. Regeringen har beaktat

medelsbehovet för det ökade antalet

studieplatser vid anslagsberäkningen.

Regeringen minskar anslaget G 1 för år

1997 med 8,3 miljoner kronor med hänsyn

till det statsfinansiella läget.

Anslaget beräknas till 980 773 000 kr.

De övergripande målen för SJFR är att

främja och stödja i första hand

grundläggande och långsiktig forskning

som gagnar ett hållbart nyttjande av

biologiska naturresurser med särskild

inriktning på de areella näringarna.

Rådet skall verka för att informationen

om forskning och forskningsresultaten

sprids.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

SJFR:s förvaltningskostnader till

10 501 000 kr. De bedömda anslagsbehoven

för åren 1998 och 1999 är beräknade med

utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.

Motionerna

Enligt motion Ub5 (fp) yrkande 22 bör

såväl SLU som SJFR överföras till

Utbildningsdepartementets ansvarsområde.

Motsvarande yrkande rörande SJFR

framförs i motion Ub10 (mp) yrkande 20.

I motion Jo601 (c) påtalas behovet av

skoglig utbildning och forskning i södra

Sverige. Enligt motion Jo602 (m) bör

Alnarp förlösas från de besvärande

banden med Ultuna, återfå

agronomutbildningen och tillföras

skoglig utbildning och forskning.

Utskottets överväganden

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag under anslagen G 1

och G 2.

Med anledning av motionerna Ub5 yrkande

22 och Ub10 yrkande 20 vill utskottet

erinra om att det enligt 7 kap. 1 §

regeringsformen ankommer på regeringen

att fördela ärenden mellan

departementen. Riksdagen har dessutom

beslutat om en indelning av

statsbudgeten i utgiftsområden som bl.a.

innebär att SLU och SJFR ingår i

utgiftsområde 23 (1995/96:KU21).

Motionerna avstyrks.

Utskottet delar de synpunkter som förs

fram i motion Jo601 om det syd- och

mellansvenska skogsbrukets betydelse.

Emellertid ankommer det på SLU att

besluta om forskningens och

utbildningens organisation och

lokalisering. Motionen avstyrks med det

anförda.

Även i fråga om de förslag som framförs

i motion Jo602 vill utskottet hänvisa

till att det är SLU som avgör var

utbildningen och forskningen skall

lokaliseras. Riksdagen bör kunna utgå

ifrån att SLU strävar efter att

estadkomma en så ändamålsenlig

verksamhet som möjligt och inom ramen

för sina resurser beaktar bl.a. de

synpunkter som förs fram i motionen.

Utskottet delar den uppfattning som

utbildningsutskottet tidigare framfört

(bet. 1992/93:UbU13), nämligen att SLU

har en unik ställning som ensamt

ansvarigt universitet i landet för högre

utbildning och forskning inom en

samhällssektor och att detta innebär ett

särskilt ansvar när det gäller

organisation och lokalisering av

verksamheten. Motionen avstyrks med det

anförda.

36. Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning och kollektiv

forskning (G 3) och Bidrag till Skogs-

och lantbruksakademien (G 4)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen G 3 och G 4.

37. Skogsnäring

Propositionen

Allmänt

Skogsnäringen är en av Sveriges

viktigaste näringsgrenar och är den

största källan för nettoexportinkomster.

Skogen, som täcker cirka två tredjedelar

av landarealen, är av stor betydelse för

rekreation och friluftsliv och mycket

viktig som livsrum för djur och växter.

Skogsmarken har också stora

kulturvärden.

Gällande skogspolitik, som trädde i

kraft den 1 januari 1994, värnar om både

skogsproduktion och miljö. Denna politik

ligger fast och skall fullföljas.

Skogsstyrelsen har i uppdrag att i

januari 1998 redovisa en utvärdering av

1993 års skogspolitiska beslut.

Utvärderingen skall i vissa delar göras

i samarbete med Statens naturvårdsverk.

Regeringen planerar att under budgetåret

1997 återkomma till riksdagen vad gäller

Skogsstyrelsens förslag i rapporten

Aktionsplan för biologisk mångfald och

uthålligt skogsbruk.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på

området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1996 års

budgetproposition är följande (i

miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag

Beräknat Beräknat

1994/95 1995/96 1997 19981999

401,1 637,2 370,0 344,3 347,8

Skogsvårdsstyrelserna regionaliseras

1990 års skogspolitiska kommitté, vars

förslag låg till grund för 1993 års

skogspolitiska beslut, föreslog en

fortsättning på den regionalisering av

skogsvårdsstyrelserna som påbörjades år

1986 (SOU 1992:111). Förslaget fick ett

övervägande positivt mottagande av

remissinstanserna. Frågan om

regionalisering fick emellertid anstå i

avvaktan på Regionberedningens då

pågående arbete. Regionberedningen har

nu föreslagit att skogsvårdsstyrelserna

skall integreras i länsstyrelserna. De

flesta remissinstanser som har yttrat

sig i frågan avstyrker förslaget. Det

gäller såväl myndigheter som bransch

organisationer. Skogsstyrelsen har bl.a.

mot bakgrund härav föreslagit att

regionaliseringen nu fullföljs.

Det är angeläget att 1993 års

skogspolitik får ett snabbt och brett

genomslag. En förutsättning härför är en

effektiv myndighet som kan föra ut och

förankra statsmakternas beslut och

intentioner hos skogsägarna. Mot den

bakgrunden bör skogsvårdsorganisationen

bestå som en samlad myndighet med

Skogsstyrelsen som chefsmyndighet för

regionala skogsvårdsstyrelser.

Ekonomiskt utrymme för en lokalt

förankrad organisation, en omfördelning

av resurser till angelägna insatsområden

och nödvändiga besparingar på

statsbudgeten kan åstadkommas genom en

halvering av antalet regionkanslier

såsom Skogsstyrelsen har föreslagit. Det

är angeläget att Skogsstyrelsen vid

omorganisationen beaktar de krav som

ställs på verksamheten av hänsyn till

regionalpolitiken i enlighet med 7 § 4

verksförordningen (1995:1322). Efter

förslag från Skogsstyrelsen kommer

regeringen att ange riktlinjer för den

nya regionala organisationens struktur.

Regionaliseringen av

skogsvårdsstyrelserna kan, utom i två

avseenden, genomföras utan beslut av

riksdagen. I lagen (1990:1496) om hur

ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses

finns en inledande bestämmelse om att

det skall finnas en skogsvårdsstyrelse i

varje län. Motivet för lagstiftningen är

närmast det förhållandet att tre av

skogsvårdsstyrelsens ledamöter och

ersättare för dessa väljs av

landstinget. Denna ordning är en rest av

de föreskrifter som fanns innan

skogsvårdsstyrelserna förstatligades år

1981. Bestämmelserna om hur styrelserna

skall utses bör i fortsättningen

överensstämma med de principer som

normalt gäller för statliga myndigheter.

Det är regeringens avsikt att

styrelserna även i fortsättningen skall

ha en regional förankring, men att

ledamöterna skall förordnas av

regeringen. Mot denna bakgrund bör lagen

(1990:1496) om hur ledamöter i

skogsvårdsstyrelsen utses upphöra att

gälla vid utgången av år 1996. Vidare

bör 33 § skogsvårdslagen (1979:429)

ändras vad avser avgränsningen av

skogsvårdsstyrelsernas tillsynsansvar

till länet.

Kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial

Ytterligare en ändring bör göras i

skogsvårdslagen. För att uppfylla de

krav som ställs i rådets direktiv

71/161/EEG av den 30 mars 1971 och

75/445/EEG av den 26 juni 1975 om yttre

kvalitetsnormer och äkthet för

skogsodlingsmaterial som saluförs inom

gemenskapen behövs en möjlighet för

regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer att meddela

föreskrifter för att främja, garantera

och kontrollera äkthet och kvalitet vid

framställning och handel med

skogsodlingsmaterial. I 7 §

skogsvårdslagen (1979:429) bör det

därför som ett andra stycke införas ett

bemyndigande av sådant innehåll.

Ändringen bör träda i kraft den 1

januari 1997.

Motionen

I motion Jo303 (s) anförs att

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i

Västernorrland redan i dag omfattar ett

stort geografiskt område. Den nuvarande

organisationen med en skogsvårdsstyrelse

i Västernorrland bör därför bibehållas i

sin nuvarande form.

Utskottets överväganden

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag till upphävande av

lagen (1990:1496) om hur ledamöter i

skogsvårdsstyrelserna utses. Som en

följd av detta avstyrker utskottet

regeringens förslag i prop. 1994/95:224

Följdfrågor med anledning av den ändrade

länsindelningen i Skåne m.m. om lag om

val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i

Skåne län. Utskottet har heller inga

invändningar mot regeringens förslag om

ändring i 7 och 33 §§ skogsvårdslagen

(1979:429).

Med anledning av motion Jo303 vill

utskottet anföra följande. Som framgår

av propositionen kommer regeringen efter

förslag från Skogsstyrelsen att ange

riktlinjer för den nya regionala

skogsvårdsorganisationens struktur.

Regeringen uttalar även att det är

angeläget att Skogsstyrelsen vid

omorganisationen beaktar de krav som

ställs på verksamheten av hänsyn till

regionalpolitiken i enlighet med 7 § 4

verksförordningen (1995:1322). Utskottet

förutsätter att synpunkter av den typ

som framförs i motionen kommer att

beaktas i den fortsatta behandlingen av

ärendet hos regeringen och

Skogsstyrelsen och föreslår ingen

ytterligare åtgärd med anledning av

motionen.

38. Skogsvårdsorganisationen (H 1)

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen

som är den centrala förvaltnings

myndigheten för skogsvårdsstyrelserna.

På anslaget redovisas all verksamhet hos

skogsvårdsorganisationen.

Det övergripande målet för

skogsvårdsorganisationen är att verka

för att landets skogar vårdas och brukas

på ett hållbart sätt i enlighet med de

skogspolitiska målen och det för

skogsbruket och myndigheten gällande

sektorsansvaret för miljön.

Mot bakgrund bl.a. av den förändrade

organisation som redovisas i det

föregående beräknas en årlig besparing

på 20 miljoner kronor uppnås.

Som en följd av att riksdagen godkänt

den inriktning av besparingsåtgärder som

regeringen förordat för budgetåren 1997

och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13,

NU18) och de övriga besparingar som

regeringen aviserade i kom

pletteringspropositionen (1995/96:150

bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 20,2

miljoner kronor. Anslagsnivån beräknas

därmed till 271 393 000 kr. För åren

1998 och 1999 beräknas anslagsnivån

preliminärt till lägre belopp i reala

termer.

Motionerna

Enligt motion Jo249 (m) yrkande 8 bör

skogsvårdsorganisationen förstärkas med

5 miljoner kronor för att kunna

förbättra rådgivningen till enskilda

skogsägare och skogsbrukare.

Skogsvårdsstyrelserna bör enligt motion

Jo304 (mp) yrkande 19 organiseras under

Naturvårdsverket. Den centrala

Skogsstyrelsen har spelat ut sin roll

och bör läggas ned.

Utskottets överväganden

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag till

medelstilldelning till

Skogsvårdsorganisationen och avstyrker

motion Jo249 yrkande 8.

Skogsvårdens organisation behandlades i

samband med att regeringen fattade

beslut om en ny skogspolitik (prop.

1992/93:226, JoU15, s. 52). Utskottet

anförde då att det även i fortsättningen

behövs statliga myndigheter som för ut

och förankrar skogspolitiken direkt hos

skogsägarna och i förtroendefullt

samarbete med dem. Vad gäller

samverkansformerna för myndigheternas

naturskyddsarbete hänvisade utskottet

till att den Skogspolitiska kommittén

lämnat en detaljerad redogörelse för

ansvarsfördelningen i sitt betänkande.

Motsvarande förslag som väcks i motion

Jo304 yrkande 19 behandlades av

utskottet under föregående riksmöte

(JoU3). Utskottet anförde då att den nya

skogspolitiken beslutades så sent som år

1993 och hade börjat få genomslag i det

praktiska arbetet hos myndigheter och

skogsägare. Utskottet ansåg det inte

meningsfullt att i det läget föreslå

genomgripande förändringar i politiken,

vare sig beträffande mål eller medel,

utan hänvisade till den utvärdering av

den nya skogspolitikens effekter som

Skogsstyrelsen skall slutföra under år

1997. Utskottet finner inte nu anledning

att ändra sitt ställningstagande och

avstyrker motion Jo304 yrkande 19.

39. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2) och

Täckande av förluster till följd av

statliga kreditgarantier för lån till

byggande av skogsvägar (H 3)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen H 2 och H 3.

40. Insatser för skogsbruket (H 4)

Propositionen

Anslaget som disponeras av

Skogsstyrelsen täcker kostnaden för

statsbidrag enligt förordningen

(1993:555) om statligt stöd till

skogsbruket samt för statsbidrag enligt

ädellövskogsförordningen (1984:120)

avseende beslut som fattats under tiden

den 1 juliden 31 december 1993.

Under förutsättning att kommissionen

godkänner regeringens förslag till

program för stöd till skogliga åtgärder

inom jordbruket vad avser

vitaliseringsgödsling av skogsmark bör

7,5 miljoner kronor om året disponeras

av detta anslag för nationell

finansiering för ändamålet under åren

19972000.

Regeringen kommer senare i höst att

besluta om särskilda medel för biotop

inventeringen.

Som en följd av att riksdagen godkänt

den inriktning av besparingsåtgärder som

regeringen förordat för budgetåren 1997

och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13,

NU18) och de övriga besparingar som

regeringen aviserade i

kompletteringspropositionen (1995/96:150

bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 3,3

miljoner kronor. Anslagsnivån beräknas

därmed till 80 200 000 kr. För åren 1998

och 1999 beräknas preliminärt en lägre

nivå beroende på att biotopinventeringen

då skall vara slutförd.

Motionerna

I motion Jo312 (v) yrkande 4 anförs att

möjligheterna att återigen använda

arbetsmarknadsmedel för att i

samfinansiering med det privata

skogsbruket genomföra skogsvårdsåtgärder

bör undersökas. Vidare anförs i yrkande

5 att ett stöd för anläggning av

skogsbilvägar bör övervägas.

Utskottets överväganden

Utskottet har inga invändningar mot

regeringens förslag under anslaget.

Motionsförslag om användande av

arbetsmarknadsmedel för bl.a.

naturvårdsändamål har behandlats av

utskottet i betänkande 1993/94:JoU13

(s. 30). Utskottet hänvisade då till ett

yttrande från arbetsmarknadsutskottet

som erinrade om att utnyttjandet av de

arbetsmarknadspolitiska resurserna måste

bedömas från arbetsmarknadssynpunkt.

Dessa medel bör alltså inte ses som en

resurs för andra i och för sig angelägna

samhällsområden. Arbetsmarknadsutskottet

anförde vidare att det är AMS som

fördelar resurserna för

arbetsmarknadspolitiska insatser i de

olika länen med hänsyn till rådande

arbetsmarknadsläge. Jordbruksutskottet

ansåg liksom arbetsmarknadsutskottet att

riksdagen inte bör gå in på

prioriteringen av hur de

arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas

och avstyrkte motionerna. Utskottet

finner inte anledning att nu ändra

ståndpunkt i frågan och avstyrker motion

Jo312 yrkande 4.

Med hänsyn till det statsfinansiella

läget anser utskottet att det inte bör

komma i fråga att återinföra det

statliga bidraget till skogsbilvägar och

motion Jo312 yrkande 5 avstyrks därmed.

41. Internationellt skogssamarbete (H 5)

och Från EG-budgeten finansierade medel

för skogsskadeövervakning (H 6)

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag under anslagen H 5 och H 6.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

att riksdagen

a) med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motionerna

1996/97:Jo229 yrkande 11,

1996/97:Jo234 yrkande 3,

1996/97:Jo237 yrkandena 11 och 19,

1996/97:Jo239 yrkandena 16, 17 och

19, 1996/97:Jo241 yrkandena 12 och

22, 1996/97:Jo249 yrkandena 48,

1996/97:Jo408 yrkande 10 och

1996/97:K918 yrkandena 7 och 8

anvisar anslag för budgetåret 1997

under utgiftsområdet enligt

utskottets förslag i bilaga 1,

b) godkänner att de övergripande

målsättningarna för verksamheten inom

Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämndens ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar under anslaget F 2

Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden,

2. beträffande preliminär

fördelning på anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar för

budgetåren 1998 och 1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo241 yrkande 23,

3. beträffande övergripande mål

för Statens jordbruksverk

att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Statens

jordbruksverks ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar under anslaget B 1 Statens

jordbruksverk,

4. beträffande tillgång till

kredit

att riksdagen godkänner att Statens

jordbruksverk skall ha tillgång till

en kredit på myndighetens särskilda

räntekonto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder

kronor,

5. beträffande administrationen

av EG:s jordbruksstöd

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkande 4, 1996/97:

Jo216, 1996/97:Jo220 yrkande 1,

1996/97:Jo245 yrkande 3 och

1996/97:Jo257 yrkande 3,

res. 1 (m, v)

res. 2 (c)

6. beträffande utbetalning av

stöd

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo229 yrkande 4 och

1996/97:Jo237 yrkande 4,

res. 3 (v)

7. beträffande bifonden

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo251,

8. beträffande jordfonden

att riksdagen godkänner vad

regeringen anfört under anslaget B 2

Stöd till jordbrukets rationalisering

m.m. om jordfondens storlek och

användning,

9. beträffande den fortsatta

avbytarverksamheten

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo245 yrkande 15, 1996/97:

Jo256 och 1996/97:Jo258 yrkande 4,

10. beträffande medel för

ekologisk produktion

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo229 yrkandena 1 och 2 samt

1996/97:Jo237 yrkandena 1 och 2,

11. beträffande

investeringsstöd

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkande 16, 1996/97:

Jo245 yrkande 16 och 1996/97:Jo255

yrkande 4,

12. beträffande utvärdering av

ytterligare investeringsstöd

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo206 yrkande 4,

13. beträffande maskinringar

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo221,

14. beträffande den framtida

nivån på anslaget B 10

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo249 yrkande 3,

15. beträffande de regionala

stöden till jordbruket

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkandena 1, 10, 11 och

12, 1996/97:Jo212 yrkande 1,

1996/97:Jo217, 1996/97:Jo225,

1996/97:Jo235 yrkande 2,

1996/97:Jo236 yrkande 9,

1996/97:Jo239 yrkande 8,

1996/97:Jo245 yrkandena 1, 9, 10 och

11, 1996/97:Jo255 yrkandena 13 samt

1996/97:Jo258 yrkande 5,

res. 4 (m, fp, v)

16. beträffande nivåerna för LFA-

stödet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkande 3,

1996/97:Jo229 yrkande 3,

1996/97:Jo237 yrkande 3 och 1996/97:

Jo245 yrkande 2,

res. 5 (v, mp)

17. beträffande vissa

stödområden

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo211 yrkande 2, 1996/97:

Jo214, 1996/97:Jo244,

1996/97:Jo248, 1996/97:Jo253,

1996/97: Jo257 yrkande 2 och

1996/97:Jo258 yrkande 3,

18. beträffande hållandetider

m.m. i LFA-systemet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkandena 6 och 9 samt

1996/97:Jo245 yrkandena 5 och 8,

19. beträffande utökat

miljöprogram

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo207,

1996/97:Jo210 yrkande 5,

1996/97:Jo211 yrkande 1,

1996/97:Jo215, 1996/97:Jo229 yrkande

5, 1996/97:Jo236 yrkande 8,

1996/97:Jo237 yrkande 5,

1996/97:Jo238, 1996/97:Jo239 yrkande

5, 1996/97: Jo245 yrkande 4,

1996/97:Jo246, 1996/97:Jo257 yrkande

1 och 1996/97:Jo258 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. beträffande utvärdering

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkande 15,

1996/97:Jo212 yrkandena 2 och 3,

1996/97:Jo226, 1996/97:Jo229 yrkande

7, 1996/97:Jo236 yrkande 6,

1996/97:Jo237 yrkande 7,

1996/97:Jo239 yrkandena 7 och 11,

1996/97:Jo241 yrkandena 13 och 14,

1996/97:Jo245 yrkande 14 samt

1996/97:Jo258 yrkande 6,

res. 6 (m)

21. beträffande de norrländska

landskapstyperna

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo210 yrkande 14 och

1996/97:Jo245 yrkande 13,

res. 7 (m, v)

22. beträffande anläggning av

våtmarker

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo236 yrkande 5, 1996/97:

Jo773 yrkande 3 och 1996/97:Jo775,

res. 8 (m, fp)

23. beträffande ett särskilt

fjällmiljöprogram

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo220 yrkande 2, 1996/97:

Jo222, 1996/97:Jo229 yrkande 6 och

1996/97:Jo237 yrkande 6,

res. 9 (v, mp)

24. beträffande äldre genetiskt

värdefulla kulturväxter m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo797 yrkande 5,

res. 10 (v, mp)

25. beträffande ramen för det

nationella

miljöersättningsprogrammet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo206 yrkande 3, 1996/97:

Jo210 yrkande 13, 1996/97:Jo234

yrkande 1, 1996/97:Jo239 yrkande 6

och 1996/97:Jo245 yrkande 12,

26. beträffande förenklingar i

regelverket för miljöersättningar i

jordbruket

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo203, 1996/97:Jo236

yrkandena 4 och 7 samt 1996/97:Jo239

yrkande 10,

res. 11 (m)

27. beträffande den biologiska

mångfalden i renskötselområdet

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 13

och 1996/97:Jo237 yrkande 13

godkänner vad regeringen förordat om

ett nytt delprogram inom ramen för

miljöprogrammet för ersättning till

rennäringen för bevarande av rovdjur

inom renskötselområdet,

res. 12 (v, mp)

28. beträffande

anslagsrubricering

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo229 yrkande 14 och

1996/97:Jo237 yrkande 14,

29. beträffande produktion av

biomassa

att riksdagen godkänner vad

regeringen anfört om ett nationellt

anläggningsstöd för plantering av

fleråriga grödor för produktion av

biomassa,

30. beträffande finansiella

sanktioner

att riksdagen godkänner att anslaget

B 16 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. även får

belastas med kostnader för eventuella

finansiella sanktioner,

31. beträffande finansiering av

fiskevårdsåtgärder

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 10,

1996/97:Jo237 yrkande 10,

1996/97:Jo241 yrkande 18,

1996/97:Jo403 och 1996/97:Jo410

yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

32. beträffande en sammanhållen

rovdjurspolitik

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo229 yrkandena

12, 15 och 16, 1996/97:Jo233 yrkande

2, 1996/97:Jo237 yrkandena 12, 15 och

16, 1996/97:Jo239 yrkande 18,

1996/97:Jo241 yrkande 19,

1996/97:Jo902, 1996/97:Jo903,

1996/97:Jo907, 1996/97:Jo908,

1996/97:Jo909, 1996/97:Jo910,

1996/97:Jo913, 1996/97:Jo921,

1996/97:Jo926, 1996/97:Jo927 yrkande

2 och 1996/97:Jo929 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 13 (mp) -

motiv.

33. beträffande finansiering av

ersättningssystem för rovdjursrivna

renar

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo241 yrkande 15 och

1996/97:K918 yrkande 6,

res. 14 (mp)

34. beträffande

kvalitetsmärkning av matpotatis

att riksdagen godkänner vad

regeringen förordat om slopande av

den obligatoriska kvalitetsmärkningen

av matpotatis,

35. beträffande bestrålning av

kryddor

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo241 yrkandena 20 och 21,

1996/97:Jo515 yrkande 3 och

1996/97:Jo530 och godkänner vad

regeringen förordat om bestrålning av

vissa livsmedel,

res. 15 (c, mp)

36. beträffande forskning om

ekologisk produktion inom

jordbruket

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo239 yrkandena 13 och 14

och 1996/97:Jo1,

37. beträffande utformning av

forskningsprogrammet för ekologisk

odling

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo241 yrkande 11,

38. beträffande ett samlat

livsmedelstekniskt forsknings- och

utvecklingsprogram

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo604 yrkande 2,

39. beträffande

livsmedelsrelaterad

näringsforskning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo522 yrkande 1,

40. beträffande riktlinjer för

forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub10 yrkande 17,

41. beträffande forskning och

utveckling inom skogssektorn

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo603,

42. beträffande skogssektorns

utvecklingspotential

att riksdagen avslår motion

1996/97:A432 yrkande 21,

43. beträffande miljöhänsyn

vid forskning och utveckling inom

skogssektorn

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub10 yrkande 16,

res. 16 (mp)

44. beträffande forskning inom

Jordbruksdepartementets område

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub411 yrkande 37,

res. 17 (m)

45. beträffande forskning om

genmanipulerade livsmedel

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo241 yrkande 9,

res. 18 (v, mp)

46. beträffande en

djurskyddsprofessur vid SLU

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo241 yrkande 10,

47. beträffande målsättning

för verksamheten vid SLU

att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för SLU

skall vara i enlighet med vad

regeringen förordat under anslaget G

1 Sveriges lantbruksuniversitet,

48. beträffande fördelning av

ärenden mellan departementen

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 22 och

1996/97:Ub10 yrkande 20,

49. beträffande vissa

lokaliseringsfrågor

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo601,

50. beträffande Alnarp

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo602,

51. beträffande

skogsvårdsorganisationen i

Västernorrland

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo303,

52. beträffande huvudman för

skogsvårdsorganisationen

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo304 yrkande 19,

res. 19 (mp)

53. beträffande insatser för

skogsbruket

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo312 yrkandena 4 och 5,

res. 20 (v)

54. beträffande ändring i

utsädeslagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

utsädeslagen (1976:298) med den

dndringen att ingressen till

lagförslaget erhåller följande

lydelse:

Härigenom föreskrivs att det i

utsädeslagen (1976:298) skall föras

in en ny paragraf, 6 §, av följande

lydelse.

55. beträffande ändring i

skogsvårdslagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skogs

vårdslagen (1979:429),

56. beträffande upphävande av

lagen om hur ledamöter i

skogsvårdsstyrelserna utses

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om upphävande av

lagen (1990:1496) om hur ledamöter i

skogsvårdsstyrelserna utses,

57. beträffande lagförslag i

proposition 1995/96:224

att riksdagen avslår regeringens

förslag i proposition 1995/96:224

yrkande 3 till lag om val av

ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i

Skåne län.

Stockholm den 28 november 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin

(s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s),

Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),

Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson

(m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Marie Wilén (c)

och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Administrationen av EG:s

jordbruksstöd (mom. 5)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v)

och Eva Björne (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Enligt

utskottets och slutar med vidare

åtgärd bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets - - - (=utskottet) -

- - berörda myndigheter. I detta

sammanhang bör även svårigheterna att få

del av statistik som visar vilka

resurser som utbetalts uppmärksammas.

Jordbruksverket bör snarast utforma

rutiner som tillgodoser behovet av

regional redovisning inom olika

stödområden och stödformer. Vad

utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo210 yrkande 4 och Jo220

yrkande 1 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motionerna

Jo216 yrkandena 1 och 2, Jo245 yrkande 3

och Jo257 yrkande 3 avstyrks i den mån

de inte kan anses tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande administrationen av

EG:s jordbruksstöd

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Jo220 yrkande 1 och med

anledning av motion 1996/97:Jo210

yrkande 4 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Jo216,

1996/97:Jo245 yrkande 3 och

1996/97:Jo257 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Administrationen av EG:s

jordbruksstöd (mom. 5)

Lennart Brunander och Marie Wilén (båda

c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Enligt

utskottets och slutar med vidare

åtgärd bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets - - - (=utskottet) -

- - berörda myndigheter. Jordbruksverket

har i och med EU-medlemskapet erhållit

nya arbetsuppgifter. Verket har ofta

haft kort tid på sig att verkställa de

nya regler som gäller inom den

gemensamma jordbrukspolitiken. Detta har

ofrånkomligen inneburit att verket

ibland hamnat i svårigheter med att

klara av denna administration. I likhet

med vad som anförs i motion Jo257

yrkande 3 anser utskottet att det finns

ett behov av en förutsättningslös

genomgång av Jordbruksverkets uppdrag

och organisation med syfte att

säkerställa ett så effektivt

administrativt arbete som möjligt. En

särskild utredare bör därför ges i

uppdrag att pröva vilka

organisationsförändringar som bör

genomföras för att uppnå bästa möjliga

resultatuppfyllelse. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo257

yrkande 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motionerna

Jo210 yrkande 4, Jo216 yrkandena 1 och

2, Jo220 yrkande 1 och Jo245 yrkande 3

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande administrationen av

EG:s jordbruksstöd

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo257 yrkande 3 och med

avslag på motionerna 1996/97:Jo210

yrkande 4, 1996/97:Jo216,

1996/97:Jo220 yrkande 1 och

1996/97:Jo245 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Utbetalning av stöd (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 23 börjar med Även

motionerna och slutar med det anförda

bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i

motionerna Jo229 yrkande 4 och Jo237

yrkande 4 anser utskottet att det

nationella stödet snarast skall

utbetalas i sin helhet. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande utbetalning av stöd

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 4

och 1996/97:Jo237 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. De regionala stöden till jordbruket

(mom. 15)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson

(v), Eva Björne (m) och Lennart Fremling

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 35 börjar med Enligt

utskottets och slutar med vidare

åtgärd bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar avslutningsvis

att det finns starka skäl som talar för

att en mer sammanhållen utvärdering görs

av de nuvarande stödsystemen med

avseende på jordbruksnäringens situation

inom framför allt stödområdena 1-4. Det

fortsatta utvärderingsarbetet bör

således inbegripa en analys av

lönsamhetsutvecklingen för det

norrländska jordbruket som därtill ger

förslag till förbättringar så att

Norrlandsbönderna faktiskt kan sägas

erhålla full merkostnadsersättning.

Översynen bör också ta sikte på de med

stödområdesindelningen förenade

gränsdragningsproblemen. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo210

yrkandena 1 och 10-12, Jo225, Jo236

yrkande 9, Jo245 yrkandena 1 och 9-11

och Jo255 yrkandena 1-3 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna Jo212 yrkande 1, Jo217, Jo235

yrkande 2, Jo239 yrkande 8 och Jo258

yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan

anses tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande de regionala stöden

till jordbruket

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo210 yrkandena 1

och 10-12, 1996/97:Jo225,

1996/97:Jo236 yrkande 9,

1996/97:Jo245 yrkandena 1 och 9-11

och 1996/97:Jo255 yrkandena 13 samt

med avslag på motionerna

1996/97:Jo212 yrkande 1,

1996/97:Jo217, 1996/97:Jo235 yrkande

2, 1996/97:Jo239 yrkande 8 och

1996/97:Jo258 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Nivåerna för LFA-stödet (mom. 16)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun

Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 35 börjar med Vidare

avstyrks och slutar med yrkande 2

bort ha följande lydelse:

I samband med föregående

budgetproposition överfördes 280

miljoner kronor från det nationella

stödet till miljöprogrammet. Klart

uttalat var att det norrländska

jordbruket skulle garanteras i stort

sett samma kostnadstäckningsgrad jämfört

med 1990 års situation. I förhållande

till de framförhandlade ramarna ligger

utbetalningarna ca 90-95 miljoner

kronor lägre. I budgetpropositionen har

ramen för LFA-stödet totalt minskats med

21 miljoner kronor med hänvisning till

att den slutliga omfattningen av LFA-

områden nu är slutförhandlad. Stödet

till Norrland har minskats med 14

miljoner kronor trots att

omförhandlingarna inte berört detta

område. Med hänvisning till att inga

geografiska förändringar gjorts i

områdena 1-4 samt mål 6-området anser

utskottet att det är de framförhandlade

nivåerna som skall gälla för LFA-stödet.

Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo229 yrkande 3 och Jo237

yrkande 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motionerna

Jo210 yrkande 3 och Jo245 yrkande 2

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande nivåerna för LFA-

stödet

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 3

och 1996/97:Jo237 yrkande 3 och med

avslag på motionerna 1996/97:Jo210

yrkande 3 och 1996/97:Jo245 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. Utvärdering m.m. (mom. 20)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 43 börjar med Norra Sverige

och slutar med berörda delar bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill vidare bl.a. framhålla

att medlemskapet i EU medfört att det

svenska systemet för bevarande av

värdefulla naturvärden i

odlingslandskapet (NOLA) införlivats i

EU:s regelverk. Regelsystemet har på

många punkter förändrats. Förändringarna

har dessutom skett under stor tidspress.

Nya former av miljöstöd har tillkommit

inför varje ansökningstillfälle.

Sökanden har då haft möjlighet att

överföra marker till de nya

stödformerna. Genom krångliga regler

samt oklar tillämpning finns det stora

arealer som omfattas av

miljöstödsansökningar men som inte

uppfyller alla krav för att få stöd. Man

bör därför även i fortsättningen ha

möjlighet att överföra arealer mellan

olika miljöstödsformer. Vidare bör

övergångsreglerna för anpassning till

det nya systemet förlängas. Osäkerhet om

reglernas tolkning samt kravet på

femårsavtal med eventuell

återbetalningsskyldighet har gjort att

många markägare avstår från att sköta

sina marker. Det är därför av största

vikt att regelsystemet anpassas.

När det gäller stödet för bevarande av

värdefulla natur- och kulturmiljöer

ställs hårdare krav för vissa delar av

landet (exempelvis Gotland och Öland) än

andra. Skötselkraven är dessutom så

satta att mindre enheter inte har

resurser att initialt följa de krav som

ställs. Detta medför att flera mindre

enheter ej klarar kraven för att få

ersättning och därmed förloras

incitamentet att bevara kulturvärden för

framtiden. Det är på dessa mindre

enheter som större delen av de

värdefulla lämningarna finns bevarade.

En del av Norrlandsstödet utgår via

delprogrammet Öppet odlingslandskap. Ett

ökat arealkrav skulle leda till att

ytterligare bönder inte klarar kraven

och att Norrlandsstödet urholkas än mer.

Därmed ökar hotet mot det öppna

odlingslandskapet. Reglerna behöver

ändras så att dagens arealkrav inte

skärps ytterligare.

I samband med den utvärdering som nu

genomförs bör även möjligheten att

införa ett sammanhållet delprogram med

inriktning på miljöåtgärder i det

konventionella jordbruket undersökas. En

sådan satsning kan enligt utskottets

mening ge betydande miljövinster.

Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo210 yrkande 15, Jo226

yrkandena 1 och 2, Jo236 yrkande 6 och

Jo245 yrkande 14 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Motionerna Jo212 yrkandena 2 och 3,

Jo229 yrkande 7, Jo237 yrkande 7, Jo239

yrkandena 7 och 11, Jo241 yrkandena 13

och 14 och Jo258 yrkande 6 avstyrks i

den mån de inte kan anses tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 20

bort ha följande lydelse:

20. beträffande utvärdering m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 15,

1996/97:Jo226, 1996/97:Jo236 yrkande

6 och 1996/97:Jo245 yrkande 14 samt

med avslag på motionerna

1996/97:Jo212 yrkandena 2 och 3,

1996/97:Jo229 yrkande 7,

1996/97:Jo237 yrkande 7,

1996/97:Jo239 yrkandena 7 och 11,

1996/97:Jo241 yrkandena 13 och 14 och

1996/97:Jo258 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. De norrländska landskapstyperna

(mom. 21)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v)

och Eva Björne (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 43 börjar med Med det och

slutar med yrkande 13 bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är det

angeläget att de norrländska

landskapstyperna görs synliga i

miljöprogrammet. Ett exempel på att

norra Sveriges landskapstyper ej

beaktats är delprogrammet Värdefulla

natur- och kulturvärden (KULT) vars

besvärliga och detaljerade regler direkt

diskriminerar mindre gårdar. De fem

nordligaste länen står för endast 5 % av

de utnyttjade resurserna medan Skåne

står för 21 %. Vidare kan nämnas att de

norrländska foderarealerna raningar,

myrslåttrar och översilningsängar inte

erhåller ersättning. Därtill

diskrimineras de traditionella

betesmarkerna i den brukade bondeskogen

som inte kan erhålla ersättning med

dagens regelverk. Vad utskottet anfört

med anledning av motionerna Jo210

yrkande 14 och Jo245 yrkande 13 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande de norrländska

landskapstyperna

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 14

och 1996/97:Jo245 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Anläggning av våtmarker (mom. 22)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),

Carl G Nilsson (m), Eva Björne (m) och

Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 43 börjar med Med samma och

slutar med yrkandena 1-3 bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det i

detta sammanhang anledning att

uppmärksamma våtmarkernas betydelse. Här

krävs en översyn av gällande regler. Det

är rimligt att tillåta anläggandet av

våtmark även på betesmark. Våtmarken bör

huvudsakligen ta emot vatten från

åkermark men inte nödvändigtvis vara

belägen på åker. Det finns inte heller

skäl att hindra ansvarsfull vattentäkt

och bete på sådan våtmark. Vidare bör

stöd inte bara kunna utgå för att

kompensera den mark som tas i anspråk

utan även för anläggningskostnader.

Sverige bör inom EU verka för att

reglerna ändras i enlighet med det

anförda. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo236 yrkande 5,

Jo773 yrkande 3 och Jo775 yrkandena 1-3

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22

bort ha följande lydelse:

22. beträffande anläggning av

våtmarker

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 5,

1996/97:Jo773 yrkande 3 och

1996/97:Jo775 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Ett särskilt fjällmiljöprogram

(mom. 23)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 43 börjar med De i och

slutar med berörda motionsyrkanden

bort ha följande lydelse:

I Norrlands inland är jordbruksnäringen

starkt hotad och de olika

framförhandlade EU-stöden har inte

kunnat kompensera näringen för detta. De

fjällnära områdena var underkompenserade

redan före EU-inträdet. Detta var delvis

beroende på den annorlunda struktur och

de olika förutsättningar som finns för

att bedriva jordbruk i Norrlands inland.

Ett exempel på att norra Sveriges

landskapstyper ej beaktats i det

framförhandlade delprogrammet Värdefulla

natur- och kulturvärden är att de fem

nordligaste länen står för endast 5 % av

de utnyttjade resurserna, medan Skåne

står för 21 % av beloppet. Det som är

unikt för kulturlandskapet i norra

Sverige och för inlandsjordbruket är att

små enheter, långa avstånd, små

förutsättningar att odla spannmål, brist

på rationaliseringsmöjligheter och sämre

förutsättningar att få del av det nya

programmet för landskapsvårdsersättning

motiverar införandet av en särskild

fjällmiljöersättning. Regeringen bör

därför få i uppdrag att ta upp

diskussionen om ett fjällmiljöprogram

för jordbruket i Norrlands inland.

Förutom ovan redovisade faktorer bör ett

sådant program också omfatta möjligheter

till intransportstöd.

I detta sammanhang bör även fjällkon

(SKB) uppmärksammas. I hela Norrland och

särskilt i Jämtland är fjällkon en del

av det levande jordbruket. Fjällkon har

i generationer anpassat sig till de

villkor som den norrländska naturen

ställer. Som tålig, långlivad och god

grovfoderomvandlare har hon en given

plats i omställningen till ett

kretsloppsbaserat jordbruk. Men för att

fjällkon skall vara en produktionsresurs

krävs att man tar hänsyn till hennes

speciella kvaliteter. Det krävs kvoter

och djurbidrag som tar hänsyn till

fjällkons lägre årsproduktion.

Vidare förtjänar getnäringen, som är

en liten nisch i det svenska jordbruket,

en större uppmärksamhet. Enligt

Jordbruksverkets statistik fanns det

2 440 bidragsberättigade getter år 1995.

Getter har ingen egen kvot i EU:s

regelverk utan räknas in i fårkvoten som

är på 180 000 tackor. Getnäringen ger

förutom getost och mese också kött och

ett mycket slitstarkt skinn (getnappa).

Getskötsel passar utmärkt att bedriva

småskaligt och extensivt eftersom getter

har små krav på foder. Ett ökat inslag

av getter bidrar också till att behålla

och återställa biologisk mångfald

eftersom getter delvis föredrar andra

örter och gräs än t.ex. får. För att öka

lönsamheten och möjliggöra en mer

extensiv djurhållning skulle

djurbidraget behöva höjas. I samband med

utvärderingen och omförhandlingen av

EU:s miljöstöd bör getnäringen ges en

egen plats. Det behövs även riktade och

bättre marknadsföringsåtgärder för att

sprida getosten som fortfarande är

tämligen okänd i södra delarna av

Sverige. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo220 yrkande 2,

Jo222, Jo229 yrkande 6 och Jo237 yrkande

6 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23

bort ha följande lydelse:

23. beträffande ett särskilt

fjällmiljöprogram

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo220 yrkande 2,

1996/97:Jo222, 1996/97:Jo229 yrkande

6 och 1996/97:Jo237 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Äldre genetiskt värdefulla

kulturväxter m.m. (mom. 24)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 43 börjar med Vidare

avstyrks och slutar med yrkande 5

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo797 har vi

stora kulturskatter i våra kulturväxter.

De är dessutom betydelsefulla som

genetisk resurs som det finns all

anledning att försöka bevara. Dagens

system för miljöersättningar i

jordbruket omfattar inte odling av äldre

genetiskt värdefullt växtmaterial och

inte heller skötsel av åkermark med

insådd av hotade åkerogräs. Enligt

utskottets mening bör

ersättningssystemet kompletteras så att

ersättning kan utgå även för odling av

dldre genetiskt värdefulla kulturväxter

och ogräs. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo797 yrkande 5 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 24

bort ha följande lydelse:

24. beträffande äldre genetiskt

värdefulla kulturväxter m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo797 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Förenklingar i regelverket för

miljöersättningar i jordbruket (mom. 26)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 44 börjar med Frågan om och

slutar med vidare åtgärd bort ha

följande lydelse:

Regelverket för miljöersättningar är

mycket komplicerat och detaljerat samt

svårtolkat. Detaljreglerna har i vissa

fall motverkat sitt syfte dels genom att

många brukare inte sökt ersättning, dels

därför att reglerna inte alltid varit

miljömässigt ändamålsenliga. Reglerna

inom kulturmiljöprogrammet tillhör de

mest komplicerade. Kraven på

kvalifikationspoäng missgynnar mindre

markägare även om markerna är mycket

värdefulla från bevarandesynpunkt. I

samband med utvärderingen bör övervägas

om kvalifikationspoängen skall slopas.

Enligt utskottets mening går det lika

bra att göra en bedömning av stödnivån

utifrån stödpoängsberäkning.

Detaljreglerna kring landskapselementen

kan också förenklas. Till detta kommer

sanktionsbestämmelser som skapar stor

osäkerhet. Arbetet med en översyn och

förenklingar av regelsystemet bör

bedrivas såväl på nationell nivå som

inom EU. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo203, Jo236

yrkandena 4 och 7 samt Jo239 yrkande 10

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26

bort ha följande lydelse:

26. beträffande förenklingar i

regelverket för miljöersättningar i

jordbruket

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo203,

1996/97:Jo236 yrkandena 4 och 7 samt

1996/97:Jo239 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Den biologiska mångfalden i

renskötselområdet (mom. 27)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 44 börjar med När det och

slutar med anses tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Det är positivt att det nu införs ett

miljömål för rennäringen liksom att det

införs ett miljöersättningsprogram för

bevarande av rovdjur i

renskötselområdet. Det är viktigt att

framhålla att miljöersättningsprogrammet

avseende rovdjursrivna renar måste bygga

på den överenskommelse som gjorts mellan

Naturvårdsverket och Sametinget.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen förordat om ett

nytt delprogram inom ramen för

miljöprogrammet för ersättning till

rennäringen för bevarande av rovdjur

inom renskötselområdet. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo229

yrkande 13 och Jo237 yrkande 13 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 27

bort ha följande lydelse:

27. beträffande den biologiska

mångfalden i renskötselområdet

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag godkänner vad

regeringen förordat om ett nytt

delprogram inom ramen för

miljöprogrammet för ersättning till

rennäringen för bevarande av rovdjur

inom renskötselområdet samt med

anledning av motionerna 1996/97:Jo229

yrkande 13 och 1996/97:Jo237 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

13. En sammanhållen rovdjurspolitik

(mom. 32, motiveringen)

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del

av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med Av utskottets och slutar

med till känna bort ha följande

lydelse:

Av utskottets - - - (= utskottet) - - -

i analysen. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag om en

sammanhållen rovdjurspolitik i enlighet

med vad som här anförts i så god tid att

riksdagen kan behandla frågan under

våren 1997. Vad utskottet här anfört med

anledning av motionerna Jo229 yrkandena

12, 15 och 16, Jo233 yrkande 2, Jo237

yrkandena 12, 15 och 16, Jo239 yrkande

18, Jo241 yrkande 19, Jo902, Jo903

yrkandena 1 och 2, Jo907, Jo908, Jo909,

Jo910, Jo913, Jo921, Jo926, Jo927

yrkande 2 och Jo929 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

14. Finansiering av ersättningssystem

för rovdjursrivna renar (mom. 33)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 53 börjar med I avvaktan

och slutar med vidare åtgärd bort ha

följande lydelse:

Det ovan nämnda systemet för ersättning

för rovdjursrivna renar har tagits emot

väl av såväl renägare som

naturvårdsintressen. Utskottet ser med

tillfredsställelse att vi nu fått ett

system som är så konstruerat att

rennäring och rovdjur kan samexistera i

renbeteslandet. Enligt utskottets

uppfattning bör regeringen lämna

garantier för att en summa på 30

miljoner kronor skall finnas till

förfogande för att finansiera systemet

under år 1997. Om finansiering inom EU:s

miljöstöd inte visar sig möjlig skall

regeringen snarast återkomma till

riksdagen med förslag om återstående

finansiering. Vad utskottet här anfört

med anledning av motionerna Jo241

yrkande 15 och K918 yrkande 6 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 33

bort ha följande lydelse:

33. beträffande finansiering av

ersättningssystem för rovdjursrivna

renar

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo241 yrkande 15

och 1996/97:K918 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Bestrålning av kryddor (mom. 35)

Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander

(c) och Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 59 börjar med Beträffande

bestrålning och slutar med det

anförda bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning försämras

kvaliteten hos livsmedel vid

bestrålning. Fetter och aminosyror

förändras, mängden vitaminer minskar och

de fria radikalerna ökar. Tidigare

utredningar har också kommit fram till

att det inte finns något behov av

bestrålning av livsmedel i Sverige.

Regeringens förslag rör visserligen en

mycket begränsad kategori livsmedel, men

risken är stor att denna uppluckring av

bestrålningsförbudet kan leda till att

ytterligare livsmedelsprodukter tillåts

bli behandlade med strålning. Utskottet

finner inte att de skäl regeringen anför

för att tillåta bestrålning är sådana

att utskottet är berett att tillstyrka

regeringens förslag. Import av

bestrålade kryddor bör följaktligen inte

heller tillåtas. Vad utskottet här

anfört med anledning av motionerna Jo241

yrkandena 20 och 21, Jo515 yrkande 3

samt Jo530 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35

bort ha följande lydelse:

35. beträffande bestrålning av

kryddor

att riksdagen med avslag på

regeringens förslag och med anledning

av motionerna 1996/97:Jo241 yrkandena

20 och 21, 1996/97:Jo515 yrkande 3

och 1996/97:Jo530 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Miljöhänsyn vid forskning och

utveckling inom skogssektorn (mom. 43)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 64 börjar med Enligt den och

slutar med det anförda bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag till samordning av

den skogsindustriella forskningen

innebär en effektivisering av

användningen av en viktig svensk råvara.

Enligt utskottets uppfattning är det

väsentligt att det aviserade programmet

uppmärksammar kraven på naturvårdshänsyn

och miljöskyddsaspekter inom

skogsbruket. En effektivisering av

forskningen måste ske under stort

hänsynstagande till de naturvärden som

den svenska skogen utgör. Vad utskottet

här anfört med anledning av motion Ub10

yrkande 16 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43

bort ha följande lydelse:

43. beträffande miljöhänsyn vid

forskning och utveckling inom

skogssektorn

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Ub10 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Forskning inom

Jordbruksdepartementets område (mom. 44)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 64 börjar med Av proposition

och slutar med det föregående bort ha

följande lydelse:

I många delar av landet är jordbruket

och den tillhörande förädlingsindustrin

en av de ekonomiskt sett viktigaste

näringsgrenarna. Sverige har goda

förutsättningar att utveckla jordbruket

ytterligare, bl.a. genom satsningar på

forskning och utveckling. Enligt

utskottets uppfattning är det olyckligt

att som i forskningspropositionens

förslag om medelstilldelning på

forskningens område utesluta eller tona

ned betydelsen av forskningssatsningar

inom det konventionella jordbruket. Stöd

för forskning kring miljöförbättringar i

det konventionella jordbruket kan leda

till mer omfattande och snabbare

miljövinster än en mer ensidig satsning

på forskning inom det ekologiska

jordbruket.

Skogsnäringen är Sveriges viktigaste

exportgren. Det är därför av stor

ekonomisk betydelse att Sverige har en

hög förädlingsgrad på de produkter som

kommer ur skogen. Av detta skäl bör

skogs- och skogsproduktrelaterad

forskning bedrivas i tillräcklig

omfattning och på en mycket hög nivå.

Det är också viktigt att forskningen har

en sådan organisation och struktur att

kunskapsspridningen fungerar på ett

tillfredsställande sätt. Vad utskottet

här anfört med anledning av motion Ub411

yrkande 37 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44

bort ha följande lydelse:

44. beträffande forskning inom

Jordbruksdepartementets område

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Ub411 yrkande 37 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Forskning om genmanipulerade

livsmedel (mom. 45)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 64 börjar med Utskottet vill

även och slutar med av motionen bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan

genmodifierade organismers påverkan på

miljö och hälsa utvecklas till ett stort

miljöproblem. Våren 1995 godkände EU

införsel och hantering av genmanipulerad

soja. Enligt vad utskottet erfarit har

partier med genmanipulerad soja blandad

med vanlig soja importerats till EU.

Sojan kommer att användas såväl till

livsmedel som till foder. Det kan finnas

en risk för att proteiner i dessa kan ge

allergiska reaktioner. I dag förekommer

även utplantering av genmanipulerade

växter. Det finns en risk för spridning

av gener från genmanipulerade växter

till vilda släktingar, t.ex. mellan

genmanipulerad raps och åkersenap. Vilka

effekter detta kan få i naturen är inte

klarlagt. Med hänvisning till vad som

här anförts anser utskottet att

forskning om riskerna med

genmanipulation i livsmedel och miljö

måste prioriteras. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion Jo241

yrkande 9 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45

bort ha följande lydelse:

45. beträffande forskning om

genmanipulerade livsmedel

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo241 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Huvudman för

skogsvårdsorganisationen (mom. 52)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 69 börjar med Motsvarande

förslag och slutar med yrkande 19

bort ha följande lydelse:

I och med den nya skogsvårdslagen

avreglerades skogsbruket vad gäller

själva brukandet samtidigt som

naturvårdskraven ökade.

Skogsvårdsstyrelsernas roll förändrades

till att bli mer inriktad på naturvård

än tidigare. Utskottet anser att det

finns stora samordningsvinster att göra

om man organiserar skogsvårdsstyrelserna

och de lokala skogsvårdsdistrikten under

Naturvårdsverket. I samband med detta

bör samtliga anställda ges en

kompletterande utbildning i ekologi och

naturvård. Den centrala Skogsstyrelsen

har spelat ut sin roll och bör läggas

ned.

I avvaktan på sammanslagningen bör

skogs- och naturvårdsmyndigheterna

utforma ett fastare och mer formaliserat

samarbete. En modell för detta kan vara

den som tillämpas i Kopparbergs län där

företrädare för länsstyrelsen,

skogsvårdsstyrelsen,

skogsvårdsdistrikten och kommunerna i

länet sammanträder 34 gånger per år i

något de kallar länets

naturvårdsberedning. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion Jo304

yrkande 19 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52

bort ha följande lydelse:

52. beträffande huvudman för

skogsvårdsorganisationen

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo304 yrkande 19 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Insatser för skogsbruket (mom. 53)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 70 börjar med Motionsförslag

om och slutar med avstyrks därmed

bort ha följande lydelse:

Som en följd av den nya skogspolitiken

har den översiktliga planeringen och

stödförmedlingen praktiskt taget upphört

vid skogsvårdsstyrelserna. Möjligheten

att stödja skogsvårdsåtgärder och

byggande av skogsbilvägar har upphört.

Stöd kan endast utgå för natur- och

kulturmiljöåtgärder. I stället för att

som tidigare samordna anläggande av

riktiga skogsbilvägar bygger enskilda

skogsägare egna vägar till sina egna

avverkningsplatser, vilket försämrar

såväl strukturen på skogsbilvägnätet som

miljöhänsynen. Utskottet anser därför

att ett stöd till anläggande av

skogsbilvägar bör övervägas för att

uppnå bättre samordning och miljöhänsyn.

För att stimulera röjning, gallring och

skogsodling bör regeringen undersöka

möjligheterna att återigen använda

arbetsmarknadsmedel för att i

samfinansiering med det privata

skogsbruket utföra skogsvårdsåtgärder.

Villkor för stödet bör vara att

åtgärdsplaner upprättas. Dessa skall

givetvis inkludera miljöhänsyn. Vad

utskottet här anfört med anledning av

motion Jo312 yrkandena 4 och 5 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 53

bort ha följande lydelse:

53. beträffande insatser för

skogsbruket

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo312 yrkandena 4 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, m.m.

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Den 22 november beslutade riksdagens

majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet att

fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende år 1997. Samtidigt beslutades

en preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande i Sverige. Genom en större

enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor

växa. Massarbetslösheten kan steg för

steg pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en ökad ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående

växling från subventioner och bidrag

till kraftiga skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är

i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 22 november valt en

annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i detaljbesluten. I detta särskilda

yttrande redovisar vi den del av vår

politik som berör utgiftsområde 23.

Anslagen

I vår avvikande mening till utskottets

yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att

utgiftsramen för utgiftsområde 23

bestäms till ett högre belopp än vad

regeringen föreslagit, nämligen till

13 350 084 000 kr.

Av vår avvikande mening framgår att det

finns en rad angelägna ändamål inom

utgiftsområdet som inte kan tillgodoses

inom den av regeringen föreslagna

utgiftsramen. Genom EU-medlemskapet

öppnades den svenska jordbruksnäringen

för konkurrens från övriga EU-länder.

Det är därför av avgörande betydelse att

jordbruksnäringen får arbeta på

likvärdiga villkor. Konkurrensen kommer

annars att leda till utslagning av stora

delar av svensk livsmedelsproduktion med

följdverkningar för såväl

landskapsmiljön som förädlingsindustrin.

Enligt vår mening bör en ytterligare

satsning göras på miljöprogrammet med 30

miljoner kronor. Med EU:s

medfinansiering skapas då ett utrymme på

60 miljoner kronor som bör användas till

våtmarksstöd och till miljöåtgärder i

anslutning till det konventionella

åkerbruket. Vidare föreslår vi vissa

besparingar på Fiskeriverket. Staten

behöver av statsfinansiella skäl se över

myndighetsstrukturen. Fiskeriverket bör

snarast samordnas med annan statlig

myndighet, exempelvis Jordbruksverket.

Detta bör medföra vissa

besparingsmöjligheter i

administrationen. En del av de frigjorda

medlen, 5 miljoner kronor, bör användas

till fiskevård på statens vatten.

Skogsvårdsarbetet behöver konkretiseras

och drivas närmare skogsnäringen. Vi

föreslår därför att

skogsvårdsorganisationen tillförs 5

miljoner kronor för rådgivning till

skogsbrukare.

Sedan riksdagen nu fastställt

utgiftsramen till ett enligt vår mening

otillräckligt belopp kan vi av formella

skäl ej yrka bifall till våra

ursprungliga anslagsyrkanden i den del

dessa innebär att ramen överskrids.

Framtida nivå på anslaget B 10

Regeringens förslag när det gäller

ramarna för kompensationsersättningen

innebär en sänkning med 21 miljoner

kronor för nästa budgetår. Sänkningen är

en anpassning till att

lantbruksföretagen inte utnyttjat hela

ramen för år 1995. Enligt vår mening kan

det dåliga utnyttjandet ha orsakats av

bristande kunskaper om de nya

jordbrukspolitiska villkoren samt ovana

att hantera EU-stöden. Vi anser därför

att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag till

finansiering om utnyttjandet av stöden

visar sig öka och nå upp till de ramar

som ursprungligen beräknades.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, m.m.

Lennart Fremling (fp) anför:

Anslag

Folkpartiet liberalerna har i motioner

föreslagit en alternativ budget för år

1997. Vårt budgetförslag innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter för företagande

och tillväxt med en stark rättviseprägel

genom en tydligare omsorg om de mest

utsatta i och utanför Sverige ( för en

utförligare redovisning se reservation

nr 48 i betänkande 1996/97:FiU1). För

utgiftsområde 23 föreslog vi 600

miljoner kronor utöver

Socialdemokraternas och Centerpartiets

förslag, dvs. 13 924 084 000 kr. Vårt

förslag till utgiftsram har emellertid

avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg och vi är

nu förhindrade att fullfölja våra

anslagsyrkanden.

Av vår avvikande mening till yttrande

1996/97:JoU1y framgår att vi föreslår en

fördelning av utgifterna på

utgiftsområde 23 som innebär en

förstärkning av miljöprogrammet med 600

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Den föreslås

finansieras med en arealskatt. Den

totala ekonomiska effekten för

lantbruket blir densamma som med

regeringens förslag. Förslaget ger dock

ett 300 miljoner kronor större bidrag

från EU.

3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, m.m.

Maggi Mikaelsson (v) anför:

I Vänsterpartiets avvikande mening till

utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi

yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde

23 bestäms till ett högre belopp än vad

regeringen föreslagit, nämligen till

13 492 884 000 kr.

Av vår avvikande mening framgår att det

finns en rad angelägna ändamål inom

utgiftsområdet som inte kan tillgodoses

inom den av regeringen föreslagna

utgiftsramen. Ytterligare 100 miljoner

kronor skall tillföras

miljöersättningsprogrammet. Inom den

utökade ramen föreslås bl.a. ett

särskilt fjällmiljöprogram. Programmet

skall ta hänsyn till fjäll- och

inlandsjordbrukets speciella

förutsättningar, ge kompensation till

stödområde 4 och innehålla ersättning

också för rovdjursrivna tamdjur. För att

möjliggöra en avtrappning av

avbytarstödet satsas 35 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. Ytterligare

20 miljoner kronor tillförs fiskevården

och ersättningen till övriga viltskador

förstärks med ytterligare 6 miljoner

kronor. Statens veterinärmedicinska

anstalt (SVA) får ytterligare 8 miljoner

kronor.

Sedan riksdagen nu fastställt

utgiftsramen till ett enligt vår mening

otillräckligt belopp kan vi av formella

skäl ej yrka bifall till våra

ursprungliga anslagsyrkanden i den del

dessa innebär att ramen överskrids.

Utskottets majoritet har tillstyrkt

regeringens förslag om ett sänkt

prisstöd till rennäringen. Sänkningen

görs med hänvisning till den kraftiga

ökningen av avräkningspriset under de

två senaste åren. Vänsterpartiet anser

att det inte är rimligt att sänka

prisstödet utan att först analysera

konsekvenserna av detta. Räknat över en

längre period än två år visar det sig

också att avräkningspriset inte har

följt prisutvecklingen i stort. Eftersom

den totala renslakten har minskat

bedömer vi att ett oförändrat prisstöd

ryms inom den totala ramen, varför vi

inte heller yrkat på höjd ram för detta

ändamål.

4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Anslag

I Miljöpartiets avvikande mening till

utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi

yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde

23 bestäms till ett högre belopp än vad

regeringen föreslagit, nämligen till

13 484 084 000 kr.

Av vår avvikande mening framgår att det

finns en rad angelägna ändamål inom

utgiftsområdet som inte kan tillgodoses

inom den av regeringen föreslagna

utgiftsramen. Vi anser bl.a. att

avbytarverksamheten är mycket viktig och

att den därför måste värnas. Den ger

arbeten i glesbygd och då främst till

kvinnor. Det vore bra om

jordbruksnäringen själv kunde finansiera

verksamheten. För att möjliggöra en

omställning bör ytterligare 35 miljoner

kronor tillföras denna verksamhet. För

att stimulera en omställning till

ekologisk odling föreslås en ökad

stödnivå på ca 600 kr/ha. För detta

krävs ytterligare 50 miljoner kronor för

budgetåret 1997. Vidare bör ytterligare

5 miljoner kronor avsättas för

ersättning eller bidrag till

rovdjursrivna tamdjur. Detta ämne

utvecklas vidare nedan. Fiskevården bör

tillföras 20 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Sedan riksdagen nu fastställt

utgiftsramen till ett enligt vår mening

otillräckligt belopp kan vi av formella

skäl ej yrka bifall till våra

ursprungliga anslagsyrkanden i den del

dessa innebär att ramen överskrids.

Vi vidhåller även vår uppfattning

angående den preliminära fördelningen av

utgifterna på utgiftsområde 23 för

budgetåren 1998 och 1999.

Ersättning för rovdjursrivna tamdjur

Den ändring av 29 a § jaktförordningen

som innebär att ersättning inte betalas

ut för rovdjursrivna djur som kan

försäkras har orsakat mycket irritation.

De stora rovdjuren och deras fortlevnad

har blivit en viktig symbolfråga för

såväl naturvård som biologisk mångfald.

Det är viktigt att acceptansen för dem

är hög så att vi inte återfår en

situation med olovlig jakt på de fredade

rovdjuren. Bidragen till rivna tamdjur

bör finnas kvar av just det skälet. Det

är ett sätt för samhället att i praktisk

handling visa att talet om bevarande av

rovdjuren betyder något. Vi skall alla

solidariskt dela på kostnaden om någon

får tamdjur rivna av rovdjuren. Av dessa

anledningar är det angeläget att

jaktförordningen ändras så att det är

möjligt att ersätta förlust av

rovdjursrivna tamdjur.

Ekologisk odling

Miljöpartiet välkomnar att det nu

avsätts medel för försöks- och

utvecklingsverksamhet i det ekologiska

lantbruket. Det har länge varit ett

problem att det inte varit möjligt att

ansöka om stöd för mer praktiskt

inriktad utvecklingsverksamhet. De medel

som avsatts för ändamålet, 15 miljoner

kronor, är dock i lägsta laget och

regeringen bör därför se över

möjligheterna att använda en del av de

46 miljoner kronor som satts av för

forskning om ekologiskt lantbruk för mer

tillämpad verksamhet. Vi vill dessutom

påtala vikten av att det sker en

samordning av de program som är under

utveckling på SJFR, Stiftelsen Svenskt

lantbruk och Jordbruksverket.

Vidare anser vi att arealstödet till

ekologiska lantbrukare bör vara av sådan

storlek att det blir ekonomiskt

lönsammare att odla ekologiskt än

konventionellt. Stödet bör vara lika

över landet och nivån bör vara 2 000 kr

per hektar. För att stimulera en

omläggning av hela gårdens areal

inklusive djur kan vi tänka oss olika

nivåer för det ekologiska stödet.

Möjligheterna till en sådan

differentiering bör prövas.

Djurskyddsprofessur

Miljöpartiet de gröna har i tidigare

motioner till riksdagen förordat att en

professur i djurskydd skall inrättas. En

sådan professur innebär att djurens

behov och djurens beteenden kommer i

centrum och att statusen för

djurskyddsfrågor ökar. En lämplig

placering av en djurskyddsprofessur är

SLU. Långt framskridna planer finns

enligt uppgift på att upprätta en

djurskyddsprofessur, och vi förutsätter

att finansieringen av den snart skall

vara klar. Annars avser vi att återkomma

i frågan.

Fördelning av ärenden mellan departement

Vi anser att Sveriges

lantbruksuniversitet bör höra under

samma departement som övriga högskolor,

liksom att Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR) bör hanteras av

samma departement som övriga

forskningsråd, dvs.

Utbildningsdepartementet. Detta är

enligt vår mening särskilt angeläget

eftersom regeringen nu avvisar förslaget

om att omvandla SJFR till ett

sektorsforskningsråd. Till nästa

forskningsproposition bör en flyttning

av ansvar och resurser genomföras.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Utskott

ets

förslag

A Internationellt samarbete

1 Bidrag till vissa 37 414

internationella

organisationer m.m.

(ram)

B Jordbruk och trädgårdsnäring

1 Statens 183 114

jordbruksverk (ram)

2 Stöd till 45 000

jordbrukets

rationalisering

m.m. (ram)

3 Stöd till 13 000

avbytarverksamhet

(obet)

4 Statens 966

utsädeskontroll

(ram)

5 Statens 1 300

växtsortnämnd (ram)

6 Miljöförbättrande 23 857

åtgärder i

jordbruket (res)

7 Bekämpande av 2 629

växtsjukdomar (ram)

8 Strukturstöd inom 149 000

livsmedelssektorn

(ram)

9 Från EG-budgeten 184 000

finansierat

strukturstöd (ram)

1 Regionala stöd till 719 000

0 jordbruket (ram)

1 Från EG-budgeten 325 000

1 finansierade

regionala stöd till

jordbruket (ram)

1 Kompletterande 1 085

2 åtgärder inom 000

jordbruket (ram)

1 Från EG-budgeten 1 092

3 finansierade kom- 500

pletterande

åtgärder inom

jordbruket (ram)

1 Arealersättning och 4 950

4 djurbidrag m.m. 000

(ram)

1 Intervention och 2 139

5 exportbidrag för 000

jordbruksprodukter

(ram)

1 Räntekostnader för 119 333

6 förskotterade areal

ersättningar m.m.

(ram)

C Fiske

1 Fiskeriverket (ram) 58 166

2 Strukturstöd till 30 890

fisket m.m. (ram)

3 Från EG-budgeten 80 000

finansierade

strukturstöd till

fisket m.m. (ram)

4 Fiskevård (ram) 4 612

D Rennäring m.m.

1 Främjande av 61 700

rennäringen m.m.

(ram)

2 Ersättningar för 12 500

viltskador m.m.

(ram)

3 Stöd till 1 538

innehavare av

fjällägenheter m.m.