Bet. 1996/97:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU11

På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en skrivelse som ger en samlad lägesbeskrivning av

regeringens pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal

samhällssektorer. Fem motioner med sammanlagt 30 yrkanden har väckts med

anledning av skrivelsen. Vidare behandlas ett hundratal motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1996 om miljöpolitik, miljölagstiftning, Agenda 21,

avfalls- och kretsloppsfrågor m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Motionerna om miljölagstiftningen behandlas på ett förenklat sätt och

avstyrks med hänvisning till en aviserad proposition med förslag om ny

miljöbalk. Motionerna om Agenda 21 avstyrks likaså utan mer ingående

sakprövning med hänvisning till tidigare riksdagsbehandling under valperioden

och till pågående arbete i Agenda 21-kommittén.

Motionerna om miljöpolitik och kretsloppsfrågor m.m. avstyrks med hänvisning

till bl.a. tidigare riksdagsbehandling och en aviserad miljöpolitisk

proposition. Utskottet konstaterar att det i många fall föreligger enighet om

att de principer som förordas i motionerna skall ligga till grund för en

politik för långsiktigt hållbar utveckling inom alla samhällssektorer.

Till betänkandet fogas 17 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Skrivelsen

Regeringen (Miljödepartementet) bereder genom skrivelse 1996/97:50 riksdagen

tillfälle att ta del av regeringens arbete under 1996 med omställningen till

ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse beskrivs regeringens arbete under år 1996 med omställningen

till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar (avsnitten I och

II). En viktig del är att tydliggöra de olika samhällssektorernas ansvar för

hushållningen med naturresurser och för att integrera miljöhänsyn i sin

verksamhet. Skrivelsen skall ses som en lägesbeskrivning av regeringens

pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal olika

samhällssektorer, där flera förslag kommer att lämnas under år 1997 och år

1998. Regeringen har också nyligen tillsatt en delegation för en ekologiskt

hållbar utveckling,

OECD har gjort en ingående översyn av Sveriges miljöarbete. Som svar på

OECD:s rekommendationer presenteras i avsnitt III ett antal åtgärder.

I bilaga 1 redovisas en sammanfattning av Statens kärnkraftinspektions och

Statens strålskyddsinstituts årliga rapport till regeringen över säkerhets-

och skyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen

1996/97:Jo16 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte sänka ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upprätta ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram för

att hejda koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i EU måste agera för att möjliggöra kretsloppet

stad/land och därmed se till att skapa förutsättningar för ekologisk odling.

1996/97:Jo17 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det behövs tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att

energiomställningen skall komma i gång,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att översiktsplanearbetet bör utvecklas mot en helhetssyn i

planeringen av den fysiska miljön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bättre samordning mellan olika planeringsnivåer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att allt byggande skall vara kretsloppsanpassat,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av centrala styrmedel och en kraftfull nationell

miljöpolitik i Agenda 21-arbetet.

1996/97:Jo18 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige även fortsättningsvis bör prioritera koldioxidmålet i

sitt arbete i såväl nationella som internationella sammanhang,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett ökat skydd för Sveriges kvarvarande naturskogar.

1996/97:Jo19 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning i kommande miljöskrivelser av miljöbelastningar

(utsläppsnivåer etc.) i landet per capita och med internationella jämförelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige internationellt skall verka för att miljöbelastningen

redovisas per capita,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att medel ur anslaget Program för omställning till hållbar

utveckling skall kunna anslås till sanering av miljöskadade områden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att skärpa kontrollen av industrins utsläpp med bl.a.

oanmälda besök och mätningar gjorda av tillsynsmyndigheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall fortsätta att avveckla farliga ämnen, i första

hand genom utfasning av ämnen som visat sig vara toxiska, persistenta eller

bioackumulerande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ämnen som visat sig störa hormonsystemets funktioner förbjuds i

Sverige,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige internationellt skall verka för att ämnen som visat sig

störa hormonsystemets funktioner förbjuds,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att redovisning av jordbrukets användning av bekämpningsmedel skall

ske som antal giftdoser och inte som mängd aktiv substans,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bekämpningsmedelsrester i grundvatten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud i landet mot att odla Roundup-resistenta genmanipulerade

grödor,

11. att riksdagen beslutar att anta den fjärde Nordsjödeklarationens

miljömål som nationella miljömål,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att området biologisk mångfald skall redovisas som eget kapitel i

kommande års miljöskrivelser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vad som bör finnas med i kapitlet Biologisk mångfald,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fiske av lax på blandade bestånd i Östersjön,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dispens från EU:s regler för gamla traditionella köksväxtsorter,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall verka för att gamla traditionella köksväxtfröer

undantas från EU:s regler för fröer,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de

globala miljöfrågorna,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör verka för att vattenproblemen förs upp som

permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka miljökunskapens ställning inom utbildning och forskning.

1996/97:Jo20 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av effekterna av det försurande nedfallet och

kalkningsinsatserna.

Motionerna Jo17 yrkandena 2-4 och Jo19 yrkandena 17 och 18 har överlämnats

till bostadsutskottet respektive utrikesutskottet för beredning.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allemansrätten.

1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

28. att riksdagen beslutar om ändring i 41 § naturvårdslagen enligt

förslaget i motionen,

33. att riksdagen beslutar att orden ?berörd del av? stryks ur 26 §

naturvårdslagen.

1996/97:Jo702 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till

allmänheten när det gäller spilloljehantering.

1996/97:Jo707 av Dan Ericsson och Göran Hägglund (kd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om en tydlig lagstiftning som underlättar en

miljöriktig sophantering och återvinning av sopor.

1996/97:Jo708 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ett brett nationellt klimatpolitiskt

handlingsprogram.

1996/97:Jo709 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av enklare juridiska

regler som möjliggör för mobila reningsanläggningar att bli ett reellt

alternativ för mindre miljöstörande verksamheter.

1996/97:Jo710 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökade forskningssatsningar kring kretsloppet stad och

land,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att binda

samman stad och land i ett kretslopp enligt i motionen beskrivet mönster.

1996/97:Jo712 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sjöfartsverket skall administrera och få till stånd mekaniska

rengöringsanläggningar i småbåtshamnar.

1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att växla

från BNP-terminologi till MNP-terminologi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att förankra producentansvaret i annan lagstiftning än i

renhållningslagen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att

förhindra att andra länders utsorterade sopor transporteras till Sverige för

förbränning,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en strategi för att de

externa kostnaderna skall internaliseras i varors och tjänsters priser inom

ramen för en social och ekologisk marknadsekonomi.

1996/97:Jo715 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att begreppet

biogödsel bör bli vedertagen benämning på flytgödsel i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av produktion och

användning av biogödsel i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av lagstiftningen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo717 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i miljöskyddslagen som klargör

att skyldigheten att avhjälpa olägenheter gäller för alla verksamheter oavsett

när de upphörde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i den kommande behandlingen av miljöbalkens förslag

om saneringsansvaret måste återställa det rättsläge som ansetts gälla.

1996/97:Jo718 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återvinning av

aluminium.

1996/97:Jo719 av Gudrun Lindvall och Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas i syfte att ge

konkreta förslag till tydliggörande angående statliga bolags, verks och

institutioners ansvar visavi av riksdag och regeringen antagna miljömål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljömålen i kommande förslag till miljöbalk.

1996/97:Jo720 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om följande tillägg i 16 § första stycket

naturskyddslagen (1964:822): Förbud gäller även mot att inom

strandskyddsområde utföra anläggning eller åtgärd som kan skada goda

livsvillkor för växt- och djurlivet.

1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den ekonomiska tillväxten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om äganderätten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om detaljreglering,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett effektivare sanktionssystem mot

miljöbrott i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya regler för intrångsersättning,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om handel med utsläppsrätter i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett skärpt koldioxidmål i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Miljöbalksutredningen skall få utvidgade direktiv att undersöka

olika möjligheter på det straffrättsliga området för att komma till rätta med

förorening av det marina området,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om huruvida företagsbotsinstitutet kan användas på

miljöområdet.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kretsloppsutvecklingen och målen för miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till nya områden, där producentansvaret skall gälla,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i det aviserade förslaget till miljöbalk inkludera ett förslag

till kretsloppslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om programmet för omställning till ekologiskt hållbar utveckling,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för

hur EU:s miljödirektiv har införlivats i svensk lagstiftning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Agenda 21-arbetet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frikommuner för Agenda 21-arbetet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avvecklingsmålet för amalgam,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bioråvaror,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

miljöskyddslagen som i motionen anförts för att upprätthålla regeln att

förorenaren skall avhjälpa olägenheter av miljöfarlig verksamhet,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kärntekniklagen bör ingå i det av regeringen aviserade

förslaget till miljöbalk,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att strålskyddslagen bör ingå i det av regeringen aviserade

förslaget till miljöbalk,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöombudsman.

1996/97:Jo730 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att producentansvaret skall gälla för återtagande av

deformerade returburkar.

1996/97:Jo735 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utbyggt

returglassystem.

1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljön skall räknas som ett överordnat område i politiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förslagen i offentliga utredningar och propositioner skall

analyseras utifrån förväntade effekter på miljön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Naturvårdsverket skall göra en samhällsekonomisk bedömning av

prioriteringar för att minska de olika utsläppen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av de nationella miljömålen och revidering av åtgärder

för att uppfylla dem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbättra återtagning och slutlig deponering av gamla produkter

som innehåller kvicksilver, bly och kadmium,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning

av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verkningsfulla regler mot oljeutsläpp måste införas i samband

med den nya miljöbalken,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla berörda svenska hamnar skall ha mottagningsstationer för

olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samordna åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i

hamnar.

1996/97:Jo756 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

returpappershantering.

1996/97:Jo757 av Christin Nilsson och Lena Larsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att utreda om det kommunala monopolet är förenligt med

producentansvaret.

1996/97:Jo758 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frikommuner för Agenda 21-arbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om genomförandefasen av Agenda 21-arbetet som arbetsmarknadspolitisk

åtgärd.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell per capita-princip för godtagbara koldioxidutsläpp,

5. att riksdagen hos regeringen begär att det tillsätts en expertgrupp för

att granska huruvida Sverige lever upp till sina rättsliga åtaganden genom

olika internationella miljökonventioner,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att skärpa lagstiftningen när det gäller tillstånd till

miljöfarlig verksamhet,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande av

rättsläget när det gäller markägaransvaret,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett hållbart energisystem och behovet av en fri forskning kring

detta,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagens centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart

samhälle,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utreda konsekvenserna av de nuvarande

ersättningsbestämmelserna vid intrång i pågående markanvändning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grunderna för en samlad miljölagstiftning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökvalitetsnormer och utsläppsrätter,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om teknikupphandling som styrmedel i miljöpolitiken.

1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbättra återtagning och slutlig deponering av gamla produkter

som innehåller kvicksilver, bly och kadmium,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla berörda svenska hamnar skall ha mottagningsstationer för

olja och kemikaliespill senast den 1 juli 1998,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samordna åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i

hamnar.

1996/97:Jo762 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en opartisk

kommission.

1996/97:Jo765 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar

för batterier, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om producentansvar

för miljöfarligt avfall, i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om generellt

producentansvar, i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att en ny 6 c § införs i renhållningslagen, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att en ny 6 d § införs i renhållningslagen, i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo766 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till sådan ändring i renhållningslagen att trovärdigheten i

producentansvaret garanteras i enlighet med vad i motionen anförts.

1996/97:Jo772 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den svenska officiella miljöstatistiken blir vetenskapligt

korrekt och att regeringen medverkar till att statliga verk och andra

officiella institut har en enhetlig och korrekt miljöinformation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av en översyn av organisationen och ansvaret för den svenska

miljöstatistiken.

1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökvalitetsnormer i den kommande miljöbalken,

12. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturvårdslagstiftningen att

det framgår att fridlysta arters habitat skall få ett skydd.

1996/97:Jo782 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

reglerna för miljöskadeförsäkringen.

1996/97:Jo789 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsanpassad

sophantering/källsortering i bostadsområdena i utvecklat samarbete mellan

bostadsbolag, anställda och hyresgäster.

1996/97:Jo792 av Bengt Silfverstrand och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt försäkringsskadesystem för

miljöskador.

1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att låta olika

näringssektorer ta ekonomiskt ansvar för markskador som respektive näring

orsakat.

1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall ta upp frågan om miljöförbättringar av

arbetsmaskiner och fartyg genom t.ex. införande av skrotningspremie på gamla

uttjänta maskiner.

1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar om ändring i 16 § naturvårdslagen i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Bo518 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

naturvårdslagen att riksdagens beslut 1994 om differentierat strandskydd

tillgodoses.

1996/97:Ju926 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring vid

tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet att tillstånd och villkor för

utsläpp klart formuleras, så att inga tveksamheter råder,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det klart skall framgå av förarbetena till miljölagarna hur

dessa skall tillämpas,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillsynsmyndighetens kontrollerande besök skall ske oanmälda.

1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det tjugofemte generaldirektoratet i EU för Agenda 21-arbete.

1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skrotningspremie.

1996/97:T225 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att koldioxidmålet skall uppfyllas,

14. att riksdagen beslutar att statliga institutioner skall miljöanpassa

sina kommunikationer genom att bl.a. införa en utsläppsbubbla för koldioxid

och att utsläppen successivt skall minska.

Utskottet

Inledning

Under riksmötena 1994/95 och 1995/96 presenterade regeringen i särskilda

skrivelser inriktningen av det miljöpolitiska arbetet och lämnade

redovisningar av tillståndet i miljön (skr. 1994/95:120 och 1995/96:120, bet.

1994/95:JoU16 och 1996/97:JoU17).

I anslutning till årets skrivelse, som i vissa avseenden skiljer sig från

tidigare miljöredovisningar, behandlar utskottet, utöver följdmotionerna, ett

stort antal fristående motioner om miljöpolitik, Agenda 21-arbetet,

miljölagstiftningen (inkl. miljöbalken), avfall, kretslopp och återvinning.

Utskottet behandlar motionerna om miljöbalksarbetet och Agenda 21 på ett

förenklat sätt med hänvisning till att dessa frågor befinner sig i slutfasen

av propositions- och utredningsarbete och att utskottet räknar med att

återkomma till dessa frågor under innevarande valperiod.

Ett antal motioner i övrigt från allmänna motionstiden 1996 tar upp frågor

som berörs översiktligt i skrivelsen; t.ex. skogspolitik, jordbrukets

miljöfrågor, vatten- och luftvård, kemikaliekontroll, strålskydd och

kärnsäkerhet, miljöarbetet i EU samt naturvård och biologisk mångfald m.m.

Dessa motioner behandlas av utskottet i särskilda betänkanden under våren och

hösten 1997.

I det följande redovisar utskottet främst de avsnitt av skrivelsen som har

betydelse för motionsbehandlingen. De delar av skrivelsen som inte kommenteras

särskilt har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Miljöpolitikens inriktning m.m.

Skrivelsen

Regeringen erinrar om att regeringsförklaringen den 17 september 1996

innehåller uttalanden om att Sverige skall vara en pådrivande internationell

kraft och ett föregångsland i strävan att skapa en ekologiskt hållbar

utveckling. De gångna 25 årens miljövårdsarbete har inneburit att den

fortgående miljöförstöringen i vårt land har bromsats upp och i viktiga

avseenden vänts. Hushållningen med naturresurser har förbättrats. På det

nationella planet fokuseras arbetet alltmer på de diffusa utsläppen och på

miljöpåverkan från varor och från ämnen som är spridda och har långsiktig

påverkan. Regeringen framhåller att flera miljöproblem måste diskuteras och

bli föremål för åtgärder inom EU-samarbetet och i ett globalt perspektiv.

En väsentlig uppgift är nu att utforma en politik för ekologisk uthållighet.

En ekologiskt hållbar utveckling innebär betydligt mer än traditionell

miljövård. Det är att väva in miljö och resurshushållning tidigt i olika

beslut och handlingsprogram. Det är att skapa en tillväxt som bygger på

ekologiska hänsyn. Det är att handla långsiktigt.

En förutsättning för omställningen är att miljöhänsyn och resurshushållning

integreras i alla samhällsprocesser. De olika samhällssektorerna måste därför

ta ett ökat ansvar. Det gäller att formulera konkreta mål för verksamheterna

även i fråga om ekologisk hållbarhet och kontinuerligt följa upp resultaten.

Vissa statliga myndigheter har därutöver ett särskilt sektorsansvar som

innebär att mer aktivt påverka alla sektorns samhällsaktörer. I de närmaste

årens politik måste kraven på hållbar utveckling prägla såväl

samhällsplaneringen som konkreta åtgärder i sektorer som

energianvändning/försörjning, jord- och skogsbruk, transporter, bostads- och

lokalförsörjning m.m.

Miljö- och utvecklingsfrågorna påverkas i allt högre grad av vad som sker i

omvärlden. Därför krävs att Sverige fortsatt intar en aktiv och pådrivande

roll inom det globala och regionala miljö- och utvecklingssamarbetet. Särskilt

viktig är den internationella uppföljningen av Riokonferensen,

klimatförhandlingarna, EU:s regeringskonferens, östländernas miljöanpassning,

EU:s försurningsstrategi, Östersjö- och Östeuropasamarbetet samt den s.k.

Environment for Europe-processen.

Utöver ett antal pågående utredningar (redovisas i bilaga 2 till skrivelsen)

har regeringen tillsatt en särskild delegation för ekologiskt hållbar

utveckling inom Regeringskansliet med två huvuduppgifter. Den skall utveckla

en för samhällssektorerna gemensam plattform med en sammanhängande målstruktur

som innefattar såväl miljömål som mål för användning av och försörjning med

naturresurser. Delegationen skall vidare utveckla de första stegen i ett brett

och långsiktigt investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och ökad

sysselsättning. Avsikten är att ramarna för detta program skall läggas fast i

vårpropositionen 1997. En samlad politik för ekologisk hållbarhet kommer att

presenteras i sina huvuddrag i anslutning till budgetpropositionen i september

1997. Konkreta åtgärder kommer även att presenteras i särskilda propositioner.

Bl.a. planeras en energiproposition till våren 1997 och en miljöproposition

våren 1998.

Naturvårdsverket har redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken grad

de uppnåtts (rapport 4646). Av sammanlagt ca 170 olika beslutade mål har ca 90

följts upp. Hälften av dessa har nåtts eller kommer att nås medan läget i

övrigt visar betydande gap mellan mål och verklighet. Mot den bakgrunden

arbetar Naturvårdsverket och Agenda 21-kommittén med en fördjupad översyn av

miljömålen och förslag till delmål för 2000-talet. De nya målen skall bidra

till en höjd ambitionsnivå i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling.

Resultatet kommer att redovisas i den nämnda miljöpropositionen.

Motionerna

Utskottet anser det lämpligt att här lämna en översiktlig redogörelse av

innehållet i följdmotionerna till skrivelsen såvitt avser motionärernas mer

övergripande synpunkter på skrivelsen och på miljötillståndet i Sverige.

Flertalet av de konkreta yrkanden som framförs i motionerna behandlas dock i

det följande under motsvarande ämnesrubriker.

I några motioner anförs att regeringen ger en alltför optimistisk

beskrivning av miljöpolitiken och miljötillståndet i Sverige. Tre motioner tar

särskilt upp klimatfrågorna och hänvisar bl.a. till årets miljörapport från

Worldwatch Institute, Tillståndet i världen 97. Enligt motionerna Jo16 (kd),

Jo18 (fp) och Jo20 (m) innebär överenskommelsen om en förtida avstängning av

kärnkraftverket i Barsebäck att Sverige frångår den av riksdagen beslutade

målsättningen i fråga om koldioxidutsläppen och att Sveriges trovärdighet i

internationella sammanhang minskar. I kd- och fp-motionerna påpekas att

regeringens budgetförslag på miljöområdet ger uttryck för betydligt lägre

ambitioner än formuleringarna i skrivelsen. I fp-motionen framhålls särskilt

hoten mot den biologiska mångfalden.

I motion Jo19 (mp) redovisas mycket utförligt ett antal miljöproblem som

Miljöpartiet anser särskilt viktiga att åtgärda för att Sverige skall kunna

anträda vägen mot ett ekologiskt uthålligt samhälle. Enligt den allmänna

motiveringen i motionen är det bra att regeringen lämnar en årlig skrivelse

till riksdagen om miljön. Det som saknas är en redovisning av miljötillståndet

i landet, såsom det presenterats i tidigare skrivelser. Den skrivelse som nu

framläggs visar att regeringen än så länge befinner sig i visionernas väntrum.

I motionen presenteras vidare en bilaga i anslutning till OECD:s översyn av

Sveriges miljöarbete. I polemik med regeringens redovisning anför motionärerna

att det som regeringen kategoriserar som ?åtgärder? i själva verket ofta

utgörs av t.ex. utredningar som pågår eller planeras eller att inga åtgärder

alls vidtagits.

Ett antal partimotioner från allmänna motionstiden 1996 innehåller

synpunkter på allmän miljöpolitik, Agenda 21, miljömyndigheternas verksamhet

m.m.

I motion Jo722 (m) yrkande 1 framförs kritik mot utvecklingspessimismen,

varmed avses uppfattningen att ekonomisk tillväxt skulle vara skadlig för

miljö och utveckling. I stället framhåller motionärerna att en humanistiskt

präglad miljöpolitik bejakar teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt.

Målsättningen måste dock vara att försona tekniken och naturen. Tekniken skall

även fortsättningsvis användas för att skapa ett drägligare och lyckligare liv

åt människor, men den måste samtidigt i högre grad än tidigare användas till

att minska belastningen på miljön. Därför måste reglerna mot utsläpp av

vatten- och luftföroreningar skärpas. Anhopningen av giftiga ämnen i naturen

bör minska genom nya miljövänliga produkter och produktionsprocesser.

Enligt motion Jo727 (c) yrkande 1 bör begreppet utveckling användas i

stället för tillväxt, och denna utveckling måste vara hållbar och uthållig.

Kretsloppsutvecklingen bör vara vägledande för politiska beslut och all

användning av naturresurser. Ett kretsloppssamhälle kan dock inte byggas på

direktiv uppifrån. Samhället skall ange ramar och riktlinjer, skapa

förutsättningar och utforma styrmedel. Även energisektorn måste

kretsloppsanpassas. Sveriges framtida energisystem måste baseras på förnybar

energi, som produceras över hela landet. Regeringen måste med kraft verka för

att producentansvar systematiskt införs för fler varor och produkter. Enligt

yrkande 4 i motionen bör programmet för omställning till hållbar utveckling

årligen redovisas för riksdagen. Under rubriken Agenda 21-arbetet anförs att i

arbetet med lokala Agenda 21 skall siktet vara inställt på en långsiktig

samhällsutveckling som ser till helheten och samverkan mellan olika kommunala

sektorer. Arbetssättet bör vara öppet och uppmuntra kommuninvånare, företag

och organisationer att medverka. Det är också viktigt att industrin uppmuntras

att delta i de lokala programmen. Lagstiftningen, som ofta beskrivs som en

hämmande faktor, bör anpassas till Agenda 21-tankarna om demokrati och

medbestämmande för att ge mer utrymme för lokala lösningar. Vissa kommuner kan

bli ett slags frikommuner med avseende på miljöplaneringen och lokala planer.

Detta kan t.ex. gälla regler för va och avfallshantering (yrkandena 16 och

17). I ytterligare en c-motion, Jo758, framförs liknande synpunkter på det

kommunala arbetet (yrkande 1). Enligt yrkande 2 bör en del av

genomförandearbetet kunna ske inom ramen för olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som vänder sig särskilt till kvinnor.

I partimotion Jo759 (fp) anförs att människan har en rätt att bruka naturen,

men inte att förbruka den. När vi utnyttjar naturresurserna måste detta alltid

ske med hänsyn till naturens egna gränser. Stora delar av motionen har

remitterats till utrikesutskottet för beredning. De yrkanden i motionen som

behandlas i detta sammanhang är yrkandena 5, 17, 24 och 31. Enligt yrkande 5

bör en expertgrupp tillsättas för att granska huruvida Sverige lever upp till

sina rättsliga åtaganden genom olika internationella miljökonventioner. Enligt

yrkande 17 bör energisystemet ställas om globalt för att bli ekologiskt

hållbart. Fossila bränslen skall fasas ut ur energisystemet och ersättas av

ekologiskt hållbara energikällor som inte förorsakar skadliga utsläpp eller

avfall och inte förbrukar ändliga resurser. Omställningen måste dock ske med

hänsyn till andra viktiga samhällsmål. Tillgången på energi till

konkurrenskraftiga priser är i förlängningen avgörande för välfärden.

Förnybara energislag måste ges tid för att utvecklas och erbjudas till

konkurrenskraftiga priser. Med ekonomiska styrmedel kan man sätta pris på

miljöförstöringen. Utöver ekonomiska styrmedel behövs också aktiva insatser

som t.ex. teknikupphandling, utveckling av biobränsleteknik och annan

miljövänlig energiproduktion samt forskning. Forskningen kring

energiförsörjningen måste vara fri från regleringar. Det är viktigt att

arbetet med teknikupphandling för energisnålare och miljövänligare teknik vid

NUTEK får fortsätta (yrkande 31). I yrkande 24 understryks företagens centrala

roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Genom nya regler för

miljörevision och skatteförmåner för miljöinvesteringar kan utvecklingen mot

mer miljömedvetna företag påskyndas.

I Miljöpartiets motion Jo737 yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande av vad

i motionen anförts om att miljön skall räknas som ett överordnat område i

politiken. I motiveringen anförs i huvudsak endast att Miljöpartiet anser att

miljöpolitiken skall behandlas som ett överordnat område i politiken. En

jämförelse kan göras med finanspolitiken. Enligt yrkande 2 i samma motion bör

förslagen i offentliga utredningar och propositioner analyseras utifrån

förväntade effekter på miljön. Naturvårdsverket skall göra en bedömning av

vilka sektorer som skall prioriteras när det gäller att minska de olika

utsläppen (yrkande 3). Vidare görs i motionen en utförlig genomgång av

miljömålen och i vilken utsträckning målen uppfyllts. Under rubriken

Slutsatser anförs att tillräckliga åtgärder inte vidtagits för att uppnå

målen. Strategin med miljömål blir verkningslös, om inte åtgärdsplaner och en

stram och kritisk utvärdering genomförs. I det fortsatta miljöarbetet måste

processen stramas upp och miljömålen få en mycket större genomslagskraft på

alla politiska beslut (yrkande 4). Enligt yrkande 6 kan ekonomiska styrmedel

användas för att skapa incitament för utveckling av miljöteknik och för att

snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. En långtgående

skatteväxling måste komma till stånd, och trafiken måste betala sitt fulla

samhällsekonomiska kostnadsansvar.

I motion Ju926 (mp) yrkande 15 anförs att tillsynsmyndigheternas

kontrollbesök och besök för att utföra stickprov skall ske oanmälda. Enligt

motion Jo719 (mp) yrkande 1 krävs en utredning i syfte att tydliggöra statliga

verks, bolags och institutioners ansvar för antagna miljömål. I motion Jo19

(mp) yrkande 4 framhålls behovet av skärpt kontroll av industrins utsläpp och

av att tillsynsmyndigheterna gör oanmälda besök och kontrollmätningar.

I en partimotion från kd, Jo714, yrkas att regeringen utarbetar en strategi

för en övergång från BNP till MNP, dvs. en miljöjusterad nettonationalprodukt.

Vidare anförs att de externa kostnaderna i ökad utsträckning måste

internaliseras i produktionen av varor och tjänster, inom ramen för en social

och ekologisk marknadsekonomi (yrkandena 1 och 4).

Två motioner, Jo762 (c) och Jo772 (fp), berör Naturvårdsverkets, Svenska

vägföreningens och Bilindustriföreningens motstridiga uppgifter om bl.a.

kväveoxidhalten i tätorterna och trafikens inverkan på luftföroreningarna.

Enligt den förstnämnda motionen behövs en ny, opartisk kommission för

miljöarbetet, en ny kunskapsplattform med ett samordnat synsätt som kan styra

samtliga aktörers verksamhet. Enligt fp-motionen måste den svenska officiella

miljöstatistiken bli vetenskapligt korrekt, och regeringen måste medverka till

att statliga verk och andra officiella institut har en enhetlig och korrekt

miljöinformation. En översyn av organisationen och ansvaret för den svenska

miljöstatistiken bör göras.

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis erinra om att motioner om allmän miljöpolitik

behandlats tidigare under denna valperiod, bl.a. i betänkande 1995/96: JoU17.

Vidare har regeringen aviserat att en miljöpolitisk proposition kommer att

framläggas under våren 1998. Av skrivelsen framgår att Naturvårdsverket

redovisat de nu gällande miljömålen och i vilken grad de uppnåtts i en rapport

(4646:1996). Av sammanlagt ca 170 beslutade mål har ca 90 följts upp. Hälften

av dessa har nåtts eller kommer att nås medan läget i övrigt visar betydande

gap mellan mål och verklighet. Mot den bakgrunden arbetar Naturvårdsverket och

Agenda 21-kommittén med en fördjupad översyn av miljömålen och förslag till

delmål för 2000-talet. De nya målen skall bidra till en höjd ambitionsnivå i

arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Resultatet kommer att redovisas

i den miljöpolitiska propositionen.

Utskottet har erfarit att regeringen nyligen beslutat förtydliga

Naturvårdsverkets uppdrag att se över miljömålen. Miljöarbetet skall bygga på

mål som är tydliga och konkreta. De skall också vara uppföljningsbara och

kunna användas på lokal och regional nivå. De skall utgöra mål för en hållbar

utveckling där bland annat kretslopp och resurshushållning lyfts fram mer än

tidigare.

Utskottet kan i stor utsträckning instämma i de kritiska synpunkter som

framförts angående de nationella miljömålens utformning och struktur.

Problemen beror delvis på oklarheter i fråga om den statsrättsliga och

politiska betydelsen av olika riksdagsbeslut och uttalanden om inriktningen av

miljöarbetet. Av Naturvårdsverkets rapport framgår också att målen inte är

formulerade utifrån en klar målstruktur och att en rad odefinierade begrepp

använts i målbeskrivningen. Utskottet anser det angeläget att dessa brister i

största möjliga utsträckning rättas till i det fortsatta arbetet och att den

miljöpolitiska propositionen utformas på ett sätt som gör det möjligt för

riksdagen att fatta ett konkret och överskådligt beslut om miljöpolitikens

mål och medel.

Regeringen har i januari 1997 tillsatt en delegation för ekologiskt hållbar

utveckling inom Regeringskansliet under ledning av fem statsråd. Syftet med

delegationen är att göra Sverige till ett föregångsland när det gäller

ekologiskt hållbar utveckling. Delegationens uppgift är bl.a. att till den

ekonomiska vårpropositionen och med en uppföljning i budgetpropositionen i

september formulera en plattform för regeringens samlade politik för ett

ekologiskt hållbart samhälle.

Utskottet vill i anslutning till motion Jo722 yrkande 1 - utöver vad som

anförts ovan - hänvisa till regeringens uttalanden i olika sammanhang om

inriktningen av den ekonomiska politiken och till finansutskottets bedömning i

betänkande 1996/97:FiU1 (s. 79 f.). Enligt finansutskottet råder det inget

motsatsförhållande mellan strävan att öka tillväxten och ambitionen att skydda

och förbättra miljön. De investeringar som är nödvändiga för att skapa en

uthållig tillväxt bör också kunna ge ett väsentligt bidrag till kampen mot

arbetslösheten. I avsnittet Ekonomisk tillväxt och miljö i den nu behandlade

skrivelsen anför regeringen att den ekonomiska politiken skall utformas med

hänsyn till medborgarnas krav på god livskvalitet, miljö och välfärd i vid

mening. Ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och

ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt. Miljöpolitiken bör vidare enligt

regeringen vara så effektiv som möjligt och ta hänsyn till samhällsekonomiska

vinster och kostnader. Miljöpolitiken bör därför utformas så kostnadseffektivt

som möjligt, dvs. att given miljöeffekt uppnås till så låg kostnad som

möjligt. Utskottet ser ingen motsättning mellan synpunkterna i motion Jo722 om

betydelsen av fortsatt ekonomisk tillväxt för att lösa bl.a. miljöproblemen

och de uttalanden i ämnet som gjorts av regering och riksdag. I övrigt

konstaterar utskottet att motionen tangerar frågor som kommer att behandlas i

samband med miljöbalksförslaget och den aviserade miljöpolitiska

propositionen. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd i denna del.

Utskottet utgår från att kretsloppsprincipen och behovet av hushållning med

naturresurserna kommer att bli vägledande för regeringens fortsatta arbete med

miljöpolitiken, i enlighet med vad som anförs i motion Jo727 yrkande 1.

Liknande motionsyrkanden (c) behandlades i utskottets betänkande 1995/96:JoU17

(s. 8), varvid utskottet enhälligt hänvisade till riksdagens beslut om

riktlinjer för en kretsloppsanpassad utveckling och om producentansvaret

(1992/93:JoU14). Som framgår av skrivelsen kommer kretsloppsprincipen och

hushållningen med naturresurser att få allt större tyngd inom alla

samhällssektorer. Också i övrigt ansluter sig utskottet till vad som anförs i

motionen om bl.a. kretsloppsanpassning av energisektorn och utveckling av

producentansvaret. Det kan tilläggas att den nyligen ingångna

energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och

Vänsterpartiet syftar till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Vidare har

regeringen den 14 mars 1997 lagt fram en proposition om energipolitiken (prop.

1996/97:84 En uthållig energiförsörjning). I avvaktan på fortsatta

överväganden om energipolitiken och aviserade förslag om miljölagstiftningen

och miljöpolitiken bör motionen inte för närvarande föranleda något initiativ

från riksdagens sida.

I likhet med vad som anförs i yrkande 4 i c-motionen anser utskottet det

värdefullt om riksdagen får fortlöpande information angående programmet för

omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Det bör ankomma på regeringen

att avgöra om informationen skall tas in i t.ex. budgetpropositionen eller i

den årliga miljöredovisningen. Motionen avstyrks i denna del, i den mån den

inte tillgodosetts genom det anförda.

Folkpartiets partimotion Jo759 tar bl.a. upp efterlevnaden i Sverige av

internationella miljökonventioner, frågor om ett hållbart energisystem,

energiforskningen och företagens centrala roll för utvecklingen mot ett

hållbart samhälle. Utskottet vill framhålla att många konventioner i sig

innehåller en rapporteringsskyldighet, vilken som regel fullgörs gentemot en

särskild kommitté som skall kontrollera efterlevnaden. Vidare innebär en

konvention ofta att riksdagen sätter upp mål i fråga om det som regleras i

konventionen. Utskottet är inte berett att förorda någon särskild expertgrupp

för detta ändamål och avstyrker därmed yrkande 5 i motionen.

Det torde råda stor enighet om att energipolitiken bör inriktas mot ett

hållbart energisystem och att forskningen på detta område bör vara fri från

regleringar. Den ovan nämnda energiöverenskommelse som nyligen ingåtts mellan

tre riksdagspartier syftar bl.a. till ett ekologiskt uthålligt energisystem.

När det gäller energiforskningen vill utskottet främst hänvisa till riksdagens

behandling av forskningspropositionen (prop. 1996/97:5 s. 281 f., bet.

1996/97:UbU3). Där framgår att Energikommissionen förordat större resurser

till energiforskningen och att energiforskningsprogrammet kompletteras med

strategier och specifika åtgärder som bidrar till teknikens utveckling och

marknadsanpassning. Det är regeringens och utskottets uppfattning att

utvecklingen av ett långsiktigt hållbart energisystem är en omfattande uppgift

som ställer stora krav på hela samhället. Energiforskningen och den tekniska

utvecklingen har en strategiskt viktig funktion i denna process som

förutsätter gemensamma insatser från staten och näringslivet. De framtida

insatserna måste vara både kraftfulla och målinriktade. Frågor om

teknikupphandling och energiforskning behandlas också i proposition 1996/97:84

En uthållig energiförsörjning. Utskottet anser således inte att yrkande 17 i

motion Jo759 påkallar någon särskild åtgärd.

Utskottet delar vidare till stor del motionärernas synpunkter på företagens

centrala roll för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Av skrivelsen

framgår att regeringen är inriktad på en varaktig samverkan mellan

näringspolitik och miljöpolitik, präglad av en helhetssyn på miljö och

tillväxt (s. 40). Vidare redovisas utförligt marknadens möjligheter att driva

på utvecklingen av miljöanpassade produkter och processer (s. 41).

Miljöledningssystem av typen ISO 14001 och EMAS (Environmental Management and

Audit Scheme) förekommer i allt större omfattning i näringslivet. Vidare bör

framhållas att frågan om teknikupphandling i NUTEK för energisnålare och

miljövänligare teknik utgör en del av energiforskningsprogrammet. Inom detta

program ansvarar NUTEK för ett särskilt forskningsprogram rörande

energisystemstudier. Utskottet utgår från att frågan återkommer för mer

fördjupade överväganden i samband med den energipolitiska propositionen. Med

hänvisning till det anförda bör motion Jo759 yrkandena 24 och 31 inte

föranleda någon särskild åtgärd.

Yrkande 1 i motion Jo737 (mp) går ut på att miljön skall räknas som ett

överordnat område i politiken. Utskottet tolkar motionen på det sättet att den

innebär att miljöhänsyn i varje tänkbar situation skall vara överordnade alla

andra intressen i samhällsprocessen. Utskottet kan inte ställa sig bakom en så

långtgående princip. Däremot anser utskottet att varje samhällssektor bör ta

ett eget och ökat ansvar för miljövården. Vidare utgår utskottet från att

miljöintresset successivt får en allt större tyngd i det fortsatta arbetet

för en ekologiskt hållbar utveckling och i samband med kommande överväganden

om miljölagstiftningen. Frågan torde bli aktuell t.ex. när riksdagen skall ta

ställning till förekommande förslag om hänsynsregler och s.k. stoppregler för

miljöpåverkande verksamhet i den nya miljöbalken. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.

Som framgår av utskottets betänkande 1993/94:JoU19 skall

miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i ökad utsträckning komma till användning i

princip- och programinriktade beslut. Som allmän regel skall MKB innefattas i

propositioner och andra förslag till övergripande beslut av strategisk

karaktär. Myndigheterna förutsätts beakta konsekvenserna för miljön innan de

utfärdar regler i form av föreskrifter och allmänna råd. Miljövårdsberedningen

har föreslagit att regeringen skall utforma ett miljödirektiv som ger

kommittéer och utredningar i uppdrag att väga in konsekvenserna för miljön i

sina förslag (SOU 1996:112). Regeringen har beslutat införa

miljöledningssystem inom statsförvaltningen och har utsett ett tjugotal

pilotmyndigheter som skall påbörja utvecklingen av miljöledningssystem inom

olika områden. I avvaktan på resultatet av den angivna verksamheten bör

yrkande 2 i motion Jo737 inte föranleda någon åtgärd. Utskottet gör samma

bedömning beträffande mp-motionen Jo719 yrkande 1. Som framgår av skrivelsen

har statliga myndigheter ett grundläggande miljöansvar för sin verksamhet

enligt verksförordningen.

Utskottet delar i stor utsträckning slutsatserna i motion Jo737 yrkande 4

angående de nationella miljömålen, nämligen att de hittills vidtagna

åtgärderna i många fall inte är tillräckliga och att målen måste få större

genomslagskraft i alla politiska beslut. I denna fråga hänvisar utskottet till

uttalandena ovan i anslutning till Naturvårdsverkets uppdrag att se över de

nationella miljömålen som underlag för den miljöpolitiska propositionen våren

1998. Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 1997. Utskottet får

således anledning att återkomma till denna viktiga och för miljövården

grundläggande fråga i annat sammanhang och föreslår att motionen nu lämnas

utan åtgärd i denna del. I enlighet härmed bör även yrkande 3 i motionen

avslås.

Som framgår av skrivelsen (s. 39) har Naturvårdsverket i uppdrag att

upprätta ett tioårigt program för översyn av industrins utsläppsvillkor. Målet

för programmet är att det för varje miljöstörande anläggning skall finnas

moderna och ändamålsenliga villkor. I juli 1996 har Naturvårdsverket lämnat en

lägesrapport om prövningen (rapport 4587). Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Jo19 yrkande 4 om skärpt kontroll av industrins

utsläpp, oanmälda besök m.m. Liknande frågor tas upp i mp-motionen Ju926

yrkande 15. Vad beträffar kravet på oanmälda tillsynsbesök vill utskottet

erinra om att det ankommer på vederbörande tillsynsmyndighet att bestämma i

detalj hur tillsynen skall utformas. Riksdagens medverkan krävs endast i fråga

om lagbestämmelser som ger tillsynsmyndigheterna rätt till tillträde till

lokaler för miljöfarlig verksamhet m.m. (se 42 § miljöskyddslagen). Utskottet

vill särskilt framhålla att ett oanmält tillsynsbesök på t.ex. en större

fabriksanläggning kan bli svårt eller rentav omöjligt att genomföra på ett

meningsfullt sätt eftersom kontrollen förutsätter att normala

driftsförhållanden råder och berörda driftsledare är närvarande och

tillhandahåller journaler och miljörapporter m.m. Det är således utskottets

bestämda uppfattning att riksdagen inte bör ställa upp något generellt krav på

att alla tillsynsbesök görs utan föregående anmälan. Dessa beslut måste fattas

av vederbörande tillsynsmyndighet på grundval av en bedömning i varje enskilt

fall.

Av skrivelsen framgår att Sverige sedan lång tid tillbaka arbetat med olika

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet utgår från att de fortsatta

övervägandena i dessa frågor görs på grundval av bl.a.

Skatteväxlingskommitténs förslag (SOU 1997:11). I enlighet härmed avstyrker

utskottet motion Jo737 yrkande 6.

Enligt uppgift i skrivelsen (s. 9) pågår ett arbete med miljöjusterade

nationalräkenskaper vid Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån. En

rapport om arbetet skall lämnas under år 1997. Sverige driver också på EG-

kommissionens planerade förslag om gröna räkenskaper. Detta arbete ligger i

linje med förslagen i kd-motionen Jo714 yrkande 1, och motionen avstyrks i

denna del. Vidare vill utskottet framhålla att frågan om internalisering av

miljökostnader behandlades både i skr. 1996/97:2 (s. 28) och i den nu

aktuella skrivelsen (s. 8). Med hänvisning härtill avstyrks även yrkande 4 i

motionen.

I två motioner, Jo762 och Jo772, understryks behovet av en enhetlig och

korrekt miljöinformation och en vetenskapligt korrekt officiell

miljöstatistik. Motionerna tar främst sikte på de delvis motstridiga uppgifter

som förekommit angående utsläppen av kväveoxid m.m. från vägtrafiken.

Utskottet erinrar om att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för

statistiken inom områdena miljövård och naturresurshushållning enligt

förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. För att uppnå en

samsyn om utsläppen och en beräkningsmodell som kunde accepteras av alla

berörda intressenter uppdrog Naturvårdsverket år 1994 åt Väg- och

transportforskningsinstitutet att utveckla en ny beräkningsmodell.

Beräkningarna enligt denna modell har nyligen redovisats av verket, och verket

ämnar följa beräkningsmodellen i fortsättningen. Motionerna påkallar således

ingen ytterligare åtgärd.

Agenda 21

Utskottet har beslutat behandla följande motioner om Agenda 21-arbetet på ett

förenklat sätt, nämligen Jo17 yrkande 5, L708 yrkande 11, Jo727 yrkandena 16

och 17 samt Jo758 yrkandena 1 och 2. Liknande frågor behandlades under

föregående riksmöte (1995/96:JoU17). Vidare innehåller skrivelsen en mycket

utförlig redovisning av Agenda 21-arbetet på olika nivåer (s. 74 f.). Den

nationella Agenda 21-kommittén skall bl.a. medverka i utarbetandet av Sveriges

rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling till år 1997.

I anslutning till motion L708 bör tilläggas att det inte existerar något

tjugofemte generaldirektorat i EU för Agenda 21-frågor. Med hänvisning till

det anförda avstyrks motionerna i berörda delar.

Miljöbalksarbetet och miljölagstiftningen i övrigt

Motionerna

Samtliga partier har under allmänna motionstiden 1996 väckt motioner om

miljöbalksarbetet och om annan lagstiftning som kan förväntas ingå i ett av

regeringen aviserat förslag om miljöbalk. Motionerna redovisas översiktligt

nedan.

I Moderata samlingspartiets motioner yrkas bl.a. att äganderätten ej får

urholkas i miljöbalken, att staten ej skall detaljreglera utan skapa

rättsregler och institutioner som gör att miljöproblemen löses smidigt, att

miljölagstiftningen skärps och sanktionssystemet effektiviseras, att reglerna

för intrångsersättning ej begränsas och att regeringen lägger fram förslag om

handel med utsläppsrätter (Jo722 yrkandena 2-6). I motion Jo236 yrkande 14

föreslås ett tillkännagivande att allemansrätten ej får utnyttjas i

kommersiellt syfte.

I Centerpartiets motion Jo727 yrkas att regelverket för kretsloppsanpassning

och producentansvar samlas i en kretsloppslag som ingår i miljöbalken, att

regeringen redovisar hur EU:s miljödirektiv införlivats i svensk lagstiftning,

att lagförslag snarast framläggs angående förorenarens ansvar för

marksanering, att kärntekniklagen och strålskyddslagen ingår i miljöbalken och

att en miljöombudsman inrättas (yrkandena 3, 15, 33, 35, 38 och 43).

Enligt motion Bo518 yrkande 2 (c) bör strandskyddet i naturvårdslagen

differentieras så att det blir större möjligheter att bygga vid vatten i t.ex.

glesbygdsområden där tillgången på sjöar och vattendrag är riklig.

Folkpartiet yrkar i motion Jo759 att lagstiftningen angående tillstånd och

omprövning av miljöfarlig verksamhet skärps, att förslag framläggs om

markägarens ansvar för föroreningar, att konsekvenserna av regeringsformen 2

kap. 18 § för markägaransvar och naturvård utreds, att riksdagen gör ett

uttalande om grunderna för en samlad miljölagstiftning enligt motionen, att

effektiva miljökvalitetsnormer införs och att försöksverksamhet med

utsläppsrätter inleds (yrkandena 11, 12, 25, 26 och 30).

I Vänsterpartiets motion Jo793 yrkande 1 föreslås att regeringen lägger fram

förslag om att olika näringssektorer tar ekonomiskt ansvar för markskador som

respektive näring orsakat. Arbetet med miljöbalken bör ses över även ur detta

perspektiv.

I Miljöpartiets motioner Jo726 (yrkandena 3 och 4) och Jo738 (yrkande 18)

framhålls behovet av att miljöbalken kommer att innehålla verkningsfulla

åtgärder mot oljeutsläpp. Enligt den förstnämnda motionen bör

Miljöbalksutredningen erhålla utvidgade direktiv angående straffrättsliga

möjligheter att komma till rätta med marina föroreningar. Vidare bör utredas

om företagsbot kan användas på miljöområdet. Enligt motion Ju926 bör tillstånd

och villkor för miljöfarlig verksamhet klart formuleras. Det skall klart

framgå av förarbetena till miljölagarna hur dessa skall tillämpas (yrkandena 2

och 8). I motion Jo717 (mp) yrkas att skyldigheten att sanera miljöskadad mark

klarläggs och att rättsläget återställs i miljöbalken. Enligt motion Jo719

yrkande 2 (mp) behövs en koppling mellan åtgärdsprogram och miljömål i

miljöbalken. I partimotionen Jo304 (mp) yrkas att 41 § naturvårdslagen ändras

så att det går att besluta om interimistiskt skydd för biotoper (yrkande 28).

Enligt yrkande 33 bör orden ?berörd del? i 26 § naturvårdslagen strykas med

omedelbar verkan. I mp-motionerna Jo720 yrkande 1 och Jo797 yrkande 13

föreslås en skärpning av 16 § naturvårdslagen som innebär förbud mot att inom

strandskyddsområde utföra anläggning eller åtgärd som kan skada goda

livsvillkor för växt- och djurlivet.

Två s-motioner, Jo782 och Jo792, tar upp miljöskadeförsäkringen. I

motionerna framhålls behovet av en översyn respektive ett nytt försäkringssy-

stem för miljöskador.

Enligt motion Jo779 yrkande 3 (kd) bör miljökvalitetsnormer kunna avse även

biologisk mångfald. I yrkande 12 föreslås ett skärpt skydd för fridlysta

arters habitat i naturvårdslagen.

Utskottets överväganden

Utskottet har beslutat behandla ovanstående motioner om miljöbalksarbetet på

ett förenklat sätt. Huvudskälet till utskottets ställningstagande är att

regeringens arbete med en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk befinner

sig i slutfasen. Enligt uppgift planerar regeringen att lägga fram en

proposition i ämnet senare under år 1997. Om riksdagen i detta läge skulle

fatta beslut som berör grunddragen i miljöbalkens utformning och omfattning

finns risk för att arbetet allvarligt försenas. De frågor som behöver

övervägas ytterligare får tas upp till förnyad prövning i samband med

utskottets beredning av miljöbalksförslaget och de motioner som då kommer att

föreligga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden

som redovisas i detta avsnitt.

Energi och luftföroreningar, m.m.

Skrivelsen

Två huvudavsnitt i skrivelsen berör den svenska och globala klimatstrategin

samt utsläppen av koldioxid och övriga luftföroreningar. Under rubriken

Kommunikationer (s. 11 f.) anför regeringen sammanfattningsvis att arbetet med

att begränsa trafikens miljöpåverkan måste drivas vidare på ett kraftfullt

sätt. Luftföroreningarna från transportsektorn bidrar till såväl globala som

regionala och lokala miljöproblem. Vidare leder infrastrukturens markbehov

till intrång och barriäreffekter i natur- och kulturlandskapen.

Åtgärder för att skapa ett miljöanpassat transportsystem kräver effektiva

styrmedel. Det gäller krav på fordon, fartyg och flygplan och på bränslen,

överenskommelser om reducerad bränsleförbrukning, krav på

miljökonsekvensbeskrivningar på systemnivå vid utveckling av infrastrukturen,

en ökad användning av ekonomiska styrmedel och en förbättrad

konsumentinformation m.m. Regeringen erinrar om att projektet miljöanpassat

transportsystem (MaTs) resulterat i en slutrapport till

Kommunikationskommittén (SNV rapport 4638). Under våren 1998 avser regeringen

lägga fram en proposition med förslag till ett nytt trafikpolitiskt beslut.

Ett av huvudsyftena med Kommunikationskommitténs arbete är att lämna underlag

till en proposition som kan främja transportsystemets miljöanpassning.

Under huvudrubriken Energi anför regeringen bl.a. följande.

All användning och tillförsel av energi innebär miljöpåverkan. Det gäller

bl.a. påverkan på klimatet, försurning och katastrofrisker.

Utsläpp av koldioxid, som är den viktigaste klimatpåverkande gasen, härrör

till övervägande del från förbränning av fossila bränslen. Detta innebär att

en verkningsfull strategi för begränsning av koldioxidutsläppen måste inriktas

på energianvändningen. Förbränning ger även upphov till utsläpp av svavel- och

kväveföreningar, vilket är en grundläggande orsak till försurning.

Sveriges energisystem har de senare åren blivit mer effektivt och utsläppen

av luftföroreningar har minskat avsevärt. En fortsatt utveckling och

omställning av energisystemet är dock nödvändig för att ytterligare minska

dess negativa miljöeffekter. Förutom en vidareutveckling av de nationella

styrmedlen krävs en internationell samordning för att åtgärda miljöproblem av

regional och global karaktär.

För att åtgärda problemen är det bl.a. viktigt

- att Sverige driver på i arbetet med att formulera EU:s klimatstrategi.

Syftet med arbetet bör vara att ett protokoll till FN:s Klimatkonvention kan

antas i december 1997 innehållande bindande åtaganden om begränsningar av

utsläpp och gemensamma åtgärder för att minska dessa utsläpp

- att Sverige agerar pådrivande för att arbetet med EU:s försurningsstrategi

slutförs, i syfte att utsläppen av försurande ämnen inom EU kan minskas till

den kritiska belastningsnivån

- att ytterligare åtgärder vidtas för att minska svenska utsläpp av försurande

ämnen.

Motionerna

Som utskottet anfört inledningsvis innehåller flera av följdmotionerna

synpunkter på energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet

och Vänsterpartiet. I motion Jo20 (m) påpekas att en förtida avveckling av

kärnkraften kommer att öka behovet av fossila bränslen. Koldioxidutsläppen kan

befaras öka med mellan 3 och 7 miljoner ton om året. Enligt motionen borde

skrivelsen ha innehållit en redovisning av de miljömässiga effekterna av

överenskommelsen. Regeringen bör återkomma med en redovisning till riksdagen

av hur avvecklingen av två reaktorer kommer att påverka de svenska

koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken. Regeringen bör också

redovisa hur utvecklingen påverkar nedfallet av försurande ämnen i Sverige

samt om en ökning av nedfallet i Sverige ökar behovet av kalkningsinsatser.

I motion Jo722 (m) yrkande 10 förordas en skärpning av det svenska

koldioxidmålet.

Också i motion Jo18 (fp) yrkande 1 framförs kritik mot skrivelsen i de delar

som gäller energiöverenskommelsen och dess effekter på koldioxidutsläppen.

Enligt motionen har regeringen inom tre områden svikit sitt ansvar som

industriland att bidra till den globala minskningen av koldioxidutsläppen. Det

gäller energin, miljöskatterna i EU och beskattningen av förmånsbilar.

Motionärerna yrkar att Sverige även i fortsättningen skall prioritera

koldioxidmålet i sitt fortsatta arbete i såväl nationella som internationella

sammanhang.

Enligt motion Jo759 (fp) yrkande 2 bör Sverige verka för en nationell per-

capita-princip för godtagbara koldioxidutsläpp. Det innebär att skäliga

utsläppsnivåer beräknas efter antalet invånare i varje land och inte efter

något annat mått, som t.ex. BNP.

I motion T225 (v) yrkande 4 understryks, med syftning särskilt på

trafiksektorns utsläpp, att koldioxidmålet måste uppfyllas. I yrkande 14

föreslås att statliga institutioner skall miljöanpassa sina kommunikationer

genom en utsläppsbubbla för koldioxid för varje institution. Enligt motion

Jo17 (v) yrkande 1 behövs det tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för

att energiomställningen skall komma i gång.

I motion Jo16 (kd) yrkandena 1 och 2 anförs att Sverige inte får sänka

ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål. Motionärerna hänvisar bl.a. till de

globala konsekvenserna av ökade koldioxidutsläpp och den s.k. växthuseffekten.

Ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram bör upprättas för att hejda

koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp. Ett

liknande yrkande framförs i kd-motionen Jo708.

Enligt motion Jo19 (mp) är det en brist att regeringen redovisar ut-

släppsnivåer och naturresursuttag på ett nationellt plan. Vårt miljöutrymme i

ett globalt perspektiv måste dock bedömas på individuell nivå. En redovisning

per capita skulle ge en riktigare bild av de svenska utsläppen. Om man t.ex.

gör en redovisning per capita av koldioxidutsläppen ligger Sverige på

någonstans mellan 33:e och 36:e plats i världen. Sverige bör som nation i

framtiden även redovisa miljöbelastningen per capita och jämföra detta med

jordens övriga befolkning. Regeringen bör även nationellt verka för denna

princip (yrkandena 1 och 2).

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen lämnat en utförlig

redogörelse angående energisystemets miljöpåverkan, riktlinjerna för

energipolitiken och klimatstrategin för energiområdet (skr. s. 33 f.).

Utskottet vill vidare understryka att riksdagen våren 1993 beslutade om

riktlinjer för den svenska klimatpolitiken och därvid lade fast den nationella

strategin att koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall stabiliseras på

1990 års nivå år 2000 för att därefter minska (1992/93:JoU19 mom. 2). En

ändring av denna klimatstrategi förutsätter från statsrättslig synpunkt att

riksdagen fattar ett nytt beslut med en annan inriktning än den som nu gäller.

Miljöministern har den 27 februari 1997 muntligt informerat utskottet om de

överläggningar som pågår inom EU i klimatfrågan. Därvid har det framgått att

de åtaganden som Sverige kommer att göra inom ramen för EU-arbetet inte

innebär att den av riksdagen beslutade målsättningen skall frångås eller

modifieras. Samma besked har lämnats vid en interpellationsdebatt den 6 mars

1997. I svaret finns också en redovisning av EU:s klimatstrategi och hur

reduktionen av växthusgaser är avsedd att fördelas mellan medlemsstaterna

(prot. 1996/97:74).

Av skrivelsen framgår i övrigt att arbetet med klimatfrågorna drivs både

inom EU och som förberedelse för FN:s klimatkonventions nästa partsmöte. En

utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är att klimatpolitiken bör

utformas i ett internationellt perspektiv och innefatta ett aktivt

internationellt arbete. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan

vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till

kostnadsansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare åtgärder. I det

arbete som pågår inom EU har enligt uppgift hänsyn tagits till bl.a. Sveriges

låga utsläpp av koldioxid räknat i både absoluta tal och per capita. Inom

ramen för FN:s konvention för klimatförändringar pågår ett arbete för att

förstärka konventionen. Protokollet, som förväntas antas i Kyoto i december

1997, skall innehålla såväl åtgärder som kvantitativa åtaganden om

utsläppsbegränsningar för åren 2005, 2010 och 2020. Utskottet delar

regeringens slutsats att en bedömning av de framtida utsläppen av koldioxid

blir beroende av vilka antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen och

framtidens energisystem. Av särskild betydelse är hur en avveckling av

kärnkraften genomförs. Utskottet vill också här hänvisa till

Regeringskansliets nyligen publicerade skrift där energiöverenskommelsen

redovisas, med titeln På väg mot ett ekologiskt uthålligt energisystem. Enligt

denna syftar överenskommelsen till att bereda vägen för ett energisystem som

bygger på förnybara, helst inhemska energikällor och med det också få ned

utsläppen.

Utskottet anser inte att det i detta läge finns anledning för riksdagen att

upprepa eller precisera tidigare ställningstaganden angående

koldioxidutsläppen och inriktningen av klimatpolitiken. Det får vidare

förutsättas att fortsatta överväganden kommer att göras i samband med den

energipolitiska propositionen. Med det anförda avstyrks motionerna Jo16

yrkandena 1 och 2, Jo18 yrkande 1, Jo20 yrkande 1, Jo708, Jo722 yrkande 10 och

T225 yrkande 4.

I anslutning till yrkande 14 i motion T225 hänvisar utskottet till

redovisningen i det föregående angående miljöledningssystem i

statsförvaltningen m.m. Dessa system innebär att myndigheterna i sin

upphandlingsverksamhet kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, och

således även resor och transporter. Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet har erfarit att regeringen i internationella sammanhang verkar för

att beräkningar angående vissa utsläpp skall ske efter en per capita-princip.

Som framgår av skrivelsen anser regeringen att kraven på länderna bör ställas

så att åtgärderna kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med

hänsyn till kostnadsansvar, nuvarande utsläpp per invånare och tidigare

åtgärder. Detta överensstämmer i huvudsak eller delvis med synpunkterna i

motionerna Jo19 yrkandena 1 och 2 och Jo759 yrkande 2. Någon särskild åtgärd

med anledning av dessa yrkanden är ej nödvändig.

Utskottet kan instämma i det tämligen allmänt hållna yrkandet i motion Jo17

att det behövs tydliga politiska och ekonomiska styrmedel för att

energiomställningen skall komma i gång. Som framgår av skrivelsen är

regeringen medveten om behovet av en vidareutveckling av de nationella

styrmedlen. I energiöverenskommelsen, där även Vänsterpartiet deltagit, har

också framhållits vikten av hushållning med energi och ekonomiskt stöd till

vissa omställningsåtgärder m.m. Yrkande 1 i motionen bör anses tillgodosett

med det anförda.

Utskottet är inte berett att nu föreslå någon särskild redovisning med

avseende på effekterna av försurningen och kalkningsinsatserna. I betänkande

1996/97:JoU2 finns uppgifter om Naturvårdsverkets uppdrag att utarbeta en plan

för kalkningsverksamheten, som skall redovisas senast den 1 september 1997. I

avvaktan på denna redovisning och resultatet av det fortsatta arbetet med

bl.a. EU:s försurningsstrategi bör motion Jo20 yrkande 2 inte föranleda någon

åtgärd.

Biologisk mångfald m.m.

Motionerna

I motion Jo18 (fp) ges en utförlig redovisning av vissa frågor rörande

biologisk mångfald. Enligt motionen ger OECD-rapporten belägg för att Sverige

inte lyckats särskilt väl med det traditionella naturskyddet. Sverige har

endast skyddat 6,6 % av landets yta, medan genomsnittet för OECD-länderna är

9,1 %. Detta leder till en allvarlig utarmning av den biologiska mångfalden i

den svenska naturen. En väsentlig del av problemen sammanhänger med att

naturskogarna avverkas i snabb takt. Det är därför en central uppgift för

regeringen att se över skyddet av biologiskt rika skogsmarker, men under tiden

måste det avsättas resurser för att myndigheterna skall kunna lösa in de

skyddsvärda markområdena. Motionärerna påpekar den motsägelse som ligger i att

regeringen kan diskutera gigantiska byggprojekt i miljöns namn men inte värna

unika, hotade naturskogar (yrkande 2).

Också i motion Jo19 (mp) diskuteras problemen med utrotningshotade arter och

hoten mot variation och genetisk mångfald. I den årliga miljöredovisningen

borde biologisk mångfald utgöra ett eget kapitel, inte som i dag kommentarer

inom olika områden. I det kapitlet bör hotade biotoper och arter liksom

planerade åtgärder redovisas. Där borde också finnas en redogörelse för dagens

situation i andra biotoper än de akut hotade. Jakten i Sverige borde i

betydligt större utsträckning baseras på en inventering av de arter man vill

jaga. På fiskets område bör Sverige aktivt verka för att fisket av lax på

blandade bestånd upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot

landet får till fiske utefter Norrlandskusten. Motionen innehåller också en

redogörelse för tidigare lagda mp-yrkanden angående bevarande av urskogar,

myrar, älvar och inrättande av marina reservat. Vidare kritiseras gällande

bestämmelser i Sverige och EU angående traditionella köksväxtsorter m.m. Bl.a.

framhålls att kravet på sortdokumentation och certifiering är mycket

kostnadskrävande och tenderar att slå ut de små företagen. Regeringen bör se

till att det lämnas dispens i Sverige från EU:s regler för gamla traditionella

sorter. Sverige bör verka för att motsvarande gäller inom EU (yrkandena

12-16).

Utskottets överväganden

I de två tidigare miljöredovisningarna har biologisk mångfald och naturskydd

redovisats i särskilda avsnitt. I årets skrivelse finns information om

biologisk mångfald i huvudsak intagen under huvudrubrikerna jordbruk, fiske

och skogsbruk. Regeringen anför bl.a. att en aktionsplan för bevarande av

biologisk mångfald inom jordbruket har presenterats av Jordbruksverket. En

utredning om växtgenetiska resurser inom jordbruket har remissbehandlats och

bereds inom Regeringskansliet. På fiskets område anförs att

Fiskerikommissionen för Östersjön vid ett extra möte i februari skall ta

ställning till en aktionsplan för bevarandet av Östersjölaxen. En av

Fiskeriverket utarbetad aktionsplan för biologisk mångfald kommer att utgöra

ett av underlagen för en redovisning av arbetet med biologisk mångfald inom

jordbruks- och fiskesektorerna som planeras bli förelagd riksdagen under nästa

år.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga att frågor om laxfisket och

bevarandet av den naturreproducerande laxen i Östersjön även behandlades i

betänkande 1995/96:JoU4. Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet har för

första gången en långsiktig aktionsplan för laxen i Östersjön utarbetats av

samtliga Östersjöstater. Det långsiktiga målet för Fiskerikommissionens beslut

är att öka bestånden av vild lax och att skapa en bättre balans mellan vilda

och odlade laxbestånd. Under Fiskerikommissionens möte diskuterades även

arbetet med en Agenda 21 för Östersjön. En plan för ett långsiktigt hållbart

fiske i Östersjön kommer att utarbetas av Fiskerikommissionen.

Under rubriken Skogsbruk anför regeringen att det skogspolitiska beslutet

för närvarande utvärderas av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Regeringen

kommer att för riksdagen redovisa resultatet av utvärderingen under år 1998, i

vissa delar möjligen tidigare. Utskottet har i detta sammanhang erfarit att

regeringen planerar att framlägga en proposition om biologisk mångfald i

slutet av mars 1997. I förra årets miljöredovisning (s. 57) angavs att

Miljövårdsberedningen fått i uppdrag att, mot bakgrund av utvärderingar gjorda

av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, yttra sig över i vilken omfattning

arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika

möjligheter och former för att åstadkomma detta (dir. 1995:167). Uppdraget

skall redovisas senast den 1 juli 1997. Vidare kan nämnas att Riksdagens

revisorer framlagt en rapport angående hanteringen av skyddsvärd domänmark

efter bolagiseringen av Domänverket (rapport 1996/97:4). Rapporten har

överlämnats till Miljövårdsberedningen.

Frågor om de traditionella köksväxtsorterna har av utskottet behandlats två

gånger tidigare under valperioden (1994/95:JoU15 och 1995/96:JoU19). I det

senare betänkandet anförde utskottet att regeringen (Jordbruksdepartementet)

följer utvecklingen och försöker förmå EU att ändra reglerna så att de passar

bättre för svenska förhållanden.

Utskottet gör följande bedömning angående de nu aktuella motionsyrkandena. I

avvaktan på fortsatta överväganden angående skogspolitiken och den biologiska

mångfalden bör motion Jo18 yrkande 2 inte föranleda någon särskild åtgärd. Det

bör tilläggas att utskottet dessutom inom kort kommer att ta upp fristående

motioner om skogspolitiken och avvägningen mellan produktionsmålet och

miljömålet (1996/97:JoU17).

Samma bedömning bör gälla för motion Jo19 yrkande 14, som i denna del är

delvis tillgodosedd. Som framgår av redovisningen ovan har beslut fattats om

en långsiktig aktionsplan för laxen i Östersjön.

Utskottet avstyrker även yrkandena 12 och 13 i motion Jo19.

När det gäller fröer och sorter av köksväxter bör eventuella åtgärder anstå

i avvaktan på det arbete som pågår i Regeringskansliet. Därmed avstyrks

yrkandena 15 och 16.

Kretslopp, avfall, återvinning m.m.

Skrivelsen

Kretsloppet stad-landsbygd m.m.

Enligt regeringen har jordbruket stor potential för recirkulation av energi

och material och har därför möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av

ett långsiktigt hållbart samhälle. Inom jordbruket fortsätter arbetet med att

miljöanpassa verksamheten. Regeringen förfogar över en mängd åtgärdsförslag

och lämpliga styrmedel för att genomföra dessa. En samlad redovisning planeras

att föreläggas riksdagen senare i år.

Producentansvaret

Den varuproducerande sektorn bidrar till många olika typer av miljöpåverkan,

varav de allvarligaste är linjära materialflöden, ineffektiv resursanvändning

samt spridning av skadliga ämnen till luft, mark och vatten. En stor del av

det avfall som deponeras i dag utgörs av gruv- och industriavfall. Enligt

regeringen kan näringslivet bidra till en hållbar utveckling på ett avgörande

sätt genom att kretsloppsanpassa produktionsprocesserna, utveckla nya

miljöanpassade produkter, minska mängden avfall samt reducera avfallets

farlighet och återställa förorenade områden. Detta ger också näringslivet en

god och långsiktig ekonomisk utveckling samt är positivt för konkurrenskraft

och på sikt sysselsättning.

Regeringens arbete är dels inriktat på att utveckla och förstärka

lagstiftningen, dels på att förbättra förutsättningarna för marknadens

möjligheter att driva på utvecklingen av miljöanpassade processer och

produkter. En varaktig samverkan mellan närings- och miljöpolitiken syftar

bl.a. till att fokusera och stimulera efterfrågan på miljöanpassad teknik och

miljöanpassade produkter och till att öka tillgången till miljörelaterad

information hos olika aktörer på marknaden. Producenterna av varor måste i

ökad utsträckning ta ansvar för den miljöpåverkan som varorna orsakar under

hela deras livscykel inklusive transporter och energiförbrukning. Arbetet med

kretsloppsanpassning fortsätter därför genom att producentansvaret utökas till

fler produktgrupper. Miljölagarna förstärks och samlas i en miljöbalk.

Kemikaliepolitiken liksom avfallshanteringen ses över.

Motionerna

Kretsloppet stad-landsbygd m.m.

Enligt motion Jo16 (kd) yrkande 3 har regeringen, när det gäller kretsloppet

stad-land och möjligheten till ekologisk odling inom jordbruksområdet, genom

sin passiva hållning i EU förhindrat möjligheten för ekologiska jordbrukare

att få tillgång till stadens humanurin. Enligt motionärerna måste den svenska

regeringen nu skyndsamt agera för att få en förändring av regelsystemet till

stånd. I annat fall blir talet om ekologisk omställning och kretslopp bara

tomma ord. I motion Jo710 (kd) yrkandena 1 och 2 framhålls att jordbruket är

en mycket intressant aktör i arbetet med att binda koldioxid. Med mer varsamma

metoder vid brukandet av jorden kan den organiska substansen tillåtas att öka

och på så sätt binda kolet igen genom växternas fotosyntes. I dag finns

exempel på ekologiska odlingssystem som ökar jordens mullhalt. Om sådana

system tillämpas på hela Sveriges åkerareal, skulle mer än hälften av

utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen årligen kunna

bindas i jordens organiska substans. För att realisera sådana odlingssystem

krävs en stark integrering mellan stad och land. Det är nödvändigt att en

ordentlig forskningssatsning görs på detta område.

Enligt motion Jo715 (m) har intresset för byggande av biogasanläggningar

de senaste åren ökat. I aktuella biogasanläggningar utvinns energi av

flytgödsel, slakteriavfall, hushållsavfall och annat biomaterial. Man får

dessutom ut växtnäring som kan fördelas på större områden med bättre

utnyttjandegrad. Fördelen med sådan biogödsel är att kvävet till växterna

frigörs snabbare och därmed minimeras läckaget. Biogödsel är mer lättfluten

och homogen än vanlig flytgödsel. Den är också pastöriserad i anläggningen.

Biogödsel blir lättare att sprida med slangspridare och detta gör att

spridning kan ske i växande gröda samt utnyttjas under hela växtperioden.

Enligt motionärerna bör begreppet biogödsel bli vedertagen benämning på denna

form av flytgödsel (yrkande 1). Biogödseln är mycket värdefull men det krävs

självklart en fortsatt utvärdering. Detta måste även ligga i samhällets

intresse, och en studie bör kunna finansieras inom ramen för jordbrukets

forskningsanslag (yrkande 2). I bl.a. skötsellagen samt miljöskyddslagen finns

inte något som handlar om biogödsel, dvs. flytgödsel som blivit avgasad i en

biogas-anläggning. Gällande lagregler för organiska gödselmedel passar mindre

bra för biogödsel. Lagstiftningen bör därför kompletteras med särskilda regler

som tar till vara användningsmöjligheterna för den miljövänliga biogödseln

(yrkande 3).

I motion Jo702 (fp) framhålls att det finns stor risk för att fisk och annat

djurliv förgiftas om spillolja kommer ut i naturen. Vidare kan grundvattnet

förorenas. På industri/företagssidan sker en successiv förbättring i

hanterandet. Man är skyldig att anlita godkända transportörer och

omhändertagandet sker vanligen i samarbete med kommunen. Hushållen tycks dock

inte nås av information om spilloljans farlighet och om hur man skall hantera

och destruera denna olja. Det behövs ytterligare information till allmänheten

om de risker som är förenade med hanteringen av spillolja.

I motion Jo727 (c) yrkande 20 konstateras att riksdagen år 1994 beslutade

att användningen av amalgam skulle avvecklas. För barn och ungdomar fr.o.m.

den 1 juli 1995 och för vuxna till den 1 januari 1997. Dessutom skulle

användningen av kvicksilver avvecklas. Enligt motionärerna är det angeläget

både från miljö- och hälsosynpunkt att riksdagens beslut genomförs. Ekonomiska

styrmedel bör användas för att avveckla användningen av amalgam. Regeringen

bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder så att

avvecklingsmålet för amalgam uppnås.

Jord- och skogsbruket är en viktig resurs i kretsloppsarbetet. Dessa

resurser kommer att ha en stor betydelse i den omställning av energisystemet

som vi står inför. Kretsloppsanpassningen av jordbruket måste drivas vidare

och dess roll som producent av bioråvaror ytterligare utvecklas. Eftersom

jordbruket har en så central roll i kretsloppssamhället bör en särskild

utredning tillsättas för att belysa hur jordbrukets roll som

bioråvaruproducent kan utvecklas (yrkande 28).

Producentansvaret

I flera motioner från den allmänna motionstiden 1996 aktualiseras frågor av

mer generell natur när det gäller den nuvarande lagstiftningen om producent-

ansvar. Enligt motion Jo714 (kd) har producentansvarets koppling till

lagstiftningen i renhållningslagen medfört att diskussionen i första hand

handlat om äganderätt, monopol på insamlade fraktioner samt oklarheter i

ansvarsfördelningen mellan kommuner och producenter. Givetvis skall dessa

problemkomplex redas ut men de långsiktiga målen måste vara att miljöanpassa

produkterna, hushålla med resurserna och avgifta kretsloppet. Det bör

övervägas att förankra producentansvaret i annan lagstiftning som i ett vidare

perspektiv kan behandla en miljöanpassning av produkter inklusive

resurshushållningsaspekter (yrkande 2). Enligt motion Jo757 (s) bör det

kommunala renhållningsmonopolets förenlighet med producentansvaret utredas. I

motion Jo765 (mp) krävs att regeringen skall utarbeta ett förslag till lag om

generellt producentansvar (yrkande 3). Ett generellt producentansvar ger

incitament till en mer miljöeffektiv produktutveckling. Enligt motionärerna är

det ett problem att materialbolagen inte har någon rättslig ställning.

Eventuella krav måste därmed ställas på producenterna. För att råda bot på

detta föreslås att renhållningslagen kompletteras med en ny paragraf (6 c) som

reglerar materialbolagens rättsliga ställning vid sidan av producenterna

(yrkande 5). Vidare framhålls att samråden mellan materialbolagen och

kommunerna behöver regleras. Därför föreslås att renhållningslagen

kompletteras med en ny paragraf (6 d) angående samrådsskyldighet (yrkande 6).

I motion Jo766 (mp) begärs att renhållningslagen skall ändras på ett sådant

sätt att trovärdigheten i producentansvaret garanteras.

I ett antal motioner framförs synpunkter beträffande producentansvaret för

vissa produkter samt krav om att producentansvaret skall utvidgas till nya

områden. I motion Jo718 (fp) framhålls att återvinningen av aluminium måste

förbättras. Det gäller att finna enkla och praktiska lösningar så att

konsumenterna får rimliga möjligheter att hjälpa till med tillvaratagandet av

det aluminium som cirkulerar i samhället. Enligt motion Jo727 bör regeringen

förelägga riksdagen förslag till nya områden där producentansvaret skall

gälla. De av Kretsloppsdelegationen utarbetade förslagen till producentansvar

för elektriska och elektroniska produkter respektive byggnadsmaterial bör

snarast föreläggas riksdagen för beslut (yrkande 2). Enligt motion Jo730 (mp)

skall producentansvaret även gälla för återtagande av deformerade returburkar.

Sverige bör enligt motion Jo735 (s) i EU verka för att returglassystemet byggs

ut. Returglassystemet är ett effektivt system för att reducera både miljö- och

energibelastning. Vidare är ett sådant system förenligt med Riodeklarationen

om ett ekologiskt hållbart samhälle. I motion Jo756 (s) framhålls att det

tyska Dualsystemet för insamling av förpackningar med förhållandevis kort

varsel borde kunna tillämpas i Sverige när det gäller returpapper. För att

hålla kommunerna ekonomiskt skadeslösa vad gäller returpappershanteringen är

det nödvändigt att inlemma tidningar och tidskrifter i systemet.

Tidningsföretagen, pappersbruken och massafabrikerna bör gemensamt åläggas

ansvaret för returförfarandet. Enligt motion Jo765 (mp) bör de mest

miljöbelastande produkterna prioriteras vid införandet av producentansvaret.

Sådant ansvar bör därför snarast införas för batterier (yrkande 1). Likaså

borde ett producentansvar snarast införas för det miljöfarliga avfallet. Med

krav på allt bättre och renare behandling av avfallet finns risk för att

behandlingskostnaderna ökar. Med ett producentansvar blir

behandlingskostnaderna inbakade i priset, och risken för att dessa produkter

hamnar på ställen där de inte kan tas om hand på ett för miljön så bra sätt

som möjligt minskar (yrkande 2).

Sophantering och återvinning m.m.

Enligt motion Jo707 (kd) är dagens lagstiftning inte tillräckligt tydlig när

det gäller att definiera begreppen kring sopor och hanteringen av dem. Det är

i dag inte definierat vem som äger soporna och vid vilka gränssnitt ägarbyte

sker. Det är nödvändigt att få klara spelregler när det gäller vad som är

konsumentansvar, kommunernas ansvar och fabrikanternas ansvar för vår

sophantering. Eftersom sopor är en råvara i många återvinningsprojekt bör det

vara helt klarlagt om man äger sin råvara, eller inte. När en medborgares

sopor blir till en tillgång för olika företag är det viktigt att reda ut dessa

förhållanden. Regeringen bör därför utarbeta ett förslag till tydlig

lagstiftning som underlättar en miljöriktig sophantering och återvinning av

sopor. Enligt motion Jo714 (kd) innebär det förhållandet att utsorterade tyska

sopor transporteras med lastbil till svenska förbränningsanläggningar att

prissättning och styrmedel inte fungerar optimalt från miljösynpunkt. En

strategi bör utarbetas som förhindrar att andra länders utsorterade sopor

transporteras till Sverige för förbränning (yrkande 3). Enligt motion Jo738

(mp) måste återtagning och slutlig deponering av gamla produkter som

innehåller kvicksilver, bly och kadmium förbättras (yrkande 13). Motsvarande

yrkande framförs även i motion Jo760 (mp) yrkande 8. Enligt motion Jo789 (s)

finns de stora volymerna sopor i bostadsområdena, och det är där ansvaret

måste tas för en rationell och kretsloppsanpassad insamling. De svenska

bostadsföretagen bör uppmuntras att ta ett sådant ansvar. Inget bostadsbolag

har dock möjligheter att klara en fullständig kretsloppsanpassning utan

hyresgästernas medverkan. En organisation som kan anpassas till framtidens

utökade behov inom detta område bör skapas. Med initialt stöd av samhället kan

bostadsbolag, fastighetsanställd personal och hyresgäster organisera och ta

ansvar för ett bra system som bättre tillfredsställer behoven.

Enligt motion T213 (kd) yrkande 11 förbereder sig den europeiska

bilindustrin för en eventuell kretsloppslagstiftning. Även den svenska

bilindustrin bör stimuleras till motsvarande åtgärder. I Sverige är grunden

redan lagd med nuvarande system för skrotning. Men återvinningen måste

förbättras. För varje gammal bil som skrotas och ersätts med en helt ny gör vi

stora miljövinster och förbättrar trafiksäkerheten. För att stimulera

utskrotningen av de gamla fordonen bör skrotningspremien höjas till 5 000 kr.

Kostnaderna för detta skulle t.ex. kunna finansieras med de pengar staten får

in på den ökade koldioxidskatten. Enligt motion Jo794 (v) yrkande 14 är det av

högsta prioritet att regeringen snarast kommer med förslag om

utsläppsminskningar på såväl gamla områden (bilar och fasta anläggningar) som

på nya områden (sjöfart och arbetsmaskiner). Vad gäller de senare har i

princip ingenting gjorts. En skrotningspremie eller någon form av

inbytessystem för gamla maskiner bör införas. Det är viktigt att Sverige antar

sådana regler omgående och sedan försöker sprida dem vidare i EU.

Enligt motion Jo738 (mp) yrkande 20 skall alla berörda svenska hamnar ha

mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998.

Vidare framhålls att åtgärderna beträffande mottagningsanläggningar i hamnar

måste samordnas (yrkande 21). Motsvarande krav framförs även i motion Jo760

(mp) yrkandena 16 och 17.

Vissa övriga frågor

Enligt motion Jo709 (kd) behövs enklare juridiska regler som möjliggör för

mobila reningsanläggningar att bli ett reellt alternativ för mindre

miljöstörande verksamheter. Sådana anläggningar för omhändertagande av

miljöfarligt avfall skulle inte behöva förenas med tillståndsplikt på varje

plats som tas i anspråk. I motion Jo712 (mp) yrkande 2 föreslås att

Sjöfartsverket skall administrera och få till stånd mekaniska

rengöringsanläggningar i småbåtshamnar. I motion Jo738 (mp) yrkande 17

föreslås att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning av

miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk.

Utskottets överväganden

Kretsloppet stad-landsbygd m.m.

År 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling (1992/93:JoU14, rskr. 344). Åtgärder inom bl.a. jordbruket

skall inriktas mot ett resurssnålt kretsloppssamhälle. Jordbrukssektorn skall

slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska

mångfalden samt minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av

växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller jordbrukets stora

potential för recirkulation av energi och material och dess möjlighet att

spela en viktig roll i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle.

Samtidigt som utvecklingen av städer och tätorter skall ge en god livsmiljö

för invånarna måste kraven på en långsiktigt god hushållning med

naturresurser, miljö och andra värden tillgodoses. På grund av skiftande

lokala förutsättningar kan likartade problem få olika lösningar på olika

platser. Gemensamt för dessa lösningar måste dock vara resurshushållning och

ett samspel av kretsloppskaraktär med omgivande landsbygd. En fortsatt

kretsloppsutveckling förutsätter således en ytterligare integrering mellan

stad och land. Staden kan bidra med restprodukter av organiskt material i

olika former som t.ex. slam från avloppsreningsverk, urin och komposterat

hushållsavfall och efterfråga bl.a. ekologiskt odlade livsmedel. Samtidigt bör

i detta sammanhang framhållas att jordbruket är mottagare av produkter som ur

flera aspekter måste hålla en mycket hög kvalitet för att säkerställa en

långsiktig användning utan risker för människa och miljö. Som regeringen anför

fortsätter arbetet inom jordbruket med att miljöanpassa verksamheten både

nationellt och inom EU genom att påverka den gemensamma jordbrukspolitiken.

Hur en produkt skall produceras för att få saluföras som ekologisk regleras i

rådets förordning nr 2092/91 (EEG) om ekologisk produktion av

jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

Förordningens bilagor reglerar bl.a. vilka insatsmedel som får användas i

ekologisk produktion. Sverige har i den kommissionsarbetsgrupp som behandlar

förordningen vid den årliga översynen av bilagorna verkat för att bl.a. frågan

om urin skall föras upp i rådets bilaga. Sverige har framfört önskemålet mot

bakgrund av att användningen av urin som gödningsämne medverkar till att i

större utsträckning sluta kretsloppet mellan stad och land. Enligt

jordbruksministerns svar nyligen på interpellation 1996/97:201 har förståelsen

för den svenska ståndpunkten hittills varit liten (se prot. 1996/97:74, s.

52). Möjligheten att med tiden finna gehör för den svenska uppfattningen bör

förbättras i takt med att system för urinseparering utvecklas och erfarenheter

från hanteringen av denna restprodukt blir större. Därav följer att ökad FoU-

verksamhet inom detta område behövs. Regeringen har tillsatt ett projektkansli

för statliga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

Ett prioriterat område berör va-sektorn. Arbete pågår även i andra sammanhang

för att kartlägga de eventuella risker som kan finnas för spridning av smitta

vid användning av urin som gödningsämne i livsmedelsproduktionen. När det

gäller annan kretsloppsforskning finansieras denna bl.a. via Statens

naturvårdsverk vars uppgift är att ta fram vetenskapligt underlag som grund

för miljöarbetet inom olika sektorer. Detta skall utgöra underlag för förslag

till miljövårdsåtgärder och andra miljöpolitiska åtgärder. Det övergripande

målet för verksamheten inom avfallsforskningen är att ta fram ny kunskap för

en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn och

samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en

effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess

farlighet. Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd beslutar om fördelning av

medlen till kretsloppsforskningen. För budgetåret 1997 har anvisats ca 21

miljoner kronor. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det på kommunal

nivå bedrivs en rad projekt för att främja en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling. Enligt utskottets mening föreligger en betydande

samstämmighet mellan å ena sidan den av riksdag och regering eftersträvade

ambitionsnivån i dessa frågor och å andra sidan de synpunkter som förs fram i

motionerna Jo16 yrkande 3 och Jo710 yrkandena 1 och 2. Med det anförda kan

syftet med motionsyrkandena anses tillgodosett, och utskottet föreslår att

dessa lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller de i motion Jo715 framförda kraven beträffande produktion och

användning av biogödsel vill utskottet utöver vad som anförts ovan framhålla

följande beträffande medlen till kretsloppsforskningen. Verksamheten får

omfatta forskningsbidrag, uppdragsforskning samt kunskapsöverföring från

forskning, kunskapssammanställning samt utredningar med anknytning till

forskningsbidrag. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att

Jordbrukstekniska institutet (JTI) i Uppsala publicerat en rapport om

våtkompostering för organiskt avfall, Försök i pilotskala med svartvatten,

köksavfall och gödsel (Kretslopp och avfall Nr 3). Institutet har tidigare

publicerat rapporten Biogas och växtnäring i stad/land baserat på kretslopp

(Kretslopp och avfall Nr 2). Utskottet förutsätter att regeringen och berörda

myndigheter, som en del av arbetet med att främja resurshushållning och

kretslopp, uppmärksamt följer utvecklingen på detta område. Det får härvid i

första hand ankomma på regeringen att överväga möjligheterna att anpassa

gällande lagstiftning för att åstadkomma en mer ändamålsenlig reglering på

detta område. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo715 yrkandena 1,

2 och 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Som framhålls i motion Jo702 sker en successiv förbättring när det gäller

industrins hantering av spillolja. Man är bl.a. skyldig att anlita godkända

transportörer, och oljan omhändertas vanligen i samarbete med respektive

kommun. Myndighetsinformationen som utgått på detta område har dock främst

riktats mot den som yrkesmässigt hanterar spillolja. Det skulle således

behövas mer information till allmänheten om riskerna med denna hantering. I

detta sammanhang bör de kommunala mottagningsstationerna för miljöfarligt

avfall uppmärksammas. Naturvårdsverket skall senast den 31 december 1997

redovisa en nationell avfallsplan i enlighet med kraven i EU:s direktiv 75/442

om avfall samt direktiv 91/689 om farligt avfall. I detta arbete ingår även

frågan om hanteringen av spillolja. Mot bakgrund av det anförda föreslår

utskottet att motion Jo702 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Riksdagen har som mål att amalgamanvändningen inom vuxentandvården skall

vara avvecklad till år 1997 (inom barntandvården år 1995).

Kemikalieinspektionen har i juli 1996 lämnat en lägesrapport till regeringen

som remissbehandlades under hösten 1996. Beredning pågår inom

Regeringskansliet. Enligt rapporten beräknades fram till den 1 juli 1995

användningen av amalgam i barntandvården uppgå till någon enstaka procent och

i vuxentandvården till 14 %. Användningen av amalgam fortsätter att minska och

beräknas i stort ha upphört vid utgången av år 1997. Utskottet anser det

lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och

föreslår att motion Jo727 yrkande 20 lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Möjligheten att ersätta olika material med bioråvaror har behandlats av

Bioråvaruutredningen (SOU 1994:113). Vidare kan nämnas att

Kretsloppsdelegationen skall inventera framlagda förslag till utnyttjande av

biomassa samt klargöra om det råder balans mellan olika förslag till

biomassauttag och tillgång. Detta arbete skall redovisas den 31 december 1997

(tilläggsdir. 1996:87). Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo727

yrkande 28 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Producentansvaret

Det nuvarande producentansvaret, med ett fysiskt och ekonomiskt ansvar för

producenterna att omhänderta uttjänta produkter, är ett viktigt styrmedel mot

ökad resurshushållning. Som regeringen framhåller bör producenterna ges ett

ökat miljöansvar för de produkter de släpper ut på marknaden. Målet är att

uppnå minimal miljöpåverkan under produkternas livscykel. Utveckling av

miljöanpassad konstruktion, återvinning och omhändertagande krävs. Enligt

utskottets mening kan producentansvaret behöva utformas olika för olika

varugrupper. Förutom ett fysiskt eller ekonomiskt ansvar kan det exempelvis

utformas som krav på information till uppköpare m.fl. Som regeringen tidigare

anfört i tilläggsdirektiv till Kretsloppsdelegationen (dir. 1996:87) är det

angeläget att negativa effekter på miljön under en varas hela livscykel

minimeras eller elimineras helt. På sikt bör därför den nuvarande utformningen

av producentansvaret utvecklas mot ett mer generellt miljöansvar för produkter

som sätts ut på marknaden. Inom Regeringskansliet slutförs för närvarande

arbetet med att förstärka miljölagarna och samla dem i en miljöbalk.

Miljöbalksutredningen (SOU 1996:103) har i sitt betänkande bl.a. föreslagit

att reglerna om producentansvar utökas med möjlighet att kräva information om

vilka ämnen och material som ingår i en vara som omfattas av producentansvar.

När det gäller reglerna om producentansvar anser utredningen att det inte

finns anledning att nu göra några förändringar. Som skäl härför anförs bl.a.

att det är för tidigt att göra en utvärdering av systemet eftersom det varit i

kraft under en relativt kort tid. Mot bakgrund av det anförda är utskottet

inte berett att i detta sammanhang föreslå någon förändring av lagstiftningen

om producentansvar. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo714 yrkande 2,

Jo765 yrkande 3 och Jo766.

Statens naturvårdsverk har i redovisningen av uppdraget Mål och åtgärder

för en förbättrad avfallshantering tagit upp frågan om det kommunala monopolet

och producentansvaret. Förslaget, som har remissbehandlats under hösten 1996,

bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot bakgrund härav föreslår

utskottet att motion Jo757 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Beträffande det i motion Jo765 yrkande 5 framförda lagförslaget om

materialbolagens ställning vill utskottet anföra följande. Materialbolagen är

dels ägda av producenter, dels kontrakterade att ta hand om det material som

samlas in från konsumenterna på uppdrag av enskilda producenter.

Materialbolagens ställning är således redan reglerad på avtalsrättslig väg.

Vidare kan konstateras att producenterna är ansvariga för att insamlingsmålen

uppnås och att de av dem inrättade eller kontrakterade materialbolagen

fungerar tillfredsställande. Producenterna kan således inte befria sig från

sina skyldigheter genom att föra över ansvaret på särskilda materialbolag. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo765 yrkande 5.

Det i motion Jo765 yrkande 6 framförda kravet beträffande ett lagstadgat

samrådsförfarande mellan kommuner och materialbolag har tillgodosetts. En

bestämmelse härom har fr.o.m. den 1 januari 1997 införts i respektive

förordningar om producentansvar för returpapper (SFS 1996:1083) och

förpackningar (SFS 1996:1082). Motionen kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller nya områden för producentansvar vill utskottet anföra

följande. Kretsloppsdelegationen har till uppgift att ta fram förslag till en

strategi för hur arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall

bedrivas i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (dir.

1993:67, dir. 1995:23). För att kretslopp skall kunna uppnås inom varuområdet

är det nödvändigt att producenternas miljöarbete genomsyras av en helhetssyn

på varorna och deras livscykel. Detta kräver bl.a. en strategi med klart

angivna mål och styrmedel. Detta föranledde regeringen att i oktober 1996 ge

tilläggsdirektiv (dir. 1996:87) till Kretsloppsdelegationen om strategi för en

kretsloppsanpassad varuproduktion m.m. Sammanfattningsvis innebär uppdraget

att Kretsloppsdelegationen i sitt fortsatta arbete med att ange en strategi

för arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall ange övergripande

mål och delmål och redovisa förslag till åtgärder på kort och lång sikt för

hur dessa mål skall nås. Denna del av uppdraget skall redovisas under våren

1997. Utifrån den föreslagna strategin skall delegationen också utforma

förslag till hur producenterna kan ta ett miljöansvar för de produkter som de

släpper ut på marknaden. Förslaget bör enligt direktiven ange vilken typ av

ansvar som skulle kunna åläggas producenterna och konkreta förslag till

styrmedel. Genom exempelvis information om möjligheter till demontering,

återanvändning och återvinning säkerställs att varan när den tjänat ut

omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. Denna del av uppdraget redovisas

senast vid 1997 års utgång. Vidare skall delegationen senast den 30 juni 1996

föreslå producentansvar för varusektorn möbler. Utskottet vill i detta

sammanhang även erinra om att Kretsloppsdelegationen tidigare har redovisat

förslag till producentansvar i byggsektorn samt för elektriska och

elektroniska produkter. Ett producentansvar för bilar beräknas träda i kraft

den 1 januari 1998. Notifiering till EU pågår. Utskottet delar den i motion

Jo727 yrkande 2 redovisade synen på producentansvaret och dess betydelse som

metod för att förbättra miljön genom att skapa drivkrafter för krets-

loppsanspassade produkter samt att arbetet med att införa producentansvar inom

olika varuområden inte får tillåtas tappa fart. Som utskottet redovisat pågår

inom Regeringskansliet ett fortlöpande arbete på både kort och lång sikt med

att utveckla producentansvaret och införa sådant ansvar på nya områden.

Inriktningen av detta arbete synes i allt väsentligt stå i överensstämmelse

med de av motionärerna framförda synpunkterna. Motion Jo727 yrkande 2 bör mot

bakgrund av det anförda kunna lämnas utan riksdagens åtgärd.

Enligt regeringens skrivelse överlämnades utredningen Batterierna en laddad

fråga (SOU 1996:8) till regeringen i februari 1996. Betänkandet har

remitterats. Ett nytt regelverk för batterier beräknas träda i kraft under

första halvåret 1997. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion Jo765

yrkande 1.

Regeringen har under hösten 1996 utfärdat en ny förordning om farligt avfall

baserad på EU:s direktiv om farligt avfall (91/689/EEG). Förordningen trädde i

kraft den 1 januari 1997 (SFS 1996:971). I förordningen regleras bl.a.

kontrollen av hanteringen av farligt avfall såsom tillståndskrav på

transportörer, mellanlagring, m.m. Mot bakgrund härav och med beaktande av det

ovan nämnda arbetet med en samlad miljölagstiftning föreslår utskottet att

motion Jo765 yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Enligt förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar skall

producenterna se till att lämpliga insamlingssystem tillhandahålls för att

underlätta för hushåll och andra förbrukare att från hushållsavfall och annat

avfall sortera ut förpackningar och lämna dem för bortforsling (5 §). Vidare

skall producent se till att utsorterade förpackningar som lämnas forslas bort

samt återanvänds, materialåtervinns eller tas om hand på annat miljömässigt

godtagbart sätt (7 §). Återvinningskrav finns för förpackningar i aluminium,

papp, papper, kartong, wellpapp, plast, stålplåt och glas.

Dryckesförpackningar regleras separat (SFS 1991:336 och 1982:349). I detta

sammanhang bör även uppmärksammas att Naturvårdsverket senast den 30 juni 1997

skall redovisa de nivåer av återanvändning och materialåtervinning som

producenterna nått upp till under år 1996 vad gäller förpackningar. När det

gäller returburkar förutsätter systemet att ej avgiftsbelagda burkar kan läsas

av med hjälp av den s.k. PIN-koden. Andelen sådana burkar ökar på grund av

den allt större privatimporten. Enligt vad utskottet erfarit har den s.k.

Metallkretsen åtagit sig att ta hand om de burkar som ej tas emot i

retursystemet. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna Jo718, Jo730

och Jo735.

Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper trädde i kraft

den 1 oktober 1994. Enligt förordningen är det producenternas skyldighet att

samla in och ta hand om returpapper. Syftet är att minst 75 viktprocent av

konsumerade tidningar i Sverige år 2000 skall materialåtervinnas eller tas om

hand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Returpapper är således undantaget

från den kommunala renhållningsskyldigheten. Med det anförda föreslår

utskottet att motion Jo756 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. I detta

sammanhang kan nämnas att 53 % (1,1 miljoner ton) av den totala

papperskonsumtionen återvanns år 1995. När det gäller tidningar var

motsvarande siffra 70 % och för wellpapp uppgick återvinningen till 77 %.

Förbrukningen av returpapper uppgick till sammanlagt 1,43 miljoner ton.

Sophantering och återvinning m.m.

Naturvårdsverket har i augusti 1996 till regeringen redovisat förslag till

kvantitativa mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering som bygger på

avfallets egenskaper. Som redovisats ovan skall verket senast den 31 december

1997 redovisa en nationell avfallsplan i enlighet med kraven i EU:s direktiv

75/442 om avfall samt direktiv 91/689 om farligt avfall. En delrapport

angående kapaciteten för förbränning av organiskt material skall lämnas den 31

mars 1997. När det gäller de särskilda regler om avfall som finns i

renhållningslagen föreslår Miljöbalksutredningen att dessa tas in i ett

särskilt kapitel om avfallshantering. Vidare föreslår utredningen att en

definition av avfall som överensstämmer med den definition som gäller inom EU

införs i balken. Även definitionen av miljöfarligt avfall som gäller inom EU

skall införas i en förordning till balken. EU reviderar för närvarande sin

avfallspolitik. En av de viktigaste frågorna som diskuteras är transporter av

avfall mellan medlemsländerna. Kommissionen har därvid fått i uppdrag att se

över reglerna för transporter av avfall som går till förbränning. Bl.a.

Sverige har pekat på de problem som kan uppstå med sådana avfallstransporter

och drivit linjen att den inre marknadens krav på fri cirkulation av varor

inte kan gälla fullt ut vid transporter för återvinning samt att det är

viktigt att krav ställs exempelvis på återvinningsgrad. Utskottet anser det

lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen av ifrågavarande

lagstiftning och föreslår därför att motionerna Jo707 och Jo714 yrkande 3

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Naturvårdsverket har i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för

effektivare och heltäckande insamling av uttjänta varor och produkter som

innehåller kvicksilver. Uppdraget skall avrapporteras under år 1999.

Naturvårdsverket skall vidare i samarbete med Kemikalieinspektionen redovisa

hur avvecklingen av kvicksilveranvändningen fortgår. Slutredovisning skall

lämnas den 1 juli 1998. När det gäller bly och kadmium bör även eventuella

förslag föranledda av utredningen Batterierna en laddad fråga (SOU 1996:8)

uppmärksammas. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo738 yrkande

13 och Jo760 yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Frågan om kretsloppsanpassad sophantering/källsortering i bostadsområdena i

utvecklat samarbete mellan bostadsbolag, anställda och hyresgäster ryms i

första hand inom Agenda 21-arbetet i kommunerna som också har erforderlig

kunskap och tillsynsansvar. Naturvårdsverket skall stödja detta arbetet bl.a.

med avseende på kretsloppsanpassningen av avfalls- och varusektorerna. Mot

bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo789 lämnas utan vidare

åtgärd.

När det gäller skrotningspremien konstaterar utskottet att riksdagen i

samband med behandlingen av regeringens förslag om ett producentansvar för

bilar även godkände regeringens förslag att avskaffa den högre bilskrotnings-

premien i avvaktan på producentansvarets införande. Vidare aviserade

regeringen förändringar beträffande bilskrotningspremie och avgifter samtidigt

som förordningen om producentansvar för bilar träder i kraft (prop.

1995/96:174, JoU21, rskr. 295). Vidare skall möjligheterna att med hjälp av

ekonomiska styrmedel öka utskrotningen av gamla bilar övervägas av utredningen

om en översyn av vägtrafikens samlade beskattning (dir. 1996:37). Uppdraget

skall redovisas våren 1997. Med det anförda avstyrks motion T213 yrkande 11.

I 1988 års trafikpolitiska beslut anges som delmål bl.a. att

transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö och en långsiktigt god

hushållning med naturresurser främjas. Ny teknik och renare bränslen leder

bl.a. till effektivare energianvändning och minskade utsläpp till luften av

miljö- och hälsoskadliga ämnen. Som framhålls i motion Jo794 yrkande 14 bör

Sverige fortsätta att utveckla den nationella användningen av ekonomiska

styrmedel på detta område och därigenom åstadkomma ytterligare förbättringar

när det gäller utsläpp m.m. Detta arbete måste dock genomföras inom ramen för

det regelverk som antas inom EU. Enligt vad utskottet erfarit kommer för

merparten av de större dieseldrivna arbetsfordonen avgaskrav att börja införas

under år 1998 enligt ett EU-direktiv som skall antas under innevarande år.

Avgaskraven kommer sedan successivt att skärpas till år 2005. Regeringen har

för avsikt att under året återkomma till riksdagen med förslag till svensk

lagstiftning. Kommissionsförslag beträffande jord- och skogsbrukstraktorer med

motsvarande krav väntas under året. Under år 1997 förväntas också kommissionen

presentera förslag om gemensamma avgaskrav för mindre dieseldrivna

arbetsmaskiner och samtliga bensindrivna. Utskottet förutsätter att Sverige

inom EU fortsätter att aktivt driva frågor om avgaskrav på bl.a.

arbetsmaskiner och skärpta avgaskrav på bilar. Enligt utskottets mening bör

EG-lagstiftningen på sikt täcka samtliga motorslag och vara utformade så att

de leder till att endast maskiner med låga utsläpp under hela sin livslängd

släpps ut på marknaden. Vidare bör Sverige verka för medlemsstaternas rätt att

utveckla system för att gynna introduktionen av fordon med mycket goda

avgasegenskaper. Denna uppfattning synes även stå i överensstämmelse med

regeringens ståndpunkt såsom den redovisas i skrivelsen. Enligt utskottets

bedömning är syftet med motion Jo794 yrkande 14 med det anförda i allt

väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare

riksdagens åtgärd.

Som utskottet tidigare anfört (1995/96:JoU9) när det gäller

mottagningsstationer för olja och kemikaliespill i hamnar finns regler för

vad som får släppas ut från fartyg och vad som skall lämnas i hamnarnas

mottagningsanordningar i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg, i förordningen (1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från

fartyg samt i renhållningsförordningen (1990:984). Vidare pågår ett

fortlöpande arbete med dessa frågor inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och

Marpol. En av HELCOM:s arbetsgrupper har tagit fram ett förslag om

mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår bl.a.

införandet av en enhetlig hamnavgift som inkluderar rätten för fartyg att

lämna miljöfarligt avfall utan ytterligare kostnader. I mars 1996 antog HELCOM

en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt samarbete för

uppbyggnad, utveckling och harmonisering av mottagningssystem för

fartygsgenererat avfall i hamnar runt Östersjön. Inom ramen för denna strategi

diskuteras bl.a. om fartyg måste lämna allt sitt fartygsavfall i hamn innan ny

rutt påbörjas. Sjöfartsverket skall enligt vad utskottet erfarit undersöka hur

systemet med mottagningsanordningar för oljehaltigt avfall från fartyg

fungerar. Den särskilde utredaren (dir. 1996:82), med uppgift att utvärdera

gällande regler för ingripande mot oljeutsläpp till sjöss, skall ta del av

resultatet och på grundval av detta föreslå sådana ändringar i systemet som

kan medföra att de olagliga oljeutsläppen minskar. Uppdraget skall redovisas

den 31 december 1997. Enligt utskottets mening är det viktigt att motverka

problemen med det kraftigt ökande antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg.

Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut

ballastvatten och sköljvatten direkt ut i havet. Samtidigt framgår av

redovisningen ovan att ett omfattande arbete bedrivs på detta område både

nationellt och internationellt. Enligt utskottets mening får det i första hand

ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan anses

erforderliga på detta område. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo738 yrkandena 20 och 21 samt Jo760 yrkandena 16 och 17 lämnas

utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Vissa övriga frågor

Ett förslag till en samlad miljölagstiftning förbereds för närvarande inom

Regeringskansliet. I detta arbete ingår bl.a. Miljöbalksutredningens

överväganden om ett nytt system för prövning av miljöfarlig verksamhet.

Länsstyrelsens prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall göras

av en självständig till länsstyrelsen administrativt knuten

prövningsmyndighet. Vidare föreslås regionala miljödomstolar samt en

miljööverdomstol. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att

föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo709. Utskottet

avstyrker därmed motionen.

Enligt utskottets mening är det angeläget att utvecklingen mot mekanisk

rening av båtars bottnar påskyndas. Att ett nät av båttvättanläggningar byggs

upp längs kusten föreslås också av Utredningen om fritidsbåtstrafikens

kostnadsansvar m.m. (SOU 1996:170). Sådana anläggningar skulle byggas upp

under en femårsperiod för att begränsa användningen av giftiga

båtbottenfärger. I detta sammanhang bör man också uppmärksamma möjligheterna

att skapa en marknad för dessa anläggningar genom att bl.a. se till att

gällande bestämmelser efterlevs. Stor betydelse har därvid

tillsynsmyndigheternas arbete. Vidare bör ytterligare satsningar kunna göras

när det gäller information om båtbottenfärgernas miljöeffekter och om

alternativen. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den

fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår att motion Jo712 yrkande 2

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller kommunernas rätt att reglera överledning av miljöfarligt

avloppsvatten till reningsverk vill utskottet anföra följande. Industrin går

mot en process med slutna system, dvs. avloppsvattnet från industrin renas

separat innan det släpps ut alternativt återanvänds. Vid koncessionsprövning

ses möjligheterna över att rena industrins utsläpp. Lagen (1970:244) om

allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) har som ändamål att

tillgodose hushållens normala behov av vatten- och avloppsförsörjning. Andra

brukare, t.ex. industriföretag, som har särskilda krav på t.ex. vattnets

kvalitet eller avloppsrening, får i dessa avseenden i princip själva svara för

sin försörjning av vatten och avlopp. En anslutning till en allmän va-

anläggning som sker i ett sådant fall grundas på en särskild överenskommelse

och omfattas inte av va-lagen. Plan- och byggutredningen har i sitt

slutbetänkande bl.a. föreslagit en helt ny lag om vattenförsörjning och avlopp

(SOU 1996:168). Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo738 yrkande 17.

Jordbruk

Skrivelsen

Enligt regeringen har jordbrukets markanvändning väsentlig betydelse för att

bibehålla kontinuiteten i det öppna odlingslandskapet och skapar variation med

en rikedom av olika naturtyper och arter som gynnas av hävden. Jordbruket kan

dock genom negativ miljöpåverkan belasta ekosystemen och utarma den biologiska

mångfalden och markens bördighet. Växtnäringsförluster (kväve, fosfor) från

jordbruksproduktion bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och hav.

Användning och hantering av bekämpningsmedel samt tillförsel av kadmium till

miljön genom handelsgödsel medför hälso- och miljörisker. Jordbruket kan

därför sägas vara både en förutsättning för och en riskfaktor för en god

miljö. Jordbruket har också en stor potential för recirkulation av energi och

material och har därför möjlighet att spela en viktig roll i byggandet av ett

långsiktigt hållbart samhälle. Inom jordbruket fortsätter arbetet med att

miljöanpassa verksamheten, både nationellt och inom EU genom att påverka den

gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen förfogar över en mängd

åtgärdsförslag och lämpliga styrmedel för att genomföra dessa. En samlad

redovisning planeras att föreläggas riksdagen senare i år.

Motionen

Enligt motion Jo19 (mp) bör redovisningen av jordbrukets

bekämpningsmedelsanvändning avse antalet giftdoser och inte mängden aktiv

substans. Motionärerna påpekar att det år 1995 användes 1 224 ton

bekämpningsmedel i jordbruket, enligt Kemikalieinspektionen. Allt fler tecken

tyder på att bekämpningsmedel läcker till grundvattnet. I Sverige och i Europa

i övrigt ökar antalet fynd av sådana medel i brunnar m.m. Även ett så vanligt

bekämpningsmedel som Roundup finns i dricksvatten. Flera av de genmanipulerade

grödor som nu kommer ut på marknaden är inrättade för att tåla höga halter av

Roundup, t.ex. sockerbeta och raps. Risken är uppenbar att det kan leda till

ökad användning av bekämpningsmedlet. Undersökningarna av

bekämpningsmedelsrester i grundvatten måste därför intensifieras, och

regeringen bör upprätta en åtgärdsplan. Roundup-resistenta genmanipulerade

grödor bör inte tillåtas för odling i Sverige (yrkandena 8-10).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömningar i detta avsnitt. När

det gäller bekämpningsmedel anförs i skrivelsen (s. 21) att ett andra

åtgärdsprogram med syfte att minska risker för människa och miljö avslutades

år 1996. Målet för programmet är att användningen av aktiv substans i

bekämpningsmedel skall reduceras med 75 % utifrån genomsnittet för perioden

1981-1985. Prognosen för att målet skall nås verkar god. Ett nytt

handlingsprogram för perioden 1997-2001 har redovisats till regeringen av

Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

När det gäller den statistiska redovisningen av

bekämpningsmedelsanvändningen förutsätter utskottet att ansvariga myndigheter

använder begrepp och metoder som ger ett så tillförlitligt underlag som

möjligt för statsmakternas agerande. Utskottet har inget underlag som utvisar

att den i motion Jo19 förordade redovisningsmetoden skulle innebära sådana

nationella fördelar att riksdagen bör uttala sig i frågan. I den statistik som

publiceras av Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket ingår för övrigt även

uppgifter om det beräknade antalet hektardoser. Uppgiften om 1 224 ton aktiv

substans avser försäljningen till jordbruket under år 1995. Detta motsvarar

endast 14 % av den totala försäljningen.

Vidare bör framhållas att Statistiska centralbyrån under perioden 1989- 1994

och 1996 genomfört intervjuundersökningar med ett stort antal lantbrukare

angående den verkliga användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. I dessa

undersökningar finns uppgifter om bl.a. behandlad areal och förbrukning av

aktiv substans fördelad på gröda och geografiska områden. Uppgifterna för år

1996 är dock ej färdigbearbetade.

Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 8 i motion Jo19.

I övrigt delar utskottet motionärernas uppfattning att det är viktigt att

bevaka och kontrollera förekomsten av bekämpningsmedel i grundvatten och

dricksvatten. I detta ämne vill utskottet tillägga följande.

I en utförlig rapport från Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har

lämnats ett förslag till handlingsprogram för att minska hälsoriskerna vid

användning av bekämpningsmedel till år 2001. Av rapporten framgår bl.a. att

vissa gränsvärden gäller för bekämpningsmedel i dricksvatten för human

konsumtion enligt direktiv 80/778/EEG. Direktivet är ett minimidirektiv, och

medlemsländerna får ställa högre krav. I Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS

1993:35) om dricksvatten finns bestämmelser om dricksvattnets kvalitet och

kommunernas egenkontroll av bekämpningsmedel. Också länsstyrelser och

vattenvårdsförbund gör provtagningar och analyser av vatten i riskområden. I

rapporten föreslås ett brett register av åtgärder för att minska hälso- och

miljörisker i samband med spridning av bekämpningsmedel. Bl.a. föreslås att

kontrollen av bekämpningsmedelsrester i kommunala vattentäkter utökas och sker

regelbundet.

I budgetpropositionen för år 1997 har regeringen följt upp vissa delar av

det framlagda handlingsprogrammet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 23 s. 17 och 23,

bet. 1996/97:JoU1). Där framhålls att den framlagda aktionsplanen för

biologisk mångfald och handlingsprogrammet utgör en viktig del i jordbrukets

fortsatta miljöanpassning mot en långsiktigt hållbar produktion på ekologisk

grund. Under anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har avsatts

medel för bl.a. försöks- och utvecklingsverksamhet inom

bekämpningsmedelsprogrammet. Vidare anmäls i budgetpropositionen att chefen

för Miljödepartementet tillkallat en särskild utredare för att utarbeta ett

administrativt system för vattenanknutna miljö- och resursfrågor, i vilket

även jordbrukets miljöpåverkan ingår (dir. 1996:57). I augusti 1996

tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att granska dagens

miljöövervakning och insamlingen av miljödata (dir. 1996:62).

Miljöhälsoutredningen har i sitt betänkande Miljö för en hållbar

hälsoutveckling gjort en bred genomgång av effekterna av miljöföroreningar i

dricksvatten och andra livsmedel (SOU 1996:124). Betänkandet skall läggas till

grund för nationellt handlingsprogram för att minska miljörelaterade

hälsorisker i Sverige.

Enligt uppgift planerar regeringen att följa upp ytterligare delar av

Jordbruksverkets ovannämnda rapport i en skrivelse till riksdagen under hösten

1997 om miljöarbetet i jordbruket. Det kan tilläggas att föreskrifterna om

spridning av bekämpningsmedel nyligen skärpts (Statens naturvårdsverks

föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2).

Författningen innehåller bl.a. krav på skyddsavstånd till vattentäkter och

andra försiktighetsmått. Inom skyddsområde för vattentäkt är spridning

förbjuden.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo19 yrkande 9, i den mån

motionen inte kan anses tillgodosedd genom utskottets redovisning ovan.

Frågor om marknadsgodkännande och odling av genmanipulerade och

herbicidtoleranta grödor har varit aktuella några gånger inom EU. Sverige har

i dessa frågor enligt uppgift konsekvent röstat nej till godkännande och

framfört invändningar och krav att kommissionen bör skaffa ett bättre

beslutsunderlag i fråga om de långsiktiga effekterna av sådan odling. I

direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön finns en undantagsklausul som ger vissa möjligheter till

tillfälliga nationella restriktioner om det finns grundad anledning att befara

risker för människors hälsa eller för miljön (artikel 16). En översyn av

direktivet pågår för närvarande. Enligt en kommissionsrapport daterad den 10

december 1996 hade efter det direktivet trädde i kraft inkommit 16 ansökningar

om marknadsintroduktion av produkter som innehåller eller består av genetiskt

förändrade organismer. I rapporten understryks behovet av gemensamma

definitioner och metoder för riskbedömning. Kommissionen framhåller att

direktivet reglerar ett högteknologiskt område i snabb utveckling. Det finns

ett behov av regelbunden uppdatering och anpassning av direktivet för att

hålla jämna steg med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Jordbruksministern har den 26 februari i år besvarat en fråga om genetiskt

modifierad majs. Enligt svaret är jordbruksministern medveten om att

introduktionen av genetiskt modifierad majs på marknaden är en fråga som väckt

osäkerhet och oro hos många konsumenter. Ett stopp för import i enlighet med

artikel 16 i det berörda direktivet är emellertid en allvarlig åtgärd som

endast bör användas i situationer där det finns grundad anledning att anta att

produkten utgör en risk för människors hälsa eller miljön.

Av det anförda framgår att marknadsintroduktion av genmodifierade grödor

ägnas stor uppmärksamhet inom EU-arbetet och att ett arbete pågår för att

förbättra och effektivisera regelverket. I avvaktan på att så sker måste den

fråga som tas upp i motion Jo19 bedömas från fall till fall, och utskottet har

inget underlag för att nu generellt förorda ett nationellt förbud mot odling

av genmodifierade grödor. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer

frågan med stor uppmärksamhet och särskilt bevakar miljö- och hälsoaspekterna

i de fall som kan bli aktuella. Med det anförda avstyrks motion Jo19 yrkande

10.

Kemikalier m.m.

Motionen

Enligt motion Jo19 (mp) kvarstår till stor del problemen med

industriutsläppen, men utsläppen har ändrat karaktär och tagit andra vägar.

Det finns många miljöskadade områden i Sverige där gifter läcker till naturen.

Enligt Naturvårdsverkets lista finns 2 000 sådana platser. Att åtgärda dessa

skulle inte bara vara bra för miljön, det skulle dessutom ge nya jobb.

Miljöpartiet förutsätter att vårbudgeten kommer att innehålla förslag om

satsningar för att åtgärda miljöskadade områden. För att snabbt komma i gång

med nödvändiga insatser bör medel ur anslaget Program för omställning till

hållbar utveckling anslås till sanering av sådana områden (yrkande 3).

Enligt yrkandena 5-7 måste kemikalieanvändningen minska. I dag är ökningen

av allergierna och spridningen och användningen av kemikalier vårt största

miljöproblem, ett miljöproblem som kräver politisk handling såväl nationellt

som internationellt. Det är dags att ta nya steg i avvecklingen av de

kemikalier som vi inte vill ha i ekosystemen. Flera ämnen och ämnesgrupper har

visat sig orsaka störningar i hormonsystemen. Blotta misstanken att ett ämne

har sådana egenskaper borde enligt försiktighetsprincipen innebära att det

förbjuds. I första hand skall ämnen som visat sig vara toxiska, persistenta

eller bioackumulerande fasas ut. De ämnen som bör prioriteras är de som visat

sig störa hormonsystemets funktioner.

Enligt yrkande 11 har Sverige med undertecknandet av den fjärde

Nordsjödeklarationen i juni 1995 lämnat löfte om att införa helt nya regler

och metoder i kemikaliepolitiken. Motionärerna anser att Nordsjökonferensens

mål är viktiga och att de bör ha samma status och utvärderas och följas upp på

samma sätt som de nationella miljömålen.

Utskottets överväganden

Enligt gällande bestämmelser för investeringsbidrag till en ekologiskt hållbar

samhällsutveckling skall bidragen avse i första hand byggnader och teknisk

infrastruktur (1996/97:JoU2, SFS 1996:1378). I samband med ett

interpellationssvar den 6 mars 1997 har miljöministern anfört att åtgärderna

är avsedda att vara framtidssatsningar för att skapa ett uthålligt ekologiskt

samhälle. Pengarna skall inte användas för att städa upp efter gamla

miljösynder, som att sanera miljöförorenade områden (prot. 1996/97:74).

Utskottet vill för sin del tillägga att en ändring i efterhand av

bidragsreglerna enligt motion Jo19 kan få svåröverskådliga konsekvenser för de

projekt som nu prövas eller nyligen prövats med stöd av gällande bestämmelser.

Emellertid framgår av skrivelsen att den ekonomiska vårpropositionen kommer

att innehålla ramar för ett brett och långsiktigt investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet och ökad sysselsättning. Närmare överväganden om sådana

satsningar som anges i motion Jo19 yrkande 3 bör göras i detta sammanhang

eller i samband med den ordinarie budgetprövningen. Motionen avstyrks i denna

del.

De kemiska ämnen och produkter som tas upp i yrkandena 5-7 torde bli föremål

för särskild uppmärksamhet i Kemikommittén, som skall se över

kemikaliepolitiken mot bakgrund av bl.a. Sveriges medlemskap i EU och en

eventuellt förändrad riskbild av användningen av kemiska ämnen. I direktiven

anförs att nya riskområden fortlöpande identifieras och att hormonpåverkande

ämnen på senare år debatterats alltmer (dir. 1996:40). Samverkan måste ske

både inom och utanför EU:s ramar. Den diffusa och globala spridningen av

svårnedbrytbara miljögifter skall särskilt beaktas. Kommitténs förslag skall

utgå från riksdagens mål och från Esbjergdeklarationen att kontinuerligt

reducera utsläppen och förlusterna av farliga ämnen. Vidare skall förslagen

avspegla behovet av svenska åtgärder nationellt, inom EU och globalt.

Kommittén skall lämna förslag till åtgärder inom området hormonpåverkande

ämnen.

Utskottet ser för sin del ingen motsättning mellan regeringens ambitioner

enligt ovanstående direktiv och synpunkterna i motion Jo19. Motionen bör anses

tillgodosedd såvitt avser yrkandena 5-7 och 11.

Utbildning, forskning och utveckling

Skrivelsen

Sektorns miljöpåverkande roll består till stor del av att inom utbildning,

forskning och utveckling utveckla insikt och kunskap om miljön och

handlingsförmåga för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle - ett

hållbart samhälle som innebär såväl en ekologisk som en socialt och ekonomiskt

hållbar utveckling.

Motionen

Enligt motion Jo19 (mp) yrkande 19 bör undervisningen i förskola, grundskola

och gymnasium bygga på en helhetssyn där människan betraktas som en medvarelse

i det stora ekologiska samspelet. En särskild utredning av lärarutbildningen

skall äga rum, och därvid bör frågan om miljökunskapens plats och omfattning

särskilt beaktas. Inom yrkesutbildningen behövs en ordnad utbildning i stor

skala av de olika ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och

hälsoskyddsinspektörer som behövs för att möjliggöra en effektiv övergång till

ett ekologiskt hållbart samhälle. Alla yrkesutbildningar skall ha ett anpassat

inslag av miljökunskap. Stora forskningsinsatser krävs under de närmaste åren

på grund av de miljöproblem som det moderna samhället står inför. Miljöpartiet

delar regeringens allmänna inställning när det gäller arbetslöshetsåtgärder i

form av utbildningsinsatser. Den ökade utbildningsresursen innebär en unik

möjlighet att skapa ett kunnande i landet som gynnar omställningen av det

svenska samhället. En stor del av utbildningsinsatserna bör inriktas på

miljöfrågor, miljöteknik, ekologiskt jordbruk, miljöanpassad energiproduktion,

metoder för återvinning och återanvändning m.m. Regeringen bör speciellt

uppmärksamma behovet av stöd till forskning inom naturskydd, miljöskydd,

miljövänlig produktion och varuhantering samt miljöbetingat hälsoskydd.

Utbildningen vid universitet och högskolor bör ha obligatoriska inslag av

biologi, ekologi och miljökunskap. För att detta skall kunna genomföras

effektivt krävs genomgripande förändringar i universitetens och högskolornas

organisation.

Utskottets överväganden

Utskottet kan till stor del instämma i motionärernas bedömning av

miljöfrågornas viktiga roll i forskning och utbildning. Den utförliga

redovisning som lämnas i skrivelsen (s. 65-71) innebär enligt utskottets

mening att frågorna beaktas på ett sätt som uppfyller även högt ställda

ambitioner. I övrigt anser utskottet inte att det är rätt tillfälle för

riksdagen att i samband med behandlingen av en regeringsskrivelse fatta

långtgående eller preciserade principbeslut angående utbildning och forskning.

Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av den genomgripande och långsiktiga

behandling av forskningspolitiken som ägt rum ganska nyligen i riksdagen

(1996/97:UbU3). De riktlinjer för forskningen som riksdagen beslutat i detta

sammanhang gäller för åren 1997-1999. Med hänsyn till behovet av kontinuitet

och långsiktighet i forsknings- och utbildningsfrågor anser utskottet det

mindre lämpligt att nu ta upp dessa frågor till förnyad prövning. Vidare kan

nämnas att det för närvarande pågår ett arbete inom utbildningsutskottet med

vissa utbildningsfrågor, där några av de ämnen som tas upp i motionen

behandlas (1996/97:UbU8). Utskottet avstyrker med det anförda motion Jo19

yrkande 19.

Övrigt

Utöver de avsnitt som redovisats ovan innehåller skrivelsen information och

bedömningar angående ytterligare samhällssektorer och i vilken utsträckning

dessa kan bidra till arbetet med en hållbar utveckling. Dessa avsnitt omfattar

bl.a. kommunikationer, rennäring, konsumtionsfrågor, samhällsplanering,

byggande och bostäder, försvaret, arbetsmarknadssektorn, kultur,

internationellt utvecklingssamarbete, handel och miljö. Utskottet har inte

funnit anledning att närmare kommentera dessa avsnitt. Informationen i

skrivelsen kommer att i förekommande fall utnyttjas i den fortsatta

motionshanteringen i utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande kretsloppsprincipen i politiska beslut m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkandena 1 och 4,

3. beträffande efterlevnad av internationella konventioner

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 5,

4. beträffande ett hållbart energisystem m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 17,

5. beträffande företagens roll för ett hållbart samhälle

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 24,

6. beträffande teknikupphandling

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo759 yrkande 31,

7. beträffande miljön som överordnat område i politiken

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 1,

8. beträffande miljöanalys i utredningar och propositioner

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 2,

9. beträffande samhällsekonomisk bedömning av utsläppsminskningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 3,

10. beträffande uppföljning av nationella miljömål

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 4,

11. beträffande ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 6,

res. 2 (mp)

12. beträffande statliga verks ansvar för miljömål m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo719 yrkande 1,

13. beträffande tillsyn och oanmälda kontrollbesök

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo19 yrkande 4 och

1996/97:Ju926 yrkande 15,

14. beträffande miljöjusterade nationalräkenskaper m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo714 yrkandena 1 och 4,

15. beträffande miljöstatistik

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo762 och 1996/97:Jo772,

16. beträffande Agenda 21

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo17 yrkande 5, 1996/97:

Jo727 yrkandena 16 och 17, 1996/97:Jo758 och 1996/97:L708 yrkande 11,

17. beträffande motioner med anknytning till miljöbalksarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 14, 1996/97:Jo304

yrkandena 28 och 33, 1996/97:Bo518 yrkande 2, 1996/97:Jo717,

1996/97:Jo719 yrkande 2, 1996/97:Jo720 yrkande 1, 1996/97:Jo722 yrkandena

2-6, 1996/97:Jo726 yrkandena 3 och 4, 1996/97:Jo727 yrkandena 3, 15, 33,

35, 38 och 43, 1996/97:Jo738 yrkande 18, 1996/97:Jo759 yrkandena 11, 12,

25, 26 och 30, 1996/97:Jo779 yrkandena 3 och 12, 1996/97:Jo782,

1996/97:Jo792, 1996/97:Jo793 yrkande 1, 1996/97:Jo797 yrkande 13 och

1996/97:Ju926 yrkandena 2 och 8,

18. beträffande utsläpp av koldioxid m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo16 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Jo18 yrkande 1, 1996/97:Jo20 yrkande 1, 1996/97:Jo708,

1996/97:Jo722 yrkande 10 och 1996/97:T225 yrkande 4,

res. 3 (m, fp)

19. beträffande miljöanpassade kommunikationer

att riksdagen avslår motion 1996/97:T225 yrkande 14,

res. 4 (v)

20. beträffande beräkning av utsläpp per capita

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo19 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Jo759 yrkande 2,

res. 5 (mp)

21. beträffande tydliga politiska och ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo17 yrkande 1,

22. beträffande försurningseffekter m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo20 yrkande 2,

res. 6 (m)

23. beträffande skyddsvärda naturområden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo18 yrkande 2,

res. 7 (fp)

24. beträffande redovisning av biologisk mångfald

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 12 och 13,

res. 8 (mp)

25. beträffande laxfisket i Östersjön

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 14,

26. beträffande traditionella sorter av köksväxter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 15 och 16,

res. 9 (mp)

27. beträffande kretsloppet stad-landsbygd

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Jo710,

28. beträffande biogödsel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo715,

res. 10 (m)

29. beträffande spilloljehantering

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo702,

30. beträffande användningen av amalgam

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 20,

31. beträffande bioråvaror

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 28,

32. beträffande lagstiftningen om producentansvar

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo714 yrkande 2, 1996/97: Jo765

yrkande 3 och 1996/97:Jo766,

33. beträffande det kommunala monopolet och producentansvaret

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo757,

34. beträffande materialbolagens ställning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 5,

35. beträffande samrådsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 6,

36. beträffande nya områden för producentansvar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 2,

37. beträffande producentansvar för batterier

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 1,

38. beträffande producentansvar för miljöfarligt avfall

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo765 yrkande 2,

39. beträffande producentansvaret för förpackningar

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo718, 1996/97:Jo730 och

1996/97:Jo735,

40. beträffande returpappershanteringen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo756,

41. beträffande sophantering och återvinning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo707 och 1996/97:Jo714 yrkande

3,

42. beträffande deponering av kvicksilver m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 13 och

1996/97:Jo760 yrkande 8,

res. 11 (mp)

43. beträffande kretsloppsanpassad sophantering m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo789,

44. beträffande skrotningspremien för bilar

att riksdagen avslår motion 1996/97:T213 yrkande 11,

45. beträffande arbetsmaskiner m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 14,

res. 12 (v)

46. beträffande mottagningsstationer i hamnar för olja m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkandena 20 och 21 samt

1996/97:Jo760 yrkandena 16 och 17,

res. 13 (mp)

47. beträffande mobila reningsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo709,

48. beträffande mekaniska rengöringsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo712 yrkande 2,

res. 14 (mp)

49. beträffande överledning av miljöfarligt avloppsvatten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 17,

50. beträffande statistisk redovisning av bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 8,

res. 15 (mp)

51. beträffande undersökning av bekämpningsmedel i grundvatten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 9,

52. beträffande odling av genmodifierade grödor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 10,

res. 16 (mp)

53. beträffande ändrade anslagsbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 3,

54. beträffande avveckling av vissa kemiska ämnen m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkandena 5-7 och 11,

res. 17 (mp)

55. beträffande miljökunskap inom forskning och utbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo19 yrkande 19,

56. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger skrivelse 1996/97:50 till handlingarna.

Stockholm den 18 mars 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson

(m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson

(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Hanna Zetterberg (v).

Reservationer

1. Ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. (mom. 1)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Utskottet

vill? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

I motion Jo722 förs en diskussion kring den s.k. utvecklingspessimismen och

sambandet mellan ekonomisk tillväxt, fattigdomsproblemen och miljöproblemen.

Utskottet ansluter sig till de allmänna synpunkter som framförs i motionen.

Givetvis delar utskottet uppfattningen att misshushållning med resurser måste

förhindras i en värld med allt fler invånare och med en stor fattig befolkning

som strävar efter bättre levnadsvillkor. Men slutsatsen måste vara att

hushållningen klaras bäst i en dynamisk marknadsekonomi. Det är bara i ett

sådant system som nya ekonomiska resurser kan skapas för att utrota

fattigdomen. Det är också viktigt att understryka att det finns allvarliga

globala miljöproblem som har sin grund i mänsklig verksamhet och som kräver

kraftfulla insatser för att rättas till. Men problemen löses inte genom att vi

avstår från utveckling och avstår från att sprida välstånd till allt fler

människor. De globala miljöproblemen måste lösas via internationellt samarbete

mellan staterna om gemensamma åtaganden kring utsläppsminskningar. I

dokumenten från FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 slås tydligt fast

att utan tillväxt är det omöjligt att lösa de fattigdomsproblem som är orsak

till många miljöproblem.

Utskottet delar således motionärernas uppfattning att ökade ekonomiska

resurser kan skapa möjligheter till investeringar och tekniskt

framåtskridande. För att uppnå en hållbar utveckling i en värld med allt

större befolkning måste dock tillväxten ske på rätt sätt. En humanistiskt

präglad miljöpolitik bejakar därför både teknisk utveckling och ekonomisk

tillväxt. Eftersom följderna av mänsklig verksamhet i form av förstörd och

skadad natur inverkar negativt på livskvaliteten måste målsättningen vara att

förena tekniken och naturen. Tekniken skall även i fortsättningen användas för

att skapa ett drägligare och lyckligare liv åt människor, men måste samtidigt

i högre grad än tidigare användas till att minska belastningen på miljön.

Reglerna mot utsläpp av luftföreningar måste därför skärpas så att

luftkvaliteten förbättras. Vattendrag, sjöar och hav måste bli renare genom

skärpta krav på vattenrening. Hårdare regler mot utsläpp och läckage av

näringsämnen skall minska övergödningen. Anhopningen av giftiga ämnen i

naturen bör minska genom nya miljövänliga produkter och processer. Den

biologiska mångfalden måste värnas och viktiga naturtyper bevaras och

återskapas. Arbetet för en god miljö bör präglas av samma grundläggande värden

som annat politiskt arbete: respekt för medborgarnas frihet, för rättsstaten,

marknadsekonomin, den lilla världens integritet och den enskilda äganderätten.

Vad utskottet anfört om ekonomisk tillväxt och miljöpolitik bör riksdagen,

med anledning av motion Jo722 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ekonomiska styrmedel (mom. 11)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Av

skrivelsen? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i slutsatserna i motion Jo737 att de flesta miljömålen

inte uppfylls, trots att de flesta formulerades redan under mandatperioden

1988-1991 och borde ha reviderats och skärpts sedan dess. Från att

internationellt ha varit ett föregångsland har Sverige blivit en

eftersläntrare i miljöpolitiken. Miljökraven måste nu ses som en av de

viktigaste drivkrafterna för ekonomisk utveckling. Som anförs i motionen

skapar ekonomiska styrmedel incitament för utveckling av miljöteknik och kan

användas för att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier.

En långtgående skatteväxling måste komma till stånd, och t.ex. trafiken måste

betala sitt fulla samhällsekonomiska kostnadsansvar. Genom en s.k. grön

skatteväxling skapas förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet

och fortsatt välfärd.

Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo737 yrkande 6,

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ekonomiska styrmedel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo737 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp)

och Eva Björne (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Av

skrivelsen? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Enligt den överenskommelse om energipolitiken (s, c, v) som regeringen

nyligen presenterat skall en kärnkraftsreaktor ställas av redan om ett år och

ytterligare en år 2001. Den förtida avvecklingen av dessa reaktorer kommer att

öka behovet av fossila bränslen. Avvecklingen kommer också att öka behovet av

import av elkraft från Danmark, vilken är producerad i kolkondenskraftverk.

Som anförs i motion Jo20 är utsläppsökningen inte så marginell som försvararna

av överenskommelsen ibland låter påskina. Beroende på vilka antaganden som

görs om ersättningskraften kan det beräknas att koldioxidutsläppen ökar med

mellan 3 och 7 miljoner ton om året. Även utsläppen av kväveoxider och svavel

kommer att öka. Sveriges agerande i internationella sammanhang kommer att

förlora sin trovärdighet. Enligt utskottets mening är det en brist i

skrivelsen att energiöverenskommelsens effekter för miljön och

koldioxidutsläppen inte beskrivs på ett tydligt sätt. Regeringen bör snarast

för riksdagen redovisa hur avvecklingen av de två reaktorerna kommer att

påverka de svenska koldioxidutsläppen och den svenska klimatpolitiken. Därmed

ansluter sig utskottet till motion Jo20 yrkande 1. Med instämmande i motion

Jo722 yrkande 10 anser utskottet även att koldioxidmålet bör skärpas med ett

fast formulerat mål till år 2010.

Det anförda innebär att utskottet också delar den kritiska syn som anläggs i

motion Jo18 på regeringens agerande i klimatfrågan. Sverige har genom FN:s

klimatkonvention från Rio de Janeiro år 1992 förbundit sig att minska Sveriges

tillförsel av växthusgaser, varav koldioxid är den viktigaste. Av konventionen

framgår också att Sverige som industriland har ett större ansvar än

utvecklingsländerna att bidra till den globala minskningen.

Utskottet vill understryka att riksdagen under riksmötet 1992/93 lade fast

ett nationellt mål för minskning av koldioxidutsläppen, nämligen att

koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall stabiliseras på 1990 års nivå

år 2000 för att därefter minska. Trots detta har regeringen i EU:s

ministerråd medverkat till ett beslut som innebär att Sverige får öka sina

nationella utsläpp av växthusgaser med 5 %. Enligt uppgifter i övrigt från

ministerrådsbeslutet, som daterats den 3 mars 1997, är det endast Grekland,

Spanien, Irland och Portugal som fått samma medgivande att öka sina utsläpp.

För dessa länder motiveras lättnaden med faktorer som har samband med deras

ekonomiska och industriella utveckling. Denna motivering kan givetvis ej

tillämpas på Sverige. Utskottet anser det anmärkningsvärt att regeringen inom

EU medverkar till en uppgörelse som avviker från den målsättning som Sveriges

riksdag beslutat. Sverige kan inte ha två från varandra klart avvikande

klimatmål.

Som anförs i motion Jo18 finns det all anledning att ta klimathotet på

allvar. Tillförseln av koldioxid till atmosfären måste minska avsevärt i ett

globalt perspektiv. Detta kräver dock ett tydligt miljömässigt ledarskap som

konsekvent tar hänsyn till klimatproblematiken och dessutom grundas på

riksdagens beslut om mål och riktlinjer för utsläppen av koldioxid m.m.

Riksdagen bör därför med anledning av motion Jo18 yrkande 1 ge regeringen till

känna att Sverige även i fortsättningen bör prioritera koldioxidmålet såväl i

EU och andra internationella sammanhang som i det nationella arbetet.

Motionerna Jo16 yrkandena 1 och 2 och T225 yrkande 4 går i samma riktning

som ovan angivna motioner och bör innefattas i tillkännagivandet till

regeringen.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande utsläpp av koldioxid m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo16 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Jo18 yrkande 1, 1996/97:Jo20 yrkande 1, 1996/97: Jo708,

1996/97:Jo722 yrkande 10 och 1996/97:T225 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöanpassade kommunikationer (mom. 19)

Hanna Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?I anslutning?

och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion T225 anser utskottet att det behövs en

miljöanpassning av statliga verk, myndigheter och företag. Undersökningar har

visat att statliga verk ligger efter i miljöanpassningen av verksamheten. När

det gäller kommunikationssidan kan miljöanpassningen göras genom att man

lägger en utsläppsbubbla för koldioxid över respektive institution. Detta bör

kompletteras med krav att utsläppen skall minska varje år. Detta bör

riksdagen, med anledning av motion T225 yrkande 14, som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande miljöanpassade kommunikationer

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:T225 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Beräkning av utsläpp per capita (mom. 20)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?ej nödvändig? bort ha följande lydelse:

Som framgår av Miljöpartiets motion Jo19 har Sverige inte så stor folkmängd,

vilket gör att utsläppen kan verka små. Om mängderna skulle redovisas per

capita, vilket internationellt sett vore rättvisare, blir emellertid bilden en

annan. I dag utnyttjar 20 % av jordens befolkning 80 % av resurserna.

Samtidigt som Sverige deltar i internationellt samarbete sker ett miljöarbete

nationellt, som inte i verklig mening tar hänsyn till det globala

miljöutrymmet, trots uttalade mål om att minska den globala påverkan. Ett

tydligt exempel på detta är att utsläppsnivåer och naturresursuttag redovisas

på ett nationellt plan. Vårt miljöutrymme i ett globalt perspektiv är dock

inte på nationell utan på individuell nivå. En redovisning per capita skulle

ge en riktigare bild av den svenska miljöbelastningen. Om man t.ex. gör en per

capita-redovisning av koldioxidutsläppen ligger Sverige på någonstans mellan

33:e och 36:e plats i världen. Sverige bör som nation i framtiden även

redovisa miljöbelastningen per capita och jämföra detta med jordens övriga

befolkning. Regeringen bör även internationellt verka för att denna form av

redovisning tillämpas. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av

motion Jo19 yrkandena 1 och 2 och motion Jo759 yrkande 2, som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande beräkning av utsläpp per capita

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo19 yrkandena 1 och 2

och 1996/97:Jo759 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Försurningseffekter m.m. (mom. 22)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Utskottet är?

och slutar med ?någon åtgärd? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att skrivelsen inte heller redovisar energipolitikens

effekter när det gäller de försurande utsläppen. I detta fall borde skrivelsen

även ha innehållit en redogörelse för effekterna av beslutet att minska

kalkningen av sjöar och vattendrag. Regeringen bör, i enlighet med motion Jo20

yrkande 2, redovisa hur avvecklingen av kärnkraften påverkar nedfallet av

försurande ämnen i Sverige samt om en ökning av detta nedfall ökar behovet av

kalkningsinsatser. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande försurningseffekter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo20 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Skyddsvärda naturområden (mom. 23)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Utskottet

gör? och slutar med ?(1996/97:JoU17)? bort ha följande lydelse:

I OECD-rapporten om det svenska miljöarbetet framgår det tydligt att

internationella miljöexperter främst är bekymrade över att Sverige inte

lyckats bättre med det traditionella naturskyddet. Sverige har t.ex. endast

skyddat 6,6 % av landets yta, medan genomsnittet för OECD-länderna är 9,1 %.

Resultatet av ett bristande naturskydd är en allvarlig utarmning av den

biologiska mångfalden i den svenska naturen. Bevarandet av denna mångfald

utgör ytterst en garanti för att ekosystemen även i framtiden skall fortsätta

att fungera utan avsevärda störningar. Den biologiska rikedomen måste ses i

både ett svenskt och ett globalt perspektiv. Sverige har gjort ett flertal

åtaganden att skydda den biologiska mångfalden, dels som medlemsland inom EU

och dels inom ramen för internationella konventioner. Det främsta medlet för

att bevara den biologiska mångfalden är de areella näringarnas detaljerade

sektorslagstiftning. Här har skett klara förbättringar bl.a. genom att

riksdagen har lyft fram miljöhänsyn i lagstiftningen. Ett exempel där

lagstiftningen däremot inte håller måttet är skogsvårdslagen. I lagen

jämställs visserligen numera produktionsmålet och miljömålet. Men detta räcker

inte för att värna den biologiska mångfalden. Staten måste därför genom olika

former av områdesskydd begränsa skogsbrukets negativa verkningar ytterligare,

t.ex. genom att bilda naturreservat eller besluta om biotopskydd. Det är

vidare en central uppgift för regeringen att se över skyddet av biologiskt

rika skogsmarker (naturskogar). Under tiden måste dock resurser avsättas för

att myndigheterna skall kunna lösa in skyddsvärda markområden. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande skyddsvärda naturområden

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo18 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Redovisning av biologisk mångfald (mom. 24)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Utskottet

avstyrker? och slutar med ?motion Jo19? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att biologisk mångfald bör

redovisas som ett eget kapitel i den årliga miljöredovisningen. Frågan är

alltför viktig för att ges formen av kommentarer under andra huvudrubriker. I

detta kapitel bör hotade biotoper och arter liksom planerade åtgärder för att

vända utvecklingen tas med. I dag är ca 5 % av våra vilda arter hotade av

utrotning, och ytterligare arter kräver stor hänsyn för att de på sikt skall

fortsätta att existera i landet. Det faktum att en art finns på Artdatabankens

hotlista föranleder i dag ingen åtgärd. Vid OECD:s granskning av den svenska

miljöpolitiken kritiserades skyddet av den biologiska mångfalden hårt. Denna

kritik måste tas på största allvar, vad beträffar såväl skydd av urskog, där

många av de hotade arterna finns, som skydd för myrar, älvar, marina områden

och andra biotoper. Ett första steg bör vara att dessa frågor belyses i den

årliga miljöskrivelsen.

Där bör också finnas en redogörelse för dagens situation för den biologiska

mångfalden i andra biotoper och arter än de akut hotade. Sveriges

Ornitologiska Förenings nu 20-åriga häckfågeltaxering visar som exempel att

fågelarter knutna till jordbrukslandskapet minskar, många arter dramatiskt,

som ladusvala och tofsvipa. Redovisningar av detta slag skulle ge viktig

information om vad som händer i naturen och utgöra indikator på åt vilket

håll utvecklingen går. Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av

motion Jo19 yrkandena 12 och 13, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande redovisning av biologisk mångfald

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 12 och 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Traditionella sorter av köksväxter (mom. 26)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?När det? och

slutar med ?och 16? bort ha följande lydelse:

Sedan Sverige blev medlem i EU gäller nya regler för vilka fröer som får

säljas. Reglerna har inneburit att tusentals gamla sorter försvunnit i EU, och

i Sverige riskerar vi samma utveckling. Därmed skulle också många gener som

visat sig väl anpassade för våra förhållanden inte längre finnas kvar. Det är

framför allt kraven på sortdokumentation och kravet att allt frö som säljs

måste vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde som vållar problem

och höga kostnader. För mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment kan

kraven leda till nedläggning av verksamheten. Kontrollkostnaderna kan t.o.m.

överstiga försäljningsintäkterna. Regeringen bör verka för att det lämnas

dispens i Sverige från EU:s regler om gamla traditionella sorter. Vidare bör

regeringen verka för att sådana dispenser ges inom hela EU. Detta bör

riksdagen, med anledning av motion Jo19 yrkandena 15 och 16, som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande traditionella sorter av köksväxter

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 15 och 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Biogödsel (mom. 28)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ?När det? och

slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo715 har intresset för byggande av

biogasanläggningar de senaste åren ökat. I aktuella biogasanläggningar utvinns

energi av flytgödsel, slakteriavfall, hushållsavfall och annat biomaterial.

Man får dessutom ut växtnäring som kan fördelas på större områden med bättre

utnyttjandegrad. Fördelen med sådan biogödsel är att kvävet till växterna

frigörs snabbare och därmed minimeras läckaget. Biogödsel är mer lättfluten

och homogen än vanligt flytgödsel. Den är också pastöriserad i anläggningen.

Biogödsel blir lättare att sprida med slangspridare, och detta gör att

spridning kan ske i växande gröda samt utnyttjas under hela växtperioden.

Enligt utskottet bör man sträva efter att begreppet biogödsel blir vedertagen

benämning på denna form av flytgödsel. Som framhålls i motionen är biogödseln

mycket värdefull men det krävs självklart en fortsatt utvärdering. Detta

måste även ligga i samhällets intresse, och en sådan studie bör kunna

finansieras inom ramen för jordbrukets forskningsanslag. I bl.a. skötsellagen

samt miljöskyddslagen finns inte något som handlar om biogödsel, dvs.

flytgödsel som blivit avgasad i en biogasanläggning. Gällande lagregler för

organiska gödselmedel passar mindre bra för biogödsel. Lagstiftningen bör

därför kompletteras med särskilda regler som tar till vara

användningsmöjligheterna för den miljövänliga biogödseln. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo715 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande biogödsel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo715 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Deponering av kvicksilver m.m. (mom. 42)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med

?Naturvårdsverket har? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening måste återtagning och slutlig deponering av gamla

produkter som innehåller kvicksilver, bly och kadmium förbättras. Därmed

delar utskottet den bedömning som görs i motionerna Jo738 yrkande 13 och Jo760

yrkande 8. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande deponering av kvicksilver m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 13 och

1996/97:Jo760 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Arbetsmaskiner m.m. (mom. 45)

Hanna Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ?I 1988 års

trafikpolitiska? och på s. 38 slutar med ?riksdagens åtgärd? bort ha följande

lydelse:

I 1988 års - - - (=utskottet) - - - utsläpp m.m. Det är av högsta prioritet

att regeringen snarast kommer med förslag om utsläppsminskningar såväl på

gamla områden (bilar och fasta anläggningar) som på nya områden (sjöfart och

arbetsmaskiner). Vad gäller de senare har i princip ingenting gjorts. En

skrotningspremie eller någon form av inbytessystem för gamla maskiner bör

införas. Det är viktigt att Sverige antar sådana regler omgående och sedan

försöker sprida dem vidare i EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo794 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande arbetsmaskiner m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. (mom. 46)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som

utskottet? och på s. 39 slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör alla berörda svenska hamnar ha

mottagningsstationer för olja och annat kemikaliespill senast den 1 juli 1998.

Vidare måste åtgärderna i de olika länderna runt Östersjön beträffande

mottagningsanläggningar i hamnar samordnas. Vad utskottet anfört med anledning

av motionerna Jo738 (mp) yrkandena 20 och 21 samt Jo760 (mp) yrkandena 16 och

17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande mottagningsstationer i hamnar för olja m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkandena 20 och

21 samt 1996/97:Jo760 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

14. Mekaniska rengöringsanläggningar (mom. 48)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att en produkt skall kunna godkännas av Kemikalie-

inspektionen är att nyttan med produkten uppväger dess risker. Enligt

utskottets mening är det inga problem att rengöra båtbottnar mekaniskt och att

därmed förbjuda skadliga båtbottenfärger. Rengöringsstationer med relativt

enkel teknik kan etableras i småbåtshamnarna. Sjöfartsverket bör exempelvis

kunna administrera och få till stånd dessa mekaniska rengöringsanläggningar.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo712 yrkande 2 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande mekaniska rengöringsanläggningar

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo712 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Statistisk redovisning av bekämpningsmedel (mom. 50)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?När det? och

slutar med ?motion Jo19? bort ha följande lydelse:

Enligt skrivelsen kommer målet att mängd aktiv substans i bekämpningsmedel

skall reduceras med 75 % till år 1996 att nås. Som anförs i motion Jo19 bör

det målet kopplas till antalet giftdoser. Detta bör riksdagen, med anledning

av motion Jo19 yrkande 8, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande statistisk redovisning av bekämpningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med

?Jordbruksministern har? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:

Jordbruksministern har - - - (lika med utskottet) - - - hälsa eller miljön.

Vidare har frågor om genmodifierad soja varit föremål för en

interpellationsdebatt den 29 november 1996. Den 19 november 1996 redovisades

ett skriftligt svar av jordbruksministern på en fråga om genförändrad mat.

Utskottet delar motionärernas kritiska syn på användningen av genmodifierade

grödor. Flera av de grödor som nu sprids på marknaden är manipulerade för att

tåla höga halter av roundup, t.ex. sockerbetor och majs. Roundup är ett av de

bekämpningsmedel som påvisats i dricksvatten. I likhet med vad som anförts i

motion Jo19 yrkande 10 anser utskottet att roundup-resistenta grödor inte

skall tillåtas för odling i Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande odling av genmodifierade grödor

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. (mom. 54)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ?Utskottet

ser? och slutar med ?och 11? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att Sverige måste föra en offensiv

kemikaliepolitik. Det är dags att ta nya steg i avvecklingen av kemikalier som

vi inte vill ha i ekosystemen. Av de ämnen och ämnesgrupper som ingår i den

s.k. 13-listan har flera visat sig orsaka störningar i hormonsystemet. I

första hand skall ämnen fasas ut som visat sig toxiska, persistenta eller

bioackumulerande. De ämnen som bör prioriteras i detta arbete är de som visat

sig störa hormonsystemets funktioner. Sverige bör också internationellt verka

för att dessa ämnen avvecklas.

Sverige har i och med undertecknandet av den fjärde Nordsjödeklarationen i

juni 1995 åtagit sig att införa helt nya regler och metoder i

kemikaliepolitiken. Enligt deklarationen råder enighet om bl.a. målsättningen

att säkerställa ett uthålligt och friskt ekosystem i Nordsjön. Detta kräver

att förorening av Nordsjön förhindras genom att utsläpp kontinuerligt minskas.

Det slutliga målet är att nivåerna av naturligt förekommande ämnen i miljön

skall vara nära bakgrundsvärdena och nära nollkoncentrationer för av människan

tillverkade syntetiska ämnen. För att nå målet att upphöra med utsläppen av

farliga ämnen måste gruppen farliga ämnen definieras närmare. Enligt

Nordsjödeklarationen är det framför allt toxiska, långlivade och

bioackumulerbara ämnen. Utskottet förutsätter att Kemikommittén kommer att ta

upp dessa frågor och att arbetet leder till en proposition från regeringen som

leder till att positionerna flyttas fram på kemikaliepolitikens område.

Eftersom Nordsjökonferensens mål är viktiga och bör ha samma status som de

nationella miljömålen bör riksdagen anta Nordsjökonferensens mål.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo19 yrkandena 5-7 och 11 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande avveckling av vissa kemiska ämnen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo19 yrkandena 5-7

och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Miljön som överordnat område i politiken (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att alla politiska beslut bör underordnas

miljöpolitiken. Allt fler inser att vi måste skapa ett samhälle som

långsiktigt är ekologiskt uthålligt. Vi måste leva i dag på ett sätt som gör

det möjligt för kommande generationer att leva lika gott i morgon. I dag sker

inte det. Förutsättningen för att ett sådant samhälle skall kunna uppnås är

att dagens politiska beslut föregås av miljökonsekvenser där det analyseras om

kommande generationers möjligheter till hållbar utveckling bibehålls om

beslutet genomförs. Även förslagen i offentliga utredningar och propositioner

skall analyseras utifrån förväntade effekter på miljön. I dag görs ofta

ekonomiska konsekvensanalyser, medan de ekologiska saknas, trots att de

ekologiska miljökonsekvenserna är viktigare än de ekonomiska, framför allt i

ett ännu längre tidsperspektiv.

Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i frågan.

2. Tillsyn och oanmälda kontrollbesök (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I skrivelsen framhålls att problemen från de stora punktkällorna,

industrierna, är lösta. Tyvärr visar verkligheten en annan bild. Låt oss ta

några exempel:

- Rönnskärsverken i Skelleftehamn står ensamt för en stor del av utsläppen av

metaller till luft, 24 ton koppar av totalt 30 ton i landet, 3,2 ton arsenik

av totalt 4 ton och 0,7 ton kadmium av totalt 1,3 ton. (Källa SNV)

- Cementa i Slite på Gotland släpper varje år ut stora mängder svaveldioxid

och kväveoxider, föroreningar som på grund av de oftast förhärskande

västliga vindarna exporteras till Baltikum/Finland.

- Kemiföretaget Perstorp i Klippan släpper ut 200 ton lösningsmedel till

luften.

Det är i dag mycket tveksamt om det verkligen är känt vad som kommer ut till

luft och vatten från landets industrier. Vi anser att det inte finns någon

grund för påståendet att industriernas miljöproblem är lösta. Snarare finns

misstanken att den egenkontroll som industrier gör i dag skulle behöva

kompletteras med oanmälda kontroller och mätningar från tillsynsmyndigheten.

Sådant sker inte annat än undantagsvis i dag, vilket många som arbetar med

tillsyn av stora industrier uttrycker en stor oro för.

Eftersom Naturvårdsverket fått i uppdrag att utforma ett program för

industrins utsläppsvillkor avser vi återkomma i annat sammanhang.

3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det mål som antagits av riksdagen beträffande

koldioxid skall stå fast. Det säger att utsläppen av CO2 från fossila bränslen

år 2000 skall ha stabiliserats på 1990 års nivå och därefter minska. I de

debatter som varit i kammaren har det tydligt bekräftats att regeringen är av

samma uppfattning, något vi hälsat med tillfredsställelse.

Den avveckling av kärnkraften som nu inleds anser vi kan genomföras utan

att koldioxid från fossila bränslen behöver öka.

Eftersom CO2 är en av växthusgaserna anser vi det angeläget att alla källor

minskas, såväl där fossila bränslen används för uppvärmning som för

transporter. Trafiken står för en stor del av utsläppen och trenden i dag är

att såväl storlek på fordon som antal transporter ökar. I EU-sammanhang har

just transportsidan ansetts som ett stort problem.

4. Laxfisket i Östersjön (mom. 25)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Den viltreproducerande laxen, dess hotade existens och åtgärder för att bevara

arten är också frågor som borde belysas mer i skrivelsen. I såväl Rio-

deklarationen som Bernkonventionen förbinder sig Sverige att bevara de vilda

populationerna i uthålliga bestånd. Så sker inte med vildlaxen i dag. Den kan

vara utrotad inom några år om inte drivgarnsfisket på blandade bestånd i

Östersjön upphör, något som fått ICES att under flera år förorda att inget

fiske efter lax alls skall ske i södra Östersjön.

Sverige borde därför aktivt verka för att fisket av lax på blandade bestånd

upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot landet får till

fiske utefter Norrlandskusten, där fiske på blandbestånd lättare kan undvikas.

I interpellationssvar har jordbruksministern angivit att regeringen ser över

frågan, och den har också nyligen behandlats i Warszawa där problemet belysts

och åtgärder föreslagits.

Miljöpartiet avser att aktivt följa det som nu sker och återkomma i frågan.

5. Producentansvar för batterier (mom. 37)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att producentansvar för batterier snarast bör

införas. Det förslag som presenteras i SOU 1996:8 Batterierna - en laddad

fråga anser vi vara bra och genomtänkt. Vi anser att regeringen bör återkomma

med ett förslag till producentansvar för batterier i enlighet med utredningens

förslag. Frågan tycks dra ut på tiden på ett icke acceptabelt sätt.

Miljöpartiet de gröna avser återkomma i frågan på annat sätt.

6. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

I detta betänkande behandlas bl.a. motioner om modifierade jordbruksgrödor.

Den okontrollerade förekomsten av genförändrad majs och soja på marknaden är

ett problem för konsumenter och för livsmedelsproducenter och utgör en

miljörisk. Det är vår uppfattning att den svenska regeringen och

jordbruksministern inte på ett tillräckligt bra sätt företrätt de svenska

intressena på detta område. Man har varit alldeles för flata mot de ekonomiska

intressen som utan att ta hänsyn till miljön och konsumenternas önskemål och

krav nu introducerar genförändrade livsmedel. Inte heller EU:s företrädare har

kunnat stå emot, utan man har kapitulerat för USA:s maktdemonstration att

saluföra den genförändrade spannmålen blandad med icke genförändrad. Det är

ett förfaringssätt som vi anser inte skall accepteras.

Till skillnad från förhållandena inom det medicinska området kan man inte

påstå att de genförändringar som gjorts på jordbruksgrödor är positiva. Grödan

som sådan har inte getts några nya och bättre egenskaper, de nya egenskaperna

som erhållits är tvärtom negativa. Som exempel kan nämnas att när majsen fått

sina nya egenskaper har den dessutom blivit bärare av antibiotikaresistenta

bakterier. Motiven med genförändringen av t.ex. majs och soja är att göra

växten tålig gentemot speciella gifter. På liknande sätt genförändras också

andra grödor. Att på detta sätt nödvändiggöra användning av gifter är direkt

emot det svenska målet att minska giftanvändningen i jordbruket. Det går också

emot de svenska målen att skydda miljön och att kunna erbjuda den svenske

konsumenten säkra livsmedel av hög kvalitet.

Den svenska regeringens agerande har inte varit tillräckligt resolut vare

sig här hemma eller i EU. De svenska ansträngningarna att hålla borta

genförändrade livsmedel från den svenska marknaden bör fortsätta även om en

majoritet inom EU har en annan uppfattning. Agerandet i EU borde ha varit mer

kraftfullt. Frågan om genförändrade livsmedel och hanterandet av dessa är en

för stor fråga för att man bara skall acceptera att andra har en annan åsikt.

För att ge konsumenter och livsmedelsproducenter en valmöjlighet borde den

genförändrade majsen och sojan för att få tillträde till marknaden ha

marknadsförts skild från annan majs och soja. Att som nu sker blanda

genförändrad och vanlig majs och soja är maktmissbruk. De kvantiteter

genförändrad majs och soja som finns är små, kanske ett par procent av den

totala produktionen, men eftersom den blandas med vanlig majs och soja blir

hela produktionen ?smittad?. Att tillåta en sådan hantering som inte tar

hänsyn till vare sig konsumenter eller producenter som inte vill använda

genförändrade produkter är inte godtagbart. Det kan också uppstå

miljökonsekvenser, detta har man heller inte tagit hänsyn till. Som vi ser det

är det svenska agerandet i frågan inte tillräckligt.

Vi förväntar oss nu att jordbruksministern tar initiativ för att få en

ändring av de regler som styr hur genförändrade livsmedel saluförs och

introduceras på marknaden. Den svenska hållningen skall då vara restriktiv,

och vi bör påverka EU att inta en konsekvent hållning gentemot USA och de

kemiintressen som lanserar de genförändrade livsmedlen. Att genförändrade

livsmedel skall vara tydligt märkta är en självklarhet, kravet skall då vara

att om det i en vara ingår ingredienser som är genförändrade skall detta klart

och tydligt deklareras. Centerpartiet kommer att noga bevaka denna frågas

vidare behandling.

7. Ändrade anslagsbestämmelser (mom. 53)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till

naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns

kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier

som vi vet kommer att påverka det levande och även oss själva. En

förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste

vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. Att åtgärda

dessa skulle inte bara vara bra för miljön, det skulle dessutom ge nya jobb.

Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för år 1997. Regeringen och

Centern anslog 19 (!) miljoner. Ingenstans i budgeten är skillnaden mellan

behov och anslag så stort som just på anslaget Sanering och återställning av

miljöskadade områden. Anslaget föreslås dessutom sjunka 1998 och 1999.

Miljöpartiet de gröna förutsätter att satsningar för att åtgärda

miljöskadade områden kommer att finnas med i vårbudgeten då enligt uppgift

regeringen skall visa hur man vill ta sig framåt på den väg som skrivelsen

anger att man vill anträda.

För att snabbt kunna komma i gång med nödvändiga insatser anser Miljöpartiet

de gröna att medel ur anslaget Program för omställning till hållbar utveckling

skall kunna anslås till rening av miljöskadade områden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................1

Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1

Motionerna............................................2

Motioner med anledning av skrivelsen 2

Motioner från allmänna motionstiden 1996 4

Utskottet............................................10

Inledning 10

Miljöpolitikens inriktning m.m. 11

Skrivelsen 11

Motionerna 12

Utskottets överväganden 15

Agenda 21 19

Miljöbalksarbetet och miljölagstiftningen i övrigt 20

Motionerna 20

Utskottets överväganden 21

Energi och luftföroreningar, m.m. 21

Skrivelsen 21

Motionerna 22

Utskottets överväganden 23

Biologisk mångfald m.m. 25

Motionerna 25

Utskottets överväganden 26

Kretslopp, avfall, återvinning m.m. 27

Skrivelsen 27

Kretsloppet stad landsbygd m.m. 27

Producentansvaret 27

Motionerna 28

Kretsloppet stad landsbygd m.m. 28

Producentansvaret 29

Sophantering och återvinning m.m. 30

Vissa övriga frågor 31

Utskottets överväganden 31

Kretsloppet stad landsbygd m.m. 31

Producentansvaret 34

Sophantering och återvinning m.m. 36

Vissa övriga frågor 39

Jordbruk 40

Skrivelsen 40

Motionen 40

Utskottets överväganden 40

Kemikalier m.m. 43

Motionen 43

Utskottets överväganden 43

Utbildning, forskning och utveckling 44

Skrivelsen 44

Motionen 44

Utskottets överväganden 45

Övrigt 45

Hemställan 45

Reservationer........................................49

1. Ekonomisk tillväxt och miljöpolitik m.m. (mom. 1) 49

2. Ekonomiska styrmedel (mom. 11) 50

3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) 50

4. Miljöanpassade kommunikationer (mom. 19) 52

5. Beräkning av utsläpp per capita (mom. 20) 52

6. Försurningseffekter m.m. (mom. 22) 53

7. Skyddsvärda naturområden (mom. 23) 53

8. Redovisning av biologisk mångfald (mom. 24) 54

9. Traditionella sorter av köksväxter (mom. 26) 55

10. Biogödsel (mom. 28) 55

11. Deponering av kvicksilver m.m. (mom. 42) 56

12. Arbetsmaskiner m.m. (mom. 45) 56

13. Mottagningsstationer i hamnar för olja m.m. (mom. 46) 57

14. Mekaniska rengöringsanläggningar (mom. 48) 57

15. Statistisk redovisning av bekämpningsmedel (mom. 50) 57

16. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) 58

17. Avveckling av vissa kemiska ämnen m.m. (mom. 54) 58

Särskilda yttranden..................................59

1. Miljön som överordnat område i politiken (mom. 7) 59

2. Tillsyn och oanmälda kontrollbesök (mom. 13) 59

3. Utsläpp av koldioxid m.m. (mom. 18) 60

4. Laxfisket i Östersjön (mom. 25) 60

5. Producentansvar för batterier (mom. 37) 61

6. Odling av genmodifierade grödor (mom. 52) 61

7. Ändrade anslagsbestämmelser (mom. 53) 62