Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

1997-02-04 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:JoU13, Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU13

Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1996/97

JoU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande tre motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1996 om trädgårdsnäringens konkurrenssituation. Utskottet

föreslår att motionsyrkandena överlämnas till den av regeringen tillsatta

utredningen om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektorns

omställning och expansion.

Motionerna

1996/97:Jo202 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska

trädgårdsnäringens konkurrenssituation.

1996/97:Jo231 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en skyndsam utvärdering av trädgårdsodlingens konkurrensvillkor.

1996/97:Jo247 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

stärka den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation.

Utskottet

Motionerna

I tre motioner från den allmänna motionstiden 1996 uppmärksammas den svenska

trädgårdsnäringens konkurrenssituation. Enligt motion Jo202 är kostnaden för

tillfälligt anställd personal hög på grund av den säsongsinriktade

produktionen. Skillnader i nivån på skatter och sociala avgifter mellan

Sverige och andra EU-länder påverkar därför konkurrensförhållandet mellan

svensk och utländsk trädgårdsproduktion på ett negativt sätt. Detta kan bl.a.

leda till att den svenska jordgubbsodlingen slås ut. Regeringen bör därför

snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur den svenska

trädgårdsnäringen skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande

företag inom andra EU-länder. I motion Jo231 (m) yrkas på en skyndsam

utvärdering av trädgårdsodlingens konkurrensvillkor. Enligt motionärerna

innebar EU-medlemskapet en omedelbar förändring av konkurrenssituationen för

den svenska trädgårdsodlingen. Till skillnad från Finland och Österrike kom

Sveriges inträde i gemenskapen att ske helt utan övergångsarrangemang vilket

för trädgårdsföretagen har inneburit stora påfrestningar. Flera av

trädgårdsnäringen själv påtalade konkurrensnackdelar har hittills lämnats utan

åtgärd. Som exempel kan nämnas arbetskraftskostnaderna för tillfälligt

anställd personal vid skörd, struktur- och utvecklingsfonder samt vissa

avgifter/skatter för bl.a. obligatorisk kvalitetskontroll. Mot denna bakgrund

bör en omgående utvärdering göras av den svenska yrkesmässiga

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

trädgårdsodlingens konkurrenssituation i förhållande till övriga EU-stater.

Även i motion Jo247 (s) konstateras att EU-medlemskapet för svensk

trädgårdsnärings del inte medförde några övergångsåtgärder för att kompensera

förlusten av tullskyddet. Härtill skall läggas de skatter och avgifter som

påfördes trädgårdsnäringen vid finansieringen av det svenska EU-medlemskapet.

Den huvudsakliga ambitionen i den svenska odlingen är att värna om den

inhemska marknadsandelen genom att utveckla svenska produkter och slå vakt om

en nationell profil. Detta förutsätter att svenska produkter inte utsätts för

en konkurrens på ojämlika villkor vad gäller produktionens kostnader och

förutsättningar i övrigt. Det borde vara en angelägen uppgift för samhället

att ta ett helhetsgrepp på den svenska trädgårdsnäringen. Inledningsvis bör en

genomgripande analys göras av den svenska trädgårdsnäringens

konkurrenssituation i jämförelse med andra länder inom EU.

Utskottets överväganden

Trädgårdsnäringen omfattades före år 1995 inte av jordbruksprisregleringen och

har därmed inte tidigare blivit föremål för marknadsreglerande åtgärder av det

slag som förekommer inom EU. De trädgårdsnäringspolitiska medlen har i stället

bestått av ett gränsskydd som varierat stort med den svenska säsongen samt

stöd för rationalisering, rådgivning, forskning, försöksverksamhet och

utbildning. Genom EU-medlemskapet omfattas den svenska trädgårdsnäringen

numera av den gemensamma jordbrukspolitiken och därmed av EU:s

marknadsreglering av färska frukter och grönsaker. Trädgårdsnäringen har också

tillgång till startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller

renskötselföretag (SFS 1995:1195). Fr.o.m. år 1997 införs dessutom ett

investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller

renskötselföretag (SFS 1996:1431). Stödgrundande investeringar är bl.a.

investeringar i slutna odlingssystem inklusive ny- och ombyggnad av växthus

för att eliminera växtnäringsförluster, investeringar vid trädgårdsföretag som

avser åtgärder för skydd av den yttre miljön samt energibesparing eller

övergång till biobränsle inklusive ny- och ombyggnad av växthus och

investeringar i anläggningar för att tillvarata eller minska vissa utsläpp.

Härutöver kan nämnas att det första förädlings- och avsättningsledet omfattas

av det särskilda investeringsstödet till bl.a. livsmedelsindustri (SFS

1995:1271). Stödet avser bl.a. färska och förädlade grönsaker, frukt och bär.

Som framhålls i motionerna Jo202, Jo231 och Jo247 har Sveriges EU-medlemskap

i olika avseenden ändrat förutsättningarna för den svenska trädgårdsnäringen.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Det kan därför finnas skäl att närmare analysera trädgårdsnäringens

möjligheter att konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom

andra EU-länder. Enligt utskottets mening bör frågan överlämnas till den i

september 1996 av regeringen särskilt tillkallade utredaren med uppgift att

lägga fram förslag till ett program för att påskynda livsmedelssektorns

förnyelse och expansion. Utredningen skall särskilt studera frågor kring

förutsättningarna att stärka sektorns internationella konkurrenskraft bl.a.

genom att öka förädlingsgraden och exporten samt att förbättra försörjningen

med högkvalitativa råvaror (dir. 1996:73).

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att motionerna Jo202,

Jo231 och Jo247 överlämnas till Utredningen om vissa frågor av särskild

betydelse för livsmedelssektorns omställning och expansion för vidare

beredning. Vad utskottet anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande trädgårdsnäringens konkurrenssituation

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo202, 1996/97: Jo231

och 1996/97:Jo247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 4 februari 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar

Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson

(s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).