Bet. 1996/97:JoU14

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU14

Livsmedelskontroll

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

JoU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 22 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996

rörande bl.a. ursprungsmärkning av livsmedel, genetiskt modifierade

organismer, s.k. functional foods och importkontroll. Motionerna avstyrks,

bl.a. med hänvisning till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och pågående

arbete med frågorna.

Till betänkandet har fogats 4 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ursprungsmärkning och innehållsredovisning.

1996/97:Jo502 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en strategi för att öka

andelen vegetabilier i vår kost,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kravet att det på förpackningar skall märkas om varan är genetiskt

modifierad.

1996/97:Jo504 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av rättvisa och konkurrensneutralitet mellan olika odlings- och

kvalitetssäkringssystem.

1996/97:Jo505 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att omedelbart fastställa

radongränsvärden för dricksvatten och därvid beakta de av Livsmedelsverket

föreslagna värdena.

1996/97:Jo508 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett statligt ansvar

för kontroll av animaliska livsmedel som importeras från tredje land.

1996/97:Jo515 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om märkning av livsmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lagstiftning vad gäller s.k. functional food,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglerna för antibiotika och kadavermjöl,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kontroll av importerade livsmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärdsprogram för att minska spridningen av salmonella inom EU.

1996/97:Jo518 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär ett direktiv till Livsmedelsverket om krav på att omestrade fetter måste

finnas med på en innehållsdeklaration.

1996/97:Jo520 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för hur konsumtion

av kött i Sverige kan minska,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige kraftfullt agerar för att

EU skall anta ett program för hur konsumtion av kött inom EU kan minska.

1996/97:Jo522 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om klarare regler för "functional foods" och för svensk

livsmedelsindustris möjligheter att hävda sig på denna växande marknad.

1996/97:Jo533 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen som sinmening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftning kring s.k.

functional food.

1996/97:Jo604 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att oklarheter i gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel

reds ut.

1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ursprungsmärkning av livsmedel.

1996/97:Jo778 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta till vara erfarenheterna från sötvattenframställning genom

osmos.

1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ursprungsmärkning.

1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lagstiftning om ursprungsmärkning samt märkning med

produktionsmetod,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett regelverk för functional food.

Utskottet

Märkning av livsmedel

Motionerna

I ett flertal motioner tas frågan upp om ursprungsmärkning av livsmedel.

Motionärerna bakom motion Jo258 (c) yrkande 2 anser att arbetet för

ursprungsmärkning och innehållsredovisning bör intensifieras. Staten och

näringen bör gemensamt ta krafttag för att initiera märkning och

innehållsredovisning bl.a. genom att stödja frivilliga konsumentorganisationer

och nätverk av konsumenter och producenter. Enligt motion Jo515 (c) yrkande 1

(delvis) bör ursprungsmärkningen avse råvarans och inte den förädlade

produktens ursprung. Vikten av att ursprungsmärkningen utökas betonas i motion

Jo729 (fp) yrkande 11. Härigenom ökar enligt motionärerna konsumenternas

möjligheter att stimulera ekologiskt producerade livsmedel. I motion Jo794 (v)

yrkande 19 anförs att ursprungsmärkningen bör vara obligatorisk och att

märkning av transportsätt från produktions- till inköpsstället bör införas i

form av t.ex. symboler för flyg, tåg, lastbil och drivmedel. I motion L708 (c)

yrkande 3 begärs lagstiftning om ursprungsmärkning samt märkning med

produktionsmetod. Sverige bör lagstifta om obligatorisk ursprungsmärkning och

verka för införande av ursprungsmärkning i EU. Formerna för märkning med

produktionsmetod bör utredas.

I motionerna Jo502 (kd) yrkande 2 och Jo515 (c) yrkande 1 (delvis) framförs

krav på märkning på förpackningen av genetiskt modifierade varor.

Enligt motionärerna bakom motion Jo518 (mp) bör regeringen utfärda direktiv

till Livsmedelsverket om krav på uppgift om omestrade fetter på

innehållsdeklarationen.

Utskottets överväganden

Flertalet av EG:s rättsakter på livsmedelsområdet är totalharmoniserade, dvs.

det är inte tillåtet för något medlemsland att ha vare sig strängare eller

liberalare bestämmelser. EG:s regler bygger i stora delar på internationella

rekommendationer från Codex Alimentarius, samlingsnamnet för FAO:s (FN:s

livsmedelsorgan Food and Agriculture Organization) och WHO:s gemensamma

program för bl.a. standarder, riktlinjer och råd.

Det förhållandet att bestämmelser om livsmedel i stor utsträckning är

totalharmoniserade innebär att Sverige inte kan införa nationella särregler i

de ämnen som tas upp i flera motioner. Med hänsyn till frågornas stora

intresse för bl.a. svenska konsumenter redovisar utskottet ganska utförligt

vilka bestämmelser som gäller och hur Sverige agerar i livsmedelsfrågor.

EG:s direktiv nr 79/112/11 om märkning av livsmedel tillåter inte

obligatoriska krav på ursprungsmärkning, en fråga som vid flera tillfällen

tagits upp av Sverige. I oktober 1996 överlämnade kommissionen ett förslag

till rådet om ett system för frivillig, detaljerad märkning av nötkött och

köttprodukter, såsom ursprungsland, region, information om utfodring m.m.

Förslaget har därefter diskuterats i arbetsgrupper och på ministerrådsmöten.

Sveriges huvudståndpunkt är att vissa uppgifter i märkningen, såsom ursprung,

ras och uppfödningsförhållanden, bör vara obligatoriska.

Enligt rådets förordning om skydd för geografiska beteckningar och

ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EEG) nr 2081/92

gäller att för jordbruksprodukter avsedda för konsumtion och vissa bearbetade

livsmedel beteckningarna efter ansökan av en sammanslutning av producenter kan

införas i ett särskilt register som förs av kommissionen. En förutsättning för

att andra producenter skall få använda en skyddad beteckning är att de

uppfyller förordningens krav vad gäller produktspecifikation och kontroll samt

bedriver verksamhet inom ifrågavarande geografiska område. För skydd för

geografisk beteckning räcker att endast ett led i produktionen hänför sig till

en viss region medan ursprungsbeteckning kräver att hela produktionen sker

inom regionen. Exempel på produkter med skyddad ursprungsbeteckning är

parmaskinka, fetaost och gorgonzola.

Rådets förordning om särartsskydd (EEG) nr 2082/92 omfattar samma produkter

som förordningen om ursprungsbeteckningar. Beträffande bearbetade livsmedel

skyddas en benämning på ett livsmedel med en viss särart, men krav på

anknytning till viss region saknas. Det är i stället fråga om en i sig mycket

särpräglad produkt. Inte någon produkt har ännu erhållit särartsskydd men för

närvarande behandlas en ansökan om skydd för mozzarellaost. För Sveriges del

kompletteras förordningarna av lagen (1995:1336) om skydd för beteckningar på

jordbruksprodukter och livsmedel, m.m.

Vad gäller innehållsredovisning har ett förslag till ändringar i direktivet

om märkning av livsmedel varit föremål för förlikning mellan rådet och

parlamentet. Förlikningskommitténs förslag omfattar bl.a. bestämmelserna

rörande den beteckning under vilken ett livsmedel saluhålls, språket i

märkningen, mängddeklaration om vissa ingredienser, stärkelse som kan

innehålla gluten samt livsmedel som består av en enda ingrediens. Ändringarna

innebär förbättringar från konsumentsynpunkt i jämförelse med tidigare

bestämmelser, och Sverige röstade ja till förslaget. Sverige arbetar aktivt

både inom Codex Alimentarius och EG för att förbättra bestämmelserna för

innehållsdeklaration av sammansatta ingredienser. I dag gäller att om en

sammansatt ingrediens utgör mindre än 25 % av det färdiga livsmedlet behöver

endast beteckningen på den sammansatta ingrediensen anges, t.ex. majonnäs i

potatissallad. Inom Codex Alimentarius har Norge i samråd med Sverige, Finland

och Island utarbetat förslag till ändrade regler som bl.a. innebär att 25-

procentsgränsen skall sänkas till 5 % och att vissa allergena ingredienser

alltid skall deklareras.

Alltsedan Sveriges inträde i EU har det rått bred politisk enighet om

angelägenheten av att alla till buds stående resurser bör utnyttjas för att

Sverige skall söka påverka utvecklingen inom EG i riktning mot en högre

skyddsnivå som tillgodoser konsumenternas intresse. Som särskilt viktigt

framhölls år 1994 förbättrad livsmedelskontroll och höjda kvalitets- och

hälsokrav (yttr. 1994/95:LU1y). Det framhölls också som angeläget att från

svensk sida arbeta för att åstadkomma tillfredsställande ursprungsmärkning och

andra förbättringar av märkningsreglerna, vilket utgör viktiga faktorer för

konsumenternas möjligheter att välja den mat de vill ha på marknaden. Som

utskottet redogjort för ovan tillåter inte EG:s direktiv nr 79/112/11 om

märkning av livsmedel obligatoriska krav på ursprungsmärkning. I den

diskussion som pågår om införande av ett system för frivillig märkning med

vissa uppgifter är - som ovan anförts - den svenska ståndpunkten att vissa

uppgifter bör vara obligatoriska. EG:s märkningsregler hindrar emellertid inte

att livsmedelsindustrin och handeln frivilligt lämnar ytterligare information

som är värdefull för olika konsumentgrupper. Redan våren 1994 förutsatte

lagutskottet att enskilda företag i olika branscher skulle använda sig av det

konkurrensmedel som en tillfredsställande märkning utgör (bet. 1993/94:LU22).

Ett år senare redogjorde lagutskottet för den rekommendation som

livsmedelsindustrins branschorgan givit sina medlemmar att behålla den

tidigare märkningen med hänsyn till allergikernas behov. Även om det förekom

att enskilda livsmedelsbutiker inte alltid hade en märkning som motsvarade

branschens rekommendationer ansåg lagutskottet utvecklingen tillfredsställande

(bet. 1994/95:LU20). Enligt vad jordbruksutskottet inhämtat föreligger i dag

en bred samsyn och ett nära samarbete mellan Livsmedelsverket och

livsmedelsbranschen härvidlag. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det

anslag på 30 miljoner kronor som under förra budgetperioden inrättades för

konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet (bet.

1994/95:JoU13). Anslaget var avsett att användas för att bättre ta till vara

konsumenternas intressen och inriktades på t.ex. insatser för förstärkt

information till konsumenter, livsmedelskontroll och tydligare varumärkning.

Konsumenter med speciella behov skulle särskilt uppmärksammas. Utskottet vill

också erinra om den konsumentpanel som år 1995 inrättades vid Livsmedelsverket

med syfte att bättre ta till vara konsumenternas synpunkter på

livsmedelsområdet.

Svenska livsmedel håller av tradition hög kvalitet. Goda och rationella

produktionsförutsättningar med höga miljömässiga och djuretiska krav gynnar

konsumenterna och främjar svensk livsmedelsindustri och dess möjligheter att

göra sig gällande på exportmarknaden. Härtill har regeringen förklarat att

Sverige aktivt skall verka för att inom EU bl.a. förstärka

livsmedelskontrollen, minimera användningen av tillsatser, införa en bättre

märkning av livsmedel samt öka livsmedlens tjänlighet genom fördjupade

kvalitets- och hälsokrav. Av utskottets redovisning ovan framgår att de

synpunkter som framförs i motionerna omfattas av en gemensam grundsyn och i

allt väsentligt är föremål för uppmärksamhet och åtgärder inom flera områden.

Utskottet förutsätter att regeringens och berörda myndigheters arbete även

fortsättningsvis präglas av den höga ambitionsnivå som sedan Sveriges inträde

i EU varit kännetecknande för vårt lands agerande på livsmedelsområdet.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening motionerna Jo258

yrkande 2, Jo515 yrkande 1 i aktuell del, Jo729 yrkande 11, Jo794 yrkande 19

och L708 yrkande 3 inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

S.k. novel foods

Som nya livsmedel, s.k. novel foods, betecknas livsmedel och

livsmedelsingredienser som hittills inte i någon större utsträckning har

konsumerats inom gemenskapen, t.ex. genmodifierade tomater, vissa organismer,

svampar, alger och tallbarrsolja för matlagning. Hösten 1995 antog

ministerrådet en gemensam ståndpunkt om märkning av nya livsmedel. Sverige

ansåg kraven på märkning otillräckliga och röstade därför nej till

ståndpunkten. Sedan ett ändringsförslag från Europaparlamentet med ökade krav

på märkning inte hade accepterats av rådet tillsattes en förlikningskommitté.

Ett gemensamt utkast från förlikningskommittén godkändes av ett enigt

ministerråd den 20 december 1996 och av en majoritet i Europaparlamentet den

16 januari 1997 (direktiv nr 79/112/EG och förordning nr (EG) 258/97).

Beslutet innebär att ett ansökningsförfarande införs där bl.a.

hälsoriskvärdering och miljöriskbedömning skall ha gjorts innan ett nytt

livsmedel släpps ut på marknaden. Innehåller ett livsmedel genetiskt

modifierade organismer skall detta alltid anges. Vad gäller livsmedel som

innehåller ämnen som inte finns i en redan förekommande, jämförbar produkt och

som kan ha effekter på hälsan hos vissa befolkningsgrupper skall dessa ämnen

redovisas, liksom ämnen mot vilka det kan framföras etiska betänkligheter.

Slutligen skall konsumenten informeras om samtliga egenskaper, t.ex.

sammansättning, näringsvärde eller näringsmässiga effekter och avsedd

användning, som gör att ett nytt livsmedel skiljer sig från redan förekommande

jämförbara produkter. Märkningen skall ange vilka egenskaper som har

förändrats och vilken metod som har använts. Detta skulle exempelvis kunna

gälla rapsolja med genetiskt förändrad fettsyresammansättning. För genetiskt

modifierade livsmedel gäller i övrigt lagen (1994:900) och förordningen

(1994:901) om genetiskt modifierade organismer som grundar sig på EG:s

direktiv (EEG) nr 90/220. Av direktivet framgår att tillverkaren eller

importören av en sådan produkt skall ansöka om tillstånd innan produkten

släpps ut på marknaden första gången. Ansökan görs hos Livsmedelsverket och

skall göras för varje nytt livsmedel som innehåller eller består av genetiskt

modifierade organismer även om samma organism bedömts i en tidigare ansökan

(SLV FS 1995:3).

Våren 1996 behandlade utskottet motioner om genetiskt modifierade organismer

(bet. 1995/96:JoU11, rskr. 1995/96:243). I betänkandet föreslog utskottet ett

tillkännagivande angående märkning av produkter som innehåller, består av

eller framställts av genetiskt modifierade organismer. Utskottet anförde bl.a.

att det grundläggande kravet från svensk sida måste vara att det genom

märkning tydligt framgår att en produkt innehåller eller består av sådana

organismer. Behovet av märkning var enligt utskottet särskilt stort när det

gäller livsmedel. Utskottet överlämnade till regeringen att med utgångspunkt i

vad utskottet anfört närmare bestämma formerna för och omfattningen av

märkningskravet och förutsatte att regeringen med största kraft och stor

tydlighet driver märkningsfrågan i internationella sammanhang. Slutligen

anförde utskottet att internationella överenskommelser givetvis måste beaktas

i den mån de blivit bindande för Sverige.

Genom EG:s nyligen fattade beslut om regler för riskvärdering och märkning

av bl.a. livsmedel som innehåller eller har framställts med hjälp av genetiskt

modifierade organismer är önskemålen i motionerna Jo502 yrkande 2 och Jo515

yrkande 1 i motsvarande del åtminstone delvis tillgodosedda. Motionerna

påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Med anledning av motion Jo518 med krav på märkning av livsmedel innehållande

omestrade fetter, dvs. fetter där fettsyrornas ursprungliga position i

fettmolekylen har förändrats för att fettet skall få vissa önskvärda

egenskaper, vill utskottet anföra följande. Som utskottet inledningsvis anfört

är flertalet av EG:s rättsakter på livsmedelsområdet, bl.a. reglerna om

märkning, totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är tillåtet för

något medlems-land att ha vare sig strängare eller liberalare bestämmelser.

EG:s regler hindrar däremot inte att livsmedelsindustrin och handeln lämnar

ytterligare information av värde för konsumenternas val av livsmedel. Något

riksdagens uttalande när det gäller innehållsdeklaration av omestrade fetter

finner utskottet emellertid inte påkallat. Motion Jo518 avstyrks.

S.k. functional foods

Motionerna

I några motioner behandlas frågan om s.k. functional foods, dvs. livsmedel som

påstås ha hälsobefrämjande effekter. I motionerna Jo515 (c) yrkande 2 och

Jo533 (mp) begärs lagstiftning om functional foods. Kraven i förhållande till

läkemedel bör preciseras, sambandet mellan functional foods och hälsa bör

utredas och svenska regler för försäljning och märkning bör utarbetas och

fastläggas. I motion Jo522 (m) yrkande 2 efterlyses klarare regler för

functional foods med tanke på svensk livsmedelsindustris möjligheter att

utveckla produkter på området och att hävda sig på en växande marknad. Även i

motion L708 (c) yrkande 4 föreslås införande av ett regelverk för functional

foods. Behovet av fördjupad forskning om påverkan på människan av ämnen i

livsmedel betonas i motion Jo604 (m) yrkande 3, och gränsdragningen mellan

läkemedel och livsmedel bör enligt motionärerna utredas.

Utskottets överväganden

Med livsmedel förstås enligt 1 § livsmedelslagen (1971:511) ?matvara, dryckes-

vara, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor

med undantag av vara på vilken läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig?.

Läkemedel definieras i 1 § läkemedelslagen som ?varor, som är avsedda att

tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota

sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte?. Med

begreppet functional foods menas vanligen ett livsmedel som är avsett att

förtäras som en del av den dagliga kosten och som har förändrats i något

avseende för att ha en viss fysiologisk, dokumenterad hälsobefrämjande effekt

som inte kan uppnås genom den vanliga kosten, t.ex. tillförts levande

mikroorganismer eller speciell fibersammansättning eller fråntagits en

allergiframkallande beståndsdel. I begreppet ligger också att livsmedlet skall

saluföras med någon form av specifikt påstående om dess hälsofrämjande

egenskaper. Såväl i Sverige som inom EU saknas begreppet functional foods i

lagstiftningen. Det enda land som har infört särskilda regler för produkter

med hälsopåståenden är Japan. Inom EU har ett direktiv för hälsopåståenden

endast varit föremål för diskussion, medan inom ramen för Codex Alimentarius

enighet har uppnåtts om att påståenden om en produkts egenskap att förebygga,

behandla eller bota sjukdom inte skall tillåtas. De bestämmelser som för

Sveriges del är tillämpliga på functional foods är därför EG:s direktiv för

märkning av livsmedel (79/112/11), läkemedelslagen (1992:859), livsmedelslagen

(1971:511) och Livsmedelsverkets kungörelse med föreskrifter och råd om

märkning och presentation av livsmedel (SLV FS 1993:19). EG:s direktiv stadgar

i artikel 2 att märkningen inte får vara sådan att den ?på ett avgörande sätt

skulle kunna vilseleda köparen? och att ?märkningen inte får tillskriva

livsmedel egenskaper som förebygger, behandlar eller botar någon sjukdom hos

människor eller antyda sådana egenskaper?. Motsvarande regler i

Livsmedelsverkets kungörelse återfinns i 5 och 6 §§. Mot denna bakgrund medför

ett direkt hälsopåstående att en specifik produkt botar eller förebygger

sjukdomar att produkten måste registreras som läkemedel enligt

läkemedelslagen, varvid produktens hälsoegenskaper måste kunna styrkas med

omfattande dokumentation.

År 1990 antog livsmedelsbranschen ett program med regler för användningen av

hälsopåståenden vid märkning och marknadsföring av vissa livsmedel. Programmet

har reviderats och gäller i sin nya utformning sedan den 1 januari 1997.

Programmet har utformats i samarbete med Läkemedelsverket och Livsmedelsverket

och i enlighet med EG:s märkningsdirektiv. Utvärdering av det reviderade

programmet planeras ske ungefär vartannat år. Åtta vetenskapligt väl belagda

samband mellan kost och hälsa utgör enligt programmet grunden för de

hälsopåståenden som kan användas. Påståendet skall vara utformat i två steg

och bestå av dels en allmän upplysning om kost-hälso-sambandet, dels uppgift

om att produkten innehåller eller saknar de beståndsdelar som bidrar till

detta samband. Ett exempel kan vara: ?Mättade fettsyror höjer blodets

kolesterolhalt. X har låg halt mättat fett och låg total fetthalt.?

Den produktgrupp där specifika hälsopåståenden är vanliga utgörs av

produkter med levande mikroorganismer, s.k. probiotiska mikroorganismer.

Enligt läkemedelslagen medför ett sådant påstående att produkten skall

registreras som läkemedel. Dessa produkter omfattas inte av branschens

egenåtgärdsprogram. Utskottet har emellertid inhämtat att livsmedelsbranschen

avser att i ett senare tillägg till programmet närmare behandla denna

produktgrupp. Eftersom forskningen på området är relativt ny saknas i dag

erforderlig dokumentation av sambandet i produkterna mellan kost och hälsa,

varför ett s.k. tvåstegspåstående i vart fall för närvarande inte är

användbart i dessa fall. Branschen har därför uppdragit åt Stiftelsen Svensk

Näringsforskning att närmare klargöra vilka näringsfysiologiska samband som

kan styrkas med tillräcklig dokumentation för att ett hälsopåstående i

enlighet med programmet skall få användas. Utskottet har vidare inhämtat att

Livsmedelsverket har begärt besked från tillverkarna av denna produktgrupp om

vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att företagen skall

uppfylla reglerna i egenåtgärdsprogrammet. Därefter avser verket att ta

ställning till frågan om eventuella åtgärder med stöd av

livsmedelslagstiftningen.

Svenska livsmedel har av tradition hög kvalitet. Förutom egenskaper som

säkerhet, färskhet, näringsvärde och tillgänglighet har sambandet mellan kost

och hälsa kommit att spela en alltmer framträdande roll när begreppet

livsmedelskvalitet diskuteras. Ökad kunskap och nya forskningsrön gör det i

dag möjligt att framställa produkter med sammansättningar som skiljer sig från

livsmedel av mer traditionell karaktär och med hälsofrämjande egenskaper som

ett huvudsakligt argument i marknadsföringen. När det gäller gränsdragningen

mellan livsmedel och läkemedel gör utskottet bedömningen att lagtexten i

livsmedelslagen och läkemedelslagen i dessa avseenden i och för sig är

tillräckligt preciserad för att gränsdragningsproblem skall kunna undvikas.

Som anförs i motionerna kan oklarhet emellertid uppstå i de fall en produkt

som generellt sett uppfattas som ett livsmedel marknadsförs med påstådda

effekter på sjukdomar. På detta område är kunskaperna om sambandet mellan kost

och hälsa ännu relativt begränsade, och det saknas i dag vetenskapliga

effektstudier på människa när det gäller denna typ av mikroorganismer och

produkter. Enligt vad utskottet erfarit har Stiftelsen Svensk

Näringsforskning, som står till livsmedelsbranschens förfogande i

nutritionsfrågor, rekommenderat tillverkarna att ansöka om godkännande av

produkterna som naturmedel eller läkemedel för särskilda näringsändamål i de

fall en tillverkare har för avsikt att använda påståenden som inte ryms inom

egenåtgärdsprogrammet.

Av utskottets redogörelse ovan framgår att både Livsmedelsverket och

livsmedelsbranschen noga följer utvecklingen på området. Utskottet har vidare

erfarit att Jordbruksdepartementet den 26 februari 1997 kommer att anordna en

utfrågning om s.k. functional foods i syfte att inhämta ett brett

faktaunderlag inför kommande ställningstaganden i frågan.

De frågor som tas upp i motionerna Jo515 yrkande 2, Jo522 yrkande 2, Jo533,

Jo604 yrkande 3 och L708 yrkande 4 är således föremål för såväl regeringens

som berörda myndigheters och livsmedelsbranschens uppmärksamhet och

överväganden. Utskottet anser att det finns anledning för riksdagen att följa

utvecklingen på detta område. I avvaktan på resultatet av den verksamhet som

pågår och planeras är utskottet inte berett att nu föreslå några slutgiltiga

eller preciserade ställningstaganden från riksdagens sida.

Importkontroll

Motionerna

Inför en av regeringen aviserad översyn av livsmedelskontrollen framförs i

motion Jo508 (mp) kravet att staten skall ha ansvaret för kontrollen av

animaliska livsmedel som importeras från tredje land. Enligt motionärerna

bakom motion Jo515 (c) yrkande 5 bör Sverige återuppta sin gränskontroll till

dess EU har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med

salmonellaproblematiken.

Utskottets överväganden

Våren 1995 behandlade lagutskottet ett förslag från Riksdagens revisorer

angående kontroll av livsmedel (1994/95:RR8). Med anledning härav föreslog

lagutskottet ett tillkännagivande om en utvärdering av insatserna för

egenkontroll samt översyn av den regionala nivåns roll i livsmedelstillsynen

och av avgiftssystemet (bet. 1994/95:LU20, rskr. 1994/95:269). I enlighet med

riksdagens beslut har regeringen nyligen tillsatt en kommitté som skall utreda

fördelningen mellan stat och kommun vad gäller ansvaret för

livsmedelstillsynen, föreslå lämpliga former för tillsynen liksom för systemet

med tillsynsavgifter (dir. 1997:25). Kommittén skall vidare se över den

regionala nivåns roll i livsmedelstillsynen, utreda förutsättningarna för

interkommunal samverkan och utvärdera systemet med obligatorisk egentillsyn

för företagen. Även effekterna för små och medelstora företag samt intresset

av konkurrensneutralitet bör enligt direktiven uppmärksammas. Med det anförda

finner utskottet att syftet med motion Jo508 kan anses tillgodosett. Motionen

påkallar inte någon ytterligare riksdagens åtgärd.

I förhandlingarna inför Sveriges medlemskap i EU erhöll Sverige garantier

att färskt kött, ägg, levande nötkreatur, svin och vissa levande fjäderfä som

förs in i landet skall vara fria från salmonella. Enligt vad utskottet erfarit

har vid stickprovskontroller på importerat kött ett fåtal partier visat sig

innehålla salmonella trots att provtagning påstås ha skett i avsändande land.

Undersökningar som Livsmedelsverket har utfört under år 1996 visar emellertid

att förekomsten av salmonella i kött, oavsett köttets ursprung, inte ökar.

Dessa tilläggsgarantier kommer bli föremål för omprövning år 1998. Inför

omprövningen har Livsmedelsverket inlett en landsomfattande undersökning som

syftar till att kartlägga hur salmonellagarantierna för färskt kött

tillsammans med det kompletterande svenska regelverket tillämpas i praktiken.

Slutrapporten beräknas vara färdigställd under oktober 1997. När det gäller

foderråvaror, som betraktas som riskråvaror med avseende på förekomst av

salmonella, gäller sedan den 1 januari 1994 obligatorisk mottagarkontroll även

för vegetabiliska foderråvaror. Jämförelser med salmonellaförekomst före och

efter detta datum kan därmed inte anses rättvisande utan ökningen av antalet

positiva salmonellaprover i vegetabiliska foderråvaror torde - enligt vad

utskottet inhämtat - i första hand bero på införandet av den regelmässiga och

ökande provtagningen. Det har också kunnat konstateras att antalet

salmonellafall hos människor genom inhemsk smitta har minskat sedan inträdet i

EU. I sammanhanget vill utskottet erinra om EG-kommissionens beslut den 29

november 1996 om EU-bidrag till Sverige för förbättring av systemet för

veterinärkontroller mot tredje land (97/31/EG). Bidrag kommer att utgå med 50

% av den totala beräknade kostnaden om drygt 24 miljoner kronor. Bidrag utgår

för nybyggnad, ombyggnad och inköp av teknisk utrustning under år 1997 för att

befintliga gränskontrollstationer skall uppfylla EG:s krav. Utskottet har

emellertid ingen annan uppfattning än motionären i motion Jo515 om vikten av

en effektiv kontroll när det gäller salmonellaförekomst både på livsmedels-

och på foderområdet. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda

myndigheter även fortsättningsvis noga följer frågan och vid behov vidtar de

åtgärder som kan anses erforderliga. Med det anförda finner utskottet syftet

med motionens yrkande 5 i huvudsak tillgodosett. Motionen påkallar således

inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Övriga frågor

Motionerna

I motion Jo502 (kd) yrkande 1 begärs förslag om en strategi för att öka an-

delen vegetabilier i vår kost. Enligt motionärerna bakom motion Jo520 (v) bör

ett samlat program för minskningen av köttkonsumtionen utarbetas (yrkande 1),

och Sverige bör agera kraftfullt för att EU skall anta ett program för

minskning av köttkonsumtionen inom gemenskapen (yrkande 2). Bakgrunden till

motionerna är globala miljö- och resurshänsyn.

Behovet av rättvisa och konkurrensneutralitet mellan olika odlings- och

kvalitetssäkringssystem betonas i motion Jo504 (m). En utredning bör enligt

motionärerna tillsättas som belyser frågan om stimulans till olika varumärken

och kvalitetssäkringssystem så att dessa kan godkännas och konkurrera på en

fri och öppen marknad.

Reglerna för antibiotika och kadavermjöl måste enligt motionärerna bakom

motion Jo515 (c) yrkande 4 utformas så att Sverige får behålla nuvarande

regler även efter den övergångsperiod som gäller t.o.m. år 1998. Vidare bör

Sverige vara pådrivande när det gäller skärpning av EU:s regelverk. Ett

åtgärdsprogram för minskning av spridningen av salmonella inom EU bör

utarbetas i vilket skärpta regler för djurfoder och livsmedelskontroll bör

ingå (yrkande 6).

I motion Jo505 (kd) yrkas att radonvärden för dricksvatten fastställs

omedelbart. Härvid bör de av Livsmedelsverket föreslagna värdena beaktas.

Erfarenheterna från sötvattenframställning genom osmos bör enligt

motionärerna bakom motion Jo778 (mp) yrkande 6 tas till vara och denna typ av

vattenverk anläggas på särskilt drabbade skärgårdsöar.

Utskottets överväganden

Alltfler rapporter tyder på att den globala livsmedelsproduktionen inte längre

ökar i sådan takt att den håller jämna steg med ökningen av jordens

befolkning. På vissa försörjningsområden finns det uppgifter om en minskande

produktionsvolym både i absoluta och i relativa tal. Negativ miljöpåverkan i

form av jordförstöring, sjunkande grundvatten, föroreningar och erosion

präglar jordbruket i många befolkningstäta områden. Mot bakgrund av den

globala livsmedelssituationen antogs en handlingsplan vid FAO:s toppmöte i

november 1996. Enligt handlingsplanens punkt 1 skall varje medlemsland anta

ett nationellt handlingsprogram i överensstämmelse med sina resurser och sin

förmåga att uppnå individuella mål. Samtidigt skall medlemslandet samverka med

länder inom samma region och internationellt för att utarbeta gemensamma

lösningar på globala frågor om livsmedelssäkerhet. Som anförs i motionerna

Jo502 och Jo520 kan ekologisk livsmedelsproduktion med kretsloppsbaserade

produktionssystem vara ett medel för bättre resursutnyttjande, ändrade

matvanor ett annat. Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att

globala miljö- och resursfrågor kräver allt större uppmärksamhet i

livsmedelspolitiska sammanhang. Dessa frågor bör främst diskuteras inom ramen

för Sveriges verksamhet i EU, FAO och övriga internationella fora. I övrigt är

utskottet inte berett att föreslå några särskilda åtgärder från riksdagens

sida i denna fråga. Motionerna Jo502 yrkande 1 och Jo520 yrkandena 1 och 2

avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Med anledning av motion Jo504 vill utskottet erinra om att inom EU gäller

rådets förordning 2092/91 om ekologiskt odlade livsmedel. Enligt förordningen

får endast livsmedel som uppfyller i förordningen angivna krav på

produktionsmetoder förses med beteckningen ekologiskt odlade. De svenska

organisationer - KRAV, Sunda m.fl. - som marknadsför ekologiskt odlade

produkter vilar på frivilliga överenskommelser med odlarna. Dessa betalar en

viss avgift till sin organisation som genomför egenkontrollprogram.

Verksamheten och produktionen står under tillsyn av Jordbruksverket medan

Livsmedelsverket har tillsynen över livsmedelsindustrin, distributionen och

försäljningen i butikerna. Organisationerna måste givetvis garantera att

bestämmelserna i EU:s förordning uppfylls men kan härutöver frivilligt

garantera strängare produktionskrav. När det gäller användningen av

beteckningen miljövänlig saknas reglerad definition av begreppet men det

generella redlighetskravet enligt livsmedelslagen (1971:511) gäller givetvis

även här. Såvitt utskottet kan bedöma är de redovisade bestämmelserna

tillräckliga och ändamålsenliga för de situationer som avses i motionen.

Utskottet har i vart fall inte funnit anledning att ifrågasätta det system för

offentligrättslig kontroll och judiciell tvistlösning som kan tillämpas i fall

av otillbörlig marknadsföring av livsmedel, i den mån detta är syftet med

motionen. Utskottet avstyrker således motion Jo504.

Enligt Sveriges anslutningsavtal om medlemskap i EU gäller

övergångsbestämmelser t.o.m. den 31 december 1998 bl.a. i frågor som rör

djurfoder. Senast vid övergångsperiodens slut skall beslut fattas om Sverige

även fortsättningsvis kan behålla dessa bestämmelser. Till grund för

omprövningarna skall Sverige lämna utförliga vetenskapliga redogörelser för

sina ståndpunkter. Inför förhandlingarna har regeringen tillkallat en särskild

utredare för att sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och

bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande i frågan om fortsatt

förbud mot tillsatser i foder av bl.a. antibiotika och kemoterapeutika (dir.

1995:71). Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 1997. När det gäller

frågan om ett fortsatt förbud mot kadavermjöl i djurfoder uppdrog regeringen

den 6 juni 1996 till Jordbruksverket att i samråd med Statens

veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och

Fiskeriverket sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar

som är av betydelse för ställningstaganden till Sveriges fortsatta tillämpning

av förbudet och begränsningar i fråga om djurfoder. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 april 1997. Syftet med uppdragen är att visa om sådana

vetenskapligt baserade skäl föreligger att den svenska regleringen kan gälla

även efter nuvarande övergångsperiod. Motion Jo515 yrkande 4 torde därmed vara

tillgodosedd och påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller salmonellasituationen i EU:s övriga medlemsländer vill

utskottet hänvisa till ett uttalande av jordbruksministern där hon noterade

det växande inresset inom EU för den svenska salmonellakontrollen och

konstaterade att Sveriges har goda möjligheter att bidra med erfarenheter och

lärdomar på området (prot. 1996/97:27 2 §). Det anförda innebär att syftet med

motion Jo515 yrkande 6 får anses i huvudsak tillgodosett.

Utskottet har erfarit att frågan om fastställande av gränsvärden för radon i

dricksvatten och ersättning för sanering av radonförorenade

dricksvattenbrunnar under lång tid varit föremål för beredning i

Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att arbetet fortskrider med största

möjliga skyndsamhet. Syftet med motion Jo505 torde därmed vara tillgodosett.

Motionen påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller bedömningen av vissa metoders lämplighet för

sötvattenframställning kan utskottet konstatera att Livsmedelsverket nära

följer den allmänna utveckligen på vattenberedningsområdet. Enligt vad

utskottet inhämtat har någon utvärdering av den i motion Jo778 förordade

osmosmetoden inte gjorts. Det får emellertid i första hand anses ankomma på

berörda kommuner och fastighetsägare att ta ställning till behovet av

vattenrening och lämplig reningsmetod. Motion Jo778 yrkande 6 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ursprungsmärkning av livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo258 yrkande 2, 1996/97: Jo515

yrkande 1 delvis, 1996/97:Jo729 yrkande 11, 1996/97:Jo794 yrkande 19 och

1996/97:L708 yrkande 3,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande märkning av genetiskt modifierade livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 2 och 1996/97:Jo515

yrkande 1 delvis,

3. beträffande märkning av livsmedel som innehåller omestrade

fetter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo518,

res. 2 (mp)

4. beträffande s.k. functional foods

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo515 yrkande 2, 1996/97: Jo522

yrkande 2, 1996/97:Jo533, 1996/97:Jo604 yrkande 3 och 1996/97:L708

yrkande 4,

5. beträffande importkontroll av livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo508 och 1996/97:Jo515 yrkande 5,

res. 3 (c)

6. beträffande minskad köttkonsumtion

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 1 och 1996/97:Jo520

yrkandena 1 och 2,

res. 4 (v, mp)

7. beträffande konkurrensneutralitet mellan olika

kvalitetssäkringssystem

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo504,

8. beträffande regler för antibiotika och kadavermjöl

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo515 yrkande 4,

9. beträffande åtgärdsprogram mot spridning av salmonella inom EU

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo515 yrkande 6,

10. beträffande gränsvärden för radon i dricksvatten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo505,

11. beträffande sötvattenframställning genom osmos

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo778 yrkande 6.

Stockholm den 25 februari 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson

(m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s),

Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Märkning av livsmedel (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Svenska

livsmedel? och slutar med ?riksdagens sida? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att vissa uppgifter i märkningen av livsmedel

såsom ursprung, ras och uppfödningsförhållanden bör vara obligatoriska. Som

anförs i motion Jo794 är det emellertid också nödvändigt att konsumenterna ges

möjlighet att välja livsmedel med hänsyn till såväl transportslag som

transportsträcka för de livsmedel de väljer att köpa. I de diskussioner som i

dag förs om miljöutrymme har transporterna stor betydelse. Regeringen bör

därför undersöka möjligheterna att införa ett märkningssystem som anger hur

livsmedlet har transporterats från produktionsorten till inköpsstället.

Systemet kan till exempel utformas som symboler som anger hur transporten

skett och med vilka trafikslag. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo794 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det ovan anförda bör enligt utskottets mening motionerna

Jo258 yrkande 2, Jo515 yrkande 1 i aktuell del, Jo729 yrkande 11 och L708

yrkande 3 inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ursprungsmärkning av livsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 19 samt med avslag

på motionerna 1996/97:Jo258 yrkande 2, 1996/97:Jo515 yrkande 1 delvis,

1996/97:Jo729 yrkande 11 och 1996/97:L708 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Märkning av livsmedel som innehåller omestrade fetter (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Med anledning?

och slutar med ?Jo518 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo518 har numera de härdade fetterna i margariner

ersatts av omestrade fetter, dvs. fetter där fettsyrornas ursprungliga

position i fettmolekylen har förändrats för att fettet skall få vissa

önskvärda egenskaper, en process som endast har kosmetiskt syfte. Enligt vad

utskottet erfarit har de ursprungliga positionerna emellertid stor betydelse

för hur fettet absorberas av kroppen men kunskapen om omestringens effekter på

människors hälsa är ännu bristfällig. I enlighet med den s.k.

redlighetsprincip som gäller enligt livsmedelslagen (1971:511) och mot

bakgrund av dagens begränsade kunskaper om fetternas påverkan på folkhälsan

anser utskottet det vara ett berättigat konsumentkrav att livsmedel som

innehåller omestrade fetter förses med innehållsdeklaration härom. Enligt

utskottets mening bör Sverige inom EU aktivt verka för införande av

obligatorisk innehållsdeklaration med den utformning som beskrivs i motionen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo518 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande märkning av livsmedel som innehåller omestrade fetter

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo518 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Importkontroll av livsmedel (mom. 5)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I

förhandlingarna? och på s. 11 slutar med ?riksdagens sida? bort ha följande

lydelse:

De regler som gäller i övriga Europa för livsmedel, djurfoder och uppfödning

av djur skiljer sig i flera avseenden från de svenska bestämmelserna på

området. Mot den bakgrunden diskuterades innan Sverige blev medlem i EU frågor

om livsmedelskvalitet. Genom medlemskapet i EU har Sveriges möjligheter att

utföra salmonellakontroller vid gränserna minskat. I

medlemskapsförhandlingarna fick Sverige ett undantag som innebär att kött som

kommer från ett annat EU-land skall vara kontrollerat av en godkänd veterinär

och förklarat fritt från salmonella. Ett intyg om detta skall medfölja köttet

till Sverige. Kontroller utförda av de kommuner som nu har ansvaret för

importkontrollen, har visat att sådana intyg ibland saknas och att, även om

intyg föreligger, köttet trots detta innehåller salmonella. De regler och krav

som gäller enligt övergångsreglerna uppfylls alltså inte av vissa från andra

EU-länder exporterande företag, vilket skapar problem i Sverige. Tidigare har

vårt land varit förskonat från salmonellasmittade livsmedel, men av skäl som

anges ovan har förekomsten av salmonella i livsmedel dessvärre ökat, ett

förhållande som också påtalas i motion Jo515. Som anförs i motionen bör

Sverige, om inte handeln av köttvaror från andra EU-länder till vårt land sker

enligt de svenska övergångsreglerna, återuppta sin gränskontroll. Det är

dessutom viktigt att Sverige inom EU agerar pådrivande för att igångsätta ett

arbete med att lösa problemen med salmonella i foder och livsmedel. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo515 yrkande 5 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande importkontroll av livsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo515 yrkande 5 samt med avslag

på motion 1996/97:Jo508 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Minskad köttkonsumtion (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Alltfler

rapporter? och på s. 12 slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande

lydelse:

Världens spannmålsproducenter kan inte längre kan hålla jämna steg med

befolkningsökningen, vilket har medfört att spannmålstillgången per capita

minskar sedan år 1984. Eftersom jorden är på väg in i en livsmedelskris är det

inte längre tillräckligt att kräva att livsmedlen distribueras på ett rättvist

sätt.

Djurhållning i stor skala medför omfattande miljöförstöring. Det förmodligen

mest kända exemplet är den tropiska regnskogen som bränns och skövlas för att

bereda plats åt boskap. Jordens samlade boskapshjordar orsakar dessutom

erosion och ökenspridning och bidrar till ökad växthuseffekt, försurning och

övergödning, särskilt i regioner med intensiv djurhållning. Den globala

vattenbristen är ett alltmer akut problem och i dag används 70 % av de samlade

vattenresurserna i jordbruket för produktion av foder till boskap. Mot den

bakgrunden vore en minskad djurhållning önskvärd, vilket också framhålls i

motion Jo520. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett samhälle,

globalt eller nationellt, som har ambitionen att leva i samklang med naturen,

har starka skäl att övergå till mer extensiv djurhållning, vilket främjar en

långsiktigt hållbar utveckling i stället för att, som i dag, utarma

naturresurserna. Till en sådan positiv utveckling kan det ekologiska

lantbruket bidra, ett lantbruk vars främsta syfte är att utforma

resurseffektiva, kretsloppsbaserade produktionssystem som ger minimal

miljöpåverkan och producerar livsmedel med i ordets vidaste bemärkelse hög

kvalitet. Andra väsentliga syften med ett ekologiskt lantbruk är att ge

husdjuren livsbetingelser som tillgodoser djurens naturliga behov och att

utveckla ett kulturlandskap präglat av artrikedom och genetisk mångfald.

I dag väljer många konsumenter att minska eller helt utesluta kött och andra

animaliska livsmedel ur sin kost. Enligt utskottets mening stöder inte

statsmakterna i tillräcklig grad dessa i miljö- och

resursförbrukningshänseende positiva beslut. Staten bör med s.k. gröna skatter

låta den miljöförstöring som köttproduktionen medför påverka

livsmedelspriserna samt stödja information till allmänheten om de många

negativa konsekvenserna av köttkonsumtion. Som anförs i motionen bör ett

program för minskad köttkonsumtion i Sverige utarbetas. Regeringen bör

dessutom agera kraftfullt för ett program för minskning av köttkonsumtionen

även inom EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo520 yrkandena 1

och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda

finner utskottet syftet med motion Jo502 yrkande 1 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande minskad köttkonsumtion

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo520 yrkandena 1 och 2 samt med

avslag på motion 1996/97:Jo502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Ursprungsmärkning av livsmedel (mom. 1) och märkning av genetiskt

modifierade livsmedel (mom. 2)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Ett livsmedels kvalitet är viktig för konsumenten, men svår att bedöma vid

köptillfället. Vad som för konsumenten ger ett livsmedel högre kvalitet är

inte bara objektiva, definierbara egenskaper utan också subjektiva värderingar

hos den enskilde. En minimikvalitet skall garanteras i lagstiftningen och det

är av vikt att denna kvalitet upprätthålls och garanteras av samhället. En

aktuell fråga i detta sammanhang är förekomsten av salmonella i köttvaror, som

nu efter EU-inträdet kommer in i Sverige. Enligt svensk lag får denna smitta

inte förekomma i kött som förs in till eller saluförs i vårt land. Att

konsumenten kan känna sig säker på att detta tillgodoses är grundläggande för

ett bevarat förtroende för den mat vi köper.

För information till konsumenten om en produkts innehåll och om vissa andra

förhållanden i samband med framställningen av ett livsmedel är märkning av

produkten nödvändig. När det gäller t.ex. uppfödningsmetoder, foder,

användning av gifter och mediciner kan ursprungsmärkning vara en god

informationskälla för konsumenten. Vi vill i detta sammanhang påtala vikten av

att denna märkning är korrekt och entydig. För att detta skall kunna uppnås

krävs regler som måste omfatta minst ett land, men ännu hellre hela EU.

Sverige har enligt vår uppfattning en viktig roll i arbetet med att åstadkomma

dessa förändringar. Det är enligt vår mening regeringens ansvar att i detta

arbete företräda de svenska intressena.

Som redovisas i betänkandet är flertalet av EG:s rättsakter på

livmedelsområdet totalharmoniserade, vilket innebär att de gäller i hela EU.

För Sveriges del är detta ett problem eftersom vi har en livmedelsproduktion

med höga krav både vad gäller användning av bekämpningsmedel, medicinering av

djur och etiska regler för djuromsorg. Det är för oss alla angeläget att dessa

former för produktion av våra livsmedel kan bibehållas. Skall detta vara

möjligt får billigare alternativ som har producerats på ett sätt som inte

accepteras i Sverige inte tillåtas att konkurrera ut de svenska produkterna.

Märkning och information är därför viktig och märkningen bör ge besked om hur

ett livsmedel har producerats, om djuromsorg och om hänsyn till miljön. Skall

konsumenten kunna ta dessa hänsyn vid valet av livsmedel måste märkningen

vara sådan att dessa egenskaper och förhållanden framgår. Så förhåller det

sig emellertid inte i dag. EU:s regelverk tillåter inte en sådan märkning,

vilket enligt vår mening inte är tillfredsställande. Frågan ställs nu

ytterligare på sin spets när genförändrade produkter kommer in på den svenska

marknaden. Det syns inte på tomater, rapsolja eller cornflakes att de är

genförändrade; härför krävs märkning.

Sverige har agerat i EU för att få till stånd bättre och tydligare märkning

av livsmedel. Detta har hittills inte gett det resultat vi hade önskat. Vi

förutsätter emellertid att den svenska regeringen på olika sätt fortsätter

sitt arbete för att EU ändrar reglerna för märkning så att konsumenten kan ges

fullgod information. Det faktum att de beslut som nu tagits är bättre än

tidigare regler får inte göra att den svenska aktiviteten minskar.

Medvetenheten hos många konsumenter i Europa håller på att växa fram och det

är en viktig uppgift för Sverige i EU att driva på utvecklingen och öka

kunskapen hos EU-parlament och kommission.

2. Märkning av genetiskt modifierade livsmedel (mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Livsmedel framställda av genmanipulerade råvaror har redan nått de svenska

butikshyllorna. Karlshamns AB har använt ett parti sojabönor för produktion

där genmanipulerade sojabönor ingick. Produkter från detta parti har därefter

sålts till livsmedelsindustrin där de har använts som ingrediens i livsmedel.

Dessa livsmedel, bl.a. kex, har inte märkts, vilket enligt min mening är

mycket olyckligt och oacceptabelt. Miljöpartiet de gröna anser att

konsumenterna skall ges möjlighet att välja om man vill ha livsmedel som

innehåller genmanipulerade organismer eller produkter av sådana eller inte.

Skälen för varför man inte vill äta sådana livsmedel kan vara flera och bör

inte ifrågasättas.

De grödor som nu kommit ut på marknaden, dvs. soja och majs, har

genmanipulerats för att bli herbicidresistenta. Även en herbicidresistent raps

prövas för godkännande i EU, en gröda som kan komma att odlas i Sverige.

EG:s direktiv för s.k. novel foods träder i kraft i maj i år, men enligt

Livsmedelsverket anses direktivet redan gälla i vårt land. Eftersom direktivet

inte garanterar att produkter framställda av herbicidresistenta grödor kommer

att märkas kommer Miljöpartiet de gröna att verka för att Sverige förbjuder

import av såväl den genmanipulerade sojan som majsen.