Bet. 1996/97:JoU15

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU15

Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

JoU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1996/97:75 Skydd av hotade arter samt

aktionsplaner för biologisk mångfald jämte fyra följdmotioner med 38 yrkanden

och 22 motioner från allmänna motionstiden 1996 med 65 yrkanden.

Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att Kustbevakningen får polisiära

befogenheter även i sin verksamhet för att förhindra brott beträffande djur

och växter som tillhör skyddade arter. Tillsyns-, ansvars- och

förverkandebestämmelserna i lagen om åtgärder beträffande djur och växter som

tillhör skyddade arter utvidgas till att innefatta även motsvarande

bestämmelser i EU:s nya CITES-förordning. Arbetet med biologisk mångfald

kommer att successivt utvidgas till att omfatta fler sektorer och

sektorsmyndigheter. En nationell inventering av sjöar och vattendrag skall

genomföras och en rödlista över livsmiljöer skall upprättas. I den svenska

biståndsverksamheten i Östeuropa kommer ökad vikt att läggas vid aspekter om

biologisk mångfald.

Utskottet tillstyrker lagförslagen och ansluter sig till regeringens

överväganden. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående

arbete med olika frågor och till en aviserad proposition om miljöbalk.

Till betänkandet fogas 20 reservationer och 11 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:75 att

riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),

2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),

4. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),

5. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid

polisiär övervakning,

6. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) och

7. lag om ändring i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter

som tillhör skyddade arter.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1994:1818) om åtgärder

beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Förslaget innebär att

lagens bestämmelser om tillsyn, straff och förverkande även blir tillämpliga

vid genomförandet av EU:s nya förordning om skyddet av arter av vilda djur och

växter genom kontroll av handeln med dem. Vidare föreslås att lagen (1982:395)

om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning ändras så att

Kustbevakningen får polisiära befogenheter när myndigheten bedriver verksamhet

för att bekämpa brott mot författningar som gäller åtgärder beträffande djur

och växter som tillhör skyddade arter.

Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i naturvårdslagen

(1964:822), fastighetsbildningslagen (1970:988), ledningsrättslagen (1973:

1144), anläggningslagen (1973:1149) och jaktlagen (1987:259). Dessa

ändringsförslag är ett led i genomförandet i Sverige av bestämmelser om

artskydd och områdesskydd i EU:s naturvårdsrättsakter.

I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen (1982:395) om

Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning av innebörd att lagens

tillämpning även skall omfatta brott mot lagen (1992:1140) om Sveriges

ekonomiska zon.

Lagrådet har avgett yttrande över förslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

I propositionen redovisas även regeringens ställningstaganden till de

åtgärder och åtgärdsförslag som Naturvårdsverket och Boverket presenterat i

sina aktionsplaner för att bevara den biologiska mångfalden och hållbart

nyttja biologiska resurser. Nya åtgärder skall genomföras. En nationell

inventering av sjöar och vattendrag skall utföras. Arbetet med s.k. rödlistor

utvidgas till att också omfatta livsmiljöer. Arbetet med att upprätta och

fastställa rödlistor för hotade arter fortsätter. Inventeringar av hotade

arter prioriteras. Riskbedömningar om införsel och spridning av främmande

arter och genetiskt material skall utredas. Ett program för den genetiska

variationens betydelse för vissa arter som är av särskilt intresse från

nyttjande- eller bevarandesynpunkt skall upprättas. Underlag till en

sammanhållen rovdjurspolitik skall utarbetas. Informations- och

utbildningsinsatser om biologisk mångfald och hållbart nyttjande görs med

tonvikt på olika frivilligorganisationers medverkan. Myndigheterna inom

energi- och trafiksektorerna skall i ökad utsträckning beakta den biologiska

mångfalden vid planering och genomförande av sin verksamhet. Naturvårdslagens

förbud mot markavvattning utökas att gälla i ytterligare områden i Götaland.

Naturvårdsverkets arbete som central tillsynsmyndighet för tillämpningen av

lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade

arter och annan artskyddslagstiftning intensifieras.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1996/97:Jo22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering av de naturvårdande ersättningarna inom

jordbrukslandskapet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en redovisning av Jordbruksverkets informationskampanj om den

biologiska mångfalden i jordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bevarandefrågor i skogsbruket,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kalkning av sjöar och vattendrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fisket i Östersjön och Västerhavet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om naturvårdskriterier för projekt där Sida är engagerat.

1996/97:Jo23 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade resurser till Naturvårdsverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Tullverket skall ges samma polisiära befogenheter som

Kustbevakningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sektorsansvaret för den biologiska mångfalden inom försvaret

och utbildningssektorn bör förtydligas och preciseras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom jordbruket införa ett miljömål som jämställs med

produktionsmålet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om våtmarker,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett marint reservat för tumlare i Östersjön,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade anslag till kalkning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot utsättande av genetiskt förändrade organismer i naturen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall redovisa åtgärder för att säkerställa

livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av hur nybyggarnas rättigheter till jakt och fiske

hanterats,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och utbildningsinsatser

för att kunna bidra till förverkligandet av miljömålen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en strategi för hur den biologiska mångfalden och den

baltiska kulturmiljön kan bli en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för

framtiden.

1996/97:Jo24 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mål för bevarande av biologisk mångfald,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar av regelverket kring miljöstödsprogrammet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om överläggningar med EU för att åstadkomma mer flexibla tidsramar vad

gäller beslutsperioder för vissa miljöstödsåtaganden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om långsiktig finansiering av kalkningsverksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om genmodifierade jordbruksgrödor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik.

1996/97:Jo25 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår lagförslaget såvitt avser sista stycket i 19 c § i

förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Tullen bör ges samma befogenhet som Kustbevakningen beträffande

bekämpning av brott mot CITES-förordningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den nya förordningen som behövs för att kontrollen av handeln

med hotade arter skall bli effektiv skyndsamt skall remissbehandlas för att

kunna beslutas och träda i kraft samtidigt som föreslagen lagändring, dvs. den

1 juli 1997,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör utreda det förhållandet att många fågelarter

knutna till jordbrukslandskapet gått tillbaka kraftigt, klarlägga anledningar

och föreslå åtgärder och presentera dessa då regeringen återkommer till

riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk

mångfald,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att problem och åtgärder rörande marker som tidigare erhållit NOLA-

stöd bör belysas och åtgärder föreslås då regeringen återkommer med åtgärder

föranledda av Jordbruksverkets aktionsplan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att jaktfrågor skall flyttas från Jordbruksdepartementet till

Miljödepartementet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en översyn bör ske utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål

för jakten och att de arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån målet

avförs ur jaktbestämmelserna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en översyn och förändring bör ske av jakten så att jakt inte

får äga rum under häckningstid och att jaktförordningen revideras utifrån

detta,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en översyn och förändring bör ske av skyddsjakten i landet så

att denna genomsyras av krav att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte

kan motverkas på annat tillfredsställande sätt i enlighet med den nya lydelsen

av 5 § jaktlagen och i enlighet med gällande EU-direktiv och att

jaktförordningen ändras utifrån detta,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett tillfälligt moratorium för avverkning av urskog,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att myrskyddsplanen bör kompletteras och att medel bör anslås i

kommande budgetproposition så att den kan genomföras,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige

utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall

bevaras,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda hotet mot lövskogar och föreslå åtgärder så att hotet

mot de lövskogsberoende arterna minimeras,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör ta fram en plan för sanering av miljöskadade

områden med kostnader och tidsangivelse när sanering kan ske.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996

1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att naturvårdslagstiftningen skall tillämpas så att inga

skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att möjligheter att skydda särskilt värdefulla delar av en större

nyckelbiotop bör utredas,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av skyddsföreskrifterna för samtliga naturreservat.

1996/97:Jo701 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om oljeutsläpp till havs.

1996/97:Jo720 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydligare restriktivitet i dispensgivning från

strandskyddsreglerna.

1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder mot oljeutsläpp

i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inventering av frivilliga avsättningar av mark för

naturvårdsändamål.

1996/97:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att en bestämmelse skall föras in i vattenlagen

(1983:291) med följande lydelse: Den som begått ett brott mot denna lag döms

vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är

tillämplig. Har brottet förövats i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas

vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i vattenlagen (1983:291) som löser det straffrättsliga problem

som uppkommit på grund av konventionsåtaganden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kravet på uppsåtligt handlande skall ändras vid brott mot

vattenföroreningslagen så att det räcker att visa att oljeutsläpp har skett,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall se över ansvarsbestämmelserna vad gäller brott

mot 10 kap. vattenföroreningslagen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall se över de bevissvårigheter som föreligger vid

oljeutsläpp,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Kustbevakningen måste ges utökade befogenheter att tillgripa

olika former av tvång mot utländska fartyg för att kunna säkra bevis.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om överläggningar angående gemensam finansiering av markinköp för

naturvårdsändamål.

1996/97:Jo731 av Urban Ahlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta straff för illegal

handel med utrotningshotade djur och växter.

1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet verkar för att

fjärrdetektion av olja skall upphöjas till att vara juridiskt bindande,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av

satellitbildsinformation för oljedetektion,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av

angelägna inventeringar i de svenska havsområdena,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Artdatabankens angelägna arbete med att ta fram rödlistor,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i internationella sammanhang bör vara drivande för att

motverka introduktion av främmande arter,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer

sprids via ballastvatten,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör ta initiativ till att inrätta en miljözon i

Östersjön.

1996/97:Jo743 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av

rutinerna vid registrering av vattenområden i Natura 2000.

1996/97:Jo745 av Ragnhild Pohanka och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att stärka de nordiska genbankernas verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppgiften att ansvara för och samordna alla former av bevarande

som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser och andra

djur som använts i det äldre hushållet bör samordnas hos en myndighet,

3. att riksdagen fördelar tillgängliga medel så att denna bevarandeuppgift

rörande biologisk mångfald kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.

1996/97:Jo746 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tvärvetenskaplig utredning för att utröna försurningens effekter

och kalkningens värde för flora och fauna samt de hälso- och socioekonomiska

effekterna.

1996/97:Jo750 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

att hela Jönköpings län skall omfattas av 19 § naturvårdsförordningen.

1996/97:Jo753 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att

ta fram ett handlingsprogram för att motverka den mänskliga spridningen av

främmande arter,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att

komma med förslag till hur Sverige bör agera i dessa frågor i internationella

fora.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskat utrymme för dispenser från strandskyddet i tätbefolkade

områden.

1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av

satellitbildsinformation för oljedetektion,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet bör verka för

att fjärrdetektion av olja skall upphöjas till att vara juridiskt bindande,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att krav på dubbla skrov bör införas för fartyg som anlöper svenska

hamnar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av inventeringsmetodiken för arter och listning av

angelägna inventeringar i de svenska havsområdena,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i internationella sammanhang bör vara drivande för att

motverka introduktion av främmande arter,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av teknik och metoder för att hindra att organismer

sprids via ballastvatten.

1996/97:Jo777 av Lennart Fremling och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av revidering av den svenska lagstiftningen inom ramen för

gällande konvention,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att åstadkomma ett bättre skydd för den marina miljön

genom att i praktiken effektivisera förfarandet från upptäckt av oljeutsläpp

till dom.

1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av Sveriges efterlevnad

av Bernkonventionen, Bonnkonventionen, våtmarkskonventionen,

fågelskyddsdirektivet och habitatdirektivet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ur regeringens program för utveckling av ett ekologiskt

hållbart samhälle anvisa en summa pengar till tätortsnära jord- och skogsbruk,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strandskydd,

9. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att finna principer

och metoder för hur en monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör ta lärdom av Finland i arbetet för att skydda

hotade arter,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utarbeta en svensk naturreservatsstrategi,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 5-procentsmålet måste bibehållas och ingå i utarbetandet av en

naturreservatsstrategi,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införsel av främmande fiskarter/stammar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilt skydd för viktiga lokaler för unika fiskstammar,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om marina reservat.

1996/97:Jo780 av Ulf Kero och Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

tillämpningen av naturvårdslagens bestämmelse om strandskydd.

1996/97:Jo783 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av lantrasen

svensk kullig boskap och att uppdrag ges till berörda verk och myndigheter för

att fullfölja detta arbete.

1996/97:Jo785 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till artskyddslagstiftning med den inriktning som i

motionen anförts.

1996/97:Jo790 av Kerstin Warnerbring och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för att minska oljeutsläpp i Östersjön.

1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt internationellt arbete för att bevara biologisk mångfald,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att påskynda arbetet med konkreta riktlinjer för den

biologiska mångfalden och att regeringen redan under 1997 återkommer till

riksdagen med förslag till riktlinjer för hur stora arealer och vilken typ av

skog som skall skyddas under de närmaste åren,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska mångfalden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om våra traditionella köksväxtsorter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att komplettera planeringen av naturskyddet för våra våtmarker,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att påskynda arbetet med att bevara de objekt som upptas i

myrskyddsplan för Sverige och att tillräckliga medel för detta avsätts,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i

naturvårdslagen och torvlagen att prövningen av energitorvärenden också sker

enligt naturvårdslagen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda om de skyddsinstitut som finns i naturvårdslagen är

tillräckliga med hänsyn till de marina reservatens speciella karaktär,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handel med hotade arter,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om innehåll i kommande miljöbokslut vad avser redovisning av mål,

åtgärder och biologisk mångfald,

15. att riksdagen hos regeringen begär komplettering av Sveriges bidrag till

Natura 2000 med ytterligare områden för att fullt ut följa direktiven vad

avser skydd av hotade arter och biotoper.

Utskottet

Uppvaktning

Representanter för Världsnaturfonden, WWF, har uppvaktat utskottet angående

EU:s miljöprogram för jordbruket.

Insatser mot fauna- och florakriminalitet

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att Naturvårdsverkets arbete som central

tillsynsmyndighet för tillämpningen av lagen (1994:1818) om åtgärder

beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och annan

artskyddslagstiftning bör intensifieras och ingå som en del i arbetet med att

genomföra en aktionsplan för biologisk mångfald.

I detta arbete bör enligt regeringen ingå att delta i särskilda

utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande myndigheterna samt

att vägleda länsstyrelserna i deras tillsynsarbete, bl.a. genom att utfärda

föreskrifter om tillsynsarbetet och anordna utbildning av länsstyrelsernas

personal.

Motionen

I motion Jo23 (v) hemställs om ökade resurser till Naturvårdsverket (yrkande

1). De ökade utbildningsinsatser som aviseras i propositionen bör enligt

motionärerna också omfatta verk och myndigheter som inte är uttryckligen

nämnda i propositionen, t.ex. Kustbevakningen.

Utskottets överväganden

I arbetet med förstärkt skydd för hotade växter och djur har Naturvårdsverket

som central tillsynsmyndighet en viktig uppgift att informera bl.a. de

brottsbekämpande myndigheterna om artskyddslagstiftningen. Som anförs i

propositionen bör i detta arbete ingå att delta i särskilda

utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande myndigheterna, dit

bl.a. Kustbevakningen hör. I budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop.

1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU2, rskr. 1996/97:114) beräknade

regeringen, trots en besparing med 11 miljoner kronor för verksamhetsområdet

Miljövård, att, genom omprioriteringar eller ytterligare besparingar, utrymme

kunde skapas för bl.a. en satsning på åtgärder för biologisk mångfald, som

bedömdes som en prioriterad del av miljöpolitiken, och ett informationsnät via

Internet som stöd i miljöarbetet hos myndigheter m.fl. Riksdagen beslutade i

enlighet med propositionen. När det gäller de nu aktuella lagförslagens

effekter på myndigheternas arbetsbelastning gör regeringen bedömningen att de

endast marginellt kommer att påverka arbetsbelastningen för de

brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheterna (prop. s. 41). För

Kustbevakningens del anser regeringen att, eftersom de nya befogenheterna

skall utföras inom Kustbevakningens ordinarie övervakningsverksamhet, de inte

bör medföra några direkta kostnadsökningar för myndigheten, utöver de

utbildningskostnader som införandet av en ny lagstiftning regelmässigt medför.

Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än regeringen vad gäller

resursbehovet, förutsätter att berörda myndigheter tar till vara och utvecklar

de möjligheter till samverkan när det gäller insatser mot fauna- och

florakriminalitet som kan anses påkallade för ett effektivt skyddsarbete.

Enligt den nya budgetordning som riksdagen har beslutat om fastställde

riksdagen efter förslag från regeringen i den ekonomiska vårpropositionen i

maj 1996 utgiftstak för staten. Utgiftstaket är treårigt och skall i princip

inte omprövas. I vårpropositionen lägger regeringen också fram ett förslag

till preliminär fördelning av utgifterna för de kommande tre budgetåren som

riktlinje för regeringens budgetarbete. Vid behandlingen av

budgetpropositionen tar riksdagen sedan slutlig ställning till regeringens

förslag om medelsfördelning inom respektive utgiftsområde. Närmare

överväganden om utökning eller fördelning av resurser i enlighet med motion

Jo23 (v) yrkande 1 bör således göras i samband med den nyligen framlagda

vårpropositionen eller vid den ordinarie budgetprövningen. Det anförda innebär

att utskottet avstyrker motionen i denna del.

Undantag från naturvårdsföreskrifter

Propositionen

Regeringen föreslår att 12 och 19 c §§ naturvårdslagen (1964:822), 3 kap. 2

§ fastighetsbildningslagen (1970:988), 8 § ledningsrättslagen (1973:1144) och

9 § anläggningslagen (1973:1149) ändras så att det klart framgår att vissa

beslut om undantag från naturvårdsföreskrift kräver tillåtelse av regeringen

om beslutet avser ett särskilt skyddsområde eller ett särskilt

bevarandeområde.

Motionen

I motion Jo25 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag såvitt avser 19 c §

andra stycket naturvårdslagen. Motionärerna anser det ologiskt och

oacceptabelt att det skall vara möjligt att över huvud taget bedriva

verksamhet inom särskilda skyddsområden som skadar områdets naturvärden

(yrkande 1).

Utskottets överväganden

Syftet med de av regeringen föreslagna ändringarna i bl.a. naturvårdslagen är

att det klart bör framgå att vissa beslut om undantag från

naturvårdsföreskrift skall kräva tillåtelse av regeringen. Som regeringen

anför är det emellertid inte alla av dessa undantagsbeslut som innebär sådan

risk för skada på områdets naturvärden att en särskild regeringsprövning är

motiverad. De undantagsbeslut beträffande vilka det är uppenbart att

verksamhet som prövas inte kommer att orsaka mer än obetydlig skada på

områdets naturvärden bör således undantas från kravet på regeringens prövning.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen och tillstyrker de föreslagna

ändringarna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo25 (mp)

yrkande 1 om avslag på regeringens förslag såvitt avser 19 c § andra stycket

naturvårdslagen.

Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid

polisiär övervakning ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter

även när myndigheten bedriver verksamhet för att hindra brott mot föreskrifter

i författningar som gäller åtgärder beträffande djur och växter som tillhör

skyddade arter.

Lagen bör även ändras så att Kustbevakningen får polisiära befogenheter

också när myndigheten bedriver verksamhet för att hindra brott mot lagen

(1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och med stöd av den lagen meddelade

föreskrifter.

Motionerna

Enligt motion Jo23 (v) bör Tullverket ges samma polisiära befogenheter som

Kustbevakningen när det gäller flora- och faunarelaterad verksamhet gentemot

annat land inom EU (yrkande 2). Befogenheter för Tullverket att ingripa vid

inre gräns, dvs. mot annat EU-land, när det gäller bekämpning av brott mot

CITES-förordningen begärs i motion Jo25 (mp) yrkande 2.

Utskottets överväganden

När det gäller kontrollen av Sveriges gränser mot tredje land har

tullmyndigheten rätt att enligt tullagen (1994:1550) och tullförordningen

(1994:1558) kontrollera att införsel och utförsel av djur och växter anmäls på

rätt sätt och att erforderligt tillstånd föreligger. Tullmyndighetens

kontroller är dels slumpmässiga, då transportmedel och andra utrymmen där

varor förvaras, handresgods och postförsändelser får undersökas, dels grundade

på konkreta misstankar om brott. Vid sådan misstanke får tvångsåtgärder

tillgripas enligt varusmugglingslagen (1960:418). I dessa fall kan

tullmyndigheten tillgripa starkare tvångsmedel såsom beslag, husrannsakan,

kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Enligt lagen tillkommer denna

rätt även tjänsteman vid Kustbevakningen. Eftersom sjögräns i EU-sammanhang

alltid betraktas som gräns mot tredje land gäller Kustbevakningens

befogenheter också annat land inom EU.

Enligt lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär

övervakning har tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som polisman

när det gäller förhindrande av vissa brott, som nu föreslås omfatta även

åtgärder beträffande skyddade djur- och växtarter.

Vad så gäller landgränsen mot annat EU-land har det hittills saknats

möjlighet att införa gränskontroll med tullmyndighet gentemot ett annat land

inom EU såvitt gäller hotade arter. Eftersom CITES-förordningen med förbud mot

bl.a. vissa transporter av hotade arter utgör en s.k. kompensatorisk åtgärd

kan en nationell reglering av den inre gränspassagen tillåtas om åtgärden

visar sig otillräcklig. Den nya CITES-förordningen som ytterligare stärker

skyddet för hotade arter har emellertid ännu inte trätt i kraft. Enligt

utskottets mening är det därför alldeles för tidigt att nu bedöma om

gränskontroller av trafik mot andra medlemsstater bör och får sättas in.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och

utvärderar effekterna av EU-förordningen sedan den tillämpats en tid. Om det

vid en sådan utvärdering visar sig att det skyddssystem som byggts upp inom

unionen inte är effektivt för att skydda hotade arter i Sverige, vill

utskottet redan nu peka på möjligheten att enligt EG-rätten återinföra ett

nationellt gränsskydd såvitt gäller transporter, framför allt export, av

hotade arter. Enligt vad utskottet erfarit har en av EG-kommissionen tillsatt

arbetsgrupp för CITES-frågor fått till uppgift att följa effekterna av den nya

förordningen inom hela unionen. I arbetsgruppen ingår representanter för

polis- och tullmyndigheterna från samtliga medlemsländer.

Effektiva insatser från rättsväsendets sida är avgörande för förhindrandet

av brottsligheten när det gäller hotade arter. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag om utvidgning av Kustbevakningens polisiära befogenheter.

I sammanhanget utgår utskottet från att de effektivitetsvinster som kan uppnås

även genom samverkan mellan berörda myndigheter tas till vara.

Det anförda innebär att utskottet i berörda delar avstyrker motionerna Jo23

(v) och Jo25 (mp) i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Jaktlagen

Propositionen

Jaktlagen (1987:259) föreslås ändras så att det framgår tydligare att

fågeldirektivets samt art- och habitatdirektivets bestämmelser har genomförts

i landet. Enligt regeringen bör 4 § ändras så att viltet skall vårdas även i

syfte att bevara de fågelarter som inte tillhör landets viltbestånd utan

endast tillfälligt förekommer i landet. I 5 och 9 §§ föreslås ett tillägg som

förtydligar att skadeförebyggande åtgärder som kan leda till störning eller

resultera i avlivning endast får vidtas om det inte finns någon annan

tillfredsställande lösning.

Härutöver föreslår regeringen en teknisk komplettering i lagens 10 a § där

områden uppräknas som omfattas av statens jakträtt.

Motionerna

Regeringens beredning av jaktärenden bör enligt motion Jo25 (mp) flyttas från

Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet (yrkande 6). I samma motion

begärs en översyn av jaktlagstiftningen utifrån Naturvårdsverkets

miljökvalitetsmål för jakten. De arter för vilka jakten inte kan motiveras

utifrån målet bör avföras ur jaktbestämmelserna (yrkande 7). Vidare bör enligt

motionärerna en översyn och förändring av jakten företas, så att jakt inte får

ske under häckningstid. Mot denna bakgrund bör jaktförordningen revideras

(yrkande 8). I yrkande 9 begärs en översyn och förändring av skyddsjakten i

landet i enlighet med den nya lydelsen av 5 § jaktlagen och gällande EU-

direktiv så att jakten genomsyras av kravet att skyddsjakt bara kommer i fråga

om skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Motsvarande

ändringar bör göras i jaktförordningen.

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo25 (mp) yrkande 6 vill utskottet anföra följande.

Vissa bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen har

ansetts av så grundläggande principiell karaktär att de fått sin plats i

regeringsformen (RF). Hit hör t.ex. reglerna om den institutionella ramen för

regeringsarbetet och om förfarandet i regeringsärenden. Enligt 7 kap. 1 § RF

fördelar regeringen ärendena mellan departementen. Detaljfördelningen anges av

regeringen i departementsförordningen (1982:1177). Av förarbetena till 7 kap.

1 § RF framgår att detta är regeringens exklusiva kompetensområde. I

Holmberg/Stjernquists kommentar till grundlagarna framhålls bl.a. att

departementsförordningen är regeringens ensak. Enligt utskottets mening är det

således en självklar princip att riksdagen inte skall göra uttalanden i en

fråga som gäller regeringens interna arbetsfördelning; lika självklart som att

regeringen aldrig framlägger förslag till riksdagen om t.ex.

ärendefördelningen mellan utskotten. Motion Jo25 (mp) avstyrks i denna del.

Enligt vad utskottet erfarit företas vart tredje år inom Regeringskansliet

en revision av jaktlagstiftningen efter förslag av Naturvårdsverket. Utskottet

utgår från att regeringen i samband med revisionen vidtar de åtgärder som kan

anses påkallade. Mot bakgrund härav finner utskottet inte anledning att

förorda någon särskild översyn i enlighet med yrkande 7 i motion Jo25 (mp).

Motionen avstyrks även i denna del.

I EU:s direktiv (79/409/EEG) finns regler till skydd för samtliga vilda

fågelarter (fågeldirektivet) som naturligt förekommer i medlemsstaterna.

Skyddet omfattar även ägg, reden och boplatser. Direktivet förpliktar

medlemsstaterna att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla

fågelpopulationen på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och

kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och

rekreationsbehov. I artikel 7 punkt 4 i direktivet stadgas att medlemsstaterna

särskilt skall se till att jakt inte sker under uppfödningssäsongen eller

under häckningens olika stadier. I enlighet härmed är sedan den 1 juli 1995

jakttiderna ändrade för vissa arter. Inom EG-kommissionen har uppmärksammats

att ytterligare åtgärder kan behövas för att försäkra vissa fågelarters

överlevnad, och en första rapport i frågan har utarbetats. Som utskottet

anfört ovan är den svenska jaktlagstiftningen dessutom föremål för regelbunden

revision. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter noga

följer utvecklingen på området och föreslår att motion Jo25 (mp) yrkande 8

avstyrks i den mån syftet med motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

I fågeldirektivets artikel 9 och i artikel 16 i art- och habitatdirektivet

(92/43/EEG) anges bl.a. de villkor som måste vara uppfyllda för att undantag

från direktivens förbud mot jakt eller annan störning av vilt får ske. Ett av

de grundläggande villkoren är att undantag inte får medges om det finns någon

annan tillfredsställande lösning. En sådan lösning kan vara att genom inhägnad

eller andra skyddsåtgärder begränsa skadorna. För att kopplingen till

undantagsartiklarna i direktiven skall framgå klart anser utskottet i likhet

med regeringen att 5 och 9 §§ jaktlagen bör kompletteras så att det direkt av

lagtexten framgår att störningen eller jakten endast får äga rum om

tillfredsställande lösning inte kan åstadkommas på annat sätt. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag i denna del. Mot bakgrund härav och

med hänvisning till den ovan nämnda revisionen av jaktlagstiftningen finner

utskottet syftet med motion Jo25 (mp) yrkande 9 i väsentliga delar

tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.

Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter

Propositionen

Tillsyns-, ansvars- och förverkandebestämmelserna i lagen (1994:1818) om

åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter bör enligt

regeringen utvidgas till att innefatta även motsvarande bestämmelser i EU:s

nya CITES-förordning. Ändringarna innebär också en precisering av vilka

överträdelser av förordningens bestämmelser som omfattas av straffansvar.

Motionerna

I motion Jo25 (mp) yrkande 3 begärs att den svenska förordningen om åtgärder

beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter skyndsamt skall

remissbehandlas för att kunna träda i kraft samtidigt med i propositionen

föreslagen lagändring, dvs. den 1 juli 1997. Enligt motion Jo797 (mp) yrkande

12 bör rekommendationerna i Nordiska ministerrådets miljörapport (1990:4)

arbetas in i lagstiftningen om handel med hotade arter. Skärpta straff för

illegal handel med utrotningshotade djur och växter efterlyses i motion Jo731

(s). Straffskalan bör höjas till lägst norsk nivå, dvs. fängelse upp till sex

år, och en generalklausul bör införas. Motionärerna bakom motion Jo779 (kd)

anser att Sverige bör ta lärdom av Finland i arbetet för att skydda hotade

arter. Detta innebär att CITES-kriminalitet bör bekämpas med höga böter eller

fängelse och att penningvärden bör fastställas för djur och växter som är

skyddade enligt naturskyddslagen (yrkande 11).

Utskottets överväganden

Med anledning av motionerna Jo25 (mp) yrkande 3 och Jo797 (mp) yrkande 12 vill

utskottet hänvisa till det svar som miljöministern nyligen gav på en

interpellation om handel med hotade arter (prot. 1996/97:96 9 §).

Miljöministern anförde bl.a. att, för att en effektiv reglering skall kunna

uppnås och omfattande byråkrati undvikas, den svenska lagstiftningen så långt

möjligt måste anknyta till EG:s regler. Förutom den nya rådsförordningen (EG)

nr 338/97 måste svensk lagstiftning även beakta de nya regler som kommer att

finnas i kommissionens nya förordning på området. Enligt miljöministern är

detta arbete inne i sitt slutskede och den svenska förordningen i de delar som

erfordras för genomförande av EG-förordningen kommer att träda i kraft

samtidigt med kommissionens och rådets förordningar, dvs. den 1 juni 1997.

Vissa andra delar, bl.a. regleringen av konservatorsverksamheten och

försäljning av djur i zoologiska butiker, kommer att remissbehandlas över

sommaren. Miljöministern gör bedömningen att en ny lagstiftning kan träda i

kraft under hösten 1997. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena

i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Utskottet delar den syn på miljöbrottens allvar som framförs i motionerna

Jo731 (s) och Jo779 (kd). Lagrådet behandlar för närvarande en lagrådsremiss

med förslag till miljöbalk. I förslaget ingår även frågor om skärpta straff

och tydligare påföljder för miljöbrott. Eftersom de långtgående förändringar

som där föreslås avser en mycket stor del av miljöområdet anser utskottet att

dessa ändringar bör behandlas samlat i den till hösten 1997 aviserade

propositionen med de möjligheter till överblick och lagharmonisering som där

kan ges. Utskottet kommer således att få anledning att i ett större sammanhang

ta ställning till de frågor som tas upp i motionerna. Med hänvisning härtill

bör motionerna i här berörda delar inte föranleda någon åtgärd.

Några viktiga utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald och generella

åtgärdsförslag - mål och program för bevarande och hållbart nyttjande av

biologisk mångfald

Propositionen

Naturvårdsverkets och Boverkets aktionsplaner utgör enligt regeringen

värdefulla bidrag i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.

Regeringen anser att arbetet med att utveckla uppföljningsbara mål och

åtgärdsprogram för biologisk mångfald på nationell, regional och lokal nivå

bör fortsätta och bör kunna ta stöd i den systematik som beskrivs i

Naturvårdsverkets aktionsplan.

Motionerna

Enligt motion Jo304 (mp) skall naturvårdslagstiftningen tillämpas så att inga

skyddsvärda områden faller utanför på grund av sin storlek (yrkande 29).

Möjligheterna att skydda särskilt värdefulla delar av en större nyckelbiotop

bör utredas (yrkande 30). En översyn bör göras av skyddsföreskrifterna för

samtliga naturreservat (yrkande 31). Inventering av frivilliga avsättningar av

mark för naturvårdsändamål begärs i motion Jo722 (m) yrkande 11.

Överläggningar angående gemensam finansiering av markinköp för

naturvårdsändamål begärs i motion Jo727 (c) yrkande 26. Enligt motionärerna

måste staten ha huvudansvaret för finansieringen men förutsättningar måste

skapas för gemensam finansiering mellan landsting, kommuner och företag när

det gäller markinköp.

En svensk naturreservatsstrategi för skyddet av skogsmark efterlyses i

motion Jo779 (kd) yrkande 13.

I motion Jo785 (mp) begärs förslag till artskyddslagstiftning som

identifierar och inventerar hotade arter, registrerar och analyserar

materialet om hotade arter, lagskyddar hotade arter, utformar handlingsprogram

och artinriktade, konkreta åtgärdsprogram samt upprättar rättsligt förankrade

åtgärdsplaner för det praktiska genomförandet. Behovet av att påskynda arbetet

med konkreta riktlinjer för den biologiska mångfalden påtalas i motion Jo797

från samma parti. Regeringen bör redan under år 1997 återkomma till riksdagen

med förslag till riktlinjer för hur stora arealer och vilken typ av skog som

skall skyddas under de närmaste åren (yrkande 2).

Utskottets överväganden

På regeringens uppdrag har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i varsin

rapport redovisat omfattningen och innebörden av biotopskydd, naturvårdsavtal,

frivilliga avsättningar m.m. respektive skogsreservatens utveckling och

omfattning efter den nya skogspolitiken. Rapporterna bedöms för närvarande av

Miljövårdsberedningen som har regeringens uppdrag (dir. 1995:167) att senast

den 1 juli 1997 yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv

skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att

åstadkomma detta. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare

återkomma med sina ställningstaganden i frågan.

Naturvårdsverket framhåller i sin rapport att storleksbegreppet är relativt

och måste tillämpas olika för olika skogstyper. Ytstora reservat bedöms som

viktigast för sådana skogar som i naturtillståndet ofta utsätts för

storskaliga naturliga störningar, dvs. främst barrskogsekosystemen. Skogar med

intern dynamik och småskaliga förändringar, t.ex. många ädellövskogar,

sumpskogar m.m., torde enligt verket vara mindre arealberoende. Vissa typer av

naturskog kan ha stor artmångfald med många rödlistade arter på små ytor.

Motionerna Jo304 (mp), Jo779 (kd), Jo785 (mp) och Jo797 (mp) berör i stor

utsträckning frågor som behandlas i ovan nämnda rapporter. Med hänvisning till

det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att motionerna lämnas utan

åtgärd i berörda delar. I sammanhanget kan också nämnas att Skogstyrelsen

genomför en nyckelbiotopinventering som skall vara avslutad under år 1998. Det

bör även tilläggas att frågor om inventering, avgränsning, beskrivning och

prioritering av reservatsobjekten är en fråga för berörd länsstyrelse som

årligen överlämnar förslag till investeringar till Naturvårdsverket.

Med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks

även motion Jo304 (mp) yrkande 31.

I sin ovan nämnda rapport behandlar Skogsstyrelsen utförligt även frågan om

frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål. Merparten av den hänsyn

som lämnas i samband med föryngringsverksamhet bedöms ligga inom ramen för de

krav som uppställs i 30 § skogsvårdslagen (1979:429), och resultaten av de

omfattande fältundersökningar som gjorts tyder enligt Skogsstyrelsen på en

ökning av den frivilliga hänsynen under de senaste åren. I sina slutsatser

konstaterar Skogsstyrelsen att frivilliga avsättningar utan ekonomisk

ersättning är en viktig del av arbetet med att bevara och återskapa

naturvärden i skogslandskapet. Undersökningen tyder på att avsättningarna är

av betydande omfattning och utgör ett viktigt komplement till dagens skydd av

skogsmark inom naturreservat, biotopskydd m.m. Skogsstyrelsen konstaterar

också att skogsnäringens beredskap att frivilligt avsätta skogsmark är

förhållandevis stor. Därtill har intresse och kunskap ökat bland majoriteten

markägare de senaste fem åren, vilket är en viktig utgångspunkt för arbetet

med inventering, utbildning och rådgivning till skogsbruket. Slutligen anser

Skogsstyrelsen det angeläget att närmare undersöka de frivilliga

avsättningarna, bl.a. med avseende på deras karaktär, miljövärden och

omfattning. Undersökningen bör upprepas om cirka tre-fyra år då

nyckelbiotopsinventering och övrig pågående inventering och planläggning inom

skogsnäringen är genomförd. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och

senast i april i år (1996/97:JoU17) framhållit det positiva i att markägare

frivilligt åtar sig att avstå från vissa åtgärder för att främja

naturvårdsarbetet. Så till vida instämmer utskottet i de synpunkter som

framförs i motion Jo722 (m). I avvaktan på Miljövårdsberedningens arbete och

regeringens kommande ställningstaganden i frågan är utskottet emellertid inte

berett att tillmötesgå motionens yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks i den

mån det inte kan anses tillgodosett genom det anförda.

Utskottet delar de grundprinciper om statens ansvar för särskilt

skyddsvärda områden som redovisas i motion Jo727 (c). Utskottet vill

emellertid erinra om de möjligheter som redan i dag finns för Naturvårdsverket

att lämna statliga bidrag till kommuner eller kommunala, även

landstingskommunala, stiftelser för säkerställande av mark för

naturvårdsändamål. Som utskottet anfört ovan ingår i Miljövårdsberedningens

uppdrag även att redovisa de ekonomiska och administrativa förutsättningarna

för sina förslag. Mot bakgrund av det arbete som pågår är utskottet inte

berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionens yrkande 26.

Utvecklat ansvar för biologisk mångfald för fler sektorer

Propositionen

Regeringen anser att arbetet med biologisk mångfald successivt bör utvidgas

till att omfatta fler sektorer och sektorsmyndigheter. Inom energi- och

trafiksektorerna bör arbetet med biologisk mångfald ingå som en naturlig del

vid berörda myndigheters planering och genomförande av verksamheten.

Uppföljningen av detta arbete bör tydliggöras.

Det är enligt regeringen väsentligt att arbetet med biologisk mångfald är en

angelägenhet för hela sektorn och inte enbart en myndighetsuppgift.

Genom den beslutade ändringen i verksinstruktionen för Turistdelegationen

har delegationen ett ansvar för att efter samråd med bl.a. Naturvårdsverket

utveckla kriterier, policy och strategi för en hållbar utveckling av turismen.

Motionerna

Enligt motion Jo24 (c) bör målen för bevarande av biologisk mångfald i högre

grad än hittills involvera berörda sektorsmyndigheter i arbetet med att

utforma sektorsmål som grundar sig på övergripande politiska mål. Samråd bör

ske även med företrädare för olika naturvårdsintressen och för näringarna

(yrkande 1). I motion Jo23 (v) yrkande 3 framförs krav på att sektorsansvaret

för den biologiska mångfalden inom försvaret och utbildningssektorn

förtydligas och preciseras.

Utskottets överväganden

I propositionen En strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet.

1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) uttalades bl.a. att de av riksdagen fastlagda

övergripande målen för naturvårdsarbetet bör omsättas i mätbara mål. Målen bör

vara relevanta och måste medföra en verklig förbättring av situationen. I

propositionen anges även sektorsansvarets innebörd vad avser relationerna

mellan näringen och myndigheterna liksom förhållandena mellan

miljömyndigheterna och sektorsmyndigheterna. Utskottet har nyligen

(1996/97:JoU11) uttryckt kritiska synpunkter på de nationella miljömålens

utformning och struktur. Utskottet ansåg det angeläget att brister såsom oklar

målstruktur och odefinierade begrepp i största möjliga utsträckning rättas

till i det fortsatta arbetet och att den miljöpolitiska propositionen utformas

på ett sätt som gör det möjligt för riksdagen att fatta ett konkret och

överskådligt beslut om miljöpolitikens mål och medel.

I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald finns en på många

sätt klargörande beskrivning av arbetet med att formulera mål för bevarande

och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Det är enligt utskottets mening

angeläget att detta arbete fortsätter. De av verket utvecklade

målbeskrivningarna bör kunna utgöra en god utgångspunkt för det fortsatta

arbetet med målformuleringar. De olika sektorerna bör i samarbete med

Naturvårdsverket också kunna arbeta med denna systematik så att ett enhetligt

system för målformuleringar utformas och tillämpas. I sammanhanget vill

utskottet erinra om regeringens uppdrag i februari 1997 till Naturvårdsverket

att presentera slutsatser från verkets målanalys och föreslå nya nationella

och övergripande miljömål. I uppdraget ingår även att biträda berörda

myndigheter och aktörer för att inom ramen för verkets roll som central

miljömyndighet samordna sektorsmyndigheternas förslag till nya miljömål.

Uppdraget skall i huvudsak avrapporteras senast den 15 augusti 1997. Utskottet

instämmer till viss del i de synpunkter som framförs i motion Jo24 (c) men

anser, mot bakgrund av det ovan anförda, att syftet med motionens yrkande 1 i

allt väsentligt kan anses tillgodosett utan något uttalande i frågan. Motionen

påkallar ingen särskild åtgärd i denna del.

I betänkandet Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen

(SOU 1996:112) redovisar Miljövårdsberedningen förslag till åtgärder och

samlad strategi för att i ett bredare perspektiv integrera miljöhänsyn inom

Regeringskansliet och statsförvaltningen till att bli en naturlig del av

statens verksamhet. Miljövårdsberedningen lägger fram förslag till hur

regeringen bör tydliggöra och konkretisera myndigheternas miljöarbete och hur

det bör följas upp samt hur myndigheterna konkret måste gå till väga för att

inordna miljöarbetet i sin verksamhet. Förslagen innebär bl.a. att staten

aktivt skall arbeta för att skapa en marknad för miljöanpassade produkter

genom att stärka en miljöanpassad offentlig upphandling. Genom pilotprojektet

Miljöledningssystem i statlig förvaltning, där 25 myndigheter medverkar, sker

en vidareutveckling och realisering av Miljövårdsberedningens förslag.

Myndigheterna skall redovisa sitt arbete i samband med årsredovisningen för

budgetåret 1997 till regeringen.

Som regeringen anför är det väsentligt att arbetet med biologisk mångfald är

en angelägenhet för hela sektorn och inte enbart en myndighetsuppgift. I detta

arbete har staten och dess myndigheter stor betydelse för att driva på

utvecklingen på miljöområdet och för samhällssektorernas miljöarbete. Genom

ett aktivt statligt arbete för att skapa en marknad för miljöanpassade

produkter genom att stärka en miljöanpassad offentlig upphandling kan en

viktig pådrivande effekt på industrin åstadkommas. Med det anförda finner

utskottet syftet med motion Jo23 (v) yrkande 3 i allt väsentligt tillgodosett.

Motionen bör inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Åtgärder på ekosystemnivån - jordbrukslandskapet

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att arbetet med att fasa in de natur- och

kulturmiljövårdsåtgärder i odlingslandskapet som ingick i det tidigare stödet

enligt NOLA och Landskapsvården i det nya miljöersättningsprogrammet för

jordbruket i huvudsak är genomfört. Vidare åtgärder bör enligt regeringen

avvakta den samlade utvärderingen av miljöersättningsprogrammet för jordbruket

som utförs av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Genomförande av biotopskyddet får ske i takt med tillgängliga resurser.

Arbetet med en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet bör fortsätta

i enlighet med förslagen i Naturvårdsverkets särskilda redovisning.

Motionerna

Ett flertal motioner tar upp frågan om miljöstödsprogrammet för jordbruket.

Enligt motion Jo22 (kd) bör Jordbruksverket ges i uppdrag att genomföra en

utvärdering av de naturvårdande ersättningarna inom jordbrukslandskapet

(yrkande 1). En redovisning av Jordbruksverkets informationskampanj om den

biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet efterlyses (yrkande 2).

Behovet av förändringar av regelverket kring miljöstödsprogrammet påtalas i

motion Jo24 (c). Administrativa förenklingar bör åstadkommas redan under

innevarande programperiod (yrkande 2). Eftersom det finns risk för att

värdefulla naturtyper inte brukas på önskvärt sätt bör överläggningar inledas

med EU för att åstadkomma mer flexibla tidsramar vad gäller beslutsperioder

för vissa miljöstödsåtaganden (yrkande 3).

Enligt motion Jo25 (mp) bör problem och åtgärder rörande marker som tidigare

erhållit NOLA-stöd belysas och åtgärder föreslås då regeringen återkommer till

riksdagen med anledning av Jordbruksverkets aktionsplan för biologisk mångfald

(yrkande 5).

Ett miljömål för jordbruket jämställt med produktionsmålet efterlyses i

motion Jo23 (v) yrkande 4.

I motion Jo25 (mp) begärs att regeringen utreder det förhållandet att många

fågelarter knutna till jordbrukslandskapet gått kraftigt tillbaka. När

regeringen återkommer till riksdagen med anledning av Jordbruksverkets

aktionsplan för biologisk mångfald bör orsakerna härtill klarläggas och

åtgärder föreslås (yrkande 4).

Enligt motion Jo797 (mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna att ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska

mångfalden.

Utskottets överväganden

Det miljöprogram för jordbruket som har utarbetats i enlighet med riksdagens

beslut hösten 1994 (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126)

verkar sedan år 1996 i full omfattning. Inom programmet erbjuds jordbrukare

att vidta miljöåtgärder som de erhåller ersättning för motsvarande den kostnad

eller det inkomstbortfall som åtagandet innebär. Ersättning som tidigare

utgick enligt programmet för landskapsvård och NOLA ingår numera i

miljöersättningsprogrammet. För innevarande budgetår höjdes omfattningen av

miljöersättningsprogrammet med sammanlagt 600 miljoner kronor, varav 300

miljoner kronor utgick av nationella medel (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 20,

bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:114). I den nyligen framlagda

vårpropositionen föreslår regeringen ytterligare 700 miljoner för bl.a. en

utvidgning av programmet.

På regeringens uppdrag har Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket

och Riksantikvarieämbetet nyligen framlagt en samlad utvärdering och översyn

av det svenska miljöersättningsprogrammet för jordbruket (rapport 1997:10).

Rapporten bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till

riksdagen beträffande förändring och utbyggnad av miljöprogrammen. Vid

regeringens behandling av verkens redovisning är det enligt utskottet

naturligt att behandla jordbrukslandskapets biologiska mångfald med avseende

på såväl ekosystem och arter som genetisk variation.

I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 föreslog utskottet ett

tillkännagivande om utformningen av det utökade miljöstödet. Utskottet

betonade bl.a. angelägenheten av att åtgärderna utformades på ett sådant sätt

att en förstärkt miljöeffekt kan uppnås med ett administrativt enkelt system.

Utskottet framhöll också de stora svårigheterna för delar av jordbruksnäringen

att tillgodogöra sig de olika stödformerna inom de nuvarande miljöprogrammen

och behovet av ett förenklat regelsystem och ökad flexibilitet. Utskottet

utgick från att de behov som påtalades i de då aktuella motionerna var väl

kända för regeringen och skulle komma att beaktas i samband med det fortsatta

förändringsarbetet.

Sverige kommer att till EU löpande redovisa miljöersättningsprogrammets

utveckling och effekter samt i vilken utsträckning de olika målen nås med

avseende på såväl kvalitet som kvantitet. I detta uppföljningsarbete kommer

Jordbruksverkets ovan redovisade rapport att utgöra underlag.

Vad utskottet ovan anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med

motionerna Jo22 (kd), Jo24 (c) och Jo25 (mp). Motionerna bör i berörda delar

inte påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till motion Jo23 (v) yrkande 4 erinrar utskottet om att

riksdagen i flera sammanhang fattat beslut om mål och riktlinjer för

jordbrukets miljöanpassning. Våren 1991 uttalade riksdagen (prop. 1990/91:90,

bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) att de areella näringarna måste bygga

på principen om en god och långsiktig hushållning med naturresurserna. Det

sektorsansvar för miljöfrågorna som slogs fast i 1988 års miljöpolitiska

beslut borde uttryckas tydligare än hittills. Genom ändringar i

instruktionerna för de myndigheter som har ansvaret för dessa näringar kom

myndigheternas ansvar för miljöfrågorna att läggas fast. Den nya

livsmedelspolitiken har som mål att slå vakt om ett varierat och rikt

odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden och minimera

växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Vad gäller

bekämpningsmedel, växtnäringsläckage, ammoniak m.m. och ekologisk produktion

har särskilda målformuleringar och åtgärdsprogram beslutats. I skrivelse

1996/97:50 (s. 20 f.) redovisas utförligt mål och åtgärder i jordbrukets

miljöarbete. Bl.a. erinras om att en parlamentarisk utredning har uppdraget

att förbereda en svensk position inför den framtida utformningen av CAP, bl.a.

när det gäller miljöfrågorna.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det inte skulle föra frågan framåt om

riksdagen skulle besluta om en målformulering i enlighet med motion Jo24 (v)

yrkande 3. Utskottet vill dessutom erinra om att det inte finns något klart

uttalat produktionsmål i den svenska jordbrukspolitiken. Motionen avstyrks i

denna del.

Med anledning av motion Jo25 (mp) vill utskottet erinra om den samlade

utvärdering och översyn av EU:s miljöersättningsprogram som utskottet

redogjort för ovan. För att upprätta odlingslandskapets biologiska mångfald är

det enligt utskottet av grundläggande betydelse att trygga fortsatt hävd av

särskilt värdefulla marker, framför allt ängar och naturbetesmarker, och att

säkerställa odlingslandskapets variation av bl.a. markslag, landskapselement

och vegetationstyper. Den biologiska mångfalden är emellertid inte knuten

endast till dessa marker. När det gäller de åtgärdsförslag som är direkt

relaterade till jordbruket avser regeringen att återkomma senare under året.

Det är enligt utskottets mening naturligt att regeringen i sin behandling av

verkens redovisningar behandlar frågor om jordbrukslandskapets biologiska

mångfald. De frågor som tas upp i motionens yrkande 4 kommer därmed att få sin

belysning. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandet i den mån det

inte kan anses tillgodosett.

Utskottet delar i allt väsentligt de allmänt hållna synpunkter på det

ekologiska lantbrukets positiva inverkan på den biologiska mångfalden som

framförs i motion Jo797 (mp). Utskottet är emellertid inte berett att föreslå

något riksdagens uttalande med anledning av motionen, som avstyrks i denna

del.

Åtgärder på ekosystemnivån - skogsbruket

Propositionen

I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att återkomma vad avser

skogsbrukets bevarandefrågor sedan givna uppdrag redovisats till regeringen.

Motionerna

Bevarandefrågor i skogsbruket tas upp i motion Jo22 (kd) yrkande 3. Produktiv

skog i framför allt södra Sverige och Norrlands kustregion bör skyddas, och 5

% av skogsmarken i hela landet bör undantas från skogsbruk under 30 år.

Motionärerna betonar att förslaget till framtidsstrategi brådskar. I motion

Jo779 från samma parti begärs att 5-procentsmålet skall bibehållas och ingå i

utarbetandet av en naturvårdsstrategi. En diskussion om skogsnäringens

kostnadsansvar för biotopskyddet bör inledas (yrkande 14).

I motion Jo25 (mp) begärs ett tillfälligt moratorium för avverkning av

urskog (yrkande 10) och en utredning av hotet mot lövskogar och förslag till

åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras (yrkande 13).

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet erinra om de uppdrag som regeringen har gett

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att fortlöpande utvärdera den nya

skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. I december 1996

redovisade Naturvårdsverket utvecklingen när det gäller avsättningen av

skogsreservat. I redovisningen har verket också bedömt hur EG:s direktiv

(92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och

habitatdirektivet) har påverkat ställningstagandena i former för skydd av den

biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Vidare har Skogsstyrelsen på

regeringens uppdrag i december 1996 redovisat omfattningen och innebörden av

biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar av mark. I

redovisningen görs bl.a. en bedömning av hur stor areal skogsmark som enligt

skogsvårdslagstiftningen skall undantas från avverkning av naturvårdsskäl men

även av andra skäl. En samlad redovisning skall göras till regeringen i

januari 1988. Genom tilläggsdirektiv den 21 december 1995 (dir. 1995:167) har

Miljövårdsberedningen regeringens uppdrag att med Naturvårdsverkets och

Skogsstyrelsens redovisningar som grund yttra sig över behovet av ökad areal

skyddad skogsmark och föreslå möjligheter och former härför. I underlaget

kommer även att ingå den rapport som Riksdagens revisorer (1996/97:RR4) på

utskottets initiativ har utarbetat om hanteringen av skyddsvärd mark efter

bolagiseringen av Domänverket. Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli

1997 redovisa uppdraget.

Eftersom regeringen uttalat sin avsikt att senare återkomma till riksdagen

med anledning av Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens utvärderingar av

skogspolitiken föreslår utskottet ingen ytterligare riksdagens åtgärd med

anledning av motionerna Jo22 yrkande 3 och Jo779 yrkande 14 (båda kd).

Som utskottet anfört ovan bereds Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens

rapporter av Miljövårdsberedningen. Av Naturvårdsverkets rapport Skogsreservat

i Sverige framgår bl.a. att urskogarna i urskogsinventeringen med några få

undantag är skyddade. Dessutom har åtskilliga likartade områden som upptäckts

efter inventeringen skyddats. I sammanhanget vill utskottet erinra om att

riksdagen för statens inköp av särskilt värdefulla naturområden för vartdera

budgetåren 1989/90 och 1990/91 beviljade 100 miljoner kronor, för budgetåret

1991/92 128 miljoner kronor, för vartera budgetåren 1992/93 och 1993/94 ca

135,5 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95 ca 190,5 miljoner kronor.

Budgetperioden 1995/96, som omfattade 18 månader, beviljades 285,7 miljoner

kronor för ändamålet, och för innevarande budgetår uppgår anslaget

Investeringar inom miljöområdet till 218 miljoner kronor. I den mån motionen

avser skyddet av s.k. naturskogar vill utskottet hänvisa till sin nyligen

avslutade behandling av ett stort antal motioner om skogsbruk (1996/97:JoU17).

Med anledning av motionens yrkande om ett avverkningsförbud utformat som ett

moratorium vill utskottet erinra om att 8 kap. 3 § regeringsformen stadgar att

beslut som rör ?förhållanden mellan enskilda och det allmänna, som gäller

åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i den enskildas

personliga eller ekonomiska förhållanden? kräver föreskrifter i form av lag.

Motionen synes inte innehålla något formellt yrkande om lag-ändring. Som

anförts ovan är utskottet emellertid inte berett att föregripa det arbete på

skogspolitikens område som pågår i Regeringskansliet. Utskottet föreslår

därför att motion Jo25 (mp) i berörda delar lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd. Det bör tilläggas att av riksdagen och regeringen fattade beslut om

särskilda skyddsregler för fjällnära skog och om skötselföreskrifter för bl.a.

ädellövskog återfinns i skogsvårdslagen (1979:429) och skogsvårdsförordningen

(1993:1096).

Åtgärder på ekosystemnivån - utvidgning av förbudet mot markavvattning

Propositionen

Skyddet för våtmarker stärks genom att förbudet mot markavvattning utökas till

att gälla delar av Jönköpings och Älvsborgs län samt Kronobergs län.

Regeringen avser att ge Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län i

uppdrag att närmare utreda situationen beträffande våtmarkerna i de områden

där förbud inte råder. Såvitt avser utvidgning i det kustnära området längs

Norrlandskusten avser regeringen att senare ta ställning till förslaget.

Motionerna

Enligt motion Jo23 (v) bör förbudet mot markavvattning utvidgas till att

omfatta hela södra Sverige samt det kustnära området längs Norrlandskusten.

Även små våtmarker bör inventeras. Inventeringen bör inledas i södra Sverige

(yrkande 5). Behovet av att hela Jönköpings län skall omfattas av 19 §

naturvårdsförordningen, dvs. förbudet mot markavvattning, påtalas i motion

Jo750 (s).

Utskottets överväganden

De skyddsregler mot markavvattning som infördes våren 1991 (prop. 1990/91:85,

bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) utformades som ett bemyndigande till

regeringen att fatta beslut om vilka områden i landet som skulle omfattas av

ett generellt förbud mot markavvattning. Sedan dess har förbud mot

markavvattning införts för betydande arealer skyddsvärda våtmarker. Genom att

förbudet nu utökas till att gälla de i propositionen angivna områdena

förstärks skyddet ytterligare. Härutöver aviserar regeringen sin avsikt att ge

Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län i uppdrag att närmare utreda

situationen i ännu inte skyddade områden. Enligt vad utskottet erfarit bereds

Naturvårdsverkets förslag om utvidgning av förbudet mot markavvattning till

att omfatta det kustnära området längs Norrlandskusten inom Regeringskansliet.

Berörda kommuner har beretts möjlighet att inkomma till Miljödepartementet med

yttrande till i början av maj 1997. Regeringen har uttalat sin avsikt att

därefter ta ställning till om förslaget skall föranleda några ändringar i

naturvårdsförordningen. I avvaktan på regeringens ställningstagande till

ytterligare utvidgning av förbudet mot markavvattning och till vad utskottet

anfört ovan avstyrker utskottet motionerna Jo23 (v) yrkande 5 och Jo750 (s) i

den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Åtgärder på ekosystemnivån - skydd och skötsel av våtmarker

Propositionen

Enligt regeringen bör sumpskogar, mader och rikkärr särskilt uppmärksammas i

naturvårdsarbetet med våtmarker. Skyddet för våtmarker i myrskyddsplan för

Sverige får ske inom befintliga resurser och i enlighet med gällande

ansvarsfördelning.

Motionerna

I motion Jo25 (mp) begärs att myrskyddsplanen kompletteras och att medel

anslås i kommande budgetproposition så att planen kan genomföras. Motionärerna

efterlyser konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner beträffande rikkärr,

sumpskogar, mader och slättsjöar (yrkande 11). Samma yrkande framställs i

motion Jo797 (yrkande 7) från samma parti. Enligt denna motion bör arbetet med

att bevara de objekt som upptas i myrskyddsplan för Sverige påskyndas och

tillräckliga medel avsättas för ändamålet (yrkande 8). I motionen begärs även

förslag till sådana ändringar i naturvårdslagen och torvlagen att prövningen

av energitorvärenden sker även enligt naturvårdslagen (yrkande 9).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen är inventeringen av större våtmarker i Sverige i

det närmaste genomförd. Endast vissa områden i de nordligaste delarna av vårt

land återstår. Enligt utskottets mening finns det därför ett jämförelsevis

gott underlag för att genomföra ett systematiskt upplagt arbete för att skydda

myrområden i landet. Ett genomförande av den myrskyddsplan som

Naturvårdsverket tagit fram med inventeringen som bas skulle innebära att

ytterligare 210 000 hektar våtmarker skyddas. I allmänhet är kostnaderna för

skyddet av våtmarker förhållandevis blygsamma, men våtmarkernas karaktär och

utveckling är i många fall i hög grad beroende av omgivande marker. För en

bedömning av skyddet och kostnader för detta behövs även en bedömning av

naturvärderna i dessa områden. Utskottet finner det naturligt att, i det

samarbete som pågår mellan i första hand Naturvårdsverket och länsstyrelserna,

uppmärksamma och på lämpligt sätt iaktta de rekommendationer som

våtmarksinventeringen ger. Inventeringen av sumpskogar beräknas vara avslutad

under år 1998. Vid inventeringen av sjöar och vattendrag är det enligt

utskottets mening även lämpligt att beakta anslutande våtmarksområden och

därmed få en total bedömning av av naturvärdena, på sådant sätt som

Naturvårdsverket anger i aktionsplanen. Därigenom finns ett gott underlag för

att utforma skyddsplaner m.m. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Jo25 (mp) yrkande 11 och Jo797 (mp) yrkande 7 i den mån motionsyrkandena inte

kan anses tillgodosedda.

Såvitt avser statens ansvar för skyddsåtgärder anser utskottet i likhet med

regeringen att kostnaderna för skyddet skall rymmas inom det nuvarande

anslaget för markförvärv. Som anförs i propositionen kommer emellertid

kostnaderna att till viss del finansieras via EU:s LIFE-fond. Utskottet

förutsätter att arbetet fortgår så snabbt som befintliga resurser medger. I

samband med riksdagens behandling av 1998 års budgetproposition får utskottet

anledning att ta ställning till frågan om medelstilldelning för ändamålet.

Motion Jo797 (mp) yrkande 8 avstyrks således.

Enligt vad utskottet erfarit kommer de frågor om ändringar i naturvårdslagen

och torvlagen som tas upp i motion Jo797 (mp) yrkande 9 att ingå i regeringens

förslag till miljöbalk och följdlagstiftning till miljöbalken. Med det anförda

avstyrker utskottet motionen i berörd del.

Åtgärder på ekosystemnivån - nationell inventering av sjöar och vattendrag

Propositionen

I propositionen anför regeringen att en nationell inventering av sjöar och

vattendrag skall genomföras. I arbetet skall ingå ett göra en

naturvärdesbedömning samt att ta fram en plan för områdesskydd.

Motionerna

Behovet av tydligare restriktivitet i dispensgivning från strandskyddsreglerna

påtalas i motionerna Jo720 (mp) yrkande 2 och Jo759 (fp) yrkande 15.

Motionärerna bakom motion Jo779 (kd) framhåller att, vid prövning av ärenden

om strandskydd, en helhetssyn är viktig vid avvägningen mellan allmänna och

enskilda intressen (yrkande 8). Vid tillämpningen av naturvårdslagens

bestämmelse om strandskydd bör enligt motion Jo780 (s) möjlighet finnas till

regional och lokal anpassning och till lokala nyanseringar i kommunernas

översiktsplaner.

Utskottets överväganden

Som utskottet tidigare anfört behandlar Lagrådet för närvarande en

lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. En proposition i ämnet planeras

framläggas för riksdagen senare under år 1997. I förslaget ingår även frågor

om komplettering av gällande bestämmelser om strandskydd. Utskottet får

således anledning att återkomma till frågan om strandskyddsreglernas

utformning och föreslår att motionerna Jo720 (mp) yrkande 2, Jo759 (fp)

yrkande 15, Jo779 (kd) yrkande 8 och Jo780 (s) nu lämnas utan åtgärd.

Åtgärder på ekosystemnivån - vidgat skydd enligt naturresurslagen för

vattenområden och vattendrag

Propositionen

I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att senare under år 1997

redovisa sina ställningstaganden beträffande skydd från vattenkraftsutbyggnad

för ytterligare vattenområden. Beträffande ändring av bestämmelser i

naturresurslagen för att införa ett skydd från annan verksamhet än

vattenkraftsrelaterade företag har förslaget överlämnats till

Miljöbalksutredningen.

Motionen

I motion Jo25 (mp) yrkande 12 framförs krav på att ingen ytterligare utbyggnad

av vattenkraft får ske i Sverige. De vattendrag, oavsett storlek, som finns

kvar skall bevaras.

Utskottets överväganden

Frågor om skydd för vattendrag har behandlats av Vattendragsutredningen som i

sitt slutbetänkande (SOU 1996:155) Omtankar om vattendrag - ett nytt

angrepssätt för fram förslag om att vattendrag som på nationell nivå speglar

ett representativt urval av den biologiska mångfalden skall skyddas. Skyddet

skall gälla inte bara en exploateringstyp, vattenkraftsutbyggnad, utan i

stället utgå från de skyddsvärden som bör bevaras. Restriktioner bör finnas

mot alla de ingrepp som kan skada skyddsvärdena. I betänkandet föreslås bl.a.

att ytterligare 20 vattenområden skall undantas från vattenkraftsutsbyggnad.

Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet utgår från att de frågor om

vattenkraftsutbyggnad som tas upp i motion Jo25 (mp) återkommer för mer

fördjupade överväganden i samband med den proposition om skydd av ytterligare

vattendrag som regeringen har aviserat till maj 1997. Med hänvisning till det

anförda bör motionens yrkande 12 inte föranleda någon särskild åtgärd.

Åtgärder på ekosystemnivån - kalkning och biologisk mångfald

Propositionen

Enligt regeringen bör frågor om precisering av försurningshotade områden med

stora bevarandevärden liksom frågor om kalkning och biologisk återställning

beaktas inom ramen för uppdraget om en nationell plan för den statliga

finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag.

Motionerna

Enligt motion Jo22 (kd) är nivån på kalkningsanslaget för sjöar och vattendrag

alltför låg och måste höjas (yrkande 4). Även i motion Jo23 (v) behandlas

frågan om ökade anslag för kalkning. Motionärerna framhåller att behovet

kommer att uppgå till ca 200 miljoner kronor årligen under många år framöver

(yrkande 7). Behovet av en långsiktig finansiering av kalkningsverksamheten

tas upp även i motion Jo24 (c) yrkande 4. Anslagen i årets budget är enligt

motionärerna troligen otillräckliga. I motion Jo746 (mp) begärs en

tvärvetenskaplig utredning för att utröna försurningens effekter och

kalkningens värde för flora och fauna samt återförsurningens hälso- och

socioekonomiska effekter (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att frågor om precisering av

försurningshotade områden med stora bevarandevärden liksom frågor om kalkning

och biologisk återställning bör beaktas inom ramen för uppdraget om en

nationell plan för den statliga finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och

vattendrag.

I sitt betänkande Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53) anför

Kalkningsutredningen att grundläggande för statens fortsatta insatser bör vara

att med tillgängliga resurser i ett nationellt perspektiv prioritera insatser

i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Utredningen ser fortsatta

statliga insatser som ett mycket långsiktigt åtagande på 25-50 år eller mer,

och det behövs en mer intensifierad, långsiktig uppföljning av effekter till

följd av avbruten kalkning eller återförsurning.

Som framgår av propositionen har regeringen den 31 oktober 1996 uppdragit åt

Naturvårdsverket att utarbeta en nationell plan för den statligt finansierade

kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag. I uppdraget ingår också att göra

en översyn av redovisningssystemet och utbetalningsrutinerna för den statligt

finansierade kalkningsverksamheten. Den nationella planen skall utgå från de

förslag som Kalkningsutredningen presenterade i sitt betänkande, med undantag

för förslaget rörande anslagsnivån. Utgångspunkt för arbetet skall, som ovan

angetts, vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden

och att bibehålla förutsättningarna för nyttjandet av naturresurserna i sjöar

och vattendrag. Inledningsvis skall ett underlag tas fram som innehåller klara

kriterier för prioriteringen på nationell nivå. Naturvårdsverket skall också

undersöka möjligheterna att samordna kalkningen av sjöar och vattendrag med

skogskalkningen. Verket har den 21 mars 1997 redovisat kriterier för

prioritering av olika kalkningsprojekt till regeringen. En slutlig redovisning

av uppdraget i dess helhet skall överlämnas senast den 1 september 1997. I

sammanhanget vill utskottet erinra om att Riksdagens revisorer arbetar med en

rapport om miljövårdsarbetet och försurningen där revisorernas granskning i

huvudsak avser det nationella miljövårdsarbetet med inriktning på

försurningen. Rapporten beräknas vara slutförd före sommaren 1997.

Som utskottet tidigare (1996/97:JoU2) anfört skall det långsiktiga målet för

det svenska kalkningsprogrammet vara det nationella intresset av att bevara

den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande

av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Försurningen av mark och vatten har

fortgått under en lång tidsperiod. Trots positiva tendenser kommer behovet av

kalkning att finnas kvar under överskådlig tid. För att kalkningsverksamheten

skall kunna bedrivas effektivt är en långsiktig planering önskvärd, och det är

därför angeläget att staten kan göra ett långsiktigt åtagande vad gäller den

framtida verksamheten. Utskottet instämmer i stora delar i vad som anförts i

motionerna om behovet av kalkning och om långsiktigheten i

kalkningsverksamheten. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 (prop.

1996/97:1 utgiftsområde 20, bet. 1996/97:JoU2, rskr. 1996/97:83) ansåg

utskottet emellertid att, med hänsyn till regeringsuppdraget och till det

statsfinansiella läget, regeringens förslag om medel för ändamålet var väl

avvägt. Som utskottet tidigare (s. 11) anfört fastställde riksdagen i maj 1996

utgiftstak för staten för de kommande tre budgetåren, varefter beloppet

fördelades på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena. Riksdagen har

nyligen påbörjat sin behandling av vårpropositionen för år 1998. Frågor om

kalkningsanslagets nivå inom den fastlagda utgiftsramen bör därför avgöras i

samband med budgetprövningen. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna Jo22 (kd), Jo23 (v) och Jo24 (c) avslås i berörda delar i den mån

de inte kan anses tillgodosedda.

Av utskottets redogörelse ovan framgår att det pågår ett omfattande arbete

för att få till stånd en effektiv och ändamålsenlig kalkningsverksamhet.

Utskottet är inte berett att härutöver tillmötesgå kravet i motion Jo746 (mp)

på en utredning med den inriktning som beskrivs i motionen. Motionen avstyrks

i berörd del.

Åtgärder på ekosystemnivån - marina reservat och inventering av marina miljöer

Propositionen

Regeringen anser att arbetet med att bilda fler marina reservat får ske i

enlighet med gällande ansvarsfördelning mellan centrala och regionala

myndigheter. Aktualisering och komplettering av utredningen Marina reservat i

Sverige beträffande skyddsvärda marina områden bör hanteras av

Naturvårdsverket i samråd med Fiskeriverket och berörda länsstyrelser. Skyddet

för grunda kustvatten, framför allt mjukbottnar, bör prioriteras.

Utveckling och utvärdering av lämpliga metoder och tekniker för inventering

av marina miljöer, liksom en plan för naturinventeringar i havsområden, får

enligt regeringen utarbetas i den mån omprioriteringar kan göras av givna

medel. Samverkan med länderna kring Östersjön framhålls som viktig i arbetet.

Motionerna

Enligt motionerna Jo738 yrkande 26 och Jo760 yrkande 19 (båda mp) bör

Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samarbete med länsstyrelserna och de

marina forskningscentrumen arbeta fram ett program för utveckling av

inventeringsmetodiken för arter och listning av angelägna inventeringar i de

svenska havsområdena.

Enligt motion Jo779 (kd) bör fredning snarast ske av de svenska kust- och

vattenområden i Östersjön som Världsnaturfonden har presenterat som

skyddsvärda. Skyddsplaner bör utarbetas och övervakning av områdena bör ske.

Kartläggning och inventering av livsmiljöer som är särskilt viktiga för fisk

och skaldjur måste fortgå (yrkande 23). I motion Jo797 (mp) framförs krav på

en utredning för att klarlägga huruvida de skyddsinstitut som finns i

naturvårdslagen är tillräckliga med hänsyn till de marina reservatens

speciella karaktär (yrkande 11). I motion Jo23 (v) begärs inrättande av ett

marint reservat för tumlare i Östersjön (yrkande 6).

Utskottets överväganden

I Sveriges handlingsplan med anledning av OECD:s miljögranskning av Sverige

anges att sex sju marina reservat planeras i den svenska delen av Östersjön.

Med hänsyn till att fiskeintressena regelmässigt berörs av åtgärderna anser

utskottet, i likhet med regeringen, det angeläget att utveckla ett väl

fungerande samråd rörande bevarande och resursutnyttjande verksamhet. Beroende

på motiven för att skydda ett område bör i varje enskilt fall övervägas om

skyddet enligt naturvårdslagen är det lämpligaste eller om beslut med stöd av

fiskelagen är mer ändamålsenligt. Eftersom grundområdena är av stor betydelse

för såväl bevarandet som nyttjandet av den biologiska mångfalden samtidigt som

de är utsatta för exploatering genom olika verksamheter, bör dessa områden

särskilt uppmärksammas i arbetet. Även kommunerna bör i sin fysiska planering

beakta de grunda kustvattenområdenas betydelse för såväl bevarandet av den

biologiska mångfalden som för det hållbara nyttjandet av marina resurser och

miljöer. Härutöver vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyligen anfört

när det gäller miljöredovisningen på fiskets område (1996/97:JoU11). I

betänkandet redogör utskottet för en av Fiskeriverket utarbetad aktionsplan

för biologisk mångfald som kommer att utgöra ett av underlagen för en

redovisning av arbetet med biologisk mångfald inom jordbruks- och

fiskesektorerna som planeras bli förelagd för riksdagen nästa år. Vidare

hänvisar utskottet till den plan för ett långsiktigt hållbart fiske i

Östersjön som kommer att utarbetas av Fiskerikommissionen för Östersjön.

Utskottet anser i likhet med regeringen att metoder och tekniker för

systematiska inventeringar av marina områden behöver utvecklas för att kunna

hanteras i mer omfattande skala. Naturinventeringar enligt Naturvårdsverkets

förslag får göras i den mån resurser kan frigöras genom omprioritering av

verkets resurser. I sammanhanget vill utskottet betona vikten av samordning

med programmen för miljöövervakning och samarbete med andra länder kring

Östersjön.

Av det anförda framgår att de åtgärder som efterlyses i motionerna Jo738,

Jo760 (båda mp) och Jo779 (kd) i allt väsentligt är föremål för uppmärksamhet

från regeringens och berörda myndigheters sida. Utskottet avstyrker motionerna

i berörda delar i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Frågan om formerna för skydd av områden och arter kommer att ingå i

miljöbalksarbetet. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion Jo797 (mp)

yrkande 11.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar Naturvårdsverket med ett särskilt

åtgärdsprogram för skydd av tumlare som beräknas fastställas under år 1997.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motion Jo23 (v) yrkande 6 lämnas

utan åtgärd. I övrigt vill utskottet erinra om att frågan om inrättande av

marina reservat liksom övriga former av naturreservat är en fråga för berörd

länsstyrelse.

Åtgärder på ekosystemnivån - åtgärder mot introduktion av främmande arter i

havsmiljön

Propositionen

Åtgärder mot introduktion av nya arter i havsmiljön bör enligt regeringen

bedrivas inom ramen för pågående internationell verksamhet med den biologiska

mångfalden. Den internationella hanteringen av ballastvatten bör även

fortsättningsvis uppmärksammas.

Motionerna

I motionerna Jo738 yrkande 28 och Jo760 yrkande 20 (båda mp) betonas vikten av

att Sverige i internationella sammanhang är drivande för att motverka

introduktion av främmande arter. När det gäller införsel av främmande

fiskarter/stammar bör enligt motion Jo779 (kd) kompensationsutsättning och

förstärkningsutsättning av odlad fisk begränsas och gällande författning ses

över i syfte att minska riskerna för spridning av främmande fiskarter/stammar

och andra organismer. Slutligen framhålls nödvändigheten av större

restriktivitet på området (yrkande 16). Behovet av utveckling av teknik och

metoder för att hindra att organismer sprids via ballastvatten påtalas i

motionerna Jo738 yrkande 29 och Jo760 yrkande 21 (båda mp).

Utskottets överväganden

Det kan i dag konstateras att många av de arter som genom människans försorg

har etablerats i svenska havsområden har introducerats av den internationella

sjöfarten. I detta sammanhang är hanteringen av ballastvatten av stor

betydelse. Introduktionen av främmande arter börjar få en allt större

uppmärksamhet i det internationella arbetet, bl.a. har FN:s organ för

sjösäkerhets- och havsmiljöfrågor, IMO, tagit fram frivilliga riktlinjer för

hantering av ballastvatten. För att konkreta åtgärder skall kunna vidtas krävs

emellertid att något eller några medlemsländer agerar pådrivande. Enligt vad

utskottet erfarit har Sjöfartsverket prioriterat frågor om ballastvattnets

betydelse i detta sammanhang. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt

att inom ramen för det internationella samarbetet inom IMO, HELCOM

(Helsingforskommissionen) och OSPARCOM (Oslo-Pariskommissionen) verka för att

internationella bindande överenskommelser kommer till stånd, som syftar till

att förebygga oönskade introduktioner av främmande organismer till havsområden

runt Sverige. Utskottet har därmed anledning att utgå från att Sverige även i

fortsättningen kommer att spela en aktiv och pådrivande roll i dessa fora. Mot

bakgrund härav föreslår utskottet att motionerna Jo738 och Jo760 (båda mp) i

berörda delar lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Med anledning av motion Jo779 (kd) vill utskottet hänvisa till den policy

för introduktion och spridning av främmande organismer och gener som har

utarbetats av Naturvårdsverket. Förutom övergripande mål och strategi

innehåller policyn även åtgärder för genomförande av målen. Utskottet har

vidare erfarit att Fiskeriverket nyligen har tillsatt en arbetsgrupp för

uppföljning av verkets föreskrifter. Gruppen skall utarbeta skärpta regler för

introduktion och utsättning av främmande fiskarter och fiskstammar. Arbetet

beräknas vara slutfört under hösten 1997. Med hänvisning till det arbete som

således pågår anser utskottet att motionen i berörd del bör lämnas utan

riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna i motionerna

Jo738 och Jo760 (båda mp) när det gäller vikten av att förhindra oönskad

introduktion av arter i de svenska havsområdena. Som utskottet redogjort för

ovan prioriterar Sjöfartsverket konkreta åtgärder i det internationella

arbetet med frivilliga riktlinjer för hantering av ballastvatten. Mot denna

bakgrund bör motionerna i berörda delar inte föranleda någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Åtgärder på ekosystemnivån - förorening genom olja och kemikalier

Propositionen

Den diffusa tillförseln av oljehaltiga substanser till Östersjön och

Västerhavet och dess effekter på miljön utreds inom ramen för samarbetet

mellan Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Det är enligt regeringen angeläget att arbetet med att ompröva tillstånd

enligt miljöskyddslagen sker i planerad takt.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en

utvärdering av gällande regler för de ingripanden som kan bli aktuella när ett

oljeutsläpp har skett till havs. Utredaren skall göra en översyn av de

författningar som finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera

det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp. Frågor om mottagningsanläggningar i

land för oljehaltigt vatten utreds av Sjöfartsverket.

Enligt regeringen bör beredskapsplaner för åtgärder vid olje- och

kemikalieolyckor till havs och i de stora sjöarna på sikt tas fram för alla

regioner.

Motionerna

Enligt motion Jo701 (fp) måste alla förebyggande åtgärder när det gäller

oljeutsläpp till havs ses som mycket angelägna (yrkande 1). I motion Jo722 (m)

begärs förslag till åtgärder mot oljeutsläpp. Inom ramen för EU:s stödprogram

PHARE och TACIS bör resurser satsas på hamnar i östra Östersjön. En ny

ansvarsfördelning där även fraktköparna tvingas ta ekonomiskt ansvar bör

utredas vidare (yrkande 9). I motion Jo738 (mp) framförs krav på svenskt

initiativ för inrättande av en miljözon i Östersjön (yrkande 31). Enligt

motion Jo760 (mp) bör krav på dubbla skrov införas (yrkande 18). Motionärerna

bakom motion Jo790 (c) framför ett antal förslag till åtgärder för att minska

oljeutsläppen i Östersjön. Befintliga resurser bör utnyttjas bättre genom

t.ex. omorganisation av myndigheternas arbete så att vissa åklagare och

poliser får i uppdrag att arbeta speciellt med oljeutsläpp. SMHI:s

vädersatellitsystem och försvarets radar- och flygspaning bör inriktas på

oljeutsläpp. Ett system för isotopmärkning bör konstrueras.

Enligt motion Jo738 (mp) bör Sverige i det internationella oljeskyddsarbetet

verka för att fjärrdetektion av olja skall bli juridiskt bindande (yrkande

19). Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda behovet av

satellitbildsinformation för oljedetektion (yrkande 23). Motsvarande yrkanden

återfinns i motion Jo760 (yrkandena 15 resp. 14) från samma parti.

Behovet av revidering av den svenska lagstiftningen inom ramen för

havsrättskonventionen påtalas i motion Jo777 (fp). Regeringen bör bevaka

möjligheterna att agera för en strängare syn på föroreningar i den marina

miljön (yrkande 2). Genom att i praktiken effektivisera förfarandet från

oljeutsläpp till dom kan ett bättre skydd för den marina miljön uppnås

(yrkande 3). Även i motion Jo726 (mp) framförs ett antal förslag som syftar

till att effektivisera det rättsliga förfarandet för beivrande av oljeutsläpp.

En bestämmelse av följande lydelse bör införas i vattenlagen (1983:291): Den

som har begått brott mot denna lag dömes vid svensk domstol, även om 2 kap. 2

eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Har brottet förövats i Sveriges

ekonomiska zon får åtal väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den

plats där brottet förövades (yrkande 1). Vid avslag på yrkande 1 bör

regeringen lägga fram förslag till sådan ändring i vattenlagen (1983:291) som

löser det straffrättsliga problem som uppkommit på grund av

konventionsåtagandena (yrkande 2). Kravet på uppsåtligt handlande skall ändras

vid brott mot vattenföroreningslagen så att det räcker att visa att

oljeutsläpp har skett (yrkande 5). Vidare skall regeringen se över

ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. vattenföroreningslagen

(yrkande 6), och de bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp (yrkande

7). Slutligen måste Kustbevakningen ges utökade befogenheter att tillgripa

olika former av tvång mot utländska fartyg för att kunna säkra bevis (yrkande

8). Yrkandena 1 och 2 i motion Jo726 skall rätteligen avse lagen (1980:424) om

åtgärder mot förorening från fartyg.

En plan för sanering av miljöskadade områden efterlyses i motion Jo25 (mp)

yrkande 14.

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det är av största vikt att motverka

problemen med det kraftigt ökande antalet begränsade oljeutsläpp från fartyg.

Utsläppen härrör framför allt från fartyg som olagligen släpper ut

ballastvatten och sköljvatten direkt i havet. Som utskottet nyligen redovisade

(1996/97:JoU11) bedrivs ett omfattande arbete på detta område både nationellt

och internationellt. Inom ramen för HELCOM sker gemensam inventering av

oljeutsläppen i Östersjön, och en arbetsgrupp inom kommissionen har tagit fram

förslag om mottagningsanordningar för avfall från fartyg. I förslaget ingår

bl.a. införandet av en enhetlig hamnavgift som omfattar rätten för fartyg att

lämna miljöfarligt avfall utan ytterligare kostnader. I mars 1996 antog HELCOM

en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt samarbete för

uppbyggande och harmonisering av mottagningssystem för fartygsgenererat avfall

i hamnar runt Östersjön. Som framgår av propo-sitionen skall Sjöfartsverket

undersöka hur detta system fungerar. Uppdraget skall redovisas senast den 30

juni 1997. Enligt vad utskottet inhämtat driver Sjöfartsverket i IMO och EU

frågan om ett identifikations- och övervakningssystem med transpondrar, dvs.

radiosändare, anbringade på varje större fartyg. Naturvårdsverket lämnade i

april 1996 i redovisningen Oljeutsläpp i Östersjön, Miljöspaning, verkets

förslag bl.a. vad avser effektivare övervakning av olja till havs. I likhet

med regeringen finner utskottet det naturligt att den särskilde utredaren vid

samråd beaktar vad som är relevant beträffande övervakningsverksamheten.

I samband med behandlingen av regeringens proposition 1995/96:140

Havsrättskonventionen och tillämpningsavtalet beslutade riksdagen våren 1996

efter förslag från justitieutskottet om ett tillkännagivande om

effektivisering av det rättsliga förfarandet för att beivra oljeutsläpp (bet.

1995/96:UU17, yttr. 1995/96:JuU9y, rskr. 1995/96:271). Med anledning härav

tillkallade regeringen en särskild utredare (dir. 1996:82) med uppgift att

göra en utvärdering av gällande regler för de ingripanden som kan bli aktuella

när ett oljeutsläpp har skett till havs. Utredaren skall göra en översyn av de

författningar som finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera

det rättsliga beivrandet av dessa utsläpp. Uppdraget skall redovisas senast

den 31 december 1997.

Som ett viktigt led i arbetet med att begränsa tillförseln av

oljeföroreningar till havet vill utskottet framhålla prövningen enligt

miljöskyddslagen av landbaserad verksamhet och anläggningar. Genom det

pågående omprövningsprogrammet kan strängare åtgärdskrav ställas på

verksamheter som orsakar denna typ av föroreningar. Som regeringen anför är

det angeläget att omprövningen av tillstånden sker i planerad takt.

När det gäller den diffusa oljetillförseln till våra havsområden behöver

enligt utskottets mening klarhet skapas beträffande såväl oljeföroreningarnas

källor som deras omfattning och effekter på marina organismer. Som regeringen

anför bör genomförandet ske inom ramen för det samarbete som sker mellan

Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvård.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om angelägenheten av

att åtgärder vidtas mot tillförseln av oljeföroreningar till våra hav. Som

framgår av utskottets redogörelse är arbetet på detta område omfattande både

nationellt och internationellt. Enligt utskottets mening får det i första hand

ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan anses

erforderliga på detta område och i förekommande fall lägga fram förslag om

erforderliga lagändringar. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna

Jo701 (fp) yrkande 1, Jo722 (m) yrkande 9 och Jo790 (c) lämnas utan någon

riksdagens vidare åtgärd.

På samma grund avstyrker utskottet motionerna Jo738 (mp) yrkandena 23 och 31

och Jo760 (mp) yrkandena 14 och 18 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Enligt motionerna Jo738 yrkande 19 och Jo760 yrkande 15 (båda mp) skall

Sverige verka för att fjärrdetektion av olja skall vara juridiskt bindande

bevisning. Ett liknande yrkande framförs i motion Jo726 yrkande 5. Det framgår

inte av motionerna hur denna princip skall tillämpas i det enskilda fallet

gentemot ett eller flera fartyg som teoretiskt skulle kunna omfattas av en

förundersökning angående misstänkt överträdelse av gällande utsläppsregler.

Utskottet erinrar om att det finns några grundläggande konstitutionella

respektive straffrättsliga principer som innebär dels att domstolarna i sin

rättstillämpande verksamhet är självständiga gentemot den politiska makten,

dels att domstolarna sedan länge tillämpar fri bevisprövning. Det faktum att

ett oljeutsläpp konstateras ha ägt rum i strid med gällande regler (det

objektiva brottsrekvisitet) kan givetvis inte ersätta den straffrättsliga

bedömningen angående uppsåt eller oaktsamhet hos en viss gärningsman som kan

bindas till brottet (det subjektiva brottsrekvisitet).

När det gäller mer praktiska frågor angående bevisvärdet av fjärrdetektion

bör tilläggas att Kustbevakningen ännu inte funnit någon säker metod att

identifiera ett visst oljeutsläpp eller ens bestämma vilken typ av olja som

det rör sig om i ett visst fall. Resultatet av fjärrdetektionen måste således

i de flesta fall kompletteras med annan bevisning innan några slutsatser kan

dras angående utsläppskällan.

Utskottet avstyrker motionerna i dessa delar.

Som framgår av utskottets redogörelse ovan ingår de frågor som tas upp i

motionerna Jo726 (mp) yrkandena 1, 2 samt 6-8 och Jo777 (fp) yrkandena 2 och 3

i regeringens uppdrag till den särskilde utredaren. Härigenom finner utskottet

syftet med motionsyrkandena helt eller delvis tillgodosett. Motionerna i

angivna delar bör inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I sin rapport Handlingsprogram för efterbehandling (rapport 4454) föreslår

Naturvårdsverket som ett kortsiktigt mål för den första femårsperioden för

sanering av miljöskadade områden att de 200 högst prioriterade objekten

undersöks och att hälften av dem som därefter behöver åtgärdas efterbehandlas.

Kostnaden för staten har beräknats till 2,5 miljarder kronor för den

femårsperiod som inleddes år 1991. Handlingsprogrammet föreslår konkreta mål

samt vilka åtgärder som bedöms nödvändiga. I handlingsprogrammet anförs att ca

2 000 förorenade platser har identifierats, av vilka en del kräver omedelbara

åtgärder. I samband med budgetbehandlingen hösten 1996 (1996/97:JoU2) ansåg

utskottet att arbetet med sanering av miljöskadade områden under budgetåret

1997 bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Enligt vad utskottet

erfarit arbetar regeringen med dessa frågor och har för avsikt att återkomma

till riksdagen med ytterligare förslag på området. I avvaktan härpå avstyrker

utskottet motion Jo25 (mp) yrkande 14.

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - rödlistade arter och

havsmiljöer

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att följande åtgärder beträffande bevarande av

arter, populationer och den genetiska variationen i arbetet med biologisk

mångfald skall genomföras genom omprioriteringar av Naturvårdsverkets

resurser:

- En rödlista över livsmiljöer skall upprättas.

- Rödlistor för marina växter och djur samt vissa grupper av ryggradslösa djur

skall upprättas sedan behovet närmare analyserats.

- De rödlistade arternas krav på livsmiljö och behov av åtgärder skall utredas

och analyseras vidare.

- Kompletterande inventeringar när det gäller lokaler för rödlistade arter

skall utföras.

Motionerna

När det gäller fisket i Östersjön och Västerhavet bör regeringen enligt motion

Jo22 (kd) framlägga förslag om hur man skyddar nu förekommande variationer av

fisk- och skaldjurssamhällen och bevarar den genetiska variationen inom dessa

arter (yrkande 5). Artdatabankens angelägna arbete med att ta fram rödlistor

betonas i motion Jo738 (mp) yrkande 27. Enligt motion Jo779 (kd) bör viktiga

lokaler för unika fiskstammar ges särskilt skydd (yrkande 19).

Utskottets överväganden

En s.k. rödlista är en förteckning av arter som bedömts löpa risk att

försvinna från vårt land inom en snar eller relativt snar framtid. Arterna

placeras i olika hotkategorier beroende på hur stor denna risk bedöms vara. I

Sverige används ett system med fem hotkategorier. Rödlistningen utgör således

i sig inte någon bedömning av behovet eller omfattningen av insatser för att

bevara de enskilda arterna. Detta avgörs genom ett särskilt

prioriteringssystem för åtgärder. Av de ca 50 000 arter av djur, växter och

svampar som finns i Sverige har ca 3 500 placerats på rödlistor. Fortlevnaden

av den helt dominerande delen av dessa arter måste tryggas genom mestadels

generella insatser inriktade på ekosystem och biotoper. För en del arter är

emellertid tillståndet så kritiskt eller kraven så specifika att det är

nödvändigt med mer riktade åtgärder. Vissa typer av livsmiljöer är av särskild

betydelse när det gäller bevarande av de mest utsatta arterna. De kan dessutom

vara sällsynta eller starkt utsatta för miljöpåverkan. Som regeringen anför

bör mot denna bakgrund rödlistor byggas ut till att också omfatta livsmiljöer

och inte, vilket är fallet i dag, enbart avse arter. Vidare bör behovet av

rödlistning av marina organismer analyseras närmare och rödlistorna för fiskar

revideras. En översiktlig analys av de rödlistade arternas behov av åtgärder

har tagits fram av Artdatabanken. I likhet med regeringen finner utskottet det

naturligt att rödlistornas utformning och användning som arbetsinstrument blir

föremål för successiva överväganden. I sammanhanget vill utskottet betona

vikten av det stora lokala engagemang för denna typ av arbeten liksom det

stora kunnande som ofta finns hos intresserade privatpersoner även utan

professionell utbildning. Det faller sig enligt utskottets mening naturligt

att den utökade inventeringsverksamheten sker genom länsstyrelserna,

kommunerna, skogs-vårdsstyrelser eller ideella organisationer i samråd med

centrala myndigheter. Under ett annat avsnitt i propositionen (s. 73) gör

regeringen bedömningen att den taxonomiska forskningen tydligare bör anknytas

till den ekologiska och tekniska forskningen med det dubbla syftet att öka

våra kunskaper om organismvärlden och söka efter potentiellt värdefulla

resuser.

Av utskottets redogörelse ovan framgår att syftet med motionerna Jo22 (kd),

Jo738 (mp) och Jo779 (kd) kommer att i väsentliga delar tillgodoses utan någon

vidare riksdagens åtgärd. Motionerna i dessa delar avstyrks. I sammanhanget

vill utskottet betona att den aviserade utvidgningen av rödlistorna till att

också omfatta arternas livsmiljöer kommer att medföra en påtaglig förstärkning

av artskyddet. Med anledning av motion Jo22 vill utskottet härutöver hänvisa

till vad utskottet nyligen anfört bl.a. om arbetet inom Fiskerikommissionen

för Östersjön (1996/97:JoU11).

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - särskilda

bevarandeinsatser

Propositionen

Enligt regeringen bör Naturvårdsverket och Artdatabanken i samarbete ta fram

prioriteringssystem för urval av arter där särskilda bevarandeinsatser behöver

vidtas, utreda begreppet om ansvarsarter som en del i ett prioriteringssystem

samt ta fram en särskild lista över arter som bör komma i fråga för

åtgärdsprogram.

Motionerna

Behovet att stärka de nordiska genbankernas verksamhet betonas i motion Jo745

(mp) yrkande 1. Uppgiften att ansvara för och samordna alla former av

bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt lantraser

och andra djur som använts i det äldre hushållet bör samordnas hos en

myndighet (yrkande 2). Riksdagen bör fördela tillgängliga medel så att denna

bevarandeuppgift rörande biologisk mångfald kan genomföras på ett

tillfredsställande sätt (yrkande 3). Behovet av en kontinuerlig

bevarandeodling av kulturväxter påtalas i motion Jo797 (mp) yrkande 4. I

motionen kritiseras även gällande bestämmelser i Sverige och EU angående

traditionella växtsorter. Många av de frösorter som används i Sverige är inte

längre tillåtna att odla (yrkande 6). I motion Jo783 (c) framhålls

angelägenheten av att lantrasen svensk kullig boskap bevaras. Berörda verk och

myndigheter bör ges i uppdrag att fullfölja detta arbete, bl.a. bör en

genomarbetad avelsplan upprättas. I kommande miljöbokslut avseende mål,

åtgärder och biologisk mångfald bör enligt motion Jo797 (mp) även översynen av

och tillståndet för de hotade arterna redovisas (yrkande 14).

Utskottets överväganden

Nordiska genbanken, som är ett centrum för bevarande och användning av

växtgenetiska resurser i de nordiska länderna, har sin verksamhet förlagd till

Alnarp. Genbanken lyder under Nordiska ministerrådet och har bl.a. till

uppdrag att insamla, bevara och dokumentera genetiskt material, delta i

forskningssamarbete och förmedla information och service. Inom genbanken är

ett databaserat informationssystem under uppbyggnad. Verksamheten är i

huvudsak koncentrerad på arbete med stråsäd, frukt och bär, potatis,

rotfrukter, oljeväxter, trindsäd, vallväxter och grönsaker och sker i

samarbete med arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna. För år

1996 var de sammanlagda intäkterna 10,3 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner

kronor härrör från en budgetöverenskommelse med Nordiska ministerrådet. Övriga

medel erhölls för särskilda projekt, bl.a. uppbyggnad av genbanksverksamhet i

de baltiska länderna och i södra Afrika. Enligt vad utskottet erfarit har

genbanken ett mycket gott anseende såväl i de nordiska länderna som

internationellt i övrigt. Enligt en utvärdering som gjorts av ministerrådet är

genbanken till ?stor nordisk nytta? och bedöms arbeta mycket kostnadseffektivt

och med stort utbyte i förhållande till relativt begränsade budgetmedel. På

djursidan bedrivs bevarandearbetet inom Nordisk Genbank for Husdyr i Oslo, som

inrättades år 1984 av Nordiska ministerrådet. Nuvarande mandat fastställdes år

1993. Genbanken drivs som ett projekt med en budget omfattande ca 1 miljon

kronor per år och arbetar med uppbyggande av en artdatabank genom insamling

och lagring av upplysningar om genetiska resurser hos nordiska husdjur.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo745 (mp) om

vikten av det arbete som bedrivs vid de båda genbankerna men är inte berett

att tillmötesgå motionens yrkande 1 om ett särskilt tillkännagivande i frågan.

Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.

Utskottet finner heller inte anledning att tillstyrka motionens yrkande 2 om

samordning av bevarandearbetet till en myndighet.

Som utskottet ovan (s. 11) anfört om den nya budgetprocessen kommer

riksdagen att få anledning att ta ställning till frågor om medelstilldelning

för olika ändamål i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Utskottet

avstyrker således motion Jo745 (mp) yrkande 3.

Ett program för bevarande och långsiktigt hållbart utnyttjande av

växtgenetiska resurser har utarbetats av Sveriges lantbruksuniversitet och

Centrum för biologisk mångfald. Programmet ligger till grund för regeringens

arbete med ett svenskt nationellt program på området. I detta arbete ingår

även de förslag till en svensk strategi för växtgenetiska resurser (Ds

1996:73) Biodiversitet och framtida genpolitik som har utarbetats vid Sveriges

lantbruks-universitet. Som framgår av propositionen har åtgärdsprogram för

vissa rödlistade arter redan fastställts av Naturvårdsverket. Utskottet delar

regeringens uppfattning att de centrala myndigheternas och länsstyrelsernas

resurser, liksom det omfattande frivilliga arbete som bedrivs för att följa

arternas status, på ett optimalt sätt bör tas i anspråk i arbetet med att

utveckla ett prioriteringssystem för det fortsatta bevarandearbetet. I detta

arbete är det enligt utskottets mening också angeläget att utreda begreppet

ansvarsart, vilket också bör vara värdefullt i det internationella arbetet på

området.

Artdatabanken har till uppgift att insamla, lagra, utvärdera och

tillhandahålla information om rödlistade växter, svampar och djur i vårt land

samt att göra bedömningar av hotsituationen för dessa arter. Utskottet delar

regeringens uppfattning att Naturvårdsverket i samarbete med Artdatabanken bör

ta fram ett prioriteringssystem för urval av arter för vilka särskilda

bevarandeinsatser behöver vidtas, utreda begreppet ansvarsart samt utarbeta en

särskild lista över arter som bör komma i fråga för åtgärdsprogram. Av

propositionen framgår vidare att frågan om upprättande av en marin

resursdatabas kommer att bli föremål för överväganden av berörda myndigheter

och institutioner.

Mot ovan angiven bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i

tillämpliga delar anfört ovan om bevarandearbetet när det gäller våra

kulturväxter avstyrker utskottet motion Jo797 (mp) yrkande 4 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Det bevarandearbete som Sverige nu bedriver inom ramen för EU:s miljöprogram

för jordbruket syftar till att bevara hotade raser och omfattar bl.a. svensk

kullig boskap, dvs. fjällko och rödkulla. En förutsättning för miljöstöd är

att en avelsplan för berörda raser skall upprättas och godkännas. Utskottet

delar den uppfattning om vikten av ett framgångsrikt bevarandearbete för våra

kvarvarande lantraser som kommer till uttryck i motion Jo783 (c) men anser att

syftet med motionen kan anses tillgodosett utan något särskilt riksdagens

uttalande i frågan.

Frågan om de traditionella köksväxtsorterna har av utskottet behandlats tre

gånger tidigare under innevarande valperiod. Som utskottet tidigare anfört

följer regeringen (Jordbruksdepartementet) utvecklingen på området och söker

förmå EU att ändra reglerna så att de passar bättre för svenska förhållanden.

Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo797 (mp) yrkande 6 därmed i

allt väsentligt tillgodosett. Motionen i denna del bör inte påkalla någon

ytterligare riksdagens åtgärd.

I Artdatabankens verksamhet ingår att följa de frågor om mål och åtgärder

för skyddet av den biologiska mångfalden som tas upp i motion Jo797 (mp). Mot

bakgrund härav saknar utskottet anledning att förorda särskilda miljöbokslut

med den inriktning som föreslås i motionens yrkande 14. Motions-yrkandet

avstyrks.

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - riskbedömning vid

införsel av främmande arter och genetiskt material

Propositionen

Centrum för biologisk mångfald bör enligt regeringen ges i uppdrag att ta fram

underlag och rutiner för riskbedömning i samband med införsel av främmande

arter och gener. Berörda myndigheter och organisationer bör genomföra

informationsinsatser.

Problemen med införsel och spridning av främmande arter och genetiskt

material bör vara en prioriterad del i det fortsatta arbetet med den

biologiska mångfalden.

Motionerna

Enligt motion Jo23 (v) yrkande 8 bör förbud införas mot utsättande av

genetiskt förändrade organismer i naturen. På detta område bör

försiktighetsprincipen råda. I motion Jo24 (c) anförs att i uppdraget till

Centrum för biologisk mångfald även bör ingå att lämna konkreta förslag till

det svenska agerandet vad gäller genmodifierade jordbruksgrödor och införsel

av sådana grödor till landet. Försiktighetsprincipen bör råda såväl nationellt

som inom EU (yrkande 5). Enligt motion Jo753 (v) bör Naturvårdsverket få i

uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för att motverka den mänskliga

spridningen av främmande arter (yrkande 1). Uppdraget bör även omfatta förslag

till hur Sverige bör agera i dessa frågor i internationella fora (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I ett internationellt perspektiv är introduktion och spridning av främmande

arter och gener ett av de främsta skälen till att inhemska arter utrotas.

Dessa problem tenderar också att öka. Införsel och spridning av främmande

arter och genetiskt material är ett komplicerat problemområde. De nationella

gränserna är sällan biologiskt relevanta, och möjligheterna till nationella

särbestämmelser för införsel begränsas genom EU-medlemskapet och avtal som rör

frihandel. Enligt utskottets mening är det i första hand genom bättre

riskvärderingar som problemet kan angripas. Det är också av vikt att så tidigt

som möjligt vinna kunskap om vilka främmande gener och arter som kan inverka

menligt på ekosystemen och naturmiljön. Det kan också finnas behov av en

värdering av spridningen inom landet. Som miljöministern anför bör detta

område vara en prioriterad del i det fortsatta arbetet med den biologiska

mångfalden.

Som framgår av propositionen har Naturvårdsverket nyligen remitterat ett

förslag till åtgärdsprogram för introduktion och spridning av främmande

organismer och gener med inriktning på det egna verksamhetsområdet. Programmet

behandlar främst riskerna med introduktion, och såväl främmande arter som

populationer behandlas. Enligt Naturvårdsverket syftar programmet till att

förebygga och förhindra negativa effekter av främmande organismer och gener på

såväl den biologiska mångfalden och den yttre miljön i övrigt, som på

människors hälsa. Som ett led i genomförandet av åtgärdsförslaget i sin

aktionsplan har verket tagit fram tre rapporter som belyser omfattningen och

konsekvenserna av introduktion av främmande arter i havsmiljön, i landmiljöer

och i sötvattensmiljöer. Programmet kommer att utgöra ett av underlagen till

det uppdrag att arbeta fram ett förbättrat underlag och rutiner för

riskbedömning beträffande införsel av främmande arter och genetiskt material

som regeringen avser att ge till Centrum för biologisk mångfald. Som

miljöministern anför bör uppdraget genomföras i samarbete med Naturvårdsverket

och berörda sektorsmyndigheter. I likhet med regeringen anser utskottet att

information om problemen med introduktion av främmande biologiskt material är

ett viktigt styrmedel. Det är enligt utskottets mening angeläget att såväl

miljömyndigheter som sektorsmyndigheter och olika organisationer genomför

informationsinsatser inom området.

Som utskottet nyligen (1996/97:JoU11) anfört har frågor om

marknadsgodkännande och odling av genmanipulerade och herbicidresistenta

grödor varit aktuella några gånger inom EU. Sverige har i dessa frågor

konsekvent röstat nej till godkännande och anfört att kommissionen bör skaffa

ett bättre beslutsunderlag i fråga om de långsiktiga effekterna av sådan

odling. I en rapport från december 1996 understryks behovet av gemensamma

definitioner och metoder för riskbedömning. Kommissionen framhåller att

direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön reglerar ett högteknologiskt område i snabb utveckling.

Det finns ett behov av regelbunden uppdatering och anpassning av direktivet

för att hålla jämna steg med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Av

det anförda framgår att marknadsintroduktion av genmodifierade grödor ägnas

stor uppmärksamhet inom EU-arbetet och att ett arbete pågår för att förbättra

och effektivisera regelverket.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo24 (c) om

riskerna med genmodifierade grödor. Av utskottets redovisning ovan framgår

emellertid att regeringen följer frågan med stor uppmärksamhet och inom EU

konsekvent har motsatt sig marknadsgodkännande och odling av dessa grödor. Mot

bakgrund härav finner utskottet att motionen i denna del bör lämnas utan

vidare åtgärd från riksdagens sida.

I det ovan angivna betänkandet behandlade utskottet en motion om förbud mot

odling av herbicidresistenta genmanipulerade grödor. I avvaktan på resultatet

av arbetet inom EU med att förbättra och effektivisera regelverket för

genetiskt modifierade organismer ansåg utskottet att frågor om odlingsförbud

får bedömas från fall till fall. Utskottet ansåg sig inte ha något underlag

för att generellt förorda ett nationellt förbud mot odling av genmodifierade

grödor. Utskottet förutsatte dock att regeringen följer frågan med stor

uppmärksamhet och särskilt bevakar miljö- och hälsoaspekterna i de fall som

kan bli aktuella. Utskottet, vars ställningstagande kvarstår, avstyrker mot

den bakgrunden motion Jo23 (v) yrkande 8.

Som utskottet anfört ovan arbetar Naturvårdsverket i stor utsträckning med

de frågor som tas upp i motion Jo753 (v). När det gäller frågor om

ballastvatten vill utskottet hänvisa till sina uttalanden tidigare i detta

betänkande (s. 32). Syftet med motionen får därmed i allt väsentligt anses

tillgodosett. Motionen bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - en sammanhållen

rovdjurspolitik

Propositionen

Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utarbeta förslag

till en sammanhållen rovdjurspolitik med avseende på biologiska, jaktliga och

näringsmässiga frågor.

Motionen

I anslutning tll arbetet med en sammanhållen rovdjurspolitik framhålls i

motion Jo24 (c) angelägenheten av att det skyndsamt läggs fram ett förslag som

kan sammanjämka såväl biologiska, jaktliga som näringsmässiga frågor.

Förslaget bör presenteras i samband med riksdagens behandling av 1998 års

budgetförslag (yrkande 6).

Utskottets överväganden

I samband med behandlingen av budgetpropositionen hösten 1996 (prop.

1996/97:1, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:114) uttalade riksdagen att

regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en

helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Utskottet

anförde att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag i

frågan och ansåg att ett lämpligt tillfälle för redovisningen av regeringens

förslag är i samband med budgetpropositionen för år 1998. I den nu aktuella

propositionen uttalar regeringen sin avsikt att ge en särskild utredare i

uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter och intressenter och med

forskare inom området utarbeta ett förslag till sammanhållen rovdjurspolitik.

Utskottet förutsätter att regeringen beaktar riksdagens uttalande i frågan.

Utskottet anser det inte meningsfullt att föreslå ytterligare ett

tillkännagivande med i huvudsak samma innebörd som det ovan refererade. Motion

Jo24 (c) avstyrks i denna del.

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation - småviltsjakten och

fisket i fjällen

Propositionen

Regeringen kommer inom kort att redovisa sina ställningstaganden beträffande

den framtida utformningen av administrativa regler kring småviltsjakten och

fisket på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjället.

Motionen

Enligt motion Jo23 (v) bör regeringen redovisa åtgärder för att säkerställa

livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena (yrkande 9). I

redovisningen bör även ingå hanteringen av nybyggarnas rättigheter till jakt

och fiske, dvs. avvittringen, beslutet om småviltsjakt och fiske ovan

odlingsgränsen samt utförsäljningen av statens skogar (yrkande 10).

Utskottets överväganden

Av propositionen framgår att Jordbruksverkets, Sametingets och

Naturvårdsverkets rapport Utvärderingen av småviltsjakten och

handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen bereds i

Regeringskansliet. De frågor som tas upp i motion Jo23 (v) yrkandena 9 och 10

kommer således att få sin belysning inför de ställningstaganden som regeringen

avser att inom kort redovisa för riksdagen. Med det anförda föreslår utskottet

att motionen i dessa delar lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Styrmedel - monetär värdering

Propositionen

Regeringen anser att det inte finns skäl att nu tillsätta en utredning för att

belysa hur olika metoder för monetär värdering av biologisk mångfald kan

tillämpas i olika situationer i syfte att internalisera miljökostnader.

Motionen

I motion Jo779 (kd) begärs en utredning för att finna principer och metoder

för hur en monetär värdering av biologisk mångfald kan tillämpas (yrkande 9).

Utskottets överväganden

Regeringens ställningstagande att för närvarande inte tillsätta en utredning

för monetär värdering av biologisk mångfald grundar sig på de betydande

svårigheter som visat sig föreligga vid en sådan värdering. Enligt regeringen

kvarstår problem som närmast är av forskningskaraktär innan det kan bedömas

moget att närmare ange operativa former för monetär värdering. Arbete pågår

dessutom på en rad olika håll av både grundläggande och mera tillämpad art

bl.a. hos Beijerinstitutet för ekologisk forskning. Utskottet saknar anledning

att göra en annan bedömning än regeringen och avstyrker på den grunden motion

Jo779 (kd) yrkande 9.

Kommunerna och biologisk mångfald

Propositionen

Regeringen anser att, inom ramen för det kommunala arbetet bl.a. med Agenda

21, kommunerna har goda förutsättningar att utarbeta mål och åtgärdsförslag

beträffande biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan även göras till en

integrerad del i den kommunala fysiska planeringen.

Motionerna

I motion Jo23 (v) framhålls kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och

utbildningsinsatser för att kommunerna skall kunna bidra till förverkligandet

av miljömålen (yrkande 11). Ur regeringens program för utveckling av ett

ekologiskt samhälle bör enligt motion Jo779 (kd) anvisas ?en summa pengar?

till tätortsnära jord- och skogsbruk (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunerna har goda

förutsättningar att inom ramen för Agenda 21 arbeta med frågor om biologisk

mångfald. Enligt utskottets mening är det övervägande intrycket att det

kommunala arbetet med Agenda 21 bedrivs aktivt och intensivt.

I 1997 års ekonomiska vårproposition (1996/97:150), som nyligen framlagts

för riksdagen, föreslår regeringen att 5,4 miljarder kronor under tre år

satsas på ett investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten.

Avsikten är bl.a. att tidigarelägga investeringar och öka investeringstakten.

Enligt regeringen är det lokala perspektivet i arbetet av central betydelse

och många kommuner arbetar aktivt med lokala Agenda 21. För att bygga vidare

på denna positiva uveckling föreslår regeringen medel till lokala

investeringsprogram. Inom programmen bör alla kommuner ges möjlighet att i

samverkan med lokala investerare föreslå och utforma program för insatser som

ökar den ekologiska hållbarheten. Regeringens mål är att hela Sverige skall

delta i omställningsarbetet. De kommuner eller grupper av kommuner som utses

inledningsvis har enligt regeringen en viktig roll som föregångare i arbetet.

Riksdagen får således anledning att i annat sammanhang ta ställning till

frågor om kommunernas resursbehov på miljöområdet. Med hänvisning till det

anförda och till vad utskottet ovan (s. 11) anfört om den nya budgetprocessen

avstyrker utskottet motionerna Jo23 (v) yrkande 11 och Jo779 (kd) yrkande 7 i

den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Det internationella samarbetet - konventionen om biologisk mångfald

Propositionen

Regeringen anför att Sverige bör fortsätta att i olika internationella fora

driva frågor som är av stor betydelse för arbetet med biologisk mångfald. Det

är enligt regeringen särskilt viktigt att agera för att ökad vikt läggs vid

ett synsätt som innebär sektorsintegrering och sektorsansvar.

Motionerna

Enligt motion Jo22 (kd) bör naturvårdskriterier utarbetas för projekt där Sida

är engagerat. Biståndsmedel bör inte satsas på aktiviteter som hotar den

biologiska mångfalden (yrkande 6). I motion Jo797 (mp) framhålls att det

fortsatta internationella arbetet för att bevara biologisk mångfald skall

bygga på de beslut som fattades på Riokonferensen (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, där bl.a. skydd av biologisk

mångfald ingår, har miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska

biståndsverksamheten. En svensk utgångspunkt för förhandlingarna inför FN:s

miljökonferens i Rio år 1992 (UNCED) har varit att också dessa skulle präglas

av ett integrerat synsätt, dvs. ett synsätt där man inte ser miljön som en

enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt. I den redovisning av sin

pågående och planerade uppföljning av UNCED som Sida gjorde på regeringens

uppdrag noterades bl.a. att alla programområden inom Agenda 21 har relevans

för u-länderna, men att en del är av större betydelse för Sidas

biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonades behovet av

långsiktighet och landkännedom. Sida framhöll nödvändigheten av en fortsatt

betoning av miljöaspekterna i programmen för de svenska programländerna. Detta

synsätt återspeglas även i Sidas instruktion som ålägger myndigheten att

beakta det av riksdagen fastställda s.k. femte biståndsmålet. Med det anförda

finner utskottet syftet med motion Jo22 (mp) i allt väsentligt tillgodosett.

Motionen i aktuell del påkallar således inte någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Vid det senaste partsmötet med anledning av UNCED och som ägde rum i

november 1996 togs beslut om ett handlingsprogram rörande den biologiska

mångfalden som är knuten till jordbruket. I programmet behandlas bl.a.

mångfaldens betydelse för jordbruket och de moderna högteknologiska

jordbruksmetodernas negativa inverkan på den biologiska mångfalden. Sverige

spelade en mycket aktiv roll i arbetet för att lägga fast ett flerårigt, brett

arbetsprogram som skall genomföras i nära samarbete med FAO. Vidare har en

process inletts om ursprungsbefolkningar och deras roll när det gäller

kunskaper och traditioner som rör bevarande och nyttjande av biologisk

mångfald. Ett första möte skall hållas under hösten 1997. Beslut fattades

också om att ta fram ett arbetsprogram för biologisk mångfald knuten till

skogen. Sverige har i detta sammanhang verkat för en harmonisering mellan

konventionen och FAO:s internationella åtaganden vad avser de genetiska

resurserna. Till det fjärde partsmötet under våren 1998 skall varje land

presentera en nationell rapport med tyngdpunkt på vad som gjorts beträffande

s.k. landstudier och nationella strategier, planer och program. Mot bakgrund

härav har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att under år 1997 ta fram

ett förslag till en svensk rapport. Som regeringen anför är relationen mellan

konventionen om biolgisk mångfald och en rad andra konventioner en viktig del

i arbetet beträffande biologisk mångfald. Inom ramen för HELCOM, OSPARCOM och

MARPOL (konventionen mot föroreningar från fartyg) driver Sverige främst genom

olika centrala myndigheter frågor med koppling till biologisk mångfald. Vid

det senaste partsmötet beslutades också att konventionen om biologisk mångfald

skall utveckla ett närmare samarbete med övriga naturvårdskonventioner, såsom

Bonn-, Bern- och Ramsarkonventionerna. Som framgår av det anförda bedriver

Sverige ett mycket aktivt arbete inom konventionens ram vad gäller såväl

underlag som olika initiativ i utvecklings- och förhandlingsarbetet. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om den nationella kommitté som våren 1995

inrättades för att medverka i arbetet med Agenda 21 och för att medverka inför

utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar

utveckling år 1997 (dir. 1995:34).

Det kan sammanfattningsvis konstateras att flera svenska initiativ och

Sveriges aktiva roll har resulterat i beslut som innebär fördjupning och

vidareutveckling av konventionen om biologisk mångfald. Utskottet utgår från

att Sverige i olika internationella fora även fortsättningsvis driver frågor

som är av stor betydelse för detta arbete. Som regeringen anför är det av

särskild betydelse att agera för att ökad vikt läggs vid ett synsätt som

innebär sektors-integrering och sektorsansvar. Därmed finner utskottet syftet

med motion Jo797 (mp) i huvudsak tillgodosett. Motionen i denna del påkallar

inte någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Det internationella samarbetet - Östeuropasamarbetet

Propositionen

I den svenska biståndsverksamheten i Östeuropa bör inom jordbruket enligt

regeringen ökad vikt läggas vid aspekter om biologisk mångfald. Beträffande

skyddsinsatser för skogen bör en samordning med främst de finska insatserna,

men även andra internationella aktörers insatser, eftersträvas. Regeringen

anser vidare att en anpassning till EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 bör

stimuleras i det kommande paneuropeiska nätverket för skyddade områden.

Miljökonsekvenserna av en utvidgning av EU analyseras.

Motionen

I motion Jo23 (v) framhålls behovet av en strategi för hur den biologiska

mångfalden och den baltiska kulturmiljön skall kunna bli en del av ett

nordiskt kulturmiljöarv för framtiden (yrkande 12).

Utskottets överväganden

Genom sin biståndsverksamhet stöder Sverige flera pilotprojekt med anknytning

till biologisk mångfald i Östeuropa och särskilt i de baltiska länderna. Även

olika ideella organisationer bedriver ett betydelsefullt arbete med inriktning

på miljöfrågor och därmed även på biologisk mångfald som är väsentligt för

länderna runt Östersjön. De prioriteringar för den svenska

biståndsverksamheten i Östeuropa som miljöministern redovisar kommer enligt

utskottets mening att medföra att ytterligare tonvikt läggs på skyddet för den

biologiska mångfalden i regionen. I sammanhanget vill utskottet erinra om det

beslut som miljöministrarna i Östersjöområdet fattade i oktober 1996 om

utvecklande av en Agenda 21 för regionen. Som initiativtagare erbjöd sig

Sverige att tillhandahålla sekretariatstjänster för arbetet med agendan. I

enlighet härmed har ett sekretariat inrättats under Miljödepartementet för att

fungera som styr- och förhandlingsgrupp i detta arbete (dir. 1996:99).

Sekretariatet, som är inrättat som en kommitté, skall arbeta fram till våren

1998, dock längst t.o.m. den 1 juli 1998. Utskottet vill även erinra om det

arbete med uppbyggnad av genbanksverksamhet i de baltiska länderna som pågår

inom Nordiska genbanken och som utskottet redogör för under ett annat avsnitt

i detta betänkande (s. 38 f.). På flera områden och på olika nivåer pågår

således arbete med anknytning till biologisk mångfald i Östeuropa och särskilt

i de baltiska länderna. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna

i motion Jo23 (v) om vikten av arbetet med den biologiska mångfalden i de

baltiska länderna men är inte berett att tillmötesgå kravet på en särskild

strategi i enlighet med motionens yrkande 12. Motionen avstyrks i den mån den

inte kan anses tillgodosedd.

EU-samarbetet - uppföljning i Sverige av EU:s naturvårdsdirektiv

Propositionen

Regeringen anför att uppföljningen i Sverige av EU:s direktiv 79/409/EEG om

bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och direktiv 92/43/EEG om

bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och

habitatdirektivet) pågår planenligt. Detsamma gäller det arbete som Sverige

tillsammans med Finland inlett för att få direktiven bättre anpassade till

nordiska naturtyper, livsmiljöer och arter.

Motionerna

Enligt motion Jo797 (mp) bör Sveriges bidrag till Natura 2000 kompletteras med

ytterligare områden för att Sverige fullt ut skall följa direktiven vad avser

skydd av hotade arter och biotoper (yrkande 15). Behovet av förenkling av

rutinerna vid registrering av vattenområden i Natura 2000 påtalas i motion

Jo743 (c). Även lagstiftning av liknande karaktär som naturvårdslagen bör

enligt motionären godkännas som underlag för registrering.

I motion Jo779 (kd) begärs en redovisning av Sveriges efterlevnad av

Bernkonventionen, Bonnkonventionen, våtmarkskonventionen, fågelskydds-

direktivet och art- och habitatdirektivet (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Under det svenska arbetet med EU:s naturvårdsdirektiv har det framkommit att

en del av de områden som har sådana värden att de borde ingå i Natura 2000

ännu inte är skyddade enligt naturvårdslagen. Innan regeringen fattar beslut

(enligt fågeldirektivet) eller lämnar förslag till EU (enligt art- och

habitatdirektivet) om att ett sådant område bör ingå i det europeiska

ekologiska nätverket Natura 2000 och därmed beredas skydd enligt

naturvårdslagen skall berörda markägare tillfrågas. Det måste också finnas

ekonomiska resurser för att betala eventuell intrångsersättning eller för

markköp. För att bedöma behovet av resurser måste det vara klart vilka

restriktioner som krävs i området för att ge det nödvändigt skydd. Regeringen

beslöt därför i december 1995 att till EU endast vidarebefordra 563 av de 1

273 förslag till särskilda bevarandeområden som Naturvårdsverket har utarbetat

i samarbete med länsstyrelserna. I mars 1996 anmälde regeringen också 75

särskilda skyddsområden under fågeldirektivet. Därefter har regeringen anmält

ytterligare områden. Dessa områden är alla skyddade enligt naturvårdslagen.

Regeringen har därefter haft överläggningar med EG-kommissionen om det

fortsatta arbetet i Sverige med Natura 2000. I april 1996 uppdrog regeringen

åt Naturvårdsverket att i samarbete med länsstyrelserna, och efter samråd med

Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket, överlämna förslag på

områden som det är lämpligt att förklara som särskilda skyddsområden eller som

särskilda bevarandeområden. Regeringsuppdraget delredovisades i maj, oktober

och november 1996 och skall slutredovisas i november 1997. Som en följd av

uppdraget har regeringen hittills till EU anmält sammanlagt 225 särskilda

skyddsområden enligt fågeldirektivet och lämnat förslag på sammanlagt 1 041

områden lämpliga som särskilda bevarandeområden enligt art- och

habitatdirektivet. Som framgår av propositionen fortsätter arbetet med Natura

2000, vilket varit omfattande, i enlighet med regeringens uppdrag.

Både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet utarbetades innan

Sverige blev medlem i EU. I direktiven saknas därför flera för bevarandet av

den biologiska mångfalden i Norden viktiga naturtyper, livsmiljöer och arter.

I samband med Sveriges och Finlands medlemskapsförhandlingar kompletterades

direktiven med vissa nordiska typer och arter. Fortfarande saknas dock många

naturtyper, livsmiljöer och arter som är viktiga för den biologiska mångfalden

i Norden. Naturvårdsverket har därför tillsammans med finska myndigheter

utarbetat ett förslag till komplettering av direktivens naturtyps-, livsmiljö-

och artbilagor samt överlämnat förslaget till regeringen. Den 23 maj 1996

beslutade regeringen att till EG-kommissionen överlämna förslag till

komplettering av bilagorna. Arbetet med komplettering av art- och

habitatdirektivet pågår för närvarande inom EG-kommissionen medan motsvarande

arbete med fågeldirektivet ännu inte har påbörjats. Av propositionen framgår

att arbete pågår inom Regeringskansliet med att förtydliga och komplettera

regleringen av bl.a. transport och förevisning av eller handel med exemplar av

arter som skall skyddas enligt direktiven.

Vad utskottet ovan anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion

Jo797 (mp) yrkande 15. Motionen i denna del bör inte föranleda någon vidare

åtgärd från riksdagens sida.

Enligt vad utskottet erfarit kommer frågor om förenkling av rutinerna vid

registrering i Natura 2000 att ingå i miljöbalksarbetet. Mot bakgrund härav

avstyrker utskottet motion Jo743 (c).

Utskottet har nyligen behandlat frågan om efterlevnaden i Sverige av bl.a.

internationella miljökonventioner (1996/97:JoU11 s. 17). Utskottet framhöll då

att många konventioner i sig innehåller en rapporteringsskyldighet, vilken som

regel fullgörs gentemot en särskild kommitté som skall kontrollera

efterlevnaden. En konvention innebär dessutom ofta att riksdagen sätter upp

mål i fråga om det som regleras i konventionen. Någon särskild expertgrupp för

ändamålet var utskottet inte berett att förorda och avstyrkte motionsyrkandet.

Mot denna bakgrund är utskottet inte heller berett att tillmötesgå det krav på

redovisning av vissa konventioner och direktiv som framförs i motion Jo779

(kd) yrkande 1. Motionen avstyrks i denna del.

Övriga frågor

De delar av propositionen som ej särskilt berörts har ej föranlett några

invändningar från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade resurser till Naturvårdsverket

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 1,

2. beträffande naturvårdslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motion 1996/97:Jo25 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om

ändring i naturvårdslagen (1964:822),

res. 1 (mp) - delvis

3. beträffande fastighetsbildningslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988),

res. 1 (mp) - delvis

4. beträffande ledningsrättslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

ledningsrättslagen (1973:1144),

res. 1 (mp) - delvis

5. beträffande anläggningslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

anläggningslagen (1973:1149),

res. 1 (mp) - delvis

6. beträffande lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär

övervakning

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:395)

om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning,

7. beträffande utökade befogenheter för Tullverket

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 2 och 1996/97:Jo25

yrkande 2,

res. 2 (v, mp)

8. beträffande jaktlagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen

(1987:259),

9. beträffande överflyttning av jaktfrågor från

Jordbruksdepartementet till Miljödepartementet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 6,

res. 3 (mp)

10. beträffande översyn av jaktlagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkandena 7 och 8,

res. 4 (v, mp)

11. beträffande översyn av skyddsjakten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 9,

res. 5 (mp)

12. beträffande lagen om åtgärder beträffande djur och växter som

tillhör skyddade arter

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade

arter,

13. beträffande ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder

beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 3,

14. beträffande skärpta straff för illegal handel med skyddade

arter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo731, 1996/97:Jo779 yrkande 11

och 1996/97:Jo797 yrkande 12,

res. 6 (mp)

15. beträffande avsättning av mark för naturvårdsändamål m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 29 och 30,

1996/97:Jo779 yrkande 13, 1996/97:Jo785 och 1996/97:Jo797 yrkande 2,

16. beträffande översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 31,

res. 7 (mp)

17. beträffande frivilliga avsättningar av mark för

naturvårdsändamål

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 11,

res. 8 (m)

18. beträffande finansiering av inköp av mark för

naturvårdsändamål

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 26,

19. beträffande omfattningen av miljöbokslut

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 3 och 1996/97:Jo24

yrkande 1,

20. beträffande miljöprogrammet för jordbruket

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Jo24 yrkandena 2 och 3 och 1996/97:Jo25 yrkande 5,

21. beträffande miljömål för jordbruket

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 4,

22. beträffande utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 4,

res. 9 (mp)

23. beträffande det ekologiska lantbrukets betydelse för den

biologiska mångfalden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 3,

24. beträffande bevarandefrågor i skogsbruket

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkande 3 och

1996/97:Jo779 yrkande 14,

25. beträffande moratorium för avverkning av urskog m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkandena 10 och 13,

res. 10 (mp)

26. beträffande utvidgning av förbudet mot markavvattning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 5 och

1996/97:Jo750,

27. beträffande skydd och skötsel av våtmarker m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo25 yrkande 11 och 1996/97:Jo797

yrkandena 7 och 8,

res. 11 (v, mp)

28. beträffande ändringar i naturvårdslagen och lagen om vissa

torvfyndigheter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 9,

29. beträffande strandskydd

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo720 yrkande 2, 1996/97: Jo759

yrkande 15, 1996/97:Jo779 yrkande 8 och 1996/97:Jo780,

30. beträffande skydd av vattendrag

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 12,

res. 12 (mp)

31. beträffande kalkning och biologisk mångfald

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkande 4, 1996/97:Jo23

yrkande 7 och 1996/97:Jo24 yrkande 4,

32. beträffande utredning om försurningens effekter m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo746 yrkande 3,

33. beträffande marina reservat och inventering av marina miljöer

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 26, 1996/97:Jo760

yrkande 19 och 1996/97:Jo779 yrkande 23,

34. beträffande utredning av det marina skyddet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 11,

35. beträffande marint reservat för tumlare

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 6,

36. beträffande åtgärder mot introduktion av främmande arter i

havsmiljön

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 28, 1996/97:Jo760

yrkande 20 och 1996/97:Jo779 yrkande 16,

37. beträffande hantering av ballastvatten

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 29 och

1996/97:Jo760 yrkande 21,

38. beträffande åtgärder mot oljeutsläpp till havs

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo701 yrkande 1, 1996/97:Jo722

yrkande 9 och 1996/97:Jo790,

res. 13 (m)

39. beträffande fjärrdetektion av olja m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo726 yrkande 5, 1996/97:Jo738

yrkandena 19, 23 och 31 och 1996/97:Jo760 yrkandena 14, 15 och 18,

res. 14 (mp)

40. beträffande revidering av det rättsliga förfarandet vid

oljeutsläpp till havs

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo726 yrkandena 1, 2 och 6-8

och 1996/97:Jo777 yrkandena 2 och 3,

res. 15 (mp)

41. beträffande sanering av miljöskadade områden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo25 yrkande 14,

42. beträffande rödlistade arter och havsmiljöer

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo22 yrkande 5, 1996/97: Jo738

yrkande 27 och 1996/97:Jo779 yrkande 19,

43. beträffande de nordiska genbankerna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo745 yrkande 1,

44. beträffande resurser för bevarandearbete

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo745 yrkande 3,

45. beträffande kulturväxter och lantraser

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo745 yrkande 2 och

1996/97:Jo783,

res. 16 (mp)

46. beträffande traditionella sorter av köksväxter m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkandena 4 och 6,

47. beträffande innehållet i miljöbokslut

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 14,

48. beträffande genmodifierade jordbruksgrödor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 8 och 1996/97:Jo24

yrkande 5,

res. 17 (c, v, mp)

49. beträffande handlingsprogram mot spridning av främmande arter

m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo753,

50. beträffande en sammanhållen rovdjurspolitik

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo24 yrkande 6,

51. beträffande småviltsjakten och fisket i fjällen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkandena 9 och 10,

res. 18 (v)

52. beträffande monetär värdering

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo779 yrkande 9,

53. beträffande kommunerna och biologisk mångfald

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 11 och

1996/97:Jo779 yrkande 7,

54. beträffande naturvårdskriterier för biståndsprojekt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo22 yrkande 6,

55. beträffande internationellt arbete för bevarande av den

biologiska mångfalden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 1,

56. beträffande den baltiska kulturmiljön

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo23 yrkande 12,

res. 19 (v, mp)

57. beträffande Natura 2000

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo743 och 1996/97:Jo797 yrkande

15,

58. beträffande efterlevnad av internationella konventioner

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo779 yrkande 1.

res. 20 (mp)

Stockholm den 13 maj 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).

Reservationer

1. Naturvårdslagen m.m. (mom. 2-5)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Syftet med?

och på s. 12 slutar med ?stycket naturvårdslagen? bort ha följande lydelse:

Enligt naturvårdslagen måste det i dag finnas goda skäl för skydd av ett

naturområde. Mot denna bakgrund bör det inte vara möjligt att inom området

bedriva verksamhet som över huvud taget skadar områdets naturvärden. Som

anförs i motion Jo25 (mp) är det mycket ologiskt och oacceptabelt att en sådan

möjlighet genom 19 c § nu föreslås införd i naturvårdslagen. Utskottet

tillstyrker således yrkande 1 i motionen och avstyrker regeringens förslag om

införande av 19 c § andra stycket i naturvårdslagen. I enlighet härmed

avstyrks även förslagen till ändring i 12 § samma lag, 2 § tredje stycket

sista meningen fastighetsbildningslagen, 8 § tredje stycket sista meningen

ledningsrättslagen samt 9 § tredje stycket sista meningen anläggningslagen.

dels att utskottets hemställan under 2-5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande naturvårdslagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag dels med bifall till motion

1996/97:Jo25 yrkande 1 avslår förslaget till lag om ändring i

naturvårdslagen (1964:822) såvitt avser 12 och 19 c §§, dels antar

förslaget i övrigt,

3. beträffande fastighetsbildningslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988) med den ändringen att 3 kap. 2 §

tredje stycket sista meningen utgår,

4. beträffande ledningsrättslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

ledningsrättslagen (1973:1144) med den ändringen att 8 § tredje stycket

sista meningen utgår,

5. beträffande anläggningslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i anläggningslagen

(1973:1149) med den ändringen att 9 § tredje stycket sista meningen

utgår,

2. Utökade befogenheter för Tullverket (mom. 7)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?När det? och

på s. 13 slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ge Kustbevakningen polisiära

befogenheter också när det gäller fauna- och florarelaterad kriminalitet.

Samtidigt kan utskottet konstatera att medlemskapet i EU innebär betydande

svårigheter att kontrollera handeln med utrotningshotade arter inom unionen. I

sitt remissvar över propositionen har Generaltullstyrelsen anfört att

Tullverket i dessa avseenden bör få samma befogenheter som Kustbevakningen.

Denna uppfattning delas av Naturvårdsverket, Kommerskollegium,

Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Mot den bakgrunden finner

utskottet, som därmed ansluter sig till motionerna Jo23 (v) yrkande 2 och Jo25

(mp) yrkande 2, att även Tullverkets polisiära befogenheter bör utökas när det

gäller fauna- och florarelaterad verksamhet. Härmed kan stora

samordningsvinster uppnås och bekämpningen av denna brottstyp bli mer

effektiv. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa delar bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande utökade befogenheter för Tullverket

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 2 och

1996/97:Jo25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till

Miljödepartementet (mom. 9)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Med

anledning? och slutar med ?avstyrks i denna del? bort ha följande lydelse:

I vårt land räknas jakten fortfarande till de areella näringarna. Som anförs

i motion Jo25 (mp) är detta synsätt inte längre relevant. Jakten borde ses som

fråga om biologisk mångfald och jaktärenden följaktligen beredas i

Miljödepartementet. Jaktintresset har i dag en stark ställning i samhället,

och naturvårdsintressena har mycket svårt att göra sig hörda i jaktsammanhang

trots att frågor rörande de vilda arterna angår naturvården i lika hög grad

som jaktintresset. Mot den bakgrunden ansluter sig utskottet till motionens

yrkande 6 att jaktärenden skall överföras från Jordbruksdepartementet till

Miljödepartementet. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet

till Miljödepartementet

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Översyn av jaktlagstiftningen (mom. 10)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Enligt vad?

och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

I Naturvårdsverkets aktionsplan anges som miljökvalitetsmål att jakt i

Sverige får bedrivas om den är motiverad ur antingen en nyttoaspekt eller en

skadeaspekt och om det sker på sådant sätt att den biologiska mångfalden

upprätthålls och gynnas. Enligt utskottets mening är detta en riktig

målsättning. Som anförs i motion Jo25 (mp) får jakt aldrig reduceras till

prickskytte på levande föremål. Det finns en mängd arter angivna i

jaktförordningen, för vilka jakt inte kan motiveras utifrån ett

miljökvalitetsmål. Som exempel kan nämnas hermelin och enkelbeckasin, två

arter som gått tillbaka numerärt, och där varken nytto- eller skadeaspekt

föreligger. Inte heller kan jakt på björktrast, nötskrika och ekorre med flera

arter motiveras. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 7 att en

översyn av jakten bör ske utifrån Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål. De

arter för vilka jakten inte kan motiveras utifrån detta mål bör utgå ur

jaktbestämmelserna.

Enligt EU:s fågeldirektiv får jakt inte ske under häckningstid, eftersom

risken är stor att ungar lämnas att dö svältdöden, vilket inte anses etiskt

försvarbart. För ett stort antal fågelarter såsom gråsparv, korp, koltrast,

ringduva, björtrast m.fl. tillåts skyddsjakt i Sverige även under

häckningstid, vilket utskottet finner beklämmande. I likhet med motionärerna

bakom motion Jo25 (mp) anser utskottet att det är hög tid att denna jakt

förbjuds. En översyn och förändring av jakten bör företas med inriktningen att

jakt inte får ske under häckningstid. I enlighet härmed bör jaktförordningen

revideras.

Vad utskottet anfört ovan med anledning av motionens yrkanden 7 och 8 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande översyn av jaktlagstiftningen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkandena 7 och 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Översyn av skyddsjakten (mom. 11)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?I

fågeldirektivets? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

I och med att fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet nu börjat

införlivas i svensk lagstiftning anser utskottet i likhet med motionärerna i

motion Jo25 (mp) att jaktförordningen bör revideras. Den nu föreslagna lydelsen

i 5 § jaktlagen ?om sådan skada inte kan motverkas på annat tillfredsställande

sätt? måste i framtiden genomsyra skyddsjakten och därmed även bestämmelserna i

jaktförordningen. Motiv som ?behövs för att förhindra skada?, ?förebygga skada?

m.fl. liknande formuleringar måste utgå ur förordningen och ersättas av

bestämmelser i enlighet med 5 § jaktlagen att skyddsjakt får förekomma endast

då annat tillfredsställande sätt att förhindra skada inte är möjligt. Utskottet

ifrågasätter skyddsjakten för ett stort antal fågelarter men även för vissa

däggdjur om djuren befinner sig tillfälligt på ö, holme eller skär. I dessa

fall skulle med största sannolikhet någon annan mer tillfredsställande lösning

kunna uppnås. Enligt utskottets mening är en annan syn på de samexisterande

arterna nödvändig där en större vördnad för det levande prioriteras framför

vapnet. Mot bakgrund härav bör en översyn och förändring ske av skyddsjakten så

att jakten genomsyras av krav att skyddsjakt bara kommer i fråga om skador inte

kan motverkas på annat tillfredsställande sätt. Vad utskottet anfört med

anledning av motionens yrkande 9 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande översyn av skyddsjakten

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skärpta straff för illegal handel med skyddade arter (mom. 14)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?någon åtgärd? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo731 kan den skärpning av reglerna när det gäller

åtgärder till skydd för hotade arter som nu införs dessvärre visa sig mindre

verkningsfull på grund av de alltför låga straffen för handel med dessa arter.

I vårt land är påföljden för detta brott fängelse i högst två år, medan i

Norge påföljden är fängelse i högst sex år. Härutöver förekommer i norsk

lagstiftning en generalklausul för denna brottstyp. Skillnaden i lagstiftning

mellan våra länder har medverkat till att utövarna av denna handel söker sig

till Sverige. För att Sverige inte skall komma att i ännu större utsträckning

än hittills bli ett transitland för illegal handel med hotade arter bör

straffskalan höjas till en nivå minst i paritet med den som gäller i Norge.

Utskottet ansluter sig även till förslaget i motion Jo779 i den del motionen

förordar att ett penningvärde, som påverkar bötesstraffets storlek, fastställs

för dessa djur och växter. Slutligen ansluter sig utskottet till motion Jo797

yrkande 12. Detta innebär att regeringen snarast bör återkomma med förslag

till ändring i lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör

skyddade arter så att lagen omfattar samtliga rekommendationer som har

framlagts i Nordiska ministerrådets miljörapport (1990:4). Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo731 (s), Jo779 (kd) yrkande 11 och Jo797

(mp) yrkande 12 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande skärpta straff för illegal handel med skyddade arter

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo731, 1996/97:Jo779 yrkande

11 och 1996/97:Jo797 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat (mom. 16)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Med

hänvisning? och slutar med ?yrkande 31? bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit omprövas skyddsföreskrifterna för naturreservat

sällan eller aldrig. Föreskrifterna är ofta av äldre datum och kan vara

otidsenliga. I det fall de har blivit föremål för omprövning har de

genomgående skärpts. Som anförs i motion Jo304 (mp) skulle en övergripande

omprövning av dessa föreskrifter sannolikt innebära ett förstärkt skydd för

naturen och då särskilt skyddad skogsmark. Mot denna bakgrund ansluter sig

utskottet till motionens yrkande 31 om en översyn av skyddsföreskrifterna för

samtliga naturreservat. I samband härmed bör regeringen även överväga en s.k.

rullande revidering av skyddsföreskrifter med ett intervall på t.ex. 10 år.

Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av de

åtgärder som vidtagits men anledning av översynen. Vad utskottet nu anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkande 31 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål (mom. 17)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?I sin? och på

s. 18 slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Det finns i dag tecken på att statens förmåga att vårda och övervaka

naturreservaten är begränsad. Som anförs i motion Jo722 (m) måste naturvården

avsocialiseras i den meningen att enskilda personer eller ideella föreningar

skall kunna överta förvaltarskapet och vårdansvaret. Naturreservat skall kunna

ägas av enskilda, organisationer, företag, kommuner eller staten. När ägaren

inte är ett offentligt subjekt skall reservatsrestriktionerna berättiga till

ersättning om markanvändningen försvåras. Andra lösningar såsom markbyten bör

också eftersträvas. När det gäller tillsyn och skötsel av reservaten bör

markägaren, närboende eller en förening mot ersättning kunna åta sig ett

sådant ansvar. Det är enligt utskottets mening ofta en fördel att enskilda

äger värdefulla markområden eftersom det privata ägandets ansvar kan

kombineras med naturvårdens vetenskapliga krav. Härigenom uppnås också ett

personligt ansvar för uppgiften, och kostnaderna för naturvården kan minskas.

Om markägaren får ett ökat förvaltaransvar förbättras i hög grad

förutsättningarna att rädda och bibehålla äldre typer av svenskt

kulturlandskap. Genom åren har dessa marker skötts av Sveriges jord- och

skogsbrukare. Som naturvårdare är de oöverträffade.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo722 yrkande 11 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet (mom. 22)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Med

anledning? och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

Det kan konstateras att antalet fågelarter knutna till jordbrukslandskapet

minskar. Som exempel kan nämnas att var tredje sädesärla och mer än varannan

ladusvala och tofsvipa har försvunnit sedan 1970-talet. Även enkelbeckasin,

gök och buskskvätta har gått kraftigt tillbaka. Enligt Natuvårdsverkets

aktionsplan är det moderna konventionella jordbruket en av de enskilt största

orsakerna till förlusten av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

Insekter, maskar och andra småkryp minskar och därmed även tillgången på föda

för de fågelarter som nämnts ovan. För att stävja denna negativa utveckling

måste jordbruket förändras radikalt. I propositionen uttalar regeringen sin

avsikt att senare under år 1997 återkomma till riksdagen med de förslag som

Jordbruksverket har presenterat i sin aktionsplan för biologisk mångfald.

Inför den kommande riksdagsbehandlingen bör regeringen utreda det förhållandet

att många fågelarter knutna till jordbrukslandskapet har gått kraftigt

tillbaka, klarlägga anledningarna härtill och föreslå åtgärder. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkande 4 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Moratorium för avverkning av urskog m.m. (mom. 25)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Som

utskottet? och slutar med ?skogsvårdsförordningen (1993:1096)? bort ha

följande lydelse:

I dag är endast 0,5 % av den produktiva skogsmarken nedanför

skogsodlingsgränsen skyddad som reservat, men på sikt behöver skyddet omfatta

minst 10 % av denna mark. I dessa skogar finns många av de hotade arter som i

dag är uppförda på Artdatabankens hotlistor, och många områden är dessutom

akut hotade av avverkning. Naturvårdsverket har i sin aktionsplan slagit fast

att det moderna skogsbruket är en av de största enskilda orsakerna till

förlust av den biologiska mångfalden. Eftersom tillräckliga medel för

biotopskydd saknas, är de sista resterna av våra urskogar föremål för

avverkning. Mot bakgrund härav ansluter sig utskottet till motion Jo25 (mp) i

den del motionen begär införande av ett tillfälligt moratorium för avverkning

av urskog.

Under senare tid har en debatt om hotet mot många arter knutna till lövskog

aktualiserats. Många oersättliga lövskogar flisas nu till massa- och

energiråvara och arter beroende av denna biotop trängs tillbaka. För att den

kommande, och enligt utskottets mening välkomna, omställningen av

energiförsörjningen i vårt land skall kunna ske på ett förnuftigt sätt med

avseende på den biologiska mångfalden, är det enligt utskottets mening av

yttersta vikt att signaler som den ovan nämnda tas på allvar. Mot denna

bakgrund bör hotet mot lövskogarna utredas och åtgärder framläggas så att

skyddet för de lövskogsberoende arterna förbättras.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkandena 10 och

13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande moratorium för avverkning av urskog m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkandena 10 och 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Skydd och skötsel av våtmarker m.m. (mom. 27)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Som framgår?

och på s. 26 slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Fortfarande saknas konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner för rikkärr,

sumpskogar, mader och slättsjöar. I propositionen anför miljöministern att

skyddet för våtmarker i myrskyddsplan för Sverige får ske inom befintliga

resurser och i enlighet med gällande ansvarsfördelning. Enligt utskottets

mening kan detta inte uppfattas på annat sätt än att något arbete enligt

myrskyddsplanen inte pågår. Detta står i dålig överensstämmelse med vad som

angavs i budgetpropositionen för år 1997 (1996/97:1, utgiftsområde 20) om

skyddet av den biologiska mångfalden som ett prioriterat område. Utskottet

ansluter sig härmed till motionerna Jo25 (mp) yrkande 11 och Jo797 (mp)

yrkande 7 om komplettering av myrskyddsplanen med konkreta åtgärdsprogram och

skyddsplaner. Utskottet ansluter sig även till yrkande 8 i motion Jo797 att

regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1998 bör återkomma med förslag

om tillräckliga medel för ändamålet. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna i dessa delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande skydd och skötsel av våtmarker m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo25 yrkande 11 och

1996/97:Jo797 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

12. Skydd av vattendrag (mom. 30)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Frågor om?

och slutar med ?särskild åtgärd? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är vattenkraften i Sverige nu färdigutbyggd. Det är

vällovligt om energiuttaget i befintliga anläggningar kan ökas genom byte av

teknik, men de vattendrag som ännu inte är utbyggda bör bevaras. Biotoperna

för ett stort antal växt- och djurarter, såväl utrotningshotade som mer

allmänt förekommande, som är beroende av rinnande vatten har hotats och

decimerats sedan en längre tid. I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk

mångfald anges att vattenkraftsutbyggnaden fått starkt negativa konsekvenser

för biodiversiteten. I aktionsplanen anförs att ?de outbyggda vattendragens

betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i

fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendrag. Kvarvarande

forsar och strömsträckor skall inte exploateras.? Som anförs i motion Jo25

(mp) bör i dessa fall den biologiska mångfalden ges företräde framför

energibehovet. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande 12 att ingen

ytterligare utbyggnad bör ske av vattenkraften. Oavsett storlek skall de

rinnande vattnen bevaras. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande skydd av vattendrag

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo25 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Åtgärder mot oljeutsläpp till havs (mom. 38)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Inledningsvis

vill? och på s. 35 slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

Den ökning av små oljeutsläpp som de senaste åren har kunnat konstateras i

svenska farvatten misstänks till stor del bero på att rederier väljer att

rengöra sina tankar till havs i stället för att utnyttja de hamnar som är

försedda med särskild utrustning för omhändertagande av avfallet. Ekonomiska

skäl och brist på hamnar i östra Östersjön som kan ta hand om oljerester kan

misstänkas vara orsaker till detta förfarande. Genom EU:s stödprogram PHARE

och TACIS, vilka syftar till att stödja omdaningen inom bl.a. miljö- och

energiområdena i Öst- och Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen, skulle

resurser kunna satsas på hamnar i östra Östersjön så att rederierna kan förmås

att lämna sitt tankavafall där. Som anförs i motion Jo722 (m) bör Sverige

driva denna fråga inom EU.

Fraktfartygens bristande standard har ofta sin orsak i att fraktköparna

saknar incitament att efterfråga en högre säkerhetsnivå till ett högre pris.

Genom en ändrad ansvarsfördelning, vilket rent tekniskt kan åstadkommas på

flera sätt, där även fraktköparna tvingas ta ekonomiskt ansvar för följderna

av ett oljeutsläpp, skulle enligt utskottets mening vara ett effektivt

styrmedel för att åstadkomma förbättringar i detta avseende. Som anförs i

motion Jo722 (m) bör det utredas vidare hur en sådan ny ansvarsfördelning kan

skapas på EU-nivå. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 9 i motionen

bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med

motionerna Jo701 (fp) yrkande 1 och Jo790 (c) i allt väsentligt tillgodosett.

Motionerna i dessa delar bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande åtgärder mot oljeutsläpp till havs

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 9 och med avslag

på motionerna 1996/97:Jo701 yrkande 1 och 1996/97:Jo790 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Fjärrdetektion av olja m.m. (mom. 39)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?På samma? och

slutar med ?dessa delar? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna Jo726, Jo738 och Jo760 (alla mp) är det av vikt att

teknik och metoder utvecklas som kan bidra till att förbättra domstolarnas

underlag för bevisvärderingen vid olagliga oljeutsläpp. Härutöver bör

Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samverkan med SMHI och övriga

intressenter utreda behovet av satellitbildinformation för oljedetektion. I

samband härmed bör även det norska systemet för operativ samverkan mellan

flygspaning och satellitbildinformation studeras och analyseras. Sverige bör

också ta initiativ till inrättande av en miljözon i Östersjön med högt ställda

miljökrav på de fartyg som tillåts trafikera dessa farvatten. Härutöver bör

krav på dubbla skrov införas för fartyg som trafikerar svenska hamnar. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna i berörda delar bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande fjärrdetektion av olja m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo726 yrkande 5,

1996/97:Jo738 yrkandena 19, 23 och 31 och 1996/97:Jo760 yrkandena 14, 15

och 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs

(mom. 40)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Som

framgår? och slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo726 (mp) bör regeringen följa justitieutskottets

förslag (yttr. 1995/96:JuU9y) som syftar till att effektivisera det rättsliga

förfarandet för beivrandet av oljeutsläpp. Lagen om begränsning av tillämpning

av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg innebär att

endast böter kan komma i fråga som straffrättslig påföljd när en förorening

har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges ekonomiska zon. Som regeringen

påpekar i proposition 1995/96:140 Havsrättskonventionen och

tillämpningsavtalet (s. 163) får detta förhållande som konsekvens att svensk

lags tillämplighet och svensk domstols behörighet såvitt avser ett sådan brott

inte längre följer av reglerna i 2 kap. 2 § brottsbalken. I likhet med

motionärerna vill utskottet framhålla att flera författningar, vid sidan av

brottsbalken, innehåller bestämmelser som hänför brott utomlands under de

svenska domstolarnas kompetens även i de fall 2 kap. 2 och 3 § brottsbalken

inte är tillämpliga. Detta är t.ex. fallet med dumpningslagen (se 10 §).

Begränsnings-lagens bestämmelser föranleder därför inte någon konsekvens för

den svenska domsrätten när det gäller dumpning från utländska fartyg av avfall

i Sveriges ekonomiska zon. En motsvarande ändring bör därför göras i lagen om

åtgärder mot förorening från fartyg. Vidare bör regeringen se över

ansvarsbestämmelserna vad gäller brott mot 10 kap. lagen (980:424) om åtgärder

mot förorening från fartyg, tidigare benämnd vattenföroreningslagen, och de

bevissvårigheter som föreligger vid oljeutsläpp. Slutligen bör Kustbevakningen

ges utökade befogenheter att tillgripa olika former av tvång mot utländska

fartyg för säkrande av bevisning. Vad utskottet anfört med anledning av

motionens yrkanden 1, 2 och 6-8 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motion Jo777 (fp) yrkandena 2 och 3 i allt

väsentligt tillgodosett. Motionen bör i dessa delar inte medföra någon

ytterligare riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp

till havs

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo726 yrkandena 1, 2 och 6-8 och

med avslag på motion 1996/97:Jo722 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Kulturväxter och lantraser (mom. 45)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Utskottet

finner? och slutar med ?en myndighet? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo745 (mp) saknas en samlad politik för bevarande av

domesticerade arter, i synnerhet arternas äldre lokala former. För att dessa

frågor skall kunna drivas vidare behöver ansvarsfrågan på nationell nivå till

alla delar klarläggas. Därefter bör ansvaret för och samordningen av samtliga

former av bevarande som rör äldre grödor, ogräs och andra kulturväxter samt

lantraser och andra djur som har använts i det äldre hushållet sammanföras

till en myndighet. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 2

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande kulturväxter och lantraser

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo745 yrkande 2 och med avslag

på motion 1996/97:Jo783 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Genmodifierade jordbruksgrödor m.m. (mom. 48)

Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart

Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse:

Den ökande användningen av genetiskt modifierade organismer, och särskilt

den introduktion av genetiskt modifierade jordbruksgrödor som nu är aktuell,

där nyttoväxten är tolerant mot vissa bekämpningsmedel, innebär enligt

utskottets mening ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Om användningen

av denna typ av genmodifierade växter blir omfattande finns det uppenbar risk

för att bekämpningsmedelsanvändningen ökar och blir än mer effektiv.

Sortmaterialet inom nyttoväxtfloran kommer att bli mycket ensidigt och därmed

sårbart. Redan i dag är troligen variationen av dessa växter alltför liten,

men utvecklingen på området kommer att innebära att den minskar ytterligare.

Användningen av herbicidresistenta växtsorter strider dessutom mot de miljömål

som riksdagen har fastställt och mot de mål som det svenska lantbruket har

ställt upp. Som anförs i motionerna Jo23 (v) och Jo24 (c) har regeringen inte

tagit problemen med genmodifierade växter på tillräckligt stort allvar. Enligt

utskottets mening bör försiktighetsprincipen vara utgångspunkt för det svenska

agerandet i denna fråga såväl nationellt som inom EU. Mot den bakgrunden bör

Sverige tills vidare inte tillåta utsättande av genetiskt modifierade

organismer i naturen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i dessa

delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande genmodifierade jordbruksgrödor m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo23 yrkande 8 och

1996/97:Jo24 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Småviltsjakten och fisket i fjällen (mom. 51)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ?Av

propositionen? och slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

I arbetet med att bevara den biologiska och genetiska mångfalden är det av

vikt att sådana åtgärder vidtas som syftar till att förhindra att arter och

livsmiljöer uppförs på den s.k. röda listan. Två av de arter som i dag hotas

är röding och öring i fjällområdet. Öringen är unik så till vida att den

förekommer i många små, lokalt anpassade populationer med stor genetisk

variation. Rödingen är å andra sidan världens mest kallvattenanpassade

fiskart. Enligt utskottets mening är det inte någon överdrift att hävda att

det fiske som bedrivs i fjällområdet utgör ett hot mot dessa arters

överlevnad. Det utökade fisket ovanför odlingsgränsen innebär att många fler

människor än hittills har fått möjlighet till närfiske i fjällsjöarna. Detta

har i sin tur lett till uppkomst av s.k. tusenbrödrabestånd, en företeelse som

på sikt hotar hela arten. I regeringens redovisning av den framtida

utformningen av småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen bör mot denna

bakgrund åtgärder redovisas för att säkerställa rödingens och öringens

överlevnad.

I ovan angivet sammanhang bör regeringen även redovisa hanteringen av de

rättigheter till bl.a. jakt och fiske som nybyggare erhöll i samband med

avvittringen. Redovisningen bör avse dels beslutet om småviltsjakt ovanför

odlingsgränsen, dels försäljningen av statens skogar.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo23 (v) yrkandena 9 och

10 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande småviltsjakten och fisket i fjällen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo23 yrkandena 9 och 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Den baltiska kulturmiljön (mom. 56)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Genom sin?

och på s. 47 slutar med ?anses tillgodosedd? bort ha följande lydelse:

Utskottet gör samma bedömning som regeringen om angelägenheten av att ökad

vikt bör läggas vid aspekter om biologisk mångfald i den svenska

biståndsverksamheten i Östeuropa. I de baltiska länderna, med många

geografiska och kulturella likheter med vårt land, finns ett kulturmiljöarv

väl värt att bevara. Det jordbrukslandskap och den biologiska mångfald som

till stora delar gått förlorade i Sverige och övriga Norden kan fortfarande

återfinnas där. Som anförs i motion Jo23 (v) bör regeringen få i uppdrag att

inom ramen för det nordiska samarbetet lägga fram en strategi för hur den

biologiska mångfalden och kulturmiljön i de baltiska länderna skall kunna bli

en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för framtiden. Vad utskottet anfört med

anledning av yrkande 12 i motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande den baltiska kulturmiljön

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo23 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Efterlevnad av internationella konventioner (mom. 58)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Sverige har åtagit sig att efterleva ett flertal konventioner när det gäller

biologisk mångfald: Bernkonventionen om skydd för hotade arters livsmiljöer,

Bonnkonventionen om skydd för flyttande djur och fåglar, våtmarkskonventionen

samt EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. De tre förstnämnda

konventionerna har inte blivit föremål för riksdagens behandling eftersom det

vid den tidpunkt då konventionerna hade undertecknats ansågs att

naturvårdslagen redan uppfyllde konventionernas intentioner. Enligt utskottets

mening måste, trots att naturvårdslagen därefter skärpts i flera avseenden,

denna inställning anses som tveksam. Mot denna bakgrund bör en grundlig

översyn göras av svensk lagstiftnings överensstämmelse med ovan angivna

konventioner och direktiv. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo779

(kd) yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande efterlevnad av internationella konventioner

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo779 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ökade resurser till Naturvårdsverket (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

I propositionen anger regeringen att Naturvårdsverkets arbete som central

tillsynsmyndighet för skydd av djur och växter som tillhör skyddade arter bör

intensifieras. Vidare kommer verket att få en viktig roll när det gäller

utbildningsinsatser inte bara för de brottsbekämpande myndigheterna utan också

för länsstyrelserna. Detta är bara en del av de många nya uppgifter som lagts

på Naturvårdsverket, som också har en viktig uppgift i omställningen till ett

ekologiskt hållbart samhälle. Det borde därför vara självklart att detta

avspeglas i ett höjt anslag till Naturvårdsverket i höstens budget.

Vänsterpartiet har anvisat medel för detta i motionen till vårpropositionen.

2. Ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter

som tillhör skyddade arter (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har såväl i en motion som i en interpellation efterlyst

den förordning som väntats under senaste året, och som behövs för att brott

mot handel med fredade arter skall kunna bekämpas. Sverige börjar få dåligt

rykte i dessa sammanhang, och EU-kommissionen betraktar Sverige och Österrike

som problemländer vad gäller handel med hotade arter.

I dag förekommer i vårt land försäljning av hotade arter, framför allt

sköldpaddor och ormar. Som exempel kan nämnas att för en tid sedan såldes 15

egyptiska landsköldpaddor, trots att arten återfinns i Appendix 1 i CITES-

förordningen. I hela världen finns av denna art endast cirka 1 000 individer.

Arten är således akut hotad, och handel med dessa sköldpaddor är förbjuden. På

samma sätt säljs andra viltfångade landsköldpaddor som tillhör hotade arter

och som är fredade i sina ursprungsländer. Som exempel kan nämnas att grekiska

landsköldpaddor ofta förekommer i zoo-affärer. Även denna art är hotad och det

är dessutom är så gott som omöjlig att få den att föröka sig i fångenskap.

För att lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som

tillhör skyddade arter skall kunna fungera i praktiken krävs en förordning

till lagen. Genom denna förordning skall det också bli praktiskt möjligt att

tillämpa EU:s CITES-förordning. Den i dag existerande förordningen (1994:2027)

får anses som en tillfällig lösning och skall ersättas av en ny och mer

omfattande sådan. Den nya förordningen måste innebära att Sverige inför de

kompensatoriska åtgärder som krävs för att kontroll av handeln inom EU skall

kunna ske när gränskontrollerna numera är borttagna. Det är t.ex. fråga om

tillstånd och kontroll av zoo-affärer, auktorisation av konservatorer och

innehav av hotade arter. Dessa kompensatoriska åtgärder är sedan länge

genomförda i övriga EU-länder. Innehavare av djur av en hotad art måste

uppvisa dokument som ger tillstånd att ha djuret och som anger varifrån djuret

kommer. Förslag till ny förordning överlämnades enligt uppgift från

Naturvårdsverket till Miljödepartementet i december 1995. Enligt vår mening

borde förordningen ha trätt i kraft redan för ett år sedan. Under en

interpellationsdebatt i april utlovade miljöministern att förslaget till den

svenska förordningen skall remissbehandlas under sommaren för att träda i

kraft under hösten 1997. I och med detta besked finner vi ingen anledning att

reservera oss i detta sammanhang, men kommer att följa frågan eftersom vi

anser det angeläget att nämnda förordning verkligen träder i kraft för att ge

möjlighet till kontroller och bekämpning av CITES-brott.

3. Finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål (mom. 18)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Trots att de medel som har avsatts i statens budget för inköp av mark för

naturvårdsändamål har ökat kraftigt under 1990-talet är behovet av skydd

större än de medel som står till förfogande. Av de redovisningar som

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har presenterat framgår att skyddsbehovet

är betydligt större än vad som är möjligt att åstadkomma med de medel som

Naturvårdsverket disponerar via de statliga anslagen. På senare år har det

också blivit möjligt att teckna avtal med intresserade skogsägare om skötsel

av områden som är intressanta från naturvårdssynpunkt, och som är av intresse

för den biologiska mångfalden. Centerpartiet har varit pådrivande för att

utveckla och öka förutsättningarna för att i samarbete med markägare trygga

mångfalden i skogslandskapet. Sedan den nya skogsvårdslagen trädde i kraft har

intresset för dessa frågor ökat, och naturvården i skogsbruket har

förbättrats.

De inventeringar som gjorts visar att det finns behov av att öka resurserna

för att skydda mark som är intressant och ibland oumbärlig för att bevara

unika miljöer och miljöer viktiga för djurs och växters fortlevnad. I många

fall brådskar det och medel måste avsättas skyndsamt. Därför borde alla

medverka till att erforderliga medel ställs till förfogande för att skydda

naturtyper och biotoper. Centerpartiet har föreslagit att förutsättningar

skapas för gemensam finansiering av naturvårdsobjekt mellan landsting,

kommuner, företag och enskilda. I förevarande betänkande kommenteras förslaget

med en upplysning att Naturvårdsverket redan har möjligheten att ge bidrag

till kommuner som är intresserade av inköp av mark för naturvårdsändamål. Vårt

förslag är emellertid mer långtgående och förutsätter samarbetsmöjligheter för

fler aktörer. Detta kan ske på olika sätt och borde konkretiseras. Enligt vår

mening ankommer det på regeringen och Naturvårdsverket att inleda ett sådant

arbete. Det ökade intresset för och insikten om att bevarandet av miljöer som

är viktiga och nödvändiga för den biologiska mångfalden borde kunna

kanaliseras och ges möjlighet att aktiveras genom det förslag som

Centerpartiet har framlagt om ett samarbete för naturvården.

4. Miljöprogrammet för jordbruket (mom. 20)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har krävt omfattande förändringar i vissa delar av

regelverket för miljöprogrammet för berättigande av EU-stöd i jordbruket. Vi

anser att reglerna är alltför komplicerade och detaljstyrande, vilket har

inneburit dels stora nackdelar för jordbrukarna, dels hinder för bevarande av

vissa värdefulla naturområden. Vi har för avsikt att inför kommande budget-

arbete återkomma med de krav på förenkling och förbättring av regelverket för

miljöersättningarna som vi har framlagt i detta betänkande.

5. Miljömål för jordbruket (mom. 21)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Ett fungerande biotopskydd i jordbrukslandskapet är av stor betydelse. Det är

fråga om dels säkerställande av odlingslandskapets variation och mångfald,

bl.a. genom bevarandet av gamla odlingsmetoder, dels tillvaratagande av de

regionala skillnaderna. Dagens högeffektiva jordbruksverksamhet med användande

av bekämpningsmedel och konstgödsel leder till en utarmning av den biologiska

mångfalden. Det är positivt att Sverige har ett tioprocentsmål för den

ekologiska odlingen, men detta är inte tillräckligt. Även det konventionella

jordbruket måste ta ett större ansvar för miljön och den biologiska

mångfalden.

I skogsvårdslagen finns numera ett miljömål och ett produktionsmål som båda

skall ha samma tyngd för skogsnäringen. På motsvarande sätt borde ett miljömål

som jämställs med produktionsmålet införas inom jordbruket. Därmed skulle det

bli enklare att precisera den enskilde jordbrukarens ansvar för att bevara den

biologiska mångfalden. Eftersom det i dag inte finns ett uttalat

produktionsmål för jordbruket kommer jag att utveckla resonemanget och

återkomma till frågan i annat sammanhang.

6. Strandskydd (mom. 29)

Eva Erikson (fp) anför:

I områden med relativt hög befolkningstillväxt är det viktig med ett betydande

strandskydd mot exploatering i olika former. Detta är nödvändigt för skydd av

växt- och djurlivet, men också för att allas tillgång till stränderna skall

kunna garanteras. Trots att det nuvarande strandskyddet stärktes under den

förra mandatperioden då Folkpartiet liberalerna var i regeringsställning,

fortsätter strandskyddet att i praktiken urholkas. Enligt vissa studier

försvinner fyra kilometer strand per år bara i Stockholms län. Enligt

Naturvårdsverket beror detta främst på kommunernas stora möjligheter att

bevilja dispens från strandskyddsbestämmelserna. Problemet är således

organisatoriskt och visar hur många små undantag på något längre sikt riskerar

att helt undanhålla medborgarna rekreation och naturupplevelser vid

stränderna. Det är bristen på samlad överblick över de långsiktiga effekterna

på naturen som möjliggör denna utveckling. Folkpartiet liberalerna anser

därför att reglerna för kommunernas rätt att i tätbefolkade områden bevilja

dispens från strandskyddsbestämmelerna bör inskränkas. Till hösten kommer

riksdagen att ta ställning till ett förslag till miljöbalk. Vi avser att

återkomma till frågan i det sammanhanget.

7. Strandskydd (mom. 29)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att strandskyddet är viktigt och måste skärpas. De

många dispenser som förekommer visar att strandskyddet i praktiken har

urholkats. I motion Jo720 (mp) har förslag framlagts om ändring i 16 § första

stycket naturskyddslagen (1964:822). I motionen anförs också att denna

lagändring kan införas skyndsamt, och att ändringen inte nödvändigtvis måste

avvakta den nya miljöbalken. Sedan motionen skrevs har inget skett i detta

avseende. Eftersom ett förslag till ny miljöbalk har aviserats till hösten

1997 avstår vi från att i detta sammanhang reservera oss till förmån för

motionen. Vi har emellertid för avsikt att senare återkomma i denna viktiga

fråga.

8. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

När det gäller medel för kalkning begärde Moderata samlingspartiet i samband

med riksdagens behandling av statsbudgeten för innevarande budgetår ökade

anslag i förhållande till regeringens förslag. Inför budgetarbetet för

budgetåret 1998 kommer vi att göra en ingående bedömning av behovet av

kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag.

9. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Försurningen har drabbat Sverige hårt och mer än 20 000 sjöar och 120 000

kilometer rinnande vatten är försurade. Det sura nedfallet har förorsakat stor

skada på det biologiska livet i vår natur. Många vatten blev mer eller mindre

döda då fiskarter och övrigt biologiskt liv inte kunde överleva i dessa

miljöer. Genom de senaste 20 årens kalkningsverksamhet har i de vattensystem

som kalkats det biologiska livet återkommit och därmed också fiskarter som är

i behov av ett normalt pH-värde. Lax, laxöring, mört och andra fiskarter

förekommer nu åter i dessa vatten. Naturvårdsverkets utredning visar att det

finns ett fortsatt kalkningsbehov av minst samma omfattning som hittills. Det

finns t.o.m. behov av en viss ökning. För att återförsurning med åtföljande

risk för utfällning av metaller skall kunna undvikas kräver redan kalkade

vattenområden underhållskalkning. Eftersom det nedfall, både vått och torrt,

som drabbar tillrinningsområdet är surt och ger ett mycket lågt pH-värde i

omgivande mark blir resultatet en fortgående försurning. Skulle de vatten som

kalkats och getts nytt liv lämnas åt sitt och omgivningens öde kommer det

biologiska livet att försämras mycket snabbt, och fiskarter och annat levande

dö ut. Till detta skall läggas att det finns behov av att kalka vatten som

ännu inte kunnat ges denna konstgjorda andning, en konstgjord andning som

måste ges i väntan på att det sura nedfallet skall upphöra. Kalkning är en

viktig, för att inte säga nödvändig, åtgärd för att bevara den biologiska

mångfalden och är en verksamhet som säkerligen måste pågå de närmaste 15-20

åren. Mest utsatta är de södra, västra och östra delarna av vårt land. Vi

anser att det är angeläget att i detta sammanhang framhålla kalkningens stora

betydelse eftersom de uttalanden som gjorts från regeringen i denna fråga

varit vacklande.

10. Marina reservat och inventering av marina miljöer samt utredning av det

marina skyddet (mom. 33 och 34)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Under senare år har ett antal naturreservat avsatts i rent marin miljö, s.k.

marina reservat, som syftar till att skydda livet, den biologiska mångfalden,

under havsytan. Till de områden som fredats på detta sätt hör Gullmarsfjorden

och Stigfjorden i Bohuslän samt vattnen kring Gotska Sandön och Holmöarna i

Västerbotten.

Arbetet med inrättandet av marina reservat har emellertid hittills inte

resulterat i tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste fördjupas,

konkretiseras och påskyndas. Enligt vår mening måste den nyligen presenterade

planen Marina reservat i Sverige realiseras men också kompletteras, speciellt

beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar,

ålgräsängar och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande

exploatering i form av fiske. Frågan är om de skyddsinstitut som i dag finns i

naturvårdslagen är lämpliga med hänsyn till de marina reservatens speciella

karaktär. Det kan komma att visa sig att behov finns av en revidering av

bestämmelserna på området. Det är emellertid med tillfredsställelse vi

konstaterar att regeringen i propositionen lyfter fram frågan om marina

reservat och även anger att flera sådana skall bildas. Miljöpartiet de gröna

kommer att följa utvecklingen och återkomma om vi finner det nödvändigt.

11. Traditionella sorter av köksväxter m.m. (mom. 46)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Till helt nyligen har växternas genetiska variation varit allmän egendom. På

grund av kraftfulla påtryckningar på regeringar i många länder samt inom EU är

det i dag möjligt att få ensamrätt och patent på odlade former av liv. Det är

alltmer lönsamt att utveckla och äga nya sorter. Fröfirmor köps i snabb takt

upp av multinationella kemiföretag som Shell, Ciba-Geigy, Sandoz Dow

Chemicals, Bayer och Monsanto. För att säkra de nya sorterna görs officiella

listor över registrerade och därmed godkända sorter. I och med Sveriges EU-

medlemskap blir många av de frösorter som används i Sverige i dag inte längre

tillåtna att odla. Detta har fått till följd att många gamla sorter försvunnit

inom EU, och samma utveckling kan skönjas i Sverige. För små fröfirmor är

kraven på certifiering och sortdokumentation ekonomiskt oöverkomliga och våra

traditionella köksväxtsorter, som är genetiskt anpassade till våra klimatiska

förhållanden, riskerar att försvinna. Den odlade biodiversiteten krymper.

Det är glädjande att det i detta betänkande anges att regeringen försöker

ändra reglerna för att de bättre skall passa svenska förhållanden. Inför denna

odlingssäsong har emellertid ingen förändring skett. Miljöpartiet de gröna

avser att följa utvecklingen och återkomma i frågan om ingen positiv

förändring sker.

Propositionens lagförslag

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens

medverkan vid polisiär övervakning

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Propositionens huvudsakliga innehåll................2

Motionerna..........................................3

Motioner med anledning av propositionen...........3

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996..5

Utskottet..........................................10

Uppvaktning......................................10

Insatser mot fauna- och florakriminalitet........10

Undantag från naturvårdsföreskrifter.............11

Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning12

Jaktlagen........................................13

Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade

arter 15

Några viktiga utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald och

generella åtgärdsförslag mål och program för bevarande och hållbart

nyttjande av biologisk mångfald

16

Utvecklat ansvar för biologisk mångfald för fler sektorer18

Åtgärder på ekosystemnivån jordbrukslandskapet.20

Åtgärder på ekosystemnivån skogsbruket.........23

Åtgärder på ekosystemnivån utvidgning av förbudet mot markavvattning

24

Åtgärder på ekosystemnivån skydd och skötsel av våtmarker25

Åtgärder på ekosystemnivån nationell inventering av sjöar och

vattendrag 26

Åtgärder på ekosystemnivån vidgat skydd enligt naturresurslagen för

vattenområden och vattendrag

27

Åtgärder på ekosystemnivån kalkning och biologisk mångfald28

Åtgärder på ekosystemnivån marina reservat och inventering av marina

miljöer 29

Åtgärder på ekosystemnivån åtgärder mot introduktion av främmande

arter i havsmiljön

31

Åtgärder på ekosystemnivån förorening genom olja och kemikalier32

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation rödlistade arter

och havsmiljöer

36

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation särskilda

bevarandeinsatser 37

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation riskbedömning

vid införsel av främmande arter och genetiskt material

40

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation en sammanhållen

rovdjurspolitik

42

Åtgärder för att bevara arter och genetisk variation småviltsjakten

och fisket i fjällen

42

Styrmedel monetär värdering....................43

Kommunerna och biologisk mångfald................43

Det internationella samarbetet konventionen om biologisk mångfald44

Det internationella samarbetet Östeuropasamarbetet46

EU-samarbetet uppföljning i Sverige av EU:s naturvårdsdirektiv47

Övriga frågor....................................49

Hemställan.......................................49

Reservationer......................................53

1. Naturvårdslagen m.m. (mom. 2 5)...............53

2. Utökade befogenheter för Tullverket (mom. 7)..54

3. Överflyttning av jaktfrågor från Jordbruksdepartementet till

Miljödepartementet (mom. 9)

54

4. Översyn av jaktlagstiftningen (mom. 10).......55

5. Översyn av skyddsjakten (mom. 11).............56

6. Skärpta straff för illegal handel med skyddade arter (mom. 14)56

7. Översyn av skyddsföreskrifterna för naturreservat (mom. 16)57

8. Frivilliga avsättningar av mark för naturvårdsändamål (mom. 17)57

9. Utredning om fågelarter i jordbrukslandskapet (mom. 22)58

10. Moratorium för avverkning av urskog m.m. (mom. 25)59

11. Skydd och skötsel av våtmarker m.m. (mom. 27)59

12. Skydd av vattendrag (mom. 30)................60

13. Åtgärder mot oljeutsläpp till havs (mom. 38).60

14. Fjärrdetektion av olja m.m. (mom. 39)........61

15. Revidering av det rättsliga förfarandet vid oljeutsläpp till havs

(mom. 40) 62

16. Kulturväxter och lantraser (mom. 45).........63

17. Genmodifierade jordbruksgrödor m.m. (mom. 48)63

18. Småviltsjakten och fisket i fjällen (mom. 51)64

19. Den baltiska kulturmiljön (mom. 56)..........64

20. Efterlevnad av internationella konventioner (mom. 58)65

Särskilda yttranden................................65

1. Ökade resurser till Naturvårdsverket (mom. 1).65

2. Ikraftträdande av en ny förordning om åtgärder beträffande djur och

växter som tillhör skyddade arter (mom. 13)

66

3. Finansiering av inköp av mark för naturvårdsändamål (mom. 18)66

4. Miljöprogrammet för jordbruket (mom. 20)......67

5. Miljömål för jordbruket (mom. 21).............67

6. Strandskydd (mom. 29).........................68

7. Strandskydd (mom. 29).........................68

8. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31).....69

9. Kalkning och biologisk mångfald (mom. 31).....69

10. Marina reservat och inventering av marina miljöer samt utredning av

det marina skyddet (mom. 33 och 34)

70

11. Traditionella sorter av köksväxter m.m. (mom. 46)70

Propositionens lagförslag..........................71