Bet. 1996/97:JoU17

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU17

Skogsbruk

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

JoU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 54 motionsyrkanden från allmänna motionstiden år 1996

om skogsbruk. Samtliga yrkanden avstyrks, framför allt med hänvisning till den

utvärdering av den nya skogspolitiken som skall redovisas i januari 1998. De

motioner som utgör en upprepning av motioner som behandlats under föregående

riksmöte behandlas på ett förenklat sätt.

Till betänkandet har fogats 12 reservationer och fyra särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:Jo235 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av ransoneringsregler vid skogsavverkning.

1996/97:Jo242 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande och

finansiering av skogsbilvägar.

1996/97:Jo301 av Torsten Gavelin och Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny lag om allmänningsskogarna i

Norrland och Dalarna enligt vad i motionen anförts.

1996/97:Jo302 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys och

information rörande barkborreangrepp i granskog.

1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljömålet skall överordnas produktionsmålet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stora kalhyggen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot stubbrytning,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

skogsvårdslagen att dispensmöjligheten för hyggesplöjning upphävs,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om

spridning av bekämpningsmedel över skogsmark att dispensmöjligheten för

Skogsvårdsstyrelsen upphävs,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

lagstiftningen att kemisk behandling av skogsplantor förbjuds,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot kvävegödsling av skogsmark,

8. att riksdagen hos regeringen begär en avvecklingsplan för mineraliska

hydraul- och smörjoljor i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär en plan för omställning av

skogsbrukets drivmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

skogsvårdslagen beträffande reglerna för högsta tillåtna areal för

föryngringsavverkning och lägsta ålder vid föryngringsavverkning i enlighet

med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lägsta ålder vid föryngringsavverkning också bör ta hänsyn till

att skog mognar med avseende på biologisk mångfald,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

skogsvårdslagen att begreppet ?brukningsenhet? definieras i enlighet med vad

som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om säkerhet för återväxtåtgärder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statliga anslag till skogsbilvägsbyggande inte är förenliga med

de miljömål som riksdagen satt upp för att bl.a. bevara biologisk mångfald,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddsdikning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpning av villkoren för tillstånd för nydikning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett förbud mot användning av skogsodlingsmaterial av utländskt

ursprung och handel med sådant material,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en obligatorisk skogsbrukarexamen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en naturvårdsgräns för skogsbruk i fjällnära skog skall

införas,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om avverkningsstopp

för föryngringsavverkningar i ur- och naturskog i enlighet med vad som anförts

i motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om naturvårdsgräns för fjällnära skogar,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skydd för skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som har

uppmärksammats av den ideella organisationen Steget före,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om naturvårdsavtal,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inventering av ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt

skydd av produktiv skogsmark i enlighet med vad som anförts i motionen,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en skyldighet för skogsbolagen att regelbundet lämna uppgifter till

länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser om förekomsten av värdefulla

skogsområden och om bolagens åtgärder för att skydda sådana områden,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristande informationsutbyte mellan AssiDomän och skogs- och

naturvårdsorganisationerna,

35. att riksdagen hos regeringen begär en fullständig redovisning av de

skyddsvärda skogsområden som förvaltades av f.d. Domänverket i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo305 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp, v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skogsskadorna på grund av rotsnurr utreds av en skyndsamt

tillsatt opartisk utredning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett åtgärdsprogram tas fram.

1996/97:Jo306 av Sven-Erik Österberg och Bengt Kronblad (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nogsamt följa skogsbrukets utveckling och möjligheter att förse

skogsindustrin med nödvändig skogsråvara,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att följa upp att skogsvårdslagen efterlevs i de krav som är

nödvändiga för att uppnå ett långsiktigt och uthålligt svenskt skogsbruk.

1996/97:Jo307 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lövskogsplanteringar.

1996/97:Jo308 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av en spridd ägarstruktur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya avgifter på skogsbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisningen av biologiska impediment,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om juridisk status för frivilliga naturvårdsavtal,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skogen som framtida förnybar råvaruresurs,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och vidareförädling av skogsprodukter.

1996/97:Jo309 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av skyddsvärda

skogar.

1996/97:Jo310 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpning av skogsvårdslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att aktionsplanerna för biologisk mångfald skall vara vägledande

för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald.

1996/97:Jo311 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att skydda de särskilt värdefulla skogsmarkerna.

1996/97:Jo312 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tidigareläggning av utvärderingen av den nya skogsvårdslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om oberoende inventering av rotsnurrsproblemet.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om naturvårdsavtal.

1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att pröva frågan om ett femårigt moratorium för avverkning av

hotade naturskogar.

1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av skogsbilvägar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en god och effektiv skogsvård.

1996/97:Bo420 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen.

Utfrågning

Utskottet anordnade den 20 mars 1997 en utfrågning av Naturvårdsverket och

Skogsstyrelsen med anledning av deras rapporter om skogsreservatens utveckling

respektive biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar m.m.

Utskottet

Inledning

Ett stort antal av de yrkanden som berörs i detta betänkande tar upp frågor

som behandlades ingående i samband med att riksdagen beslutade om en ny

skogspolitik år 1993 (1992/93:JoU15). Politiken tar sin utgångspunkt i de

skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992

(UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I

den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett

miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt

och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet för

skogsmarken är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras.

En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen

skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges

förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga

bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden

samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin för

att bevara en biologisk mångfald innebär att produktionsmålet och miljömålet

integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas och

då på ett sådant sätt som innebär att hänsyn tas till naturvårdens intressen.

Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt

undantas från skogsbruk. I takt med ett ökat sektorsansvar har skogsägarnas

ekonomiska ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i

skogsvårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om

biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd.

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner rörande skogsbruk

från allmänna motionstiden år 1996. Ett antal av de frågeställningar som tas

upp i motionerna har behandlats av utskottet under föregående riksmöte i

betänkande 1995/96:JoU3. I enlighet med utskottets tidigare principbeslut om

planeringen av motionsärenden inom valperioden behandlas dessa yrkanden på ett

förenklat sätt.

Allmän skogspolitik och skötselfrågor

Motionerna

Enligt motion Jo304 (mp) yrkandena 3 och 6 bör såväl stubbrytning som kemisk

behandling av skogsplantor förbjudas. Vidare bör Skogsstyrelsens möjlighet att

ge dispens för spridning av bekämpningsmedel över skogsmark upphävas (yrkande

5). Enligt yrkande 8 i motionen bör regeringen utarbeta en avvecklingsplan för

mineraliska hydraul- och smörjoljor inom skogsbruket. Dieseloljans skadliga

effekter bör utredas och en avvecklingsplan utarbetas även för denna produkt

enligt yrkande 9. Enligt yrkande 10 i motionen bör skogsvårdslagens regler för

högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning och lägsta ålder vid

föryngringsavverkning ändras så att särskild hänsyn tas till biologisk

mångfald och behovet av biologisk kontinuitet i skogsekosystemen. Dessutom

anser motionärerna i yrkande 11 att man vid fastställande av lägsta ålder för

föryngringsavverkning bör ta särskild hänsyn till att skog mognar med avseende

på biologisk mångfald. Begreppet brukningsenhet bör enligt yrkande 12

definieras som en skogsägares samlade innehav i en församling. Enligt yrkande

13 bör regeringen snabbutreda frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och

snarast återkomma till riksdagen. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 25

att regeringen bör ges i uppdrag att snarast utreda naturvårdsavtalens

juridiska status vid ägarskiften.

I motion Jo306 (s) yrkande 1 påtalas behovet av att nogsamt följa

skogsbrukets utveckling och möjligheter att förse skogsindustrin med nödvändig

skogsråvara. I motionens yrkande 2 anförs att regeringen bör följa upp att

skogsvårdslagen efterlevs i de krav som är nödvändiga för att uppnå ett

långsiktigt och uthålligt svenskt skogsbruk. Enligt motion Jo307 (s) bör

ekonomiska styrmedel användas för att öka planteringen av lövskog i

försurningsutsatta områden.

I motion Jo308 (m) yrkande 1 framhålls betydelsen av en spridd ägarstruktur

inom det svenska skogsbruket. Vidare anför motionärerna i yrkande 2 att

förslag om nya avgifter på skogsbruket ej bör föreläggas riksdagen. Enligt

motionens yrkande 4 råder det oklarhet om naturvårdsavtalens juridiska status

vid ägarskiften. Denna fråga bör utredas och lagen ändras vid behov så att

avtalen blir bindande vid ägarskiften. Slutligen anser motionärerna att synen

på skogen som en framtida förnybar råvarukälla starkt måste betonas och

belysas (yrk. 5).

Enligt motion Jo310 (v) yrkande 1 bör skogsvårdslagen skärpas så att skyddet

av unika biotoper blir effektivt. Den utvärdering av den nya skogspolitiken

som skall slutföras under 1997 bör enligt motion Jo312 (v) yrkande 1

påskyndas.

Motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 (båda c) tar upp frågan om

ransoneringsregler vid skogsavverkning. Motionärerna anser att tillämpningen

av ransoneringsreglerna bör ses över och en skärpning genomföras om det är

nödvändigt för fortsatt uthålligt skogsbruk.

Enligt motion Jo727 (c) yrkande 27 bör verksamheten med naturvårdsavtal

utvecklas och tillföras mer medel. Avtalens juridiska hållbarhet vid

överlåtelse av fastigheter bör också förbättras.

Enligt motion A431 (s) yrkande 5 bör möjligheterna till regionalpolitiskt

stöd för skogsvårdsåtgärder utredas.

Utskottets överväganden

Som framgår av inledningen till detta betänkande beslutade riksdagen år 1993

om en ny skogspolitik som trädde i kraft den 1 januari 1994. Beslutet innebär

bl.a. att produktionsmålet och miljömålet inom skogsbruket skall vara

likställda och väga lika tungt.

I enlighet med vad som anmäldes för riksdagen år 1993 följs det

skogspolitiska beslutet upp av Skogsstyrelsen. I de delar uppföljningen avser

miljöfrågor görs den i samarbete med Naturvårdsverket. En samlad redovisning

skall göras till regeringen i januari 1998. Enligt regeringens skrivelse

1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle kommer regeringen att

under år 1998 redovisa resultatet av utvärderingen för riksdagen. Med

hänvisning till detta finner utskottet inte anledning att nu föreslå några

vidare åtgärder med anledning av motion Jo304 (mp) yrkandena 3, 6, 10, 11, 12

och 13.

Eftersom regeringen aviserat att man under år 1998 avser att återkomma till

riksdagen med anledning av Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets utvärderingar

av skogspolitiken föreslår utskottet ingen ytterligare riksdagens åtgärd med

anledning av motionerna Jo310 yrkande 1 och Jo312 yrkande 1 (båda v).

Skogspolitiken behandlades i en interpellationsdebatt i riksdagen den 25

februari 1997. Näringsministern framhöll vid detta tillfälle bl.a.

skogsnäringens stora betydelse för Sveriges ekonomi, för sysselsättningen och

för en levande landsbygd. Beträffande beskattningen anförde ministern att man

inte kan övervältra stora skattebördor på skogen och skogsindustrin. En

skattesänkning inom tjänstesektorn kan inte kompenseras genom en ökad

beskattning av skogen och skogsindustrin. Utskottet erinrar vidare om att

riksdagen nyligen avslagit motioner om en naturvårdsavgift i skogsbruket (se

1996/97:SkU17). Såvitt utskottet kan bedöma har regeringen inga planer på att

föreslå nya pålagor på skogsbruket. Motion Jo308 (m) yrkande 2 avstyrks.

Med hänvisning till näringsministerns uttalande om skogsnäringens betydelse

samt till vad som ovan anförts om de likställda produktions- och miljömålen

inom skogsbruket avstyrks även motionerna Jo306 (s) yrkandena 1 och 2 samt

Jo308 (m) yrkande 5.

Enligt Skogsstatistisk årsbok 1996 bär två tredjedelar av Sveriges landyta

skog i någon form. De s.k. produktiva skogsmarkerna omfattar 23,5 miljoner

hektar eller 57 % av landytan. Hälften av skogen ägs av privata, mindre

skogsägare, 25 % av privata bolag och resten av staten, kommunerna och kyrkan.

Huvuddelen av statens skogsmarksinnehav, de s.k. kronoskogarna, ingår fr.o.m.

april 1994 i AssiDomän AB, som till hälften ägs av staten. Utskottet finner

inte anledning till något uttalande om ägarstrukturen i svenskt skogsbruk med

anledning av motion Jo308 (m) yrkande 1 och avstyrker motionen i berörd del.

Frågan om spridning av bekämpningsmedel i bl.a. skogsmark behandlas i

Miljöbalksutredningens betänkande SOU 1996:103. Utredningen föreslår att det

skall vara förbjudet att sprida kemiska eller biologiska bekämpningsmedel från

luftfartyg. Om det finns synnerliga skäl får regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer medge undantag i särskilda fall från detta förbud.

Eftersom reglerna om biologiska bekämpningsmedel och spridning av

bekämpningsmedel föreslås inordnas i miljöbalken kommer de allmänna

aktsamhetsreglerna i balken att gälla också för dessa verksamheter. Regeringen

har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. Utskottet

är inte berett att föregripa det fortsatta arbetet med miljöbalken och

avstyrker därmed motion Jo304 (mp) yrkande 5.

Utskottet uttalade under föregående riksmöte att det är positivt att

markägare frivilligt åtar sig att avstå från vissa åtgärder för att främja

naturvårdsarbetet. Utskottet utgick därför från att problemen med sakrättsligt

bindande naturvårdsavtal skulle ägnas fortsatt uppmärksamhet. Mot bakgrund av

att frågeställningen omfattar komplicerade rättsliga problem föreslog

utskottet dock inga åtgärder med anledning av de aktuella motionerna (1995/96:

JoU1). Miljöbalksutredningen konstaterar att naturvårdsavtalen befunnits ge

den största nyttan vad avser bevarandet av den biologiska mångfalden om

avtalen kan tecknas för ganska långa tidsperioder, gärna uppemot 50 år. Ett

problem med långa avtal är att fastigheter vanligen överlåts med kortare

mellanrum. Utredningen lämnade inga förslag i frågan om hur skyddet skall

kunna bestå när fastigheten övergår på ny ägare, men anvisade som en möjlighet

att man skulle kunna återkomma till frågan i ett kommande betänkande. Enligt

vad utskottet erfarit kommer frågan att behandlas i utredningens

följdlagstiftningsbetänkande. I enlighet med vad som ovan anförts om att

avvakta arbetet med miljöbalken avstyrker utskottet motionerna Jo304 (mp)

yrkande 25, Jo308 (m) yrkande 4 och Jo727 (c) yrkande 27.

Enligt skrivelse 1996/97:50 har miljömålet och olika arrangemang kring detta

fått en stark anslutning från enskilda skogsägare, skogsbolag, bransch- och

intresseorganisationer och myndigheter. Det har också rönt omfattande intresse

utomlands. Utbildnings- och informationsmaterial om svensk skogspolitik är

enligt regeringen efterfrågade över hela världen.

I skrivelsen redogör regeringen även för det arbete som pågår med

miljömärkning av skogsindustriprodukter inklusive miljöcertifiering av

skogsbruk. I Sverige, där frågan blivit högaktuell genom krav från stora

köparländer som Storbritannien och Tyskland, arbetar marknadsaktörerna med

frågan utan inblandning av staten. Det pågår sålunda ett arbete med att

utifrån kriterier uppställda av organisationen Forest Stewardship Council

(FSC) utforma en nationell standard för miljöcertifiering av skogsbruk.

Arbetet görs i en särskild grupp med företrädare för skogsnäringen,

miljöorganisationerna, arbetstagarna och samerna. Användning av bästa möjliga

teknik i skogsarbetet är enligt vad utskottet erfarit med i diskussionen om

kriterier för certifiering. Ett förslag skall enligt tidsplanen vara klart i

slutet av april. Detta skall sedan remissbehandlas.

Utskottet behandlade i betänkande 1996/97:JoU4 miljöklassning av

alkylatbensin. Enligt utskottets uppfattning fanns det, framför allt utifrån

arbetsmiljöaspekter, skäl att överväga ytterligare åtgärder för att uppmuntra

användning av alkylatbensin. Utskottet framhöll dock att alkylatbensinen ur

miljösynpunkt inte kan likställas med förnybara energikällor såsom biobränsle.

Vid de fortsatta övervägandena om ytterligare åtgärder för att främja

användningen av alkylatbensin bör därför konkurrenssituationen för förnybara

bränslen beaktas. De signaler som ges från samhällets sida i form av t.ex.

skattesubventioner bör vara så avvägda att de mest miljövänliga alternativen

premieras. Utredningen om alternativa bränslen avlämnade sitt betänkande i

januari 1997 (SOU 1996:184). Utredningen föreslår att ett system för

miljöklassning av alternativa drivmedel skapas och tas in i en ny lag om

drivmedel. I miljöklassningen vägs sådana frågor som klimatpåverkan, regional

och lokal påverkan, förnybarhet och påverkan på arbetsmiljö samt påverkan på

mark och vatten vid spill och katastrofutsläpp in. Remisstiden på betänkandet

går ut den 12 maj 1997.

Utskottet kan instämma i de allmänna bedömningarna i motion Jo304 (mp)

yrkandena 8 och 9 om ökad användning av miljövänliga smörj- och drivmedel inom

skogsbruket. Med hänvisning till det arbete som pågår på området avstyrks dock

motionen i berörda delar.

Beträffande motion Jo307 (s) vill utskottet anföra följande. Enligt

förordningen (1997:22) om stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket (EEG

2080/92) kan bidrag lämnas till bl.a. anläggning av ädellövskog och ordinär

lövskog på åkermark i södra och mellersta Sveriges slättområden. Vidare kan

enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket statligt stöd

lämnas till anläggning av ädellövskog. Bidrag kan lämnas i hela landet där det

finns förutsättningar för produktion av ädellövskog. För år 1997 är 20

miljoner kronor avsatta för ändamålet. Motionen avstyrks med det anförda.

Skogsstyrelsen har med förtur utvärderat skogsvårdslagstiftningens

ransoneringsregler vid skogsavverkning. Uppdraget har redovisats och

remissbehandlats men har tills vidare, i enlighet med vad de flesta

remissinstanser förordat, inte föranlett någon åtgärd från regeringens sida.

Utskottet förutsätter att regeringen noggrant följer frågan och vid behov

vidtar åtgärder. Motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 (båda c)

avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det anförda.

Utskottet har inga invändningar mot vad som i motion A431 (s) yrkande 5

anförs om behovet av en god och effektiv skogsvård. Enligt utskottets

uppfattning bör dock utnyttjandet av de regionalpolitiska medlen bedömas i

första hand från regionalpolitisk synpunkt, och utskottet är därför inte

berett att föreslå något uttalande om användning av dessa medel för

skogsvårdsändamål.

Skyddsvärd skog

Motionerna

Enligt motion Jo304 (mp) yrkande 23 bör Naturvårdsverket få i uppdrag att

utforma en naturvårdsgräns för fjällnära skogar. Naturvårdsverket bör även få

i uppdrag att utreda hur de skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som

uppmärksammats av den ideella organisationen Steget före kan skyddas (yrk.

24). Ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av produktiv

skogsmark bör inventeras enligt motionens yrkande 27. Även i motion Jo311 (s)

yrkande 1 anförs att nya finansieringsvägar bör utredas. Enligt motion Jo304

yrkande 32 bör skogsbolagen åläggas att regelbundet lämna uppgifter till

länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser om förekomsten av värdefulla

skogsområden och om bolagens åtgärder för att skydda sådana områden.

Motionärerna påtalar i yrkande 34 att informationsutbytet mellan AssiDomän och

skogs- och naturvårdsorganisationerna varit bristande vad gäller försäljning

av skyddsvärd skogsmark. Enligt yrkande 35 bör riksdagen hos regeringen begära

en fullständig redovisning av de skyddsvärda skogsområden som förvaltades av

f.d. Domänverket.

I motion Jo309 (s) anförs att regeringen bör utarbeta en strategi för att

bevara de skyddsvärda skogarna. Enligt motion Jo310 (v) yrkande 3 bör de

aktionsplaner för biologisk mångfald som utarbetats av bl.a. Skogsstyrelsen

och Naturvårdsverket vara vägledande för det fortsatta arbetet med biologisk

mångfald.

För att ge en rättvisande bild av hur stora skogsarealer som är undantagna

från bruk bör biologiska impediment enligt motion Jo308 (m) yrkande 3

redovisas som skyddad areal.

Utskottets överväganden

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i var sin rapport på regeringens

uppdrag redovisat omfattning och innebörd av biotopskydd, naturvårdsavtal,

frivilliga avsättningar m.m. respektive skogsreservatens utveckling och

omfattning efter den nya skogspolitiken. Rapporterna bedöms för närvarande av

Miljövårdsberedningen som har regeringens uppdrag att senast den 1 juli 1997

yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver

utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta.

Naturvårdsverket anför i sin rapport att den sammanlagt skyddade produktiva

skogsarealen i Sverige i nationalparker, naturreservat, domänreservat och

förvärvade områden uppgår till ca 832 000 hektar, vilket motsvarar 3,6 % av

Sveriges produktiva skogsmark. Ca 660 000 hektar finns inom den fjällnära

skogen och ca 172 000 hektar nedanför den fjällnära skogen. Den skyddade

andelen produktiv skog i dessa regioner uppgår till ca 43 % respektive ca

0,8 %. Naturvårdsverket konstaterar att procentmål för bevarande av skogar

ofta har ekonomiska utgångspunkter och att vetenskapligt odiskutabla

procentmål inte varit möjliga att ställa upp. I det praktiska reservatsarbetet

är prioriteringar mellan ett stort antal skyddsvärda områden och mellan olika

skogstyper en huvuduppgift. Praktiska mål för arbetet görs med utgångspunkt

från detta och förväntade budgetramar. Naturvårdsverket pekar även på

problemen med den fortsatta avverkningen av naturskogar och på att större

naturliga skogsekosystem med den utveckling som kan förutses i huvudsak endast

kommer att finnas kvar i reservat.

Motionerna Jo304 (mp) yrkandena 23 och 24 samt Jo309 (s) berör i stor

utsträckning frågor som behandlas i ovan nämnda rapporter. Med hänvisning till

det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att motionerna lämnas utan

åtgärd i berörda delar. Det bör tilläggas att riksdagen och regeringen fattat

beslut om särskilda skyddsregler för fjällnära skog. Närmare bestämmelser

härom finns i 15(21 §§ skogsvårdslagen (1979:429) och 19(23 §§

skogsvårdsförordningen (1993:1096).

Som ovan anförts har Miljövårdsberedningen regeringens uppdrag att senast

den 1 juli 1997 bl.a. föreslå olika möjligheter och former för att utöka

andelen skyddad produktiv skogsmark. Utskottet är inte berett att föregripa

detta arbete genom uttalanden med anledning av motionerna Jo304 (mp) yrkande

27 och Jo311 (s) yrkande 1. Motionerna avstyrks i berörda delar. I övrigt vill

utskottet erinra om att riksdagen nyligen avslagit ett antal motionsyrkanden

rörande naturvårdsavgift för skogsbruket (1996/97:SkU17).

Med anledning av motion Jo304 (mp) yrkande 32 vill utskottet anföra

följande. Enligt 14 § skogsvårdslagen (1979:429) är skogsägare skyldiga att

anmäla planerade avverkningar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen

eller Skogsstyrelsen. I detta sammanhang skall de även anmäla vad de avser att

göra för att skydda naturvårdsintressen på det aktuella området. I

sammanhanget kan också nämnas att Skogsstyrelsen genomför en

nyckelbiotopsinventering som skall vara genomförd under år 1998. Motionen

torde i huvudsak vara tillgodosedd med vad som här anförts och avstyrks i den

mån så inte är fallet.

Skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat en aktionsplan som anger

åtgärder för att bevara en biologisk mångfald och hållbart nyttja

skogsresurserna. Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, utg.

omr. 23, avsnitt 11) aviserat att man under budgetåret 1997 planerar att

återkomma till riksdagen vad gäller Skogsstyrelsens förslag i rapporten. I

avvaktan på detta föreslår utskottet att motion Jo310 (v) yrkande 3 lämnas

utan vidare åtgärd. Utskottet delar givetvis motionärernas allmänna bedömning

att aktionsplanen skall vara vägledande för det fortsatta arbetet med

biologisk mångfald.

Med motivet att öka effektiviteten i den statliga förmögenhetsförvaltningen

beslutade riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU38) att Domänverket skulle

ombildas till ett av staten helägt dotterbolag. Ombildningen av Domänverket

till Domän AB trädde i kraft i juli 1992. Under hösten 1993 beslutade

regeringen att ASSI AB och Domän AB skulle gå samman vid årsskiftet 1993/94.

Det skulle ske genom att staten som ägartillskott tillförde Domän AB samtliga

aktier i ASSI AB. Under våren 1994 privatiserades en del av bolaget genom

försäljning av statens aktiekapital. Statens ägarandel uppgår i dag till 50,5

%.

Riksdagens revisorer har på utskottets initiativ granskat frågan om hur

skyddsvärd domänmark har hanterats i samband med bolagets försäljningar av

mark. Man har även granskat hur försäljningarna av domänmark har påverkat

Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas respektive Skogsstyrelsens och

skogsvårdsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull skogsmark. Riksdagen

förutsatte inför beslutet att bolagisera Domänverket att mark med stora

naturvärden även i fortsättningen skulle ges ett starkt skydd. Enligt

revisorernas uppfattning har dessa ambitioner bara delvis uppfyllts. Det beror

enligt revisorernas mening framför allt på att de naturvårdande myndigheterna

inte hade tillräckligt med tid för att före bolagiseringen inventera

Domänverkets innehav av skyddsvärd mark.

Revisorernas rapport har även överlämnats till regeringen som i sin tur

överlämnat den till Miljövårdsberedningen för bedömning i samband med dess

tidigare nämnda uppdrag att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad

produktiv skogsmark behöver utökas. Med hänvisning till det arbete som pågår

anser utskottet att motion Jo304 (mp) yrkandena 34 och 35 bör lämnas utan

åtgärd.

Enligt skogsstatistisk årsbok uppgår den produktiva skogsmarken i Sverige

till knappt 23 miljoner hektar. För impediment är motsvarande siffra knappt 6

miljoner hektar. Därav beräknas enligt Skogsstyrelsen ca 3,4 miljoner hektar

vara skogsbärande impediment, vilket motsvarar 15 % av den totala skogsklädda

arealen.

Av 2 § skogsvårdslagen framgår att mark som inte är lämplig för

virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder, men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog, utgör skogliga impediment. Med uttrycket avses

således impediment med varierande typer av skogar men också helt kala

impediment. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter till 30 § skogsvårdslagen

gäller förbud mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på skogliga

impediment som är större än 0,1 hektar. Enstaka träd får dock avverkas om

naturmiljöns karaktär inte förändras därav.

Artdatabanken har på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets uppdrag belyst

impedimentens betydelse för skogens biologiska mångfald och i vad mån

skogsvårdslagens bestämmelser tryggar dessa värden. Artdatabanken framhåller

att det generellt råder stora ekologiska skillnader mellan skog på produktiv

mark och impediment vad gäller artinnehåll och andra biologiska värden.

Impedimenten utgör ekologiska extremer och de härbärgerar huvudsakligen sådana

arter som klarar dessa extrema förhållanden. Å andra sidan finns i vissa

impediment en varierad sammansättning av träd- och buskarter som ett resultat

av frånvaron av skogsbruk. Vad gäller rödlistade skogsarter har endast ett

mindre antal av dessa sin huvudsakliga förekomst i impediment (ca 2 %).

Impedimenten är av betydelse för ytterligare 5 % av de rödlistade

skogsarterna. Impedimentens värde för biologisk mångfald i allmänhet och för

rödlistade arter i synnerhet ökar om de ingår i en landskapsenhet med sparade

kantzoner m.m. samt med en generell och god naturhänsyn vid skogsbruk.

För att behålla impedimentens värden anser Artdatabanken att det är viktigt

att impedimenten skyddas mot skogsbruksåtgärder och exploatering. För

rödlistade skogsarter utgör tillskapandet av gammelskogskvaliteter på

produktiva marker den viktigaste åtgärden. Död ved i alla dess former av våra

skogsbildande trädslag är den största bristvaran. Impedimenten kan till en del

bidra till att täcka detta behov under förutsättning att äldre och grövre träd

sparas på dessa marker. Artdatabanken rekommenderar därför att

tillämpningsföreskrifterna till 30 § skogsvårdslagen förtydligas så att inga

avverkningar eller röjningar tillåts på impediment annat än de som är direkt

motiverade av naturvårdsskäl.

Skogsstyrelsen anför i en kommentar till undersökningen att en utökad studie

av impedimentens betydelse för hela den biologiska mångfalden vore av stort

värde. Vidare anför de att de helt delar Artdatabankens uppfattning att

föreskrifterna skall ge ett skydd för de grova träden på impedimenten och att

de kommer att överväga ett förtydligande av dem.

Naturvårdsverket delar i allt väsentligt de bedömningar och slutsatser som

Artdatabanken framför. Man anser att skogsvårdslagens undantag från det

generella avverkningsförbudet på impediment är svårtolkat. Det kan

ifrågasättas om naturmiljön förändras om ett par grova träd eller torrträd

huggs ned på en impedimentyta. Eftersom dessa nyckelelement inte uttryckligen

är skyddade kan inte heller impedimenten i sig anses generellt skyddade.

Skogsstyrelsen har under våren 1997 gett SLU i uppdrag att bedöma

impedimentens betydelse för skogens biologiska mångfald. Utredningen är en del

av Skogsstyrelsens uppdrag att utvärdera effekterna av den nya skogspolitiken

och skall utföras mot bakgrund av att impedimentens biologiska betydelse och

skyddsstatus har betydelse vid bedömningen av behov av naturreservat och

frivilliga avsättningar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 augusti 1997.

I avvaktan på resultatet av denna undersökning är utskottet inte berett att

närmare gå in på frågan om hur impedimenten bör klassificeras och avstyrker

motion Jo308 (m) yrkande 3.

Skogsbilvägar, m.m.

Motionerna

Enligt motion Jo242 (c) bör regeringen ta initiativ till utredning om hur

byggande av skogsbilvägar kan finansieras. I motion A431 (s) yrkande 4 påtalas

behovet av att skogsbilvägnätet byggs ut planmässigt så att det gör störst

nytta per meter väg. Enligt motion Jo304 (mp) yrkande 14 är statliga anslag

till byggande av skogsbilvägar inte förenliga med de miljömål som riksdagen

satt upp för att bl.a. bevara biologisk mångfald.

Skogsdikning bör enligt motion Jo304 yrkande 16 vara tillståndspliktig.

Vidare anser motionärerna att nydikning inte skall tillåtas då negativ

påverkan på miljön kan befaras (yrkande 17).

Utskottets överväganden

Utskottet behandlade frågan om finansiering av skogsbilvägar i betänkande

1996/97:JoU1 och ansåg därvid att det, med hänsyn till det statsfinansiella

läget, inte bör komma i fråga att återinföra det statliga bidraget till

byggande av skogsbilvägar. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

A431 (s) yrkande 4.

Även motion Jo304 (mp) yrkande 14 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts

genom det anförda.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jo242 (c), att en

samordning av skogsbilvägnätet är nödvändig för att minimera

miljöstörningarna. Enligt förordningen (1995:1271) om investeringsstöd till

den som förädlar eller saluför produkter från jordbruket eller skogsbruket

(EEG 867/90) är det möjligt att erhålla stöd för investeringar i vägdatabaser.

Syftet med stödet är att åstadkomma en effektivare transportplanering.

Vägverket har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med bl.a. kommunerna

och skogsnäringen utveckla en nationell vägdatabas. Ett första

etableringsprojekt har redovisats vid årsskiftet 1996/97. Vägdatabasen skall

fungera som ett instrument för att effektivisera transporter, väginvesteringar

och underhåll. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det

anförda.

Frågan om markavvattning har behandlats av Miljöbalksutredningen (SOU

1996:103). Utredningen föreslår att den obligatoriska tillståndsplikten för

markavvattning bör finnas kvar. Ansökan om tillstånd till markavvattning skall

göras till länsstyrelsen. I avvaktan på behandlingen av den nya miljöbalken är

utskottet inte berett att närmare gå in på de förslag som väcks i motion Jo304

(mp) yrkandena 16 och 17. Motionen avstyrks i dessa delar.

Övrigt

Motionerna

Enligt motion Jo302 (m) bör ytterligare analyser genomföras av orsakerna till

de ökande barkborreangreppen i skogen och information ges till markägarna vad

gäller lämpliga åtgärder för att begränsa de framtida skadorna.

Allmänningsskogslagen har alltmer kommit att uppfattas som en hämsko för

framgångsrik verksamhet i glesbygd och bör därför skyndsamt ses över enligt

motion Jo301 (fp).

Staten och näringen bör enligt motion Jo308 (m) yrkande 6 aktualisera frågan

om ytterligare forskning om och vidareförädling av skogsprodukter, framför

allt utifrån det framtidsperspektiv att skogen är vår viktigaste råvara.

Utskottets överväganden

Enligt skogsvårdsförordningen (1993:1096) får Skogsstyrelsen meddela

föreskrifter om bekämpningsåtgärder när insektshärjning av större omfattning

uppkommit i skog eller när det är fara för sådan insektshärjning. Styrelsen

får även meddela föreskrifter om åtgärder för att förebygga att yngelhärdar

uppkommer, såsom i fråga om upparbetning av skadad skog, åtgärder vid röjning

eller annan avverkning, utforsling av virke och lagring av virke i eller i

närheten av skog. Sådana föreskrifter har utfärdats för Värmland med anledning

av de allvarliga barkborreangreppen (SKSFS 1994:2). Diskussioner pågår med

forskare, skogsägare och Skogsstyrelsen om huruvida liknande föreskrifter bör

utfärdas för vissa områden i södra Sverige, framför allt Småland. Utskottet

utgår från att skogsvårdsorganisationen även framgent följer denna fråga

noggrant, men föreslår i övrigt ingen ytterligare åtgärd med anledning av

motion Jo302.

Förvaltningen av de s.k. allmänningsskogarna regleras i lagen (1952:167) om

allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Frågan om en översyn av vissa delar

av lagen bereds för närvarande i Regeringskansliet med anledning av en

skrivelse i ärendet som inkommit från Norrbottens allmänningsskogars förbund.

Vad som här anförts torde till stor del tillgodose motion Jo301 (fp). Motionen

avstyrks med det anförda.

Utskottet redovisade i sitt betänkande 1996/97:JoU1 regeringens åtgärder för

utökad forskning inom skogssektorn. NUTEK och SJFR har fått i uppdrag att

gemensamt utarbeta ett program för ökad samordning av forskning för

skogsindustri och skogsbruk. Programmet skall syfta till att öka skogs- och

skogsindustriproduktionens värde och bredd. I uppdraget ingår även att öka

branschens ekonomiska insatser på området. Regeringen har beslutat tillskjuta

40 miljoner kronor för ändamålet. Regeringen har därutöver presenterat ett

program för utveckling av den svenska skogsnäringen. Programmet är flerårigt

och omfattar ca 300 miljoner kronor. Ambitionen är att satsningen skall göras

inom bl.a. utveckling av träbaserade byggsystem, utveckling av nya produkter

baserade på skogsråvara och ökad kretsloppsanpassning av olika skogsprodukter.

Regeringen kommer enligt uppgift att utse en särskild förhandlare med uppdrag

att lämna förslag till utformningen och omfattningen av programmet samt

lokaliseringsfrågor. Programmets genomförande leds av en särskild styrgrupp

med representanter för berörda parter. Motion Jo308 (m) yrkande 6 avstyrks i

den mån den inte tillgodosetts genom det anförda.

Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden

Utskottet behandlade under riksmötet 1995/96 ett antal motioner rörande bl.a.

allmän skogspolitik, vissa skötselfrågor och rotsnurr (1995/96:JoU3). Med

hänvisning till det anförda och till vad som inledningsvis anförts om

utskottets principbeslut om planeringen av motionsärenden inom valperioden

avstår utskottet från att nu mer utförligt i sak behandla motionerna Jo304

yrkandena 1, 2, 4, 7, 15, 18, 20-22, Jo305 yrkande 1, 2, Jo312 yrkande 2 och

Jo779 yrkande 15. Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 3, 6 och 10-13,

res. 1 (mp)

2. beträffande tidigareläggning av utvärderingen av skogspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo310 yrkande 1 och 1996/97:Jo312

yrkande 1,

3. beträffande nya avgifter för skogsbruket

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 2,

res. 2 (m)

4. beträffande skogsbrukets betydelse, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo306 och 1996/97:Jo308 yrkande 5,

res. 3 (m)

5. beträffande ägarstrukturen inom skogsbruket

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 1,

res. 4 (m)

6. beträffande spridning av bekämpningsmedel över skogsmark

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 5,

7. beträffande naturvårdsavtal

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 25, 1996/97:Jo308

yrkande 4 och 1996/97:Jo727 yrkande 27,

res. 5 (m, c, fp, mp)

8. beträffande miljövänliga smörj- och drivmedel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 8 och 9,

res. 6 (mp)

9. beträffande lövskogsplanteringar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo307,

10. beträffande avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo235 yrkande 3 och

1996/97:Bo420 yrkande 3,

res. 7 (c, v, mp)

11. beträffande behovet av skogsvård

att riksdagen avslår motion 1996/97:A431 yrkande 5,

12. beträffande fjällnära skogar, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 23 och 24 och

1996/97:309,

res. 8 (mp)

13. beträffande finansiering av skogsskydd

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 27 och

1996/97:Jo311 yrkande 1,

res. 9 (mp)

14. beträffande uppgiftsskyldighet för skogsägare

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 32,

15. beträffande aktionsplan för biologisk mångfald i skogen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo310 yrkande 3,

16. beträffande hanteringen av skyddsvärd domänmark

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 34 och 35,

17. beträffande redovisning av impediment

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 3,

res. 10 (m)

18. beträffande bidrag till byggande av skogsbilvägar

att riksdagen avslår motion 1996/97:A431 yrkande 4,

19. beträffande skogsbilvägarnas miljökonsekvenser

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 14,

20. beträffande samordning av skogsbilvägnätet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo242,

21. beträffande markavvattning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 16 och 17,

res. 11 (mp)

22. beträffande barkborreangrepp

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo302,

23. beträffande översyn av allmänningsskogslagen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo301,

res. 12 (fp, v)

24. beträffande forskning för skogsindustri och skogsbruk

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 6,

25. beträffande skogsfrågor som behandlats tidigare under

valperioden

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 1, 2, 4, 7, 15,

18, 20-22, 1996/97:Jo305, 1996/97:Jo312 yrkande 2 och 1996/97:Jo779

yrkande 15.

Stockholm den 15 april 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar

Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi Mikaelsson (v),

Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),

Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).

Reservationer

1. Ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som framgår

och slutar med "och 13" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att miljömålet bör överordnas

produktionsmålet inom skogspolitiken.

Ett miljömål som överordnats produktionsmålet måste också kompletteras med

styrmedel tillräckliga för att ge både måluppfyllelse och ekonomisk lönsamhet.

Flera skogsbruksmetoder som används i dag hör inte hemma i ett

naturvårdsanpassat skogsbruk. Extrema skogsbruksmetoder såsom stora kalhyggen,

stubbrytning och hyggesplöjning bör förbjudas utan möjlighet till

dispensförfarande. Utskottet anser dessutom att snytbaggen kan undvikas utan

spridning av gifter och det finns därför ingen anledning att tillåta kemisk

behandling av skogsplantor.

Skogsvårdslagens regler för högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning

och lägsta ålder vid föryngringsavverkning bör ändras så att särskild hänsyn

tas till biologisk mångfald och behovet av biologisk kontinuitet i

skogsekosystemen. Dessutom bör man vid fastställande av lägsta ålder för

föryngringsavverkning ta särskild hänsyn till att skog mognar med avseende på

biologisk mångfald.

Utskottet anser vidare att begreppet brukningsenhet bör omdefinieras till

att avse en skogsägares samlade innehav i en församling. Detta innebär framför

allt att ransoneringsreglerna tillämpas på vad man upplever som en naturlig

enhet i skogs- och natursammanhang. Regeringen bör därutöver ges i uppdrag att

snarast återkomma till riksdagen med förslag till ändring i skogsvårdslagen om

högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning. I detta sammanhang bör även

frågan om säkerhet för återväxtåtgärder snabbutredas. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo304 yrkandena 3, 6 och 10(13 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 3, 6 och 10(13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Nya avgifter för skogsbruket (mom. 3)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Skogspolitiken

behandlades" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör såväl produktions- som miljömålet inom

skogspolitiken kunna uppfyllas utan att skogsbruket påförs nya pålagor.

Samtidigt som miljömålet är angeläget så är skogen utomordentligt viktig för

det svenska folkhushållet. Nya pålagor skulle försämra lönsamheten och

konkurrenskraften inom näringen. Förslag om nya avgifter på skogsbruket, t.ex.

i form av miljöavgifter, bör inte föreläggas riksdagen. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande nya avgifter för skogsbruket

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skogsbrukets betydelse, m.m. (mom. 4)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Med

hänvisning" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Skogen är en viktig förnybar råvarukälla. Detta medför att frågor kring den

produktiva skogsmarken också måste sättas in i detta sammanhang. Här ligger

även avvägningen mellan de framtida produktions- och miljömålen baserade på

nödvändigheten av en hållbar utveckling. Synen på skogen som en framtida

förnybar råvarukälla måste starkt betonas och belysas utifrån

framtidsperspektivet om en framtida hållbar utveckling när det gäller

råvaruresurser. Regeringen måste inte minst i EU-sammanhang betona detta och

då även understryka värdet av bl.a. den svenska skogen ur såväl nationell som

internationell synpunkt. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna

Jo306 yrkandena 1 och 2 och Jo308 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skogsbrukets betydelse, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo306 och 1996/97:Jo308

yrkande 5 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,

4. Ägarstrukturen inom skogsbruket (mom. 5)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt

skogsstatistisk" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Spridningen av ägandet i skogen är positiv av flera skäl och ligger helt i

linje med utskottets uppfattning om ägandespridning. Det privata ägandet när

det gäller areella tillgångar bygger på gamla traditioner i vårt land och det

är av stort värde att denna ägarstruktur kan bibehållas. Ansvar och

förvaltarskap följer ägandet och detta ansvar har gått i arv mellan

generationer. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 1

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ägarstrukturen inom skogsbruket

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 1 som sin mening

ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,

5. Naturvårdsavtal (mom. 7)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander

(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet

uttalade" och på s. 8 slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:

Det råder i dag oklarhet om huruvida naturvårdsavtalen är bindande i samband

med ägarbyte. Dessa avtal har stor betydelse när det gäller bevarandearbetet

och den biologiska mångfalden. Enligt utskottets uppfattning bör denna fråga

utredas och regler införas så att avtalen, som bygger på frivilliga

överenskommelser, skall kunna göras bindande i samband med ägarbyten. Vad

utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo304 yrkande 25, Jo308

yrkande 4 och Jo727 yrkande 27 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande naturvårdsavtal

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 25,

1996/97:Jo308 yrkande 4 och 1996/97:Jo727 yrkande 27 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Miljövänliga smörj- och drivmedel (mom. 8)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet kan

och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Det mekaniserade skogsbrukets användning av hydrauliska maskiner med stora

oljevolymer är ett tilltagande miljöproblem. Olika former av försöks- och

utvecklingsverksamhet med nya vegetabiliska substitut till mineraloljor har

skett och sker såväl i statlig som i privat regi sedan slutet av 80-talet.

Utskottet anser att detta utvecklingsarbete nu har kommit så långt att

regeringen bör kunna lämna förslag om en avvecklingsplan för mineraliska

hydraul- och smörjoljor. Siktet bör vara inställt på att användningen av

mineral-olja till dessa ändamål upphör till sekelskiftet.

I takt med skogsbrukets mekanisering har allt större volymer dieselolja i

skogsmaskiner blivit ett växande hot mot biotoperna och grundvattnet. I dag

finns alternativt bränsle i form av exempelvis rapsolja, etanol eller

inblandningar av dessa i dieselolja. Utskottet anser att dieselolja ingår i

hotbilden mot skogsmarken på samma sätt som de mineraliska hydraul- och

smörjoljorna. Det bör kartläggas hur dieseloljan inverkar på skogsekosystem

och grundvatten vid läckage och spill samt utredas hur och i vilken takt

dieseloljan kan ersättas av vegetabiliska substitut. Vad utskottet här anfört

med anledning av motion Jo304 yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande miljövänliga smörj- och drivmedel

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 8 och 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen (mom. 10)

Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart

Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Skogsstyrelsen

har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Skogsvårdslagen som den har tillämpats på senare tid har alltför ofta

medfört skövling av skog vid förvärv av fastigheter. Kapitalstarka köpare har

gått in och förvärvat skogsfastigheter. Ofta har de inte bosatt sig på

fastigheten vilket medverkat till befolkningsminskning på orten. Deras

agerande har också drivit upp fastighetspriserna vilket försvårar

generationsskiften. Tillämpningen av fastighetsbildningslagen har medverkat

till rovdriften på skogen. Större fastigheter där ransoneringsreglerna skulle

ha gällt har styckats upp i mindre fastigheter för att bestämmelserna skall

kunna kringgås. Skogsvårds- och fastighetsbildningslagen bör ses över för att

komma till rätta med ovan beskrivna problem. Vad utskottet här anfört med

anledning av motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo235 yrkande 3 och

1996/97:Bo420 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Fjällnära skogar, m.m. (mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Motionerna

Jo304" och slutar med "skogsvårdsförordningen (1993:1096)" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en naturvårdsgräns, inte en gräns för

föryngringsavverkning, skydda Sveriges fjällskogar. Regeringen bör ge

Naturvårdsverket i uppdrag att skyndsamt föreslå hur ett sådant skydd skall

utformas. Utgångspunkten för detta uppdrag bör vara Naturskyddsföreningens

förslag till naturvårdsgräns, ovanför vilken slutavverkningar inte skall vara

tillåtna. Naturvårdsverket bör även få i uppdrag att lägga fram förslag om hur

de skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som uppmärksammats av

organisationen Steget före bör skyddas. Vissa områden i anslutning till det

som brukar betecknas den fjällnära skogen har visat sig vara minst lika

skyddsvärda som den fjällnära skogen. En orsak är att dessa områden hittills

skonats från ett intensivt skogsbruk och fungerar som restbiotoper för arter

som tidigare var vanliga i en stor del av landet. Vad utskottet här anfört med

anledning av motionerna Jo304 yrkandena 23 och 24 och Jo309 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande fjällnära skogar, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 23 och 24

och 1996/97:Jo309 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Finansiering av skogsskydd (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som ovan" och

slutar med "skogsbruket (1996/97:SkU17)" bort ha följande lydelse:

Hittills har skyddet av skogsmark med stöd av naturvårdslagen varit

huvudsakligen finansierat över statsbudgeten. Utskottet anser att även andra

finansieringsformer måste diskuteras och övervägas. Regeringen bör därför

inventera ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av den

produktiva skogsmarken. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna

Jo304 yrkande 27 och Jo311 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande finansiering av skogsskydd

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 27 och

1996/97:Jo311 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Redovisning av impediment (mom. 17)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med

"Skogsstyrelsen har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

De biologiska impedimenten är skyddade i skogsvårdslagen. Detta skydd har

dock en lägre klassning än skydd av naturreservat. Utskottet anser att detta

skydd inom ramen för nuvarande lagstiftning och i praxis är så starkt att

impedimenten bör redovisas som skyddade. Detta gäller även i internationell

redovisning av skyddad skogsmark där dessa impediment då skall ingå. Vad

utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 3 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande redovisning av impediment

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Markavvattning (mom. 21)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Frågan om"

och slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse:

Skogsbruket har redan orsakat att en mycket stor del av landets våtmarker

och sumpskogar har dikats ut och förstörts. Många hotade arter är beroende av

just våtmarks- och sumpskogsbiotoper. Våtmarker och sumpskogar fungerar

dessutom som naturliga kvävefällor eftersom nitrat reduceras till ofarlig

kvävgas i den syrefattiga miljön. Numera är skogsdikning tillståndspliktig

enligt naturvårdslagen, men i praktiken har inte tillståndsplikten minskat

skogsdikningen. Tillstånd har givits så gott som utan undantag. Dessutom är

skyddsdikningen inte tillståndspliktig över huvud taget, trots att

skyddsdikning ofta innebär att diken dras genom våtmarksområden. Utskottet

anser att även skyddsdikning bör göras tillståndspliktig samt att villkoren

för tillstånd till nydikning skärps så att utdikning stoppas då negativ

påverkan på växt- och djurlivet kan befaras. Vad utskottet här anfört med

anledning av motion Jo304 yrkandena 16 och 17 bör utskottet som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande markavvattning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 16 och 17 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Översyn av allmänningsskogslagen (mom. 23)

Eva Eriksson (fp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Förvaltningen

av" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

I samband med storskiftets genomförande i Kopparbergs och Gävleborgs län och

vid avvittringen i Västerbottens och Norrbottens län avsattes skogsområden som

besparingsskogar respektive allmänningar. Förvaltningen av dessa lyder under

lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna från 1952. De allmänna

förhållandena i samhället och inom skogsbruket har genomgått stora

förändringar sedan dess och en översyn av lagen har aktualiserats.

Allmänningarna arbetar på ett för bygderna mycket positivt sätt och bidrar

till sysselsättning och utveckling i sina respektive områden. Vid sidan av

skogsbruket görs stora insatser för fiske, friluftsliv och naturvård trots

många gånger sviktande ekonomi genom svåra yttre omständigheter, bl.a. långa

transportavstånd. Utskottet har erfarit att allmänningsskogslagen upplevs allt

mer som en hämsko för fortsatt framgångsrik verksamhet till gagn för dem som

lever i dessa utpräglade glesbygder. En översyn av lagen bör därför genomföras

skyndsamt. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo301 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande översyn av allmänningsskogslagen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo301 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Utvärdering av skogspolitiken, m.m. (mom. 2 och 15)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

I motion Jo312 har Vänsterpartiet krävt att utvärderingen av den nya

skogsvårdslagen tidigareläggs. Mot bakgrund av de larmrapporter som finns både

beträffande hoten mot den biologiska mångfalden och brister i den nya lagen

var det befogat med en snabbare utvärdering än den planerade. Motionen skrevs

under allmänna motionstiden 1996. Eftersom behandlingen sker först nu under

våren 1997 och den ordinarie utvärderingen skall komma om drygt ett halvår har

jag valt att inte reservera mig i detta betänkande. I samband med

utvärderingen kommer Vänsterpartiet att redovisa vilka behov av förändringar

vi anser nödvändiga.

2. Alkylatbensin (mom. 8)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser i likhet med vad vi anfört i vår reservation

till betänkande 1996/97:JoU4 att mer långtgående skattelättnader för

alkylatbensin bör övervägas. Efter beredning av pågående utredningar i ämnet

bör regeringen återkomma till riksdagen med sådana förslag.

3. Hanteringen av skyddsvärd domänmark (mom. 16)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Då Domänverket bolagiserades år 1992, avgränsades den mark som skulle föras

över till det nya bolaget från den mark som skulle kvarstå i statlig ägo.

Riksdagen och regeringen betonade att bolagiseringen inte fick leda till att

områden av stort naturvårdsvärde miste sitt skydd eller till att skyddet

försvagades. Ändå var det just det som sedan skedde - i massiv skala.

- Resultatet av de många och snåriga turerna i denna affär blev för skyddet av

värdefull skogsmark följande:

1. Överföringen av mark omfattade fyra kategorier markområden som tidigare

varit skyddade på något sätt:

- Nationalparker: Ägs av staten och kan ej bli föremål för överlåtelse.

- Naturreservat: Åtnjuter skydd enligt naturvårdslagen oberoende av ägare.

- Domänreservat: 736 stycken varav 84 fjällnära reservat på lågproduktiv

skogsmark. 270 särskilt värdefulla domänreservat övertogs visserligen av

bolaget, men dessa och ytterligare 92 domänreservat (vilket framkommit i en

senare inventering) skall enligt ett avtal som ingicks mellan staten och

bolaget våren 1995 ges lagligt skydd som naturreservat utan statlig

ersättning till bolaget. Övriga 290 domänreservat gavs bort åt bolaget utan

skyddsstatus, med undantag av 26 st. som nämns under punkt 4 nedan.

- Oskyddad domänmark: Inför bolagiseringen upprättade Naturvårdsverket och

Domänverket en lista över särskilt värdefulla områden inom de bortskänkta

domänreservaten (den s.k. "oskyddade listan"). Urvalet till denna styrdes av

vad Naturvårdsverket skulle mäkta med att köpa tillbaka av den f.d. statliga

marken under en femårsperiod för ca 100 miljoner kronor. Regeringen föreslog

emellertid därefter, till Naturvårdsverkets stora förvåning, att områdena på

den "oskyddade listan" tills vidare skulle vara kvar i statlig ägo! På detta

märkliga sätt behöll ytterligare 26 domänreservat (utöver de 84

fjällreservaten och 362 särskilt värdefulla domänreservaten) sin

skyddsstatus.

Staten avhände sig alltså skyddsstatus för sammanlagt 264 av de totalt 740

domänreservaten. Många av dessa f.d. domänreservat är små och insprängda i ett

i övrigt hårt brukat skogsbrukslandskap. De består nästan uteslutande av

produktiv skogsmark.

Två år efter det att Domänverket bolagiserats till Domän AB, gick bolaget

samman med statliga ASSI AB och bildade den nya koncernen AssiDomän AB. Under

våren 1994 privatiserades 49 % av AssiDomän AB. Bolaget kvarstår alltså

alltjämt i huvudsak i statlig ägo.

Enligt ett avtal mellan staten och Domän AB skulle bolaget t.o.m. juni 1996

sälja mark till enskilda i syfte att förbättra skogsbrukets struktur och

sysselsättningsmöjligheter. I princip alla enskilda skogsskiften som är mindre

än 200 ha skulle bjudas ut till försäljning.

Av de ca 150 000 ha som det statliga bolaget sålde under perioden juli

1992-juni 1995 till enskilda, så köpte staten (Naturvårdsverket) tillbaka

nästan 10 000 ha statlig domänmark till en total kostnad av drygt 37 miljoner

kronor. Under de kommande åren planerar länsstyrelserna att säkerställa

ytterligare 10 000 ha domänmark. Effekten av bolagiseringen av Domänverket är

alltså att staten till marknadspris köper mark som man redan till övervägande

del äger!

Miljöpartiet framför följande i motionen, nödvändigt för att lindra

effekterna av Domänverkets bolagisering och privatisering:

- För det första måste en offentlig redovisning tas fram som uttömmande och

detaljerat redovisar den skyddsvärda skogsmark som dåvarande Domänverket

besatt innan bolagiseringen. Bolagiseringen av Domänverket gick nämligen så

snabbt att man aldrig hann med någon fullständig naturvärdesinventering. På

länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser svävar man i dag i oklarhet över

skyddsvärdet på den skog som fortlöpande överlåts från bolaget till

enskilda.

- Vidare bör regeringen ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta former för

informationsutbyte mellan AssiDomän och de naturvårdande myndigheterna

avseende försäljningar av skyddsvärd skogsmark.

Eftersom Miljövårdsberedningen har fått i uppdrag att se över skyddet av

produktiv skogsmark och därvid ta hänsyn till den kritik som Riksdagens

revisorer framfört i ovan redovisade ärende reserverar vi oss inte nu, utan

återkommer i ärendet.

4. Skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden

(mom. 25)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har aktualiserat ett antal frågor under allmänna

motionstiden i september 1996 trots att de varit under behandling tidigare

under mandatperioden. Orsaken är att problemen kvarstår och fortfarande väntar

på sin lösning. Ett sådant problem är rotsnurr, vilket utvecklats i motion

Jo305. I den frågan vill vi framföra följande:

Inom skogsvården förbigås skogsskador förorsakade av s.k. rotsnurr

fortfarande med största möjliga tystnad.

Några av orsakerna till att träden drabbas av rotsnurr är:

- felaktiga plantor, varav 10 miljarder planterade paperpot,

- slarviga planteringsmetoder på ackord samt

- stora kalhyggen på magra jordar, där planteringar föregåtts av

hyggesplöjning som orsakat erosion och snabb vattenavrinning.

Skador på nyplanteringar påstås vara orsakade av svampangrepp, torka och

kyla, medan man tydligt kan se att dessa orsaker visserligen finns, men oftast

i samband med rotsnurr som stryper näringstillförseln och försvagar plantorna

och gör dem mottagliga för angrepp och dåligt motståndskraftiga. De värsta

rotdeformationerna med tvärved och krokar har orsakats av Combicell och

Paperpot, där plantans rot var innesluten i en plaststrumpa som påstods vara

av papper, men som i själva verket bestod av syntetfibrer som ännu 7-8 år

efter planteringen inte brutits ned, varvid rötterna snurrade runt i stället

för att växa ut åt sidan som de gör på rätt planterade barrotsplantor eller

vid självföryngring. Sedan 1970 har hundratusentals hektar planterats med

miljarder täckrotsplantor. Bara AssiDomän har ca 170 000 hektar planteringar

med paperpot i norra Sverige.

Enligt forskare vid SLU övervallas rotdeformationerna med tiden - om plantan

överlever - och stabiliteten förbättras något, men stamkrökarna finns kvar och

tjurveden likaså. Det innebär att hållfastheten i rotsystemen är nedsatt och

risken för lutande träd och stam- och rotbrott ökar avsevärt. Dessutom

angriper greminiellasvamp eller honungsskivling ofta de försvagade träden.

Ytliga rhizomorfer av honungsskivling konstaterades på 50 % av de planterade

trädens rotsystem, medan naturligt föryngrade träd helt saknade närvaro av

svampen. Krokig barrmassaved innehåller reaktionsved med hög halt av svårkokad

lignin. Dessutom gör krökarna virket svårbarkat och lämpligheten för

papperstillverkning kan ifrågasättas.

I de svårföryngrade marker där rotsnurr allra mest utvecklas måste andra

metoder för återbeskogning användas. Ackord vid planteringar har gjort att man

slarvat så att även barrotsplantor fått krökar vid basen. Naturlig föryngring

är helt överlägsen när det gäller stabilitet, särskilt i det inre av Norrland,

ända ifrån norra Värmland och Dalarna upp till Riksgränsen.

Problemets uppkomst kan sägas vara att man bedrivit ett allt för ensidigt

skogsbruk, lösningar som fungerat på näringsrika jordar i Syd- och

Mellansverige har antagits fungera även i karga Norrlandsskogar. Återbeskogade

hyggen, planterade med andra metoder, visar på att situationen går att lösa om

man anpassar planteringsmetod efter mark och klimat.

Det behövs undersökningsområden i ett antal Norrlandskommuner för att i

samarbete med forskare beräkna skadornas omfattning i arealer och reda pengar.

Men här krävs ett initiativ från riksdag och regering att först beräkna

skadornas omfattning och sedan bygga upp ett åtgärdsprogram. Fenomenet är

välkänt och går inte längre att sopa under mattan. Skogsvårdsstyrelsen, som

både haft tillsynsansvar och sålt plantor som orsakat rotsnurr skall inte

utreda sig själv. Det bör vara forskare, skogsfolk och aktiva renskötare; de

två senare grupperna är de som lever närmast verkligheten. Miljöpartiet de

gröna avser att återkomma till frågan i annat sammanhang.

I motion Jo304 framförs att miljömålet skall överställas produktionsmålet,

att stora kalhyggen, stubbrytning och hyggesplöjning skall förbjudas eftersom

de inte hör hemma i ett naturvårdsanpassat skogsbruk och inte heller

kvävegödsling. Vi anför även att användning av skogsodlingsmaterial av

utländskt ursprung skall upphöra. Arten som inte hör till den inhemska floran

skall inte användas så som den nordamerikanska contortatallen under 60- och

70-talen. Stora områden med contorta är i dag hårt angripna av en kombination

av svamp- och klimatskador. Trots denna lärdom i praktisk ekologi fortsätter,

om än i betydligt mindre skala, introduktion av främmande trädslag. Det borde

stoppas.

Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i dessa frågor och i de andra som

i detta betänkande behandlats på ett förenklat sätt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utfrågning............................................4

Utskottet.............................................4

Inledning 4

Allmän skogspolitik och skötselfrågor 5

Skyddsvärd skog 9

Skogsbilvägar, m.m. 13

Övrigt 13

Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden 15

Hemställan 15

Reservationer........................................17

1. Ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. (mom. 1) 17

2. Nya avgifter för skogsbruket (mom. 3) 18

3. Skogsbrukets betydelse, m.m. (mom. 4) 18

4. Ägarstrukturen inom skogsbruket (mom. 5) 18

5. Naturvårdsavtal (mom. 7) 19

6. Miljövänliga smörj- och drivmedel (mom. 8) 19

7. Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen (mom. 10) 20

8. Fjällnära skogar, m.m. (mom. 12) 20

9. Finansiering av skogsskydd (mom. 13) 21

10. Redovisning av impediment (mom. 17) 21

11. Markavvattning (mom. 21) 22

12. Översyn av allmänningsskogslagen (mom. 23) 22

Särskilda yttranden..................................23

1. Utvärdering av skogspolitiken, m.m. (mom. 2 och 15) 23

2. Alkylatbensin (mom. 8) 23

3. Hanteringen av skyddsvärd domänmark (mom. 16) 23

4. Skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom. 25) 25