Bet. 1996/97:JoU2

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU02

Statsbudgeten för budgetåret 1997 (Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård)

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

JoU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 1997 om an

slag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård, jämte 39 motionsyrkanden.

Riksdagen har den 22 november 1996

bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet

till 1 329 871 000 kr.

Regeringens förslag om medelsanvisning

på anslag m.m. tillstyrks. Utskottet

anser i likhet med regeringen att

verksamhetsområdet Miljövård bör minskas

motsvarande en besparing med 11 miljoner

kronor. Härutöver bör genom

omprioriteringar eller ytterligare

besparingar skapas utrymme för

satsningar på vissa angelägna områden.

Härigenom möjliggörs en förstärkning vad

gäller åtgärder för biologisk mångfald

liksom en satsning för att under år 1997

bygga upp ett informationsnätverk via

Internet som stöd i miljöarbetet hos

myndigheter, kommuner och företag.

Vidare beräknas resurser för bidrag till

skoterleder m.m. i enlighet med vad som

förordats i propositionen om en hållbar

utveckling i landets fjällområden (prop.

1995/96:226). Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att

verksamhetsområdet Strålskydd,

kärnsäkerhet m.m. omfattas av en

besparing på 9 miljoner kronor.

I betänkandet behandlas även vissa

forskningsfrågor i anslutning till

proposition 1996/97:5 Forskning och

samhälle.

Till betänkandet har fogats 9

reservationer och 5 särskilda yttranden.

Propositionerna

Proposition 1996/97:1 utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har

föreslagit

A Miljövård

1. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 1997 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden som innebär

åtaganden om högst 60 000 000 kr för

budgetåret 1998,

2. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård enligt

följande uppställning:

A 1. Statens naturvårdsverk; ramanslag;

355 827 000 kr,

A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag;

93 952 000 kr,

A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag; ramanslag; 130 000

000 kr,

A 4. Investeringar inom miljöområdet;

ramanslag; 217 992 000 kr,

A 5. Miljö- och kretsloppsforskning;

ramanslag; 135 492 000 kr,

A 6. Sanering och återställning av

miljöskadade områden;

reservationsanslag; 19 400 000 kr,

A 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd;

ramanslag; 18 675 000 kr,

A 8. Kemikalieinspektionen; ramanslag;

82 570 000 kr,

A 9. Visst internationellt

miljösamarbete; ramanslag; 41 562 000

kr,

A 10. Stockholms internationella

miljöinstitut; obetecknat anslag;

12 000 000 kr,

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

B 1. Statens strålskyddsinstitut;

ramanslag; 73 683 000 kr,

B 2. Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader; ramanslag;

63 188 000 kr,

B 3. Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag;

58 778 000 kr,

B 4. Visst internationellt samarbete i

fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag;

26 752 000 kr.

Proposition 1996/97:5 Forskning och

samhälle

Under anslaget A 5 Miljö- och

kretsloppsforskning behandlas vissa

forskningspolitiska frågor i anslutning

till proposition 1996/97:5.

Propositionen innehåller i den del som

rör miljöarbetet inga förslag till

riksdagen utan redovisar vissa

bedömningar av regeringen.

Motionerna

1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl.

(kd, s, c, fp) vari yrkas

2. att riksdagen för budgetåret 1997 ur

anslag för Miljöforskning anvisar

5 000 000 kr till Kolmårdens Djurpark

gällande forskning och utbildning

syftande till att rädda och bevara

utrotningshotade svenska och utländska

djurarter.

1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad samordning av

miljöforskning.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kraftigt ökad

forskning inom miljöskydd, miljöbetingat

hälsoskydd, miljövänlig produktion samt

miljövänligare varuhantering,

38. att riksdagen beslutar inrätta ett

centrum för miljöteknik med planering,

organisation och verksamhet enligt vad

som i motionen anförts.

1996/97:Jo241 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar att medel

för nödvändiga inventeringar för det nya

systemet för rovdjursrivna renar under

budgetåret 1997 skall avsättas inom

Naturvårdsverkets anslag,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslag för ovan nämnda

inventeringar skall anges i

budgetpropositionen för år 1998 och

framåt.

1996/97:Jo249 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 3 inom utgiftsområde 20

anvisa ett i förhållande till regeringen

ökat anslag med 12 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 10 inom utgiftsområde 20

anvisa ett i förhållande till regeringen

minskat anslag med 12 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo252 av Sivert Carlsson m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ytterligare medel

till kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering inom ramen för

programmet för omställning till hållbar

utveckling.

1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kalkning.

1996/97:Jo605 av Karl-Gösta Svenson och

Göte Jonsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

forskningsprojekt avseende

recirkulerande vattensystem.

1996/97:Jo606 av Maggi Mikaelsson (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om etablering av ett centrum för

avancerad miljöforskning i Umeå.

1996/97:Jo607 av Torsten Gavelin (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om etableringen av ett Advanced

Center for Environmental Research och en

forskarskola inom

miljöforskningsområdet.

1996/97:Jo608 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppbyggnad av ett

miljötekniskt centrum.

1996/97:Jo704 av Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade ekonomiska insatser för

kalkning,

2. att riksdagen begär att regeringen

verkar för att EU ställer bidrag till

förfogande för bestridande av kostnader

för kalkningsprogrammet.

1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljö- och

kretsloppsforskning,

9. att riksdagen beslutar att bemyndiga

regeringen att under 1997 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden som innebär

åtaganden om högst 70 000 000 kr för

budgetåret 1998,

10. att riksdagen med följande

dndringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde Allmän miljö- och

naturvård enligt uppställning:

Anslag Regeringe Anslags-

ns förändrin

förslag, g, tkr

tkr 1997

A 1 Statens 1997

naturvårdsverk 40 000

A 2 355 827 15 000

Miljöövervakning 93 952

A 3 Bidrag till 30 000

kalkningsverksamhet 130 000 35 000

för sjöar 217 992 14 508

och vattendrag 135 492

A 4 Investeringar 30 000

inom miljöområdet 19 400

A 5 Miljö- och

kretsloppsforskning

A 6 Sanering och

återställning av

miljöskadade

områden

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda medel från

programmet för ekologisk omställning

till kalkning och markförvärv,

40. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av

Naturvårdsverkets uppdrag och

organisation med syfte att säkerställa

ett så effektivt miljöarbete som möjligt

och en effektiv användning av verkets

anslagna medel,

41. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ansvaret för fördelning av

medel till miljöorganisationer.

1996/97:Jo734 av Pär-Axel Sahlberg m.fl.

(s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioritering av

kalkningsinsatser i Halland,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU-bidrag till kalkning.

1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till byggande av

skoterleder,

10. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 20 enligt Miljöpartiet de

grönas förslag i tabell under punkt

11.1,

Anslag Regeringe Anslags-

ns förändrin

förslag, g, tkr

A 1 Statens tkr 1997

naturvårdsverk 1997

A 2 50 000

Miljöövervakning 356 000 -

m.m. 94 000

A 3 Bidrag till 50 000

kalkningsverksamhet 130 000 700 000

för sjöar 218 000 -

och vattendrag 136 000

A 4 Investeringar 100 000

inom miljöområdet 19 000

A 5 Miljö- och 900 000

kretsloppsforskning 1 330 000

A 6 Sanering och

återställning av

miljöskadade

områden

Totalt

utgiftsområdet

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 20 för åren 1998 och

1999 enligt tabell under punkt 11.1.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

1998 1999 1998

1999

A 1 Statens naturvårdsverk 348 000

334 000 58 000 72 000

A 2 Miljöövervakning m.m. 92 000

88 000 2 000 6 000

A 3 Bidrag till kalknings-

verksamhet för sjöar

och vattendrag 127 000 122

000 100 000 100 000

A 4 Investeringar inom

miljöområdet 213 000 204

000 700 000 700 000

A 6 Sanering och åter-

ställning av miljö-

skadade områden 19 000

18 000 101 000 102 000

Totalt utgiftsområdet 1

174 000 1 139 000 961 000

980 000

1996/97:Jo740 av Sonja Fransson m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Västsverige bör

prioriteras vid fördelning av

tillgängliga resurser till kalkning,

2. att riksdagen verkar för att EU

skall bidra med medel till kalkning.

1996/97:Jo746 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag bör anslås under

budgetåret 1997 för kalkningsverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Naturvårdsverkets plan för

fortsatta kalkningsinsatser.

1996/97:Jo752 av tredje vice talman

Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att

riksdagen till A 3, Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag, inom utgiftsområde 20.

Allmän miljö- och naturvård för

budgetåret 1997 anvisar 10 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

32. att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 20. Allmän miljö- och

naturvård enligt uppställning:

Anslag Regeringe Anslags-

ns förändrin

förslag, g, tkr

A 2 tkr 1997

Miljöövervakning 1997

m.m. 10

A 3 Bidrag till 93 000

kalkningsverksamhet 952

för sjöar 10

och vattendrag 130 000 000

A 4 Investeringar 217 992 200

inom miljöområdet 135 492 000

A 5 Miljö- och 60

kretsloppsforskning 19 000

A 6 Sanering och 400

återställning av 10

miljöskadade 1 329 871 000

områden

1 619 871

Summa för

utgiftsområdet

1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd)

vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kalkning,

1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ändra

beteckning på anslaget Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag till Bidrag för verksamhet

mot försurning av mark, sjöar och

vattendrag,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samordning av resurserna vad

gäller bevarandet av biologisk mångfald

och kalkningsverksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att initiera forskning kring

kalkning vid Gårdsjön i Älvsborgs län,

5. att riksdagen med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård enligt

uppställning:

Anslag Regeringe Anslags-

ns förändrin

förslag, g, tkr

A Miljövård tkr 1997

A 1 Statens 1997

naturvårdsverk 50 000

A 2 355 -

Miljöövervakning 827

m.m. 93 10 000

A 3 Bidrag till 952 110 000

kalkningsverksamhet 4

för sjöar 130 000

och vattendrag 000

A 4 Investeringar 217 190 000

inom miljöområdet 992

A 5 Miljö- och 135

kretsloppsforskning 492

A 6 Sanering och

återställning av 19

400

miljöskadade

områden 18

A 7 675

Koncessionsnämnden 82

för 570

miljöskydd

A 8 41

Kemikalieinspektion 562

en

A 9 Visst 12

internationellt 000 100 000

miljösam- 100 000

arbete

A 10 Stockholms 73 564 000

internationella 683

miljöinstitut 63

188

B Strålskydd,

kärnsäkerhet m.m. 58

B 1 Statens 778

strålskyddsinstitut

B 2 Statens 26

kärnkraftinspektion 752

:

Förvaltningskostnad

er 1 329

B 3 Statens 871

kärnkraftinspektion

:

Kärnsäkerhetsforskn

ing

B 4 Visst

internationellt

samarbete

i fråga om

kärnsäkerhet m.m.

Ekologisk

omställning

Agenda 21

Summa totalt

utgiftsområdet

Utfrågning

Generaldirektören Kjell Jansson, som

förordnats som särskild utredare i

Kalkningsutredningen (dir. 1995:87), har

informerat utskottet om utredningens

arbete och bedömningar.

Utskottet

Inledning

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande

biologisk mångfald och naturvård, vatten-

och luftvård, avfallsfrågor,

bilavgasfrågor, miljöskydd,

miljöforskning, avfallsforskning,

kemikaliekontroll, strålskydd och

säkerhetsfrågor kopplade till

kärnkraften samt internationellt

miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar

utgifter för Naturvårdsverket,

Koncessionsnämnden för miljöskydd,

Kemikalieinspektionen, Statens

strålskyddsinstitut och Statens

kärnkraftinspektion.

Jordbruksutskottet har i yttrande den

24 oktober 1996 till finansutskottet

över proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997 jämte

motioner tillstyrkt regeringens förslag

till utgiftsramar inom

jordbruksutskottets beredningsområde,

dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö-

och naturvård och 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar. Efter behandling i

finansutskottet har riksdagen genom

beslut den 22 november 1996 bestämt

utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård till 1 329 871 000

kr. Beslutet överensstämmer med

regeringens förslag. Detta innebär att

huvuddelen av de motioner som berör

enskilda anslag bör avslås på den

grunden att de inte ryms inom den

beslutade utgiftsramen.

Regeringens förslag för år 1997 innebär

att 1 107,5 miljoner kronor avsätts för

verksamhetsområdet Miljövård och 222,4

miljoner kronor för verksamhetsområdet

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. Förslagen

innebär att den av riksdagen tidigare

beslutade besparingen om 20 miljoner

genomförs (prop. 1995/96:150,

1995/96:FiU10). För år 1998 planeras

besparingar om ytterligare 177 miljoner

kronor. Vidare bortfaller fr.o.m. år

1999 resterande medel från

energiskatteöverenskommelsen, 58

miljoner kronor.

I förhållande till vad som redovisats i

regeringens vårproposition har till

utgiftsområdet ca 7 miljoner kronor

förts över från utgiftsområde 16 för

lokalkostnadstäckning vid universitet

och högskolor. Vidare har utgiftsområdet

ökats med nominellt 25 miljoner kronor

avseende uppskattade medel från EU-

fonden LIFE samtidigt som motsvarande

belopp beräknats under inkomsttitel

6911. Från utgiftsområdet har härutöver

gjorts en överföring med 2 miljoner

kronor till utgiftsområde 1.

Miljövård (A)

Propositionen

Målet med miljöpolitiken är att skydda

människors hälsa, bevara den biologiska

mångfalden, främja en långsiktigt god

hushållning med naturresurser samt

skydda natur- och kulturlandskapet. De

ekologiska kraven kan enligt regeringen

leda till nästa stora språng i

tillväxten. Regeringen har som ambition

att Sverige skall bli ledande i Europa

med att systematiskt bygga ett

ekologiskt hållbart samhälle.

Prioriterade områden i regeringens

miljöarbete är ett grönare näringsliv,

vilket inkluderar kretslopp och avfall,

kemikalier samt trafik. Vidare är frågor

rörande Östersjön/Östeuropa, biologisk

mångfald och miljöpolitiska styrmedel

prioriterade. Frågorna skall drivas

aktivt såväl nationellt som inom EU och

andra internationella fora. Insatserna

för ett mer miljöanpassat näringsliv bör

fortsätta. Företagens miljöanpassning

kan bidra till ökad tillväxt och

sysselsättning. En viktig uppgift är

vidare att driva på miljöarbetet inom

olika samhällssektorer. Sektorsansvaret

för miljöfrågorna måste öka.

Det statsfinansiella läget kräver

omfattande besparingar även inom

miljöområdet. För år 1997 föreslås att

verksamhetsområdet Miljövård minskas

motsvarande en besparing med 11 miljoner

kronor. Genom omprioriteringar i

befintlig verksamhet utöver vad som

krävs för besparingar räknar regeringen

med att vissa nya satsningar inom

miljöområdet skall vara möjliga.

Härigenom möjliggörs en förstärkning vad

gäller åtgärder för biologisk mångfald

liksom en satsning för att under år 1997

bygga upp ett informationsnätverk via

Internet som stöd i miljöarbetet hos

myndigheter, kommuner och företag.

Vidare beräknas resurser för bidrag till

skoterleder m.m. i enlighet med vad som

förordats i propositionen om en hållbar

utveckling i landets fjällområden (prop.

1995/96:226).

Regeringen avser att våren 1997 till

riksdagen lämna förslag om en miljöbalk

med ikraftträdande den 1 januari 1998.

Förslaget syftar till en samordnad och

skärpt miljölagstiftning och kan leda

till ändringar i miljövårdens

organisation. Regeringen avser också att

förelägga riksdagen en samlad

miljöproposition våren 1998 med förslag

till bl.a. nya och omarbetade miljömål.

Motionen

I motion Jo793 (v) yrkas att 100

miljoner kronor tillförs anslaget för

främjande av ekologisk omställning

(yrkande 5 delvis). Delegationen för

ekologisk omställning vid

Naturvårdsverket har fått in ansökningar

som motsvarar projekt på fyra miljarder

kronor. De 100 miljoner kronor som

anslagits kan beräknas ha gett minst 400

varaktiga arbetstillfällen. Både

kommuner och privata företag har fått

stöd. Motionärerna anser att det bör

finnas en beredskap för att ytterligare

utöka denna ram under kommande år om

ansökningarna är av hög kvalitet och om

de slutgiltiga utvärderingarna är

positiva.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning

att målet med miljöpolitiken bör vara

att skydda människors hälsa, bevara den

biologiska mångfalden, främja en

långsiktigt god hushållning med

naturresurser samt skydda natur- och

kulturlandskapet. Utskottet delar

regeringens uppfattning att Sverige

skall vara en pådrivande kraft och ett

föregångsland i strävan att skapa ett

hållbart samhälle. Det krävs aktiva

medborgare, men också en tydlig politik,

för att främja ett ökat

kretsloppstänkande.

Utskottet delar uppfattningen att

prioriterade områden bör vara arbetet

med ett grönare näringsliv vilket

inbegriper kretslopp och avfall,

kemikalier samt trafik. Andra viktiga

områden bör vara Östersjön/Östeuropa,

biologisk mångfald och miljöpolitiska

styrmedel. Arbetet med att driva på

miljöarbetet inom olika samhällssektorer

bör fortsätta.

För att bidra både till omställningen

till ett ekologiskt hållbart samhälle

och för att minska arbetslösheten anslog

riksdagen år 1995 ett belopp om 100

miljoner kronor som stöd till konkreta,

rationella, kostnadseffektiva projekt

som kunde ge en påtaglig miljövinst och

klara sysselsättningseffekter

(1994/95:JoU14 s. 24). Anslaget

utformades som ett engångs

reservationsanslag för perioden juli

1995juni 1996. Stödet skulle

koncentreras till större projekt och

täcka upp till 30 % av de merkostnader

som följer av att investeringarna

motiveras med en omställning i

ekologiskt hållbar riktning. Utskottet

anförde att investeringarna borde kunna

påbörjas under år 1995 och vara

avslutade under år 1996. Utskottet har

inhämtat att alla medel på anslaget A 8

Investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar

riktning numera har fördelats på

projekt.

Utskottet erinrar om att riksdagen i

samband med behandlingen av proposition

1995/96:222 Vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000,

m.m. anvisade ytterligare 1 000 miljoner

kronor för ett femårigt program med

investeringsbidrag för omställning till

hållbar utveckling (bet. 1995/96: FiU15,

rskr. 1995/96:307). Programmet skall

syfta till att skapa sysselsättning

främst genom kretsloppsanpassning av

byggnader och teknisk infrastruktur.

Utskottet konstaterar att riksdagen

nyligen har anvisat ett omfattande

belopp för ändamål som i huvudsak

sammanfaller med förslagen i motion

Jo793 yrkande 5 delvis. Motionen

avstyrks i denna del.

A 1 Statens naturvårdsverk

Propositionen

Naturvårdsverkets övergripande mål är

att vara samlande och pådrivande i

miljövårdsarbetet samt ansvara för

uppföljning och utvärdering, såväl

nationellt som internationellt.

Anslaget belastas i första hand av

verkets förvaltningskostnader samt

kostnader för vård och förvaltning av

markinvesteringar. Inom verket hanteras

anslagen A 1 Statens naturvårdsverk, A 2

Miljöövervakning m.m., A 3 Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag, A 4 Investeringar inom

miljöområdet, A 5 Miljö- och

kretsloppsforskning, A 6 Sanering och

återställning av miljöskadade områden

samt inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

anslaget D 2 Ersättningar för viltskador

m.m.

Regeringen föreslås få bemyndigande att

under budgetåret 1997 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden som innebär

åtaganden om högst 60 000 000 kr för

budgetåret 1998.

För en policymyndighet som

Naturvårdsverket är det svårt att

utifrån verksamhetsmål i form av

miljöhot dra slutsatser om

måluppfyllelse. För att förenkla samt

förbättra styrningen och

uppföljningsmöjligheten av verket pågår

ett arbete där Naturvårdsverket i

samarbete med Miljödepartementet och

Finansdepartementet utvecklar

funktionsindelade verksamhetsmål, nära

knutna till verkets arbetsområden.

Naturvårdsverkets arbete genomgår

snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a.

har EU-medlemskapet inneburit kraftigt

ökade insatser. Under budgetåret 1995/96

beräknas anslagssparandet från tidigare

år tas i anspråk.

Skyddet av den biologiska mångfalden

hör till de prioriterade uppgifterna

inom miljöpolitiken. Regeringen anser

att ett aktionsprogram för biologisk

mångfald bör genomföras. Finansiering av

ett sådant aktionsprogram kräver att

befintliga resurser omprioriteras. Som

tidigare framhållits avser regeringen

att återkomma till riksdagen angående

förslagen i Naturvårdsverkets

aktionsplan för biologisk mångfald.

I proposition 1995/96:226 Hållbar

utveckling i landets fjällområden

förordades att bidrag skall kunna lämnas

till anläggande av skoterleder och andra

anläggningar för skotertrafik samt för

informationsinsatser. Regeringen

föreslår att anslaget genom en

omfördelning inom utgiftsområdet utökas

med 10 miljoner kronor för att

finansiera bidrag till skoterleder,

vilket bör ses i samband med inrättandet

av nya regleringsområden för

skoterleder. Under en treårsperiod

räknar regeringen med att sammanlagt 30

miljoner kronor bör avsättas för detta

ändamål.

Miljövårdsberedningen har i betänkandet

(SOU 1996:92) IT i miljöarbetet

föreslagit att ett informationsnätverk

byggs upp via Internet för stöd i

miljöarbetet hos myndigheter, kommuner

och företag, det s.k. miljönätet.

Naturvårdsverket bör medverka till att

miljönätet byggs upp och kommer i drift

under år 1997. Regeringen beräknar att 7

miljoner kronor skall kunna användas

under år 1997 genom omprioriteringar

inom anslagets ram för detta ändamål.

Regeringen beräknar ramanslaget för år

1997 till 355 827 000 kr.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att

redovisa alternativa förslag till

besparingsåtgärder inom sitt

ansvarsområde för åren 1998 och 1999.

Motionerna

I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget

bestäms till 405 827 000 kr, vilket

motsvarar en höjning med 50 miljoner

kronor (yrkande 5 delvis).

I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget

bestäms till 395 827 000 kr, vilket

motsvarar en höjning med 40 miljoner

kronor (yrkande 10 delvis). För att

Naturvårdsverket skall kunna fullgöra

sina uppgifter att vara samlande och

pådrivande i miljövårdsarbetet samt

ansvara för uppföljning och utvärdering

krävs förstärkning med angivet belopp.

I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget

höjs med 50 miljoner kronor i jämförelse

med regeringens förslag (yrkande 10

delvis). Naturvårdsverket har en central

och pådrivande roll i miljöarbetet.

Ambitionen att driva på en hållbar

utveckling borde öka verkets ansvar och

verksamhet. I den preliminära

fördelningen för åren 1998 och 1999

yrkas att anslaget höjs med 58

respektive 72 miljoner kronor i

jämförelse med regeringens förslag

(yrkande 11 delvis).

Miljöpartiets representant har i

anslutning till motion Jo737 (mp) yrkat

att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk

minskas med 10 miljoner kronor för

budgetåret 1997 (yrkande 8).

Motionärerna anser att tysta områden i

fjällen bör avsättas i enlighet med

Miljövårdsberedningens förslag.

Motionärerna kan inte stödja regeringens

förslag att under en treårsperiod

avsätta 30 miljoner kronor för byggande

av skoterleder. Motsvarande belopp

föreslås överfört till A 6 Sanering och

återställning av miljöskadade områden.

För åren 1998 och 1999 har yrkats en

motsvarande besparing på 10 miljoner

kronor per år.

I motion Jo727 (c) anförs att

Naturvårdsverkets uppdrag och

organisation bör utredas med syfte att

säkerställa ett så effektivt miljöarbete

som möjligt och en effektiv användning

av verkets anslagna medel (yrkande 40).

Enligt motionärerna föreligger behov av

en förutsättningslös genomgång av

Naturvårdsverkets uppdrag och

organisation. I detta sammanhang bör

övervägas om miljöforskningen bör vara

en del av Naturvårdsverkets verksamhet.

I motion Jo241 (mp) anförs att medel

för nödvändiga inventeringar för det nya

systemet för rovdjursrivna renar under

budgetåret 1997 skall finansieras inom

Naturvårdsverkets anslag (yrkande 16).

Statens naturvårdsverk och Sametinget

har funnit en ny modell för ersättning

för rovdjursrivna renar. Enligt denna

ersätts renägaren efter det antal

rovdjursföryngringar som finns inom

samebyns betesområde. Det nya systemet

bygger på antalet föryngringar och

förekomst av rovdjur, och inventeringar

måste därför ske varje år. Vintern 1996

kostade inventeringarna 4 miljoner

kronor. Den föreslagna ramen om 30

miljoner kronor torde räcka för år 1997,

och för detta år bör medel för

inventeringar finansieras inom

Naturvårdsverkets budget. I motionen

yrkas vidare att anslag för sådana

inventeringar skall anges i

budgetpropositionen för år 1998 och

framåt (yrkande 17). De årliga

inventeringarna är en förutsättning för

det nya ersättningssystemet.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i att

Naturvårdsverket bör vara samlande och

pådrivande i miljövårdsarbetet samt

ansvara för uppföljning och utvärdering,

såväl nationellt som internationellt.

Verkets arbete skall syfta till att

säkerställa en god miljö och biologisk

mångfald. Verket skall vidare arbeta för

att få till stånd ett miljöanpassat och

kretsloppsinriktat samhälle och vara

pådrivande i förhållande till

sektorsmyndigheter samt regionala och

lokala myndigheter genom att arbeta med

mål, vägledning, samordning och

uppföljning och utvärdering som rör

miljöarbetet. Som regeringen anfört är

verkets uppgift vidare att bl.a. bedöma

hotbilder samt utifrån en vetenskaplig

grund ta fram åtgärdsförslag, genom

bidrag och ersättningar åstadkomma

största möjliga miljövårdsutbyte.

Utskottet delar regeringens mening att

verket har en viktig roll i

miljöanpassningen av de olika

samhällssektorerna där särskilt

transporter, energi, jord- och skogsbruk

(biologisk mångfald) samt industri,

handel och hushåll (produktions- och

konsumtionsfrågor inkl. avfall) bör

prioriteras. Även skyddet av den

biologiska mångfalden hör till de

prioriterade uppgifterna inom

miljöpolitiken.

Regeringens proposition 1995/96:226

Hållbar utveckling i landets

fjällområden har nyligen behandlats av

utskottet (bet. 1996/97:JoU5).

Regeringen anför i denna proposition att

en kanalisering av skotertrafiken kan

vara ett sätt att minska

bullerstörningar och konflikter med

andra intressen, t.ex. friluftsliv.

Utskottet delar regeringens bedömning

att bidrag skall kunna lämnas till

anläggande av skoterleder och andra

anläggningar för skotertrafik samt för

informationsinsatser. Såsom regeringen

förordat bör mot denna bakgrund genom en

omfördelning inom utgiftsområdet

anslaget utökas med 10 miljoner kronor

för att bl.a. finansiera bidrag till

skoterleder. Under en treårsperiod bör

såsom regeringen föreslagit 30 miljoner

kronor kunna avsättas för detta ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelsanvisning under

anslaget A1 Statens naturvårdsverk.

Motionerna Jo714 yrkande 10 delvis,

Jo737 yrkandena 8 delvis och 10 delvis

och Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks.

Utskottet konstaterar att motionerna,

med undantag av motion Jo737 yrkande 8

delvis, går utöver den beslutade

utgiftsramen.

Utskottet finner inte anledning att

redan nu gå in på någon detaljerad

bedömning av enskilda anslag för

budgetåren 1998 och 1999. Motion Jo737

yrkande 11 delvis avstyrks.

Enligt utskottets uppfattning bör

Naturvårdsverkets förutsättningar att

säkerställa ett effektivt miljöarbete

och att åstadkomma en effektiv

användning av anslagna medel

kontinuerligt följas upp. Utskottet

förutsätter därför att regeringen -

utöver det arbete som redovisats om

utveckling av funktionsindelade

verksamhetsmål - på lämpligt sätt

följer upp verksamheten inom

Naturvårdsverket. När det gäller frågan

om miljöforskningen bör vara en del av

Naturvårdsverkets verksamhet konstaterar

utskottet att verket fått i uppdrag att

redovisa alternativa förslag till

besparingar inom sitt verksamhetsområde

för budgetåren 1998 och 1999 och att

regeringen i avvaktan på denna

redovisning preliminärt inte beräknat

några anslag till den

forskningsverksamhet som administreras

via Naturvårdsverket för dessa år.

Utskottet vill vidare erinra om att det

även i övrigt på miljöområdet pågår en

omfattande utrednings- och

utvärderingsverksamhet som kommer att få

betydelse för de fortsatta bedömningarna

angående Naturvårdsverkets uppgifter och

organisation. Utskottet är därför inte

nu berett att föreslå någon särskild

översyn av verket i enlighet med motion

Jo727 yrkande 40. Motionen avstyrks i

denna del i den mån den inte

tillgodosetts med vad utskottet anfört.

Regeringen har under anslaget B12

Kompletterande åtgärder inom jordbruket

inom utgiftsområde 23 (Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar) anfört att överläggningar

pågår med EG-kommissionen om ett nytt

delprogram inom ramen för jordbrukets

miljöprogram för ersättning till

rennäringen för bevarandet av rovdjur

inom renskötselområdet. Avsikten med

programmet är att skapa ett bevarandemål

för rovdjuren inom renskötselområdet med

långsiktigt livskraftiga populationer.

Programmet baseras, liksom det nuvarande

systemet, på principen om ersättning

efter rovdjursförekomst. Detta program

bygger, i likhet med övriga

miljöprogram, på att de

ersättningsberättigade ansöker om

ersättning och att det därefter åligger

ansvarig myndighet att kontrollera de

lämnade uppgifterna.

Utskottet avser att i betänkandet

1996/97:JoU1 Statsbudgeten år 1997 för

utgiftsområde 23 under anslaget D 2

ersättningar för viltskador m.m. föreslå

att samtliga frågor rörande rovdjur bör

övervägas inom ramen för en sammanhållen

rovdjurspolitik. Utskottet anser att

frågan om erforderliga

rovdjursinventeringar bör behandlas i

detta sammanhang. I avvaktan på att en

sådan helhetssyn på rovdjurspolitiken

utarbetas föreslår utskottet att motion

Jo241 yrkandena 16 och 17 lämnas utan

någon riksdagens vidare åtgärd.

A 2 Miljöövervakning m.m.

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för

miljöövervakningsverksamheten, som för

innevarande budgetår anvisats under

anslaget A 1 Statens naturvårdsverk,

samt medel för bidrag till miljöåtgärder

som bedrivs av andra myndigheter och

organisationer, som för innevarande

budgetår anvisats under

reservationsanslaget A 2 Bidrag till

miljöarbete. Detta gäller bl.a. medel

till länsstyrelserna för regional

miljöövervakning, stöd till olika

internationella miljöövervakningsprojekt

och bidrag till vissa ideella

organisationer för miljövårdsarbete samt

för bilavgasundersökningar.

Naturvårdsverket har det övergripande

ansvaret för miljöövervakningen i

Sverige. Inom verket finns en

miljöövervakningsnämnd som fattar beslut

om den nationella miljöövervakningens

inriktning samt fördelar medel till

nationell och regional miljöövervakning.

Den regionala verksamheten specificeras

i avtal med resp. länsstyrelse. Bidragen

till de ideella organisationerna har

helt eller delvis finansierat flera

projekt, både med nationell och

internationell anknytning.

Miljöövervakningsverksamheten har ökat

under senare år. Detta beror främst på

ökade krav från staten om bättre

kunskaper om miljösituationen samt krav

från olika verksamhetsutövare på

underlag för

miljökonsekvensbeskrivningar och

slutligen på en kraftigt utökad

internationell rapportering som en följd

av ratificering av fler internationella

konventioner och av medlemskapet i EU.

Miljöövervakningsverksamheten är en

mycket långsiktig verksamhet som kräver

stabil finansiering. Verksamheten är

kunskapsintensiv, det tar tid och kostar

pengar att bygga upp den kompetens som

krävs för att driva och utvärdera ett

övervakningsprojekt. Verksamheten har

under budgetåret 1995/96 delvis

finansierats med reserverade medel från

tidigare beslut samt med tillfälliga

medel från ingående reservationer.

Regeringen avser återkomma i

budgetpropositionen för år 1998 med

förslag om inriktning och resurser för

kommande år.

Regeringen beräknar under detta anslag

ca 7 miljoner kronor för stöd till

kommuner och ideella organisationer i

arbetet med lokala Agenda 21 för år

1997. Tyngdpunkten bör ligga i projekt

som berör trafik, energi, naturvård och

kemikalier.

Regeringen beräknar vidare vissa medel

under anslaget för bidrag till

Hembygdsförbundet, Svenska

naturskyddsföreningen och

Internationella försurningssekretariatet

för bl.a. informationsarbete, konferens-

och programverksamhet inom naturvård och

miljöskydd. För att täcka kostnader för

verksamhet med bilavgasundersökningar

beräknas ca 16 miljoner kronor.

Regeringen beräknar anslaget för år

1997 till sammanlagt 93 952 000 kr som

bör föras upp under ett nytt ramanslag

benämnt Miljöövervakning m.m.

Motionerna

I motion Jo759 (fp) yrkas att anslaget

höjs till 103 952 000 kr, en höjning med

10 miljoner kronor (yrkande 32 delvis).

Resurserna är enligt motionärerna i dag

otillräckliga och direkt tillsyn får

allt oftare ersättas av rapportering

från markägare, företagare eller

allmänheten.

I motion Jo793 (v) yrkas att

utgiftsområdet tillförs 100 miljoner

kronor för Agenda 21-arbete (yrkande 5

delvis). Det kommunala Agenda 21-arbetet

är viktigt eftersom det handlar om att

förändra attityder i vardagslivet. Det

belopp som anslagits av regeringen för

kommunernas arbete är enligt

motionärerna inte tillräckligt.

Motionärerna föreslår att beloppet

avsätts för att t.ex. anställa energi-

och miljörådgivare samt Agenda 21-

samordnare på kommunal nivå.

I motion Jo737 (mp) yrkas att den

preliminära fördelningen på anslaget A 2

Miljöövervakning för budgetåret 1998

höjs med 2 miljoner kronor utöver

regeringens preliminära beräkning och

för budgetåret 1999 med 6 miljoner

kronor utöver regeringens beräkning

(yrkande 11 delvis).

I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget

höjs till 108 952 000 kr, vilket

motsvarar en höjning med 15 miljoner

kronor (yrkande 10 delvis). Motionärerna

anför att miljöövervakningen uppvisar

brister, att program för arter och

biotoper, fjäll, våtmarker och landskap

samt spridning av bekämpningsmedel

saknas. Enligt motionärerna bör

vvervägas att låta sektorsorganen

medverka till samfinansiering av

miljöövervakningen för t.ex. biologisk

mångfald. Vidare är ett utökat stöd till

kommuner och enskilda ideella

organisationer ett viktigt instrument

för att fördjupa och öka hastigheten i

Agenda 21-arbetet och 5 miljoner kronor

bör öronmärkas för Agenda 21-arbete.

I motion Jo727 (c) yrkas ett

tillkännagivande av att fördelningen av

medel till miljöorganisationer bör

administreras av regeringen, inte som i

dag av Naturvårdsverket (yrkande 41).

Miljöorganisationer har enligt

motionärerna stor betydelse för att

driva på utvecklingen av såväl det

nationella som det internationella

miljöarbetet och initierar ofta

debatten.

Utskottets överväganden

Som regeringen anfört har

miljöövervakningsverksamheten som mål

att beskriva tillståndet i miljön så att

brister skall kunna åtgärdas, risker

undvikas och samhället utvecklas i en

hållbar riktning.

Regeringen har tillsatt en utredning

(dir. 1996:62) som har till uppgift att

granska dagens miljöövervakning och

utarbeta förslag till verksamhetens

fortsatta inriktning, omfattning,

struktur och finansiering. Utskottet

delar regeringens bedömning att i

avvaktan på utredningens förslag, som

skall redovisas den 1 januari 1997, bör

medel till miljöövervakningen för

budgetåret 1997 beräknas med oförändrat

belopp.

I mars 1995 tillkallades en nationell

Agenda 21-kommitté (dir. 1995:34) i

syfte att medverka i arbetet med att

utveckla, fördjupa och förankra Agenda

21 och för att medverka inför

utarbetandet av Sveriges rapport till

FN:s extra generalförsamling om hållbar

utveckling år 1997. Kommittén har gett

ut skrifter om s.k. goda exempel,

lägesbeskrivning vad gäller arbetet i

Sverige med Agenda 21, beskrivning av

det lokala arbetet med Agenda 21 i andra

länder samt ett underlag för svenskt

miljömålsarbete. En stor Agenda 21-

konferens tillsammans med bl.a.

Kommunförbundet, Naturvårdsverket och

Industriförbundet har ägt rum 19-21

november 1996. Kommittén kommer också

att redovisa ett underlag till

nationalrapport till FN.

Regeringen beräknar under detta anslag

ca 7 miljoner kronor för stöd till

kommuner och ideella organisationer i

arbetet med lokala Agenda 21 för år

1997. Utskottet delar regeringens syn

att tyngdpunkten i arbetet med dessa

medel bör ligga i projekt som berör

trafik, energi, naturvård och

kemikalier.

Utskottet har ingen erinran mot

övervägandena i propositionen och

tillstyrker regeringens förslag till

ramanslag. Motionerna Jo714 yrkande 10

delvis, Jo759 yrkande 32 delvis samt

Jo793 yrkande 5 delvis innebär att

utgiftsramen överskrids och avstyrks av

utskottet.

Utskottet finner inte skäl att nu

bestämma storleken på anslagen för

kommande budgetår. Motion Jo737 yrkande

11 delvis avstyrks.

Regeringen beräknar under detta anslag

medel för bidrag till Hembygdsförbundet,

Svenska naturskyddsföreningen och

Internationella försurningssekretariatet

för bl.a. informationsarbete, konferens-

och programverksamhet inom naturvård och

miljöskydd. Utskottet delar den

uppfattning som framförs i motion Jo727

yrkande 41 att miljöorganisationerna har

stor betydelse för att driva på

utvecklingen av såväl det nationella som

det internationella miljöarbetet och att

de ofta initierar debatten. För

budgetåret 1995/96 anslogs medel till de

berörda miljöorganisationerna under

anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete som

disponeras av Naturvårdsverket.

Regeringen beslutade i regleringsbrevet

om fördelningen av de anslagna medlen på

respektive organisation och föreskrev

att organisationerna skall lämna

redovisning av bidragens användning till

Naturvårdsverket. Utskottet har under

hand inhämtat att någon förändring av

hanteringen inte planeras för budgetåret

1997. Motion Jo727 yrkande 41 påkallar

mot den bakgrunden ingen ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag för

återställning av skador förorsakade av

försurande luftföroreningar. Enligt

förordningen (1982:840) om statsbidrag

till kalkning av sjöar och vattendrag

får statsbidrag lämnas till kalkning,

biologisk återställning i kalkade vatten

samt till nödvändiga utredningar och

undersökningar i samband med kalkning

eller biologisk återställning.

Kalkning i stor skala av sjöar och

vattendrag har pågått sedan mitten av

1970-talet. Uppskattningsvis är 20 % av

Sveriges sjöar och vattendrag påtagligt

försurade. Målet med kalkningen har

under de senaste två budgetåren uppnåtts

i ca 90 % av sjökalkningarna och ca 80 %

av vattendragen. Även om vissa

kalkningar inte nått uppsatt mål har de

biologiska effekterna ändå varit

övervägande positiva.

Regeringen beslutade hösten 1995 om en

särskild utredning med uppgift att se

över kalkningsverksamheten. I

tilläggsdirektiv uppdrogs till

utredningen att också lämna förslag till

hur kalkningsverksamheten skulle kunna

bedrivas på en nivå på ca 80 miljoner

kronor per år. Kalkningsutredningen

överlämnade den 20 maj 1996 sitt

betänkande (SOU 1996:53) Kalkning av

sjöar och vattendrag. Betänkandet har

därefter remissbehandlats.

Innan slutlig ställning tas till vad

som kan anses vara en lämplig nivå för

ett sådant åtagande avser regeringen att

ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta

fram en nationell plan för fortsatta

statliga kalkningsinsatser. Naturvårds-

verkets förslag om en sådan plan och

verkets redovisning av regeringens

uppdrag till verket att redovisa

alternativa förslag till

besparingsåtgärder inom sitt

ansvarsområde kommer sedan att ligga

till grund för regeringens

ställningstagande vad gäller den

framtida kalkningsverksamheten.

Regeringen avser i budgetpropositionen

för budgetåret 1998 komma med förslag

till reformering av anslaget med hänsyn

tagen även till de synpunkter och

förslag som har lämnats i och med

anledning av Kalkningsutredningens

betänkande. Utgiftsutvecklingen enligt

den budgetprognos som Naturvårdsverket

gjort visar att ca 60 miljoner kronor av

anslaget inte kommer att förbrukas under

innevarande budgetår. Mot bakgrund härav

beräknar regeringen att anslaget med

bibehållen ambitionsnivå kan minskas med

10 miljoner kronor under budgetåret 1997

till 130 miljoner kronor.

Motionerna

I motion Jo249 (m) yrkas att 142

miljoner kronor anvisas på anslaget A 3,

dvs. en höjning med 12 miljoner kronor i

jämförelse med regeringens förslag

(yrkande 1). Anslaget bör enligt

motionärerna inte minskas så kraftigt

som regeringen föreslår. En så stor

neddragning kan medföra negativa

effekter på miljötillståndet i flera

svenska sjöar. Yrkandet motsvaras av en

besparing på motsvarande belopp på

anslaget A 10.

I motionerna Jo752 och Jo759 yrkande 32

delvis (båda fp) yrkas att riksdagen

anvisar 10 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

Kalkningsprojekten måste enligt motionen

ses som ett långsiktigt åtagande och

fortsatta besparingar bör undvikas.

Omfattande besparingar på anslagen till

kalkningen kan medföra att årtionden av

kalkningsinsatser går förlorade.

Även i motion Jo793 (v) yrkas att

anslaget höjs med 10 miljoner kronor i

jämförelse med regeringens förslag

(yrkande 5 delvis). En enig skogs- och

markexpertis och naturvårdare anser

enligt motionärerna att kalkningen måste

upprätthållas om inte tusentals sjöar

och markområden skall få ännu

allvarligare försurningsskador.

I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget

höjs med 50 miljoner kronor (yrkande 10

delvis). För den preliminära beräkningen

av utgifterna på anslaget för budgetåren

1998 och 1999 yrkas att anslaget höjs

med 100 miljoner kronor för vartdera

året (yrkande 11 delvis). I motionen

anförs att kalkning är en nödvändig

verksamhet som garanterar att biologiskt

liv kan finnas kvar och att farliga

metaller inte lakas ut.

Även i motion Jo746 (mp) yrkas att 50

miljoner kronor utöver regeringens

förslag anslås för kalkningsverksamhet

(yrkande 1). Utsläpp och nedfall av

försurande ämnen är enligt motionärerna

sannolikt vårt allvarligaste

miljöproblem.

I motion Jo714 (kd ) yrkas att anslaget

höjs med 30 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis).

Enligt motionärerna är kalkning av sjöar

och vattendrag ingen långsiktig lösning

utan man måste komma åt utsläppskällan i

stället för att restaurera. På kort sikt

är dock kalkning en nödvändig åtgärd.

I motion Jo727 (c) föreslås att 20

miljoner kronor inom ramen för

programmet för ekologisk omställning

används för att förstärka insatserna för

kalkning (yrkande 31 delvis). I motion

Jo252 (c) yrkas tillkännagivande om

möjligheten att använda medel från

programmet för ekologisk omställning

till kalkning (yrkande 2). Även i motion

Jo704 (fp) yrkas tillkännagivande om

behovet av ökade ekonomiska insatser för

kalkning (yrkande 1). Insatserna kan

enligt motionären finansieras med medel

från programmet för hållbar utveckling.

I motion Jo704 (fp) yrkas att

regeringen verkar för att EU ställer

bidrag till förfogande för bestridande

av kostnader för kalkningsprogrammet

(yrkande 2). Försurningen är en

internationell angelägenhet och Sverige

får ta emot 85 % av utsläppen från

utlandet. I motion Jo734 (s) yrkas

tillkännagivande av att EU bör lämna

bidrag till kalkning i Sverige (yrkande

6). Även i motion Jo740 (s) yrkas att

riksdagen verkar för att EU skall bidra

med medel till kalkning (yrkande 2).

I motion Jo252 (c) yrkas

tillkännagivande om behovet av

ytterligare medel till

kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag (yrkande 1). Kalkning är

enligt motionärerna en del av arbete som

Sverige bedrivit för att ta såväl

nationellt som internationellt ansvar

för bevarandet av den biologiska

mångfalden och hushållningen med

naturresurser. Verksamheten har stor

betydelse för fiske- och naturlivet i

Sverige.

I motion Jo408 (m) anförs att

kalkningen är synnerligen väl

finansierad i statsbudgeten och bör

undantas från nedskärningar (yrkande

11). Staten tar in mer än tio miljarder

kronor per år i skatter på utsläpp av

försurande ämnen, främst i form av

koldioxidskatt. Kalkningen har under de

senaste åren kostat 200 miljoner kronor

per år. Det är därför fråga om

hederlighet att använda några enstaka

procent av miljöskatterna till att

motverka de beskattade utsläppens

miljöeffekter.

I motion Jo734 (s) yrkas

tillkännagivande av behovet av

prioritering av kalkningsinsatser i

Halland (yrkande 5). Läget är enligt

motionärerna speciellt allvarligt i

Halland beroende på dels

luftföroreningar, dels på grund av att

berggrunden på västkusten inte har

förmåga att neutralisera det sura

nedfallet, utan tvärtom är sur till sin

natur. I motion Jo740 (s) yrkas

tillkännagivande av att Västsverige bör

prioriteras vid fördelning av

tillgängliga resurser för kalkning

(yrkande 1).

I motion Jo746 (mp) yrkas

tillkännagivande av att

Naturvårdsverkets plan för fortsatta

kalkningsinsatser skall beakta

förutsättningarna för att utnyttja

naturresurserna i sjöar och vattendrag

samt risker vid försurning och

återförsurning i relation till

skadeverkningarna (yrkande 2). Planen

bör innehålla en långsiktig strategi för

hur försurningens skadeverkningar på

mark, grundvatten och ytvatten skall

motarbetas tills dess att nedfallet

sjunker under de kritiska

belastningsgränserna.

I motion Jo779 (kd) yrkas

tillkännagivande av att kalkning och

åtgärder för att minska övergödning på

sjöar måste fortgå i oförminskad

utsträckning (yrkande 18). Neddragningen

av anslaget till kalkningsåtgärder är

enligt motionärerna oacceptabel.

Kalkningsverksamheten bör i stället öka

för att återställa skador i sjöar med

viss påverkan som i dag inte kalkas.

I motion Jo793 (v) yrkas att

beteckningen av anslaget A3 Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag ändras till Bidrag för

verksamhet mot försurning av mark, sjöar

och vattendrag (yrkande 2). Vidare yrkas

tillkännagivande av att resurserna för

bevarande av biologisk mångfald och

kalkningsverksamhet behöver samordnas

(yrkande 3). Det föreligger enligt

motionärerna en bristande koppling

mellan bevarande av biologisk mångfald

och kalkningsverksamheten, och dessa

frågor bör utredas. Stöd för bevarande

av biologisk mångfald och

kalkningsverksamheten kan enligt

motionärerna kanske kopplas samman

bättre. I motionen anförs vidare att

forskning bör initieras vid Gårdsjön i

Älvsborgs län för att utröna

konsekvenserna av avslutad

kalkningsverksamhet (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning

om att det långsiktiga målet för det

svenska kalkningsprogrammet skall vara

det nationella intresset av att bevara

den biologiska mångfalden och att

bibehålla förutsättningarna för

utnyttjande av naturresurserna i sjöar

och vattendrag.

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att det pågående

internationella arbetet för att begränsa

det försurande nedfallet till de gränser

som naturen tål successivt kommer att ge

resultat. Att Sverige aktivt driver

frågan om ytterligare åtgärder i

internationella fora har enligt

utskottets mening stor betydelse.

Uppdraget till EG-kommissionen att till

våren 1997 arbeta fram en särskild

försurningsstrategi med förslag till

långtgående åtgärder bör enligt

utskottets bedömning få en positiv

inverkan på arbetet med

försurningsfrågorna.

Försurningen av mark och vatten har

fortgått under en lång tidsperiod. Trots

positiva utvecklingstendenser kommer

behovet av kalkning att finnas kvar

under en överskådlig tid. Utskottet

instämmer i regeringens uttalande att en

långsiktig planering är önskvärd för att

kalkningsverksamheten skall kunna

bedrivas effektivt. Såsom regeringen

anför är det angeläget att staten kan

göra ett långsiktigt åtagande vad gäller

den framtida verksamheten.

Kalkningsutredningen anför i

betänkandet Kalkning av sjöar och

vattendrag (SOU 1996:53) att

grundläggande för statens fortsatta

insatser bör vara att med tillgängliga

resurser i ett nationellt perspektiv

prioritera insatser i syfte att bevara

den biologiska mångfalden.

Kalkningens positiva effekter på kort

sikt är enligt utredningen väl

dokumenterade. Vattnets försurning

bromsas upp, pH-värdet höjs, och

försurningskänsliga djur och växter ökar

vid kalkning. Genomförda uppföljningar

visar emellertid även på en del

kontroversiella frågor, t.ex.

minskningen av vitmossor vid

våtmarkskalkning. Kalkningens effekter

på sikt behöver enligt utredningen

följas upp bättre.

Utredningen har under sitt arbete

funnit tecken på brister i

kalkningsverksamhetens planering,

genomförande och uppföljning. Även vissa

problem och brister med den ekonomiska

redovisningen av verksamheten har

konstaterats. Utredningen anser att

nuvarande organisation, med i första

hand kommuner som ansvariga, har spelat

ut sin roll. En ny organisation med fem

regioner förordas samtidigt som

Naturvårdsverket föreslås få ett mer

uttalat ansvar för verksamhetens

planering, genomförande och uppföljning

samt prioritering mellan olika åtgärder.

Utredningen ser fortsatta statliga

kalkningsinsatser som ett mycket

långsiktigt åtagande på 25-50 år eller

mer. Kalkningen måste fortsätta även

efter det att kväve- och svavelnedfall

begränsats i enlighet med målen.

Kalkningen bör planeras och organiseras

utifrån hela avrinningsområden och inte

utifrån enskilda sjöar och vattendrag.

Utredningen anför att kända risker i

anslutning till avbruten kalkning och

återförsurning tyder på att dessa

processer kan leda till höga halter av

giftiga metaller. Denna vattenkemi kan

enligt utredningen utgöra ett större hot

mot biologin än den vattenkemi som var

orsak till att kalkning inleddes i det

ursprungliga försurade vattnet. Det

behövs en mer intensifierad, långsiktig

uppföljning av effekter till följd av

avbruten kalkning och återförsurning.

Utskottet har inhämtat att regeringen

den 31 oktober 1996 uppdragit åt Statens

naturvårdsverk att utarbeta en nationell

plan för den statligt finansierade

kalkningsverksamheten i sjöar och

vattendrag. I uppdraget ingår också att

göra en översyn av redovisningssystemet

och utbetalningsrutinerna för den

statligt finansierade

kalkningsverksamheten. Den nationella

planen skall utgå från de förslag som

Kalkningsutredningen presenterade i sitt

betänkande, med undantag för förslaget

rörande anslagsnivå. Utgångspunkt för

arbetet skall vara det nationella

intresset av att bevara den biologiska

mångfalden och att bibehålla

förutsättningarna för utnyttjandet av

naturresurserna i sjöar och vattendrag.

Inledningsvis skall ett underlag tas

fram som innehåller klara kriterier

inför prioriteringen på nationell nivå.

En prioritering av olika kalkningsobjekt

skall göras med hänsyn till

försurningsproblem i olika delar av

landet men också till var problem med

återförsurning är mest överhängande.

Planeringen av kalkningsverksamheten bör

utgå från avrinningsområden.

Naturvårdsverket skall också överväga

möjligheten att samordna kalkningen av

sjöar och vattendrag med

skogskalkningen. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 september 1997.

Utskottet delar regeringens bedömning

att den nationella planen tillsammans

med Naturvårdsverkets redovisning om

alternativa förslag till

besparingsåtgärder bör ligga till grund

för ett framtida ställningstagande till

kalkningsverksamhetens omfattning och

organisation.

Utskottet instämmer till stora delar i

vad som anförts i flera motioner om

behovet av kalkning. Utskottet finner

emellertid med hänsyn till vad som

anförts ovan och till det

statsfinansiella läget regeringens

förslag om medel för kalkning väl

avvägt. Motionerna Jo249 yrkande 1,

Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande

10 delvis, Jo746 yrkande 1, Jo752, Jo759

yrkande 32 delvis och Jo793 yrkande 5

delvis avstyrks. Motionerna ryms inte

inom den beslutade utgiftsramen.

Med det anförda avstyrks även

motionerna Jo252 yrkande 1 och Jo779

yrkande 18.

Som framgår av propositionen kommer det

att inför budgetåret 1998 finnas

underlag för fortsatta överväganden i

riksdagen om kalkningens omfattning och

finansiering m.m. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet även motion Jo408

yrkande 11.

I samband med att riksdagen fattade

beslut om regeringens proposition

1995/96:222 Vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000,

m.m. anvisade riksdagen 1 000 miljoner

kronor för ett femårigt program med

investeringsbidrag för omställning till

hållbar utveckling (bet. 1995/96: FiU15,

rskr. 1995/96:307). Det femåriga

programmet skall syfta till att driva på

den tekniska utvecklingen och att skapa

sysselsättning, främst genom kretslopps

anpassning av byggnader och teknisk

infrastruktur (bet. 1995/96: FiU10 s. 82

f.). Insatser inom fyra områden nämns

särskilt som stödgrundande, nämligen

inom va-sektorn för minskat utsläpp av

kväve och fosfor från avloppsvatten,

återanvändning av byggnadsmaterial,

renovering med hälso- och miljöanpassade

material samt inom avfallsområdet för

bl.a. avskiljning av miljöfarligt

avfall. Även åtgärder för en ekologiskt

hållbar utveckling inom vissa andra

områden kan omfattas av stödprogrammet.

Utskottet konstaterar att programmet

bl.a. skall syfta till att skapa

sysselsättning främst genom

kretsloppsanpassning av byggnader och

teknisk infrastruktur. Utskottet anser

att skäl saknas att utvidga

användningsområdet ytterligare i

enlighet med motionerna Jo252, Jo704 och

Jo727. Mot denna bakgrund och med hänsyn

till vad utskottet i övrigt anfört om

anslag till kalkning avstyrks motionerna

Jo252 yrkande 2, Jo704 yrkande 1 och

Jo727 yrkande 31 delvis.

Kalkningsutredningen har i betänkandet

SOU 1996:53 Kalkning av sjöar och

vattendrag undersökt alternativa

finansieringsformer för kalkningen och

funnit att sådana möjligheter är mycket

begränsade (s. 79 f.). Medel från EU:s

strukturfonder kan enligt utredningen

endast erhållas för smärre insatser med

geografisk anknytning. Stöd kan utgå

från EU:s strukturfonder enligt olika -

geografiskt avgränsade - program på fem

år. Möjlighet att erhålla stöd till

kalkning rör enligt utredningen främst

målområdena 5b och 6, dvs. i programmen

som avser utveckling och

strukturanpassning av landsbygden (5b)

och glesbygden (målområde 6).

Utredningen konstaterar att ramarna för

EU-stöd till kalkning är blygsamma i

förhållande till kalkningens ekonomiska

omfattning. Utredningen anser att

fortsatt finansiering via statsbudgeten

för närvarande synes vara den enda

möjligheten att uppnå stabilitet och en

långsiktig uthållighet i verksamheten.

Utskottet har inhämtat att regeringen

den 5 september 1996 till EG-

kommissionen har överlämnat förslag till

program med stöd för skogliga åtgärder

inom jordbruket i Sverige. Som en

bidragsberättigad åtgärd föreslås för

sydvästra Sverige gödsling med

vitaliseringsmedel på sådana skogsmarker

där depositionen av försurande ämnen

under lång tid överskridit vad marken

tål och försurningen därmed gått så

långt att obalans mellan olika

näringsämnen har uppstått eller kan

befaras och kalkning bedöms vara

otillräcklig. Målet har angivits till

att under åren 1997-2000

vitaliseringsgödsla 24 000 hektar till

en total kostnad av 60 miljoner kronor.

Utskottet konstaterar att den

innevarande femårsperioden för EG:s

strukturfonder löper ut år 1999 och att

villkoren för användningen av medlen

kommer att omförhandlas innan dess.

Utskottet delar i väsentliga delar den

uppfattning som framförs i motionerna

att eftersom den största delen av de

försurande luftföroreningarna kommer

från våra grannländer är det rimligt att

kalkning i så stor utsträckning som

möjligt finansieras med medel från EU.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund

att kalkningen förs fram som ett

angeläget ändamål för medfinansiering av

EU vid omförhandlingen av villkoren för

strukturfonderna. Med det anförda

föreslår utskottet att motionerna Jo704

yrkande 2, Jo734 yrkande 6 och Jo740

yrkande 2 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

Utskottet har tidigare redovisat att

Naturvårdsverket nyligen fått i uppdrag

att utarbeta en nationell plan för

kalkningsverksamheten. Utskottet

förutsätter att synpunkter av det slag

som förs fram i motion Jo746 yrkande 2

kommer att noga beaktas i detta arbete.

Motionen bör mot denna bakgrund lämnas

utan någon riksdagens vidare åtgärd.

I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att

överväga fördelningen av

kalkningsinsatserna inom landet.

Utskottet förutsätter att de områden som

har stort behov av återkommande

kalkningar prioriteras. Motionerna Jo734

yrkande 5 och Jo740 yrkande 1 avstyrks

med hänvisning härtill.

Utskottet delar de synpunkter som

framförts i motion Jo793 yrkande 3 om

att resurserna för bevarande av

biologisk mångfald och

kalkningsverksamhet bör samordnas. Som

tidigare har anförts bör det långsiktiga

målet med det svenska

kalkningsprogrammet vara det nationella

intresset av att bevara den biologiska

mångfalden och att bibehålla

förutsättningarna för utnyttjandet av

naturresurserna i sjöar och vattendrag.

Det anförda innebär att motion Jo793

yrkande 3 i allt väsentligt är

tillgodosedd. Motionsyrkandet påkallar

inte någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

Enligt motion Jo793 yrkande 2 bör

anslagsrubriceringen ändras till Bidrag

för verksamhet mot försurning av mark,

sjöar och vattendrag . Enligt

förordningen (1982:840) om statsbidrag

till kalkning av sjöar och vattendrag är

både kalkning och biologisk

återställning bidragsberättigade.

Utskottet utgår från att

anslagsrubriceringen kommer att prövas

på nytt när Naturvårdsverket fullgjort

sitt uppdrag och regeringen lägger fram

förslag om kalkningen i kommande

budgetproposition. Motionen avstyrks i

denna del.

Utskottet delar den syn som anläggs i

motion Jo793 yrkande 4 om att det är

angeläget att utreda konsekvenserna av

att avbryta kalkning i ett område.

Kalkningsutredningen påtalar (a. bet. s.

98-99) att den teoretiska kunskap som

finns tillgänglig om de risker som är

knutna till avbruten kalkning och

återförsurning är begränsad. En effekt

av försurningen är att metaller löses ut

i vattnet. Vid kalkning fälls dessa

metaller ut och blandas med

bottensedimentet. Avbryts kalkningen

riskerar de metaller i bottensedimentet

som står i förening med vatten att åter

lösas ut i vattnet. Det finns enligt

utredningen exempel på att

metallhalterna i sådana vatten kan bli

betydligt högre än i försurade, okalkade

vatten. De fåtaliga studier som finns

rör enbart sjöar och bottensediment i

sjöar. Hur återförsurningsförloppet ser

ut i vattendrag har enligt utredningen

inte analyserats på ett vetenskapligt

godtagbart sätt. Utredningen anför att

rådande teorier ändå tyder på att den

återförsurning som följer på avbruten

kalkning kan ge mycket allvarliga

följder. Återförsurningen med höga

metallhalter som följd kan t.o.m. orsaka

större skada i de vatten som kalkats än

om inga åtgärder hade vidtagits mot

försurningen.

Utskottet konstaterar att i uppdraget

till Naturvårdsverket att upprätta en

nationell plan för kalkning ingår att

överväga frågan om återförsurning.

Motion Jo793 yrkande 4 bör i avvaktan på

Naturvårdsverkets arbete inte påkalla

någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet är inte berett att i detta

sammanhang ta ställning till

medelsbehovet för budgetåren 1998 och

1999. Motion Jo737 yrkande 11 delvis

avstyrks.

A 4 Investeringar inom miljöområdet

Propositionen

Från anslaget betalas förvärv av mark

främst i syfte att bevara den biologiska

mångfalden genom att skydda särskilt

värdefulla naturområden. De

naturvårdsobjekt i statens ägo som

förvärvas med medel från anslaget

redovisas på naturvårdsfonden, vilken

förvaltas av Naturvårdsverket.

Sverige har genom Naturvårdsverket

möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s

fond LIFE för naturvårdsåtgärder.

Besluten om bidrag fattas av

kommissionen med stöd av den s.k.

Habitatkommittén. Under budgetåret

1995/96 beräknas kommissionen fatta

beslut om att bevilja Naturvårdsverket

50 miljoner kronor från LIFE-fonden för

markinköp och vård av Natura 2000-

områden. För 1997 uppskattas LIFE-

bidragen till Naturvårdsverket uppgå

till 25 miljoner kronor. Regeringen

beräknar därför medel för dessa bidrag

under detta anslag. Motsvarande belopp

beräknas under inkomsttiteln 6911 Övriga

bidrag från EG. Av anslaget bör 3

miljoner kronor som en engångsinsats få

disponeras för inventeringar m.m. av

områden som skall ingå i EU:s nät av

skyddade områden, Natura 2000. Vidare

förs förvaltningskostnader över till

ramanslag A 1 Statens naturvårdsverk.

Regeringen bör som tidigare bemyndigas

att under löpande budgetperiod ikläda

staten ekonomiska förpliktelser för

utgifter som skall betalas under

nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet

bör uppgå till 60 miljoner kronor för

utgifter som skall betalas år 1998.

För år 1997 beräknar regeringen ett

ramanslag till 217 992 000 kronor.

Motionerna

I motion Jo759 (fp) yrkas att anslaget

höjs med 200 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 32 delvis).

Med rådande system där

intrångsersättning måste betalas till

markägarna även vid skydd av mindre

biotoper krävs ökade budgetanslag till

markinlösen och intrångsersättningar.

Effekten av de otillräckliga anslagen

blir enligt motionärerna att värdefulla

biotoper förstörs.

I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget

höjs 110 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

Enligt motionärerna finns endast små

spillror kvar av naturmark i Sverige.

Det finns ett stort ackumulerat behov av

att snabbt skydda de sista skyddsvärda

områdena genom olika former av

reservatsbildning.

I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget

höjs med 700 miljoner kronor utöver

regeringens förslag till totalt

917 992 000 kr (yrkande 10 delvis). Även

för budgetåren 1998 och 1999 yrkas

motsvarande höjning på 700 miljoner

kronor utöver regeringens preliminära

beräkning (yrkande 11 delvis). Det

avsatta beloppet föreslås användas för

att skydda urskogar, naturskogar och

nyckelbiotoper samt för att skydda

naturområden till fullföljande av

intentionerna med Natura 2000.

I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget

höjs med 35 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis).

I dag är endast en procent produktiv

skogsmark nedanför skogsodlingsgränsen

avsatt som reservat. Andelen måste

enligt motionärerna på sikt öka till

minst fem procent. Vidare yrkas att

bemyndigandet att under 1997 ikläda sig

ekonomiska förpliktelser för utgifter

som skall betalas under nästkommande

budgetperiod bör uppgå till högst

70 miljoner kronor för budgetåret 1998

(yrkande 9).

I motion Jo727 (c) föreslås att 30

miljoner kronor inom ramen för

programmet för ekologisk omställning

används för att förstärka insatserna för

markförvärv (yrkande 31 delvis).

Investeringsanslaget för markförvärv är

enligt motionärerna ett av

naturvårdspolitikens viktigare medel för

att behålla den biologiska mångfalden.

Stort behov föreligger av såväl

markförvärv som annan

intrångsersättning av bevarandeskäl.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att investeringsanslaget till

markförvärv är ett av

naturvårdspolitikens viktigaste

instrument för att bevara den biologiska

mångfalden. Denna syn framförs också i

flera av motionerna under detta avsnitt.

Stort behov föreligger av medel för

såväl markförvärv som för annan

intrångsersättning av bevarandeskäl.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att det trots det statsfinansiella läget

är angeläget att behålla en hög

ambitionsnivå på detta område. Utskottet

tillstyrker mot denna bakgrund

regeringens förslag om fördelning på

anslaget A4 Investeringar inom

miljöområdet. Motionerna Jo714 yrkande

10 delvis, Jo737 yrkande 10 delvis,

Jo759 yrkande 32 delvis och Jo793

yrkande 5 delvis avstyrks. Motionerna

ryms inte inom den beslutade

utgiftsramen.

Utskottet finner inte anledning att

redan nu ta ställning till enskilda

anslag för budgetåren 1998 och 1999.

Motion Jo737 yrkande 11 delvis avstyrks.

Utskottet anser att regeringen liksom

tidigare år bör bemyndigas att under

löpande budgetperiod ikläda staten

ekonomiska förpliktelser som skall

betalas under nästkommande budgetperiod

intill ett belopp om 60 miljoner kronor.

Förslaget är enligt utskottets mening

väl avvägt. Med det anförda avstyrks

motion Jo714 yrkande 9.

Det belopp om 1 000 miljoner kronor för

ett femårigt program med

investeringsbidrag för omställning till

hållbar utveckling som anvisades av

riksdagen i samband med behandlingen av

regeringens proposition 1995/96:222

syftar till att skapa sysselsättning

främst genom kretsloppsanpassning av

byggnader och teknisk infrastruktur. Som

utskottet anfört i det föregående finns

det inte tillräckliga motiv för att

utvidga användningsområdet för detta

anslag. Motion Jo727 yrkande 31 delvis

avstyrks.

A 5 Miljö- och kretsloppsforskning

Propositionen

Naturvårdsverkets primära uppgift vad

gäller miljöforskningen är att dels

upptäcka och förebygga nya miljöhot,

dels ta fram vetenskapligt underlag som

grund för miljöarbetet inom olika

sektorer samt för internationellt

konventionsarbete. Detta skall utgöra

underlag för förslag till

miljövårdsåtgärder, propositioner och

andra miljöpolitiska åtgärder.

Naturvårdsverket skall också samordna

miljöforskningen i Sverige och värna om

en grundläggande nationell forskning

bl.a. för att belysa inhemska

frågeställningar.

Det övergripande målet för verksamheten

inom avfallsforskningen är att ta fram

ny kunskap för en kretsloppsanpassad,

uthållig samhällsutveckling inom

varusektorn och samhällets

materialflöden, dvs. att stödja

tvärvetenskaplig forskning för en

effektivare hushållning med

naturresurserna och minska mängden

avfall och dess farlighet.

Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd

beslutar om fördelning av medel för

forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling.

Den statligt finansierade

miljöforskningen (13 finansiärer) uppgår

totalt sett till ca 400 miljoner kronor.

De närmaste åren beräknas den totala

finansieringen för miljöforskning att

öka till mellan 500 och 600 miljoner

kronor per år främst via Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning (MISTRA) och

EU. Det statliga anslaget minskades med

25 miljoner kronor under budgetåret

1995/96 jämfört med budgetåret 1994/95

mot bakgrund av bildandet av MISTRA samt

med hänsyn till behovet av att minska de

offentliga utgifterna.

Medel till den miljöforskning och den

kretsloppsanpassade forskning som

finansieras via Naturvårdsverket bör

fr.o.m. budgetåret 1997 anvisas under

ett ramanslag benämnt Miljö- och

kretsloppsforskning. Regeringen beräknar

anslaget för år 1997 till 135 492 000

kronor varav 25 048 000 kronor för den

verksamhet som finansieras via

Avfallsforskningsnämnden.

I avvaktan på det uppdrag

Naturvårdsverket fått att redovisa

alternativa förslag till besparingar

inom sitt ansvarsområde beräknar

regeringen preliminärt inga anslag till

den forskningsverksamhet som

administreras via Naturvårdsverket för

år 1998 och 1999. Regeringens ambition

är att huvuddelen av de besparingar som

görs inom forskningsområdet skall

kompenseras med medel från MISTRA.

Motionerna

I motion Jo759 (fp) yrkas att

forskningsanslaget höjs med 60 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 32 delvis). I motionen anförs

att miljöforskningen redan drabbats av

nedskärningar. MISTRA:s

forskningsprojekt är till skillnad från

övrig miljöforskning i regel inriktade

på åtgärder och lösningar. Det finns

också miljöfrågor som är svenska, t.ex.

älgsjukan, laxsjukdomen M 74 och

försurning och kalkning av skog och

sjöar.

I motion Jo793 (v) yrkas att

forskningsanslaget utökas med 4 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 5 delvis). Framtidsforskning om

miljöutrymme saknas, dvs. hur mycket var

och en kan konsumera för att vi

tillsammans skall kunna leva i ett

ekologiskt hållbart samhälle.

I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget

höjs med 14 508 000 kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis).

Motionärerna anser att det är av stor

vikt att grundläggande miljöforskning

säkerställs. Vi saknar kunskap inom

stora områden som är väsentliga för att

ställa om samhället i en ekologiskt

hållbar riktning. Vidare yrkas

tillkännagivande av att fokus i

kretsloppsdiskussionen bör ändras

(yrkande 8). Alltför mycket av debatten

och problemlösningar handlar om vad som

händer i slutänden av en produkts liv,

t.ex. bristande återvinningsgrad. Vi bör

i stället fokusera på hur produktionen i

sin helhet skall miljöanpassas och hur

vi kan hushålla med resurserna.

I motion Ub7 (v) yrkas tillkännagivande

om behovet av ökad samordning av

miljöforskningen (yrkande 9).

Motionärerna anför att utöver

Forskningsrådsnämnden och

Avfallsforskningsnämnden kommer

styrelsen för MISTRA att utses av

staten. Det är enligt motionärerna inte

möjligt att direkt sammanföra

Forskningsrådsnämnden,

Avfallsforskningsnämnden och MISTRA i

samma styrelse eftersom MISTRA är en

fristående stiftelse. Dessa tre organ

bör dock sammanföras i en

samverkansgrupp för att tydligt markera

vikten av en samordning. Härutöver bör

enligt motionärerna möjligheten och

fördelarna med att slå ihop

Forskningsrådsnämnden och

Avfallsforskningsrådet att övervägas.

I motion Ub514 (mp) förordas att

regeringen i förslaget till omfördelning

av medel för sektorsforskning speciellt

uppmärksammar behovet av stöd till ökad

forskning inom miljöskydd, miljöbetingat

hälsoskydd, miljövänlig produktion samt

miljövänligare varuhantering (yrkande

37).

I motion Jo606 (v) föreslås att ett

centrum för avancerad miljöforskning bör

etableras i Umeå. Umeå universitet och

Sveriges Lantbruksuniversitet har

nyligen inrättat Miljöhögskolan i Umeå

med universitetet och

Lantbruksuniversitetet som bas. En

forskarskola, Umeå Center for Advanced

Environmental Research, skulle

tillgodose behovet av

fakultetsövergripande

kompetensutveckling inom

miljövetenskapen. Även i motion Jo607

(fp) föreslås att ett centrum för

miljöforskning inrättas i Umeå.

I motionerna Ub514 yrkande 38 och

Jo608 (båda mp) föreslås att ett

miljötekniskt centrum med inriktning på

forskning och utveckling av

miljöanpassad teknik och teknik inom

miljöskyddsområdet och naturvårdsområdet

inrättas och förläggs till Stockholm.

I motion Jo605 (m) anförs att det är

rimligt att staten tar sig an att satsa

på ett forskningsprojekt avseende

recirkulerande vattensystem för att

förbättra förutsättningarna för nya

investeringar och volymökningar. En av

landets största ålodlingar drivs enligt

motionärerna i ett recirkulerande

vattensystem på ett miljövänligt sätt

där avfallet utnyttjas som gödselmedel i

jordbruket.

I motion Kr238 (kd, s, c, fp) yrkas att

5 miljoner kronor anvisas ur

forskningsanslaget till Kolmårdens

djurpark för forskning och utbildning

som syftar till att rädda och bevara

utrotningshotade svenska och utländska

djurarter (yrkande 2). Stiftelsen Bohus

Avelscentrum - Nordens Ark i Bohuslän

har tidigare fått stöd för att stärka

förutsättningarna för att rädda och

bevara utrotningshotade svenska och

utländska djurarter och samma synsätt

bör kunna läggas på Kolmårdens djurpark

som har en mer omfattande verksamhet.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i vad regeringen

anfört i sin forskningspolitiska

proposition Forskning och samhälle

(prop. 1996/97:5 s. 300) att den

miljöforskning som finansieras via

Naturvårdsverket har som främsta syfte

att ta fram vetenskapligt underlag som

kan ligga till grund för miljöpolitiken

och miljöarbetet inom olika sektorer, så

att miljöhoten kan upptäckas, mätas och

förebyggas. Forskningsresultaten skall

också ge underlag för arbetet inom de

olika internationella konventionerna.

Regeringen redovisar i den

forskningspolitiska propositionen

överväganden om inriktningen av miljö-

och kretsloppsforskningen under den

kommande perioden. Regeringen anför i

denna proposition (s. 301) att de totala

medlen till miljöforskning på senare år

har ökat främst genom tillkomsten av

MISTRA och EU. Samtidigt har det

statsfinansiella läget varit sådant att

staten tvingats göra besparingar på

anslaget till miljöforskning (prop.

1994/95:100). Regeringen påpekar att

detta i dagens situation innebär en

förskjutning mot forskning kring

åtgärder och lösningar och också en

begränsning av samhällets inflytande

över de medel som används för

miljöforskning.

Som regeringen har anfört finansierar

Naturvårdsverket via sin forskningsnämnd

i huvudsak forskning om miljöproblem och

dess effekter. Denna forskning bedrivs

till 85 % vid universitet och högskolor.

Beträffande yrkandet i motion Kr238

yrkande 2 om medel till Kolmårdens

djurpark har utskottet inhämtat att

bland Världsnaturfondens

naturvårdsprojekt för år 1996 ingår två

projekt vid Kolmårdens djurpark. I

proposition 1996/97:5 anförs (s. 306)

att en ökad inriktning mot

tvärdisciplinära insatser behövs inom

forskning kring biologisk mångfald i

syfte att öka våra kunskaper om hur de

biologiska systemen fungerar och de

biologiska resurserna skall kunna

nyttjas hållbart. Det bör i första hand

ankomma på Naturvårdsverket att bedöma

angelägenheten av sådana konkreta

projekt som avses i motion Kr238 yrkande

2.

Utskottet finner regeringens förslag

till forskningsanslag för budgetåret

1997 väl avvägt och tillstyrker

förslaget. Motionerna Jo714 yrkande 10

delvis, Jo759 yrkande 32 delvis, Jo793

yrkande 5 delvis och Kr238 yrkande 2

avstyrks.

Utskottet delar de synpunkter som

framförs i motion Ub7 yrkande 9 om

vikten av samordning inom

miljöforskningen. Detta synsätt framförs

även i proposition 1996/97:5 (s. 303)

där regeringen anför att

Naturvårdsverket även i fortsättningen

bör verka för ett ökat samarbete mellan

miljöforskare och övriga aktörer inom

miljöområdet och också för en ökad

spridning av forskningsresultat. Till

stöd för detta bör lokala och regionala

myndigheter samt andra aktörer inom

miljöområdet bidra genom att formulera

sina problem och identifiera

forskningsbehoven. I propositionen

anförs vidare att Naturvårdsverket också

i fortsättningen bör följa upp

miljöforskningen i alla miljörelaterade

särprogram och övriga aktiviteter.

Utskottet instämmer även i de

synpunkter som framförts i motionen om

vikten av samordning mellan de tre

organen Forskningsnämnden,

Avfallsforskningsnämnden samt MISTRA.

Den 1 juli 1995 sammanfördes

Avfallsforskningsrådet med

Naturvårdsverket och en ny

Avfallsforskningsnämnd inrättades vid

verket (SFS 1995:824). Nämnden

finansierar i första hand tillämpad

forskning och utvecklingsprojekt för en

kretsloppsanpassning av samhället, med

ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv

som utgångspunkt. Regeringen föreslår i

den nu aktuella budgetpropositionen att

de båda anslagen A 5 Miljöforskning och

A 7 Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling förs samman till ett

anslag benämnt A 5 Miljö- och

kretsloppsforskning med Naturvårdsverket

som ansvarig myndighet. Sammanslagningen

bör enligt utskottets mening underlätta

samordningen mellan de två

forskningsnämnderna,

Avfallsforskningsnämnden och

Forskningsnämnden, på Naturvårdsverket.

Utskottet anser att frågor om

samordning och samverkan mellan olika

forskningsprojekt bör ägnas stor

uppmärksamhet. Forskningsresultat bör i

större utsträckning än hittills spridas

för att kunna utnyttjas både av

miljöforskare och andra aktörer inom

miljöområdet. Rutiner bör utarbetas för

att möjliggöra att forskningsresultat

kan föras ut till en större allmänhet.

Utskottet delar därför regeringens

bedömning att det är en angelägen

arbetsuppgift för Naturvårdsverket att i

samverkan med berörda myndigheter föra

ut forskningsresultaten till operativa

funktioner i samhället (prop. 1996/97:5

s. 303). Utskottet förutsätter att dessa

synpunkter beaktas i det fortsatta

arbetet inom miljöforskningen. Med det

anförda anser utskottet att syftet med

motion Ub7 yrkande 9 i allt väsentligt

är tillgodosett. Motionen bör inte

påkalla någon ytterligare riksdagens

åtgärd.

Utskottet delar i stort de synpunkter

som framförts i motion Ub514 yrkande 37

om behovet av stöd till ökad forskning

inom miljöskydd, miljöbetingat

hälsoskydd, miljövänlig produktion samt

miljövänligare varuhantering. Utskottet

instämmer även i synpunkterna i motion

Jo714 yrkande 8, att vi i stället för

att se problem i slutänden av en

produkts liv, t.ex. bristande

återvinningsgrad, bör fokusera på hur

produktionen i sin helhet kan

miljöanpassas och hur vi kan hushålla

med resurserna. Dessa synpunkter ligger

enligt utskottets mening väl i linje med

regeringens i proposition 1996/97:5 (s.

90) uttalade ambition att Sverige bör

vara ett föregångsland i arbetet med att

åstadkomma en hållbar utveckling. Detta

ställer enligt regeringen ökade krav på

aktiv medverkan från hela samhället och

flertalet samhällssektorer. Till stöd

för detta arbete krävs enligt regeringen

dessutom ökade forskningsinsatser.

Utskottet vill i detta sammanhang också

erinra om att Kretsloppsdelegationen

nyligen i tilläggsdirektiv fått i

uppdrag att bl.a. föreslå en strategi

för en kretsloppsanpassad varuproduktion

och att utarbeta både övergripande mål

och delmål för denna strategi (dir.

1996:87). Det anförda tillgodoser i allt

väsentligt motionerna Ub514 yrkande 37

och Jo714 yrkande 8. Motionerna bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Regeringen anför i proposition

1996/97:5 (s. 102) att möjligheterna att

inrätta ett nytt tekniskt

forskningsinstitut bör utredas.

Institutets verksamhet bör enligt

regeringen bedrivas i samarbete med

näringslivet. För att främja sambandet

mellan den akademiska grundforskningen

och företagens behov av tillämpad

forskning anförs att möjligheterna att

inrätta ett stort nationellt tekniskt

forskningsinstitut med en bred

tvärvetenskaplig inriktning, lokaliserat

till Göteborg, bör utredas. En nära

samverkan mellan institut och

universitet förutses. Regeringen anför

att institutet bör, som en nationell

resurs, placeras på eller i anslutning

till en högskola. Utskottet konstaterar

att motionerna Jo606, Jo607, Jo608 och

Ub514 innehåller tämligen preciserade

yrkanden om inrättande av nya organ för

miljöforskning resp. miljöteknik i Umeå

och Stockholm. Inom ramen för utskottets

beredningsprocess finns det knappast

någon möjlighet att genomföra de

utredningar som behövs i fråga om t.ex.

kostnader och finansiering eller lämplig

lokalisering inom landet av sådana

organ. Med hänsyn härtill och till de

redovisade övervägandena i

forskningspropositionen om ett nytt

tekniskt forskningsinstitut avstyrker

utskottet motionerna i berörda delar.

Utskottet har inhämtat att

grundläggande forskning rörande

vattenbruk bedrivs med medel från Skogs-

och jordbrukets forskningsråd. Vid

Sveriges lantbruksuniversitets

institution för vattenbruk i Umeå pågår

mer tillämpad forskning rörande

recirkulerande system. Vidare bedrivs

forskning rörande ål vid Fiskeriverkets

sötvattenlaboratorium. Utskottet har

vidare erfarit att det inom ramen för

strukturåtgärder för sektorerna fiske

och vattenbruk i gemenskapsprogrammet

Mål 5a utanför mål 6-regioner - Fiske

finns möjligheter att erhålla stöd för

modernisering och utveckling av

vattenbruk samt för studier och

pilotprojekt inom olika områden av

betydelse för fiskesektorns utveckling

och livskraft. Det anförda tillgodoser i

huvudsak motion Jo605. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd.

A 6 Sanering och återställning av

miljöskadade områden

Propositionen

Anslaget används för sanering och

återställning av miljöskadade områden

inbegripet fortsatta inventeringar,

undersökningar och prioriteringar som

underlag för bedömning av behov av

framtida sanerings- och åter-

ställningsinsatser i landet.

Naturvårdsverket begär i sin

anslagsframställning för år 1997 att 210

miljoner kronor anvisas till sanering

och återställning.

Ett femårigt program lades fast av

riksdagen år 1991 (prop. 1990/91:90,

bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338).

Anslaget används också (prop.

1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15,

rskr. 1993/94:209) för ett femårigt

program för insamling och hantering av

kvicksilverhaltiga produkter.

Mot bakgrund av resultatet av

Naturvårdsverkets hittillsvarande arbete

med sanering och återställning av

miljöskadade områden, det femåriga

programmet för insamling och hantering

av kvicksilverhaltiga produkter samt med

hänvisning till det statsfinansiella

läget gör regeringen bedömningen att

arbetet för nästa budgetår bör bedrivas

med samma inriktning som hittills.

Regeringen beräknar anslaget för år 1997

till 19 400 000 kronor.

Motionerna

I motion Jo759 (fp) yrkas att 10

miljoner kronor anslås utöver

regeringens förslag (yrkande 32 delvis).

Regeringsrätten har i det s.k.

Klippanmålet funnit att det inte är

möjligt att rikta saneringskrav mot

företag som upphört eller överlåtit sin

verksamhet före den 1 juli 1969. Stora

markområden är enligt motionärerna i

behov av sanering för att ekosystem

skall kunna återställas.

I motion Jo793 (v) yrkas att anslaget

höjs med 190 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

Motionärerna framhåller att

Naturvårdsverket begärt 210 miljoner

kronor i sin anslagsframställning och

att endast 19,4 miljoner kronor anslås.

2 000 förorenade platser har

identifierats, varav en del kräver

omedelbara insatser. Motionärerna anser

att för kommande år bör regeringen

undersöka om berörda branscher kan ta

ansvar för de markskador som respektive

bransch orsakat eller kommer att orsaka.

I motion Jo737 (mp) yrkas att anslaget

höjs med 100 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis).

I den preliminära fördelningen för

budgetåren 1998 och 1999 yrkas en

höjning med 101 resp. 102 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 11 delvis).

Miljöpartiets representant har i

anslutning till motion Jo737 (mp) yrkat

att ett belopp om 10 miljoner kronor

utöver regeringens förslag förs till

anslaget A 6 Sanering och återställning

av miljöskadade områden (yrkande 10

delvis). Beloppet har redovisats som en

besparing under anslaget A 1 Statens

naturvårdsverk. I motionen anförs att ca

2000 områden i landet är förorenade och

behöver saneras. Detta är en påtaglig

del av miljöskulden och många gifter som

borde tas om hand riskerar att spridas

och ta sig in i näringskedjorna.

I motion Jo714 (kd) yrkas att anslaget

höjs med 30 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis).

Behoven av resurser för att sanera och

återställa miljöskadade områden kan

enligt motionärerna räknas till

mångmiljardbelopp. Även om kostnaden kan

bekostas av fler aktörer än

Naturvårdsverket, t.ex. ansvariga

industrier och kommuner, är det

nödvändigt att anslaget blir större än

vad som föreslås.

Utskottets överväganden

Naturvårdsverket föreslår i

Handlingsprogram för efterbehandling

(rapport 4454) som ett kortsiktigt mål

för den första femårsperioden att de 200

högst prioriterade objekten undersöks

och att hälften av dem som därefter

behöver åtgärdas efterbehandlas.

Kostnaden för staten har beräknats till

2,5 miljarder kronor för en

femårsperiod. Handlingsprogrammet

föreslår konkreta mål samt vilka

åtgärder som bedöms nödvändiga. I

handlingsprogrammet anförs att ca 2 000

förorenade platser har identifierats, av

vilka en del kräver omedelbara åtgärder.

Utskottet delar regeringens bedömning

att arbetet för nästa budgetår bör

bedrivas med samma inriktning som

hittills. Utskottet anser mot bakgrund

av resultatet av Naturvårdsverkets

hittillsvarande arbete med sanering och

återställning av miljöskadade områden,

det femåriga programmet för insamling

och hantering av kvicksilverhaltiga

produkter samt med hänvisning till det

statsfinansiella läget att regeringens

förslag till medelstilldelning på

anslaget A 6 är väl avvägt. Motionerna

Jo714 yrkande 10 delvis, Jo737 yrkande

10 delvis, Jo759 yrkande 32 delvis och

Jo793 yrkande 5 delvis avstyrks.

Utskottet konstaterar att motionerna går

utöver den beslutade utgiftsramen. På

grund av utskottets ställningstagande

under anslaget A 1 kan någon

omfördelning från detta anslag ej göras.

Mot bakgrund av att utskottet inte nu

finner anledning att behandla

anslagsfördelningen för kommande

budgetår avstyrks även motion Jo737

yrkande 11 delvis.

A 7-A 10 Övriga miljövårdsanslag

Propositionen

Koncessionsnämnden för miljöskydd

(anslag A 7) är en central förvaltnings

myndighet med huvudsaklig uppgift att

pröva frågor rörande miljöfarlig

verksamhet enligt miljöskyddslagen.

Nämnden finansieras till en del via

miljöskyddsavgifter enligt

miljöskyddslagen (1969:387). Regeringen

beräknar anslaget för år 1997 till 18

675 000 kronor. Prognosen för

anslagsbelastningen under innevarande

budgetår visar att nämnden kommer att få

ett litet anslagssparande.

Miljöbalksutredningen har i betänkandet

(SOU 1996:103) Miljöbalken En skärpt och

samordnad miljölagstiftning för en

hållbar utveckling lagt förslag som kan

påverka Koncessionsnämndens framtid.

Kemikalieinspektionen (anslag A 8) är

central förvaltningsmyndighet för

ärenden om hälso- och miljörisker med

kemiska produkter i den mån frågorna

inte handläggs av någon annan myndighet.

Kemikalieinspektionens övergripande

uppgift är att arbeta för att minska

riskerna för skador på människa och

miljö från kemiska ämnen och produkter.

Verksamheten finansieras huvudsakligen

genom avgifter.

Sveriges medlemskap i EU innebär att

den dominerande delen av inspektionens

verksamhet helt ligger inom ramen för

EU:s arbete med kemikalier. EU-

medlemskapet har inneburit kraftigt

ökade insatser inom områdena

klassificering/märkning och

förhandsanmälan av nya ämnen. Regeringen

anför att inspektionens insatser bör

inriktas på att påverka EG och dess

lagstiftning i riktning mot den svenska

höga skyddsnivån på kemikalie- och

bekämpningsmedelsområdet. Under de

närmaste åren krävs särskilda insatser

av Kemikalieinspektionen för de ämnen

som är föremål för övergångsbestämmelser

samt EG:s arbete med bekämpningsmedel.

Regeringen föreslår ett ramanslag om 82

570 000 kronor. Avgiftsinkomsterna

beräknas till 75 026 000 kronor.

Anslaget till förvaltningskostnaderna

föreslås ändras från ett obetecknat s.k.

1 000-kronorsanslag till ett ramanslag.

Anslag A 9 Visst internationellt

miljösamarbete disponeras för utgifter

för Sveriges deltagande i vissa

internationella organisationer och för

internationellt samarbete inom

Miljödepartementets ansvarsområde.

Regeringen anför att det internationella

miljösamarbetet blir alltmer

betydelsefullt och resurskrävande.

Anslaget för år 1997 beräknas till

41 562 000 kronor.

Under anslaget A 10 Stockholms

internationella miljöinstitut redovisas

utgifterna för statens stöd till

Stockholms internationella miljöinstitut

(prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373). Institutets

huvudsakliga uppgifter är att initiera,

genomföra och föra ut resultatet av

studier och forskning vad gäller

värdering och utveckling av miljöteknik,

miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier

för en hållbar utveckling. Stockholms

internationella miljöinstitut har

förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre

övriga kontor, ett i Boston, ett i York

och ett i Tallin.

I betänkandet (SOU 1995:93) Omprövning

av statliga åtaganden föreslås att det

särskilda organisationsstödet till SEI

successivt bör avvecklas. Regeringen

delar dock inte utredningens bedömning

utan finner, med hänsyn till den stora

betydelsen av SEI:s verksamhet, att

anslag bör utgå även i fortsättningen.

Regeringen beräknar anslaget till 12

miljoner kronor för 1997.

Motionen

I motion Jo249 (m) anförs att det

statliga bidraget till Stockholm

internationella miljöinstitut bör slopas

(yrkande 2). I första hand bör

undersökas om institutets verksamhet kan

samordnas med någon annan verksamhet och

om statens finansiering kan övertas av

någon annan. Yrkandet motsvaras av en

föreslagen höjning av anslaget A 3.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslagen A 7-A 9.

Regeringen anför i skr. 1996/97:2

Sveriges internationella samarbete för

hållbar utveckling att Sverige har

åtagit sig att ansvara för en

utvärdering av världens

färskvattenresurser, med inriktning på

framtida behov och tillgänglighet i

olika världsdelar. Det är Stockholms

internationella miljöinstitut som har

huvudansvaret för utvärderingen.

Resultatet av utvärderingen kommer att

presenteras vid FN:s generalförsamlings

extra möte år 1997 och det anges att

resultaten därefter bör följas upp.

Utskottet konstaterar att Stockholms

internationella miljöinstitut har byggt

upp en internationellt erkänd verksamhet

och utvecklat forskningen inom områden

som är relevanta för de globala

miljöproblemen. Som regeringen anfört

har institutet inriktat sin verksamhet

på bl.a. energistudier, klimatfrågor,

bioteknik, ekonomi med etik och

miljövärden. Institutet har vidare

engagerat sig alltmer i miljöfrågor i

Östersjöregionen, främst i de baltiska

staterna samt i Ryssland. Utskottet

finner regeringens förslag till medel

under anslaget A 10 Stockholms

internationella miljöinstitut väl

avvägt. Motion Jo249 yrkande 2 avstyrks.

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)

Propositionen

För år 1997 föreslås sammanfattningsvis

för verksamhetsområdet Strålskydd,

kärnsäkerhet m.m. en besparing på 9

miljoner kronor i enlighet med

beräkningen i budgetpropositionen

1994/95:100. Regeringen anför att under

kommande år kommer Statens

kärnkraftinspektion och Statens

strålskyddsinstitut att vara engagerade

i det arbete som följer av industrins

genomgång av de svenska

kärnkraftsreaktorerna. Myndigheterna

kommer även att vara engagerade i det

arbete som pågår för att finna en plats

där det använda kärnbränslet skall

slutförvaras. Den internationella

granskningen av SKI:s och SSI:s tillsyn

på kärnenergiområdet kommer att följas

upp. Myndigheternas arbete med att

förbättra kärnsäkerhets- och

strålskyddsläget i Östeuropa fortsätter.

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är

central förvaltningsmyndighet för frågor

om skydd av människor, djur och miljö

mot skadlig verkan av joniserande och

icke-joniserande strålning. SSI:s

huvuduppgift är således att verka för

att intentionerna i strålskyddslagen

(1988:220) uppfylls. Detta innebär att

SSI skall utöva tillsyn över verksamhet

med joniserande och icke-joniserande

strålning, öka kunskapen inom området

genom att bedriva och finansiera

forskning, ge råd och upplysningar i

strålskyddsfrågor samt i övrigt verka

för säker användning av strålning. SSI:s

verksamhet finansieras direkt via

statsbudgeten och via avgifter enligt

förordningen (1976:247) om vissa

avgifter till Statens

strålskyddsinstitut.

De övergripande målen för SSI:s

verksamhet är att förhindra akuta skador

och minska risken för sena skador till

följd av strålning, att drift och

underhåll av kärntekniska anläggningar

skall vara förenade med en säker

strålmiljö för människor, djur och

miljö. Vidare bör en samordnad nationell

beredskap inom strålskyddsområdet mot

utsläpp av radioaktiva ämnen

upprätthållas och vidareutvecklas och

SSI bör genom forsknings-, utvecklings-,

beräknings- och mätinsatser ge underlag

för strålskyddsmässiga bedömningar och

för att upprätthålla kompetens för att

kunna förutse och möta framtida frågor

inom strålskyddet. Inom programmet

Strålskydd öst är målet att skapa ett

bättre strålskydd i berörda länder i

Central- och Östeuropa.

SSI omfattas av regeringens sparkrav på

utgifter för statlig konsumtion och en

nedräkning av anslaget har skett. Till

följd av de sparbeting som lagts på

myndigheten anser SSI att det kan bli

nödvändigt att se över den inriktning

och målsättning som angivits för de

olika verksamhetsgrenarna i den

fördjupade anslagsframställningen.

Regeringen delar SSI:s uppfattning och

det bör ankomma på SSI att göra en sådan

översyn. De synpunkter som förs fram i

den internationella granskningen av den

svenska tillsynsverksamheten på

kärnenergiområdet (SOU 1996:73) bereds

för närvarande inom regeringskansliet.

Regeringen föreslår ett ramanslag B 1

på 73 683 000 kr och beräknar

avgiftsinkomster till ca 45 000 000 kr.

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är

central förvaltningsmyndighet med

uppgift att övervaka dels säkerheten vid

kärnteknisk verksamhet, dels

genomförandet av den forskning och

utveckling och det program för bl.a.

sådana frågor som avses i 11 och 12 §§

lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet. Dessutom skall SKI besluta

om användningen av avgiftsmedel enligt

lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle

m.m. och lagen (1988:1597) om

finansiering av hanteringen av visst

radioaktivt avfall m.m., utom när

regeringen skall fatta ett sådant

beslut. SKI:s verksamhet finansieras i

sin helhet via avgifter enligt

förordningen (1991:739) om vissa

avgifter till Statens

kärnkraftinspektion.

De nuvarande övergripande målen för SKI

är att verksamheten skall inriktas på

att hög säkerhet uppnås i svensk

kärnteknisk verksamhet och att SKI i

detta syfte tar initiativ till

säkerhetshöjande åtgärder, att

kärnavfall slutförvaras på ett säkert

sätt, att tillräcklig bredd uppnås i

industrins forsknings- och

utvecklingsverksamhet avseende

slutförvaring av använt kärnbränsle samt

att beslutsfattare och allmänhet är väl

informerade om kärnteknisk risk och

säkerhet samt om omhändertagande och

slutförvaring av använt kärnbränsle.

Den grundläggande förutsättningen för

SKI:s mål och inriktning av verksamheten

är att de som har tillstånd att bedriva

kärnteknisk verksamhet också har det

fulla och odelade ansvaret för

säkerheten.

I prioritering av myndighetens

uppgifter skall den säkerhetsmässiga

betydelsen vara avgörande. Nu gällande

övergripande mål bör ligga fast för

budgetåret 1997. SKI omfattas av

regeringens sparkrav på utgifter för

statlig konsumtion och viss nedräkning

av anslaget har gjorts. Regeringen

instämmer i SKI:s bedömning att det är

nödvändigt att klargöra inriktningen av

och ambitionsnivån för myndighetens

verksamhet i förhållande till

utvecklingen i omvärlden. Regeringen

bedömer att detta bör göras i anslutning

till att den framtida energipolitiken

fastläggs. Därvid kommer också de

rekommendationer att behandlas som lagts

fram av den internationella expertgrupp

som under våren 1996 slutfört sin

granskning av tillsynsverksamheten vid

SKI och vid Statens strålskyddsinstitut.

Gruppens rapport (SOU 1996:73) bereds

för närvarande inom regeringskansliet.

Regeringen konstaterar att

Riksrevisionsverket inte haft några

invändningar i revisionsberättelsen

avseende SKI.

Regeringen föreslår för anslaget B 2

Statens kärnkraftinspektions

förvaltningskostnader ett ramanslag om

63 188 000 kr med beräknade

avgiftsinkomster om 63 320 000 kr. För

anslaget B 3 Kärnsäkerhetsforskning

föreslås ett ramanslag om 58 778 000 kr

med beräknade avgiftsinkomster om

58 560 000 kr.

Från anslaget B 4 Visst internationellt

samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.

betalas kostnader, i amerikanska dollar

och österrikiska shilling, för

deltagande i internationellt samarbete

på kärnenergiområdet, såsom Sveriges

reguljära medlemsavgift i

Internationella Atomenergiorganet

(IAEA), bidraget till IAEA:s Technical

Assistance and Cooperation Fund samt

kostnader i samband med övrigt

internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Anslaget, som för innevarande budgetår

är ett förslagsanslag, bör för år 1997

föras upp som ett ramanslag.

Regeringen beräknar att anslaget för år

1997 bör vara 26 752 000 kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen B 1-B 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1996/97:Jo249 yrkandena 1

och 2, 1996/97:Jo252 yrkande 1,

1996/97:Jo714 yrkande 10,

1996/97:Jo737 yrkandena 8 och 10,

1996/97:Jo746 yrkande 1,

1996/97:Jo752, 1996/97:Jo759 yrkande

32, 1996/97:Jo779 yrkande 18,

1996/97:Jo793 yrkande 5 och

1996/97:Kr238 yrkande 2 anvisar

anslag för budgetåret 1997 under

utgiftsområdet enligt utskottets

förslag i bilaga 1,

res. 1 (mp)

2. beträffande preliminär

fördelning på anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård för budgetåren 1998 och

1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo737 yrkande 11,

3. beträffande översyn av

Naturvårdsverkets uppdrag och

organisation

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo727 yrkande 40,

res. 2 (m, c)

4. beträffande

rovdjursinventeringar

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo241 yrkandena 16 och 17,

res. 3 (mp)

5. beträffande bidrag till

miljöorganisationer

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo727 yrkande 41,

6. beträffande finansiering av

kalkningsverksamhet efter budgetåret

1997

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo408 yrkande 11,

res. 4 (m)

7. beträffande medel till

kalkning från programmet för

omställning till hållbar utveckling

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo252 yrkande 2, 1996/97:

Jo704 yrkande 1 och 1996/97:Jo727

yrkande 31 delvis,

res. 5 (c, mp)

8. beträffande bidrag från EU

för kalkning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo704 yrkande 2, 1996/97:

Jo734 yrkande 6 och 1996/97:Jo740

yrkande 2,

res. 6 (m, fp)

9. beträffande Naturvårdsverkets

plan för den statligt finansierade

kalkningsverksamheten

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo746 yrkande 2,

10. beträffande kalkning i

Västsverige

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo734 yrkande 5 och

1996/97:Jo740 yrkande 1,

11. beträffande biologisk

mångfald och kalkning m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo793 yrkandena 2 och 3,

12. beträffande återförsurning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo793 yrkande 4,

13. beträffande förvärv av

värdefulla naturområden m.m.

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på

motion 1996/97:Jo714 yrkande 9

bemyndigar regeringen att under år

1997 ikläda staten ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv

av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden som innebär

åtaganden om högst 60 000 000 kr för

budgetåret 1998,

14. beträffande medel till

förvärv av värdefulla naturområden

från programmet för omställning till

hållbar utveckling

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis,

res. 7 (c)

15. beträffande samordning av

miljöforskning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub7 yrkande 9,

16. beträffande miljö- och

kretsloppsforskning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo714 yrkande 8 och

1996/97:Ub514 yrkande 37,

17. beträffande ett

miljötekniskt centrum

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Jo606, 1996/97:Jo607,

1996/97:Jo608 och 1996/97:Ub514

yrkande 38,

res. 8 (v)

18. beträffande recirkulerande

vattensystem

att riksdagen avslår motion

1996/97:Jo605.

res. 9 (m)

Stockholm den 26 november 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa

Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),

Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig

(s) och Erling Bager (fp).

Reservationer

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Vi anför i motion 1996/97:Jo737 yrkande

8 att vi inte kan stödja regeringens

förslag att under en treårsperiod

avsätta 30 miljoner kronor för byggande

av skoterleder m.m. Vi avvaktar att

regeringen skall avsätta tysta områden i

fjällen i enlighet med

Miljövårdsberedningens förslag. Om en

zonering verkligen införs kan vi på nytt

överväga detta ställningstagande. Vi

anser att 10 miljoner kronor, som för år

1997 avsatts för detta ändamål, skall

föras från anslaget A 1 Statens

naturvårdsverk till anslaget A 6

Sanering och återställning av

miljöskadade områden.

I enlighet med det anförda anser vi att

utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

att riksdagen med anledning av

regeringens förslag, med anledning av

motion 1996/97:Jo737 yrkandena 8 och

10 och med avslag på motionerna

1996/97:Jo249 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Jo252 yrkande 1,

1996/97:Jo714 yrkande 10,

1996/97:Jo746 yrkande 1,

1996/97:Jo752, 1996/97:Jo759 yrkande

32, 1996/97:Jo779 yrkande 18,

1996/97: Jo793 yrkande 5 och

1996/97:Kr238 yrkande 2 anvisar

anslag för budgetåret 1997 under

utgiftsområdet enligt reservation 1 i

bilaga 1,

2. Översyn av Naturvårdsverkets uppdrag

och organisation (mom. 3)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m),

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Björne (m) och Lennart Brunander (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Enligt

utskottets och på s. 13 slutar med

utskottet anfört bort ha följande

lydelse:

I en krympande offentlig ekonomi är det

nödvändigt att de resurser som ställts

till förfogande används så

kostnadseffektivt som möjligt.

Naturvårdsverket har till uppgift att

vara en samlande och pådrivande kraft i

miljöarbetet. Verket skall dessutom

svara för uppföljning och utvärdering av

såväl det nationella som det

internationella miljöarbetet. Under

senare tid har verkets arbete genomgått

snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a.

till följd av det svenska EU-

medlemskapet. Det finns enligt

utskottets mening ett behov av en

förutsättningslös genomgång av

Naturvårdsverkets uppdrag och

organisation för att säkerställa ett så

effektivt miljöarbete som möjligt.

En särskild utredare bör enligt

utskottets mening överväga vilka

eventuella organisationsförändringar av

verksamheten som bör genomföras för att

nå bästa möjliga resultatuppfyllelse. I

samband med detta bör också utredas om

miljöforskningen bör vara en del av

Naturvårdsverkets verksamhet. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Jo727 yrkande 40 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av

Naturvårdsverkets uppdrag och

organisation

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo727 yrkande 40 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Rovdjursinventeringar (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med Utskottet

avser och slutar med vidare åtgärd

bort ha följande lydelse:

Utskottet avser att i betänkandet

1996/97:1 Statsbudgeten år 1997 för

utgiftsområde 23 under anslaget D 2

Ersättningar för viltskador m.m. föreslå

att frågor rörande rovdjur bör övervägas

inom ramen för en sammanhållen

rovdjurspolitik.

Statens naturvårdsverk och Sametinget

har gemensamt funnit en ny modell för

ersättning för rovdjursrivna renar som

gäller från den 1 januari 1996. Enligt

denna modell ersätts renägaren efter det

antal rovdjursföryngringar som finns

inom samebyns betesområde. Som exempel

kan nämnas att en vargkull ger en

ersättning motsvarande 500 renar och en

järvhona med ungar 200 renar. Ersättning

ges även för enstaka djur i området.

Det nya systemet är dyrare än det

gamla, där betalning utgick efter antal

funna rivna renar. Efter inventeringar

vintern 1996 betalades 21,8 miljoner

kronor ut till samebyarna. Eftersom det

bygger på antalet föryngringar och

förekomst av rovdjur måste inventeringar

ske varje år. Inventeringarna vintern

1996 kostade 4 miljoner kronor.

Utskottet anser att den ram som

regeringen föreslår om 30 miljoner

kronor torde räcka för år 1997för

ersättning enligt det nya systemet och

att medel för inventeringar för detta år

bör finansieras inom Naturvårdsverkets

budget. För kommande år bör enligt

utskottets mening anslag till

inventeringarna anges tydligt i

budgetpropositionen. Dessa årliga

inventeringar är en förutsättning för

det nya ersättningssystemet. Det anförda

bör riksdagen med anledning av motion

Jo241 yrkandena 16 och 17 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande rovdjursinventeringar

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo241 yrkandena 16 och 17 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Finansiering av kalkningsverksamhet

efter budgetåret 1997 (mom. 6)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 20 börjar med Som framgår

och slutar med Jo408 yrkande 11 bort

ha följande lydelse:

Kalkning av sjöar och vattendrag är

nödvändig för att motverka försurningen.

Följderna av avbruten kalkning är väl

beskrivna. Ekosystemen kommer att

kollapsa och värdefullt fiske kommer att

slås ut. Orsakerna till försurningen är

också väl dokumenterade och kända. Orsak

och verkan har alltså ett tydligt

samband.

Staten tar in mer än 10 miljarder

kronor per år i skatter på utsläpp av

försurande ämnen, främst i form av

koldioxidskatt. Kalkningen har de

senaste åren kostat 0,2 miljarder kronor

per år. Att använda några enstaka

procent av miljöskatterna till att

motverka de beskattade utsläppens

miljöeffekter är närmast en fråga om

hederlighet.

Kalkningen är således synnerligen väl

finansierad i statsbudgeten och bör

efter budgetåret 1997 undantas från de

nedskärningar som Naturvårdsverket är

ålagt att göra. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motion Jo408

yrkande 11 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande finansiering av

kalkningsverksamhet efter budgetåret

1997

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo408 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Medel till kalkning från programmet

för omställning till hållbar utveckling

(mom. 7)

Lennart Daléus (c), Gudrun Lindvall (mp)

och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 20 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med yrkande 31

delvis bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det med hänsyn till

pågående verksamhet är olyckligt att

minska anslagsnivån för anslaget A 3.

Behovet av kalkningsinsatser har

knappast minskat. En minskning av

kalkningsinsatserna öppnar för en

biologisk utarmning av fisk- och övrig

fauna i sårbara sjöar. Det dröjer inte

mer än ett eller ett par år av utebliven

kalkning för att rasera hela

investeringen.

För skattebetalarna är ett ökat antal

satsade miljoner på kalkningen av sjöar

ingen dålig affär. För turismen i

Sverige är det sjöar och vattendrag som

präglar besökarnas bild av landet. År

1995 drog besöksnäringen in 44 miljarder

varav 10 miljarder hänförs till

fiskedelen. Det är alltså väl använda

pengar att kalka och att göra det i ökad

utsträckning.

Ökade insatser för kalkning kan

finansieras med medel från programmet

för omställning till hållbar utveckling.

Utskottet anser att 20 miljoner inom

ramen för detta program bör avsättas för

att förstärka kalkningsinsatserna. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna Jo252 yrkande 2,

Jo704 yrkande 1 och Jo727 yrkande 31

delvis som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande medel till kalkning

från programmet för omställning till

hållbar utveckling

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo252 yrkande 2,

1996/97:Jo704 yrkande 1 och

1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Bidrag från EU för kalkning (mom. 8)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson, Eva Björne (alla m) och Erling

Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med 2 lämnas

utan någon riksdagens vidare åtgärd

bort ha följande lydelse:

Försurningen är ett allvarligt hot mot

miljön i framför allt Västsverige.

Försurningen är en i högsta grad

internationell angelägenhet. Sverige får

årligen ta emot stora mängder försurande

nederbörd från utsläppskällor i

Tyskland, Storbritannien och centrala

Europa. Föroreningskällor är framför

allt olika typer av förbränning.

Den största delen av de luftburna

kväveoxiderna kommer från våra

grannländer. EU är på väg att acceptera

principen att det är förorenarna som

skall betala för de skador de orsakar.

Det är mot denna bakgrund naturligt att

EU också lämnar bidrag till kalkning i

Sverige.

Utskottet konstaterar - - - (=

utskottet) - - - för strukturfonderna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna Jo704 yrkande 2,

Jo734 yrkande 6 och Jo740 yrkande 2 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande bidrag från EU för

kalkning

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo704 yrkande 2,

1996/97:Jo734 yrkande 6 och

1996/97:Jo740 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Medel till förvärv av värdefulla

naturområden från programmet för

omställning till hållbar utveckling

(mom. 14)

Lennart Daléus och Lennart Brunander

(båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 24 börjar med Det belopp och

slutar med delvis avstyrks bort ha

följande lydelse:

Investeringsanslaget för markförvärv är

ett av naturvårdspolitikens viktigare

medel för att behålla den biologiska

mångfalden. För närvarande föreligger

ett stort behov av såväl markförvärv som

för annan intrångsersättning av

bevarandeskäl. Fler än 1 700 av skogens

djur- och växtarter missgynnas av

mänsklig påverkan. Utskottet föreslår

mot denna bakgrund att 30 miljoner

kronor inom ramen för programmet för

omställning till hållbar utveckling

avsätts för att förstärka insatserna för

markförvärv. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motion Jo727

yrkande 31 delvis som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande medel till förvärv

av värdefulla naturområden från

programmet för omställning till

hållbar utveckling

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo727 yrkande 31 delvis som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Ett miljötekniskt centrum (mom. 17)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 28 börjar med Regeringen

anför och slutar med berörda delar

bort ha följande lydelse:

I Umeå finns, förutom Umeå universitet,

Sveriges Lantbruksuniversitet,

Arbetslivsinstitutet samt Försvarets

forskningsanstalt, vilket ger en mycket

stor kompetens inom det

miljövetenskapliga området. Samtliga

organisationer ingår i Centrum för

miljövetenskap med uppgift att stödja

och utveckla miljövetenskaplig forskning

i regionen.

Umeå universitet och Sveriges

lantbruksuniversitet har nyligen

inrättat Miljöhögskolan i Umeå som ett

viktigt led för att förnya och stärka

utbildning och forskning inom det

miljövetenskapliga området.

Miljöhögskolan skall bl.a. verka för nya

fakultetsöverskridande utbildningar och

för tillskapandet av Umeå Center for

Advanced Environmental Research.

Inom Umeå universitet finns

miljöinriktade professurer inom de

flesta fakultetsområden. Tillsammans

med professurer inom angränsande kompe

tensområden vid universitetet och vid

den skogsvetenskapliga fakulteten inom

Lantbruksuniversitetet skapas

utomordentliga förutsättningar för att

etablera ett centrum för avancerad

miljöforskning. En forskarskola avses

inrättas med Miljöhögskolan som

drivkraft för att tillgodose behovet av

fakultetsövergripande

kompetensutveckling inom

miljövetenskapen.

Ett centrum för avancerad

miljöforskning och en forskarskola inom

miljöforskningsområdet bör mot denna

bakgrund etableras i Umeå. Regeringen

bör vidta åtgärder för att förbereda och

genomföra en sådan etablering. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna Jo606 och Jo607

och med avslag på motionerna Jo608 och

Ub514 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande ett miljötekniskt

centrum

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Jo606 och

1996/97:Jo607 och med avslag på

motionerna 1996/97:Jo608 och

1996/97:Ub514 yrkande 38 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Recirkulerande vattensystem (mom. 18)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 28 börjar med Utskottet har

och slutar med vidare åtgärd bort ha

följande lydelse:

Utskottet har - - - (= utskottet) - - -

och livskraft.

I Blekinge finns en av landets största

ålodlingar. Den drivs i ett

recirkulerande vattensystem på ett

miljövänligt sätt. Avfallet utnyttjas

som gödselmedel i jordbruket. Vattenbruk

i denna form kan enligt utskottets

mening bli en tillväxtfrämjande faktor

på den svenska landsbygden och ett

utmärkt komplement till befintliga

jordbruksföretag. Utskottet anser att

det är rimligt att staten utöver de

möjligheter som redovisats ovan tar sig

an uppgiften att satsa på ett

forskningsprojekt avseende

recirkulerande vattensystem för att

förbättra förutsättningarna för nya

investeringar och volymökningar. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Jo605 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18

bort ha följande lydelse:

18. beträffande recirkulerande

vattensystem

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Jo605 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård, m.m.

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G

Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Den 22 november 1996 beslutade

riksdagens majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet att

fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende 1997. Samtidigt beslutades en

preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående

växling från subventioner och bidrag

till kraftiga skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är

i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 22 november valt en

annan inriktning av politiken deltar vi

inte i detaljbesluten. I detta särskilda

yttrande redovisar vi den del av vår

politik som berör utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård.

Vi har föreslagit en oförändrad ram

inom miljöområdet. Inom ramen föreslår

vi genom omfördelningar en större

satsning än enligt regeringens förslag

på anslaget för kalkning av sjöar och

vattendrag.

Det statliga bidraget till Stockholms

internationella miljöinstitut bör enligt

vår mening slopas. I första hand bör det

undersökas om Miljöinstitutets

verksamhet kan samordnas med någon annan

verksamhet och om statens finansiering

kan övertas av någon annan.

Kalkningsanslaget bör inte minskas så

kraftigt som enligt regeringens förslag.

En så stor neddragning som föreslagits

kan enligt vår mening medföra negativa

effekter på miljötillståndet i flera

svenska sjöar. Anslaget A 3 Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag bör enligt vår mening

bestämmas till 142 miljoner kronor,

vilket motsvarar en höjning med 12

miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård, m.m.

Erling Bager (fp) anför:

I Folkpartiet liberalernas avvikande

mening till utskottets yttrande

1996/97:JoU1y har vi yrkat att

utgiftsramen för utgiftsområde 20

bestäms till ett högre belopp än vad

regeringen föreslagit, nämligen

1 619 871 000 kr för budgetåret 1997. Av

vår avvikande mening framgår att det

finns en rad angelägna ändamål inom

utgiftsområdet som inte kan tillgodoses

inom den av regeringen föreslagna

utgiftsramen.

Vi vill särskilt framhålla att

länsstyrelserna enligt vår mening i dag

inte har tillräckligt med resurser för

sin övervakande och miljövårdande

verksamhet. I dag försvinner inte sällan

skyddsvärda områden enbart p.g.a. av att

länsstyrelserna inte har resurser att

utöva tillräcklig tillsyn över

miljöförstörande verksamheter. Vi har

därför föreslagit att ytterligare 10

miljoner kronor anslås till den

miljöövervakande verksamheten.

Försurning orsakad av olika

utsläppskällor skapar svåra föroreningar

och ackumulerade miljöproblem i våra

vattendrag. Genom kalkningsinsatser i

stor skala sedan 1970-talet har stora

miljöskador trots allt kunnat motverkas.

Om omfattande besparingar görs på

anslagen till kalkningen riskerar

årtionden av kalkningsinsatser att gå

förlorade genom att de tidigare kalkade

vattnen återförsuras. Folkpartiet

liberalerna föreslår att ytterligare 10

miljoner kronor anslås till

kalkningsverksamheten.

Med rådande system där

intrångsersättning måste betalas till

markägarna även vid skydd av mindre

biotoper krävs kraftigt ökade

budgetanslag till markinlösen och

intrångsersättningar. Det finns många

unika naturområden som är akut hotade

och det krävs omgående en kraftig

engångsinsats. Folkpartiet liberalerna

vill därför föreslå att ytterligare 200

miljoner kronor anslås till markinköp

och intrångsersättningar.

Miljöforskningen i Sverige har redan

drabbats av nedskärningar och av ökade

omkostnader i samband med olika EU-

projekt. Angelägna forskningsområden

måste nu antagligen läggas ned då

pengarna som blir kvar till själva

miljöforskningen i praktiken halveras.

MISTRA:s forskningsprojekt är till

skillnad från övrig miljöforskning i

regel inriktade på åtgärder och

lösningar. Med de minskade anslagen

kommer de grundläggande kunskaperna om

miljöproblemen att successivt urholkas.

Vi har föreslagit att ytterligare 60

miljoner kronor anslås till den

grundläggande miljö- och

kretsloppsforskningen.

Problem med markskador från äldre

miljöfarliga verksamheter är omfattande.

Det finns stora markområden som är i

behov av sanering från föroreningar men

det p.g.a. att skadorna är gamla inte är

möjligt att finna någon rättsligt

ansvarig juridisk person. Denna sanering

är nödvändig för att ekosystemen och den

biologiska mångfalden skall kunna

återställas i dessa skadade områden.

Folkpartiet liberalerna har föreslagit

att ytterligare 10 miljoner kronor

anslås till sanering och återställning

av förorenad mark där det inte finns

någon annan betalningsansvarig.

Sedan riksdagen nu fastställt

utgiftsramen till ett enligt vår mening

otillräckligt belopp kan vi av formella

skäl inte yrka bifall till våra

ursprungliga anslagsyrkanden i den del

dessa innebär att utgiftsramen

överskrids.

I övrigt vidhåller vi vår uppfattning

om motiven för de föreslagna

anslagshöjningarna enligt vår avvikande

mening.

3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård, m.m.

Maggi Mikaelsson (v) anför:

I Vänsterpartiets avvikande mening till

utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi

yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde

20 bestäms till ett högre belopp än vad

regeringen föreslagit, nämligen

1 893 871 000 kr. Av vår avvikande

mening framgår att det finns en rad

angelägna ändamål inom utgiftsområdet

som inte kan tillgodoses inom den av

regeringen föreslagna utgiftsramen. Vi

vill särskilt framhålla att

Naturvårdsverket bör tillföras

ytterligare 50 miljoner kronor i

jämförelse med regeringens

budgetförslag. Att inte bevara den lilla

naturskog vi har kvar i dag är något som

vi aldrig kan få ogjort och som innebär

irreversibel förlust av biologisk

mångfald och genetiskt material.

Vänsterpartiet har därför föreslagit att

anslaget för inköp av skogsmark höjs med

110 miljoner kronor i jämförelse med

regeringens förslag.

En enig skogs- och markexpertis samt

naturvårdare anser att kalkningen måste

upprätthållas om inte tusentals sjöar

och markområden skall få ännu

allvarligare försurningsskador.

Vänsterpartiet anser därför att bidragen

till kalkningen av sjöar utökas med 10

miljoner kronor utöver regeringens

budgetförslag.

Vänsterpartiet saknar framtidsforskning

om miljöutrymme, d.v.s. hur mycket var

och en kan konsumera för att vi

tillsammans skall kunna leva i ett

ekologiskt hållbart samhälle. Vi anser

att denna forskning bör prioriteras och

har därför föreslagit att 4 miljoner

kronor avsätts för utvecklande forskning

på detta område utifrån ett svenskt

perspektiv.

Naturvårdsverket har identifierat 2 000

förorenade platser, varav en del kräver

omedelbara insatser. Verket begär i sin

anslagsframställning 210 miljoner kronor

för sanering av miljöskador, men får

endast 19,4 miljoner kronor. Vi har

föreslagit att anslaget för år 1997

tillförs ytterligare 190 miljoner

kronor.

Sedan riksdagen nu fastställt

utgiftsramen till ett enligt vår mening

otillräckligt belopp kan vi av formella

skäl inte yrka bifall till våra

ursprungliga anslagsyrkanden i den del

dessa innebär att utgiftsramen

överskrids. Vi vidhåller emellertid vår

uppfattning om motiven för de föreslagna

anslagshöjningarna enligt vår avvikande

mening.

4. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård, m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I Miljöpartiets avvikande mening till

utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi

yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde

20 bestäms till ett högre belopp än vad

regeringen föreslagit, nämligen

2 229 871 000 kr för budgetåret 1997. Av

vår avvikande mening framgår att det

finns en rad angelägna ändamål inom

utgiftsområdet som inte kan tillgodoses

inom den av regeringen föreslagna

utgiftsramen.

Vi vill särskilt framhålla att det är

oacceptabelt att anslaget till

Naturvårdsverket minskas. För att

miljöarbetet skall kunna förstärkas har

vi föreslagit en förstärkning av

anslaget med 50 miljoner kronor. För år

1998 beräknas 58 miljoner kronor och för

år 1999 beräknas 72 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. För

miljöövervakning m.m. beräknar vi 2

miljoner kronor respektive 6 miljoner

kronor utöver regeringens förslag för

åren 1998 och 1999.

Kalkning av försurade områden och

vattendrag är en nödvändig verksamhet

som garanterar att biologiskt liv,

framför allt många försurningskänsliga

s.k. rödlistade arter, kan finnas kvar.

En höjning av pH-värdet förhindrar även

att farliga metaller, som aluminium och

kvicksilver, inte lakas ur marken och

sjöars sediment. Även kalkning av

tidigare ej kalkade sjöar och vattendrag

måste komma i fråga. Vi har föreslagit

att kalkningsanslaget utökas med 50

miljoner kronor för år 1997 jämfört med

regeringens förslag. För åren 1998 och

1999 beräknar vi en förstärkning utifrån

regeringens förslag med 100 miljoner

kronor per år.

Den biologiska mångfalden är hotad i

dag. Anslagen för markinköp för att

säkerställa särskilt värdefulla biotoper

måste förstärkas. Anslaget för

investeringar inom miljöområdet bör

enligt Miljöpartiets förslag utökas med

700 miljoner kronor utöver regeringens

förslag för budgetåret 1997 till totalt

918 miljoner kronor. Härav beräknas 500

miljoner kronor för att skydda många

akut hotade urskogar med hotade arter

och 200 miljoner kronor för att

fullfölja intentionerna med Natura 2000.

För budgetåren 1998 och 1999 föreslår vi

på samma sätt en förstärkning med 700

miljoner kronor per år utöver

regeringens förslag.

Sanering och återställning av

miljöskadade områden måste vara en

prioriterad del i budgeten. Cirka 2 000

områden i landet är förorenade och

behöver saneras. Detta är en mycket

påtaglig del av miljöskulden. Antingen

tar denna generation hand om

försyndelserna eller så överlåter vi det

till kommande generationer. Saneringarna

är ofta dyra. Naturvårdsverket har

begärt 210 miljoner kronor för år 1997.

Regeringen föreslår att 19 miljoner

kronor anslås, dvs. säga mindre än 10 %.

Miljöpartiet de gröna har full

förståelse för det statsfinansiella

läget, men naturen och de gifter som

riskerar att läcka ut i miljön kan inte

ta hänsyn till sådant. Vi har föreslagit

att 100 miljoner kronor anslås utöver

regeringens förslag för år 1997 för

sanering och återställande av

miljöskadade områden. För åren 1998 och

1999 beräknas 101 miljoner kronor

respektive 102 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Sedan riksdagen nu fastställt

utgiftsramen till ett enligt vår mening

otillräckligt belopp kan vi av formella

skäl inte yrka bifall till våra

ursprungliga anslagsyrkanden i den del

dessa innebär att utgiftsramen

överskrids.

Beträffande anslagen till

Naturvårdsverket och till Sanering och

återställning av miljöskadade områden

har vi valt att föreslå en omfördelning

inom ramen och avge reservation i syfte

att på bekostnad av planerade

skoterleder prioritera Sanering och

återställning av miljöskadade områden. I

övrigt vidhåller vi vår uppfattning om

motiven för de föreslagna

anslagshöjningarna enligt vår avvikande

mening.

5. Naturvårdsverkets plan för den

statligt finansierade kalk-

ningsverksamheten

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I regeringens budgetproposition ges

Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram

en nationell plan för fortsatta statliga

kalkningsinsatser. Vidare anförs att

"Denna plan bör beakta behovet av att

säkerställa den biologiska mångfalden

samt risker vid försurning och

återförsurning i relation till

statsfinanserna." (Min kursivering.)

Formuleringen är mycket förvånande.

Arters vara eller icke vara påverkas

inte av det statsfinansiella läget, utan

av pH-värdet. Naturvårdsverkets uppgift

måste vara att visa effekterna för den

biologiska mångfalden av försurning och

återförsurning. Vilken ambition

regeringen vill ha för att bevara den

biologiska mångfalden kan inte vara en

uppgift för Naturvårdsverket. Ansvaret

för det åvilar miljöministern och

regeringen. Vi anser att

Naturvårdsverkets plan för fortsatta

statliga kalkningsinsatser skall beakta

förutsättningarna för utnyttjandet av

naturresurserna i sjöar och vattendrag

samt risker vid försurning och

återförsurning i relation till

skadeverkningarna. Det är också

angeläget att planen innehåller en

långsiktig sammantagen strategi för hur

försurningens skadeverkningar på mark,

grundvatten och ytvatten skall

motarbetas tills nedfallet sjunker under

de kritiska belastningsgränserna.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Reservantens förslag i

förhållande till utskottets

förslag

Utskottet Reservation 1 (mp)

s förslag

A Miljövård

1 Statens naturvårdsverk (ram) 355 827 -10 000

2 Miljöövervakning m.m. (ram) 93 952

3 Bidrag till kalkningsverksamhet 130 000

för sjöar och vattendrag (ram)

4 Investeringar inom miljöområdet 217 992

(ram)

5 Miljö- och kretsloppsforskning 135 492

(ram)

6 Sanering och återställning av 19 400 +10 000

miljöskadade områden (res)

7 Koncessionsnämnden för miljöskydd 18 675

(ram)

8 Kemikalieinspektionen (ram) 82 570

9 Visst internationellt 41 562

miljösamarbete (ram)

1 Stockholms internationella 12 000

0 miljöinstitut (obet)

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 73 683

2 Statens kärnkraftinspektion: 63 188

Förvaltningskostnader (ram)

3 Statens kärnkraftinspektion: 58 778

Kärnsäkerhetsforskning (ram)

4 Visst internationellt samarbete i 26 752

fråga om kärnsäkerhet m.m. (ram)

SUMMA 1

329 871