Bet. 1996/97:JoU20

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU20

Miljöarbetet inom EU

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

JoU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet 32 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1996 samt två följdmotioner till regeringens skrivelse 1996/97:83

Sverige och den inre marknaden som överlämnats till utskottet. Motionerna

behandlar Sveriges ställningstaganden rörande miljöfrågor i den pågående

regeringskonferensen samt andra miljöfrågor inom EU. Utskottet anser att det

är angeläget att regeringen även fortsättningsvis både inom ramen för

regeringskonferensen och i övrigt verkar för att stärka miljöarbetet inom EU.

Liksom hittills bör därför regeringen och berörda myndigheter arbeta med en

hög ambitionsnivå med utgångspunkt i riksdagens tidigare uttalanden om

riktlinjer för miljöarbetet inom EU. Samtliga motioner avstyrks, i flera fall

dock med uttalanden om att de berörda frågorna måste ägnas fortsatt

uppmärksamhet.

Till betänkandet fogas 12 reservationer.

Motionerna

1996/97:Jo239 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett regelsystem som möjliggör

kretslopp stad-landsbygd.

1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att tillsammans med övriga EU-länder initiera ett

samarbete för att klargöra regler för miljöhänsyn och offentlig upphandling.

1996/97:Jo722 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU:s våtmarksstöd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utsläppskrav för sjöfarten inom EU,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöarbetet inom EU,

13. att riksdagen beslutar att Östersjön skall vara ett femte prioriterat

område för Sveriges miljöarbete inom EU i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöarbetet i EU,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetet med ett nytt miljöhandlingsprogram inom EU,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöövervakning.

1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige fullt ut måste genomföra EU:s miljödirektiv,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om innehållet i en reformerad s.k. miljögaranti,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett miljöanpassat trafiksystem inom EU,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta bestämmelser för kemikalier inom EU.

1996/97:Jo749 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kemikaliearbetet i EU.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa en s.k. utbytesregel i EU:s miljöbestämmelser för att

minska hanteringen av kemikalier.

1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EU inte skall kunna hindra medlemsländerna från att ställa

hårdare krav i internationella sammanhang,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges miljökrav i regeringskonferensen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att målparagrafen - artikel 2 - ändras så att ett uthålligt

kretsloppsbaserat samhälle blir unionens överordnade mål,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljön skall kunna anges som grund för nationella särregler i

artikel 36,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att artikel 100a.4 - miljögarantin - förstärks så att den blir en

verklig rätt till nationellt hårdare krav,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att substitutionsprincipen blir fördragsfäst både under

miljöområdet artikel-130 r - och för varuartiklar artikel-100a.4,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rätten till nationella gränskontroller skrivs in i fördraget,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att artikeln om handelspolitik i Romfördraget, artikel 110, bör få

en tydlig miljöinriktning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöhänsynen måste få en överordnad roll i EU:s

jordbrukspolitik,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöorganisationerna skall användas som remissorgan i de fall

där miljö och hälsa berörs,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen får i uppdrag att ta fram alternativ EU-lagstiftning

som tillåter att mänsklig urin får användas i produktionen.

1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall ge hög prioritet åt miljöfrågorna under

regeringskonferensen,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EU:s miljöprofil skall förstärkas utan att hinder reses för de

medlemsländer som önskar tillämpa hårdare miljöregler,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att Sverige skall påskynda processen med att marknads-

och miljöanpassa det europeiska jordbruket.

1996/97:Bo414 av Eva Goës och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny opartisk miljökonsekvensutredning inför ett eventuellt

medlemskap i EMU.

1996/97:So296 av Marianne Andersson och andre vice talman Görel Thurdin (c)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en EU-strategi för amalgamavveckling.

1996/97:N15 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om märkning av produkter som innehåller bestrålade kryddor.

1996/97:N16 av Eva Goës m.fl. (mp)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöhänsyn och miljögarantin,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om transporter.

Utskottet

Regeringskonferensen

Motioner

I motion Jo729 (fp) yrkas tillkännagivande om en reformerad s.k. miljögaranti

(yrkande 7). Enligt artikel 100a punkt 4 i Romfördraget kan ett enskilt

medlemsland tillämpa nationella särregler av miljöskäl även om ett beslut om

harmonisering har fattats. Det är oklart om det är nödvändigt att den

medlemsstat som vill behålla en nationell bestämmelse måste ha röstat emot den

aktuella EU-bestämmelsen. Vidare är oklart om miljögarantin även tillåter en

medlemsstat att i efterhand införa nya avvikande bestämmelser eller om

?garantin? endast är förbehållen rätten att behålla befintliga nationella

bestämmelser. Miljögarantin bör omarbetas vid regeringskonferensen för att öka

möjligheterna till hårdare miljökrav i enskilda medlemsländer. I motionen

anförs vidare att Sverige måste verka för ytterligare skärpningar på

kemikalieområdet. För att minimera tillförseln av skadliga ämnen i miljön

finns det i svensk kemikalielagstiftning en s.k. substitutionsprincip eller en

utbytesregel, som innebär att den som hanterar en kemisk produkt själv måste

bedöma om hon kan minska risken för miljöskador genom att använda en annan

produkt. En motsvarande utbytesregel bör införas i EU:s kemikalie-bestämmelser

(yrkande 9).

Motionärerna i motion Jo759 (fp) yrkar tillkännagivande om att införa en

s.k. utbytesregel i EU:s miljöbestämmelser för att minska hanteringen av

kemikalier (yrkande 8). Utbytesregeln måste bli standard även inom EU:s

lagstiftning.

I motion Jo794 (v) anförs att EU inte skall kunna hindra medlemsländerna

från att ställa hårdare krav i internationella sammanhang (yrkande 1). Vidare

anförs att den viktigaste frågan att driva i regeringskonferensen är rätten

att ställa hårdare miljökrav än EU:s regler och att miljögarantin verkligen

får göra skäl för namnet och att det uthålliga samhället blir det överordnade

målet för unionen (yrkande 2). I motionen yrkas också tillkännagivande om att

målparagrafen - artikel 2 - ändras så att ett uthålligt kretsloppsbaserat

samhälle blir unionens överordnade mål (yrkande 3). Motionärerna yrkar vidare

tillkännagivande om att miljön skall kunna anges som grund för nationella

särregler i artikel 36 (yrkande 4). Vidare yrkas att artikel 100a punkt 4 -

miljögarantin - förstärks så att den blir en verklig rätt till nationellt

hårdare krav (yrkande 5). Den skall omfatta rätten att skärpa krav, inte bara

behålla befintliga. Den skall omfatta miljö, konsumentskydd, hälsa och

säkerhet. Vidare yrkas att substitutionsprincipen blir fördragsfäst både under

miljöområdet, artikel 130 r, och för varuartiklar, artikel 100a punkt 4

(yrkande 6). Substitutionsprincipen är en av de viktigaste principerna för

miljöarbetet. Motionärerna anför vidare att för att efterlevnaden av

nationella miljöregler skall kunna kontrolleras bör rätten till nationell

gränskontroll skrivas in i fördraget (yrkande 9). I motionen yrkas också

tillkännagivande om att artikeln om handelspolitik i Romfördraget, artikel

110, bör få en tydlig miljöinriktning (yrkande 10). Detta skulle enligt

motionärerna innebära att unionen i internationella handelsöverenskommelser

alltid arbetar för att handelsavtal inte skall innebära någon inskränkning i

möjligheterna att skärpa miljölagstiftningen och hindra import av miljöfarliga

varor för olika nationer, förutsatt att det inte handlar om miljömässigt

omotiverad protektionism. I motionen anförs också att miljöhänsynen måste få

en överordnad roll i EU:s jordbrukspolitik (yrkande 12). De relevanta

artiklarna 38 och följande bör få en tydligare miljöprofil.

I motion U515 (kd) yrkas att miljöfrågorna under regeringskonferensen skall

ges hög prioritet (yrkande 31). Syftet måste vara att EU:s miljöpolitik skärps

och får en framträdande plats. Sverige påverkas av föroreningar från Europa

och måste kräva en högre ambition från EU:s medlemsländer. Vidare yrkas att

EU:s miljöprofil skall förstärkas utan att hinder reses för de medlemsländer

som önskar tillämpa hårdare miljöregler (yrkande 33). Förändringar som Sverige

bör förbereda är möjligheten för enskilda EU-länder att av miljöskäl, och inte

av protektionistiska skäl, införa hårdare miljöregler. Vidare yrkas

tillkännagivande om en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring (yrkande

34). Det innebär att det är upp till den som är minst miljövänlig att bevisa

att miljögarantin inte kan tillämpas. I dag ligger bevisbördan på det land som

vill förbjuda en viss vara med åberopande av miljögarantin. Vidare påtalas

vikten av att Sverige skall påskynda processen med att marknads- och

miljöanpassa det europeiska jordbruket (yrkande 37). Kommissionens förslag

till fortsatta reformer går mot en utveckling där jordbruket blir mer och mer

en näring bland många andra.

I motion 1996/97:N16 (mp) anförs att det förslag till ändring om miljöhänsyn

och miljögarantin som regeringen lagt i den pågående regeringskonferensen är

ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Regeringskonferensen

Regeringskonferensen inleddes den 29 mars 1996 i den italienska staden Turin

och beräknas pågå fram till sommaren 1997. Utrikesutskottet anförde följande

vid behandlingen av regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens

1996. Konferensen skall ha till uppgift att undersöka vilka bestämmelser i

EU:s fördrag som behöver ändras för att de mål för unionen som står angivna

där skall kunna uppfyllas. Syftet är att se över Maast-richtfördraget och EU-

samarbetet i stort. Regeringskonferensen bör leda till en fördjupning av

samarbetet och till konkreta resultat på de områden som prioriteras av Sverige

(1995/96:UU13 s. 1). EU-samarbetet måste förenklas och göras mer begripligt

för EU:s invånare. Ökad öppenhet och effektiva beslutsprocesser kan bidra till

att stärka medborgarnas förtroende för unionen och öka insikten om behovet av

internationellt samarbete för att söka lösa gemensamma problem. EU:s

regeringskonferens måste också bana väg för en utvidgning av unionen, även om

utvidgningen i sig inte är ett ämne för konferensen. Med ett starkare nordiskt

bidrag i EU-arbetet har utvecklingen i Östersjöregionen fått ökad

uppmärksamhet. Genom insatser som sker gemensamt i EU-regi får våra

grannländer på andra sidan Östersjön ett stöd som är betydligt mer omfattande

än det som Sverige hade kunnat erbjuda på egen hand. Dessa insatser gagnar

stabiliteten i vårt närområde.

När det gäller miljöfrågor uttalades följande (1995/96:UU13 s. 73 f.).

Ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka såväl den gemensamma

miljöpolitiken som förpliktelsen att väga in miljön i beslut inom alla

politikområden. Ett övergripande svenskt mål är att Sverige inte skall behöva

sänka sin miljöstandard samt att vi skall vara drivande i EU:s miljöpolitik så

att nya miljöregler sätts på en så hög skyddsnivå som möjligt. Miljöreglerna

bör i huvudsak vara minimibestämmelser som ger länder möjlighet att gå före i

miljöpolitiken. Jordbruksutskottet, som avgav yttrande till utrikesutskottet i

detta ärende, anförde beträffande den s.k. miljögarantin i artikel 100a punkt

4 att artikeln är av grundläggande betydelse när det gäller möjligheten för

enskilda medlemsländer att gå före i miljöarbetet och införa eller bibehålla

strängare nationella regler. Artikeln borde därför ses över med en klar

inriktning mot att miljöintresset får en starkare ställning och att enskilda

länders möjligheter till nationella och mer långtgående regler utökas.

Kemikaliekontrollen är ett prioriterat område i miljösamarbetet inom EU

(1995/96:UU13 s. 78). Enligt anslutningsfördraget arbetar kommissionen med att

se över sin kemikalielagstiftning så att den höjs till den svenska nivån för

hälso- och miljöskydd. Enligt avtalet skall EU före år 1999 ha genomfört

förändringar som motsvarar de svenska undantagen. Sverige driver nu aktivt på

arbetet i EU:s ministerråd och i kommissionen. Jordbruksutskottet anförde att

regeringen ämnade verka för att den i Sverige gällande substitutionsprincipen

blir accepterad som norm i gemenskapen (1995/96:UU13 s. 340, 1995/96:JoU4y).

Jordbruksutskottet anförde i samma yttrande (1995/96:UU13 s. 82) beträffande

jordbrukspolitiken att i Sverige finns en betydande politisk enighet om att

CAP måste reformeras i syfte att miljöanpassa jordbruket och främja en

omställning mot ett ekologiskt hållbart jordbruk inom unionen. En utgångspunkt

för revideringen bör vara att subventionerna till det konventionella

jordbruket minskas kraftigt. När det gäller kraven på fördragsändringar som

innebär att den gemensamma jordbrukspolitiken tillförs ett uttryckligt

miljömål erinrade jordbruksutskottet om att det genom Maastrichtfördraget

slagits fast att miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och

genomförandet av gemenskapens politik på övriga områden (artikel 130r.2).

Utskottet anförde också att regeringen avsåg att föreslå att ett miljömål för

den gemensamma jordbrukspolitiken införs i Romfördragets artikel 39 (bet.

s. 336). Utrikesutskottet anförde i denna del (bet. s. 83) att den gemensamma

jordbrukspolitiken inte kommer att bli föremål för förhandlingar under

regeringskonferensen samt att reformeringen av jordbrukspolitiken kan ske utan

ändringar i EU:s grundfördrag.

Utrikesutskottet ville vidare i likhet med jordbruksutskottet framhålla

betydelsen av att djurskyddsfrågorna får en mer framträdande ställning inom EU

(bet. s. 85). Utskottet noterade att Storbritanniens regering den 7 februari

1996 aviserat sin avsikt att föreslå ett tillägg till Romfördraget med syftet

att förbättra djuromsorgen inom hela gemenskapen. Utskottet utgick från att

också Sverige aktivt fortsätter att driva djurskyddsarbetet vidare inom EU.

Jordbruksutskottet har 22 april 1997 avgett yttrande 1996/97:JoU3y till

utrikesutskottet över skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i

Europeiska unionen under 1996 jämte motioner. Jordbruksutskottet behandlade i

sitt yttrande miljöfrågornas behandling i regeringskonferensen, vissa allmänna

miljö- och jordbruksfrågor inom EU samt ett antal motioner rörande djurhälsa

och djurmiljö.

Verksamheten i EU 1996

Regeringen anförde i skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i

Europeiska unionen under 1996 att Sverige har lagt fram förslag till

fördragsändringar rörande sysselsättning, miljö, öppenhet och jämställdhet

(s. 29). På miljöområdet verkar regeringen i enlighet med riksdagens beslut

vid behandlingen av regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens

för att principen om hållbar utveckling införs i fördragstexten (1995/96: UU13

s. 20 och 74). Denna princip framgår klarare än tidigare av målartiklarna i de

utkast till fördragstext som nu föreligger. Dessa innehåller även

förstärkningar i fråga om miljömålens integrering i andra politikområden. Nya

texter om miljöns betydelse föreslås också i artikel 100a om harmonisering av

bestämmelser inom inre marknadsområdet (skr. s. 30).

Utskottet ansluter sig till synpunkterna i flera motioner om behovet av ett

fortsatt aktivt agerande från Sveriges sida i bl.a. miljö- och

djurskyddsfrågorna. Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis

prioriterar bl.a. miljöfrågorna, livsmedelskvalitet och djurhälsa såsom

angetts i skrivelsen om 1996 års verksamhet i EU (skr. 1996/97:80 s. 23).

Utskottet förutsätter att regeringen i regeringskonferensen också

fortsättningsvis driver de frågor som behandlas i motionerna Jo729 (fp)

yrkande 7, Jo794 (v) yrkandena 1, 2, 3 och 5 och N16 (mp) yrkande 1 om

möjligheten att medlemsländerna inte skall hindras att ställa hårdare

miljökrav inom EU, om vikten av ett uthålligt kretsloppsbaserat samhälle samt

om en stärkt miljögaranti.

Utskottet anser också att det är angeläget att miljöfrågorna ges en hög

prioritet under regeringskonferensen såsom anförs i motion U515 (kd) yrkandena

31, 33 och 34.

Utskottet instämmer till stor del i vad som anförs i motionerna Jo729 (fp)

yrkande 9, Jo759 (fp) yrkande 8 och Jo794 (v) yrkande 6 om behovet av att

arbeta för att införa skärpta bestämmelser för kemikalier samt en utbytesregel

inom EU. Utskottet har i denna fråga tidigare instämt i ett uttalande av

regeringen att regeringen ämnade verka för att substitutionsprincipen blir

accepterad som en norm inom unionen (1995/96:UU13 s. 340).

När det gäller substitutionsprincipen anför regeringen i skrivelsen (skr.

1996/97:80 s. 147) att i diskussioner om förslaget till det s.k.

biociddirektivet har Sverige verkat för att substitutionsprincipen skall

tillämpas vid prövningen på gemenskapsnivå av verksamma ämnen. Vid

miljöministrarnas möte den 26 juni 1996 antogs en gemensam ståndpunkt som

bl.a. innebar att principen infördes i direktivet. Principen tas också upp av

kommissionen i ett nytt direktivförslag om begränsning av utsläpp av flyktiga

organiska ämnen. Industriministrarna antog i november rådsslutsatser om den

europeiska kemiindustrins konkurrenskraft, i vilka bl.a. substitutions- och

försiktighetsprinciperna framhölls.

Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis ägnar de nämnda

frågorna stor uppmärksamhet i regeringskonferensen. Med det anförda är syftet

med motion Jo794 (v) yrkandena 1, 2, 3, 5 och 6 i huvudsak tillgodosett. Även

motionerna Jo729 (fp) yrkandena 7 och 9, Jo759 (fp) yrkande 8 samt U515 (kd)

yrkandena 31, 33 och 34 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med det

anförda. Utskottet gör samma bedömning beträffande motion N16 (mp) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att miljöskydd i ordets vidare bemärkelse inte ingår i

de allmänna intressen som räknas upp i artikel 36 och som utgör grund för

nationella särregler för handel m.m. Däremot omfattas sådan miljölagstiftning

som berör skyddet av den mänskliga hälsan, av djur och av växter.

Jordbruksutskottet har mot denna bakgrund tidigare uttalat att utskottet utgår

från att artikel 36 inte kan lämnas utanför diskussionerna när artikel 100a

blir föremål för överväganden (1995/96:UU13 s. 75). Motion Jo794 (v) yrkande 4

om räckvidden av artikel 36 bör därför inte föranleda något särskilt uttalande

av riksdagen. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

Regeringen anför i skrivelsen om 1996 års samarbete i EU att den 19 december

1996 antog rådet det femåriga aktionsprogrammet Tull 2000 (skr. 1996/97:80 s.

61). Det övergripande målet för detta program är att främja den inre

marknadens funktionssätt. Regeringen anför att EU:s tullprocedurer och

kontroller måste fungera störningsfritt och samtidigt garantera säkerheten för

EU:s medborgare och företag. Procedurer och kontroller skall bidra till att

skydda gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska intressen samt borga för

enhetlighet och konkurrensneutralitet. Tull 2000 skall genomföras framför allt

genom ökat samarbete inom utbildningsområdet, bl.a. inom ramen för EU:s

gemensamma tullutbildningsprogram och genom förstärkt utbyte av information

och erfarenheter mellan tullmyndigheter och näringsliv. Inom unionen pågår

också ett arbete som syftar till att få till stånd ett effektivare och säkrare

transiteringsförfarande (skr. s. 62). Det anförda tillgodoser i allt

väsentligt syftet i motion Jo794 (v) yrkande 9. Motionen bör lämnas utan

vidare åtgärd.

Regeringen anför i sin nu framlagda skrivelse att WTO:s första

ministerkonferens avhölls i Singapore i december 1996. EU kunde genom de

fastlagda offensiva målsättningarna agera påtryckare inom en rad områden under

ministerkonferensen ( bland annat miljö, konkurrens, förenklingar av

handelsprocedurer m.m. (skr. 1996/97:80 s. 183). Enligt regeringen får

slutresultatet utifrån EU:s och Sveriges målsättningar betecknas som

tillfredsställande, även om det på miljöområdet hade varit önskvärt med större

framsteg inom ramen för det arbete som pågått i WTO de senaste två åren.

Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att regeringen fortsätter

sitt arbete med att främja miljöaspekterna inom det internationella

handelsregelverket (jämför 1996/97:JoU6 s. 9). Utskottet förutsätter att

regeringen också fortsättningsvis arbetar för att öka miljöfrågornas tyngd

inom internationell handel. Motion Jo794 (v) yrkande 10 avstyrks i den mån den

inte tillgodosetts med det anförda.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo794 (v) yrkande 12 att ett

miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken bör föras in i Romfördragets

artikel 39. Det är också angeläget att jordbruket miljöanpassas såsom anförs i

motion U515 (kd) yrkande 37. Utskottet konstaterade vid behandlingen av

regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996 att regeringen

avsåg att föreslå att ett miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken

införs i Romfördragets artikel 39 (1995/96:UU13 s. 83). Utskottet anförde

också att i Sverige finns en betydande politisk enighet om att CAP måste

reformeras och att detta arbete för närvarande bereds på nationell nivå (a.

bet. s. 82). En parlamentarisk kommitté har inrättats med uppgift att utarbeta

en svensk strategi för denna reformering (dir. 1995:109). Utskottet instämmer

i regeringens uttalande i den nu framlagda skrivelsen (skr. 1996/97:80 s. 119)

att ett viktigt led i Sveriges strävan att reformera den gemensamma

jordbrukspolitiken utgör arbetet i den parlamentariska kommittén för

reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Motionerna Jo794 (v) yrkande

12 och U515 (kd) yrkande 37 avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med det

anförda.

Allmänna miljöfrågor

Motioner

I motion Jo239 (kd) anförs att Sverige inom EU bör verka för ett regelsystem

som möjliggör kretslopp stad(landsbygd (yrkande 12). Enligt EU:s bestämmelser

om ekologiskt jordbruk är det förbjudet att använda sig av hushållsavfall i

form av komposter, human avföring och rötslam från reningsverk. Sverige och

Danmark har försökt få till stånd en ändring, men frågan har ännu inte lösts.

Att kunna sluta kretsloppet mellan produktion och konsumtion för att till

jordbruket återföra den växtnäring som bortförts via produkterna är en av de

stora framtidsfrågorna för hela jordbruket och samhället.

Behovet av att tillsammans med övriga EU-länder initiera ett samarbete för

att klargöra regler för miljöhänsyn och offentlig upphandling påtalas i motion

Jo714 (kd) yrkande 5. Enligt lagen om offentlig upphandling är det enligt

motionärerna omöjligt att ställa miljökrav på transporter. Miljökrav som har

med tillverkning av varorna att göra, krav som handlar om att livsmedel skall

vara närproducerat, att produkter skall vara miljömärkta. Kompetenskrav bör

gälla för upphandling enligt lagen och kunskap bör krävas om att ställa

miljökrav och att utvärdera dessa.

I motion Jo722 (m) anförs att enligt beräkningar gjorda av Naturvårdsverket

blir kostnaden för reducerat kväve upp till fem gånger lägre om man investerar

i anläggande av våtmarker och skyddszoner utmed vattendrag i stället för

konventionell rening av avloppsvatten. Medel från EU:s miljöprogram för

jordbruket kan stimulera återställandet av våtmarker utmed vattendrag med höga

halter av näringsämnen. EU:s definition på våtmarker lägger dock hinder i

vägen (yrkande 7). Vidare anförs att i dag står sjöfarten för en

oproportionerligt stor andel av Sveriges utsläpp av försurande ämnen.

Sannolikt är det inom sjöfartssektorn som de största möjligheterna finns att

kostnadseffektivt reducera utsläppen, genom avgasrening och bättre

bränslekvaliteter. Sverige bör fortsätta driva frågan om nya utsläppskrav för

sjöfart inom EU (yrkande 8). Vidare anförs att miljöregler på EU-nivå för de

gränsöverskridande miljöproblemen ger de största vinsterna (yrkande 12).

Sverige bör vara pådrivande när det gäller EU:s agerande i internationella

miljöpolitiska frågor. I motionen anförs vidare att när det gäller

inriktningen av Sveriges miljöarbete i EU bör Östersjöfrågan ges samma

ställning som övriga prioriterade områden, dvs. kampen mot försurning och

klimatförändringar samt arbetet med kretsloppsanpassning, bevarande av den

biologiska mångfalden och kemikalieskyddet (yrkande 13).

Motionärerna i motion Jo727 (c) framhåller att Sverige bör agera aktivt för

att skärpa EU:s miljöpolitik (yrkande 12). Avvecklingsplaner för miljöfarliga

ämnen måste utarbetas och dispenserna på kemikalieområdet bör förlängas.

Sverige bör verka för större öppenhet inom EU. Vidare anförs att i det femte

miljöhandlingsprogrammet, som avser perioden 1993(2000, konstateras att varken

den inre marknaden eller Europeiska unionen kommer att lyckas om inte

industri-, energi-, transport- och jordbrukspolitiken samt den regionala

utvecklingen bedrivs på ett uthålligt sätt. Sverige bör verka för att

programmet efter år 2000 utvecklar resonemangen om kretsloppssamhället samt

vikten av att utveckla producentansvaret på europeisk nivå (yrkande 14). Det

finns ett tiotal direktiv med miljökvalitetskrav på luft och vatten, men det

finns inget klart lagstöd i Sverige för att kunna föreskriva

miljökvalitetsnormer. Vidare anförs att Sverige bör verka för att det

europeiska systemet för miljöövervakning förbättras (yrkande 42). Det nordiska

samarbetet ger en god erfarenhetsbas. EU:s miljöbyrå bör kunna samordna de

ansträngningar som görs på området i Europa. European Environment Agency (EEA)

bör öppnas för deltagande av övriga europeiska stater och arbeta med en

alleuropeisk inriktning.

I motion Jo729 (fp) yrkas tillkännagivande av att Sverige fullt ut måste

genomföra EU:s miljödirektiv (yrkande 6). När det gäller de tre direktiven om

luftkvalitet är det bristande genomförandet särskilt tydligt. Vidare anförs

att trafiksystemen inom EU bör miljöanpassas (yrkande 8). Det är viktigt att

alla transportmedel bär sina egna kostnader, även i form av miljöskador. EU:s

transportbidrag bör ses över. För alla investeringar i infrastrukturprojekt

som finansieras med medel från strukturfonderna måste miljökonsekvenserna vara

övervägda och en miljökonsekvensbedömning vara upprättad.

Motionärerna i motion Jo749 (s) anför att vid EU-inträdet förhandlade

Sverige fram undantag för vissa kemikalier, bl.a. kvicksilver. I

överenskommelsen ingick att EU skall se över sina egna regler på

kemikalieområdet. Denna översyn pågår. Sverige bör vara pådrivande och aktivt

arbeta för att amalgam avvecklas i hela Europa (yrkande 2).

I motion Jo794 (v) yrkas att miljöorganisationerna skall användas som

remissorgan i de fall där miljö och hälsa berörs (yrkande 13). Vidare anförs

att EU:s regler inte tillåter att människourin används i jordbruket, men för

att få ett jordbruk/samhälle där näringsämnen cirkulerar i ett kretslopp måste

dessa regler ändras (yrkande 18).

Enligt motion So296 (c) bör Sverige arbeta för en EU-strategi för

amalgamavveckling (yrkande 6). Vid EU-inträdet förhandlade Sverige fram

undantag för vissa kemikalier, däribland kvicksilver. Sverige måste kraftfullt

arbeta i EU för att amalgam skall avvecklas i hela Europa. Som EU-medlem har

Sverige svårt att ensidigt lagstifta om en amalgamavveckling.

I följdmotion N15 (m) till regeringens skrivelse 1996/97:83 Sverige och den

inre marknaden anförs att Sverige bör inte inom EU driva krav om märkning av

produkter som innehåller bestrålade kryddor (yrkande 3). Genom anpassningen

till EU:s regler är försäljning av kryddor som bestrålats nu åter tillåten.

Regeringen vill utan saklig grund få fram ett krav på märkning med

varningstexter. Det skadar Sveriges anseende att driva sådana krav inom EU. I

följdmotion N16 (mp) anförs att det görs i dag ansatser för att ställa om till

mer miljövänliga transportsystem och att i högre grad internalisera externa

kostnader. Detta är dock inte tillräckligt (yrkande 2).

I motion Bo414 (mp) anförs att en opartisk miljökonsekvensutredning bör

göras inför ett eventuellt medlemskap i EMU (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Gränsöverskridande miljöfrågor

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att miljösamarbetet hanteras

bäst på gemenskapsplanet och bör inte i t.ex. subsidiaritetens namn återföras

till det nationella planet (skr. 1996/97:80 s. 37). Regeringen anför i

skrivelsen att Sverige har varit pådrivande för att få till stånd ett beslut

om att en försurningsstrategi för EU skall utarbetas och antas. EG-

kommissionen har nyligen lämnat ett förslag till en gemensam strategi mot

försurningen. Strategin innehåller bl.a. skärpningar av svaveldirektivet och

direktivet för stora förbränningsanläggningar. Målet med strategin är att

minska de försurande utsläppen till vad naturen tål. I skrivelsen anförs

vidare att inför klimatkonventionens nästa partsmöte i december 1997 arbetar

en ad hoc-grupp med att bl.a. arbeta fram ett förslag till protokoll med nya

mål och åtaganden för industriländerna (skr. 1996/97:80 s. 145).

Utskottet har tidigare uttalat att det är uppenbart att ett stort antal

miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete; det gäller t.ex.

försurningen av mark och vatten, föroreningen av haven, uttunningen av

ozonskiktet, störningar i klimatsystemet och hoten mot den biologiska

mångfalden (1996/97:JoU6 s. 7). Ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka

såväl den gemensamma miljöpolitiken som förpliktelsen att väga in miljön i

beslut inom alla politikområden (1995/96:UU13 s. 73). Utskottet instämmer

därför i vad som anförs i motion Jo722 (m) yrkande 12 att ett

gränsöverskridande samarbete är det bästa medlet för att uppnå en bättre miljö

i Europa. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo727 (c) yrkande 12

om att Sverige bör agera aktivt för att skärpa EU:s miljöpolitik. Tidigare

riksdagsbeslut har gett uttryck för en hög ambitionsnivå och betydande

politisk enighet om de övergripande målsättningarna för det svenska

miljöarbetet inom EU. Utskottet anförde vid behandlingen av regeringens

skrivelse 1994/95:167 om det svenska miljöarbetet i EU att en utgångspunkt för

regeringens agerande skulle vara att den gemensamma miljöpolitiken skulle

präglas av den höga ambitionsnivå och offensiva inriktning som miljöproblemen

kräver och som kännetecknar den svenska miljöpolitiken. Detta uttalande bör

enligt utskottets uppfattning fortfarande utgöra utgångspunkt för regeringens

arbete med miljöfrågorna inom EU. Med det anförda är motion Jo727 (c) yrkande

12 i allt väsentligt tillgodosedd. Motionen avstyrks.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige bör fästa särskild

vikt vid samarbetet kring Östersjön i deltagandet i unionens förbindelser med

omvärlden (skr. 1996/97:80 s. 22). I förhandlingarna om en aktionsplan för det

fortsatta genomförandet av det femte miljöhandlingsprogrammet har Sverige

framhållit fyra särskilt angelägna områden, nämligen jordbruks-, försurnings-

och kemikaliepolitiken samt ekonomiska styrmedel (a. skr. s. 150). Regeringen

anför vidare att Sverige under verksamhetsåret 1995/96 var ordförande i

Östersjöstaternas råd (a. skr. s. 34). Östersjöperspektivet och utvidgningen

av EU uppmärksammades särskilt i samband med Östersjöstaternas toppmöte i

Visby i maj 1996. Sverige har således strävat efter att Östersjösamarbetet

skall ägnas särskild uppmärksamhet. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt

syftet med motion Jo722 (m) yrkande 13. Motionen bör lämnas utan ytterligare

åtgärd.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo727 (c) yrkande 14

om att två viktiga frågor som Sverige bör verka för i arbetet med det femte

miljöhandlingsprogrammet efter år 2000 är att utveckla resonemangen om

kretsloppssamhället samt påtala vikten av att utveckla producentansvaret på

europeisk nivå. I den framlagda skrivelsen anförs att kommissionen har lämnat

en översynsrapport om det femte miljöhandlingsprogrammet samt gett ett förslag

till aktionsplan för det fortsatta genomförandet av programmet, KOM (95) 625

slutlig (skr. 1996/97:80 s 150). Syftet med aktionsplanen är att påskynda

genomförandet av EU:s femte åtgärdsprogram för miljön. I den gemensamma

ståndpunkt som överenskommits av miljöministrarna har Sverige lyckats få med

bl.a. en prioritering av översynen av EU:s kemikalieregler och utveckling av

en kemikaliestrategi inom EU. Andra viktiga svenska frågor som fördes in i

handlingsprogrammet var t.ex. miljöarbetet i Östersjöområdet,

försurningspolitiken och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Under 1997

kommer parlamentet att avge sitt andra yttrande och ett slutligt beslut kan

förväntas. Utskottet förutsätter att de i motion Jo727 (c) yrkande 14 angivna

frågorna kommer att beaktas av regeringen utan något särskilt uttalande av

riksdagen. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd i denna del.

I november 1996 presenterade kommissionen en s.k. grönbok om offentlig

upphandling (skr. 1996/97:80 s. 54). Grönboken skall stimulera till en

omfattande debatt om offentlig upphandling inom EU. Intressenter har inbjudits

att lämna skriftliga synpunkter före den 31 mars 1997. Kommissionen avser att

utarbeta en handlingsplan med åtgärder för att stärka regelverkets

effektivitet och för att bättre uppnå gemenskapspolitikens mål på

upphandlingsområdet. Det anförda bör tillsammans med det arbete som pågår om

ökad miljöhänsyn vid offentlig upphandling inom ramen för det femte

miljöhandlingsprogrammet i allt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo714

(kd) yrkande 5. Motionen avstyrks.

I Miljöövervakningsutredningens betänkande (SOU 1997:34) Övervakning av

miljön anförs att svensk miljöövervakning till stor del är utformad med hänsyn

till beslut i internationella samarbetsorgan och deras övervakningsnät (s.

18). För några program medför detta att de internationella åtagandena helt

eller delvis styr utformningen. Inom EU finns europeiska miljöbyrån, EEA, som

gör sammanställningar och utvärderingar av genomförandet av EU:s

miljöhandlingsprogram och av miljötillståndet i Europa. Utskottet har inhämtat

att enligt artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 1210/90 av den 7 maj 1990

om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för

miljöinformation och miljöövervakning är byrån öppen för länder som inte är

medlemmar i EU men som delar gemenskapernas och medlemsstaternas intresse för

byråns mål enligt överenskommelser som träffats mellan dem och gemenskapen.

Utskottet förutsätter att regeringen mot bakgrund av de erfarenheter som

gjorts inom ramen för det nordiska samarbetet verkar för att det europeiska

systemet för miljöövervakning utvecklas och förbättras så långt det är

möjligt. Motion Jo727 (c) yrkande 42 är med det anförda i allt väsentligt

tillgodosedd. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet anförde vid behandlingen av regeringens skrivelse 1996/97:2

Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling att Sverige bör

verka för ökad offentlig insyn och ökat inflytande i samhället för

frivilligorganisationer, näringslivsföreträdare och andra samhällsgrupper i

arbetet med miljö- och utvecklingsfrågor (1996/97:JoU6 s. 6). Mekanismer och

rutiner bör införas för att bidra till ett brett deltagande i beslutsprocesser

på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det anförda bör till

stor del tillgodose syftet med motion Jo794 (v) yrkande 13. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Regeringen tillsatte under hösten 1995 en utredning med uppgift att utarbeta

ett faktaunderlag om effekterna av ett svenskt deltagande respektive icke-

deltagande i valutaunionen (skr. 1996/97:80 s. 45). Den 4 november 1996

presenterade utredningen sitt betänkande (SOU 1996:158) Sverige och EMU,

vilket har remissbehandlats inom en vid krets. Såsom regeringen anför kommer

betänkandet och remissvaren att tjäna som underlag för regeringens och

riksdagens ställningstaganden. I avvaktan på dessa ställningstaganden avstyrks

motion Bo414 (mp) yrkande 4.

Miljö och transporter

I regeringens skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska

unionen under 1996 års hänvisas (s. 103) till en s.k. grönbok av EG-

kommissionen med titeln För en rättvis och effektiv prissättning inom

transportsektorn ( politiska alternativ vid internalisering av de externa

kostnaderna för transporter i Europeiska unionen. Enligt grönboken blir det

alltmer uppenbart att transportpolitikens nuvarande inriktning inte är

långsiktigt hållbar. Kommissionen anser att ett ökat utnyttjande av

samhällsekonomiskt utformade trafikavgifter måste bli en viktig beståndsdel i

en politik för att komma till rätta med transportproblem såsom trängsel,

miljöeffekter och olyckor. Regeringen stöder i huvudsak de rekommendationer

som grönboken ger. Den viktigaste åtgärden för järnvägstrafiken under 1996 är

kommissionens vitbok En strategi för vitalisering av gemenskapens järnvägar,

som innehåller ett förslag att skapa Fria järnvägar för frakt (s. 105).

Regeringen anför att Sverige har en positiv inställning till förslaget om fria

järnvägar för godstrafik. Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motion Jo729 (fp) yrkande 8 att trafiksystemen inom EU bör miljöanpassas och

anser att detta är ett angeläget mål för regeringens arbete inom EU. Motionen

avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Även motion N16

(mp) yrkande 2 avstyrks med det anförda.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo722 (m) yrkande 8 om vikten

av att inom EU driva frågan om nya utsläppskrav för sjöfart. Regeringen

anförde i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg. omr. 22 s. 41)

att sjöfarten redan i dag har miljöfördelar som utgörs främst av en hög

energieffektivitet i förhållande till utfört transportarbete och blygsamma

krav på ny infrastruktur, men att mycket litet hittills har gjorts för att

minska sjöfartens utsläpp av luftföroreningar. Det arbete som sker

internationellt inom IMO (International Maritime Organization) i form av ett

nytt luftföroreningsannex kopplat till sjöfartens miljökonvention MARPOL är

välkommet men har hittills inte visat sig vara tillräckligt. Regeringen

föreslog att miljödifferentierade avgifter fr.o.m. den 1 januari 1998 införs i

farledsavgiftssystemet (prop. 1996/97:1 utg.omr. 22 s. 87). Förslaget syftar

till att främja användning av katalysatorer ombord på fartygen och av

lågsvavligt fartygsbränsle (1996/97:TU1 s. 84). Regeringen anförde vidare (a.

prop. s. 41) att miljödifferentieringen av sjöfartsavgiftssystemet och

hamnavgifterna samt sjöfartsnäringens egna insatser för att stärka sjöfartens

position som ett miljövänligt transportslag kan innebära att sjöfartens

utsläpp av luftföroreningar minskas med upp till 75 %.

Regeringen anför i skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart

samhälle (s. 15) att inom ramen för arbetet i IMO driver Sverige frågan om

erkännande av Östersjöregionen som ett kontrollområde för svavelemissioner

från fartyg. Svavelhalten i fartygsbränsle skulle därmed begränsas till

maximalt 1,5 % i Östersjöområdet. Utskottet utgår från att regeringen också

fortsättningsvis verkar för skärpta utsläppskrav för sjöfart inom EU. Motion

Jo722 (m) yrkande 8 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Miljöregler i Sverige och EU

Regeringen beslutade den 3 april 1997 Lagrådsremiss om miljöbalk med förslag

om bl.a. nya bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Regeringen anför (s. 233)

att genom de regler som nu föreslås i miljöbalken kommer samtliga EG-direktiv

om miljökvalitetsnormer att kunna genomföras. Det anförs också att

Naturvårdsverket redan i dag har bemyndigande att meddela föreskrifter om

gränsvärden för luftföroreningar och om vattnets beskaffenhet i vissa

badanlägggningar och strandbad. Bemyndigandena har använts för att meddela

föreskrifter i Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1996:6) om

strandbadvatten.

Utskottet vill i anslutning till motion Jo729 (fp) yrkande 6 erinra om att

utskottet flera gånger tidigare behandlat frågan om införlivande av EG-rätten

i svensk lagstiftning (se t.ex. betänkande 1994/95:JoU21 Vissa ändringar i

miljölagstiftningen till följd av EU-medlemskapet). Som framgår av detta

betänkande har Sverige till följd av såväl Romfördraget som lagen (SFS

1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen en

skyldighet att tillämpa eller införliva EG-rätten i svensk lag. Dessa

åtaganden har högre statsrättslig dignitet än ett tillkännagivande av den

innebörd som anges i motionen, och ett bifall till motionen skulle således

inte påverka dessa grundläggande förhållanden. Motionen avstyrks.

Enligt bestämmelserna för det svenska miljöprogrammet avsnitt 3.4 Delprogram

för miljökänsliga områden utgår i Götaland och Svealand ersättning för

våtmarker som anläggs eller återställs på åkermark. Det är inte tillåtet att

använda handelsgödsel, stallgödsel, kemiska bekämpningsmedel eller kalk i

våtmarker. Våtmarkerna kan också användas i enlighet med kraven på uttag av

jordbruksmark. Extra ersättning lämnas om slåtter utförs årligen, varvid den

avslagna vegetationen skall tas bort från våtmarken. Åtagandet skall gälla

under en 20-årsperiod och våtmarksarealen skall vara minst 0,2 ha för att

ersättning skall utgå. Ersättning utgår också för att anlägga permanenta

gräsmarker för att förhindra växtnäringsläckage. Stallgödsel får spridas på

sådan extensivt odlad vall, förutom på en 6 meter bred skyddszon utmed sjöar

och vattendrag. De permanenta gräsmarkerna får betas, men inte skördas före

den 15 juli. Den extensivt odlade vallen skall omfatta minst 2 ha och

skyddszonen skall vara minst 200 meter lång och 6 meter bred för att

ersättning skall utgå.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo722 (m) yrkande 7 om det

angelägna i att anlägga våtmarker samt skyddszoner utmed vattendrag för att

minska kvävebelastningen. Statens jordbruksverk har i en rapport (1997:10)

Utvärdering och översyn av det svenska miljöprogrammet för jordbruket anfört

att det inte är lämpligt att genomföra några genomgripande förändringar av

miljöstöden inom det nuvarande programmet. Större förändringar behöver däremot

övervägas i ett nytt femårsprogram med start år 2000. Ersättningsnivåerna kan

behöva ses över och antalet stödformer bör bli lägre. När det gäller våtmarker

föreslås inför nästa programperiod att initiativ tas så att det blir möjligt

att tillåta bete eller slåtter under hela vegetationssäsongen i våtmarker

anlagda på åkermark (s. 99). Även när det gäller anläggande av skyddszoner

föreslås förändringar (s. 103). Motion Jo722 (m) yrkande 7 avstyrks med det

anförda och i avvaktan på fortsatta överväganden i anslutning till

Jordbruksverkets rapport.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Jo239 (kd) yrkande

12 och Jo794 (v) yrkande 18 om behovet av att klargöra regelsystemet för

användning av rötslam och human avföring i ekologisk produktion av

jordbruksprodukter. Den 6 mars 1997 anförde jordbruksministern i ett

interpellationssvar (1996/97:201) att det är bestämmelserna i förordning nr

2092/91 (EEG) om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter

därom på jordbruksprodukter och livsmedel som styr hur en produkt skall

produceras för att få saluföras som ekologisk. I bilagorna anges bl.a. vilka

insatsmedel som får användas i ekologisk produktion. Sverige har i den

kommissionsarbetsgrupp som behandlar förordningen verkat för att bl.a. urin

skall föras upp i bilagan. Förståelsen för den svenska ståndpunkten har varit

liten. Utskottet instämmer i jordbruksministerns uppfattning att möjligheten

att finna gehör för den svenska uppfattningen bör förbättras i takt med att

erfarenheterna från hanteringen blir större. Enligt utskottets uppfattning är

det nödvändigt att iaktta viss försiktighet till dess eventuella risker med

hanteringen har klargjorts.

Enligt förordning (1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en

ekologiskt hållbar samhällsutveckling kan statsbidrag lämnas till verksamhet

eller åtgärder som främjar en ekologiskt hållbar utveckling när det gäller

byggnader och teknisk infrastruktur. Som jordbruksministern anförde i det ovan

angivna interpellationssvaret har regeringen tillsatt ett projektkansli för

statliga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling med

VA-sektorn som ett prioriterat område. Motionerna Jo794 (v) yrkande 18 och

Jo239 (kd) yrkande 12 avstyrks i avvaktan på att frågorna ytterligare kan

belysas.

I skrivelsen anförs att kommissionen har lagt fram ett nytt förslag till

direktiv om klassificering och märkning av farliga preparat, KOM (96) 347

(skr. 1996/97:80 s. 147). Förslaget innebär att EU:s regler skärps på några av

de punkter på kemikalieområdet där Sverige har undantag. Ett antal av Sveriges

undantag beträffande klassificeringen av vissa farliga ämnen har fått sin

lösning genom att de vid översynen i kommittéer har klassificerats strängare

än tidigare. Översynen har påbörjats av bestämmelserna om saluförande och

användning av farliga ämnen på områden där Sverige har fått undantag (t.ex.

kadmium och tennorganiska föreningar). Den beräknas vara slutförd före den 31

december 1998, dvs. det datum när Sveriges undantag löper ut.

Regeringen anför i den framlagda skrivelsen att under år 1996 har

kommissionen haft två överläggningar med de nya medlemsländerna om läget

beträffande de olika övergångslösningarna på kemikalieområdet (skr. 1996/97:80

s. 147). Sådana möten kommer att äga rum även under den resterande delen av

övergångstiden.

Utskottet har inhämtat att kvicksilver inte ingick bland Sveriges s.k.

undantag i medlemskapsförhandlingarna, men att ämnet nyligen har börjat

diskuteras i en arbetsgrupp inom ramen för direktiv 76/769 om begränsning av

användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat.

Inom EU arbetar för närvarande också en grupp med att bedöma behov av

eventuella åtgärder rörande användningen av amalgam inom tandvården ur ett

humanhälsoperspektiv samt hur avfallet skall omhändertas. Socialdepartementet

deltar i denna grupp. Det anförda torde delvis tillgodose syftet med motion

Jo749 (s) yrkande 2. Motionen avstyrks. Även motion So296 (c) yrkande 6

avstyrks med det anförda.

När det gäller bestrålning av livsmedel anförde utskottet vid behandlingen

av 1996 års budgetproposition (1996/97:JoU1 s. 59) att utskottet i likhet med

regeringen ansåg att bestrålning av kryddor som inte tål upphettning bör

tillåtas i den mån det inte finns godkända alternativa metoder för att avdöda

eventuella bakterier. Utskottet underströk att tillståndet endast skall gälla

den begränsade kategori livsmedel som angivits, dvs. kryddor, och anförde att

regeländringen inte får vara en inkörsport till strålbehandling av andra

livsmedel. Enligt 10 § livsmedelsförordningen (1971:807) är det numera

tillåtet att behandla kryddor med joniserande strålning om det behövs för att

förhindra smittspridning och det saknas andra lämpliga behandlingsformer (se

SFS 1996:1656).

Enligt artikel 5.3 i direktiv 79/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas

lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel skall

ett livsmedel som behandlats med joniserande strålning märkas med orden

?bestrålad? eller ?behandlad med joniserande strålning? (?första generationens

livsmedel?). Detta märkningskrav gäller redan i dag.

Under flera år har härutöver ett förslag till direktiv om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om livsmedel och livsmedelsingredienser som

behandlats med joniserande strålning diskuterats inom gemenskapen. Enligt det

nu aktuella förslaget (7523/97) krävs att om en bestrålad produkt används som

ingrediens i ett livsmedel skall uppgift om detta åtfölja ingrediensens namn i

innehållsdeklarationen (?andra generationens livsmedel?). Några nedre

mängdbegränsningar anges inte i detta fall. Uppgift skall också lämnas om

ingredienser i en sammansatt ingrediens bestrålats och om mängden av den

bestrålade ingrediensen överstiger 1 % av den färdiga produkten (?tredje

generationens livsmedel?). Regeringen anförde i proposition 1996/97:1 utg.omr.

23 (s. 52) att det är viktigt att så långt möjligt genom märkning informera

konsumenterna om att en krydda har bestrålats eller om en sådan krydda ingår i

ett livsmedel.

Det är sålunda fråga om ett förslag som under en lång tid utarbetats inom en

arbetsgrupp. Det är inte endast Sverige som driver märkningsfrågan inom EU.

Motion N15 (m) yrkande 3 avstyrks med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkandena 7 och 9,

1996/97:Jo759 yrkande 8, 1996/97:Jo794 yrkandena 1-6, 1996/97: U515

yrkandena 31, 33 och 34 och 1996/97:N16 yrkande 1,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

2. beträffande nationell gränskontroll

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 9,

res. 3 (v)

3. beträffande miljöaspekter inom handelspolitiken

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 10,

res. 4 (v, mp)

4. beträffande miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo794 yrkande 12 och 1996/97:U515

yrkande 37,

5. beträffande gränsöverskridande miljöarbete

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 12,

res. 5 (m)

6. beträffande skärpning av EU:s miljöpolitik

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 12,

res. 6 (c, mp)

7. beträffande Östersjösamarbetet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 13,

res. 7 (m)

8. beträffande miljöhandlingsprogrammet efter år 2000

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 14,

9. beträffande ökad miljöhänsyn vid offentlig upphandling

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo714 yrkande 5,

10. beträffande det europeiska systemet för miljöövervakning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo727 yrkande 42,

11. beträffande miljöorganisationerna som remissorgan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo794 yrkande 13,

12. beträffande miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt

medlemskap i EMU

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo414 yrkande 4,

res. 8 (mp)

13. beträffande miljöanpassning av EU:s trafiksystem

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 8 och 1996/97:N16

yrkande 2,

res. 9 (mp)

14. beträffande utsläppskrav för sjöfart

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 8,

res. 10 (m)

15. beträffande införlivande av EU:s miljödirektiv

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo729 yrkande 6,

16. beträffande anläggande av våtmarker

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo722 yrkande 7,

res. 11 (m)

17. beträffande användning av avfall i ekologisk produktion

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo239 yrkande 12 och

1996/97:Jo794 yrkande 18,

18. beträffande EU-strategi för amalgamavveckling

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo749 yrkande 2 och 1996/97:So296

yrkande 6,

19. beträffande märkning av bestrålade kryddor

att riksdagen avslår motion 1996/97:N15 yrkande 3.

res. 12 (m)

Stockholm den 13 maj 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),

Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s) och Ola Sundell (m).

Reservationer

1. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Utskottet

utgår? och slutar med ?riksdagen. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att de viktigaste frågorna att driva i regeringskonferensen

är att det uthålliga samhället blir ett överordnat mål för unionen, att rätten

att ställa hårdare miljökrav än EU:s regler fördragsfästs och att

miljögarantin verkligen blir en garanti som gör skäl för namnet. Vidare bör EU

kunna fatta beslut om miniminivåer på miljöskatter.

Vidare anser utskottet att Sverige måste vara tydligare när det gäller

substitutionsprincipen. Sverige har nu krävt att processer och ämnen (varor)

skall bytas ut när det är ?möjligt? (possible). Utskottet anser att man bör

använda uttrycket ?tillgängligt? (available). Det innebär att gammal teknik

skall bytas ut när det finns mer miljövänlig teknik. Om man skall avvakta att

det blir möjligt kan en rad andra faktorer spela in som fördröjer eller helt

inhiberar en teknikutveckling.

Utskottet anser att miljön bör prioriteras före varuhandeln i fördraget.

Sverige bör verka för följande förändringar av fördraget: Artikel 2,

målparagrafen, bör ändras så att ett uthålligt kretsloppsbaserat samhälle blir

unionens överordnade mål. Artikel 100a.4 bör förstärkas så att den blir en

verklig rätt att ha nationellt hårdare krav. Den skall omfatta rätten att

skärpa krav, inte bara behålla befintliga. Den skall omfatta miljö,

konsumentskydd, hälsa och säkerhet. Det är också viktigt att

substitutionsprincipen blir fördragsfäst och att detta inte endast gäller

under miljöområdet, artikel 130r, utan även för varuartikeln 100a.4.

Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Jo794 yrkandena 1-6 som

sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo729 yrkandena 7 och 9, Jo759

yrkande 8, U515 yrkandena 31, 33 och 34 samt N16 yrkande 1 har samma

inriktning som den ovan angivna motionen och bör innefattas i

tillkännagivandet till regeringen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo729 yrkandena 7 och 9,

1996/97:Jo759 yrkande 8, 1996/97:Jo794 yrkandena 1-6, 1996/97:U515

yrkandena 31, 33 och 34 och 1996/97:N16 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Utskottet

utgår? och slutar med ?N16 (mp) yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Enligt den s.k. miljögarantin skall miljöhänsyn kunna åberopas. Den artikel,

100a.4 i EU:s fördrag som reglerar detta är dock ingen garanti i ordets rätta

bemärkelse. Artikeln är i dag kringgärdad av allt för många förbehåll för att

det skall röra sig om en sådan. Det förslag till ändring som regeringen lagt i

den pågående regeringskonferensen är ett steg i rätt riktning, men är enligt

utskottets uppfattning inte tillräckligt. Utskottet instämmer inte i den av

regeringen redovisade uppfattningen att handel och den inre marknaden är

viktigare än miljön. Följande anförs nämligen i skrivelsen: ?Avsikten är att

nationella särkrav inte skall innebära onödiga inskränkningar i den inre

marknadens funktion.?

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo729 yrkande

7, Jo794 yrkandena 1 och 5, U515 yrkandena 33 och 34 samt N16 yrkande 1 som

sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 9, 1996/97:Jo759

yrkande 8, 1996/97:Jo794 yrkandena 2-4 och 6, 1996/97:U515 yrkande 31

och med anledning av motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 7, 1996/97:Jo794

yrkandena 1 och 5, 1996/97:U515 yrkandena 33 och 34 samt 1996/97:N16

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Nationell gränskontroll (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Regeringen

anför i skrivelsen? och slutar med ?yrkande 9. Motionen bör lämnas utan vidare

åtgärd? bort ha följande lydelse:

Regeringen anför i skrivelsen - - - (= utskottet) - - - (skr. s. 62).

För att efterlevnaden av nationella miljöregler skall kunna kontrolleras,

anser utskottet att rätten till nationell gränskontroll skall skrivas in i

fördraget. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo794 yrkande 9, som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande nationell gränskontroll

att riksdagen med anledning av 1996/97:Jo794 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöaspekter inom handelspolitiken (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Regeringen

anför i sin? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Regeringen - - - (= utskottet) - - - (jämför 1996/97:JoU6 s. 9).

WTO:s regler får en allt större betydelse för den internationella

miljöpolitiken. Utskottet anser att artikel 110 och följande i Romfördraget,

om handelspolitik, bör få en tydlig miljöinriktning. Det innebär att unionen i

internationella handelsöverenskommelser alltid bör arbeta för att handelsavtal

inte skall innebära någon inskränkning i möjligheterna att skärpa

miljölagstiftningen och hindra import av miljöfarliga varor för olika

nationer, förutsatt att det inte handlar om miljömässigt omotiverad

protektionism. Tvister bör lösas i WTO:s överprövningsorgan, där omvänd

bevisföring bör tillämpas. Det anförda bör riksdagen, med anledning av motion

Jo794 yrkande 10, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande miljöaspekter inom handelspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Gränsöverskridande miljöarbete (mom. 5)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Utskottet har - - - (= utskottet) - - - i Europa.

Sverige är i dag i hög grad beroende av den miljöpolitik som förs av EU och

av EU:s medlemsländer. Det är när det gäller de gränsöverskridande

miljöproblemen som de största vinsterna finns för att skapa miljöregler på EU-

nivå i stället för nationell nivå. Detta konstaterande bör enligt utskottets

uppfattning ligga till grund för det svenska miljöarbetet inom EU.

EU:s miljöpolitik måste också inriktas på att genomföra avregleringar och

marknadsekonomiska reformer i syfte att stärka miljöpolitiken. De marknads-

ekonomiska aspekterna bör tydligare synas i EU:s framtida miljöprogram.

Övervakningsmyndigheten European Environment Agency, EEA, bör få till uppgift

att inventera och rapportera vilka regleringar som kan skada miljön och

kontrollera om medlemsländerna genom subventioner förvärrar miljöproblem.

Det är viktigt att Sverige är pådrivande när det gäller EU:s agerande i

internationella miljöpolitiska frågor. EU:s miljökommissionär har nyligen sagt

att Sverige skulle kunna få ersättning från länder som släpper ut stora

mängder försurande ämnen. Detta bör utredas närmare.

Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo722 yrkande

12, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande gränsöverskridande miljöarbete

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skärpning av EU:s miljöpolitik (mom. 6)

Lennart Daléus (c), Lennart Brunander (c) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 12 slutar med ?tillgodosedd. Motionen avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar - - - (= utskottet) - - - inom EU.

Utskottet anser att försiktighetsprincipen skall tillämpas när rådet fattar

beslut om harmonisering av lagar och författningar i syfte att upprätta den

inre marknaden. Artikel 100a.4 bör formuleras så att alla beslut i

miljöfrågor, såväl för miljöförstörande utsläpp från fasta anläggningar som

för handel med varor, skall vara minimiregler.

Regeringen bör vidare aktivt verka för att en skärpning av EU:s gemensamma

miljöregler på kemikalieområdet når upp till minst gällande svensk nivå. Om

EU:s regler trots dessa insatser inte uppnått gällande svenska regler, bör

Sverige verka för att dispenserna förlängs ytterligare.

Inom ett antal andra sakområden bör Sverige aktivt agera för att en

skärpning av EU:s miljöpolitik genomförs. När det gäller

försurningsproblematiken måste de gemensamma kraven skärpas. Arbetet med att

förhindra användning och spridning av farliga kemikalier bör ha en

internationell inriktning. Substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen

skall vara vägledande för det europeiska arbetet med kemikalier. Sverige bör

verka för en större öppenhet inom EU även vad gäller miljöpolitiken.

Vad utskottet anfört bör riksdagen, med anledning av motion Jo727 yrkande

12, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande skärpning av EU:s miljöpolitik

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo727 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Östersjösamarbetet (mom. 7)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

instämmer? och slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer - - - (= utskottet) - - - maj 1996.

I Öst- och Centraleuropa finns enorma miljöproblem skapade av de

socialistiska regimerna. Dessa och andra miljöproblem påverkar bl.a.

Östersjön. Med Sveriges och Finlands inträde i EU har Östersjön kommit att bli

delvis omslutet av unionen. Genom utvecklingen mot associationsavtal och flera

östeuropeiska länder förstärks också den östliga dimensionen i EU. Utskottet

anser när det gäller inriktning och genomförandet av Sveriges miljöarbete i EU

att Östersjöfrågan bör ges samma ställning som övriga prioriterade områden.

Det innebär att åtgärder bör vidtas mot försurning och klimatförändringar

samtidigt som arbetet med kretsloppsanpassningen, bevarandet av den biologiska

mångfalden och kemikalieskyddet måste fortsätta. En tydlig sådan prioritering

är nödvändig om Östersjöns miljöproblem skall få större utrymme i EU:s

miljöarbete. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo722 yrkande 13,

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Östersjösamarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt medlemskap i EMU (mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Regeringen

tillsatte? och slutar med ?Bo414 (mp) yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Regeringen - - - (= utskottet) - - - vid krets.

Utskottet anser att en ny opartisk miljökonsekvensutredning bör tillsättas

inför en eventuell EMU-anslutning. Direktiven för en sådan utredning bör

följas på ett mer seriöst sätt än den miljökonsekvensutredning som gjordes

inför EU-medlemskapet, speciellt avseende sammanhanget mellan ekonomi och

ekologi. Särskilt saknas miljökonsekvensbeskrivning inom redovisningsområden,

markanvändning och hushållning med naturresurser. Konsekvenserna av nuvarande

lagstiftning bör enligt utskottets uppfattning utredas snarast. Detta bör

riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo414 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt medlemskap i

EMU

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo414 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Miljöanpassning av EU:s trafiksystem (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?I

regeringens? och på s. 14 slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

I regeringens - - - (= utskottet) - - - inom EU.

Den inre marknaden innebär en dramatisk ökning av transporter, vilket

innebär en negativ miljöpåverkan. Det görs i dag ansatser för att ställa om

till mer miljövänliga transportsystem, och att i högre grad internalisera

externa kostnader. Utskottet anser inte att detta är tillräckligt, utan en

minskning av transporterna bör vara en ledstjärna för att uppnå vad som är

möjligt inom ramen för en uthållig utveckling. Inte heller den inre marknadens

strävan efter en ensidig materiell tillväxt är förenlig med detta. Vad gäller

transporter måste även den oacceptabla handeln med djur över hela EU omnämnas.

Denna hantering understöds av EU med dess bidrag till slakterier i söder.

Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna Jo729 yrkande 8 och

N16 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande miljöanpassning av EU:s trafiksystem

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 8 1996/97:N16

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utsläppskrav för sjöfart (mom. 14)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Regeringen

anför? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Regeringen anför - - - (= utskottet) - - - i Östersjöområdet.

I dag står sjöfarten för en oproportionerligt stor andel av Sveriges utsläpp

av försurande ämnen. Av transportsektorns svaveldioxidutsläpp svarar sjöfarten

för 88 %. Sannolikt är det just inom sjöfartssektorn som de största

möjligheterna finns att kostnadseffektivt reducera utsläppen, exempelvis genom

avgasrening och bättre bränslekvaliteter. De nu aviserade planerna på att

miljödifferentiera farledsavgifterna är därför lovande. Sverige bör även

fortsättningsvis driva frågan om att införa utsläppskrav för sjöfart inom EU.

Detta bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande utsläppskrav för sjöfart

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anläggande av våtmarker (mom. 16)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

instämmer? och slutar med ?Jordbruksverkets rapport? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer - - - (= utskottet) - - - förändringar (s. 103).

Till följd av redan långt genomförd rening av avloppsvatten kräver

ytterligare reduceringar av fosfor- och kväveutsläpp från reningsverken ofta

dyra investeringar. Enligt beräkningar gjorda av Naturvårdsverket blir

kostnaden för reducerat kväve upp till fem gånger lägre om man i stället

investerar i anläggandet av våtmarker och skyddszoner utmed vattendrag. Det

finns alltså goda skäl att från statligt håll stimulera denna typ av rening

för att snabbare och till en lägre kostnad uppnå en kväveminskning. Dessutom

är utdikningen av landskapet en gång i tiden styrd av staten genom stimulanser

och rådgivning, vilket gör det rimligt att staten också tar ett visst ansvar

för återställandet av våtmarker på strategiskt valda platser.

Genom våtmarksinvesteringar och skyddszoner fångar man inte bara upp

eventuellt närsaltläckage från handelsgödsel utan också näringsläckage från

stallgödsel och utlakning av kvävenedfallet från luften ( den kanske

viktigaste orsaken till övergödningsproblemen.

När det gäller våtmarksinvesteringar i direkt anslutning till

jordbrukslandskapet har EU-medlemskapet givit nya möjligheter. Medel från EU:s

miljöprogram för jordbruket kan stimulera återställandet av våtmarker utmed

vattendrag med höga halter av näringsämnen. EU:s definition av våtmarker

lägger dock hinder i vägen. Utskottet anser att Sverige bör verka för att

reglerna i EU:s våtmarksstöd anpassas så att de tillfredsställer svenska krav

och principer för anläggandet av våtmarker.

Det anförda bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 7

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande anläggande av våtmarker

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo722 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Märkning av bestrålade kryddor (mom. 19)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och

slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Kryddor kan dessvärre sprida smitta. Detta för allmänheten ofta okända

förhållande har sedan många decennier varit orsaken till att det i de flesta

europeiska länder funnits lagkrav på att kryddorna skall behandlas för att

smittförande bakterier skall dödas. Det finns två behandlingsmetoder, giftiga

gaser eller bestrålning.

När Sverige under mitten av 1980-talet införde ett förbud mot bestrålning av

livsmedel vände sig de flesta remissinstanserna mot ett förbud som även

omfattade kryddor. Bestrålning dödar bakterier men lämnar inga kvarvarande

effekter. Eftersom kryddorna inte är levande organismer finns ingen risk för

mutationer eller andra effekter. Remissinstanserna påpekade emellertid att de

hälsovådliga effekterna av behandling med giftiga gaser däremot inte var

kartlagda.

Sverige bör nu acceptera EU:s regler. Detta bör riksdagen med anledning av

motion 1996/97:N15 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande märkning av bestrålade kryddor

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:N15 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................4

Regeringskonferensen 4

Motioner 4

Utskottets överväganden 5

Regeringskonferensen 5

Verksamheten i EU 1996 7

Allmänna miljöfrågor 9

Motioner 9

Utskottets överväganden 11

Gränsöverskridande miljöfrågor 11

Miljö och transporter 13

Miljöregler i Sverige och EU 14

Hemställan 17

Reservationer........................................19

1. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1) 19

2. Miljöfrågorna i regeringskonferensen m.m. (mom. 1) 20

3. Nationell gränskontroll (mom. 2) 20

4. Miljöaspekter inom handelspolitiken (mom. 3) 21

5. Gränsöverskridande miljöarbete (mom. 5) 21

6. Skärpning av EU:s miljöpolitik (mom. 6) 22

7. Östersjösamarbetet (mom. 7) 22

8. Miljökonsekvensbeskrivning inför eventuellt medlemskap i EMU

(mom. 12) 23

9. Miljöanpassning av EU:s trafiksystem (mom. 13) 23

10. Utsläppskrav för sjöfart (mom. 14) 24

11. Anläggande av våtmarker (mom. 16) 24

12. Märkning av bestrålade kryddor (mom. 19) 25