Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Ändring i fiskelagen (1993:787)

1996-09-26 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:JoU3, Ändring i fiskelagen (1993:787)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU03

Ändring i fiskelagen (1993:787)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1996/97

JoU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition

1995/96:223 Ändring i fiskelagen

(1993:787). Inga motioner har väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om ändring i

fiskelagen.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition

1995/96:223 att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring

i fiskelagen (1993:787). Förslaget

innebär att lagens geografiska

tillämpningsområde vidgas. Vissa

bestämmelser som i dag gäller för

svenskt havsfiske på internationellt

vatten utanför Sveriges ekonomiska zon

utsträcks till att också gälla sådant

fiske i andra länders territorialvatten.

Lagändringen föreslås träda i kraft den

1 januari 1997. Lagrådet har avgett

yttrande över lagförslaget. Lagförslaget

fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Propositionen

Fiskelagen (1993:787) reglerar rätten

till fiske samt fisket inom Sveriges

sjöterritorium och inom Sveriges

ekonomiska zon. I de fall som anges

särskilt gäller lagen även svenskt

havsfiske på internationellt vatten

utanför den ekonomiska zonen. Denna

möjlighet att utsträcka

tillämpningsområdet utnyttjas i fråga om

lagens bemyndiganden att meddela

föreskrifter om fiskevård, hänsyn till

naturvården, begränsningar i

användningen av fiskeredskap,

fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet

samt märkning och utmärkning av

fiskeredskap. Även bestämmelserna om

vilken hänsyn den som fiskar skall ta

till andra som vistas i samma område

gäller för svenskt havsfiske i

internationellt vatten utanför den

ekonomiska zonen.

Svenskt havsfiske bedrivs även i våra

grannländers territorialvatten med stöd

av internationella överenskommelser om

fiske samt inom ramen för Sveriges

deltagande i den gemensamma

fiskeripolitiken. Enligt artikel 1 i

rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av

den 20 december 1992 om ett

gemenskapssystem för fiske och

vattenbruk (grundförordningen) omfattas

alla vatten inom ett medlemslands

sjöterritorium och ekonomiska zon av den

gemensamma fiskeripolitiken. Vidare

omfattas gemenskapsfartygens fiske i det

fria havet och, inom ramen för träffade

fiskeöverenskommelser, även fisket i

vatten under tredje lands jurisdiktion.

Behörigheten att besluta om åtgärder

för att nyttja fiskresurserna i havet

tillkommer gemenskapen, som beslutar

ramar för fisket. Medlemsländerna får

endast reglera fisket i sina vatten om

gemenskapen överlåter uppgiften på dem.

Detta sker ofta genom att det överlämnas

till medlemsländerna att meddela

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

detaljföreskrifter i olika frågor.

Enligt artikel 10 i grundförordningen

får medlemsländerna t.ex. rätt att vidta

åtgärder för att bevara och förvalta

fiskeresurserna i de egna vattnen om

åtgärderna rör lokala bestånd eller om

åtgärderna är tillämpliga enbart i fråga

om landets egna fiskare. Däremot får

medlemsländerna inte reglera övriga

länders fiske som utövas med stöd av

grundförordningens bilaga 1 eller med

stöd av anslutningsfördraget. I den mån

det erfordras bestämmelser som

kompletterar EG:s föreskrifter för det

fiske som bedrivs i andra medlemsländers

vatten ankommer det på fiskefartygets

eget land att utfärda sådana

bestämmelser.

Medlemsländerna beslutar sålunda själva

i vissa frågor, t.ex. rörande

fiskelicenser enligt förordning (EG) nr

3690/93 av den 20 december 1993 om ett

gemenskapssystem för fastställande av

bestämmelser om vilka uppgifter som

minst måste ingå i fiskelicenser. Vidare

beslutar medlemsländerna själva om

särskilda fisketillstånd enligt

förordning (EG) nr 1627/94 av den 27

juni 1994 om allmänna bestämmelser för

särskilda fisketillstånd för att

möjliggöra styrning av de enskilda

fiskefartygens fiskeansträngningar.

Enligt förordning (EG) nr 3317/94 av den

22 december 1994 om allmänna

bestämmelser om tillstånd att bedriva

fiske i ett tredje lands vatten inom

ramen för ett fiskeavtal faller det på

medlemsländerna att meddela nationella

föreskrifter för administrationen av

sådana tillstånd.

Ett väsentligt inslag i den gemensamma

fiskeripolitiken är kontrollen av

fisket. Grundläggande bestämmelser om

denna kontroll finns i förordningen

(EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993

om ett kontrollsystem för den gemensamma

fiskeripolitiken. Utöver det ansvar

länderna har för kontrollen av fisket i

egna vatten måste de även övervaka de

egna fartygens verksamhet i andra

vatten. En viktig del av kontrollen är

skyldigheten för de fiskande att lämna

uppgifter om fisket. Det gäller bl.a.

uppgifter om fångster, fiskeplatser,

redskapsanvändning, landningar och

omlastningar. Medlemsländerna ansvarar

för att uppgifter lämnas i fråga om de

egna fiskefartygens verksamhet i tredje

lands vatten. Uppgifterna om fångster

används bl.a. för att beräkna när ett

land har utnyttjat sin kvot. När

medlemslandet bedömer att kvoten har

utnyttjats skall landet förbjuda sina

fartyg att fortsätta med fisket. Ett

sådant förbud kan avse fisket i andra

länders territorialvatten.

Det finns följaktligen behov av

nationella föreskrifter som i olika

avseenden kompletterar gemenskapens

bestämmelser om fisket. Fiskelagen ger i

dag stöd för sådana föreskrifter för

fisket i svenska vatten, i det fria

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

havet och i andra länders ekonomiska

zoner. Svenska fiskefartyg används

emellertid även för fiske i andra

länders territorialvatten. Regeringen

föreslår att bestämmelserna som gäller

för svenskt havsfiske i internationellt

vatten utsträcks till att gälla även

svenskt havsfiske i andra länders

territorialvatten.

Utskottets överväganden

Utskottet delar uppfattningen att

fiskelagens tillämpningsområde bör

utsträckas till att omfatta även svenskt

havsfiske som med stöd av

internationella överenskommelser bedrivs

i andra länders territorialvatten. Såsom

regeringen föreslagit bör nationella

föreskrifter kunna meddelas för att

komplettera EG:s förordningar om fisket

vid svenskt havsfiske i dessa vatten.

Härmed säkerställs att fisket utövas på

ett sätt som är förenligt med Sveriges

skyldigheter enligt den gemensamma

fiskeripolitiken och med internationella

överenskommelser i övrigt.

De föreskrifter som kan komma i fråga

kan avse bl.a. fiskevård, hänsyn till

naturvården, redskapsanvändning,

fartygstillstånd, märkning och

utmärkning av fiskeredskap,

uppgiftsskyldighet och förbud mot

fortsatt fiske när en tilldelad kvot har

fiskats upp. Även lagens bestämmelser om

den hänsyn en fiskande skall visa andra

fiskande bör vara tillämpliga vid

svenskt havsfiske i andra länders

territorialvatten när fisket bedrivs med

stöd av internationella

överenskommelser. Såsom regeringen

anfört bör utvidgningen av lagens

tillämpningsområde begränsas till sådant

fiske som sker inom ramen för de

internationella överenskommelser som

Sverige omfattas av.

Utskottet ansluter sig sålunda till

regeringens överväganden och tillstyrker

den föreslagna lagändringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

fiskelagen (1993:787).

Stockholm den 26 september 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Göte Jonsson (m), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-

Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg

(s), Gudrun Lindvall (mp), Michael

Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Ola

Sundell (m), Lennart Fremling (fp) och

Hanna Zetterberg (v).

Propositionens lagförslag